1
20
1683
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/1c155d6aed64876485bed1272a71ce8c.pdf
5d9420440165b6ba260b90400be8c31e
PDF Text
Text
Itineraria
The manuscript in Castrén’s own hand
(KK Coll. 539.27.1, Varia 2.1) consists of
notebooks or loose sheets, measuring
18 x 23 cm. Most parts of the text were
written immediately after the journey,
but the final form is from ca. 1850. The
text has been published in its entirety
in Nordiska resor och forskningar (NRF,
Castrén 1852) I p. 1–74, partly (from p.
83 of the manuscript) in Calender till
minne af Kejserliga Alexanders-Universitetets andra secularfest edited by Jakov Grot, p. 205–232 and partly in Helsingfors Morgonblad No. 2–4, 6–8/1839
(7, 10, 14, 21, 24, 28 Jan. 1839). The
manuscripts for the articles in Hf. Mbl.
and Calender are not preserved. This
publication follows the manuscript for
NRF (Castrén 1852), but its differences
from the version in Calender (Castrén
1842b) are given the notes. The article
in Hf. Mbl. (Castrén 1839) is published
separately in this volume.
I ǁ II
Castrén wrote this ca. 1850. (TS)
min […] werksamhet ǁ mitt hela lifs
bemödanden
öfriga ǁ andra
winnlagt ǁ beflitat – The change was
marked in pencil and it is unclear if
it is by Castrén or someone else.
erhålla ǁ finna
så widsträckta […] ǁ utföra[ndet]
Carl Robert Ehrström (1803–1881), Dr.
Med., municipal physician of Tornio
(Fi.)/Torneå (Swe.) 1838–1839, District
Medical Officer of Tornio 1839–1855,
municipal physician of Raahe 1855–
1871. Ehrström was a close friend of
Johan Vilhelm Snellman (1806–1881)
and cooperated with him in promoting the rights of the Finnish language.
He also collected donations for establishing the Museum of Raahe and was
otherwise active in the cultural life of
the town. Ylioppilasmatrikkeli 1640–
1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=13694;
Vähäkangas 2009.
☙❧
1
I2
Resa till Lappland
år 1
Resa till Lappland år 1838.
I
För wid pass femton år tillbaka3 fattade jag beslutet att egna min4 lefnads werksamhet åt undersökningen af den Finska och andra dermed
beslägtade folkstammars, språk, religion, seder,
lefnadssätt och öfriga5 ethnographiska förhållanden. För detta ändamål hade jag redan under
min studie-tid wid universitetet med all omsorg
winnlagt6 mig om en både theoretisk kännedom af Finskan, samt derjemte äfwen sökt winna en förberedande kunskap af de härmed nära
befryndade Lappska och Ehstniska språken. Det
wisade sig likwäl snart, att jag, för att med
☙ framgång kunna fortsätta mina ❧ studier innom detta gebiet borde wara betänkt på att förse mig med ett rikare och mera tillförlitligt material än det i skrift tillgängliga, och till den
ändan nödgades anställa forskningsresor till
särskildta delar af Europa och Asien. Men att
erhålla7 medel till så8 widsträckta resor, erbjöd
för mig så många svårigheter, att jag redan började misströsta om att någonsin kunna utföra
min ungdoms käraste plan, då en god wän och
studie-kamrat D[octo]r Ehrström9 år 1838 erbjöd mig fri resa till Finska10 Lappmarken, som
☙❧
72
Itineraria 2osa 1838.indd 72
21.8.2019 15:49:44
�Lapland
han i egenskap af läkare under sommarens lopp
ärnade genomströfwa. Huru ringa frukter en
hastig11 resa äfwen lofwade mig, så emottog jag
☙ dock med glädje min ❧ wäns frikostiga anbud
och anträdde redan tidigt på wåren min färd
ifrån Helsingfors.12
Kort efter min afresa hade äfwen en annan
alumn af Alexanders-universitetet Mag[ister]
Blank13 beslutit att i natural-historiskt ändamål
besöka Lappland och werkställa sin resa i wårt
sällskap. Dessutom fogade händelsen, att en
prest, wid namn Durchman14, blifwit af Domkapitlet i Åbo anbefalld att wid samma tid begifwa sig till Enare-Lappmark, för att derstädes
öfwertaga religions-wården. Wi sammanträffade alla kort före midsommaren i Torneå15, som
war Ehrströms station, uppgjorde här en gemensam reseplan och anträdde den 23 Juni wår
Lappländska färd.16
Några mil ofwanför Torneå stad höjer sig
det ryktbara17 berget Aawa saksa18, hvarpå re☙ sande ifrån ❧ östan och vestan alla år pläga
församla sig för att se midsommar-solen. Åtföljda af en ung Tysk19 klättrade äfwen wi uppför
det höga berget och nådde dess spets precis på
slaget 12.i 20 Här uppe funno21 wi församlade
några bland ortens herrar och damer;22 en Holländsk Professor Akkersdyk23, hitkommen, såsom det tycktes, för att justera sitt ur; en skara
gnällande antakaa lantti (gif en slant); slutligen
en hop karlar och qvinnor, lägrade kring
i. Det näst följande ända till sid. 12 utgör till större
delen ett utdrag ur Dr Ehrströms dagbok. Se Helsingfors Morgonblad för år 1838, N. 84, 86.
In Castrén’s time, Tornio at
the mouth of the River Tornionjoki, N7306159 E369639 (N65°51′0″
E24°8′37″) was a quiet town with ca.
600 inhabitants. The 1830s, in particular, were a period of crisis because of diseases, adverse economic
trends and poor harvests. Teerijoki
2007: 126 etc. Its location N7306206
E369604 (N65°51″2′ E24°8′35″).
The location of a town or a main
village of a parish is given according
to the church, sometimes marketplace, because they were the most
important points of orientation in
Castrén’s time. In several cases the
present-day centre has moved to another location. (TS)
Finska Lappmarken ǁ Lappland
hastig ǁ 1. sådan ǁ 2. fly[gtig]
From Ehrström’s letter (draft) to J.V.
Snellman s.d. 1838 it can be read that
Ehrström and Castrén had originally planned to meet at Lappajärvi, but
instead Ehrström received a letter
from Castrén announcing that he is
coming to the north. Snellman 1992:
646–650. (TS)
Jakob Fredrik Blank (1808–1860),
MA in zoology, later Dr. Med. and
municipal physician of Nykarleby (Swe.)/Uusikaarlepyy (Fi.). Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852 (http://
www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/
henkilo.php?id=14277) (TS)
Josef Vilhelm Durchman (1806–
1891), clergyman in several parishes, chaplain of Inari 1838–1847, vicar of Ruovesi 1853–1879. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852 (http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.
php?id=13893). (TS)
Torneå ǁ ~ stad
Castrén gave a more detailed description of his adventures during the
first part of the journey in a letter to
Knut Felix von Willebrand (1814–
1893; Muonioniska s. d. 1838). See the
volume of letters in this series. (TS)
73
Itineraria 2osa 1838.indd 73
21.8.2019 15:49:44
�Itineraria
ryktbara ǁ wids[träckt?]
Aavasaksa is a granite hill in Ylitornio at N7368072 E353749 (N66°23′52″
E23°43′31″), rising to 242 m above sea
level. Aavasaksa has been famous for
its Midsummer festivities since the
early 19th century, as it is the southernmost point in Finland where the
midnight sun can be seen. A French
party of explorers led by Pierre Louis
Moreau de Maupertuis (1698–1759)
carried out a geodesic expedition to
Lapland in 1736–1737 to determine
the shape of the earth by measuring the length of meridians and also
made measurements on Aavasaksa;
there was also an expedition to South
America for the same purpose. Aavasaksa also belongs to the Struve chain
of survey triangulations named after
the astronomer Wilhelm von Struve
(1793–1864). Terrall 2002: 88–129. (TS)
The young German was called Vermehren, see Castrén’s letter to K.F.
von Willebrand s. d. 1838, volume of
letters in this series. (TS)
C.R. Ehrström published his travelogue of the journey in Helsingfors
Morgonblad No. 84 and 86/1838 (1,
8 Nov. 1838, Utdrag ur ett bref från
Landsorten), and especially the first
part of Castrén’s description is a direct quote from it. (TS)
Amendment in the footnote: följande ända till sid. 12 ǁ följande
funno wi församlade ǁ funno wi
damer; ǁ damer, hvilka sågo ut, såsom hade de tänkt den som wore wäl
hemma och i sängen; – Ehrström:
”Fruntimmer, hvilka sågo ut, såsom
de hade tänkt: Den som vore väl hemma och i sängen!” HF. Mbl. 84/1838.
Jan Ackersdijck (1790–1861), Adjunct
Professor of Law at the University
of Utrecht, Professor of Law at the
same university from 1840 to 1860,
also rector of the university in 1840–
1841. He is remembered for his large
collection of historical maps, which
en stor eldbrasa. Sedan de förstnämnda dragit
hädan och wi köpt oss fred af de sednare, sällade wi oss till de sistnämnda, och nu först wisade
sig taflan, sådan den borde. Sjelfva localn der☙ uppe har ingen ting wackert, ❧ omgifningen så
mycket mera. Torneå stora elf24 och Tengeljoki25, som just wid bergets fot förena sig deras
stränder, prydda med wackra byar26 och gårdar,
samt twenne kyrkor, Matarängi27 å Svenska,
Alkkula28 å Finska sidan, och horizonten, begränsad af höga berg – sådan är det namnkunniga bergets omgifning. Tänk dig wårt lilla sällskap med ett par buteljer i kretsen, de unga
karlarna, rullande stenar utför en ättestupa,
flickorna glammande omkring brasan o. s. v.,
tänk dig denna tafla, upplyst af en klar midsommar-sol, och du har en skuggbild af vår Johanne-natt på Aawa saksa.
Wårt uppbrott war signal till ett allmänt.
Trefligt war att se den långa raden, klättrande
utför den slingrande bergsstigen. De följde oss
till stranden och på elfven; flickorna sjöngo sina
☙ wisor, och då wi skildes ifrån ❧ wårt sällskap,
war klockan redan 4. Wår Tysk war utom sig af
förtjusning. ”Herrlich, schön, wunderschön!”
woro hans utrop wid hvarje steg. Allt syntes
honom så intressant, så märkwärdigt; och då wi
åto på gästgifwaregården, stoppade han ett
stycke bröd (det war här på orten wanligt kornbröd) i fickan29 och sade, att han wid sin hemkomst till Lübeck skulle wisa sina wänner
huru30 man äter i ”Lappmarken”.
Följande dag åtgick med besök i Alkkula
kyrka och på berget Luppio, som är ett märkwärdigt lusus naturæ¸ ett werkligt bergsflott
med lodräta murar, af rectangulära stenblock
hopfogade trappor, grottor, hvalf o. s. v.31 Wi
74
Itineraria 2osa 1838.indd 74
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
kunde ej få reda på några traditioner rörande
stället, men då jag under wandringen deruppe frågade en wägwisare: ”onko tässä haltiota?” syntes han bestört och svarade hviskande:
”kyllähän täällä32 on haltio.”33
☙ ❧
Wid Alkkula kyrka slutas för det närwarande landswägen och resan fortsattes således
med båtar. Elfstränderna samt träden å desamma buro djupa märken efter isens framfart.
Den skall gå fram med en ryslig wåldsamhet,
och på en del ställen hade wattnet stigit ända
till tre famnar öfwer sin nuwarande yta. Man
har å orten gjort den anmärkning, att floden
(tulwa) iakttar en tjuguårig cykel. Så omtalas
ännu 1798 års wårflod såsom alldeles förfärlig,
likaså den af 181834; nu 1838 war den åter högre
än wanligt, dock icke så härjande, som de begge
föregående.
Den 25. kl. 11 f[öre] m[iddagen] observerade wi en märkbar öfwergång i wår omgifning.
Höjder och berg förswunno, landet blef lågt,
idel kärr och mossor tedde sig, och på stränder☙ na funno wi wexter, ❧ hvilka uteslutande tillhöra Lapplands flora. Träd35 finnas här i ymnighet, i synnerhet granar36, men de bära ålderdomens stempel, de stå mossinpelsade37 och se
så mörka, så38 dystra, så sörjande ut, såsom stodo de der, för att utmärka sjelfwa skapelsens
graf. Man saknar blott det stora korset med sin
inscription: ”Här hvilar”, man ser dock fragmenter deraf – ser du dessa hvita massor, känner du, hvilken kyla de sprida. Och orsaken till
all denna förändring? Wi passerade nyss
polarcirkeln.39
Sålunda befinna wi oss nu innom Lapplands naturliga gräns. Efter en sådan öfwergång
till köldens och nattens rike wäntar man knappt
was bequeathed to the Utrecht University Library. Ackersdijck had
travelled in Finland also in 1835, on
that occasion at Imatra and Viipuri with Peter von Köppen. Utrecht
University Library: Collectie Ackersdijck, http://repertorium.library.
uu.nl/node/2704; Haltsonen 1968: 31;
see also Castrén’s letter to K.F. von
Willebrand s. d. 1838 in the volume
of Castrén’s letters in this series. (TS)
The River Tornionjoki (Fi.)/Torne älv
(Swe.)/Duortnoseatnu (SaaN)/Tornionväylä (Tornio Valley Fi.) is 510 km
long, running from Northern Sweden
to the Swedish-Finnish border and
discharging into the sea at N7300678
E369229 (N65°46′4″ E24°7′31″). (TS)
The River Tengeliönjoki is a tributary of the River Tornionjoki and
passes around Aavasaksa. The
mouth of the river is at N7366610
E352355 (N66°23′2″ E23°41′45″). (TS)
byar ǁ gårdar
Matarengi (Swe.)/Matarenki (Fi.) is
the centre of Övertorneå in Sweden, N7390255 E885892 (N66°23′27″
E23°39′26″). Until the Hamina Peace
Treaty of 1809, it belonged to the
same parish as the villages east of
the river, i.e. present-day Ylitornio
in Finland. (TS)
Alkkula is the centre of Ylitornio
in Finland, N7358929 E350779
(N66°18′52″ E23°40′11″). (TS)
fickan ǁ sin ficka
huru ǁ hurudant bröd
Luppioberget is situated in Övertorneå on the Swedish side of the border, N7381390 E884923 (N66°18′49″
E23°36′27″). Its height is 193 m. (TS)
täällä on haltio ǁ se on
Haltio, haltia or haltija is a Finnish term for the guardian spirit of a
place. Produce of various kinds from
agriculture hunting and fishing were
sacrificed to them to keep them satisfied and favourably disposed. Sarmela 1994: 158–168; Siikala 2013: 87,
75
Itineraria 2osa 1838.indd 75
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
369–376; Pulkkinen 2005f. On this
wandering, see also Castrén’s letter
to K.F. von Willebrand s.d. 1838, volume of letters in this series (TS)
The great flood of 1818 destroyed houses
and properties in Tornio worth 46 000
roubles. Tornion kaupunginarkisto:
Tornion aikajana, https://www.tornio.
fi/index.php?p=Tornionaikajana. (TS)
Träd […] men ǁ 1. Skogar funnos
här wäl i mängd, i synnerhet granskog ǁ 2. = 1 Skogar funnos här wäl
ans[enligt], i synnerhet granskog ǁ 3.
Skogar finnas här i ymnighet, men
Spruce (Picea abies) grows in whole
Finland except the northernmost Lapland. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/puut/norwayspruce. (TS)
mossinpelsade ǁ med skallig hjessa
så dystra ǁ så sörjande ut
In his letter to K.F. von Willebrand
s. d. 1838 Castrén mentions separately also the rapids of Kattilakoski, N7381388 E357615 (N66°31′7″
E23°47′47″). See the volume of letters
in this series. (TS)
tvenne ǁ för
Nils Ekström (1785–1870), administrative county district clerk of Tornio
and industrial entrepreneur. He was
a well-known person in Turtola
where he lived until 1853. Aska 2004:
85–96; Ruisniemi 1969, http://www.
svanstein.be/byn/elina.html; Teerijoki 2007: 473. See Castrén’s letter to
K.F. von Willebrand s.d. 1838 in the
volume of letters in this series. Aska
2004: 92 is mistaken when stating
that Castrén visited Ekström twice.
During his journey in Lapland in 1841
Castrén did not travel in at all in the
valley of the River Tornionjoki. (TS)
Turtola is a village in Pello, previously also name of the parish, N7394834
E362025 (N66°38′28″ E23°52′50″). (TS)
Castrén and his companions continued from Turtola to the village of
Pello (N7411884 E 367703 [N66°47′47″
mera tecken till någon odling. Ingen ting är angenämare, än att i denna wäntan bli bedra☙ gen. ❧ Jag kan derföre ej underlåta att nämna
tvenne40 ljuspunkter i detta chaos. Den ena är
Direktören E[kström]s41 hus i Turtola42, 12 mil
norr om Torneå, ett hus, som kunde pryda hvilken del af Finland som hellst. Böcker, musikalier, instrumenter m. m. – intet af allt detta, som
en finare odling gjort till menniskans behof,
saknades. Döttrarna i huset woro ty wärr borta;
wi blefwo dock trakterade med musik, och innan wi gingo till sängs, hade wi från fönstren sett
midnattssolen och sett den börja en ny dag.43
Den andra ljuspunkten är Kengis jernbruk, ännu nordligare. Här har culturen för
mera än 200 år tillbaka slagit rötter. Det har
sina privilegier af44 Drottning Christina45 från
år 1637 och fortgår ännu med oförsvagade krafter.46 Bruket tar sin malm ifrån bergen i grannskapet, har fordom producerat äfwen koppar
☙ och är beläget ❧ wid Torneå elf, straxt ofvanom
dess förening med Muonio47, i en wild, skön
nejd. Forssen är en af de allrastörsta jag någonsin sett, och skall göra ett fall af 72 fot48 på en
sträcka af vidpass 1000 alnar.49
Men sedan wi en gång kommit till Lappland, måste jag wäl nämna ett50 ord om den
härwarande allmogen. Den består ifrån51 Torneå ända upp till Muonioniska52 af idel Finnar53, hvilka dels äro afkomlingar af landets
äldre inwånare Lapparne, dels äfwen colonister
ifrån särskildta delar af Finland och från kusterna af Hvita hafwet. Många familjer kunna
ännu redogöra för sin härkomst, och hwad de
härom förtälja, bewisar tydligt, att rikedomen
på fisk och willebråd lockat de första colonisterna att bosätta sig i denna vildmark. Efterhand
76
Itineraria 2osa 1838.indd 76
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
☙
hafva dock dessa näringsgre❧nar allt mera och
mera försämrats, samt i följe deraf åkerbruket
och boskapsskötseln år för år wunnit större insteg å orten.54 Öfwerhufvud äga55 inwånarne
wid Torneå elf i sitt lefnadssätt nu för tiden
mycken öfverensstämmelse med landets öfriga
bebyggare. Detta röjer sig till och med i deras
sätt att bo och bygga. Gården utgör wanligen
en qvadrat, är kringbygd på alla fyra sidor56
och innefattar: 1) boningsrummen, bestående af
ett stort, rymligt pörteii 57, hwarest man wistas
och arbetar om dagen, och ett eller par mindre
rum, bestämda för natten om sommarn; 2) en
mindre bygnad, innehållande58 främmande och
sommar-rum; 3–4) särskildta uthus. Många
☙ slags prydnader, skurna i ❧ träd och brokigt
målade, äro anbragta kring fönster och dörrar,
stundom äfwen en blomster-bukett (vanligen af
trollius europæus59) hängande i taket eller dylika blommor strödda på golfwet. Dessa prydnader, så obetydliga de än äro, gläda ögat, ty de
wittna, att innewånarne dock hafva någon
stund öfrig ifrån tryckande närings-omsorger.
Möbleringen i rummen är högst tarflig, men
öfwer allt, som ej är i dagligt bruk, hvilar
snygghet och renlighet. I synnerhet är det trefligt att se gummornas mjölk-kamrar med sina
hvita bunkar och deras appetit wäckande
innehåll.60
En tillfällig orsak till den utomordentliga
☙ ❧
renlighet, som rådde öfwerallt på stationerna,
war utan twifwel den, att allmogen blifvit underrättad om den Franska polar-expeditio-
ii. Pörtet har wanligen fönster och en stor ugn med
skorsten, består dock stundom i ett rökpörte.
E23°59′24″]) and to Kardis (Swe.)/
Kaartinen (Fi.), N7456988 E882859
[N66°59′1″
E23°47′34″]),
Kengis
(Swe.)/Köngänen (Fi.), N7477944
E867243 [N67°11′28″ E23°30′40″]) and
Kieksiäisvaara (N7481155 E866544
[N67°13′28″ E23°31′2″]), all on the
Swedish side of the border. See letter
to K.F. von Willebrand, s.d. 1838 in the
volume of letters in this series. (TS)
af ǁ ifrån
Christina (1626–1689) was Queen of
Sweden in 1632–1654. In 1640, during
the regency prior to her gaining maturity, the university or academy of
Turku was founded. It was moved to
Helsinki in 1828. Nenonen – Teerijoki 1998: 256. (TS)
The privileges of the Kengis or
Köngänen ironworks date from 1646.
Awebro 1993: 361–369. Castrén and
his companions visited the site on 27
June. Castrén to K.F. von Willebrand
s.d. 1838, see the volume of letters. (TS)
The River Muonionjoki discharges
into the River Tornionjoki on the border, N7455596 E350967 (N67°10′49″
E23°33′18″). Castrén reached this
point on 27 June. See Castrén to K.F.
von Willebrand s.d. 1838, volume of
letters in this series (TS)
Weights and measures, see vocabulary.
After Kengis, Castrén continued via
Kieksiäisvaara
ett ǁ några
ifrån ǁ långs
Present-day Muonio, at N7541384
E360556 (N67°57′11″ E23°40′11″). See
picture on the cover of this volume. (TS)
Finnar ǁ Finska
The Finnish colonization of Lapland
began in the 16th century, and it extended throughout the region by the
late 18th century. Itkonen, T.I., 1948 I:
114–119; Virrankoski 1973: 78–97.
äga […] öfwerensstämmelse med ǁ
skilja sig inwånarne wid Torneå elf i
sitt lefnadssätt nu för tiden föga ifrån
77
Itineraria 2osa 1838.indd 77
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
In different variations, it was typical
of a traditional West Finnish farmhouse site that its buildings were
placed around a closed yard. In the
valley of the River Tornionjoki, the
centralized Swedish layout, in particular, was followed, in which the
dwellings were in a closed square
and the other structures were placed
outside it. Vuorela 1975: 297–299. (TS)
Amendment to the footnote: består
dock stundom ǁ 1. är dock stundom ǁ
2. är
bygnad, innehållande ǁ stuga, in[nehållande]
Globeflower. Typical especially of
Lapland but also growing also in
some parts of Finland further to the
south. Luontoportti, http://www.
luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/globeflower. (TS)
innehåll ǁ ~ En främmande sak, som
här mötte ögat och påminte om
Lappland Lappmarken, woro pulkor
och ahkior. Renen fyller redan här
understundom hästens plats, och den
måste wara en ostyrig best, ty jag såg
flere personer, som buro märken efter
sina renfärder. Framdeles hoppas jag
få göra dess närmare bekantskap.
King Louis Philippe (1773–1850;
reigned 1830–1848) sent two expeditions to Lapland in 1838 and 1839
to collect information and material on northern botany, zoology, geology, mineralogy, astronomy, ethnography etc. The expeditions were
carried out together with Swedish
and Norwegian scientists. Helsingfors Morgonblad published extracts
of two letters from the French geologist, Dr. Eugène Robert (1806–1882)
to the Russian minister in Hamburg
in the autumn of 1838. See p. 157.
Borm 2014. (TS)
främlingarna ǁ gästerna
färdats ǁ rört sig
nens61 snara ankomst och anbefalld att hålla
allt i beredskap i dess emottagande och fortskaffande. Man afbidade med spänd nyfikenhet de sällsynta främlingarna62, men det märktes dock tydligt, att de ej woro särdeles
välkomna gäster. Fransmän hade äfven förrut
färdats63 i denna nejd och ej gjort sig kända
ifrån någon särdeles fördelaktig sida.64 I synnerhet tadlade man deras oförmåga att uthärda strapatser och yttrade en stor förtrytelse
deröfwer, att de ej, såsom andra resande, wil☙ ja65 beqwäma sig att ❧ stiga i land och gå till
fots, medan båten stakas uppför strida forssar.
Wisserligen sörjde äfwen Engelsmännen för
sin beqvämlighet, men så betalte de ock en
mångdubbel skjutslega, ställde sig ofta att meta
i forssarne och skänkte hela sin fångst åt
skjutskarlarna.
Hwad oss beträffar, så kunde man åtminstone icke föra någon klagan deröfwer, att wi
sågo för mycket wår beqvämlighet till godo. Wi
ströfwade66 ofta hela dagen genom skog och
mark, tillryggalade stundom67 miltal genom
sanka, kärruppfyllda nejder, hjelpte dessemellan wåra skjutsbönder med att draga båten och
bära wåra effcter uppför forssarne m. m. Under
allt detta hade wi att kämpa med en olidelig
hetta, med mygg och andra yrfän. Hettan war
☙ stundom så plågsam, att ❧ wi nödgades rasta
om dagen och i dess ställe fortsätta wår resa om
natten. Hände det någon gång, att wi under de
långa stationerna öfwerföllos af regn och owäder, så uppgjordes vid68 stranden en stockeld,
hvarvid wi torkade wåra kläder. Illa försedda
med proviant nödgades wi ofta stilla wår
hunger med halmbakad kornbröd69 och annan
mindre70 wälsmaklig föda. Oaktadt alla dessa
78
Itineraria 2osa 1838.indd 78
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
mödor och obehagligheter fortsatte wi resan
med gladt mod och anlände den 30 Junii till
Muonioniska kyrka.71
☙ ❧
Här72 gjorde wi ett par weckors uppehåll,
dels för att hvila oss efter wåra öfwerståndna
mödor och samla krafter till nya73, dels äfwen
för att sköta74 wissa mer och75 mindre angelägna76 göromål.77 Det war egentligen jag som röstade för dröjsmålet, icke78 blott derföre att mina
krafter woro mycket medtagna af den föregående resan, utan äfwen af det skäl att jag här fann
ett lika godt som oförmodadt tillfälle till befrämjande af det wetenskapliga ändamålet för
min resa. Händelsen fogade, att en infödd
Lappsk kathechet79, slom blifwit uppfostrad af
☙ Pastor Stockfleth80 och gått honom tillhanda ❧
wid religiösa skrifters affattande på lappska
språket, wid denna tid uppehöll sig i Muonioniska. Då studium af nyssnämnda språk utgjorde den81 hufvudsakliga driffjädern till min resa,
så ville jag naturligtwis icke låta detta tillfälle
till ändamålets winnande gå mig obegagnadt ur
händerna. Å sin sida war äfwen katecheten lika
angelägen att få begagna min handledning i82
Finskan, ty det war i och för dess studium, som
han ifrån Norige hade begifwit sig till Muonioniska. Ledda af ömsesidiga intressen beslöto wi
att förena oss om gemensamma sträfwanden
och arbetade med all ifwer hvar för sitt ändamål. Äfwen mina reskamrater funno på denna
ort tillfälle till en efter deras håg afpassad werk☙ samhet. B. ströfwade widt83 omkring nejden ❧
med sin insekt-håf, D. war presterskapet behjelplig wid andliga förrättningar och E. sysselsatte
sig med utöfningen af sitt praktiska läkare-kall.
Oförutsedda händelser förmådde dock den sistnämnda att efter några dagars vistelse i
This may refer to the escape journey of the Duke of Orléans Louis
Philippe, later King Louis Philippe of
France, to northern Norway in 1795.
Pekonen 2014: 81–89. (TS)
wilja beqwäma ǁ beqwäma
Wi ströfwade ǁ Än hjelpte wi
stundom ǁ ofta
vid […] stockeld ǁ en stockeld
kornbröd ǁ kornbröd, illa surnad mjölk
mindre wälsmaklig ǁ osund
Castrén and others travelled via Kolari (N7472409 E361742 [N67°20′9″
E23°47′1″]) and Kihlanki (N7500847
E353441 [N67°35′12″ E23°33′15″]). Both
these settlements are again on the
Finnish side of the border. Castrén to
K.F. von Willebrand s.d. 1838, see volume of letters in this series. (TS)
Här ǁ II. Wid Muonioniska kyrka
Castrén originally divided his
text into two different chapters here.
nya ǁ de kommande
sköta ǁ samla
och ǁ eller
angelägna ǁ wigtiga
It was here that Castrén originally
wrote the letter that he published
later in connection with his 1841
journey in the north with the title
Utdrag ur ett bref, dateradt Kuolajärwi den 3 December 1841. See the 1841–
1844 travel materials. (TS)
icke blott ǁ emedan
Isaksson/Isaksen from Norway. See
Castrén’s letter to K.F. von Willebrand, Muonioniska s.d. 1838, and
Ehrström 25 Sept. 1838 in the volume
of letters in this series.
Niels Joachim Christian Vibe Stockfleth (1787–1866) was originally an
officer and later a clergyman and
missionary who served in Finnmark,
Northern Norway. He is known especially for his studies in the Saami
language. He also published literature in Saami, among other works,
a translation of the New Testament.
Wichmann 1917. (TS)
79
Itineraria 2osa 1838.indd 79
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
den […] till ǁ det förnämsta ändamålet för
i ǁ af
widt ǁ om[kring]
In the margins of the manuscript (p.
21) there is a note reading: – ända
hit afskrift till Tyskland. It is unsure
if it is in Castrén’s own hand or by
someone else.
återwända från Lappland ǁ sluta
wår resa
During their stay at Muonioniska, Castrén also visited Olostunturi
Fell (N7537862 E366186 [N67°55′27″
E23°48′30″]), with an elevation of
509 m above sea level. (TS)
på ǁ 1. derig[enom] ǁ 2. på den
The Pallastunturi Fells (Fi.)/Bállasduottar (SaaN) are a group of fells in
Muonio in West Lapland, N7554149
E377265 (N68°4′30″ E24°3′13″). Their
highest parts are 646–809 m above
sea level. (TS)
en […] reskamrater ǁ någon resande
Present-day Yli-Kyrö in Enontekiö,
N7564823 E382336 (N68°10′22″
E24°9′48″). Enontekiö (Fi.) Enontekis (Swe.)/Eanodat (SaaN)/Iänudâh
(SaaI) is situated in the north-westernmost part of Finland. (TS)
Kittilä (Fi.)/Gihttel (SaaN)/Kittâl
(SaaI) in west Lapland was in Castrén’s time a chapelric of Sodankylä, and from 1854 an independent
parish. Virtamo 1962. Its centre is
on the River Ounasjoki N7507210
E410451 (N67°39′59″ E24°53′17″). (TS)
Sodankylä (Fi.)/Soađegilli (SaaN)/
Suáđigil (SaaI)/Suä’đjel (SaaS) is
one of the first Finnish parishes in
Lapland, comprising originally the
whole of central Lapland from the
west to the east. Sodankylä was
divided for the first time in 1874,
when Kittilä became an independent parish. The centre of Sodankylä is situated at N7477577 E482631
Muonioniska afbryta sina göromål och återwända till Torneå.84
Wi tre öfrigblefna resande qvarstadnade i
Muonioniska ända till den 16 Juli, då den lappländska sommaren redan war så långt framskriden, att wi nödwändigt måste göra uppbrott för
att i behaglig tid kunna återwända85 från Lappland.86 Wid wår afresa från Muonioniska hade
wi ännu icke uppgjort för oss någon fullständig
reseplan, utan endast beslutit att rigta wår kosa
☙ åt den stora landtås, ❧ som ifrån hvarandra åtskiljer Ishafwets och och den Bottniska wikens
wattendrag. För att på87 ginaste wäg nå nyssnämnda ås, styrde wi kursen öfver de frejdade
Pallas-fjällen88, dem en89 af mina reskamrater
liknade wid ett kolossalt ”jättetempel med
många kupoler.” Efter att hafwa öfwerstigit
dessa fjäll fortsatte wi till fots wår färd och anlände efter 4 mils wandring till Kyrö by90 uti
Kittilä91 kapel och Sodankylä92 Socken.93 Härifrån begåfwo wi oss med båt uppför Ounasjoki94, som är en mäktig gren af Kemi-elf95, färdades ytterligare 5 mil och kommo96 så till
Peldowuoma by97 i Enontekis Lappmark.
Efter98 wår ankomst till nyssnämnda by
sammankallades99 de äldsta och erfarnaste män
☙ till en rådplägning ❧ angående den wäg wi
borde taga, för att med minsta möjliga omak
och omkostnader komma öfwer landtåsen. Förslagswis hade wi redan förut warit betänkta på
att i Wuontisjärwi (en by nära Peldowuoma)100
köpa oss en båt, färdas dermed fyra mil uppför
en fjällbäck, benämnd Käkkäläjoki101, låta sedan draga wår båt en mil öfver landtåsen till
Nuolasjoki102 och styra utmed denna bäck till
Enare-elf103, som i sitt nedra lopp bär namnet
Teno104 och leder till Utsjoki-Lappmark. Emot
80
Itineraria 2osa 1838.indd 80
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
detta förslag gjorde likwäl Peldowuoma-boerne vid wår rådplägning många grundade anmärkningar. ”Käkkäläjoki”, sade de, ”är strid
och på denna årstid så grund, att knappt en tom
båt kan flyta derpå. För att bära effecterna och
☙ draga båten ❧ öfwer fjället, dertill erfordras
mycket folk eller hellst några hästar. Nuolasjoki
äger till och med under flodtiden så litet watten, att båten måste dragas hela bäcken utföre.
Mera än skildringen af de mödor och beswärligheter, med hvilka denna resa war förenad,
skrämde oss de härwid förekommande kostnader. Man talade om hundra rubel och ännu105
mera, hvartill Wuontisjärviboerne tillförene
plägat taxera de resande för denna färd. Ur
stånd att disponera öfver så stora summor nödgades wi slå denna106 plan helt och hållet ur
hågen. I detsamma uppkastades det förslag, att
wi, i stället för att köpa en båt i Wuontisjärwi,
skulle låta timra en ny wid Saunajärwi, der
Enare-elf107 tager sitt ursprung.108 Denna plan
wäckte i början ett stort bifall, och wil tillfråga☙ de redan alla109 tillstädes wa❧rande båtsmeder, om icke någon af dem wille åtaga sig att timra oss en farkost, då Erik Peldowuoma110, en af
hufvudpersonerna i wår rådsförsamling, med
hånfullt leende sporde oss, hvar wi ärnade taga
wirke. Derpå gaf han oss i största wälmening
följande råd: ”Herrarne”, sade han, ”taga sina
renslar på ryggen, proviantera sig för 4–5 dagar och vandra till Jorgastack” (en lappby wid
Teno-elf)111. ”Der ären I säkra att träffa fiskare,
hvilka med beredwillighet skola föra er med
båt utför Teno112 till Utsjoki113. Men”, fortfor
Erik, ”duger ej detta förslag, så gifwes intet annat råd, än att Ni tager den 20 mil längre och
mångfalldt beswärligare wägen genom
(N67°24′50″ E26°35′41″). Onnela
2006: 325–333. (TS)
At Kyrö Castrén met the vicar of
Karesuando, Lars Levi Laestadius
(1800–1861). Laestadius was of
Saami birth on his mother’s side
and he is known both as a collector of Saami folklore, initiator of a
religious movement and a botanist.
Castrén wrote to K. F. von Willebrand about his great appreciation
of Laestadius as well as the friendship they forged during their brief
meeting. Castrén to Willebrand s. d.
1838, see the volume of letters in
this series; Talonen 2000/2012. (TS)
The Ounasjoki (Fi.)/Ovnnesjohka
(SaaN) is the largest tributary of
the River Kemijoki, length nearly
300 km, discharging into the latter at Rovaniemi, N7377608 E443558
(N66°30′45″ E25°43′51″). (TS)
The River Kemijoki (Fi.)/Giemajohka (SaaN) with a length of 550 km is
Finland’s longest river. It discharges
into the Gulf of Bothnia at N7296916
E384355 (N65°46′22″ E24°28′26″). (TS)
kommo ǁ anlände
The village of Peltovuoma (Fi.)/
Bealdovuopmi (SaaN) in the parish (municipality) of Enontekiö is
on the River Pasmajoki, a tributary
of the River Ounasjoki, N7588208
E384732 (N68°22′59″ E24°11′44″). (TS)
From here on, the contents of the
text follow the article published in
Helsingfors Morgonblad in 1839. (TS)
sammankallades ǁ sammankallade
wi
Lake Vuontisjärvi (Fi.)/Vuottesjávri
(SaaN) is situated ca. 12 km northwest of Peltovuoma, N7594527
E377495 (N68°26′12″ E24°0′44″). (TS)
The River Käkkälöjoki (Fi.)/Geahkkil (SaaN) is a tributary of the River
Ounasjoki. Its mouth is at N7587611
E373545 (N68°22′23″ E23°55′28″). (TS)
81
Itineraria 2osa 1838.indd 81
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
The River Nuolasjoki (Fi.)/Njuolasjohka (SaaN) runs from the Norwegian side of the border to the River
Kietsimäjoki (Fi.)/Skiehččanjohka
(SaaN) at the border, N7615519
E423405 (N68°38′28″ E25°6′55″). (TS)
The River Inarijoki (Fi.)/Anárjohka (SaaN) runs from the Norwegian
side to the Finnish-Norwegian border and joins the River Kaarasjoki
(Fi.)/ Kárášjohka (SaaN) in the River Tenojoki (Fi.)/Tana (No.)/Deatnu
(SaaN) at Karigasniemi (Fi.)/Gáregasnjárga (SaaN) in Utsjoki, N7703405
E453234 (N69°26′9″ E25°48′25″). (TS)
The River Tenojoki (Fi.)/Deatnu
(SaaN)/Tana (No.) became the border between Sweden (Finland) and
Norway in the treaty of Strömstad in
1751. It flows into the Arctic Ocean
at N7876495 E994663 (N70°30′5″
E28°22′23″). (TS)
ännu ǁ dessuto[m]
denna ǁ he[lt]
Enare-elf ǁ Enarajoki
The River Inarijoki begins on the
Norwegian side of the border. (TS)
alla ǁ några
Castrén seems to mean Erik Johansson Kyrö (b. 1795). KA Enontekiö parish records 1826–1834, http://digi.narc.
fi/digi/view.ka?kuid=7543264. (TS)
Also the village of Jorggástat (SaaN)/
Jorgastak (No.) is on the Norwegian side of the border at N7709659
E923586 (N69°9′46″ E25°43′1″). (TS)
Teno ǁ Tenojoki
Utsjoki (Fi.)/Ohcejohka (SaaN)/Uccjuuhâ (SaaI)/Uccjokk (SaaS) is the
northernmost parish and municipality in Finnish Lapland. It was
colonized by Finnish inhabitants in
the middle of the 18th century, but
as late as in 1910 their number did
not exceed 50. An independent parish since 1747. Its church is located
at N7750677 E500233 (N69°51′49″
E27°0′21″). Itkonen, T.I., 1948 I: 119;
Vartiovaara 1965. (TS)
Enare114.” Twenne omständigheter förmådde
oss att antaga det sistnämnda förslaget. Först
☙ och främst wille B. ❧ endast i detta fall blifwa
wår reskamrat, och för det andra trodde D. att
hans åhörare ungefär wid det laget, då wi skulle inträffa i Enare, woro der församlade för att
förrätta sin andakt.
Nu war hufvud-frågan afgjord, och till
öfwerläggning förehades, huruwida på orten
skulle finnas någon duglig karl, som wore hugad att blifva oss följaktig under resan. ”Jessiö115 och ingen annan är lämplig till detta
wärf”, yttrade Erik utan betänkande. ”Jessiö”,
tillade en annan, ”skall föra er fram, lika mycket om han för Er ofvan eller116 under wattnet,
men117 på wägen skall han icke lemna Er.” Denna fördelaktiga tanke om Jessiö delade äfwen
alla andra i rådsförsamlingen. Mannen inkallades och förklarade118 sig beredvillig att blifva
wår följeslagare. Han utbad sig likwäl att dess☙ förinnan ❧ få119 göra en färd till Wuontisjärwi
för att taga afsked af hustru och barn, men med
förbindelse att inom halftannat dygn återwända till Peldowuoma. Härpå upplöstes församlingen och alla begåfwo sig till hvila. Den följande dagen åtgick till större delen under
allehanda förberedelser till resan. Morgonen
derpå återwände Jessiö och förklarade120 sig
nu redobogen att anträda resan. Äfwen Erik
erbjöd att blifwa oss följaktig121 såsom wägwisare under de twå första dagsresorna, eller tills
wi hunnit öfver landtåsen. Wi anförtrodde oss
med full tillförsigt i dessa twå männers wård,
instufwade oss i en liten båt och anträdde nu
den egentliga början af wår lappska resa.122
Dagen123 war regnig, då wi embarkerade,
och det är mindre angenämt att på en sådan
82
Itineraria 2osa 1838.indd 82
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
☙
dag begyn❧na en resa, hvarunder man på
trettio mil ej kan finna124 något annat tak
öfwer sitt hufvud än Lapplands dunkla himmel, någon annan eldstad än den som för125
stundens behof tillredes af en fura, någon annan bädd än den fuktiga marken eller i bästa
fall en bergsskrefwa. Tanken på följande dagens mödor bidrog126 äfven i sin mon att öka
obehaget vid sjelfwa begynnelsen af wår resa.
Wi kunde med bästa wilja ej öfwerwinna wåra
swårmodiga känslor, utan suto trumpna127 och
mållösa i båt, en128 och hvar försänkt i sina enskildta betraktelser. Undertecknad, som hade
den ledsamheten att sitta något obeqwämt, intresserade sig likwäl i så måtto för det allmänna, att han började eftertänka, hvartill all wår
medtagna packning wore af nöden. Denna
☙ pack❧ning war i sjelfwa werket ganska obetydlig, men för nöjet att sitta litet129 beqvämare skulle jag för min del gerna hafwa afstått
något af provianten, som bestod i 2–3 lispund
bröd, 5 skålpund kött och lika130 mycket fisk,
3131 kannor brännvin och 5 skålpund tobak m.
m. Dessutom132 hade hvar och en af de resande
för sin enskildta räkning medtagit en rensel af
15 skålpunds wigt och133 en lappmudd134.
Bland sistnämnda effecter syntes mig i135 synnerhet mudden wara temmeligen öfwerflödig,
då i detsamma ryggen kändes wåt och jag fann
mig befogad att träda på mig136 det lappska
plagget. Min härigenom timade förwandling
spridde någon munterhet i sällskapet. Mudden
☙ hade blott en ärm, ❧ war på somliga ställen
luden, på andra bar, och räckte knappt till knäna, der ett par med remmar om wadorna fastsurrade stöfwelskaft widtogo. En hvit mössa i
hufvudstads maner och ett par glasögon
Inari (Fi.)/Enare (Swe.)/Anár (SaaN)/
Aanaar (SaaI)/Aanar (SaaS). In Castrén’s time, Inari was a chapelric
under Utsjoki. It became an independent parish and municipality in
1881. The chapel of Inari was located at Lake Iso Pielpajärvi (Fi.)/Stuorrâ Piälbáájävri (SaaI), at N7648953
E504641 (N68°57′5″ E27°6′56″). Vahtola, J., 2003: 132–133; Inarin seurakunta: Pielpajärven erämaakirkko,
https://inarinseurakunta.fi/index.php/
sivu/pielpajarvenkirkko. (TS)
He can no longer be identified.
eller ǁ och
men ǁ ~ att
förklarade ǁ yttrade
få […] färd ǁ begifva sig <->
förklarade ǁ nu
följaktig […] wägwisare ǁ följaktig
The extract from Ehrström’s diary
ends here.
Dagen war regnig ǁ Det war en regnig dag
finna ǁ h<-->
för […] tillredes ǁ tillredes
bidrog […] att ǁ tjenade äfven i sin
mon till att
trumpna ǁ stumma
en och hvar ǁ en hvar
litet ǁ något
lika ǁ d[it]o
3 ǁ b[rännvin]
Dessutom […] räkning ǁ För sin enskildta räkning hade hvar och en
bland de resande
och ǁ samt dessutom
A frock-like fur coat usually extending to the ankles, Fi. peski, lapinpeski,
SaaN beaska (Itkonen, T.I., 1948 I: 335:
peäs’kâ; a worn out peski: muöd’dä
[muoddá]). For a detailed description,
see Itkonen, T.I., 1948 I: 335–337. (TS)
i […] mudden ǁ mudden
mig ǁ l[appska]
With the River Peltojoki Castrén
means the present-day River Pasmajoki thus named as far as Lake Angelijärvi and from there on called the
83
Itineraria 2osa 1838.indd 83
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
River Peltojoki on its lower course. It
flows into Lake Peltojärvi (Fi.)/Bealdojávri (SaaN) at N7588063 E381887
(N68°22′50″ E24°7′35″). (TS)
framskymta ǁ mellan
wattenytan ǁ wågen
melodi ǁ melodie
Väinämöinen is the mythical seerhero of Finnish folk poetry. Kuusi –
Anttonen 1985: 137–140; Siikala 2013:
219, 237–268 etc. (TS)
äfwentyrliga ǁ första
Pohjola is one of the mythical places in
Finnish folk poetry, inhabited by different monsters and antagonists of Kalevala. Kuusi – Anttonen 1985: 132–134;
Siikala 2013: 324–325 etc. (TS)
Louhi is the name of the evil mistress
of Pohjola in some magic verses and
was adopted from there to the Kalevala by Elias Lönnrot (1802–1884)
who compiled and authored the published epic. The daughter of Louhi
mentioned here is most probably the
Maiden of Pohjola who is proposed
to in folk poetry. Kuusi – Anttonen
1985: 130, 133; Siikala 2013: 220, 221,
258, 262, 291, 324. (TS)
o. s. v. ǁ 1. om ǁ 2. och ǁ 3. om
redan äro ǁ börjat blifva
trodde ǁ härledde
Peder Päiviö (SaaN Beaivváš or
Peaivvas) is the mythical great magician of Lapland, of whom there is a
rich body of folklore. The origins of
this tradition are usually placed in
Kittilä, but they are also connected to
a real historical person who lived in
Enontekiö and died ca. 1670. On the
folklore of Päiviö and especially his
son Olavi (Wuolabba, SaaN Vuolát,
Vuolábaš), see Itkonen, T.I., 1948 II:
545–547, Pulkkinen 2005c, on the sorcerers of Lapland in general Itkonen,
T.I., 1948 II: 331–334; Bartens 2017: 40,
51, 70–73, 81–82; Koponen 2005. (TS)
meddela ǁ förtälja
gå att anföra ǁ 1. lyssna till ty | 2. lyssna till
bildade en skärande kontrast till den öfriga
kostymen.
Regnet fortfor nästan utan uppehåll hela
den första dagen af wår resa, hvarunder wi
sakteligen arbetade oss fram uppför en liten å,
benämnd Peldojoki137. Först emot aftonen började himlen ljusna och solen framskymta138
mellan de glesnade molnen. En lifwande glans
göt sig öfwer den dunkla wattenytan139, blommor och träd antogo en ljusare färg. Fiskarna
sprutto upp ur wågen och luftens innewånare
flögo qvittande fram ur sina gömställen. Äfwen
☙ i wår krets började gladare känslor ❧ gifva sig
luft. Sittande i styret höjde Erik sin stämma och
sjöng på fädernas enkla melodi140 om Wäinämöinens141 äfwentyrliga142 färder till Pohjola143, om den sköna Louhi-dottern144, o. s. v.145
Öfwerraskad att inom Lapplands gränser förnimma toner, som redan146 äro sällsporda i
sjelfwa Finland, började jag anställa efterfrågningar angående Peldowuoma-boernes härkomst och erhöll af Erik den upplysning, att
hans familj härstammade ifrån det på sånger
rika Karelen. Sin första, till Lappland inwandrade stamfader kallade han Aisari och
trodde147 sig weta att denna haft en son vid
namnet Päiviö eller Päiwiä, hvilken tillika med
☙ sina tre söner wunnit ❧ en stor ryktbarhet
öfver hela den Finska Lappmarken.148 Erik utbad sig att wid wårt blifvande nattläger meddela149 några berättelser om Päiviö-slägtens
underbara bragder, men innan wi gå150 att anföra dessa berättelser, må151 det tillåtas oss att
ur Prosten och Kyrkoherden Mag[ister]
Tornæi152 ”beskrifning öfwer Torneå och Kemi
Lappmarken förf[attad] år 1672”153 meddela
följande utdrag:
84
Itineraria 2osa 1838.indd 84
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
”Uti en by Päldo-Järf, bodde en Lapp, Päder Päiwiä, en ärlig, wälbehållen och Gudfruktig Lapp. Han wardt död för twå år sedan och
hade många söner, hade ock en tid i förstone
alt sit husfolk troligen tjänt och dyrkat sin Seita154, men det hände sig en gång, at Renarne155
☙ begynte mycket dö för honom, derföre ❧ han
anropade och flitigt ärade Seitan, men det halp
intet, Renarne dödde immerfort. På sistone
drager han med alla sina söner til afguden, förer med sig många Lass torr wed, pryder wackert med friska granqvistar kring om, gifver honom offer, de hudar med bellingar, horn och
hufvud, som han af de döda Renar dragit hade,
falla alla på knä, innerligen bedja Seitan, at
han med något tekn sig uppenbara wille, om
han en Gud vore. När på sådant tecken intet
syntes, ändock de hela dagen lika med Baals
Profeter (1. Reg. 18.)156 tilbedit hade, stodo de
up ifrån sin förmenta Gudelighet och kastade
all den torra wed, som de medfört hade uppå
afguden, och tände eld på honom och så up☙ brände hela Bys ❧ afguden: då hans Pagani
wille dräpa honom derföre, svarade han lika
som Gideon (Jud. 6)157: Lät afguden hämna sig
sjelf på mig. Denne Lappen Päiwiä, war så fast
i sin tro, at då öfverdådige kämpade emot honom, och sade sig wilja trolla honom, begynte
han sjunga emot dem Trones och Fader wårs
sånger. Item nu bedje wi then Helige And. O! tu
Helige Ande kom, slit sönder djefvulens snaro158
etc. Han brände sedan alla Seitar, hvarest han
dem fann, och sände sin äldsta Son159, som hette Wuolabba til at bo i den namnkunniga Lappebyn Eenar, som skattar til tre Konungar, at
han där måtte förbränna alla deras afgudar och
Seitar, hvilka i den byn rätt många woro, det
må det tillåtas oss ǁ wilja wi
Johannes Tornæus (d. 1681), vicar of
Tornio, known as a teacher of the
Saami. Vahtola, J., 2007; Pulkkinen
2005g. (TS)
Tornaeus’s 1672 description Beskrifning öfwer Tornå och Kemi lappmarker was published in print (not in
full) in 1772. Vahtola, J., 2007. (TS)
Seita (Fi.) or sieidi (Sa.) is a sacred
place, a sacrificial place also considered to be a deity in itself in the traditional Saami system of beliefs. Usually they are stones or rocks, in some
way exceptional in the landscape,
but sometimes a sieidi can be also a
wooden post. Like the saivo lakes,
also sieidis are liminal places through
which the other world can be accessed or a contact with it can be
made. Itkonen, T.I., 1948 II: 316–321;
Pulkkinen 2011: 222–225; Pentikäinen 1995: 149–156; Pulkkinen 2005e
with a distribution map; Sarmela
1994: 45; Äikäs 2011: 34, 82–83. (TS)
The reindeer of Lapland are the semidomesticated variant of Rangifer tarandus. The precise date of their domestication and the adoption of reindeer husbandry are not known but it
has been assumed that they can be
dated to the 8th century CE. Largescale reindeer herding began in the
17th century and it was at its peak
in the early 19th century. Niskanen
2005a; Niskanen 2005b; Carpelan &
al. 2005. (TS)
1 Kings 18: 22–24, 26, 28–29: “Then
Elijah said to them: “I am the only one
of the Lord’s prophets left, but Baal
has four hundred and fifty prophets.
Get two bulls for us. Let Baal’s prophets choose one for themselves, and let
them cut it into pieces, and put it on
the wood but not set fire to it. I will
prepare the other bull and put it on
the wood but not set fire to it. Then
you call on the name of your god, and
I will call on the name of the Lord. The
85
Itineraria 2osa 1838.indd 85
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
god who answers by fire – he is God.
[…] So they took the bull given them
and prepared it. Then they called on
the name of Baal from morning till
noon. ‘Baal, answer us!’ they shouted. But there was no response; no
one answered. And they danced
around the altar they had made. […]
So they shouted louder and slashed
themselves with swords and spears,
as was their custom, until their
blood flowed. Midday passed and
they continued their frantic prophesying until the time for the evening
sacrifice. But there was no response,
no one answered, no one paid attention.” Bible (New International Version), Bible Study Tools, http://www.
biblestudytools.com/1-kings/18.html.
(TS)
Judges 6: 28–31: “In the morning
when the people of the town got up,
there was Baal’s altar, demolished,
with the Asherah pole beside it cut
down and the second bull sacrificed
on the newly built altar! They asked
each other, ‘Who did this?’ When
they carefully investigated, they
were told, ‘Gideon, son of Joash, did
it.’ The people of the town demanded of Joash, ‘Bring out your son. He
must die, because he has broken
down Baal’s altar and cut down the
Asherah pole beside it.’ But Joash
replied to the hostile crowd around
him, ‘Are you going to plead Baal’s
cause? Are you trying to save him?
Whoever fights for him shall be put
to death by morning! If Baal really is
a god, he can defend himself whem
someone breaks down his altar.’” Bible Study Tools, http://www.biblestudytools.com/judges/6.html. (TS)
This phrase comes from the hymn O
Fader wor, barmhertig och godh, written by Olaus Petri (1493–1552) and
based on a German model. It was already in the Några Gudhelige Wijsor (1530) and Swenske songer 1536
☙
Wuolabba ock efterkom, och ❧ derföre måste
han dem undfly till annat Konungarike Norrige, der bor han än.”
Af dessa Tornæi ord skönjes tydligt, att
Päiwiö-slägten twertemot wår berättares utsago war af Lappsk160 härkomst, hvilket äfwen
Lapparne sjelfwa högtidligen försäkra.161 Enligt
Tornæus har nämnda slägt förherrligat sitt162
namn genom sin hjeltemodiga strid för Christendomens seger. Detta erkänner äfven traditionen, men enligt dess wittnesbörd skall Päiwiö med sina tre söner äfven hafva utmärkt sig
genom många andra bragder och i synnerhet
genom sina strider med163 Ryska Karelare, hvilka i de lappska traditionerna wanligen förekomma under benämningen af Ryssar. Å sin
☙ sida äga164 äfven ❧ Karelarne165 traditioner om
om Päiwiö-slägtens krigiska bedrifter, och i
sjelfwa Kalewala nämnas Päiwilä och Päiwän
poika såsom fiendtliga emot Kalewa-folket.166
Wisserligen äga både Lapparnes och Karelarnes
traditioner om ifrågawarande slägt en mythisk
färg, men att de stödja sig på en historisk grund
kan så mycket mindre sättas i fråga, som det är
ett kändt faktum att Karelarne fordom gjort täta
ströftåg till Lappland.167
Men för att ej gå wår berättare i förwäg,
wilja wi nu taga168 i land och lägra oss i169 en
lund af yfviga björkar.170 Här satte sig Erik wid
☙ min ❧ sida och började med djup andakt anföra sina berättelser. Om Päiwiö-fadren wisste
han dock föga mera, än att denne171 warit en
mäktig kämpe i striden mot Karelarne, ”hvilka i
stora skaror inwandrade till Lappland för att
plundra och röfwa, plågade menniskor på allt
upptänkligt wis, tills de fingo weta, hvar deras172 skatter lågo fördolda, och ej återwände
86
Itineraria 2osa 1838.indd 86
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
förrän de fyllt sina båtar med silfver och andra
dyrbarheter”. Päiwiö war i synnerhet mycket173
utsatt för Karelarnes174 rofbegär, emedan han
war i besittning af omätliga skatter. Hans förnämsta rikedom skall hafwa bestått i175 renhjordar, hvilka woro så talrika, att han i och för deras bewakning måste löna trettio drängar och
☙ trettio pigor. Dessutom ❧ skall176 han äfwen
hafwa ägt ett stort förråd på silfwer, som han
likwäl kort före sin död gömt177 ned i jorden,
utan att någon sedermera förmått upptäcka
hans skatt.
Bland Päiwiös tre söner war enligt wår
berättares utsago Olof Lapp[ska]178 Wuolabba179 den ryktbaraste. Stor, stark och modig liksom fadren hade äfwen han gjort till sitt lefnadsmål att bekriga Ryska Karelare. En af Olof
☙ emot dem utförd bragd skildrade ❧ Erik med
följande ord: ”Då Olof en gång ärnade företaga
sig en resa och fruktade, att fienden undertiden
skulle göra ett besök i hans hem, så bar han en
ofantlig stock ofvanpå fjället, lade den framför
ingången till sitt tält och bad hustrun säga åt
fienden: ”wår son har burit den hitupp”. Kort
efter hans afresa infann sig äfven en skara Ryssar, hvilkas180 uppmärksamhet genast fästades
wid den stora stocken. De kunde ej begripa huru
den blifvit hemtad uppför det branta fjället och
begärde af Olofs unga hustru en upplysning
derom. Hustrun svarade såsom mannen hade
befallt henne. Ryssarne föllo i största förwåning, då de hörde att en ung qwinna war moder
åt en så stark son, och afstodo ifrån plundringen.181 Emellertid beslöto de att afwakta Olofs182
återkomst, för att om möjligt bringa honom om
lifvet. Men då Olof kom, wågade ingen angripa
honom. Likwäl försäkrade Ryssarne skrytsamt,
p. 43–44. In the first official Swedish
hymnal of 1695 it is no. 188 and in the
1986 Swedish hymnal no. 372 (beginning of the fourth stanza). Swenske
songer: 43–44; Den gamla psalmboken, http://docplayer.se/10139542-Dengamla-psalmboken-ett-urval-ur-16951819-och-1937-ars-psalmbocker-utgivnaav-svenska-akademien-svenska-klassiker.html; https://sv.wikipedia.org/wiki/
O_Fader_v%C3%A5r,_barmh%C3%A4rtig,_god. Sibelius-akatemia: Gamla
psalmmelodier från Finland http://
www2.siba.fi/cgi-bin/shubin/edishow_
s.cgi?idi=00158. (TS)
Son ǁ son
Lappsk ǁ lappsk
These words from Castrén words
show that he considered Tornaeus’s
remarks about Päiviö’s historical nature to be reliable. Also Itkonen, T.I.,
1948 II: 545 and Pulkkinen 2005c accept this view. (TS)
sitt namn ǁ genom
med ǁ emot
äga ǁ hafwa
Karelarne […] Kalewa-folket. ǁ Karelarne räddat minnet af samma slägt,
ty i deras gamla runor nämnas Päiwilä och Päiwän poika såsom fiendtliga
emot Kalewa-folket.
Päivilä/Päivölä is interpreted as a
mythical place and Päivän poika,
appearing in the 48th rune of the
Kalevala (the birth of fire), as a mythical
person. Siikala 2013: 213, 261, 267–272,
280, 283–285, 346, 465. (TS)
See Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan with commentary, Castrén
2017a: 20–47.
taga ǁ sätta
i en […] yfviga ǁ 1. under skuggan af
lummiga ǁ 2. under skuggan af några
lummiga
Especially downy birch (Betula pubescens) grows almost in whole Finland. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/puut/downybirch (TS)
87
Itineraria 2osa 1838.indd 87
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
denne ǁ han
deras skatter ǁ skatterna
mycket ǁ häftigt
Mscr: Karellarnes
i ǁ för h
skall […] skatt ǁ 1. ägde ǁ 2. skall
han äfwen ag [ägt] ǁ 3. skall han äfwen haft ägt stora forra [förråd] ǁ 4.
skall han äfwen hafwa ägt ett stort
förråd af silfwer, som han likwäl
skall kort före sin död nedgräfvit
gräft ned i jorden, utan att någon
sedermera förmått upptäcka denna
skatt hans
gömt ned ǁ nedgräf[vit]
Lapp. ǁ 1. den ǁ 2. eller
Wuolabba ǁ enl[igt] Tornæi skrifsätt)
hvilkas […] ǁ 1. för att plundra, <-->
ǁ 2. men härwid de ǁ 3. men härwid
kunde den stora stocken ej undgå
att wäcka
See also Bartens 2017: 81–82. (TS)
Olofs ǁ hans
Päiwiö-sonen […] med den ǁ 1. han
skulle följa dem åt ǁ 2. Päiwiö-sonen skulle följa med dem till Karelen för att mäta sin styrka med sin
ånyo ǁ i sin ordning
warnades han ǁ warnade honom
mera ǁ widare
några ǁ twenne
berättelser, […] hvilka ǁ berättelser.
Den ena
på […] sätt ǁ så
lastade ǁ fulla[stade]
En […] berättelse ǁ Den andra berättelsen
Stalo ǁ 1. Stallo ǁ 2. ~ (d. ä. en jätte)
Stállu was an evil equivalent
to man in Saami folklore and religion, somewhat larger than a human. The phenomenon is related to
various Nordic traditions of giants.
Its origins are unclear. Pulkkinen
2011: 239–242; Porsanger – Pulkkinen 2005. (TS)
☙
att i deras ❧ land skulle finnas en kämpe, som
wore Olofs öfwerman, och föreslogo att Päiwiösonen183 skulle följa dem till Ryssland för att
mäta sin styrka med den karelska hjelten. Olof
mottog anbudet och begaf sig med Ryssarne till
deras land. Då de twenne kämparne här möttes,
hellsade de hvarandra med handslag, hwarwid
Ryssen tryckte Olofs hand förderfwad. Derpå
grep Olof sin motståndare om lifwet och slog
honom till marken. Ryssen uppsteg och angrep
i sin ordning Olof, men blef ånyo184 kullslagen.
Nu warnades185 han af Olof att icke mera186 försöka sin lycka, men dessto mera förgrymmad
rusade Ryssen på honom. För tredje gången
slog Olof sin fiende till marken och besparade
honom mödan att widare uppstiga.”
☙ ❧
Till bewis på Olofs styrka anförde Erik
ännu några187 andra berättelser188, en bland
hvilka lydde på189 följande sätt: ”Då Olof en
gång återwände ifrån en notfärd, öfwerfölls
han på Enare sjö af motwind och owäder. Hellre
än att ro och kämpa med vågorna, hwilka hotade att fylla hans med nät och fisk lastade190 båt,
beslöt han att lägga i land wid en holme. Anländ
till stranden kastade han den tunga båten på
skuldran och bar den öfwer land.” En191 annan
berättelse war af följande innehåll: ”När Olof en
gång wandrade i skogen, såg han en Stalo192 i
beråd att lyfta en sten193. Men stenen war af en
så oerhörd storlek, att Stalo ej kunde194 få den
upplyftad, hvarföre han började wältra den
fram i sakta mak. Obemärkt åskådade Olof en
☙ stund Stalos företag, trädde195 sedan fram ❧ ur
sin gömställe, skrattade åt Stalos svaghet och
bar stenen till sitt bestämda ställe. Af fruktan
för sin mäktiga fiende gaf sig Stalo att springa.
Olof lät honom först196 fara, men ångrade sig
88
Itineraria 2osa 1838.indd 88
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
sedan och började förfölja Stalo197. Kommen till
Nejdfloden198 hoppade Stalo till motsatta stranden199 och trodde sig nu hafwa befriat sig ifrån
sin förföljare. Men Olof gjorde ett dylikt språng,
ertappade nu Stalo och tog honom af daga”. Wid
denna berättelse måste anmärkas, att Stalok
(Plur[alis] af Stalo) hos200 Lapparne motsvara
Svenskarnas jättar, Finnarnes jättiläiset och hiidet201. Stalok skildras wanligen af Lapparne såsom ett grymt,202 mennisko-ätande slägte. De
sägas203 under hedendomen warit204 talrikt utspridda öfwer hela Lappland, men efter Christendomens införande tros de hafva flyktat bort
☙ till hafsöarne. ❧ Äfwen205 på sin snabbhet har
Olof ådagalagt många utomordentliga prof. Så
skall han en gång hafwa sprungit fast en warg,
som förföljt hans renhjord, fattat tag i dess
svans och krossat wargen mot en klippa. En annan gång hade han warit på wildrensjagt med
sin trogne dräng och ständige följeslagare
Wuolleb (Olof) Walle, och derunder afsigtligen206 skrämt bort en wildren, som med sin
kalf sprang förbi jägarne. Då Walle sedermera207 förebrådde sin husbonde för detta öfwerdåd, gaf sig Olof att springa efter renarne, dödade modren med sitt spjut och fångade kalfven
lefwande.208 Derpå skänkte han med förakt det
ringa bytet åt sin anspråkslösa tjenare, ty det
☙ war209 ❧ Olofs sed att aldrig förfölja wildrenar, om de ej woro flera i skocken.210
Hwad Tornæus enligt min211 föregående
framställning anför om Päiviö-fadren eller den
af honom så kallade Päder Päiwiä212 och hans
omwändelse till Christendomen, ungefär detsamma hörde jag Erik berätta om sonen Olof.
Han hade länge warit en nitisk afguda-dyrkare,
men då ryktet om den nya läran nådde hans
sten ǁ oerhörd ~
kunde […] upplyftad ǁ förmådde
bära den
trädde ǁ derpå
först fara ǁ fara
Stalo ǁ j[ätten]
Näätämöjoki (Fi.)/Neidenelva (No.)/
Njávdánjohka (SaaN), a river flowing from Lake Iijärvi to the Arctic
Ocean. (TS)
till motsatta stranden ǁ i ett skutt of
[öfver]
hos Lapparne ǁ enligt Lapparnes
In Finnish-Scandinavian traditions,
mythical giants or Jotuns were believed to have lived on the earth
before modern civilization. Siikala
2013: 222–223; on giants especially
in Northern Ostrobothnia, see Jättiläis- ja lappalaistarinoita, http://
www.kirjastovirma.fi/asutusjasotatarinoita/2. (TS)
grymt, mennisko-ätande ǁ starkt
och resligt
sägas ǁ tros
warit ǁ hafwa ~
Äfwen ǁ På
afsigtligen ǁ skran [skrämt]
sedermera förebrådde ǁ började
lefwande. Derpå ǁ lefwande, skänkte sedan
war ǁ ~ eljest
Cf. Castrén’s field notes on p. 235–
236, where Päiviö is given as the
hero of all these four traditions.
min ǁ wår
Päiwiä och ǁ Päiwiä, ungefär
89
Itineraria 2osa 1838.indd 89
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
The Saami shamans, also known
as sorcerers, used a special drum
(goavddis), on which deities and
other mythical characters were depicted, to see into the future. Lutheran clergymen began to destroy
Saami shamans’ drums in the 17th
century and only a few of them
have survived. Pulkkinen 2011:
254–261; Itkonen, T.I., 1948 II: 333–
344; Rydving 2005. (TS)
Seider ǁ Gudar
med […] till ǁ till
Castrén wrote about the Saami religion more extensively in his description of his 1841–1844 journey.
See p. 330–334.
harren ǁ den snabba ~
icke ǁ ej
Nu ǁ Straxt
en […] hvilka ǁ en mäktig trollkarl,
sådana
Supernatural skills were attributed
to the Saami and they were regarded as sorcerers in different traditions of the neighbouring peoples,
to some extent even farther away.
Itkonen, T.I., 1948 II: 344–345. (TS)
öron, beslöt han att sätta de gamla gudarna på
prof. Han slog på spåtrumman213 för att af bjellrornas klang utforska, huru hans tillärnade
wildrensjagt skulle aflöpa. Trumman gaf ett
gynsamt tecken, men jagten misslyckades icke
dessto mindre. En annan gång satte han sig för
☙ att ❧ slå upp eld i regnwäder, anropande sina
Seider214 om bistånd. Men då han ej lyckades i
sitt förehafwande, wände han sig med215 böner
till den sanna Guden och straxt tände sig fnösket. Efter dessa prof uppbrände Olof spåtrummorna, nedref Seiderna och förstörde alla hedniska minnesmärken, dem han öfverkom.216
Om den andra Päiwiö-sonen, Isak benämnd, förtäljde wår wägwisare, att han utmärkt sig såsom en skicklig bågskytt. Hans säkerhet att skjuta hade warit så stor, att han
träffat harren217, då den gjort ett slag ofvan
wattenytan. Också han skall hafwa bekrigat så
kallade Ryssar och emot dem utfört många ly☙ sande bragder, ❧ bland hvilka jag enligt Eriks
berättelse antecknat följande: ”I spetsen för en
skara Ryssar, som härjade i Lappland, stod en
ifrån hufwud till fot kopparklädd höfding. I sin
rustning war Ryssen så oböjlig, att han icke218
sjelf kunde föra gaffeln till munnen, då han åt,
utan alltid måste matas af sin dräng. Isak hade
länge lurat på höfdingen och fick en gång öga
på honom, just då han höll på att göra sin måltid. Nu219 spände Isak sin båge, och då drängen
förde gaffeln till munnen, kom pilen flygande,
träffade gaffeln och dref den i halsen på höfdingen.”
Namnet på den tredje Päiwiö-sonen skall
warit Johan. Om honom berättade Erik, att han
warit en220 af de mäktiga trollkarlar, hvilka nu☙ mera ej födas i ❧ werlden.221 Sin trollkonst
90
Itineraria 2osa 1838.indd 90
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
skall han icke sällan hafva anwändt till att förgöra Ryssar, då de kommo för att plundra i landet. En gång hade de welat twinga honom att
wägleda sig till något ställe, der ett rikt byte war
att förwänta. Johan förde dem då till ett brant
ställe222 på Pallas-fjällen och lät med tillhjelp af
sin konst klockor ljuda, eldar lysa och byar wisa
sig under branten223. ”Dit leder wägen”, yttrade
Johan, ”men för att ingen må förwilla sig i den
mörka natten, skall jag gå förut med ett bloss i
handen.” Derpå kastade han sitt bloss utför
branten, men blef sjelf stående på fjället, osedd
af fienden. Ryssarne ilade dit de sågo blosset224
☙ fara och förgingos så i afgrunden. ❧ Sistnämnda berättelse är allmänt225 gängse både226 hos
Lappar och Finnar, men tillämpas icke alltid på
Päiwiö-sonen, utan på en annan frejdad hjelte,
som på Finska benämnes Laurukainen, på Lappska Laurukadsch.227 Om honom kände Erik åtskilliga andra traditioner, dem han följande dagen berättade under wår färd uppför Peldojoki.
Hans ord woro ställda till mig och lydde ungefär
på följande sätt:
”När du kommer till det egentliga Lappland, skall du erfara att Lapparne äro mycket
anwändbara såsom wägwisare. Wana allt228
ifrån sin barndom att löpa omkring såsom hundar, känna de innom flere mils omfång hvarje
sten, hvarje träd, hvarje källa. Men ännu alldrig
har någon menniska funnits, hvilken hade warit så hemmastadd i Lappland, som Laurukai☙ nen. Af ❧ sådan anledning woro Ryssarne
mycket229 angelägna att få begagna honom såsom wägwisare under sina ströftåg. Å sin sida
war äfven Laurukainen beredwillig230 att wägleda dem, ty han war en klok man och wisste
ställa saken så, att Ryssarne aldrig undgingo en
ställe ǁ berg
branten ǁ berget
blosset ǁ elden
allmänt ǁ myck[et]
både hos ǁ så wäl ho[s]
Tales about Laurukainen /Fi.)/Lávrekaš (SaaN)/Lavrukâš (SaaI)/Saa’rkaž (SaaS) are known from Lapland
to South Finland. Some of them
are considered original in Lapland,
while others were adopted from
elsewhere, and they were commonly adapted to the natural environment of the region where they were
told. Itkonen, T.I., 1948 II: 542–545;
Luukko 1954: 714; Sarmela 1994:
181–182; Bartens 2017: 30–73. (TS)
allt […] ǁ att
mycket […] ströftåg ǁ 1. under sina
ströftåg mycket ang[elägna] ǁ 2. i
Lappland
beredwillig ǁ <-->
91
Itineraria 2osa 1838.indd 91
21.8.2019 15:49:45
�Itineraria
sedan ǁ så n[eslig]
Lake Ounasjärvi (Fi.)/Ovnnesjávri
(SaaN) is in Enontekiö at N7589082
E360192 (N68°22′48″ E23°35′54″).
The village of Hetta/Heahttá, the
centre of Enontekiö, is on its northern shore. (TS)
båtar ǁ talrika ~
Ryssarnes […] ǁ 1. Laurukainen gaf
noga akt på Ryssarne och ǁ 2. Det
hände sig likwäl <--->
hade […] stiga ǁ 1. war just i beråd
att stiga i ǁ 2. hade knappt stigi[t]
waktkarlen ǁ Ryssen
sin fiendes ǁ Ryssens
stor guldring ǁ guldring, som Ryssen hade burit på ett af sina fingrar
Nu ǁ Först
kommo […] stranden ǁ ilade till
kamratens hjelp
sade ǁ ropade
din ǁ sin
undkomma ǁ ~ genom
neslig död, sedan231 de kommit i hans wåld. En
gång hade han åtagit sig att beledsaga en skara
af dessa röfware öfwer en sjö benämnd Ounasjärwi232. Under färden deröfwer blefwo Ryssarne hungriga och anmodade Laurukainen att
lägga i land på en holme. Efter att här hafwa
stillat sitt hunger lade de sig att sofwa, sedan de
likwäl ställt en wakt wid sina båtar233, hvilka
woro sju (enligt andra: tre) till antalet, alla fullastade med lifsförnödenheter och röfwade
☙ skatter. Ryssarnes234 öde fogade lik❧wäl så
olyckligt, att äfwen wakten insomnade. Nu bar
Laurukainen i båtarne allt hvad Ryssarne hade
med sig i land, såsom yxor, svärd, grytor, matvaror o. s. v. Derpå sköt han ut båtarne och
hade235 knappt hunnit stiga in uti en af dem, då
i och med detsamma wakten uppwaknade. Han
grep efter sitt svärd, men det war borta. Då
waktkarlen236 såg sig afväpnad, sprang han i
wattnet och fattade tag i närmaste båt, hvilken
war densamma, hvari Laurukainen befann sig.
Den sistnämnda grep i ett svärd och afhögg dermed sin237 fiendes fem fingrar, hvilka föllo i båten jemte en stor238 guldring. Nu239 gjorde
waktkarlen allarm, men Laurukainen war redan
långt ute på träsket, då Ryssarne kommo240
ilande till stranden. I sin nöd började de bedja
☙ Laurukainen om ❧ förbarmande och sade241:
”Kom hit, helige broder, här får du äta gröt med
svenskt smör till öga och med din egen” (enligt
andra: med din husbondes) ”sked.” Laurukainen
svarade: ”här är gröten och mjölet med.” När
Ryssarne sågo, att böner ej hjelpte, ropade någon: ”kom hit och smält tenn skall gjutas i din242
strupe.” Efter denna händelse rodde Laurukainen i nio dygn kring holmen och bewakade
Ryssarne, att de ej skulle undkomma243. När
92
Itineraria 2osa 1838.indd 92
21.8.2019 15:49:45
�Lapland
han på det tionde dygnet steg i244 land, woro
Ryssarne döda utom en enda, som ännu kunde245 röra litet på sitt hufwud. Holmen, der detta tilldrog sig, kallas ännu i dag den Karelska
(Karjalan saari)246.”
”En annan gång”, fortfor Erik, ”hade Rys☙ sarne tagit Laurukainen till styrman ❧ utför
Patsjoki247. Då de kommit till närheten af ett
deri befintligt wattenfall, fastband Laurukainen
deras sju båtar och bad dem sjelfwa krypa under
sina täcken, för att de ej måtte råka i förskräckelse wid anblicken af det fruktanswärda fallet.
Utan att ana något svek, underkastade sig Ryssarne hans anmaning. Nu styrde Laurukainen
båtarne tätt förbi stranden248 och räddade sig
sjelf på en klippa; men Ryssarne249 förgingos i
fallet.”250
”Wid ett annat tillfälle styrde han åter
Ryssarnes båt251 rakt mot en klippa i samma
flod. Båten krossades och Ryssarne omkommo
manngrant, men Laurukainen räddade sig äfven denna gång, emedan han war oåtkomlig för
wattnets åwerkan eller en252 på Finska så kallad
weden ärimys253.”
”Efter sådana bragder blef Laurukainen så
☙ hatad af Ryssarne, att de beslöto ❧ bringa honom om lifvet. Detta skall äfven hafwa lyckats
dem, men efter stora svårigheter och sedan
Laurukainen tillfogat dem stora olyckor. En
gång öfwerraskade254 de honom i hans köttboda och trodde sig nu wara alldeles säkra om
hans person. Stående utanför bodan wäntade
Ryssarne med otålig längtan, att han skulle
komma ut, och sökte genom hotelser twinga
honom dertill. Men Laurukainen gjorde sig
ingen brådska, utan packade i allsköns trygghet
kött i sin Lappmudd. Emellertid blefvo Ryssarne
i land ǁ h<-->
kunde […] litet ǁ rörde
Karjalansaari Island in Lake Ounasjärvi in Enontekiö in westernmost Lapland is most likely meant
here, N7590157 E363506 (N68°23′18″
E23°40′39″). According to Sarmela 1994: 181 the theme of the island is the most widespread of all
Laurukainen tales, being mostly
known from the regions of Lake
Saimaa and Lake Pielinen, but less
in Lapland. On these tales, Bartens
2017:30–40. (TS)
The River Paatsjoki (Fi.)/Báhčeveaijohka (SaaN)/Paaččjokk (SaaS)/
Паз or Патсойоки (Ru.)/Pasvikelva
(No.) flows from Lake Inari to the
Barents Sea at the Russian-Norwegian border in Kirkenes, N7805872
E1079224 (N69°42′43″ E30°6′5″).
(TS)
stranden […] klippa ǁ en klippa,
hoppade sjelf på klippan
Ryssarne […] ǁ lät
Cf. p. 272. See also Bartens 2017:
42–45. (TS)
båt ǁ båtar
en […] kallad ǁ en så kallad
This title seems to belong to the tradition of guardian spirits of lakes,
rivers and other waters, which is
common in Finnish culture. Pulkkinen 2014: 76–78. (TS)
öfwerraskade de ǁ hade de öfwerraskat
93
Itineraria 2osa 1838.indd 93
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
genom ǁ ut
marken ǁ gården
ännu genom ǁ genom
på […] att ǁ så, att
med den olikhet ǁ 1. såle[des] ǁ 2.
med den ringa olikhet
woro ǁ ännu ~
See also Bartens 2017: 50. (TS)
Seitalompolo/Seitaluoppal (SaaN)
in Enontekiö, N7589447 E405282
(N68°24′6″ E24°42′20″). (TS)
Underrättad af ǁ 1. ~ ǁ 2. Upplyst om
träskets ǁ detta
det ǁ 1. ~ ǁ 2. träsket
The concept of saivo has different meanings in different parts of
the Saami region. In Finland, it has
usually meant a lake with a double
bottom, through which it was possible to enter the underworld. Spirits lived in a saivo lake. Äikäs 2011:
34. (TS)
Ty enligt ǁ Enligt
denna ǁ sistnäm[nda]
innom ǁ i
härstädes ǁ här
fresta ǁ försöka
söka ǁ be[draga]
Sáiva spirits were thought to be
guardian spirits who lived in lakes
with very clear water. The lakes
with sáivas were thought to be especially plentiful with fish. The
concept of sáiva has also meant
‘sacred’ in general. Pulkkinen 2011:
219; Pulkkinen 2005d; Pentikäinen
1995: 146–149. (TS)
allt mera högljudda och hotade att öfvermanna
honom i bodan, om han icke skyndade sig ut.
Slutligen kastade Laurukainen sin med kött
fyllda lappmudd genom255 en lucka i skullen ut
☙ på marken256. Ryssarne togo mudden för ❧
Laurukainens egen person och rusade alla att
genomborra den med sina spjut. Laurukainen
flydde under oredan och förvillade Ryssarne
ännu257 genom sina trollkonster på258 sådant
sätt, att de, i akt och mening att döda Laurukainen, wände sina wapen emot hvarandra och
till sista man omkommo.” Denna tradition hörde jag sedermera andra berätta med259 den
olikhet, att Laurukainen fyllt sin mudd med
dun, nedkastat den och begagnat tillfället att
fly, medan Ryssarne woro260 insvepta i dunmolnet.261
Erik hade knappt slutat sina berättelser
om Laurukainen, då wi nådde ett litet träsk,
som bar namnet Seidajärwi262. Underrättad
af263 Erik om träskets264 namn, anmärkte jag
att det265 hellre borde kallas Saiwojärwi266,
emedan dess watten war särdeles klart. Ty267
☙ enligt hvad Lapparne förtälja, ❧ skola så beskaffade träsk ofta bära denna268 benämning till
följe af den hos Lappfolket fordom gängse föreställningen af, att dessa träsk beboddes af Saiwo
kallade Gudomligheter, om hvilka man jemwäl
hör berättas, att de ej skola tillåtit fiskare att
idka sitt fänge innom269 deras watten-område,
hvarföre alla de, som härstädes270 ville fresta271
sin lycka, måste söka272 att genom en sakta rodd
bedraga Gudarna.273 Wid denna anmärkning
fästade Erik ingen uppmärksamhet, utan widhöll sitt påstående, att träskets sannskyldiga
namn war Seidajärwi och uppgaf såsom grund
till benämningen, att på en till venster om oss
94
Itineraria 2osa 1838.indd 94
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
framstickande udde fordom hade274 stått en
lappsk Seida. Denna Seida skulle hafva till☙ hört ❧ en frejdad trollkarl wid namn Lompsolo, som med Gudens tillhjelp idkade ett rikt fiskafänge. På motsatta stranden hade en annan
trollkarl uppslagit sitt fiske-läger, men han egde
ingen Seida, hvarföre också hans fänge misslyckades. I öfrigt att förbättra sin lycka beslöt
han att, medan Lompsolo sofde, nedrifva dennes Seida, hvilket hade den beräknade påföljd,
att hans275 fänge lyckades, då deremot
Lompsolo, som tillförene276 haft Seiden att
tacka för sitt goda fänge, numera ej fick någon
fisk. Lompsolo lät dock saken icke härwid bero.
Han försedde sig med en ny Seida, och nu kom
åter all fisk i hans nät, tills den andra trollkarlen
åter fick Seidan nedrifven. För att göra en ända
på denna tvist öfverenskommo de tvenne troll☙ karlarne att sammanträffa ❧ på ett närbeläget
berg och ingå ett enwig, hvarwid endast trollkonster och besvärjelser skulle begagnas såsom
vapen. Lompsolo begaf277 sig till mötesplatsen
under den antagna skepnaden af en ren[-]oxe278
och trodde sig i denna gestalt ej279 kunna igenkännas af sin wederpart. Men då den280 andra,
som redan stod stridsfärdig281 såg renoxen
komma springande uppför berget, ropade han
på282 afstånd: ”du är Lompsolo”. Utan att widare
försöka sin283 lycka, gaf sig Lompsolo besegrad
och flydde, ty han märkte nu, att han utan bistånd af sin Seida uti intet kunde mäta sig med
sin fiende.
– – – ”Det bär aldrig på rätt, wägwisaren
har gått wilse”: är en farhåga, som ofta oroar284
Lapplandsfararen, då han börjar tröttna under
☙ sin ❧ börda och längtar till målet. Måhända
har samma farhåga insmugit sig hos den
hade ǁ en
hans […] Lompsolo ǁ 1. hans fänge
lyckades, men Lompsolos icke ǁ 2.
Lomp[solo]
tillförene […] Seiden ǁ 1. hade haft
Guden ǁ 2. hade haft Seiden
begaf ǁ gaf
ren[-]oxe ǁ oxe
ej […] igenkännas ǁ blifwa sig
den […] renoxen ǁ denne såg
Lomps[olo]
stridsfärdig ǁ redo på berget
på afstånd ǁ redan ~
sin ǁ sig
oroar ǁ plag [plågar]
95
Itineraria 2osa 1838.indd 95
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
beledsaga de ǁ 1. följa de ǁ 2. beledsaga oss
deras ǁ wåra
sagorika bygder ǁ sago-werld
sedan […] tillryggalagt ǁ tillrygga[lagt]
Peldotunturi ǁ ~, som på wår stråtwäg
At present, Peltotunturi is the
name of a fell in Enontekiö near
the Norwegian border, but here
Castrén meant Árbmobuolža in
Enontekiö, N7588967 E407530
(N68°23′54″ E24°44′56″). Cf. the
lakes south of “Peldotunturi” listed
below. (TS)
It is possible that Castrén meant present-day Armolompolo(Fi.)/Árbmoluoppal (SaaN) with this name,
N7589718 E407199 (N68°24′18″
E24°44′25″), but in that case he must
have listed the lakes in reverse, i.e.
ascending, order. (TS)
Armojärvi (Fi.)/Árbmojávri (SaaN)
in Enontekiö N7589337 E407832
(N68°24′6″ E24°45′21″). (TS)
man [….] möda ǁ man med stor
möda
fram ǁ ~ med båt
swårligen ǁ alldeles icke
söka […] annan wäg ǁ 1. i dess ställe begagna en wälja en annan, i
hans tanke wida beqvämare wäg ǁ
2. söka oss en annan wäg
Tillika ǁ Ehuru
De ǁ Sje[lfwa]
Kaakkurijärvi (Fi.)/Gáhkkorjávri
(SaaN) is a small lake in Enontekiö, N7588961 E406652 (N68°23′53″
E24°43′39″). (TS)
Noukunainen (Fi.)/Novgonaš (SaaN)
is a small lake in Enontekiö, N7588481
E407356 (N68°23′38″ E24°44′42″). (TS)
Kouhtajärvi (Fi.)/Góvttajávri (SaaN)
is a small lake in Enontekiö, N7588001
E408288 (N68°23′24″ E24°46′5″). (TS)
Pitkäjärvi (Fi.)/Guhkesjávri (SaaN)
is a small lake in Enontekiö,
benägna läsaren, som åtagit sig mödan att beledsaga285 de resande på deras286 irrfärder i
Lapplands sagorika287 bygder. Det är i sådant
fall min pligt att taga mig an en wägwisares rol
och öfwertyga mina följeslagare, att wi ännu
äro på rätt. Wi hafva sedan288 wår afresa ifrån
Peldowuoma by tillryggalagt fyra mil uppför
Peldojoki och befinna oss nu wid stranden af
Seidajärwi, ej långt ifrån Peldotunturi289. Ifrån
detta fjäll tager Peldojoki sin början, flyter genom Pahtajärwi290 och Armojärwi291, men blir
först farbar, sedan äfven Seidajärwi lemnat den
sitt bidrag. Under sjelfva flodtiden skall man292
endast med möda kunna bana sig fram293 flod☙ wägen ❧ upp till Armojärwi, men på nuwarande årstid ansåg Erik denna farled swårligen294 kunna begagnas. Han föreslog derföre,
att wi nu skulle lemna Peldojoki watten-system
och söka295 på en annan wäg komma öfwer
landtryggen. Han underrättade oss, att på södra
sidan af Peldotunturi i en lång sträckning
fortlöpa många små träsk, hvilka leda till sjelfwa landtryggen. Tillika296 gjorde han oss uppmärksamma derpå, att nämnda träsk ej äga något samband med hvarandra, hvarföre det
blefwe nödwändigt att draga båten och bära effecterna ifrån det ena träsket till det andra.
☙ Ehuru detta arbete ❧ wisserligen förekom oss
nog beswärligt, trodde wi oss dock böra wälja
denna farled i anseende till träsken, som lågo i
wår wäg och underlättade wåra ansträngningar.
Således fördelades wid Seidajärwi effecterna till
tre bördor, hvardera af 3–4 lispunds wigt, dem
Erik och Jessiö utan krus lyftade på wåra skuldror. De297 drogo sjelfwa den toma båten och wi
följde dem med wåra bördor tätt i spåren. På
detta sätt tillryggalades wägen emellan
96
Itineraria 2osa 1838.indd 96
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
Seidajärwi och Kaakkurinjärwi298, Nokkanainen299, Kouhtajärwi300, Pitkäjärwi301, Nimitöin järwi302 och Pahtajärwi303.304 Afståndet
☙
emellan nyssnämnda ❧ träsk war mycket ringa,
men ifrån Pahtajärwi till närmaste träsk, benämndt Wiettajärwi305 räknas i det närmaste
en ¼ mil. Hela denna sträcka drogs båten med
förenade krafter, och sedan den306 blifvit transporterad till Wiettajärwi, återwände wi307
mangrannt till Pahtajärwi och afhemtade derifrån308 wåra effecter. Efter att hafwa rott öfwer
Wiettajärwi befunno wi oss under sjelfwa
landtåsen, hvilken här, så framt jag ej
missminner mig, bär namnet Korsatunturi.309
Först nu börjades wåra wärsta mödor, ty ifrån
stranden310 af Wiettajärwi höjde sig fjället311 i
en temmeligen brant riktning, och för att kom☙ ma deröfwer måste wi tillryggalägga ❧ en wäg
af ¾ mil. Uttröttade af dagens föregående312 ansträngningar föreslogo några i313 sällskapet, att
wi nu borde lägga oss till hvila och uppskjuta
färden öfwer fjället till följande dag, men Erik
satte sig med ifwer emot detta förslag och försäkrade, att wi efter några timmars hvila skulle
känna oss ännu mera trötta och rådbråkade.
Då314 äfwen Jessiö instämde i denna åsigt, funno wi för godt att kl[ockan] 9315 på aftonen
anträda den mödosamma färden. Liksom wid
Pahtajärwi qwarlemnade316 wi äfwen här allt317
löst gods efter oss och företogo318 oss att till en
början släpa fram wår toma farkost. Efter ytterliga ansträngningar lyckades det oss att komma
uppför fjället, men här började till319 och med
de bästa krafter att swigta. Nu kom äfwen Erik
☙ fram med den bekän ❧nelsen, att han icke war
fullt säker om wägen, utan förde oss fram på
beskrifning. I320 wår tröstlösa belägenhet satte
N7587489 E409088 (N68°23′8″
E24°47′17″). (TS)
Nimitöin järwi ǁ Pahtajärwi ett litet
namnlöst träsk och
This lake that Castrén mentions
without a name or as ‘the nameless
lake’ is now known as Ahvenjärvi, N7587209 E409838 (N68°23′0″
E24°48′24″). (TS)
Pahtijärvi (Fi.)/Báhttejávri (SaaN)
is a small lake in Enontekiö,
N7586895 E410272 (N68°22′50″
E24°49′2″). (TS)
[…] Pahtajärwi. ǁ ~ Dagen war
brännande het och beckoljan, som
i ymnighet anwändes begagnades
till att afhålla myggen, ökade hettan i ansigtet.
Vietkajärvi (Fi.)/Vietkajávri (SaaN)
is situated in Kittilä, N7585573
E411800 (N68°22′9″ E24°51′20″).
There is a small lake called Kivijärvi between lakes Pahtijärvi and
Vietkajärvi. (TS)
den […] till ǁ wi nått stranden af
wi […] effecter ǁ hela sällskapet till
Pahtajärwi, för att derifrån afhemta
effecterna
derifrån […] effecter ǁ effecterna
Here Castrén is mistaken. The hill at
Vietkajärvi is now called Vietkajärvenpalo (Fi.)/Vietkabuollán (SaaN),
N7585825 E412370 (N68°22′18″
E24°52′9″), while Korsatunturi (Fi.)/
Gorsaduottar (SaaN/Korsâduotâr
(SaaI) is on the opposite side of
Lake Korsajärvi, N7588136 E 418882
(N68°23′40″ E25°1′32″). Its height is
468 m above sea level and it is the
conjunction of the borders of the
municipalities of Kittilä, Enontekiö
and Inari. (TS)
stranden af Wiettajärwi ǁ Wiettajärwi
fjället ǁ fjällkanten
föregående ansträngningar ǁ mödor
i sällskapet ǁ bland de resande
97
Itineraria 2osa 1838.indd 97
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
Då […] instämde ǁ 1. I denna åsigt
instämde äfwen Jessiö och det wi
wi öfriga måste beqväma oss att
ännu
kl. 9 ǁ ännu ~
qwarlemnade wi ǁ qwarlemnades
afve [äfven]
allt […] gods ǁ alla s lösa effecter
företogo oss ǁ började
till och med ǁ äfven
I […] fjället ǁ 1. Wi började finna ǁ
2. Wår belägenhet war tröstlös och
wi satte oss ned på fjället
Wid ǁ Men
kunde dock ǁ kunde
wår wärjo ǁ wårt wåld
i […] fortskaffa ǁ efter bästa förmåga fra[mskaffa]
tycktes […] riktig ǁ war oss en borgen derpå, att wår kosa war riktig
ty wi ännu befunno oss
i ǁ ut
Lake Korsajärvi (Fi.)/Gorsajávri
(SaaN) is a long and narrow lake
located partly in Enontekiö och
partly in Kittilä, N7587942 E416673
(N68°23′31″ E24°58′19″). (TS).
och […] början ǁ längs
här […] wäg ǁ 1. nödga[des] ǁ 2. här
lågo i wägen
förra ǁ ursprungliga
funno ǁ började
men ǁ ehuru
träsket ǁ ~ och woro nu så till den
grad utt[röttade]
lade ǁ neddignade
wi oss ned på fjället, itände wåra pipor och höllo råd. Wid321 denna rådplägning kunde322 dock
ingen ting widare beslutas, än att en af sällskapet skulle återwända till Wiettajärwi och derifrån afhemta en rumm-butelj – den enda wi
ägde i wår323 wärjo, men de öfriga fyra bjuda
till att i324 mån af sina krafter fortskaffa båten
efter Eriks anwisning. Förtroendet beträffande
rumm-buteljen föll på min lott, och jag uppfyllde
det till allmän tillfredsställe[lse], ehuru föga
☙ fattades, att jag ej förwillade mig på det ❧ ödsliga fjället. Undertiden hade kamraterna hunnit
till en liten fjällbäck, hwilken efter den beskrifning, som Erik hade erhållit öfwer wår wäg,
tycktes325 bewisa, att wår kosa ännu war riktig.
Såsom Erik försäkrade, utföll denna bäck i326
Korsajärwi327, och det war just til samma träsk,
dit wi sträfvade. Efter hafwa tömt buteljens
innehåll började wi draga båten med förnyade
krafter och328 följde i början nyssnämnda bäck,
men här329 lågo i wår wäg stora stenar, hvilka
innan kort tvungo oss att lemna bäcken och
fortsätta dragningen i den förra330 riktningen.
Sedan wi hela natten igenom med all ihärdighet
fullföljt detta mödosamma arbete, utan att
☙ komma till ❧ Korsajärwi, funno331 wi oss slutligen föranlåtna att skicka wår wägwisare för
att uppsöka träsket. Han återwände efter någon
tids förlopp med den glada underrättelsen, att
wi woro helt nära målet, men332 att wår kosa
icke war fullkomligt riktig. Först kl. 6. på morgonen hunno wi fram till träsket333 . Erik och
Jessiö begåfwo sig nu efter wåra wid Wiettajärwi qvarlemnade saker, men wi öfriga lade334
oss till hvila wid stranden af Korsajärwi.
Kort efter middagen uppwaknade wi frusna och genomwåta, med trötta ben, rådbråkade
98
Itineraria 2osa 1838.indd 98
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
sidor, styng i bröstet335 och ett förstämdt lynne.
☙ Att resan ❧ i en sådan belägenhet, och sedan
wår pratsamma wägwisare skilt sig ifrån oss
wid Korsajärwi, war högst336 ängslig och oangenäm, ligger i sakens natur. Jag337 will derföre
icke uppehålla mig wid dess detaljer, utan blott
till framtida resandes efterrättelse nämna några
ord om riktningen af wår kosa. Wi rodde till en
början utmed Korsajärwi, som lätt igenkännes
genom sitt inom fjällar instängda läge. Träsket
är omkring en ½ mil långt och så smalt, att
man338 från landsidan knappt blir det warse,
förrän man befinner sig wid dess339 strand. Mot
norr smalnar insjön allt mera och förlorar sig
☙ småningom i en obetydlig ådra, ❧ der båten ej
löper ett steg, utan att dragas. Längs denna bäck
fortsättes färden wid pass en ½ mil, hvarpå man
ändteligen når Iwalojoki340, en större flod som
äger sitt aflopp i Enare sjö. Redan wid sina källor har341 nyssnämnda flod ett så djupt342 watten, att den resande nästan oafbrutet kan sitta i
båten, så framt han ej föredrager att springa
bland widebuskarna på den wåta och tufwiga
stranden. Efter några timmars färd på Iwalojoki
når han en så kallad lompolo d. ä. en bred, insjölik utwidgning af floden. Här framte sig för ögat
sköna, torra stränder med yfwiga343 björkar och
en rik vegetation. Botanikern skall säkert på
☙ detta ställe upptäcka ❧ många rara örter, men
för oss war zoologien af ett större intresse. Wi
företogo oss derföre att anställa jagt efter rugggäss och hade den lyckan att få wåra klena matförråder i betydlig mon förökade. Härpå fortsatte wi344 åter wår färd i maklig rodd utför
floden.
”Rök, menniskor!” detta345 rop ljöd efter
några timmars färd på en gång ifrån wåra
Here may be seen the first symptoms of the disease that developed
into tuberculosis and became fatal
for Castrén later. (TS)
högst […] [oangenäm ǁ 1. mycket ǁ 2.
föga angenäm och unde
Jag […] detaljer ǁ Jag will derföre
icke söka att skildra dess detaljer,
utan
man ǁ wi
dess ǁ st[randen]
Iwalojoki ǁ källorna af ~
The River Ivalojoki (Fi.)Avveeljuuhâ (SaaI)/Avviljohka (SaaN). Its
headwaters are situated near Lake
Korsajärvi, and it flows into Lake
Inari 180 km to the north-east at
N7628230 E524450 (N68°45′52″
E27°36′18″). (TS)
har ǁ är
djupt ǁ watt[en]
yfwiga ǁ höga, ~
wi åter ǁ wi
detta […] ljöd ǁ ljö[d]
99
Itineraria 2osa 1838.indd 99
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
er ǁ Er
trollkarl ǁ menni[ska]
On the folklore of the sorcerer
Toragas, collected especially by
Samuli and Jenni Paulaharju, see
Suomen kansan vanhat runot XII.1
No. 262, 265–267, 269, 3528; XII.2
No. 813, http://www.skvr.fi. (TS)
It is a common theme in the folklore of sorcerers or magicians that
they attempt to cause damage
to others, as was still believed in
many places in the early 20th century. On the case of the Tornionjoki valley, see Toratti 1998: 182–183.
(TS)
härstädes ǁ wid renarnes öfwerfart
öfwer elfwen
som […] anse ǁ 1. hwari ǁ 2. som
kunde anses
denna ǁ ~ i sjelfva verket
läppar. Förrän wi ännu hunnit lägga i land, hellsade oss en fiskare, som låg lägrad wid en stockeld, med följande ord: ”hvilka ären I, som ron på
Iwalojoki, och hvart går er346 wäg? Dock hvi
spör jag eder om ting, dem jag redan känner.
Jag har sett er alla i sömnen och dig, Jessiö i din
afledne faders gestalt.” Sedan fiskaren sålunda
☙ förrått, hvars ❧ andas barn han war, började
jag genast sätta mitt artilleri i rörelse, d. ä. jag
gaf mannen en sup och litet tobak, köpte allehanda småsaker af honom, utan att pruta det
minsta, och skänkte åt hans gosse några böcker.
En sup till, och fiskaren war den uppriktigaste
trollkarl347 i werlden. Han omtalade mycket besynnerliga saker, dem så wäl han sjelf som andra trollkarlar utöfwat. Beklagligtwis saknade
likwäl hans berättelse allt sammanhang, hvilket
troligen war en följd af den andra supen. Följande berättelse om Johan Päiwiö och en annan
frejdad trollkarl benämnd Toragas348 war en af
de redigaste:
En trollhexa ifrån Ryska Lappmarken, be☙ nämnd Kirsti Nouhtua, hade ❧ begifvit sig till
Kittilä, i afsigt att derifrån förtrolla all wildren
till sitt eget land.349 Päiwiö, som kände hennes
anslag, afsände Toragas till Iwalojoki, för att
härstädes350 förtrolla hexan och hindra renarne
att komma öfwer elfven. Då Toragas såg renarne anlända, började han mönstra dem mycket
noga, emedan han befarade att trollhexan möjligen antagit skepnaden af en ren. Men i hela
hjorden fanns ingen enda, som351 han kunde
anse för en metamorphoserad Kirsti, och allraminst föll det honom i sinnet att misstänka den
sista renen, som war halt, mager, wanskaplig
och med möda åtföljde hjorden. Ur stånd att
igenkänna hexan kunde han med all sin
100
Itineraria 2osa 1838.indd 100
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
förmåga ej hindra renarna att simma öfwer floden. ❧ Först då han såg den halta och wanskapliga renen icke, såsom de andra, simma, utan
dyka öfwer elfwen, öfwertygades han, att just
denna352 war den beryktade Kirsti.353 Men sedan hon lyckligen kommit öfwer till motsatta
stranden, förmådde Toragas ej mera tillintetgöra hennes anslag. Han återwände alltså till Päiwiö och berättade för honom, huru saken
aflupit. Nu beslöt den sistnämnda att afsända
Toragas till Ryska Lappmarken, för att göra sig
noga underrättad om trollhexans namn, egenskaper o. s. v. Sedan Toragas uppfyllt detta åliggande till Päiwiös tillfredsställe[lse], företog sig
denne att med354 tillhjelp af sina mäktiga355
☙ trollkonster förmå renarna ❧ att återwända.
Tillika afskickade han Toragas för356 att tillse,
om ej renarna woro synliga. De kommo i sjelfwa werket springande med sådan fart, att Toragas redan på tre mils [afstånd] hörde, huru357
renfötterna knarrade (nasasi). Hjorden358 befann sig då wid en flod, som till minne af denna359 händelse kallas Nasamajoki360.
☙ ❧
Af361 ett likartadt innehåll woro de flesta
berättelser, dem fiskaren meddelade mig. De
innehöllo en skildring af utmärkta Schamaners
bragder, och i de flesta berättelser prisades i
synnerhet den egenskap hos forntidens362 Schamaner, att de kunde ikläda sig hvilken gestalt de
för godt funno.363 Tron på en sådan förmåga
hos Schamanerna har tillförene warit wida ut☙ bredd så wäl i Finland364 ❧ som i synnerhet uti
Lappland, och ännu i dag är denna widskepliga365 tro hos Lapparne icke fullkomligt366 utplånad. Åtminstone hör man wåra Finska Lappar försäkra, att det i Ryska Lappmarken skall
gifwas Schamaner, hvilka i likhet med Päiwiö,
☙
Metamorphosis tales of this kind
are widely known and common
also in Lapland. They often refer
precisely to sorcerers. Huuskonen
2011: 284–288. (TS)
med ǁ genom
mäktiga trollkonster ǁ trollkonster
för att […] ǁ till ett ställe, benämndt
Kuiwaselkä,
huru ǁ ren[fötterna]
Hjorden […] ǁ 1. Floden, hvarwid
renarna då ǁ 2. Renarna
It is probably here that the words
that Castrén wrote in the margin
and struck out later would belong:
af Lapparnes magiska be<----->.
Naskamajoki
(Fi.)/Náskanjohka
(SaaN) is a tributary of the River
Ivalojoki, with its mouth at N7582371
E435755 (N68.3467 E25.4398). Sandström 1985: 135 considers the etymology possible but not verifiable.
(TS)
Af ett likartadt […] ǁ 1. Af ett likartadt innehåll woro de flesta berättelser, fiskaren meddelade mig.
De rörde sig alla omkr[ing] kring
det slags tro[llar] Schamaner, som
Finnarne kalla Wirolaiset och Lapparne Wiroladschak (Sing[ularis]
Wiroladsch, Finn. Wirolainen). Ordet betecknar egentligen estländare, men brukas äfwen till att utmärka stora så beskaffade trollkarlar
och i synnerhet sådana, som äga
förmågan att ikläda sig hvilken gestalt de behaga. ǁ 2. Af ett likartadt
innehåll woro de flesta berättelser,
som fiskaren meddelade mig. De
rörde sig mest kring magiska ämnen
forntidens ǁ utmärk[ta]
Castrén later collected similar tales
also from Siberia. (TS)
Finland ǁ Lappland
widskepliga tro ǁ tro
fullkomligt utplånad ǁ utplånad
101
Itineraria 2osa 1838.indd 101
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
börjas ǁ begynner
med ǁ genom
fått ǁ hade ~
igen och ǁ igen, gömt sig
förwarat den jemte ǁ låtit den j
åter qwickna ǁ 1. åter ǁ 2. å nyo framte ǁ 3. å nyo
Här […] han ǁ Han börjar b
utfara […] ord ǁ utfara i häftiga förebråelser emot
Toragas m. fl. kunna påtaga sig skepnaden af
renar, björnar, wargar, fiskar, fåglar m. m. I en
sådan omklädnad kallas Schamanen af Lapparne Wiroladsch, af Finnarne Wirolainen, som
egentligen betecknar Estländare. Wår fiskare afsjöng för mig ett på Finska affattadt qväde, som
innehöll en mängd af detta slags metamorphoser.
Då ifrågawarande qväde saknar allt inre sammanhang, vill jag blott summariskt anföra dess
☙ innehåll[.] ❧ Sången börjas367 med en inledning, deri en trollkarl, wid namn Karkias, beklagar sig öfver det lidande, som blifwit hans land
tillfogadt derigenom, att Toragas med368 sina
trollkonster förjagat all wildren derifrån till Kittilä. På denna inledning följer en beskrifning
öfwer den smälek, som Karkias sjelf fått369 lida
af denna sin ”onda owän”. Toragas hade nämligen ihjälslagit Karkias och kastat honom i en
sjö. Här hade dock Karkias kommit till lifs
igen370 och uppehållit sig många år i någon förändrad gestalt under en gäddas lefwer. Derpå
hade Toragas uppfångat gäddan och förwarat371
☙ den jemte ❧ Karkias tre år i sin boda. Befriad
derifrån hade Karkias begynt vanka omkring i
mennisko-skepnad, men under en jagtfärd blifvit ertappad och för andra gången dödad af
Toragas. Derpå låter sången Karkias åter372
qwickna wid, men (såsom det tyckes) först i
grafwen. Här373 börjar han längta efter sin son,
och knappt har han yttrat denna längtan, förrän
sonen kommer flygande till honom i gestalten
af en tjäder. I förtrytelsen deröfwer, att sonen i
trollwishet war hans egen jemlike, börjar Karkias utfara374 emot honom förebrående ord.
Häröfwer förgrymmad flyger sonen sin kos. Nu
☙ antager fadren ge❧stalten af en knipa, börjar
derpå att förfölja sin son, upphinner och
102
Itineraria 2osa 1838.indd 102
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
återhemtar honom. Härpå råka far och son i en
häftig ordwexling, som slutas dermed att sonen
för alltid öfwergifver sin fader. Lapparnes magiska berättelser och sånger anföras i bihanget.375
Sedan376 jag upptecknat några bland fiskarens sånger och sagoberättelser, samt derunder frikostigt unfägnat honom med tobak och
bränwin, fattade en sådan wänskap till min
person, att han bad mig framdeles besöka hans
☙ hem i Kittilä. ❧ Här lofwade han berätta377 för
mig ännu mera378 underbara saker samt dessutom wisa mig Päiwiös Seida. ”Denne”, yttrade
han med högtidligt allwar, ”äter menniskor,
men med mig till följeslagare har du intet att
frukta. Jemte denna förtröstan till sin egen
trollkonst hyste han en icke ringa tanke om B.s
och min kunskap i samma yrke. Han höll379
den förres insekt-håfvar och saxar för trollmaschiner, och då jag ur ett papper uppläste en
beswärjelse, pekade han på ett öfwerstruket
ställe, yttrande härwid: ”se der ligger kraften.”
Till sin härkomst war fiskaren en Lapp, men
han hade ända ifrån barndomen lefwat bland
☙ Finnar och derunder förlorat sin ❧ nationalitet
och med den all känsla af sitt mennisko-wärde.
I hans wäsende röjde sig en blandning af feghet
och låtsad ödmjukhet, slughet, snikenhet med
flere bland de egenskaper, som wanligen
utweckla sig hos förtryckets barn. I synnerhet
ådagalade fiskaren en stor skicklighet i köpslageri. Wi köpte af honom några färska harrar,
dem han lät oss betala efter behag. Mer380 än
tillfreds med wår öfwermåttan frikostiga betalning framtog han genast ur sin wederwärdigt
stinkande väska twenne torra, med all orenlighet bekajade harrar och bestämde381 nu för
dem ungefär samma pris, som382 han hade
The Appendix does not exist.
Sedan jag […] ǁ Utan att längre uppehålla mig wid Lap[pens] fiskarens sånger och sago-berättelser
will jag
berätta ǁ meddela
mera ǁ flera
höll ǁ s
Mer […] torra ǁ 1. Han måste hafwa
tyckt att handeln bar sig, emedan
han genast ur sin wederwärdigt
stinkande väska framtog ǁ 2. Öfwer
bestämde ǁ för dem
som han hade ǁ som han genom wår
ytterliga frikostighet hade
103
Itineraria 2osa 1838.indd 103
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
dessa ǁ äfven ~
gåsfötter ǁ gåsfötterna
få […] dem ǁ 1. äfwen få dem ǁ 2. äfwen få ǁ 3. uttryck
hans gosse ǁ en honom följaktig
gosse
dertill ǁ derwid
Cf. the shoe cream in the Helsingfors Morgonblad version on p. 186.
att ǁ för ~
erhållit för de färska. ❧ Sedan dessa383 blifvit
nöjaktigt betalda, började han ihopsamla
fragmenterna af sin sista måltid, hvilka bestodo
i några gåsfötter384, och då det lyckats honom
att få385 äfwen dem utprånglade, yttrade han
sjelfbelåtet: ”hwem hade trott, att jag skulle
göra en så god marknad wid Iwalojoki!” Emellertid hade hans386 gosse smort wåra skoplagg
och dertill387 begagnat wår egen smörja.388
Gossens möda hade wi rikligen wedergällt med
peningar, böcker och bröd, men icke dessto
mindre ropade fiskaren, då wi redan woro i beråd att sätta oss i båten: ”smörjan är obetald,
smörjan är obetald”. Sedan äfwen den blifwit
☙ ❧ betald, trodde wi oss hafwa fullgjort all rättfärdighet, men fiskaren fordrade ännu en sup
på köpet.
Fortsättningen af wår färd utför Iwalo
war anmärkningswärd genom natur-omgifwelsernas storartade beskaffenhet. Wi hade knappt
förlorat ur sigte wår huswilla wärd, förrän wi
hörde dånet af brusande forssar – en musik,
som sedan i nära tre dygn oupphörligt ljöd i
wåra öron. Så förfärande dessa forssar också
woro, hade wi dock ingen annan utwäg än att
hjeltemodigt kasta oss midt ibland de sjudande
bränningarna, hvilka nästan wid hwarje steg
hotade oss med fara. Wattenmassan i Iwalo war
wäl icke alltför stor, men dock mer än tillräcklig
att389 uppsluka oss och wår lilla farkost. För att
☙ den flyende strömmen ej skulle kasta oss ❧ mot
klippor och skär, måste wi oupphörligt hålla båten tillbaka med långa störar eller så kallade lärlingar. Hela dagen igenom woro wi sysselsatta
med detta mödosamma arbete, och natten tillbragtes wid stockeldar. Wi funno aldrig något
skygd öfwer wåra hufwuden, utan lefde i åtta
☙
104
Itineraria 2osa 1838.indd 104
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
dagars tid under bar himmel, städse390 utsatta
för ett ihållande regn och en kall wäderlek.
Men för att återkomma till floden och dess
beskaffenhet, så391 ätföljes den längs en stor del
af sitt öfra lopp af höga392, fruktanswärda fjäll,
hvilka på somliga ställen höja sig lodrätt öfver
wattenytan och fortlöpa hela mil i ett oafbrutet
sammanhang. B. och jag klättrade ofta med lifs☙ fara ❧ uppför dessa fjäll, i hopp att ändteligen
få fägna393 oss öfver anblicken af Enare-sjö394.
Men så långt ögat nådde, syntes åt norr, söder,
öster och wester endast oöfwerskådliga fjäll.
Der en djupare dal sänkte sig ned mellan fjällen,
erbjöd den öfwer dalen hvilande dimman understundom anblicken af en sjö, och wi troddes
oss redan en gång vid395 en sådan företeelse
hafwa skådat i fjerran det efterlängtade Enare,
men Jessiö störde wåra illusioner med den försäkran, att wi396 ej skulle nå denna sjö, så397
länge fjällen lågo i wår wäg.
Några398 mil ofwanom Iwalo-elfs utlopp
399 Enare aflägsnade sig ❧ ändteligen denna
☙ i
dystra fjällsträckning, som lik en ond genius
förföljt den strida, i wild förtwiflan
undanflyende400 strömmen. I fjerran syntes401
ännu kala fjälltoppar framskymta, men rundtomkring oss sågo wi endast402 sköna, gräsbewuxna slätter. Elfwen hejdade403 sitt strida
lopp och bildade smärre holmar, som bekläddes
af lummiga löfträn. Snart404 wisade sig spår af
menniskor, såsom höstackar, gärden405 m. m.
Wi406 uppbjödo wåra yttersta krafter för att
medelst en ansträngd rodd snart hinna någon407
mensklig boning och trodde408 knappt wåra
ögon, då wi409 i stället för jemmerfulla410 kåtor
midt i det djupa Lappland blefvo411 warse wälbygda finska gårdar, omgifna af grönskande
städse utsatta ǁ 1. i ǁ 2. städse utsatta
ǁ 3. derunder
så […] lopp ǁ kan jag ej lemna obemärkt oanmärkt, att den längs en
stor del af sitt öfra lopp åtföljes
höga […] fjäll ǁ höga fjäll
fägna ǁ det efterlängtade
Enare-sjö ǁ Enare-träsk
vid […] skådat ǁ skåda
wi ǁ 1. flo[den] ǁ 2. denna
så länge ǁ förrän
From here on the text has been
published in Castrén 1842b, corresponding to Castrén 1852a: 33–52.
i […] denna ǁ Castrén 1842b: till
Enare sjö upphör, eller rättare vidgar sig, den
undanflyende ǁ Castrén 1842b: flyende
syntes […] slätter ǁ Castrén 1842b:
skymta ännu de hala [kala] fjälltopparna, men rundtomkring ser
du en skön, gräsbevuxen slätt
endast sköna ǁ sköna
hejdade […] bekläddes ǁ Castrén
1842b: hejdar sin fart och bildar
små holmar, som beklädas
Snart […] spår ǁ Castrén 1842b:
Ändteligen visa sig äfven nägra
spår
gärden m. m. ǁ gärden, gårdar m. m. ǁ
Castrén 1842b: gärdesgårdar m. m.
Wi […] wåra ǁ Castrén 1842b: Man
uppbjuder sina
någon ǁ Castrén 1842b: en
trodde […] wåra ǁ Castrén 1842b:
tror knappt sina
wi ǁ Castrén 1842b: man
jemmerfulla ǁ Castrén 1842b: jemmerliga
blefvo ǁ Castrén 1842b: blir
105
Itineraria 2osa 1838.indd 105
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
sinnet […] tillryggalagt. ǁ Castrén
1842b: sinnet.
fjäll ǁ Castrén 1842b: fjällar
har […] egenskap ǁ werkar i längden döfwande på sinnet ǁ Castrén
1842b: döfvar sluteligen alla känslor
ej ǁ att ǁ Castrén 1842b: icke
lek ǁ ~, utan
spänstighet […] omgifwelserna ǁ
Castrén 1842b: spänstighet
stum ǁ Castrén 1842b: stum, brutal
naturen sluteligen ǁ Castrén 1842b:
sluteligen naturen
de […] elementerna ǁ Castrén 1842b:
de nyss så vilda elementer
då […] känslor ǁ Castrén 1842b: då
vaknar äfven hos menniskan lusten
att lefva och glädja sig af lifvet
äfven i ǁ i
friska ǁ lefva[nde]
till och med ǁ Castrén 1842b: äfven
tyckes ǁ Castrén 1842b: synes
åre ǁ Castrén 1842b: åra
och med ǁ Castrén 1842b: med
den […] småsak ǁ hwarje små[sak]
lif och trefnad ǁ Castrén 1842b: ett
underbart lif
allra dystraste ǁ Castrén 1842b:
dystraste
The chapter equivalent to the article in Helsingfors Morgonblad ends
here. (TS).
II. ǁ Reseminnen ifrån Lappland och
☙
ängar och wackra sädesfält. ❧ Det är otroligt,
huru wälgörande en sådan anblick verkar på
sinnet412 efter det slags färder, som wi hade tillryggalagt. Den oupphörliga åsynen af skyhöga
fjäll413 och brusande forssar har414 en döfwande egenskap. Menniskan kan i längden ej415 uthärda att inom sig reproducera naturens vilda
lek416. Sinnet förlorar sin spänstighet417 att
emottaga intryck af de fasawäckande omgifwelserna och bemäktigas af en stum418 häpnad.
Men då naturen slutligen419 återgår i ro, då
de420 vilda elementerna i fridfull förening
afspela naturens sanna skönhet, då421 spritta
äfven i422 mennisko-hjertat glada, friska423
☙ känslor. Det är likwäl anmärk❧ningswärdt, att
till424 och med den skönaste natur tyckes425 likasom ligga lik, så snart den icke röjer några
spår af menniskor, då deremot ett wägamärke,
en afbruten åre426, en eldstad och427 med ett
ord: den428 ringaste småsak, hvari man igenkänner naturens herre, sprider lif429 och trefnad öfwer den allra430 dystraste wildmark.
Hwilket paradis är då icke Kyrö by.431
Karelen II.
II. ǁ III.
Kittilä […] I förstone ǁ Castrén
1842b: Läsaren önskar tvifvelsutan
lära känna uppkomsten af denna
lilla hyperboreiska colonie, och jag
är lycklig nog, att kunna tillfredsställa hans önskan. – Kittilä, ett kapell under Sodankylä, är i våra dagar, och skall alltid hafva varit fattigdomens rätta hemvist. Hungersnöden hade för omkring 100 år tillbaka förmått en Finne, vid namn
Henrik Kyrö, att härifrån begifva
sig till den efter honom benämnda
106
Itineraria 2osa 1838.indd 106
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
☙ & ❧
II.432
433
Kittilä434 kapel säges i alla tider hafwa warit
fattigdomens och eländets rätta hem. För
wid pass hundra år tillbaka hade en inträffad,
svår hungersnöd twungit en derstädes bosatt
hemmansegare, wid namn Henrik Kyrö,
att lemna hus och hem, för att på främmande
ort söka sin bergning. I sådan afsigt begaf han
till den efter honom sedermera benämnda
Kyrö by435 wid Iwalojoki, hwarest goda
ängslägenheter och ett rikt fiskewatten
lofwade honom en sorgfri framtid. I förstone
hade han äfven en god framgång, men innan
kort wädrade wargar och björnar upp
☙ hans ensliga hydda, förstörde ❧ hjordarna
och bragte honom436 åter i armod. Han437
hade en talrik familj, som han efter sina
lidna olyckor ej kunde underhålla i hemmet.
Han mäste derföre låta sina äldre barn draga
sin kos ifrån fäderne-huset och söka annorstädes sin fortkomst. Bland dessa flyktingar
hade sonen Lars efter en438 till439 Norrige
werkställd resa begifvit440 sig till Kittilä
och der utbjudit441 till salu ett nybygge,
som han föregaf442 sig hafva upptagit
i Kyrö by och bragt i det allra yppersta skick.
En af hans slägtingar, wid namn Thomas Kyrö,
hade redan långt443 före detta ledsnat wid
fattigdomen i Kittilä och köpte obesedt444
det utbjudna nybbyget för en ganska dryg
summa. Tidigt en wår begaf han sig till det445
nya hemmet och tog wägen utför Iwalojoki.446
Sjelf styrde han sin båt utmed floden, medan
☙ hustrun dref fram ❧ hjordarna447 längs fjällen.
Hwardera hade de under wägen utstått
Kyrö by, hvarest Enare fiskrika sjö
och förträffliga ängslägenheter lofvade honom lifvets bergning. I början
According to Itkonen, T.I., 1948 I:
118–119, Nahkiaisoja 2003: 167–168
and Vahtola, A., 2005: 384, the first
farmhouse in the later village of
Kyrö was inhabited by Finnish colonists in the middle of the 18th century, but it was deserted later and
not inhabited again until the early 19th century. Today, Kyrö is part
of the village of Ivalo, the centre of
Inari, N7617710 E523388 (N68°40′13″
E27°34′34″). (TS)
honom åter ǁ honom
Han […] fortkomst. ǁ Castrén 1842b:
Henrik hade en talrik familj; de
äldre barnen nödgades öfvergifva
hemmet och söka sin räddning på
fremmande ort.
en […] resa ǁ Castrén 1842b: efter en
resa till Norrige
till […] ǁ resa
begifvit ǁ hafva ~
utbjudit ǁ Castrén 1842b: bjudit
föregaf ǁ föregifvit ǁ Castrén 1842b:
sagt
långt […] ledsnat ǁ Castrén 1842b:
ledsnat
obesedt […] summa ǁ Castrén 1842b:
det obesedda nybygget för en dryg
summa
det nya hemmet ǁ Castrén 1842b: sitt
nya hem
Iwalojoki. […] härunder ǁ Castrén
1842b: Ivalo elf. Floden var ännu
hög och strid; fjällbäckar brusade
i ymnighet. Thomas for sjelf med
en båt utför elfven, medan hustrun
dref sina hjordar längs fjällryggarna. Det är rörande att höra den
goda gubbens gamla gumma omtala de faror och mödor, som de hvardera utstodo. Deras enda tröst
hjordarna ǁ sina
107
Itineraria 2osa 1838.indd 107
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
mödor ǁ ~ och faror
de […] funno de ǁ Castrén 1842b: man
omsider kom fram, fanns
ej ǁ icke
torfwa ǁ Castrén 1842b: torfve
Det […] lugn ǁ Castrén 1842b: Nu brast
gumman i gråt, men Thomas sade
hvilkas ǁ och
bittra ǁ strida
gumma […] Thomas ǁ Castrén 1842b:
gumma.
ordat om ǁ 1. om[nämnt] ǁ 2. nämnt om
ej ǁ Castrén 1842b: icke
stock ǁ Castrén 1842b: träd
träd ur skogar ǁ Castrén 1842b: stock
ur skogen
stocken ǁ all ǁ Castrén 1842b: all
stocken
Dessutom är sandbacken ǁ Sandbacken är ǁ Castrén 1842b: Sandbacken är
trettio […] får ǁ Castrén 1842b: sextio
får och trettio kor
alla de ǁ Castrén 1842b: de
genmälte ǁ Castrén 1842b: sade
att bringa ǁ Castrén 1842b: att innan
kort bringa
lockade småningom ǁ Castrén 1842b:
lockade
bosätta sig ǁ upptaga nybyggen ǁ
Castrén 1842b: bosätta sig och upptaga nybyggen
hafwa efterhand ǁ Castrén 1842b: hafva
nedra ǁ Castrén 1842b: nedersta
elf. […] by ǁ Castrén 1842b: elf.
som […] namnet ǁ man benämner
nybyggarne i Kyrö ǁ Castrén 1842b:
Kyröboerne
jagt […] åkerbruket ǁ Castrén 1842b:
fiske och jagt. Åkerbruket
bisak […] påminner mig ǁ Castrén
1842b: bisak. Ängarna vårdas med
mycken omsorg, och jag påminner
mig aldrig
sådan ǁ mycken
sällan […] hafwa ǁ 1. påminner mig
aldrig ǁ 2. sällan hafva
Norska ǁ Castrén 1842b: Norrska
oerhörda mödor448, och deras enda tröst härunder war det goda nybygget, som skulle bereda dem en sorgfri framtid. Men när de449
ändteligen kommo fram, funno de ej450 tak öfver hufwud, ej odlad torfwa451. Det452 war rörande att höra den gamle Thomas’ hustru
skildra dessa sorgliga öden, hvilkas453 erinran
hos henne frampressade bittra454 tårar, men
sjelf yttrade Thomas med lugn: ”låt det
framfarna wara glömdt, gumma455, och klaga
ej öfwer försynens skickelser.” Till det som
hustrun hade ordat456 om deras svikna förhoppningar i afseende å det nya hemmet tillade Thomas: ”Fanns här ej457 gård, så fanns här
dock stock458 att bygga gårdar af, och behöfde
☙ wi wäl häst för att släpa hem träd459 ur ❧ skogar? Nej! på denna fläck, der gården står, är
stocken460 fälld med dessa tvenne armar. Dessutom461 är sandbacken förwandlad till en
grönskande äng, som födt, du minns det wäl,
trettio462 kor och sextio får.” Här afbröts Thomas af sin hustru, som anmärkte att alla463 de
sextio fåren inom några ögonblick blifvit dödade af wargen. ”Må wara”, genmälte464 Thomas,
”men hafva wi icke för wåra mödor och motgångar fått en pening att bära på bröstet och en
silfverbägare, hvarur tvenne höga herrar
druckit?”
Den wälmåga, hvartill Thomas förstod
att465 bringa sig upp, lockade466 småningom
allt flere och flere Finnar ifrån Kittilä och
☙ Enontekis att här bosätta467 sig. Sålunda ❧
hafwa468 efterhand wid pass ett dussin Finska
nybyggen uppstått wid nedra469 loppet af
Iwalo elf.470 Det äro dessa nybyggen, som471
bära namnet af Kyrö by.
108
Itineraria 2osa 1838.indd 108
21.8.2019 15:49:46
�Lapland
Trogna den wink naturen utstakat,
hafwa nybyggarne472 i Kyrö iklädt sig en lefnadsart, som i hela wårt nordliga Finland wore
det ändamålsenligaste. De lifnära sig förnämligast genom boskapsskötsel, jagt473 och fiskafänge, då deremot åkerbruket betraktas mera
som en bisak474 och inskränker sig hufvudsakligen till odlingen af korn, potatis och rofvor. Ängarna wårdas med sådan475 omsorg,
att jag sällan476 påminner mig hafwa sett en
wackrare höwäxt än i Kyrö by. Sitt smör forslar man i slutet af November med renar till
Norska477 fjorder och utbyter det emot mjöl478.
Häraf har hitintills största delen blifwit för☙ bränd till ❧ brännwin, ty consumtionen479 af
bröd är hos Finnarne i Enare ganska
obetydlig.480
Om de481 i Kyrö bosatta colonisters sedliga och religiösa tillstånd hafwa presterna på
orten lemnat mig ganska482 fördelaktiga
wittsord. Hwad483 jag484 sjelf erfarit, är ett
sällsynt bevis på deras485 hjelpsamhet och
gästwänlighet486, som jag ej kan underlåta att
här anföra. Händelsen hade fogat, att wårt487
brödförråd under den långwariga färden på
Iwalojoki i förtid tagit en ända. Komna till
Kyrö köpte wi af Thomas allt det mjöl han
ägde, men488 det räckte endast till åtta bröd489,
af hvilka twenne förtärdes på stället. De sex
återstående borde förslå åt fyra personer i fem
dagars tid. Efter anställd sjelfpröfning funno
wi detta quantum490 wara allt för otillräckligt491 och beslöto derföre att under färden utför Iwalo uppsöka en nybyggare, som sades
☙ wara ❧ rikligen492 försedd med mjöl. Wid493
wår ankomst till nybygget494 erforo wi likwäl
till wår bedröfvelse, att hela förrådet redan
mjöl […] obetydlig. ǁ Castrén 1842b:
mjöl, hvaraf likväl hitintills största
delen blifvit förbrändt till brännvin.
consumtionen […] Finnarne ǁ liksom
Lapparne bröd consumeras
This kind of economy was typical
of the region in Castrén’s time and
also later when there was large-scale
freight transport with reindeer between Finnish Lapland and Northern Norway and the White Sea coast.
Kortesalmi s. a. [2007]: 236–248. (TS)
de […] bosatta ǁ Castrén 1842b: dessa
ganska fördelaktiga ǁ Castrén 1842b:
de fördelaktigaste
Hwad ǁ Men
Hwad […] af Thomas ǁ Castrén 1842b:
Att de icke heller äro fremmande för
all slags civilisation, önskar jag att
få ådagalägga genom följande tilldragelse. Kort före vår ankomst till
Kyrö by gjorde vi den sorgliga upptäckt, att vårt bröd-förråd tagit slut.
Af Kyrö Thomas
deras hjelpsamhet ǁ hjelpsamhet
gästwänlighet ǁ gästf[rihet]
wårt brödförråd ǁ wi
men […] till ǁ och dera[s] ǁ Castrén
1842b: och deraf bakades
Castrén 1842b, footnote: Nybyggarne i Enare hjelpa sig fram utan bröd.
quantum […] otillräckligt ǁ Castrén
1842b: qvantum alltför otillräckligt
att tillfredsställa våra behof
otillräckligt ǁ ~ för wå[rt]
rikligen försedd ǁ Castrén 1842b: försedd
Wid […] qvarhöll oss ǁ Det ǁ Castrén
1842b: Detta var dock allt förbrändt
till brännvin. För att hafva någonting
att trösta oss med, i fall nöden blefve
stor, köpte vi en kanna af denna etheriska vara, och voro just i beråd att
fortsätta vår färd, då i och med detsamma ett förfärligt åskregn inträffade och qvarhöll oss ännu
Called Vanhatalo, see Castrén’s field
notes on p. 209.
109
Itineraria 2osa 1838.indd 109
21.8.2019 15:49:46
�Itineraria
Derefter […] woro ǁ Castrén 1842b:
Derefter tillryggalade vi åter omkring
två mils väg, då vi vid ett nybygge öfverraskades af en betydlig folkmassa – män och qvinnor –, hvilka stodo
på backen och voro alla
en wäg […] ǁ wi[d]
Emedan […] ej ǁ Castrén 1842b: Dagen började redan lida mot aftonen,
och roddarne yrkade, att vi icke
utan […] färd för ǁ Castrén 1842b: för
i […] påskynda ǁ påskynda
lappby […] Samlingen ǁ Castrén 1842b:
Lappby. Denna mening understöddes
ifrigt af lotsen, som sade, att tjocka
dimmor vanligen vid midnatten lägra
sig öfver insjön, hvarvid den skickligaste lots lätt kan taga miste om kosan. Men samlingen
In summer, the Juutua Saami village
was situated on the island of Kourinsaari (Fi.)/Kovinsuálui (SaaI) and in
wnter at the mouth of the River Juutuanjoki, where the church of Inari was built in 1895. Castrén visited Kourinsaari Island at N7639070
E517457 (N68°51′44″ E27°26′2″) https://
inarinseurakunta.fi/index.php/sivu/
inarinkirkko; Museovirasto: Valtakun-
nallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt, Inarinsaamelaisten
vuotuismuuton talvi- ja kesäpaikat,
http://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_
det.aspx?KOHDE_ID=5216. (TS)
sade det wara ǁ påstod att
ofta ǁ wanlige[n]
inbjudande ǁ Castrén 1842b: dragande
se […] kusin ǁ Castrén 1842b: ville betrakta den på något närmare afstånd.
Jag erinrade mig då, att vår följeslagare ifrån Peldovuoma, Jessiö, var kusin
närmare ǁ <->
förrän ǁ Castrén 1842b: innan
knäna, fattande ǁ Castrén 1842b:
knät, fattade
golfwet […] nyss ǁ Castrén 1842b: det
rena golfvet var beströdt med granris och spisen så nyligen
hunnit förwandlas till brännwin. Då alltså ingen brödbakning kunde komma i fråga, beslöto
wi att oförtöfwadt fortsätta wår resa, men i
detsamma inträffade ett starkt åskregn, som
qwarhöll oss några timmar i nybygget. Derefter495 satte wi oss åter i rörelse och hade tillryggalaggt en496 wäg af wid pass två mil, då
wi warseblefwo en betydlig samling af män
och qvinnor, hvilka stodo på backen wid ett
nybygge och alla woro klädda i helgdagsdrägt.
Emedan497 dagen redan började lida till sitt
slut, yrkade roddarne att vi ej borde lägga i
land, utan498 i499 dess ställe påskynda wår färd
för att i god tid hinna fram till Juutua lappby500, belägen på en holme i Enare sjö.501 Man
☙ sade502 det wara äfwentyrligt att ❧ om natten
färdas på nämnda sjö, emedan den ofta503 efter
sol-nedgången betäckes med tjocka dimmor,
hvilka kunna wilse leda till och med den skickligaste styrman. Samlingen på backen hade
emellertid någon ting så inbjudande504, att jag
till hvad pris som hellst wille se505 den på
närmare506 håll. För att få min plan genomdrifwen, anmärkte jag att Jessiö, enligt hwad
han förrut meddelat mig, war kusin till nybyggets förwaltare, och detta ansågs af alla, utom
Jessiö sjelf, för ett nog giltigt skäl att lägga i
land. Men wi hade ännu icke uppnått stranden,
förrän507 de på backen stående karlarne sprungo i floden ända till knäna,508 fattande tag i
båten, drogo den på torra landet och hellsade
oss med ett hjertligt wälkommen. Wi fördes i
en främmanstuga, der golfwet509 war skuradt510 och beströdt med granris, bänkar och
☙ bord städa❧de och spisen så nyss reparerad,
att den ännu ej511 hunnit torka. Alla512 wisade
oss en synnerlig wälwilja, och wärdinnan
110
Itineraria 2osa 1838.indd 110
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
räckte mig twenne warma, wäldiga bröd, framstämmande derwid några ord till ursäkt för
sina ringa håfwor. Hela denna tilldragelse har
sin förklaring deri, att ifrån513 nybygget, der514
wi afbidade regnets öfwergång, ett ilbud oss
owetande hade515 blifvit hitskickadt, för att underrätta516 nybyggets innewånare om wår förlägenhet på bröd.517 Budet hade i518 förbigående
wikit in uti några skogsgårdar och deras519 innewånare strömmade tillsamman för att wälkomna oss520 och i synnerhet sin nya prest.
För att på ett wärdigt sätt emottaga oss, hade
man i hast städat och reparerat rummet. Lyck☙ ligtwis ❧ fanns i nybygget äfwen litet521 mjöl,
som under loppet af några timmar bakades till
bröd. Huru detta tillgick522, kan jag ej närmare
förklara, men wisst är, att sjelfva faktum äger
sin riktighet.
Efter523 att hafwa språkat en stund med
ortens wänliga innewånare, lemnade wi nybygget och fortsatte wår resa utmed Iwalo. Då
wi nådde Enare-sjö524, war aftonen redan525
långt framskriden. Emellertid kunde wi ännu
på insjöns vestra sida skönja dunkla konturer
af höga fjäll, medan på den östra otaliga
holmar tedde sig för ögat. Mellan holmarna
framskymtade här och der omätliga fjärdar,
☙ ofwer hwilka natten ❧ höll på att utbreda sitt
dunkla flor. Wår wäg ledde ej526 öfver de stora
fjärdarna, utan blott öfwer en wik af527 den
stora insjön. Medan wi färdades deröfwer, underhöll oss styrmannen med allehanda berättelser öfwer sjöns beskaffenhet. Han trodde
sig weta att Enare528 (äfven529 Enari, Enara
Finn. Inari, Lapp. Anara, Einara) war 12 mil
lång, 8 mil bred530 och så rik på holmar, att
ingen dödlig någonsin haft531 räkning på dem
skuradt ǁ nyss ~
ej ǁ Castrén 1842b: icke
Alla […] räckte ǁ Castrén 1842b: Mig
förde man likväl först i pörtet, der
en ung, blomstrande enka – värdinnan – med rodnad på kind räckte
ifrån nybygget ǁ man ~
der ǁ Castrén 1842b: hvarest
hade blifvit ǁ Castrén 1842b: blifvit
underrätta […] bröd ǁ underrätta om
wår förlägenhet på brödföda ǁ Castrén
1842b: underrätta om den förlägenhet,
hvari vi befunno oss i brist på bröd
Castrén 1842b, footnote: Läsaren förstår kanske icke, huru man på så kort
tid hunnit baka oss bröd; men jag kan
försäkra, att det verkligen lät göra
sig, ehuru jag icke äger tillräcklig insigt i brödbaknings vetenskapen för
att kunna förklara detta faktum.
i […] uti ǁ Castrén 1842b: derjemte lemnat underrättelse om vår ankomst i
deras innewånare ǁ Castrén 1842b:
folket
oss […] riktighet. ǁ Castrén 1842b: sin
nya prest. – Uti detta beteende röjer
sig en finhet, som det torde tillåtas
oss att kalla civilisation, änskönt man
icke finner den hos de civiliserade.
litet ǁ några marker
tillgick ǁ med
Efter […] beskaffenhet. ǁ Castrén
1842b: Efter mycken välfägnad lemnade vi nybygget, och befunno oss
innan kort på Enare vidsträckta sjö.
Det började redan lida inpå natten.
Matt studsade solens strålar tillbaka från den klara insjöns blåa yta,
och mörk var skuggan vid de klippiga, tallbevuxna holmarna. På insjöns
vestra strand syntes mörka konturer af höga fjäll, medan man åt den
östra blef varse otaliga holmar. Mellan dem framskymtade nu och då
omätliga fjärdar, uppå hvilka natten
höll på att utbreda sitt dunkla flor.
Vår språksamma lots roade oss med
hvarjehanda berättelser.
111
Itineraria 2osa 1838.indd 111
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
Inari(n)järvi (Fi.)/Enare träsk (Swe.)/
Anárjávri (SaaN)/Aanaarjävri (SaaI)/
Aanarjäu’rr (SaaS), the third largest
lake in Finland, situated in Inari. (TS)
redan långt ǁ långt
ej öfver ǁ egentligen blott öfver
af ǁ öfwer
Enare […] Einara) ǁ Castrén 1842b:
Enare sjö
(äfven […] ǁ (Lapp. Anar[a])
Both the length and breadth of the
lake are exaggerated here. Actually, it measures ca. 80 x 40 km, its
area thus being according to different sources ca. 1080–1390 km2. Takatalo 1976; Järviwiki: Inarijärvi,
http://www.jarviwiki.fi/wiki/Inarij%C3%A4rvi_(71.111.1.001). (TS)
haft […] på ǁ Castrén 1842b: känt
The present figure is 3,318. Järviwiki:
Inarijärvi, http://www.jarviwiki.fi/
wiki/Inarij%C3%A4rvi_(71.111.1.001).
(TS)
Päiwiö […] undantagen ǁ Castrén
1842b: med undantag kanske af Päiviö
undersöka ǁ Castrén 1842b: mäta
tågända […] sjön. ǁ Castrén 1842b:
tågända.
låtit […] löpa ned ǁ Castrén 1842b:
nedsänkt 260 famnar af tåget
skyddsande […] allmänt ǁ Castrén
1842b: haltia hafva kommit och bemäktigat sig kitteln. Sedermera har
ingen sökt utforska sjöns djup, och
är den tron allmän [In Castrén 1842b,
there is a note by the editor here:] Så
kallas hos Finnar och Lappar ett ekstatiskt tillstånd, i hvillket deras trollkarlar stundom råka. Det åtföljes af
förskräckliga kroppsrörelser, fradga
i munnen, ögonrullning, o. m. dyl.
afskurit ǁ kommit och ~
Efter ǁ Sedan
The deepest point of the lake has
been measured as 92 or 95 m. Takatalo 1976; Järviwiki: Inarijärvi, http://
alla532, Päiwiö533 kanske undantagen. Sjöns
djup hade i fordna dagar en Lapp welat undersöka534 på sådant sätt, att han fastbundit en
kittel wid en tågända535 och nedsänkt kitteln i
sjön. Men sedan han låtit536 260 famnar af tå☙ get löpa ned, skall ❧ wattnets skyddsande537
(haltia) hafva afskurit538 tåget och bemäktigat
sig kitteln. Efter539 denna tilldragelse har
ingen wågat sig på att pejla djupet, utan man
antager allmänt, att de stora fjärdarna äro
bottenlösa.540
I541 hopp att542 före nattens inbrott hinna fram till Juutua aflöste543 wi på träsket
wåra roddare, och satte oss sjelfwa wid årorna. Wi rodde turwis, men544 sedan min tur
war545 förbi, insomnade jag och waknade först
mot morgonen546 – dock icke i Juutua, utan
wid en obebodd holme, der styrmannen warit
nödsakad att sätta till, af fruktan att förwilla
sig på den dimomhöljda insjön. Wid mitt
uppwaknande hade dimmorna redan börjat547
☙ skingra sig, och wi gåfwo ❧ oss åter å färde.
Efter några timmars rodd nådde wi lyckligt548
den omförmäldta Lappbyn, som war den första wi sett under hela wår549 resa.
Anblicken af en lappby hör550 åtminstone sommartiden icke till de allra angenämaste
företeelser. Rundtomkring på marken ser551
man fisktarmar, fiskfjäll,552 ruttnande fiskar
och all553 slags orenlighet, som med en wederwärdig stank förpestar athmosferen. Knappt554
har man med ekel och wämjelse öfwerstått
denna pröfning, förrän555 man måste uthärda
en ännu swårare. Genom den låga ingången
till556 tälten557 utkrälar en skara menniskor, så
öfwerhöljda med smuts och ohyra, att man
skyggar558 tillbaka wid deras åsyn. Sjelfwa
www.jarviwiki.fi/wiki/Inarij%C3%A4rvi_(71.111.1.001). (TS)
112
Itineraria 2osa 1838.indd 112
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
taga559 de likwäl saken ganska lugnt. Artigheten bjuder, att hvarje mensklig warelse i
☙ tältlaget560, ❧ små barn icke undantagna, wälkomnar561 den resande med ett562 handslag.
Sedan denna pinsamma563 ceremonie564 i all
tysthet för sig gått, får man nästan altid565
göra sig beredd på följande frågor: ”Är det fred
i landet? Huru befinner566 sig Kejsaren,
Biskopen och Landshöfdingen.” I567 Juutua blef
jag dessutom568 tillspord om mitt hem, och då
jag sade det wara beläget långt bortom569 fjällen, sporde mig en Lapp, om jag war hemma
från570 det land, der tobaken571 wäxer. Detta
påminner om Göthes: ”Kennst du das Land, wo
die Citronen blühn?”572
Under mitt573 samtal med Lapparne anmärkte jag en utomordentlig liflighet hos574
byalagets qvinliga personal. Det war förwånande att se, med hvilken snabbhet dessa korta
och efter utseendet owiga varelser lupo575
☙ ifrån det ena tältet till det andra. Resulta❧tet
af denna liflighet war, att wi innan kort inbjödos i ett576 litet, mörkt kyffe, som skulle föreställa en stuga. B. och jag antogo oförskräckt
inbjudningen, men D. hade redan577 dessförinnan rymt fältet och begifwit sig inåt skogen,
der han dröjde i flere timmars tid, innan han
åter wågade578 närma sig Lapparnes smutsiga
nästen. Emellertid579 sofde jag ganska godt i
den swala stugan och kände mig derefter så
wederqwickt580, att jag nu till581 och med hade
mod att inträda582 i en583 af lappkåtorna.
Denna kåta war, likasom Enare-lapparnes kåtor öfwerhufvud, sålunda uppförd584,
att underredet eller grundwalen utgjorde585
en fyrkant, som war bildad af tre ofwanpå
☙ hvarannan ställda stockar, då deremot ❧ den
I […] oss ǁ Castrén 1842b: I afsigt att
snarare hinna fram till Juutua, hade
vi aflöst våra roddare och sjelfve
satt oss
att ǁ af
aflöste ǁ hade
men ǁ s[edan]
war ǁ Castrén 1842b: gått
morgonen […] styrmannen ǁ Castrén
1842b: morgonen vid en obebodd
holme, der lotsen
börjat […] färde. ǁ Castrén 1842b:
skingrat sig så mycket, att lotsen
åter vågade sig ut.
lyckligt […] war den ǁ Castrén 1842b:
Lappbyn – den
wår resa ǁ Castrén 1842b: resan
hör […] företeelser. ǁ Castrén 1842b:
sommartiden hör icke till de angenämaste.
ser man ǁ Castrén 1842b: ligga
fiskfjäll, ruttnande ǁ Castrén 1842b:
fjäll, ruttnade
all […] swårare. ǁ Castrén 1842b: annan orenlighet. Dessa, i förening
med den till torkning uppsatta och
ofta till hälften ruttnade fisk, sprida
en vedervärdig och pestartad lukt.
Sedan man öfverstått detta intryck,
så erfar man snart ett, om möjligt,
ännu plågsammare.
Knappt […] med ǁ Har man utan
förrän ǁ så
till ǁ tält
tälten utkrälar ǁ Castrén 1842b: kåtan framkrälar
skyggar ǁ Castrén 1842b: nästan fasar
taga de likwäl ǁ Castrén 1842b: taga
de
tältlaget ǁ kå[tan] ǁ Castrén 1842b:
kåtalaget
wälkomnar ǁ Castrén 1842b: skola
välkomna
ett handslag ǁ Castrén 1842b: handslag
pinsamma ǁ ~ widlöft[iga]
pinsamma ceremonie ǁ Castrén
1842b: ceremonie
113
Itineraria 2osa 1838.indd 113
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
altid ǁ Castrén 1842b: alltid
befinner […] Biskopen ǁ Castrén 1842b:
mår Kejsaren, Bispen
I ǁ Wid ǁ Castrén 1842b: Vid
dessutom tillspord ǁ Castrén 1842b:
tillspord
bortom […] sporde ǁ Castrén 1842b: bort
om fjällarne, frågade
från ǁ Castrén 1842b: ifrån
tobaken ǁ Castrén 1842b: tobak
Mignon’s song in the first chapter
of the third book of the novel Wilhelm Meisters Lehrjahre symbolizing a
yearning for far-away lands. The first
stanza reads: “Kennst du das Land, wo
die Zitronen blühn / Im dunkeln Laub
die Goldorangen glühn, / Ein sanfter Wind vom blauen Himmel weht, /
Die Myrte still und hoch der Lorbeer
steht? / Kennst du es wohl? / Dahin!
Dahin! / Möcht ich mit dir, o mein Geliebter ziehn!” Goethe s.a.: 707. (TS)
mitt ǁ Castrén 1842b: detta
hos ǁ Castrén 1842b: bland
lupo […] andra ǁ Castrén 1842b: sprungo ifrån den ena kåtan till den andra.
Komna till dörren, kastade de sig ned
på händerna, och i ett huj voro de inne.
ett […] stuga ǁ Castrén 1842b: en stuga
redan dessförinnan ǁ redan ǁ Castrén
1842b: redan
wågade ǁ Castrén 1842b: dristade
Emellertid […] afdelningarna. ǁ Castrén
1842b: Efter par timmars hvila hade
mitt mod så tillvuxit, att jag åter vågade mig i en af kåtorne. En Fiskar-Lappes kåta i Enare är uppförd på följande sätt: Underredet eller grundvalen
består af en fyrkant, bildad af trenne på hvarannan ställda stockar. Den
öfra har en pyramidalisk form och är
sammanfogad af bräder, samt i midten försedd med draghål. I Utsjoki, der
man har brist på stock, har jag sett den
nedra delen bestå af stenar, hvilka äro
belagda med torf. Äfven den öfra delen är vanligen torfbelagd. Kåtorna i
Utsjoki hafva en rundad form. De likna i det närmaste halfklot. – Invändigt
är en Lappkåta efter konstens reglor
inrättad på följande sätt: Ifrån hvardera sidan af dörren går en stock genom hela kåtan. Dessa genomskäras
af tvänne andra, som löpa tvärt igenom rummet. Sålunda bildas nio särskilta afdelningar, af hvilka de tre närmast dörren belägna begagnas för ved,
skoplagg och gröfre husgerådssaker.
Af de derpåföljande tjenar den medlersta till eldstad. Rummet höger om
eldstaden är värdens och värdinnans
lägerställe, det till vänster upptages af
husets öfriga befolkning. Är kåta-laget
stort, så begagnas de öfriga sido-afdelningarna äfven till lägerställen. De tre
innersta äro bestämda för matvaror
och finare husgerådssaker. Rundt omkring väggarna äro upphängda knifvar
och andra smärre redskap. [Footnote:]
Man anträffar vid Finlands nordliga
gränser, särdeles i Kajana län, och i det
Archangelska gouvernementet små så
kallade Lappgrafvar. Traditionen gör
dem till Lapparnes bostäder. Gropen
skulle hafva motsvarat det fyrkantiga underredet och varit på något sätt
öfverbygd. Jag har anställt gräfningar i så beskaffade gropar och funnit på
botten af dem kål, förbrända jernsaker
m. m. (Se min redogörelse på Finlands
Allmänna Tidning för år 1839). Nämnde tradition vinner bekräftelse deraf,
att man i Enare ännu träffar lika beskaffade fårhus.
The Lapp grave is not an established
concept in archaeology, but Castrén
interprets apparently correctly the excavated remains as those of dwellings.
He is incorrect concerning the year of
the Finlands Allmänna Tidning which
he refers to here. The report that he
wrote to the Finnish Literature Society after his journey in Karelia in 1839
(see p. 276–289) was published in No.
114
Itineraria 2osa 1838.indd 114
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
barkade renhudar, som trädes på kroppen lik en skjorta) och påtagit sin hvita valpu, som var gjord af vadmal och
till snitten lik peski. Uppå denna bar
hon ett lifstycke, raha (?) kallad. Kring
halsen var af lärft fästad en såkallad
raddelin, hvaraf flikarna hängde ned
på bröstet, och bildade ett slags fickor.
Det mest lysande i hela kostymen var
gördeln (poaga l. povi), rikt utsmyckad med silfverspännen. Dervid hängde en knif och ett instrument af ben
(eller horn) hvarmed Lapparne ifrån
träd afskala barken. Särdeles karakteristisk är de Lappska qvinnornas hufvud[/]bonad. Öfver hjessan uppstiger
en hästskolik halft qvarters hög grannlåt, som erhåller sin form genom ett i
mössan befinteligt träd-apparat. – Karlarnes klädedrägt är i det närmaste lik
qvinnornas. Deras mekko, på Lappska
matsu kallad, är kortare än qvinnornas
och räcker endast till knät. Både karlar
och qvinnor nyttja benkläder af renskinn. De förras mössor hafva ingen
bestämd form. – Jag behöfver knappt
anmärka, att såväl karlar som qvinnor
vintertiden kläda sig med muddar (pelsar) af renhudar, som räcka ända till
hälarna, och äro försedda med så liten
inskärning framtill, att en ovan endast
med yttersta möda kan träda den af
och på sig. Beträffande Lapparnes utseende kan jag icke vidgå den allmänna mening, att de äro till växten korta.
Detta gäller allenast qvinnor. I Utsjoki
träffar man mycket resliga karlar. I
Enare äro de af medelstorlek; men det
är anmärkningsvärdt, att karlarne öfverhufvud äro ganska magra, hvarföre äfven i en Finsk runa laihavatta tilldelas såsom epithet åt Lappen. Qvinnorna deremot äro mycket frodiga och
82–83/1840 (8–9 April) of the newspaper. See p. 264, 281, 293, 298–300. (TS)
wederqwickt ǁ ~ af sömnen
till ǁ <-->
inträda ǁ för första gången i mitt lif ~
en af lappkåtorna ǁ en lappkåta
uppförd ǁ for
utgjorde ǁ <->
war ǁ Castrén 1842b: är
på […] ifrån ǁ 1. äro lagda på ǁ 2. fortlöpa ifrån
Härigenom ǁ På
tre ǁ sistn[ämnda]
få ǁ kunn[a]
For a description of different types of
Saami dwellings, see Itkonen, T.I., 1948
I: 174–216, esp. 185–190 corresponding
to the types described by Castrén. They
were in use until the early 20th century.
See also p. 211, 338–339. Also Carpelan
2005. (TS)
Kåtan […] Enare-Lappens ǁ Castrén
1842b: Kåtan är dock icke Fiskar-Lappens
äger han alltid ǁ Castrén 1842b: har han
för […] rofdjur. ǁ Castrén 1842b: för att
vara skyddade emot åverkan af vargar,
björnar, räfvar m. m.
Förmögnare ǁ Rikare
Förmögnare […] sommaren. ǁ Castrén
1842b: Rikare Lappar hafva till och
med stugor, som de likväl icke bebo
sommartiden. [Footnote:] Här är allenast fråga om Fiskar-Lappens bostäder
under sommaren.
äro dessutom försedda ǁ Castrén 1842b:
hafva till och med
Då […] renwård. ǁ Castrén 1842b: Det
torde kanske intressera någon läsare
att göra bekantskap med Lapparnes
klädedrägt, utseende, allmänna karakters drag och lefnadssätt. – Under vår
hvila hade Lapparnes och i synnerhet
de Lappska qvinnornes klädedrägt undergått en fördelaktig förändring. Särdeles väl utstyrd var värdinnan. Hon
hade aflagt sin peski (ett öfverplagg af
☞
115
Itineraria 2osa 1838.indd 115
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
välmående. – En djup, dyster betryckthet hvilar öfver de rent Lappska anletsdragen. Pannan är låg och
nedtryckt, kinderna utstående och
ögonen små. Det tyckes, som skulle främre delen af hufvudet genom
ett yttre våld blifvit nedtryckt, och
kindbenen derigenom utpressade. Jag sade, att de Lappska anletsdragen röja ett betryckt sinne. Detta är i sjelfva verket en grundegenskap i Lapparnes national karakter. Händelserna lägga sig vanligen
tungt på Lappens själ; han är sällan
glad, och ser med förkärlek sakerna
ur deras mörka sida. Om någonting
går honom emot, så står han der, tafatt och hjelplös. Blir han förorättad, så är han försvarslös och täres
af en stum grämelse. I sin vrede är
han vild, i sitt hat oförsonlig. Får han
anledning till misstankar, så är han
ytterst aktsam; men vinner man en
gång hans förtroende, så är han den
uppriktigaste varelse i verlden; och
har man icke sårat honom, så är han
ganska lätt att fås till vän. Gästfrihet är en särdeles utmärkande egenskap bland Lappar. Emot sina fattiga
äro de hjelpsamma. Öfverhufvud äro
Lapparne ett fromt och fredligt slägte. Inbördes stridigheter bilägga de
antingen i tysthet, eller genom sina
såkallade kåta-keräjät (kåta-ting).
Enare fiskrika sjö har sannolikt
lockat Lapparne ifrån deras mödosamma kringirrande nomadlif till
fiskarens beqvämare lefnadsart. För
det närvarande finnes i hela Enare
kapell ingen enda Fjäll-Lapp, men
väl en mängd såkallade Skogs-Lappar, hvilka om sommaren sysselsätta sig med fiske, och om vintern med
renskötsel.
öfwerraskade ǁ 1. öfwer[raskade] ǁ 2.
woro Lapparne
Castrén describes different items of
Saami clothing separately in his field
öfra delen ägde en pyramidalisk form och
war586 sammanfogad af bräder. I Utsjoki plägar man af brist på stock bilda den nedra afdelningen af sten och till wärmens underhållande
belägga med torf hela tältet. Också hafva kåtorna här icke en pyramidalisk, utan en rundad form och likna i det närmaste halfklot.
Hvad tältens inredning beträffar, så är den
öfwerallt i Lappmarken ungefär densamma.
På långsidan af tältet d. ä. emellan dörren och
bakwäggen löpa twenne paralella stockar genom hela tältet. Dessa genomskäras af tvenne
andra, som på587 twärsidan fortlöpa ifrån den
ena wäggen till den andra. Härigenom588
bildas i tältet nio särskildta afdelningar, af
hvilka de tre första närmast dörren begagnas
☙ såsom förwaringsrum ❧ för wed, skoplagg
och gröfre husgerådssaker, då åter de tre589
yttersta wid bakwäggen äro bestämda för
matwaror och finare redskap. Af de i midten
befintliga tre afdelningar tjenar den medlersta, under rökhålet belägna, till eldstad. Rummet höger om eldstaden utgör wärdens och
wärdinnans logis, det till venster upptages af
husets öfriga befolkning. Är familjen stor, så
få590 dess mindre betydande medlemmar inqvartera sig i någon af de öfriga afdelningarna.591
Kåtan592 eller tältet är icke Enare-lappens enda byggnad. Wid sitt hufvudläger
äger593 han alltid en eller flera små fisk-bodor,
som äro uppförda på höga stolpar, för594 att
☙ deras innehåll måtte wara bättre skyddadt ❧
för åwerkan af wargar, räfvar, björnar och andra rofdjur. Förmögnare595 Lappar596 äro
dessutom försedda597 med stugor, hvilka likwäl icke bebos om sommaren.
116
Itineraria 2osa 1838.indd 116
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
Då598 wi först anlände till Juutua, öfwerraskade599 wi Lapparne i deras enkla hvardagsdrägt, men under wår hvila hade de påtagit sina helgdagskläder.600 Både män och
qvinnor hade afkastat sin svarta peski, som är
en om sommaren bruklig öfwerklädnad af
barkade renhudar med formen af en skjorta601, och i dess ställe påtagit602 ett liknande
öfwerplagg af kläde603.604 Ofwanpå denna
buro qvinnorna ett lifstycke, och kring halsen
hade de fästat en lös lärftkrage, hvaraf långa
flikar nedhängde på bröstet och bildade ett
slags fickor. Om lifwet sågs hos begge könen
☙ en ❧ med blanka silfver- eller messings-spännen rikligen utsmyckad gördel.605 Särdeles
characteristisk war hos qvinnorna hufvudbonaden. Den utmärkte sig förnämligast genom
en öfwer hjessan framstickande, halft qvarters
hög, hästskolik grannlåt.606 Hufwudbonaden
hos männerna hade ingen bestämd form.607
Begge könen buro skoplagg och benkläder af
mjukt renskinn med afbarkadt hår.608 En noggrannare beskrifning öfver Lapparnes klädedrägt meddelar A. J. Sjögren i sina ”Anteckningar om församlingarna i Kemi Lappmark”
sid. 244 o. f. Här will jag blott tillägga, att
både609 män och qvinnor om vintern bära
en610 öfverklädnad af ludna renskinn, som i
likhet med peski är framtill fastsydd och en☙ dast försedd med en ❧ så liten öppning, att en
owan med största swårighet kan träda den af
och på sig.611
Hwad Lapparnes utseende beträffar, så
är det en känd612 sak, att de öfwerhufvud613
taget äro till wexten mera korta614 och i ansigtets bildning närma sig den mongoliska typen
d. ä. hafva låg panna, utstående kinder, små
notes and gives also there a summary of the whole set of clothing. See
p. 212–214. Itkonen, T.I., 1948 I: 323–
380.
Itkonen, T.I., 1948 I: 336 mentions
that a worn-out, hairless paltsapeski
was commonly used in summer. (TS)
påtagit ǁ hade qvinnorna ~
kläde ǁ ~, som
Castrén means mekko or kauhti
(SaaN gákti, SaaI mááccuh). Itkonen,
T.I., 1948 I: 346–351. (TS)
Belts with silver mountings have
been documented among the Saami
since the early 16th century, and
they date back to a prehistoric tradition. Fjellström 1962: 97–128, esp.
106–108. See also Itkonen, T.I., 1948
I: 361–363. (TS)
On female headwear, see Itkonen,
T.I., 1948 I: 365–368. The picture on p.
368 illustrates ládjogahpir, the type
Castrén describes here. (TS)
On the different forms of male headwear, see Itkonen, T.I., 1948 I: 363.
(TS)
Itkonen, T.I., 1948 I: 323–330 does
not describe hairless shoes of reindeer skin. (TS)
både […] qvinnor ǁ Lapparne
en öfverklädnad ǁ ett öfverplagg
[…] sig. ǁ ~ <-->
Here Castrén seems to mean the
type of clothing, described in Itkonen, T.I., 1948 I: 337. (TS)
känd ǁ allmänt ~
öfwehufvud […] äro ǁ äro
Itkonen, T.I., 1948 I: 138–140 presents
anthropological measurements of
height made in different times in the
19th and 20th centuries and states
that the Saami are the shortest people in Europe, but also that there is
quite a remarkable variation. On p.
140–148 he presents also other measurements, including craniometrical
information. (TS)
117
Itineraria 2osa 1838.indd 117
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
Here Castrén follows in main features the common view of his time.
It had been formulated, e.g. by Reinhold von Becker in 1820, but it had
longer roots extending into early
modern era. There was a lively discussion both in Finland and abroad
going on, whether Finns were Mongols or not. Kemiläinen 1993: 59–61,
85, 107–112; Ojala 2009: 86–92.
Itkonen, T.I., 1948 I: 142–144 presents measurements of different part
of face, stating also that the characteristic epicanthic fold of the eyelid is rather rare. Itkonen’s description contains still the evaluative approach of earlier centuries, when he
adds that there are faces that can be
considered beautiful also according
to ‘European’ (in quotation marks)
idea of beauty. (TS)
Itkonen, T.I., 1948 I: 150 does not accept the assumption of hospitality
without exceptions. (TS)
Castrén gave also another, slightly
differently constructed description
of the Saami character in 1841. See
p. 358–360. Itkonen, T.I., 1948 I: 149–
150 repeats that description considering it otherwise correct except
too idealized. According to him,
there is more variation in the Saami
character than Castrén thought. He
also quotes a genuinely Saami characterization of themselves. (TS)
Forest Saami is today’s established
name for the “Fisher Lapps”. Joona
2013: 27. (TS)
bland […] sistnämnda ǁ hvilka
Also Itkonen, T.I., 1948 II: 133 confirms this situation. (TS)
Skogs-lapparne ǁ Castrén 1842b: de
A general overview of fishing at the
Saami, see Itkonen, T.I., 1948 I: 536–
543. Also according to him, fishing
has “always” been the most important source of livelihood for them. (TS)
åsidosätta wården ǁ wanwårda
ögon o. s. v.615 Till sitt lynne äro de ett trögt,
tungsinnt och trumpet slägt. Man tadlar dem
för afundsamhet, missundsamhet, oförsonlighet, slughet och andra med dem sammanhängande egenskaper. Deremot prisas de för sitt
fromma hjertelag, sin wälwilja, hjelpsamhet
och gästfrihet616, sin gudsfruktan och sedliga
wandel m. m.617
I Enare har den fiskrika sjön lockat Lapparne ifrån sitt ursprungliga, mödosamma nomadlif till fiskarens beqvämare lefnadsart. För
☙ det närwarande ❧ finnes i hela Enare Lappmark ingen enda werklig Fjäll-lapp d. ä. en nomadiserande Lapp, som endast sysselsätter sig
med renskötsel; utan Lapparne äro här antingen fiskare eller så kallade Skogs-lappar618,
bland619 hvilka de sistnämnda om sommaren
sysselsätta sig med fiskafänge och om vintern
med renwård.620 Likwäl hålla äfwen Skogs-lapparne621 fiskafänget för sin hufvudsak622 och
åsidosätta623 wården om sina renar, hvilka
derföre enligt innewånarnes624 egen utsago
äro i starkt625 aftagande. En626 lättnad med
afseende å renwården äger wisserligen Skogslappen deri, att hans renar om wåren icke,
såsom Fjälllappens draga sig till kusterna af
Ishafwet, utan äro wanda att både vinter och
sommar uppehålla sig i skogsregionen; men
de behöfwa dock mycken omwårdnad627, för
att ej förwillas, förwildas, förgöras628 af var☙ gar och förswinna i Fjäll-❧lapparnes talrika
hjordar629. Ju630 mera Lappen631 träder inom
gränserna af fiskarens yrke, dessto svårare blir
det för honom att skänka sina renar den nödiga wården. Det är derföre Skogs-lappens ovilkorliga öde att förr eller senare blifwa fiskare,
och denna förwandling har redan i632 det
118
Itineraria 2osa 1838.indd 118
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
närmaste försiggått icke blott i Enare kapel,
utan äfven i Utsjoki moderkyrko-församling633. I allmänhet hafwa Lapparne uti hela
wår Finska Lappmark redan till större delen
hunnit634 förbi de twå första stadierna af wildhet, de hafwa öfwergifwit fjällen och skogen
eller635 med andra ord upphört att wara Fjälloch Skogs-lappar. Deras636 närwarande
stadium har jag betecknat med ordet fiskare,
och den tid torde icke wara alltför aflägsen, då
de afsäga637 sig det638 wilda lifwet och blifva
nybyggare.639
☙ ❧
Hwad640 nu den närmare beskaffenhet
af de i Finska Lappmarken och företrädeswis i
Enare kapel boende Lappars lefnadssätt beträffar, så641 torde en kort skildring deröfwer
icke sakna allt intresse. Den wigtigaste epok642
i Lapparnes enformiga lif bildar bland643 årets
alla644 tider wåren eller Marie-tiden. Wid denna tid draga Fiskar-lappar ifrån Utsjoki och
Enare, stundom äfven bönder ifrån Sodankylä,
till Norska hafskusten, för att der efter gammal
lag och häfd idka fiskafänge i det så kallade
”Faelleds-distriktet645.”646 Tillgången647 wid
☙ detta fiskeri är sådan, att twå eller tre ❧ personer af de wåra slå sig tillhopa med en wid hafvet boende, Norrsk fiskare, som är försedd
med båt och bragder, låta honom behålla ena
hälften648 af fångsten649 och dela den andra
sig emellan. Af denna650 fångst måste likwäl
både Finska och Norrska fiskare åt651 derwarande presterskap widlägga652 tionde, som
på653 stället utkräfwes af handlande, hvilka
under sommaren ligga i fjorderna och med
mjöl tillbyta sig fiskarens besparingar.654 Lapparne tadla dessa köpmän för ett samvetslöst
prejeri655, och anse för en lycka att ifrån Juli
innewånarnes ǁ Castrén 1842b: invånarnes
starkt ǁ Castrén 1842b: ständigt
En […] behöfwa ǁ Castrén 1842b:
Ehuru renarne i Enare blifvit vanda,
att icke i likhet med Fjäll-Lapparnes
renar, om våren draga sig till hafskusten, utan både sommar och vinter vistas i Enare, så behöfva de
omwårdnad ǁ eftersyn
förgöras ǁ Castrén 1842b: förstöras
hjordar ǁ Castrén 1842b: renhjordar
Ju […] besparingar. ǁ Castrén 1842b:
Att renskötseln i Enare åsidosättes, härrör dels af Fiskar-Lappens
förakt för fjäll-lifvet, dels af lättja
och maklighet samt hans vana vid
ett mindre besvärligt och mera civiliseradt yrke. Vi skola försöka en
kort skildring af Fiskar-Lappens lefnadssätt. Mariæ-tiden draga ej mindre Fiskar-Lappar ifrån Utsjoki och
Enare, än bönder ifrån Sodankylä
till Norrska hafskusten, för att enligt
gammal häfd och lag fiska i det såkallade ”Faelleds-distrikt”. Härvid tillgår sålunda, att en vid hafvet bosatt
fiskare, som är försedd med båt och
bragder, slår ihop med två eller tre af
desse fremlingar, låter dem dela ena
hälften af fångsten och behåller den
andra för sig. Af denna fångst måste
såväl Norrska som Finska fiskare betala tionde åt Norrska presterskapet,
som på stället utkräfves af handlande,
hvilka ligga i fjorderna och med mjöl
byta sig till fiskarens besparingar.
Lappen ǁ fis[karen]
i det närmaste ǁ till det mest[a]
moderkyrko-församling ǁ Lapparne
hunnit förbi ǁ öfwergifvit både
eller […] ord ǁ eller
Deras ǁ I nära
afsäga ǁ blifwa fullkomligt
det […] lifwet ǁ nomadlifwet
In his idea of progress, Castrén followed a line of thought that was later, in the 1870s, formulated by Lewis
119
Itineraria 2osa 1838.indd 119
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
Henry Morgan (1818–1881) who
considered human cultural evolution to lead from savagery via barbarism to civilization. This idea had
been developed by Enlightenment
philosophers such as Jean Jacques
Rousseau (1712–1778). Broome 1963:
48–49; Burke Leacock 1967: lxv.
Already in the 18th century agriculture was the predominant
source of livelihood in Kemi Lapland, and in Inari cattle-breeding
became important during the late
19th and early 20th century. Itkonen, T.I., 1948 II: 183–185; Kortesalmi s. a. [2007]: 273–276, 280–283.
(TS)
Hwad […] beträffar ǁ För att gifwa
läsaren en föreställning om den
Finska Fiskar-lappens
så ǁ tor[de]
epok ǁ epock
bland ǁ wåren
alla ǁ samtliga
The southern shore of the Varanger
Fiord was the only region where
joint Norwegian-Russian possession of territory remained also after
the peace treaty between Denmark
(incl. Norway) and Sweden (incl.
Finland) at Strömstad in 1751. Itkonen, T.I., 1948 I: 57. (TS)
It was common among the Saami
to move to the Norwegian coast to
fish for summer. The custom was
continued even after closing the
border between Finland and Norway in 1852, although the government of Norway reduced the fishing rights of the Saami of Finland
on the coast. Different groups left
for Norway in different time of
spring, mostly around April. Itkonen, T.I., 1948 II: 225–226; Itkonen,
T.I., 1948 I: 57, 541–543. (TS)
Tillgången […] ǁ Härwid tillgår s
According to Itkonen, T.I., 1948 I:
542 one third. (TS)
fångsten ǁ fänget
denna fångst ǁ detta fänge
åt […] tionde ǁ betala tionde åt
widlägga ǁ widläggande
på […] utkräfwes ǁ utkräfwes
Itkonen, T.I., 1948 I: 542 follows
here, at least partly, Castrén’s description. (TS)
120
Itineraria 2osa 1838.indd 120
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
According to Itkonen, T.I., 1948 II:
206 there were complaints concerning the merchants at least
since early 17th century. At the
time, mainly merchants from Bergen were trading in fish in Northern Norway. There was also direct
trade between the Saami of Norway and Finland until the government of Norway banned it in 1839.
Itkonen, T.I., 1948 II: 208. (TS)
till […] fri ǁ Castrén 1842b: till slutet
af Augusti, då fri
The so-called worm time when fish
will not keep because of the warm
weather and must be sold as quickly as possible. Itkonen, T.I., 1948 II:
214. (TS)
hvilka […] tid ǁ hvilka nämnda ǁ
Castrén 1842b: som vid nämnde tid
i mängd infinna sig här
köpmäns ǁ Castrén 1842b: handlandes
1 ǁ en
fisk […] Ryssen ǁ Castrén 1842b:
fisk; Ryssen deremot
1. wåg […] torr fisk ǁ för 1 wåg torr
fisk lemnar 1. wåg 8 marker mjöl
1. wåg […] torr fisk ǁ Castrén 1842b:
1 våg torkad fisk ger han 1 våg och
8 marker mjöl
Prices, see Itkonen, T.I., 1948 II: 214.
(TS)
den […] isfria. ǁ Castrén 1842b: denna fördel, emedan de midsommartiden, då insjöarne vanligen äro isfria, till största delen återvända
hem, för att fiska i eget vatten.
begifwa sig ǁ återwända
fjorderna […] inträffar ǁ 1. fjorderna.
Detta intr[äffar] ǁ 2. fjorderna. Deras återresa
midsommaren ǁ midsommartiden,
då de begynna att fiska i sina egna
insjöar, hvilka wid nämnda tid
wanligen
Fishing Saami moved back from
the coast around Midsummer, but
the reindeer-herding families usually in September–December. Itkonen, T.I., 1948 I: 542; Itkonen, T.I.,
1948 II: 225–228. (TS)
☞
121
Itineraria 2osa 1838.indd 121
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
Lappens gyllene ǁ Castrén 1842b: Fiskar-Lappens gyllne
betraktar ǁ Castrén 1842b: erinrar sig
hvilket […] tillfredsställer ǁ Castrén
1842b: med, om icke tusen fröjder,
den all jordisk glädje inneslutande
sällhet, att fredad för mygg få sofva i
sin kåta med mättad mage, obekymrad för morgondagen. Att Lappen
ej vill utbyta denna sällhet mot hela
verldens skatter, det är ganska säkert.
En omständighet i Lappens fiskarlif kan jag icke förbigå, emedan
den tjenar, att i någon mon störa
hans makliga ro. Det är flyttningen
ifrån den ena kåtan till den andra.
Lapparne hafva genom häfd kommit i besittning af en mängd smärre sjöar, och allt efter lektiden fiskar
man än i den ena, än i den andra.
Ofta sammanhänga dessa träsk genom någon ådra, så att man kan anställa flyttningen med båt; men då
detta icke är fallet, så har Lappen ett
förskräckligt bestyr med båtdragning, transporterande af nät, husgerådssaker m. m. Emedan stöld är en
nästan okänd sak i Lappland, så kan
han likväl lemna allt obehöfligt efter sig.
Nu är sommaren till ända, och
Lapparne uppsöka sina vinterstugor, för att der lifnära sig af de under sommaren gjorda besparingar.
Men dessa, bestående till det mesta
i torkad fisk, utgöra ett alltför otillräckligt födoämne under den långa
vintern. Höstfisket under isen, juongas, på Finska juomus kalladt, tillfredsställer
en omständighet ǁ ~ i Lappens fiskar-lif
makliga ǁ lj[ufva]
träsk ǁ sjöar
idkar ǁ anställer
träsket ǁ f<-->
all ǁ allsköns
till656 Augusti månads slut, då en fri handel i
fjorderna är tillåten657, få föryttra sin fisk åt
Ryssar, hvilka658 i talrik mängd infinna sig
wid nämnda tid. Om man kan lita på de upp☙ gifter, Lap❧parne lemnat mig, skall följande
förhållande äga rum emellan Norrska och
Ryska köpmäns659 priser: för 1660 wåg mjöl
fordrar Norsken 5 wåg färsk eller 1 wåg torkad
fisk661, då deremot Ryssen betalar 1 wåg mjöl
för 2 ½ wåg färsk fisk och 1.662 wåg663 8 marker mjöl för 1 wåg torr fisk.664 Blott få ibland
de Finska Lapparne kunna begagna sig af
den665 större fördel, som handeln med Ryssarne erbjuder, ty de pläga dessförinnan begifwa666 sig hem ifrån fjorderna667, hvilket
wanligen inträffar omkring midsommaren668.
Wid denna tid begynna wåra Lappar att fiska i
sina egna insjöar, hvilka redan hunnit blifva
isfria.669
Nu instundar Lappens670 gyllene tid –
en tid, som han under hela den påföljande vin☙ tern be❧traktar671 som ett förloradt paradis,
hvilket672 skänkt honom den högsta jordiska
sällhet, att få sofwa i sitt tält, fredad för mygg,
med mättad mage och utan bekymmer för
morgondagen. Denna sällhet will Lappen säkert icke utbyta emot halfwa werldens skatter,
men beklagligtwis förekommer dock en omständighet673, som i någon mon förmår störa
hans makliga674 ro. Han måste en och annan
gång under sommaren förflytta sig ifrån ett
träsk till ett annat. Denna flyttning måste nästan hvarje Fiskar-lapp i Enare underkasta sig.
Här hafwa Lapparne genom häfd kommit i besittning af en mängd smärre träsk675, och allt
efter fiskens lektid idkar676 man sitt fänge antingen i det ena eller andra träsket677. Ofta
122
Itineraria 2osa 1838.indd 122
21.8.2019 15:49:47
�Lapland
☙
sammanhänga des❧sa träsk med hvarandra
genom en liten ådra, och i detta fall kan flyttningen i all678 beqvämlighet werkställas med
båt; men då träsken ej äga något samband
med hwarandra, måste Lappen underkasta sig
det mödosamma beswäret att landwägen
transportera båtar, nät, husgerådssaker m. m.
Sedan sommaren tilländalupit uppsöka
Lapparne sina winterstugor679, för att der
lifnära sig med sina under sommaren gjorda
besparingar, hvilka till större delen bestå i torkad fisk. Dess förråder äro680 dock alltför681
otillräckliga till att fylla den långa winterns
behof. Höstfisket under isen (Lapp. juongas,
Finn. juomus)682 tillfredsställer knappt dagens
behof. Mera683 lönande är deremot jagten684
☙ och i synnerhet ❧ wildrensfångsten, som äger
rum ifrån685 Korsmessan till686 Allhelgone-dagen om hösten och om687 wåren ifrån
Marie-tiden688 intill dess marken blir bar. Redan689 i äldre tider war wildrensfångsten en
wigtig näringskälla för Lappen, och för690
detta ändamål begagnades ett691 nu mera
obrukligt fänge, benämndt wuomen, som den
ofwanföre åberopade Tornæus beskrifwer på
följande sätt: Wuomen anställes sålunda692:
En eller twå mil långt i flacka och bara fjällar,
där aldrig någon skog är, och en mil eller mera
bredt, sätter han (jägaren) up höga stakar,
quasi duo cornua: i förstone sätter han något
långt imellan stakarna, sedan det leder framåt
(ty marken är lång en mil eller twå) sätter han
tätare och på hvar staka något svart och grymt,
det Renen kan sky ifrån: när det kommer till
☙ angustiora, gjör han en hög såsom ❧ i Swerige brukas gjärdesgårdar, så gjöra de och höga
gårdar, der renen icke öfwerspringa förmår:
Castrén 1842b [footnote]: Lapparne
i Enare hafva byggt sina vinterstugor i granskogar, för barkens skull,
den de kalla sin bästa mat och inblanda i hvarje anrättning.
äro ǁ utgöra
alltför otillräckliga ǁ ett alltför otillräckligt
Juoŋas (SaaN)/juomus (Fi.) means
especially the net used for fishing
under ice. Aapala 2005. (TS)
Mera lönande ǁ Castrén 1842b: Lönande
jagten […] wildrensfångsten ǁ Castrén 1842b: vildrensfångsten
ifrån […] Allhelgone-dagen ǁ Castrén
1842b: emellan Korsmessan och Allhelgone-dagen
ifrån Korsmessan till ǁ emellan Korsmessan och
om […] ifrån ǁ ifrån
Marie-tiden ǁ Castrén 1842b: Mariæ
Redan […] beskrifwer på ǁ Castrén
1842b: I alla tider synes vildrensfångsten varit en vigtig näringskälla för Lappen. Vi hafva vid något
tillfälle lemnat en på tradition grundad framställning om beskaffenheten af de under namn af vuomenet
bekanta vildrensfängen. Tornæus,
på hvars tid de ännu voro i bruk, beskrifver dem på
On wild reindeer hunting, see
Halinen 2005. Vuomenet, see illustrations in Kolehmainen 1990:
75–81. (TS)
för ǁ <->
ett […] fänge ǁ ett fänge
sålunda ǁ Castrén 1842b: således
Also the description in Itkonen, T.I.,
1948 II: 16–17 is based mainly on
Tornæus but partly on Samuli Paulaharju. (TS)
Lapparnes berättelser ǁ Castrén
1842b: sägen
i […] wåra dagar ǁ Castrén 1842b:
här och der i Finland befintelige
123
Itineraria 2osa 1838.indd 123
21.8.2019 15:49:47
�Itineraria
”Lapp-grafvar” varit slika vildrensfängen. Fordom fångade man äfven
vildrenar med snara. Detta fänge
fortfar ännu, fastän jag icke vet, om
det sker på alldeles enahanda sätt.
äro ǁ 1. warit så <--> ǁ 2. for[dom]
Reindeer-hunting pits were in use
especially in Northern Finland since
the Mesolithic Stone Age and they
were in use in Lapland still in the
19th century. Halinen 2015: 62–64;
Itkonen, T.I., 1948 II: 39; Šahnovič
2009: 89. Castrén interprets the
‘Lapp graves’ also elsewhere as
dwelling pits and does not give examples of what he considers to be
the main differences between the
two types of pits or their distinctive
features. See p. 264, 281, 293, 298–
300. Today’s archaeological terminology does not use the term Lapp
grave. (TS)
This type of reindeer hunting disappeared during the second half of the
19th century. Itkonen, T.I., 1948 II:
41–42. (TS)
dock […] mest ǁ Castrén 1842b: likväl
Lappen företrädesvis
både […] wår-fänget ǁ så wäl ǁ Castrén 1842b: under brunstetiden
det ǁ Castrén 1842b: ~ dock
alltid […] opålitlig ǁ Castrén 1842b:
måste vara tillfällig och högst opålitlig
Fiskare-lappen ǁ Castrén 1842b: Fiskar-Lappen i Enare
uppehälle för wintern ǁ Castrén
1842b: uppehälle
Allt […] lyckades ǁ Castrén 1842b:
Det mjöl, han lyckats
Fiskare-lappen ǁ 1. <--> ǁ 2. fis[karen]
under wistelsen ǁ genom fiskande ǁ
Castrén 1842b: genom fiskande
lät han sedermera ǁ lät han ǁ Castrén
1842b: lät han
sjelf […] älskare af ǁ Castrén 1842b:
sjelf, som bekant är, icke älskar
Men […] lefnadsart. ǁ Castrén 1842b:
Men i anseendet till brännvinets demoraliserande verkan har det ofta
sedan in angustissimo är ett Bråttfall med 5
trappor neder, där sedan en hög och stark gård
omkring, såsom et stakett och säck wäl bewarad, att intet Creatur därutur komma kan. Då
far Lappen kring om alla fjäll, der han finner
Renhopar, räddar han dem sakta och makelig
til den sidan, som hans Wuomen är. Då Renarne komma imellan de stakar, töras de intet gå
därigenom på någondera sidan, ty de sky för
det swarta, som på stakarne är. Lappen med
sitt folk är efter och hafwer akt därpå, att Renarne icke komma igen tilbaka, utan låter dem
saktelig skrida fram, äta ibland hwit måssa
(som är deras mat), ligga ned och hvila sig,
☙ lika som ingen farlighet på färde ❧ wore, men
när de komma till angustiora och angustissima,
där en stark gård på bägge sidor står, då far
han med magt efter, och kjörer Renarne in
præcipitium utföre de 5 trappor, som han gjort
hafver; därifrån de intet förmå eller orcka
springa upp igen, utan måste blifva där in suo
carcere: sedan kommer Lappen när han vil och
dräper dem alla, både små och stora, och därmed öda Renalstret utur landet, sig sjelf och
androm till skada; därföre sådane ock af andra
Lappar hatade äro”.693 Enligt Lapparnes694
berättelser har man i fordna dagar äfwen
fångat wildren i gropar, och det är sannolikt
att de i695 Finland här och der förekommande
”Lappgrafvar” till stor del äro696 gamla wildrensfängen.697 Bruket att fånga wildren med
snara har bibehållit sig intill wåra dagar.698
☙ Nu för ❧ tiden älskar dock699 Lappen mest att
fälla renen med sin säkra lodbössa, och jag har
hört Lappar berätta, att de både700 under höstoch wår-fänget ofta skjutit 30–40 renar. Men
huru lönande wildrensfänget också må wara,
124
Itineraria 2osa 1838.indd 124
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
så ligger det701 i sakens natur, att denna näringskälla alltid702 måste wara opålitlig. Det
säkraste medlet för Fiskare-lappen703 att betrygga sitt uppehälle704 för wintern, war
förrut brännwinshandeln med Fjäll-lapparne.
Allt705 det mjöl, Fiskare-lappen706 lyckades
förtjena sig under707 wistelsen i fjorderna,
lät708 han sedermera Finska nybyggare förbränna till brännwin och bytte sig dermed till
renkött af Fjäll-lapparne, hvilka under wintern i stor mängd uppehålla sig i Enare. Det
wanliga priset för en kanna brännwin skall
hafva warit en renoxe, och för en half kanna
☙ en renko. Då Fiskar-❧lappen sjelf709 icke är
en alltför passionerad älskare af starka drycker, så finner man lätt, hvilken oerhörd winning brännwinshandeln beredt honom.
Men710 i anseende till brännwinets demoraliserande werkan har handeln med denna wara
i711 sednare tider blifwit helt och hållet förbjuden712 i wår Finska Lappmark.713 Hwad
Enare-Lapparne härigenom714 förlorat i yttre
förmoner715, torde de med tiden kunna ersätta
genom en förbättrad och mera ändamålsenlig
lefnadsart.
Men jag glömmer att wil allt ännu befinna oss i Lappkåtan716 och efter ett så långt
dröjsmål derstädes åter behöfva inandas litet
frisk luft. Låt oss derföre taga afsked af Juutua
och fortsätta wår färd; men wi717 skola dock718
ej försumma att i förbifarten anställa en719
hus-visitation på den720 nära Juutua belägna
Enare-prestgården721. Hufwudbyggnaden på
☙ denna prestgård utgöres af twenne rum, ❧
tillgängliga för allt annat utom solens strålar.
Yttre rummet prydes af en bänk, svartmålad af
Lapparnes pelsar722, i det inre ser man en med
varit fråga om att förbjuda all brännvins-handel i Lappland. I Norrige
var detta nyligen en Landtdags-fråga; men man stadnade vid det beslut,
att genom en hög brännvins-taxa
endast söka göra brännvinet mera
otillgängligt för Lapparne. Denna
åtgärd tjenar icke annat, än att bereda ett större utrymme för köpmäns
prejerier. – I vår Finska Lappmark
är brännvins-handeln helt och hållet
förbjuden. Häraf har man att hoppas
icke allenast en förbättrad sedlighet
hos Fjäll-Lapparne, utan äfven ett
ändamålsenligare lefnadssätt bland
Enare Fiskar-Lappar.
i […] blifwit ǁ bl[ifvit]
förbjuden […] Lappmark ǁ förbjuden
The sales of spirits were forbidden
for the first time in Lapland in 1740.
Some alleviations were introduced
in 1752 and the ban was eventually
forgotten in the following decades,
until all export of spirits to Lapland
was forbidden in 1838. One of the
consequences of this resolution was
that Russians did not visit the annual market of Inari as eagerly as they
had done before. Itkonen, T.I., 1948 I:
297; 1948 II: 213. (TS)
härigenom ǁ derigenom
förmoner ǁ fördelar
Lappkåtan ǁ Castrén 1842b: en Lappkåta
wi […] att ǁ Castrén 1842b: glömmom
ej, att
dock ej ǁ likwäl icke
en hus-visitation […] af twenne ǁ Castrén 1842b: husvisitation på Enare
prestgård. Några uppstoppade ugglor och ekorrar utgöra prestgårdens
innevånare. Hufvudbyggnaden består af tvänne
den ǁ det i
Vicarage was situated at Pielpajärvi.
Nahkiaisoja 2003: 200. (TS)
pelsar […] fjolgamla ǁ Castrén 1842b:
muddar, och det inre af en med årsgamla
125
Itineraria 2osa 1838.indd 125
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
fjolgamla ǁ gamla
fängslad […] kamrarna ǁ Castrén
1842b: fängslad
De […] försäkrade oss, att ǁ Castrén
1842b: Vi lyckönskade D. till hans
nya residens, och lemnade detta ugglenäste, vandrade en mil och kommo
så till stranden af Stuorrajaur. Men
huru stor blef icke vår förvåning, då
vi märkte, att kåtan var öde och båtarne borta? Lotsen försäkrade att
felslagit ǁ slagit fel
Lake Isojärvi (Fi.)/Stuorrâjävri (SaaI)
is part of Lake Mutusjärvi (Fi.)/Mudusjävri (SaaI), N7651029 E490613
(N68°58′12″ E26°45′56″). Castrén and
his companions had arrived somewhere on the southern shore of the
lake. In his field notes (see p. 210) he
mentions that they came to a Saami
village called Otho, but its location
remains unclear. (TS)
Mitt […] ej ǁ Castrén 1842b: Hvad
stod att göra? Mitt förslag, att en eld
skulle uppgöras, vann icke
på […] stor eld. ǁ Castrén 1842b: här
undanskymdes af klippiga uddar. Vi
skickade alltså vägvisaren och vår
ständige följelagare Jessjö att uppgöra eld på en af uddspetsarne.
undanskymdes ǁ war
branta ǁ höga och kli[ppiga]
antända ǁ 1. ant[ända] ǁ 2. göra
en […] all ǁ Castrén 1842b: eld, i allsköns
frågat ǁ sporde
hade ǁ wille
Lappen ǁ Castrén 1842b: han
hade dock ǁ Castrén 1842b: hade
twingat ǁ Castrén 1842b: förmått
ej ǁ Castrén 1842b: icke
ärnade ǁ Castrén 1842b: ~ sig
ro båten ǁ Castrén 1842b: ro
beteende […] dermed fram ǁ Castrén
1842b: uppförande, hade Jessjö återvändt och affärdat sin kamrat med
sträng befallning att skynda sig tillbaka. Högst trumpen återvände Lappen först klockan 4 om morgonen
fjolgamla723 björkblad uppfylld säng, som
upptager mera än halfva rummet. I stället för
kakelugnar har man i hvardera rummet anbragt en spis, och wärmen hålles fängslad724 i
de twenne kamrarna medelst en hötapp, som
ifrån taket stoppas in i skorstenspipan. De725
enda innewånare, som woro synliga på prestagården, bestodo i några uppstoppade ugglor
och ekorrar. D:s förhoppning, att wid wår ankomst till Enare finna Lapparne församlade
wid kyrkan, hade sålunda felslagit726, och han
beslöt derföre att med oss fortsätta resan till
Utsjoki. Wi lyckönskade honom emellertid till
hans nya boning och anträdde härpå wår afre☙ sa, tillryggalade till fots en mil ❧ och kommo
så till stranden af Stuorrajaur727. Här funno
wi en Lappkåta, men till wår ledsnad war kåtan tom och båtarne borta. Wägwisaren försäkrade oss att sjön ej kunde kringrännas.
Mitt728 förslag, att en eld skulle uppgöras wid
stranden, wann ej bifall, emedan denna i
Lappland wanliga signal på729 detta ställe undanskymdes730 af några ut i sjön framstickande,
branta731 uddar. Efter en lång öfwerläggning
beslöto wi att skicka Lappen och wår ständige
följeslagare Jessiö, för att på en af uddarne
tillreda en stor eld. Jessiö återwände wid midnattstid och berättade, att Lappen, i stället för
att antända732 en733 eld, i all tysthet wandrat
förbi uddarna. Då Jessiö frågat734 honom om
anledningen dertill, hade735 Lappen736 icke
welat inlåta sig i något swaromål, utan endast
☙ anmodad Jessiö att följa med sig. ❧ Slutligen
hade737 dock Jessiö genom hotelser twingat738
Lappen till den bekännelse, att han ej739 war
okunnig om kåtalagets wistelseort, och att han
ärnade740 dit för att skaffa båt. Jessiö hade han
126
Itineraria 2osa 1838.indd 126
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
tagit med sig för att ro741 båten wid återfärden.
Förargad öfwer Lappens oredliga beteende742
beslöt Jessiö att återwända och affärdade Lappen med sträng befallning att ej försinka tiden, utan skynda sig tillbaka det fortaste han
kunde. Icke dessto mindre war klockan redan 4
på morgonen, då Lappen återwände. Han war
trumpen till sitt sinne och hade troligen743 af
förargelse medtagit en så bräcklig båt, att wi
med möda hjelpte oss dermed fram till närmaste Lappby, belägen på en holme i Stuorrajaur.744 I745 denna by funnos twenne temligen wälförsedda stugor, men Lapparne746
bodde icke dessto mindre i kåtor747. Såsom
☙ skäl ❧ dertill uppgafs, att man i748 den rökfulla kåtan icke749 ofredades af mygg. Det råkade
nu wara en Söndag750, med anledning hwaraf
D. ansåg sig wara förpliktad att hålla Gudstjenst i Lappbyn. Derefter fortsatte wi åter wår
resa, färdades twå mil sjöwäg och anlände så
till ett Finskt nybygge751 wid Kama-elfs752
mynning. Här röjde sig tydliga spår af det
slags elände, som ej753 har sin grund i tvingande yttre omständigheter, ej heller i en754
bristande bildning – wärdinnan war af familj755 – utan i en genom brännwinet förwållad moralisk depravation. Efter ett kort uppehåll lemnade wi denna eländets boning och
gåfwo oss ut på fjällen. Först nu befunno wi
oss i det rätta renlandet. Widt och bredt sågo
wi ej annat än renmåssa – detta gråa gräs,
som756 jag aldrig757 kunnat åse, utan att känna
☙ mig förstämd till sinnet. ❧ De758 widsträckta
kärren, som här och der afbröto fjällen, tjenade
ej till att öka trefnaden. Till råga hade wi
ännu fått till wägwisare en ordkarg och
omedgörlig759 Lapp från Juutua. Trumpen och
med en båt så bräcklig, att vi med
möda dermed hjelpte oss fram
troligen af förargelse ǁ <---> i forar
[förargelde]
Castrén may mean the island of Riutulan Lammassaari (Fi.)/Rivdul-Savzâsuálui (SaaI), N7650341 E491413
(N68°57′50″ E26°47′8″), which would
mean that they crossed Leutolahti (Fi.)/Liävdooluohtâ (SaaI) Bay
from Lahdenperäjänkä (Fi.)/Luohtâpottjeggi (SaaI), N7648869 E 494177
(N68°57′2″ E26°51′17″). (TS)
I […] wälförsedda ǁ Castrén 1842b:
Här funnos tvänne välförsedda
Lapparne ǁ familjer[na] ǁ Castrén
1842b: familjen
kåtor ǁ Castrén 1842b: kåta
i […] ofredades af ǁ Castrén 1842b: i
kåtan var mera fredad för
icke ǁ war battr [bättre]
Söndag […] mynning. ǁ Castrén 1842b:
Söndag, och D. höll gudstjenst, hvarefter vi åter färdades nära två mil
sjöväg, och anlände till ett nybygge
vid Kama-elfs utlopp.
ett Finskt nybygge ǁ ett nybygge
The River Kaamasjoki (Fi.)/Kaamâsjuuhâ (SaaI) that discharges into
Lake Mutusjärvi at N7664597
E506893 (N69°5′30″ E27°10′23″). (TS)
ej ǁ Castrén 1842b: icke
en […] en Lapp, ǁ Castrén 1842b: bristande civilisation – värdinnan var af
en i norra Österbotten väl känd familj –, utan i moralisk förslappning
och deraf härrörande benägenhet
för det smutsiga. Vi lemnade snart
denna eländets boning och anträdde
vår vandring öfver fjällarna till Utsjoki. Nu befinner man sig i det rätta renlandet. Fjällarna äro betäckta med tjock renmossa; så långt ögat
når, ser man ofta icke annat, än detta gråa gräs, som nedstämmer sinnet
och gör den resande tråkig till lynnet. Man skattar sig nästan lycklig att
någon gång få stiga ned på ett kärr,
der färgen har hälst någon slägtskap
127
Itineraria 2osa 1838.indd 127
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
med den gröna. Här plågas man åter
af mygg och ett qvalmigt klimat, och
börjar längta tillbaka på fjällarna. För
öfrigt är vandringen i den djupa, hala
renmossan lika besvärlig, som på de
sanka kärren. Till vår olycka hade vi
råkat få en högst omedgörlig och ordkarg vägvisare ifrån Juutua. Man fick
använda anti[n]gen den yttersta slughet, eller mest befallande stränghet
för att aflocka honom ett tillfredsställande svar. På den vanliga frågan om
vägens längd fick man alltid till svar:
”visst är den lång (on kyllä)”. Frågan,
huru lång den är, besvarade han med
sitt förargliga: ”en tiedä (jag vet icke)”.
Att inlåta sig i ytterligare svaromål,
stridde helt och hållet emot hans lynne, och blef han tvungen dertill, så
var han i lång tid harmse[n] och missnöjd. Uttrycken: ”en tiedä, en suinkaan tiedä (jag vet icke, jag vet sannerligen icke)” nyttjas annars ofta af
Lappen utan betydelse. När jag af en
ganska språksam Lapp kom att fråga,
In his field notes Castrén points out
that she was the cousin of the wife
of the dean of the parish of Ii. See p.
217. (TS)
som […] åse ǁ som hos en owan hos
mig hvars
aldrig ǁ sällan
De […] trefnaden. ǁ 1. Också nu skattade ja[g] ǁ 2. Också nu war det för
mig en glädje att någon gång få nedstiga på ett kärr,
omedgörlig ǁ högst ~
ett af Lapparnes ǁ ett af <--->
i […] utan ǁ ofta utan allt
vid […] tillfälle ǁ en gång
utföll ǁ bl[ef]
utföll svaret sålunda ǁ Castrén 1842b:
så svarade han
oafbruten wandring ǁ Castrén 1842b:
vandring
till […] sitt ǁ Castrén 1842b: till en
Lappkåta, hvarest Wuolabbas (så
hette vår vägvisare) fader då höll sitt
wår wägwisares ǁ wäg[wisarens]
missnöjd wandrade han framför oss med sin
börda på ryggen och lät hwarken genom
brännwin, goda ord eller hotelser beweka sig
att lemna ett tillfredsställande swar på wåra
frågor, utan afspisade oss wanligen med ett760
af Lapparnes älsklings-uttryck: ”jag wet icke,
jag wet sannerligen icke.” Dessa uttryck begagnar Lappen i761 allt sitt tal och utan att i
dem inlägga någon betydelse. När jag vid762
något tillfälle sporde en Lapp, huru länge han
bott på sitt närwarande ställe, utföll763 svaret
sålunda764: ”jag wet sannerligen icke, men
detta året är det nionde.”
☙ ❧
Efter åtta timmars oafbruten765 wandring hade wi tillryggalaggt fyra mil och anlände klockan 2 om natten till766 ett ställe, der
wår767 wägwisares fader hade uppslagit sitt
fiskeläger. Wi hade således allt skäl att wänta
oss ett godt768 och gästfritt bemötande769,
men770 detta ställe war likwäl det enda i hela771
Lappland, der wi blefwo ogint emottagna. Uttröttad af den beswärliga772 wandringen begärde773 jag wid min ankomst en dryck watten
till förfriskning;774 men i ställe[t] för att
undfägna mig med denna ringa gåfwa pekade
Lappen på ett träsk, som war beläget wid pass
en verst ifrån tältet.775 I den påtagliga afsigt att
slippa all traktering började han beklaga sig
öfver dåligt fiskafänge. Wi sade oss icke
behöfva mat, utan hwila, men Lappen776 hade
☙ icke heller777 sofrum för wår räkning. Wi ❧
började778 redan widtaga779 anstalter för att
lägra oss på fjället, då780 en781 liten boda ändteligen blef upplåten till782 wårt begagnande.
Här stördes wi dock snart i wår hwila783 af
skäl, att man inbäddat oss i renhudar, hvilka784
woro fulla af ohyra. Wi skyndade oss bort
128
Itineraria 2osa 1838.indd 128
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
ifrån detta ogästwänliga ställe och kommo efter par mils wandring till en kåta, der man
emottog785 oss med den mest förekommande
wänlighet. Familjens hufwud war en gladlynt,
språksam och frimodig man. Hans fiske hade
slagit illa ut under sommaren, men han tröstade786 sig i olyckan dermed, att hans och Lapparnes behof öfwerhufwud787 icke woro mycket större än myggornas. Då jag icke dessto
mindre beklagade Lappfolkets armodsfulla788
öde, yttrade han med förnöjdt sinne: ”I all789
wår fattigdom lefwa wi ett sorgfritt lif och
☙ längta ej efter något bättre.” ❧ Han yttrade
tillika790 den öfwertygelse, att Lappen ovilkorligen791 wandrar till sin graf, så snart han
öfwerger sitt792 hemlands fjällar, och anförde
till793 bewis härpå794 en gosse, hvilken
fadren795 nyligen hade, såsom orden föllo sig:
”bort sålt åt en rik herre.” Gossen hade kort
derpå aflidit, och Lapparne hyste allmänt den
tron, att Gud hade bestraffat den snikna, känslolösa fadren med sonens död. Denne fader
träffade jag sedermera wid Utsjoki kyrka. Han
hade kommit dit för att bivista gudstjensten,
men tyckte796 sig wid närmare besinnande ej
wara wärdig att träda i Guds hus. Stum och
dyster wankade797 han798, lik ett spöke, under
hela gudstjensten i kyrkogården.
Wid det wi skulle begifwa oss ifrån
☙ Lappbyn799, hörde ❧ jag wår800 wägwisare
spörja wärden om wägen till Mieraschjaur801,
som war wår nästa station.802 Samtalet fördes
helt sakta på lappska språket, och jag förnam
deraf intet803 mera, än att wi under fortsättningen af wår färd skulle komma att stiga på
ett fjäll och derwid borde följa en uttorkad
fjällbäck. Kl. 4804. e. m. anträd[d]e805 wi wår
godt och gästfritt ǁ Castrén 1842b: godt
bemötande ǁ emottagande
men […] likwäl ǁ Castrén 1842b: och
likväl var detta ställe
hela Lappland ǁ Castrén 1842b: Lappland
beswärliga ǁ Castrén 1842b: mödosamma
begärde […] en ǁ Castrén 1842b: begärde jag en
förfriskning […] beläget ǁ Castrén
1842b: förfriskning. Lappen pekade
på ett träsk, beläget
tältet. […] beklaga ǁ Castrén 1842b:
kåtan. Han beklagade
Lappen ǁ Castrén 1842b: han
heller ǁ en[s]
började redan ǁ började
började […] widtaga ǁ Castrén 1842b:
gjorde
då […] begagnande. ǁ Castrén 1842b:
då slutligen en fiskbod[a] blef för oss
upplåten.
en […] boda ǁ en fisk[boda]
till […] begagnande ǁ för wår räknin[g]
hwila […] att ǁ Castrén 1842b: hvila,
emedan
hvilka ǁ Castrén 1842b: som
emottog ǁ Castrén 1842b: mottog
tröstade […] längta ej ǁ Castrén 1842b:
tröstade sig dermed, att han icke behöfde mycket. ”I allmänhet”, sade
han, ”äro Lappens behof icke större,
än myggens. I vår fattigdom lefva vi
ändock ett gladt och temligen sorgfritt lif, och längta icke
öfwerhufwud icke ǁ icke
armodsfulla ǁ olycks[fulla]
all wår ǁ wår
tillika ǁ ~ oförstäldt ǁ Castrén 1842b: ~
oförställdt
ovilkorligen wandrar ǁ Castrén 1842b:
vandrar
sitt hemlands ǁ hembygdens ǁ Castrén 1842b: hembygdens
till […] Denne fader ǁ Castrén 1842b:
såsom exempel en gosse, hvilken, såsom orden föllo, ”Teno Anders sålde
åt en rik herre. Jag sörjer icke öfver
129
Itineraria 2osa 1838.indd 129
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
gossen”, tillade han, ”ty säkert dog
han efter Guds råd, fastän Lapparne
icke vilja tro det: men att beklagas
är hans olyckliga fader, som lefver
fast i den tro, att Gud straffat honom
med gossens död, och icke kan förlåta honom den stora synd, att hafva
bortsålt sin egen son”. Denne Teno
Anders
härpå ǁ derpå
fadren ǁ Castrén 1842b: en lapp, wid
namn Teno Anders
tyckte ǁ Castrén 1842b: trodde
wankade ǁ wandrad[e]
wankade […] i kyrkogården. ǁ Castrén 1842b: vandrade han hela kyrktiden ibland grafvar.
Lappbyn ǁ 1. wår närwarande station ǁ 2. wårt närwarande hwiloställe ǁ Castrén 1842b: denna kåta
wår […] wärden ǁ Castrén 1842b:
Wuolabba spörja Aikio
Mieraschjaur […] station ǁ Castrén
1842b: Mieraschjaur – vår nästa station
Mierasjärvi (Fi.)/Mierašjávri (SaaN)
is a long and narrow lake, actually
a widening of the River Utsjoki. Its
southern end is situated at N7711180
E507209 (N69°30′34″ E27°11′4″). (TS)
intet […] stiga ǁ Castrén 1842b: icke vidare än att vi skulle komma att stiga
4 ǁ Castrén 1842b: 3
Mscr: andträde
wandring […] han war ǁ Castrén
1842b: färd. Efter en half timmes
vandring kommo vi till ett träsk, der
Wuolabba redan var
Detta hade ǁ Det befanns dock
sedan wår wandring ǁ Castrén 1842b:
vår färd
Men […] på trakten, ǁ Castrén 1842b:
Jag hade med uppmärksamhet sökt
gifva akt på kosan, och anmärkte,
sedan vi kommit uppå nyssnämnda fjäll, att Lappen ofta ändrade sin
kurs. B. hade gjort samma anmärkning. Wuolabba underkastades nu
ett strängt förhör. Han medgaf sig
wandring806 och hoppades ännu samma afton
nå målet för wår wandring. Detta807 hade under wanliga förhållanden ovilkorligen bordt
inträffa, men olyckan fogade att wår wägwisare ej war rätt säker om wägen. Redan efter en
half timmas wandring yttrade han wid wår
ankomst till ett träsk, att han war willrådig,
hvilkendera stranden wi borde följa. På Jessiös
inrådan följde wi den norra och fortsatte se☙ dan808 wår wandring ❧ på Guds försyn. Till
min stora glädje upptäckte jag dock efter en i
3–4 timmar fortsatt färd det af wärden i tältet
omtalta fjället. Men809 sedan wi lemnat detta
fjäll, märkte jag att wägwisaren esomoftast
förändrade sin kosa. Samma anmärkning hade
äfwen blifvit gjord af B. I följe häraf underkastades Lappen ett strängt förhör. Han nödgades
medgifwa, att han sommartiden aldrig810
färdats denna wäg, men påstod dock, att han
wintertiden gjort flera resor till Utsjoki och
hade noga811 reda på trakten812, ehuru han
måhända icke förde oss fram den ginaste wäg.
Orsaken, hvarföre han så ofta förändrat kosan813, war814 den, att i wår wäg legat oländiga ställen, dem han nödgats kringränna. Wi
nödgades815 låta nöja oss med denna
förklaring. Efter816 att åter hafwa wandrat ett
godt stycke wäg, pekade wår wägwisare på en
☙ hög fjällspets, hvarpå wi ❧ skulle komma att
stiga, och försäkrade, att wi derifrån skulle
kunna se Mieraschjaur. Wi klättrade uppför817
fjället, kommo till dess818 spets och sågo – icke
Mieraschjaur, utan819 ett moln så mörkt, som
natten. En kall wind hwen på fjället och snart
uppstod äfven ett så häftigt regn, att fjällbäckarna började brusa.820 Utan att säga ett ord
fortsatte Lappen sin wandring och steg821 på
130
Itineraria 2osa 1838.indd 130
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
med så snabba steg, att wi med möda kunde
följa honom i spåren. Först822 omkring midnatten nådde wi tältet i Mieraschjaur.
Då wi just823 woro i beråd att träda in i
nyssnämnda tält, öppnades dörren ifrån den
inre sidan, och derur trädde ut en Lappman
med bedröfwad uppsyn och tårfull blick. Han
framstammade med824 oredig röst orden: ”Jag
☙ blir enkling”, återwände derpå ❧ i tältet och
tillslöt dörren efter sig. Efter några ögonblick
kom han åter ut och berättade825 nu, att han ej
kunde herbergera oss i tältet, emedan hans
hustru låg för döden. Han bad oss derföre
stjelpa omkull en båt och skydda826 oss derunder för regnet, så godt wi kunde. Detta war827
wisst ett godt råd, men frusna och genomvåta,
som wi woro, behöfde828 wi en stockeld.
Olyckligtwis fanns utmed hela fjällkanten intet ända för sådant ändamål tjenligt träd.
Utanför Lappens tält829 låg wisserligen en
kullstjelpt tall, men det syntes, att han
begagnade den till830 att torka sina nät på
qvistarna831. Icke dessto832 mindre förklarade
Jessiö trädet för god pris; men wår833 wägwisare sökte med all makt förhindra honom
att förstöra det för Peder så nödwändiga834
trädet. Hans835 föreställningar tjenade dock
till intet, ty Jessiö bedref saken så, att wi inn☙ an ❧ kort suto wid en fladdrande brasa. Derpå836 skickade837 wi honom till tältet för att,
om möjligt, bispringa838 Lapphustrun.
Äfwen839 häri lyckades han förträffligt, ty innan wi ännu hunnit insomna, kom Peder ur tältet och begärde en sup för sin, genom Jessiös
biträde, med ett dödfödt barn lyckligen förlösta hustru. Följande morgonen lade wi barnet i
en grop, som täcktes wäl med stockar och
sommartiden aldrig hafva färdats
denna väg. Deremot hade han vintertiden gjort flera resor till Utsjoki,
och påstod sig af fjällsträckningen
ganska väl känna direktionen,
aldrig ǁ icke
noga ǁ fullko[mligt]
trakten ǁ kosan
kosan ǁ om
kosan […] kringränna. ǁ Castrén
1842b: sin kosa, skulle vara den, att
han nödgats kringränna oländiga
ställen.
nödgades ǁ Castrén 1842b: måste
Efter […] stiga ǁ Castrén 1842b: Efter
en länge fortsatt vandring pekade
Wuolabba på en fjällspets, hvarpå vi
skulle stiga
uppför […] och ǁ Castrén 1842b: på
fjället, och
dess spets ǁ spets
utan ǁ Castrén 1842b: men
brusa. ǁ Castrén 1842b: ~ Till min
olycka hade jag qvarlemnat min
tunga mudd i Enare, och blef således
genomblött.
steg på ǁ Castrén 1842b: gick fram
Först […] med ǁ Castrén 1842b: Vid
midnattstid nådde vi omsider Lappbyn, men när vi voro i beråd att träda i kåtan, öppnades dörren ifrån
inre sidan, och utkom en man med
just woro ǁ woro
med […] efter sig. ǁ Castrén 1842b:
med möda de orden: ”jag blir allena”;
derpå gick han in och tillslöt dörren.
berättade […] döden ǁ Castrén 1842b:
berättade, att hans hustru låg för döden, och att han icke kunde herbergera oss derinne
skydda […] kunde. ǁ Castrén 1842b:
lägra oss derunder.
war wisst ǁ Castrén 1842b: var
behöfde […] hela ǁ Castrén 1842b: behöfde vi nödvändigt en stockeld, och
längs hela
tält låg wisserligen ǁ Castrén 1842b:
kåta låg väl
131
Itineraria 2osa 1838.indd 131
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
till […] qvistarna ǁ Castrén 1842b:
för att på dess qvistar upphänga
och torka sina nät
qvistarna ǁ trädets qvistar
dessto ǁ Castrén 1842b: dess
wår […] med ǁ Castrén 1842b: Wuolabba, som hörde yxslagen till kåtan, skyndade sig ut, och sökte med
nödwändiga ǁ Castrén 1842b: oumbärliga
Hans […] wid ǁ Castrén 1842b: Det
hjelpte dock icke; innan kort suto
vi vid
Derpå ǁ Nu
Derpå […] till tältet ǁ Castrén 1842b:
Nu skickades Jessjö till kåtan
bispringa ǁ Castrén 1842b: bistå
Äfwen […] tältet ǁ Castrén 1842b:
Sjelfva lade vi oss att sofva; men innan jag ännu hunnit insomna, kom
Peder ut,
willdjuren ej ǁ Castrén 1842b: odjur
icke
There was no established burial
custom among the Saami, and different procedures were followed.
The body of the deceased could either be left on the ground or put in
a pit, with or without a coffin. Itkonen, T.I., 1948 II: 350–351. (TS)
fortsatte wi ǁ ~ resan
wår […] utmed ǁ Castrén 1842b: på
egen hand, resan utför
Utsjoki […] färd ǁ Castrén 1842b:
målet för vår besvärliga resa
färd ǁ re[sa]
The excerpt published in Castrén
1842b ends here.
stenar, för att willdjuren840 ej måtte komma åt
liket.841 Efter denna ceremoni fortsatte842 wi
med Peders båt wår843 resa på egen hand utmed Utsjoki elf och nådde ännu samma afton
Utsjoki844 prestgård, som utgjorde målet för
wår beswärliga färd845.846
132
Itineraria 2osa 1838.indd 132
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
☙ ❧
Minnen847
Ifrån Lappland o Karelen
☙ ❧
III. 848
Wid tiden för wår ankomst till Utsjoki lefde der
en finsk prestfamilj, som redan hade dwalts
många år i denna ödemark, widt skilld ifrån
wänner och fränder, ifrån fosterbygd849 och
hela den bildade werlden. Hufwudet för denna
familj war kyrkoherden J. S[tenbäck]850, en
man med mycken bildning och en energisk karaktär. Ledd af en inre kallelse hade han beslutit
att bosätta sig i Lappland, icke för att genom
nya upptäckter inom851 wetenskapens område
skörda de lärdes lager, ännu mindre för att härigenom852 bereda sig en ginwäg till framtida
☙ befordran, utan för att med redligt ❧ allwar
uppfylla sitt mödosamma missions-väg hos fjällens wilda söner.
För att i någon mon förljufwa sin wistelse
i denna glädjelösa bygd hade S. straxt i början af
sin ankomst till Lappmarken warit betänkt på
att afsäga sig det ensliga eremit-lifvet, som större delen af missionärerne853 före honom plägat
föra. Till den ändan inredde och iståndsatte han
med854 all möjlig omsorg missionärernas gamla
boning, som bestod i en liten, usel koja wid
Mandu-sjö tätt inwid Utsjoki kyrka. Derefter
begaf han sig till Finland och afhemtade derifrån en ung, älskwärd maka, som oaktadt sin
svaga helsa ej drog i betänkande att ledsaga sin
gemål nära nog till werldens ända. Och henne
☙ åtföljde med ädel855 sjelfuppoffring demoi-❧
selle E[mma] R[euter]856, som wid denna tid
endast war en femtonårig flicka.
Minnen ǁ Reseminnen
III ǁ IV
The clean copy of this chapter
seems to have been made later than
those of the other chapters.
fosterbygd ǁ sin ~
Karl Fredrik Stenbäck (1798–1875)
was appointed vicar of Utsjoki in
1833 and he served there until the
mid-1840s. He was later vicar or
Alavus. His wife was Emilia Ottilia Christina von Essen (1817–1915).
Castrén thus gives an incorrect initial for his first name. Ylioppilasmatrikkeli: http://www.helsinki.fi/
ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?
id=13116; Seppänen 2003. (TS)
inom ǁ innom
härigenom bereda ǁ bereda
missionärerne ǁ Lap[plands]
med […] koja ǁ en liten koja
ädel ǁ ädell [ädelt?]
Emma Charlotta Reuter (1819–
1900) was Mrs Ottilia von Essen’s
cousin. Bergholm 1901: 1085 (T. 2);
Seppänen 2003. (TS)
133
Itineraria 2osa 1838.indd 133
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
att […] äfventyr ǁ ännu många
tillfälliga faror och äfventyr att
bekämpa
A fire destroyed the vicarage on 10
April 1834. Seppänen 2003. (TS)
wid […] tillfälle ǁ under denna
olyckliga tilldragelse
det ǁ deras
wid ǁ efter
öde ǁ br
Midt under winterns kulnaste tid banade
sig den lilla familjen fram öfwer Lapplands
fruktade fjäll. Här måste de unga damerna lära
sig att balancera den lilla, rankiga pulkan, medan renen i hejdlös fart ilade upp- och nedför
fjällens branta wäggar. Dag ut och dag in nödgades de sitta fängslade i detta obeqväma equipage, som ej skänkte dem det ringaste skygd
emot de isande fjällwindarna. Och då natten
inbröt, fingo de mången gång hålla till godo
med ett herberge, sådant drifvan eller ett eländigt Lapptjäll för tillfället erbjöd. Utom sådana
för hvarje Lapplandsfarare oundvikliga wedermödor hade wåra resande att857 bekämpa
☙ många tillfälliga faror och äfventyr, ❧ hvilka
lätt hade kunnat kosta dem lifvet. Försynens
hulda hand ledde dem dock oskadda fram till
målet. De anlände lyckligt till sin bestämmelse-ort, och huru låg den hydda äfwen war, som
nu blef deras hem, så funno de sig dock oändligt sälla i känslan att hafva bergat sig undan
fjällens stormar och få sitta i lugn wid en wärmande härd.
Denna glädje fingo de dock ej länge njuta,
ty kort efter deras ankomst till Utsjoki föll den
lilla boningen ett rof för lågorna.858 Kyrkoherden S. war wid859 detta tillfälle stadd på en
embetsresa, äfven tjenstefolket hade aflägsnat
sig ifrån huset, och de unga damerna woro snart
sagdt de enda hemmawarande. Man kan lätt
föreställa sig det860 förskräckliga i deras
belägenhet under denna olyckliga tilldragelse.
☙ Men ❧ ej mindre förskräckligt måste det hafva
warit för S. att wid861 sin återkomst se huset
nedbrändt och sväfvan i owisshet om de sinas
öde862. Sjelf yttrar han härom i ett bref till en
wän: ”hvilken hemsk syn då jag hemkom
134
Itineraria 2osa 1838.indd 134
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
twenne dagar efter eldswådan och såg framför
mig den rykande ruinen! Min körren, som war
något uttröttad efter 16 mils färd, lemnade jag
på träsket, ref af mig kläderna och sprang till
gården. Derunder hann jag besinna, att wägens863 längd till den närmaste granngård
söderut (Sodankylä prestgård) war 50 mil och
norrut till Wadsöe 16 mil, och att min hustru
war i wälsignadt tillstånd. Närmast intill stodo 2
a 3 kojor utan tak och dörr. Jag tillade in, men
fann ingen lefvande warelse. Då öfwerföll mig
☙ den grufliga tanken: ”äro ❧ de uppbrände? Eller hafva de undkommit lågorna, så måste de
nödwändigt hafwa frusit ihjäl”, ty ej ens någon
Lapp bodde på en mils närhet. Jag wille ropa,
men kunde icke få fram ett ljud. I en sådan
belägenhet hade jag säkert inom få ögonblick
förlorat förståndet, om ej Emeli och Emma i
detsamma kommit mig till möte från en af
Lappkojorna. Elden hade utbrutit om natten. Kl.
3 om morgonen waknade min hustru och ropade
på pigan, utan att ännu ana någon annan fara,
än att hon märkte rök i sängkammaren. Då stod
köket redan i låga och utgången genom dörren
war omöjlig. Min hustru måste hoppa ut genom
fönstret, utan att hinna kasta på sig annat än sin
kofta, i hvilken drägt hon äfven mötte mig.
Sjelfmant flöto nu mina tårar af ren glädje att
☙ återfinna i lifvet mina käraste. Förlusten om ❧
egendomen bekymrade mig föga, men möjligheten att min hustru, under sin dåwarande belägenhet, kunnat lida genom förskräckelse och
ansträngningar oroade mig så mycket mera,
som flere olyckshändelser sedermera tillstötte,
hvilka lätt hade kunnat kosta henne lifvet.”864
Efter den olyckliga eldswådan nödgades
S. med sin familj i mera än ett halft års tid bebo
wägens […] 16 mil ǁ femtio Sv[enska]
mil åt söder war den närmaste
granngård (Sodankylä prestgård)
och 16 mil norrut Wadsöe
It has not been possible to find out
to whom this letter has been addressed. (TS)
135
Itineraria 2osa 1838.indd 135
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
wanligtwis […] Lapparne ǁ Lapparne hade uppbygt
deras ǁ sina
wäggen ǁ wäggarna
en ny boning ǁ en boning
inneslöt ǁ war
det ǁ hvad
den […] frun ǁ hans fru
hon älskade ǁ älskade
höga ǁ wilda
10 ǁ några
en koja, som wanligtwis865 tjenade Lapparne
till ett skjul under deras866 kyrkresor. Öfver
denna koja förekommer i det anförda brefvet
följande skildring: ”sedan man blifvit upphettad af kolelden på ena sidan, wände man den
andra, som emellertid blifvit afkyld, till elden.
Rök war alltid i rummet, men det gamla ordspråket kunde wi ej tillämpa: ”har man rök, så
☙ har man wärme”. ❧ Taket i stugan eller kojan
läkte som ett såll, och herrans wäder spelade
harmoniska sånger genom hålen och springorna i wäggen867 – –”– –
Under de fem år, som sedan denna sorgliga händelse förlidit intill wår ankomst, hade S.
redan hunnit förse sig med en868 ny boning,
som wisserligen war liten och inskränkt, men
icke dessto mindre inneslöt869 ett mått af sällhet
och trefnad, som säkert war wida större än
det870 man wanligen finner i de rymliga gemaken. Den lilla familjens medlemmar kände sig
förenade med hwarandra genom kärlekens
ljufwa band, och detta war allt hvad de behöfde
för sin sällhet. Åtminstone försäkrade mig S.,
att han ingenstädes i werlden kännt sig så lycklig som i denna bergsskrefwa, och äfven för
den871 unga frun gled lifvet lätt och ljuft wid si☙ dan af en älskad make och älskade barn. ❧
Hwad demoiselle R. beträffar, så fann hon sitt
behag icke blott i familjen, utan hon872 älskade
äfwen med enthusiasm de höga873 fjällen, och
det gjorde henne ett nöje att med de ystraste
renar ila hän öfver deras toppar. Icke desto
mindre trodde wi oss ur hennes harpas toner
stundom förnimma en wemodsfull klagan öfver
lifvets torrhet. Dessa toner gjorde på D. ett så
djupt intryck, att wi efter 10874 dagars vistelse
på stället fingo tillfälle att fira hans förlofning
136
Itineraria 2osa 1838.indd 136
28.8.2019 11:02:45
�Lapland
med den älskwärda flickan. Wid denna
förlofnings-fest war likwäl B. icke mera närwarande. Han hade kort förut begifvit sig uppför Teno elf till Muonioniska, och dagen efter
förlofningen, som war d. 9 Augusti, anträdde
äfven jag tillika med D. återresan till Enare.
☙ ❧
Man har i Lappland icke att wälja emellan många wägar, utan samma kosa, som
blifwit följd wid framresan, måste wi äfven
för875 att nå Enare kyrka hålla wid återfärden.
Det var Utsjoki elf med sina brusande forssar,
som till en början utgjorde wår landswäg.
Medan Jessiö och D. stakade sig upp för forssarna, wandrade jag till fots min bana fram på
fjällen. Wemodsfulla känslor intogo mitt sinne,
när jag under min wandring öfverallt såg den
förödelse, som sommarens fiende frosten hade
åstadkommit under wår wistelse på Utsjoki-prästgård. De här och der wid fjällkanten
kringströdda dwergbjörkarna hade redan
till876 en del förlorat sin grönska och på877
somliga ställen till och med fällt sina blad.
☙ Blommorna buro en likfärgad hy och ❧ stodo i
nedböjd ställning, lutande878 sitt anlete mot
jorden. Fjällens fåglar flögo mållösa omkring,
sökande sig ett skygd emot kulen wind879. Allt
omkring mig war så ödsligt880, att jag ofta med
saknad kastade min blick tillbaka på den trefliga prestgården, men den war snart förswunnen ur åsynen881, och för mitt öga stod, omsvept af tjocka882 dimmor, toppen af det
snöbetäckta fjället Raste Kaise883. Dessa dimmor bildade sig efterhand till mörka moln,
hvilka till min harm och bedröfvelse företogo
sig att följa mig i spåren. Jag ägde wäl emot
dem en god talisman i min lappska peski, men
den hade jag qwarlemnat i båten, som nu war
för […] återfärden ǁ taga wid återfärden för att nå Enare kyrka
till […] förlorat ǁ förlorat
på […] ställen ǁ här och d[er]
lutande sitt anlete ǁ lutande
wind ǁ luft
ödsligt ǁ ängsligt
åsynen ǁ 1. mitt ǁ 2. min åsyn
tjocka ǁ mörka
Rásttigáisá is a 1066 m-high fell
in Norway at N7805366 E927932
(N69°59′53″ E26°15′56″). (TS)
137
Itineraria 2osa 1838.indd 137
21.8.2019 15:49:48
�Itineraria
finna ǁ söka
Castrén means a lock called smarti,
which was made of dry birch. It has
a quadrangular spindle pushing itself out at a right angle, into which
a wooden stick with a hole of similar form is stuck from outside and
turned to make a clasp ascend or
descend. Itkonen, T.I., 1948 I: 191
(Fig. 43), 483. (TS)
förnöjelse ǁ tillfredsställelse
hittade ǁ fann
stora ǁ ytterliga
Då ǁ Wid
försofwit ǁ sofvit
Cf. the version in Castrén’s field
notes later in this volume.
flere timmars wäg bakom mig. För att berga
mig undan det hotande owädret, be❧slöt jag
att påskynda mina steg i hopp att finna884
skygd i ett litet fiskare-tält, hvarpå jag laggt
märke wid framresan. Det lyckades mig äfven
att före owädrets utbrott nå tältet, men det war
till min olycka tillåst med det wanliga Lappska
trädlåset885, för hwars öppnande man wisserligen icke behöfver någon nyckel, men likwäl
mera öfvade fingrar än de mina. Ur stånd att
genom dörren komma in i tältet försökte jag
att bana mig en wäg genom rökhålet, men äfven detta försök misslyckades. Härpå började
jag se mig om ett annat skjul och upptäckte äfven till min förnöjelse886 en liten boda ej långt
ifrån tältet. Äfwen bodan war tillreglad på det
lappska sättet, men hårdt ansatt af både regn
och snö och storm hittade887 jag ändteligen i
☙ min stora888 nöd på konsten att öppna låset. ❧
Så war jag nu lyckligen under tak, men det
kostade mig ännu mycken möda att i det
trånga, af kittlar och grytor och andra husgeråds-saker uppfyllda bodan rymma ut för mig
en hvilostad. Omsider lyckades mig äfven detta, och jag insomnade inom få ögonblick på en
utbredd renhud. Då889 jag åter uppwaknade,
war det min första tanke att jag troligen
försofwit890 mig, att kamraterna i okunnighet
om mitt gömställe färdats förbi och möjligen
fortsat[t] sin resa ända till Enare. Uppsk[r]ämd
af denna tanke ilade jag till stranden, och sjelf
i samma ögonblick sköts äfwen båten ut ifrån
land. Man hade i sjelfwa verket sökt och ropat
mig an; men då intet svar förnummits, trodde
man att jag fortsatt min wandring ända till
Peders tält, som befanns i närheten af detta
ställe.891
☙
138
Itineraria 2osa 1838.indd 138
21.8.2019 15:49:48
�Lapland
Då wi anlände till nyssnämnda tält, war
dagen redan till ända och wi nödgades stadna
☙ här öfwer ❧ natten – dock icke i det osnygga
tältet, utan wid sidan af en nuotio, antänd af
qwarlefvorna från den fura, som Jessiö under892 wår framresa ansett sig berättigad att
taga i besittning. Det förstås att vi wid detta
tillfälle ej underlöto att anställa besigtning af
de håfvor, hwarmed det omtänksamma893
präst-herrskapet hade894 utrustat oss för resan. Och då det befanns att wår matsäck war
wäl försedd med både mat och dryck, gjorde wi
oss ett godt mål wid895 den fladdrande brasan
och tömde ett glas för wår saknade wärd och
wärdinna, och för den ensam-blefna, sörjande
bruden. Denna förfriskning war också för
ingen del öfwerflödig, ty owädret896 rasade
hela natten igenom och öfverhöljde oss med
regn och snö, så att wi oaktadt aftonens897
wälfägnad kände oss frusna och högst898 illa
till mods, då wi om morgonen uppwaknade.
☙ ❧
Utan att hwarken hinna intaga en ordentlig frukost eller torka wåra kläder nödgades wi
redan tidigt på morgonen gifva oss åstad, för att
i god tid hinna till Enare kyrka, der det war bestämdt att D. efter twenne dagars förlopp skulle
hålla Gudstjenst för Lapparne. Den oförmodade
förlofningen hade uppehållit oss i Utsjoki längre än det war påräknadt, men899 att tjenstens
fordringar härigenom icke skulle komma att
åsidosättas, måste wi nu bjuda till att efter yttersta förmåga påskynda wåra steg. Med Peder
till wägwisare rännde wi öfver fjäll och morass
med en900 sådan hastighet, såsom hade det gällt
att rädda lifvet. Under loppet af 16 timmar
rastade wi blott en enda gång, och äfwen då
gåfwo wi oss icke tid att intaga901 ett ordentligt
under […] ansett ǁ ansett
omtänksamma ǁ gästwänliga
hade utrustat ǁ utrustat
wid ǁ och tömde ett gl[as]
owädret ǁ vi hade
aftonens ǁ all wår
högst illa ǁ illa
men ǁ och
en […] hastighet ǁ en hastighet
intaga ǁ göra
139
Itineraria 2osa 1838.indd 139
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
som […] der ǁ som här och der
ofta ǁ snart
hade […] deraf ǁ 1. hade hon redan
hunnit bortsnappa och uppäta det ǁ
2. det
ej att ǁ att
förmaningar ǁ tänkesätt
i […] hjortronen ǁ till förtäring
förtäring ǁ kost
resan ǁ min resa
alldeles […] stånd ǁ wanmäktig och
alldeles ur stånd
kunde […] nog ǁ war jag i tillfälle att
nästan oafbrutet ǁ 1. nästan ǁ 2. de
ǁ 3. med få afbrott ifrån morgonen
till aftonen
Lapp […] bok ǁ 1. öppnade sin bok,
utan ǁ 2. Lappe
en […] anmärkningswärd ǁ anmärkningswärd
kunskap i religionen ǁ kunskap
äldsta ǁ första
Charles IX (1550–1611) was regent
of Sweden from 1595 to 1604 and
reigned as king from 1604 to 1611.
Nenonen – Teerijoki 1998: 198–199.
(TS)
☙
mål. Plågad af hunger ❧ och törst sökte jag i
förbifarten plocka hjortron, som902 wäxte här
och der på morassen, men ett oblidt öde hade
skickat i wår wäg en missundsam lappgumma,
som gjorde mig ett stort förfång i detta mitt
förehafvande. Hon följde mig tätt i spåren, och
så ofta903 jag lutade mig ned för att upptaga ett
hjortron, hade904 hon med roffågelns snabbhet
redan satt sig i besittning deraf. Det hjelpte
ej905 att jag både med goda och onda ord sökte
beweka henne till bättre tänkesätt, hon endast
log åt mina förmaningar906. Först då hon märkte att mina krafter började svigta, afskalade hon
några barkskifvor ifrån träden och räckte mig
dem i907 ersättning för hjortronen. Med denna
magra förtäring908 fortsatte jag min wandring,
och huru mycken möda det äfven kostade mig
att släpa fram min renselbetyngda varelse, så
anlände wi dock wid midnattstid till det första
Finska nybygge, efter att på denna dag hafva
☙ tillrygga❧laggt ej mindre än 8 Svenska mil (80
verst). Efter denna kraftansträngning war jag
äfven så uttröttad, att det hade warit mig omöjligt att följande dagen fortsätta resan909, så
framt den ej till större delen kunnat werkställas
med båt. Ännu i flere dagar derefter kännde jag
mig alldeles910 wanmäktig och ur stånd att anträda en ny fotwandring.
Denna tid tillbragte wi dels wid Enare
kyrka, dels i Kyrö by. Under wistelsen wid kyrkan kunde911 jag icke nog beundra den djupa
och uthållande andakt, hwarmed Lapparne firade sin Gudstjenst. I nära twå dygn woro de nästan912 oafbrutet sysselsatta med andaktsöfningar, dels i kyrkan, dels i sina egna små stugor.
Några bland dem woro också till den grad
bewandrade i sin christendom, att de kände nya
140
Itineraria 2osa 1838.indd 140
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
testamentet nästan utantill, och under gudstjensten gjorde jag ❧ den anmärkning, att wid
psalmers afsjungande ingen enda Lapp913, men
wäl mången Finne behöfde anlita sin bok. Det
är i sanning en914 högst anmärkningswärd
företeelse, att Lapparne i Enare kunnat tillegna
sig så mycken kunskap915 i religionen, hellst de
under en lång följd af år warit i saknad af presterlig wård. Och det är icke alltför länge, sedan
Lapparne först gjort en förtroligare bekantskap
med Christendomen. Wisserligen torde de redan under Katholska tiden hafva blifvit döpta,
men de äldsta916 kyrkorna i Lappmarken uppbygdes först under Carl den IXs regering917 och
på hans egen bekostnad omkring år 1600.918
Emellertid klagas allt framgent öfver Lapparnes
swaga religions-kunskap och Nils Fellman919
försäkrar i en920 till Domkapitlet i Åbo921 afgifven berättelse af år 1751, att de ”intill Drottning
Christinæ tid såsom villfarande får wandrat i
☙ sitt hedniska mörker, brukat ❧ troldom och
widskeppelser, dyrckat och tillbedit steen- och
trä-Afgudar och thet, som fasligit warit, åfrat åt
them sina egna barn”.922
Sedan denna tid har snart sagdt sjelfva
minnet af hedendomen förswunnit hos Lapparne. Sina fordna gudomligheter Aija (Finn.
Äijä, Ukko)923, Akka (Finn. Akka, Ämmä)924,
Tuona (Finn. Tuoni)925, o. s. v.926 känna de numera knappt till namnet. Allmännare kända
äro de nyssomnämnda927 ”steen- och trä-afgudar” eller Seider, dem Lapparne i forntiden
dyrkat i egenskap af penater.928 Om träd-seiderna har jag hört förtäljas, att de warit formade
med mennisko-gestalt929, ungefär på samma
☙ sätt som ❧ de ännu i dag formas af Ostjaker,
Woguler och andra aflägsnare grenar af den
☙
There have been priests in Kemi
and Tornio since the 14th century. The first church in Lapland was
built in Enontekiö in 1600. Inari Church was completed around
1647. Vahtola, J., 2003: 132; Itkonen,
T.I., 1948 I: 62–65. (TS)
Nils Fellman (1718–1799) was pastor
in several parishes in Lapland, later
vicar in Liminka in northern Ostrobothnia. Vahtola, J., 2003/2007. (TS)
en […] berättelse ǁ ett visitations[-]
protocoll
Since the late 14th century the border between the bishoprics of Uppsala and Turku was between the
rivers Kaakamajoki (Kalixälven)
and Kemijoki. Luukko 1954: 266.
(TS)
The older, pre-Christian traditions
continued living alongside the new
religion among the Saami communities. Kylli 2012: 135–186. (TS)
The god of thunder who was
known under different names in
different parts of the Saami area. In
Inari Saami he was called Äijih. Itkonen, T.I., 1948 II: 306–308; Pulkkinen 2011: 231. (TS)
Ukko’s wife. There were several
different feminine áhkká deities in
the Saami religion, and they were
mostly women’s gods. Itkonen, T.I.,
1948 II: 308; Pulkkinen 2011: 232–
233; Pulkkinen – Porsanger 2005:
281. (TS)
‘Death; realm of the dead’. Cf. Ganander 1789 s.v. Jabmiaimo, Tuoni,
Tuonela. (KH)
o. s. v. ǁ Hiita (Finn. Hiisi), Jäabmeakka (Finn. Tuonen Akka), Madderakka (Finn. maan, mannun emä)
nyss-/omnämnda
On sieidis and other holy places
among the Saami, see Itkonen, T.I.,
1948 II: 310–321; Äikäs 2011. (TS)
mennisko-gestalt ǁ gesta[lt]
141
Itineraria 2osa 1838.indd 141
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
This comparison dates the text to
post 1849, because it was not until
during his long journey to Siberia.
See his travel reports and diaries in
this volume.
Tervola is on the River Kemijoki, N7330899 E400583 (N66°4′59″
E24°48′7″). (TS)
Present-day Keminmaa at N7301261
E387770 (N65°48′47″ E24°32′41″).
(TS)
The name Molek (Moloch) is taken
from the Bible where it repeatedly
signifies a non-Christian deity. See
Bible Study Tools, http://www.biblestudytools.com/search/?s=bibles
&q=molek&t=niv&c=all. (TS)
Denna […] blifvit ǁ Troligen har
denna benämning blifvit
dessa ǁ så beskaffade
någon gång ǁ äfwen
Saami winter village sites are commonly called kenttä (Fi.)/gieddi
(SaaN). Several of them have been
archaeologically excavated in the
20th century. A kenttä consists
usually of the foundations of semiunderground buildings in a close
row or group. There can be ten or
more of them. Late prehistoric and
medieval Saami buildings in Forest Lapland were usually of round
form with a fireplace in the middle. Log houses were introduced in
the 17th century. Itkonen, T.I., 1948
I: 198–200; Halinen 2011: 152–153;
Carpelan 2005: 78. (TS)
och ǁ hvilka
tillkännagifwer ǁ 1. synas ǁ 2. antyder att Lapparne
blifvit […] mennisko-hand ǁ af mennisko-hand
wisade ǁ ~ mig
på […] ǁ de
kunde […] oss ǁ skulle tillfoga oss
borde ǁ skulle
denna ǁ detta
Finska stammen.930 Så beskaffade idoler skall
man för icke lång tid tillbaka hafva funnit i
Terwola931 kapel af Kemi socken932, der de warit kända under namn af Molekit933. Denna934
benämning har troligen blifvit bildad af christna prester, hvilka härigenom welat antyda att
man åt Seiderna, likasom åt Molochs-bilden
framburit mennisko-offer – en uppgift, som
likwäl tål att betviflas. – Beträffande de så kallade sten-seiderna upplyser traditionen, att de
till större delen bestått i naturliga, genom sin
storlek eller yttre form ovanliga stenar. I de delar af Lappmarken, som bebos af Finnar, hör
man dessa935 stenar någon936 gång benämnas
kenttä-kiwet, af de finska orden: Kenttä, läger☙ ställe937 och kiwi (Pl. ki❧wet) sten, och938 just
denna benämning tillkännagifwer939, hwad
som äfven på andra grunder är antagligt, att
seiderna warit Lapparnes penater. Men för att
återkomma till deras form, så har det äfwen
bland sten-seiderne gifvits sådana, som blifvit940 danade af mennisko-hand. De bestå uti
en massa af sammanlaggda stenar, bland hvilka somliga föreställa hufwud, andra skuldror,
bröst med flere kroppsdelar.
En seid af detta slag war jag i tillfälle att se
på en holme i Enare-sjö under wår färd från
kyrkan till Kyrö by. Lapparne hyste en stor fasa
för denna Gudomlighet, wisade941 med afsky
på942 dess yta mörka fläckar af ister och blod,
hvarmed seiden i fordna tider sades blifvit be☙ smord, ❧ och tycktes för öfrigt hysa den föreställning att en ond ande ännu uppehöll sig i
sten[-]bilden. Af fruktan att den inneboende
anden kunde943 sända öfver oss ett owäder,
yrkade en oss följaktig lappsk katechet att wi
oförtöfwadt borde944 lemna denna945 styggels-
142
Itineraria 2osa 1838.indd 142
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
ens ort, och knappt hade wi kommit ut på sjön,
förrän han den sanna Guden till ära uppstämde
en milslång bot- och böne-psalm.946 I sjelfva
werket uteblef det fruktade owädret och wi anlände lyckligt till gamle Thomas, som nu åter
skänkte oss ett gästwänligt herberge947 för
några dagar.
Egentligen war det icke wår afsigt att
göra något uppehåll i Kyrö, men efter den omförmäldta förlofnings-promenaden woro mina
krafter allt ännu så medtagna, att jag knappt
förmådde röra mig öfver golfwet948 i stugan,
☙ ännu mindre företaga mig ❧ en tio mils wandring öfver Sombio-fjäll949. Sålunda nödsakad
att sitta qwar i owerksam ro såg jag med bekymmer, huru den lappländska himmelen med
hwarje dag blef allt mera mulen och hotande,
huru stormen hwen, gräset gulnade, träden
fällde sina löf, flyttfåglarna återwände och alla
höstens tecken infunno sig. Uppskrämd af
dessa tecken måste jag ändteligen d. 15 Augusti
beweka mig att anträda den tunga wandringen
öfwer fjällen, ehuru krafterna ännu woro swaga, lederna swullna och fotbladen söndertrampade.
Dagen950 war redan långt framskriden,
då wi951 fastbundo wåra renslar på ryggen och
med en Finne952 till wägwisare begynte953 wår
☙ långa färd954. ❧ Men wi hade knappt hunnit955
tillryggal[ägg]a twå timmars wäg, förrän åskan956 började dåna och starka skurar gjuta sig
ned öfver oss ifrån den molnbetäckta himmelen.
Lyckligtwis war nejden skogbewäxt och wi
funno snart ett skygd emot det sqwalande
regnet under några lummiga furar. Här
upptäckte wi äfven en källa med klart rinnande
watten957 och beslöto efter denna upptäckt att
It is possible that Castrén means
this catechumen while writing
about a ‘Lappish precentor’ in his
travel notes of the winter 1843 from
Nes’ in northern Russia. Cf. p. 455.
herberge ǁ tak
golfwet ǁ mig
Sombio-fjäll ǁ fjällen
The Sompio area is located between Inari and Sodankylä. (TS)
Dagen […] framskriden, då ǁ Det
war redan sent långt på aftonen då
Because Blank had turned back
from Utsjoki towards Muonioniska, it can be concluded that also
Pastor Durchman returned to Kemi
with Castrén. See also Castrén’s
notes in Sodankylä, p. 152.
Finne ǁ Sodan[kylä-bo]
begynte ǁ an
färd ǁ ~ under tusende wälsignelser
och wälgångs-önskningar af den
gamle Thomas och hans talrika familj
hunnit tillryggal[ägg]a ǁ tillryggala<->
åskan […] himmelen ǁ åskan började dåna öfwer wåra hufvuden och
den molnbetyngda himmelen nedsände ett så öfwer och starka
watten och ǁ watten. Efter denna
upptäckt beslöto wi att på denna
143
Itineraria 2osa 1838.indd 143
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
till ǁ för
i ǁ från
en […] stormwind ǁ ett häftigt
stormwä[der]
Castrén’s Lapland diary, see p. 201–
251.
Uttröttade ǁ 1. Efter att ǁ 2. Mot
både af ǁ af det
under […] grenar ǁ med sina lummiga grenar
ett […] skygd ǁ 1. något skygd ǁ 2.
något slags skygd
hvila ǁ sömn
ej ǁ icke
oss ǁ wåra hufvuden
They crossed Pyhätunturi Fell (Pyhä-Nattanen) in Sodankylä, which
belongs to the Nattastunturit (Fi.)/
Náttašduottar (SaaN) range of
fells. Pyhätunturi rises to 508 m
above sea-level, and it is situated at N7556547 E515621 (N68.1058
E27.3866). (TS)
hwars […] klippstycken ǁ som bestod af i hwars yta betäcktes af kantiga lösa stenar och klippstycken
man […] ǁ man sväfwade i
Lake Sompiojärvi in Sodankylä, N7552963 E518597 (N68°5′24″
E27°26′48″). (TS)
under hela den återstående delen af dagen icke
omaka oss längre fram, utan i dess ställe stärka
wåra krafter till958 morgondagens mödor med
wåra i959 Utsjoki undfägnade förråder.
Owädret lugnade sig till natten, men följande dagen medförde åter åska, regn och
en960 häftig stormwind. Numera fanns icke
☙ heller något ❧ skygd emot owädret, ty den
nejd, som wi nu genomwandrade, bestod af
idel skoglösa fjäll och morass. I min dagbok961
finner jag ingen ting antecknadt om den närmare beskaffenheten af denna nejd, ty dagen
igenom nedsqvalade regnet med den häftighet,
att jag icke hann egna någon uppmärksamhet
åt den omgifvande naturen, utan helt och hållet upptogs af bekymret om min egen person.
Uttröttade962 och illa medfarna både963
af wädret och wåra ansträngningar under dagen blefwo wi på det gladaste öfwerraskade,
när wägwisaren wid nattens inbrott förde oss
tilll en enstaka fura, som under964 sina grenar
skänkte oss ett965, om äfven svagt skygd emot
☙ regnsqvalet. På någon hvila966 ❧ war dock
ej967 att tänka, ty hela natten igenom dånade
åskan öfver oss968 och bortjagade sömnen
ifrån wåra ögon. Påföljande morgon fortsatte
wi wår wandring under fortfarande regn och
owäder. Det förestod oss nu att klättra öfwer
ett berg969, hwars970 hela yta war betäckt med
lösa stenar och klippstycken, hvilka woro så
kantiga och för tillfället så hala, att man971 wid
hvarje steg måste taga sig noga till wara för att
icke slå sig omkull och derwid krossa både armar och ben. Wi kommo dock oskadda öfver
berget och befunno oss kort derpå wid stranden af Sombio-sjö972. Här upptäcktes en liten
båt, med hwilken wi rodde öfwer sjön till
144
Itineraria 2osa 1838.indd 144
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
mynningen af Luiro-elf.973 Resan974 fortsattes
☙ sedermera ❧ längs floden till975 ett litet nybygge, der wi hvilade oss några timmar efter
den mödosamma wandringen öfver fjällen. En
längre tids hvila trodde wi nu icke hafva af nöden, ty under de976 påföljande dygnen togos
wåra krafter icke mycket i anspråk, emedan
färden allt fortfarande977 kunde tillryggaläggas längs floden.
Under denna färd gjorde wi besök i några
finska, wid flodstranden belägna gårdar eller så
kallade nybyggen. Deras namn har till978 större
delen redan runnit mig ur hågan och utplånats
ur mina rese[-]anteckningar979, men hvad tiden
ej förmått utplåna, är intrycket af det djupa
elände, som rådde bland innewånarne i denna
☙ olyckliga nejd. Sjuttonåriga misswäxter hade ❧
till den graden utarmat ortens bebyggare, att de
i bokstaflig980 mening nödgades äta hö. Såsom
kändt är, begagnar allmogen i flera delar af Finland så kalladt barkbröd, som till en del innehåller bark och till annan säd.981 Om ett sådant öfverflöd hade man här på orten knappt någon
aning, utan de arma Sombio-boerne plägade982
blanda halm tillhopa med barken. Detta år hade
likwäl halmen983 tagit slut i förtid och man släpade fram det usla lifwet med ett bröd, som war
tillagadt af bark och ett gräs, som hos Finnarne
bär namnet af wesirikko (Cerastium vulgatum)984. Tillgången på fisk war också här på or☙ ten ganska obe❧tydlig och boskapsskötseln
bedrefs utan all omsorg, ehuru stränderna längs
Luiro-elf bestodo af bördiga ängar. I denna
förtwiflade belägenhet hotade många bland innewånarne att öfvergifwa denna ”förbannelsens-ort” och nedsätta sig i Ost-Finnmarkens
fjorder, dit talrika skaror redan förrut sades
At present, there is the Lokka artificial lake between River Sompiojärvi and the River Luirojoki, discharging into the River Kitisenjoki at Pelkosenniemi at N7450079
E521505 (N67°10′1″ E27°29′48″) with
the latter immediately thereafter
joining the River Kemijoki. (TS)
Resan […] ǁ Wid nämnda e[lf]
till ǁ och
de […] dygnen ǁ det påföljande dygnet
fortfarande ǁ framg[ent]
till […] redan ǁ längesedan
rese[-]anteckningar ǁ anteckningar
bokstaflig mening ǁ ordets fulla betydelse
This type of bread was commonly
in use until the early 20th century.
Korhonen, O., 2005. (TS)
plägade […] halm ǁ skattade sig
lyckliga, då de hade halm att blanda
halmen ǁ barken
Mouse-ear chickweed.
145
Itineraria 2osa 1838.indd 145
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
sin […] hungersnöd ǁ sitt närwarande elände
There were several years of crop
failure in the 1820s and 1830s in
the Sodankylä area. The worst ones
were 1832 and 1833s, but also 1828,
1836 and 1839 were poor crop years.
In 1838, when Castrén was travelling in Lapland, there were places, where the grain crop had failed
completely and also otherwise the
harvest had been poor. There was
also emigration to the coast of
Finnmark in Norway. Onnela 2006:
87–88, 152–154. (TS)
At present, on the shore of the Lokka artificial lake. N7523082 E531207
(N67°49′15″ E27°44′27″). (TS)
resan ǁ 1. ~ ǁ 2. färd[en]
förorsakat ǁ ~ oss
slingriga ǁ 1. by ǁ 2. bu
Efter […] flod. ǁ Efter en tre mils
lång wandring, hwarunder wi betydligen aflägsnade oss ifrån floden
tillryggalade öde nejder, nådde wi
åter ett wid samma flod beläget nybgge.
A village in present-day Savukoski, in Castrén’s time it belonged
to Sodankylä, N7490335 E523019
(N67°31′41″ E27°32′23″). (TS)
N7477585 E482653 (N67°24′50″
E26°35′43″). (TS)
The River Kitisenjoki that discharges into the River Kemijoki at N7437705 E523893 (N67°3′21″
E27°32′57″). (TS)
The lake and parish (chapelric in Castrén’s time) of Kemijärvi, N7399769 E 519321 (N66°42′57″
E27°26′17″). (TS)
Knappt ǁ Emot dett[a]
förrän […] ǁ 1. förrän de utwisade, att ǁ 2. förrän de uppwäckte ett
larm, som utwisade att det ändock
fanns qwar en gnista lif i de magra
skeletten
hafwa utwandrat. De bättre tänkande hyste
dock allt framgent den förtröstan, att äfwen deras lidanden en gång skulle hafva en öfwergång
och betraktade sin985 närwarande hungersnöd
såsom ett rättwist straff af försynen.986
Nedstämda af det djupa elände, som mötte
oss i alla nybyggen, påskyndade wi med all
☙ ifwer wår resa och anlände efter ❧ twenne dagars rodd till Lokka by.987 Här togo wi åter wåra
renslar på ryggen och fortsatte resan988 till fots,
emedan det hade förorsakat989 en betydlig omväg att följa den slingriga990 floden och werkställa färden med båt. Efter991 en tre mils lång
wandring, tillryggalagd genom öde och obebodda nejder nådde wi åter wid Tanhua992 nybygge
samma flod. Men i stället för att följa dess fåra
fattade wi nu beslutet att landwägen begifva oss
till Sodankylä kyrka993 och derifrån längs Kittinen994 styra ned till Kemiträsk995. Knappt996
☙ hade wi meddelat nybyggarne detta beslut, ❧
förrän997 de manngrant sammangaddade sig
emot oss och vägrade lotsa oss fram till kyrkan.
Wår tilltänkta resa sades wara förenad med
största lifsfara, emedan wägen ledde öfwer sanka, bottenlösa kärr, hvilka efter de ihållande
regnen troddes wara så998 uppblötta, att man
knappt kunde undgå att dränka sig i gyttjan. I
stället för att låta afskräcka oss genom detta
motstånd utsatte wi twertom ett högt arfvode åt
den, som wille åtaga sig att wisa oss wägen
fram öfwer de fem mils långa kärren, samt
förbundo999 oss dessutom att frikostigt undfäg☙ na honom både med ❧ bröd och brännwin.
Lockad af dessa retelser förklarade1000 sig
en1001 af de tillstädeswarande nybyggarne willig1002 att blifwa wår wägwisare och lofwade till
och med gå i döden med oss. Tillika tröstade
146
Itineraria 2osa 1838.indd 146
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
han oss med den försäkran, att han mången
gång tillförene wandrat samma wäg och lyckligen tillryggalaggt den både1003 på ljusa dagen
och1004 i nattens mörker, både i nyktert tillstånd
och i rusets yra.
Solen hade knappt uppgått, då wi åter1005
satte oss i rörelse. Wår wäg ledde i förstone genom en torr och ganska angenäm nejd, men
snart öppnade sig för wår blick de widsträckta
kärren. Det war icke utan en känsla af bäfwan,
som jag betraktade den sanka, till en del moss☙ belupna, till en del alldeles1006 ❧ nakna dy, som
utgjorde innehållet af dessa kärr. Samma känsla
tycktes i förstone äfven öfwerwäldiga1007 wår
wägwisare, men rikligen undfägnad med mat
och dryck repade han snart sitt mod, försedde1008
sig med en fem alnars lång stör och trädde oförskräckt i gyttjan. Wi följde honom tätt i hälarna
och måste städse bemöda oss om att trampa i
hans fotspår, emedan ett falskt steg lätt hade
kunnat bringa oss i förderfwet. Med sin ända1009
ifrån barndomen förwärfwade bekantskap med
dessa kärr kunde naturligtwis wägwisaren bättre än båda1010 wi resande urskilja jordmonens
beskaffenhet, men ofta råkade äfwen han i willrådighet och nödgades då sondera marken med
☙ sin stör. ❧ Tycktes1011 en större sträcka af kärret
wara af misstänksam1012 natur, så lemnade han
oss efter sig och begaf sig helt allena ut på rekognoscering. Härifrån återwände han dock
sällan1013 för att lotsa oss fram, utan utpekade
för oss på afstånd med sin stör den kosa, wi
borde taga. Men då wi nu icke hade färdigtrampade spår att stiga på, så hände det ej sällan
att wi råkade i ångest och nöd. Det är icke heller
så lätt att behålla sitt lugna mod, då man nästan
wid hwarje steg sjunker i kärret1014 nedanom
så uppblötta ǁ öfwerswämmade af
watten och
förbundo oss ǁ lofwade
förklarade sig ǁ lofwade
en […] nybyggarne ǁ en af nybyggarne
willig ǁ <--->
både ǁ så wäl
och ǁ som
åter satte ǁ satte
alldeles ǁ <-->
öfwerwäldiga ǁ bemäk[tiga]
försedde ǁ täljde
ända […] kärr ǁ 1. of ǁ 2. wid kärrens
natur wanda blick
båda […] urskilja ǁ wi urs[kilja]
Tycktes […] ǁ War han alldeles
owiss om terrängen
misstänksam ǁ en
sällan […] fram ǁ sällan
kärret ǁ gyttjan
147
Itineraria 2osa 1838.indd 147
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
fastheten […] dy ǁ den dy
sänkte ǁ sla
under […] fötter ǁ wid hvarje steg
smala ǁ smärre
de ǁ den
De flesta ǁ Till de mar
hvarpå […] bössa ǁ och började efter
denna upptäckt
gjorde ǁ yppade sig
wår hjelte ǁ han
äfwentyrligt ǁ wågadt
wåga ǁ riskera
knät och ej kan beräkna sin tyngd i förhållande
till fastheten1015 af den dy, hvarpå man swäfvar.
Att denna dy icke war särdeles pålitlig, derom
öfvertygade man lätt, ty den höjde och sänkte1016
☙ sig under1017 wåra fötter, ❧ liksom dyningen på
hafvet.
De sanka och ödsliga kärr, öfver hvilka wi
nu styrde wår kosa, woro här och der genomskurna af smala1018 åsar, hvilka tjenade oss till
hvilopunkter under den mödofulla wandringen.
På sådana ställen underlät alldrig wår wägwisare att göra sina rättigheter på brännwinet gällande, och efter att i denna del hafwa blifvit nöjaktigt tillfredsställd, plägade han underhålla oss
med berättelser om ett och annat, som skulle
hafva tilldragit sig i de1019 nejder, wi nu genomwandrade. De1020 flesta bland dessa berättelser buro en mythisk färg, men en af dem
☙ hvälfde sig om❧kring ett äfwentyr, som mannen sjelf skulle hafva utstått. Enligt sin egen utsago hade han under en kyrkfärd helt oförmodadt stött på en björnhona och twenne ungar,
hvilka suto i ett träd. Såsom för tillfället drucken ansåg han det ej för rådligt att angripa de tre
björnarna, utan beslöt att till en början sofwa
ruset ifrån sig och sedermera tillse, hwad som
stod att göra. Wid sitt uppwaknande såg han
björnarna ännu sitta qvar i trädet, hvarpå1021
han började ladda sin bössa. Men härwid gjorde1022 wår1023 hjelte den ledsamma upptäckt,
att han endast war försedd med en ordentlig
kula, med knappen af en annan och en rostad
☙ spikända. ❧ Att med slika wapen angripa de tre
björnarna syntes honom wisserligen äfwentyrligt1024, men han tyckte sig likwäl wid närmare
besinnande kunna wåga1025 sitt eget swullna
skinn för de tre, wackra björnskinnen. Han lade
148
Itineraria 2osa 1838.indd 148
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
derföre dristigt an på björnmodren och skottet
träffade så wäl, att djuret genast damp ned ifrån
trädet. Härpå angrep han äfven de twå ungarna
och dödade den ena af dem med knappen af kulan, den1026 andra med sin1027 rostade spikända.
En rik anledning1028 till wår språksamma
wägwisares berättelser erbjöd1029 den leda ormen, som man1030 i Sodankylä träffar nästan
☙ wid hvartannat steg, men i det ❧ egentliga
Lappland alldeles icke ser till.1031 Det tyckes
nästan, såsom skulle detta djur icke1032 förmå
bana sig wäg öfver Sombio-fjäll och af sådan anledning stadna i talrik1033 mängd söderom
detsamma, alldeles såsom man wid Kemi-elf
berättar om nättingen1034, att den träffas i en1035
otrolig myckenhet nedanom Taiwalkoski1036, af
skäl att nämnda fors sätter ett oemotståndligt
hinder i wägen för dess längre framskridande.
Huru äfwen härmed må förhålla sig, så är1037
det åtminstone wisst, att ormen öfwermåttan
talrikt förekommer i Sodankylä och utgör1038
ett stående thema i allmogens berättelser.
Hufwudsumman af dessa berättelser är enligt
☙ mina an❧teckningar ungefär följande. Liksom1039 menniskorna lefwa äfwen ormarna uti
ordentliga samhällen med egna lagar och institutioner. I hvarje samhälle finnes en höfding
och andra honom underlydande embetsmän. En
gång om året församla sig ormarna i hvarje
samhälle till1040 ting (käräjät) på wissa dertill
utsedda orter. Wid dessa tillfällen äger hvarje
☙ undersåte rätt att hos sin1041 höfding ❧ göra
sina andraganden gällande. Ormhöfdingen skipar lag och rätt icke allenast ormarna emellan,
utan utsträcker äfven sin makt utom samfundet1042. Bland annat bestämmer han wissa straff
för både menniskor och andra individer, hvilka
den ǁ och
sin […] spikända ǁ spikändan
anledning ǁ k<->
erbjöd ǁ war
man ǁ wi
Castrén is referring here to the viper (Vipera berus), but he is mistaken in assuming that its habitats
are restricted to the areas south of
Sodankylä, although it is not as
common in northernmost Lapland
as in the parts of Finland further
to the south. Suomen sammakkoeläimet ja matelijat: http://www.
sammakkolampi.fi/lajit/kyy.html .
(TS)
icke ǁ alldeles ~
talrik ǁ en ~
Flodnejonöga (nätting) is the European river lamprey (Lampetra fluviatilis) that lives on all the coasts
of Finland and in the rivers discharging into the sea. Luontoportti,
http://www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/river-lamprey. (TS)
en otrolig ǁ största
The Taivalkoski or Taivalköngäs
Rapids in a tributary of the River Kemijoki, N7266170 E557403
(N65°30′46″ E28°14′28″). (TS)
är ǁ <->
utgör […] thema ǁ här gifvit
anledn[ing]
Liksom menniskorna […] ǁ 1. Ormarna lefwa i likhet med liksom menniskorna i ordentligt organiserande
[sic] samhällen, de hafwa sina höfdingar och styresmän, inför hvilka hvarje medlem inom hvar ormsamhället ǁ 2. Liksom menniskorna
lefwa äfwen ormarna i ordentliga
samfund, der
till ting ǁ för att hålla ting
sin höfding ǁ ormhöfding
samfundet ǁ sitt samfund
149
Itineraria 2osa 1838.indd 149
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
Missing words added in Castrén
1852a: 68.
The viper thematic is widely
known in folklore especially in
Eastern Finland. Siikala 2013: 271.
The tales of snakes’ society are explained by their custom of overwintering in groups under stones
or the rhizomes of trees. Pulkkinen
2014: 279. (TS)
Det är anmärkningswärdt […] ǁ 1.
Det är anmärkningswärdt, att ungefär enahanda föreställningar om
ormslägtet äfven äro rådande ǁ 2.
Det är anmärkningswärdt, att jag
funnit ungefär enahanda föreställningar om ormslägtet äfwen wara
gängse hos flera i Sibirien boende
Finska, Samojeder och Tatariska
wistande folkstammar. Det tyckes
till och med, såsom skulle hos dessa samtliga sistnämnda stammar en
slags prmkult wara rådande. Wisst
är åtminstone att ormen i alla Tatariska
Castrén collected tales of the
snakes’ society in Southern Siberia
in 1847, see p. 899, 1256, 1261. (TS)
deras Schamaner ǁ ormen [af]
S[chamaner]
under ǁ man
Castrén collected folklore about
these tools especially while travelling in Russian Karelia in 1839. See
p. 298, 303. (TS)
antagit[s hafva]1043 dödat eller annars förorättat
någon af hans undersåter.1044
☙ ❧
Det1045 är anmärkningswärdt, att jag
funnit ungefär enahanda föreställningar om
ormslägtet wara gängse hos flera i Sibirien
wistande, med Finnarne beslägtade stammar.1046 Det tyckes till och med, såsom skulle
hos nämnda stammar en slags ormkult wara
rådande. Wisst är åtminstone att deras1047
Schamaner wörda ormens makt på det högsta
och af sådan anledning bära tagelsnodda ormar på sin trolldrägt. De Finska Schamanerna
äga mig weterligen icke så beskaffade symboler, men äfven hos dem finner man åtskilliga
trollredskap, hvilka ovilkorligen förutsätta en
☙ tro på ormens öfvernaturliga makt. Bland ❧
dessa redskap må här i förbigående nämnas:
1) Ormens tingsten (käärmehen käräjäkiwi),
hvilken under1048 skördetiden, då ormarna åtskiljer från tinget, blir funnen på klippor. Denna sten hålla Schamanerna för en mycket god
hjelp i rättegångar.
2) Ormens tarm (käärmehen suoli) smulas i
hästens mat och dryck, för att behålla djuret wid
godt hull.
3) Ormens strupe (käärmehen suunahka).
Härigenom dryper Schamanen watten i munnen på personer, som lida af halssjuka.
4) Ormens tand (käärmehen hammas). Dermed trycker Schamanen sjuka ställen, under det
han uppläser beswärjelse-formler.
☙ ❧ 5) Ett grässtrå, som ormen under simningen
alltid måste hålla i munnen, för att ej sjunka.
Detta strå tilldelas egenskapen att bita på det
hårdaste jern. Äfven tror man kunna wärja sig
dermed i rättegångs-ärender.1049
150
Itineraria 2osa 1838.indd 150
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
Må nu detta wara nog sagdt om ormar
och björnar. Hwad wåra1050 egna personer beträffar, så will jag nämna, att wi efter en hel
dags wadande i gyttjan kort före midnatten
anlände till ett wälförsedt nybygge, der wi beslöto att hvila till morgonen. Wid mitt inträde
i stugan märkte jag till min förwåning, att in☙ newånarne i stället [att]1051 ❧ hellsa oss wälkommen och bjuda oss ett säte, helt1052 stillatigande drogo sig undan till en aflägsen del af
rummet och der sökte dölja sig för wåra blickar, så godt de kunde. Uttröttad af den långa
wandringen fästade jag härvid ingen widare
uppmärksamhet, utan lösband min rensel och
kastade mig ned på en bänk, der jag genast insomnade. Innan kort blef jag likwäl uppwäckt
af wärdinnan, som med mycken wälvilja inbjöd mig i badstugan och på det mest bewekande sätt bad1053 om ursäkt för sitt obelefvade
uppförande wid wår ankomst. I detsamma
hviskade wägwisaren förslutet i mitt öra, att
☙ man i förstone tagit oss för ❧ rymmare och
stråtröfware, att han sjelf fått uppbära swåra
beskyllningar och förebråelser för sitt dåliga
sällskap, och att han1054 med njuggan nöd kunnat öfvertyga nybyggets innewånare derom,
att wi woro ärligt och anständigt folk, ehuru
wåra kläder blifvit sönderrifna af qvistar och
nedswärtade wid stockeldar. Nu sedan det rätta
förhållandet blifvit utredt, sökte man på bästa
wis godtgöra misstaget. Icke nog dermed att
wärdinnan1055 tillredde badstugan och der
☙ egenhändigt betjenade oss, utan hon gaf sitt ❧
förtroende till oss äfwen derigenom tillkänna,
att hon ifrån badstugan förde oss i sin egen
sängkammare och der uppbäddade för wår
räkning en säng tätt invid sin egen. När1056
wåra […] nämna ǁ 1. oss sjelfwa och
wår resa beträffar, så ǁ 2. äfwentyrliga färd öfwer kärren beträffar, så
will jag icke heller dervid ǁ 3. äfwentyrliga färd öfwer kärren beträffar, så will jag icke längre uppehålla mig dervid utan endast
The word added in Castrén 1852a:
69.
helt ǁ twerto[m]
bad om ursäkt ǁ ursäktade sig
han […] kunnat ǁ det endast med
stor möda tyckats lyckats honom
wärdinnan […] utan ǁ man
wärdinnan inbjöd oss i badstugan,
utan
När ǁ Och
151
Itineraria 2osa 1838.indd 151
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
sedan ǁ åter
hel[g]dags-drägt och ǁ hel[g]dagsdrägt, un[derhöll]
derur […] upplysningar ǁ der winna
<-->
Sodankylä ǁ de[nna]
förrut […] förmodan ǁ på förhand
alstrade förmodan
härstammade från ǁ 1. ~ ǁ 2. ledde
sin härk[omst]
språk ǁ ~, seder
There was also considerable Finnish settlement from the 17th century onwards, and the assimilation of
the Saami population was not particularly rapid or complete. Onnela
1995: 157–176; Onnela 2006: 24–31;
Itkonen, T.I., 1948 I: 96, 117. (TS)
warseblef […] familjer ǁ tyckte jag
mig likwäl hos de ifrån Lappar
härstammade familjer förmärka
wissa
wissa ǁ några
A detailed description of the old
Finnish dialect of Sodankylä is included passim in Knut Cannelin’s
doctoral thesis (Cannelin 1888).
(KH)
bebyggare. ǁ ~ Begge sysselsättade
sig med åkerbruk, och ehuru deras
mödo[r]
krönas ǁ kröntes
anse ǁ trodde
göra ǁ härigenom ~
werk […] torfva. ǁ werk.
deras ǁ Finnarnes
This idea is obviously a consequence of the taxation system
in use since the 17th century, in
which all non-agricultural inhabitants of the country were classified
as Lapps regardless of their actual
ethnic background. Joona 2013: 18–
22, 27; Enbuske 2013: 37, 43–44, 48;
Itkonen, T.I., 1948 I: 96 etc. Itkonen,
T.I., 1948 I: 129 mentions that the
Inari Saami did not like being called
följande dagens morgon sedan1057 randades,
stod hon wid wår bädd i en prydlig hel[g]dagsdrägt och1058 underhöll med sina händer en
elegant bricka, som war belastad med en lysande kaffe[-]service.
Efter intagen frukost fortsatte wi wår
wandring och anlände ännu före Gudstjenstens
början till Sodankylä prestgård. De andliga herrarne förfogade sig till kyrkan, men jag nedsat☙ te mig att revidera kyrko-archivet, i afsigt att ❧
derur1059 winna några upplysningar rörande
innewånarnes härkomst i Sodankylä1060 socken. I sjelfwa verket fann jag äfwen i kyrkoböckerna bekräftelse för den af mig redan förrut1061
närda förmodan, att en stor del af ortens befolkning härstammade1062 från Lappar, de der under tidernas lopp antagit Finnarnes språk1063
och lefnadssätt.1064 I afseende å språket warseblef1065 jag dock både förr och sednare hos de
ifrån Lappar härstammande familjer wissa1066
idiotismer1067, men i lefnadssättet märktes föga
☙ eller ingen olikhet emellan ortens äldre ❧ och
yngre bebyggare.1068
Jag har redan förrut omnämnt att Sodankyläboerne, hvad deras lefnadssätt beträffar,
äro ett åkerbrukande folk, och ehuru deras mödor i detta afseende sällan krönas1069 med framgång, anse1070 de sig likwäl göra1071 ett Gudi
behagligt werk1072, då de hvarje år plöja upp en
torfva. Att åsidosätta åkerbruket är enligt deras1073 föreställning detsamma, som att vara en
Lapp1074 eller hedning, och de hysa den fasta
öfwertygelse att naturen för denna näringsgren
icke utstakat någon gräns. Om en frostnatt förderfvar deras gröda, så se de häruti icke en natur-nödwändighet, utan en rättwis aga af försynen. Olyckligtwis1075 drabbas de nästan hwarje
152
Itineraria 2osa 1838.indd 152
21.8.2019 15:49:49
�Lapland
☙
år af denna ❧ aga, och om den understundom
äfven afböjes, så sker det wanligtwis derigenom, att man i förtid inbergar den omogna
grödan.
Utom åkerbruk idka Sodankylä Sockens
innewånare äfwen jagt, fiskafänge och boskapsskötsel, men sistnämnda näringar bedrifwas
dock utan1076 tillräcklig ifwer och energie.
Med1077 min kännedom af ortens physiska förhållanden skulle jag anse boskapsskötseln wara
den rikaste1078 näringskälla1079 för Sodankylä
socken, men jag lemnar oafgjordt om ens på
denna wäg någon betydligare winning wore att
skörda. I allmänhet är ifrågawarande socken i
☙ anseende till sina materiella tillgångar ❧ onekligen en af de mest wanlottade orter i hela Finland. Här twingas innewånarne, såsom jag i det
föregående omnämnt, att understundom lifnära
sig med gräs, och det är ej exempellöst att man
ur jordens sköte nödgats uppgräfva1080 störtade
kreatur och förtära det halfförruttnade1081
köttet.
Ifrån detta eländets hem wilja wi nu med
ens förflytta oss utför elfwarna Kitinen och
Kemi till det några mil sydligare belägna Kemiträsk. Äfwen denna socken war i en icke alltför
☙ aflägsen forntid bebodd af Lappar, hvilka ❧ efterhand1082 antagit Finnarnes språk, seder och
lefnadsart. om denna metamorfos skrifwer
N. Fellman i ofvannämnda berättelse1083 till
Domkapitlet, att de första missionärerna i Kemi
Lappmark Jacob1084 Lapodius och Esaias Mansveti1085 ”lärt Lapparna Finska språket, och
straxt på rent Österbottniskt Finska begynt underwisa them i theras Christendom; Förskaffadt
Finska böcker och lärt theras ungdom läsa i
book.” Widare heter det i samma document:
Lapps but they used that name of
their nomadic neighbours. (TS)
Olyckligtwis […] grödan. ǁ Likwäl
hålla anse de ej för otillåtet att, om
möjligt afböja denna aga.
utan ǁ med
Med ǁ Utan
rikaste ǁ bästa
närings-/källa
uppgräfva ǁ ~ och förtära
halfförruttnade ǁ förruttnade, af
efterhand […] ǁ genom presternas
nitiska bemödanden blifvit icke allenast
berättelse ǁ berättelsen
Jacob […] Mansveti ǁ Esaias Mansveti och Jacob Lapodius
Jacob Lapodius (1622–1660) and
Esaias Mansveti (Fellman, 1620–
1697) were appointed pastors at Kemijärvi and Inari respectively in
1648. Esaias Mansveti was transferred to Kemijärvi after Lapodius’s
death and he served there until the
end of his life. Sursillin suku 1971:
238 (No. 2991); Itkonen, T.I., 1948 I:
66–67. (TS)
153
Itineraria 2osa 1838.indd 153
21.8.2019 15:49:49
�Itineraria
innewånare […] här ǁ 1. äfwen här ǁ
2. innewånare här
Called Salla since 1936. The original
centre of the parish, the village of
Sallansuu was located west of present-day Куолоярви at N66°58′3″
E29°12′37″ and has belonged to Russia since the Moscow Peace Treaty
of 1940. (TS)
genom ǁ så wäl genom sitt
utseend[e]
Rovaniemi is on the River Kemijoki at N7375629 E443415 (N66°29′41″
E25°43′43″). (TS)
”Och såsom min salig Fader-Fader (Esaias
Mansveti) haft i synnerhet i förståne mycket
swårt at intrycka Finska språket hos Lapparne,
☙ har han i anseende ❧ till de fördelachtiga belägenheter här funnits till at upptaga Nybyggen
bedrifwit at åtskilliga ifrån Ijo och Uhleå Sochnar begifvit sig hit, af hvilka några härstädes”
(i Kemiträsk), [”]andra längre upp i Lappmarken sig nedsatt och ehuru Lapparne i förståne
welat utdrifwa them blefvo likwäl af Konungens Befallnings[-]hafwande maintenerade wid
sina Nybyggen.” – – ”Desse bönder, som woro
Finnar, dock belefwadt och booksynt Fålck,
hafwa gagnat Lapparna otroligen och warit min
sal[ig] Fader-Fader till icke ringa understöd med
deras omwändelse, så att the icke allenast genom dagligt umgänge med Lapparne lärt thet
☙ Finska språket; utan ock med theras exempel ❧
uppmuntrat them, at aflägga sina Afguda-tjenster, at lära sig läsa och ehrhålla then sanna
kundskapen af en rätt Christendom. Therjemte
ock klädt them en hel annan lefnadsart: at the
begynt byggja sig huus, föda boskap och upptaga åkerbruk, i synnerhet sedan the genom giftermålet befryndat sig med bönderna, hafwa
the mästadelen aflagt Lappska språk och begynt
tala Finska mellan sig och sina barn, äfvensom
andra bönder”.
För det närwarande finnas i hela Kemiträsk församling inga Lappar, men liksom i Sodankylä röja innewånare1086 äfven här på
somliga orter i synnerhet i Kuolajärwi ka☙ pel1087, sin Lappska härkomst ❧ genom1088
vissa egenheter i språket och till en del äfven
genom sitt utseende. I afseende å seder och lefnadssätt finner man på denna ort lika mycken
hyfsning, som i många sydliga delar af landet.
154
Itineraria 2osa 1838.indd 154
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
Ännu mera tilltager hyfsningen och i
bredd dermed det yttre wälståndet i Rowaniemi1089 och Kemi socknar1090, hvilka jemwäl i
äldre tider warit bebodda af Lappar, men sedermera upptagit en stor del af sin befolkning ifrån
Ryska Karelen1091 eller de1092 gamla Bjarmernas land.1093 Innewånarne i dessa socknar äro
alla utan undantag åkerbrukare, men för1094
wissa allmänna naturhinder och i synnerhet det
kalla klimatet har likwäl denna näringsgren ej
☙ kunnat göra allt❧för betydliga framsteg. Deremot är laxfänget härstädes1095 ganska förmånligt och äfwen boskapsskötseln utgör en wigtig
näringskälla för orten. Slutligen hafva1096
bönderna i Kemi och Rovaniemi af1097 sina förfäder, de1098 nyssnämnda Bjarmerna, ärft en
stor benägenhet för handels-speculationer.1099
De älska ej att tillbringa sin tid i lättja och sömn
vid den värmande ugnshärden, utan irra vidt1100
omkring på handelsresor, dem de ofta utsträcka
☙ ända till Stockholm och Petersburg. ❧ Det1101 är
twifwelsutan just i sistnämnda omständighet,
man har att söka grunden till den sällsynta
hyfsning, som utmärker ortens1102 innewånare.
Och härigenom förklaras äfwen deras1103 utomord[en]tliga raskhet, rådighet,1104 beslutsamhet
och energie i alla företag. Måhända hafwa
äfwen wissa locala omständigheter i sin mon
bidragit till att utweckla dessa för Kemi och
Rowaniemi socknars bebyggare egendomliga
characters-drag. Såsom man wet, är Kemi-elf i
sitt nedersta lopp mycket strid och wattenrik,
full af brusande forssar och wattenfall. Att färdas upp- och nedför denna ström, är förenadt
med många1105 faror och tager i anspråk icke
allenast stora kropps[-]ansträngningar, utan
☙ dertill1106 erfordras äfven ❧ ett raskt och hur-
socknar ǁ Lap[pmark]
This assumption was derived from
Jacob Fellman (1795–1875), but present-day research does not confirm
it. On the contrary the Karelian influence in the Rovaniemi area is
considered to have been relatively
weak. The origins of the settlement
were in different regions. Vahtola,
J., 1996: 143–145. (TS)
de ǁ det
It has been assumed that the Biarmia of the Scandinavian sagas was
on the River Dvina, but its location
is actually uncertain. Its historicity, however, has not been denied.
Koskela Vasaru 2014. See also the
commentary to Castrén’s article
Anmärkningar om Savolotscheskaja
Tschud, Castrén 2017a: 48–88. (TS)
för […] allmänna ǁ i anseende till
allmänna
härstädes ǁ på
hafva ǁ 1. äro ǁ 2. äga ǁ 3. haft
af […] benägenhet ǁ en stor benägenhet
de […] Bjarmerna ǁ Bjarmerna
Cf. Castrén on Finnish and Russian
national character p. 387–390 and
travel diary between 7 and 10 July
1842, p. 606. (TS)
vidt […] handelsresor ǁ hela wintern
igenom på marknader och handelsresor <----> icke blott innom landet, utan äfven
Det […] man har ǁ Det är twifwelsutan just detta rörliga lif, som hos
allmogen på denna ort
ortens innewånare ǁ allmogen på
denna ort
deras ǁ den
rådighet, beslutsamhet ǁ 1. rådighet
och energie i characteren, som utgöra ett ǁ 2. rådighet, beslutsamhet
och energie i characteren
många ǁ stora
dertill ǁ fordrar
155
Itineraria 2osa 1838.indd 155
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
landets […] tillbringa ǁ allmogen
till[bringa]
denna ǁ sjelfva ~
något ǁ ~ slags
A road that was trafficable also in
summer was completed in 1839.
Enbuske 1997: 60. (TS)
fara ǁ färdas
tillrygga[la]de denna ǁ gjorde de[nna]
sedan ǁ ända ~
Castrén was born in Tervola on the
River Kemijoki downstream from
Rovaniemi. (TS)
en ǁ ej
störta […] förderfwet ǁ göra en ända
på mitt unga lif
wid ǁ d[e]
fots […] utgång ǁ fots, ty ehuru
edswurna män, trodde de sig ej
kunna
han ǁ Han
oss wälbehållna ǁ 1. oss ǁ 2. både mig
wälbehållen
Along with the scholarly results,
the journey had also other influence on Castrén’s future. During
the journey, he had sent his application for the position of lecturer
in the Finnish language at the University of Helsinki, but the person
who should have taken it to the
university had been late, and Castrén could not therefore be considered as an applicant. It cannot be
taken for granted that he would
have been given the position, but
now he was at any rate excluded.
Carl Axel Gottlund (1796–1875) was
appointed. Autio 1981: 44, 200. (TS)
tigt sinne. Tager man i betraktande, att landets1107 inbyggare tillbringa större delen af sitt
lif på denna ström, så bör det kunna antagas, att
äfwen denna1108 omständighet utöfwat något1109 inflytande på deras character.
Enligt hwad jag hört förtäljas, lärer på de
sednare åren en ordentlig landswäg hafva blifvit banad ifrån Kemi till Rowaniemi och Kemiträsk.1110 Wid den tid, då wår lappländska resa
inträffade, war denna wäg knappt påbegynt,
och wi nödgades derföre fara1111 med båt utför
strömmen. Det war med wexlande känslor, jag
☙ ❧ tillrygga[la]de1112 denna färd, ty ifrån Rowaniemi ända till Kemi woro alla forssar och wattenfall mig bekanta sedan1113 min barndoms
spädaste dagar och de enda bekanta, som döden
lemnat mig qwar på denna ort, der jag först skådat dagens ljus.1114 Midt under de smärtsamma
intryck, som älskade anförwandters grafwar
gjorde på mitt sinne, war det en1115 fröjd att förnya bekantskapen med forssarna och wattenfallen – dessa ystra lekkamrater, hvilka mången
gång warit nära att stjelpa min båt omkull och
störta1116 mig i förderfwet. Nu liksom förr höll
jag det endast för en munter lek att ila hän
☙ öfwer ❧ de brusande böljorna och öfwersköljas
af fradgande bränningar. Ofta sökte styrmännen beweka mig att wid1117 de farligaste wattenfallen stiga i land och passera wägen till fots1118.
De försäkrade högtidligen att de, ehuru edswurna män, ej wågade answara för en lycklig utgång. Icke dessto mindre förblef jag städse sittande i båten och behöfde alldrig ångra mitt
öfverdåd, ty han1119, som är alla styrmäns styrmän, skänkte oss en lycklig färd och lät oss1120
wälbehållna anlända till Kemi, der wår
lappländska resa ändteligen slutades.1121
156
Itineraria 2osa 1838.indd 156
21.8.2019 15:49:50
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
1 Resa till Lappland år 1838 (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/e24d5b893b0cb7f95ea66ea8b138fd38.pdf
af7dfba251a053c1657d24d4b10ae0a7
PDF Text
Text
Archaeologica et historica
The Solovetsky Chronicle was published in print for the first time in
1790. The second edition appeared
in 1815, the third in 1833, and the
fourth in 1847. In addition to these,
its contents have been reproduced
in a three-tome publication that
came out in 1836 and was reprinted
without changes in 1853. It seems
that this is the edition that Castrén
used. Спасо-Преображенский […]
монастырь: Книжная лавкаб
http://solovki-monastyr.ru/shop/category/ebooks/item/19/; Досиѳей 1833;
Досиѳей 1836/1853. (TS).
The manuscript has not been preserved. The article was originally published as Castrén 1843 and
1858c.
The Solovetsky Monastery was
founded in the early 15th century
(traditional date 1436) on the Solovetsky Islands in the White Sea
near Arxangelˈsk. Extant documentary sources begin in the late
15th century. It was also an important centre for domestic and international trade and, due to its walls
and weapons, a strong military fortification in the area. In the 1920s
and 1930s, it was used as prison and
later in the Soviet era the islands
were a military area. Since the early 1990s the monastery has been revived but most buildings are used
as a museum. The monastery belongs to UNESCO World Cultural
Heritage list. Спасо-Преображенский […] монастырь: Из истории
обители, http://solovki-monastyr.
ru/abbey/history/. Kirkinen 1970:
242–249; Luukko 1954: 243. (TS)
Solovetsky is situated in the White
Sea, the monastery main building
at N65°1′29″ E35°42′35″ (ETRS89
geographical coordinates ~WGS84,
defined according to Google
Earth). (TS)
1
Utdrag ur Solovetska
kloster-krönikani 1
af M. A. Castrén2
Klostret3 Solovetskojii har i Ryssland förvärfvat sig en vidsträckt ryktbarhet så väl genom
sin ålder, sin rikedom och prakt, sitt herrliga
läge, sina heliga män och de under, hvilka
traditionen dem tillskrifver, som isynnerhet
genom sina historiska minnen.4 I besittning
af Hvita hafvets hela södra kust låg klostret
i mera än tvenne secler i nästan oupphörlig
fejd med sina oroliga Finska grannar.5 Äfven
Svenskar och Norrmän, Danskar, Tyskar och
sjelfva Ryssarne oroade stundom Solovetskoi,
dess underlydande domäner eller skyddsorter.
Ty såsom den vigtigaste ort vid hela Hvita hafvet efter Cholmogors6 fall allt intill Archangels
genom Peter den Store grundade välmakt,
måste klostret ej blott vaka öfver sina egna besittningar, utan det hade sig äfven ombetrott,
i. Af denna krönika finnas flera editioner. Vi hafva
begagnat den nyaste, utgifven i Moskva år 1836.
ii. Klostret Solovetskoj är beläget på en af de Solovetska öarne vid Hvita hafvets sydvestra kust, omkring 60 verst från staden Kem. Klostret grundlades
år 1129 af den hel[ige] Savvatij, men dess första kyrka uppbyggdes ungefär ett decennium sednare, då
klostret äfven erhöll sin första af Novgorodska Erkebiskopen auctoriserade Igumen (Prior).
20
�Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan af M. A. Castrén
att skydda alla omkring hafvet belägna orter.
Sistnämnda skyldighet medförde klostret rättigheten till ett slags herravälde öfver det nu
så kallade Archangelska Guvernementet. Under Ryska Rikets dåvarande förhållanden egde
alltså klostret en icke ringa politisk betydenhet. Mer än en gång måste Rysslands Tsarer
söka bistånd hos de Solovetska fäderne och
sjelf den Svenska Konungen Carl [IX]7 anhöll
om deras vänskap. Men öfverhufvudtaget eger
dock klostret sin förnämsta historiska märkvärdighet genom de strider det haft att kämpa
med dess Finska gräns-folk. För Finland äro
väl dessa strider ej af någon stor politisk betydelse, men i betraktande af Finnarnes mindre
bullersamma lynne8, torde det ej vara utan intresse att äfven se dem träda utom sin naturliga, åt fredens yrken egnade, tysta verksamhet
och oförväget kasta sig på äfventyrets farliga
stråt. Ty om äfven den Svenska politiken en
och annan gång ledt och underhållit ifrågavarande fiendtligheter, så voro de dock vanligtvis
föranledda af äfventyrare-andan, roflystnaden,
hämndbegäret och andra dylika för Finnarnes
innersta väsen främmande bevekelsegrunder.
Under den Solovetska helgedomens första
tillvaro omtalas i krönikan inga deremot rigtade anfall. Sannolikt ströfvade Finnarne äfven
då inom det Ryska området, likasom å andra
sidan Ryssarne inom det Finska9; men det
har sällan bekymrat de heliga klosterfäderne,
hvad som tilldrager sig utom deras lilla verld,
och så länge de Solovetska fäderne hvarken
21
There was a more or less constant state of war between Sweden
and Russia, especially during the
15th-century expansion politics of
Sweden. A local truce was finally
signed between the monastery and
Sweden in 1614 and thereafter a
Swedish-Russian peace treaty was
signed in Stolbova in 1617. Kirkinen
1970: 246; Kirkinen 1994: 45 (TS).
The gorodišče of Xolmogor was
situated at the River Dvina. After
founding the town of Arxangelˈsk
on the coast, it gradually lost its
significance. Xolmogor has not
been archaeologically excavated,
and its surroundings were largely
been destroyed by later settlement.
The location of the present-day village of Xolmogory is N64°13′30″
E41°39′0″. Ясински – Овсянников
1998: 89. (TS)
Castrén 1843 & Castrén 1858c: XI.
Carl IX (1550–1611) was regent
[Riksföreståndare] of Sweden from
1595 to 1604 and King of Sweden
from 1604 to 1611. Nenonen – Teerijoki 1998: 198–199. (TS)
Castrén also refers to the assumed
Finnish folk character in several other texts of his. Its basic elements were established on a Herderian basis and discussed by several scholars in the 1830s and 1840s.
Häkkinen, K., 2006; Tiitta 1994:
239–241. Sommer 2012: esp. 22–30
has, however, emphasized the difference between the idea of a unified and thus artificial national language from the original Herderian
idea of language as an integral part
of national character. (TS)
There was a war taking place between Sweden and Russia from
1570 until 1595, and, in the north in
particular, it was characterized by
guerrilla warfare. Julku 1987: 298–
303.
�Archaeologica et historica
Several guerrilla attacks were made
from the east to the coast of Ostrobothnia in the second half of the
15th century and a state of open
war prevailed between Sweden
and Novgorod in 1495–1497. Attacks continued into the next century and a new war followed in
1554–1557. Luukko 1954: 243–255,
718–728 (TS).
Ivan IV the Terrible (Ru. Иван Грозный) (1530–1584): Grand Duke of
Moscow in 1533–1584 and the first
Tsar of Russia. Nenonen – Teerijoki
1998: 844–845. (TS)
A voevod (Ru. воевод) was an
elected leader in Slavic countries.
Зенченко 2006; Nenonen – Teerijoki 1998: 1155. (TS)
Streltsy (archers, Ru., Sg. стрелец)
were originally members of Tsar
Ivan IV’s personal bodyguard and
later served as general infantry soldiers. Рабинович 1976; Nenonen –
Teerijoki 1998: 1107–1108. (TS)
Arquebus, Ru. Sg. пищаль.
Pood, an old Russian measuring
unit (40 lispunds = 16,36 kg).
Vologda is situated on the river of same name at N59°13′25″
E39°52′57″. (TS)
A volostˈ was a local administrative unit, or municipality, in Russia.
Большая российская энциклопедия 5: 671–672 (Волость). (TS)
The construction of the wooden
fortification began, according to the
monastery chronicle, in 1578. Construction of the stone walls began
in 1582 and was completed in their
original form in 1594. Досиѳей
1833: 38–39, 46–47; Досиѳей 1853 I:
83–84. (TS)
hunnit draga skatter inom sina murar eller
lägga under sig vidsträckta besittningar, hade
Finnarne ingen anledning att störa dem i deras andliga värf.10 För öfrigt blefvo ej de första
fiendtligheter emot klostret föröfvade af Finnar, utan af Svenska och Tyska sjöfarare. Detta
upplyses af en från Solovetskoj till Tsar Ivan
Wasiljewitsch11 häröfver afsänd klagoskrift,
hvari ifrågavarande sjöfarare kallas Свѣйскiе
Нѣмци (utan tvifvel Svenskar) och Амбурци
(Hamburgare). Nämnda klagan hade den påföljd, att till klostret skickades från Moskva en
Vojevod12 med 10 Sträljtser13, 5 styckjunkare
samt en ammunition af 5 kanoner (пищали14)
och 100 gevär, hvartill kom en förstärkning af
4 kanoner, 200 kulor och 115 pud15 krut från
Vologda.16 Nyssnämnda Vojevod fick sig anbefalldt, att från närbelägna voloster17 taga 95
man och af dem inöfva 90 till Sträljtser samt
5 till styckjunkare. Till befästande af klostret
uppbyggde han deromkring år 1579 en ostrog
af träd.18 ”Samma år”, förtäljer kloster-krönikan, ”inföll ett talrikt antal Kajanska Nemtseriii i Kemska19 volosten samt anställde der
en stor ödeläggelse. En träffning, hvari Vojevoden Oseroff20, underlägsen i styrka, inlät
sig med fienden, lände Ryssarne till nackdel.
Soldaterne, ovana vid skjutgevär, blefvo jemte
Vojevoden nedgjorda”. Härefter skickades till
klostret en annan Vojevod21, som fick under sitt
befäl 100 man, med hvilka han beordrades att
iii. Нѣмецъ, Tysk, betecknar ännu i dag hos den lägre folkklassen i Ryssland utlänning öfverhufvud.
22
�Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan af M. A. Castrén
sommartiden skydda klostret, men under vintern ligga vid några klostret underlydande voloster nära gränsen.22 Följande året 1580 skedde
ett nytt anfall, som Kajaniterne, 3000 man till
antalet, vågade emot ett fäste i [Rugoserska]
volosten23. De sökte med storm intaga fästet,
men blefvo med stor förlust tillbakaslagne,
sedan de i tre dygn hållit nämnda fäste i belägringstillståndiv.24 Tvenne deras anförare blefvo
dödade, ett stort antal af manskapet togs till
fånga, belägringsverktyg, sköldar och andra vapen blefvo de segrandes rof.25
Under hela den tid, då Ivan Wasiljewitsch
förde spiran i Ryssland, äro endast desse tvenne af Finnar föröfvade fiendtligheter omständligen beskrifna, men derjemte omnämnes i
allmänhet, att Finnarnes täta anfall (частыя
нападенiя) under denne Furstes regering
förmått hans efterträdade Tsar Feodor Ivanovitsch26 att tänka på det värnlösa klostrets beskydd. I följe af hans befallning uppbyggdes
kring klostret en stenmur med åtta torn. Byggnaden utfördes under loppet af tio år, planen
dertill uppkastades af en krigserfaren Munk vid
namn Trifon och arbetet leddes af en Vojevod
samt andra kunnige män från Moskva. – Vid
samma tid blef äfven i Sumska volosten27, som
lydde under klostret, uppbyggd en ostrog af
träd, hvilken omgafs med jordvallar. Alla dessa
anstalter verkställdes på bekostnad af klostret,
som det äfven ålåg att underhålla en bevakning
iv. En äldre krönika uppgifver, att sjelfva slaget varat
i trenne dygn.
23
Kemˈ (Ru. Кемь, Fi. Kem[i]) is situated ca. 60 km west of Solovetsky
on the western shore of the White
Sea in the estuary of the river Kemˈ,
N64°56′56″ E34°36′58″. (TS)
Mixail Ozerov. Досиѳей 1833: 39.
Andrej Zagrjažskij. Досиѳей 1833:
39.
See also Luukko 1954: 735–738. (TS)
Meaning Rugozero (Ru.)/Rukajärvi
(Fi.) in the present-day Karelian
Republic at N64°4′51″ E32°46′43″.
EKI Place Names Database, http://
www.eki.ee/knab/knab.htm. Castrén
1843 & Castrén 1858c: Brugoserska.
According to Досиѳей 1853 I: 81
this happened “in Vrugozero on the
border of Finland” but according to
Досиѳей 1833: 40 in Kemˈ. (TS)
Accoding to Досиѳей 1853 I: 81
the siege lasted for three days, and
Досиѳей 1833: 40 claims that the
battle lasted three days. (TS)
There were Russian-Karelian raids
into Ostrobothnia almost every year in the 1580s. Luukko 1954:
739–762. (TS)
Fedor Ivanovič (1557–1598), son of
Ivan IV, was Tsar of Russia in 1584–
1598, but the empire was actually
ruled by his brother-in-law Boris
Godunov (1552–1605) who succeeded him as Tsar in 1598–1605. Kaila
1910; Nenonen – Teerijoki 1998: 687.
(TS)
Suma (Sumsk, Sumskij posad) is
located on the western shore of
the White Sea south of Solovetsky
at N64°15′19″ E35°25′7″. EKI Place
Names Database, http://www.eki.
ee/knab/knab.htm. (TS)
�Archaeologica et historica
Kovda (Ru.)/Kouta (Fi.) on the
western shore of the White Sea
at N66°41′31″ E32°52′8″. EKI Place
Names Database, http://www.eki.
ee/knab/knab.htm. (TS)
Umba is on the Kola Peninsula at
N66°40′31″ E34°18′27″. EKI Place
Names Database, http://www.eki.
ee/knab/knab.htm. (TS)
Keretˈ (Ru.)/Kieretti (Fi.) on the
western shore of the White Sea at
N66°16′33″ E33°33′33″. (TS)
Pan Sevastˈjan Kobelˈskij and five
Lithuanians, Ivan Mixajlov Jaxontov with boyar children, centurion
Semen Jurˈenev with one hundred
Moscow archers. Досиѳей 1833: 43.
Boyars were the highest rank of soldier and counsellor class in Russia.
Nenonen – Teerijoki 1998: 1026. (TS)
This campaign to Finland is not related in Досиѳей 1833: 43–44. (TS)
The Oulujoki runs into the Gulf
of Bothnia at N7211981 E428792
(N65°1′26″ E25°29′19″). The coordinates of Finnish places have
been determined according to
the ETRS-TM35FIN system in
MML karttapaikka, https://asiointi.
maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/.
They have been given also as latitudes and longitudes according to
ETRS89 geographical coordinates
(~WGS84). (TS)
The Siikajoki discharges into
the Gulf of Bothnia at N7193884
E392194 (N64°51′7″ E24°43′34″). (TS)
Luukko 1954: 760 also agrees that
Kolokolsk means Kello. (TS)
Fi. Liminka. Liminka is situated
south of Oulu on the western coast
of Finland. There was never a castle there, but both the church and a
considerable portion of the villages
in Liminka were destroyed by Russians in their attack of 1589. Vahtola 1991: 170–171. (TS)
af minst 100–130 Sträljtser, af hvilka ena hälften skulle försvara Solovetskoj och den andra
skydda ostrogerna Suma och Kem samt hålla
utposter vid gränsen.
Medan slika skyddsvärn och försvarsmurar
upprestes emot Finnarne, underläto ej desse att
midt i verket ofreda fienden. Sålunda omtalar
krönikan, att Svenske Finnar, af gammalt hat
till Ryssland och för att hämnas ett ströftåg,
som man från de Solovetska volosterna år 1589
anställt mot staden Kajana, nästföljande år inföllo öfverallt (повсемѣстно) inom Ryska området. ”Kommande med båtar utför floden Kouda, 700 man starka, härjade de och uppbrände
i Kolska kretsen volosterna Kouda28, Umba29,
Kieretti30 och andra vid hafvet belägna byar, inföllo derefter i Kemska volosten och plundrade
der alla boningar. Härpå begåfvo de sig tillbaka
uppför floden Kem.” I anledning häraf sändes
till klostrets försvar nya Vojevoder31 med femhundrade man. Desse stodo hösten 1590 vid
Solovetskoi och förfogade sig derefter till sitt
vinter-qvarter i Karelska volosten Schuja. Härifrån32 tågade några Vojevoder i spetsen för
1300 man emot det Finska gränslandet, plundrade alla boningar vid floderna Oula33 och Sigovka (Siikajoki)34, härjade volosterna Ostroffsk
(Carlö, Hailuoto?) och Kolokolsk (Kello by?)35
samt intogo med storm ostrogen i Limingå36
(Леменгинскiй острогъ). Härpå nödgades de
återvända, emedan de befarade, att Finnarne
under deras frånvaro kunde råka på infallet att
utöfva vedergällnings-rätten inom Ryska området. I sjelfva verket hade desse under vintern
24
�Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan af M. A. Castrén
företagit ett härjningståg, som sträckte sig ända
upp till Lapplands nordligaste gränser. Om
nämnda tåg innehåller kloster-krönikan följande: ”Oroliga och illasinnade Finländare, lågande af ny hämndlystnad, uppbrände och i grund
förstörde Petschenska klostret37 i närheten af
staden Vardöhus, dödade klostrets Igumen Gurij, Munkar och verldsliga män, samt bortförde
kyrkans och klostrets egendom. Tredje dag Jul
anryckte fienden emot Kolska ostrogen38, men
de belägrade innevånarne gjorde ett utfall och
barbarerne blefvo i grund slagne. Sextio bland
dem dödades och de öfriga aflägsnade sig
skyndsamt med båtar på Tuloma elf39. Derefter blef det Petschenska klostret på Tsar Feodor
Ivanovitschs befallning innan kort återuppbygdt i sjelfva Kolska ostrogen.” Nyssnämnda
nederlag afskräckte ej Finnarne att kort derpå
förnya besöket. ”År 1592 den [20]40 September”, förtäljer krönikan, ”gjorde Finländare under anförande af Maurits (Маврусъ) Laurin och
Öfverste Hans (Гавнусъ Иверстинъ) ett förtvifladt anfall emot alla vid hafvet belägna orterv.
De understöddes denna gång af Nemtser från
andra sidan hafvet (Svenskar). Man plundrade
och uppbrände, så väl kronan, som klostret underlydande voloster ända till Sumska ostrogen.
Saltsjuderier, brödmagasiner, fiskeläger blefvo
plundrade; hästar och all annan boskap dödades. Många bönder bortfördes i fångenskap.
Herrans tempel plundrades och uppbrändes.
v. Desse herrar (Maurus och Gaunus) hunno med
mycket på en dag.
25
The monastery of Pečenga (Ru.)/Petsamo (Fi.) is located at N69°32′40″
E31°12′49″. It was founded in 1533
and, after the attack and destruction
of 1589, it was moved to Kola. The
monastery was closed in 1764. Leo
1999: 433–434. (TS)
The castle and later town of Kola
(Ru.)/Kuola (Fi.)/Kuâlõk (SaaS)/Guoládat (SaaN) at N68°52′56″ E33°1′9″.
Kola is firstly mentioned as a rural
settlement in the middle of the 16th
century. Construction of the castle
began in 1583, and Kola gained town
privileges in 1780/1784. Никонов
2009. (TS)
The Tuloma (Ru.)/Tuuloma (Fi.)
discharges into the Barents Sea on
the southern coast of the Kola Peninsula at N68°48′57″ E32°42′6″. (TS)
Castrén 1843 & Castrén 1858c: 29.
Corrected according to Досиѳей
1853 I: 91, although there is not and
cannot be any evidence proving
that one or another of these dates
is actually correct. (TS)
�Archaeologica et historica
The campaign of 1592 was led
by Sven Bagge. Gavnus (Hans)
may mean Hans Michelsson who
took part in it. Luukko 1954: 776–
779. (TS)
Castrén 1843 & Castrén 1858c: Ivan
Feodorovitsch. Cf. Досиѳей 1853 I:
92–93. Not mentioned in Досиѳей
1833: 45.
Dosifej seems to refer to what was
to be border between Russia and
Sweden from 1595 on. Before that
there was no fixed border in the
north. This shows also that Dosifej
had formulated the chronicle relation using concepts of his own
time, and Castrén followed him in
this respect. (TS)
Castrén 1843 & Castrén 1858c: Ivan
Vasiljevitsch.
Vasilij IV Šuiskij (1552–1612,
Tsar in 1606–1610) was the last Tsar
of Russia who was descended from
the claimed founder of Russia, Rurik. Poles captured him and kept
him imprisoned in a monastery in
Poland until his death. Nenonen –
Teerijoki 1998: 1141. (TS)
The false Dmitrij (d. 1606) was a
seeker of power who presented
himself as a son of Tsar Ivan IV. He
was Tsar in 1605–1606. Nenonen –
Teerijoki 1998: 1138. (TS)
Till lågornes rof lemnades byarna omkring
Sumska ostrogen. Man anryckte med djerfhet
mot sjelfva detta fäste, men mötte icke allenast
ett manligt motstånd, utan klostrets Sträljtser
gjorde i förening med bönderne ett utfall, lefvererade en blodig drabbning och drefvo fienden
innan kort på flykten. På den fiendtliga sidan
blef befälhafvaren dödad, många Nämtser stupade, andra togos till fånga.”41
Till skyddande af sina nordliga gränser
emot dylika fiendtligheter, anbefallte Tsar
[Feodor Ivanovitsch]42 ibland annat, att en ny
ostrog skulle uppbyggas i Kemska volosten, så
nära gränsen som möjligt.43 Till Solovetskoj
sände han från Moskwa många Vojevoder, 200
Sträljtser, 90 kosaker, samt dessutom en ansenlig krigshär, bestående af Serber, Voloschaner
och Litwer. Denna här förökades ännu med rekryter från Dvinska området och klostrets voloster. Härpå företogs ett ströftåg emot staden
Kajana, som jemte många andra orter blef härjad och ödelagd.
Under nästföljande tiderymd omtalas i kloster-krönikan inga hvarken från Ryska eller Finska sidan föröfvade fiendtligheter. Snart trädde
äfven Ryssland och Sverige i vissa politiska
förhållanden till hvarandra, som icke allenast
måste för en tid undertrycka det enskildta agget emellan gränsboerne, utan äfven förmå de
våra att träda i fredliga underhandlingar med
klostret. – Carl den IX hade nemligen förbundit sig att bistå [Vasilij Ivanovitsch] Schuiskij44
emot den falska Dmitrij45. Nu var det för Carl
26
�Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan af M. A. Castrén
maktpåliggande att icke blott känna klostrets
politiska tänkesätt, utan han sökte äfven förmå det att verka i enlighet med sina intressen.
Att klostret äfven kunde det, var icke något
tvifvel underkastadt. Så väl genom sin andliga hierarchie, som sitt politiska inflytande
beherrskade klostret, såsom redan ofvanföre
anmärktes, hela den omkring Hvita Hafvet belägna nejden, således äfven en del af det rika och
mäktiga Dvinska landet. Ehvart klostrets tänkesätt alltså lutade, antingen för Schuiskij och den
med honom förbundna Svenska Konungen eller
för den falska Dmitrij, kunde det blifva en lika
mäktig bundsförvandt, som en farlig fiende. I
synnerhet måste Carl befara, att klostret, i fall
dess afsigter voro stridande mot hans intressen, skulle uppbjuda all sin förmåga att oroa de
Finska gränse-orterna, hvilka i slik händelse ej
fingo utblottas. Men om klostret åter ville göra
gemensam sak med honom och Schuiskij, ärnade
han låta en afdelning af sina trupper förena sig
med det manskap, klostret kunde bringa tillsamman. I det minsta ville han sända hjelptrupper till Ryssland genom de orter, som tillhörde
klostret, och af det följande inhemtas, att icke
engång detta lät göra sig utan klostrets medverkan. Dessa och dylika tänkesätt gåfvo anledning till en brefväxling, som under kriget fördes
emellan Höfdingarne öfver Uleåborg46 och Kajana47 å ena sidan samt klostrets föreståndare å
den andra. Vi vilje här i öfversättning meddela
några af dessa bref, emedan de innehålla ett och
annat om Finland, som ej kan lösryckas ur det
27
Fi. Oulun linna/Oulujoen linna. This
castle was built in 1590 at N7211263
E427744 (N65°1′2″ E25°28′0″. Russians burnt it in 1715 and the remaining parts were destroyed in an
explosion in 1793. Vahtola 1991: 171–
172, 293–294. (TS)
Fi. Kajaani. The construction of the
Kajaani Castle began in 1604 on
an island in the river Kajaaninjoki but it was never fully completed. Russians destroyed it in 1716.
Its location is N7122776 E535545
(N64°13′46″ E27°43′58″). Heikkinen
2004. (TS)
�Archaeologica et historica
Isak Behm (d. ca. 1622) was known
as a violent sea guerrilla but he was
also the governor of Ostrobothnia
who more or less founded the town
of Oulu and the castle of Kajaani
and organized a tax collecting system in the province. King Carl IX
ordered him to invade and capture
the castle of Suma on the Russian
side of the border in 1609, but, due
to practical difficulties, he did not
fulfill the order and was therefore
removed from his position. Luukko
2001. (TS)
The province of Ostrobothnia. (TS)
This letter does not belong to the
chronicle itself but is quoted in
Досиѳей 1853 I: 95–97. The event is
mentioned, however, in the chronicle, Досиѳей 1833: 51. The person
who translated the text sought to
imitate the early 17th-century style
of Swedish language. (TS)
Here Castrén calls Dosifej chronicler, although it would have been
more accurate to call him the author
or editor of the geographical-historical description of the province. (TS)
allmänna sammanhanget. Det första af nämnde
bref är skrifvet af Isak Behm (Беемъ)48, som
kallar sig Hans Kungliga Höghets Carl den IX:s
Befallningshafvande öfver Uleåborg, Kajana
och Österbotten49 (Улеборискiй, Каянскiй и
Юстербойнскiй Державецъ). Brefvet är författadt på dålig Ryska och lyder, med förbigående af den vidlöftiga Kungliga titulaturen, på
följande sätt:50
– – – Jag Isack Behm gör vetterligt för den
stora Sumska Vojevodenvi 51, att jag erfarit, hurusom i Ryssland nu finnas tvenne
Tsarer och Storförstar, ty några Magnater
af de edra hålla med Vasilij Ivanovitsch
Schuiskij, såsom Patriarchen, Metropoliten, Erkebiskoparne, Prostarne vid alla
församlingar, Bojarer, Vojevoder, Djaker,
Adelige, Bojar-söner, Främlingar (гости,
utländska i Ryssland boende handelsmän) och Handelsfolket i hela Ryssland
till Storförste; men andra finnas, hvilka
förgätit tro och lag och sin korskyssning,
de hafva förrått den gamla Herren och tagit någon annan, som de Dmitrej kalla,
hvilken Polackar och Litwer fört i Ryska
landet och ingen vet, hvad han är för en
menniska. Derföre spör jag af dig, med
hvem håller du – med Vasilij Ivanovitsch
Schuiskij eller med Dmitrej, hvilken Polackar och Litwer till Tsar och Storförste
vi. Denna sällsamma titel tilldelas Solovetska klostrets Igumen, fader Antonij. Kronikscribentens anm.
28
�Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan af M. A. Castrén
öfver eder satt hafva? Men Metropoliten,
Erkebiskoparne, Prostarne vid alla församlingar, Bojarer och Vojevoder, Djaker, Adelige, Bojar-söner, Främlingar och
Handelsfolket i hela Ryssland, hvilka hålla med Vasilij Ivanovitsch Schuiskij, hafva
skrifvit till vår Stormäktige Konung och
hafva skickat sina sändebud till Hans
Stormäktighet och begärt hjelp af vår
Stormäktige Konung emot deras fiender;
och vår Stormäktige Konung vill komma
det Ryska Riket till hjelp emot deras fiender. Och nu har vår Stormäktige Konung
skickat med stor styrka sin Krigshöfding
Grefve Joachim Fredrik Mansfeld52, så
ock sine Förstar och Anförare Jakob Pontus53, Axel Kurk54, Tönne Jöransson55
och Anders Boije56; desse skola komma
Ryska Riket till hjelp med främmande
och eget krigsfolk. Derföre vill jag visst
veta af dig, med hvem du håller, och är du
tillfreds med vår Stormäktige Konungs
hjelp, men jag har vår Kungliga Höghets befallning och verkliga ordres, att
jag med vår Stormäktige Konungs krigsstyrka skall komma dig till hjelp, men gif
du mig tillkänna: hvem är din Tsar och
Storförste, – och gif du mig tillkänna: vill
du, att vår Stormäktige Konungs hjelp
komma skall? – Skrifvet uti vår Stormäktige Konungs och Hans Kongliga Höghets
arfstad Kajanaborg året efter Chr. f. 1609.
29
Joachim Friedrich Graf von Mansfeld zu Vorderort (1581–1623) was
a German-born count and military
commander in the Swedish service.
Wikipedia: https://pl.wikipedia.org/
wiki/Joachim_Fryderyk_von_Mansfeld. (TS)
Jacob De la Gardie (1583–1652), was
the son of a French-born mercenary, Pontus De la Gardie (1520–
1585), with an illegitimate daughter of King Johannes III of Sweden,
Marshal, who commanded Swedish troops in the war with Russia
and was the Swedish peace negotiator in Stolbova in 1617. As an ally
of Vasilij Ivanovič Šuiskij he and
his troops marched to Moscow in
1610. He also took Novgorod in 1611
and compelled the city to elect Carl
IX’s son Gustaf Adolf (1594–1632,
later King Gustavus II Adolphus
of Sweden) as their Tsar, but after
the death of Carl IX, they changed
their election to Gustaf Adolf’s
brother Carl Philip (1601–1622).
Eventually the Russians elected
Mixail Fedorovič Romanov (1596–
1645) as the Tsar. Jacob De la Gardie held onto Novgorod until 1617.
Syrjö 1997. (TS)
Axel Kurck (1555–1630) was a Finnish-born military commander who
served in several different offices in
the late 16th and early 17th century He supported King Sigismund
of Poland (1566–1632) in his war
against his uncle, later King Carl
IX, and was sentenced to death but
not executed. He served later Carl
IX. Syrjö 2001. (TS)
Tönne Jöransson till Högsjögård,
Governor of Turku Castle. Rundt
1989. (TS)
Anders Boije (d. 1618) was a cavalry
officer. Haggrén 2002. (TS)
�Archaeologica et historica
Published in Досиѳей 1853 I: 98–
101.
Härpå följde innan kort en skrifvelse af samma man och af enahanda innehåll. Brefvet är så
illa affattadt, att öfversättaren vid några tillfällen nödgats afvika något från orden. Det lyder
sålunda:57
– – – Jag Isak Behm låter dig veta, du
store Munk i klostret Solovki, att jag
förnummit, hurusom nu öfver Ryssen
råda tvenne Storförstar; och några Ryssar hafva förgätit Gud och den ed, de
svurit; de hafva affallit från deras rätta
Herr Tsar och Storförste Vasilij Ivanovitsch Schuiskij och gifvit sig under en
vid namn Dmitrij, hvilken det Lithowiska
folket till Tsar öfver Ryssen satt hafver;
och han säger sig vara Ivan Vasiljevitschs
son, hvilken allaredan dödder är, och vill
utrota den gamla Grekiska religion; andra hålla sig ännu vid det rätta och hylla
sin rättmätiga Storförste Vasilij Ivanovitsch Schuiskij. Det fruktar jag: J byten
så länge om Storförstar, att de Lithowske
hugga hufvuden af oss alla, – så tänka de
Lithowske: de vilja utrota den Grekiska
religion och mörda alla Ryssar och lägga
under sig hela det Ryska landet. Min stora
och mäktiga Konung vill alla Ryssar väl
och tänker hjelpa det Ryska Riket emot
de otrogne Lithowske, så att de skulle få
behålla sin gamla Grekiska religion, såsom tillförene, och han ämnar icke låta
de Lithowske efter sin vilja göra det rättroende Ryska folket till sina fångar. Och
30
�Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan af M. A. Castrén
derföre har min stormäktige och allernådigste Konung, bevekt af de böner, som
till honom sända blifvit af Eder Tsar och
Storförste Vasilij Ivanovitsch Schuiskij
och alla Ryssar i Ryska Riket, Metropoliter, Erkebiskopar och Bojarer och Vojevoder och Adelige och Bojar-söner och
Handelsfolket, – derföre har min nådige
Konung befallt sine store Härförare, att
de med dem (de Ryske) och med min stora
Konungs krigsfolck och härsmakt gå det
Ryska landet till hjelp emot detta Polska
och Lithowiska folket; Och längesedan
hafva redan tågat till Wiborg den gamle
Härföraren Юренъ Бой58 och den store
Härföraren Jakob Pontus de la Gardie,
Herr Pontus son, så och Тюнне Юренъ59
Anförarens son samt Axel Kurk, för att
vara der och med det folk, som de hos sig
hafva, bistå Ryssen emot deras fiender;
för samma deras stora bön skall ock Grefve von Mansfeld, som störst i Livonska
landet är, vara der med sin styrka och
bistå den Ryske Storförsten [Vasilij Ivanovitsch]60 Schuiskij, och jag hoppas på
Herren, att de skola fördrifva den äfventyraren Dmitrij och alla dem, hvilka
emot den Grekiska religionen och Ryssland kriga. Min allernådigste Konung har
gifvit mig befallning, att jag likaså skall
arbeta här med mitt Kongliga krigsfolk,
döda alla förrädare, hvilka från sin rättmätiga Tsar och Storförste [Vasilij Ivanovitsch] Schuiskij61 affallit, men de hvilka
31
Göran Boije (1540–1617) was the
governor of the eastern provinces,
holder of several other important
offices, and a member of the delegation that negotiated with Russians in Vyborg in 1613 where the
latter agreed to take Prince Carl
Philip as their Tsar. Syrjö 1998. (TS)
Tönne Jöransson.
Castrén 1843 & Castrén 1858c: Ivan
Vasiljevitsch.
Castrén 1843 & Castrén 1858c: Ivan
Vasiljevitsch.
�Archaeologica et historica
Castrén 1843 & Castrén 1858c: Ivan
Vasiljevitsch.
Castrén 1843 & Castrén 1858c: Ivan
Vasiljevitsch.
med sin rättmätiga Tsar och Storförste
[Vasilij Ivanovitsch]62 Schuiskij hålla
vilja och Dmitrij samt hans folk emotstå,
dem är mig anbefalldt att emot alla deras fiender hjelpa, och dem skall ej illa gå.
Jag vill med dem stå emot deras fiender,
men derföre att du är en Gudsman, må du
tala med ditt folk, att de hålla sig till sin
rätte Tsar och Storförste [Vasilij Ivanovitsch]63 Schuiskij och ej gifva sig till att
handla så oförnuftigt, att de vilja den till
Tsar, hvilken längesedan dödder är, och
tillåta de Lithowiske att sätta till hufvudman en Tsar och Förste, som dem älskar. I
Ryssland fanns af ålder ett fritt folk, som
hade sin egen tro, egna Knäser och Tsarer, men de Lithowiske hafva fruktat för
det Ryska folket; – derföre är det en stor
skam att J låten Eder så skada, att J tagen hvarje äfventyrare till herre, som de
Lithowiske vilja; men tron icke, att han
är lefvande och kantänka Ivan Vasiljevitschs son, hvilken längesedan dödder
är. Och den Dmitrij, hvilken nu Dmitrij
kallas, han är en äfventyrare, lögnare, så
ock alla de med honom hålla; alltså tagen
Eder till vara, desse gode Lithauare vilja
utrota den Ryska tron och det herrliga
Ryska folket och tänka göra sig till herrar
öfver Ryssen. Och om de få öfvermakten
med sin Dmitrij, så slå de ihjäl Patriarchen, Metropoliten, Erkebiskoparne,
Munkarne, Prostarne, Knäserne, Bojarerne och Bojarernes söner: på samma
32
�Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan af M. A. Castrén
sätt hade och den gamle Dmitrij, hvilken
dödder är, velat leka med Eder, om han
fått länge lefva; och han kallades likaledes Ivan Vasiljevitschs son, men var det
ej, utan en äfventyrare, lögnare, såsom
ock den närvarande, hvilken sig Dmitrij
kallar; och han är utskickad af Romerska
Påfven, ja af sjelfve den Romerske Cæsar
att så bedraga Ryssen, och de vilja på det
sättet utrota den Grekiska läran och göra
det herrliga Ryska folket till sina fångar,
derföre ora – – – –64 med allt folk och
alla Ryssar, att de taga sig klokt till vara
emot dessa Lithowiska bedrägerier och
hålla sig till sin rätta Tsar och Storförste
Vasilij Ivanovitsch Schuiskij, och hjelp till
att utdrifva de Lithowiske, som nu ligga
öfver Ryssen och vilja förderfva Eder,
så ock hela Ryska Riket. Skrif mig svar,
med hvem du håller och om min nådige
Konungs hjelp är dig af nöden. Skrifvet år
ett tusen sexhundrade nio den 23 dagen i
Februarii månad.
Krönikan upplyser ej, om något svar verkligen följt å desse bref och huru beskaffade klostrets tänkesätt i allmänhet voro under denna
genom sitt politiska trassel minnesvärda epok i
Ryska historien. Det är ett allmänt psycologiskt
factum, att kyrkans och religionens tjenare under
sådana tider sällan träda i öppen handling, utan
antingen med den fullkomligaste likgiltighet öfverlemna verldshändelsernas gång åt Försynens
allvisa ledning, eller på sin höjd verka i löndom
33
Досиѳей 1853 I: 100: вора…. Apparently the word was illegible
in the original document used by
Dosifej. (TS)
�Archaeologica et historica
Castrén 1843 & Castrén 1858c: Ivan
Vasiljevitsch.
According to Досиѳей 1833: 51 the
sum was 3150 Rubles. (TS)
Erik Hare (ca. 1560–1627) was Governor of Ostrobothnia, later that of
Tavastia, and worked actively in order to strengthen the defence of his
province. It is not known whether
he was born in Finland or Sweden.
He was not a member of the nobility, but, nevertheless, used a coat of
arms. Virrankoski 1998. (TS)
Published in Досиѳей 1853 I: 101–
103.
för sina intressen, om de ega några sådana. Sannolikt befunno sig nu de Solovetska fäderne i
den sednare af dessa tvenne kategorier, ty det
är knappt tänkbart, att det hade för dem varit
likgiltigt, antingen en irrlärig eller rätttroende
Furste besteg Rysslands thron. Äfven omtalar
krönikan, att till [Vasilij Ivanovitsch]65 Schuiskij
från klostret afsändes ett understöd af 3100 Rubel
Silfver.66 Om man å ena sidan måste taga denna
hjelpsändning för ett osvikeligt bevis på klostrets
bevågenhet mot Schuiskij, så skulle man å den
andra ovilkorligen vänta, att klostret hade låtit
det inrotade hatet till Sverige vika för allmänna
intressen, skyndat sig att göra gemensam sak
med Svenskarne och helt oförtäckt uppträdt att
skydda rikets och religionens sak mot den falske
Dmitrij. Men att en sådan samverkan alldeles
icke var öfverensstämmande med klostrets tänkesätt, visar sig bland annat ur följande bref af
Svenska Krigs-Öfversten Anders Стивартъ Ladik, Луденскiй (Луленскiй?) kallad, samt hans
vän Erik Hare (Харе)67, Höfding öfver Uleå och
Kajana, skrifvet år 1611 till Solovetska klostrets
Igumen, Fader Antonij:68
– – – – Jag Anders Стивартъ Ladik Ludenskij, tillika med min kamrat och vän
Erik Hare, låter dig och allt brödraskapet veta, att vår nådige Herre och Konung har skickat mig med sin stormäktiga
och tappra krigshär edert land till hjelp
emot edra fiender Polackar och Litwer,
och befallt mig att fara till vår stora krigshöfding Jakob Pontus denna väg, för att
34
�Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan af M. A. Castrén
Polackarne icke skulle få kunskap om min
styrka. Och då jag i April månad kom till
gränsen, icke såsom fiende, och edra bönder hörde, att vi kommo, så begynte de
alla löpa från sine gårdar och jag råkade
i sådan brödnöd, att jag med stor möda
kom till byn Tschopa. Jag hoppades snart
komma till vår befälhafvare Jakob Pontus; men när jag fann, att vi för hunger
till honom ej kunde komma, då alla bönder lupo bort och vi för penningar intet
bekomma kunde, så vände jag med min
krigshär till vårt land igen, och nu står jag
med mitt folk ej långt från gränsen, och vi
bida svar på vår skrifvelse till vår nådiga
Konung, hvart vi oss begifva skola. – Jag
kan ej dölja för dig, Igumen Antonij, att
jag nu erfarit, hurusom edert folk och
edra bönder till vårt land kommit, våra
bönder ihjälslagit, uppbränt många byar
och mycken fänad tagit, såsom vore de
våra fiender, och jag vill af dig spörja:
har du befallt dem, eller hafva de af sig
sjelfva detta gjort? Du sjelf vet, att vår
nådige Konung och eder Tsar fred i Wiborg slutit, och om du vill hålla fred, så
tämj du dessa bönder och befall dem icke
att i vårt land fara; men om du det ej göra
vill och ditt folk kommer till vårt land, är
ock jag beredd att vår nådiga Konungs
land beskydda och till edert land fara och
detsamma göra, som J sjelfve gjort; och
om detta sker, är det eder egen skuld, att
J denna fred brutit och krig i edert land
35
�Archaeologica et historica
Published in Досиѳей 1853 I: 103–
104.
Published in Досиѳей 1853 I: 105–
106.
skaffat. Derföre gör du Igumen så, att det
må vara fred emellan begge riken. Denna
gång skrifver jag till dig litet, men mycket
jag dig helsar. Brefvet är skrifvit i Uhlå
den sjunde dagen i Julii månad.
Omedelbart härpå anföres i krönikan en skrifvelse från nyssnämnde Hare till Igumen Antonij,
men brefvet är så enkelt affattadt, att man, såsom
i krönikan med skäl anmärkes, endast gissningsvis inser, att Hare med kurir affärdat till klostret
ett bref från Konungen och derå affordrade ett
ögonblickligt svar.69 Det Kungliga brefvet är förkommit, men att fråga var om vigtiga värf, finner man af de i Hares bref förekommande ord:
”Detta verk skall lända begge riken till gagn och
inbördes kärlek.” Af det svar, som Igumen Antonij tillsändt Konungen, vill det synas, som skulle
Carl anhållit om klostrets medverkan för att få
sin son på Rysslands thron. Nämnde svar innehåller i korthet, att Dmitrij blifvit mördad, att
man endrägteligen vill stå emot de Lithowske,
samt att man ärnade välja en Tsar bland egna,
infödda Bojarer, men ”ingen af främmande trosbekännelse från andra länder.” Brefvet lycktas sålunda: ”Hos oss är i Solovetska klostret, Sumska
ostrogen och hela Hafs districtet (поморской
области) detta råd endrägtigt: ”Vi vilje ej hafva
någon af främmande lära till Tsar och Storförste
i Moskowska Riket, utan en af våra infödda Bojarer.” Brefvet är skrifvet i Sumska ostrogen den
12 Mars 1611.70
”Oangenämt var för Sveriges Konung detta
patriotiska svar,” säger krönik-skrifvaren och
36
�Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan af M. A. Castrén
tillägger: ”Tiden utvisade, att de Svenska Höfdingarne, vane vid mord och plundring, oaktadt
sina vänskapliga försäkringar, endast på listigt
sätt bemödade sig att utleta klostrets tänkesätt,
men i sjelfva verket hade för afsigt att bemäktiga sig så väl Hafskusten, som ock det Solovetska
klostret. Vid den tid, då Svenska Krigsöfversten de
la Gardie, brytande fördragets helgd, härjade det
stora Novgorod, samma år 1611 om våren anföllo
de Svenskevii, likt stråtröfvare, klostrets vid hafvet belägna voloster och framryckte ända under
Kolska ostrogen, men genom den i samma fäste
befälhafvande Vojevodens tapperhet blefvo de
med förlust tillbakaslagne och bortjagade.71 Ännu
samma år seglade de, i afsigt att plundra Solovetska klostret, på små båtar till öarne Kusova72 i Hvita Hafvet, hvilka ligga ungefär 60 verst vester om
de Solovetska öarne, skilda från dem genom ett
sund; men enligt en gammal Annalskrifvares vittnesbörd blefvo de här förbländade genom Guds
osynliga makt samt de Solovetska undergörarnes
böner, och återvände hem utan någon vinning, efter att hafva legat här hela sommaren. I anledning
af denna händelse kallas de största af nämnde öar
ännu i dag de Nämetska. Efter härom af Igumen
Antonij till Moskva meddelad underrättelse, affärdades derifrån oförtöfvadt af Bojarernes Råd
Vojevoden Maxim Vasiljevitsch [Lixarev] och
hufvudmannen (голова) för Sträljtserna Jelisarij
vii. Det bör anmärkas, att Finnarne i krönikan ofta
kallas Svenskar, emedan de lydde under Sveriges välde. Sannolikt hade Svenskarne sällan en omedelbar
del i dessa strider.
37
The campaign of 1611 was largely
unsuccessful. Due to transportation difficulties, the troops could
not reach Solovetsky. Swedish
ships sailed to the monastery later in the summer but were not able
to occupy it either. Kirkinen 1994:
129. (TS)
The Kuzova Islands at N64°55′55″
E35°8′30″. (TS)
�Archaeologica et historica
Published in Досиѳей 1853 I: 107–
109.
Окольничий: an office in the Russian court, “attendant” [“chief butler”]. Назаров 2014. (TS)
Стольник: an office in the Russian
court, “high steward” [”table servant”]. Рудаковъ 1901. (TS)
Стряпчей, later стряпчий: an office in the Russian court, “solicitor”, the next rank under стольник.
Wikipedia: https://ru.wikipedia.org/
wiki/Стряпчий. (TS)
Prince Ivan Fedorovich Troekurov (ca. 1565–1621), took part in the
negotiations in Novgorod to elect
Prince of Sweden Carl Philip as
Tsar of Russia. Wikipedia: https://
ru.wikipedia.org/wiki/Троекуров,_
Иван_Фёдорович. (TS)
Djenisevitsch Bjesednovo, de der med en truppafdelning den 15:de Augusti anlände till Sumska
ostrogen för att motstå de trolöse Svenskars anfall på hafs-districten. Härifrån afsände de den
20:de Augusti i hela Rysslands namn följande
skrifvelse till de Svenske Vojevoderne:73
Till den Stormäktige och Högborne Fursten
och Herren Carls – – – Krigshöfdingar från det
Stor-Ryska, Moskowska Rikets Bojarer och Vojevoder; de utskickade Krigshöfdingarne Maxim
Vasiljevitsch Licharjeff och Golovan Jelisarii Djenisevitsch Bjesednovo göre vetterligt, att innevarande år 1611 i Junii månad var ett sammanträde i Stor-Novgorod emellan Moskovska Rikets
Munskänk och Vojevod Vasilij samt eder Herres
och Konungs Carls Krigshöfding och Friherre Jakob Pontus om ett godt verk och råd: om befästandet af en evig fred samt om bistånd emot Polackar
och Lithauer. Och Jakob Pontus tillkännagaf, att
eder Herr Konung Carl har tvenne söner och Jakob
Pontus skickade sina sändebud Анцу-Пуховъ
och Анцу Мака till Bojarer, Vojevoder och folk af
alla classer, för att de måtte taga eder Herres, den
Svenske Konung Carls son på Moskwas thron.
Och Bojarer och Vojevoder och Okoljnitser74 och
Stoljniker75 och Strjaptscher76 och Bojar-söner
och folk af alla classer i Moskowska riket valde
eder Svenska Konung Carls son till Herre öfver
det Moskowska Riket, och till eder Konung Carl
skickade våra Bojarer från hela Ryssland sina
sändebud Stoljniken Knäs Ivan Fedorovitsch Trojekuroff77 med följeslagare, men edra sändebud
Анцу Пуховъ och Анцу Мака affärdades genast
38
�Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan af M. A. Castrén
till Jakob Pontus. – Hvad beträffar detta edert
Svenska folk, som nu berättar, att på vår gräns är
strid och som ville komma med krig till de Ryska volosterna vid hafvet, så hafva våra Bojarer i
Moskowska Riket skrifvit derom till Jakob Pontus, att han skulle skrifva till det krigsfolk, som
nu är i strid vid gränsen, att det icke skall komma
med krig till det Moskowska Rikets Ryska jord, ej
föröfva några fiendtligheter och ej åstadkomma
några oroligheter emellan oss och eder. Och J,
gode Herrar, hören bringa i ro edert gränse- och
krigsfolk, så att det ej krigar med vårt folk och
ej åstadkommer några oroligheter och fiendtligheter riken emellan, så vida ett godt verk är stiftadt mellan oss och eder. Men vi, gode Herrar, äro
skickade från Moskwa till Sumska ostrogen och
alla voloster vid hafvet den 15:de Augusti, för den
orsaks skull, att hos oss finnes mycket krigsfolk,
som förenat sig att emotstå edra fiendtligheter;
de ville komma med krig till edert land, men vi
hafva nu bragt detta stridsfolk i ro och ej tillåtit
dem att kriga med edert folk, på det att vi ej
skulle åstadkomma fiendtligheter riken emellan.
Men till eder, gode Herrar, hafve vi nu skickat
med detta bref Sumska innevånaren Neschdanok
Korjuchoff med följeslagare; och J, gode Herrar,
skolen genast återskicka dessa våra sändebud
och befalla dem att skrifva till oss utförligt om
edert beslut. Men vi, gode Herrar, skrifve till eder
och sände denna kungörelse till eder, Krigshöfdingar i edra städer: Kariborg (Kajanaborg), Paldomsk (Paldamo)78, Woluj (Uleå), och i hela Sveriges land. Och undren ej deröfver, att vi här icke
39
Fi. Paltamo at N7142822 E540249
(N64°24′31″ E27°50′6″). There has
never been any castle or town in
Paltamo. (TS)
�Archaeologica et historica
Lake Onega (Ru.)/Oniegu (Ka.)/
Ääninen (Fi.) is in Russian Karelia
at N61°37′ E35°41′. (TS)
Tolvajärvi (Fi.)/Tolvojarvi (Ru.) at
N62°16′49″ E31°28′38″. (TS)
Published in Досиѳей 1853 I: 111–
113.
utsätta våra vojevodiska namn, men om J skrifven till oss och gifven eder tillkänna, så skola och
vi utsätta våra namn, då vi härnäst skrifva till
eder.”
Fader Dosifej anmärker i sin kloster-beskrifning, att detta bref blott var ett politiskt knep,
hvarigenom Vojevoderne sökte hellst för någon
liten tid hejda de ”blodtörstiga Svenskars” härjningar vid Hvita hafvet. ”Ty ehuru verksamt,” säger Dosifej, ”de la Gardie arbetat att få den Svenska Konungasonen på Moskwas thron – – –, så
yttrades denna önskan alldrig af Ryssarne, med
undantag af Novgoroder, hvilka samma de la
Gardie nödgade dertill, samt dessutom ett ringa
antal frivilliga”. De nämnda Vojevoderne Licharjeff och Bjesednovo, hvilka i brefvet gåfvo sig ut
för fridshärolder, hade, såsom ofvanföre nämndes, blifvit sända med krigsmakt till Sumska
ostrogen, hvarest de stodo en lång tid, utan att
blifva oroade af Svenskarne. ”Ty då desse förnummo att Ryska Vojevoder stodo dem till möte
vid Hafskusten med sin styrka, drogo de sig på
andra sidan Onega79 och plundrade volosten
Tolva80”. Detta förmådde Licharjeff och Bjesednovo att bryta upp från Suma; de förföljde och
upphunno Svenskarne samt drefvo dem öfver
gränsen. Härefter återvände de Ryske Vojevoderne till Suma och affärdade derifrån nedanstående
bref till Anders Стивартъ Ladik och Erik Hare:81
– – – Föregående år (1611) skrefvo till våra
Bojarer och Vojevoder i Moskwa Vojevoderne och Djakerne från Kolska ostrogen
samt Igumen Antonij jemte brödraskapet
40
�Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan af M. A. Castrén
från klostret Solovetskoj, att edert Nämetska krigsfolk kommit med krig och
krigiska verktyg (съ нарядомъ) till
Kolska Ostrogen, gjort deremot ett häftigt
anfall samt sökt med storm (защитомъ)
intaga densamma, men Gud gaf dem icke
fästet. Härefter bekrigade edert Nämetska
folk vårt rikes till gränsen anliggande
voloster, brände byar, slogo ihjäl menniskor, togo andra till fånga. I följe af detta
bref blef edert krig bekantgjordt hos oss
i Moskowska riket; och det Moskowska
Rikets Bojarer och Vojevoder skickade oss
med stor krigsmakt för att edra fiendtligheter emotstå och beskydda Hvita hafvets
voloster: och vi anlände med våra många
krigare till Sumska ostrogen den 15 Augusti. Och innevarande år (1612) den fjerde
September skrefvo vi till Igumen och brödraskapet i Solovki, såsom om våra Ryssar
kommo till edert land med krig, slogo ihjäl
edert folk för att bekriga eder och veta intet
derom. Men det hafva vi verkligen erfarit,
att edert Nämetska folk öfverfallit Ryssen och bekrigat våra följande elfva orter:
volosten Repola82, Roukkola83, Tschjolka (?)84, Kotwas, Тюзно-озеро85, ön
Ловутъ86, Lendira87, Vongora88, Kimasjärvi89, Jyskyjärviviii 90, och i dessa byar
ihjälslagit många Ryska bönder samt tagit
andra till fånga, men några hafva undflytt
denna eder förhärjelse. Och hos oss är det
viii. Blott dessa tio orter äro i krönikan angifna.
41
Repola (Fi.)/Rebola (Ka.)/Reboly
(Ru.) is a village in Russian Karelia
at N63°49′43″ E30°48′47″. (TS)
Roukkula at ca. N64°8′ E30°49′. Cf.
Itä-Karjala 1934. (TS)
Lepikkövaara (Fi.)/Tsholkka (Ka.)/
Čelkiozero (Ru.) in Repola region at
N63°46′14″ E31°8′9. Список населенных мест 1926 No. 687, http://
home.onego.ru/~vahti/p1926_RUS.
pdf; cf. EKI Place Names Database,
http://www.eki.ee/knab/knab.htm .
(TS)
Probably Tuusenia (Fi.)/Tuuženie
(Ka.) at N63°40′22″ E31°5′46″. EKI
Place Names Database, http://www.
eki.ee/knab/knab.htm; cf. Itä-Karjala 1934. (TS)
Fi. Luovutsaari near Lendery
(Ru.)/Lentiera (Ka.) at N63°28′11″
E31°15′54″. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab.
htm; Список населенных мест
1926 No. 696, http://home.onego.
ru/~vahti/p1926_RUS.pdf; Itä-Karjala 1934. (TS)
Lentiera (Fi., Ka.)/Lendery (Ru.) at
N63°24′38″ E31°13′7″. (TS)
Probably Vonkajärvi (Fi.)/Vongozero (Ru.) near Kondoka/Kontokki at ca. N64°30′34″ E30°57′51″. EKI
Place Names Database, http://www.
eki.ee/knab/knab.htm; cf. Список
населенных мест 1926 No. 250,
http://home.onego.ru/~vahti/p1926_
RUS.pdf; Itä-Karjala 1934.
Kiimasjärvi (Fi.)/Kimasozero (Ru.)
at N64°22′32″ E31°13′37″. Список
населенных мест 1926 No. 628;
http://home.onego.ru/~vahti/p1926_
RUS.pdf. (TS)
Actually Castrén means again the
description of Досиѳей 1853; in the
chronicle Досиѳей 1833: 53 there is
no mention of the letter. Jyskyjärvi
(Fi.)/Juškozero (Ru.) at N64°44′48″
E32°6′5″. (TS)
�Archaeologica et historica
rykte gängse, att desse gräselige menniskor plundrat vid gränsen både i vårt och
edert land, detta utan vår vetskap; och vi
skola sända folk för att gripa desse röfvare och då vi fått fatt på dem, skola de
bringas i ro. Och edert folk skall i sitt land
sporra efter desse röfvare, och måtte de af
eder gripas; och vi skola bringa i lugn vårt
krigsfolk och ej befalla det att komma till
edert land och fiendtligheter föröfva, derföre att vår Tsar och eder Konung gjort
fred emellan sig, och vi vilja icke störa
denna fred och oroligheter riken emellan:
och J bören likaså bringa i lugn edert folk
och ej befalla det att komma med krig till
Ryssland och här buller åstadkomma. Fördenskull hafva vi den 15 Augusti skickat
till eder med bref från Suma en Rysk man
Neschdanok Konjuchoff med följeslagare,
och J skulle ej hafva bordt förhindra våra
sändebud att till oss återvända, ej heller
förmena dem att sanningsenligt skrifva
oss om allt; men de bland vårt folk, som
de edra tagit till fånga, dem bören J, sedan
de blifvit ertappade, till Ryssland afsända.”
Detta bref hade ej sin åsyftade verkan. Den
tid var kommen, då man i Sverige och Finland ej
lyssnade till några fredsförslag. Allt intill freden
i Stolbowa fortforo de Svenska Krigshöfdingarne
att oafbrutet föröfva fiendtligheter emot Ryska
gränsen och de ärnade ej nedlägga vapen med
mindre än att Ryssarne till Sverige afträdde den
42
�Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan af M. A. Castrén
gamla gränsen. Dessa anspråk finnas kraftigt uttalade i ett bref, hvaraf följande copia förvaras i
klostrets archiv:91 ”Wår stränge Konung Carl till
Solovetska klostrets Igumen Antonij eller den i
hans ställe utnämnd är, samt till det hela brödraskapet och den Sumska ostrogen. Se på vårt blad
och stå ej efter det oss lofvadt är. Eder Tsar Vasilij och Furst Michajlo (Schuiskij-Skopin) lofvade
oss för våra gjorda tjenster trenne städer, nemligen den Karelska staden92, den Kolska och staden
Orjeschok (Schlüsselburg)93 och utbytte sedan
Orjeschok emot Sumska ostrogen för våra tjensters skull. Och vi gingo och blottställde många
hufvuden tillika med hustrur och barn, och detta
veta Novgorodska och Moskovska gäster samt allt
stort folkix. Men vår nådige Carl har sagt: ”Nu är
det icke jemnt emellan oss, men det skall blifva
jemnt.” Står icke efter det oss lofvadt är för hans
tjenster (?). Han vill icke uppsäga vänskapen med
eder, han vill blott besitta den gamla gränsen intill
Dub (eken) och Solots (Kultakaivo?). Men om J ej
utan blodspillan återgifven oss den gamla gränsen
intill Dub och Solots, så kommer vår nådiga Konung med härsmakt och tager alla de honom lofvade städer och eder Sumska ostrog för sina gjorda
tjenster, och för de lofvade städerna vill han blottställa de sinas hufvuden. Derföre borga Novgorodska och Moskowska gäster samt allt stort folk, att
dessa städer blifvit oss lofvade. Och sänden J detta
bref till Moskwa eller skrifven deraf en copia, men
ix. Med великiе люди förstås utan tvifvel det stora
Rysslands innevånare.
43
Published in Досиѳей 1853 I: 117–
118.
Korela, later Käkisalmi (Fi.)/Kexholm (Swe), now Priozersk at
N61°1°55″ E30°7′30″. The castle
and town of Korela came into being at the end of the 13th century.
It reverted back to Swedish rule in
the Treaty of Stolbova in 1617 until it was retaken by Russia in 1721.
Käkisalmi belonged to Finland
from 1812 until 1940. Huovila 1995:
39 etc. (TS)
The town and castle of Schlüsselburg (Šlisselˈburg)/Orešek/Pähkinälinna (in different periods of time
known also as Noteburg and Petrokrepostˈ) was founded in 1323 at the
source of the Neva River on Lake
Ladoga at N59°57′13″13 E31°2′15″. It
was a Late Medieval trading centre with town privileges since 1780.
Большая советская энциклопедия 29: 1291–1294. (TS)
�Archaeologica et historica
Published in Досиѳей 1853 I: 118–
119.
Published in Досиѳей 1853 I: 121–
122.
vår Konung skall komma med en krigshär, om J
ej återgifven den gränsen intill Staroj Dub (gamla
eken) och Solots, och han skall taga alla honom lofvade städer, om han ock skulle blottställa de sinas
hufvuden, och om oss skall man erfara hos eder
före Johanne-dagen. Och hos oss stå 30 verst från
Uleå sjuhundrade man, och äfven annorstädes ega
vi krigsfolk, fastän vi ej känna deras tankar. Och
aflägsna Nemtser spörja mig: ”Hafva de en ostrog,
i Kem?” J borden dock hafva der en ostrog, hellst
för syns skull och för äran.”
Dessa hotelser gingo ej i verkställighet. Tvertom började man från Finska sidan bringa å bane
fredliga underhandlingar. I ett bref, dat[eradt]
den 30 Maj 1613 skrifver Erik Hare till den
Sumska ostrogens befälhafvare, att Finska bönder från gränsen yttrat den önskan, att emellan
dem och de Ryska gränse-boerne ”en fred göras
skulle, såsom det och 1612 omkring Petri och Pauli dag skedt är.”94 I anledning häraf föreslår Hare
så väl i detta bref, som i ett sednare af den 28 September 161495, att man å ömse sidor om gränsen
skulle hålla bönderna och krigsfolket i tygel, ej
tillåta dem att anställa ströftåg öfver gränsen och
öfverhufvud icke utan Monarkernes befallning
föröfva några fiendtligheter. Naturligtvis upptogs detta förslag med välbehag af de Solovetska
fäderne och gränse-stridigheterna blefvo åter för
denna gång bemedlade. Icke desto mindre anbefallte Tsar Michael Feodorovitsch ännu samma år,
att Solovetskoj skulle än starkare befästas, samt
att så väl i klostret, som i de Kemska och Sumska
44
�Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan af M. A. Castrén
ostrogerna antalet af krigsfolk skulle förökas.
Kloster-krönikan uppgifver, att vid ifrågavarande tid 1040 soldater hörde under klostret samt
af klostret underhöllos. I spetsen för dem stodo
Vojevoder, som numera alltid voro stationerade
i Sumska ostrogen och hade sig föreskrifvet, att
tillika med klostrets föreståndare på det strängaste bevaka gränsen.
Sedan stridigheterna emellan Ryssland och
Sverige på ofvananfördt sätt blifvit stillade, började Danskarne år 1619 göra anspråk på Ryska
Lappmarken, föregifvande att landet af ålder tillhört Norrige. Då saken ej kunde genom underhandlingar biläggas, hotade Danskarne att med
härsmakt göra sina förmenta anspråk gällande.
I anledning häraf anbefallte Tsar Michael Feodorovitsch, att kring klostret Solovetskoj samt den
Sumska ostrogen skulle uppbyggas nödiga förskansningar. I sjelfva verket visade sig år 1623
fyra Danska krigsskepp under Kolske ostrogen,
men de blefvo tvungna att innan kort återvända
utan någon framgång.
Af lång varaktighet var ej heller den fred, som
blifvit slutad med Sverige. Om man vågar lita på
kloster-krönikans vittnesbörd, hade Svenskarne
fattat planen att inkräkta hela Hvita hafvets kust
eller åtminstone vestra delen deraf och tillegna
sig den utländska handel, som började mer och
mer uppblomstra i Archangelsk.96 Af sådan anledning, menar krönikskrifvaren, hade fienden
1658 och de föregående åren gjort täta ströftåg
till klostrets voloster. Å Ryska sidan vidtogos nya
45
Upon the recommendation of Per
Brahe, King Carl X Gustav sought
to annex Russian Karelia in its entirety and Lapland to Sweden in order to reach the harbours on the
coast of the Arctic Ocean, but after Brahe’s death in 1660, his main
interest was turned towards Livonia instead. Halila 1985: 124–
125. Arxangelˈsk is situated at
the mouth of the Dvina River at
N64°32′3″ E40°31′4″. (TS).
�Archaeologica et historica
Aleksej Mixajlovič (1629–1676) was
the Tsar of Russia in 1645–1676. Nenonen – Teerijoki 1998: 628. (TS)
Published in Досиѳей 1853 I: 38.
The Liminganjoki River runs into
the Golf of Bothnia at N7191869
E421093 (N64°50′31″ E25°20′11″). (TS)
The Iijoki River discharges into
the Gulf of Bothnia at N7247274
E419942 (N65°20′19″ E25°16′49″). (TS)
The Kemijoki River runs into
the Gulf of Bothnia at N7296575
E383342 (N65°46′10″ E24°27′8″). It is
not to be mixed with the Kemˈ River
in Russian Karelia. (TS)
The Tornionjoki River discharges
into the Gulf of Bothnia at N7297006
E368333 (N65°46′3″ E24°7′28″). (TS)
Because the preceding rivers are
listed from south to north, the socalled Kejnta River should probably be sought on the Swedish side
of the present-day Finnish-Swedish border. The first significant river
west of the border is called Keräsjoki, which runs into the Gulf of Bothnia at N7326893 E907167 according to SWEREF 99 TM (N65°48′8″
E23°55′35″). The next ones are the
Sangis and the Kalix (Kaakamajoki). (TS)
mått och steg till gränsens betryggande. Tsar Michael Fedorovitsch lät ibland annat uppbygga en
ny ostrog på en holme, Ljepa, midt i floden Kem.
Det oaktadt fortforo fiendtligheterna oafbrutet,
”intill dess det behagade Försynen att låta Peter
den Store fullkomligt krossa grannarnes makt
och det fiendtliga Svenska väldet.” Om nämnda
fiendtligheter lemnar kloster-krönikan inga speciella upplysningar.
Ehuru ej hörande till ämnet, vilja vi dock
här meddela ur krönikan en så kallad росписъ,
som förvaras i klostrets archiv och förmodas vara
skrifven af någon bland klostrets föreståndare till
Furst Alexej Michailovitsch97. Skriften lyder sålunda:98 ”Berättelse (росписъ) till din Furstliga
Höghet. Från det Kajanska gränslandet framåt bo
främmande folk (нѣмецкiе люди) och beherrska
det Furstliga landet. Den Furstliga gränsen gick
fordom från Svitska (Baltiska) hafvet långsmed
kusten från floden Lemjanga (Limingå) till Kem,
den Schomerska stenen och Torneå 500 verst, och
från det Furstliga arflandet utföllo i Svitska hafvet sju floder: floden Sigovka (Siikajoki), floden
Lemenga (Limingå)99, floden Ovluja (Uleå), floden Ija (Ijå)100, floden Kem101 den perlrika, floden
Tornija (Torneå)102, floden Keinta (Кейнта?)103;
men af gammalt bodde vid dessa floder Furstligt
folk och nu sitta vid dessa floder endast Nemtser, och de beherrska det Furstliga arflandet vid
dessa floder i 70 år, och vid dessa floders källor hafva Nemtser herrskat i 15 år, och de hafva byggt vid floderna, deras utlopp och källor
46
�Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan af M. A. Castrén
halftannat tusende hus, och emellan dessa floders
källor på Maseltä (Maanselkä) och vid sjöar lefver den odöpta Lappen. Fordom skattade denna
Lapp blott till Tsaren i Moskwa, men nu tager
den Svenska Konungen en annan skatt af samma
Lapp, och de Kajanske Nemtserne hafva bemäktigat sig det Furstliga gränslandet, 500 verst i
längd och 300 verst i bredd.”
47
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
1. Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan af M. A. Castrén (Archaeologica et historica)
Subject
The topic of the resource
<em>Archaeologica et historica</em>; <em>Universitaria</em>. Manuscripta Castreniana, Realia I. 187 p. ISBN 978-952-5667-92-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-5667-93-6 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/076a0a02ade5fdae17f474a8bd446878.pdf
eeba72b02b1963893035ba41b7d83397
PDF Text
Text
Itineraria
Mscr KK MC 29.8 (Varia 4.8) contains
two versions of this text, a draft and
a clean copy. The clean copy consists
of five sheets (p. 479–487) and contains only the beginning of the article, size ca. 13.5 x 22 cm. The draft extends to the whole text and consists of
nine sheets (p. 489–501 and 503–506),
size ca. 21 x 33 cm. The article was
published in NRF VI p. 43–52 (Castrén 1870g). The clean copy is followed
here as far as it has been available.
Its differences with the draft version
have been noted.
roande ǁ Draft: 1. underhållande ǁ 2.
roande
till […] Kuolajärwi ǁ Draft: 1. till Muonioniska ǁ 2. till det obscura Kuolajärvi
Muonioniska in the first version
proves that Castrén did not write the
text in its original form in 1841 but instead during his journey to Lapland
in the summer of 1838. This was the
only time that he visited Muonioniska. See p. 78. (TS)
komiska ǁ Draft.: comiska
behörigen ǁ Draft: 1. no[vell] ǁ 2. behörigen
en ǁ ~ så kallad ǁ Draft: en
majestetiska Sallatunturi ǁ Draft: 1.
majestätiska Pallastunturi ǁ 2. majestätiska Sallatunturi
Also Pallastunturi is situated in
Western Lapland like Muonioniska.
See p. 80. (TS)
med […] hjessa ǁ Draft: 1. med sina
snöomhöljda tj toppar ǁ 2. med sin
hvita i moln ǁ 3. med sin hvita hjessa
själen ǁ Draft: 1. min själ ǁ 2. själen
storhet ǁ Draft: höghet
endast ǁ Draft: blott
under […] resa ǁ Draft: 1. så väl nu
som under mina föregående resor ǁ
2. under min resa
sistledne sommar ǁ Draft: i sommar
Change because of reuse of the
text.
tjenar det factum ǁ Draft: må anföras
☙ ❧
10
Utdrag ur ett bref,
dateradt Kuolajärwi
den December 1655
Enligt mitt löfte wore jag wäl skyldig att undfägna dig med en rese-beskrifning, d. ä. en roande1656 berättelse om de förhållanden, under
hvilka min person småningom blifvit från det
lysande Helsingfors förflyttad ända upp till
det obscura Kuolajärwi1657. Detta borde äfven
vara en för mig angenäm sysselsättning, emedan i en sådan beskrifning mitt jag finge agera
hufvudpersonen; hvartill allt annat skulle förhålla sig, såsom radierna i en cirkel till dess
medelpunkt. Hvem skulle icke önska att spela
en så vigtig role, i synnerhet då det står rese-beskrifvaren fritt, att förgylla sin berättelse
med små historietter, roande anecdoter komiska1658 och tragiska äfventyr, med ett ord: göra
sig till hjelten i en behörigen1659 utstyrd no☙ vell. Detta vore i sanning det enda sättet ❧ för
mig att gälla för en1660 iso herra, såsom skjutsbönderna wanligen kallat mig, då jag i motsatts mot Länsmän, Pantfogdar och andra resenärer, färdats beskedligt med deras hästar
och språkat förtroligt med dem sjelfva om deras oekonomie, lefnadsförhållanden med mera
dylikt. Men då jag skådar midt för mig det majestetiska Sallatunturi1661 med1662 sin kala
hjessa, så intages själen1663 af häpnad, och
hela min förmenta storhet1664 sammanfaller
584
Itineraria 4osa 1841_44.indd 584
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
till ett intet. I känslan af denna min litenhet
skall jag således endast1665 meddela dig några
få notiser, dem jag samlat under1666 min flyktiga resa genom Finland.
Emedan jag, såsom du troligen har dig
bekant, sistledne1667 sommar tog wägen
långsmed kusten, så har jag naturligtwis icke
☙ kunnat göra någon betydlig ❧ skörd af
fornsånger och mythiska traditioner. Må dock
ingen påstå, att sång och saga helt och hållet
försvunnit från kustlandet. Till wederläggning af ett sådant påstående tjenar1668 det
factum, att jag till och med i Ulfsby Socken1669
antecknat några trollrunor, och öfverhufvud ej
funnit någon ort i Finland så fattig på mythiska1670 qwarlefvor, att der icke1671 varit något
att skörda.1672 Likwäl har jag ännu ingen stadgad öfvertygelse om den af Agricola angifna1673 olikheten emellan1674 Tawastländska
och Karelska stammarnes mythiska föreställningssätt.1675 Att trollsångerna och hela den
magiska kulten1676 warit hos hvardera stammen af1677 enahanda beskaffenhet, är intet1678
tvifvel underkastadt. Men bland de i Kalewala
befintliga1679 runor synas åtskilliga hafva utvecklat sig på Karelsk botten. Hela mythen om
Sampo1680 torde1681 warit obekant för Tawast☙ ländska1682 folkstammen, ❧ och Lemminkäinens personlighet öfverensstämmer icke rätt
väl med Tawastarnes1683 allvarsamma och betänkliga lynne. Deremot afspeglar den fullkomligt Karelarnes raska1684 wikinga-sinne.
Wäinämöinen och Ilmarinen hafva väl warit
gemensamma för begge1685 stammarne; men
då Karelarne uppfattat dem såsom historiska
personer, synas deremot Tawastarne hafva
egnat dem någon1686 slags Gudomlig vördnad.
Ulvila (Fi.)/Ulfsby (Swe.) on the west
coast of Finland, N6822915 E227272
(N61°26′37″ E21°52′56″). (TS)
mythiska ǁ Draft: 1. fornti[dens] ǁ 2.
mythiska
icke ǁ draft: ej
skörda […] öfvertygelse ǁ Draft: 1.
skörda. På de undersökningar, jag
i detta anseende anställt, låta ännu
inga bestämda resultater grunda sig;
men jag har lagt mig ǁ 2. skörda. På
de undersökningar, jag i detta anseende anställt, låta ännu inga bestämda resultater grunda sig. Likwäl har
jag ännu icke kunnat komma ins
<Reise> ǁ 3. skörda. På de undersökningar, jag i detta anseende anställt,
låta ännu inga bestämda resultater
grunda sig. Likwäl har jag ännu icke
förmått utreda san[ningen] ǁ 4. skörda. På de undersökningar, jag i detta anseende anställt, låta ännu inga
bestämda resultater grunda sig. Likwäl har det ännu icke lyckats mig ǁ
5. skörda. Likwäl har jag ännu ingen
bestämd öfvertygelse
angifna ǁ Draft: 1. <----> ǁ 2. angifna
emellan ǁ Draft: af de
Castrén refers to the list of Tavastian
and Karelian gods published by Bishop Michael Agricola (ca. 1510–1557) in
the introduction to his Finnish translation of David’s Psalter in 1551. Siikala 2013: 27–28. (TS)
kulten […] stammen ǁ Draft: culten är
hos hvardera folkstammen varit
af ǁ Draft: 1. <de> ǁ 2. af
intet ǁ Draft: icke något
befintliga […] synas ǁ Draft: 1. befinteliga Sånger synas ǁ 2. befinteliga Runor
torde ǁ 3. befinteliga Runor synas
The sampo myth is one of the central
themes on which the Kalevala epic
is built and different interpretations
of its meaning have been suggested.
The sampo was a source of prosperity and it is assumed to have been the
so-called pillar of the world bearing the heavens and when the latter
585
Itineraria 4osa 1841_44.indd 585
21.8.2019 16:05:44
�Itineraria
rotate it, it becomes a mill producing
wealth. Siikala 2013: 178–199. (TS)
torde warit ǁ draft: 1. <su> ǁ 2. torde
hafva varit ǁ 3. torde varit
Tawastländska […] öfverensstämmer ǁ
Draft: 1. Tavastarne ǁ 2. Tavastländska stammen. Begge stammarne hafva egt några egendomliga Gudomligheter och mythiska personer. Sjelfva Lemminkäinen ǁ 3. Tavastländska
stammen. Begge stammarne hafva
egt några egendomliga Gudomligheter och mythiska personer, ja, man
vore nästan frestad att tro ǁ 4. Tavastländska stammen. Begge stammarne
hafva egt några egendomliga Gudomligheter och mythiska personer och
bland de runor, som besjunga Lemminkäinens bragder, kunna svårligen
förklaras ur det Tawast[ländska] ǁ 5.
Tavastländska stammen. Begge stammarne hafva egt några egendomliga
Gudomligheter och mythiska personer och Lemminkäinens personlighet
återspeglar ǁ 5. Tavastländska folkstammen, och Lemminkäinens personlighet öfverensstämmer
Tawastarnes […] fullkomligt ǁ Draft:
1. Tawastländska folklynnet ǁ 2. Tawastarnes alwarsamma och betänkliga lynne, då han deremot ǁ 3.
Tawastarnes alwarsamma och betänkliga lynne me ǁ 4. Tawastarnes
alwarsamma och betänkliga lynne
afspeglar deremot fullkomligt
raska ǁ Draft: 1. muntra ǁ 2. raska
begge ǁ Draft: 1. båda ǁ 2. begge
någon […] Gudomlig ǁ Draft: en högre, ja någon slags gudomlig
har ǁ Draft: 1. ~ såsom Agricola ǁ 2. har
stammen ǁ Draft: 1. ~ ǁ 2. ~ sannolikt ǁ
3. ~ <--------> ǁ 4. stammen
skulle förutsätta ǁ Draft: 1. äro ǁ 2.
skulle förutsätta
Kuolajärvi ǁ Draft: Muonioniska
annat […] philologiskt ǁ Draft: 1. ~ ǁ 2.
annat, som vårt kustland har att erbjuda, i philologiskt
särskilda ǁ Draft: särskilta
Åtminstone måste det sluga i Wäinämöinens
charakter föras på Karelarnes räkning. För
öfrigt har1687 enligt all sannolikhet hvardera
stammen1688 egt några egendomliga Gudomligheter. – Du finner, att några bland dessa påståenden skulle1689 förutsätta en bevisning,
som hvarken kan tillvägabringas i Kuolajärvi1690, ej heller här wore på sitt ställe. Må vi
derföre lemna mytherna och gå att skärskåda
ett och annat1691, som vårt kustland har att erbjuda i philologiskt och antiquariskt
hänseende.
☙ ❧
Af eder, historici, indelas det Finska folket i många särskilda1692 stammar, såsom:
Karjalaiset, Savolaiset, Suomalaiset, Hämäläiset, Pohjolaiset, Kainulaiset (Westerbottningar!)1693. Philologen kan omöjligen antaga
mera, än tvenne folkstammar: den Savolax-Karelska och den Tawastländska. Språket1694 i Nyland, Åbo län1695 och Satakunda är
uppenbart en försämrad Tawastländska1696.
Österbottniskan har åter efter gifna lagar utvecklat sig ur1697 den Sawolax-Karelska dialecten, och sannolikt har Tawastländskan,
hvartill den Österbottniska munarten1698 i
många fall närmar1699 sig, bidragit till denna
utveckling,1700 liksom äfven i1701 Satakunda
wissa språkegenheter förekomma, som röja
ett Sawolaxiskt inflytande. Dessutom förefinnas i hvardera kustdialecten några idiomer af
alldeles egen art. I Åbo Län, Satakunda1702 och
nästan öfverallt vid kusten, der den Tawastländska stammen framträngt1703, fördubblas
ofta1704 efter en kort vocal alla consonanter,
☙ om1705 den efterföljande vocalen ❧ är lång,
t. ex. pahhaa, wihhaa, ajjaa, läjjään, wikkaa,
takkoo, tullee, willaa, ommaan, sammaa,
586
Itineraria 4osa 1841_44.indd 586
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
tappaa, reppii, perrään, purree, wässyy, assuu,
wettää, etteen, hyvvyys1706, avvain. Denna fördubbling inträffar1707 wanligen1708 å första1709
stafwelsen, någon gång äfwen den tredje och
femte stafwelsen (t. ex. otettavvaa, ajattellee,
lynnähyttelleepi), men alldrig i en accentlös
stafwelse.1710 Å andra sidan1711 händer det äfven1712 i vissa trakter, att consonanterna tvertemot regeln förenklas, i fall den efterföljande
vocalen är kort, och detta inträffar förnämligast i Casus Allativus, Adessivus och Inessivus, samt dessutom i några1713 andra enskildta
fall, t. ex. pääle, päälä, pääsä, kujeran, vihelän,1714 m. m.1715 – Den1716 Österbottniska
kust-dialecten röjer åter en afgjord benägenhet för aspirationer, som uppkomma derigenom, att af tvenne likartade vocaler, som äro
åtskilda1717 genom spiranten1718 h, den förra
antingen bortkastas, eller omkastas1719, t. ex.
panhan eller panhaan1720 i stället för panna☙ han; otethan eller otethaan för ote❧tahan; keitethän l. keitethään för keitetähän, kirkhon l.
kirkhoon för kirkkohon1721 m. m.1722 – Alla1723
dessa egenheter finnas förenade i den dialect
af Finskan, som talas i Kemi, Torneå, Rovaniemi, Muonioniska1724, Sodankylä och Enare.
Jag tilltror mig ej att med bestämdhet
kunna utreda1725 grunden till dessa1726 egenheter, men vill dock till deras1727 förklarande
anföra en iaktagelse, som jag gjort i Sombio
by1728 af Sodankylä Socken1729. Nämnda1730
by bebos så väl af Finska, som Lappska familjer, hvilka1731 sistnämnda icke allenast iklädt
sig Finnarnes seder och lefnadssätt, utan äfven
antagit deras språk. Nu1732 förekomma alla
dessa i fråga warande1733 språk-egenheter1734
i wida högre grad hos Lapparne, än hos den
såsom […] Westerbottningar!) ǁ Draft:
såsom: Hämäläiset), Karjalaiset, Sawolaiset, Suomalaiset, <och> <--->
Kainulaiset, Pohjolaiset, m. m. –
Probably after Kainulaiset belongs
the addition in the margins of the
draft version: med h[vil]ken sista en
benämning, hvarmed som likväl af
Finnarne tilldelas vesterbottningar.
Språket ǁ Draft: 1. Ty språket ǁ 2. Språket
län ǁ Draft: Län
Tawastländska ǁ Draft: 1. Savola[xiska] ǁ 2. Tawastländska
ur ǁ Draft: ifrån
munarten ǁ Draft: dialecten
närmar ǁ Draft: 1. ~ ǁ något ~
utveckling, liksom ǁ Draft: 1. utveckling. Ty fastän den wida största delen af Österbottens befolkning utgöres af Savolaxare, så kan man likwäl
taga för afgjordt, att jemväl många Tavastländska familjer ditflyttat, från T.,
lockade dertill ǁ 2. utveckling, liksom
i Satakunda […] förekomma ǁ Draft: å
andra sidan i Satakunda förekomma
språkegenheter
Åbo […] Satakunda ǁ Draft: 1. Satakunda, Åbo Län ǁ 2. Åbo Län, Satakunda.
framträngt ǁ Draft: 1. framsp<--> ǁ 2.
framträngt
fördubblas ofta ǁ 1. fördubblas ǁ 2.
kan fördubblas ǁ Ddraft: 1. fördubblas ofta ǁ 2. fördubblas
om […] vocalen ǁ Draft: 1. om den
vocal, som följer på consonanten ǁ 2.
om efterföljande vocalen
hyvvyys ǁ Draft: 1. hyvvää ǁ 2. hyvvyys
In the draft version after this: likväl
dock nästan uteslutande endast andra stafvelsens begynnelse-bokstaf,
which Castrén struck out and replaced with the change written in
the margin.
wanligen ǁ Draft: 1. likväl ǁ 2. dock
nästan uteslutande ǁ 3. endast andra
stafvelsens begynnelse-bokstaf ǁ 4.
dock s ǁ 5. förnämligast
587
Itineraria 4osa 1841_44.indd 587
21.8.2019 16:05:44
�Itineraria
första […] lynnähyttelleepi) ǁ Draft: 1.
första stafwelsen ǁ 2. första, stundom
äfwen den tredje stafwelsen (t. ex. ajattellee, otettavvaa o. s. v.) ǁ 3. första stafwelsen, någon gång äfwen den tredje
(t. ex. ajattellee, otettavvaa o. s. v.)
In the dialects of the Finnish language,
three different types of gemination
phenomena are distinguished, called
primary gemination, the secondary
gemination of the south-western dialects and the secondary gemination of
the eastern dialects. See Palander 1987:
9–16, on primary gemination also Nahkola 1987: esp. 17–35. (KH)
Å andra […] enskildta fall ǁ Draft:
Deremot Å andra sidan händer det
icke sällan, att consonanterna framfor en kort vocal förenklas i ordens
slutstafvelser, hvilket alltid inträffar och detta inträffar alltid med charakter-bokstafven i Casus Allat[ivus],
Ades[sivus]. och Iness[ivus] samt
dessutom i många enskilta fall
äfven […] trakter ǁ äfven icke sällan
några ǁ Draft: många
The shortening of geminates is found
in three main regions, 1) the southwestern dialects, 2) dialects of northernmost Ostrobothnia and 3) dialects
of south-eastern Finland and southern
Savonia. On the distribution more detailed Rapola 1966: 273–277. (KH)
m. m. ǁ draft: o. s. v.
Den Österbottniska […] afgjord ǁ Draft:
Wid den Österbottniska kustdialecten
röjer sig åter en viss
åtskilda ǁ Draft: åtskiljda
spiranten ǁ Draft: 1. consonanten ǁ 2.
spiranten
bortkastas eller omkastas ǁ Draft: 1.
bortkastas ǁ 2. dels bortkastas, dels omkastas ǁ 3. bortkastas eller omkastas,
d[eri]g[enom] de begge vocalerna flyta tills[amman] i ett ljud ǁ 4. den förra
omkastas
In the draft version, Castrén originally wrote all these pairs of words with
a short vowel in the last syllable and
replaced them later with a long one.
kirkkohon ǁ Draft: kirkohon, tuphin
[in which i is struck out and replaced
with ii] f.r tuppihin
The variation of h in suffixal environments has been extensively investigated by Mantila 1992. (KH)
Alla dessa ǁ Draft: 1. Dessa ǁ 2. Begge
dessa
Muonioniska […] Enare ǁ Draft: Muonioniska och Sodankylä. Också sker så wäl
fördubblingen som aspirationen oftare
och mera regelrätt i denna dialect än
andra ǁ 2. Muonioniska och Sodankylä.
Också sker så wäl fördubblingen som
aspirationen oftare och mera regelrätt i denna dialect än vid kustlandet ǁ
3. Muonioniska och Sodankylä. Också
sker så wäl fördubblingen som aspirationen oftare och mera regelrätt här än
annorst[ädes] i landet.
utreda ǁ Draft: afgöra
dessa ǁ Draft: nyss nämnda
deras ǁ Draft: dess
Most parts of Sompio village were
submerged under the Lokka artificial
lake in the 1960s. Mutenia was situated in Sodankylä at N7546353 E517243
(N68°1′51″ E27°24′47″) and Lake
Sompiojärvi at N7552963 E518597
(N68°5′24″ E27°26′48″). (TS)
Castrén visited Sodankylä on his way
back from Inari in the late summer of
1838. Therefore, he did not yet have the
material on the Sodankylä dialect at
his disposal while he was at Muonioniska. Thus, parts of his letter can be
dated to between 1838 and 1841. (TS)
Nämnda […] väl af ǁ Draft: 1. Denna ǁ
2. Nämnda by bebos af så väl
hvilka sistnämnda ǁ Draft: 1. men de ǁ
2. hvilka sistnämnda hafva
Nu förekomma […] högre grad ǁ Draft:
1. förekomma ǁ 2. Men det är anmärkningswärdt, att aspirationer och
consonant-fördubblingar ega rum ǁ
3. Men det är anmärkningswärdt, att
588
Itineraria 4osa 1841_44.indd 588
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
aspirationer och consonant-fördubblingar i wida högre grad ega rum
It is unclear whether Castrén wrote
ifrågawarande or i fråga warande.
språk-egenheter ǁ språk-idiomer
nämnda […] förekomma. ǁ Draft: 1. ifrågawarande egenheter härröra af det
Lappska språket, hvarest ǁ 2. ifrågawarande egenheter härröra från Lappskan, der äfven i sjelfva verket aspirationer och consonant-fördubblingar är
ganska talrikt förekomma.
ljud […] och ǁ Draft: ljud och
i Lappskan och Finskan ǁ Draft: 1. i
<lapp-> och <-----> ǁ 2. i Lappskan och
Finskan
att consonanterna […] språket. ǁ Draft:
1. att Lappskan är har en wida större
consonant-för[dubbling] ǁ 2. att consonant-fördubblingen är i Lappskan wida
allmännare, ǁ 3. att consonant-fördubblingen är wida allmännare i Lappskan,
än i dess ǁ 4. att consonant-fördubblingen är wida allmännare i Lappskan,
än uti F. i det Finska språket. ǁ 5. att
consonant-fördubblingen är wida allmännare i Lappskan än Finskan.
i det […] sednare ǁ i det Lappska, som i
må ǁ Draft: 1. må ǁ 2. vill
språk-classen ǁ Draft: språket
päiwä ǁ Draft: ~ sol,
L. ǁ Draft: Lapp. – similarly also with
other words
tila ǁ Draft: ~, tillstånd,
tawara, ǁ Draft: ~, förmögenhet,
tuli, ǁ Draft: ~ eld,
kåta, ǁ Draft: ~ tält,
kala, ǁ Draft: ~ fisk,
harwa, ǁ Draft: ~ gles,
harvve, ǁ Draft: ~ <joki>
reikä, ǁ Draft: ~ hål,
waara, ǁ Draft: ~ berg,
waras, ǁ Draft: ~ tjuf,
osa, ǁ Draft: ~ lott,
aivo, ǁ Draft: ~ hjerna,
oaivve ǁ Draft: ~, o. s. v.
Castrén’s observation of the prolongation of original short consonants in the
Saami language(s) is correct concerning the strong grade of consonants.
The grade alternation comprises basically all consonants in Saami. According to present-day interpretations, also
some of the gemination phenomena
in the dialects of northernmost Ostrobothnia can be explained by the influence of Saami. Palander 1987: 11. (KH)
The words listed by Castrén in present-day North Saami: beaivi, dilli,
dávvir, dolla, goahti, guolli, hárvi, ráigi, várri, – –, oassi, oaivi.
angifna consonant-förenklingen i ǁ
Draft: nämnda förenklingen af charakter-bokstafven i casus
inverkan ǁ Draft: 1. inflytelse ǁ 2. inverkan
The tendency of shortening can be considered as a natural reduction change
with no need to seek models in other languages. Rapola 1966: 274. Similar change is also found in such Baltic
Finnic languages in which there is no
reason to assume Saami influence such
as the dialects of South-Western Finland, Votic and Estonian. (KH)
dessa […] m. m. ǁ Draft: tvenne af dessa
casus redan försvunnit ur Lappskan
och den tredje förändrats, så återstår
likwäl några enskilta ord med den ursprungliga casus-ändelsen och i dem
är charakter-bokstafven enkel, t. ex.
bagje-le (allat.), siske-le, davve-le, ala,
lus lusas lusa, sisa, m. m.
stöd ǁ Draft: 1. grund ǁ 2. stöd
och […] Finnarnes ǁ Draft: 1. ~ ǁ 2. sammanblandat sig med Finnarne samt
och antagit deras
Finnarnes ‖ Draft: deras
lefnadssätt och språk ǁ språk och lefnadssätt ǁ Draft: lefnadssätt och språk
med bibehål[lande]
likwäl ǁ Draft: dock
tungomål ǁ Draft: 1. språk ǁ 2. tungomål
☞
589
Itineraria 4osa 1841_44.indd 589
21.8.2019 16:05:44
�Itineraria
sedermera ǁ Draft: ~ äfven
i […] språket ǁ Draft: i Finskan
The clean copy written by Castrén
ends here. The rest of the text exists
only in draft form.
winner ǁ skulle winna
trowärdighet […] med hvarandra ǁ 1.
trowärdighet så wäl af Finska traditioner, som af det i nordliga Finland vanliga förhållandet ǁ 2. Enligt
traditioner hafva Finnar och Lappar lefwat fredligt till[samman] ǁ 3.
trowärdighet af en hos Finnarne allmänt gängse tradition. Traditionen
förmäler, att Finland ursprungligen
beboddes af Jättar, hvilka med woro
Hedningar och med Christendomens
införande flydde ur landet, och Lappar ǁ 4. trowärdighet af den gängse
traditionen ǁ 5. trowärdighet den hos
vår allmoge gängse traditionen ǁ 6.
trowärdighet af en hos Finnarne allmänt gängse tradition. Traditionen
förmäler, att ǁ 7. trowärdighet af den
hos vår allmoge gängse traditionen,
enligt hvilken ǁ 8. trowärdighet af den
hos vår allmoge gängse traditionen,
att Finnar och Lappar lefvat fredligt
tillsamman, men att de sistnämnda
Lapparne […] dragit ǁ 1. Lapparne varit tvungna att, i brist på renbeten,
draga sig ǁ 2. Lapparne hafva sjelfmant dragit
mera ǁ ho
att […] i landet ǁ 1. att de ǁ 2. att flere
bland dem Lappar, som ej äflats med
renskötsel, d. ä. Fiskare-Lappar Fiskare-Lapparne, hvilkas lefnadssätt lefnadsart i sjelfva verket utgör en länk
emellan det nomadiserande och stationära lifvet, qwarstadnat i landet
Endast […] antagande ǁ 1. Genom anförda ǁ 2. Att Lappskan företrädesvis
lemnat spår efter sig i kustspråket
wid hafskusten vore äfven lätt förklarligt genom ǁ 3. Också ǁ 4. På annat sätt ǁ 5. Endast g[enom] ǁ 6. Endast geri[genom]
kustspråket ǁ <-->
genuint Finska befolkningen. Det är således
sannolikt, att nämnda1735 språk-idiomer, äro
☙ ett urgammalt arf ifrån Lappskan, der ❧
jemwäl både aspirationer och consonant-fördubblingar ganska talrikt förekomma. Såsom
bekant är, eger Lappskan tre aspirerade
ljud1736, hväsljuden oberäknade, och en jemförelse emellan beslägtade ord i1737 Lappskan
och Finskan har öfvertygat mig derom, att1738
consonanterna fördubblas vida oftare i1739 det
förra, än i det sednare språket. Exempelvis
må1740 jag anföra några ord ur hvardera
språk-classen1741: F[inska] päiwä,1742 L[appska]1743 bæivve; F. tila1744, L. dille; F. tawara,1745 L. davvir; F. tuli,1746 L. dolla; F. kåta,1747
L. goatte; F. kala,1748 L. guolle; F. harwa,1749 L.
harvve;1750 F. reikä,1751 L. raigge; F. waara,1752
L. woarre; F. waras,1753 L. warras; F. osa,1754 L.
oasse; F. aivo,1755 L. oaivve1756.1757 – Den i det
föregående angifna1758 consonant-förenklingen i Allativus, Adessivus och Inessivus är troligen också en följd af Lappskans inver☙ kan1759.1760 Ty ehuru ❧ dessa1761 casusändelser till största delen försvunnit ur språket, så finner man dock af de ord, hvari de blifvit bibehållna, att charakter-bokstafven i casus-ändelserna varit enkel, t. ex. bagjele,
siskele, davvele, ala, lusa, m. m.
I stöd1762 af det anförda vill väl du, såsom historicus, uppställa den hypothes, att enskilda Lappfamiljer troligen qvarstadnat i Finland, och1763 antagit Finnarnes1764 seder,
lefnadssätt1765 och språk, men likwäl1766 bibehållit några egenheter ur sitt eget tungomål1767, hvilka sedermera1768 wunnit burskap
☙ i1769 det Finska språket.1770 ❧ Denna hypothes winner1771 trowärdighet1772 af den hos
590
Itineraria 4osa 1841_44.indd 590
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
vår allmoge gängse traditionen, att Finnar och
Lappar lefvat fredligt tillsamman med hvarandra. – Efter landets uppodling säges väl Lapparne1773 hafva dragit sig allt mera1774 norrut;
men det är troligt, att1775 flere Fiskare-Lappar
qvarstadnat i landet och under tidernas lopp
sammansmält med Finnarne till ett folk. Sådant har åtminstone förhållandet varit i den
nordliga trakten af Finland, och är det till en
del ännu i dag. Endast1776 genom det antagande, att Fiskare-Lappar qwarblifvit i Finland,
kan man förklara orsaken, hvarföre kustspråket1777 företrädesvis varit utsatt för inflytelse
af Lappskan.
Att Lapparne i1778 fordna dagar verkli☙ gen bebott Finland, är af eder, historici, ❧
längesedan antaget i stöd af de uppgifter, som
finnas1779 hos Johannes Buræus1780, M. Olaus
Petri Niurenius1781, Zacharias Plantinus1782
samt i en testamentarisk disposition till St
Henrics kyrka i Åbo af Magnus1783 Kazi1784
(Kaasa)1785. Emot1786 dessa uppgifter kan likwäl anmärkas, att de dels grunda sig på osäkra
källor, såsom Buræi, dels på dunkla hörsagor,
såsom Niurenii och Plantini, samt att benämningen1787 Lapp, såsom sjelfva1788 ordets ethymologie tillkännagifver, icke uteslutande
tillhört den Lappska folkstammen, utan sannolikt äfven1789 af söderbyggare blifvit begagnad till att utmärka nordligare bosatta Finnar
(se Suomi, 2. H.)1790. Af samma skäl minskas1791 äfven halten af deras bewisning, som
trott1792 sig kunna afgöra saken genom åberopande af en1793 mängd i Finland befintliga
ortsnamn, i hvilka ordet Lapp förekommer,
t. ex. Lappfjärd, Lappträsk, Lappå1794, Lappvik, Lappajärwi, Lappee[n]randa (Wildman-
i fordna […] ǁ bebott
finnas hos ǁ meddelas af
Johannes Bureus (1568–1652) was
born in in Finland and later director of
the Royal Library and Royal Archives
in Stockholm. He studied rune inscriptions and Swedish language and
proposed the collection of folk poetry.
Nenonen – Teerijoki 1998: 60. (TS)
Olaus Petri Niurenius (1580–1645) was
vicar of Umeå and the author of several writings on the Saami people. His
main work Laplandia was not published until 1905. Fjellström 1990. (TS)
Zacharias Plantinus (1620/1626–1688)
was Olaus Petri Niurenius’s son and
a pastor. He is particularly known for
a Saami word list which he probably
compiled in 1672 in Offerdal, Sweden.
Setälä 1890: 86–87. (TS)
Magnus ǁ Katz[i]
Castrén has an asterisk here like the
sign of a footnote, but there is no
footnote.
On 5 Jan. 1390, Magnus Kase, bailiff
of Tavastia, donated an estate to the
church except for its squirrel hunting forests, fishing waters and the
Lapps belonging to it. Diplomatarium fennicum DF 986, http://df.narc.
fi/document/986. (TS)
Emot […] Plantini ǁ 1. Men hvad dessa
uppgifter beträffar, så ǁ 2. Men de tre
förstnämnda uppgifter grunda sig
dels på osäkra källor, de[ls] såsom
Buræi, dels på dunkla hörsagor såsom Niurenii och Plantini, och kunna således icke gälla för fullkomligt
tillförlitliga bewis. Hwad åter Kaasas
testamente beträffar, så kan väl dess
authenti betviflas, men
benämningen ǁ ordet
sjelfva ordets ǁ redan dess
äfven […] utmärka ǁ 1. äfven blifvit
begagnad till ǁ 2. äfven varit en allmän beteckning för
Castrén 1841.
minskas ǁ förefaller
trott ǁ 1. genom ǁ 2. sökt
591
Itineraria 4osa 1841_44.indd 591
21.8.2019 16:05:44
�Itineraria
en ǁ <-->
Lappo, Lapua.
(Wildmanstrand) ǁ (Willman[strand)]
Finland ǁ Finska
Åtskilliga ǁ Flere
At present, Lapp cairns are usually
mean burial cairns situated in the inner parts of the country and dating
mainly from the Bronze Age. They
are mostly without any finds. Because the ancestors of the presentday Saami population mainly inhabited the inner parts of Finland, they
may indeed have a connection with
‘Lapps’. Lavento 2015: 168–169. (TS)
mig […] hitintills ǁ hittills
har jag sökt ǁ beslöt ja[g]
öfvertyga ǁ grund[a]
tillvaro och beskaffenhet ǁ 1. beskaffenhet ǁ 2. så väl tillvarelse
dessa minnesmärken ǁ dem
att […] Lapprösen ǁ att slika rösen väl
funnits på fler[e]
Lapprösen ǁ slika ~
Jättrösen ǁ så kallade ~
ugnarne ǁ de så kalla[de]
i […] skogar ǁ 1. i stugor och ǁ 2. i djupa stugor
Likväl ǁ Dock
varit ǁ äfven ~
(ugnställen) ǁ (ugnstäder)
föga […] anmärkningswärdt ǁ ej in
annat att anmärka
jordbewuxna ǁ ~, samt att de äro öfre
deremot ǁ <a>
saknat ugnar ǁ ej varit försedda med
någon varit utan
kring ǁ äfven ~
multnade ǁ for [förruttnade]
stockar ǁ 1. ~ , byg ǁ 2. ~, som
icke […] vara ǁ ej äro
Finnarnes […] ugnar ǁ Finnarne enligt traditionen alldrig begagnat eldstäder, ut[an]
This passage is based on Castrén’s
text Ett Postscriptum. See p. 194. (TS)
Nämnda […] Finland. ǁ 1. De af mig
undersökta stenrösen hafva ǁ 2.
strand)1795 o. s. v. En wida mera ❧ bevisande
kraft äga en mängd i Finland1796 gängse traditioner, hvari man igenkänner Fiskare-Lappen,
sådan han ännu i dag visar sig så väl i sitt yttre, som inre lif. Åtskilliga1797 Författare omnämna äfwen ett slags monumenter efter
Lapparne, som kallas Lapprösen (Lapin rauniot).1798 Då ingen mig1799 vetterligt hitintills
undersökt dessa rösen, utan grundat sina påståenden om deras tillvaro på blotta traditioner, så har1800 jag sökt att genom egna undersökningar öfvertyga1801 mig om deras tillvaro
och beskaffenhet1802. Att finna så beskaffade
rösen är ingen lätt sak. Ty ehuru de omtalas så
väl i Österbotten, som Savolax och Karelen,
Satakunda och Tawastland, så är det likwäl
ganska svårt att träffa på dessa1803 minnesmärken. Äldre personer förtälja, att1804 de
i sin ungdom sett många Lapprösen1805, men
påstå, att de sedan den tiden mestadels blifvit
förstörda. På somliga ställen förvexlas de åter
med Jättrösen1806 (om hvilka nedanföre) och
ugnarne1807 efter de så kallade piilo-pirtit, d. ä.
lönnstugor, som under stora ofreden blifvit
uppbygda i1808 djupa skogar. Likväl1809 har
jag varit1810 i tillfälle att undersöka några få
stenrösen, som troligen tillhört Fiskare-Lap☙ par och påtagligen tjenat ❧ till eldstäder,
hvarföre de äfven benämnas uunin siat (ugnställen)1811. Wid dem är föga1812 mera anmärkningswärdt än att de äro ganska små och wanligen jordbewuxna1813. De öfversta stenarne
äro brända, de underliggande deremot1814
oförändrade, hvilket bewisar, att dessa eldstäder saknat1815 ugnar. På ett och annat ställe
har jag kring1816 stenröset märkt spår af multnade1817 stockar1818. Bönderne försäkra, att så-
☙
592
Itineraria 4osa 1841_44.indd 592
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
dana rösen icke1819 kunna vara tämän kansan
tekemiä, i thy att Finnarnes1820 eldstäder i alla
tider skola varit försedda med ugnar.1821
Nämnda1822 monumenter synas således lända
till något, om äfven svagt, bevis för Lapparnes
vistelse i Finland. – Utom dem har man i de
nordliga delarne af landet visat mig ett slags
gropar1823, Lapin haudat (Lappgrafvar) benämnda.1824 Jag har redan tillförene beskrifvit
dem1825 och anmärkt, att man medelst gräf☙ ning finner i deras botten ❧ aska, bränd sten
och brända jernstycken m. m. De skola varit
öfvertäckta och hafva enligt traditionen utgjort Lapparnes urälsta bostäder.1826 Äfven är
af mig förut omnämndt1827, att spår af dylika
boningar ännu anträffas i Enare, hvarest fårhusen är ungefär på lika sätt inrättade. Till1828
och med några bland Fiskar-Lapparnes kåtor i
Enare vittna om ett sådant boningssätt. – Det
finnes ännu ett annat slag af grafwar, som äro
större och enligt traditionen blifvit1829 af Lapparne begagnade till vildrensfängen. Några
bland dem äro försedda med trädwäggar, och
det är troligt, att de i Finland befintliga stengrafvar tjenat till samma åndamål. Sistnämnda slag af grafvar har jag väl icke sjelf sett,
men har dock af trovärdiga personer inhämtat, att sådana1830 minnesmärken skola finnas
i Kiimingi kapell samt i Kesälaks socken vid
Willa1831 by kanske äfven i Siikajoki1832.
Ännu återstår ett bevis för Lapparnes
vistelse i Finland, bestående i en mängd ortsnamn, som till sitt ursprung äro Lappska. Sådana benämningar förekomma ymnigt i norra
delen af landet. Exempelvis må anföras: Akon
koski, Akon korwa, Akon järvi, Akon lahti (af
Aku, en Lappsk Gudomlighet), Äjän selkä (en
Sanningsenligt måste jag ännu anmärka ǁ 3. Jag öfverlemnar åt dig att
afgöra, huruwida dessa stenrösen tillhört Lappar, eller
gropar ǁ 1. monum[enter] ǁ 2. minnesmärken
[…] benämnda. ǁ ~ De äro redan så
jordbewuxna, att deras ursprungliga
form och storlek ej med noggrannhet kan bestämmas. I sitt närwarande skick äro de runda, vid pass tre
vid pass två alnar djupa.
See p. 114, 124; Castrén 1852a: 85–86.
Castrén interprets the ‘Lapp graves’
elsewhere also as reindeer hunting
pits and does not specify what he considers to be the main differences between the two types of pits or their
distinctive features. The term ‘Lapp
grave’ is not used in present-day archaeological terminology. See p. 124.
(TS)
omnämndt ǁ an[märkt]
Till och […] vittna ǁ Jag har till och
med hört omtalas, att några F[iskare] bland Fiskar-Lapparnes kåtor i
Enare ännu i dag skola vittna
blifvit ǁ 1. ~ ǁ 2. hafva ~
sådana ǁ de<s>[sa]
Castrén 1870g: Willala – See p. 582.
In Castrén’s time the centre of Siikajoki parish in Ostrobothnia was situated at N7192234 E392646 (N64°50′14″
E24°44′13″). (TS)
Lumijoki is in Northern Ostrobothnia at N7191537 E413835 (N64°50′14″
E25°11′1″). (TS)
Kuusamo is in the eastern part of
Northern Ostrobothnia, at N7317588
E599806 (N65°57′49″ E29°11′47″). (TS)
egendomligt ǁ inh[emsk]
Uleåborg ǁ som enligt
det Finska […] ǁ 1. antingen ǁ 2. <---->
folket […] hugskott. ǁ 1. folket i gemen,
eller åtminstone de så kallade Quener
(Kainulaiset), hvilka man utan någon
giltig anledning hållit för en Finsk
folkstam Kainulaiset kallas ännu i
593
Itineraria 4osa 1841_44.indd 593
21.8.2019 16:05:44
�Itineraria
dag af Finnarne Kainu och Kainun
maa äro benämningar hvarmed ännu
i dag Finnarne beteckna Westerbottningar, och Westerbotten och äfven
jag ofta åberopade stället i Egils Saga
räknas Qvinland inom Sveriges område. Rask har sökt bevisa att J Jätte varit en b de fordna Skandinaverne med Jättna-Jötnar och Qvener
äro identiska, Qvener eller Kainulaiset har han åter på Renwalls auctoritet ansett för en Finsk folkstam. För
öfrigt Huru åter Jättarnes identitet
med Finnarne öfverhufvud beträffar,
så synes mig ǁ 2. folket liksom åter
Dvergarne och Lappar vore identiska
Castrén is referring to En Udsigt
over de Lappiske og Finniske Stammers
Historie by the Danish philologist
Rasmus Rask (1787–1832), published
posthumously in 1834. Rask had proposed this interpretation in 1815 in his
publication of Ottar’s and Ulfsten’s
travelogues The Finnish vicar and
philologist Gustaf Renvall (1781–1841)
considered Kainuu or Quænland to
be synonymous with Ostrobothnia.
Rask 1834: 84–85, 314–315, 332–333;
Renvall 1826: 49; Wiklund 1896: 114;
Julku 1986: 18; Holmberg 1976:173. On
Renvall see Väisänen 2006/2009; on
dvergs and jotuns concisely in Pulkkinen 2005a. In Egil’s Saga Kvenland
was listed between Helsingialand and
Finnland. Egils Saga: 36. (TS)
By Rudbeckiana, Castrén means a
romantic embellishment or even imagined history in the sense of the
Swedish historian Olof Rudbeck Sr.
(1630–1702). On Rudbeck, see, e. g.
Alkarp 2009: 137–144. (TS)
grundar ǁ bygger
Struck out here in the margin of the
mscr: Den på hypothesen
namnet Jättar ǁ denna benämning
Castrén later changed his opinion
about the builders of what we now
call Bronze Age burial cairns and
assumed that they were Finns. Cf.
mo i Lumijoki1833), Äiän paikka (af Äiä, motsvarande Finnarnes Ukko), Seitakorwa (af Seita, som är en benämning på Lappska Gudabilder), Kätkäwaara (af geädge, sten),
☙ Njoma❧laisen selkä i Kuusamo1834 (af njobmel, hare), Turun korwa, Torangi, Torakan korwa (af Tor, som torde vara en egendomligt1835
Lappsk Gud); Kuolajärwi (af guolle, fisk), Oulu
(Uleåborg1836, som enligt traditionen fått sitt
namn af en på Kallisen mäki bosatt Lapp, vid
namn Oula), Ouluwaara, Oululampi, Oulan☙ gansuu, m. m. ❧ Må detta wara nog sagdt om
Lapparnes vistelse i Finland. Jemte dem omtalar traditionen att ännu äldre i Finland bosatt
slägte, som är bekant under namn af Jätit, Jättiläiset, Jatulit, Hiidet, motsvarande Svenskarnes Jötnar eller Jättar och Lapparnes Stalok.
Åtskilliga förf[attare] hafwa welat inbilla sig,
att i den Skandinawiska Sagan med Jötnar betecknas det1837 Finska folket1838 liksom åter
Dvergarne vore identiska med Lappar men
denna hypothes tyckes höra till antalet af
Rudbeckiana1839, eller hvad man må benämna
det slags historiserande, som grundar1840 sina
resultater på lösa hugskott.1841 Med wida större skäl kunde man påstå, att Finnarne med
namnet1842 Jättar afsett de Svenske, så wida
ett slags stenrösen, som utan tvifvel blifvit
uppbygda af Svenskar1843, wanligen benämnas Jätin haudat. Men denna benämning har,
såsom jag1844 i det följande skall söka ådagalägga, mera sannolikt sin grund i en helt
annan omständighet. – Jättarne äro nordens
☙ ❧ giganter, de föreställa den råa natur-menniskan, som med sin physiska styrka trotsar
sjelfva Gudarna. Den Finska traditionen låter
Jättarne slunga klippor och berg, och den
594
Itineraria 4osa 1841_44.indd 594
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
erkänner ingen ting, som i styrka kan jemföras med detta inhumana slägte.1845 Oaktadt
sin oerhörda styrka måste Jättarne likväl, enligt traditionen, vika för det evangeliska ljuset, hvilket innebär, att christendomen humaniserat menniskorna. Sagan om Jättarne synes
alltså wara en1846 myth ifrån folkets naturtillstånd1847 – från den tid, då själskrafterna ligga
outwecklade och den physiska styrkan utgör
menniskans allt i allom. Denna saga igenfinnes derföre äfven hos hvarje nation, som från
barbarie upparbetat sig till någon högre grad
af cultur och civilisation.
Men för att återkomma till Jätte-rösen,
så hafva de utan tvifvel af det skäl blifvit förknippade med sagan om Jättarne, att somliga
bland dem bestå af stenar, hvilka, för att begagna allmogens uttryck, ”vanliga menniskor
omöjligen mäktat handtera”.1848 Ganander
har i Åbo1849 Tidningar för år 17821850 beskrifvit de af honom så kallade Ättehögarne i Laihela Socken, hvarest de finnas i största
☙ mängd.1851 ❧ För öfrigt anträffas de mest öfverallt i1852 kustlandet, i synnerhet längsefter
Bottniska viken; men norr om Kalajoki1853 har
jag icke hört dem omtalas.1854 Ytterst få rösen
äro funna högre upp i landet. Någorstädes har
jag likwäl sett uppgifvas, att de ännu förefinnas i Saar[i]järvi1855, och jag har sjelf undersökt ett jätteröse i Lappajärwi Socken1856.
Nämnda rösen höja sig upp från marken i det
närmaste likt en kon; somliga1857 äro aflånga
och i spetsen något insjunkna. Deras storlek
är ganska olika. Ganander säger sig hafva funnit ett, som innehållit1858 29 famnar i omkrets
och nio i höjden. Såsom1859 Ganander anmärker, hvila de största rösen på stora, jordfasta
Förslag till en undersökning af de i
Finland befintlige grafkumlen, Castrén 2017a: 106–109. (TS)
jag […] ådagalägga ǁ i det följande
skall ådagaläggas
[…] slägte. ǁ ~ En tre dagar gammal
flicka gick händelsewis ut på fältet
och träffade der en man, som plöjde
upp sin åker med ett par oxar. Flickan tog karl, plog och sjelfva oxarna i
sitt förkläde, bar dem till sin moder
och frågade om icke de behornade
voro torndyflar.
en myth ǁ ett minne
naturtillstånd ǁ råhets
Castrén means, above all, the Bronze
Age burial cairns known especially
along the coasts here. Lavento 2015:
160–170. (TS)
Åbo ǁ gamla
Ganander 1782.
[…] mängd. ǁ ~ Han uppgifver deras
antal till mera än 200 stycken.
Castrén has copied Ganander’s
article: KK Coll. 539.2: 167–168.
i ǁ vid
Kalajoki is at N7128925 E351622
(N64°15′15″ E23°56′16″). (TS)
They are now known from along the
whole Ostrobothnian coast up to the
north. Lavento 2015: 160–170. (TS)
Saarijärvi is in Northern Tavastia at N6953922 E411258 (N62°42′18″
E25°15′55″). (TS)
Lappajärvi is situated in Southern
Ostrobothnia at N7013649 E331515
(N63°12′44″ E23°38′54″). (TS)
somliga […] insjunkna. ǁ 1. dock ǁ 2.
de flesta äro dock insjunkna och må
innehållit ǁ varit
Såsom […] igenom röset. ǁ 1. I bottnen af dem befinner ǁ 2. I bottnen af
dem finner man några (vanligen tre)
jordfasta stenar, och i ett enda nedrifvit sten-röse fann jag spår af ǁ 3.
I bottnen af dem finner man några
(vanligen tre) jordfasta stenar, och i
ett enda nedrifvit sten-röse har jag
märkt s[tenmur] ǁ 4. I bottnen af dem
595
Itineraria 4osa 1841_44.indd 595
21.8.2019 16:05:44
�Itineraria
finner man några (vanligen tre) jordfasta stenar, och i ett enda nedrifvit
sten-röse märk ser man en stenmur,
som löper midt igenom röset.
Mscr: begrus, corrected according to
Castrén 1870g.
Bronze Age cairns can have different types of internal structures, including stone rings and cists as well
as walls separating primary and secondary burials. The cremation burial custom was in use. Lavento 2015:
163–165. (TS)
Vöyri (Fi.)/Vörå (Swe.) is in Southern
Ostrobothnia at N7011270 E261092
(N63°9′4″ E22°15′20″). (TS)
Finnarnes ǁ Finska
dels ǁ så
Dock […] lemna ǁ Ännu måste jag
skulle ǁ skol[a]
hålla ǁ anse
urgamla ǁ <------> gamla
såsom […] ǁ stensättningar och
The drawing Castrén refers to has
not been found.
stenar, ”som stå midt i rundelen”, och i några
finner man en stenwägg, som löper midt igenom röset. I bottnen af dessa rösen har man
vanligen funnit aska, be[n]grus1860 och kål.1861
Ganander har till och med gjort fynder af
guldringar, förbrända häst-smycken, messings-kedjor, stycken af hjelmar och värjor m.
m. Jag är i besittning af ett spjut, som blifvit
uppgräfvet ur ett Jätte-röse i Wörå1862 och röjer tydligen spår af eldens åverkan.
Det är troligt, att ofvanberörde Jätterösen tjenat till monumenter öfver slagne Svenska hjeltar, sedan deras ben enligt Odins lag
först blifvit förbrända till aska. Detta bestyr☙ kes ❧ af Finnarnes1863 traditioner, enligt hvilka de tjenat Jättarne till grafvar, såsom de äfven vanligtvis benämnas. Att de åter blifvit
uppförda af Svenskar, bevisas dels1864 af dylika rösens tillwaro i Swerige, dels äfven deraf,
att så beskaffade monumenter förnämligast
anträffas vid kusten. Dock1865 bör jag ej lemna
oanmärkt, att traditionen äfven finnas, enligt
hvilka de skulle1866 vara Finnarnes nedramlade fästen (linnat), Lapparnes kyrkor eller förvaringsrum för deras Gudabilder (Lapin kirkot), Jättarnes ugnar (Hiitten kiukaat). Några
hålla1867 dem till och med för urgamla1868 boningar, och Ganander yttrar den förmodan, att
de blifvit begagnade till visthus; men jag anser
dessa uppgifter icke förtjena någon vidare
uppmärksamhet.
Utom rösen finnes ännu ett annat slag
af minnesmärken, som påstås hafva tillhört
Jättar och kallas Jatulin tarhat (Jätte-hägnader). De äro såsom1869 hosföljande teckning
utwisar1870, stensättningar med många slingrande gångar, inom hvilka det behagat de
596
Itineraria 4osa 1841_44.indd 596
21.8.2019 16:05:44
�Lapland, Russia and Siberia –
hederwärda Jättarne att springa omkring, tills
de efter mycket omak omsider kommit ur den
kuriösa trollkrets. Äfven dessa minnesmärken anträffas mest på kustorterna, och i Kemi
finnes en antiquitet af detta slag, hvarå man
skönjer ett af stenar infattadt årtal, hvari likväl allenast siffrorna 14-- äro läsbara. Troligen
äro äfven dessa minnesmärken ett verk af
Svenskarne; ty Finnarne hvarken widkännas
dem, ej heller hafva de någonsin visat någon
benägenhet för slik Gymnastik.
Ännu skulle det roa1871 mig, att anföra
några traditioner om Jättarne, deras styrka,
lefnadssätt1872 m. m., men1873 denna min epistel måste i dag expedieras.
roa mig ǁ återstå
lefnadssätt ǁ lefnadssätt, lynne
men […] expedieras ǁ 1. men min
kammare är <otan> ǁ 2. men i dag
är jag bjuden på ett bröllop, och i
morgon måste jag med Domare-suiten expediera detta <---> denna min
epistel. ǁ 3. denna min epistel måste ännu i dag expedieras <emedan>
med några bönder. Kanske kan den
tjena oc[h]
597
Itineraria 4osa 1841_44.indd 597
21.8.2019 16:05:45
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
10 Utdrag ur ett bref, dateradt Kuolajärwi den 3 December 1841 (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/a6b686c8a3b7a9710a6550d27ee43a86.pdf
7689d75942e46c59d0dbc1aaff35d58b
PDF Text
Text
Itineraria
The diary fragment dates from
1842. Mscr SLSA 1185.1.3 (Gunnar Castrén’s collection) is a
small notebook without page
numbering made by folding
and cutting, size ca. 11.5 x 18
cm. In addition to the notebook, two loose sheets belong
to the same diary. Cf. the same
passage in the travel description Castrén wrote for publication. A technical page numbering by the editor of this publication is used here.
This one-page note without
a title is from Inari in January 1842. The mscr is KK Coll.
539.31.1 p. 47, in the library erroneously bound together with
the 1838 journey to Lapland.
Cf. Castrén 1852b: 110–111, 125–
128. On the reverse page there
are three stanzas of a romantic
poem in German. Castrén and
Lönnrot met Germans in Inari.
(TS)
The Finnish name day of Matti
is on 24 February. (TS)
kan ǁ ~ förmå att
Fiskar-/lifvet
Mga ǁ Stora
Castrén left an empty space
here.
This note is connected with 27
Feb. 1842. (TS)
Mscr: Karηjauri.
11
[Resedagbok ]1874
Matinaho1875
Folkförsamlingen i Enare – Resan öfver Ukon selkä och den i oöfverskådliga Kattila selkä: Wälikota
Mats dagen1876 firades så godt omst[ändi]gh[eterna]
det <-----> En Lappsk flicka, som ej kan1877 sjunga.
En sång, få forntida minnen <----> få antiquiteter.
Ankomsten till en kåta i Patsjoki – Hvar uppförd –
Fiskar[-]lifvet1878 – Dess upphjelpande – Resan till
<Moine> by Couperadt och skogbeväxt – M[ån]ga1879 sjöar – Inga fjällar – Ett heligt ställe, förbi
h[vil]ket man ej får fara oäten – Stockeld – Finsk och
Lappsk – Berg<f[o]rs> hette Njannom Upka [ ]1880
f. en stor sjö vid namn Njannoms jäuri Noblasjäuri1881 Glädjen att omsider se elden lysa – Hundarnes
och fårens helsning
På Finska sidan: Sulkisjäuri 2 Puolc’ihj[äuri],
Alkäsjäuri, Kar[ŋ]jauri1882
Sjöar: ’Coalmejäuri, 3 Kallajäuri, 4 Noblasj. 1
Njannomj, 2 ’Coalmejäure, 5 Guttjesj.
[– –]
598
Itineraria 4osa 1841_44.indd 598
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
☙❧
[loose
sheet
:]
Den1883 19. Maj1884 afreste vi från Kem1885, färdades
6 verst långsmed Kemi1886, kommo så ut på Hafvet,
der stora ismassor ännu voro liggande. På morgonen hindrade de oss1887 att vidare framfärdas. Wi
vandrade långsmed isen till1888 en liten holm[e],
skickade efter hästar från Solovetskoj (15 verst). Under väntan på dem förnöjde vi oss med thé och en
torftig middag. Sent på aftonen kommo hästarna
Ingen1889 banad väg – man åkte utmed stranden.
Holmen vacker, rik på ängar och björkskog, men
orödjad. På1890 afstånd visa sig redan kloster-tornen.
The notebook SLSA 1185.1.3 begins.
Probably Old Style.
Kem ǁ Solovet[skoj]
Kemi ǁ ~ elf
oss ǁ vår
till ǁ på
Ingen […] väg ǁ Vägen gick
På […] sig ǁ Ändtligen visar
Sic, cf. previous sentence.
gjordt ǁ inrättad
utmärktaste ǁ d[yrbaraste]
dyrbarheter, som […] ǁ dyrbarheter. Drägterna fulla med
stora ǁ gyll[ene]
ögat ǁ blicken
Klostret Соловецкiй (munk-kloster) af 1. Classen,
på ön Solovetskoi. är grundadt 1429 under Novgorodska Republikens tid af Prepodobnien Savvatiej,
men sedan är kyrkan af Pre[po]dob.1891 Зосимъ inrättadt во имя преображенiя Господня och
gjordt1892 till kloster. Är rikt prydd af flere Ryssar,
☙ omgifven ❧ af en stenvägg med kanoner. Risnitsa
[loose full af de utmärktaste1893 dyrbarheter,1894 som hufsheet
vuds[akligen] bestodo i <munk>-skrudar, glänste af
:]
perlor och kostbara stenar. Jag menar, att af de rarare drägterna enhvar uppgick till tiotal tusen Rubels
värde. Och af sådana drägter funnos flere dussin. Af
mindre kostsamma 100detal. Jag vill ej tala om stora1895 guldkors, gyllene ljus-stakar m. m. – Armarium – spjut, lansar, stridsyxor af flere slag, d[it]o
pilar, klubbor, pansarskjortor, bågar, bössor och kanoner från skilda tider, svärd m. m. – I kyrkor 200
munkar. Kyrkorna blända, men fängsla ej ögat1896.
d. 21 [Maj] Resan till Anser, 22 verst – d. 22. till
Golgof, väl belägen på en hög, rund bergsspets,
omgifven af sjö. Flygel – Adjutanten och Muren
lieutenanten. I dem lefva blott några få munkar –
Labyrinten; Svenskarne förstenade. Arestanterna
visades af Archimandriten – 20 Raskolniker
599
Itineraria 4osa 1841_44.indd 599
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
The place-names are missing.
Gick ǁ Wandrade
beskåda ǁ taga mig kännedom
☙❧
[loose
sheet
:]
d. 25 Afresan från Anser Solovetskoi – Is och
köld. Bäluger, foglar. Sandiga stränder – Skuggan
af vågorna – Hvita hafvet kommer att befolkas –
Karelare – Finska namn – Hög<-->? – Сюсма,
Muksalmi,
Ifrån [ ] till [ ]1897 med häst.
29. Belägenheten vid Archangel. Huru staden
presenterar sig från sjösidan – Vacker vår-afton – solens nedgång – Värdshuset. Musiken
röfvar samvetsqvalen – Renskt och Champagne –
Wäll<ers>tens Gudarna på vår kammarvägg –
D. 1. Junii. Gick1898 jag ut dels för att beskåda1899
staden[,] dels för att söka någon vacker promenadplats. Under min vandring kom jag till närheten af några slagtare-bodar
Samojediska kojor – Tarmar – Orenlighet – Hundar – Samojeder<---->
d. 12 Junii – snö och storm.
600
Itineraria 4osa 1841_44.indd 600
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
☙❧
[loose
sheet
:]
Om Kolska districtet.
Af 26 Ryska byar, som finnas inom detta district,
sysselsätta sig blott fem innewånare med åkerbruk; de öfriga lifnära sig medelst djur-, i synnerhet fiska-fänge, med undantag af dem, som drifva
utländsk eller inländsk handel. Men den hufvudsakligaste näringsgren är otvifvelaktigt hafsfisket. Den del af Ishafvets strand, som börjar med
Святой носъ och slutar vid Norska gränsen är
bekant under namn af Мурманскый берегъ. Bönderna k[al]la Murm[anskij] bereg kusten ända
från Ponoj. I dess många bugter drifves fiskeri –
här1900 hafva fiskare bygt sig kojor och bodor.
Byarna Керетъ, Ковда, Кандалакша, Умба,
Чернорѣцкое (Mustajoki) och Порьегубское1901
utgöra medelpunkten för dessa1902 orters fiskeri.
Der lefva de rikaste fiskare-bönder, som köpa
snäckor (шнякъ) och försträcka sina arbetare med
bröd. Snäckor de minsta fartyg 1mastiga, dernäst
каченара, större 2mastiga, slutligen лодя. Brödet
föres föreg[ående] året. Murmanski gå till fots i
Mars (April) eller1903 släpa sina saker med hundar till Разнаволоцной станщiи, der Lappar ligga dem till möte med renar. De som fiska mellan
Святой носъ och Кола färdas ifrån Rasnavolog
med renar; men de som fiska mellan Kola och
Norrska gränsen skilja sig från de förra och gå
eller åka med renar till Kola. Fiskandet fortfar till
den 15 Augusti, till 20 (25), då det är litet fisk utom
i Мотовской губы (<Modska> viken)1904, som
ligger mellan gränsen och Kola, der det upphör i
slutet af Junii (g[am]la st[ilen]) ❧ En vigtig nä☙
[loose ringskälla är Hvita Hafvet. De som qvarstadna
sheet
hemma, fånga här sill och lax (семга) skjuta och
:]
fånga med nät skälar1905, eller förrätta vid dess
stränder vanliga landtarbeten: slå hö, skaffa ved
fiskeri – här […] ǁ fiskeri; stugor
oc[h]
Fi. Porjalahti, formerly situated at N66°42′59″ E33°51′55″.
Itä-Karjala 1934. (TS)
dessa ǁ denna
eller ǁ och
Motovskij zaliv (Ru.)/Muotkavuono (Fi.) on the northern
coast of the Kola Peninsula at
N69°32′25″ E32°34′17″. (TS)
skälar ǁ нерпу?
601
Itineraria 4osa 1841_44.indd 601
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
i ǁ af
höst ǁ vin[ter]
visar ǁ syna[s]
i ǁ af
Varzuga on the river of the
same name near the southern
coast of the Kola Peninsula at
N66°24′5″ E36°35′13″. (TS)
Castrén added irra to the word
kringsprida without striking
out the original word.
som ǁ de
hafsdjur ǁ sh
döda ǁ 1. skjuta ǁ 2. fånga
On the lodja (barge) after departing from Arxangelˈsk to Tri
Ostrova (28–30 June).
för vinter o. s. v. Walfiskar (бѣлуга) fångas blott
i1906 Kieretti af två eller tre invånare, emedan
dertill erfordras dyra verktyg.
Sommar och höst1907, särdeles i Oktober och
November, visar1908 sig i Hvita Hafvet en otalig
mäng[d] skälar, stundom till ett antal af några tusende. --- De fångas förnämligast i1909 volosterna
Умба och Варзугской1910.
”Lapparne nomadisera om sommaren vid
hafsstränder och floder, till hösten flytta de till
sjöar, men om vintern kringsprida1911 de sig på
fjällen. Deras näringssätt antager olika skepnad
efter beskaffenheten af de producter, som1912 finnas på de särskilda ställen, der de nomadisera; om
sommaren fånga de stockfisk, skjuta hafsdjur1913;
höst och vinter döda1914 männerna renar, björnar,
räfvar etc, men qvinnorna fiska i floder eller sjöar.
Dets[amma] kan sägas om Karelare, utom det att
de ej nomadisera”.
Fiska-fänget har sedan år 1800 aftagit, ehuru Fiskarnes antal varit stående, ja till och med förökats.
[– –]
☙ [] ❧
sista1915 strålen sjunker. Plötsligt upphäfva
tranorna ett förfärligt oljud. Jag kröp ned i kajutan, der min sofkamrats snarkande ljöd ännu obehagligare än tranornas vilda skrän.
602
Itineraria 4osa 1841_44.indd 602
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
Julii 1–3 På dessa tre dagar kommo vi fram tre
verst. Hettan om dagarna plågsam; min helsa vill
ej förbättras. På lodjan en sur torsk1916 stank; båten1917 är ombord och jag slipper ej i land. Nätterna vakade jag på däck1918 oaktadt anmärkningar
af min husbonde, som blef störd i sin sömn genom min nedkomst i kajutan efter midnatten.
☙ []
☙ []
D. 4. Natten mot den 4de medförde sljutligen medvind. Wi seglade1919 förbi byn Mudjuga med en
elf (ga- bjuga-joki1920, L[appska] jokka, ga1921). ❧
Ordet har en Tshudisk klang, och en Matros, som
var hemma fr[ån] orten, förtäljde mig, att enligt
gammalt folks utsago Чухны i1922 aflägsna tider
bott derstädes. Nära (25 verst) intill finnes en annan by Kuja, med elf af s[am]ma namn. –
torsk ǁ tr<-->
båten ǁ var
däck ǁ natten
seglade ǁ foro
joki ǁ bjuga-joki
SaaN johka, joga. (TS)
i […] tider ǁ tillfor [tillförene]
[…] form. ǁ ~ Uti form gifves ingen intet <------>
snöbeströdda ǁ 1. is<--> ǁ 2. <-->
ǁ 3. isbet[äckta]
Square bracket in Castrén’s
hand, the other one is missing.
The River Päälitsa/Pjalica runs
into the White Sea at N66°11′15″
E39°31′7″. (TS)
The River Pulonga, the
mouth of which is situated at
N66°15′27″ E39°59′7″. (TS)
Sosnovec Island at N66°29′17″
E40°40′57″. (TS)
Om morgonen lemnade vi den Archangelska kusten, de inbjudande зимные горы; på dagen syntes ej land, blott ett mystiskt obegränsadt chaos,
hvarpå Guds ande sväfvade. Anblicken af ett sådant chaos är i början högtidligt, men ögat härdar
ej länge med att betrakta något så oformligt; de
fordrar begränsning, form.1923 ❧ Mot aftonen
började det Terska landet visa sina hvita snöbeströdda1924 stränder. Men vinden hade börjat draga sig till öster, och i stället för att landa vid Tri
Ostroff, voro vi drifna närmare 15 mil sydligare,
nedanom Tshapomaa (ett Finskt Lappskt namn).
[1925Ifrån Tshapomaa till Päälitsa1926 27 verst,
d[eri]fr[ån] till Puulonga1927 (finsk klang) 20
verst, till Babsa 20, till Sosnoj1928 (en ö i sommar-tid bebodd af Fiskare Lappar) 20 till Ponoj
50, till Tri Ostroff 12?).
603
Itineraria 4osa 1841_44.indd 603
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
sände […] fläktar ǁ erinrade en
kylig fläkt
njutning ǁ ~ för mitt efter njutning törstade sinne
så ǁ och ~
vågorna ǁ wattnet
hemska ǁ vildt
natur-/makterna
medvetande ǁ till
straxt […] att ǁ genast så tungt,
utan att jag
5. Wi kryssade fram med ganska slappa segel.
Luften mild; stranden sände1929 oss Ishafvet[s]
hälsningar med sina kulna fläktar. Natten var
mild och rik på njutning1930.
☙ []
☙ []
☙ []
6. Morgonen var så härrlig, så1931 lugn och förtjusande, att sjelfva Sjömännerna beundrade den. ❧
Men i ett ögonblick hof sig den förfärligaste stormen. Ljusen tändes i kajutan (det var Mariæ dag,
Богородица), sjömännen ligga på knä framför
helgonen. Derunder brister ankar-tåget; lodjan
drifves i flere timmar vid för våg. Man spänner ett
par segel och söker taga hamn vid Päälitsa. Det
lyckas ej, ty vinden är N[ord]n[ord]o[st]. Nu ser
man sig nödsakad att spänna alla segel och styra
för sidovind mot Archangelska kusten. Ovädret
tilltager. Skeppet brakar, tågen gnissla, vågorna1932 spola öfver däck. Jag söker hålla mig fast i
tågen, är i vägen för manskapet, sätter mig i barkasen och blir öfversköljd. Matroserna supa sig
fulla; värden ropar till mig: ❧ Rom, rom; – brännvinet ger i dag ej rus. Mot natten infaller mist;
folket knappt urskiljer hvarand[r]a på fartyget.
Man svär, skriker och super. Jag betraktade med
häpnad detta hemska1933 skådespel, som visade
den svaga, eländiga m[enni]skans vildt förtviflade trotts emot natur[-]makterna1934. Under detta
åskådande uppslukades <mitt> jag af min omgifning till den grad, att jag hvarken kom att reflectera till mitt inre eller yttre läge. Plötsligt väckte
mig en våg mig medvetande1935 af det sednare.
Tillräckligen genomblött drog jag mig ned i kajutan, slängdes der från den ena väggen mot den
andra, kom efter några väldiga stöter uti min
säng, och insomnade straxt,1936 utan att vara
sjösjuk, utan att veta det ringaste ❧ af den förfärliga natt, hvaraf sjöfolket har ett minne för sin
hela lefnad.
604
Itineraria 4osa 1841_44.indd 604
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
7. Vid mitt uppvaknande följande morgonen befunno vi oss vid зимные гори, drifna 100 verst
tillbaka. Landet gaf oss tillräcklig skygd mot den
allt fortfarande stormen. Kort efter oss kommo
äfven andra lodjor till s[am]ma hamn, och från
en af dem fick min värd låna ett ankare, n[å]g[o]t
bättre än det han sjelft egt i <reserv>.
i ǁ oc[h]
See also Castrén’s letter to
Sjögren 23 July/4 Aug. 1842 in
the volume of letters in this series.
på ǁ der[på]
segrare ǁ beherrskare
Folket ǁ Man
Den 7de och påföljande dagar fortfor samma
N[ord]ostl[ig] vind att blåsa m[e]d mer eller
mindre skärpa. För att fördrifva ledsnaden i1937
anledning af vårt enformiga, stillasittande lif,
drack och ofta the med min värd och samtalade
med honom flitigt i skilda ämnen. Han berättade
mig bland annat:
Bakom Muotka viken finnes en holme
☙ [] ❧
Aniki Аникiевъ, der en inscription är inristad på
en klippa.1938 Om dess uppkomst berättas följande: En Engelsk wiking seglade hvarje sommar till
Murmanska stranden, och kräfde skatt af fiskare,
fisk, mjöl, gryn, flott etc. Wikingen utmanade fiskarne på envigeskamp och satte sitt skepp med
allt hvad der finnes emot den bestämda skatten
han fordrade. Ingen vågade mottaga anmaningen.
Ett år följde med en fiskare, såsom en kock en
person af ringa storlek, men så mycket större
styrka. Såsom bevis på1939 mannens handkraft
anföres att hans husbonde gaf honom ett
☙ []
par skinnhandskar att sko<--->. ❧ Detta verkställde han vårdslöst, hvarpå husbonden sände
honom att förnya tvagningen. Nu vred han båda
handskarna tver af, besvarande husbondens förebråelse dermed, att handskarna varit svaga, såsom fnösk[e]. Efter vanligheten kom den Engelske
vikingen, utmanande i envig, och bjudande
skepp, folk och egendeom åt sin segrare1940. Då
ingen emottog anmaningen, bad kocken att
få kämpa med vikingen. Folket1941 log, dock
605
Itineraria 4osa 1841_44.indd 605
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
The berserks were Scandinavian soldiers mentioned in the
sagas who went into battle in a
violent rage and were considered especially dangerous adversaries. Kouvola 2012. (TS)
den Ryska ǁ Rys[sens]
bonde ǁ <->
vin ǁ <--->
☙ []
beviljades hans önskan. Han tog på sig en skinnmantel, så tätt åtsittande wid kroppen, att man ej
kunde fatta tag deri. Kämparna voro Bersirkar1942
och rusade mot h[varan]dra i cirkelformig rörelse. Engländaren förmådde intet emot ❧ den lille
mannen, hvilken stötte sina hälar g[enom] Engländarens bröst. Denna händelse upptecknade
han sedan på den förberörda klippan.
— Min värd förtrodde mig sina widsträckta handels-speculationer, hvilka voro ovanligt klokt
och väl beräknade. Ryssen har en underbar speculations-förmåga. Han förstår att på allt sätt
draga fördel af omständigheterna. Finnen plöjer. D[er]före duger han ej att bo vid Hvita hafvet, som är likasom skapadt för den1943 Ryska
speculations-andan
— Min värd ansågs för en fattig bonde1944, men
☙ [] han drack the tvenne gånger hvarje dag, var ❧ försedd med kringlor, citroner, vin1945, <chräm> och
m[ån]ga andra öfverflöds articlar.
— Min helsa förvärras af det stilla sittande lifvet och den ruttna maten. Genom täta simningar
ådrog jag mig en häftig förkylning.
☙ []
D. 10. Förfärlig storm, som fortfor hela natten. Ingen sof, man var besluten att hvarje ögonblick lyfta
ankar och segla, dit Gud och vinden styrde. Med
den n[ord]o[stliga] vinden hade vi sannolikt kommit till Onega. Wärden vill landsätta mig, men
ehuru sjuk kunde jag ej gå in derpå, ty erfarenheten har lärt mig, att man alldrig skall ❧ öfvergifva
en fattad plan, med mindre än oöfverstiglig omöjlighet sätter sig vägen för dess utförande.
D. 11. När jag på morgon efter några timmars orolig hvila uppvaknade, war stormen omåttlig. Värden hade tändt vaxljusen framför Helgonen och
606
Itineraria 4osa 1841_44.indd 606
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
bad dem om bistånd. Matroserna voro fulla; en
sjuk. Då Helgonen ej förlänade sitt bistånd, började äfven värden att supa, tömde 2 stakaner rumm
och en butelj brännvin. Jag mäktar ej lyfta hufvudet från dynan. Hetta i kroppen, styng i ryggen
☙ [] och stark hufvudwärk. Man ärnar nu ❧ på allvar
styra till Onega. Man berättar, att 8 verst ifr[ån]
hamnen1946 funnos tvenne Fiskar[-]torp1947, och
nästan tvang mig att lemna fartyget, som i anseende till min sjukdom blef en nödvändighet. Jag
sattes i land, och wandrade taliter qvaliter på en
half dag till torpet. Här fanns en застава1948 och
ingen vågade begifva sig att afhemta mina effecter af fruktan för kontraband. Förargelsen gaf
mig nya krafter, jag vandrade jemte tvenne pojkar till effecterna, hjelpte att bära dem till torpet.
Sträng visitation.1949
hamnen ǁ <-->
Fiskar-/torp
Customs station. (TS)
Especially here and further on,
cf. p. 407, originally published
in Castrén 1852b.
sjukdom ǁ helsa
älskade ǁ he[mland]
dig ǁ 1. ~, du gyllne natur, du
gröna äng, <-------> blifva
<-----> af <------> ǁ 2. ~, du
gyllne natur
begifva ǁ br
☙ [] ❧
D 12. Låg jag i full feber, skickade emellertid bud
till fartyget, att jag skulle återvända, om min
sjukdom1950 något gaf sig.
– Gjorde på dagen en liten vandring till en närbelägen skog. Här är allt så vackert, som i mitt hemland. Gröna björkar, blommande häggar, foglar
qvittra på grenarna, getingar svärma i gräset.
Huru ofta har jag i mitt älskade1951 fosterland sutit omgifven af en sådan natur, låtit känslan svärma fritt omkring, bygt förhoppningar, som svikit,
☙ [] älskat och njutit. Nu sitter jag ensam och sjuk ❧ i
ett främmande land, der hjertat blott kan samtala
med dig1952[.]
d. 13.Om natten sträng feber. Nödvändigheten att
återvända, hellst Fiskarne måste begifva1953 sig
till ett annat lägerställe.
— Febern tilltager. Lodjorna stå ännu stilla, men
just nu förändras vinden. Med djup smärta ser jag
lodjorna afsegla och min favorit-plan ramla.
607
Itineraria 4osa 1841_44.indd 607
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
Erhöll ǁ d. 16.
Farbror ǁ 1. <Doctorn> ǁ 2. fr
With Farbror (Uncle) Castrén probably means Elias
Lönnrot who had returned to
Finland at the end of June. (TS)
Fredrik Cygnaeus (1807–1881),
at the time Docent of History
at the University of Helsinki,
later Professor of Aesthetics
and Modern Literature. Klinge
2003. (TS)
för ǁ ett
In some connections, Castrén seems to mean with
haemorrhoids what is presently known as the meaning
of the term, but in some cases it seems that it may also
have some other meaning. See
his letters to Rabbe 2/14 May
and 4/16 Aug. 1842, 11/23
March 1843, to Fabian Collan,
22 Sept./4 Oct. 1842, to Elias
Lönnrot 11/23 June 1843, to
Sjögren 28 Aug./9 Sept. 1845,
3/15 Nov. 1848 in the volume of
letters in this series. (TS)
Letter to Rabbe, see the volume of letters in this series.
Other letters mentioned by
Castrén in this list have not
been preserved.
Frans Johan Rabbe (1801–
1879), Doctor of Medicine,
manager of the baths at Ulrikaborg/Ullanlinna, Helsinki.
Rabbe was one of the three
men who founded the journal Suomi and he was active
in the Finnish Literature Society since its founding. Luther
2001b. (TS)
☙ []
Febern odräglig. Hetta, sträng hufvudverk,
rysningar, styng i ryggen, elak smak. I detta tillstånd lät jag ro mig från Коздела 22 verst till
Kuja. ❧ Om aftonen tilltog febern, men om natten utbrast den häftigaste svettning, som fortfor
allt intill morgonen.
d. 14 Afreste från Kuja på dervarande Таможный
Казырителs båt jemte hans fru – ett obelefvadt
fruntimmer.
d. 15 om morgonen anlände till staden, till hälsan
sämre, sedan jag föreg[ående] dagen befunnit
mig bättre.
Erhöll1954 bref från Farbror1955, Cygnæus1956 m. fl.
af det gladaste innehåll. Det var för mitt sinne,
som för1957 fältet ett lindrigt regn efter en långvarig torka. Gamla ljufva minnen upplefvades, utan
att dock lemna efter sig d[en]na pinsamma känsla, såsom jag vanligen förut erfarit.
☙ []
D. 16. Min sjukdom börjar reducera sig till hemorroider, hvilken mina sjukdomar ❧ vanl[igen]
taga.1958
D. 17. flyttade ut till Uima.
D. 21. skref jag till Rabbe1959 och T[en]gström1960
D. 24 ––––––– till Farbror och Ehrström1961
D 7 Aug. till Sjögren
608
Itineraria 4osa 1841_44.indd 608
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
d. 5 Aug. kom Stjopan.
ett Stjopan
Most probably to Johan Jakob
Tengström (1787–1858), Professor of Practical Philosophy,
whose daughter Castrén later
married. Ylioppilasmatrikkeli
1640–1852, http://www.helsin-
1-75.
50
1-75
70
35
ki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=11688. (TS)
Most probably Dr. Med. Karl
Robert Ehrström (1803–1881),
District Medical Officer in
Tornio, later in Vaasa. Castrén
had travelled with him in the
summer of 1838, and they remained in contact until the end
of Castrén’s life. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://
<35>1962
70
301963
6-40
80
7-20
2-80
Cont –––
100.
☙ [] ❧ Warawina1964,
första byn.
Uima, flod, som vid Uima by förenar sig med Dvina – så liten, att man kan simma deröfver
Archangelsk k[al]l[a]s en afd[elning] af Uima,
emedan Peter, sedan1965 han sett d[e]tta vackra ställe, ångrat att ej hafva här grundat Arch[angelsk.] På motsatta sidan om elfven ligger byn
Shirshja1966, kronans заводъ.
Кореля by.1967
Maimaks, Isma, Kurja, Lodma, Sollombol
Кѣгостровъ (Käkisaari), Mudjuga, Куя.
Lopa (flod), Палозеро (Palosaari), Хаврагорье
(Kauramäki),
Зату́ла, мaksa, туясъ (af tuohi)
www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=13694 .
See also p. 73. (TS)
35 ǁ 4
The total of the sums listed above is 5 roubles and 5 kopecks, but in order to obtain
6-40 below, we should have
5-40 here. (TS)
30 ǁ 40
Varavino, now part of the city
of Arxangelˈsk, at N64°30′39″
E40°40′0″. (TS)
sedan ǁ der
Shirshja ǁ Sirtsa med <-->
Širša
at
N64°26′42″
E40°44′29″. (TS)
Here Castrén lists villages in
the region of Arxangelˈsk because of their names. See Castrén 2017a: 48–88. (TS)
Traditioner om Tshuder, kurganer, försvarsfästen) i Onega kring Archangelsk vid Petschora.
609
Itineraria 4osa 1841_44.indd 609
21.8.2019 16:05:45
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
11 [Resedagbok 1842] (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/352826d1a11410119c1492d55db64db1.pdf
aeadd3d44772c70ba5f5bc35ca2af938
PDF Text
Text
Itineraria
The mscr in SLSA 1185 is
a notebook and travel diary from 1842 and 1843. It
measures ca. 12 x 14 cm and
it has 128 unnumbered pages.
Castrén started to write from
both ends of the notebook.
Where necessary, I have numbered the pages here as [1–79]
from one end and as [b1–b31]
from the other end of the notebook. There are 18 empty pages between the written pages. Castrén made some of the
changes found in the text during his journey, others only afterwards, and it is not possible
to say if the latter were made
while Castrén was still in Russia or even later. Therefore, in
this publication the two types
of changes have not been distinguished from each other.
Castrén analysed these placenames in his article Anmärkningar om Savolotscheskaja
Tschud, see with commentary
in Castrén 2017a: 48–88. (TS)
Lodˈma
och ǁ <->
Палозеро ǁ ~, Pal
Majmaksa
In pencil in the list beginning
with the word ‘Majmaks’.
Solombala
12
☙ [] ❧
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
[Anteningar ]
Finska1968 ortsnamn
kring Archangelsk1969
r. Mudjuga (Мудьюга) – en å 6 mil n[orr] om Arch[angelsk], som utfaller i Сухое море, en vik af Hvita hafvet. – af muta och joki. Här sades Чухны (Чухонки) hafva bott i en icke alltför aflägsen forntid.
1. Kuja (Куя), en å, litet nordligare.
Lapa, nedanom Mudjuga, – en å.
Ishma (Ижма) å af Iso maa, nedanom Lopa. Is.
Syr[jänska] klippa?
Lodma (Лодма)1970, latomaa, å och1971 insjö, lägre
ned.
Хаврагорье, kauramäki, by.
Kegostroff (Кѣгостровъ), käkisaari.
Kurja, flod.
Sumosero.
Jura (юра), ura, flod.
Палозеро1972, Палово, m. fl. likartade ben[ämningar]
Маймаксъ1973, maa-maksa, by. Ordet maksa[,]
lefver[,] förek[ommer] och i Arch[angelska]
Ryskan. Likaså затула, ett skygd för vinden (tuuli), туясъ (tujes) af tuohi, на улку, ulos etc.
Här fångas ännu lake1974
Sollombull1975, af Lappska suolo.
Waravina, en by (Варавино), helt nära Arch[angelsk]
610
Itineraria 4osa 1841_44.indd 610
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
✔ Uima1976, en liten å (med by), som faller ut i Dvina,
☙ [] ej […] ❧ än kreaturen beqvämligen simma deröfver
på bete till motsatta1977 stranden
Pyrnavolokъ1978 (Пуръ наволокъ), Archangelsks
fordna benämning, af pyry (буря) – flackt ställe
Юрасъ, flod, juuri l. ura.
Sollombola, suollo och pala, saaren pala; l. suo, lompolo.
Маймакса, налима печенка (–maksa bet[yder] i
Arch[angelsk] lakens lefver).
? Нячеры, af няча, мокрая права.
? Кѣхта1979, flod, lat, trög i sitt lopp
Койдокуря1980, koito, kurja.
Ненокса, flod och by. Nenä, oksa.
Jarenga, flod. Obs. sund, сальма. liten vik, лакта.
Una,
☙ [] ❧ Pertomaa1981, pirttimaa. (Пертома)
Maida1982, Samojednamn1983
Лаярѣка1984, af laaja (joki)
Kurostroff, kurki?
Вавчугра1985,
Uemskij
motsatta ǁ en
Pur-Navolok
Kexta
Kojdokurˈja
Pertominsk
Majda
Samojednamn ǁ flod, maito
(майда)
Laja
Vavčuga
Вага ǁ P
Čamovo
Kurgomenˈ
I Shenkursk.
Вага1986, flod, vaka.
Суланда, sula.
Сюма, sumu
Tshamowa1987 (på Ryska Еремевская? деревня)
Skillinga,
Waijenga,
Tshasostroff,
Kurgomen1988
611
Itineraria 4osa 1841_44.indd 611
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
Pirinemˈ
Šardonemˈ
Cf. Sojana
Karˈepolˈe
Kuzomenˈ
Pokšenˈga
Kojnas
Kargopolˈ
Vajmuga
Solozero
Lobskoe
☙ [] ❧
I Pinega.
Pirema, piru.
Pireniemi (Пиренеми)1989
Шардонеми1990, шардо, т (= putki (kar), тросникъ.
Сояла1991, Suojala af suoja.
Karjepol1992, af karja.
Kuloja, ant[ingen] guolle, kala, l. kuulu oja
Kusoniemi1993, Kuusiniemi.
Покшенга1994, paksu jänkä
(Койниса1995
Юрома,
Пеза, pesä.
Sotka, faller i Kuloj.
Salosero, af sala.
☙ [] ❧ Kargopol1996, af karhu.
Kargosero, id.
Waimuga1997
Solosero1998
Lopskoje1999
Kuloj
Solosero
Sollombola
Jarenga
Maida
Padrokurja
Ano, båt.
Wankosero
Тёгра
Обокша
Syrj[änska]
Juma,
Koroksa, ?
Шеленга, шеля
Njeжma, näsa.
Kurja.
Шanj, vacker, Pinega.
Шeljenskaja Pin[ega]
Juburskaja Pin[ega]
612
Itineraria 4osa 1841_44.indd 612
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧
Ponoj
Warsuga2000, varsa
Umba, umpi
Kandalaks2001
Kieretti2002; sjö.
Panosero2003.
Floder, som falla i Dvina:
Емца, Ваймуга, Сiя, Паленга2004, Пинега, Уйма,
Кунчукуря, Юрасъ, Маймакса, Ижма.
☙ [] ❧
Resan (d. 12 November)
Klockringen – örfilstriden – Smotritel, ett <Original> – Bemötandet på stantier.
Koskowa gora. Mironawagora, skrifves Боброва
гора. Kurja by och flod, mellan Archangelsk och
Cholmogor.
Cholmogor2005, Ehuru jag redan på förhand blifvit
noggrannt underrättad derom, att Cholmogor numera eger intet qvar af sina fordna minnen, täcktes
jag ej fara förbi denna werldsberömda ort utan att
åtminstone taga dess läge och yttre beskaffenhet i
ögnasigte. Ligger vid östra stranden på2006 en mils
lång ö, som omärmas af Dvina. När man känner
dess fordna öden, erbjuder den2007 flacka omgifningen anblicken af en förödd nejd. Man <s--> wid
☙ [] en så namnkunnig ord fästen och höjder, ❧ naturliga och konstgjorda fästen, men när man ser den
sorgsna kalhet, så2008 långt ögat når, intages man
nödigt af tanken2009, att <härjning> jemnat d[en]na bygd. Så idylliskt det är att nödgas bana2010 sig
v<-->2011 genom skaror af feta kor, som <---------->
maka sig fram på gatorna, och2012 höra deras enformiga melodie, känner2013 sig likväl af denna anblick ängslig till sinnet, emedan man vid Holmogor
Varzuga
Kandalakša
Keretˈ
Fi. Paanajärvi, Ru. Panozero
Palenˈga
Cholmogor ǁ ~, ligger på en
See also Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan and Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 20–
88.
på ǁ af
den flacka […] anblicken ǁ 1.
den flacka omgifningen för
ögat ǁ 2. den jemna skoglösa
nejden anblicken af en ǁ 3. den
flacka omgifningen för ogat ǁ
4. jemn for ǁ 5. förödd n[ejd]
så ǁ som
tanken ǁ den ~
bana ǁ 1. <maka> ǁ 2. leta
v<--> genom ǁ fram mellan
och höra […] ǁ eller att betrakta de spillande
känner ǁ <vant>
613
Itineraria 4osa 1841_44.indd 613
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
striderop ǁ <-->
en ǁ <->
förflutna ǁ ~, samt ett par
klocktorn med kanongluggar
See also below.
In the spring of 1843 Castrén still wrote to the University Senate in Helsinki and declared himself willing to send
to the University valuable archaeological artefacts, such as
gold rings, found in the northern parts of the Arxangelˈsk
Governorate. The university
was willing to receive them
but Castrén had already left
the region for the east. HYKA
KoA minutes of the University
Senate (Consistorium academicum) 30 June 1843 § 8. (TS)
Padrokurˈe.
Castrén wrote an o above the
a.
Castrén wrote a я above the e.
en […] staden ǁ staden
skog ǁ ~ <--> – gran
Bjarma-/templet
Selˈgozero
Šenˈga
Pukšenˈga
Above: Jemza
Mexrenˈga
Kalažma
Kenˈga
flyter ǁ löper
Bystrokurˈe.
Sic.
en arm ǁ floden
Sic.
är van att tänka sig sköldars striderop2014 och wapenklang. Blott en2015 dunkel furuskog på en närbelägen holme erinrar om det förflutna2016. Der
staden förut stått, finnes nu blott en begrafningsplats.2017
☙ []
Kurtsowa, Katshkowo, Padrokurja2018 (Курцева2019, Качково, Падрокуре2020) voro 3 urgamla
byar (af kolma enl. Karamsin). Namnen hafva ❧ ännu bibehållit sig. Vid Padrakurja, som är
Nishnej posad, finnes begrafningsplats. Man vet
best[äm]dt förtälja, när en2021 del af ? staden stått
här. Kurtsowa är верхный позадъ, här äfven begrafningsplats och några hus.
— Kurostroff, här finnes tjock skog2022 i midten ett
tomt fält. Man förmodar, att Bjarmatemplet2023
stått här.
Sjöar
Ano, sjö, Solosero, Palosero, Wankosero, Lopskoje
(Лобское), Selgosero2024, Ko<r>obosero
Floder
Шенга2025, Юма, Корокса, Пинекша, Пеповка,
Повой, Пукшинга2026, Шеленга,
Емца2027, Мекренга2028, Тёгра, Waimuga, М<->?лась,
Kalashma2029, Кенга2030, Нежма, Сiя (sia), Оногра,
Kurja, Обокша,
flyter2031 rakt mot norr vid Chol[mo]gor,
skickar ut en arm Быстрокурка2032 åt venster.
Omkring en verst sydligare utgår en annan arm
Равдогорка. Mellan dem ligger en ö Naljostroff.
Från Быстрогорка2033 utgår en2034 arm Onogra.
Kort derefter förenar sig Быстрок[урка] med
Ровдогора2035. Alla dessa floder falla i Куря, som
kommer från vester och faller i Dvina.
☙ [] ❧ Dvina
614
Itineraria 4osa 1841_44.indd 614
21.8.2019 16:05:45
�Lapland, Russia and Siberia –
Mixail Vasil’evič Lomonosov (1711–1765), Russian writer and scientist, Professor of
Chemistry in St Petersburg.
Карпеев & al. 2011. (TS)
Ostarkt […] torget. ǁ Sandjord,
gräset svagt in uti, omkring
starkt.
Torget ǁ П[лощадь]
Lomonosoff2036 föddes på Kurostroff.
Pinega faller i Dvina 18 verst nordligare.
☙ [] ❧ I[nne]wånare: 650; 257 borgare.
På Kurostroff en tjock furu-skog (ель), i midten en
площадъ, der finnas små upphöjningar och gropar, omkring 15 saschen lång och 8 bred. Ostarkt2037
gräswäxt i torget. Sjelfva holmen är omkr[ing] 20–
25 verst lång eller 5–6 bred. Torget2038 var fordom
större, såsom synes deraf, att smärre träd vuxit deromkring. Flere byar finnas på holmen.
Platsen har i fordna dagar varit begrafningsplats.
Obs. I Ryskan änd[elsen] ская (t. ex. Товринская
(деревня, волость, об<--->я)
615
Itineraria 4osa 1841_44.indd 615
21.8.2019 16:05:45
�Itineraria
Toinokurˈja
Чухченема ǁ ~ Dvinskoj Lätopis
innehåller, att Xolmogorska gebietet при Новгор Влад
Here Castrén lists the route
that he followed from Arxangelˈsk to Mezenˈ. (TS)
Ustˈ-Pinega at the mouth of
the River Pinega, N64°8′57″
E41°55′20″. After leaving UstˈPinega Castrén partly followed the River Pinega but in
places such as Palenga he also
moved away from it. (TS)
Palenga
at
N64°10′57″
E42°15′28″. (TS)
Castrén means Kuzomenˈ at
N64°16′24″ E42°56′40″. Cf. below. (TS)
Veškoma
at
N64°24′27″
E43°12′8″. (TS)
Jurola ǁ Jula
Situated at N64°33′46″
E43°19′4″. (TS)
The Kuloj is a river running
from the north to the River Pinega. Castrén reached it
somewhere north-northeast
of the district town. (TS)
Lampožnja on the River Mezenˈ
at N65°41′45″ E44°20′41″. (TS)
Kring Cholmogor.
Челмонта
Пингишма.
Товра.
Вавчуга
Куростровъ.
Унтостровъ.
Тоинокуря.2039
Тоиватово
Чубала. (palo).
Чухченеми2040
☙ [] ❧ Elfenbens-arbeten
göra bönderna kring Xolm[o-
gor].
Om Kurostroff – se Арханг[ельская] Вѣдомость
för 2 år tillbaka
werst2041
Ifr[ån] Archangelsk till Cholmogor
72
Till Pinega
133.
Ifr. Cholmogor till Ustpinega2042
19.
Till P(i)lenga (Palinga)2043
14.
Till Uusenga
22
Till Kuronemskaja2044
22.
Till Weshkoma (колинская)2045
20
Till Jurola2046 (Юрола)
20
Till Pinega
18
135
Till Kuloj2047
Till Njemjuga
Till Лампоженская2048
Till Mesen
30
43
51.
18
142
616
Itineraria 4osa 1841_44.indd 616
21.8.2019 16:05:46
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧ Omkring
Archangelsk och Cholmogor träffas flere
Lappska physiognomier. Märkvärd[i]gt att detta
undgått de lärdas uppmärksamhet.
[—] I Pinega faller en liten bäck, vid namn Tinga.
— Wid Pinega nämnas ställen, der Tshuder bott.
De sägas varit återbrukad
— Гбаджъ2049, en by mellan Kusom[enskoje]2050
och Wesh[koma].
— Enl[igt] trad[itionen] vid2051 Pinega hafva Tshuder fordomtima bott i alla närv[arande] Ryska byar.
Antalet af gårdar har varit ringa. I Kuromenskoje2052 var2053 fordom bebott af 3 gårdar; der finnas
nu trettiofem.
— Tshuderna voro rika; de hade betsel af silfver.
Gbač.
Sic. This makes it likely that
Castrén means Kuzomenˈ.
vid […] ǁ hafva
Sic.
var ǁ som
grafvar ǁ begr[afningsplats]
See also Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén
2017a: 20–47.
Sofija Kirillovna Gromova,
alias Hedvig Sophia Lencqvist. See p. 414.
folket […] ryktbarhet ǁ står
folket i rop för dåliga seder;
<Jfr.> Finska kurganer, Arnin haudat (ej de vid
<Кисыл>)
— Waldakurja, en by, 8 verst fr. Pinega
— Wid Waldakurja finnes kurganer (Jelnik på Ryska k[al]l[a]de, granskog), Tshudernas grafvar2054
der de äfven begrafvit sina skatter. Nu äro de bevuxna med skog.
☙ [] ❧ En
kurgan nära vid staden Pinega – likt ett batterie? nu jemnad, åker. Arnin hauta. Dessa Arnin
haudat i Finland, monne ej g[am]la begrafningsplatser.2055
[—] Jag anmärkte, att bönderna vid Pinega hafva
m[yc]k[e]t likhet med Finnar. Samma anmärkng
gjord af Gorodnitsins fru2056. Tavastl[ändska]
m[enni]skor.
[—] För öfrigt folket2057 förvärfvat sig samma
ryktbarhet som bönderna i Mändyharju.
617
Itineraria 4osa 1841_44.indd 617
21.8.2019 16:05:46
�Itineraria
upplöjt ǁ vid
This addition originally came
18 pages later [p. 32] in the
mscr.
är ǁ s
Kevrola on the River Pinega
at N63°57′17″ E44°30′47″. (TS)
— Wid Pinega igenkänner man lätt Finska physiognomier.
— Чушола, en by nära Pinega. Här uppgifvas
familjer, som härst[amma] från Tshuder. Äfven
skatt. i Чуш[ола] funnits en begrafningsplats,
och ben hafva ofta bl[ifvit] h[äri]fr[ån] uppdragna i ljuset. Man berättar vidare, att en person upplöjt2058 en underlig kittel, men vid fyndet blifvit
så förskräckt, att han lupit sina färde och lemnat
kitteln der liggande, som sedermera bl[ifvit] åter
bet[äckt] m[e]d jord
Adde[nda]2059: När den omförmälte Ryssen plöjde
fastnade plogen vid örat af en gryta, han hörde en
klang af penningar, gaf till en svordom, blef förskräckt, och sprang bort. Grytan sjönk för svordomens skull ned i jorden.
☙ [] ❧ Pinega
922 invånare
anlagd 1780 – 390 invånare – 180 inv[ånare] i sjelfva staden, de öfr[iga] Posad, 30 verst fr[ån] staden – 64 hus i sjelfva staden
Staden fastlades, emedan (passagen dit var svår för
<svåra> berg) den var belägen i yttersta gränsen
af districtet. Kretsen k[al]l[a]d[e]s Кеврольскiи
уѣздъ. Pinega är2060 i midten af kretsen och har
ett lämpligt läge till marknad för de kringboende
borgare
Kewrol2061, nu by, var fordom stad, derefter
Wongá
618
Itineraria 4osa 1841_44.indd 618
21.8.2019 16:05:46
�Lapland, Russia and Siberia –
[—] Den 6te Dec[ember] en stor marknad med
Samojed-varor.2062
[—] Staden oregelb[unden], 5-a 6 ordentl[iga]
byggnader.
— Dotter till D[octo]r Lencqvist – Prost i Orihwesi
Gorodnitsins Fru styr staden. Hon har infört trädgårdsskötseln och potatisodlingen som bönderna
ej ville gå in på, ty de <mena> att om pot[ates]2063
frodas, växer ej säd. De mena, att potates växa på
det ställe der Judas blef hängd. Begge lyckades
straxt första året. Derpå begge <--> och bönderna
att så potatis. En utmärkt värdinna, kor etc. Den
Finska välviljan och gästfriheten. Förstår sig på
medicin. Om man gifter sig af kärlek, har man ej
ledsamt.
Gorodnitsins favorit-språk: ”wie man sagt”, och
längre kommer han ej.
These notes continue the description of Pinega above.
pott.
vofflor ǁ br[öd]
Annunciation Day.
☙ [] ❧ Gorodnitsins fru serverade mig med Finska anrättningar Finskt smör, skorpor, vofflor2064, Finskt
bröd och då hon erfarit mina svaga sidor, sände
hon mig genast dryga anrättningar.
Jag hade recommendationer till alla Embetsmän,
Prester m. m. Gorodnitsins Fru gaf mig bättre upplysningar, än alla andra tillsammantagna hitintills
på hela resan gifvit mig, lät uppsöka ålldriga personer, som kunde förtälja om fordna tider, samlade
sjelf dylika berättelser och meddelade mig.
(Ankomsten till Pinega – bemötandet hos Gorodn[itsin] Gorodn[itsin]s Fru (beskrif[ni]ng). Till
slut bör ännu anm[ärka]s, att Gorodn[itsin]s Fru
är dotter till Dr Lencqvist i Oriwesi.
Jarmarkt i Pinega 1) fr. Николаевская d. 6te
Dec[ember] till d. 12, 2) från 25 Mars till den 30
m[ars], Благовѣщенская2065.
619
Itineraria 4osa 1841_44.indd 619
21.8.2019 16:05:46
�Itineraria
åker […] fält ǁ ett vidsträckt
<--->
branta ǁ ett
ligger ǁ flyter
Den östra […] åkerfält. ǁ På
den östra breder sig ett vidsträckt fält.
Omkring […] grafvar ǁ 1. Wallen är till det m[esta] ǁ 2. Wallen har ganska branta väggar.
Blott en sida är
insjöar ǁ 1. s[jöar] ǁ 2. insjöar.
Några tyckes vara
nedersta ǁ lägsta
hög ǁ brant
Den ǁ Här
och ǁ <->
endast ǁ der[ifrån]
Nedanför ǁ 1. S ǁ 2. Wid
Öfverst ǁ Hela
blifvit ǁ varit
finnes ǁ bef[inner]
Šardonemˈ is a village southeast of Kevrola at N63°54′17″
E44°35′43″. (TS)
The Chuds of the mythical
tales were often described as
‘white-eyed’. The stories were
told in a similar manner also
in Western Siberia. Wikipedia: Чудь белоглазая, https://
ru.wikipedia.org/wiki/Чудь_
белоглазая. (TS)
Пещера, ‘cave’.
Kulogora
at
E43°27′37″. (TS)
N64°44′0″
☙ [] ❧ Jordvall
Городокъ vid Pinega.
Höjer sig lik en holme på åker2066 uppodladt fält.
Är genom sitt naturliga läge tjenligt till ett fäste.
Det omgifves å den norra och vestra sidan af branta2067 kullar. En smal, djup däld ligger emellan
dem och vallen[.] Å södra sidan ligger2068 en vik af
Pinega. Den2069 östra sidan är svagast, framvisar
för ögat blott ett vidsträckt åkerfält. Fästet är rundt
och utgör omkring 300 fot i omkrets, dess höjd synes vara omkring 30 fot. Omkring2070 vallen ligger 3 konstgjorda ganska djupa grafvar fyllda med
vatten, samt tvenne insjöar2071. Wallen har
m[yc]k[e]t branta väggar. Den östra består af tre
afsattser, den nedersta2072 är hög2073, de tvenne
öfversta låga. Den2074 nedersta afsattsen är mot
vestra sidan <lång>sluttande, och2075 endast2076
☙ [] derifrån ❧ kan man uppstiga på fästet. Nedanför2077 den befinnes en af de konstgjorda grafvarna. Öfverst2078 är kullen odlad till ett åkerfält.
Traditionen förmäler, att den blifvit2079 gjord af
Tshuder, men inga minnen för öfrigt äro dervid
fästade.
Invid jordwallen finnes2080 en by, benämnd Liewa
Левая Murga.
Murga k[al]l[a]s här i nejden gropar af alla slag.
I Шардонеми2081 lefver en bonde Чудиновъ, som
härst[ammar] från Tshuder. Hans ögon äro m[yc]k[e]t ljusa2082 och han talar ej ren Ryska.
Пешеры2083 vid byn Kulogra2084, 4 verst fr Pinega, de äro så stora, att en m[enni]sk[a] kan gå deri.
De brukas af bönder i st[ället] för källare. En hund
släpptes deri, kom ej tillb[aka].
620
Itineraria 4osa 1841_44.indd 620
21.8.2019 16:05:46
�Lapland, Russia and Siberia –
I Чушала2085 ock en Tshudisk familj.
I Shenkursk2086 likaså en familj.
☙ [] ❧ Novgoroderne
invandrade i skaror och fördrefvo
Tshuderne (Siriäner2087) i morassiga och skogiga
nejder.2088
— I2089 городокъ hafvaTsh[uderne] begrafvit sina
skatter. Der har man ock funnit ett gyllne armband.
— Vid byn Verkola, 180 verst från Pinega uppför elfven har man gjort en jordfynd af tusen
kopek-st[ycken] hvar<[a]f> <jag> eger n[å]gra.2090
— Det berättas, att Tshud[erne] begrofvos på högt
belägna ställen2091
— Enligt trad[itionen] blefvo Sirjänerne från Pinegska trakten fördrifna till Njuktsha (нюхча)2092,
den sista volost i Pinegska kretsen åt Jarenska
kretsen i Guvern[ementet] Vologda, der Sir[jänska] <st.> vidtager
☙ [] ❧ När
Novgoroderne kommo till Kewrol togo Sirj[änerne] till flykten och tågade 802093 verst ditom
Njukts[h]a, der Sirj[äner] ännu finnas.
Mynt:
1 Alex алекс
Michail михаил
Den tredje raden oläslig2094
}
På ena sidan
Čušela at the Pinega at
N64°35′9″ E43°21′41″. (TS)
Šenkursk is situated on
the River Vaga at N62°6′6″
E42°54′28″. (TS)
Siriäner ǁ <-->
This tradition refers to the
Middle Ages, when Russian
expansion from the southwest reached the northern areas. An overview, see Saarikivi 2006: 26–38, 296. (TS)
I ǁ På
Verkola is on the River Pinega
at N63°47′47″ E45°9′39″. Castrén seems to connect the kopecks to the mythical Chuds,
but they are, of course, of
more modern origin. See
Castrén’s description of the
coins below. (TS)
Castrén repeats this tradition in connection with his
archaeological work in Siberia. See p. 748 in this volume
and the article Om kurganer..,
Castrén 2017a: 89–105. (TS)
Njuxča is situated at ca.
N63°26′ E43°33′. (TS)
80 verst […] ǁ till Njuktsha
This coin is from the reign
of Aleksej Mixajlovič (1645–
1676), the whole text probably
approximately: ЦРЬ I BEЛ/ИКИ
КНЯSЬ/ЯЛEКСЂІ/МІХЯІЛОВ/
ІЧЪ BСEЯ/РУСИ. Docent Tuuk-
ka Talvio’s email to the editor,
22 Aug. 2016. (TS)
Castrén did not describe the
reverse face of the coin.
Probably from the reign of
Mixail Fedorovič 1613–1645.
Doc. Tuukka Talvio’s email to
the editor, 22 Aug. 2016.
På andra sidan2095
2. K<I>KHS
ХАИЛ2096
621
Itineraria 4osa 1841_44.indd 621
21.8.2019 16:05:46
�Itineraria
Probably from the reign of
Mixail Fedorovič 1613–1645.
Doc. Tuukka Talvio’s email to
the editor, 22 Aug. 2016.
This text upside down at the
lower edge of the page.
Lieutenant Jakob Henrik
Boisman (1786–1873) and his
wife Klara Johanna Fredrika
Silfversvan (1791–1872) from
Holma in Orivesi. The Silfversvans were of nobility but
the Boismans were priests
and also officers. Their connection with the Lencqvists
remains unresolved. Bergholm 1901: 157. (TS)
by ǁ ~, соколъ fågel
Олькинская. ǁ ~ olka
Olkino
Bovykino
Maletino
3. Oläslig Slavonska.
4 D[it]o
5. De två första raderna oläsliga
Den tredje: Мiха2097
Hedvig2098 Sofia Lenqvist (Eric Lenqvist) Софiа
Кириловна Громовъ. Silfversvan och Boisman2099 (Tante på Holma i Orihwesi).
☙ [] ❧
Bya namn.
Сояла (Suojala), приходъ Suoja
Ревошурская, by. Repo
Сурминская, by Surma
(Соколовская, by2100).
Тѣминская, by.
Тюряшинская, id[em]
Хедоровская. Keto rova
Шанегорская. Шanj, vacker
Шулонемская Sulo niemi
Лейбонеми (Leiboniemi) Leipä
Л<а>ревская,
Maltasovskaja.
Марьегорская (Berget Marje Марьина гора)
Наволокъ Юрьевъ.
Олькинская.2101
☙ [] ❧ Ревпольская,
Сонпольская.
Телеверовская.
Шельенская.
Кузнечевское общество, селенiе.
Бовыкинская.2102
Малетинская.2103
622
Itineraria 4osa 1841_44.indd 622
21.8.2019 16:05:46
�Lapland, Russia and Siberia –
✘ Чушелская (Чушела) ✔
✘ Чушепалская (-pala) Palo.
Вешконемская (Вёшкома) ✔ ?
Каргонемская. Karhu niemi
Окатовская.
Пепинская.2104
Юролькое селенiе (Юрола)
Pepino
Verxopadenskoe selenie
Ugzenˈga
Sovpolˈe
Малонемнюская ǁ Малонемскомъ
Čižgora
Гбачевская (Гбачь)
Кузонемская. Kuusi niemi
☙ [] ❧ Л<су>новская.
? Чугмая.
Верхнопаленское селенiе2105
Нижнопаленская.
Угзенская.2106
Карьеполское селенiе.
Совполская.2107
Малонемнюская2108 l. Чижгорская.2109
Херпольская.
Айногорская.
Власьевская.
Тупиковская
Юрьевская.
Скропотовская.
Сивазгорская (siewä)
Друневская (neva)
Корзинская (Корзина k[al]las en af rötter (коренъ <-----> <korej>).
☙ [] ❧ Курахтинская (Kura, ahdet)
Мелеговская.
Осташевская.
Ярушевская.
Якушевская.
Биричевская.
Ортевская.
623
Itineraria 4osa 1841_44.indd 623
21.8.2019 16:05:46
�Itineraria
Kotoši
Šejmogory
Vixtovo
Letopala
Paxurovo
Kučkas
Njuxča
Олоковская.
Андгорская.
Чусовская.
Гоголевская.
Котошинская.2110
Митуринская.
Оксовская.
Пытковская.
Кочумская (кочую)
Курская
Пиринемская (# pyry)
Пурская.
☙ [] ❧ Шеймогорская.2111
Шетогорская.
Юбирская.
Вихтовская.2112
Валтегорская (valta)
Печьгорская.
Почизерская.
Торонемская (tora).
Летопалская.2113
Касконемская (kaski)
Лавелс[к]ая (Лавела)
Олькинская
Рѣшитцо
Засурская.
Пиндерская.
Поганосурская.
☙ [] ❧ Пахуровская.2114
Шулонемская.
Исиднемская.
Кучкаская.2115
Тимошинская (Нюхченская)2116
624
Itineraria 4osa 1841_44.indd 624
21.8.2019 16:05:46
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧ Klädedrägten
har <-----> öfverensst[ämmelse]
med Finska och <--> matlagningen2117
Finsk, egen hästras, stark, den Mesenska rasen2118.
Finska anrättningar – ej piroger, gröt som i Finland, kornbröd från egen åker bakas som i Finland.
Till Jul bakas ej surt, utan sött kornbröd. Man kokar öl till prasnikar (få ej i Ryssland), kokar det i
stora grytor (ej i ugn); ölet2119 dylikt som i Finland
(ej <опага>2120)
I Shenkursk m[ån]ga2121 trad[itioner], Finska drägter, Finska mössor (pata-lakki). Man tycker sig vara
i Finland. Så och vid Pinega.
matlagningen ǁ ~ är alld[eles]
rasen ǁ krets[en]
ölet ǁ Ryssar
<опага> ǁ < при>
Possibly meaning опара,
‘starter dough’.
mga ǁ <-->
Kornmjölsgröt ǁ Korng[röt]
Silmä means here a a dab
(‘eye’) of butter in a plate of
porridge. (TS)
mjölk. ǁ Egentl[igen] R[ysk]
velling ǁ ~. Ry
Utan Salt ǁ Salt
kunna ǁ <-->
från […] ǁ skildt
M[ån]ga bönder bära tröjor (i s[ynner]het i Shenkursk) under kaftan.
Tshuderna hafva brännt Johannis eldar.
Qvinno-mössor likna mera Finska än Ryska.
☙ [] ❧ Skjortor
brukas med kragor, ej som Ryssarne.
Grytorna äro gjorda accurat som i Finland, äro
gjorda af malm. (Ryssarnes små af koppar) –
Kornmjölsgröt2122 med silmä2123 och mjölk.2124
Wanlig rätt velling2125 alldeles som i Finland. Ej
Ryssar le deråt.
Ryssarna kunna ej lefva utan kött. Här är det sällsynt. Utan2126 Salt fisk kunna2127 de ej lefva.
De hata Maskali (Stor-Ryssar) och hålla sig för ett
från2128 Ryssar alldeles skildt folk.
625
Itineraria 4osa 1841_44.indd 625
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
deraf. ǁ ~ De b
åker ǁ fält
ryssjor ǁ Rys
Castrén originally made an
addition explaining the pot
found while ploughing a field
here, but it was moved to the
page where the issue is explained further (p. 618).
Landtmanna ǁ idog[het]
☙ []
De älska rofvor, steka i ugn, ❧ som Finnar. Ryssar
veta ej deraf.2129
De odla kaski. Är åkern jorden god, brännas rötterna andra året, göra det sedan till åker2130.
— I Pinega pator, ställas ryssjor2131, äfven not, alldeles lika med de Finska – dragas icke.
— Här älskar man boskapsskötsel.
— Hufvudrätterna äro saltfisk, gröt och mjölkvälling.
— Midsommar-eldar och tjär-tunnor, springa öfver
elden.
☙ []
— Midsommar-festen k[al]l[a]s här Иванова купала. Man badar då liks[om] i ❧ Finland. Flickorna
gå i floden[,] kasta qvasten öfver hufvudet i floden
och der de stadna, der blifva de gifta. Så och i
Finland.2132
— Tavastländska hästar.
— Långsamhet, betänklighet, ej detta lif och d[en]na rörlighet. Man mötes på vägen man betänker
sig, tar sig bak örat, makar sig småningom. Svär
ej väsnas ej.
— Naturen enahanda – skogig nejd – såtor, <vedsrofvor > i skogen, spår af Landtmanna2133 idoghet –
— Boskapsskötseln florerar, åker brukas.
☙ [] ❧ Enl[igt] theorien böra Finnarne hafva älskat d[en]-
na nejd.
— Taibal, бдагополучный gaibal
626
Itineraria 4osa 1841_44.indd 626
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
— Pertor brännas i pihti.2134
Wid floden Pishma, som faller i Petshora2135, finnas spår af Tshuders hus.
☙ [] ❧ —
— Dessa Tshuder skiljas uttryckligen från Karelare. De blefvo efter Ryssarnes ankomst med dem
uppblandade.
— Tshuderne hade i Kolmogor sin egen Knäs.
— Flere underjordiska gångar2136 – печеры2137
vid floden Pinega, omkr[ing] 100 verst från Kolmogor – Tshuder bodde i dem. D[en]na tradition
härrör af sagan, att de med sina skatter gått in i
jorden, d. ä. gömt sig undan.
☙ [] ❧ Chabarow
och Sumorokoff i Pustosersk härstamma från Tshuder.
— I Schenkursk brännes kaski2138 [u]tomordentligt2139, långt ifrån byn. Qvistarna brännes andra2140 året, då de bl[ifvit] torra.
☙ [] ❧
Cholmogor2141
Enl[igt] Müller2142 hette Kolmogor2143 först Holmgrad (Голмградъ), utbreddes d[eri]fr[ån] ända till
Novgorod, som fordom k[al]l[a]des m[e]d s[am]ma namn.
A burning shingle giving
light to a room was usually
held in a special metal clamp
(Fi. pärepihti, pihti) either on
the wall or standing on the table or the floor. It was widely known. Vuorela 1975: 321–
322. (TS)
The River Pižma runs into the
River Pečora from the left at a
point 419 km from the mouth
of the latter. (TS)
gångar ǁ ~ vid
Пещера = cave.
Slash-and-burn cultivation.
Mscr: otomordentligt
andra ǁ ej
See also above in these notes.
Ferdinand Heinrich Müller
and especially his work Der
Ugrische Volksstamm, oder
Untersuchungen über die Ländergebiete am Ural und am
Kaukasus in historischer, geographischer und ethnographischer Beziehung (1837) is
meant here. (TS)
Kolmogor ǁ Holmgard
холмы ǁ holmar
горы ǁ ~ (b
sista Novgorodska ǁ Novgorodska
Холмогоры, emedan nejden består af холмы2144
(kullar) och горы2145.
Холмогардь af г[ородъ] холмовъ (островъ) гардiя правителство, правителственный городъ.!
Xolmogor nämnes första g[ån]gen 1401 under sista2146 Novgorodska sammansvärjningen under
627
Itineraria 4osa 1841_44.indd 627
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
<--> ǁ i <->
”Одолыта öfvervunnen ǁ
Одолыта
Vasilij I Dmitrievič (1371–
1425), Grand Prince of Moscow in 1389–1425. Nenonen –
Teerijoki 1998: 1141. (TS)
Марѳа посадица <-->2147 Двинской Лѣтописець: «Одолыта2148 öfvervunnen полки Великаго княза и убита множество Двинянъ и Заволочанъ, а инный истопота (dränkt), а князь
ихъ раненъ, кинулся въ лотку и убѣжалъ на
Холмогоры, многыхъ руками изымата, потомъ
и грады ихъ взята, и приведота, землю ту всю
подъ Великаго Княза (d. ä. Moskowska Knäsen
Vasilej Dimitrievitsch2149).
Novgorodska Biskopen Ioanns bref, så lydande:
☙ [] ❧
[”]Благослови Архиэпископъ Новгородскiй Iоаннъ Владика у Св. Михаила вседневную службу, и благослови Игуменскомъ Луку къ Св.
Михаилу, и буди милость Божiя и
Святыя Софiи и Святаго Михаила на
посадникахъ Двинскихъ, и на Двинскихъ боярахъ Нрвгородскихъ, на
владичнѣ Намѣстникѣ, на Купечкомъ сторона с<-->ѣ и на всѣхъ Купцахъ Новгородскихъ и Заволоческихъ и на Игуменахъ, и на попѣхъ,
и на всемъ причты церковномъ, и
на соцкомъ, и на в[с]ѣхъ Крестьянахъ отъ Емцы и до моря, что с<а>тъ
потребовали милости Божiей Св.
Михаилу вседневную службу и Вы
быти мои почтитеся о милостынѣ
къ Св. Михаилу, и къ Игумену, и ко
всему стаду. А ты Игуменъ съ соборомъ и со стадамъ Св. Михаила, Бога
моли за всѣхъ крестьянъ, и буди милость Божiя, Св. Софiи и Св. Михаила, на всѣхъ Крестянахъ, и <--> владычне благословскiя Iоанново.”
628
Itineraria 4osa 1841_44.indd 628
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
Novgorods2150 Lätopicets angifver tre Erkebiskopar
i g[am]la Stornovgorodska Eparchien med namnet
Ioann. Den första vigd till Erkeb[iskop] 1140, † 1160,
den andra utn[ämnd]2151 till Biskop 1155 till 1186.
Den tredje bl[ef] Biskop 1386 till 1414. Documentet
saknar åratal och datum, man vet ej af hvem.
Novgorods ǁ Novgorodska
utn. ǁ från 1165 till
Nestor ǁ 1. Kal ǁ 2. O
See also Anmärkningar om
Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 48–88.
Матигори ǁ <->
komna ǁ d[e]
Alla äldre documenter förstördes genom Archang[elska] branden 1738, 26 Nov[em]b[er]. Dit
hade archivet från Cholm[ogor] bl[ifvit] flyttat
1723 vid flyttandet af den första <Arch.>-Magistrat.
☙ [] ❧ De
första invånare vid Dvina utgjordes af den utaf
Nestor så kallade Саволоцкая Чудь, s[amman]blandad med Ryska Colonister – Nestor2152 räknar
dessa Tshuder bland de under Novgorodska Slaväner underkufvade och skattskyldiga folk under Ruriks tid (868). Dessa Tshuder lydde sedan under
Novgorod. Tshuderna antogo Christendomen i 11te
årh[undrade] från Novgoroderna.2153
Novgorod styrde det Tshudiska folket genom de så
kallade Двинские посадники och Новгородские
бояры. Hvar dessa styresmän bodde är osäkert, men deras vicarier voro bosatta i byarna
Матигори2154 och Ухтостровъ. (Enl[igt] Ioann;
om Холмог[ор] nämnes ej).
— I Ioanns bref nämnas Novgorodska och Savolotska купчи. De förra sannolikt гости, komna2155
för att handla, de sednare här bosatta. Man tror, att
de sednare bodde i de urgamla byarna Курцево,
Качкова, Падрокурья.
Belägenhet. Xolm[ogor] på en ö i Dvina 112 verst
fr[ån] Hv[ita] hafvet, 72 fr. Arch[angelsk.] Ön är
omkr[ing] 5 verst lång, 2½ bred. Vid Xolm[ogor]
ligga fyra större öar – Куростровъ, Нальостр[овъ]
på vestra sidan, Ухтостр[овъ] och Чухченемскiй
på östra –
629
Itineraria 4osa 1841_44.indd 629
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
omkr. [---] Söder ǁ Söder
Vavčuga is on the River Dvina
at N64°13′51″ E41°55′42″. (TS)
Холмогорскiй ǁ Ch
This text upside down at the
lower part of the page.
döda ǁ lik
handel ǁ 1. handel, so<-> ǁ 2.
<--> <->
(sannolikt) ǁ (sannolikt hamn)
Ivan III Vasilˈevič (1440–1505),
Grand Prince of Moscow in
1462–1505. Nenonen – Teerijoki 1998: 844. (TS)
Новохолмогоръ ǁ Novo[holmogor]
hafva ǁ sägas
och […] ǁ och hans farfar säges
varit Tshud,
beskrifver ǁ är
Floder.
☙ [] ❧ Berg:
Omkr[ing] 2 verst fr[ån] Onogra ett högt
berg m[e]d by Матигоры. omkr[ing]2156 5 verst
Söder om Курополька står vid Dvinas vestra arm
på ett högt berg byn Быстрокурья midt emot
Naljostroff. Ровдина, berg och by – Вавчуга på
berg.
— Man tror, att en fästning, городище funnits i
Kurtsevska posaden och i byn Vavtsuga2157.
— Холмогорскiй2158 и Важескiй Эпископъ
Åkerbruk2159 och boskapsskötsel. Förfarna i smide
och all хитрость. I besittn[in]g af guld och silfver,
som de nedgräft i jorden – elden – Bygt sina gårdar på högt belägna ställen. Begrafvit sina döda2160
likaså.
☙ [] ❧
Arch[angelsk]
Fordom Purnavolok. Här stod förrut ett gammalt
kloster. Orsaken till dess anläggning skall varit
ställets fördelaktiga läge för handel2161 med utländningar (sannolikt)2162 dess goda hamn. Grundlagd
1504 på befallning af Iwan Vasilj[ewitsch] II2163.
Staden k[al]l[a]d[e]s först Новохолмогоръ2164
ända till 1610[.]
☙ [] ❧ Traditionen
om Чудerna går blott ett par secler
tillbaka. Så hafva2165 Mesens Invånare för omkring
2ne secler tillb[aka] hafva invandrat från Novgorod
och enl[igt] trad[itionen] funnos här vid den tiden
Tshuder. En bonde i Pinega <-----> talar än bruten
Ryska och2166 det i jorden funna myntet beskrifver2167 sig från Alexej Mich[ailowitsch] tid.
630
Itineraria 4osa 1841_44.indd 630
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧ I
Чу<ы>детала (by) 140 verst från Mesen bodde
Tshuder, funnos spår af deras boningar, gjorda af
sten eller träd, betäckta med jord. De hade ej renar,
men förde dock ett nomadis[erande] fiskare- och
jägare-lif.
I Pustosersk finnas ock dylika.
De blefvo Ryssar och samojeder.
☙ [] ❧ Mesen
På2168 Kaninska och Tim[anska] t[undro]r
Svina2169, Kan[in] fl[od]
Oma, Häeta чумище.
Wisas Saambijaha2170
Kija
Wolonga Häeydi2171
Jugorowo
Pjosja, Pearti
Pessanka2172, hoojaha2173.
Judguj
Soima, Tovutah2174.
Pätowa, sjö
The list is upside down beginning from the lower edge of
the page.
On S, Castrén wrote a Ш
without striking out S.
Ending with я̆ха, ‘river’. The
beginning is probably related
to verb самбӑ-, 1) ‘to be able
to talk with the soul of a deceased or accompany the soul
to the underworld (referring
to a shaman); 2) ‘to be a shaman’. (TaS)
Possibly from the word хэвды,
‘rib, edge’. (TaS)
On ss, Castrén wrote tsch
without string out ss.
Хо я̆ха, ‘Birch river’. (TaS)
Possibly the Western Tundra
Nenets dialect word Товота,
elsewhere Тоёта, perfect participle of the verb тоёць, ‘to
use something instead of a
blanket’. (TaS)
(Dubbel) ǁ De
☙ [] ❧ Till
Семжа kommo Ryssar från Moskva och köpte
stället.
— I Mesen kallas sund шаръ.
— (Dubbel)2175 trad[itioner] om Tshudernas försvinnande: bortträngde till skogiga trakter eller
assimilerade af Ryssarne.
631
Itineraria 4osa 1841_44.indd 631
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
Azapolˈe
Баповская ǁ Бановская И
Bereznik
Dorogorskoe
Лобановская ǁ ? Лобанов<--->й
Lampožnja
Cf. Čulasa
Uščelˈe
☙ [] ❧ Mesenska
kretsen.
1. Жердская волость
✔ Азапольская Asu2176
Боровая.
Выченская.
? Баповская2177.
Больше березницкая.2178
Дорогорская.2179
Жердская.
Жукогорская.
Закакурская.
Заозерская.
Игумновская.
Киможенская.
Килецкая.
Косминъ (городокъ).
Лобановская2180.
✔ Лампоженская.2181
? Мойтевская.
Малоберезницкая.
☙ [] ❧ Русольская.
Смоленская.
? Селищенская.
Холмогорская.
Чулащельская.2182
Ущельская (пустынъ)2183
Олемскаго селенiя
Олемская.
Рецельская.
Кебская.
632
Itineraria 4osa 1841_44.indd 632
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
III. Устцылмской Волости.
Устцылмской Слободки
?
?
☙ [] ❧
?
802–8732184.
Великопоженскiй скитъ
Гарева. Гаревой
Верховская.2185
Загривочная
Кривошежская
Паровая2186
Сергiевошежская2187
Унжная
Хабарицкая
Устьпелская.
Чуркинская
Устьцелемская.
6–9
93–10.
7–8
104–100.
7–8
93–113.
58–69
116–147
29–24
19–12.
Ижемской Волости.
The numbers of inhabitants
in different villages, men –
women.
Verxovskij
Above o, Castrén wrote e without striking out o.
Сергiевошежская ǁ Сергевощельская
Castrén has added the two
latter names afterwards.
Dijur
The names written in the
Latin alphabet were added afterwards, probably in Castrén’s own hand.
Ustˈ-Uxta
Картаjoлская ǁ ? ~
Kartaëlˈ
At present, there is no settled
location at the mouth of the
River Kedva. (TS)
Кельчиюрская ǁ Кольчимагорская
Брикаланская. l Брикинская
73–69.
l Кычкарская2188
? Болшепонев<->ская. Дьюрская Dijur 2189
43–60.
Устьухтын- (holmens <------>)2190
ская.2191
Галовая. Galpih (Gabriels son)
33–40.
Дивожская. Divöж (holmens sva<ns>) 56–56.
Злобская. Зlöbah
156–175
Картаjoлская2192. Kartajuol2193
47–55 (juol, bäck[)]
Кедвавомская. Kedvavom, af Kedva,
36–46
en flod, och wom, mun, mynning2194
Красноборская. (Miчa jag[)]
145–160.
Ижемская. Iiswa
526–556.
Кельчиюрская2195. Kelчijur,
28–31.
сороги (särki) голова
Колвинская
33–34.
Самоедская
Ластинская. (Lasta)
141–142.
Могченская. Mogчa
504–539.
}
{
633
Itineraria 4osa 1841_44.indd 633
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
Мошюская ǁ ? ~
Nerica
Сизябская ǁ ? ~
Sizjabsk
Ustˈ-Ižma
Ustˈ-Kožva
Щельяюрская ǁ ? ~
Великовысочная ǁ Великовыюченская
Pylema
☙ [] ❧ Гальская
(Гамская) (Gam)
Мошюская2196. Kulыm kk, af Sirj[änska]
volosten, men floden dv. heter Moшjuh.
Нерицкая. Nieridзj.2197
Пустозерская.
Поромовская Poromos
Сизябская2198. Ыыв, (ыырза,
bebyggare).2199
Устьижемская. (Ustjä)2200
Устькожвинская.2201 Köжva (flod) vom
Щельяюрская2202. Щeljajur
183–210.
104–127.
110–110
10–10.
33–33.
604–655.
52–56.
65–60.
92–120.
V. (Устинская) Телвиская волость.
Пустозерскаго селенiя
Андревская.
Бѣдовская.
Великовысочная2203.
Голубковская
Екушенская.
Куйская.
Лабоская.
Макаровская.
Норыгинская.
☙ [] ❧ Никитцинская.
Оксинская.
Пустозерская.
Поселовская.
Пылемская.2204
Сопочная.
Тельвисочная
Устинская.
46–48
45–49
178–183.
15–30
30–27.
68–75.
61–73
29–26.
76–93.
60–58.
87–95.
58–65.
37–41
6–11
37–49.
63–67
83–88.
634
Itineraria 4osa 1841_44.indd 634
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
VI. Долгощельской2205 Волости.
Долгощельская слободка.2206
Сынская деревня.
Семежское (усолье) Семжа.
Живущiе селелями между рѣками
Важарой, Омой и Снопой.
201–254.
56–75
44–51.
18–16.
VII. Вожгорской Волости
122–127.
Бѣлощелькая2207
Вожгорская.2208
211–220.
Засульская.2209
197–203.
Койнайская2210
164–165
Лѣбская2211
77–76.
☙ [] ❧ Латюгская.2212
103–102.
Малопыская.
18–22.
Чуркинская2213.
5
Небская.
18–32.
Палащельская2214
92–84.
Пыское селенiе
103–123.
Политовское.
20–29.
<П>атрановская2215.
18–24.
Родомская2216.
57–57
Устькымская2217.
59–54.
Чучепалская.
99–105
Цѣногорская2218.
129–179
Живущiе селенями по Печерской рѣкѣ
Долгощельской ǁ Долгощеньской
Dolgoščelˈe
Beloščelˈe
Vožgora
Zasulˈe
Above o, Castrén wrote a,
without striking out o.
Kojnas
Above ѣ, Castrén wrote e,
without striking out ѣ.
Latjuga
Чуркинская ǁ ? ~
Paloščelˈskoe
Or Татрановская
<П>атрановская ǁ ? ~
Родомская ǁ Ro[domskaja]
Rodoma
Устькымская ǁ Устьнымская
Ustˈ-Kyma
Цѣногорская ǁ Ценогорская
Cenogora
Djedjina, täti.
635
Itineraria 4osa 1841_44.indd 635
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
нарядный ǁ ~, vacker
Castrén marked an accent
over both vowels in turn and
struck out both of them.
Вачеги ǁ В<-->
There was an accent above
the a, which Castrén had
struck out.
Sirj. öde-väg ǁ 1. skogsväg,
spång, mossa med liten skog. ǁ
Sirj. biwäg
ett mål ǁ appetit
stark ǁ <--->
Кочaмъ ǁ Кочемъ
заливъ ǁ проливъ
vik ǁ sund
☙ [] ❧
Provincial-ord i Mesen.
✔
✔✔
✔✔
✔✔
✔
✔
✔
✔✔
✘
✔
✘✔
✔
✔✔
✘ ✔✔
☙ [] ❧
✔
✔
✔✔
✔
✔
✔✔
✔✔
✔✔
✔✔
✔✔
Бажоный, smekord (голубчикъ).
Баскá (ый), adj[ectiv] нарядный2219.
Баки́лый, storstöflor Sirj[änska]
Батосъ2220, staf (палка) Sirjänska Batäg
(Бѣли, arsenik.)
Бѣднился, gjorde (visade) sig fattig.
Вáриги, ullwantar. Ej
Вачеги2221, handskar af skinn. Sirj[änska]
Вéресь, en träd (можинеьникъ) Ej
Виска, bäck (ручей) från insjö Sirj[änska]
истокъ
Вица, vitsa (spö) Finska
Вóрга (vorga), Sirj[änska], öde-väg2222
(t. ex. på <lunden>.)
Выть vuitj, ett2223 mål, så m[yc]k[e]t en m[enni]ska mäktar äta. Sirj[änska].
Глѣзка, stycke (кусочикъ). Sirj[änska].
Деди́на, täti, тётка. Tiot Sirj[änska].
(✘ ✔✔ Доръ), genomflottigt (fett) kött. Sirj[änska] сало. Dör, жиръ.
Дресва, толченый каменъ, kisel-sten) Sirj[änska].
Дюжiй, stark2224.
Хостъ, fångst (итти въ хостъ, gå på fångst)
Кавышь, liten and.
Канатся, be, bedja, просить.
Калыпъ, form att gjuta kulor uti.
Калтусъ, backe på en mosse Sirj[änska].
Калги, kalhu, skida utan skinn.
Камысъ, renbenlingar utan hår.
Киса, rensel af skinn. Sirj[änska].
Кичига, en maschin att tröska bröd. Sirj[änska].
Кочамъ2225, århake (i båt)
Кубъ, der Topf, горшекъ, stor gryta. Sirj[änska].
Кумка, kopp (the-kopp) Sirj[änska].
Курья, заливъ2226, vik2227. Sirj[änska].
636
Itineraria 4osa 1841_44.indd 636
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧ ✔✔
✔
✔
✔✔
✔✔
✔✔
☙ [] ❧
✔✔
✔
✔
✔✔
✔✔
✔✔
✔✔
✔
✔✔
✔✔
☙ [] ❧ ✔✔
Кутъ, knut, på inre sidan, u[gn]shörn2228.
Лона2229, förra året.
Лопатиня, klädebonad. Lopatinja, gammalt
plagg.2230
Луда, sten under vatten på Ryska: полуда.
Qvicksilfver (under spegeln)
Межень, (Meshenj), равноденствiе
Мѣсто, sofställe, sia.
Мешень2231, mål, уѣли. Sirj[änska].
Конъ, расъ Наконъ,2232 одинъ разъ
Нерпа, hyljet, skäl, тюлень. Sirj[änska].
Новый, 1) ny, 2) loinen.
Ныласъ, тонкiй ледъ, glatt.
Няша, våt, mjuk, kal jord, илъ. Sirj[änska].
Обмѣненился, ошабся.
Кутать, täck.
Ошкуй, бѣлый медвѣдъ. Ошку, björnhud.
Тóжня, stöflor utan skaft.
Раушка2233, (benrangel), mager.
Релка, ett högt ställe, som ej öfversvämmas af
vårfloden.
Ропакъ, sönderstyckad is, Sirj[änska] (оврагъ,
ett däld emellan berg)
Слудъ, skara. Слусъ.
Сусломъ, die Garbe.
Сувой, farvatten, djupt ställe, syvä. Sirj[änska]?
Suvoj, farvatten, глубина.
Торокъ, выкоръ.
Туесъ Sirj[änska]
Улова, vattenhvirfvel, Sirj[änska]?2234 Ej
Утилга, hyljet af honsl[ä]g[t]et.
Урасъ, svullnad. Sirj[änska]?
Шаръ, Sirj[änska] проливъ. sund
Шашга, bröd.
Шýга, snö, s[amman]frusen med is. Sirj[änska]
Щ.
Щелья, klippig strand. (Шелья) Syrj[änska]
Юро, Juróh множество рыбы (въ воду).
Mscr: ungshörn
Castrén put а in brackets and
wrote и above it: лони
[…] plagg. ǁ ~ Лосъ, <taget>
under vatten Sirj[änska].
Мешень ǁ Мишень
Наконъ, […] разъ ǁ (Наконъ,
одинъ разъ)
Раушка ǁ R[auschka]
Sirj.? ǁ <->
637
Itineraria 4osa 1841_44.indd 637
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
uppför ǁ norr om
puutun ǁ п
Ражово ǁ Рашово
sjö ǁ ~?
Езить ǁ Есить
забырат ǁ ~ Waga (Вага),
— 50 verst uppför2235 fl[oden] Mesen i byn Kasmin
Gorodok lefde Tshuder vid en flod, som faller i Mesen och k[al]l[a]s ручеи Югрина. Man har funnit
i jorden vid floden Vorotin 600 Rubel, som tillhört
dem.
Мурашъ, muurahas Lopota, lapio.
Сал<-->а.
Макса.
Затулье.
Лахта.
бдагополучный тайбалъ. Тайбала, väg genom
en öde sträcka.
Morda
Surpa
merta
Вёрша
путаюсь, п puutun2236
}
Pun̆ anets, liten fogel, ej röd.
Nora (Нора), nori (der räfvar bo). Kajtni.
☙ [] ❧ Kurja,
bäck, Syrjänska.
Чумъ, <->ir. Tschom.
Мянda, 2 малинкiй елникъ 1) малинкiй ель, af
mänty.
Хруско, grof (mjöl). Ражово2237, mjöl ej groft ej
fint, af medelslaget.
Заспа, gryn
Сватъ, talman
Сватья
Loh Лохъ, hos Ryssar vraklax, lohi.
Viska, flod, som löper ut från en sjö2238
Tealviska, by vid Pustosersk af teal лап. гора
пу
Kurja, vik af flod.
Jes (Есъ (езъ) заборъ для рыбы. Езить2239, заборъ забырат2240
638
Itineraria 4osa 1841_44.indd 638
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
Kut, Knut, aflägset hörn, i Mesen.
Топоръ, yxa Ryssar påstå, att detta är ett lånt ord.
Witsa, spö i Mesen. R[yska] Розга, ruoska.
☙ [] ❧ Оссипъ2241
Андреевичъ Филатовъ2242
Feodor Petrovitsh Kanikow-Kan
Filip Jegorovitsh Kanjukow Timanskoj Desjatsho<-->
Vasili Konradjevits Kanjukoff-kan2243
Оссипъ ǁ Ossip
Филатовъ ǁ Davidov
These four persons were probably Castrén’s informants. Cf.
below.
Obs […] klagomål struck out.
The latter sentence appears
to be connected with the Russian bandit whom Castrén met
in December 1842. See p. 468.
(TS)
Nižnjaja Pëša on the River
Pëša. (TS)
jern ǁ silf[ver]
Obs. Ryssar ega ej rätt att fiska och de bo vid hafvet.
Samojederna frukta honom som för synden – hotat sönderslå deras båtar – M[ån]ga följde mig till
hos Maste tsjum och <----> anför klagomål2244
Pjoshja2245 till Uusje
Ifrån Uusje till Pjosjits
Ifr. Pjosjatsa till Prisjatinitsa
Ifr. Prisjatinitsa till svojnoj Nos
Ifr. till Pesjanka
till Lemtsa, b<ä>ck, uria
I Urja Indiga
Till Indiga
☙ [] ❧ Ifrån
20
15 (9) +
15 (9) ++
30 (20) +++
7
60
<50> (20)
50
+ Betalt för 14 verst
++) Betalt för 14 verst
+++) Betalt för 26 verst
☙ [] ❧ —
I L<---> bodde Tshud – på höga ställen, gropar i
jorden synas efter dem – arbetade enl[igt] n[å]gra
koppar, och jern2246 i dem, voro mästare i konsten – Eld<en> Urianer, der de begrafvit sina skatter. Hela Mesenska landet säges i fordna tider hafva bebodt af Tshuder – ingen Rysse – De hade
m[yc]k[e]t renar, men åkte blott med en –
639
Itineraria 4osa 1841_44.indd 639
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
ett ǁ att man
Possibly ңув’ тер, ‘contents
of grass’. (TaS)
Possibly related to хуни’ ~
хо”ни’, ‘each of the poles
forming the framework of the
tent’. (TaS)
си’, ‘the part of the tent opposite to the door opening’. It is
considered holy. (TaS)
ва”ӑв, ‘the part of the tent
meant for sleeping’, ‘bed’.
Sagan täljer, att Kejs[aren] sände Ryssar att
bekriga dem, men Ryssarne kunde ej bl[ifva] dem
öfvermäktiga. Då befallte Kejs[aren] ett2247 envig.
Man skulle hugga ett träd, Ryssen på ena, Finnen
på andra sidan – På den sida, som trädet föll, han
skulle blifva den andra underdånig. Finnen högg
efter sin sed fäst ned, Ryssen högre upp, trädet föll
derföre på Finska sidan. Tshuderne sprungo bort
(TaS)
сея, ‘the part of the tent at the
door (the women’s part of the
tent)’. (TaS)
сарва, ‘the top (of the tent)’
(TaS)
ңу, ‘pole of the tent’; ея, ‘upper winter fur covering of the
tent’; мюйко, 1) ‘the first covering layer of the tent under
the ңу in winter, with fur on
the inside’, 2) ‘filling’. (TaS)
па”, ‘a stick with drilled holes
and a hook at the end, for
hanging kettles over the fire’.
(TaS)
пи”мя, ‘trousers’ (TaS)
пэвӑрка, ‘to be darker, to be
tarnished’ (TaS)
теця̆рка, ‘to be colder’ (TaS)
мӑле, ‘already’ (TaS)
halmbetäckning i tsjum2248
Hunjier, risbetäckningen.2249
Sii’eh¸väggen emot dörren –2250
Wau, bädden och väggen d[er]wid2251
Siejeh, väggen å ömse sidor om dörren.2252
Saarováh hållas de stänger, som först uppresas vid
uppförandet af tsjum2253
Uh, jeeje’h, myjkoh,2254
Pa’, stänger för grytor –2255
Paadojaaptaa, stukor, som fasthåller dem –
Pimeäh, byxor af renhud2256
Paevarkka, темновать af paevih2257
Dietserkka, холодновать af dietsch2258
Mallie, уже2259
☙ [] ❧ Uuntjer,
☙ [] ❧ —
Bröd stekes på spett
— Fattiga Timanska Samojeder fånga vildren om
vår (äfven om hösten) i skogiga trakter, vid Mesen.
Skjuta dem, soml[iga] fånga med snaror. På tundran finnes ej vildren.
— Skjuta vargar, fånga i gropar.
— Navaga fångas om hösten – de äro ej goda om
vintern m[a]gra
— Björnar finnas.
— En stor olycka för Timanska Samojederna är,
att Ka<---> och Ryssarne stå <vid> hafvet och
upp<--->ta mossan, som fånga горные
640
Itineraria 4osa 1841_44.indd 640
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧
Samojedisk trollkonst
[—] En Sam[ojed] tog från sin dotters bröst en ryttare med häst och lans –
— En annan tog en pil
— Hvad Gud sänder, kan ej hjelpas – Hvad andra
m[enni]skor skicka, kan hjelpas.
— Trollkarl säger hvarest god fångst, h[vil]ken dag
är lycklig etc.
— Wid <p--si> frågas råd af Hähe
— Renhufvudet åt Num ställes på en stör –
☙ [] ❧
Om morgonen
Jileumbaertje,
Pudar (uut)sidin,
Manj (uut)side ham
Какъ ты станешъ
Такъ мы станемъ.2260
Om aftonen
Jileumbaertji
Hensertseejeh (Henser seejeh[)],
Manj koonungum
Илебямбэртя, пыдӑр сидын /
маня” сидёхома”, ‘you woke
up, let’s wake up’, but the latter sentence seems to be more
like the singular than the plural 1st person. (TaS)
This note by Castrén is somewhat unclear. “Manj koonungum” looks like the singular,
which would mean that Castrén’s translation is not precise.
Henser (expectably Hanser) is unambiguously ‘how’.
Seejeh might be a form of (Терещенко 1965; Lehtisalo 1956)
‹сея›, ‘the part of the tent closest to the door, the women’s
part’, but its meaning cannot be connected to the meaning ‘to be extinguished’. Manj
should be ‹мӑня”› = /mənyaq/,
‘we’, not ‘I’, but it may be a dialectal form west of the Pečora.
Koonungum could be a false
form of the verb, meaning ‘to
sleep’ or ‘to fall asleep’, with
the poor Russian translation
‘мы спать’. (TaS)
пюды, ‘elder wife (in polygamy)’ (TaS)
Ты (заря
Какъ потухъ <спанешъ>
так и мы <спать>2261
Med ansigtet vändt mot solen
Siirtjeh gå under jorden, hafva guld, silfver, bäfver –
Болванскiя шопки (горы) – wackra ställen
Pivdii, första hustrun.2262
641
Itineraria 4osa 1841_44.indd 641
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
☙ [] ❧
Byar vid öfra Petshora.
Andjech, närmast till hafvet, 10 gårdar
Noriga, Nori här hål, i hvilka (räfvar) звѣрь bo.
Sopka.
Bädovo.
Makarowo.
Nikitsa.
✔✔ Kuja.
Poilovo.
Jokushets.
Telwiska.
Utsjenskaja.
Gorodok.
Golubkovskaja.
Oksinskaja.
P<ы>limetskaja.
Laboskaja
Welikoviska
Sula
1000 innevånare på 3 när vid revisionen.
Enl[igt] Prest-tabellen:
1014 mankön
1163 qvinkön.
2177
H[äri]fr[ån] afgå invalider:
11 mk.
45 qk.
56
642
Itineraria 4osa 1841_44.indd 642
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧ Märg
äta Samoj[ederne] råa.
Benmyskler och innanmätet i hufvudet ätes.
— Blod samla Samojederne i blåsor, låta frysa,
koka med mjöl, burduk. En nödfallsreso<--->
— Soml[iga] fattiga2263 koka mjöl och vatten –
pustovara. (пусто варять)
☙ [] ❧ Observanda
1.2264 Idkar någon Samojed hafsfångst på egen
hand? Sv[aret]. Få rika göra det. Fattigare idka
fångst med små båtar i hafsvikar, som kan2265
ros af tvenne personer. Ryssarne leja ofta 10–12
personer.
2. Hvad betala Ryssarne? Efter öfverenskommel-
fattiga ǁ äta
1. ǁ Fiska
kan ǁ blott ~
Нѣрпа ǁ N[erpa]
Specifically, ringed seal
(Pusa hispida), living widely
in the Arctic region. Also several other species are often
called нерпа in Russian vernacular language. Жариков
2013. (TS)
Beluga whale. (TS)
Walrus (Odobenus rosmarus),
widely hunted in the traditional Arctic culture. (TS)
Killer whale (Orcinus orca),
living in both the Barents and
White Seas. Северная энциклопедия 2004: 431. (TS)
isbjörn ǁ hafs
metas ǁ fångas
se, antingen en del af fångsten, eller vanligare
eft[er] afbetala Sam[ojederne] h[äri]g[enom]
sin skuld hos Ryssar.
3. Huru många personer på samma båt?
4. Huru fångas?
5. Hvilka djur. af skälar tre slag
Нѣрпа2266.
Лисунъ
Сѣрка.
}
тюленъ.
Морскiй зdець
бѣлуга.2267
моржъ.2268
Косатка, stor2269
Оскуj, isbjörn2270
6. Huru metas2271 navaga? Med krok.
643
Itineraria 4osa 1841_44.indd 643
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
hafvet ǁ <----> andra
The River Sula flows into the
Pečora from the left (west) at
N67°16′26″ E52°5′25″. (TS)
The Cilˈma is a river discharging into the Pečora from
the left (west) at N65°26′33″
E52°5′41″. (TS)
The distance might place
them somewhere around the
present-day village Filippovo
at N65°26′8″ E51°6′14″ but they
cannot be identified. (TS)
☙ [] ❧ Hvarifrån
taga floderna på Kaninska, Timanska
och Bolshesemelska tundran sitt urspr[ung]?
Pjo[shja] De flesta från sjöar och tundror. Pjoshja,
från Чаишинъ.
☙ [] ❧ Tundrorna
äro så lägländta, att soml[iga] floder
löpa i en mot hafvet motsatt riktn[in]g och uttöma
sig sedan i andra elfvar.
Näset Suvoinoi Nos är mycket smalt. Om hösten
pläga Samojederne med renar jaga på yttersta
spetsen af näset тець och skjuta dem eller fånga
dem i vattnet. Тець lifnärer sig af морскй звѣрь
och träffas d[er]före i m[än]gd vid hafvet.
Ryssars och Samojeders förhållande till h[varan]dra.
Bolshesem[elskaja tundra]
— Samojederna samlas vid Pustosersk till Jul att
betala sin skatt, försälja sina renhudar och andra
skinnvaror samt förse sig med mjöl krut etc. Efter
2 veckors vistelse begifva de sig till hafvet2272
— På Tim[anska] och Kan[inska] tundran samla
Starschinerna skatten –
k[al]l[a]d[e]s fordom Suva2273
Ishma af Sir[jänsk] Iswa.
☙ [] ❧ Sula
Kring Tsilma2274:
Små floder: Jorsja, Tshurwa, Soswa, Jonwa (sjö),
Uita, (sjö).
Maksara (bäck)
På Petschora högre upp (верхъ) en biflod Laja.
På Tsilma, 70 verst från Ustzilmsk finnas Tsjudgrafvar.2275
644
Itineraria 4osa 1841_44.indd 644
21.8.2019 16:05:47
�Lapland, Russia and Siberia –
Шенъ, i Шenkursk, Шenga o[ch] fl[ere] andra ord
☙ [] ❧
— Paleniina, förbrandt ställe
— Purga, pyry.
— Lapa, fot, tass, nedre del af fot
— Мутный, mutanen –
Mulnej, k[al]l[a]s två små bifloder till Petschora
Пучка, putki
som ǁ men de hafva
Castrén probably meant undandrifna.
See the commentary to the
article Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 84–85.
lika ǁ d[ito]
Mscr.: bränga
☙ [] ❧ Af
Philip Alexeievits 50 Rub[el] för bränwin åt
Innokenti
☙ [] ❧ På
ön Kalgujeff bor Tshud. Här höras ofta röster,
renar drifvas, hundar skälla, men ingen är synlig.
Somliga hafva till och med sett Tshuder åka med
renar, som2276 ej visat sig sedermera i någon
Tshjum. Till en Samojed hade en gång kommit 2ne
hundar med ha[l]sduk på hals.
☙ [] ❧ Sihrtjeh,
bo och vandra under jorden, der de ega
guld, silfver, bäfrar m. m.
☙ [] ❧ —
På Dvina, säger trad[itionen] i Ischma, bodde
fordom m[ån]ga Tschuder i byar; på Petschora funnos blott enskilda nomadiserande familjer. De blefvo underrättandrifva2277 af Ryssar; flyttade längre
bort undan dem.
— I trakten af Ischma finnes i skogar ugnar liknande nutidens badstugu-ugnar. De säges vara lemningar af Tshudernes boningar.2278
— Tshudgrafvar finnas wid floden Tobisch, 7 verst
från Ischemsk. Runda, en saschen djup, lika2279
bred, i bottnet aska, kol, fogelben. Wid sidan en
stor hög brän[d]a2280 stenar, kring stenarna en liten skog.
645
Itineraria 4osa 1841_44.indd 645
21.8.2019 16:05:47
�Itineraria
nära ǁ ind
All these are struck out.
Krasnobor is situated on the
River Ižma/Izˈva at N65°17′38″
E53°17′13″. (TS)
Ustˈ-Ižma at the mouth of the
River Ižma/Izˈva at N65°18′7″
E52°55′15″. (TS)
Ščeljajur on the Pečora at
N65°19′36″ E53°25′11″. (TS)
Njašabož on the Pečora at
N65°27′38″ E53°51′14″. (TS)
Situated
at
N65°28′20″
E54°15′26″. (TS)
Situated on the Pečora at
N66°18′49″ E56°6′16″. (TS)
150 ǁ 1. 70 ǁ 2. 80
Apparently Ustˈ-Usa at the
mouth of the River Usa at
N65°58′38″ E56°55′6″. (TS)
The Kolva runs into the River
Usa from the right (north) at
N65°55′31″ E57°19′9″. (TS)
grop ǁ så k[al]l[a]d
stenarna ǁ h
Några ǁ E
Kolva ǁ ~ - Sirj[änerna] köpa
renhudar bakom Kamen
— Man har funnit ofvan jorden nära2281 Krasnobor
☙ [] m[yc]k[e]t små silfver-fat och en ❧ stor aflång
guldring. Wid Ischma en yxe, hög, men ej bred, såsom de Ryske.
— Gort, grop, Sir[jänska] Gortыn, дома.
Sirj[änska] voloster – antal – Prester – renar – Sibirska och marknads resor – byar.)2282
ifr[ån] Joma till Krasnobor2283
Till Ust-Ishemsk2284
Till Materik l. Щeljajurskaja2285
Till Njeжdi
Till Njaжabers2286
Till Kычkara l. Brykalanskaja2287
Till Praskan (3–4 hus)2288
Till Ust<im>зja2290
Till Kolva2291
40
15
25
12
8
20
1502289
80 (60)
25
345
☙ [] ❧ Wid
<Syrj[änsk]> Ischma undersökte jag en
grop2292, som sades vara Tshudisk. Här fanns blott
kol och brända stenar. Gropen var starkt jordbevuxen, omkring en aln. Tätt derinvid fanns ett
jordbevuxet stenröse, stenarna2293 voro brända.
Några2294 famnar derifrån åter ett likartadt stenröse. <---->ben upptäcktes g[enom] gräfning
— Dylika ställen finnas ock på fl[ere] andra
st[ällen]
— Enl[igt] trad[itionen] wisa sig om nätterna kor
och hundar på fl[ere] ställen –
— Bifloder till Petschora: Dboinik (tvenne ofvan
om Kычkara), Чarka, Mutnej (2), Lebed (Jusjuh),
Djenisovka, Laaja (ofvan om Praskan), Andruшkina, Kolva2295
646
Itineraria 4osa 1841_44.indd 646
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [] ❧ Enahanda
traditioner och myther anträffas hos
Ryssar, Samojeder, Finnar, Lappar, Syrjäner.
— Historien om myggen.
— Björnen helig hos Samojeder.
— Jijieru, Ваденный чертъ – ween emäntä. Syrj[änsk] Kulj.2296
— Лѣсовый чертъ, Wörsa,
— Metamorphoser. M[enni]skan förvandlar sig till
varg, blir skjuten.
— (ordspråk motsv[arande] i Finskan och Ryskan).2297
☙❧
inner
cover
Adrian2298 Sosonoff2299
и’ ерв ’, ‘water guardian spirit’ (TaS)
After these notes there are
18 empty pages in the notebook. The following text begins from the other end of the
notebook.
This text is on the inner side
of the cover of the notebook.
Sosonoff ǁ Со[соновъ]
Probably also these three persons were Castrén’s informants, cf. above. (TS)
These three lines are upside
down in the lower part of the
inside of the cover.
lifliga ungdomsfriskt ǁ 1. lifliga.
Men ǁ 2. lifliga. De äro afv ǁ 3.
lifliga. De äro friskt
Ivan Wasiljeff Istomin
Ivan Artejeff2300
Wysjym2301
Waara, гора
’Sar, salmi (прочь)
☙ [b] ❧ Fräta
råa köttet, bloden rinner
1. Samojedernas fina känsla. De första halfsjungna
qväden.
Ivan, Ablej
Ofta har jag tänkt, att Finnar, Lappar, Samojeder
äro gubbar, lefvat ut sin tid. (Ryssar, unga, lifliga. ungdomsfriskt2302, slägte.) Ryssen sjunger
vid s<ur>t och bröd. Lik en obetänksam yngling
är han ej särdeles nogräknad om sina handlingars
moralitet.
647
Itineraria 4osa 1841_44.indd 647
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
personer ǁ resand[e]
Castrén probably meant byta.
än ǁ 1. ~ nödigt vore ǁ 2. ~
före<--> nödigt <vore> ǁ 3. ~
Om den gäller ǁ 4. ~ Den
Castrén left the sentence
unfinished.
en ǁ s[lik]
kan […] visan ǁ qväder en
åldrig visa
Ehvart ǁ Jag kan
den[n]a […] vore ǁ detta ej vore
Upside down in the lower
part of the page.
Moskva ǁ Novgor[od]
Samojedhandel ǁ ~ och
From here to the end of the
page, the notes are in pencil
and in worn-out condition.
vägrade ǁ ville
This description is from December 1842 in the tundra, cf.
p. 447.
The word disappears in the
fold of the notebook.
Det är en gammal klagan, att personer2303 som egnat sig åt en resandes nomadiserande lefnadssätt,
vanligtvis bryta2304 läger oftare, än2305 På en2306
slik resande kan2307 tillämpas den bekanta visan:
m[yc]k[e]t gagnt etc. Jag kan ej neka, att icke
s[am]ma otolighet besvärat mig. Ehvart2308 jag
kommit, har jag alltid hållit före, att den[n]a2309
ort ännu ej vore rätta stället för min verksamhet.
Icke hemmastadd. Hemmet allerstädes – Archangelsk kurerade den sjuka
Aap; Matvej, Sa<m[ojed]> Petr.
Ivan Archiresovits Kutennik känner k.2310
☙ [b] ❧
Rese-anteckningar.
Mesen. Dess namn Byggnadssättet, invånare från
Moskva2311. St[aden] privilegierad samma år, som
det nya Pinega (köpman. Samojedhandel2312. Inga
hist[oriska] minnen.
Puja
Somsja Inv[ånare] fr[ån] Moskva omgifven af Samojeder vinter tiden. Bönder drifva Samojedhandel. Föra Ma<---->or m. m. till marknaden i Pinega.
Stanovoj vill se pappren. Паруютъ – паштпортъ.
— Kåtan emellan Som[s]ja och <--gla>2313 äro
vinnstiggunst. Ledd dervid vägrade2314 jag den
tredje supen åt Samoj[eden] under förevändning,
att sonen skjutsat mig dåligt. Gif ej åt sonen.
Yrväder.2315
— I <---gla> trakterades jag utan betal[ning]
— Det ruskiga inträdandet i Nes: köld: <---->2316
— Samojederne köpa af Ryssarne smör som betalas med 40, om hösten med 50 kop[ek]
648
Itineraria 4osa 1841_44.indd 648
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
— De köpa äfven i ugn stekt surmjölk, som de under vintern släpa m[e]d sig i tunnor. Tunnan, in☙ [b] rymmande 20 pud kött, kostar 8 Rubel. Sur❧mjölken uppsmältes om vintern i kittel, om sommaren
wåren smälter den naturligtvis af sig sjelf.
— 60 verst norr om Nes vidtager K[anin] Nos.
den 23 [December 1842 nya stilen] kom till Nes.
Julen gick mig ur händerna, utan2317 att jag wisste
n[å]g[o]t d[er]om, ty jag hade förlagt2318 min
almanacke.
Nyårsdagen. Derom hade jag ändteligen en kunskap. För att fira den på ett anständigt vis, utlade
jag snaror för snöripor med ponomaren2319, men
vår2320 fångst misslyckades totaliter. Derefter gick
jag ut med min bössa, men det blef, jag såg intet,
hörde blott wingslagen. Jag fick alltså inskränka
mig till den sura fisken och en måttlig mjölkvälling. Sjelfva2321 nyårsaftonen inbjöds jag dock till
Prestfrun, som trakterade mig the.2322 Också kunde jag ej undgå att dricka ett glas vodka hos henne.
Slutligen presenterade hon mig äfven med några
☙ [b] lökknoppar, med den försäkran, att de ❧ skulle2323 göra god effect i fisksoppan. Med min värd
kunde olyckligtvis ej bestå n[å]g[o]n fisksoppa.
Wäntan på Samojed.
utan att ǁ så a[tt]
förlagt ǁ bortglömt
Precentor. (TS)
vår ǁ fån[gsten]
Sjelfva ǁ Nyårsaftonen
Cf. Castrén’s dramatic and
obviously embellished published description of the visit
on p. 449–452.
skulle […] fisksoppan ǁ voro
mycket goda att läggas i уха,
fisksoppa
This text is not in Castrén’s
own hand.
From here until 3. probably in
Castrén’s own hand.
Виноградье2324 красно зеленое, что во далечемъ, далечемъ во чистомъ <поѣхъ>2325 6.
<к.> 3. что еще того подалѣ на украинкѣ | стояла яблокъ кудрявая, по<-> того же яблокъ кудрявого | стояли столы дубовые | , ножки точеныя подолоченыя, | на тѣхъ столахъ
скатертечки бирчатые разослалы монатъ, | на
☙ [b] нихъ кушаньѣ сахарньѣ стоятъ, | ❧ радлить,
наливки разналивчиться, | за тѣми то столами
сидить красна девушка душа | Марѳа
649
Itineraria 4osa 1841_44.indd 649
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
вашей ‖ ~ <модечной Е---неѣ су---гѣ> также попд, к и
<----> тоже бѣдный Нѣмець
The words отричаюся отренохся were added with pencil
to the right of the line beginning with Fruktan and noted
with an x belonging here.
–25° C. (TS)
det ǁ sju
gjorde ǁ 1. br ǁ 2. gjorde Samojeder
In Sëmža, see the travel description written for publication on p. 453.
Петровна, | она шила выживала то<ню было>
полотно, шила выживала о четрырехъ углахъ, | первый уголъ выживала круты горы, со
лѣсами, круты горы со лѣсами, со лѣ<сами>
<--> совѣрями, | на второмъ то выживала светель мѣсяцъ со луками, | со частыми со звѣздами, на третьемъ – то выживала красно солнце съ маревами со теплыми со вѣтрами, | на
четвертомъ выживала сине море со волнами, |
сине море со волнами со черными кораблями
со белыми парусами съ удалыми молодцами, | на середсѣ выживала всѣ Россiѣ со лѣдыми, | съ отцомъ съ матужного, | со добрымъ
конемъ съ родныя брателномъ
☙ [b] ❧ на
берегѣ, гдѣ <мы л>
отъ муки ходилъ я пѣшкомъ изъ Краснобора
до Материки, сжида<лъ> здѣсь лодку и читаю
пѣсны Шиллера. За мою муку покорно благодарю Вамъ и вашей2326
☙ [b] ❧ [—]
Samojedens bedrägeri och klagomålet hos
Ispravnik.
— Fruktan för min person.
— Det allmänna tiggeriet.
— Samojedens döpelse, hvarmed jag deltog såsom
fadder. Hans dåraktighet. Аминъ говори, Ійсусе. отричаюся отренохся2327 ся ся ся. Погоди.
Doppades i ett vak uti floden vid 20o [R]2328 köld.
Under det2329 Presten läste böner, gjorde2330 en
vattenkonst.
— Min Samojediska läromestare: молчите, вы не
ученые люди.2331
650
Itineraria 4osa 1841_44.indd 650
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
Emellan Nes2332 och Wisas finnas tvenne2333 smärre åar: Jolguj2334 och Kruta. Den förra faller i Nes
och sednare i hafvet.
Mellan Wisas och Oma följ[ande] åar: Vorovka ✘,
Letinska ✘, Rossocha.
The River Nesˈ runs into
Mezenˈ Bay at N66°39′14″
E44°35′2″. (TS)
tvenne ǁ följande
Jolguj ǁ Jolgoj
måste ǁ kunna
Mys Mikulkin is the easternmost point of Kanin nos at
N67°48′39″ E46°41′37″. (TS)
Перепуски ǁ ~ 4
Emellan Oma och Snopa: Paltsova, Panova, Omitsa, Peschanka
☙ [b] ❧ Ooma,
<чули>ще.
— Om jorden fryser starkt om hösten, så måste2335
alla Samoj[eder] till vintern draga sig d[eri]från,
emedan marken der är m[yc]k[e]t blöt och renarne
följ[akteligen] ej få lös n[å]g[o]n mossa. De uppehålla sig då kring Ческая Губа. Men om jorden ej
fryses, uppehålla de sig på venstra sidan om Kap
Mikulkin2336, der промышли äro goda.
Floder på Kanin
1.
2.
3.
4.
5
6
☙ [b] ❧ 7.
8.
9
Чиза, midt emot Чоша
Волосова.
Кiя
Шойна, Soina.
Торна
Салница.
Болша Бугриница
Малая Б[угриница]
På högra sidan
1. Голубница (Golubnitsa[)]
2. <Uul>ta
3. Перепуски2337
651
Itineraria 4osa 1841_44.indd 651
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
The list beginning here is separately in the lower part of
the page, but Castrén noted it
as belonging here.
Above an unclear <--rk>
This and the next mscr page
are of extremely worn writing
in pencil.
<-----> ǁ <Baldje>
Wisas (Saambijaha)2338
Vorovka
Letnitska
Oma (Häetáh[)]
Punovoj
Oomitsa
Pessjanka
Snopa Jietéh
Medva<s>i
Snopitsa
Gravesnoj
Jugrovo
́
Pjosja Peastih
Gusintsa
Pjosjitsa
Priseljenok Mu<o>rm<a>jaha
Prisetintsa
Pesuusna
Volonga Häeydi
Svoina
Pess’anka я Hoajaha2339
Peredni, Jierjaha
Björnar finnas der
Dessa äro nedanom Чоша och falla i Ческ[ая]
Г[уба] från
1. Чоша.
2
☙ [b] ❧
Den2340 <----->2341 Timan <--> kåtan. Godt folk –
Resa <----->fvadt folk flickan gör <-->t
— Den 3 Febr[uarii] Yrväder – Wärre och wärre –
4 a 5 g[ån]g[e]r till s[am]ma flod. Sover n[å]g[o]t.
Foro tidigt vilse Богъ привесъ Jemtschik[arne]
tänka stadna, känna ej nejden, wåga d[er]före ej
652
Itineraria 4osa 1841_44.indd 652
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
komma till mig[.] Renarne vilja åt venster. Sålunda upptäckes <Ijjuanes> Болшiй чумъ R<---->as
öfver färden hela natten. Min klädedrägt våt –
frusen köld mot aftonen – Intet synligt – berg
och hafvet – Fruktan att Jemsts[chikarna] skulle förvillas från h[varan]dra – Intet andrum; <i>
<synl> <----> <----> höjder2342
Den 4 Febr[uari] Morgonen2343 klar. Gaf mig
åstad[.] Ännu värre yrwäder är följande dagen.
<---->, trötthet – yr i hufvudet, darrning – Slår
hufvudet mot <väggar> – Fruktan att hafva förlorat förståndet var ett tecken till lif – Emottagandet i <Indiga>
Страхъ – Följ[ande] dagen <kåtan>. Bot mot
sot – Gick att kämpa mot vind – medvind återkomsten – Flodvatten – Badstuga. Spiritus – absolut nykterhet – Har ej tagit en snapps på 8 månader2344 – dåligt bränvin – ej sofvit i säng på 12
månader2345
This description is from the
winter 1843, cf. the published
version on p. 474–476.
Morgonen ǁ Da[gen]
Cf. description of the visit to the priest’s wife in Nesˈ
on New Year’s Eve 1842 on
p. 649.
Cf. Castrén’s description of
his stay in Nesˈ around Christmas and New Year on p. 449–
453.
пэ” савӑк”, ‘the ones with
sharp stones’. (TaS)
The lakes of the Kanin tundra
are in a group around N65°56′
E48°33′. (TS)
The lakes of the Timan tundra
are located around N67°21′
E50°1′. (TS)
Mscr.: stå
Above Castrén wrote in pencil: Pätova
Тырабэй то, ‘Dried lake’.
(TaS)
Чаишинъ på Samoj[ediska] Pae(t)sauk, вострый
каменъ2346 bergssträckningen k[al]l[a]s så.
☙ [b] ❧
På Kaninska tundran finnas få sjöar,2347 på Timanska många och fiskrika2348. De äro till det
mesta s[m]å2349. De stora: Sorvan (Sam[ojediska]), Inditskoj (på R[yska] och S[amojediska]),
Pætoua2350 (på R. och S), Urjer, Сухо озеро (Tiribaej-toh)2351, Ańutieh (Sam[ojediska] -tiej2352,
R[yska]), Liisute’eh (Sam[ojediska] -tej, R[yska])[,] Taeuan-to (Хвостовый)2353, Jeedurtsaetieh
(Цирово)2354, Niekatieh2355, (Селд<с>овка), Häevudo-Waevuko2356 (Любиво), Sjaatorej-toh (Суци-озеро)2357 Kokorej-to2358
Possibly Ңануте”э, ‘with
plentiness of boats’. (TaS)
Тэван-то, ‘Tail lake’ (TaS)
Едурцяте”э̆, ‘with abundance of whitefish’, in Ru. actually Чирово, from the fish
name едурця, Ru. чир, ‘broad
whitefish’ (Coregonus nasus).
(TaS)
The third letter was added by
Castrén in pencil.
Häevudo-Waevuko ǁ Ха
Сяторэй’ то, ‘Pike lake’ (TaS)
Probably Хохорэй’ то, ‘Swan
lake’. (TaS)
653
Itineraria 4osa 1841_44.indd 653
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
Хэхэ̆-я̆ха, ‘River of spirits’
(TaS)
Waeres I<i>jovka ǁ Waeres Indiga I<i>jovka
Пэ-я̆ха, ‘Stone river’ (TaS)
Я̆на-я̆ха, ‘Peace river’ (TaS)
Probably Хӑверо” я̆ха (western dialect, in literary Tundra
Nenets Хӑберо” я̆ха), ‘River of
bodies’, from the word хӑвер”
(western dialects) ~ хӑбер”
(middle and eastern dialects),
‘body’. (TaS)
Тоцё = То” сё, literally ‘Throat
of lakes’ (TaS)
faller ǁdo
Urdiga ǁ Irdi[ga]
Obviously present-day Urdjužskoe ozero at N67°14′14″
E50°11′27″. (TS)
It is not clear in the mscr,
whether Petschora belongs
here.
☙ [b] ❧
Velikoj (Wälikoj), Häehijaha (Образъ)2359
Subnoj
Черна, stor flod, Poruvui
U<ä>skenoj, <J>yyniéh
Lemtsä
Waeres
Iijovka2360
Gusintsa
falla i Indiga
Bogatoj (Богатый)
Bäla (Бѣла)
Indiga, Paejaha2361
Святлый, Janajaha.2362
Малый Святлый, Haverojaha.2363
Inditska-Viska, Totsjo, to озеро, sjoh, виска, flod,
som löper ut från en <--->, går ut från Petschora
och faller dit igen2364
Soima, faller i Sula. Tovutah, Sam[ojediska] Urjer,
Sam[ojediska] Urditska-Viska, faller2365 i Soima,
Urdiga2366, stor sjö2367.
Sula, faller i Petschora vid dess utlopp
}
☙ [b] ❧
floder ifrån Sula framåt
Tschulúm (Naaleseada), liten
falla i Viska sjö
Jarschap, liten flod
Materska-Viska
Wiska, faller i Ular – Petschora2368
Materska, Petschora
}
Ifrån Kanin Nos falla i Ческая Губа
1 Kambalnitsa
2 Velika
3 Moskirna
654
Itineraria 4osa 1841_44.indd 654
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [b] ❧
Resan från Indiga.
Yrwäder – Morgonen klar, luften ren, <---> –
Morgonrodnaden, himlen grå. Skog tillräckligt –
Wi förde med oss ett tält) Mötet med Samojeder –
Stod stödd på ena benet, bakåtlutad, det andra
benet böjdt – Talande höjde han högra handen
pekande med fingret. Prydlig med blå malitsa
med ludiga hundskinns fransar. Ena ögat2369 tillslutet, andra halföppet – Pannan bakåtlutande,
en skrynkla öfver näsan, läpparna2370 tunna tilltryckta. H[an]s beskrifn[in]g precis – Hans tsjum
och värdinna – Vi lemnade tsjumen – Resan vidare – sökte den Bolshesemelska tsjummen – Funno den oförmodadt – Folket olikt – Jiherau2371
Utseendet – öron2372-<hålen> stora – Fisken
ringen och snusdosan – 1 verst – Samtalade in på
morgonen – Till Sula –2373
☙ [b] ❧
ögat ǁ <--->
läpparna ǁ <hjess[an]>
ехэрав, ‘I don’t know’ (TaS)
öron ǁ öronen
Cf. the description written for
publication on p. 478–480.
hamna ǁ landa
Sula, består af 9 gårdar traditioner om Tshuder
äro ymniga – M[yc]ken skog –
Wiska, 50 gårdar – En flod, Jarshap
Pustosersk
[—] Här fanns fordom en городокъ, soldater och
en Commissarie – för att skydda nejden för anfall
af Karatseja.
— Alla båtar måste hamna2374 vid Gorodok
— I Gorodok funnos fordom 150 gårdar. Soldaterna riktade sig, hade renhjordar och egna gårdar.
— I Pustos[ersk] fanns Воеводская канцелларiя,
fanns till 1730. Här funnos Commissarier-Chef
655
Itineraria 4osa 1841_44.indd 655
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
These are Castrén’s notes for
learning Russian. (TS)
i ǁ fram
adv. ǁ af
☙ [b] ❧
Bokstäfver2375
Conson[anten] g t. ex. Грегорiй.
Asp đ kunna Ryssarne uttala i <Lon> ord. Halfl[judet] ь är cons[onanten] j, d[eri]g[enom] vekare, att det likasom hänger vid cons[onanten].
Detta j förek[ommer] i2376 я, е, ю. Att skrifva ь i
slutet af ord och åsidosätta den t ex vid денъ är
inconsequent.
Voc. я, е, (ю), ѣ äro beteckngar för två skilda ljud,
det uttr[ycker] 1) ja, je, ю, jä, 2) ea, eo, eu?, eä,
åtm[instone] i Arch[angelska] Guv[ernementet]
☙ [b] ❧
Wid nomina är änd[elsen] o grunden, j är bildningsvocal vid nom[ina].
Obs. af такiй adv[erb]2377 такъ, af какiй adv[erb] какъ.
— Den förlängda formen är Arc[hangelska]
Guv[ernementet] ovanlig utom i Bo<romiн> och
utan tvifvel är den förkortade grundformen. Wid
den förl[ängda] formen blott förlänges vocalen,
t. бѣлā (ej бѣлая). Доброе höres med <fullm.>
— Obs. копье läses kopjo; föreg[ående] hårda
vocal verkar detta
ѣ, Vasilej, Vinjamin, увидятъ
đ
t, лодка, lodka.
656
Itineraria 4osa 1841_44.indd 656
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [b] ❧
Klagopunkter emot mig inför bya-styrelsen i
Ustzilma.2378
1. Går om nätterna i badstugor och qvarnar,
Cf. Castrén’s description of
the events that made him
leave the village on p. 490.
just ǁ br
No. 8 is missing altogether.
nyssn. ǁ mater[ie]
med ǁ om nätterna
vid ǁ i sh
ritar kors och andra symboliska figurer i
wäggarna
2. Går ej på stora landvägar utan på smärre stigar, skogsvägar och andra obesökta
ställen.
3. Har eldat min kammare tre gånger om
dagen.
a)
4. Jag har kommit att bringa cholera i landet
5. Jag har förgiftat brunnar
6. Jag går på Petschora, för att förderfva dess
vatten
7. Jag är Pollack och just2379 samma man,
som uppbränner städer i Ryssland.
Går och ser för mig, hvilka orter jag om
sommaren skulle antända
9.2380
b)
10. Går i skogar, gör sträck i träd med någon
☙ [b]
slags mate❧rie, som om sommaren
<fnötar> eld i solhettan.
a) 11. Eldar kakelugnen om natten, kokar då
nyssn[ämnda]2381 mater[ie]
b)
12. Går med2382 jern-fötter och jernhänder
Djefvulen i Ishma.
Evangelium.
70 pers[oner] med barn brände sig i ett Raskolnik kloster vid2383 Ustzilma för 70 år tillbaka
657
Itineraria 4osa 1841_44.indd 657
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
tror ǁ kan
правленiе ǁ p[ravlenie]
hugga ǁ försvara
underk. ǁ emotta[ga]
The Udora District is at present the westernmost part of
the Komi Republic, around
N63°30′ E48°30′. (TS)
☙ [b] ❧
Sirjaner
Surmjölk – Mjölk-kärna – Qvinno-flit. Bröllops
och begrafningsvisor – Sex saschen omkring sitt
hus tror2384 man sig kunna till och med slå ihjäl
sin nästa utan ansvar – I правленiе2385 får den
brottslige ej straffen utom sparren, han eger rätt
att värna sig derutom.
☙ [b]
— Fordom fanns den lag bl[and] Sirj[änerna], att
man kunde kring sitt hus utmäta 6 sasch[en] och
förbjuda hvem man ville, att träda inom denna omkrets. Öfverträdaren kunde saklöst ihjälklubbas
— Ännu för 30 år sedan fanns i byastyrelsens
stuga en skrank. M[enin]gen var, att den skyldige ej fick bestraffas, så l[än]ge han höll sig utom
skranket, ja han egde till och med rätt att saklöst
hugga2386 ifrån sig, om lagens tjenare vågade angr[ipa] honom utom skrank Men kunde man
locka inom skranket ❧ så var han skyldig att tåligt underk[asta]2387 sig bestraffningen
— Äldre pers[oner] erinra sig ännu den tid,
då man ej tog rekryter, utan menigh[eten]
ut<esl[utande]> lefvererade sjelf ett visst antal
pers[oner]. Menigh[eten] utvalde efter behag;
men den utvalde egde rätt att försvara sig, och
om han kunde löpa undan samt fördölja sig ett
halft år, så följde intet ansvar.
— Till Ischma inflyttade första Colonisten Philip
från Glotova слобода i Jarenska kretsen. I nämnda slobod och Ischma alld[eles] s[am]ma dial[ect].
— Udoria2388, som förut innef[attade] Guvern[ementen] Archangel och Wologda, utg[ör] nu landet emellan Glotova och Mesen.
— Gortыn, дома i gropen.
658
Itineraria 4osa 1841_44.indd 658
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [b] ❧
— Sirjänerne i Ischma Iзvasajas2389 hamnat
mort2390, человѣкъ, känna de ej. Denna2391
brukas och om Ryssar, sås[om] upplyses af en
visa, der dottern begär af sin moder tvål beredd
af m[enni]skor (= Ryssar). Jós2392 betecknar
främling2393
(Sirjäner-antal i alla voloster. Prester. Näringss. renar. Sibir[iska] resor på Urja – m[ar]knads resor).
På revision fr[ån] år 1834 finnes
1229 skattbet[alande]
i Ischma2394
i Мокча
1163
i Красноборская 740.
3,132
изьвасаяс, in present-day
Komi изьватас, ‘Izˈva people’. (PK)
морт, ‘man’. (PK)
Denna ǁ J
йöз. (PK)
främling ǁ ~, och
Ischma ǁ М[окча]
prichoder ǁ ti[llhöra]
Ustzylmska ǁ Samojederna
Because of the rinderpest that
killed large numbers of them.
See p. 471. (TS)
bestå ǁ äro
Mscr: kägg
Dessa prichoder2395 tillhöra Ischemska volosten.
De ega tills[amman] 120,470 renar. År 1803 funnos omkring 15,000
— Ustzylmska2396 bönder ega 3,500 renar.
☙ [b] ❧ Pustoserska bönder ega omkr[ing] 30,000 (alla
byar hörande under Telviska volosten).
Obs. Samojed[erne] på Bolsches[emelska tundran] ega omkring 30,000 renar, egde för 30 år
tillb[aka] öfver 100,0002397
☙ [b] ❧
Krasnobor, prichod; kyrkan uppbygd 1831. Antalet af innev[ånare] 848 m[an]k[ön] 900 qv[in]k[ön] fördelta på <-> <-> byalag, af h[vil]ka tre
på Petschora. De fl[esta] på Petschora lyda under
Ischma.
Stränderna vid Petschora bestå2398 af lerig, tung,
jord, äro ojemna, än höga än låga, men ingenstädes
synes någon sten. Bland träd finnas här gran, tall,
furu, björk, vide, [h]ägg2399, al, asp. Mossor finnas
väl i m[än]gd, men och sandmoar samt fruktbara
ställen med yppig vegetation – Röd mossa
659
Itineraria 4osa 1841_44.indd 659
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
landet ǁ inga
lerberg ǁ ~, <-->
пожöм, ‘pine’. (PK)
гым, ‘thunder’. (PK)
гымалö, ‘it is thundering’,
‘thunders’. (PK)
гöгара, in present-day Komi
гöгöра, ‘black-throated diver’
(Gavia arctica). (PK)
Izˈva dialect, ен мегыр, ‘rainbow’. (PK)
яран, ‘Nenets’. (PK)
инька, ‘mother-in-law’. (PK)
de fyrfotade ǁ kor och får
Mscr: nedra.
bjuder ǁ 1. ~ ǁ 2. <---->
mödan ǁ ~, men m
icke […] theorier ǁ inga theorier
(d. 27 reste fr[ån] Isma, 28 till Krasnobor, d 29 gick
öfver näset till Materik, vänta der, den 30 for tillbaka till lodjan, d. 1. Julii låg stilla, vandr[ade] i
skogen kom till Materik – d 2 låg stilla i Materik,
hade piltar att simma påklädda för 2 kop[ek] st. d.
☙ [b] ❧ Petschoras bred[d] intill dess fören[in]g med Kol-
va öf[ver]h[ufvu]d 2 verst – Ej strid, emedan landet2400 är jemt – Wattnet granlagt, lerigt om våren, om sommaren rent, klart och helsobringande.
Landet omkring med tät skog bevuxet nära stränderna kärr, moar, äfven renmossa – Stundom ordentl[iga] lerberg2401
Poжäm, сосна2402. Gыm, громъ2403. Gыmalä,
громитъ2404. Gögarä, гагаръ, kaakkuri2405. Jenmäg gыr, радуга2406 Jaran, Samojed.2407, Inka,
di<nn>a2408 –
☙ [b]
— Jag börjar få nog dessa månadslånga färder g[enom] wildmarker, der man ej kan räkna på n[å]g[o]n slags beqwämlighet. Emellan Krasnobor
och Isma finnes väl n[å]gra ömkliga byar, men jag
trädde ej en enda g[ån]g inom wäggarne[.] Jag
wet oändligen väl, hvad här finnes – tvenne fähus,
det ena för ❧ de2409 fyrfotade, den nedra etagen,
det andra för tvåbenta kreatur, den [öfra]2410.
Dock bjuder2411 jag hvarje resande vara god och
omaka sig på backen vid byarna Materik och
Kычеtskara – det lönar sannerligen mödan2412
— Naturen är vacker, men jag kan sannerligen
raisonera, ty jag har icke2413 hunnit uppgöra några theorier öfver det sköna. Mitt sätt att umgås
med naturen är sådant, att jag <---> alldeles fördjupar mig i dess åskådning
— Kulak af segelstängen på Ivanova день
— öknamn – пѣтухъ.
— matbrist hos m[an]skapet och mig
660
Itineraria 4osa 1841_44.indd 660
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ [b] ❧ [—]
Färder på Petschora – Ischemska Fiskare –
Tscherdenske2414 Köpmän, Ischemske från tundran
— Ischemske köp[er] renhudar bakom Petschora –
— De Ischemskes båtar – balaganer –
— Is vid Petschora –
— Fiskare vid Petschora –
— 15 verst ofvan Praskan böjer sig Petsch[ora]
österut; naturen förändrar sig – barrskogen aftager och videt blir det rådande trädslaget Granarna bl[ir] små och erh[åller] den mörka färgen,
härrörande af den myckna mossa, som lägrar sig
på dem.
— Petschora är en lugn, Uusa en strid2415 och bred
elf. Svag skog, blandad gran, björk och vide
☙ [b] ❧
Ötor, muödor, den ena, den andra2416, ötor, muödor
pom, den ena, den andra ändan – (ej om personer –2417
Ödorni, muödorni2418; Ötek ötorni vistala, muödor
muödirni (= ötimvoз = ötikmvoз, muödmvoз).2419
Nöшta, еще2420
Öddja, het2421
Ыыb, Сизябская, Ыыbза, byns bebyggare2422
Gal, Gabriel2423
Ljuok, лоховина, влохъ, lohi i L.
Dörä, till stranden, schörä l schörlanj.
Dörädжыk, schörädжыk.
Kulj, воденный чертъ Kulj чjunj, en sten2424
Wörsa, 1) i skogen befintlig, 2) skogsGud (vör),
R[yska] лѣшакъ af лѣсъ2425
Wälkan, hackspik
From Čerdyn, a medieval
town and the centre of Greater Perm in the 14th and 15th
centuries on the River Kolva at N60°24′0″ E56°29′20″.
Чагин 2014. (TS)
strid ǁ bister
öтор – мöдор, ‘one (of the
two) – the other (of the two)’.
(PK)
öтор, мöдор пом (PK)
öторни – мöдорни, ‘in one
way – in another way’. (PK)
In present-day Komi most
probably, Ӧтик ӧторни висьтала, мӧдор мӧдорни, meaning freely translated ‘I’m
telling one way and another way’. Castrén’s informant
could have used this kind of
construction, e. g. after telling
about something in one way
and wishing still to clarify his
words with another expression. Öтимоз/öтикмоз, ‘in
one way’; мöдмоз, ‘in another
way’. (PK)
нöшта, ‘still’, ‘yet’. (PK)
öдъя, ‘hot’, ‘steamy’. (PK)
The village of Yb and its inhabitants. In a dialectal form
with long wovel Yyb. (PK)
Gal is derived from Galaktion.
(PK)
куль, ‘vesihiisi’ (water spirit), ‘vetehinen’ (water spirit); куль чуньб, ‘thunderbolt’
(stone axe) , ‘belemnite’. (PK)
вöрса, ‘metsähiisi’ (forest spirit), ‘metsänhaltija’ (guardian
spirit of the forest). (PK)
661
Itineraria 4osa 1841_44.indd 661
21.8.2019 16:05:48
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
12 [Anteckningar 1842] (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/740b6e3df64b025d5002021635242bc1.pdf
4ffdfc82404f405a568fe78554c71ffb
PDF Text
Text
Itineraria
Mscr KK Coll. 539.29.12 (Varia 4.12)
exists in three versions. One of them
is the beginning of a letter to Counselor of State Peter von Köppen
(p. 569–572, two sheets of ca. 13 x 21
cm), the other is a clean copy of the
former but more extensive (p. 573–
578, three sheets of ca. 20.5 x 34.5
cm) and the third one is a draft-like
text, which is, however, the most extensive of them all (p. 579–587, five
sheets of ca. 21.5 x 36.5 cm). The third
version is a draft of a report to the
Academy of Sciences and Letters.
None of the versions have any title,
but the actual hydrographic part of
the third version has the title Hydrographiska anmärkningar öfver den
Mesenska kretsen af Archangelska
Guvernem[entet]. It has also been
published as Castrén 1870a where its
background is explained. Parts of it
have appeared also in Castrén’s travel reports in newspapers and were
included in Castrén 1852b.
fick ǁ erhöll
Peter von Köppen (1793–1864), a
German-born statistician and ethnographer at the Imperial Academy
of Sciences in St Petersburg. He had
also considerable interest in conditions in Finland and he had travelled in the Grand Duchy of Finland at least in 1835 and 1844, on the
latter occasion with Castrén. Castrén had also helped him collect statistical material on Finland for his
work Finnland in ethnographischer
Beziehung, published in 1846. Ригер
2009; Haltsonen 1968. (TS)
ännu […] hydrographiska ǁ 1.
ethnogr[aphiska] ǁ 2. hy[drographiska] ǁ 3. till större delen okända ǁ 4.
ännu föga kända ethnographiska
på ǁ <-->
tid ǁ stund
omätliga ǁ öfv
det då tycktes ǁ jag då trodde
Hydrographiska
anmärkningar öfver den
Mesenska kretsen af
Arangelska Guvernem[entet]2426
13
☙ ❧ Redan för mera än ett år tillbaka fick2427 jag
af H[er]r Statsrådet2428 genom Veten-
☙
skaps-Akadem[ien] i uppdrag att lemna någon liten skärf till utredande af den höga
nordens ännu2429 föga kända hydrographiska förhållanden. Detta uppdrag råkade
jag erhålla på2430 den olyckliga tid2431, då
en genom omätliga2432 physiska och
psychiska ansträngningar ådragen bröstsjukdom tvang mig att, såsom det2433 då
tycktes för alltid öfvergifva Sibiriens
ogästwänliga öknar.2434 Men2435 likasom
de sköna förhoppningarnas drömmar2436
ofta ramla öfverända, så händer det lyckligtwis äfven stundom, att förtviflans dystra
skuggor2437 vika2438 eller åtminstone för en
tid skingra sig[.] ❧ Hemmets2439 sol har
åter upplifvat mina svigtande krafter och
satt mig i stånd att för andra gången beträda Asiens2440 jord, med2441 hvilken framgång, må framtiden utwisa. Under sjelfva
resan erhöll2442 jag i Kasan af Hr Statsråd
jemte2443 ett ex[emplar] af Stuckenbergs
Hydr[ographie] öfver Ryssl[and]2444 ett
förnyadt uppdrag att lemna bidrag till
662
Itineraria 4osa 1841_44.indd 662
21.8.2019 16:05:48
�Lapland, Russia and Siberia –
☙
ett2445 närmare kännedom af Sibiriens2446
watten-system. Att mina upplysningar i
detta afseende ej2447 kunna blifva särdeles2448 rikhaltiga, kan2449 jag nästan förutsäga, då jag i betraktande2450 mängden och
beskaffenheten af de ämnen, som under resan skola blifva föremålet för min uppmärksamhet. Att med studium af menniskan förena studium af naturen, är alltid ett
svårt problem. Men i närwarande fall ökas
svårigheterna derutaf, att jag för att finna2451 menniskor måste aflägsna ifrån floder och wattendrag. De äro i2452 sjelfva Sibirien redan till stor del inkräktade2453 af
Ryssar. Samojederne åter2454, dem jag måste uppsöka nomadisera på de ofruktbara
tundrorna. Emellertid2455 skall jag, så2456
widt omständigheterna nu medgifva, äfven
fästa uppmärksamheten vid Hr Statsrådets
uppdrag och med all2457 ifver samla data
till utredande af de2458 hitintills så[som]
geographiska som hydrographiska förhållanden. Att sådana2459 ämnen också hitintills ❧ af2460 mig ej blifvit alldeles2461 åsidosatta, önskar2462 jag ådagalägga
genom2463 meddelande af några hydroanmärkningar
öfver
gr[aphiska]2464
2465 [af] mig längesedan besökta Meden
senska kretsen af Archangelska Guvernementet. Nämnda krets innefattar den omätliga landtsträcka2466, som är belägen
emellan Ishafvet i norr, Hvita hafvet och
Pinega-kretsen i vester, Guvern[ementet]
Vologda i söder, Kara-floden och Ural i [öster]2467. Detta2468 land sönderfaller så väl i
ethnographiskt, som geographiskt hänseende uti2469 tvenne hälfter
This shows that Castrén was given
the task in the winter of 1844. (TS)
Men ǁ A
drömmar […] öfverända ǁ 1. <farmagascer> stundom störta ǁ 2. drömmar mången gång ǁ 3. drömmar ofta
och vanl[igtvis] ramla öfverända
skuggor ǁ 1. d<--> ǁ 2. tankar
vika […] skingra sig ǁ 1. <----> ǁ 2.
aflägsna sig. Hägnad och omhuldad ǁ 3. vika eller åtminstone för en
tid aflägsna sig
Hemmets sol […] ǁ 1. Hägnad och omhuldad af wänsk[apens] ǁ 2. Omhuldad af ǁ 3. I fosterlandets ljufva dalar
omhuldad af wänskapens wårluft i ǁ
4. H[er]r ǁ 5. Om[huldad] ǁ 6. I hemmets dalar omhuldad af vänskapens
vårluft känner mig åter worden en
ny förädlad menniska. I hafven,
H[er]r St[atsråd], tillika <--> gjort
af mig beledsag[ad] ǁ 7. I hemmets
dalar omhuldad af vänskapens vårluft känner mig worden en förädlad
menniska. Herr Statsråd har <----> ǁ
8. Resan till Finnland har har mig
åter framkallat en ljusstråle på öfver
min dunkla himmel. Hr Statsrådet
har sjelf besökt besökt Fin besökt
genomrest en del af Finnland och
jag har warit lycklig haft den lyckan att åtfölja Hr St. under dna resa.
Wårt land befanns fattigt språkligt,
som religiöst och statsskick[lig]t
häns[eende], men säg mig dock, Hr
Statsråd, war det äfven fattigt på
wacker natur, på goda menniskor?
Asiens ǁ Si[biriens]
med hvilken ǁ men hvad
erhöll […] Kasan ǁ erhöll jag
This shows that Castrén wrote
his replies after leaving Kazanˈ for
Siberia, i. e. at the earliest in the
spring of 1845. (TS)
jemte […] ett förnyadt ǁ ett förnyadt
Castrén is referring here to Johann
Christian Stuckenberg’s Hydrographie des Russischen Reiches, which
663
Itineraria 4osa 1841_44.indd 663
21.8.2019 16:05:48
�Itineraria
was published in six volumes in
1844–1849. Volumes 1 and 2 had appeared before Castrén’s departure
for the east in 1845, and it is precisely
vol. 2 that also deals with the rivers
of Siberia. Stuckenberg 1844. (TS)
ett […] kännedom ǁ hydrographie
Sibiriens ǁ det nordliga Rysslands
och i s[ynner]het Sibiriens
ej ǁ <-->
särdeles ǁ nog
kan […] förutsäga ǁ 1. kan jag förutsäga ǁ 2. kan jag ty wärr förutsäga
betraktande mängden […] ämnen ǁ 1.
betraktande, att ǁ 2. betraktande det ǁ
3. betraktande omfånget af mina
finna ǁ uppsöka
i […] till ǁ redan till
Mscr: inkränktade
åter ǁ 1. deremot [three times] ǁ 2.
dem
Emellertid ǁ Då det nu wäsendtligen
så […] medgifva ǁ så vitt möjligt är
all ifver ǁ omsor[g]
de […] geographiska ǁ Sibiriens geogra[phiska]
sådana ämnen ǁ dessa <--->
af […] blifvit ǁ ej blifvit af mig
alldeles ǁ fullkoml[igt]
önskar ǁ hoppas
genom […] några ǁ 1. med ett ǁ 2. med
några ǁ 3. genom ett kort meddelande om ǁ 4. genom ett kort meddelande af några an[märkningar]
hydrogr. anmärkningar ǁ anmärkningar
den [af] mig […] ǁ 1. w[attendragen] ǁ
2. watt[endragen] ǁ 3. de watt[endrag] ǁ 4. watten[dragen] ǁ 5. wattend[ragen] ǁ 6. det
landt-/sträcka
Mscr: vester.
Cf. p. 421, 438, 443, 502.
uti ǁ <--->
This fragment is upside down in the
lower part of the mscr page.
Wäxterna wåga […] ǁ 1. Träden
fo [förmå] ǁ 2. Träden ej ǁ 3. Träden
förmå ej resa upp ifrån jorden, utan
Wäxterna2470 wåga ej afhölja sina ädlare
delar, utan lefva2471 mest såsom cryptogamer. Bland djur förek[ommer]2472 utom
renar, endast räfvar, fjällrackor, råttor2473,
möss2474, som para sig under jorden.
☙ ❧ Somsja
är vigtig ort för Samojeder af den
Kaninska och Tim[anska] tundran
något mera, än ett år tillbaka blef2475 jag
af Hr Statsrådet genom Petersburgska Wetenskaps-Akademien anmodad att lemna bidrag2476 till utredande af den Ryska2477 nordens hitintills föga kända hydrographiska2478
förhållanden. Detta uppdrag råkade jag erhålla på den olyckliga tidpunkt, då en genom
öfverdrifna physiska och psychiska ansträngningar ådragen bröst-sjukdom tvang mig att,
såsom det då tycktes, för alltid öfvergifva Sibiriens ogästwänliga öknar. Men2479 omständigheterna hafva förändrat, förtviflans
dystra skuggor hafva åter vikit, eller åtminstone för en tid skingrat sig, och jag andas2480
nu för andra gången på Asiens jord. Under
min2481 hitresa erhöll jag af Hr Statsrådet
jemte ett exemplar af Stuckenbergs Hydrographie öfver Ryssland ett förnyadt uppdrag
att samla bidrag till utredande af wattendragen i detta Utopien. Om en förut gifven försäkran öfverhufvud har något att betyda, så
kan Hr Statsrådet wara derom öfvertygadt,
att jag reser med öppna ögon och med2482
omsorg anmärker allt, som möter mig på wägen. Att det oaktadt mina anmärkningar i
hydrographiskt hänseende ej skola2483 blifva
särdeles rikhaltiga, kan jag ty2484 wärr förutse, då jag tager i betraktande mängden och
☙ ❧ För
664
Itineraria 4osa 1841_44.indd 664
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
☙
beskaffenheten af de ämnen, som under resan skola blifva föremålet för min uppmärksamhet. Hufvud-ändamålet för min resa är
både2485 enligt Akademiens och min egen
önskan:2486 studium af menniskan, Att dermed äfven förena ❧ studium af naturen är
alltid ett svårt problem; och i närwarande fall
ökas svårigheterna ännu2487 derigenom, att
jag, för att finna mitt genus hominum, nödgas
aflägsna mig ifrån wattendragen. Dessa äro
redan i sjelfva Sibirien till en stor del inkräktade af Ryssar; – Samojederne nomadisera på
ställen, dit wägen går öfver hedar och morass
men icke efter flodbäddar. Allt2488 detta oaktadt skall jag, så vidt omständigheterna medgifva, bibehålla2489 äfven Hr Statsrådets uppdrag i minnet och efter2490 mina svaga2491
krafter söka2492 att i hvarje hänseende
befordra en2493 närmare kännedom af Sibirien. Att för öfrigt de till Ryska Hydrographien hörande ämnen äfven2494 hitintills ej
blifvit af mig alldeles förbisedda2495, önskar
jag få ådagalägga genom några meddelanden
i den Mesenska kretsen af Archangelska Guvernementet. Nämnda krets omfattar den
omätliga landsträcka som är belägen emellan
Ishafvet2496 i norr, Hwita hafvet och Pinega-kretsen i vester, Guvernementet Wologda
i söder, Kara-floden och Uralska bergen i öster. Detta land kan2497 så väl i ethnographiskt,
som geographiskt hänseende indelas i tvenne hälfter, hvilka från hvarandra afskiljas genom floderna, Pjosa, Tsilma och medlersta
loppet af Petschora2498. Den2499 södra2500 af
dessa hälfter är befolkad med Ryssar och Syrjäner, hvilka ännu2501 idka åkerbruk och boskapsskötsel samt sysselsätta sig [med] alla
lefva mest ǁ lefva
förek. ǁ 1. eger tundran ǁ 2. finnes
råttor ǁ 1. mossor ǁ 2. möss
möss ǁ ~ och öfverhufvud sådana
djurslag
blef […] anmodad ǁ 1. fick jag ~ i
uppdrag ǁ 2. erhöll jag ~ i uppdrag
bidrag ǁ en liten skärf
Ryska ǁ höga
hydrographiska förhållanden ǁ 1. hydro[graphiska] ǁ 2. wattensystemer
Men […] hitresa ǁ Men likasom
mången gång ett helt orangerie af
de skönaste förhoppningar ögonblickligt försvinner, så händer det
lyckligtvis äfven stundom, att förtviflans dystra skuggor kunna [addition above the line: förjagas, eller] för en tid besvärjas. Hemmets
sol har åter upplifvat mina svigtande krafter att och satt mig i stånd
att för andra gången beträda Asiens
jord – med hvilken framgång, må tiden utwisa. Under sjelfwa min resa
till Sibirien
andas […] gången ǁ har nu för andra
gången beträdt
min hitresa ǁ hitresan
med […] anmärker ǁ bemärker
skola ǁ kunna
ty wärr ǁ dock
både enligt ǁ enligt
önskan: studium ǁ 1. önskan att ǁ 2.
önskan <-->
ännu derigenom ǁ derigenom
Allt […] oaktadt ǁ Emellertid
bibehålla ǁ äfven
efter ǁ enligt
svaga krafter ǁ krafter
söka […] hänseende ǁ söka
en […] Sibirien ǁ Sibiriens kännedom
uti hvarje hänseende
äfven ǁ ej
förbisedda ǁ åsidosatta
Ishafvet ǁ H[wita]
kan […] indelas ǁ består ~ hänseende
af
Petschora ǁ ~ och Usa (Uusa)
665
Itineraria 4osa 1841_44.indd 665
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
Den […] nomadiserande Samojeder. ǁ Denna sålunda ifrån vester
till öster uppdragna linj gräns-linie
kan med afseende å landets kultur
gälla såsom en slags polcirkel polar-cirkel, Den norra af dessa hälfter utgör den så kallade tundran,
och som genomströfvas af nomadiserande Samojeder.
södra ǁ sednare deremot
ännu idka ǁ idka
norra ǁ södra
för all odling ǁ och såsom det tyckes, ~
otillgänglig ǁ ofruktbar
den ǁ dem
upp ǁ upphöj[da]
de sprida sig ǁ breda ut
i en ǁ 1. ~ ǁ 2. ut[an]
utan […] mest ǁ 1. <--> ǁ 2. och lefva
derföre mest
djur ǁ djurslag
What Castrén describes here is
the so-called southern tundra. The
whole of northern Eurasia is within the tundra zone. Северная энциклопедия 2004: 973–974. (TS)
större ǁ små
Den […] ibland dem ǁ 1. Det egentliga w[attendraget] ǁ 2. Det hufvudsakliga watten-draget är inom
tvenne ǁ den
Petschora ǁ Pescha
Efter ǁ Denna
med ǁ <sås[om]>
sjelfwa folkets ǁ folk[ets]
och Pjoscha-floden. ǁ allt intill Pjosa-floden i söder. Sjelffa [sic] staden Mesen tillhör den Kaninska
tundran, hvilken i söder sträcker
sig ända till sloboden Lamposchnja
18 verst söder om staden.
☙
☙
slags landtmannawärf. Den ❧ norra2502 deremot utgör en ofruktbar, för2503 all odling
otillgänglig2504 tundra, som genomströfvas
af nomadiserande Samojeder. Inom den sednare, den2505 polara delen af landet aftager
och hopkrymper under den eviga frosten allt
animalt och vegetabilskt lif. Träden förmå ej
att skjuta upp2506 i höjden, utan de2507 sprida
sig genast wid jord-ytan i2508 en mängd
smärre grenar utan saft och märg. Wäxterna
wåga ej afhölja sina ädlare delar, utan2509 lefva mest såsom cryptogamer. Bland djur2510
förekomma här, utom renen, endast räfvar,
fjällrackor, möss, råttor och öfverhufvud sådana familjer, som bo och para sig under jorden.2511 Till sin yttre beskaffenhet är nejden
låg, skoglös, kärruppfylld och genomskuren
af en oräknelig mängd större2512 och mindre
floder. Den2513 största ibland dem är Petschora, hvilken under sitt nedersta lopp afdelar
den Mesenska tundran uti tvenne hälfter:
den östra eller den stora tundran (тундра
Болшеземельская) och den vestra hälften,
som åter innefattar tvenne2514 tundror: den
Timanska emellan floderna Petschora2515 och
Pjoscha, samt den Kaninska emellan Pjoscha
och Hvita Hafvet. Efter2516 indelning af landet öfverensstämmer med2517 sjelfwa2518 folkets så väl civila som ecclesiasti[s]ka indelning uti Kaninska, Timanska och
Bolschesemelska Samojeder, hvilka äfven till
språk och seder i någon mon skilja sig från
hvarandra. På den Kaninska tundran har
man widare att märka halfön Kanin Nos samt
det fasta landet emellan Hvita Hafvet och2519
Pjoscha-floden ❧ af den Timanska tundran
kallas landet emellan Kolokolska viken
666
Itineraria 4osa 1841_44.indd 666
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
☙
(Колокольковская губа) och Petschora-floden2520 af Samojederne: Laptá, d. ä. lågt land,
af Ryssarne: lilla tundran (тундра Малоземельская) i motsatts mot den stora öster om
Petschora belägna (тундра Болшеземельская). Till följe af wissa renbeten rörande
stridigheter har i sednare tider den stora2521
tundran blifvit på något godtyckligt sätt fördelad emellan de under Pustoserska, Ustzylmska och Ischemska volosterna lydande Samojeder; men denna indelning saknar laga
sanction och skall vara tillwägabragt genom
Syrjänska2522 bönder, hvilka, efter att först
hafva tillvällat sig de2523 Ishemska Samojeders renar, äfven ville komma i uteslutande
besittning af deras land.xiii 2524 Samtliga
dessa tundror ega åt2525 sin ❧ sydliga sida en
Petschora-floden ǁ Petschora-viken
stora ǁ Bo[lschesemelskaja]
Syrjänska […] efter ǁ 1. Syrjänska,
hvilka efter att hafva tillvällat ǁ 2.
Syrjänska bönder, hvilka, först efter
rof och bedrägeri
de Ishemska ǁ 1. S[amojedernes] ǁ 2.
de Ischemska
See also p. 522–523.
Changes in the footnote:
afhändt ǁ till
största […] deras renhjordar ǁ deras renhjordar
renar ǁ 1. hjordar ǁ 2. egna
anhöllo […] i Mesen ǁ anhöllo de
sydöstra ǁ sydvestra
måtte beviljas ǁ måste tilldelas
delen ǁ at [åter]
tillfalla ǁ färd[as]
kom ǁ stadnade
renhjordar ǁ h[jordar]
Samojeder ǁ Samojederne
åt ǁ <->
xiii. Man berättar härom följande skandalösa
historia. Sedan Ishemska Syrjäner, såsom till och
med authenti[s]ka documenter utvisa, genom
mord, plundring och bedrägerier af alla slag afhändt de under samma volost lydande Samojeder största delen af deras renhjordar, wille de nu
äfven försäkra sig om tjenliga betesmarker för
sina renar. För sådant ändamål anhöllo de hos
Landträtten i Mesen uti Ishemska Samojeders
namn, att sydöstra delen af den Bolschesemelska
tundran, d. ä. Usa med närliggande floder, måtte
beviljas Samojeder af deras volost, men den
nordvestra delen åter tillfalla Samojeder af de
tvenne öfriga voloster. Sedan denna anhållan af
Landträtten äfven blef beviljad, kom den östra
delen af tundran nästan uteslutande i Syrjäners
ego, ty de Ishemska Samojederne ega, såsom
sagt, obetydliga renhjordar, och de öfriga Samojeder äro genom Landträttens dom afstängda
ifrån den Ischemska tundran.
667
Itineraria 4osa 1841_44.indd 667
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
men naturligare ǁ men med afseende
å
tjena […] förena ǁ som tjena till att
föra
Castrén appears to mean the Timan
ridge, a long ridge running from the
south-east to the north-west around
N64°37′ E50°23′ or its highest point,
Četlasskij kamenˈ. (TS)
på […] ǁ mott [mötte]
utloppet af Somsja ǁ flodens mynning
Januari ǁ ~ № 31.
Petersburg ǁ ~ genom dess Ordföran[de]
några bilaggda ǁ medsända
Hydrographie, omfattande […] Ob. ǁ 1.
De medsända utdragen ǁ 2. Utdragen
innefatta omfatta strömsystemerna
Ob flodsyste[me]rna Petschora, Dvina samt Ob samt en mängd i det Europ i Europ. Ryssland samt Ob i Si
och Irtisch i Sibirien.
omfattande ǁ m
Ehuru […] sådant wärf ǁ 1. Ehuru det ǁ
2. Ehuru gerna jag önskade uppfylla detta för mig smickrande [uppdrag] har dock min resas riktning
warit sada [sådan] ǁ 3. Ehu[ru] ǁ 4.
Huru smickrande detta uppdrag för
mig äfven är, känner jag mig icke ej
i stånd att behörigen uppfylla detsamma. ǁ 5. Huru smickrande detta
uppdrag äfven är, känner jag mig ej i
stånd att behörigen uppfylla detsamma, emedan min resas riktning var
hitintills warit, att jag sällan kommit [i] beror. [beröring] ǁ 6. Ehuru
smickrad ǁ 7. Ehuru smickrad g
nödgas […] wärf ǁ 1. nödgas ǁ 2. har
dock ändamålet, riktningen, beskaffenheten warit af min resa
Det […] ändamålet ǁ 1. Ändamålet ǁ
2. Det ändamål ǁ 3. Åndamålet
språken ǁ språkets
seder […] Mythologie ǁ 1. historia, mythologie och öfriga eth[nographiska] ǁ 2. seder, lefnadssätt,
☙
af ålder bestämd gräns, hvarigenom nästan
hela den Mesenska kretsen faller inom tundrornas område, men2526 naturligare är i hvarje hänseende den af mig uppdragna gränslinie långsmed floderna Pjosa, Tsilma och
Petschora.
I hydrographiskt hänseende äro bland
de tre tundror, hvilkas gränsor nu i korthet
blifvit utstakade, den Kaninska och Timanska
af föga märkwärdighet. De sakna ett sammanhängande watten-system. Alla de oräkneliga små floder, som inom dem upprinna ur
kärrens dy, skrida genom det låga landet hvar
sin ensliga bana till hafvet. De möta under
sitt korta lopp inga hinder, som skulle störa
deras bana och tjena2527 till att förena dem
med andra nästlöpande floder. Obetydliga
äro i synnerhet floderna på den Kaninska
tundran. Den Timanska eger genom berget
Tschaitsin eller Timanskij kamenj2528 en mera
ojemn charakter, i anledning hvaraf på denna
tundra bildat sig ett par större floder (Pjoscha
och Indiga); men det korta afståndet till hafvet har äfven här hindrat uppkomsten af några betydande elfvar. Den Timanska är ock
jemförelsevis rikare på sjöar, än den Kaninska, hvarest blott Osero Okladnikovo och
sjön Wishas skola vara af någon betydenhet.
Bland antalet af floder, som på2529 den Kaninska tundran mötte mig under resan ifrån
Mesen upp till Kanin Nos förtjena endast följande att omnämnas: Sjomsha upprinner ur
en liten sjö vid namn Mjelkoje och utfaller i
Hvita Hafvet tätt invid mynningen af floden
Mesen. Wid utloppet2530 af Somsja finnes en
Rysk ❧ by med samma namn, belägen 40
verst norr om staden Mesen[.]
668
Itineraria 4osa 1841_44.indd 668
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
☙ ❧
1.
Medelst skrifvelse af den 14 Januari2531 innewarande år har Kejserl[liga] Wet[enskap]s Akad[emien] i Petersburg2532 uppmanat mig att meddela commentarier till
några2533 bilaggda utdrag ur Rysslands äldre Hydrographie2534, omfattande2535 flodsystemerna Petshora, Dwina, Irtish och Ob.
Ehuru2536 gerna jag önskade uppfylla detta
för mig lika smickrande, som för wetenskapen vigtiga uppdrag, nödgas2537 jag förklara mig fullkomlig oskicklig till ett sådant
wärf. Det2538 hufvudsakliga ändamålet för
min [resa] har hitintills varit en utredning
af de Lappska och Samojediska språken2539,
samt de begge folkens seder2540, lefnadssätt,
och Myth[ologie]. Ledd af detta ändamål
har jag under mina resor ej kunnat åtfölja
loppet2541 af stora, vanl[igtvis] med andra
stammar befolkade [floder]2542, utan min
bana2543 har till det mesta försiggått i2544
nejder, der blott smärre2545 bäckar och sjöar
varit att anträffas.2546 Bland de uppgifna floderna äro2547 Petschora och Uusa snart sagdt
de2548 enda, hvarpå jag tillryggal[ag]dt några dagsresor2549 sedan den, under sistl[idne]2550. Efter fulländad resa i Beresowska
krets af Tob[olska Guvernementet] hoppas
jag kunna lemna några bidrag till utredande
af det2551 mäktiga flodsystem, som i2552 fl[ere] riktningar genomskär d[e]tta land. Wid
detta tillfälle vill jag allenast tillsända akademien några geogr[aphiska] anm[ärkningar] öfver den nordl[iga] delen af Mesenska
kretsen innehållande i det närmaste endast
en nomenclatur till de floder, hvilka2553
Gudar ǁ 3. seder, lefnadssätt, Gudalära
loppet af [floder] ǁ 1. stora och widstr[äckta] ǁ 2. loppet af stora <-> ǁ
3. loppet af stora vanl[igtvis] af ǁ
4. loppet af stora med andra stammar bebodda befolkade floder, utan
mina stigar ǁ 5. loppet af stora floder, ty dessa äro vanl.
Mscr: folkstammar
bana ǁ wäg
i […] anträffas ǁ 1. på Lapplands fjäll
och Samojediens ǁ 2. i no[rdliga] ǁ 3.
på ödsliga tundror ant[ingen] ǁ 4. på
fjäll eller ödsliga tundror, h[varest] ǁ
5. i nejder hvarest ǁ 6. på de Lappska
fjällen och de Samojediska Samojediens tundrorna, hvarest
smärre […] sjöar ǁ en fjällbäck
[…] anträffas. ǁ 1. ~ Sålunda är
Dwina för mig endast b[ekant] ǁ 2.
~ Sålunda är Dvina ǁ 3. ~ Sålunda
har jag vid på Dwina endast
tillryggalagt de Dwina <-> <--->
äro […] Uusa ǁ 1. är Petschora den enda
<--> ǁ 2. äro Petschora och d[ess] ǁ 3.
äro Petschora med dess biflod Uusa
de enda ǁ 1. den enda ǁ 2. den enda
hufvudflod
dagsresor sedan […] ǁ 1. dagsresor.
Enl[igt] min närw[arande] ǁ 2. dagsresor. Enligt denna rese-plan ǁ 3.
dagsresor, men just dessa floder äro
och torde för det närw[arande] alldr
all allra minst ǁ 4. dagsresor, men just
denna flod torde allra minst behöfva
sistl. ǁ ~ sommar. [Castrén seems to
have forgotten something of this
clause.]
det […] flodsystem ǁ flo[dsystemet]
i fl. […] ǁ ge[nomskär]
hvilka ǁsom
landets ǁ nordens
Hydrographiska ǁ 1. ~ ǁ 2. Geographiska
den ǁ d[en]na
sydvest ǁ vester
floden ǁ Ka[ra]
669
Itineraria 4osa 1841_44.indd 669
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
bergs-/ryggen
Emot söder ǁ I söder e[ger]
landet […] gränser ǁ 1. <-> ǁ 2. landet
ej några naturliga gräns<-->er ǁ 3.
kretsen inga naturliga gräns<-->er,
den stöter i vester till P ǁ 4. kretsen
inga naturliga gränser, den skiljes
Mscr: den har
rålinien ǁ gränslinien
Uralska bergstoppen ǁ bergstop[pen]
Mount Sablja at N64°46′12″ E58°53′19″,
1497 m above sea-level. (TS)
med […] söder ǁ 1. nästan i vestlig
riktning emot längsmed Wologska
Guvernementet Vologda ǁ 2. i vestlig riktning något bortom floden ǁ 3.
i en mot söder ngt nedböjd
Waschka ǁ förbi ~ [Castrén has forgotten to add the preposition]
emot ǁ denna
samma riktning ǁ sin nordl[iga] riktning i flera smärre böjningar
allt […] Samojeder. ǁ 1. emellan
Samojed-landet ǁ 2. emellan Samojedernes och Ryssa[rnes] ǁ 3. emellan Samojediska och Ryska <-> ǁ 4.
emellan Samojeders och Ryska bebyggares områden [addition above
the line: i Arch[angelska] guvern[ementet].] <--> Ifrån Wid Lampoжня
belägen 18 verst s[öder] v[ester] om
M[esen] floden Mesen, bryter sig
rå-linjen åt norr och når [addition
above the line: snart] i denna riktning Hvita hafvets strand.
[…] Mesen. ǁ 1. ~ Landet bebos långsefter vid emot sin sydliga gräns af
Ryssar och Syrjäner; den nordliga
delen genomströfwas af nomadiserande Samojeder. ǁ 2. D[etta] ǁ 3. Ä ǁ
4. Den nordliga delen af detta [addition above the line: stora] område a utgöres af ett skoglöst slättland
(tundra), som genomströfvas af nomad[iserande] Samojeder, samt Ryssar och Syrjäner. Den sydliga skogbewexta delen bebos af åkerbrukande Ryssar och Syrjäner. De begge
mött mig under resan i detta land. Till riktande af afh[andlingen]s innehåll meddelas några anm[ärkningar] öfver landets2554
innew[ånare].
☙ ❧
Hydrographiska2555 anmärkningar
öfver den Mesenska kretsen af
Archangelska Guvernem[entet]
Den <---> omätliga landsträcka, som utgöres
af den2556 så k[al]l[a]de Mesenska kretsen,
begränsas i n[orr] af Ishafvet, i sydvest2557 af
Hvita hafvet, i öster af floden2558 Kara samt
den Uralska bergsryggen2559. Emot2560 söder och sydvest eger landet2561 inga naturliga gränser, den2562 habituellt uppdragna
rålinien2563 löper ifrån Uralska2564 bergstoppen Sablja2565 med2566 en ansenl[ig] böjn[ing] åt söder Waschka2567, en af Mesens
bifloder, böjer sig här åt nordvest och fullföljer emot2568 den Pinegska kretsen samma2569 riktning (intill sloboden Lampochna;
som af ålder utgjort en gränspunkt[,] allt2570
intill Hwita hafvets strand, som hon når något söder om Mesen.2571 Ehuru2572 således
den Mesenska kretsen i administrativt2573
hänseende ej eger någon g[enom] physiska2574 förhållanden bestämd gräns, emot söder2575 har dock naturen2576 utstakat wissa2577 råmärken, hvilka äro alltför skarpa2578
för att kunna lemnas2579 ur sigte. Uppå det
Mesenska slättlandet upprinna tvenne floder, Pjosa och Tsilma2580 hvilkas källor äro
skilda2581 från h[varan]dra blott g[enom] ett
ringa afstånd. Dessa2582 floder,2583 hvilka
u[t]falla Den förra i Mesen, den sednare
med Petschora bilda med den sistnämnda en
670
Itineraria 4osa 1841_44.indd 670
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
☙
☙ ❧
gränslinie2584, som2585 ❧ungefär i samma
östliga riktning sträcker sig ända till floden
Uusa och härifrån2586 vidare nord2587 ost2588
sträckning fortgår till Ural. Denna gränslinie
är af största vigt både i geographiskt2589 och
ethnographiskt hänseende. Ty2590 för det
första antager naturen här2591 en fullkomlig
polar-karakter, och2592 för det andra utgör
just2593 denna linie redan af ålder gränsen2594 emellan nomadiserande Samojeders2595 område i norr, samt Ryssar2596 och
Syrjäner2597 i söder.2598 Ifrågawarande2599
[floder] utgöra alltså södra2600 gränsen af
den2601 Samojediska tundran, såsom landet
af Ryssarne. Denna tundra sönderdelas åter
genom2602 floden Petschora i tvenne hälfter,
neml[igen] den Bolschesemelska tundran i
öster2603, samt de Kaninska och Timanska
tundrorna, hvilka från hvarannan åtskiljas
g[enom] floden Pjosha, som utfaller i vestra
hörnet af Tscheskaja Guba.
2.
I hydrogr[aphiskt] häns[eende] äro bland de
tre tundrorna, hv[il]kas gränser nu i korthet bl[ifvit] utstakade, den2604 Kaninska och
Timanska af föga märkwärdighet2605, ty de
sakna ett2606 större, sammanhängande wattensystem.2607 Alla de oräkneliga små floder,
som inom dem upprinna ur kärrens2608 dy,
skrida genom2609 det låga landet2610 hvar
sin ensliga2611 bana till2612 hafvet. De möta
under sitt korta lopp inga impedimenter2613,
som skulle tjena till att störa deras bana och
föra dem tillsamman med andra närlöpande
floder. Obetydliga2614 äro i synnerhet den2615
sistnämnda De tvenne sistnämnda
folkstammar äro talrikast bosatta
inom den sydliga dele[n]
Ehuru således ǁ Ehuru
administrativt ǁ 1. politisk[t] ǁ 2. ej
physiska ǁ naturlig[a]
söder ǁ Wologdska Guvernementet
naturen ǁ 1. ~ i den Mesenska ǁ 2. ~ i
de södra del[arna] af
wissa ǁ 1. na [några] ǁ 2. wissa andra
skarpa ǁ påtagliga
lemnas ǁ 1. unds ǁ 2. förbises
Tsilma ǁ ~ tätt invid hvarandra
skilda ǁ en
Dessa […] Petschora. ǁ 1. Bland dem
löper den förra i östlig vestlig riktning till floden Mesen, den sednare <----> tager en ostlig direction
och uttömmer sig i Petschora, hvilken je<-----> in<--> hitintills äfven
fl<---> hwars hitintills warit ifrån
öster till vester. Sistn[ämnda]
floder, hvilka ǁ 1. floder bilda med
Petschora ǁ 2. floder utfalla
gränslinie ǁ <->
som […] Uusa ǁ 1. som med få g
ojemnheter sträcker sig ända till
Uusa floden Uusas utlopp i Petschora. ǁ 2. som g med få ojemn[heter] ǁ
3. som i östlig ǁ 4. som ungefär i
s[amma] ǁ 5. en ǁ 6. som med föga
rubbad ǁ 7. som med få
härifrån vidare ǁ långsefter sistnämnda flod
<nord ost> […] Ural ǁ 1. fortgår i något föändr[ad] ǁ 2. fortgår mot ǁ 3.
nordl[ig]
ost ǁ ostlig
geographiskt ǁ physiskt
Ty […] ǁ Ty det är
här ǁ 1. här sin ǁ 2. norr om denna
linie
och […] ǁ om ock sjelfva polar-cirkeln bör sökas någon grad högre
upp. Wid de af de tre nämnda floderna Isch Pjosa, Tsilma och Petschora
finnas <tri>fves om anträffas ännu
några spår till landtmanna-odling,
671
Itineraria 4osa 1841_44.indd 671
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
men högre norr är landet en fullkomlig djup ödemark, kallad af tundra. Här upphör skogen granskogen
just denna ǁ denna
redan […] gränsen ǁ gränsen
Samojeders område ǁ Samojeder
Ryssar ǁ fastboende ~
Syrjäner i söder ǁ Syrjäner
[…] i söder. ǁ 1. ~ Det händer wäl undantagswis, att Samojeder [öfwerträder] denna sig af ålder bestämda
rå, likasom å andra s Ryssar andra
sidan anträffas här och der ännu vid
i Pustosersk. Här upphör åkerbruket
och all landtmanna-odling; ǁ 2. ~ Undantagswis öfwerträder wäl Ryssar
Before this a note in the mscr:
Obs. Polar-cirkeln
Gradueringen af chartan.
Jemförelse med Finland. Productiviteten – Öster – af öster – solens
Obdorsk
södra ǁ den sydliga
den ǁ dem
genom […] ǁ i tvenn[e]
öster ǁ norr
den ǁ b
märkwärdighet, ǁ 1. betydenhet. ǁ
2. märkwärdighet. De bilda ej n[ågon] ǁ 3. märkwärdighet. De ega ej
ett ǁ något
wattensystem. ǁ wattensystem, utan
kärrens dy ǁ kärren
genom ǁ 1. uti ǁ 2. långsefter de
landet ǁ ~ uti
ensliga bana ǁ 1. väg b ǁ 2. ba[na]
till ǁ b
impedimenter ǁ h[inder]
Obetydliga äro […] ǁ 1. På den
Tim[anska] ǁ 2. Den T[imanska]
den […] floder ǁ 1. floderna på den
Kaninska tundran ǁ 2. den Kaninska
tundrans floder den Timanska är genom ǁ 3. den Kaninska tundrans floder den Timanska tjenar ǁ 4. floderna på den Kaninska tundran [Structure of the versions 2–4 unclear.]
Det Timanska […] ǁ 1. Berget Tschaischin gifver åt den Timanska
☙
Kaninska tundrans floder. Det2616 Timanska
landet har genom berget Tschaischin en mera
ojemn charakter, i anl[edning] hvaraf2617 på
denna tundra bildat sig ett par större2618 floder2619 men det korta afståndet till hafvet
har äfven här hindrat uppkomsten af några
betydande elfvar. Den Timanska tundran
är ock jemförelsewis rikare på sjöar; på den
Kaninska skola blott sjön Okladnikovo2620
(оз[еро] Окл[адниково]) samt invid Mesen samt Wiiжas vara af någon betydenhet.
Bland antalet af floder2621, som mötte mig på
vägen ifrån Mesen upp till Kanin Nos, må2622
följande omnämnas:
Somsja2623 ([Сомжа]) med2624 en2625
liten Rysk by af samma namn, belägen2626
vid flodens utlopp 40 verst ifrån2627 staden
Mesen. Somsja upprinner ur en liten sjö, vid
namn Mjelkoe och eger2628 sitt utlopp2629
i hafvet vid mynningen af floden Mesen.
Innewånarne i byn Somsja ega renhjordar
och drifva en stark handel med Samojederne, hvilka om hösten församla sig här, dels
för att afyttra sina varor och förse sig med
förnödenheter till wintern, dels för2630 att
aflefverera sin skatt men hufvuds[akligen]
för att tillfredsställa sin allmänt kända böjelse för brännvin.
Mgla utfaller i hafvet, 30 verst norr om
Somsja. Wid utloppet2631 af floden stå tvenne gårdar, bebodda af Ryska inwånare.
Nes, den wigtigaste af alla floder på den
Kaninska tundran, emedan här bildat sig en
liten Rysk colonie 15 verst ofvanom2632 flodens utlopp i Hvita Hafvet.❧ Colonien2633
består allenast af nio hus2634, som bebos af
fattiga, såsom borgare i Mesen inskrifna
672
Itineraria 4osa 1841_44.indd 672
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
Ryssar, h[vil]ka lifnära sig medelst boskapsskötsel2635, fiske,2636 jagt och Samojed-handel. Fordom2637 var2638 Nes samlingsplatsen
för Samojederne under höstmånaderne, men
sedan brännvinsförsäljningen blifvit försatt
till Somsja, är Nes föga besökt, fastän här
18[31]2639 uppbygdes en kyrka för deras
behof.2640
Ууза och Сосна utfalla den förra i
Hvita H[afvet] eller på R[yska] så k[alla]de
Канюшинская губа, den sednare uti det innersta hörnet af Tscheskaja Guba. Genom2641
dessa floder är Kanin Nos nästan afskiljd
från fasta landet, ty de nämnda flodernas
källor ligga så nära intill h[varan]dra, att
Samoj[ederne] med2642 små båtar komma
ifrån den sidan af halfön till den andra.2643
Sjelfwa Kanin2644 Nos blef af mig öbesökt,
emedan Samoj[ederne] under wintern 1843
mangrannt hade öfvergifvit halfön. Härtill2645 sades anl[edningen] warit den, att det
ymniga regnet under hösten starkt2646 uppblött [den]2647 lågländta, sanka och fuktiga
tundran2648, hvarefter snart2649 inträffade
häftiga2650 froster öfverdragit mossorne med
en is, som2651 renen ej2652 kunde g[enom]bryta för att finna sig föda. Sådant2653 skall
ej sällan intr[äffa] på den Kaninska Halfön,
och2654 är en stor olycka för Samoj[ederne]
h[vil]ka h[äri]g[enom] beröfwas sitt hafsfänge, som2655 här skall vara mycket gifvande, i s[ynner]h[e]t omkring näset Mikulkin.
Samoj[ederne] nödgas då sammantränga på
det fasta landet af Kaninska tundran samt
vid den Timanska stranden. Desse2656 utlade för mig korteligen landets läge samt
besk[a]ff[en]h[et] och namngåfvo följande
tundran en <----> mera ojemn charakter, som kunde kunde <--> möjligtvis skulle tillåta en bildning af
i anl[edning] hvaraf ǁ och det har
större ǁ 1. ~ ǁ 2. mera betydande
floder ǁ 1. ~ (Pjosja) och Indiga), som
förtjena, ǁ 2. ~ (Pjosja) och Indiga), men öfverhufvud ǁ 3. ~ (Pjosja)
och Indiga), som åter förtjena <--->
<----->
Okladnikovo ǁ Ок[ладниково]
floder […] Nos ǁ floder
mä följande ǁ kunna på sistn[ämnda]
Somsja ǁ 1. <-> ǁ 2. Puj, b[elägen] ǁ 3.
I ǁ 4. Somsja, be[lägen]
med en […] ǁ 1. belägen ǁ 2. utfaller
en […] by ǁ en by
belägen […] 40 ǁ belägen 40
ifrån ǁ norr om
eger […] Mesen. ǁ utfaller i hafvet
tätt invid utloppet mynningen af
floden Mesen.
utlopp i hafvet ǁ utlopp
för ǁ och
utloppet ǁ 1. utlop[pet] ǁ 2. utf[all]
ofvanom ǁ norr
Colonien […] Samojed-handel. ǁ 1.
Colonien består af Mesenska borgare, hvilka redan i äldre ǁ 2. Colonien består af Mesenska borgare,
hvilka för en längre ǁ 3. Colonien
består af Mesenska borgare, hvilka
utflyttat <--> ǁ 4. Colonien består af
Mesenska borgare, hvilka lockade
af den fördelaktiga Samojed-först
handeln, här uppfört sig ǁ 5. Colonien består af Mesenska borgare,
hvilka urspr[ungligen] endast tidtals uppehållit sig i Nes, och
hus ǁ gårdar
Mscr: bokskapsskötsel
bokskapsskötsel, fiske, jagt och ǁ
bokskapsskötsel och
fiske, jagt above the line
Fordom ǁ <----->
var ǁ utg[jorde]
Castrén has left the end of the year
open, 1831 in his travel description,
see p. 448, 659.
673
Itineraria 4osa 1841_44.indd 673
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
[…] behof. ǁ 1. ~ Wid ǁ 2. ~ Flod[en]
Genom dessa […] båtar ǁ 1. Deras
källor upprinna så nära intill hv[aran]dra, att Samoj[ederne] stundom
med båt kunna öfvergå ifrån T ǁ
2. Deras […] Samoj[ederne] sägas
kunna med båt ǁ 3. Deras […] Samoj[ederne] sägas kunna stundom
öfverfara med båt öfverfara
med […] komma ǁ 1. m[ed] ǁ 2. sägas
med båt stundom kunna ǁ 3. med
båt ǁ 4. med små båtar färdas
andra. ǁ andra, medelst en liten
Kanin Nos ǁ den Kaninska halfön
Härtill […] warit ǁ 1. Anledn[ingen]
härtill sades ǁ 2. Sådant händer ǁ 3.
Detta händer, så ofta
starkt ǁ <->
Mscr: det
tundran ǁ landet
snart ǁ g[enast]
häftiga […] ej kunde ǁ 1. så isbelagt
alla n ǁ 2. tundror ǁ 3. tundrorna ǁ 4.
mossorna ǁ 5. att renar omöjligen ǁ
6. att renar ej kunde
som ǁ h[vari]g[enom]
ej ǁ upp
Sådant […] intr. ǁ 1. Af sådan anl[edning] hade de Kaninska ǁ 2. Så ofta
detta intr[äffar]
och ǁ <---->
som […] gifvande ǁ 1. som de annars ǁ 2. som de med fördel skola
bedriffva va vid den wid va ǁ 3. som
<annars>
Desse ǁ Af
som ǁ ~ 1o)
löpa ǁ hafva sitt utlopp
Чоша ǁ <T>
Чsh. ǁ <->
min ǁ den
Nes ǁ till
Wisas ǁ Wiisas
är ǁ af
bäckar ǁ ~, och
af ǁ på
utfaller ǁ är och en
floder, som2657 [utfalla] i Hvita Hafvet, neml[igen] Ууза, Волосова, Кiя, Шойна, Миска,
Торна, Солница, Болшая Бугреница,
Мал[[ая] Б[угреница], Мозориха, 2do) som
löpa2658 vestl[ig] o[ch] östlig riktning flyta
till Tscheska[ja] Guba: Чоша2659, Голубица,
Собака, Перепуска, Губиста, Жемчужна
m. fl. 3) som hafva sitt lopp åt norr och utfalla
i Чsh[eskaja Guba?]2660: Болшая Камдалица, мал[ая] Камд[алица], Мыквина m. fl.
Då jag af ofvan anförd grund nödgades lemna min2661 påtänkta resa till den
Kan[inska] Halfön <--> ofullbordad, wände
sig min kosa från Nes2662 österut till den
södra stranden af Tschesk[aja] Guba. Här
mötte följande floder:
☙ ❧
Wisas2663 eller Wishas, af Samojederne
Sambijaha kallad – en ringa flod, som upprinner ur en sjö af samma namn[,] utfaller i
innesta hörnet af Tschesk[aja] Guba. Wid flodens utlopp finnes en Rysk inbyggare.
Oma, på Samoj[ediska] Häeta, är2664
något större och upptager bifloden Letinska.
Oma utfaller i hafvet 30 v[erst] öster om
Wisas.
Paltsowa, Panowa, Omitsa, Petschanka
äro föga mera än bäckar2665. De hafva samtl[iga] sitt utlopp i hafvet.
Snopa, af2666 Sam[ojederne] Jieta benäm[n]d, utfaller2667 i hafvet. Floden är af
ringa storlek, men d[eri]g[enom] anmärkningsvärd, och2668 blott d[eri]g[enom] anmärkningsvärd, att äfven här lefva några
Ryska familjer.
Snopitsa, Grabesnoj m. fl. smärre bäckar2669, som utfalla i hafvet.
674
Itineraria 4osa 1841_44.indd 674
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
Pjosja kallas af Samojederne Peasti, och
upprinner2670 ur berget2671 Tschaischin, utfaller i Tscheskaja Guba, samt upptager i sig
flere2672 smärre bifloder, såsom Jegorewa,
Gusinets[.] I2673 förhållande till de öfr[iga fl[oderna] på Kan[inska] och Tim[anska
tundran] Pjosja2674 hör till de större. Den är
derföre2675 bestämd till gräns emellan de begge2676 tundrorna, fastän den2677 Timanska
stranden2678 rättel[igen]2679 begynner wid
Snopa, och2680 af Samoj[ederne] äfven anses begynna vid Snopa. Fyrtio verst ofvanom
flodens utlopp i hafvet finnes en kyrka för
Timanska Samoj[ederne] samt några Ryska
colonister. Ännu 20 verst nedanföre anträffas tvenne Ryska gårdar. Wid Pjosja fann jag
en stark granskog, tjenlig till timmer. Nejden
prisades2681 för sina goda ängs-lägenheter,
rikedom på fiske, fogel och annan willebråd. Pjosja är snart sagdt det enda [flod] på
de Kan[inska] och Tim[anska] tundrorna, i
hvars skogar björnen uppehåller sig.
Nu följer en rad af smärre [floder],
h[vil]ka samtl[iga] taga sitt urspr[ung] ifrån
Tschaischin och utfalla i hafvet på2682 ringa
afstånd från hvarandra. Dessa2683 äro:
Pjosjitsa, Prisetjenok, Prisjetinitsa, Pesuusna, Wolonga med dess biflod Travjanka,
Suwoina, Peщanka, Peredni, Welika, Sobnoj,
Tscherna, Wäsakoj, Lemtsa, m. fl.2684
☙ ❧
Indiga l.2685 Indeka, som af Samojederna kallas Paejaha, bergsflod, emedan hon
uppwäller2686 ur berget Tshaischin. Indiga
är en ansenlig flod och upptager i sig flere
bifloder, såsom: Ijobka, Gusintsa, Bogatoj,
Bäla mf. Fyratio verst ofvanom flodens utlopp finnes en Rysk colonist.
och […] familjer] ǁ 1. att här finnes
en ǁ 2. att här lefva några Ryska fami[ljer] ǁ 3. att några
bäckar ǁ floder
upprinner ǁ 1. uppp ǁ 2. an[tagen] ǁ
3. är antagen till ǁ 4. är en o
berget Tschaischin ǁ Tschaischin
och
flere […] bifloder ǁ en biflod Gusinets
I […] hör till ǁ 1. I förhållande till de
öfriga floderna på Kan[inska] och
Tim[anska] tundrorna är Pjosja
måhända den ǁ 2. Näst Indig[a]
Pjosja […] större ǁ 1. är ǁ 2. Pjosja är
en af de största och vidsträcktaste
derföre ǁ be[stämd]
begge ǁ Kan[inska]
den ǁ tu[ndran]
stranden ǁ tu[ndran]
rättel. ǁ eg[entligen]
och […] Snopa ǁ 1. h[vil]ken flod
Samoj[ederne] äfven sig emellan
håller för en gränsflod ǁ 2. hken
flod Samojj. äfven uppgåfvo för ǁ
3. hken flod Samojj. äfven för mig
uppgåfvo såsom
prisades ǁ fr
på ǁ och
Dessa ǁ Bland
m. fl. ǁ 1. W ǁ 2. o. s. v.
l. ǁ f
uppwäller ǁ tager sitt
675
Itineraria 4osa 1841_44.indd 675
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
i […] hvaraf ǁ <der> jag
egen[tligen] ǁ ej kunde erhålla
förteckning ǁ uppgift
Chvostowa ǁ Х[востова]
Tsirowo ǁ Jeedurtsaej (P
Čirovo (< чир, ‘whitefish’)
Sam. ǁ J[eedurtsaej]
(Nikatie) ǁ S[eldovka]
m. fl. ǁ ~ Såsom ofvanföre nämndes,
löper flyter Petschora i sitt nedersta lopp midt emellan den Bolsch[esemelska] tundran i öster samt och
Timanska i vester.
dels […] riktning ǁ dels en sydlig eller vestlig <-->
och ǁ till
öfver ǁ 1. ~ ǁ 2. harut [härutinnan] ǁ
3. öfver ǁ 4. härutinn[an]
Peschtschanka ǁ 1.
Krivaja ǁ 1. Tschernaja ǁ 2. Krivaja
(?)
Wid Indiga böjde sig min kosa österut
åt Pustosersk, i2687 följe hvaraf jag egen[tligen]2688 ej kunde erhålla någon noggrannare förteckning2689 å de floder som öster om
Indiga utfalla i Ishafvet. Man omnämnde såsom de wigtigare Gornostalj, Jarishna samt
framför allt Kolokowa, som utf[aller] i Kolokolstova Guba. Några ifrån den Timanska
tundran till Petsch[ora] fallande floder skola
ned[an]f[öre] omnämnas.
Bland sjöar på den Timanska tundran förtjena att anmärkas: Sorwan, fyra
sjöar med namnet Inditskoj, Pätowa, Urdiga (Sam[ojediska] Urjer), Anutiej, Liisutej,
Chvostowa2690 (Taeuwan-to), Tsirowo2691
(Sam[ojediska]2692 Jeedurtsaej) [,] (Nikatie)2693, Seldovka, Ljubivo m. fl.2694
Floderna på den B[o]l[sche]s[emelska] tundran hafwa dels en nordl[ig] riktning och utfalla i Ishafvet, utan bilda n[å]g[o]t s[amman]häng[an]de wattensystem;
dels2695 flyta i en sydlig l. vestlig riktning
och2696 upptagas af Uusa och Petschora.
Antalet af floder, som ifrån den
B[o]l[sche]s[eme]l[ska] tundran utf[aller]
i hafvet, skall wara lika ansenl[ig] som på
de westliga tundrorna, men då jag sjelf [ej]
besökt de nordliga delarne af tundran och
g[enom] efterfrågningar ej kunnat erhålla
nog fullständiga upplysningar öfver2697 dess
floder och bäckar, vill jag allenast omnämna
de wigtigaste:
Peschtschanka2698, som säges upprinna på tundran och utfalla i Bolvansk[aja]
Guba
Krivaja2699, som i sig upptager från
öster Urjer[,] fr[ån] vester Tschernaja och
676
Itineraria 4osa 1841_44.indd 676
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
utfaller i Hafvet wid vestra hörnet af ön
Warandej2700.
Häebide puudaraxiv 2701 (af Ryssarne
Хайпудыр2702 k[al]l[a]d) upptager tvenne
bifloder: Partsio från vestra2703 och Samjaha
från [östra] sidan. Bifloder2704 upprinna ur
sjöar2705 med2706 samma namn. Hufvudfloden utfaller i Haeb[ide] P[uudara] guba.
Korotaika, en bet[ydande] flod, som
utfaller i nordöstra <hörnet> af Haeb[ide]
Guba.
Ojo utfaller i Jugorskoj Schar.
☙ ❧
Kara, gränsfloden emellan det2707 Europeiska och Asiat[iska] Ryssl[and], upptager
flere bifloder, bl[and] h[vil]ka den wigtigaste
är Silova (Sula), och utfaller i K. v.
Ifrån den nordligaste delen af Uralska
bergskedjan upprinner Uusa, som jemte
Petschora bildar ett af den Europeiska nordens största wattensystemer.
Petschora eger2708 en längd af 1000
verst och längden af Uusa uppgifves efter
en ungefärlig beräkning till 5–600 verst.2709
Under detta lopp, som med färre krökningar
fortgår ifrån nordost till sydwest, upptager
Uusa en oändlig [mängd] större och smärre bifloder, löpande2710 ifrån den Uralska
bergsryggen i öster, som2711 från2712 den
motsatta vestl[iga] sidan. De wigtigare2713
bland Uusas bifloder äro följande:
Ostrov W.
Changes in the footnote:
syndig ǁ helig
skog ǁ ~, ty <->
Хайпудыр ǁ I sa
vestra ǁ vester
sidan. […] guba. ǁ ~, upprinna de ur
sjöar med s[am]ma namn. Floden
utfaller i viken <--->
sjöar ǁ floder
med ǁ af
det ǁ den
eger ǁ uppgifves
[…] verst. ǁ 1. ~ Efter sin förening med Uusa säges Petschora efter
medelberäk[ni]ng ega en bredd af
tvenne verst och sedan hon u sedan
hon sedan Petschora upptagit bifl[oderna] dess nedersta lopp uppgifves
till 3 verst fastän hon här grenar sig i
flere armar ǁ 2. ~ Efter […] bifl. i sitt ǁ
3. ~ Efter […] bifl. dess ǁ 4. ~ Efter […]
bifl. i sitt nedersta lopp
löpande ǁ så väl
som ǁ såsom
från ǁ 1. <-> ǁ 2. ifrån ǁ 3. från ǁ 4.
som ǁ 5. <---->
wigtigare ǁ 1. förnämst[a] ǁ 2. storr
[större]
Text missing from here onwards.
1.2714
xiv. En Samoj[edisk] benä[mni]ng som betecknar syndig (urspr[ungligen] helig) skog. Anl[edningen] till d[en]na be[nämni]ng är det att vid
fl[oden] finnes en skog, hvari Samoj[ederne] älska att begrafva sina döda.
677
Itineraria 4osa 1841_44.indd 677
21.8.2019 16:05:49
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
13 Hydrographiska anmärkningar öfver den Mesenska kretsen af Archangelska Guvernem[entet] (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/1eba9661b1e96322d979b8b849d139c9.pdf
034ea93e83b4c3bd33b766ab448961c7
PDF Text
Text
Itineraria
Castrén wrote the review for
the Imperial Academy of Sciences in order to answer if
Schrenk’s work should be
awarded the Demidov Prize
and it was published in Suomi
1850 p. 68–80. The mscr has not
been preserved. The prize was
awarded to Schrenk. Castrén
1850; Bulletin de la classe historico-philologique VII: VIII,
Suppl.; Бэръ & al. 1850.
The Demidov Prize was given from a special fund donated to the Academy of Sciences
by Pavelˈ Nikolaevič Demidov
(1798–1841), from which 5,000
roubles were given yearly to
different scientific works. Mikkola 1910: 237. (TS)
Alexander Gustav von Schrenk
(1816–1876) was a naturalist of
Baltic German origin, assistant at the Botanical Gardens
at St Petersburg in 1834–1837,
later lecturer and Privatdozent
of mineralogy at the University of Tartu (Dorpat) in Livonia.
Schröder 1891. (TS)
Reise dur
14 die Srenk’sder Samojeden.
Tundren
bedömd af M. A. Castrén2715
Oftare än någonsin förut hafva under de sistförflutna åren vetenskapliga resor blifvit verkställda till de nordliga delarna af Ryssland och Sibirien. Både inhemska och utländska lärda hafva
ansträngt sina bemödanden att med forskningens fackla belysa de dunkla polar-länderna. Det
är företrädesvis den yttre naturens särskildta
företeelser, som utgjort föremålet för de lärdas
nitfulla sträfvanden. Hvad åter det menskliga
lifvets förhållanden beträffar, så har man åt detta håll vanligen egnat endast en ringa och ytlig
uppmärksamhet. I synnerhet har bland nordens
innevånare den Samojediska folkstammen blifvit med likgiltighet betraktad. Bland de resande,
som likväl bemödat sig om att vinna en noggrannare kännedom af nyssnämnda folkstam,
intager H[er]r Schrenk2716 onekligen ett af de
främsta rummen. Visserligen var ethnologien
äfven för honom en bisak, men han har likväl
vårdat sig derom med en omsorg, som förtjenar
all aktning.
Såsom bekant är, verkställde Hr Schrenk
1837 om sommaren en resa till Samojed-tundrorna i Archangelska gouvernementet på bekostnad af Kejserliga Botaniska trädgården i S:t
Petersburg. Resultaterna af denna resa har han
nyligen börjat framlägga för allmänheten uti ett
678
Itineraria 4osa 1841_44.indd 678
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
arbete, som bär till titeln: Reise nach dem Nordosten des europäischen Russlands durch die Tundren
der Samojeden zum arktischen Uralgebirge auf
allerhöchsten Befehl für den Kaiserlichen botanischen Garten zu S:t Petersburg im Jahre 1837 ausgeführt von Alexander Gustav Schrenk. Af detta
verk har första delen år 1848 utkommit i Dorpat och utgör 730 sidor i 8:o. Den andra delen,
som äfven tyckes blifva den sista, ligger ännu
under pressen, men ref[erenten] har dock varit
i tillfälle att äfven af denna del se de hitintills
tryckta arken, hvilka redan upptaga 432 sidor. I
den förra delen, som är affattad i form af dagbok, redogör Förf[attaren] för resans förlopp och
meddelar dervid i kronologisk ordning sina under resan gjorda iakttagelser. Den andra delen
innehåller åter strödda uppsatser, som hänföra
sig dels till sjelfva landet och dess produkter, dels
till ortens innevånare, deras språk, sånger o. s. v.
En af dessa uppsatser är Förf. meddelad af Hr
Keyserling2717, en annan af Prof. Kämtz2718, tre
äro lånade ur tryckta källor, de öfriga nio hafva
flutit ur Förf:s egen penna.
Då ifrågavarande skrift blifvit af Förf. inlemnad till Demidoffska pris-konkursen, har
Kejserliga Vetenskaps-Akademien i Petersburg
af mig affordrat ett bedömande öfver de delar
af arbetet, som beröra ethnologiska förhållanden. Förrän jag går att uppfylla detta förtroende, torde det vara mig tillåtet att ur företalet
till Förf:s arbete åberopa följande ställe: ”Dem
wissenschaftlichen Publikum, dem ich dies Werk
vertrauungsvoll in die Hände lege, wünsche ich
darin en treues Bild von der Natur eines wenig
gekannten, wenig einladenden Landstrichs mit
dessen Bewohnern gegeben zu haben. An einem
redlichen Eifer dieses Bild nach allen Seiten hin
Count Alexander Friedrich Michael Lebrecht Nikolaus Arthur von Keyserling (1815–
1891), Baltic German geologist
and palaeontologist, biologist
and geographer, considered
to be the founder of geological research in Russia. He also
held administrative positions
at the University of Dorpat/
Tartu in the 1860s. Keyserling
arranged an expedition to the
River Pečora in 1843, and his
book about it was awarded the
Demidov Prize of the Imperial
Academy of Sciences. Stackelberg s.a. [1930]: 142–143; Eesti
elulood: 155–156; Tammiksaar
2007a; Fritscher 2007. (TS)
Ludwig Friedrich Kämtz (1801–
1867), physicist and meteorologist, known as the founder of
modern meteorology, Professor of Physics at the University of Dorpat/Tartu, later Member of the Academy of Sciences
in St Petersburg. Tammiksaar
2007b: 189–190; Allgemeine
deutsche Biographie XV: 76.
(TS)
679
Itineraria 4osa 1841_44.indd 679
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
mit seinen Schatten und Lichtern hervorzuheben, hat
es nicht gefehlt, und wo eine lautere Wahrheitsliebe
die Feder des deskriptiven Reisenden führte, da können auch die magersten Berichte Nutzen schaffen. Das
Mehr oder Weniger dieses Nutzens aber wollen wir
nicht erwägen, da ein Jeder nur so viel ausgiebt, als
er mehr besitzen könnte.” – Med dessa ord har Förf.
velat antyda den synpunkt, hvarur han önskar se sina
rese-iakttagelser bedömda. Att detta bör ske efter
principen: ”non qvantum, sed qvale,” är Förf:s billiga
fordran, och för min del skall jag bjuda till att i detta
afseende gå hans önskningar till möte.
Jag vill således icke fästa någon synnerlig vigt
derpå, att Förf. dels alldeles stillatigande förbigått, dels
ofullständigt behandlat vissa ämnen, hvilkas i ethnologiskt hänseende äro af den allrastörsta betydelse. I
förbigående må likväl nämnas, att man ur Förf:s arbete
ej är i stånd att vinna någon redig insigt om Samojedernas sociala förhållanden i allmänhet, och allraminst
om deras egendomliga sätt att sig emellan skipa lag
och rätt. I d. II bilagan VI meddelar Förf. visserligen
i utdrag en öfversättning at det till Samojedernas i
Archangelska gouvernementet förvaltning utgifna och
allernådigst stadfästade reglemente; men såsom hvarken läskunniga eller det Ryska språket mäktiga lefva
de flesta Samojed-stammar ännu i okunnighet om detta reglemente och följa i de flesta mål sina egna af fäderna ärfda stadganden. Om dessa i många afseenden
obestämda och godtyckliga, men i hvarje fall ganska
vigtiga stadganden har Förf., såsom nämndt är, lemnat
läsaren i okunnighet. Bristfällig och till en del felaktig
är äfven Förf:s framställning af Samojedernas magiska religions-kult, deras allmänna lynne och karaktär,
deras känslo- och föreställnings-sätt, deras språk, seder o. s. v. I allmänhet har Förf. under sin korta, af
olikartade göromål upptagna resa ej hunnit egna tillbörlig uppmärksamhet åt sådana ämnen, som afse folkets inre, andliga verksamhet – ämnen, hvilka i följe
680
Itineraria 4osa 1841_44.indd 680
21.8.2019 16:05:49
�Lapland, Russia and Siberia –
af sin ideella natur äro svåra att i hast uppfatta och
genomskåda.
Deremot äro hans ethnologiska uppgifter mera
uttömmande och med få undantag högst pålitliga uti
alla de frågor, som röra lifvets yttre förhållanden.
Van att såsom naturforskare mikroskopiskt skärskåda föremålens minsta beståndsdelar, låter han äfven
såsom deskriptiv ethnolog ingen ting halka förbi sin
blick, utan aftecknar allt med den yttersta noggrannhet. Hans ethnologiska beskrifningar skola måhända
förekomma den stora allmänheten alltför minutiösa
och föga underhållande, men för vetenskapsmannen
äga de ett högt värde i och för teckningens trohet. Det
synes tydligt att Förf. med allvar omfattat sitt reseändamål, och om den ethnologiska delen af hans arbete
här och der också erbjuder några svagare partier, så
öfverskylas de dock lätt af det goda och förtjenstfulla,
som Förf. äfven i ethnologiskt hänseende presterat.
Då jag med fullt erkännande af Hr Schrenks förtjenster likväl tilldelat hans arbete icke blott särskildta
brister, utan äfven verkliga fel, torde det vara min pligt
att till rättfärdigande af mitt omdöme ur hans arbete uppsöka åtminstone en och annan felaktig uppgift.
En fiende till all småaktig kritik skall jag bjuda till att
framhålla sådana misstag och förseelser, som enligt
min åsigt äro antingen i ethnologiskt eller lingvistiskt
hänseende af någon större betydenhet.
En omständighet, hvarpå Förf. sjelf synes fösta
en synnerlig vigt, är det ömsesidiga förhållande, hvari
Samojeder och Ishemska Syrjäner stå till hvarandra.
Såsom billigt är, tager Förf. de förtryckta Samojedernas parti, men det vill synas mig såsom skulle han härvid göra sig skyldig till mången orättvisa emot Syrjänerna. Han skildrar dem ifrån början till slut såsom ett
på en gång halsstarrigt och krypande, otjenstfärdigt,
misstroget, sniket och vinningslystet slägte. Han äger
för dem inga bättre epitheter än äfventyrare och djerfva fribytare, han beskyller dem för mord, plundring
och de gröfsta illgerningar. Han låter ingen dager falla
681
Itineraria 4osa 1841_44.indd 681
21.8.2019 16:05:49
�Itineraria
på den mörka tafla, hvarpå han tecknat en bild af de Ishemska Syrjänernas national-karaktär. Och dock torde
hvarje opartisk domare nödgas erkänna, att man just
hos de Ishemska Syrjänerna träffar mera ädelt, godt
och berömvärdt, än hos samtliga deras grannar. Hvad
jag i synnerhet skattar högt hos Syrjänerna, är deras
veka, milda, ömma hjertelag, hvarom äfven alla genuina sånger bära ett öjäfaktigt vittnesmålxv. En naturlig
följd af detta hjertelag är den allmänt kända välvilja
och hjelpsamhet, som Syrjänen är redo att visa hvar
man, som med vänskap och förtroende nalkas honom.
Äfven för sin djupa rättskänsla åtnjuter Syrjänen till
och med hos sina fiender mycken aktning. Slutligen
har jag hört hans trofasta, redbara, pålitliga karaktär
öfverallt på det fördelaktigaste vitsordas, och jag har
äfven sjelf varit i tillfälle att se de mest otvetydiga bevis på denna för de Finska folkslagen nästan medfödda
dygd. Det kan med rätta läggas Syrjänerna till last, att
de på olofliga vägar tillegnat sig Samojedernas renar
och gjort sig till herrar öfver deras land, men så mycket
jag med Förf. beklagar det arma Samojed-folkets öde,
xv. Förf. yttrar i del I. sid. 222, att bland Syrjänerna både
män och qvinnor ”nur russisch singen”. Denna uppgift är
dock alldeles ogrundad. Det borde icke vara Förf. obekant,
att Syrjänska folksånger esomoftast blifvit genom trycket
meddelade i Rysk öfversättning. Just på de orter, der Forf.
sjelf färdats, har äfven jag antecknat åtskilliga sånger, diktade på Syrjänernas eget tungomål. Tvenne af dessa sånger finner Förf. utgifna i Svensk öfversättning i tidskriften
”Fosterländskt Album.” – En annan inadvertens beträffande
Syrjänerna har Förf. låtit komma sig till last i samma del sid.
223, der han säger: ”seit kurzem erst ist das Neue Testament
von einem russischen Geistlichen zu Ishma aus dem Slawonischen in die syrjänische Sprache übertragen worden.”
Det är kändt att en på Syrjänska affattad öfversättning af
Matthei evangelium redan 1823 blifvit utgifven i Petersburg.
Denna är dock icke gjord af en Ishemsk prest, utan af Protojerey i Ustsüssolsk Alexander Schergin. Skulle den Ishemska
öfversättningen tilläfventyrs existera i manuskript?
682
Itineraria 4osa 1841_44.indd 682
21.8.2019 16:05:50
�Lapland, Russia and Siberia –
tror jag dock att Syrjänerna ej drifvit förtrycket längre
än hvarje annan nation i deras ställning skulle hafva
gjort.2719 Hvad jag med visshet vet, är att Syrjänerna
under min vistelse i Ishemsk rådplägade om medlen
att göra en ända på detta förtryck och få de sämsta
bland sina bröder, hvilka uppgåfvos till trettio man,
utdrifna ifrån tundran. Redan denna enda handling
bevisar tydligt, att mängden bland Syrjänerna ändock
är ett ädelt, rättänkande folk, och att våldsverkarne äfven bland dem göra till undantagen. Men Förf. har i
sin skildring af Syrjänerna endast haft de sitt varma
deltagande för Samojederna, helt och hållet förbisett
de många ädla egenskaper, som utmärka kärnan af det
Syrjänska folket.
Lika frikostigt Förf. varit i tadel mot Syrjänerna,
likaså mycket beröm har han å andra sidan slösat på
Samojederna. Han ser i dem endast lidande martyrer,
som med tålamod och undergifvenhet bära sitt öde,
som bemöta sina förtryckare med underdånig lydnad
och lätt glömma lidna oförrätter. Med min kännedom
om Samojederna vore jag frestad att tilldela dem nästan
helt och hållet motsatta egenskaper. Att de i grunden
äro ett godt, fridsamt och försonligt slägte, derom är
ingen fråga. Men hvad deras tålmodighet och ”resignierte Unterwürfigkeit” beträffar, så äro dessa dygder
hos Samojederna af en ganska tvetydig beskaffenhet.
Sannt är väl att de i yttre måtto visa mycken kyla och
likgiltighet, att de bära skenet af ett orubbadt lugn, att de
icke ofta öfverila sig i handling, utan i allmänhet förhålla sig emot vän och fiende så passivt som möjligt. Men
det oaktadt äro de af ett ängsligt och ömtåligt lynne, de
knota och klaga öfver hvarje småsak, lägga den minsta
förolämpning tungt på sitt sinne och glömma visst icke
så lätt, som Förf. menar, en liden oförrätt. Alltför slappa
att gifva luft åt sin vrede harmas de så mycket mera i
sitt inre och gömma sina känslor i djupet af sitt hjerta. Sålunda har enligt min åsigt Förf:s uppfattning af
Samojedernas lynne och karaktär mera sin tillämpning
på deras yttre beteende, än deras inre väsen.
Although Castrén himself had
criticized quite sharply the
aim of the Komi of acquiring
Nenets’ reindeer and pasture
land for themselves, here the
idea of Finno-Ugric ethic affinity overrides the critical viewpoint. (TS)
683
Itineraria 4osa 1841_44.indd 683
21.8.2019 16:05:50
�Itineraria
Att Förf. öfverhufvud icke hunnit kasta en djupare blick i Samojedernas inre, andliga lif, denna af mig
redan ofvanföre uttalade mening finner jag isynnerhet bekräftad i framställningen af nämnda folks religiösa föreställningar. Många bland Förf:s reflexioner
inom detta gebiet äro nästa på måfå uppkastade och
sig emellan föga sammanhängande. Det heter t. ex.
sid. 402: ”Num ist gütig und herrlich und gewaltig: er
sieht und weiss alles, aber er ist zu erhaben um auf die
Schicksale der armseligen Menschengeschlechts herabschauen zu wollen; er ruht daher, nachdem er Einmal
alles Wesen ins Leben rief, und überlässt die Leitung
der Welt den Tádebzen. Die Tádebzo sind unsichtbare
Wesen geistiger Natur mit überirdischer Macht begabt;
sie erfüllen die Erde und die Lüfte und regieren die
Schicksale der Menschen; sie stellen ursrprünglich das
Princip des Bösen dar, welches dem Num, dem Princip
des Guten, zuwider handelt; denn sie wollen überall
das Böse und schaffen es, allein sie verhüten es auch
und schaffen Gutes dem, welchem sie wohlwollen, der
ihre Abbilder in Ehren hält und ihnen zahlreiche Opfer
bringt.”
Förf:s mening är i så tydliga ord uttalad, att den ej
kan missförstås. Num förställer den goda, Tadebzjerna
den onda principen. Hvad Num vill, det vilja således
icke Tadebzjerna, utan handla städse i motsats mot
hans önskningar. Icke desto mindre har Num, för att
få hvila i ro, godvilligt öfverlemnat verldsstyrelsen åt
Tadebzjerna – sina fiender och vedersakare. Det orediga och motsägande i denna framställning faller en och
hvar lätt i ögonen. Det är omöjligt att begripa, hvarföre
den maklighet älskande Num gifvit sig mödan att skapa verlden, då han godvilligt anförtror den i händerna
på onda, mot hans afsigter fiendtliga makter, hvilka till
följe af sin inneburna natur omöjligen kunna underlåta att förstöra hans verk. Förf. medger visserligen att
Tadebzjerna äfven kunna öfva det goda, men då äro de
ju icke den onda principens representanter; ty fattas
det onda såsom princip, så kan väl derur icke annat än
684
Itineraria 4osa 1841_44.indd 684
21.8.2019 16:05:50
�Lapland, Russia and Siberia –
ondt emanera. Den motsägelse, hvari Förf. här sväfvar,
synes han i sjelfva verket äfven sjelf hafva anat, ty han
korrigerar sina ord på följande sida och yttrar, att Tadebzjerna ”das wandelbare Princip des Bösen darstellen.” Men uttrycket: ”das wandelbare Princip” innehåller en ny motsägelse, ty det hör till begreppet af ordet
princip, att det icke kan vexla emellan tvenne motsatser, utan är och förblir sig evigt, oföränderligt lika.
Till dessa och många andra härmed sammanhängande motsägelser synes Förf. hafva blifvit förledd af Grekiska religions-bekännare, hvilka med
afsky betrakta Samojedernas hedniska kult och föreställa sig deras Tadebzjer såsom absolut onda väsen,
hvilket de i Samojedernas egen föreställning icke äro.
Man tilldelar dem visserligen små nycker och kapriser, men såsom Nums vedersakare framträda de dock
alldrig, utan hysa för honom mycken fruktan och underkasta sig lydigt hans vilja. Men det är icke allenast
Num, som äger makten öfver Tadebzjerna; äfven
Schamanerna förmå att hålla dem i tygel, och deras
hela makt består enligt Samojedernas föreställning i
konsten att använda Tadebzjerna för sina ändamål.
Det är just i egenskap af Schamanernas tjenste-andar,
som Tadebzjerna spela en betydande role och derpå
syftar äfven sjelfva deras namn, som är bildadt af
taadibe, Schaman. Om deras öfriga verksamhet hafva
Samojederna föga kunskap, ehuru Förf. tilldelar dem
många vigtiga egenskaper. Han yttrar bland annat,
att alla de med namnen Hahe och Sjadaei betecknade
idoler ”nur Abbilder der Tadebzien sind.” Måhända
förekommer denna föreställning här och der hos mera
civiliserade Samojeder, hvilka genom umgänget med
Ryssar kommit till den insigt, att helgonbilderna hos
den grekiska kyrkans anhängare endast äro symboler
af helgonen. Men är det fråga om genuina Samojeder,
så tro de om sina idoler fullt och fast, att de icke blott
representera, utan verkligen äro gudomliga väsen.
Såsom Förf. sanningsenligt anför, pläga Samojederna
offra renar åt sina idoler och smörja dem med blod.
685
Itineraria 4osa 1841_44.indd 685
21.8.2019 16:05:50
�Itineraria
ord-/derivation
Detta göra de i den öfvertygelse, att idolerna ingalunda äro bilder, utan lefvande väsen, som behöfva föda
och näring. Utom den materiella förmågan att äta och
dricka tilldela Samojederna sina idoler äfven många
andliga egenskaper, men fatta dem ej såsom utom bilden existerande, utan deri inneboende. Hahe och Sjadaei
äro sålunda förkroppsligade gudamakter och utgöra
föremålet för hvar mans dyrkan. Tadebzjerna deremot
äro idel andeväsenden, synbara blott för Schamanens
öga och otillgängliga för hvar och en, som ej är invigd
i magiens hemligheter.
I fråga om de tvenne slag af gudabilder, som
Samojederne benämna Hahe och Sjadaei, förklarar
Förf. sid. 405 not. 1, att han ej kunnat utreda skillnaden
emellan nåmnda idoler, men förmodar likväl på grund
af en högst misslyckad ord[-]derivation2720, att Sjadaei
betecknar ”en art oread,” en gudabild (Hahe), upprest
på en höjd (sja’). Det rätta förhållande är emellertid,
att Hahe betecknar gudabilder i allmänhet och de af
sten i synnerhet, då åter med Sjadaei endast förstås af
träd formade, med mennisko-anleten afbildade idoler.
Ordet Sjadaei härstammar icke af sja’ höjd, såsom Förf.
menar, utan af sja’ anlete (gen. sjad) och betecknar i
bokstaflig öfversättning: ”med anlete försedd.” Det
är egentligen på sina träd-idoler, som Samojederna
inskära menskliga anleten, och af sådan anledning
hafva företrädesvis dessa blifvit benämnda Sjadaei.
Förf. föreger visserligen (sid. 405), att det äfven gifves
sten-idoler, som Samojederna försett med menniskoanleten, men för min del har jag aldrig sett sådana och
vågar till och med betvifla deras tillvaro.
Hvad Förf. sid. 408 yttrar om Samojedernas
björndyrkan äger till en del sin riktighet. Jag skulle
dervid likväl vilja anmärka, att Samojederna i björnen
icke enligt Förf:s åsigt endast ära ett skadedjur, utan en
verklig gudomlighet. Icke heller kan jag dela Förf:s mening deri, att björnen hos Samojederna skulle åtnjuta
en lägre rang än Tadebzjerna, ty jag har mig bekant
att åtminstone några Sibiriska Samojed-stammar, i
686
Itineraria 4osa 1841_44.indd 686
21.8.2019 16:05:50
�Lapland, Russia and Siberia –
björn-/guden
likhet med de Jeniseiska Ostjakerna, uti björnen vörda
Tadebzjernas högsta styresman och öfverhufvud. Äfven af de Archangelska Samojederna aktas en ed, som
svärjes vid björnens nos, för vida mäktigare än den vid
idoler, hvilka Förf. håller för Tadebzjernas representanter. Att Förf. sett björnkranier ligga strödda såsom
offer kring idolerna bevisar i det hela taget ingen ting
för hans åsigt, ty det är icke, utan den inneboende gudomliga kraften och visheten, som Samojederna i björnen dyrka. Den yttre djuriska företeelsen anse de blott
för en omklädnad, som björnguden2721 tros kunna efter behag utbyta emot hvarje annan gestalt.
I första delen sid. 523 o. f. lemnar Förf. en utförlig
beskrifning af Samojedernas begrafnings-sätt och särskildta dervid förekommande ceremonier. Bland Förf:s
här meddelade uppgifter äro somliga något afvikande
ifrån de af mig erhållna; men då bruk och plägseder
på olika orter kunna vara olika, vill jag ej förneka den
möjliga sannfärdigheten af Förf:s iakttagelser. Endast
hvad sjelfva begrafnings-sättet beträffar, måste jag
anmärka att Samojederna, enligt de upplysningar jag
erhållit, endast om sommaren hafva för sed att nedgräfva de hädangångna i jorden. Om vintern deremot
nedlägga de sina döda ofvan jord i så beskaffade kistor,
som Förf. skildrar i del I sid. 682 o. f., utan att likväl
nämna ett ord om deras bestämmelser af vinter-grafvar. Att det olika begrafnings-sättet om vintern och
sommaren af Förf. icke blifvit vidrördt, förundrar mig
så mycket mer, som andra redan förut fästat uppmärksamheten vid denna omständighet.
Förf:s framställning af Samojedernas religiösa
föreställningar och särskildta vid den yttre kulten förekommande bruk skulle i sanning erbjuda tillfälle till
många speciella anmärkningar; men då det ifrån början icke varit min afsigt att ingå i en detaillerad kritik
af Hr Schrenks vidlöftiga arbete, vill jag härmed lemna
hela det religiösa gebietet å sido och tillåta mig ett par
flyktiga anmärkningar af historiskt innehåll.
687
Itineraria 4osa 1841_44.indd 687
21.8.2019 16:05:50
�Itineraria
ålderdoms-/lemningar
Historian Aron Christian Lehrberg (1770–1813). Wichmann
1913. (TS)
De i nordliga delarna af Archangelska gouvernementet här och der förekommande jordgropar anser
Förf. vara en qvarlefva af de gamla så kallade Tschuderna, hvilka varit ortens Aborigines. Mig synas likväl dessa gropar icke äga den ålder, att de rimligen
kunna tillskrifvas det härifrån längesedan försvunna Tschud-folket. Jag har derföre på ett annat ställe
uppkastat den förmodan, att ifrågavarande ålderdoms-lemningar2722 varit Syrjänernas fordna bostäder
och såsom stöd för denna mening anfört, att de i Syrjänskan benämnas gort, som tillika betecknar hem. Jag
har häruti kanske misstagit mig, men i Hr Schrenks
framställning förekommer dock intet, hvarigenom min
mening vore vederlagd. Tvertom synes mig hela hans
behandling af dessa minnesvärda fornlemningar vara
nog lösligt hållen.
Uti den andra delen (sid. 222–258) förekommer
en bilaga under titel: ”Über die Jugren und das Jugrische Land.” Förf. söker häri vederlägga Lehrbergs2723
åsigt om utsträckningen af Jugrernas land och beskaffenheten af deras nationalitet. Enligt Hr Schrenks mening har namnet Jugrer ursprungligen betecknat icke
Ostjaker och Woguler, utan transuralska Samojeder,
och hvad landet Jugrien beträffar, så låter han det utsträcka sig ända till hela den af nämnda Samojeder bebodda Ishafskusten. Kanske har Lehrberg i sjelfva verket felat deri, att han bestämt den 67:de breddgraden
till Jugriens nordliga gräns. Orsaken till denna skarpa
gränsbestämning är påtagligen den, att Lehrberg ville
från hvarandra noga åtskilja Samojedernas och Jugriernas (d. ä. Ostjakernas och Wogulernas) områden.
Men en sådan råskillnad existerar ej i verkligheten, ty
likasom å ena sidan Samojederna intaga stora sträckor
söder om den 67:de graden, likaså träffas äfven nomadiserande Ostjak-stammar vida norr om denna breddgrad vid sjelfva Ishafskusten. Skulle Lehrberg nogare
hafva betänkt detta förhållande, så hade troligen också
han utsträckt det Jugriska landet ända till Ishafskusten,
men med reservation att befolkningen närmast kusten
688
Itineraria 4osa 1841_44.indd 688
21.8.2019 16:05:50
�Lapland, Russia and Siberia –
endast till en ringare del utgöres af Ugrier. För denna modifiering af Lehrbergs mening vore jag för min
del mycket benägen. Men att det ursprungligen varit
Samojeder, som blifvit kallade Jugrier, och att sistnämnda beteckning först i en sednare tid blifvit öfverflyttad på Ostjaker och Woguler, detta är en åsigt för
hvilken Förf. troligen icke vinner någon anhängare.
Att redan i urälsta tider Jugrier och Samojeder blifvit
från hvarandra åtskilda, bevisar bland mycket annat
en kronik-anteckning i Karamsin II: not 238.2724 Förf.
skall kanske emot denna anteckning anföra detsamma,
som han anfört emot en annan likartad, af Lehrberg
åberopad, ännu tidigare kronik-anteckning, neml[igen] att man med Samojeder här bör förstå de vester
om Ural boende. Men hvad berättigar Förf. till detta
antagande? Ingalunda den omständigheten att Jugrien
tilläfventyrs utsträckte sig till Ishafvet, ty här funnos
ju icke blott Samojeder, utan äfven Ostjaker. Något
annat bevis, som vore värdt att nämnas, har jag dock
ej kunnat ur Förf:s afhandling utleta för denna hans
djerfva mening. Det vill öfverhufvud förekomma mig,
såsom skulle Hr Schrenk i sin kritik öfver Lehrberg
hafva gifvit sig ut på ett fält, der han ej varit rätt hemmastadd. Jag skall kanske snart nog komma i tillfälle
att närmare motivera detta påstående.
En annan bilaga har Förf. sid. 259–331 egnat åt de
Samojediska och Syrjänska språken. Han nämner här
inledningsvis ett och annat om det förstnämnda språkets allmänna natur och lemnar derpå en förteckning
på Samojediska och Syrjänska ord. Efter mitt omdöme
är äfven denna bilaga af en mera underordnad förtjenst.
Hr Schrenks ordsamlingar äro visserligen rikare och
i alla afseenden bättre än Klaproths, men de uthärda
dock ej någon strängare kritik. Först och främst måste
det läggas Förf. till last att han, utan att äga någon nogare kännedom om ljudens natur och väsen, företagit
sig att bilda ett nytt orthographiskt system, som strider emot ljudlärans första begrepp. Så känner han icke
naturen af mouillerade konsonanter, utan betraktar
Castrén refers here to Nikolaj
Mixajlovič Karamzin’s Geschichte des Russischen Reiches, a work published in several different editions in various languages in the 1810s
and 1820s, above all in twelve
volumes in Russian in 1816–
1829. Forsman – Mikkola 1912;
Schönle 2004. (TS)
689
Itineraria 4osa 1841_44.indd 689
21.8.2019 16:05:50
�Itineraria
N written above g.
N written above g.
In the footnote at the word
jagana, Castrén wrote in both
cases an h above the g: jahana.
H written above g.
namn-/likhet
mouilleringen såsom hörande till efterföljande vokal
och betecknar den med en prick ofvan vokalen, t. ex.
nė, (nje) weib, salė (salje) Vorgebirge, nu̇ (nju) Sohn.
Dock är icke ens denna princip systematiskt följd, utan
ė blir af Förf. ofta begagnadt, utan att föregående konsonant är mouillerad, alldeles såsom det Ryska е t. ex.
nėbe (läs: njebe) Mutter, méjė (läs: mēje) Schwägerin,
jė́sė (läs: jēse) Eisen o. s. v. Utom dessa och otaliga andra af Förf. begångna fel i orthographien har han äfven
påtrugat Samojediskan åtskilliga ljud, som det mig veterligen icke äger, t. ex. ъ, дз, дъ o. s. v. I företalet till
sitt arbete yttrar Förf. om ö, att det är helt och hållet
främmande för Samojediskan, men i ordförteckningen
förekommer dock nämnda ljud i flera ord, t. ex. tösa
(s. 277)[,] görm2725 (278), görmandsj2726 (314). Till felaktigheterna hör vidare att han i talrika fall förvexlar
med hvarandra skilda former: den absoluta med den
suffixiva, casus Nominativus med Locativusxvi 2727,
Infinit[ivus] med Supinum o. s. v. Slutligen kan jag
ej underlåta att anföra klander emot Förf:s gränslösa
passion för ordhärledningar, hvilka ofta äro högst fantastiska, men icke desto mindre tjena till grundlag för
vigtiga resultater. Jag har redan förut anmärkt, huru
Förf. af Sjadaei, en med anlete försedd gudabild, gjort
en oread, en ”Hügelgott”. Genom en lika vågad kombination bildar han Ugrer af ordet orgoi2728, såsom Samojeder benämnas af Ostjaker, och just denna förmenta
namn[-]likhet2729 anför han såsom ett bevis för Samojedernas identitet med Jugrierna. Ännu ett prof på Förf:s sätt att gå till väga vid sina ord-derivationer. Han
säger i första delen s. 536–7: ”Die Sterne bezeichnet das
Wort Númgy, dessen Etymologie, Himmelsohren oder
Gottesohren, die Gottheit in einem eigenthümlichen
Bilde uns vorführt, wie sie, aus den unermesslichen
xvi. Exempelvis må nämnas, att i Förf:s ordförteckning ja
betecknar jord, land, jagana ort, ställe. Men nu är jagana
(jahana) i sjelfva verket ingen ting vidare än Locativ af ja.
690
Itineraria 4osa 1841_44.indd 690
21.8.2019 16:05:50
�Lapland, Russia and Siberia –
härlednings-/ändelse
Räumen des Himmels zur Erde herablauschend, durch
Myriaden Ohren zugleich deren wechselnde Schicksale
vernimmt.” Att Förf. på detta ställe härledt Numgy af
Num Gud, himmel och ha öra, är ögonskenligt, men
i ordförteckningen sid. 277 förekommer åter en helt
annan derivation. Här analytiserar Förf. ordet Numgy jemväl i tvenne sjelfständiga beståndsdelar, men
nu kommer ej mera det ”lyssnande örat” i fråga; utan
Numgy betecknar på detta ställe himmelstjerna och
härledes af Num himmel samt gy, som enligt Förf:s
uppgift skall betyda ”stjerna.” Nu är emellertid rätta
förhållande sådant, att Num betecknar både Gud och
himmel, men gy är en hos adjectiva mycket vanlig härlednings[-]ändelse2730, som utmärker något, som till
föremålet hörer. Sålunda betecknar Numgy 1:o något
till Gud eller himmelen hörande, 2:o stjerna.
Jag inskränker mig till dessa anmärkningar öfver den till min granskning ombetrodda ethnologiska
delen af Förf:s arbete. Mycket vore visserligen ännu
att tillägga till det redan anförda, men vid bedömandet af ett så omfattande och förtjenstfullt arbete som
Förf:s, förbiser man gerna små brister och svagheter.
Det ligger ju ej inom omfånget af mensklig förmåga
att åstadkomma det fullkomliga, men så allvarliga bemödanden som Hr Schrenks förtjena dock alltid aktning och erkännande. Såsom ethnolog har Hr Schrenk
i förevarande arbete troligen presterat mindre än i de
flesta andra gebiet, som utgjort föremålet för hans;
men äfven sin ethnologiska mission har han fyllt på
ett sätt, som berättigar honom till grundade anspråk
på uppmuntran ifrån Vetenskaps-Akademiens sida.
691
Itineraria 4osa 1841_44.indd 691
21.8.2019 16:05:50
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
14 Schrenk’s Reise durch die Tundren der Samojeden (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/ee0406037b89535911f52d5fb5fe2887.pdf
7ed0d58837de9cf56fb4a9f0d54d2c92
PDF Text
Text
Itineraria
The manuscript KK Coll. 539.26.4
(Varia 1.4) p. 11–17 consists of either
loose sheets or a notebook measuring ca. 21 x 33.5 cm. Castrén sent
this plan to Sjögren on 23 May/4
June 1845 from Tobol'sk. See the
volume of letters in this series.
egnat ǁ äfven ~
There are different interpretations
of whether the Scythians were actually a single people or an ethnically more heterogeneous group
with similar cultural adaptation
and orientation. The term Scythians is used in literature both in the
broader sense of referring to southeast European and Asian steppe
nomads from the 9th century BCE
to the 1st century CE and, more
specifically, to one of these peoples from the 7th to the 3rd century BCE, who probably spoke an
Iranian language. Historical information about the Scythians is derived above all from Herodotus,
but there is a wide range of archaeological remains connected
to them, especially kurgan graves,
many of which have revealed spectacular finds of gold and silver artefacts. They began to be collected
for the Imperial museums of Russia
at the beginning of the 18th century. The Scythians themselves have
been and inspiration for attempts
at historical explanations of various kinds, both mythical and scholarly. Lebedynsky 2009: 7, 26–31, 37,
44–47, 50–52, 60–62; Ильинская –
Тереножкин 1983.
A connection between Finns
and Scythians was proposed by
several scholars in the 18th and early 19th centuries, mainly to support
the idea of a link between Finns
and classical antiquity, but already
Y.S. Forsman (later Yrjö-Koskinen)
☙ ❧
15
Rese-plan.1
Ehuru ringa uppmärksamhet man hitintills
egnat2 åt den Skythiska folkstammen3, så öfverensstämma4 likwäl de fleste bland sednare
tidens forskare deri, att nämnda folkätt är en af
de mest utbredda på jorden. Särdeles öfwerraskande äro i detta afseende resultaterna af den
werldsberömde Professor Rasks5 forskningar.
Han har sökt bewisa, att den Skythiska ätten, hvaraf äfven den Finska folkstammen är en
utgrening, sträcker sig från Grönland oafbrutet
öfver hela norra delen af America, Asien och
Europa till Finnmarken (Norrska Lappmarken)
och i äldre tider ända till Elbe, ja! att den till och
med anträffas i Spanien och Frankrike, samt
åter från Hvita Hafwet fortgår till andra sidan af
Kaukasus. I motsatts mot Klapproth6, Leontiew
m. fl. yrkar han jemwäl7, att icke blott8 Tatarer,
utan äfven Mongoler, Mandschurer och Finnar
höra till samma folkätt, och påstår, att enhvar,
som eger kännedom af Lappska och Finska
språken, skall ovilkorligen öfvertyga sig om
denna förvandtskap, ty9 många ord och ändel☙ ser äro enligt Rasks ❧ uppgift öfverensstämmande i dessa språk, och ordställningen skall
vara ungefär densamma. På ett annat ställe yttrar han om Tatariska och Mandschou-språken,
hvilkas inbördes slägtskap äfven blifvit ifrågasatt, att de äro ganska nära beslägtade, och att
”isär hele den grammatikaliska Indretning i
700
Itineraria 5osa 1845_49.indd 700
21.8.2019 16:24:01
�Russia and Siberia 1845–1849, Travel Reports
4
begge er aldeles densamme, så att de tydelig og
klart höre som forskjellige Sprog-klasser till en
og samme Sprogæt (eller Rase).”10 I fall det således kan anses för afgjordt, att Tatariskan, Mongoliskan och Mandschou-språken äro med
hvarannan befryndade, så måste äfven Finskan
hänföras till samma språkstam, emedan Tatariskan och Finskan otvifvelaktigt11 äro beslägtade språk. Till bewis12 för deras förwandtskap
anför Rask bland annat, att Adelung13 m. fl. ansett Woguler, Tscheremisser,14 Wotjaker o. s. v.
för idel blandningar af Finnar och Tatarer. Detta
är enligt Rask en orimlig förklaring, emedan15
alla dessa16 folkstammar lefva17 icke blott isolerade, utan till18 och med i ett fiendtligt förhållande till hvarandra, ty ”saken är, säger han19,
att de utgöra mellanliggande leder, men för ingen
☙ 13 del blandningar”. Rask20 har äfven på ❧ philologiska grunder sökt ådagalägga slägtskapen
emellan Finnar och Tatarer, och denna åsigt hyllas i sjelfva verket af de flesta språkforskare21.
Af det anförda synes, att den Skythiska
språkstammen erbjuder ett rikt fält för comparativa undersökningar. Hvilken oerhörd mängd
utgöra icke22 de Uralska och kaukasiska språken? Sibirien hwimlar af oräkneliga folkstammar. Likaså det norra America. Tatarer, Mongoler och Mandschurer sönderfalla i flere stammar.
Och de språk, som höra till den egentligen Finska stammen, utgöra redan i och för sig ett icke
ringa antal. – Det är intet tvifvel underkastadt,
att ju icke alla23 dessa språk skola med24 tiden
undersökas, och25 deras inbördes frändskap utredas, likasom26 man nu söker uppdaga slägtskapen emellan de Sarmatiska eller Kaukasiska
språken. Intill sednaste tider hafva sistnämnda
språk i anseende27 till sin rikare litteratur
701
5
6
denied it. Korhonen, M., 1986: 27;
Forsman 1862: 54, 61. (TS)
öfverensstämma [...] deri ǁ 1. äro likwäl de fleste bland sednare tidens
forskare ense derom ǁ 2. komma
Danish linguist and philologist
Rasmus Kristian Rask. See p. 198.
(TS)
Julius von Klaproth (1783–1835),
German orientalist, adjunct member of the Imperial Academy of Sciences in St Petersburg in 1804–1812,
worked later in Paris and Berlin.
Tallqvist 1912. (TS)
7
jemwäl ǁ äfven bestämdt
8
blott ǁ allenast
9
ty [...] öfverensstämmande ǁ 1. ty
”mangfoldige ord i disse Sprog”, säger han ǁ 2. ty många ord och ändelser skola enligt Rasks uppgift
öfverensstämma
10 The quotation is from Rasmus
Rask’s letter to the antiquarian Rasmus Nyerup (1759–1829) from St Petersburg in March 1819, published
posthumously in Rask 1834: 71. (TS)
11 otvifvelaktigt ǁ ovilkorligen
12 bewis ǁ st
13 Johann Christoph Adelung (1732–
1806), a German philologist, specializing in the German language. (TS)
14 Tscheremisser, ǁ Tscheremisser och
15 emedan ǁ då
16 dessa ǁ ~ fyra
17 lefva [...] blandningar ǁ lefva mycket isolerade och alldeles icke ingå
några äktenskap med hvarandra, ju
samt då några icke engång bosatta
sig bland främmande stammar, ej
heller tåla dem ibland sig, hvilket
omöjligen låter förmå sig med den
åsigten, att de äro blifvit sammanblandade. ”Saken
18 till och med ǁ äfve[n]
19 han ǁ Rask
20 Rask ǁ 1. ~ ǁ 2. Han ǁ 3. Samma Förf[attare]
�Itineraria
språkforskare ǁ språklärda
Rasmus Rask divided all the languages of the world into eight ‘language races’, dividing them further in classes. Like his contemporaries, Rask assumed that linguistic relations were also ethnic relations. He wrote about these ideas
in various contexts. In subsequent
years, the same idea was proposed,
with slight modifications, also by
Wilhelm Schott (1802–1889) and
Johann Ferdinand Wiedemann
(1805–1887). Bjerrum 1959: 69–71;
Sommer 2016: 155. (TS)
icke ǁ ej redan
alla ǁ samteliga
med tiden ǁ under tidernas
och ǁ att
likasom ǁ på samma
anseende till ǁ 1. ~ ǁ 2. anledning af
slägtskapen ǁ frändskapen
undersökningar ǁ ändamål
jemföra […] blott ǁ i möjligaste
måtto utreda
ordformer ǁ f[ormer]
structur ǁ ~, lagarna, som i språket
uppenbara sig
The 19th century was the period
when comparative linguistics developed quickly. A crucial figure
in these developments was Rasmus
Rask, whom Castrén cites above.
Hovdhaugen & al. 2000: 159–163.
(TS)
åtnjutit privilegium att uteslutande vara föremål för de språklärdes forskningar. Men sedan
den comparativa språkforskningen gjort sig
gällande, och men börjat studera språk i och för
☙ deras egen skull, så har detta privilegium ❧
upphört, och många enskilda språk af den
Skythiska stammen hafva till sin grammatikaliska byggnad redan blifvit undersökta. Jag wågar således hoppas, att äfven en comparativ undersökning af slägtskapen28 emellan den Finska
och den Tatariska språkstammen, som utgör ändamålet för den resa, till hvars verkställande jag
i ödmjukhet anhåller om litterärt understöd,
skall ega icke blott fosterländskt, utan äfven ett
allmänt wetenskapligt intresse. Då likwäl en
saks wetenskapliga wärde beror, icke så mycket
på sjelfva problemets beskaffenhet, som på
sjelfva sättet, hvarpå det utredes, så torde det ej
vara öfverflödigt att med några ord antyda den
method, jag ärnat följa wid min tilltänkta
undersökning.
Alla forskare, som hitintills sökt utreda
slägtskapen emellan de Skythiska språken, hafva härigenom velat komma folkslagens slägtskap på spåren. Språkforskningen har icke warit deras hufvudsak, utan de hafwa begagnat
den såsom medel för historiska undersökningar29 och ansett det vara tillfyllest för sitt ändamål att anställa jemförelser emellan enskilda
☙ ord och ordformer, ❧ med åsidosättande af
språklagarne och hela den grammatikaliska
byggnaden. Men härmed åtnöjer sig för ingen
del den comparativa språkwetenskapen. Den
går ut på att jemföra30 icke blott ord och ordformer31, utan framför allt språkens inre
structur32.33 Ty emedan språken äro stadda i en
ständig utweckling och dessutom utsatta för
702
Itineraria 5osa 1845_49.indd 702
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
yttre inflytande, så är det tydligt, att de under
olika förhållanden kunna i yttre måtto utveckla
sig mycket olika. Detta är i synnerhet fallet, om
en folkstam blir söndersprängd eller annars åtskild, medan språket ännu befinner sig i sin naturliga utwecklingsprocess, ty med reflexionens
framskridande förswinner småningom det onomatopoetiska lifwet, och de skilda språken fortgå nu på hwar sin egendomliga bana. Om således den comparativa språkforskningen skall
vara fruktbärande, så måste den hufvudsakligen
stödja sig på sjelfva språklagarna. Wisserligen
kunna34 äfven dessa under språkens utweckling
undergå förändringar, men det hör jemwäl till
philologiens problemer att på35 comparativ och
genetisk wäg utreda språklagarnes ursprungliga beskaffenhet.
☙ ❧
Sådan är i korthet den method, jag ärnat
wälja till ernående af mitt föresatta ändamål.
Nu är det väl möjligt, att den icke omedelbart
kan tillämpas på de Finska och Tatariska språken. Derföre har jag warit sinnad att taga nödig
kännedom af åtskilliga Finska språkarter36, som
utgöra länkar emellan nämnda språkstammar,
samt i synnerhet Mordvinska, Tscheremissiska
och Tschuwaschiska språken.37 Hela den Bjarmiska språk-klassen, som utgöres af Syrjänskan, Permskan och Wotjakiskan, har jag, för
att icke kasta mig alltför widt ut, ärnat tills widare lemna åsido, men deremot wore min plan
att undersöka Woguliskan och Ostjakiska[n] eller Kondi-språken i Sibirien, hvilka enligt all
sannolikhet äro beslägtade med Finskan och
Tatariskan.
Hwad nu sjelfwa resan beträffar, så är38
det min afsigt att, efter återkomsten från39
Samojederna, nästkommande sommar resa till
kunna […] dessa ǁ hafva de
på ǁ <d---->
språkarter ǁ 1. språkstammar ǁ 2.
<->
språken. ǁ ~ Tschuwaschiskan torde
i sjelfva verket bilda öfvergången
ifrån Finska till Tatariska språken,
ty det anses af somli[ga] några för
ett Finskt, af andra åter för ett T[atariskt] m
är det ǁ har det warit
från ǁ till
703
Itineraria 5osa 1845_49.indd 703
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
blir ǁ är
Tatariskan […] Kasan. ǁ Tatariskan,
som med största fördel torde kunna studer[as] läras studeras i Kasan.
för att ǁ att
begynna ǁ 1. ~ ǁ 2. under vintern sysselsätta
under […] studera ǁ 1. studera ǁ 2. ~ ǁ
3. studera
Mordviner ǁ Tscheremisser
Under […] winter ǁ 1. W[intern] ǁ 2.
Följande wintern ǁ 3. Den derpå följande vintern <- ->
är ǁ wore
på […] tid ǁ och dröja der ett helt år
derstädes ǁ der
The mscr of the travel report published here is not preserved, but its
original version, containing many
differences in expressions compared with this one, can be found
in Castrén’s travel diary beginning
on 10 April 1845, see from p. 987 on.
The report was published partly in
Morgonbladet No. 59–61/1845 (Castrén 1845c) and partly in the journal
Suomi (Castrén 1846e), and also in
Castrén 1855: 5–17, 23–36 where the
two earlier publications were combined. This publication follows the
structure of Castrén 1855 but the
spelling of Castrén 1845c and 1846e
except for corrections of some obvious misprintings.
In traditional Slavic culture it was
prohibited or at least not recommended to initiate any new action on Mondays, such as travelling out of the town or building a
house. Амосова 2005 (http://www.
ruthenia.ru/folklore/amosova3.htm).
☙
Petersburg och derstädes studera Turkiska språket, ❧ hvars kännedom blir40 för mitt ändamål
oundgängligen nödwändig, emedan det med
Turkiskan närbeslägtade Tatariska språket är
till sin grammatikaliska byggnad högst ofullständigt utredt. Till följe af mina föregående
studier i Turkiskan hoppas jag under hösten
kunna förvärfva mig en tillräcklig insigt i detta
språk, för att kunna begynna med Tatariskan41.
Detta språk torde med största fördel kunna studeras i Kasan. Åtminstone wore jag här bäst i
tillfälle för42 att begynna43 med Tatariskan.
Detta språk har jag ärnat under44 wintern studera i Kasan, med särskildt afseende fästadt wid
den Kasanskt-Tatariska dialecten, som enligt
sakens natur bör närma sig mest de i nejden bosatta folkstammars språkarter. Wåren och hela
sommaren skulle jag komma att vistas hos
Tschuwascher och Tscheremisser, samt hösten
hos Mordviner45. Under46 påföljande winter
är47 jag sinnad att begifva mig till Sibirien på48
ett helt års tid, för att undersöka de derstädes49
bosatta Finska och Tatariska folkstammars
språkförvandtskap. Skulle det, såsom jag förmodar, lyckas mig att under resan göra några
besparingar af understödet, så will jag använda
den till anställande af ytterligare undersökningar, vare sig af Sibiriska eller andra till den
Skythiska stammen hörande språk.
(TS)
704
Itineraria 5osa 1845_49.indd 704
21.8.2019 16:24:02
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
15 Rese-plan (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/b1023203fdf030cff36232002a525e11.pdf
2b5ad828d1d35a0291a56e832b8189e8
PDF Text
Text
Itineraria
blir ǁ är
Tatariskan […] Kasan. ǁ Tatariskan,
som med största fördel torde kunna studer[as] läras studeras i Kasan.
för att ǁ att
begynna ǁ 1. ~ ǁ 2. under vintern sysselsätta
under […] studera ǁ 1. studera ǁ 2. ~ ǁ
3. studera
Mordviner ǁ Tscheremisser
Under […] winter ǁ 1. W[intern] ǁ 2.
Följande wintern ǁ 3. Den derpå följande vintern <- ->
är ǁ wore
på […] tid ǁ och dröja der ett helt år
derstädes ǁ der
The mscr of the travel report published here is not preserved, but its
original version, containing many
differences in expressions compared with this one, can be found
in Castrén’s travel diary beginning
on 10 April 1845, see from p. 987 on.
The report was published partly in
Morgonbladet No. 59–61/1845 (Castrén 1845c) and partly in the journal
Suomi (Castrén 1846e), and also in
Castrén 1855: 5–17, 23–36 where the
two earlier publications were combined. This publication follows the
structure of Castrén 1855 but the
spelling of Castrén 1845c and 1846e
except for corrections of some obvious misprintings.
In traditional Slavic culture it was
prohibited or at least not recommended to initiate any new action on Mondays, such as travelling out of the town or building a
house. Амосова 2005 (http://www.
ruthenia.ru/folklore/amosova3.htm).
☙
Petersburg och derstädes studera Turkiska språket, ❧ hvars kännedom blir40 för mitt ändamål
oundgängligen nödwändig, emedan det med
Turkiskan närbeslägtade Tatariska språket är
till sin grammatikaliska byggnad högst ofullständigt utredt. Till följe af mina föregående
studier i Turkiskan hoppas jag under hösten
kunna förvärfva mig en tillräcklig insigt i detta
språk, för att kunna begynna med Tatariskan41.
Detta språk torde med största fördel kunna studeras i Kasan. Åtminstone wore jag här bäst i
tillfälle för42 att begynna43 med Tatariskan.
Detta språk har jag ärnat under44 wintern studera i Kasan, med särskildt afseende fästadt wid
den Kasanskt-Tatariska dialecten, som enligt
sakens natur bör närma sig mest de i nejden bosatta folkstammars språkarter. Wåren och hela
sommaren skulle jag komma att vistas hos
Tschuwascher och Tscheremisser, samt hösten
hos Mordviner45. Under46 påföljande winter
är47 jag sinnad att begifva mig till Sibirien på48
ett helt års tid, för att undersöka de derstädes49
bosatta Finska och Tatariska folkstammars
språkförvandtskap. Skulle det, såsom jag förmodar, lyckas mig att under resan göra några
besparingar af understödet, så will jag använda
den till anställande af ytterligare undersökningar, vare sig af Sibiriska eller andra till den
Skythiska stammen hörande språk.
(TS)
704
Itineraria 5osa 1845_49.indd 704
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
16 Utdrag ur Reseanteningar
50
af Do[or] M. A. Castrén.
Kasan den 29 April (11 Maj) 1845.
Efter att hafva ombesörjt mina vigtigaste angelägenheter i S:t Petersburg, anträdde jag den
(12) 24 Mars fortsättningen af min Sibiriska
resa. Nyssnämnda dag råkade vara en af Ryssarne så kallad черный денъ, dies infaustus,
eller med andra ord en Måndag, d. ä. en sådan
dag, på hvilken ingen rättroende kristen i Ryssland företager sig en resa.51 Uti denna omständighet funno mina vänner en förevändning att
ännu söka qvarhålla mig en dag i Petersburg;
men ”tjensten går framför vänskapen,” säger ett
ryskt ordspråk, och för öfrigt ansåg jag det ej
heller löna mödan att af 3 X 365 tjenstedagar för
vänskapens räkning bestjäla kronan på blott en
enda. Undfägnad med en god frukost och ömma
menniskors välsignelser, satte jag mig alltså på
den bestämda dagen uti en släde, som utom mig
äfven herbergerade min reskamrat Cand[idatus]
Bergstadi och Sitka-fararen Pastor Plathan.52
Med tre raska hästar, en god kusk och en lätt
släde hoppades jag uti en snabb och munter färd
finna en afledning för vissa känslor, de der uti
ögonblick, sådana som det närvarande, ändock
ogerna låta bortblanda sig; men den fatala måndagen bragte straxt utanför Moskowska tullen
ett odrägligt yrväder öfver mig. I en välförsedd
Rysk släde lider man lekamligen ej särdeles af
In Johan Reinhold Bergstadi’s diary on March 12/24, it can be found
that they had planned their departure already for Sunday evening: “I går voro vi på middag hos
Sirén. Skulle resa på aftonen, men
deraf vardt ingenting. Under qvällens lopp dracks toddy hos oss. […]
Kl. 7 på morgonen i dag voro hästarne beställda, men inpackningen i slädan och öfriga anstalter för
afresan gjorde att vi dröjde ända till
kl. 12 på dagen. En rikelig och präktig afskedsfrukost åts dessförinnan
hos Siréns.” Rancken 1884: 8–9.
Johan Reinhold Bergstadi (1820–
1850) followed Castrén from the
beginning of the journey until the
spring of 1847, when he returned
first to Kazanˈ and from there back
to Finland because of deteriorating health. Bergstadi completed
his MA degree in 1847 and worked
as teacher of German and Russian
in Pori, Helsinki and Turku until
his early death. Rancken 1884: esp.
XXXIII–XXXIV; Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.
php?id=15656.
Gabriel Plathan (1809–1887)
was appointed Lutheran vicar in
Sitka, Alaska in 1845. He stayed
there until 1852. Plathan's predecessor had been Uno Cygnaeus in
1839–1844. It should be noted that
the Finnish-born marine officer
Arvid Adolf Etholén (1799–1876),
also known as a collector of ethnographic artefacts, was Governor
of Alaska in 1840–1845. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.
php?id=15766. Engman 2007: 17–20.
(TS)
705
Itineraria 5osa 1845_49.indd 705
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
According to Bergstadi’s diary, they had, however, got
with them a large bag of delicacies to make their journey
more comfortable: “I dag hafva vi åkt 86 verst. Här öppnades vår präktiga matsäck. Efter
anställd visitation funno vi att
den innehöll 18 skilda slag af de
utsöktaste rariteter. Bullor, tortor, mandelkakor, smör, thée,
socker, torkade äpplen, päron
och aprikoser med flere delicer
utgjorde den makalösa säckens
ovärderliga innehåll. Vid théebordet kom den till oss utmärkt
väl till pass.” Rancken 1884: 9.
Castrén refers here to 2 Kings
2:11: ‘As they were walking
along and talking together,
suddenly a chariot of fire and
horses of fire appeared and
separated the two of them and
Elijah went up to heaven in a
whirlwind’. Bible (New International Version), http://www.
biblestudytools.com. (TS)
On 13/25 March they were at
Jajcevo near Novgorod, crossing
the River Volxov at N58°38′48″
E31°26′24″, on the 14/26th in
Edrovo (N57°55′9″ E33°35′51″),
on 15/27th in Toržok (N57°2′28″
E34°57′36″; “Castrén och Plathan
begynna att krassla.”) on the
16/28th in Zavidovo (N56°31′41″
E36°31′41″) and on the 17/29th
they arrived in Moscow. At the
time of the arrival, “Plathan var
mycket krasslig, […] Castrén
har hållit sig temmeligen uppe
och sökt att med glam och skratt
raisonnera bort sina krämpor.”
Before Tverˈ the bad road conditions had broken their sleigh
and it had to be repaired on the
way. Rancken 1884: 9–11. (TS)
ett ännu vida värre oväder, än det närvarande; men
till och med den sämsta abc-darius i det menskliga
eländets historia vet så mycket, att man under vissa omständigheter af ett mindre ondt plågas mera,
än under andra vida större. Så skulle ovädret bakom
den Moskowska tullen sannolikt haft föga att betyda, om resan exempelvis hade gällt ett bröllopp eller
en Magisterpromotion; men då sjelfva Sibirien utgjorde målet för min resa och jag i Petersburg hade
tagit afsked af mina sista öfrigblefna, Finska vänner,
väckte nu den lilla disharmonien i naturen hos mig
på samma gång en sorglig saknad af hemmet och en
bitter hugkomst af Sibiriens tundror.53 Det föreföll
mig, liksom vore min färd ifrån hemmet till tundran på visst sätt ett motstycke till Elie himlafärd.54
Ty likasom hemmet borde utgöra vår jordiska himmel, så lärer väl rättvisligen en hvar utom Samojeden
nödgas erkänna, att ofvan jord ej finnes någonting
vederstyggligare, än en Sibirisk tundra. Att hos mig
upplifva minnet af tundran, såsom målet för min resa
och mitt treåriga hem, dertill bidrog utom ovädret
äfven naturens egen beskaffenhet. Jag färdades oafbrutet på omätliga slätter, skoglösa, ödsliga och enformiga, såsom tundran; ofta framskymtade genom
den bortsmälta snön bara, mörkbruna fläckar, alldeles likasom på de kärruppfyllda tundrorna. Vägen var
folktom, allt lefvande hade för ovädrets skull flytt sin
kos, byar och boningar bortskymdes af yrsnön. Samma natur och samma uthållande oväder förföljde mig
nästan genom hela Petersburgska och Nowgorodska
guvernementerna.55 Med afseende å naturen skiljer
sig Waldaj-regionen56 genom sina sandiga kullar i
någon mon ifrån det öfriga landet; men dessa kullar
äro likväl icke högre, än att de rätt väl kunna jemföras med de likartade upphöjningarna på tundran.
Med Nowgorodska guvernementet upphör Waldaj,
och i det Twerska vidtager åter slättlandet, men rikare, skönare och mera omvexlande, än tillförene. Utom
naturens egen inneburna, konstlösa skönhet ser man
706
Itineraria 5osa 1845_49.indd 706
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
så väl i det Twerska, som i de Moskowska och Wladimirska guvernementerna57 många herregods, som
prydas af sköna trädgårdar, parker, alleer m. m. Men
hvem njuter af naturens skönhet i slutet af Mars, då
man med möda fredar sitt ansigte emot det af hästfötterna ifrån landsvägen uppkastade orena snöslagget! I Wladimirska guvernementet öfverraskades jag
likväl på ett angenämt sätt af en upphöjdare natur.
Jag menar icke de der långsträckta, skoglösa, tundralika höjderna, ifrån hvilka man med ens öfverskådar
ett helt chaos af nakna snöfält; – utom dem möter
man i detta guvernement äfven brantare, med ståtliga granar bevuxna höjder, hvilka ett Finskt öga
alltid med fröjd betraktar. Inom Nishegorodska guvernementet58 gick min färd längsefter Wolga. Dess
stränder bestodo af skoglösa, sandiga, mycket höga
kullar, hvilka hindrade mig att taga i ögnasigte det
närliggande landet. Allt hvad jag deraf såg bestod
af ett evigt slättland. I det Kasanska guvernementet
fortsatte jag resan utmed Wolga, men här voro dess
stränder ej mera nakna sandbackar, såsom i Nishneij,
utan för ögat tedde sig å ena, den högra sidan af floden en bergig nejd, rikt bevuxen med ekar och almar,
samt å den venstra vidsträckta slätter, som sades bestå af ängar och åkerfält.
Min hitintills gjorda resa ifrån Helsingfors till
Kasan59 utgör vid pass 2000 verst. Härunder har jag
naturligtvis varit i tillfälle att se mycket, men jag har
egentligen ingen ting besett. Nowgorod Welikij60,
det gamla Gardarikets lysande hufvudstad, for jag
förbi, utan att ens lägga märke på den plats, der de
fria männen fordom upphofvo sina röster för allmänt
väl. Staden Twers61 sköna läge betraktade jag vid en
kopp kaffe genom vindskammarfönstret på stationen. I Moskwa besökte jag ändtligen Kreml, såg det
gamla Tsarpalatset, rustkammaren och den märkvärdiga kyrka, som Iwan Wasiljewitsch62 lät uppbygga
till minne af Kasans eröfring, hvarefter det behagade Fursten att låta utsticka ögonen på byggmästaren,
The Valdaj uplands, the watershed area between St Petersburg
and Tverˈ. Its length from northeast to south-west is ca. 450 km
and its breadth is ca. 100 km.
The highest point is 346 m above
sea level. Маккавеев 2006. (TS)
The Governorate of Vladimir
is ENE of Moscow, and the
city of Vladimir is at N56°7′47″
E40°24′10″. (TS)
The Governorate of Nižnij
Novgorod east of the Gov. of
Vladimir. The city of Nižnij
Novgorod is located at the confluence of the Oka and the Volga at N56°19′38″ E43°59′58″. (TS)
Kazanˈ is on the River Kazanka, approximately at the point
where it joins the Volga at
N55°48′19″ E49°4′20″. It was a
Governorate
administrative
centre since 1708. In Castrén’s
time it had ca. 45,000 inhabitants. At present it is also a
prominent centre of education
and research with a university,
learned societies and other institutions. The university was
founded in 1804, and the first
chair in Mongol languages in
Europe was opened there in
1833. Several Finnish scholars
visited Kazanˈ also after Castrén. Статистическiя таблицы: 14; Губернии Российской
империи: 118; Салахов – Бухараев 2008; Salminen, Timo,
2003: 105, 109 etc.; 2009: 228,
239 etc. (TS)
Novgorod is on River Volxov at
N58°31′15″ E31°16′35″. (TS)
Tverˈ is on the River Volga at
N56°51′35″ E35°55′5″. (TS)
Ivan IV the Terrible (1530–
1584), Grand Duke of Moscow
and Tsar of Russia in 1533–1584.
707
Itineraria 5osa 1845_49.indd 707
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
Nenonen – Teerijoki 1998: 844–
845. (TS)
Castrén means the Church of
Vasilij Blažennyj (Собор Покрова Пресвятой Богородицы,
что на Рву) on the Red Square
in Moscow, built in 1555–1561.
Ильина 1973: 9, 22–23, Fig.
105–111. (TS)
Again, Bergstadi described their
social life in Moscow in more
detail than Castrén. On 18/30
March: “Om morgonen uppsökte jag Finnarne: Boström,
Martinsson, Boisman, Öhman,
Cairenius, Hultman, Sederholm
och Tollet. De hade väntat oss
till Påskaftonen. Vi frågade väl
vid ankomsten till staden efter
Glavnaja Kvartira Finlandzef,
men emedan ingen derom kunde gifva oss besked, så åkte vi
in på Yards värdshus. En väldig
Påskfrukost åts hos Finnarne.
Vin och punsch flödade i massa. Vi dröjde hos dem ända in
på sena qvällen.” He continued
on the next day: “På morgonen
hitkom Öhman och derpå Hultman. Vi höllo turvis den kranke pastorn sällskap. Castrén
var med Öhman till Kreml och
på Bokuppköp.” He also mentioned Castrén’s fear that the
spring would come so soon that
they would not cross the Volga
before the break-up of the ice
but because the winter seemed
to continue, Castrén decided to
depart on the next day. Rancken
1884: 11–12.
All the listed Finns were in
Moscow to learn Russian. Of
them, Johan Petter Boström
(1819–1871) was later an adjunct pastor. Fabian Martinson
(1821–1896) became lecturer in
för att han ej måtte kunna uppföra ett annat dylikt
verldens underverk.63 Bland fästningens märkvärdigheter fick jag äfven se den ryktbara jätteklockan
och hörde en bonde vid dess betraktande utropa: что
глупо. Efter att hafva tagit allt det märkvärdigaste i
ögnasigte, förfogade jag mig ut ur fästningen genom
en port, som Napoleon sades hafva sprängt i luften.
Härvid nödgades jag blotta hufvudet – ett bruk, som
af hvarje man bör iakttagas, emedan en Helgonbild
hänger ofvanom porten, som skall hafva kommit helbregda ifrån den Moskowska smällen.64 Efter tre dagars uppehåll i Moskwa fortsatte jag resan till Wladimir65, den närmaste guvernementsstaden. Här låg jag
öfver natten och undvek derigenom en olycka, som
drabbade många andra resande, i det de med släde
och hästar blefvo igenyrda på en till staden nära belägen höjd, hvarest de äfven nödgades tillbringa sin
natt på äkta Samojediskt vis. Halflefvande återvände
de följande morgon till Wladimir, beskärmande sig ej
mindre öfver herberget, än sina i lösen utbetalade 50
Rubel. ”Богъ тебя обдумалъ,” yttrade min hyrkusk,
då han hörde, att äfven jag ärnat samma natt fortsätta min resa. – Till Nishnij Nowgorod anlände jag
med tusen krämpor, men fortsatte icke desto mindre
utan uppehåll min resa till Kasan. Här har jag omsider nedslagit mina bopålar för några veckor, men är
ännu icke rätt hemmastadd i stadens mysterier. Saken
är den, att Ryssarne nu hafva sin страстная недѣла
(veckan före Påsk), då hela verlden är försänkt i andakt och bön, följakteligen otillgänglig för oskära
blickar. Alldeles liksom de rättroende tillbringar äfven
jag ett instängdt kammarlif, men grubblar mindre öfver mina synder, än öfver Kasanska guvernementets
äldre invånare. – – –
Såsom bekant är, har det Kasanska landet eller
medlersta delen af Wolga-flodområdet varit en tummelplats för en mängd folkslag, bland hvilka somliga
redan försvunnit, andra deremot qvarblifvit, men de
flesta likväl, såsom det tyckes, upphört att spela en
708
Itineraria 5osa 1845_49.indd 708
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
role i verldshistorien. De uräldsta innevånare i denna
nejd voro Bulgarerne – ett folk, som ej lemnat efter
sig andra minnen, än grafvårdar och ruiner af förstörda städer, ehuru de efter allt utseende varit i besittning af en aktningsvärd cultur och för öfrigt äro af
den allrastörsta betydelse i Rysslands äldre historia.66
De första upplysningar om Bulgarnerne äga vi genom
Arabiska och Byzantinska skriftställare. Hos dem omtalas Bulgarerne såsom ett handlande folk, till sin
religion Muhamedanismen tillgifvet. Hufvudstaden
för deras rike var Bolgari, hvaraf ruiner ännu skola
vara synliga vid Wolga ej långt från staden Spask, 90
verst söder om Kasan.67 Bulgarerne hänföras af Byzantinske Historie-skrifvare till samma folkklass som
Hunnerne, hvilka enligt all sannolikhet voro Finnarnes förfäder. Allmänt räknas äfven af nyare historici
Bulgarerne till den Finska stammen, hufvudsakligen
på den grund, att, såsom F. H. Müller yttrar sig, ”ännu
talrika grenar af nämnda stam förefinnas i den nejd,
hvarest Bulgarerne fordom spelat sin rol.”68 Bulgarernes välde sjönk, och på dess spillror reste sig det Mongoliskt-Tatariska med Kasan som hufvudstad. När sedermera äfven dess tid var kommen och allt land ända
till Ural underlades den Ryska spiran69, blef det Kasanska området ännu öfversvämmadt af Baschkirer,
Kirgiser, Kalmucker, hvilka med de Finska stammarne
vid Wolga gjorde gemensam sak emot Ryssland.
Efter de mångfaldiga, men för äldre tider föga
kända folk-rörelser, som föregått inom den Kasanska
delen af Wolga-flodlandet, finnas här ännu bebyggare af tre folkstammar, hvilka tid efter annan varit
de herrskande, nemligen den Finska, den Tatariska
och den Slaviska stammen. För det närvarande utgöra Ryssarne den största och Tatarerne den minsta delen af landets befolkning. Vid senaste revision
uppgafs i Kasanska Guvernementet antalet af Ryssar
till 504,930, af Tatarer till 136,47070 och af de Finska
stammarne inalles till 356,191. Beträffande Tatarerne tror man dem utgöra en blandning af Turkar och
Russian at the Alexander University in Helsinki. Erik Vilhelm Johan Boisman (1821–
1880) was to become a vicar
in Hämeenlinna. August Mauritz Öhman (1819–1849) was already at the time a teacher of
Russian in Porvoo, and later
a bookseller in Helsinki. Isak
Leonard Cairenius (1823–1860)
was later teacher of Russian in
Helsinki. Karl Hultman (1824–
1884) became a state clerk. The
most notable career that of
Karl Adolf Teodor Sederholm
(raised to the nobility as Cederholm, 1824–1911) who became Senator and Vice Chairman of the Judicial Department
of the Finnish Senate (i. e. the
Supreme Court of the Grand
Duchy of Finland). Before that
he held several other positions.
Karl Arvid Tollet (1823–1892)
was later a clerk at the Administrative Court of Turku. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15617,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15917,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15932,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15648,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=16164,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15995,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15894,
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15942.
(TS)
On 20 March/1 April, they were
in Bogorodsk and arrived in
Vladimir on the next day. There
709
Itineraria 5osa 1845_49.indd 709
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
they could initially get horses,
because postal coach had taken
them all. On 22 March/3 April
they reached Slobodišči at
N56°10′9″ E42°26′36″. Rancken
1884–12–14.
The Bulg(h)ars or Bolg(h)ars
were a semi-nomadic tribe
speaking a Turkic language
and originating probably from
Central Asia. They founded the
state of Old Greater Bulgaria in
the first half of the 7th century north of the Black Sea, but
it was short-lived and broke
up. Subsequently, some Bulgar
tribes wandered to the north
and founded the state of Volga Bulgaria, which lasted until
the 13th century. Bulgaria was
occupied and subjugated by
the Mongols in 1236. The Finnish archaeologist A.M. Tallgren
(1885–1945) wrote the first archaeological overview of Volga Bulgarian antiquities on the
basis of materials bought from
Kazanˈ for the National Museum of Finland in 1909. Копорина & al. 2005; Tallgren 1918.
(TS)
Bolghar was situated in the later village of Bolgar(y) at the
Volga at N54°58′55″ E49°2′4″.
(TS)
Castrén cites Ferdinand Heinrich Müller’s work Müller 1837.
(TS)
Russians occupied and subjugated the Kazanˈ Khanate after
lengthy wars by 1552. Большая
российская энциклопедия
12: 405–406 [Казанско-русские войны]. (TS)
According to the census of 2002,
there are ca. 5.5 million Tatars
in Russia today. Всероссийская
Mongoler, hvilka under det Mongoliska herraväldet
förenat sig till ett folk. Det oaktadt anses Turkar och
Mongoler vara så afvikande från hvarandra, att man
vanligen hänfört dem till tvenne olika menniskoracer. Af en helt motsatt mening är dock den Danske
Philologen Rask, som yrkar på en bestämd förvandtskap emellan hvardera folket samt derjemte antager
ett vidsträckt slägtskapsband emellan alla de folkslag, som blifvit räknade till Mongoliska, Mandschuriska, Turkiska, Finska, Samojediska, Tungusiska,
Nordost-Sibiriska och Nord-Amerikanska familjerna.
Denna mening synes i våra dagar vinna allt större och
större trovärdighet. Åtminstone har jag i Ryssland
lärt känna män af profession, som satt slägtskapen
emellan Turkiskan och Mongoliskan utom all fråga.
För öfrigt har man redan länge hört både Philologer
och Physiologer å ena sidan antaga en förvandtskap
emellan Finnar och Mongoler, liksom å den andra sidan slägtskapen emellan Finskan och Turkiskan numera knappt kan betviflas. Således kommer man äfven genom det Finska medium till ett sådant resultat,
att Turkar eller Tatarer och Mongoler måste tillhöra
samma menniskorace.
Utom Ryssar och Tatarer anträffas i det Kasanska Guvernementet äfven Tschuwascher, Tscheremisser, Mordwiner och Wotjaker, hvilka sistnämnda folkslag samtligen tillhöra den Finska stammen.
Om Tschuwaschernas ursprung finnas likväl tvenne
skilda meningar. Några anse dem för en ursprungligt Finsk folkstam, hvilken genom närheten och
umgänget med Tatarerne blifvit redan så tatariserad,
att den numera knappt kan hänföras till den Finska
familjen. Andra deremot förmoda, att Tschuwascherne till sjelfva sitt ursprung äro Turkar, hvilka låntagit ett och annat af de angränsande Finska stammarne. Ännu andra hålla dem för en afkomma af
de gamla Bulgarerne.71 Denna mening, som tillhör
den berömde Orientalisten Frähn i S:t Petersburg,
är af stort intresse samt förtjenar att på det nogaste
710
Itineraria 5osa 1845_49.indd 710
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
pröfvas och behjertas.i Men då mina insigter i saken
ej tillåta mig ifrågavarande pröfning, betraktar jag
Tschuwascherne blott såsom en tatariserad gren af
Tscheremisserna. Till en sådan mening finner jag all
anledning uti språk-förvandtskapen, de begge folkens angränsande bostäder, samt äfven uti den omständighet, att Tschuwascherne af Nestor ej blifvit
särskildt omnämnda. I anseende till sina bostäder äro
Tschuwascher och Tscheremisser endast afskilda från
hvarandra genom floden Wolga. Tschuwascherne bo
hufvudsakligen på den högra eller bergiga (горная)
sidan af Wolga, Tscheremisserna åter på venstra eller den så kallade ängsidan (луговая). Här och der
finnas äfven Tschuwascher bosatta vid den venstra
Wolga-stranden och Tscheremisser vid den högra.
Tschuwaschiska grenen utsträcker sig genom Guvernementerna Kasan, Orenburg, Saratow, Simbirsk,
Wjatka; den Tscheremissiska genom Kasan, Kostroma, Nishnij-Nowgorod, Orenburg, Perm, Wjatka.
Tschuwascherne skola näst Finnarne utgöra den talrikaste gren af Finska folkfamiljen. Antalet af dem
uppgifves till inemot 400,000 själar72, bland hvilka 271,758 lefva inom Kasanska Guvernementet. Af
Tscheremisser, hvilkas hela antal uppgår till något öfver 200,000 själar73, finnas uti nämnda Guvernement
endast 67,657. Detta folk spelar uti Ryska historien
en icke obetydlig rol, ty under Kasanska Chanatets
tider74 stridde Tscheremisserna med vild förtviflan
emot Rysslands Furstar, och äfven efter Chanatets fall
motstodo de envist det Ryska väldets uppkomst. –
Både Tschuwascher och Tscheremisser äro till största delen döpta, men vidhänga icke desto mindre sin
gamla hedniska religionskult, som hos hvardera folket skall vara mycket öfverensstämmande. Om så väl
Tschuwaschernes, som Tscheremissernes religion,
перепись населения 2002
года, http://www.perepis2002.
ru/index.html?id=87. (TS)
The present conception of the
Chuvash is that they are descendants of Bulgars, Suvars
who had immigrated from
the Caucasus and Finno-Ugrians. It is unanimously accepted that their language belongs
to the Turkic languages. Schafer 2004. Already August Ahlqvist, who studied Chuvash
language in 1856 and 1857, rejected Castrén's assumption.
Ahlqvist 1986: 133, 183. (TS)
The Chuvash population numbered ca. 1.6 million in 2002.
Всероссийская перепись населения 2002 года, http://www.
perepis2002.ru/index.html?id=87.
(TS)
In 2002, ca. 604 000 Maris. Всероссийская перепись населения 2002 года, http://www.
perepis2002.ru/index.html?id=87.
(TS)
The second half of the 15th and
the first half of the 16th century. (TS)
i. Det vore möjligt, att namnet Bulgarer, Bolgarer (Volgarer) icke ens är ett nomen proprium, utan betecknar Wolga-flodens bebyggare i gemen.
711
Itineraria 5osa 1845_49.indd 711
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
Castrén visited Fuchs for the
first time on 29 March/10 April
in the morning. Rancken 1884:
15.
In 2002, ca. 834,000 Mordvinians. Всероссийская перепись населения 2002 года,
http://www.perepis2002.ru/index.
html?id=87. (TS)
In 2002, ca. 637,000 Udmurts.
Всероссийская перепись населения 2002 года, http://www.
perepis2002.ru/index.html?id=87.
(TS)
Glazov was a district town
in the Kazanˈ Governorate at
N58°8′27″ E52°40′24″. (TS)
seder och lefnadssätt har Madame Fuchs75 meddelat
ganska intressanta upplysningar.
Mordwiner, utgörande den sydligaste gren af
de finska folkstammarne vid Wolga, beräknas in
summa till 92,000 själar76, af hvilka blott 1,137 äga
sin vistelse i Kasanska Guvernementet. De öfriga lefva kringspridda i Guvernementerna Kasan,
Nishnij-Nowgorod, Orenburg, Pensa, Saratow och
Simbirsk. Samtlige Mordwiner äro Greker. De sönderfalla inom sig uti tvenne grenar: 1:o den vestliga,
Ersad, boende vid Oka, 2:o den ostliga, som kallar sig
Mokschad, vid Susa och Mokscha. Skilnaden emellan
de begge grenarne skall egentligen bestå deri, att Ersanerne bättre skyddat sig emot Tatariskt inflytande,
än Mokschanerne. Öfverhufvud hafva likväl de till
Wolga-stammen hörande tre folkslag: Tschuwascher,
Tscheremisser och Mordwiner, i mer eller mindre
mån tatariserat sig, och just derigenom åtskiljas de
ifrån alla andra till den Finska stammen hörande
grenar.
Till den Finska befolkningen vid Wolga sluter
sig i norr den Permska stammen, hvars sydligaste
gren utgöres af Wotjakerne. Deras nordliga stamförvandter äro Permier och Syrjäner – tvenne grenar,
hvilka rätteligen kanske borde betraktas såsom en
enda, emedan de både till språk och seder äro från
hvarandra oskiljaktiga. Med dem öfverensstämma
de nordliga Wotjakerne; de sydliga närma sig i någon mon Tscheremisserne. Ehuru till större delen
döpta i den Grekiska trosbekännelsen, skola äfven
Wotjakerne ännu vara tillgifna sin hedniska religion, hvilken enligt Madame Fuchs är föga afvikande
ifrån den Tschuwaschiska och Tscheremissiska. Wotjakernes hela antal uppgifves till 100,00077, hvilka
äro bosatta i Guvernementerna Kasan, Orenburg och
Wjatka. Deras hufvudsäte är i Glasowska kretsen78 af
Wjatska Guvernementet. I Kasanska landet beräknas
deras antal endast till 5,399 själar.
712
Itineraria 5osa 1845_49.indd 712
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Såsom nyss anmärktes, bilda Wotjakerne en
öfvergångslänk emellan Wolga-stammen och den
Permska. Begge dessa stammar hafva i äldre tider
spelat en utomordentligt vigtig rol i det ostliga Rysslands historia. Denna del af landet bestod fordom af
tvenne, efter häfdatecknares vittnesbörd, icke obetydliga handelsmakter: den Permska i norr och den
redan nämnda Bulgariska i söder. Till den förra hörde idel Finska folk, af så väl den Permska, som den
Karelska stammen. Den sednare innefattade utom
Bulgarer, hvilkas härkomst ännu är outredd, samtliga
de Finska stammarne vid Wolga. Om man nu å ena
sidan också nödgas medgifva, att ingendera af dessa
makter bildat ett inom sig slutet helt, ett samhälle
med gemensamma lagar och institutioner, utan varit
splittrade i smärre stammar, med hvar sin särskilda
chef eller stamfurste till öfverhufvud, så är å andra sidan afgjort, att just dessa stammar grundlagt det östra eller Cisuralska Rysslands första cultur. Det gäller
om den Finska stammen öfverhufvud, att den utsått
odlingens frö öfver nordens drifvor. Ehvad stammens
politiska betydelse äfven må hafva varit, dess stora
vigt och betydelse i cultur-historiskt hänseende skall
icke ens den mest obilliga häfdeforskning kunna jäfva. Om derföre någon rättvisa finnes på jorden, så
måste den Finska folkfamiljen i hela sin utsträckning
få en plats i häfderna sig tillerkänd. Stor-Permien och
Stor-Bulgarien skall man åtminstone minnas, så länge
Ryssland äger en historia, ty det ostliga Rysslands
äldre historia är deras, fastän den nu, såsom sagdt,
väsendtligen är en cultur-historia. De första stegen
till kultur äro åkerbruk och handel. Att de Finska
stammarne i Ryssland varit och ännu äro dess flitigaste åkerbrukare, är en känd sak. Hvad åter Bjarmalands och Bulgariens handel beträffar, så vittna
om dess betydenhet enstämmigt flera länders häfdatecknare. Ingenting är sannolikare, än att i äldre tider
en handelsväg gick ifrån Hvita till Kaspiska hafvet
genom Permiers, Bulgarers och Chasarers områden,
713
Itineraria 5osa 1845_49.indd 713
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
samt att denna väg ytterligare fortsattes åt norr ända
till Norige, åt söder till Indien. De vidsträckta floder,
af hvilka det östra Ryssland är genomskuret, gjorde
en sådan handels-communication möjlig. Vid samma
floders bördiga stränder kunde äfven åkerbruket med
framgång bedrifvas. Skogen är blott för vilden, för
nomaden. Skogsmannen är och förblir främmande
för culturen. Derföre se vi äfven de Finska stammarne vid en mera framskriden odling bosatta vid floder,
haf och sjöar. Såsom redan i det föregående blifvit
omnämndt, har Wolga sedan urminnes tider varit
medelpunkten för Tschuwascher, Tscheremisser och
Mordwiner; den Permska stammen har tillhört Kamas och Dvinas flodområden; den Ugriska stammen,
bestående af Woguler och Ostjaker, är koncentrerad
vid Ob-floden; Karelarne bodde fordom vid Dvina
och Hvita hafvet, Wesserne vid Onega och Bjelosero
m. m. Häraf förklaras vidare den anmärkningsvärda, men hittills mig vetterligt ej anmärkta omständighet, att åtskilliga Finska folkstammar bära sitt
namn antingen efter ett bestämdt vattendrag, eller
helt obestämdt låta ordet vatten ingå i benämningen. Så kalla sig Ostjakerne Chondy-chuj eller As-chuj,
d. ä. folk af Konda eller Ob; Permierne benämna sig
Komy af Kama-floden; Mordwa betyder vi vocis folk
vid vattnet; Syrjäner, Mokschaner, Petscherer m. m.
äro idel benämningar, tagna af vattudrag. Af ordet
vatten låta äfven namnen Woter, Wotjaker, Wesser
lämpligast härleda sig. Detta ord betyder i särskilta
Finska språk: wa (Syrj.), wu (Wotj.), wit (Tscher.), wesi
eg[entligen] wete (Finn.), wäd (Mordw.), tschatt[s]e
(Lapp.), o. s. v. Samma ordstam förekommer ock i flera Indo-Germaniska språk, t. ex. Wasser, vatten, вода,
o. s. v. I de Finska språken har, såsom anförda exempel utvisa, den ursprungliga tvåstafviga stammen
blifvit på olika sätt förändrad. För att ej tala om de
vanskliga vocal-ombytena, är i Tscheremissiskan och
Mordwinskan blott slutvocalen bortkastad. Dessutom har i Syrjänskan och Wotjakiskan äfven t blifvit
714
Itineraria 5osa 1845_49.indd 714
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
förvandladt till en aspiration, hvilket är en i alla Finska språk mycket vanlig sak. Att äfven i sistnämnda
språk t ursprungligen tillhört stammen, bevisas icke
allenast genom jemförelsen med Lappskan, Finskan
och andra språk, utan ock genom den allmänna egenskap hos de Finska språken, att, med undantag af
pronomina och partiklar, ett ursprungligt stamord ej
är enstafvigt, så framt deri icke förekommer en lång
vocal eller diphtong. Följakteligen måste man för den
närvarande stammen wu i Wotjakiskan supponera en
ursprungligare form wut, wuti. Och då Wotjakerne
kalla sig sjelfve Wut (Ut) eller Wut-mort, så betyder
denna benämning, likasom Mordwa, helt enkelt: Folk
vid vattnet. Samma betydelse har sannolikt äfven
namnet Woter, hvilka sjelfve kalla sig Watjalaiset, äfvensom Wesser af vesi.
En annan omständighet är likaså vigtig i frågan om de Finska folkslagens benämningar. Likasom
Samojeder och många andra vilda folkslag, hafva äfven de Finska stammarne ursprungligen betecknat
sig med den allmänna benämningen af menniskor. För
det närvarande ega de visserligen ett specifikt namn,
men hos några bland dem kan benämningen menniska ännu icke tilldelas andre, än blott infödingar.
Så betyder i Syrjänskan ordet mort på en gång menniska och en infödd Syrjän, men individer af annan
stam benämnas jös eller jös-mort, och i pluralis woityr eller woityrjas, främlingar, i motsats emot mortjas, menniskor eller Syrjäner. Likaså kallar Tscheremissen sig sjelf Mara, menniska, men utländningen
benämnes edem af det Tatariska adam. Olonesarnes
benämning Lyyti (af люди, folk) är förmodligen en
öfversättning af något inhemskt, härmed liktydigt
ord. Jag återkommer till de nyss ifrågavarande orden
mort (mord, murt) och mara. De äro ursprungligen
ett och samma ord samt beslägtade med det Persiska märd, som äfven betyder menniska. Här har uti
Tscheremissiskan åter t i slutet bortfallit (mart) och
stammen derpå antagit ett schevatiskt a, till följe af
715
Itineraria 5osa 1845_49.indd 715
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
Rostov or R. Velikij is on the
northern shore of Lake Nero
at N57°11′0″ E39°25′0″. The area
inhabited by of the Meryans is
assumed to been on the Volga,
extending to the 19th-century
Governorates of Kostroma and
Jaroslavlˈ. Леонтьев 1996; Рябинин 2014. (TS)
Murom is on the River Oka
at N55°34′24″ E42°3′58″. The
Murom people are assumed to
have lived on the lower course
of the Oka. Рябинин – Кузнецова 2014. (TS)
de Finska språken allmänna sträfvan efter tvåstafviga rötter. Det sålunda uppkomna mara öfvergår efter
det Ryska uttalet nästan ovilkorligt till Marja, som,
till åtskilnad ifrån nomen proprium Marja, lätt kan
förvandlas till Merja. Detta namn bär hos Nestor ett
Finskt folk, som skall hafva bott vester om Tscheremisserne, i trakten af det gamla Rostow.79 Då nu detta ur historien allaredan försvunna folk äger samma
namn med sina grannar Tscheremisserne, så kan med
skäl antagas, att detsamma antingen bestått af Tscheremisser eller utgjort en med dem nära beslägtad
stam. En annan jemväl försvunnen Finsk folkstam,
benämnd Muroma, bodde söder om Merja, eller vester om de närvarande Mordwinerne, i den nejd, hvarest nu staden Murom är belägen.80 Ordet Muroma är
sammansatt af mur, hvars slägtskap med mort (murt)
är omisskännelig, och ma, jord, land. I ordagrann öfversättning betyder således ordet Muroma, folk på
landet, i motsats emot Mordwa, folk vid vattnet. Benämningarna tyckas således antyda, att dessa tvenne
folk tillhört en och samma stam, men delad i tvenne
grenar, af hvilka den ena (Mordwa) haft sina bostäder vid ett vattudrag, den andra (Muroma) åter varit
derifrån afstängd. Ingenting kan vara sannolikare än
detta, men för att till full klarhet bringa Merja- och
Muroma-folkens genealogie, borde man noggrannt
undersöka alla ortsnamn af icke-Rysk härkomst, som
till äfventyrs ännu förefinnas inom gränsorna för
hvardera folkets fordna hemvist. En sådan undersökning hade jag redan påbegynt, men nödgades i brist
på tillräckliga lexicaliska hjelpmedel afbryta densamma. Så mycket finner man med lätthet, att i de fordna
Merja- och Muroma-länderne finnes ett stort antal
ortsnamn, lånade ur den Finska språkstammen, men
om några bland dem uteslutande tillhöra Mordwiner
och Tscheremisser, är en sak, som jag nu icke förmår
utreda.
716
Itineraria 5osa 1845_49.indd 716
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
I.
Perm den 8 (20) Maj 1845.
Den 1 Maj g[amla] st[ylen] sutto några Finska vänner
och språkade tillsamman vid ett glas Donskoje81 uti
N:o 12 af Heidlerska restaurationen i Kasan.82 Tvenne
bland dem83 voro stadda på en treårig resa till Sibirien; de två öfriga84 skulle efter en tvåårig vistelse i
Ryssland innan kort återvända till fädernejorden. En
främmande åskådare skulle tvifvelsutan hos de begge
paren kunnat urskilja de olika känslor, som så olika förhållanden måste framkalla. Men då glädje och
sorg, hopp och saknad på sådant sätt sammanträffa,
kunna de dock i längden ej trifvas väl tillsamman,
utan upplösa sig gerna i humor, hvilken innehåller
uti sig hvardera af de nämnda motsatserna. Det Finska lynnet äger sedan vår oltfader Wäinämöinens och
hans ärade vän Lemminkäinens tider en afgjord benägenhet för det humoristiska. Likasom envisheten,
är äfven humorn hos oss en allmän nationalegenskap.
Hvarje äkta Finne äger deraf sin större eller mindre
anpart. Hos somliga personer är den så inbiten, att
de knappt kunna yttra den vanligaste tanke, utan att
gifva den en viss humoristisk anstyrkning. Ett sådant
lynne befann sig äfven ibland de fyra af slumpen
sammanförda vännerna. Mannen var i Kasan allmänt
känd under namn af den gamla Svensken (Star[o]j
Schwed)85, förmodligen af den anledning, att han i
en stadsdel, benämnd Mokraja86, vid något tillfälle skall varit nödsakad att med eftertryck försvara
det Svenska folkets ära. Den gamla Svensken var
nu såsom en förmedlare af motsatta sensationer, en
alldeles oundgänglig person i vår lilla krets. Främmande för allt narraktigt jägtande efter qvickheter,
talade han skämt på fullt allvar och lade i sina ord
alltid ett stadigt, redbart innehåll. När han t. ex. utbredde sig öfver Finsk ost, Finsk skinka och Finsk
vänskap, begrep man utan möda, att allt detta var
Wine from the Don. (TS)
According to Bergstadi, they
were having breakfast before
the journey. Rancken 1884: 21.
(TS)
Castrén and Bergstadi.
Karl Alexander Alcenius (1819–
1853) who studied Oriental
languages in Kazanˈ in 1843–
1845
(Ylioppilasmatrikkeli
1640–1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15470) and Jakob
Vilhelm Avellan (1806–1891),
teacher of Russian in Hämeenlinna, who studied in Kazanˈ in
1841–1844 (Ylioppilasmatrikkeli
1640–1852, http://www.helsinki.
fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.
php?id=14368). (TS)
Castrén may mean Avellan
who was eldest in the group.
(TS)
Today, the neighbourhood of
the Central Railway Station.
История: какой была Привокзальная площадь Казани
в конце 19 века, Аргументы
и факты Казань 17, April 27,
2011, http://www.kazan.aif.ru/
realty/details/82214. (TS)
717
Itineraria 5osa 1845_49.indd 717
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
He was Justus Adolf Eriksson
(Ericsson) (1820–1895), naval
officer, and director of the pilot service of Finland in 1874–
1882. Rancken 1884: 21; Åkerman 1941: 44. (TS)
Johan David Valerius’s (1776–
1852) ode Tålamodet (Patience),
was awarded the Grand Prix
of the Swedish Academy in
1803. Valerius 1807: 207: “Lid
då, dödlige! – det är din lott; /
Lid med tålamod, – det är din
heder. / Tro det goda, straffadt,
lika godt; / Mer än vägen, skåda, hvart han leder.” I express
my thanks for this information
to Ph.D. Oula Seitsonen. J.D.
Valerius pursued a career in
administration, serving finally
as the chief of the Royal Chancery and the Exchequer of
Sweden. He was awarded the
title of chancery councillor. As
a poet he represented the 18thcentury style, and several of his
poems and songs were popular
in the early 19th century. Nilsson 1955. (TS)
någonting ganska godt och bastant, men att man
ändock efter sin undfångna del kunde tåla en liten
fasta på saken. I sådan anda lät den gamla Svensken
sin humor flöda, oss allom till tröst och uppbyggelse.
Esom oftast blef han likväl afbruten af en om sina
drickspenningar högst angelägen person, som förkunnade, att hästarna längesedan stodo förespända.
Redan lutade också den sista berättelsen mot sitt slut
och allas ögon voro riktade på den sista tåren i glaset,
då en främmande röst i korridoren hördes fråga efter
N:o 12. Alla reste sig upp, allas blickar riktades mot
dörren, och in trädde en man i Rysk militär-uniform.
Denne man var till allas vår glädje och förundran
en landsman – Lieutenant Erikson87, hvilken med
hustru och svärmor befann sig på en tioårig resa till
Ochotsk. Man tänkte sig Eriksons öfverraskning, då
han kom till värdshuset i afsigt att uppsöka en resande Engelsman och helt oförmodadt befann sig i en
krets af landsmän. Nu börjades naturligtvis ett nytt
glam, nya historier uppdukades, den Eriksonska familjens reseäfventyr afhördes, samtalet fick en gladare, lifligare färg. Men då allt i verlden har en ända,
nödgades vi tvenne Sibirie-farare slutligen gifva vika
för hyrkuskens otålighet och säga farväl åt våra vänner, efter att likväl hafva gifvit Erikson vårt löfte att
afvänta honom någonstädes under resan.
Den första Maj afreste jag alltså ifrån Kasan.
Såsom man vet, äro de Ryska vägarna vid denna årstid högst ojemna och dåliga. Följakteligen måste min
bräckliga lekamen, som redan i Kasan blifvit utmattad genom sjukdom och ett stillasittande studerkammarlif, lida omenskligt af den idkeliga skakningen i
ett obeqvämt equipage. Men den gamla Svenskens
humor hade så angripit mitt sinne, att jag blott tänkte
på den vackra visan: ”lid o dödlige, det är din lott,”88
och med ett orubbligt lugn uthärdade den opoetiska landsvägstorturen. Detta var nu en plåga. En annan uppkom af en häftig och kylande motvind, som
dref emot ansigtet hvirflande moln af fin flygsand.
718
Itineraria 5osa 1845_49.indd 718
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Malmyž was a district town
in the Vjatka Governorate at
N56°30′56″ E50°39′50″. (TS)
Så svårt det var, sökte jag likväl hålla ögonen öppna och förskaffa mig en översikt af nejden, som jag
bereste. Den tycktes vara sig temligen lika öfverallt.
Man for öfver en vidsträckt slätt midt igenom ängar
och åkerfält, steg på en liten kulle, sandig och skoglös, kom åter på en slätt, sedan på en kulle och så
hela dagen igenom. Så länge marken ännu icke upplifvas af vårens grönska, äro sådana nejder obeskrifligt tröttsamma att befara. De smitta sinnet med sin
egen gråa färg och försätta betraktaren uti en odrägligt tung och sömnig stämning. Dock hände det mig
understundom vid anblicken af ridande Tatarer, som
på blixtsnabba springare rände utöfver de vidsträckta
stepperna, att jag väcktes ur min dvala och önskade
att fältet vore än större. Likaså när jag ifrån en högt
belägen kulle i ett ögonkast öfverskådade en mängd
Tatariska byar med sina spetsiga, skyhöga kyrktorn,
der icke en ljudande malm, utan en lefvande stämma
förkunnar, att ”Gud är stor” och kallar Allahs barn
till andakt och bön, ville jag hafva bort alla de kullar,
som skymde utsigten öfver andra byar. Ett angenämt
nöje beredde mig äfven sjelfva genomfarten i de Tatariska byarna. Att se frodiga Tatarer yfvas i sina
chalater och blygsamma Tatarskor hölja sina fagra
anleten med hvita slöjor, sådant var åter af ovana en
smula pikant, och jag hann ej heller ledsna dervid,
emedan den Tatariska befolkningen snart upphörde. Efter en resa af något öfver 100 verst, lemnade
jag det Kasanska guvernementet, och i Wjatka ser
man ej mera Tatarer, utan till en början Tscheremissiska, Ryska och Wotjakiska fysiognomier. Längre
fram i Malmyschska kretsen89 samt i synnerhet uti
den Glasowska blifva Wotjakerne det rådande folket. Desse utgöra, såsom bekant är, en gren af den
Permska stammen och äro för resten ett stilla, godt,
idogt folk. Under hela resan genom Wotjakernes område vistades jag med min andliga varelse i Finland.
Att framkalla allehanda fosterländska illusioner, dertill var först och främst naturen utmärkt gynnande,
719
Itineraria 5osa 1845_49.indd 719
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
ty här såg jag, likasom i Finland, floder, sjöar, skogar, kärr, moar, höjder och dalar. Vidare är det ock i
grunden samma folk, som bebor hvardera landet. Jag
vill icke här orda om den filologiska öfverensstämmelsen mellan Finnar och Wotjaker, ännu mindre
om fysiognomiska och craniologiska, utan blott om
den anthropologiska, den allmänt menskliga. Denna
öfverensstämmelse röjer sig öfverhufvud i ett stilla,
sedigt och ärbart lefverne, vida skildt ifrån allt, hvad
man i de flesta andra guvernementer är van att se och
erfara. Således märkte jag i byarna inga dagdrifvare, inga nyfikna åskådare, inga skrålande fyllhundar,
utan enhvar tycktes vara stadd i sina laga värf och
förrättningar. På stationerna gick allt för sig i största
stillhet. Ingenstädes blef jag bedragen, ty allt utom
skjutslegan betaltes efter godtycke och knot yttrades
aldrig. Utan att på förhand betinga sig arfvode för
gifna uppdrag, uppfyllde man med största beredvillighet alla mina önskningar, och den allraringaste
vedergällning emottogs med en oskrymtad känsla af
tacksamhet. Sådan fann jag Wotjaken – from, enkel
och oskuldsfull, liksom vår Finska bonde. Måhända
hade jag likväl sett alltsamman i en helt annan dager,
om ej just inom det Wjatska guvernementet vårens
hulda genius för första gången på detta år hade helsat mig med sina milda vindar, sina ljufva dofter, sina
lätta fjärlar och sitt herrliga solsken.
Tvenne dagar njöt jag af vårens glada gåfvor
under Wjatkas himmel. Under loppet af den tredje
kom jag till Permska guvernementet, och här mötte
mig på en gång en grå himmel, kulna vindar, stora
drifvor och dystra, bergiga nejder. I anledning af landets ojemna karaktär hafva några författare härledt
namnet Perm, Permia, Bjarmia af det Finska vaaramaa
(bergsland). Naturligare är dock i filologiskt hänseende ordets härledning af Perämaa – en benämning,
som förmodligen Sawolotschanerne i tiden gåfvo
landet, emedan det var beläget bakom deras område.
Den Permska stammen utsträckte sig fordom ifrån det
720
Itineraria 5osa 1845_49.indd 720
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
norra Sawolotschje-landet vid Dvina ända till Kamafloden i söder. Nu är redan den egentliga Permska
befolkningen af Ryssarne utträngd vida nordligare,
långt bortom de orter, hvilka jag genomreste. Efter
att hafva lemnat Glawoska kretsen, färdades jag en
dag inom Permska området i kretsen Ochansk och
kom så den 6 Maj till guvernementsstaden Perm.90
Nämnde stad äger ett fördelaktigt läge vid venstra
stranden af Kama, men den bästa stadsdelen ligger
ännu i grus och aska efter den stora brand, som för
några år tillbaka öfvergick staden. Förstäderna åter
bestå till det mesta af låga och jemmerfulla kojor.
Om stadens innevånare kan ej annat sägas, än hvad
som länder till deras berömmelse. De hafva i allt blifvit sin nationalitet trogna, men hysa äfven derföre
en viss superstitiös fruktan för fremlingar. När jag i
går gjorde ett slag kring stadens gator, stadnade allt
folk att begapa min utländska figyr. Härvid var jag i
tillfälle att höra mångahanda mig rörande frågor och
anmärkningar, såsom: Кто такiй? Чертъ его знаетъ.
Такого то прежде у насъ не бывало o. s. v. I en
grupp talades om cholera och mordbrännare. En käring hade till och med den näsvisheten att midt för
min näsa säga åt sin granne: плюнь! För öfrigt har
jag i denna stad ingen ting erfarit, som skulle förtjena att anmärkas. Här finnes, likasom i andra städer,
större och mindre hus, bredare och smalare gator,
torg, kyrkor och krogar, skolor, cancellier, kaserner
och tusen andra saker. Men hvad här icke finnes, är
ett anständigt värdshus, och derföre säger jag staden
farväl, fastän Erikson ännu ej är kommen.
Permˈ was founded on the River Kama at N58°0′44″ E56°12′56″
in 1781. It was a mining centre
and governorate administrative town since 1796. In Castrén’s time it had ca. 10,000 inhabitants. Permˈ had been destroyed by fire in 1842 and another disastrous fire was to
come in 1879. Горячко – Чагин
2014: 725; Статистическiя таблицы: 34; Губернии Российской империи: 216. (TS)
721
Itineraria 5osa 1845_49.indd 721
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
Tjumenˈ is on the River Tura at
N57°9′33″ E65°31′56″. In Castrén’s time it was a district town
in the Governorate of Tobolˈsk
with slightly less than 10,000
inhabitants. Статистические
таблицы: 48. (TS)
On 8/20 May. They continued
from Ekaterinburg on 11/23
May, arriving in Tobolˈsk five
days later. Rancken 1884: 26–
27.
II.
Tjumen den 13 (25) Maj.91
I Perm väntade jag tvenne dagar på Erikson och ledsnade slutligen att vänta. När hästarna redan voro förespända och allt inpackadt, stadnade en Kasansk tarantas utanför posthuset, och se! just denna var den
väntade.92 Den innehöll utom Lieutenant Erikson
hans unga fru och gamla svärmor – den af alla studenter i Helsingfors för sina lika rundliga, som billiga portioner välkända Fru Kristén. En melancholisk känsla genomfor mitt innersta, när jag såg den
gamla, hvilken i så många år moderligen sörjt för
student-corpsens lekamliga förkofran, sitta blek och
hopkrumpen i hörnet af en skakande tarantas. Jag beklagade den goda frun, som för allt sitt välförhållande
ej rönte ett bättre öde, än att på gamla dagar blifva
väderdrifven till Sibiriens öde kuster; jag beklagade
de arma studenterna, hvilka nu vår Herre må bevara
för hunger och dyr tid, då de ej mera hafva fru Kristéns menniskoälskande hjerta att lita sig till i bedröfvelsens stunder. En skald kunde öfver detta sorgliga
ämne författa en hel elegie, men jag tycker mig hafva
uppfyllt all rättfärdighet, då jag beledsagat den åldriga frun på hennes, såsom det tyckes, sista vandring
öfver de Uralska bergen. Oaktadt det sorgliga i min
befattning, har dock måhända ingen med gladare
känslor, än jag, öfverstigit Urals höjder. Mig gladde
det angenäma vårvädret, den upphöjda naturen, lifligheten på vägarna, den odlade nejden o. s. v. Det
Permska guvernementet förhåller sig till det Wjatska,
såsom en brusande ström till en lugn insjö, och den
som ifrån Wjatska sidan kommer till Perm, känner
sig vara väckt till en ny, frisk verksamhet. Den Jekaterinenburgska delen af Ural äger visserligen partier,
der man kan slumra likaså sött, som på Wjatkas hedar; men lyckligtvis är menniskoanden så vida skilld
ifrån stenen, att hon efter en gifven impuls ej genast
722
Itineraria 5osa 1845_49.indd 722
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
återfaller till jorden, utan bibehåller sin svängkraft
åtminstone så länge, som vägen räcker ifrån den ena
kullen af Ural till den andra. På de Uralska stepperna
togs dessutom, såsom jag redan anmärkte, uppmärksamheten i anspråk af många olikartade föremål. Då
man i Wjatka endast varseblef några få resande – till
större delen arma Mercurii93 tjenare, hvilka likasom
jag sjelf skakat sönder sin lekamen på upplysningens rackar-kärra – var deremot den Uralska vägen
full af åkande, ridande och gående, hvilka i helgdagsdrägt och helgdagsmin tågade till någon närbelägen
kyrka för att fira den instundande Nicolai-festen94.
Märk äfven i Jekaterinenburgska trakten dessa folkrika byar, dessa bruk med sina vidsträckta environger,
dessa sköna landtgods, dessa ståtliga stenkyrkor, hvad
har det arma Wjatka mot allt detta att uppvisa? Ligg
emellertid nära mitt hjerta, du fattiga land, medan
min ande flyger hän öfver Urals höjder.
Jag har på tre ställen öfverfarit Ural, vid Obdorsk95, Werchoturje96, Jekaterinenburg97. Vid Obdorsk stod den gamla jätten med sin kala hjessa insvept i moln, vid Werchoturje såg jag hans utbredda
armar, vid Jekaterinenburg syntes blotta fingerknotorna. Vid Obdorsk hoppade renar, vid Werchoturje
sprungo elgar, vid Jekaterinenburg betade boskapshjordar. Vid Obdorsk var allt tundra, vid Werchoturje allt skog, vid Jekaterinenburg bestod det mesta af
odlade fält. Vid Obdorsk såg jag Ostjaker och Samojeder, vid Werchoturje Woguler, vid Jekaterinenburg
Baschkirer. Vid Obdorsk funnos tält, vid Werchoturje hyddor, vid Jekaterinenburg höga hus. Dessutom
funnos i Jekaterinenburg och dess omgifning tusen
saker, hvartill man ej finner någonting likt eller olikt
uti Obdorsk och Werchoturje; men jag hann ej bese
mycket, ty Erikson gaf sig icke tid att dröja och jag
ville följa sällskapet åt i det längsta. Dock skillde sig
våra vägar redan 26 verst öster om Jekaterinenburg.
Erikson tog den södra vägen öfver Ischim till Irkutsk;
jag åter styrde min kosa mera norrut [t]ill Tobolsk.98
Mercury (Mercurius), the Roman god of merchants and
messengers. (TS)
The so-called Spring Nicholas on 9/21 May to distinguish
it from the Winter Nicholas on
6/18 Dec. Шагина 2001: 345.
(TS)
On the way to Siberia in October–November 1843. Obdorsk
(today, Salexard) is situated
near the mouth of the River Obˈ
at N66°31ʹ18ʺ E66°36ʹ18ʺ. (TS)
On the way back to Finland
in early 1844. Verxoturˈe is on
the River Tura at N58°51′37″
E60°40′23″. (TS)
Ekaterinburg is at N56°50′38″
E60°35′19″. (TS)
Tobolˈsk is on the River Irtyš
at N58°11′58″ E68°15′16″. When
Castrén visited it, it was a governorate centre with ca. 16,000
inhabitants. Статистические
таблицы: 48. (TS)
723
Itineraria 5osa 1845_49.indd 723
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
Turinsk is on the River Tura
at N58°3′50″ E63°41′5″, Solikamsk is on the River Kama
at N59°42′0″ E56°42′0″ and Velikij Ustjug is on the River Dvina at N60°45′25″ E46°18′24″.
Kargopolˈ is on the River Onega at N61°30′9″ E38°56′53″,
Pudož is on the River Vodla
at N61°48′18″ E36°32′36″, and
Petrozavodsk is on the opposite
side of Lake Onega at N61°48′9″
E34°20′23″. Olonec (Ru.)/Aunus (Fi.) is at the confluence of
the rivers Megrega and Olonka at N60°58′44″ E32°58′19″ and
Sortavala, which was in the
Grand Duchy of Finland, is at
the northern end of Lake Ladoga at N61°42′0″ E30°41′30″. (TS)
Bergstadi described their physical condition in Tobolˈsk on 22
May/3 June: “Castréns vanliga
krämpor hafva stundom visat
tänderna, men jag har lyckligt
nog, hela tiden varit vid god
helsa. Så till vida är det godt
och väl, men mat och annat
hvad till kroppens nödtorft hörer? Den kräsliga vägkost, bestående af hjerpar, orrar, äplen,
päron, aprikoser, smör, bullor,
bakelser o. s. v. allt af det utsöktaste och delicataste slag,
hvilken vi medfört ifrån Petersburg, var, så när som på en
del af desserten, med helsan
förtärd då vi ankommo till Kasan. Här åto vi alla dagar: 1:mo
soppa med kött, 2:do kött, 3:tio
kött, 4:to kött; voro alltså fullkomligt assurerade mot hungersnöd. Men då vi derifrån
afreste, befarade vi på fult alfvar, att den Stora Fasta, hvarmed den ädla Fru, som så rikeligen försett vår matsäck vid
Nu är jag i Tjumen och helsar Asias jord välkommen i samma stad, der jag för något mera än
ett år tillbaka bjöd Sibirien och hela den gamla verlden ett evigt farväl. Jag reste då öfver Turinsk, Werchoturje, Solikamsk, Kaj, Welik[o]-Ustjug, Kargopol,
Pudo[s]ch, Petrosavodsk och Sordawala.99 Då jag
nu öfver Petersburg, Moskwa, Kasan, Perm, Jekaterinenburg återvänder till Tjumen, har jag under
loppet af detta år beskrifvit en cirkel, som med alla
sina större och smärre declinationer lärer omfatta vid
pass 10,000 verst. Jag undrar just, om ej detta skulle
räknas mig till godo, så framt jag ville söka min fortkomst vid något postverk!
III.
Tobolsk den 16 (28) Maj.100
Under resan ifrån Tjumen, eller redan ifrån Jekaterinenburg till Tobolsk, erbjöd naturen för min nyfikenhet ingen ting, hvad jag ej redan tusende gånger sett
och till leda beskrifvit – ändelösa slätter, dels odlade
till åker och äng, dels skogbevuxna. Allt är ödsligt,
enformigt, liflöst. En qväfvande tyngd hvilar öfver
land och folk. Den infödda Sibirjaken står hos Ryssen i godt rykte för sina enkla seder, sin gästfrihet
och välvilja, hvilket allt till en del kan äga sin riktighet. Men att hos det Sibiriska folket förnimma
någon glädjeyttring, t. ex. sång, dans, allmänna eller familjefester, sådant hör till de allra ovanligaste
sällsamheter, åtminstone i Tobolska guvernementet.
Den som är van att se, huru i Ryssland lifvets ström
brusar öfver alla bräddar, känner sig rätt illa till mods
uti den Sibiriska stillheten. Det är icke en stillhet,
allstrad af själens inre, fridfulla, harmlösa väsen, utan
den har till moder köld, likgiltighet och förhärdelse.
724
Itineraria 5osa 1845_49.indd 724
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Hvad annat än förhärdelse låter väl också tänka sig
i ett land, der största delen af befolkningen består
af bofvar och deras afföda – ett land, hvaröfver hela
rikets förbannelse hvilar. Allmänneligen, behöfver
menniskan, för att icke förfalla till jude, zigenare eller något desslikes, ett fosterland, som hon kan älska
och hvari hon sjelf åtnjuter menniskors aktning. Men
huru skall den arma Sibirjaken våga älska ett land,
som hela verlden afskyr, och hvad aktning kan han
fordra af andra, då han icke ens kan hysa någon aktning för sig sjelf. Sibirien måste nödvändigt deltaga
uti någon stor patriotisk handling, för att folkets sediga medvetande må upprättas.
IV.101
Tobolsk den 19 (31) Maj.
Jag sitter sedan några dagar i Tobolsk och begrundar i hvilken riktning min kosa hädanefter bör ställas. Det är den i början gifna riktningen, hvarpå ofta
sakens hela framgång beror. Nu låter väl min väg på
förhand ej med säkerhet bestämma sig, emedan Sibirien i linguistiskt och ethnografiskt hänseende ännu
är föga mera än en i dimmor höljd ocean; men någon ting måste man dock hafva öfvertänkt och beslutadt, förrän man gifver sig ut på villande hafvet.
Vetenskaps-Akademien har visserligen lättat mina
bekymmer, derigenom att den uppgifvit alla de hamnar, jag under resan har att söka; men att uppgöra
nödiga sjökort, detta har Akademien anförtrott åt
min egen omtanke. Min instruction säger härom, att
upplysningar och underrättelser, erhållna på ort och
ställe af sakkunniga personer, hufvudsakligen böra
bestämma mina resetourer. Ännu i saknad af alla
afresan ifrån Petersburg, hotat
oss, beklagligtvis nu skulle instunda. Men lyckan stod oss
ännu bi. Smotritelfruarna trakterade oss med det bästa köket
förmår: smakliga kålsoppor,
biffstekar, kiselj, blini, och hvad
som var det bästa, med de delicataste fisksorter, Sterleder och
Ossetriner, tillredde än i soppor
än med såser. Och då vi sammanträffade med fru Christén
lefde vi såsom uti Eden. Ej nog
att hon under resan moderligen
sörjde för vårt välbefinnande; nej, hon gaf oss före skiljsmessan en mängd välmenande
och ypperliga råd, så att vi nu
fär alla tider äro i detta afseende fullt betryggade. Allt har
således emot förmodan aflupit
lyckligt, och vi hafva under
hela vår färd ej varit utsatta för
någon nöd, om jag undantager
den gröna, hvarvid våra näsor,
i brist på bättre kost, här beklagligtvis nödgats vänja sig!”
Rancken 1884: 28–29.
The green is snuff of poor
quality. See next page.
Another description, from
24 May/5 June, reads: “Under
vår vistelse härstädes hafva vi
besökt apothekaren Kasch, hos
hvilken vi åto en middag, och
Gymnasii Directorn, hos hvilken vi tillbragte en afton. Der
var Gymnasii hela Philologiska Section in toto, och bland
dem en qvidam, som författat
en Wogulisk Katekes, af hvilken äfven Castrén fick del, men
emot skriftelig förbindelse att
återställa’t.
Såsom Nemtser fick vi en
mängd uppvaktiningar af andra Nemtser. De otvifvelaktigt
725
Itineraria 5osa 1845_49.indd 725
21.8.2019 16:24:02
�Itineraria
intressantaste af alla voro dock
trenne: en Fransyska, samt
tvenne Tyskar, Teller och Wahlström. Fransyskan, vanligen företrädesvis kallad Nemkan, var
en gammal gumma, som i tiden
tjenat hos någon Rysk General,
som sedermera blifvit Guvernör uti Sibirien. Så hade hon
kommit till Tobolsk. Här njöt
hon högt anseende genom det
delicata bröd, som hon förstod
att baka, och hvarmed hon dageligen försedde de förnämare husen uti staden. Såsnart
ryktet om vår ankomst hunnit sprida sig, infann sig också Nemkan hos oss, och vi sågo
det så mycket hellre, som vi
funno, att hon verkeligen i hög
grad förtjenade det loford, som
den allmänna opinionen tilldelat henne. Hvarje dag försedde hon oss kräseligen, och vid
afresan bullade hon upp en makalös vägkost –
Likasom Nemkan var berömd genom sitt bröd, så var
Teller det genom sitt snus. Alla
finare näsor uti Tobolsk förser han med en kost vida öfver
den, hvilken de handlande tillhandahålla den härstädes bosatta menskligheten. Denna
är nemligen ett otyg, likt det
som man får se hos våra Finska spågummor, och som vanligtvis bär namnet af den gröna
nöden. Under sådana förhållanden var oss Tellers tjenstaktighet af lika stor, om ej större vigt än Nemkans. Också var
han mycket beredvillig att i
framtiden per posto tillhandahålla oss snus. Häraf ses nogsamt, att mannen väl förtjenar
sin lilla tirad. Dessutom gjorde
hithörande upplysningar, kan jag blott i största allmänhet redogöra för resans framtida riktning.
Till vinnande af en klarare åskådning har jag indelat det blifvande fältet för min verksamhet uti trenne delar: den norra eller Samojediska, den mellersta
eller Ostjakiska, den södra eller Mongoliskt-Tatariska. Det är enligt instructionen den norra eller Samojediska delen af Sibirien, som väsendtligen bör af mig
i linguistiskt och ethnographiskt hänseende undersökas. Men såsom man vet, eller åtminstone förmodar,
hafva åtskilliga Samojedstammar, under sin vandring
ifrån Altaj till Ishafvet, qvarstadnat i medlersta och
södra Sibirien inom Ostjakernas, Mongolernas och
Tartarernas närvarande områden. Bland dem skola somliga redan hafva sammansmultit med landets
öfriga invånare; andra deremot sägas ännu qvarlefva
med bibehållande af sitt språk och sin nationalitet,
fastän de till följe af sitt ringa antal ej behörigen åtskiljas ifrån hufvudfolket, utan blifva förvexlade dels
med Ostjaker, dels med Mongoler och Tatarer. Enligt
den gifna instructionen tillhör det äfven mig, att om
alla de för Samojeder misstänkta folkstammar i Sibirien utreda, hvad de i sjelfva verket äro. Detta kan
rimligtvis icke ske utan en dessförinnan vunnen kännedom af de Ostjakiska, Mongoliska och Tatariska
språken. Ty om jag också icke skulle hinna inlåta mig
uti en noggrannare undersökning af de språk, hvilka
tilläfventyrs ej äro af Samojedisk upprinnelse (t. ex.
Kojbaliskan, Sojotiskan m. m.), ehuru man så betraktat dem, är likväl en allmän kännedom af nyssnämnda språk och i synnerhet af Ostjakiskan nödvändig
till att ådagalägga den närmare beskaffenheten af de
genom Ostjakiskt, Mongoliskt och Tartariskt inflytande ombildade Samojedspråk.102
Det är nu Ostjakiskan, som till en början kommer att bestämma riktningen af min resa. Hade jag
ej detta hinder att öfvervinna, så kunde jag omedelbart företaga en i många hänseenden intressant resa
till Samojederne – intressant äfven derigenom, att
726
Itineraria 5osa 1845_49.indd 726
21.8.2019 16:24:02
�Russia and Siberia –, Travel Reports
den skulle sammanhänga med min föregående resetour. Jag har nemligen tillförene ända ifrån Mesen
beledsagat den Samojediska befolkningen genom de
Kaninska, Timanska och Bolscheseme[l]ska tundrorna öfver Ural allt intill Obdorsk. Rätteligen borde jag
på sistnämnde ort åter vidtaga mina undersökningar
och styra kosan ifrån Obdorsk till Nadymska Viken,
derifrån till Tas och vidare till Jenisej-floden. Men
under denna resa skulle jag komma i beröring me[d]
folkslag, hvilka af somliga författare hållas för Samojeder, af andra för Ostjaker. Förutsatt att de hvarken
äro rena Samojeder eller Ostjaker, utan utgöra en
blandning af hvardera folket, så vore min resa den
Ostjakiska lärdomen förutan i det närmaste förfelad.
Skulle nu äfven denna förutsättning vara ogrundad,
så hyser jag i alla fall en på goda skäl grundad farhåga, att resans ändamål på denna väg ej kan ernås.
Det heter uti min instruction: Akademien önskar, att
språkstudierna skola under resan blifva hufvudföremålet för min ansträngda verksamhet. Men för att
slika studier under en sommartiden verkställd resa
hellst med någon framgång skola kunna bedrifvas,
är det oundgängligen nödvändigt, att den resande
kommenderar sin egen skuta och efter godtfinnande
kan bestämma sin resa. Så stora tillgångar, som härtill
skulle erfordras, kan icke hvarje man disponera. Jag
för min del vore nödsakad att sälla mig tillhopa med
Ryssar, hvilka i handels-affärer besöka Ishafvets kuster. Men handel och vetenskap räcka hvarandra sällan
en broderlig hand, och i närvarande fall kunna mina
intressen alldeles icke bestå tillika med köpmannens.
Medan han köpslagar med Ostjaken, eller i god ro insaltar sin fisk på någon öde strand, borde jag ligga i ett
Samojedtält, der köpmannen sommartiden ingenting
har att uträtta. Härtill kommer, att de Obska skutorna
på sin höjd komma till Nadym, hvarest Ostjaker ännu
äro bosatta; men huru min resa härifrån skall kunna
fortsättas till Tas, eller om det med mina tillgångar ens
är möjligt, vet jag icke. Det vet jag blott, att sommaren
han oss stora tjenster vid anstalterna för resan; och vi funno här till vårt nöje, att Tyskheten, då den framträder utan
anspråk, är någonting högst
älskvärdt. […] Vår andre man
Wahlström, var en gråhårsgubbe, som i det närmaste sett ett
sekel fly, och derunder varit
förkastad många skiften. Född i
Stralsund, hade han i sina yngre år tjenat vid svenska flottan.
[…] Men treåriga kriget utbröt,
och han blef tillfångatagen vid
Hogland. Kort derefter gick
han i Rysk krigstjenst […] Sedermera blef han mycket begagnad af höge Herrar, och reste som betjent med dem kring
hela det stora Ryska riket […]
Gammal vorden, hade han för
alltid bosatt sig uti Tobolsk, der
han öfver 30 år lifnärt sig med
bokbinderi samt förfärdigandet
af paraplyer, hvilket gaf honom
en nödtorftig utkomst. […] Vi
hafva haft honom nästan hvarje afton hos oss, och det har
varit ett högt nöje att betrakta denna ärevördiga minnesvård från framfarna dagar. Likasom vi njutit af hans, så har
också han njutit af vårt umgänge, ty ha menar att han nu
kunde dö med fröjd, då han efter en så lång tid ännu engång
fick höra Svenskans för honom
så kära ljud. –” Rancken 1884:
32–35. (TS)
This description has been published in German as Castrén
1845a.
A critical edition of Castrén's
Khanty grammar, see Castrén
2018b.
727
Itineraria 5osa 1845_49.indd 727
21.8.2019 16:24:03
�Itineraria
Kolva is situated on a small river of the same name near its
confluence with the River Usa,
N65°57′47″ E57°21′42″. (TS)
There is a footnote by Sjögren
in Castrén 1845a here: Eben
hier war es auch, wo Dr. Castrén damals den Grund zu der
Krankheit legte, von der er später in Obdorsk befallen wurde, und die einen so drohenden Charakter annahm, das er
auf den dringenden Rath seines Arztes in Beresow die damals bereits von der Akademie
beschlossene Fortsetzung seiner Reise einstweilen aufgeben
und eiligst nach seinem Vaterlande zurückkehren musste,
um dort in nöthiger Ruhe die
zur Zeit noch sogar problematische Wiederherstellung seiner zerrütteten Gesundheit abzuwarten. S[jögren].
See p. 504–528, esp. 523–528.
There is a footnote by Sjögren
in Castrén 1845a here: Hat der
V[er]f[asser] hier nicht etwa
Samojeden f a m i l i e n schreiben wollen? S[jögren]. Castrén
denied it in his letter to Sjögren
on 25 July/6 August 1845.
på dessa orter är en högst olämplig årstid för resor i
linguistiskt hänseende. Philologen bör så inrätta sig,
att han för sina egentliga studier utväljer vissa ändamålsenliga hufvudstationer, men undviker allt dröjsmål på obebodda, folktoma trakter, der för hans ändamål naturligtvis ingenting är att förtjena. Vintertiden
kan han efter behag stå stilla eller resa, ty då finnes,
för att tala i Samojedisk anda: folk öfverallt och väg
öfverallt. Men om sommaren äro Samojederne kringspridda och all communication på tundrorna afbruten,
så att man på hela månader ej kan komma ur en fläck.
Denna erfarenhet har jag mera än en gång fått besanna
och sednast under en resa ifrån Kolva103 till Obdorsk
1843 om hösten. Jag reste då i sällskap med Syrjänska
bönder på en så kallad kajuk Uusa-floden uppföre och
nådde efter vid pass tvenne veckors färd foten af Ural.
Här nödgades jag ligga stilla på en öde tundra under
väntan på renar och vinterföre i nära fem veckors tid
och lifnära mig med kött af störtade renar.104 På hela
resan emellan Kolva och Obdorsk dröjde jag nio veckor, utan att träffa en enda Samojed på vägen. Tvenne
månader sednare hade jag kunnat verkställa samma
resa på nio dygn och finna vägen full med nomader.
Att ungefär enahanda förhållande skulle komma att
äga rum i närvarande fall, har jag allt skäl att förmoda.
Ännu en omständighet förmår mig att slå den
äfventyrliga Ishafs-färden ur hågen. Under min vistelse i Beresow förlidet år hörde jag omtalas, att vid
floden Kasym skulle finnas åtta nomadiserande Samojedstammar105, hvilka i anseende till språket troddes i
betydlig mon skilja sig ifrån de till Obdorska volosten
hörande Samojeder. En så vigtig uppgift kan naturligtvis icke af mig lemnas utan all uppmärksamhet,
utan mitt bemödande måste blifva, att före afresan
till Jenisej söka förskaffa mig närmare upplysningar
om denna hitintills förbisedda gren af Samojed-ätten.
Detta kan förmodligen icke ske förr än om hösten,
då de Kasymska Samojederne skola besöka Kondinsk
och Surgut.
728
Itineraria 5osa 1845_49.indd 728
21.8.2019 16:24:03
�Russia and Siberia –, Travel Reports
I betraktande af alla dessa omständigheter har
jag i nästa sommar endast ämnat röra mig på floderna
Irtisch och Ob samt derunder hufvudsakligen sysselsätta mig med studium af Ostjakiskan. Till hufvudstation tyckes nejden af Samarova vara bäst egnad,
emedan Ostjaker af skillda district der stöta tillsamman och enligt härvarande Ryssars utsago äro i anseende till språket betydligt afvikande från hvarandra. Väl ligger en närmare utredning af de särskildta
Ostjakdialecterna utom fältet för min verksamhet;
men det är redan för den allmänna öfversigten af ett
språk, i synnerhet ett rått och alldeles obearbetadt
språk, såsom Ostjakiskan, nyttigt och nödvändigt,
att med hvarannan jemföra flere dialekter. Dessutom
hoppas jag på en möjlighet, att här på orten redan
under sommaren kunna erhålla nödiga upplysningar
om de Kasymska Samojederna. I sådant fall kunde jag
straxt med första vinterföre fortsätta min resa åt något annat håll. Så väl enligt Akademiens instruction,
som min egen önskan, borde jag nu sträfva att komma
först till Tas och sedan till Jenisej, för att efter inhemtad, fullständig kännedom af den allmänna, nordliga
dialecten af Samojedspråket öfvergå till dess sydliga
utgreningar. Detta är en plan, som jag ännu med fasthet vidhänger, men tillika förutser jag, att den i utförandet skall möta betydliga svårigheter. Först och
främst är jag ännu oviss, om man ifrån den Surgutska
sidan ens kan komma till Tas, och för det andra skulle enligt nämnda plan de i trakten af Narym boende
Samojeder blifva för denna gång af mig obesökta. I
och för deras skull vore jag sedan nödsakad att ifrån
Jenisej göra en resa af flere hundrade verst till Ob-floden. Till undvikande af denna omväg kunde min resa
äfven inrättas på det sätt, att jag hela nästa vinter skulle uppehålla mig hos de särskildta Samojed-grenarne
vid Ob-floden, resa om våren uppför Ket till Jenisej,
styra denna flod utföre och göra återresan uppför Tas.
Men allt detta måste bero af omständigheter och förhållanden, hvilka ännu ej låta bestämma sig.
729
Itineraria 5osa 1845_49.indd 729
21.8.2019 16:24:03
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
16 Utdrag ur Reseanteckningar 1845 af Doct[or] M. A. Castrén (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/dc6b3abafdbf8e007de9b1cd43865732.pdf
7d6646c368783462acdbbfb8056d7144
PDF Text
Text
Itineraria
The mscr is a notebook sent
by Castrén to Sjögren via Helsinki to St Petersburg (SKSA
A721) on 12/24 August 1845.
Its size is ca. 21 x 26.5 cm.
Its cover bears the title Reseanteckningar af Dr M. A.
Castrén. The letter arrived in
Helsinki on 3 Nov. 1845. The
clean copy is not by Castrén
but most probably by Bergstadi. Cf. letter to F.J. Rabbe,
25 July/6 Aug. 1845, in the volume of letters in this series.
The footnotes are by Castrén. The report was dated Samarovo, 24 June/6 July 1845.
A draft version of this report
is included in the travel diary
SLSA 1185 and it is published
from p. 1021 on.
The description has been
published in Swedish in Morgonbladet and in NRF II, and
in German in the Bulletin of
the Academy of Sciences in
St Petersburg and in Das Ausland in Stuttgart. See Castrén 1845b; 1846a; 1855: 39–60;
1847e: 137–152. Some sequences have been omitted in Mbl,
Bulletin and Ausland.
Frans Johan Rabbe (1801–
1879) was Doctor of Medicine
and manager of the baths at
Ulrikaborg/Ullanlinna in Helsinki. He was one of the three
founders of the journal Suomi
and he was active in the Finnish Literature Society since
its founding. Rabbe took care
of Castrén’s affairs on several occasions in Helsinki during the latter’s travels. Luther 2001b; Tommila 1982: 46,
☙ ❧
17
Reseanteningar106
Juni
Samarowa den 24 Juli 1845.
6
Den 25 Maji/6 Junii107 reste jag tillika med min kamrat på en smal och ojemn skogsväg ifrån Tobolsk till
Bronnikowa108 – den första station på Beresovska vägen. Här tog landsvägen slut och vi instufvade oss nu
med pick och pack uti en liten båt, för att anträda flodresan utför Irtisch109. Efter en i månader fortsatt resa
till lands utbyter man med nöje släden och tarantasen
emot den uslaste ökstock. Hvad särskildt mig beträffar, hyser jag af gammalt en viss förkärlek till flodfärder. Floderna äro den landsväg, som jag tidigast beträdt och äfven sedermera fortfarit att ofta beträda.
Ända ifrån barndomen har jag varit förtrogen med
flera bland Finlands nordliga floder. I mognare år har
jag ofta färdats på floderna i Lappland och norra
Ryssland. Att nu äfven få göra bekantskap med en af
Sibiriens hufvudströmmar, var en tanke, som med lifligt intresse fängslade mig. Såsom detta intresse var
fremmande för resans vetenskapliga ändamål, så
hände det understundom att jag öfverlemnade mig åt
en stilla betraktelse af den Chinesiska flodens tjusande skönhet. Lik en tärna i dansen rör hon sig i tusen
behagfulla böjningar, skygg att möta sin älskare Ob,
som ifrån sidan genskjuter till hennes möte. Irtisch är
obestridligt en af de vackraste floder i Norden. Hon
upprör och skakar icke känslan genom brusande vattenfall, branta klippor och skrofliga berg, såsom
många bland Finlands och Lapplands floder; ej heller
är hon så trög i sitt lopp, som flera elfvar i det norra
59. (TS)
730
Itineraria 5osa 1845_49.indd 730
21.8.2019 16:24:03
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Ryssland, på hvilka känslan hinner domna och somna
under tyngden af det evigt enahanda. Allt hos henne
tjenar till att bilda en tafla af den skönaste harmoni. I
☙ sitt lopp är hon strid men jemn, ❧ hon äger en oändelig rikedom på grenar, holmar, uddar, vikar; hennes
stränder äro omvexlande, än höga och branta, än åter
lågländta ängsslätter, som prydas af den rikaste vegetation. Ingenting kan likväl vara angenämare för
ögat, än de midt i floden kringspridda grupperna af
blommande träd, hvilka tyckas ega endast böljan till
fäste för sina stammar. När man uti en liten Ostjakbåt
ilar fram på flodens strida bölja, förekomma dessa
trädgrupper såsom simmande lustgårdar. De sakna
icke heller sina invånare. Himmelens och luftens fåglar sjunga i dem vid solnedgången melancholiska
qväden – jag säger melancholiska, ty ett drag af vemod hvilar öfver den Chinesiska jungfruns sköna
änne. Hon sörjer, likasom björken i Kalevala, att hon
saknat en hägnande vård och ännu ej är, hvad hon i
den vises hand kunde blifva. En vild natur är alltid
vemodsfull att åskåda; – till och med under vårens
skönaste fägring liknar hon på sin höjd en brud i
sorgdrägt. Vid Irtisch är dock den första vildheten redan kufvad; åtminstone förekommer den icke mig så
tryckande, såsom jag ofta funnit den annorstädes uti
Norden. Detta kan till en del äfven härflyta af den
omständighet, att Irtisch i historiskt hänseende är
både vigtigare och bättre känd, än de flesta andra af
Nordens floder. Med någon kännedom af Sibiriens
öden, isynnerhet under dess eröfrings-period, stöter
man vid Irtisch oupphörligen på historiskt märkvärdiga localiteter. Dessutom gifves här mycket, hvarom
häfderna ingenting tala, men mannen i styret förtäljer
milslånga historier, hvilka mest hvälfva sig kring
Tschudiske Bogatirer, Ostjakiske och Tatariske Furstar,
Jermak110 och Kutschumchan111. Till resans intresse bidrager äfven i sin mon den täta beröring, hvari man
vid Irtisch befinner sig med individer af skilda nationer, såsom Ryssar, Tatarer, Ostjaker, att ej tala om
New Style, cf. Castrén 1855:
39. According to Bergstadi, on
23 May/5 June. Rancken 1884:
35.
Bronnikovo is on the River
Irtyš at N58°29′28″ E68°24′3″.
(TS)
The headwaters of the Irtyš
are in China and it flows into
the Obˈ from the left (southeast) at N61°4′50″ E68°49′50″.
(TS)
Cossack ataman Ermak Timofeevič (ca. 1540–1585) who occupied the capital of the Siberian khanate Kašlyk/Sibirˈ/
Isker on the Irtyš for Russia in
the early 1580s. A large number of archaeological finds
have been collected from the
gorodišče in the late 19th century, and the majority of them
are kept in the National Museum of Finland in Helsinki
for which they were bought
in 1897 (KM 3626). Солодкин
2007; Kuujo 2004: 88; Salminen, Timo, 2003: 105–106;
Tallgren 1917. (TS)
Küçüm (Tat.)/Köçöm (Sib.
Tat.)/Kučum (Ru.) was the last
khan of the Siberian Khanate
in 1563–1598. Солодкин 2010.
(TS)
731
Itineraria 5osa 1845_49.indd 731
21.8.2019 16:24:03
�Itineraria
In all probability Karbina at
N58°44′5″ E68°36′12″. (TS)
Demjanskoe at N59°35′22″
E69°19′32″. (TS)
The Hungarian researcher Antal Reguly (1819–1858)
who travelled in Siberia in
1843–1846. Castrén was about
to meet him in Kazanˈ in the
spring of 1845, although, according to what he wrote to
Sjögren, he was not especially
interested in such a meeting.
Eventually Reguly did not arrive in Kazanˈ before Castrén’s
departure from there. Castrén
to Sjögren, 30 March/12 Apr.
and 26 Apr./8 May 1845 (see
the volume of letters in this series); Stipa 1990: 301–306. (TS)
munart ǁ språk
Cingaly
at
N60°10′24″
E69°42′19″. (TS)
According to Bergstadi, they arrived there on 29
May/11 June. Rancken 1884: 35.
Bergstadi mentioned their
night in Karbinskie jurty before Cingaly: “I Karabinskie
Jurti lågo vi öfver natten hos
den Tatariske Starschina. Vi
ankommo hit vid midnatt
och blefvo genast förda uti en
kammare i öfre våningen. Genast framhemtades ypperliga
madrasser och dynor samt lakan, och sitt i orientalisk smak
utsydda täcken. Trötte af resan inslumrade vi här snart
godt.” Rancken 1884: 37.
Also Bergstadi described their
life in Cingalinsk. One page
of his diary has been torn out,
however, including specification of the date and place, but
the place can be identified according to his next entry. He
de deporterade, bland hvilka jag här utom Ryssar
träffat Polacker, Tyskar, Fransoser, Kalmucker, Kirgiser o. s. v. Det enda, hvaröfver man kunde vara befogad att föra någon klagan, är den besvärliga myggohyran under sommarmånaderna; men ges det då
något land i verlden, som ej äger sitt malum
necessarium?
☙ ❧
För att återkomma till resan och dess ändamål,
styrde jag ifrån Bronnikowa till de Tatariske Jurtorne
vid Karbin112. Efter ett litet uppehåll härstädes fortsatte jag resan oafbrutet till Djemjansk113 – en volost,
hvilken enligt Fischer fordom skall hetat Njemjansk
efter en Ostjakisk furste vid namn Njemjan. Af Ostjakerne kallas byn Num-jâm, d.ä. den öfre jamen eller
stationen (верхная яма) i förhållande till Samar jâm
(Samarowa), som i äldre tider utgjorde den närmaste
lägre ned vid floden belägna stationen. Jag hade
hoppats att i Djemjansk träffa Woguler och här i förbigående kunna sysselsätta mig en smula med deras
språk, väsendteligen till controllerande af en i Tobolsk mig öfverlemnad Wogulisk Katheches, hvaraf
äfven Reguly114 skall hafva erhållit ett utdrag; men
denna förhoppning slog felt och jag nödgades derföre lemna Djemjansk snarare än jag hade önskat. Derpå reste jag med ens till Djenschtschikowa (Ostj.
Tottêm) och ärnade åter här nedslå mina bopålar i
afsigt att studera Ostjakiskan. Tillfälle dertill hade
väl gifvits redan på andra sidan om Djemjansk, och
så hela vägen utefter; men jag befarade att de sydligt
boende Ostjakernes språk vore redan i hög grad afficieradt af både Ryskt och Tatariskt inflytande samt
derigenom olämpligt att tjena såsom en grundläggning för mina Ostjakiska studier. Å andra sidan ville
jag denna gång ej heller styra kosan till de nordligaste, de Obdorska Ostjakerne, emedan detta ej lät väl
förena sig med hufvudändamålet med min resa, och
emedan jag redan tillförene, under mina i Obdorsk
gjorda studier i Samojediskan, äfven tagit någon
kännedom af de Obdorske Ostjakernes munart115.
732
Itineraria 5osa 1845_49.indd 732
21.8.2019 16:24:03
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Härvid kom äfven i betraktande, att den Irtischka
dialecten af Ostjakiskan är kanske den allramest utbredda och, att sluta af folkets cultur, den mest utvecklade, samt sålunda i hvarje hänseende tjenlig att
läggas till grund vid en Grammatikalisk behandling
af språket. Sluteligen visste jag af gammal erfarenhet, att jag i Obdorsk skulle komma att lida brist på
tjenliga uti Ryska språket kunniga tolkar. Sistnämnda olägenhet hör eljest till antalet af dem, hvilka jag
☙ allestädes i Ryss❧land haft att bekämpa, der jag färdats bland vilda och halfvilda folkslag. Misstrogne i
allt, hysa de i synnerhet ett stort misstroende till
hvarje mission af philologisk art, förmenande att
man efter inhemtad kännedom af deras språk vill
derå affatta böcker och sedan tvinga det unga slägtet
att lära dem. Denna farhåga förekom äfven i
Djenschtschikowa, hvarest af sådan anledning ingen
Ostjak lät i godo förmå sig att yppa för mig sin språkskatt. Skadan var ock i det hela taget ganska måttlig.
Emedan hufvudbefolkningen i byn bestod af Ryssar,
var det fara värdt att ett större antal Russicismer här
insmugit sig i språket, än i sådana byar, der befolkningen var mindre uppblandad. Jag lemnade således
Djenschtschikowa och nådde efter en färd af 44. verst
de Tsingalinska jurtorna (Ostj. Wâds-itpa, d.ä byn
under fästet)116, i hvilka befolkningen utgjordes af
idel Ostjaker.117 Äfven i denna by gjorde man emot
mig ett så envist och hårdnackadt motstånd, som här
sannolikt ej blifvit försökt alltsedan Jermaks tider.
Budkaflar skickades i hemlighet vidt omkring och
Ostjakerne ifrån tvenne voloster församlades i Tsingalinsk till rådplägning. Härvid beslöt man, att ingen
skulle få lemna mig något biträde, i hvilken sak jag
än fordrade. Men min afsigt var ej heller att denna
gång gifva vika. Efter vunnen upplysning om den
gjorda conspirationen förfogade jag mig i egen person till folkförsamlingen och bragte saken innan kort
derhän, att ett par bräckliga Ostjakgubbar måste beqväma sig till mine språkmästare. Derefter lefde jag
wrote: “Utom desse blodsugare [mygg] ledo vi äfven af
andra, nemligen skrifvaren
och hans familj, till hvilken
vi måste vända oss i matväg.
Mannen var en Polsk deporterad, och föregaf sig hafva i tiden varit en betydande man,
samt talte om sina vänner,
hvilka, ehuru lika så brottslige som han, nu suto i Senaten och innehade andra höga
embeten. Vare huru sig vill, nu
var han genom så väl physiskt
som moraliskt förfall vorden
ett mensklighetens afskum;
Jewo Sijatelstwo var nu blefven Jewo Svinjatelstwo. Fylleri och dryckenskap, lismeri
och bedrägeri voro hans starka sidor. Hustrun sades väl
ej supa, men hal och bedräglig var hon i högsta grad. Den
tredje personen i denna hedervärda krets var Nemkan. Hon
var en gammal ogift qvinna,
hvilken för sina synders skull
blifvit hitskickad. Detta följe
var vant att såsom vampyren
suga sig fast vid hvart förbiresande, för hvilka de också voro
nödvändiga, emedan Ostjakerne ej gerna kunna laga
mat för svagare magor än sina
egna stensmältande bukar.
Ett sådant tiggande och
försnillande kan man då ingenstädes få se. Man kan bli
sjuk af att se den totala brist
på hederskänsla, ärlighet och
redlighet, som utgjorde hufvuddraget hos dessa usla
menniskor. –” Rancken 1884:
40–41.
Его Сиятельство = His
Excellency; Его Свиньятельство = His Swinishness. (TS)
733
Itineraria 5osa 1845_49.indd 733
21.8.2019 16:24:03
�Itineraria
Selijarovo
at
N61°17′38″
E70°21′5″. (TS)
Castrén was in Samarovo on
25 June/6 July. See his letters
to Rabbe in the volume of letters in this series. Samarovo, present-day Xanty-Mansijsk (Ru.)/Jomvoš (Khanty)/
Abga (Mansi) on the Obˈ at
N61°0′10″ E69°1′10″. (TS)
Here Castrén is referring to
Johann Christian Stuckenberg’s Hydrographie des Russischen Reiches, published in
six volumes in 1844–1849.
Volumes 1 and 2 had appeared
before Castrén’s departure
for the east in 1845, and vol.
2 also deals with Siberian rivers. Stuckenberg 1844.
The description of the Irtyš is
in Stuckenberg 1844: 369–390.
It is mostly based on literature, where the most prominent source for him was Ritter 1832. However, he also
used other sources of information, which he often does
not cite by name. (TS)
The feast day of Peter and
Paul is on 29 June. (TS)
fortfarande i god sämja de Tsingalinske Ostjakerne,
fick ostörd sköta mina studier och bemöttes med all
den humanitet, man af ett halfbarbariskt folk kan
fordra. I Tsingalinsk dröjde jag runda tre veckor, och
skulle kanhända ännu dröjt en vecka dertill, derest
icke en vida beryktad Ostjakmarknad i Siljarskoj118
hade påskyndat min afresa. Jag är nu stadd på resa till
nämnde marknad, men finner mig föranlåten att
qvarstadna ett par dagar i Samarowa, för att afbida
postens ankomst.119 Willrådig, huru jag bäst skall använda tiden under denna väntan, har jag beslutit att
☙ på pappret nedskrifva ett ❧ och annat som förekommit mig anmärkningsvärdt under resan på Irtisch,
men ännu till större delen förvaras i det svekfulla
minnet. Om sjelfva floden har jag dock föga att säga,
hvad som ej redan är kändt genom särskilda Resebeskrifningar och isynnerhet genom Stuckenbergs
Hydrographie öfver Ryssland120. Allt som ur dem ej
kan inhemtas, består uti specialiteter, hvilkas undersökning ej låtit förena sig med ändamålet med min
resa. Således vill jag endast göra ett par anmärkningar i de ämnen, hvarest Stuckenbergs i öfrigt noggranna beskrifning synes vara något haltande.121
1. Stuckenberg uppgifver den största djupleken af
Irtisch till 16. arschin i trakten af Tobolsk, och yttrar i
sammanhang härmed, att öfversvämmningar ingenstädes ega rum i betydlig mon, emedan floden vid sitt
högsta vatten ej träder mera än en famn öfver sitt
högsta vanliga stånd (B. II, s. 379). Hvad kan väl här
menas med vattnets vanliga stånd (gewöhnlicher
Stand)? Enligt de upplysningar jag i ämnet erhållit,
stiger vattnet uti Irtisch oafbrutet ifrån islossningen
ända till slutet af Junii månad. Derefter sänker det sig
småningom hela sommaren igenom, utan att
derunder någonsin hålla stånd.ii 122 Omkring den
ii. Hos Stuckenberg ser jag uppgifvas, att alla Sibiriens
floder ega tvenne perioder för sitt stigande: 1) i April och
Maj, då snön smälter på slättlandet, 2) i Juni och Juli, då
734
Itineraria 5osa 1845_49.indd 734
21.8.2019 16:24:03
�Russia and Siberia –, Travel Reports
vårens ǁ vinterns
1 September (g. st.) skall det under regniga år inträffa,
att vattnet uti Irtisch plötsligt ökes med en half eller
hel arschin, men snart åter förminskas och vid vinterns ankomst når sitt minimum. Således är floden
ifrån vårens123 början allt intill sena hösten stadd uti
ett oupphörligt stigande och fallande. Det är då icke
att tala om vattnets vanliga ”stånd” under sommarmånaderna. Men med afseende derpå, att vattnet, om
icke står alldeles stilla, åtminstone i minsta mon för☙ ändrar sitt läge ifrån den 15. Au❧gusti till den 1. September, plägar almogen bestämma vårflodens stigande i förhållande till vattenhöjden vid sistnämnde tid.
Man uppgifver då, att vårfloden under vanliga år
skall stå 3–4 famnar högre än sommarvattnet i sednare hälften af Augusti. Vid sistnämnde tid sades flodvattnet i nedersta Irtisch på grunda ställen uppgå till
4–5 saschen, på ställen af vanlig djuplek till 6–8 och
på de allra djupaste ställen till 16–18 saschen. Under
min resa på Irtisch, som skedde den högsta flodtiden,
lät jag någongång anställa lodningar och fann vattenhöjden i flera modificationer omvexla emellan 7 ½
och 12–15 saschen. Det bekräftade sig härvid, hvad
äfven Ostjakerne öfverallt omtalade, att bottnet af Irtisch är i högsta grad gropigt och ojemnt – en följd af
den lösa grunden, som lätt upprifves af den strida, i
tusen slingringar hvirflande strömmen. Af det anförda vill det synas, såsom skulle hos Stuckenberg vårfloden vara alltför lågt uppgifven och den vid Tobolsk
funna vattenhöjden ej kunna gälla såsom någon allmän bestämning. Hvad åter det beträffar, att öfversvämningar vid Irtisch ”ingenstädes” ega rum i betydligare mon, så synes äfven detta yttrande förtjena sin
lilla kommentar. I förhållande till sin närmaste granne Ob öfversvämmar Irtisch jemförelsevis mindre
snövattnet afrinner ifrån bergen. Härom veta Ostjakerne
vid nedre Irtisch ingenting, utan vattnets stigande säges
fortgå jemnt och successivt ifrån islossningen ända inemot
Petri och Pauli dag.
735
Itineraria 5osa 1845_49.indd 735
21.8.2019 16:24:03
�Itineraria
Castrén 1847e: 141: Titowa
af allt ǁ häraf
landsträckor, men jemförd med många andra bland
sina likar sväller hon i betydlig mon öfver sina bräddar. Innewarande vår, då vattnet visserligen stod högre än vanligt, uppgafs vid Bronnikowa och Filatow124
flodens bredd, utgörande nu vid pass en verst, till
dubbelt emot dess vanliga extension i Augusti månad. Vid Samarowa kunde jag med möda urskilja
skogen på motsatta sidan af floden, och folket försäkrade, att man på en sträcka af 20 verst ej skulle träffa
en enda landningsplats, ehuru här och der en liten
skogsholme tycktes höja sig något öfver vattenytan. I
flera byar såg jag badstugor, magasiner och andra uthus ligga under vattnet; sjelfva boningshusen stodo
ofta tätt invid vattenranden. Ängarne lågo flera
saschen under vattnet. En stor del af min Irtischfärd
tillryggalade jag på öfversvämmade ängar och kärr
samt på flodgrenar, hvilka uppkommit genom öfversvämningen. Öfverhufvud bildas på Irtisch genom
☙ vårvattnet ❧ en alldeles ny farväg, begagnelig icke
blott af små Ostjakbåtar och Tobolska kajuker, utan af
de allrastörsta Tomska skutor, hvilka vårtiden gå upp
till Tjumen med theladdningar. Att man på denna
väg kan utför floden tillryggalägga ett håll af 70 verst
på mindre än 6. timmar, kunde i grund af Stuckenbergs uppgifter synas otroligt, men är icke desto
mindre behörigen constateradt. Just med anledning
af öfversvämningen kunna de egentliga fiskerierna
vid Irtisch ej taga sin början förrän långt inpå sommaren. Ännu i början af Juli ligga alla lågländer under vatten. Endast berg och bråda stränder höja sig
öfver vattenytan, men de egna sig naturligtvis icke
för fiskafänge med not, som både vid Irtisch och Ob
utgör det förnämsta fiskeredskapet. Samma öfversvämningar äro icke blott vid Ob, utan äfven här och
der vid Irtisch hinderliga för åkerbruket, såvida ofta
just de fruktbaraste ställen ligga under vatten. Vid Samarowa och några andra Ryska byar klagades till och
med på brist på ko-foder. Med anledning af125 allt detta tyckes äfven öfversvämningen af Irtisch vara sin
736
Itineraria 5osa 1845_49.indd 736
21.8.2019 16:24:03
�Russia and Siberia –, Travel Reports
visa värd. Skulle den ock i och för sig eller i förhållande till Obska öfversvämningen synas obetydlig, så är
åtminstone det en icke alldeles obetydlig omständighet, att landets ékononomie häraf är i någon mon
beroende.
2. Såsom bekant är, och äfven Stuckenberg anmärkt, fullbordar Irtisch sin bana i oändligt många
bugter och böjningar. Men ej mindre anmärkningsvärd är den alldeles förbisedda omständighet, att floden på flera ställen genom den lösa jordmånen skurit
sig en ny genare fåra, som af härvarande Ryssar benämnes med ett troligen ifrån Finskan lånadt ord poluiiii (F. oja-puoli, flodhälft), äfv. прямица. På somliga ställen har hufvudströmmen126 dragit sig inom
☙ den nya grenen, och ❧ den gamla, Staritsa kallad,
plägar under sommarens lopp utsina, ehuru vårtiden
begge grenarne äro farbara. Först mot slutet af min
Irtischfärd uppmärksam vorden på denna företeelse,
kunde jag ej mera erhålla fullständiga upplysningar
öfver Staritsi vid nedra Irtisch. Man angaf blott i allmänhet, att sådana skulle förekomma i trakten af
Djemjansk, vid Subotina127, vid de Savodinska Jurtorne, Repola128, m. m. Tillika anmärktes, att många Staritsi allaredan så uttorkat, att man numera endast
gissningsvis och i stöd af traditionen kan uppgifva
flodens fordna banor. I sammanhang härmed förtjena
att anmärkas de så kallade курьи, hvarpå stränderna
af Irtisch ega en sällsynt rikedom. De äro armar eller
utgreningar af floden, som skära sig långt inpå slättlandet och der förlora sig utan något aflopp. Till sitt
ursprung äro dessa ingenting vidare, än vanliga grenar (протоки), som genom tillandningar blifvit i ena
ändan tillslutne.
hufvud-/strömmen
Subotina ǁ de
Castrén probably means
Lugovaja Subbota and Gornaja Subbota at ca. N59°50′
E69°61′. (TS)
Repolovo
at
N60°39′6″
E69°50′24″. (TS)
iii. Detta är icke ett enstaka factum af detta slag. Twertom
träffar man i Sibirien, likasom i det östra Ryssland, ganska
ofta ortsnamn af Finsk upprinnelse. Men härom wid ett
annat tillfälle.
737
Itineraria 5osa 1845_49.indd 737
21.8.2019 16:24:03
�Itineraria
3. I anseende till sina stränder har Irtisch det gemensamt med många andra bland Rysslands och Sibiriens floder, att den högra sidan är brant och bergig,
den venstra deremot mera låg och jemn. I anledning
häraf kallas äfven vid Irtisch den högra stranden
горная (Ostj. Unt-peelek), den venstra deremot
луговая (Ostj. Uigit-peelek). Hos Ostjakerne heter
den högra, bergiga, mindre fruktbara sidan af elfven
äfven aadera beelek, d.ä. den dåliga sidan. Denna sida
är dock ej öfverallt lika dålig och ofruktbar, utan egnar sig på många ställen rätt väl till åkerbruk och
ängsskötsel. Så snart bergen aflägsna sig ett stycke
ifrån flodbädden, hyser den högra sidan samma goda
egenskaper som den venstra. – Sålunda ser man äfven här mycken löfskog, såsom björk, asp, hägg, poppel och särskilda videarter. Annars växer på denna
sida mera barrskog, bestående i gran, tall, ceder,
lärkträd. Sistnämnda trädslag förekomma äfven på
den venstra sidan, der denna äger moar och sterilare
mark. Men jag ärnar icke här inlåta mig i några geologiska och naturhistoriska betraktelser af floden,
utan vill blott afteckna de gröfsta konturer af dess
☙ stränder. Så❧som nyss nämndes är den högra sidan
bergig, den venstra lågländt. Den lågländta sidan af
floden erbjuder tre till utseendet olika slag af stränder: 1) lågländta ängar och kärr; 2) höga, tvärbranta
stränder, som af Ryssarne kallas яры (Ostj. rep); 3)
långt i floden utstickande sandbankar, af Ryssarne
пески benämnda. Stränder af de anförda tre slagen
anträffas jemte berg äfven på den högra flodsidan. Ju
längre man kommer utför elfven, desto mindre framträder den bergiga naturen, och dessto lågländtare
blifva stränderna öfverhufvud så väl på den högra,
som den venstra sidan. Sedan man lemnat Repola,
försvinna bergen helt och hållet ur sigte och blifva
osynliga allt intill Samarowa. För öfrigt äro dessa
berg vid nedra Irtisch ej af någon ovanlig storlek.
Mest anmärkningsvärda äro genom sin höjd några
bergsuddar, belägna vid: 1) Natsinsk, 2) Koscheleva,
738
Itineraria 5osa 1845_49.indd 738
21.8.2019 16:24:03
�Russia and Siberia –, Travel Reports
3) Katelowa, 4) Woschkin, 5) och 6) Tsingalinsk, 7) Repola, och 8) Samarowa. Vid Tsingalinsk finnas till och
med tvenne höga uddar, en på hvardera sidan om floden. Dessa jemte den Wosc[h]kinska udden tillhöra
isolerade bergsknutar; alla de öfriga sammanhänga
med större systemer. – Med afseende å det inbördes
förhållande, hvari de begge stränderna stå till hvarandra, torde följande anmärkningar ej vara alldeles
ogrundade:
a) Då ett berg, såsom fallet ofta är, rasar på högra
sidan af floden, bildar sig å den venstra vanligen en
sandbank (песокъ), stundom en яръ. Häraf följer,
att
b) Ett berg vid högra flodstranden ofta motsvaras
af en sandbank å den venstra.
c) En tvärbrant strand, eller en så kallad яръ, å
högra sidan motsvaras nästan alltid af en dylik å den
venstra.
☙
d) Der ett berg anträffas på venstra flodsidan, ❧
står äfven å motsatta sidan ett berg. Likväl har jag
endast varseblifvit tvenne berg venster om floden –
den ena belägen invid Tsingalinska jurtorna, och af
Ostjakerne benämnd Wâds’-unt eller Wads’-ochta,
d.ä. fästningsberget; den andra, kallad Tjukesunt, 10
werst ofvanföre. Såsom redan anmärktes, äro dessa
berg endast isolerade knutar, de fortlöpa några verst
i en och samma riktning, och sluta sig sedan med
branta uddar. Berget Tjukes-unt åtföljer sjelfva flodstranden, Wâds’-unt deremot bildar en vinkel med
floden, som på detta ställe gör en böjning ifrån SV
till NO. – Det berättas, att der floden nu löper emellan tvenne berg, i fordna tider funnits en sjö, och att
flodens ursprungliga lopp varit vester om Wâds’unt, hvilket berg sålunda ursprungligen hade stått
på högra sidan af floden. Denna tradition är ganska
sannolik och bekräftas ytterligare derigenom, att
den förmodade gamla flodfåran utgöres af ett lågland, som vårfloden nästan helt och hållet öfversvämmar. Samma slags lågland (соръ) förekommer
739
Itineraria 5osa 1845_49.indd 739
21.8.2019 16:24:03
�Itineraria
not-/drägt
Осетрина, Siberian sturgeon (Acipenser baerii baerii),
living in all significant rivers in Siberia. According to
Schiefner’s footnote in Castrén 1857c: 279, Acipenser sturio but its distribution does
not extend to Siberia. Северная энциклопедия 2004:
703; Решетников 2014b. (TS)
Стерлядь, sterlet (Acipenser
ruthenus). (TS)
Карась, crucian carp (Carassius carassius), found in European and Siberian rivers as
far as the Lena. Luontoportti,
http://www.luontoportti.com/
suomi/en/kalat/crucian-carp ;
Решетников 2009. (TS)
Чебак, Siberian roach (Rutilus
lacustris). (TS)
See also notes to Castrén’s
travel reports of 1841–1844.
According to the presentday interpretation in Russia, the formation process of
the Khanty ethnicity began at
the end of the first millennium CE and continued at the
beginning of the 2nd millennium. Гемуев & al. 2005: 77.
(TS)
äfven vester om Tjukes-Unt och ger anledning till
samma förmodan om en timad förändring i flodens
lopp.
4. Det är anmärkt att fiskerierna vid Irtisch taga
sin början så snart de lågsluttande sandstränderna
begynt höja sig öfver vattenytan. Då nedsätter sig å
dem vanligen ett Ryskt notlag, eller en så kallad artelj, som består af tio personer och blott sysselsätter
sig med notdrägt129. Arteljen är försedd med tvenne
notbragder, utgörande i längd efter ställets beskaffenhet 250 till 300 saschen och derutöfver. Hvardera
☙ noten skötes af fem personer, hvilka om❧vexla med
fiskafänget. Dessa fiskerier, som vid Irtisch äro de
hufvudsakligaste, fortfara ifrån slutet af Julii till den
1 Oktober gamla stylen. Man fångar i ymnighet ossetra130, sterläd131, njelma och dessutom otaliga
andra, mindre betydande fiskarter, såsom gädda, abborre, lake, girs, karass132, jas, tschebak133 m. m.134
Muksun är en fiskart, som ej stiger uppför Irtisch,
utan håller sig till den Obska grenen. Äfven den så
kallade sirok fångas ymnigare i Ob än uti Irtisch.
Deremot är fångsten af ossetra och sterläd rikare uti
Irtisch än vid mellersta Ob. Njelma-fisken stiger lika
ymnigt uppför hvardera grenen. Fiskens stigande säges taga sin början vid den tid, då vattnet begynner
sänka sig, och fortfar allt intill sena hösten. Följande
vår förfogar sig fisken åter utför floden kort före och
under sjelfva islossningstiden. Då pläga äfven Ostjakerne gillra nät under isen för ossetra och sterläd,
ehuru de annars föga befatta sig med deras fänge (se
nedan).
Efter dessa flyktiga anmärkningar, hänförande
sig till floden, vill jag äfven nämna några ord om
dess äldsta kända innevånare Ostjakerne.135 Kringskurne af både Ryssar och Tatarer hafva de så när
som på språket förlorat allt det egendomliga och nationella. Det Tatariska inflytandet är jemförelsevis
mindre; – det Ryska deremot röjer sig i religion, seder och bruk, i folkets hela känslo- och föreställ-
740
Itineraria 5osa 1845_49.indd 740
21.8.2019 16:24:03
�Russia and Siberia –, Travel Reports
ningssätt. Att man det oaktadt lätt ifrån hvarandra
urskiljer det Ryska och Ostjakiska, härrör allenast af
☙ den olika cul❧turgrad, som hvardera folket innehar.
På samma sätt som Ryssen, så timrar äfven Ostjaken
sin stuga eller jurt, men han gör den vanligtvis
trängre och på allt vis sämreiv 136 samt lefver der
omgifven af smuts och all slags ohyra.137 Vid Irtisch
hafva Ostjakerne efter Ryssarnes föredöme begynt
äflas med boskapsskötsel; men i Tsingalinsk räknade
man dock flere hästar än kor. De sydligaste Ostjaker
vid Irtisch odla äfven åker; de nordligare hafva i detta afseende ej rättat sig efter Ryssarne, hos hvilka
åkerbruket går ända upp till Repola. Hyrkuskeriet,
som för det närvarande utgör Ostjakernes förnämsta
näringsgren under vintermånaderna, är åter ett lån
af Ryssarne. En af de näringar, som Ostjakerne kände redan före Ryssarnes ankomst (och hvilken ännu
gäller såsom den förnämsta) är fiskafänget.138 Detta
bevisas dels deraf, att Ostjakerne hafva egna namn
på särskilda fiskredskap, såsom: chódêp139, nät, jadam, not (Tat. ilim), sájep, en slags ryssja, pun, mjerda, pos, liten mjerda, war, pata o. s. v., dels och i synnerhet af det kända factum, att de redan vid
eröfringstiden egde fasta bostäder, ja till och med
några befästade ställen vid Irtischfloden. Hvad annat
än fiskafänget kunde väl drifva dem ifrån Tundran
till floden, ifrån ett nomadiserande till ett bofast lef☙ nadssättv. Men äfven i denna gren hafva ❧ Ryssarne
Changes to the footnote:
egde kännedom ǁ kände
bruket
med en […] trädspjelor ǁ 1.
uti ǁ 2. med en art af sjelor ǁ 3.
med en art af skjelor
motsägas […] infödde ǁ
motsägas med skäl af de infödde
till och med ǁ äfven
For illustrations of Khanty
buildings, see Гемуев & al.
2005: 104–105. (TS)
The overall picture has not
changed much since Castrén’s time. Some Khanty have
gone over to horse-breeding
instead of reindeer husbandry. Гемуев & al. 2005: 79–88.
(TS)
From here until pata o. s. v. in
Castrén’s hand.
iv. Ehuru Ostjakerne ej wårda sig om någon ordentlighet i sina egna byggnader, sägas de likwäl wara mästare i
konsten att bygga och timra, hvarföre de i sådant hänseende äro mycket anlitade af Colonisterne.
v. De Ryska Colonisterne har jag hört förtälja, att Ostjakerne före deras ankomst ej egde kännedom af nät och flere andra nu brukliga redskap utan bedrefvo sitt fiskafänge
sålunda, att de under flodtiden medelst pator tillstängde smärre floder, grenar, vikar, och efter wattnets aflopp
fångade den nedstigande fisken med en art af trädspjelor
741
Itineraria 5osa 1845_49.indd 741
21.8.2019 16:24:03
�Itineraria
skridit vida framför Ostjakerne. Fastän de sistnämnde i grund af jus prius occupantis fått nästan allt land
och vatten vid nedra Irtsich sig tillerkändt, och Ryssarne här till större delen lefva blott såsom förpaktare, inskränka sig likväl Ostjakerne sjelfva att bedrifva sitt fänge uti smärre sjöar, vikar, bäckar och
flodgrenar, samt bortarrendera åt Ryssarne sina bästa fångst-ställen – de förut omnämnda пески. – Såsom skäl härtill uppgifver man den allmänna fattigdomen, hvilken ej tillåter Ostjakerne att förse sig
med så stora notredskap, som fiskandet uti floden
skulle erfordra. Den sannskylldiga orsaken är i sjelfva verket endast lättja, håglöshet och brist på endrägt. Ingenting vore lättare än att ett helt byalag
skulle förena sig om gemensamma redskap och
sjelfva begagna sandbanken, i stället för att åt någon
äfventyrare bortskänka sin bästa födkrok för en
lumpen summa af 50 Rubel, som delas af byalaget. –
Jagten, som jemte fiskafänget fordom utgjorde Ostjakernes förnämsta näringsgren, är numera af föga
betydenhet. Allt vildt af värde har försvunnit dels till
följe af oförnuftigt fänge, dels ock, enligt Ostjaker☙ nes före❧gifvande, af den anledning att skogarne i
sednare tider öfver allt nedbrunnit. Af soblar, räfvar
och fjällrackor, som fordom utgjorde ortens rikedom,
skall numera föga vara öfrigt. Oftare träffas björnar,
elgar och vildrenar, men äfven dessa djur fångas ej
med något alfvar, åtminstone icke af Ostjakerne. Det
är öfverhufvud svårt att säga hvad dessa menniskor
skulle göra med alfvar och ifver, om man undantager
deras ätande, sofvande och drickande, uti hvilka tre
stycken de endast öfverträffas af de genom sin lägre
sammanfogade mjerdor (pos). Ungefär detsamma berättas
å ömse sidor af Ural om Samojedernes fiskafänge. Men
dessa berättelser motsägas af de infödde, bland hvilka Ostjakerne till och med förmena sig redan af ålder innehaft
konsten att af brännäslan bereda allehanda fiskredskap (se
nedan).
742
Itineraria 5osa 1845_49.indd 742
21.8.2019 16:24:03
�Russia and Siberia –, Travel Reports
culturgrad på sätt och vis privilegierade Samojederne.vi Ostjaken lefver mest för dagen och benämner
äfven derföre i sitt språk dag och lefnadskost med
samma ord chât. Har han genom en lyckosam fångst
förvärfvat sig något utöfver dagens behof, så ligger
han den följande dagen helt stilla, eller ock förfogar
han sig till närmaste krog. Så är Ostjakens lif ännu
ett rått, lättjefullt och bekymmerslöst lefverne, men
det kan ej länge så blifva. Redan Theokritus qväder
att armodet är konsternas lärarinna140, och Ostjakernes ékonomiska läge är för det närvarande sådant,
att de emot sin vilja tvingas till framåtskridande i
cultur.
Sinnad att ännu närmare beröra några omständigheter i Ostjakernes yttre och inre lif, vill jag
nu göra mitt inträde i en Ostjakisk jurt. Vägen leder
☙ uppför en svår ❧ trappa och en dörr så låg, att jag
utan en enkom erhållen varning ej kan undvika att
slå pannan emot öfra dörrposten. Förvirrad af slaget
glömmer jag kanske att med korstecknet hedra Helgonbilderne141, som stå uppradade i främsta hörnet
af jurten. I följe af denna försummelse och mitt äfven
annars i Ostjakernes ögon något ovanliga beteende
uppstår en förskräckelse, som i ögonblicket jagar stugans halfnakna barbarer bakom ugnen eller ut på
gården. Så mycket mera ostörd får jag anställa mina
betraktelser i jurten. Det första, som här träffar mitt
öga, är en egen misstänklig gråfärg, som betäcker
bänkar och bord, väggar och golf. Samma färg utgör
jemväl den enda målning på alla kärl och husgeråd,
såsom fat, koppar, knifvar, den med snövatten fyllda
drickskannan, näfverrifvorna m. m. Golfvet i min lilla stuga är lutande, väggarne bågnade och fyllda med
springor, som hvimla af sinom tusende bland det
Theocritus was a Greek poet
who lived ca. 300–260 BCE. In
his Idyll No. XXI (Fishermen)
he says: ‘There’s but one stirrer-up of the crafts, Diophantus, and her name is Poverty.’
Classical Texts Library: Theocritus, Idylls 19–25, http://
www.theoi.com/Text/TheocritusIdylls4.html. Encyclopæ-
dia Britannica Micropædia 11:
685 [Theocritus]. (TS)
Helgon-/bilderne
vi. Märkas bör likwäl, att Ostjaken, då han en gång gripit sig an ett arbete, utför det med en utomordentlig kraft,
seghet och ihärdighet. Men endast nöden kan bringa honom i rörelse och werksamhet.
743
Itineraria 5osa 1845_49.indd 743
21.8.2019 16:24:03
�Itineraria
In his letter to Rabbe, 24
June/6 July 1845, Castrén
specifies: “mygg, loppor och
vägglöss”. See the volume of
letters in this series.
Different Khanty buildings
are described and pictured in
Гемуев & al. 2005: 98–108.
(TS)
slags yrfän, om hvilka Luther ville veta huru de skulle se ut i himmelriket.142 Rummet är rundtomkring
försedt med bänkar. Stolar finnas icke, ej heller sängar, utan bänkraden slutar i hvardera ändan med en
bred lafve, tjenande till sofställe. Ugnen är murad på
☙ vanligt Ryskt vis, och försedd med ett ordent❧ligt
rör. Den är likväl icke fastbygd vid väggen, utan dermed förenad genom en annan mycket liten ugn, som
under dagen begagnas vid mattillredning. Denna
ugn är ofvantill försedd med ett hål, hvari man alltid
ser en gryta, fylld antingen med fiskspad, köttsoppa,
mjölkvälling eller annan sofvel. Vår jurt eger fyra
fönster, anbragta vid tvenne väggar – dem, hvilka
omsluta det hörn, der Gudabilderne äro uppställda.
Hvarje fönster består af 6. rutor, men endast ett par
äro hela, med undantag af dem, som blifvit gjorda af
perta, näfver, blåsa, papper eller andra mörka materialier. Den häraf förorsakade dunkelheten i jurten
hindrar mig att i det minutiösa fullfölja mina betraktelser.143 Dessutom hafva också jurtens innehafvare af skjutsaren derute redan fått veta, att jag ej
äter upp någon, och värden kommer nu för att välkomna sin högvälborna gäst. Detta sker här på vanligt sätt, utan knäfall och handkyssningar, såsom
seden är i Obdorsk. Intressant är likväl den blick,
hvarmed Ostjaken i förstone betraktar mig. Det är
blicken af en jägare, som hoppas vinna ett byte, men
tillika fruktar att sjelf falla ett rof för odjuret. Man
ser i denna blick svaghetens försök att värna sig sjelf
och om möjligt fånga sin motståndare. Denna sträfvan röjer sig föröfrigt uti Ostjakens hela beteende.
☙ Allt är deruti list och svek, ❧ låtsad ödmjukhet och
undergifvenhet. Han talar vidt och bredt om ”Богъ
och Великiй Государь”, prisar Herrans och Tsarens
utkorade, beskärmar sig öfver sin egen fattigdom,
och klagar öfver det intrång, han lider af Colonisterne. Men så snart talet gäller några i Ostjakernes
tycke misstänkliga ämnen, ställer han sig dum, tafatt
och gunådlig, låtsar ingenting veta och erinrar
744
Itineraria 5osa 1845_49.indd 744
21.8.2019 16:24:03
�Russia and Siberia –, Travel Reports
esomoftast om sina Ostjakiska privilegier. En viss
grad af inbundenhet hör i sjelfva verket till Ostjakens charakter, men allt det öfriga: den lilla listen,
den ytterliga ödmjukheten och gunådligheten utgöra en för tillfället antagen mask, som snart bortfaller.
Och nu framträder Ostjaken såsom en enkel, flärdlös, ärlig naturens son, men något stel, trumpen, kärf
och hårdnackad. Med dessa kantigheter i lynnet förenar han ett likaså kantigt yttre: tvenne utstående
kindknotor, djupt välfda ögonhål, breda skuldror,
kort och knubbig växt, en stående svart peruk, m. m.
Allt detta gör Ostjaken i yttre måtto högst tung, ovig
och omanerlig. Likväl påstår man, att ingen kan
☙ öfverträffa den arme ❧ Ostjaken i välvilja, hjelpsamhet och andra ett godt hjertas dygder. Och hvad
den nyss omnämnda sträfheten, tyngden och kantigheten beträffar, så eger äfven denna sida sin mildring uti en hela den Finska stammen tillhörande
godmodig humor, som Ryssen kallar вострота och
säger vara ett företräde, hvilket Ostjaker och Samojeder ega framför honom sjelf.
Men jag glömmer att vi allt fortfarande befinna
oss uti jurten och ännu icke gjort värdinnans bekantskap. Hon har allaredan hemtat sig ifrån sin förskräckelse och sitter nu trygg bakom den skyddande
väfstolen. Helt säkert skall hon, ehuru Ostjakska,
icke misstycka om vi nalkas henne med ett litet beröm öfver den sköna väfnaden. Den förtjenar i sjelfva verket all aktning icke blott för sin bastanthet,
utan äfven för beskaffenheten af sina ingredienser.
Dessa bestå hvarken af hampa eller lin, utan af en
vida allmännare växt, kallad af Ostjakerne puuden,
d.ä. brännässla.vii Denna växt förstår en Ostjakisk
värdinna att bereda till skjortor, hvilka i styrka skola
vii. Såsom anmärkt är, tillredde Ostjakerne fordom äfven
sina nät af brännäslan. Nu skall hampan hafva wunnit ett
större anseende, emedan den bättre än nässlan står emot
wäte.
745
Itineraria 5osa 1845_49.indd 745
21.8.2019 16:24:03
�Itineraria
eftergifva ǁ sägas ~
Various geometric designs
predominate in traditional
Khanty ornaments. Иванов
1963: 52–. For illustrations of
them, especially on clothing,
see also Гемуев & al. 2005:
107, 111–113, 116–118, 122, 124.
(TS)
Also Bergstadi mentioned the
same. Rancken 1884: 39. According to Pallas 1776: 53, an
Ostyak did not consider his
wife much better than a necessary domestic animal. (TS)
☙
öfverträffa vanliga Ryska slitskjortor, och fö❧ga eftergifva144 dem i finhet, hvithet och snygghet. Vår
värdinnas eget linne är gjordt af samma ämne och
utgör ett non plus ultra af elegans. Ärmarna, bröstet,
en del af ryggstycket och alla fållar prydas af de allra
smakfullaste broderier.145 Hvem skulle tro att hela
den brokighet, som skimrar i dessa broderier, är hennes eget verk? Sjelf har hon spunnit garnet, sjelf färgat det, sjelf beredt af vextrötter de röda och gröna
färgerna, samt slutligen vid lediga stunder sjelf
stickat de Asiatiskt praktfulla broderierna. Glasperlorna på kragen och i uppslagen äro köpta, men hon
har sjelf ordnat dem i en behaglig symmetrie. Vår
värdinna kan utom det sköna linnet äfven visa oss en
elegant heldagskostym, som hon sjelf förfärdigat.
Den består uti en fin, framtill öppen klädesjacka,
hvars fållar rundtomkring skimra af perlor och
tennsmycken. Ofvanpå sina helgdagshandskar och
skor har hon äfven insydda perlor, och på hennes
radband synes föga annat än den glimmande perleståten. Allt detta bevisar, att vår värdinna hvarken
☙ saknar flit, skicklighet eller ❧ fin smak. Skada blott,
att hon ej vårdar sig om snygghet och renlighet i sitt
hvardagslif. Härtill äro utan tvifvel männerne vållande. De belasta den arma qvinnan med alla slags
grofva arbeten, hvilka förhärda hennes sinne och
borttaga tiden för husmoderliga göromål. Hos Ostjakerne aktas och behandlas qvinnan ännu såsom den
uslaste trälinna.146 Sjelf har jag mera än engång hos
Ostjaken blifvit väckt ur sömnen genom ångestrop,
frampressade ur ett qvinnohjerta i följe af en barbarisk behandling. Att i de Tsingalinska jurtorna för ett
år tillbaka blifvit anställd besigtning och ransakning
öfver en af sin man bokstafligen ihjälpiskad Ostjakhustru, är ett i denna fråga mycket upplysande faktum. Ingenting är likväl skändligare och qvinnans
värde mera förnärmande, än den lumpna handel,
som Ostjakerne drifva med sina döttrar. En flicka är
ett rart ting medan hon ännu sitter i sina föräldrars
746
Itineraria 5osa 1845_49.indd 746
21.8.2019 16:24:03
�Russia and Siberia –, Travel Reports
hem. Hon njuter all möjlig fostran och omvårdnad;
månne för att blifva en god menniska, en förträffelig
värdinna? Af sådan orsak ingalunda. Menskligheten
till ära må medgifvas, att föräldra-kärleken härvid
omedvetet öfvar sitt inflytande. Men sanningsenligt
☙ bör icke heller det förtigas, att Ostjaken vid ❧ sina
döttrars uppfostran afser samma fördel, som då han
föder räfvar. Väl gödda betala de sig väl med tiden.
En god vara stadnar aldrig på hand, och döttrarna
föryttras åt den mestbjudande till hustru. Se här det
vid Irtischviii gängse priset på en ordinär hustru:
1. 2 till 300 Rubel i penningar.
2. En häst, en oxe och en ko.
3. 7–10 olika klädesplagg.
4. Ett pud mjöl, en veder bränvin och något humla
för anredande af bröllopsfesten.
Allt hvad dottern ifrån hemmet erhåller uti utstyrsel, består i några klädesplagg, hvartill stundom
kan tilläggas en häst och en ko. Då naturligtvis icke
hvar man är i stånd att betala den erforderliga brudpenningen (Tat. kalym) Ostj. tanj), händer det icke
sällan, att en ungersven, sedan han stulit sig till en
flickas hjerta, äfven stjäl henne sjelf uti sin lilla skuta
och på vikingavis bortför henne till sitt hem, samt147
innan kort till närmaste kyrka, hvarest de älskande
förenas genom band, dem menniskor ej mera åtskilja.148 Detta är bland Irtischka Ostjaker ett ganska
vanligt sätt att undandraga sig brudskatten. Äfven
vår närvarande värdinna erkänner med rodnad på
kind, att hon blifvit sålunda tagen, eller att hon fast☙ mera sjelf ❧ af kärlek flytt ifrån far och mor (отъ
любви убѣжала съ отца съ матери). Wi skola icke
ställa hennes blygsamhet på ytterligare prof, utan
förfoga oss härmed till oltfadren i ugnshörnet. Rik
på ålder och rik på erfarenhet kan han säga oss ett
ord om fordom. Han vet förtälja, att på den tid, då
hvarken Ostjak, Rysse eller Tatar fanns vid Irtisch,
samt ǁ och – It is unclear who
made the change.
Castrén’s relation is cited in
Гемуев & al. 2005: 148–152 (p.
151) where the Khanty marriage system is described. (TS)
viii. Wid Ob skall taxan wara betydligt högre.
747
Itineraria 5osa 1845_49.indd 747
21.8.2019 16:24:03
�Itineraria
Present-day Nižnie Aremzjany at N58°29′53″ E68°37′14″.
(TS)
Uki is situated at N58°51′34″
E68°49′12″. (TS)
Tschuderne rådde öfver landet. Ett under i allt, i
styrka och kraft, i seder och bruk, i lefnad och lynne,
utvalde de till sina bostäder de högsta uddar och
bergsspetsar vid Irtisch. Det var deras sed att icke bo
tillsamman, utan enhvar på sitt särskilda ställe. Här
uppstaplade de höga jordvallar till förskansningar åt
sig och omgåfvo höjderna med grafvar, bland hvilka
många ännu skola vara synliga. Sådana arbeten voro
för Tschuderne ett lekverk, ty deras styrka var så
omätlig, att de slungade alla slags verktyg åt hvarandra från den ena sidan af floden till den andra.
Fremmande för Christendom, för all lag och borgerlig ordning, voro de likväl bevandrade i många kunskaper, de nutidens menniskor icke ega. Medelst
dem hade Tschuderne kommit i besittning af alla
verldens skatter samt lefde ett lif utan arbete och bekymmer. Allt hvad de gjorde, gjorde de på lek och
endast för sitt nöjes skull. Väl förfarne i smidjekonst,
bildade de af guld, koppar och jern sköna smycken
och konstverk, af hvilka många stycken ofta blifvit
fundna vid deras fordna bostäder. Alla sina skatter
☙ och dyrbarheter nedgrofvo ❧ Tschuderne under jorden, då de bländade af Christendomens ljus och kufvade af Jermaks segrande vapen nödgades öfvergifva sina bostäder och bortflygta till okända nejder.
Detta och mycket annat kan Gubben förtälja om
nordens Giganter, men vi vilja icke längre fullfölja
hans berättelser, emedan de flesta bland dem röra
sig kring kända facta ifrån Sibiriska eröfringstiden
och uppenbart endast angå de hedniska Ostjakerne
samt Tatarerne. Så äro många vid Irtisch förekommande Tschudfästen till och med enligt historiska
vittnesbörd gamla Ostjak- och Tatar-förskansningar.
Två af dem äro omnämnda i den gamla Ryska hydrographien under namn af Rjamsan (градъ Рямзани)149 och Uki (градъ Уки)150, den förra af Tatarerne kallad Arimsan (R. Аримзянская), belägen 8.
verst nedanom Bronnikowa, den sednare 80 (enl.
748
Itineraria 5osa 1845_49.indd 748
21.8.2019 16:24:03
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Hydr. 20) verst nedanom Arimsan.151 Utom dem
känner traditionen lika så många Tschudfästen152
vid Irtisch som der finnas höga uddar (se ofvanf.).
Naturligtvis bildade vid dem sjelfva höjden den
egentliga förskansningen; men liksom språket skiljer emellan en vanlig höjd unt och ett fäste wâs’ eller
wâds’ (Syrj. vodzj, F. vasta, d.ä. något framför eller
emot satt), så bevisar äfven traditionen i förening
med de ännu förhanden varande jordvallarne och
grafvarne, att härvid ett och annat äfven varit af
menniskohand tillgjordt.
☙ ❧
Vår åldriga granne vid ugnen skulle väl kunna
tyda för oss mången runa om forntids vishet och
forntids tro, men han fruktar skenbarligen att härutinnan yppa sina tankar. Detta tyckes bevisa att han i
hemlighet är sina fäders Gudar tillgifven. Också har
jag hört Ryske colonister försäkra, att Ostjakerne vid
Irtisch ännu offra och bedja på gammalt vis, samt att
de till och med förvara sina gamla Gudabilder in uti
djupa skogen. Hvad jag med säkerhet vet, är att de
likasom flera andra Finska folkslag, med helig vördnad anse björnen, ”det sköna djuret, nagelgubben,
pelsfadren”, såsom han med särskilda epitheter behedras. I min kappsäck hvilar för det närvarande i
god ro en björn153 af koppar, som i sinom tid varit en
stor och undergörande Gud bland de Ostjaker. Ännu
i denna dag skola till och med de Irtischke Ostjakerne
hafva för sed att behedra hvarje fälld björn med en
fest, hvarvid förekommer sång, dans, öldrickning
med flera ceremonier, som äfven varit gängse hos
Finnar och Lappar. Men om Ostjakernes fordna religionskult hoppas jag snart kunna meddela fullständigare uppgifter uti en särskild beskrifning öfver de
Obdorska Ostjakerne. Nu hinner jag ej med mera,
emedan posten redan är kommen och tiden inne till
uppbrott.
Castrén is referring to Книга
Большому Чертежу, originally written in the second
half of the 16th century and
compiled ca. 1597–1598 but
known especially as a version
from 1627. It had just been
published in print in 1838.
Хитров 2009; Небольсинъ
1849: 14–15, 18. (TS)
Tschudfästen […] uddar ǁ
Tschudfästen som det finnas
höga uddar vid Irtisch
björn af koppar ǁ björn
749
Itineraria 5osa 1845_49.indd 749
21.8.2019 16:24:03
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
17 Reseanteckningar (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/0c842f246b80648965dca16a80806648.pdf
8ce5c017477adc2d4f976a07f195b31d
PDF Text
Text
Itineraria
This travel report was sent to
the Academy on 5/17 March
1846 from Tomsk. It was originally published in Swedish
in the journal Suomi (Castrén 1847i) and in German in
the Bulletin of the Academy
of Sciences in St Petersburg
as well as in Das Ausland
in Stuttgart (Castrén 1847a;
1847j: 289–316). A draft version of its first part can be
found in SLSA 1185, Castrén’s
travel diary from 27 Feb. until
25 Sept. 1845 p. 248–339. See
this volume from p. 1074 on
and Castrén 1847c. There is no
manuscript of the latter part
of the article in Suomi (p. 33–
62).
M. A. Castrén sent his next travel report, dated in Surgut on 1 September 1845 (unclear, whether Old or New
Style), to Sjögren from Narym on 1/13 December 1845.
Its manuscript is included in his travel diary of 1845 and
it is published on p. 1045–1074 of this volume.
750
Itineraria 5osa 1845_49.indd 750
21.8.2019 16:24:03
�Russia and Siberia –, Travel Reports
18
Rese-anteningar i Sibirien154
af M. A. Castrén
Både sagan och historien stämma deri öfverens, att
Sibiriens vildar långt före den tid, då Jermaks skaror
beträdde landet och tvingade dess innevånare till en
kamp pro aris et focis, varit på sitt vis väl förfarna i stridens lekar. Just på det fält, der Jermak vann sina flesta
segrar, lågo tillförene Ostjaker och Woguler ofta i fejd,
så väl med hvarandra, som med sina Samojediska och
Tatariska grannar. Men utom dessa strider, som kämpades af skilda nationer, föreföllo esomoftast krigiska
tilldragelser emellan enskilda stammar eller slägter
af samma nation. Nöden, roflystnaden, hämdbegäret
satte den ena stammen i harnesk emot den andra och
föranledde stundom de blodigaste uppträden. Ännu
dertill har både hos Samojeder, Ostjaker och flere andra bland Sibiriens folkslag sången förevigat minnet af
enskilda hjeltar, hvilka drogo i härnad, för att med sitt
goda svärd vinna ungmöns hjerta och hand.155 – Så
lefde nationer, slägter, individer i ett fortfarande krigstillstånd. Det var en allmän ofred i landet – bellum
omnium contra omnes. Faran stod städse lurande bak
porten, inga tractater skyddade emot en möjlig öfverraskning. Denna osäkerhet förmådde enskilda familier af samma slägt eller stam att sluta sig närmare till
hvarandra och för sig utvälja ett gemensamt öfverhufvud, en stamfurste.156 De Ostjakiska stammarne hade
till och med försett sig med något slags fästen (wosch,
wasch) till motande af fiendtliga anfall. Huru dessa nu
så kallade Tschudfästen varit beskaffade, torde ej mera
kunna utredas. Traditionen vet om dem intet vidare,
än att de varit belägna på höga, branta uddar och andra
In case of the Nenets, Castrén refers to sung poetry,
the earliest whole denotations of which he collected
himself. The poetry is divided into three different types,
sjudbabtses, jarabtses and
hinabtses. All of them can be
characterized mythical-historical, which means that the
events described in them lay
between the real and imagined, on the borderline of the
present life and the afterlife
as well as mythical and historical. Crucial themes in the
poems are marriage, the long
journeys of heroes and blood
revenge, leading to long and
disastrous wars. The singers
merged heroes known in history or topics of the day especially into the jarabtses and
hinabtses told in the first person. In them, the adventures
of the Nenets rebellion leader Vavli Nenjang, leaders and
judges of the cities in the area
inhabited by the Nenets and
the Tsar himself appear. Usual actors are also the Khanty
(habi, the name also means
hired farmworker or slave),
the Enets (bai and manto) and
the Evenk (tungos), of whom
the two latter represent enemies in the poetry. For more
details, see Куприянова 1965;
Головнёв 1995; Пушкарёва –
Хомич 2001; Golovnev –
Osherenko 1999; Niemi 1998.
(KL)
On different Khanty tribes,
see Гемуев & al. 2005: 133–
134. (TS)
751
Itineraria 5osa 1845_49.indd 751
21.8.2019 16:24:04
�Itineraria
The closest example to the
Surgut of these Late Iron Age
and medieval fortifications
is Barsova gora. Чемякин –
Шатунов 2002.
Surgut was founded in 1594
on the Obˈ at N61°14′40″
E73°23′19″. Бакулин – Ярков
2009. (TS)
Castrén means the fort of Barsova gora. Чемякин – Шатунов 2002: 40. (TS)
The Khanty “Prince” Bardak
is actually known to have collaborated with the Russians
and aided in building the
town of Surgut. Mandelstam
Balzer 1999: 32. (TS)
The River Kopylovskaja Ketˈ
runs into the Obˈ at Narym at
N58°54′2″ E81°33′32″. (TS)
föga tillgängliga ställen. Der sådana fästen fordom
stått, anträffas i våra dagar endast jordhögar, brutna
pilar, rostade spjut, pansarskjortor och andra krigiska
qvarlefvor.157
Ett af nämnda Ostjak-fästen stod under Sibiriska eröfringstiden på det ställe, der sedermera staden
Surgut158 reste sina tinnarix.159 Här lefde på denna tid
en Ostjak-Furste, benämnd Pardak, hvilken ännu af
Ostjakerne prisas såsom en mäktig och tapper man.
Fastän Jermak redan hade krossat Kutschum-Chans
välde, hade underkufvat Wogulerne och besegrat alla
Ostjak-stammar vid Irtisch, vågade likväl Pardak en
strid emot fienden. Ostjakerne stridde, såsom vanligt,
med båge och pilar, kosakerne hade medfört kanoner.
Det är naturligt, att i en kamp med så olika vapen Ostjakerne snart måste gifva sig besegrade. Fästet intogs,
men Pardaks minne är ännu aktadt och äradt af hans
stamförvandter, och närmast af hans egen slägt, som
allt intill denna dag bibehållit det Furstliga namnet.160
Sedan det Pardakska fästet var intaget, uppbygde segervinnaren på samma ställe en ostrog och anlade
en stad, som efter någon närbelägen gren af Obfloden
erhöll namnet Surgut. Denna stad blef innan kort en af
kosak-dynastiens mäktigaste värn och utgångspunkten för ytterligare operationer. Härifrån uttågade tid
efter annan roflystna kosak-skaror, hvilka underkufvade och skattlade alla Ostjak- och Samojed-stammar
ända ifrån Ishafvet i norr allt intill Ket-floden161 i söder. Det är afgjordt, att under eröfringstiden få orter i
Sibirien spelat en så betydande role, som den djerfva
kosak-stadenx Surgut. Så mycket mera nedslående är
den anblick, som staden nu erbjuder. Några jemmerfulla kojor, kringströdda utan all ordning bland förbrända
ix. Surgut är belägen vid öfra Ob, omkring 300 verst ofvanom mynningen af Irtisch.
x. Ännu i dag utgöra kosakerne den vida största delen af
stadens innevånare.
752
Itineraria 5osa 1845_49.indd 752
21.8.2019 16:24:04
�Russia and Siberia –, Travel Reports
ruinerxi, se der qvarlefvorna af den fordom så mäktiga staden. Här finnes ej en enda anständig gata, icke
ens en ordentlig bygnad, ja! det är till och med sällsynt
att träffa glasfönster, och hela rutor hör snart sagdt
till undantagen. Fattigdomen har under de sednaste
decennierna i så hög grad tilltagit, att staden icke en
gång kunnat contribuera de nödvändiga utskylderna
till kronan. Den har till följe häraf gått miste om sina
privilegier och tröstar sig nu med blotta titeln af stad.
Här tillbragte jag under nästförflutne sommar
hela Augusti och en del af September månad, sysselsatt
med studium af de närgränsande Ostjak-stammarnes
olika munarter.162 Ifrån Surgut hade jag ärnat bana
mig en väg efter floderna Wach163 och Tas164 till Jenisej165, men då denna resa åtminstone på närvarande
årstid ansågs ogörlig, fann jag mig föranlåten att fortsätta färden uppför Ob. Hufvudmålet för min resa blef
nu Narym166 – en liten stad inom Tomska167 Gouvernementet, till hvilken man ifrån Surgut räknar vid pass
800 verst, då resan verkställes med båt. Landet emellan
dessa tvenne städer utgöres af öde nejder, hvilka äro
nästan öfvergifna af Ryssar och endast glest befolkade
med infödingar. Man träffar på denna väg icke ens provisoriska poststationer, som dock annorstädes i Sibirien
äro högst vanliga. Af sådan anledning nödgades jag
redan i Surgut förse mig med alla för resan nödvändiga artiklar. Till antalet af dem hörde i första rummet en
ordentlig farkost, ty i de Ostjakiska trågarne är färden
både mödosam och äfventyrlig. Af stort behof var
derjemte en infödd Ostjak, hvilken kunde i sin enda
person förena de mångfaldiga egenskaperna af tolk,
betjent, kock, skjutsrättare och tuktomästare, samt
tillika ersätta bristen af resepass. I dessa och alla andra
hänseenden väl utrustad anträdde jag den 12 (24)
September min resa med godt mod och gladt hopp.
xi. Surgut har ofta fått vidkännas härjande vådeldar, bland
hvilka den sednaste timade år 1840 och förvandlade hela staden till en grushög.
The Khanty live in the areas
of the large Obˈ and Irtyš rivers and their tributaries in
Western Siberia. The southern
(Irtyš) Khanty language became extinct in the 20th century. Unesco Red Book, http://
www.helsinki.fi/~tasalmin/
nasia_report.html, http://www.
helsinki.fi/~tasalmin/fu.html .
More detailed list of the rivers
inhabited by the Khanty, see
Гемуев 2005: 57. (TS)
The River Vax runs into the
Obˈ from the right (east) at
N60°48′53″ E76°47′39″. Its
headwaters are closest to
those of the River Taz around
N62°40′ E82°56′, but because
the Taz flows into the Kara
Sea, Castrén would have continued along smaller rivers
from it to the Enisej (Енисей, the scholarly transliteration used instead of the standard English spelling Yenisei)
in the north. The most direct route from the Vax to the
Enisej is between the headwaters of the rivers Vax and
Sym around N61°18′ E81°42′
where they are separated by
only a narrow watershed.
Castrén’s chosen route via
Narym brought him even further south. (TS)
The River Taz runs into
the Kara Sea at N67°33′5″
E78°33′21″. (TS)
The Enisej discharges into
the Kara Sea at N71°49′46″
E82°42′57″. (TS)
Narym is on the Obˈ at
N58°55′25″ E81°35′21″. (TS)
Tomsk is situated at the River
Tom, a tributary of the Obˈ at
N56°29′14″ E84°56′48″. (TS)
753
Itineraria 5osa 1845_49.indd 753
21.8.2019 16:24:04
�Itineraria
Diogenes of Sinope (ca. 404–
323 BCE), one of the Cynic philosophers of Ancient
Greece. None of his works
have been preserved. Internet Encyclopedia of Philosophy, http://www.iep.utm.edu/
diogsino/. (TS)
Plato (Platon, 427–347 BCE),
philosopher
in
Ancient
Greece. Internet Encyclopedia pf Philosophy, http://
www.iep.utm.edu/plato/. (TS)
Most of Castrén’s travels
were in the taiga or forest
zone covering the major part
of Siberia. In the north, tundra gradually changes to the
forest zone and in the south it
changes to steppe. On the different types of taiga, see Семенов – Белов 2015: 237–246.
(TS)
Mitt enda bekymmer var den sena årstiden, som enligt
all förmodan skulle medföra både regn och snö, köld
och blida, dimmor och nattfroster. Ett, ehuru otillräckligt skydd emot detta onda beredde för mig och min
vapenbroder Bergstadi, den i Surgut ombesörjda lilla
farkost, hvilken var försedd med en i de Obska båtarne
vanlig kajuta. Denna kajuta var så inrättad, att man
endast krypande kunde träda i och ur den, endast liggande få en plats deri och blott genom masthålet erhålla en skymt af dagens ljus. Kajutan, som upptog hela
midten af båten, var väl i hvardera ändan försedd med
dörrar, men dessa måste alltid hållas tillslutna, emedan
annars hvarken roddare eller styrman kunde få plats i
båten. I denna mörksens boning inredde vi vår matsal,
vårt sofgemak, vår skrif- och studerkammare. En kista
begagnades till bord; stolar voro ej af nöden, emedan
middagen intogs på Romerskt vis; theköket utgjorde
vår kamin. Jag vill ej påstå att vår kammare var öfvermåttan lysande och praktfull, men likväl försäkrade
Magazinsförvaltaren i Surgut, en genomlärd man och
god Christen, att en så förträfflig boning ej egdes af
Diogenes168, hvilken han sade varit ”en af verldens
största Philosopher och en mycket bättre Christen, än
Plato169 sjelf.” Emellertid blef kajutan under dagens
lopp ej oftare begagnad, än då regn och oväder gjorde
det omöjligt att sitta på däck eller ströfva kring stränderna. För sistnämnda nöje var beklagligtvis nejden
föga egnad. Ehuru icke synnerligen höga, äro likväl de
Obska stränderna merendels så branta och leriga, att
man vid dem med möda får ett fotfäste och lätt utsätter
sig för faran att nedstörta i flodbädden. Höstetiden
anträffas visserligen här och der vidsträckta sandslätter, men äfven de hafva merendels en grund af blöt
lera, hvarpå vandraren innan kort får sitt lystmäte.
Landet närmast intill stranden består antingen
af sanka kärr, eller obergade ängar, öfvervuxna
med ett ogenomträngligt starrgräs, eller vanligast
af en tät videskog.170 Förgäfves bemödar man sig att
här efterleta en gångstig. De snart sagdt enda spår af
754
Itineraria 5osa 1845_49.indd 754
21.8.2019 16:24:04
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Lokosovo at N61°7′52″ E74°51′14″.
(TS)
menniskor bestå i slocknade eldstäder och öfvergifna
lägerställen. Ytterst sällan anträffas en menniskoboning. Ifrån Surgut räknades till Ryska byn Lochosowa171
90 verst och på hela detta afstånd funnos blott tvenne
små Ostjak-byar, men äfven dessa voro ej belägna vid
hufvudfloden, utan såsom vanligt, vid dess grenarxii. I
vår väg lågo endast några Ryska fiskelägen, till större
delen redan öfvergifna och så bofälliga, så illa medfarna genom höstens åverkan, att både himmelens fåglar
och markens djur försmått taga i besittning de till deras fria bruk öfverlåtna herbergen. Sedan de talrika
fiskarene brutit upp ifrån sina colonier, herrskade äfven på elfven en graflik stillhet och en enformighet,
som blott sällan afbröts af en snabbt framilande Ostjak-julle. När man färdas genom en så ödslig och folktom nejd, önskar man naturligtvis att genom en skyndsam färd kunna bereda sig helst någon slags omvexling
af föremål, men huru man och må skynda, mera än tre
verst lider det ej i timmen. Under all den ledsnad, som
en ödslig natur och en så långsam färd nödvändigt
framkallar, var det likväl en lycka, att vi åtminstone i
början af vår resa kunde fägna oss med godt och vackert väder, med fågelsång, med anblicken af grönskande
ängar och träd samt den i solskenet herrligt glänsande
vattenytan. Några sällsamma äfventyr mötte oss ej, så
framt jag till deras antal icke vill räkna ett litet missöde, som inträffade redan den första natten af vår resa,
då båten i mörkret styrdes inom ett skär af sandbankar,
derifrån ingen återgång var möjlig, förrän med dagsljuset. Följande afton återkom samma äfventyr, men
denna gång blefvo likväl icke sandbankarna vårt nattherberge, utan Ostjakernes rådighet förhjelpte oss
sent på qvällen till den omförmälda byn Lochosowa,
xii. Ob äger en oräknelig mängd större och mindre grenar.
De indelas af Ryssarne i tvenne slag: a) protoki eller vanliga
grenar, b) staritsi d. ä. flodgrenar, hvilka om sommaren till
mesta delen uttorka, men tillförene sägas hafva utgjort sjelfva hufvudfåran.
755
Itineraria 5osa 1845_49.indd 755
21.8.2019 16:24:04
�Itineraria
Cf. Castrén’s description from
November 1843 on p. 476–478.
der ordspråket om de Småländska gästgifverierna egde
sin fulla tillämpning. Den klena välfägnaden oaktadt
blef, dock natten tillbragt i byn. Vid mitt uppvaknande
följande morgonen såg jag till min förvåning de ännu
i går herrligt grönskande fälten öfverdragna med en
hvit slöja, den nyss klara och solbelysta himmelen betäckt med vinterns gråa mantel, såg menniskorna
skinnbeklädda och hela naturen stum, sörjande, öfvergifven. Icke desto mindre förfogade vi oss redan tidigt
på morgonen ned i kajutan, tillslöto dess dörrar och
afreste. I kajutan omgifven af ett ogenomträngligt
mörker öfverfölls jag af en art spökrädsla. Det föreföll
mig, såsom rasade ett Herrans väder derute, och sjelfmant återkallades i minnet de dagar, då jag för två år
tillbaka vid foten af Ural pröfvade den nordiska höstens alla vedermödor.172 Att samma slags vidrigheter
nu skulle återkomma, var en farhåga, som i den mörka
kajutan mäktigt oroade mitt sinne. Jag tyckte mig fastfrusen vid en öde strand, öfvergifven af menniskor,
tärd af sjukdom och öfverhopad med all den smälek,
som möjligen kan drabba den resande i de värsta vildmarker. Lyckligtvis befriades jag snart ifrån dessa
ängslande och öfverflödiga bekymmer. Ty då jag vid de
Juwaschkinska jurtorna trädde ur vårt väl tillstängda
vinter-ide, lyste solen åter skön och klar på det molnfria fästet, marken var åter grön, menniskorna hade
aflagt sina skinnpelsar, och tjusta sjöngo fåglarna i träden naturens lof. Jag förfogade mig till närmaste jurt.
Dit ledde en smal gång, som å ömse sidor var omgifven af vackra, spensliga viden. Gången var jemn och
rak, samt framtedde i fonden en snygg och inbjudande
jurt. Uppskrämda af min ankomst lupo jurtens innevånare sina färde, lemnande mig så mycket bättre tillfälle
att få egna några ögonkast på den Ostjakiska boningen. Den egde en vanlig, fyrkantig form, låga väggar
och ett högt spetsigt tak. Hela boningen var tillredd af
näfverskifvor, hvilka, sedan de genom kokning blifvit
uppmjukade, hopsys i form af vanliga golfmattor,
så att de kunna sammanrullas och med lätthet
756
Itineraria 5osa 1845_49.indd 756
21.8.2019 16:24:04
�Russia and Siberia –, Travel Reports
transporteras ifrån ställe till ställe. Af dem bildas både
väggar och tak genom följande enkla mechanik. Man
nedslår i jorden några videstammar, tjenande till att
från jurtens både yttre och inre sida upprätthålla näfverväggarna. Emot detta underlag uppresas några
taksparrar, hvilka jemväl bestå af vide. Dessa öfverdragas med näfver, som äfven på yttre sidan betäckes med
sparrar. Alla styltor och sparrar ombindas och befästas
med mjuka videgrenar. I taket lemnas ett draghål för
röken och vid ingången hänger man en dörr af bräde
eller näfver. Detta är nu i hufvudsaken allt, som erfordras till en Ostjakisk sommar-jurt. Fönster och golf,
bänkar och bord anträffas aldrig i en slik boning. Må vi
blott ej förgäta eldstaden, hvilken utgör sjelfva hufvudvilkoret för Ostjakens trefnad. Lifvets högsta njutningar: ett godt mål och en behaglig hvila, äro hos Ostjaken fästade vid detta enkla tillbehör, som består af en
med stenar omgifven grop i midten af rummet. Till en
angenäm hvila hör naturligtvis äfven en mjuk bädd.
Denna tillreder Ostjaken af rörmattor, renhudar,
skinnpelsar och andra klädesplagg. Det roar oss ej att
undersöka Ostjakernes vällingsgrytor och näfverrifvor, ty vi veta af gammalt, att de innehålla fisksoppor,
mjölvällingar, grötar, piroger af häggbär o. m. d. Omkring de flesta Ostjak-jurt anträffas små bodar eller
visthus, timrade af stockar och, liksom i Lappland,
uppställda på höga stolpar173. Sådana anstalter funnos
dock ej på närvarande ställe, utan husets förnödenheter hvilade på en bår, upprest på fyra styltor och
vanligen begagnad till torkning af småfisk. Måhända
skulle i den närliggande skogen ännu några upptäckter
kunna göras, men vi måste påskynda vår resa, emedan
tunga moln höja sig från vestan, förebrådande regn
och oväder. I Sibirien bedrages man sällan, om man
tyder himmelens tecken till det värsta. Så hände äfven
nu, att ovädret rasade med sin fulla styrka, då vi under
natten landade vid en liten Ostjak-by. Drifven af någon slags sympathie med naturen trädde jag för några
ögonblick ur kajutan. Jorden var omgifven af ett
There were also completely
or partly underground dwellings, used especially winter.
Khanty buildings are pictured
in Гемуев & al. 2005: 98–108.
(TS)
757
Itineraria 5osa 1845_49.indd 757
21.8.2019 16:24:04
�Itineraria
At present the town of
Megion on the right bank of
the Obˈ at N61°1′33″ E76°7′1″.
(TS)
tiofalldigt mörker, tunga vindar susade i luften och
skarpa regnskurar smattrade i träden. Det var en af de
nätter, om hvilka Asiens vildar förtälja, att de aflidnas
andar ej få ro i sina grafvar, utan irra vilda och fruktansvärda kring jorden. Allt hvad som lefver och andas
ofvan jord, ligger stilla och bäfvar, ty skuggorna drifva
nu sitt nattliga spel. Schamanernas blodtörstiga hamnar sväfva kring menniskornas nattliga läger och
stämpla förderf åt alla dem, hvilka genom laster och
brott förverkat sitt lifs skyddsandar. I en sådan natt har
händelsen fört oss till närheten af trenne tält, hvilka
för tillfället erbjuda en fasaväckande anblick. Omhöljda af det nattliga mörkret äro sjelfva tälten nästan
osynliga för ögat. Man varseblir endast den öppna ingången, som upplyses af eldskenet innanföre. Stående
midt för de tre tältdörrarna tycker man sig se tre brinnande gap, hvilka ur sitt inre utspy tjocka rökmoln och
sprakande gnistor. Små, halfnakna, phantastiska gestalter framskymta genom röken och lågorna. Tid efter
annan ljuda ur gapen vilda, oförstådda läten, som snart
öfverröstas af regnet och stormvinden. Det vore en fåfäng möda, att söka i all sin fasa skildra denna nattliga
scen med sitt mörker, sina lågor och spökgestalter, sina
vindar och regnskurar. Visst är, att den icke var egnad
till att väcka de angenämaste känslor, och att jag, återkommen till kajutan, andades med ett vida lättare
hjerta.
Under natten lade sig ovädret och följande morgon nådde vi de Magijonska jurtorna174, belägna vid
utloppet af Magijon – en liten flod, som ifrån högre
sidan utfaller i Ob. Vid afresan ifrån dessa jurt tog jag
mitt säte ofvanpå däck och betraktade i stillhet flodens lopp och den vilda nejden jag bereste. Ingen ting
nytt och ovanligt mötte mitt öga. Den ena fjärden var
fullkomligen lik den andra, lika jemn i sitt lopp, lika
vidsträckt, lika ödslig och öfvergifven. Öfverallt tedde
sig samma låga, leriga, nedrasande stränder, bevuxna
med evigt samma viden. För resten endast ängar, kärr
och lerhaltiga sandslätter. Sedd med Europeiska ögon
758
Itineraria 5osa 1845_49.indd 758
21.8.2019 16:24:04
�Russia and Siberia –, Travel Reports
är Ob en vild och enformig flod, som hos betraktaren
knappt förmår väcka andra känslor, än saknadens och
vemodets. Men fråga den infödda Ryssen, med hvilka
ögon han åser floden, och det korta, men innehållsrika
svaret lyder: ”Ob är vår moder.” Eller ställ samma fråga till den åldrige Ostjaken, som sitter vid styret och
tvifvelsutan ännu aktar sina fäders tro och seder. Är
man uppriktig, så skall han svara med ungefär dessa
ord: ”Ob är den Gud, som vi vörda främst bland alla
våra Gudar, som vi anropa med de varmaste böner och
nalkas med de rikaste offer.” För landets innevånare är
Ob allt det godas gifvarinna och förutan henne hade
förmodligen aldrig någon mensklig varelse beträdt
detta usla land. Må derföre äfven vi med glada och försonande blickar betrakta floden, och hoppas att den tid
ej skall vara alltför aflägsen, då den resande vid Obs
stränder skådar andra taflor, än de nuvarande.
Ungefär i denna riktning irrade mina tankar, då
ett högljudt hundskall tillkännagaf vår ankomst till
de Lechlisowska jurtorna. I hopp om en bättre välkomsthelsning på stället steg jag i land och besökte
alla jurt, men träffade utom några fastbundna hundar ingen lefvande varelse. Man trodde att Ostjakerne varseblifvit mig på däck och af rädsla gömt sig i
skogen. Vi fortsatte således resan oförtöfvadt till den
Jermakska Ostjak-byn, passerade ännu samma dag
de Wontpugolska175 och Wartuiska176 jurtorna samt
nådde under natten mynningen af Wach. Denna flod
tager ovilkorligen den resandes uppmärksamhet i
anspråk, emedan hon utgör en af Obs mäktigaste tillflöden. Tagande sin upprinnelse långt in i Jeniseiska
Gouvernementet, tillryggalägger hon i ständigt slingrande lopp en bana, som utgör minst 700, men enligt
invånarnes uppgift omkring 1000 verst. Under sin
vidsträckta färd upptager hon en oändlig mängd bifloder, bland hvilka de största sägas vara: Kul-jógan177,
Sabun178, Lawasin-jógan179 och Kalech-jógan180, utfallande, med undantag af Lawasin-jogan, alla ifrån den
högra sidan. Största delen af Wachs område består
Vampugol at N60°51′35″
E76°36′24″. (TS)
Today, Nižnevartovsk at
N60°55′42″ E76°33′54″. (TS)
It is unclear which river Castrén means here. The rivers Ljuk-Kolen-Ëgan and the
Kolyv-Ëgan run into the River Vax but they are short and
small. (TS)
The River Sabun runs into the
Vax from the right (north) at
N61°4′21″ E80°13′15″. (TS)
It is unclear which river Castrén means. The River Labazëgan runs into the Vax from
the right and the Labaznaja is
so short that it can hardly be
included among the most significant tributaries of the Vax.
(TS)
The River Kolekӑgan running into the Vax from the
right (north) at N61°5′32″
E78°16′24″. (TS)
759
Itineraria 5osa 1845_49.indd 759
21.8.2019 16:24:04
�Itineraria
Larjak at N61°6′0″ E80°16′0″.
(TS)
The headwaters of the River
Eloguj are on the same watershed mentioned above (p. 753)
in connection with the River
Sym and it discharges into the
Enisej at N63°12′39″ E87°45′5″.
(TS)
af ödsliga, kärruppfyllda, folktoma nejder. Stränderna äro mestadels låga och i följe deraf blottställda för
öfversvämningarxiii. I sitt nedra lopp är floden öfverallt farbar. Båtar lastade med 2000 pud afgå hvarje vår
med mjölladdningar till de vid Sabun-jogans utlopp i
byn Larjatskij181 uppbygda krono-magasinerxiv. Mindre båtar löpa obehindradt ända till mynningen af Kuljógan; men i sitt öfversta lopp skall floden endast kunna befaras med vanliga Ostjak-båtar. Förmodligen af
sistnämnda orsak har den gamla communicationsleden
emellan Ob och Jenisej förmedelst Wach och Jeloguj182
längesedan upphört att begagnas. Med afseende å
befolkningen vid Wach kan jag med säkerhet endast
uppgifva, att samtliga dess bebyggare inom Tobolska
Gouvernementet äro Ostjaker. Sannolikt begynner vid
Kul-jogan en Samojedisk colonisation, men om denna
äfven sträcker sig till öfre loppet af Wach, är mig ännu
obekant. De Wachska Ostjakerne inom Tobolska Gouvernementet äro till språk, seder och lefnadssätt nära
öfverensstämmande med de Obska ofvanom Surgut.
De bo i jurt af stock, näfver eller torf, lifnära sig med
jagt och fiskafänge, äro i saknad af hästar och kor, men
äga smärre renhjordar. Sommartiden uppehålla de sig
vid sjelfva Wach, men deras vinterboningar äro vanligen belägna på något afstånd ifrån hufvudfloden.
Ifrån mynningen af Wach gick resan fortfarande
genom ödsliga och obebodda nejder. Blott här och der
anträffades Ostjakiska sommar-jurt, som merendels
xiii. Liksom vid de flesta Sibiriens floder, skall äfven här
den högra stranden vara upphöjdare och mera steril än den
venstra. Man omnämner på venstra sidan blott en enda
hög udde, benämnd Lapki (Ostj. Lafkaei), hvilken är belägen vid flodens nedra lopp, ej långt ifrån mynningen af
Kalech-jogan.
xiv. I samma by finnes äfven en åldrig kyrka och en nyligen anlagd barnskola. Byns innevånare bestå, med undantag af krono- och kyrkobetjeningen, endast af några få Ryska colonister.
760
Itineraria 5osa 1845_49.indd 760
21.8.2019 16:24:04
�Russia and Siberia –, Travel Reports
voro uppförda af näfver, understundom hopslagna af
obilad stock. Äfven de sistnämnda voro i saknad af
golf, fönster, ugn och de vanligaste husgerådssaker.
Eldstaden hade sin plats i midten af rummet och hela
inredningen var alldeles densamma, som i näfverjurtorna183. Antalet af jurt uppgick vanligen till 3–6 på
hvarje ställe. Vid inträffad öfverbefolkning dela sig
byarna i smärre jurtelag för att äga bättre utrymme
för jagt och fiskafänge, hvilka näringsgrenarne nästan
uteslutande sysselsätta Ostjakerne i Surgutska Afdelningen. Bland de jurt, som mötte oss vid afresan ifrån
Wachs mynning, förtjena att omnämnas de Wach-Pugolska184, de Kalymska, hvilka voro kringströdda på
fyra särskildta ställen, de Kaltagorska (af Samojed.
ordet Koldaxv, Ob) och de Mygalengska. Vid några
bland nyssnämnda jurt bemärkte jag, att Ostjakerne
söndagen till prydnad tvagit sig rena, benat och kammat sin svarta peruk, samt påklädt sig en lysande högtidsskrud. Den vanliga öfverklädnaden bestod både
hos män och qvinnor i en paltå, liknande den Finska
meckan, men kortare än denna. Hvardagspaltån var
gjord af groft vadmal, men den för högtider och andra
sällsynta tillfällen bestämda hade man förfärdigat af
kläde eller något annat finare tyg, merendels blått eller
grönt till färgen. Krage och uppslag ägde stundom en
annan färg och till ståtens förökande hade somliga till
och med kantat sin helgdagsdrägt med rödt kläde eller
med en skinnbräm. Paltån var åtminstone i hvardagslag alltid omgjordad med en bred skinngördel, hvarvid hängde en knif med tennbeslaget skaft. Männerna
buro höga, spetsiga mössor med vida, öfver öronen
nedhängande skyggen; qvinnornas hufvudbonad bestod i en shawle, som räckte ända ned till hälarna. Halsen var merendels bar, eller på sin höjd betäckt med en
boa af ekorr-svansar. Handskarna voro sammansydda
näfver-/jurtorna
Vaxpugolˈskia was on the River Vax immediately upstream
from its confluence with the
Obˈ, ca. N60°48′9″ E76°48′39″.
Атласъ Маркса 1910: 46. (TS)
xv. Denna benämning är gängse bland de Tomska Samojederne samt omvexlar med Kuai, hvaraf 3 pers. suff. är Kualda = Kolda), ande, själ.
761
Itineraria 5osa 1845_49.indd 761
21.8.2019 16:24:04
�Itineraria
Larino
at
N60°31′13″
E77°40′58″. (TS)
Present-day Aleksandrovskoe
at N60°25′40″ E77°52′14″. Александровский район: Историческая справка, http://www.
als.tomskinvest.ru/history.html.
(TS)
dels af brokigfärgade renskinn, dels af randiga klädesflikar. Hos det fåfängliga könet såg man kring halsen
talrika perlband samt dessutom en mängd perlbroderier, dels fastsydda vid krage, uppslag, handskar och
skor, dels löshängande vid gördeln. Vid samma gördel, vid de långa, falska hårflätorna och vid den yfviga
shawlen hade man äfven fästat jern-, bläck- och messings-stycken, egnade att genom sitt skrammel ådraga
coquetten de unga svennernas uppmärksamhet, d. ä.
att locka köpare.
Med den påklädda helgdagsdrägten tycktes Ostjakerne äfven hafva antagit en gladare blick och ett
frimodigare beteende än vanligt. Deras välvilja och
gästvänskap öfvergick all föreställning. Förrän vi ännu
hunnit landa, stodo Ostjakerne väntande vid stranden,
drogo båten i land, gjorde broar på den leriga stranden eller buro oss på sina armar till en torr plats. Af
fruktan att misshaga vågade man aldrig bjuda oss förfriskningar i jurtorna, men vid afresan öfverhopades
vi med Ostjakiska läckerheter af alla slag, färsk och
torkad fisk, bär och bärpiroger m. m. Om dessa gåfvor
ej äro alltför efterlängtade, mottager man dem likväl
gerna, för att ej såra det fromma, oskuldsfulla hjertat,
hvarur de härflyta. Ty att gåfvorna frambäras utan anspråk och beräkning, läser man tydligt i den bedjande
blicken och de ödmjuka åtbörderna.
Kort efter afresan ifrån de Mygalengska jurtorna öfverraskades vi af mörker och natt, regn och
storm. Roddarne ansträngde sina yttersta krafter för
att bringa oss till närmaste jurt, men stormen var så
våldsam, att man snart nödgades gifva vika för dess
öfvermakt och lägra sig vid en öde strand. Då dagen
åter randades och nattens skuggor veko för det gryende ljuset, lade sig äfven stormen och resan fortsattes.
Vi nådde snart de Kiselowska jurtorna, passerade derefter de Laringska185 och Kitschengska jurtelagen samt
upphunno samma dag den nedra byn Lumpokolsk186,
efter att på fyra dygn ej hafva anträffat en enda Rysk
bebyggare och ej sett en ordentlig boning. Äfven nedra
762
Itineraria 5osa 1845_49.indd 762
21.8.2019 16:24:04
�Russia and Siberia –, Travel Reports
The River Vaspuxolˈ, running into the Obˈ from the left
(south-west). (TS)
Lumpokolsk var en liten, eländig by, som bestod af en
nedramlande kyrka, tre förfallna Ryska hus och tre
på Ryskt vis inredda Ostjak-jurt. Byns skattbetalande
innevånare bestodo af tre Ryssar och fyra Ostjaker. Jag
anmärkte här, liksom ofta annorstädes, att Ostjakerne,
ehuru till alla delar förryskade, icke allenast hade bygt
sina stugor ett stycke ifrån de Ryska, utan till och med
ägde en skilld begrafningsplats, hvilken var belägen i
en skön lund, då deremot den Ryska låg vid en ödslig strand, der vårfloden uppref grafvarne och kringströdde grinande hufvudskallar. I nedra Lumpokolsk
fanns tillförene en särskild prest, men nu tycktes blott
kråkorna fira sin Gudstjenst i Herrans hus; menniskorna deremot sade sig njuta religionsvård i öfra Lumpokolsk. Innevånarnes ekonomie var, såsom redan det
yttre utvisade, i största förfall. Såsom orsak härtill uppgaf man, att fiskerierna på sednare tiden slagit illa ut
och jagten år för år försämrats. Boskapsskötseln hade
man ej kunnat och ej velat uppdrifva, dels af fruktan
för den härjande pesten, dels för svårigheten att förse
en större ladugård med foder för tio månader under
åretxvi. Sistnämnda klagomål förekomma öfverallt vid
Ob, och de skola ej förr upphöra, än odlingen framträngt till det inre af landet, än skogen blifvit rödjad
och de pestnärande kärren uttorkade.
Ifrån nedra Lumpokolsk räknas vid pass 70 verst
till öfra byn Lumpokolsk. Denna väg tillryggalades
på något mera än en dag, hvarunder åtskilliga sommar-jurt anträffades, såsom de Pankowska, Tobalkinska, Waspugolska187, Nachradinska och Magijonska.
Vinter-jurt voro ej synliga vid den allmänna farvägen.
Dessa utgöra Ostjakens fasta bostäder, hans egentliga hem. Så trångt, torftigt och uselt detta hem äfven
är, så vill Ostjaken naturligtvis ändock ej lemna det
till pris åt vårflodens raseri, utan ställer sin jurt på en
xvi. Emedan vårfloden öfversvämmar alla mulbeten, nödgas man ofta föda boskapen med förra årets hö ända in på
Julii månad.
763
Itineraria 5osa 1845_49.indd 763
21.8.2019 16:24:04
�Itineraria
The River Bolˈšoj Jugan runs
into the River Juganskaja Obˈ
from the left (south-east) at
N61°4′1″ E73°10′17″. (TS)
högländt, för öfversvämningar skyddad, ifrån hufvudfloden mer eller mindre afsides belägen plats. Såvida
likväl fiskafänget äfven under den kalla årstiden fortfar att utgöra en vigtig näringsgren, så är vinter-jurten
merendels uppbygd vid någon mindre biflod eller en
gren af sjelfva Ob, der den ofta omgifves af en vild och
romantisk skog. Den nödvändiga fruktan för öfversvämningar har på ganska många orter äfven afhållit
Ryssarne ifrån moderfloden. Så är Obdorsk belägen
vid floden Polui, Beresow vid Soswa, Surgut vid bäcken
Bardakowka m. m. Nedra Lumpokolsk stod på en höjd
vid sjelfva Ob, men den öfra byn sades vara belägen
vid en mindre gren af floden. Emedan denna gren under hösten uttorkar, nödgades vi åtfölja hufvudfloden
och lemna byn obesökt, helst den mörka och regniga
natten ej tillät en fotvandring. Byn sades ega en kyrka,
fyra Ryska hus, men ingen jurt. Liksom vid Wach, Jugan188 och på flere andra orter, har äfven i öfra Lumpokolsk en skola nyligen blifvit öppnad till uppfostrande
af Ostjak-barn. Dermed sammanhänger en händelse,
som tilldrog sig vid min ankomst till de Magijonska
jurtorna. Nyss insomnad i båten väcktes jag plötsligt
af ett högljudt, förvirradt skri, som i nattens mörker
nådde mina öron. Öfverraskad af oljudet, skickade jag
genast min tolk, för att göra sig underrättad om anledningen till denna sällsamma serenad. Innan denne
ännu hann återvända, fylldes båten med larmande
Ostjaker, dörrarna till kajutan uppslogos, och en röst
tillkännagaf på bruten Ryska, att Ostjakerne ifrån närliggande jurt församlat sig här i akt och mening att
genom mig söka rättvisa. Härvid togo alla till ords, den
ena öfverröstade den andra, somliga framförde sin talan på Ostjakiska, andra på råbråkad Ryska, men ingen
kunde göra redo för sitt ärende. Med tilhjelp af min
tolk fick jag slutligen utredt, att Ostjakerne ville hos
mig anföra klagomål öfver sin prest och själaherde,
hvilken anbefallt församlingens medlemmar att öfverlemna sina barn i hans omvårdnad för att behörigen
skolas och upptuktas. Häremot sade sig Ostjakerne
764
Itineraria 5osa 1845_49.indd 764
21.8.2019 16:24:04
�Russia and Siberia –, Travel Reports
August Ahlqvist had a similar
experience with the Mansi in
1858. Ahlqvist 1986: 251. (TS)
hafva protesterat med all makt, men presten hade icke
desto mindre tvingat dem att ifrån Magijonska volosten öfverlemna tvenne barn till undervisningsanstalten. Jag ville öfvertyga det arma folket, att dess egen
välfärd härigenom åsyftades, men Ostjakerne ville ej
höra slikt tal, utan försäkrade att både de och deras fäder troliga tjenat Tsaren, utan att hvarken kunna läsa
eller skrifva. I förmodan att den ytterliga förbittring,
som skolanläggningen föranledt hos det oförargeliga
Ostjakslägtet, tilläfventyrs egde en djupare grund, än
blott kärleken till det gamla goda, lät jag min tolk examinera en af de äldste och erhöll af honom följande
besked: 1:o fruktade man, att en boksynt och skrifkunnig man ej skulle qvarstadna i fädernas råa yrke, och
att följakteligen skolan komme att beröfva föräldrarne
deras ålderdoms stöd; 2:o visste man af gammalt, att
de Ostjaker, som tillfälligtvis erhållit en ”Rysk” uppfostran, icke blifvit sitt folks apostlar, utan fiender,
och ej sällan slagit sig på liderlighet och ett sedeslöst
lefverne. Dessa olägenheter äro lättare att inse, än afhjelpa. För min del tror jag, att mycket vore vunnet,
om prester och skollärare ville bemöda sig att ingifva
lärjungen aktning för sin stam och ej tvertom, såsom
fallet nu är, fördömma och såsom lutter djefvulskap
stämpla allt hos nationen egendomligt – en visa, som
infödingen äfven annars alltför ofta får höra ifrån den
Ryska allmogens mun.
Emot förbemälte prestman anfördes ännu åtskilliga andra klagomål. I synnerhet beskärmade man sig
deröfver, att han sammankallat Ostjakerna till höbergning och ställt deras magor på knapp diet, föregifvande tvertemot verkliga förhållanden, att fastetiden vore
förhanden. Denna oförrätt emot folkets national-svaghet väckte nästan en lika stor förbittring, som sjelfva
skol-inrättningen. Man bad, bönföll och plågade mig
till den grad, att jag, uttröttad af så mycken jemmer,
nödgades gifva befallning till uppbrott, fastän natten var regnig och mörk.189 Samma tunga och regniga väderlek fortfor sedan hela det påföljande dygnet,
765
Itineraria 5osa 1845_49.indd 765
21.8.2019 16:24:04
�Itineraria
Ostjak-/byn
Castrén refers to the myth
of the Great Flood in Genesis 7, Bible, https://www.
biblestudytools.com/genesis/7.
html. On flood myths, see
Dundes 1988. (TS)
For linguistic comments on
Castrén’s Khanty material,
see Castrén 2018b.
Cf. above in this paragraph
and the text Ostjaker vid nedra Ob in the volume of the
ethnological writings in this
series: Pirtschina and Pirtjimir.
There is a different beginning
for this paragraph in KK Coll.
539.26.22 p. 309. See p. 808.
hvarunder kajutan tog läck och alla kläder, matförråder samt öfriga effecter nedblöttes. Nu hade ett tak
varit välkommet, men beklagligtvis funnos i vår väg
endast några usla näfver-jurt, bland hvilka jag antecknat de Okkosengska, Tschigaskinska, Kalymska och
Paninska. Efter nära två dygns resa i detta väder anträffades ändteligen i Ostjak[-]byn190 Pirtschina bland
jurt af näfver en så beskaffad boning, att man der
kunde rasta en natt och i någon mon bota de af regnet gjorda skador. Följande dag voro vi åter i rörelse,
men det fortfarande regnet och inträffad kall väderlek
gjorde resan i högsta grad obehaglig. Påtagligen var
den tid nu kommen, då sommar och vinter stridde med
hvarandra om herraväldet. Denna strid plägar här afgöras på några dagar, men dessa dagar äro ej såsom
dagar annorstädes. Regnet sqvalar utan återvändo, liksom i Noe tider191, Ishafvets vindar tjuta i kapp med
vargen på de ödsliga stepperna, luften är svept i ett
nattligt töcken, leriga regnbäckar brusa på den uppblötta marken. Man eger under slika omständigheter
ingen lust för excursioner i det fria, men jag var icke
desto mindre nödsakad att omaka mig till närbelägna
jurt, för att efterleta möjligen förekommande olikheter
i Ostjakernes språk, seder och lefnadssätt. Med afseende å språket anmärkte jag i sjelfva verket en liten
brytning inom södra delen af Surgutska området. Så
förbyttes här det aspirerade t (tl) till j, t. ex. jábet för
tabet (tlabet), sju; jájem för tajem (tlajem), yxa; o öfvergick ofta till a, t. ex. sáram för sórom, torr; veka consonanter utbyttes emot hårda, t. ex. attem för adem, ond
o. s. v.192 I boningssättet röjde sig blott en ringa olikhet deruti, att den fyrkantiga jurt-formen började vika
för den runda, som i Tomska Gouvernementet är den
vanliga och företrädesvis lärer tillhöra den Samojediska befolkningen. Någon ting egendomligt i seder och
lefnadssätt kunde jag ej varseblifva, men det var likväl
ögonskenligt att folkets hyfsning tilltog i den mån vi
närmade oss Tomska gränsen. Denna uppnåddes efter
något mera än en dagsresa från Pi[r]tschina193, sedan
766
Itineraria 5osa 1845_49.indd 766
21.8.2019 16:24:04
�Russia and Siberia –, Travel Reports
vi passerat de Paninska, Limtingska, Rogorska och
Muraska jurtelagen.
Då194 inom det nya Gouvernement, som vi nu
beträda, tvifvelsutan nya språk och nya folk skola
komma oss till möte, torde det ej vara olämpligt att här
kasta en återblick på den folkstam, som hitintills tagit
vår uppmärksamhet i anspråk – den Ostjakiska. Concentrerad vid det mäktiga flodsystem, som bildas af Ob
och Irtisch, är bland infödingar nämnda folkstam den
talrikaste i Tobolska Gouvernementet. Den uppgår enligt officiella uppgifter ända till 18,657 själar, män och
qvinnor sammanräknade. Antalet af Woguler, boende
inom samma Gouvernement, belöper sig endast till
4,325 personer, och den Samojediska befolkningen utgör ett ungefär lika antal eller inalles 3,977 själar.195
Ostjakerne äro till största delen bosatta i den Beresovska kretsen och dess tre afdelningar i den Obdorska,
Kondinska, och Surgutska. Samtliga dessa Ostjaker tillhöra Obfloden och utsträcka sig ifrån Tomska gränsen
i söder ända till Obska viken i norr. Blott vid floden
Nadym196 anträffas en ringa utgrening af de Beresowska Ostjakerne, boende utom det Obska området.
De till Irtischska flodsystemet hörande Ostjaker äro
samtligen inskrifna under Djenschtschikowska afdelningen af Tobolska Gouvernementet. De upphöra likväl icke inom nämnda afdelning, utan anträffas ännu
något sydligare vid floden Alym197 och dess mynning,
boende här tillsammans med Tatarer och jemte dem i
folk-tabellerna upptagna under namn af Skattbetalande (Jassatschnyje198). Något nedanom Alym gjuter sig
i Irtisch floden Djemjanka199, som tager sin upprinnelse på Barabinzersteppen200, ej långt ifrån källorna till
Vasjugan201, en flod, som utfaller i öfra Ob. Floderna
Djemjanka och Vasjugan kunna anses bilda den sydliga gränsen för hela Ostjakstammen. Sjelfva Barabinzer-steppen är norr om denna gräns befolkad med idel
Ostjaker; söder om densamma bo Tatarer och Samojeder.202 På steppens vestra sida afbrytas de Irtischska
Ostjakerne blott här och der af Ryska colonister, och på
Castrén has given a more detailed account of the number
of different groups of people
in the governorates that he
visited. See his 1844 mscr Ostjaker vid nedra Ob in the volume of ethnological writings
in this series. The sums listed there differ from the ones
here. See also Castrén 2018b:
42 (note 5). (TS)
The River Nadym runs into
the Kara Sea at N66°13′21″
E72°3′36″. (TS)
Alymka
at
N59°1′22″
E68°47′50″. (TS)
Ясачные люди, paying ясак, a
tribute (tax) collected in natural products. The system was
applied in the Volga region
and Siberia. In Siberia it came
into effect in 1822. Дамешек
2009. (TS)
The River Demˈjanka runs
into the Irtyš from the right
(east) immediately south of
present-day Demˈjanskoe at
N59°33′13″ E69°18′0″. (TS)
Forest steppes and steppes
comprise the southern parts
of Siberia except for the Sajan and Altai mountains at
the Mongolian border. Семенов – Белов 2015: 246–250.
The Barabinsk steppe or Barabinsk lowland is situated between the rivers Irtyš and Obˈ,
at ca. N55°17′ E78°10′. (TS)
The River Vasjugan runs into
the Obˈ from the right (north)
at N59°5′35″ E80°42′25″. (TS)
On Castrén’s synthesis of the
ethnic composition of the Siberian peoples, see Castrén
1857b.
767
Itineraria 5osa 1845_49.indd 767
21.8.2019 16:24:04
�Itineraria
The River Bolˈšoj Salym discharges into the Obˈ from the
left (south-west) at N61°6′7″
E70°54′8″. (TS)
The River Pim runs into the
Obˈ from the right (northeast) at N61°17′11″ E72°0′5″.
(TS)
Togur, situated at N58°21′37″
E82°50′16″. (TS)
den östra eller Obska sidan upptaga Samojederna vid
Tym, Ljamin-Sor och byn Tschebakowa en så oändlig
ringa del af det omätliga fältet, att de vid en allmän
öfversigt af Ostjak-stammens utsträckning ej kunna
tagas i betraktande. Vid det nedersta loppet af Ob äro
företrädesvis Ostjakerne i besittning af vattudragen;
Samojederne åter nomadisera dels på de vidsträckta
kärren emellan Ob och Tas, dels och i synnerhet vid
sjelfva Ishafskusten. Till så väl de nedra Obska, som
de Irtischska Ostjakerne stöta i vester Vogulerna, att ej
tala om de Ljapinska och vid Ishafvet irrande Samojeder. I söder begränsas de Irtischska Ostjakerne, såsom
nämndt är, af Tatarer. Ostjakerne vid öfra Ob omgifvas
af Samojeder både från norra, södra och östra sidan.
Ur en lingvistisk och ethnographisk synpunkt
sönderfaller det land, hvars allmänna gränslinier i
det föregående blifvit utstakade, uti tre mindre områden, hvilka kunna benämnas: det Irtischska, det
öfra-Obska och det nedra-Obska. Irtischska flodlandet motsvarar, såsom redan anmärktes, den så kallade
Djenschtschikowska afdelningen af Tobolska Gouvernementet, till Obs öfra område hör den Surgutska afdelningen, och det nedra området innefattar de Kondinska och Obdorska afdelningarna. Hvart och ett af
dessa tre Ostjak-district äger en någorlunda bestämd
character, hvilken här skall blifva korteligen antydd.
Hvad först det lingvistiska beträffar, så möta oss
inom nämnda tre områden lika många hufvud-dialecter: den Irtischska, den Surgutska och den Obdorska.
Förstnämnda munart omfattar hela det Irtischska
flodlandet och fortsättes ännu uppför Ob intill floden Salym203 inom Surgutska afdelningen. Vid nyssnämnda flod förekommer en dialect-brytning, som
bildar öfvergången ifrån Irtischska till den Surgutska
hufvud-dialecten. Sistnämnda munart tager sin egentliga början vid Pymfloden204, fortgår derifrån långsmed Ob och dess bifloder ända till Tomska gränsen
och förekommer ännu i Tagurska205 afdelningen af
Tomska Gouvernementet vid floden Vasjugan. Inom
768
Itineraria 5osa 1845_49.indd 768
21.8.2019 16:24:04
�Russia and Siberia –, Travel Reports
detta vidsträckta område har man att märka några
smärre dialect-brytningar, såsom 1:o) den nedra eller
den vanligen så kallade Juganska, 2:o) den medlersta
eller Vachska, 3:o) den öfra och 4:o) den Vasjuganska
dialecten. Vid Obs nedre lopp plägar man äfven göra
skillnad emellan de Kondinska och Obdorska dialecternaxvii 206, men den förstnämnda lärer ej äga någon
rätt egendomlig character, utan synes utgöra en förmedlande länk emellan de öfriga tre hufvud-dialecterna. Fasthållande oss vid dem höra vi i fråga om deras
särskildta skaplynne erinra, att den olikhet, som röjer
sig emellan skilda dialecter af ett och samma språk,
hufvudsakligen beror på främmande språks inverkan.
Härmed förnekas ingalunda möjligheten af dialecternas egen utveckling, föranledd af folkets framskridande i cultur; men hvad är det, som bringar enskildta
grenar af samma folk till en högre odling än deras
stamförvandter, om icke just beröringen med främmande, mera bildade folkslag? Likväl har det inflytande, som de Finska språken i Ryssland varit underkastade, föga ländt till deras utveckling och fullkommande.
Ty likasom den Ryska bildningen hos de resp[ective]
folken aldrig blifvit annat, än en utvändigt lärd lexa,
så hafva äfven språken, långt ifrån att utveckla sig genom det Ryska inflytandet, knappt förmått behörigen
tillegna sig det lånade. I fråga om Ostjakiskan gäller
sistnämnda anmärkning företrädesvis den Irtischska
dialecten. Man anträffas der en stor mängd Ryska
ord och uttryck, som hvarken äro behöfliga för språket, eller förenliga med dess anda och väsen. Många
egendomliga ljud, ändelser, ord och ordformer hafva
dels försvunnit, dels vikit för andra ur Ryskan lånade. Äfven den syntactiska bygnaden synes i många
stycken foga sig efter det Ryska språkmönstret. Men
icke blott Ryskan, äfven Tatariskan har på nämnda dialect intryckt en omisskännelig prägel. Man stöter sig
The River Ljapin flows into
the Obˈ from the right (northwest) at N63°37′28″ E61°53′55″
and the River Sosˈva from
the left (west) at N59°32′59″
E62°20′4″. (TS)
xvii. För öfrigt finnas här vid floderna Ljapin och Sosva
Woguliska dialect-brytningar.
769
Itineraria 5osa 1845_49.indd 769
21.8.2019 16:24:04
�Itineraria
See Ulla-Maija Forsberg's
commentary in Castrén 2018b:
44–45 (notes 11 and 12).
In connection with the occupation of Kašlyk/Sibirˈ/Isker
in 1582. (TS)
religions-/cult
The River Trom"ëgan flows
into the Obˈ from the right
(north-east) just east of Surgut at N61°13′18″ E73°42′9″.
(TS)
likväl mindre dervid, emedan både Ostjakiskan och
Tatariskan i grunden genomträngas af samma anda.
I de tvenne öfriga hufvud-dialecter af Ostjakiskan röjer sig jemväl samma dubbla inflytande, men i vida
mindre grad, åtminstone hvad Ryskan beträffar. Dessutom har den Obdorska dialecten emottagit åtskilligt
ur både Samojediskan och Syrjänskan. Den afviker i
synnerhet härigenom ifrån Surgutska dialecten, som
otvifvelaktigt bibehållit sig renast, ehuru den kanske
är mera rå och i grammatikaliskt hänseende ernått
mindre fasthet, än den Irtischska munarten.207
Nu några ord om den olika bildnings-grad, som
Ostjakerne i de omnämnda tre districten innehafva.
Såsom det Ryska väldet först befästades vid Irtisch208
och derifrån efterhand utbredde sig öster- och norr-ut,
så är det naturligt, att de Irtischska Ostjakerne bättre
hunnit bemäktiga sig den Ryska bildningens frukter,
än deras öfriga stamförvandter. De äro längesedan
döpta och iakttaga ganska troget den Grekiska kyrkans religions-bruk. Om sjelfva den Christna läran
äga de väl ingen kunskap, men tro likväl obetingadt
på dess sanning och hafva till det mesta redan förgätit
sin hedniska religions[-]cult209. Äfven de Surgutska
Ostjakerne bära korstecknet om halsen och upphänga Gudabilden på sin vägg, men något vidare till
Christendomen hörande lärer hos dem knappt kunna upptäckas. I synnerhet skola de vid Pym, Jugan,
Trijugan210 och andra Obs bifloder boende Ostjaker
vara hedendomen i hög grad tillgifne. Vid nedra Ob
befinna sig de Kondinska Ostjakerne på samma bildningsgrad öfverhufvud med de Surgutska, men bland
de till Obdorska volosten hörande Ostjaker äro alla
nedanom Obdorsk ännu till och med odöpta.
I sedligt hänseende prisas hela den Ostjakiska
stammen för sin stränga redlighet och rättskaffenhet,
sin utomordentliga hjelpsamhet, välvilja och mennisko-kärlek. De Irtischska Ostjakerne hafva dock med en
stigande civilisation begynt aflägga dessa dygder, och
äfven i de öfriga delarna af landet möter man redan
770
Itineraria 5osa 1845_49.indd 770
21.8.2019 16:24:04
�Russia and Siberia –, Travel Reports
föräldra-/makten
On Castrén’s idea of progress,
see p. 51–54. (TS)
kring städer och vid större byar nästan mera falskhet
och bedrägeri hos Ostjakerne, än sjelfva colonisterne. Fylleriet är en allmän last hos Ostjakerne och näst
lättjan, det förnämsta hindret för folkets välstånd.
Äktenskapliga förbindelser aktas öfverhufvud heliga,
fastän de knytas af föräldra[-]makten211 och afgöras
genom köp. Barnen vårdas ömt och kärleksfullt, men
sina stjufbarn skall Ostjaken stundom behandla med
mycken hårdhet och orättvisaxviii. Det visar sig så väl
häruti, som äfven i allt annat, att Ostjakens sedliga
handling mera bestämmes af instincten, än medvetandet om det rätta. Det är lyckligt, att denna instinct
leder menniskan desto säkrare, ju mindre bildad hon
är. Ville man jemföra brottmålslängderna öfver de tre
Ostjak-districten, så finge man otvifvelaktigt det resultat, att Ostjakerne kring Obdorsk, som lefva i den
djupaste vildhet, äro de sedligaste, att de Surgutska
Ostjakerne äro dem i det närmaste jemgoda, men de
Irtischska, hvilka onekligen ega den största bildning,
begå de flesta förbrytelser. Härvid bör likväl tagas i
betraktande, att der bildningen är ringa och få behof
yppat sig, hvika ej med lätthet kunna tillfredsställas,
der slumrar äfven passionen och utrymmet för brott
är i samma mån mindre.
Afser man den yttre civilisationen, så ega de
Irtischska Ostjakerna såsom redan anmärktes, ett afgjordt företräde framför sina öfriga bröder.212 De äro
försedda med ordentliga, på Ryskt vis inredda hus,
idka boskapsskötsel samt på vissa orter till och med
åkerbruk, äflas med handel och andra det civiliserade
xviii. I Surgut lefver för det närvarande en ung Ostjak, som
stjuffadren för några år tillbaka velat mörda, men på modrens bevekande böner utsatt vid en öde strand af Jugan. I tre
dagar hade gossen sutit hungrande och gråtande vid stranden, oviss hvad han månde företaga sig. På den fjerde varseblef han ett träd, som dref utför floden, simmande helt nära
till stranden. Gossen beslöt att sätta sig på trädet, seglade
så utmed strömmen och upptogs välbehållen af en fiskare.
771
Itineraria 5osa 1845_49.indd 771
21.8.2019 16:24:04
�Itineraria
lifvets näringar. Jagten betraktas blott såsom en binäring, och äfven fiskafänget utgör en alltför otillräcklig
födkrok. Deremot lifnära sig de Surgutska Ostjakerne
nästan uteslutande med jagt och fiskafänge. Deras lefnadssätt är ännu till en del nomadiskt, så vida de hvarje
höst och vår ombyta sina bostäder samt under vintern
företaga sig vidsträckta jagtresor. De bo, såsom i det
föregående redan blifvit omnämndt, uti eländiga jurt,
uppförda antingen af stock, torf eller näfverxix. Ungefär på samma sätt lefva och bo äfven de Kondinska
Ostjakerne. Bland de Obdorska äro många ännu fullkomliga nomader, hvilka följakteligen lefva i tält och
drifva vidt omkring med sina talrika renhjordar.
Hvad slutligen Ostjakernes samhällskick beträffar, vill jag vid detta tilfälle endast anmärka, att de
äro fördelade i en mängd smärre district eller voloster
(Ostj. mir, mori) och hafva egna öfverhufvuden, egen
domsrätt i smärre mål, egna af fäderna ärfda lagar
och författningar samt vissa af regeringen dem tilldelade privilegier, såsom en lindrig beskattning, befrielse från krigstjenst m. m. De Obdorska Ostjakerne
bibehålla allt ännu sin ursprungliga, patriarchaliska
författning, hvilken väsendtligen grundar sig på folkets indelning uti vissa slägter eller stammar. Ostjakerne vid Irtisch hafva med den upphäfda stam-skillnaden äfven förgätit sina gamla stadganden och foga
sig nu i det närmaste efter den Ryska rättsordningen,
dock med bibehållande af sina allmänna privilegier.
xix. Alla dessa jurtslag äro i saknad af både golf och fönster. Det förra ersättes genom hö, rörmattor, renhudar m. m.,
det sednare genom ett med is, blåsa, lakskinn tiltäppt hår i
väggen, understundom genom ett hål i sjelfva taket. Bland
trädjurt äga somliga en spis i hörnet, andra deremot en eldstad i midten af rummet. De förra begagnas om vintern, de
sednare mest sommartiden. Torfjurtorna bebos blott om
vintern, hvarföre de alltid äro försedda med spis. Om näfver-jurtorna är redan omnämndt, att de utgöra Ostjakernes
sommarboningar och hafva en eldstad midt i jurten.
772
Itineraria 5osa 1845_49.indd 772
21.8.2019 16:24:04
�Russia and Siberia –, Travel Reports
De Surgutska Ostjakerne befinna sig i detta, liksom
många andra afseenden, midt emellan de Irtischska
och Obdorska. Sinnad att framdeles återkomma till
detta ämne, vill jag här endast uppräkna samtliga Ostjak-districter inom de fyra afdelningarne af Tobolska
Gouvernementet och dertill bifoga en någorlunda tillförlitlig uppgift öfver innevånarnes antal inom hvarje
district.213
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
1. Djenschtschikowska Afdelningen.
Turtaska volosten, Ostj. Turtas-mir
(vid floden Turtas214 samt sjelfva Irtisch)
män och qvinnor sammanräknade
Nasymska v., Ostj. Nasym-mir,
(vid floderna Nasym215 och Irtisch)
Öfra-Djemjanska v., Ostj. Nummir
(vid floderna Djemjanka och Irtisch)
Narymska v., Ostj. Tjapar-mir (vid Irtisch)
Tarchanska v., Ostj. Wodschitpamir (vid Irtisch)
Mindre-Kondinska v., Ostj. Chundamir (vid utloppet af Konda och denna
flod uppföre ända till Njachratschinska
volosten, der Wogulerna vidtaga
Temljaschtschewska v., Ostj.
Térek-mir ell. Ut[-]char-mir
(vid föreningen af Ob och Irtisch)
This list is also included, with
a slightly different classification, in Castrén’s 1844 mscr
Ostjaker vid nedra Ob. See the
volume of his ethnological
writings in this series.
The River Turtas flows into
the Irtyš from the right (east)
at N59°6′9″ E68°50′15″. (TS)
The River Nazym discharges into the Obˈ from the
right (north) at N61°11′37″
E68°55′40″. (TS)
117.
302.
286.
443.
701.
828.
305.
2,982.
773
Itineraria 5osa 1845_49.indd 773
21.8.2019 16:24:04
�Itineraria
The River Malyj Jugan discharges into the Bolˈšoj Jugan from the right (east) at
N60°39′42″ E73°51′40″. (TS)
The River Agan runs into the
Tromӑgan from the left (east)
at N61°23′34″ E74°35′23″. (TS)
The River Kazym discharges into the Obˈ from the right
(south) at N64°6′6″ E66°2′9″.
(TS)
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
2. Surgutska Afdelningen.
Seljarowska v., Ostj. As-mir (vid Ob
i nejden af Ryska byn Seljarowa)
Salymska v., Ostj. Sódom-mir (vid floden
Salym och den Salymska grenen af Ob)
Pymska v., Ostj. Pyngmir (vid Pym floden)
Podgorodnaja v., Ostj. As-Tórmjóganmir (vid Ob i nejden af Surgut)
Stora-Juganska v., Ostj. Entl-jóganmir (vid stora Jugan-floden samt
den Juganska grenen af Ob)
Lilla-Juganska v., Ostj. Ai-jóganmir (vid lilla Jugan-floden216)
Trijuganska v., Ostj. Tórm-jóganmir (vid floden Trijugan)
Aganska v., Ostj. Agan-mir
(vid floden Agan217)
Wachska v., Ostj. Wach-mir
(vid floden Wach och Ob)
Lumpokolska v., Ostj. Lungpugotl-mir (vid Ob i nejden af
de Lumpokolska byarna)
Saltikowska v., Ostj. Saltik-mir, (vid
Ob ofvanom öfra Lumpokolsk)
Pirtschinska v., Ostj. Pirtji-mir (vid
Ob inemot Tomska gränsen)
134.
326.
166.
362.
592.
286.
297.
96.
706.
808.
359.
360.
4,492.
1.
2.
3.
4.
5.
3. Kondinska Afdelningen.
Kodskije Gorodki (vid nedra Ob,
ofvanom staden Beresow)
Podgorodnaja (vid Beresow)
Soswinska v. (vid floden Sosva)
Ljapinska v. (vid floden Ljapin)
Kasymska v. (vid Kasym-floden218)
2,628.
328.
968.
1,585.
1,274.
6,853.
774
Itineraria 5osa 1845_49.indd 774
21.8.2019 16:24:04
�Russia and Siberia –, Travel Reports
4. Obdorska Afdelningen.
1. Kunovátska volosten (mellan Obdorsk
och Beresow i nejden af byn Kunovát)
2. Obdorska volosten (i nejden af Obdorsk)
1,630.
2,700.
4,330.
Anm[ärkning]. Ofvanstående förteckning grundar
sig på den officiella indelningen af Ostjak-districten.
Enligt folkets egen fördelning är deras antal vida
större, i synnerhet inom de Kondinska och Obdorska
afdelningarna.
Härmed lemna vi det Tobolska Gouvernementet
och fortsätta resan in på det Tomska. De första jurt,
som här möta oss äro de Kagleakska, belägna vid pass
20 verst ifrån Surgutska gränsen. Träda vi inom dessa
jurt och kasta en blick på de omgifvande föremålen,
så se vi här föga eller intet, som vi ej redan tillförene
anmärkt hos det Tobolska Gouvernementets Ostjaker.
Jurtorna äga väl en olik, rundad form, men deras inredning och öfriga beskaffenhet är alldeles likasom i
Surgutska Afdelningen. Öfverensstämmande äro äfven klädedrägten samt alla yttre bruk och plägseder.
Måhända skulle physiologen i hvardera folkets utseende kunna upptäcka vissa specifika olikheter, men för
en vanlig betraktares öga ligga de undandolda. Rådfråga vi lärda mäns auctoritet, så upplyser oss Klaproth,
att innevånarne vid Tschulym219, Narym, ofra Tym220
och Ket221 äro Samojeder, men vid utloppet af Tym, der
vi nu befinna oss, sägas de uttryckeligen vara Ostjaker.
Så benämnas de äfven af Ryssarne och vidkännas sjelfva detta namn, kallande sig likväl på sitt eget språk:
Tschúmel-gop, (nedanom Narym), Schösch-kom (ofvanom Narym), Sysse-gom (vid Ket), Tjunje-gom (vid
Tschulym) d. ä. landets folk (af tschu, tju, sye, lera, jord,
land)222. Allt detta oaktadt tvekar philologen likväl
icke det ringaste att hänföra dem till antalet af Samojeder. Deras språk innehåller väl mycket egendomligt
och från den norra dialekten afvikande, men antingen
The River Čulym is one of the
largest tributaries of the Obˈ,
running into it from the right
(north-east) at N57°43′54″
E83°49′34″. (TS)
The River Tym discharges into
the Obˈ from the right (north)
at N59°25′55″ E80°1′40″. (TS)
The River Ketˈ (Ru.)/Қыыт
(Selkup) runs into the Obˈ
from the right (south-east) at
N58°53′56″ E81°33′30″. (TS)
These are Selkup families. Гемуев & al. 2005: 312–316. (TS)
775
Itineraria 5osa 1845_49.indd 775
21.8.2019 16:24:04
�Itineraria
Khasel-/ky
The River Sym runs into the
Enisej from the left (southeast) at N60°17′29″ E90°6′0″.
(TS)
Tymsk is on the Obˈ at
N59°22′25″ E80°17′53″. (TS)
man afser språkets lagar eller ordförråd, så är slägtskapen med Samojediskan obestridlig. Till den samojediska folkstammen höra i Tomska Gouvernementet
med undantag af floden Wasjugans bebyggare, som till
största delen äro Ostjaker, landets samtliga infödingar
alltifrån Surgutska gränsen i norr ända till Tschulym
floden i söder. Men för att ej gå berättelsen i förväg,
fortsätta vi resan ifrån de Kagleakska jurterna. Efter
att hafva tillryggalagt en väg af några få verst nådde vi mynningen af Tym, hvilken flod af infödingarne
benämnes Khásel[-]ky223 d. ä. abborr-floden (al kaha,
kasa, kassa, abborre och ky, flod). Denna flod upprinner ur de Jeniseiska kärren, helt nära intill den i motsatt riktning löpande Sym-flodens224 källorxx. Den är
för öfrigt en ganska ansenlig flod och säges i nedra loppet äga en bredd af vid pass 50 saschen. Dess stränder
äro låga och landet rundtomkring kärruppfylldt. Längs
hela sitt lopp är floden befolkad med Samojeder, hvilka
bo i vanliga jurt och lifnära sig endast genom jagt och
fiskafänge. De äro samtligen döpta och äga sin kyrka
vid Ob, 20 verst ofvanom utloppet af Tym, i en liten by,
som efter kyrkan benämnes Tymsk225. Denna by var
den första Ryska ort, som alltsedan afresan ifrån Lumpokolsk anträffades under vägen. Efter en här uthvilad natt fortsatte vi resan oafbrutet och nådde innan
kort ett Rysk fiskaläge, som bestod af minst tjugo jurt.
Dessa voro utan all ordning kringströdda på ett vidsträckt sandfält invid flodstranden. Bland deras antal
funnos ej tvenne, som hade varit den ena den andra
lik. Somliga voro runda, andra fyrkantiga, andra åter
pyramid- eller chonformiga, men de flesta hade ingen
regelbunden form. De voro till största delen sammanfogade af näfver, men så illa uppförda, att höstens stormar icke allenast hade plattat och nedböjt dem, utan
äfven lösrifvit stycken af deras väggar. Till storleken
xx. Såsom bekant är, tjenade i fordna tider äfven floderna
Tym och Sym till att bilda en communications-led emellan
Ob och Jenisei.
776
Itineraria 5osa 1845_49.indd 776
21.8.2019 16:24:05
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Sic.
voro de flesta så beskaffade, att man på händer och fötter måste krypa in genom dörren och ej annorlunda
kunde bärja226 sig uti dem än i en sittande eller liggande ställning. Alla sådana boningar tillhörde dels Samojeder, dels Wasjuganska Ostjaker, hvilka den yttersta
nöden tvungit att träda i en förhatlig sold hos fiska-lägets förpaktare, som sades vara en Narymsk köpman.
Men högt öfver dessa jurt reste sig en colossal, pyramidformig boning, sammanfogad af hö och vide samt
öfvertäckt med mull. Här residerade höfdingen öfver
de tjugo tälten, en man som just nu med långsamma
steg mäter det vidsträckta fältet, bärande en knöl-påk i
handen. Att han är Rysse, kunna vi sluta af det yfviga
skägget, och den blå uniformen. Vid sidan af hans hotel utsträcker sig en lång rad af magasiner, uppförda af
samma slags material, som sjelfva hotellet. På ett ringa
afstånd ifrån dem ser man åter en boning, hvaraf endast taket höjer sig öfver jordytan. Trappsteg leda ned
i den underjordiska hålan; låt oss oförskräckt träda
derin. – Välkommen, mycket välkommen! helsar oss
med en mun ett talrikt gille af lustiga sällar – förmodligen handelsdrängar, hvilka sitta i brokiga skjortärmar
kring ett rykande thekök. Värden träder oss till möte
med en ödmjuk bugning, leder oss i högbänk och tillreder en brasa, ej fär värmens, utan för upplysningens
skull. Med dess tillhjelp se vi, att hålan äger de flesta
beståndsdelar, som höra till en välbeställd menniskoboning. Här finnas alltså fyra väggar, fastän de bestå
af rena mullen och äro betäckta med ett tjockt lager
af mögel; här finnes ett tak, som utvändigt är belagdt
med torf; en spis, som är tillsmetad af hö och lera; en
bänk, en dörr, ett antal helgonbilder m. m. Vår värd,
fastän Rysse och stadsbo, försäkrar, att menniskan för
sin trefnad ej behöfver en bättre boning än denna, och
säger sig i vida mån föredraga att sofva här med mättad mage, än ligga hungrande i ett stadsgemak. Detta
må äga sin sanning, men den som utom bukens kraf
äfven känner behof af frisk luft och ljus, hastar att med
mig antvarda jurten i sina helgons beskydd.
777
Itineraria 5osa 1845_49.indd 777
21.8.2019 16:24:05
�Itineraria
krum-/språng
Durak, a Russian card game.
The last player with cards in
his hands is a durak, or stupid fellow. Wikipedia: Дурак
(Карточная игра), https://
ru.wikipedia.org/wiki/ Дурак_
(карточная_игра). (TS)
Three-card poker. Wikipedia: Трёхкарточный покер,
https://ru.wikipedia.org/wiki/
Трёхкарточный_покер. (TS)
Men förrän vi lemna sjelfva fiskeläget, vilja vi
ännu egna det en flyktig blick. Vi se här ett hvimmel af
menniskor, tillhörande tre skillda nationer. Skåda Ryssen, der han yfves i sin varma fårskinnspäls och spelar herre på täppan, medan Ostjaken och Samojeden i
betryckta tjenares skepnad trippa fram med nedböjd
nacke och krokiga knän. Äfven bland Ryssarne varseblifva vi herrar och tjenare, men icke ens under träldomens ok förnekar sig Ryssens glada lynne. I ungdomligt öfvermod ilar han, lik en vådeld, öfver fältet,
sjunger, hoppar och förför sig på allt, som han träffar
under vägen. För hvarje mötande kamrat äger han ett
skälmstycke i beredskap. Den trumpna infödingen går
han, lik en bröms, städse på lifvet, ger honom knuffar och sidohugg, röfvar hans mössa och tvingar den
tungfotade gubbmenniskan att följa sig i tusende
krumsprång227 ända till fältets ända. Här tages vår
uppmärksamhet i anspråk af en grupp skröpliga qvinnor, trasiga barn och lurfviga hundar. Qvinnorna hafva
dragit sig till denna aflägsna del af fältet med de smulor, som fallit ifrån den ”rika mannens bord”, bestående
i all slags små fisk, som här rensas och upphänges till
torkning. Barnungarna skrika, likt hungrande korpar,
kring bytet och hundarna instämma med full hals i den
oharmoniska concerten. På en annan punkt af fältet
deltaga de sistnämnda såsom secundanter i en strid,
der piltar pröfva styrkan af hvarandras peruker. Striden är i det hela en lek, men detta tyckas secundanterna icke begripa. Äldre personer äro dels införlifvade i
brottningar och andra manligare lekar, dels förlusta de
sig bakom tältknutarna med durak228 och trekort229.
Sånger ljuda rundt omkring tältet och harmonicas äro
här lika hemmastadda, som på gatorna i Moskva, Petersburg och Kasan.
Vid afresan ifrån fiskeläget var skymningen redan förhanden och ett oväder i annalkande. I samma
mån som mörkret tilltog, förökades äfven ovädret och
hof sig under natten till en förfärlig storm, som beledsagades af väldiga regnskurar. Emellertid låg jag vaken
778
Itineraria 5osa 1845_49.indd 778
21.8.2019 16:24:05
�Russia and Siberia –, Travel Reports
i den mörka kajutan och anmärkte, att båten den ena
gången efter den andra stötte på grund. Oaktadt flere förnyade varningar åt styrmannen att hålla längre
ut ifrån strand, märktes dock ingen förbättring i vår
färd. Man tager i slika fall sin tillflykt till strängare åtgärder, och dessa hade ändtligen till påföljd, att båten
började löpa obehindradt. Men om den for upp- eller
nedför floden, det kunde ingen i kajutan afgöra, och
pilten i bakstammen på härom gjord förfrågan, att han
nog vore karl att styra bort ifrån strand, men ej kunde
råda öfver vind och våg på brusande floden. Efter hållen rådplägning i kajutan beslöto vi att lägga i land och
afbida ovädrets öfvergång, hellst en af rodderskorna
hade med sig ett dibarn, som i en sådan natt ej kunde
umbära sin moders vård.
Sedan stormen rasat ut, fortsattes resan påföljande dag i kall och dimmig väderlek förbi de Askinska, Kanaskinska, Iskinska och Kaschkinska jurtorna.
Emot aftonen uppnåddes mynningen af floden Vasjuganxxi 230, Ostj[akiska] Elle-jógan, stor flod, eller Watjjógan smal flod, Sam[ojediska] War-ky (af Warg, stor
och ky, flod). Denna flod tager sin upprinnelse på de
vidsträckta Barabinzer-kärren, ej långt ifrån källorna
af floderna Tui och Djemjanka, hvilka utfalla i Irtisch,
samt Jugan, som eger sitt utlopp i den Juganska grenen
af Ob. + säges vara mer än 600 verst lång, i sitt lopp
mycket bugtig, lugn och öfverallt farbar. Bland dess
bifloder omnämnas såsom de betydligaste: Kwenetka,
Purelka, Njurelka231 (Ostj. Jargan-jógan, d. ä. Samojed-floden), Stalát ell. Salát232, Tscheshabka233 (Sam.
Tschádschap-ky, Ostj. Waj-jógan, elg-floden) m. m.
Såsom nämndt är, bebos detta flodsystem af Ostjaker,
med undantag af Tscheshabka, hvilken är svagt befolkad med Samojeder och i sitt öfversta lopp alldeles
See esp. Stuckenberg 1844:
366. (TS)
The River Njurolka runs into
the River Vasjugan from
the right (south-west) at
N59°5′23″ E78°58′31″. (TS)
The River Salat runs into
the River Čižapka from the
right (south) at N58°53′28″
E79°30′13″. (TS)
The River Čižapka discharges
into the River Vasjugan from
the right (south) at N58°59′0″
E79°37′20″. (TS)
xxi. Hvad Stuckenberg anför om betydelsen så väl af Was
(stor), som Torm (liten), saknar all grund. Ordet Torm betyder i Ostjakiskan Gud, och Wasjugan är troligen blott en
Rysk förvridning af Watj-jógan.
779
Itineraria 5osa 1845_49.indd 779
21.8.2019 16:24:05
�Itineraria
Narym was founded in 1601
and moved to its present location in 1629. Зиновьев 2013:
88. (TS)
The draft mscr in the travel
diary (SLSA 1185) ends here.
No mscr exists for the rest of
this travel report, but the report was published in German in the Bulletin, Castrén 1848c. The next phases
of Castrén’s journey are also
documented in his letter to
Sjögren from Makovskoe on
3/15 April 1847, published as
‘Septième rapport’ in the Bulletin, but because it is clearly
no travel report but a letter, it
is not included here, but instead, in the volume of letters
in this series. See also Castrén
1847j: 316–320.
obebodd. Så väl Ostjakerne som Samojederne befinna sig här på ungefär samma bildningsgrad som vid
Ob-floden. De bo i jurt med öppen spis, äga hvarken
hästar eller kor, och lifnära sig hufvudsakligen medelst
jagt och fiskafänge. Vid pass 200 verst ofvanom flodens utlopp finnes en för äldre tider tillbaka uppbygd
kyrka, men ingen prest.
Ifrån mynningen af Wasjugan räknas endast 60
verst till Narym. Denna väg är talrikt befolkad med
både Ryssar och Ostjaker, men deras boningar ligga ej
vid allmänna farvägen, utan efter vanligheten vid små
grenar och bifloder. Med undantag af Ryska byn Iljina anträffades här blott några provisoriskt uppförda
jurt, som ej beboddes af hela familjer, utan enskilda
fiskare. Nejden fortfor att vara vild och ouppodlad, såsom tillförene. Ingen ting röjde närheten af en åldrig
stad234, och det tycktes icke vara utan skäl, som sjelfva
hamnen utanför Narym bar namnet Kamschatka. Denna ernåddes den 25 September (7 October) i den allra
lämpligaste tid, ty ett par dagar derefter låg hamnen
redan isbetäckt.235
Efter att nu hafva fulländat mina undersökningar
inom de till Tomska Gouvernementet hörande Samojeders område, anser jag mig pligtig att deröfver meddela en och annan upplysning, tjenande till att fästa en
närmare uppmärksamhet vid detta i ethnographiskt
hänseende högst vigtiga men hitintills ofullständigt
kända och till en del origtigt framställda folkgebiet. I
stöd af äldre uppgifter har man ansett hufvudbefolkningen i de mordliga delarna af Tomska Gouvernementet utgöras af Ostjaker och åt Samojederne endast
inrymt några smärre district vid högra stranden af
Ob samt floderna Tym, Ket och Tschulymxxii. Nu är
xxii. Se Klaproth, Asia Polyglotta, sidd. 163, 164 ifr. sid. 197.
780
Itineraria 5osa 1845_49.indd 780
21.8.2019 16:24:05
�Russia and Siberia –, Travel Reports
förhållandet emellertid sådant, att Ostjakerne endast
äro bosatta inom Wasjugans flodområde, då deremot
Samojederne innehafva det öfriga landet så väl vid
sjelfva Ob, som dess bifloder Tym, Ket, Parabel236,
Tschaja237, Tschulym och Tscheshabka-grenen af Wasjugan. Bland bifloderna äro de förstnämnda längs
hela sitt lopp befolkade med idel Samojeder, men vid
Tschulym består hufvudbefolkningen af christna Tatarer, och Samojederne bebo endast tvenne små voloster, belägna vid flodens nedersta lopp. Sistnämnda
flod kan anses såsom en gräns för Samojedernes område i söder, men i sjelfva verket fortgår den Samojediska befolkningen ifrån Tschulyms mynning ännu 25
verst uppför Ob, ända till de Ambarska jurtorna, hvarefter landets infödingar bestå af Tatarer, hvilka icke
allenast antagit den Grekiska religionen, utan äfven
på somliga orter emot Ryskan utbytt sitt modersmål.
Den nordliga gränsen för de Tomska Samojedernes
område bildas, så framt man ej afser den Ostjakiska
befolkningen vid Wasjugan, af floden Tym, som tillika
utgör den ungefärliga gränsen emellan de Tomska och
Tobolska Gouvernementerna.
I och med dessa på philologisk väg lätteligen vunna resultater komma gränserna för hela den
Samojediska stammen att bestämmas på ett redigare,
för historien och ethnographien förmånligare sätt, än
fallet hitintills varit, liksom å andra sidan äfven Ostjak-stammen härigenom mera sammanhängande och
inom sig concentrerad, än den åtminstone af Klaproth
blifvit framställd. Man kan öfverhufvud indela hela det
nordvestra Sibirien uti tvenne hälfter: 1:o den vestra eller Ugriska, som bebos af Ostjaker och Woguler, 2:o
den östra eller Samojediska, inom hvilken åter Samojederne utgöra den mäktigaste folkstam. Gränsorna
för det Ugriska landet äro i vester: Ural, och i öster:
Irtisch samt nedra Ob. Den östra eller Samojediska
hälften innefattar det ödsliga landet emellan floderna
Ob och Jenisei. Vid denna, blott för en allmän öfversigt egnade gränse-bestämning bör ej förbises, att både
The River Parabelˈ runs into
the Obˈ from the left (south) at
N59°3′40″ E81°1′6″. (TS)
The River Čaja discharges into
the Obˈ from the left (southeast) at N58°16′55″ E82°37′35″.
(TS)
781
Itineraria 5osa 1845_49.indd 781
21.8.2019 16:24:05
�Itineraria
The River Ljamin runs into
the Obˈ from the right (north)
at N61°16′58″ E71°47′52″. (TS)
The River Synja runs into
the Obˈ from the left (west) at
N65°13′35″ E64°42′0″. (TS)
Turuxansk was in Castrén’s
time in the present location of
the village of Staroturuxansk,
at N65°54′50″ E87°34′42″. Резун – Хромых 2009: 321. (TS)
Samojeder och Ostjaker intaga betydliga sträckor utom
de nämnda områden. Sålunda anträffas mäktiga grenar af Ostjak-stammen: 1:o på Barabinzer-steppen norr
om floderna Djemjanka och Wasjugan, 2:o långsmed
hela sträckningen af Ob nedanom Tymfloden, 3:o vid
alla de bifloder, hvilka inom sistnämnda gebiet utfalla
i Ob, med undantag af Ljamin Sor238, som jemte några
andra små localiteter i samma nejd är befolkad med
Samojeder, 4:o vid floden Nadym. Å andra sidan hafva
Samojederne ännu talrikare öfverträdt sina gränsor, i
det de 1:o upptagit hela Ishafs-kusten emellan Chatanga-viken i öster och Hvita Hafvet i vester, 2:o utbredt
sig på Barabinzer-steppen vid floderna Tschaja, Parabel och Tscheshabka, 3:o nedsatt sig i smärre colonier
vid de Uralska floderna Ljapin och Synja239. För öfrigt
synas de flesta Förf[attare] vara ense derom, att vid
Jenisei-floden Samojeder ej skola finnas ofvanom Turuchansk240, hvilket måhända äger sin riktighet; men
det är icke desto mindre obestridligt, att hufvud-befolkningen emellan Ob och Jenisei i det inre af landet
utgöres af Samojeder, samt att dessa ej äro att betraktas såsom isolerade och kringströdda colonier, utan
äga ett ganska nära inbördes samband. Inom Tomska
Gouvernementet är afståndet emellan de Tschulymska, de Ketska och de Tymska Samojederne så ringa, att
de på sina jagtfärder ofta råka i beröring med hvarandra. Norr om Tym afbrytes väl i Tobolska Gouvernementet Samojed-kedjan vid Wach af Ostjaker, men vid
Kul-jogan säges befolkningen åter bestå af Samojeder,
hvilka enligt trovärdiga uppgifter lefva i förbindelse
med de Tymska. Ifrån Kul-jogan fortgår sedermera
Samojed-stammen i ett oafbrutet sammanhang ända
till Ishafvet. Detta allt har redan H[er]r Statsrådet Sjögrén uti sin för mig uppgjorda rese-instruction med
säker blick antydt, men en fullkomligt noggrann insigt af Samojedernes verkliga samband kunde, åtminstone hvad stammens sydliga utsträckning angår,
omöjligen vinnas, så länge Klaproths uppgifter voro
bestående. Sådant detta samband nu i sjelfva verket
782
Itineraria 5osa 1845_49.indd 782
21.8.2019 16:24:05
�Russia and Siberia –, Travel Reports
See the article Hvar låg det
Finska folkets vagga, Castrén
2017a: 110–114.
är, länder det likväl endast till att ytterligare bekräfta
Klaproths vigtiga hypothes om Samojedernes utgång
ifrån Altai-kedjan. Ty det är klart, att ju större enhet
och sammanhållning stammen äger i sin sydliga riktning, desto mera styrka vinner denna hypothes, som
äfven skall gifva det slutliga och afgörande utslaget i
fråga om den Finska stammens utgångs-punkt.241 Men
jag åsidosätter här alla historiska anteckningar öfver
de Tomska Samojedernes språk, religion, lefnadssätt
och öfriga förhållanden.
Med afseende å språket vill jag endast fästa
uppmärksamheten vid några i större eller mindre
mån ifrån hvarandra afvikande munarter. Dessa äro:
1) den nedra, som ifrån Tobolska gränsen i norr fortgår ända till Ketfloden i söder och inom sig sönderfaller i tre smärre brytningar: den Tymska, den öfraoch nedra-Narymska; 2) den medlersta eller Ketska,
som förekommer vid Ketfloden och i obetydliga afvikelser äfven talas vid floderna Tschaja, Parabel och
den närliggande delen af Ob; 3) den öfra, som äfven
vid Tschulym och vid Ob framter några smärre olikheter. – Bland de tre hufvuddialecterna utmärker sig
den nedra genom en mängd ur Ostjakiskan lånade ord
och idiotismer. Den öfra har åter varit blottställd för
ett starkt inflytande af Tatariskan. Deremot synes den
medlersta dialecten hafva bibehållit sig ganska ren och
är i öfrigt mest anmärkningsvärd genom sina idkeliga consonant-fördubblingar, t. ex. apa äldre syster,
K[et] appa; ud, hand, K. utte, Tsch[u]l[ym] utö; kegak,
jag vill, K. kekkang; pudap, öfverföra, K. puttau m. m.
Till Ketska dialecten sluter sig i Jeniseiska Gouvernementet den Natsko-Pumpokolska, hvilken Klaproth i
stöd af en falsk ordförteckning anser för en dialect af
Jeniseiska Ostjakiskan, liksom han i Tomska Gouvernementet med hvarandra förvexlar Samojedernes och
de Obska Ostjakernes munarter.
Hvad religionen beträffar, så äro Samojederne i
Tomska Gouvernementet längesedan döpta, men vidhänga ännu på många orter sin hedniska Gudadyrkan
783
Itineraria 5osa 1845_49.indd 783
21.8.2019 16:24:05
�Itineraria
The indigenous peoples of
Western Siberia were converted to Orthodox Christianity in the first decades of the
18th century. The work was
led by Filofei Leszczyński,
Bishop of Tobolˈsk. See, e. g.
Golovnev – Osherenko 1999;
Toulouze 2011. (KL)
The Tundra Nenets word num
and the Selkup nom and nop
also mean weather, heaven
as a god. As Castrén states,
num is understood as living
in heaven. He is a creatorgod who does not take part
in the events of the world and
to whom sacrifices are sometimes offered.
Like many others, Castrén connects features of the
Christian God to num in a
way that has been criticized
later. It is likely, however, that
the two also merged in the
perceptions of northern ethnic groups. See Хомич 1977;
Sundström 2008: 145–193; Lar
1998: 14–19; Lehtisalo 1924:
28–31; Selkup Mythology
2010: 166–167. (KL)
Tundra Nenets илибямпэртя, ‘tokanhoitaja = reindeer herder’, ‘manager of assets’, has been connected with
num also later. Some scholars
such as Andrej Golovnëv and
Leonid Lar consider num and
jilebjampertja to be two distinct spirits. There is probably
regional and temporal variation in notions about them.
Хомич 1966: 195–196; Sundström 2008; Лар 1998: 14—
19; Головнёв 2004: 305–306,
390–312. See also p. 436–438.
och skilja sig i detta afseende föga ifrån sina nordliga
stamförvandterxxiii.242 Hvardera stammen erkänner
väsendtligen en Gud, som kallas: Num, Nom, Nop,243
men är så fruktad af de nordliga Samojederne, att de
med synbar bäfvan nämna honom vid sitt rätta namn,
och hellre begagna sig af epithetet Jeleumbaertje, d. ä.
boskapens (renarnes) väktare.244 De Tomska Samojederne tilldela Num epithetet: ildscha, ildja, gubbe,
oltfar, motsvarande i Finska mythologien Ukko, som
ursprungligen endast är ett epithet åt Jumala. Num
anses råda äfver hela skapelsen, men hans egentliga
hem är den höga himlen, som af sådan anledning benämnes: Nuu-syndje (af Num, Ge. Nuu och syndje det
inre). Allt hvad som i luften timar och der har sin upprinnelse, såsom snö, regn, väder, åska (ildscan-Nom),
hagel (Hirn-Nom), deri ser Samojedern Nums omedelbara närvaro. I öfrigt föreställer han sig Num
såsom ett för menniskan otillgängligt, genom offer
och böner oblidkeligt väsen, tillämpande på honom
gerna det Ryska ordspråket: ”det är för högt till Gud
och för långt till Tsaren” (до бога высоко, до Царя
далёко). Num fullkomligt underordnade och af honom beroende äro de af Tomska Samojeder så kallade
Lohet eller Loset Sing. Loh l. Los, Obd[orska] Hähe l.
Seadaei, Ostj. Lonk. Dessa äro till sin egentliga natur osynliga Ande-väsen och såsom sådana äfven för
den vanliga menniskan otillgängliga. Endast Schamanerna äga den öfvernaturliga förmåga, att de kunna
se, samtala och förtroligt umgås med Lohet, samt af
dem antingen omedelbart eller genom deras förböner
hos Num erhålla råd, hjelp och bistånd, både för sig
och andra. Schamanerna besitta dessutom i Tomska
Gouvernementet den utomordentliga konsten att förkroppsliga Lohet, så att de må blifva nyttiga och tjena
xxiii. För att ej nödgas upprepa samma uppgifter, anhåller
jag att i detta ämne få hänvisa till mina föregående meddelanden, tryckta i Helsingfors Morgonblad för åren 1843 och
1844.
(KL)
784
Itineraria 5osa 1845_49.indd 784
21.8.2019 16:24:05
�Russia and Siberia –, Travel Reports
såsom skyddsgudar för hvar man. Äfven de nordliga
Samojederna äro fetisch-dyrkan i hög grad tillgifna,
men hos dem syntes fetischens Gudakraft icke ovilkorligen bero på på Schamanen, ty de tillbedja icke
allenast formade beläten, utan äfven ovanliga stenar
och träd och andra sällsynta föremål i naturen. Deremot mena de Tomska Samojederne, att fetischen bör
vara gjord och signad af Schamanen, liksom äfven de
klokare bland folket i en sådan fetisch endast se en
bild af Gudomligheten, jemförande den med Ryssarnes helgonbild. Hvad en Ketsk Samojed berättade för
mig om slika Gudomligheter, anser jag mödan värdt
att här i öfversättning meddela. ”När en Schaman är
underrättad derom, att jag ej äger någon skyddsgud,
så kommer han till mig och säger: ’vän, du har ingen
Los, ärnar du blifva Rysse?’ Då ger jag åt Schamanen ett ekorr-, hermelin- eller något annat djurskinn,
som jag för tillfället äger. Dermed går Schamanen
sina vägar, och när han återvänder, har han åt djurfällen gifvit en mensklig gestalt och beklädt den med
sådana plagg, som hos oss äro i bruk. Men kläderna har han icke sjelf sytt, utan de förfärdigas alltid
af en obefläckad jungfru. Är nu Los färdigsydd och
klädd, så nedlägger jag honom i en korg, som äfven
bör vara af jungfru flätad. Korgen för jag sedan i ett
visthus, men i detta visthus får ingen ting annat förvaras, än Guden och dess offer. Också här det till våra
religionsbud, att en gift person aldrig får kringgå
visthuset, samt att en gift qvinna ej äger rätt att träda
inom dess väggar. – Är det nu så, att jag af Los vill erhålla hjelp uti någon sak, såsom vid jagt, fiskafänge,
under sjukdom m. m., så bringar jag åt honom ett offer. Såsom gift kan jag icke sjelf frambära offret, utan
måste derom anlita en ungkarl. Offret består vanligen
uti ekorrar, hermeliner, vackra band och dukar, små
kattun-245 och klädesflikar, glasperlor m. m., hvilket
allt nedlägges i korgen. Penningar offra vi endast åt
den Ryska Guden, men åt våra egna pläga vi dessutom
vid jagt-färder och fiskerier nu och då koka en gryta
Calico, a cheap, printed cotton cloth, originating initially from Calicut, India. Encyclopædia Britannica Micropædia 2: 742 [Calico]. (TS)
785
Itineraria 5osa 1845_49.indd 785
21.8.2019 16:24:05
�Itineraria
On Nenets religion and shamanism, see p. 426–442, 511–
512.
Tundra Nenets хэхэ хан,
sleigh containing gods’ images. It is driven at the head
of the line of reindeer pulling
sleighs and kept, in the village, outside the tent on the
line beginning from behind
the opening at the rear of the
tent. (KL)
fisk eller kött. Detta offer kan hvem som hellst frambära, ja till och med en gift qvinna. Tillgången härvid
är sådan, att man framför Los nedlägger ett eller flere
fat af det kokade, samt dessutom salt och bröd, knif
och sked. Sedan maten stått någon tid framför Gudabilden, borttages den och uppätes af de offrande sjelfve. Men benen kastas ej för hundarna, utan bortföras
och undangömmas, på något afsides ställe”.246
Hos de nordliga Samojederne äger hvarje familj en oräknelig mängd fetischer, hvilka förvaras uti
en särskild släde, som på de vanliga nomad-färderna
städse åtföljer karavanen.247 I Tomska Gouvernementet sägas de Samojeder, hvilka ännu äro hedendomen
tillgifna, äga hvar sin särskilda skyddsgud; men mera
än en dyrkas aldrig på samma gång, och då ägaren
dör, blir äfven Guden ansedd död och nedkastas i en
flod. Tillförene hafva äfven de Tomska Samojederne,
i likhet med många andra Ostjakiska och Samojediska
folkslag, ägt Gudabilder, tillhöriga hela stammar eller
slägter. Ännu för några år sedan fanns en så beskaffad
Los i de Karbinska jurtorna vid Ketfloden. Guden var
gjord af messing, formad med gestalt och storlek af
menniska samt afbildad i en sittande ställning. Denna
märkvärdiga bild säges varit ett arf ifrån de gamla,
konsterfarne Tschuderna, och skall både för sin ålder och sin skönhet hafva åtnjutit en utomordentlig
dyrkan. Den förvarades äfven i ett visthus, som enligt min berättares utsago hade varit uppfylldt med
zoblar, räfvar och andra dyrbara offer, belöpande sig
till ett oberäkneligt värde. Guden, visthuset och alla
dess dyrbarheter hafva Tungusernexxiv för några år
tillbaka offrat åt lågorna, för att derigenom hämnas
xxiv. I sammanhang härmed må anmärkas, att några
Tungus-familjer ifrån Pit-floden öfverflyttat till Ket, ehuru de fortfarande betala si skatt i Jeniseisk. Annars sägas
Tunguserna i alla tider hafva nomadiserat på den Obska sidan och Samojederne klaga, att främlingarna bemäktigat sig
deras renar.
786
Itineraria 5osa 1845_49.indd 786
21.8.2019 16:24:05
�Russia and Siberia –, Travel Reports
någon af byns innevånare dem tillfogad oförrätt. Vid
branden har Gudabilden förlorat sin sannskyldiga
gestalt och blifvit så vanställd, att den numera aktas
såsom död.248
Genom offer och böner anses hvarje menniska
kunna blidka och försona Lohet, så att de nådeligen
villfara hennes önskningar. Men gäller det att af Gudarne erhålla råd, upplysningar, orakelsvar, så kan
detta endast lyckas genom biträde af en Schaman. Ty
de hudomhöljda Lohet äro idel stumma Gudar och till
den dunkla andeverlden äger, såsom i det föregående redan nämndes, endast Schamanen tillträde. Han
allena mäktar besvärja de osynliga andarna och hans
beteende är dervid följande. Midt i rummet intager
han sin plats på en pall eller ett skrin, som ej får innehålla knifvar, kulor, nålar eller andra farliga redskap,
i synnerhet af stål och jern. Rundt omkring Schamanen sitta vanligen talrika åskådare, men gent emot
honom får ingen taga sitt säte. Schamanen sitter med
ansigtet vändt emot dörren och låtsar, såsom skulle
han ingen ting se eller höra. I högra handen håller
han en pinne, hvars ena sida är slät, men den andra
uppfyld med gåtliga tecken och figurer. Uti Schamanens venstra hand varseblir man tvenne pilar med
spetsarna uppåt vända samt en i hvardera pilspetsen
fastbunden klocka af ringa storlek. Schamanen bär
ingen utmärkande drägt, utan påtager sig för tillfället
den bönfallande personens kläder. Besvärjelsen börjas dermed, att Schamanen uppstämmer en högtidlig
sång, hvari han med mäktiga ord framkallar andarne. Medan sången fortfar, slår Schamanen med trollstickan lätta slag emot hvardera pilskaftet, hvarvid
klockorna ljuda i taktmessig klang. De närvarande
lyssna med djup andakt till den inspirerade siarens
qväde. Så snart andarne framträda, uppstiger Schamanen och utför en med svåra och konstiga kroppsrörelser beledsagad dans. Härunder fortfar han oafbrutet att sjunga och pingla med de små klockorna.
Sången innehåller ett samtal med andarna och utföres
Spirits can be divided into private, family-specific and regional spirits, and those linking a more extensive ethnic
group or several groups. Private spirits are often dolls depicting a spirit and kept in a
holy sleigh. Images of spirits of a more general kind are
distinctive stones or trees in
the landscape or figures with
pointed heads specially made
for this purpose. Лар 2004;
Lehtisalo 1924: 64. (KL)
787
Itineraria 5osa 1845_49.indd 787
21.8.2019 16:24:05
�Itineraria
The Siberian shamans’ techniques of ecstasy are analysed
e.g. in Siikala – Hoppál 1992:
10–12, 26–40. (TS)
Such displays of strength and
power belong to shamanism
also more generally. On the
one hand, they are part of the
ritual, but on the other hand
also oral tradition associated
with shamanism. Siikala 1999:
50–63; Lukin 2012: 365–375.
(KL)
dels med större, dels med mindre emfasxxv. I förra
fallet deltaga äfven de tillstädesvarande i sången och
omqväda Schamanens ord, men i det sednare sitta de
blott såsom stumma åhörarexxvi. Sedan Schamanen
genom slika konster vunnit alla nödiga upplysningar,
tyder han Gudarnas vilja åt den spörjande. I fråga om
tillkommande öden kastar han trollstickan framför de
nyfikne. Faller stickans tecknade sida nedåt, så är en
olycka i annalkande, men i motsatt fall aflöper allt efter önskan.249
Så väl i Tobolska och Archangelska, som i
Tomska Gouvernementet äro Schamanerna inöfvade
i allehanda taskspelarekonster, hvarigenom de förstå
att lätt förblända den enfalldiga hopen och tillvinna
sig ett större förtroende.250 Ett ibland Schamanernas
vanligaste upptåg i Tomska Gouvernementet består
uti följande både af Ryssar och Samojeder beundrade
hocus pocus. Schamanen sätter sig på afviga sidan af
en midt på golfvet utbredd, torr renhud. Derpå låter
han de tillstädesvarande fastbinda sig till händer och
fötter. Fönsterluckorna tillstängas och Schamanen begynner framkalla sina tjenste-andar. Plötsligt uppstår
ett obegripligt spökeri uti det mörka rummet. Röster
förnimmas ifrån olika delar af jurtens så väl yttre, som
inre sida; på den torra renhuden höres ett taktmessigt
knattrande och trummande. Björnar brumma, ormar
hväsa och ekorrar springa rundt omkring rummet.
Ändtligen upphör detta oväsen och åhörarne afbida
med otålighet lekens utgång. Några ögonblick förlida
under denna väntan, och se! nu inträder Schamanen
lös och ledig utifrån gården. Ingen tviflar, att det ju
xxv. Om sångens innehåll och särskilda vid besvärjelsen förefallande omständigheter upplysa Morgonblads-artiklarna.
xxvi. Den som ifrån början ej varit närvarande vid ceremonien, får ej instämma i sången. Qvinnor äga dertill alls
ingen rätt, ej heller gifves bland dem Schamaner i Tomska
Gouvernementet.
788
Itineraria 5osa 1845_49.indd 788
21.8.2019 16:24:05
�Russia and Siberia –, Travel Reports
ej varit Lohet, som trummat, brummat och väsnats
i jurten, som löst Schamanen ifrån sina hand och på
hemliga vägar bragt honom ur rummet. Man måste
också medgifva, att denna konst-exposition är vida
skickligare, än den råa seden hos de nordliga Schamanerna, att låta skjuta sig en kula för pannan – ett
vågstycke, hvarvid det stundom händt, att en stackare
tillsatt lifvet.251
Utom sin magiska religions-cult hafva de Tomska
Samojederna äfven räddat andra qvarlefvor ifrån forntiden, bland hvilka företrädesvis höra nämnas deras
hjeltesångerxxvii. Skaldestycken252 af samma slag förekomma äfven hos nordliga Samojeder och Ostjaker –
ja sjelfva den Finska Kalevala-dikten är blott att anses
såsom en skön utveckling af de frön, hvilka redan i
den Samojediska sången ligga fördolda. Hjeltarna i
Kalevala draga vanligen ut i härnad för att tillvinna sig
ungmöns hjerta och hand, och samma ämne är äfven
i Samojedernes sånger det oftast förekommande. Men
om vi fråga den Samojediska sångaren, hvi han låter
den så djupt föraktade qvinnan253 blifva målet för ädel
bragd, så svarar han utan betänkande med följande
ord: ”Ända ifrån fädernas tid har den sed blifvit hos
oss vördad, att vi aldrig tagit oss hustrur ur vär egen,
utan en annan främmande, obefryndad stam. Nu lefde
Castrén describes one such
event from Sëmža in late 1842.
See p. 428.
Another version from here to
the beginning of the first song
related below, see p. 812.
Pallas 1776: 70–71 already described the poor situation of
women in Samoyed society
and considered it even worse
than its equivalent in Ostyak
societies. (TS)
xxvii. Hjeltesången kallas i Tomska Gouvernementet Kyeldet eller Kyeldschut, men i norra dialecten Sjudubaepts. Sistnämnda ord betecknar egentligen jättesång, (af Sjudubeä,
jätte) och angifver, att hjeltesången ursprungligen varit
af mythisk natur. I sjelfva verket har jag hos de nordliga
Samojederne upptecknat några sånger, i hvilka Sjudubeerne
skildras såsom förfärliga jättar och grymma mennisko-ätare, de der ej underläto att före måltiden skoningslöst martera den olycklige, som råkat i deras våld, svängande honom
af och an på jerngungor. I Tomska Gouvernementet har jag
ej funnit så beskaffade sånger, icke ens sjelfva orden Sjudubeä och Sjudubaepts. Liksom det sednare här ersättes genom
Kyeldet, så betecknas äfven hjelte med ett egendomligt ord:
Mádur, hvilket tillika lämpas på de gamla Tschuderna.
789
Itineraria 5osa 1845_49.indd 789
21.8.2019 16:24:05
�Itineraria
The metre of Nenets oral,
sung poetry operates on two
levels. The so-called basic text
is in a hexasyllabic or six-syllable metre. While singing,
the singer adds to the basic
text meaningless additional
syllables, which sets a pace to
the presentation, also in a regular way. The reduced vowel
that is often not pronounced
is counted as a part of the metre, and because of this Castrén did not realize the existence of a metre. It was not discovered until the late 1980s,
when Peter Hajdú and Eugen
Helimski proved its existence.
Helimski has also noted that
Nenets shamanistic poetry is
trochaic like the Finnish-Karelian poetry. Jarkko Niemi
has analysed the structure of
sung poetry. Hajdú 1978; Helimski 1989; Niemi 1997; Niemi 2016. (KL)
Toivo Lehtisalo has edited the
epic songs collected by Castrén. They have been published in two volumes, Lehtisalo (hrsg.) 1940; 1960; Castrén 2018a. (KL)
A short mscr fragment KK
Coll. 539.26.22 p. 317 can be
connected to this. It is one
page measuring 17.5 x 21.5 cm
and reads in its entirety:
I frågan om Samojedernes
sagoberättelser har jag anmärkt, att de äga viss[a] allmännaste frändskaps-förhållanden till de Finska Kalewala-sångerna. Allt detsamma
återk[ommer] igenfinnes äfven i Tatarernes sånger;
A change in the fragment
above:
de skilda stammarna fordomtima vanligen i ett fiendtligt förhållande till hvarandra, och derföre stod det ofta
hårdt att i godo komma i besittning af en hustru. Detta kunde åtminstone ej ske utan en brudpenning, som
var utomordentligt hög i följd af det fordom brukliga
månggiftet och den häraf föranledda bristen på ogifta
qvinnor. För att i synnerhet afskudda sig denna pålaga,
har den starke hos oss tagit sig hustru med armens
rätt”. I Kalevala åter säges uttryckligen Pohja-jungfruns
skönhet varit den driffjäder, som lockade hjeltarna till
strid och äfventyr. Lösepenningen ville ingen afskudda
sig. Så har den Finska sången en renare, ädlare character än den Samojediska; men det är likväl sannolikt,
att alla de runo-cykler i Kalevala, som besjunga Väinämöinens, Ilmarinens och Lemminkäinens frieri-färder
till Pohjola, ursprungligen härflutit ur samma grumliga källa, som Samojedernes giljare-visor. Åtminstone
är det en anmärkningsvärd sak, att äfven jungfrun i
Kalevala tillhör en främmande, fiendtlig stam och ej
kan vinnas utan en dryg lösepenning (Sampo). Andra
smärre öfverensstämmelserxxviii erbjuda de Finska
och Samojediska sångerna allt igenom.254 Hvad särskildt beträffar characteren af Samojedernas qväden,
hvarom här egentligen fråga är, så torde denna bäst
inses genom en recit af innehållet uti ett par hjeltesånger, upptecknade: den förra i Tomska och den sednare i Tobolska Gouvernementet255.256
xxviii. Dessa öfverensstämmelser kunna utsträckas ända
till den yttre formen. I de Samojediska sångerna finnes väl ej
något bestämdt versmått, och huru vore detta möjligt, då endast sångens innehåll är kändt af sångaren, men nästan allt
det öfriga utgör en improvisation för tillfället? Emellertid
är äfven den Samojediska versens öfvervägande benägenhet
för trocheer utom all fråga.
790
Itineraria 5osa 1845_49.indd 790
21.8.2019 16:24:05
�Russia and Siberia –, Travel Reports
I.
”Vid257 flodens mynning födes en hjelte. Liggande ännu
i vaggan menar han det vara tid att se sig om efter en
hustru. Snart reser han sig ifrån vaggan och sätter sig
på jerngolfvet. Begrundande allt öfver sitt giftermål besluter han att derom rådgöra med sin fader. Men fadren
bodde på ett annat afsides ställexxix, och resan till honom medförde sina bekymmer, emedan vägen till hans
boning gick under jorden. Medan hjelten sitter och öfverväger resans svårigheter, öppnas jerngolfvet af sig
sjelft. Käckt nedstiger nu vår hjelte genom öppningen,
färdas så på den underjordiska vägen och når efter sju
dagars färd sin faders boning. Framkommen tilltalar
han sin fader med dessa ord: ”Du har rest all verlden
omkring; har Du icke funnit en hustru för mig?” Fadren
säger sig ej hafva funnit och råder sonen att sjelf söka
sig en maka. Dermed är hjelten tillfreds och lofvar begifva sig till berg[s]slottet, för att vinna Kunga-dotterns
hand. Fadren gillar beslutet och hjelten återvänder till
sin egen boning. Hemkommen beväpnar han sig genast
med svärd och båge, svingar sig sedan på en örn och rider åstad genom luften. Efter en färd af sju dagar i sydlig
riktning stadnar örnen i ett träd nära invid bergsslottet.
Hjelten sitter och spejar i trädet, Han ser vid stranden
lägrade tre hjeltar, som seglat ifrån främmande land,
och ett stycke ifrån dem varseblir han sju andra hjeltar.
I borgen firas gästabud. Sedan hjelten i sju dagar sutit
i trädet, förbyter han sig till ett zobel-djur och klättrar i denna skepnad ned på marken. Derpå återtager
han sin egen gestalt, inträder i Konungens boning och
gömmer sig bakom ugnen, bemärkt endast af Kungen
sjelf, som likväl ej låtsar märka honom. Medan hjelten
ligger bakom ugnen, sitta Konungen och hans sju söner
kring bordet och dricka. De dricka i dagar sju, men på
de […] frändskaps-förhållanden ǁ 1. de ǁ 2. några bland
till sin allm[änna] syfte äga
ett wiss en wiss förwandtskap ǁ 3. några bland [dem]
äga ett stort slägttycke med
de Finska Kalewala-sångerna ǁ 4. viss de <som>
KK Coll. 539:31.2 p. 329–334
contains a field note of the
same song written while listening to a performance. See
p. 813–815.
xxix. Härmed antydes, att fadren var rik och mäktig samt
ägde många hustrur, hvilka bodde i hvar sin olika jurt.
791
Itineraria 5osa 1845_49.indd 791
21.8.2019 16:24:05
�Itineraria
den sjunde stiger Kungen upp och spörjer af sina söner,
hvem den mannen månde vara, som inkommit i stugan
och gömt sig bakom ugnen. Nu uppstego äfven sönerna, gingo till den främmande hjelten och försökte två i
sender upplyfta honom ur hvardera handen. De äldre
sönerna förmådde icke, ehuru två om en, att få hjelten
upprätt, utan gingo gråtande ifrån honom. Slutligen
framträdde äfven den yngsta sonen, och allena uppreste han den liggande mannen. Nu tillredde Konungen
ett nytt gästabud, gaf den ankomne plats vid bordet
och bad den yngsta sonen leda sin syster till hjeltens
sida, för att blifva hans maka. Bröllopsfesten räckte i
sju dagar, hvarpå hjelten tog afsked och, beledsagad af
sin brud, återvände till trädet, der han qvarlemnat sin
örn. Men när de främmande kämparna vid stranden
sågo honom fara af med Kunga-dottern, hvilken äfven
de hade önskat vinna, tändes harmen i deras hjertan.
En af dem spände sin båge, afsköt en pil emot borgen
och bräckte dess koppartak. Nu rusade ur borgen en
af Konungens söner med svärdet i hand; han dödade
den främmande kämpen, men fick dervid äfven sjelf sin
bane. Ett lika öde drabbade den fallnes fem andra bröder, som kommo hvarandra till hjelp. Men när systern
i trädet såg sina bröders död, började hon bittert gråta.
Då steg hennes man med gestalt af en zobel ned ifrån
trädet, men i detsamma kom äfven Konungens yngsta
son ut ifrån borgen, spände sin båge och afsköt en pil,
som träffade en af de främmande kämparna i bröstet.
Pilen for ännu allt fram och dödade derunder femhundrade man. Derpå återvände den sjelfmant till hjelten
och genomborrade andra femhundra man. Sammalunda gick det hvarje gång hjelten spände sin båge och sköt
en pil emot strandens kämpar. För hvarje skott föllo
tusen man. Men då pilen nio gånger hade flugit fram
och tillbaka, se då fanns ingen enda af de främmande
kämparna mera vid lifvet. Åter bytte sig hjelten till ett
zobel-djur och uppklättrade i trädet. Såg sig omkring,
såg sin örn, men såg ej sin hustru. Hon hade, medan
striden varade, på sin örn bortflugit emot norden.
792
Itineraria 5osa 1845_49.indd 792
21.8.2019 16:24:05
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Hjelten följde henne i spåren och nådde snart en borg
med sju kämpar. Hans örn stötte med bröstet så starkt
emot borgens koppartak, att taket bräcktes och tre kämpar dervid omkommo. Hjelten återfordrar sin hustru,
men borgens öfrigblefna kämpar vägra att utlemna
henne, under förevän[d]ning att hon sjelfmant kommit
till deras borg. Nu uppstod en strid, hvari alla borgens
kämpar fingo sin bane. Men under striden hade hustrun
åter flytt och begifvit sig till en annan borg med fem och
trettio hjeltar, utom mycket annat folk. Detta oaktadt
styrde vår hjelte sin örn oförskräckt emot borgens koppartak, hvilket brast och krossade tvenne hjeltar. Äfven
i denna borg vägrade hjeltebröderna att återgifva den
förrymda, men lofvade lösa henne med sin egen syster. Härmed lät vår hjelte ej nöja sig, utan inlät sig i
en strid med borgens alla män och kämpar. Han hade
knapt hunnit begynna striden, då svågern, ridande på
en vingsnabb örn, kommer honom till hjelp. De tvenne
hjeltarne dödade nu i samråd borgens kämpar, så allt
blott några få återstodo. Men på sistone hade sångens
hjelte så när fått sin bane. Så väldig var en bland de
fiendtliga kämparne, att en af honom afsk[j]uten pil i
sju dagar oafbrutet fortfor att flyga vår hjelte mot bröstet. Sedan väcktes till lif en i två delar afhuggen kämpe
och ansatte sångens hjelte med den häftighet, att blott
svågerns mellankomst kunde rädda honom ifrån döden.
Likväl var han nu alldeles uttröttad och bragtes till hvila af svågern, som allena afslutade striden. Hjelten sofde i sju år, och då han ändtligen vaknade, sutto hustru
och svåger invid honom. Nu ville hjelten, att svågern
skulle döma sin syster, men denne afsade sig all domsrätt öfver annan mans hustru, hvarpå hjelten sjelf genomborrade och spetsade henne. Emellertid hade en af
borgens kämpar blifvit skonad ifrån döden, och denne
gaf nu sin syster åt hjelten till maka. Bröllopet firades i
sju dagar, och derefter återvände hjelten med sin hustru
och svåger till ”flodens mynning”. Här tillreddes åter et
gästabud, hvilket lyktades så, att svågern för sina stora
tjensters skull fick hjeltens syster till äkta.
793
Itineraria 5osa 1845_49.indd 793
21.8.2019 16:24:05
�Itineraria
There is a field note of the
song with a translation in
KK Coll. 539.8 p. 167–174.
The text has been published
in Lehtisalo (hrsg.) 1940: 33–
48. Castrén 2018a, https://
www.sgr.fi/manuscripta/items/
show/504.
II.
I258 tvenne tält bodde en fader med sin son. Fadren hette
Hähendie Hapt (gudomlig ren), sonens namn var Jálensie Hapt (glänsande ren)xxx. De hade i tvenne år ställt i
ordning sina slädor; nu sitta de sysslolösa på renlassen.
De sitta så i dagar tio; de yttra ej ordet, men fadrens
anlete ömsom mörknar och ömsom ljusnar. Omsider
spörjer sonen: ”Hvad ser du, Far?” Fadren genmäler:
”Bakom sju månaders väg ser jag Vajetile Hapt (renoxe
med kort framhorn). Dragremmen har brutit och köraren släpar sjelf sin släde på sju dagars afstånd ifrån
renen. Skicka din yngre syster honom till möte, ty om
den resande kommer hit, så går oss ej väl”. Sonen tog
sin rensnara, fångade hundra renar i ett kast, spände
dem i rede och affärdade sin syster med följande råd:
”När du rest sju månaders väg härifrån, så möter du en
ren med kort framhorn; den skall du fånga och fastbinda
bakom din sista släde. Sju dagar derefter möter du en
Samojed, som sjelf släpar sin släde efter sig. Mannen har
hos oss intet att göra; må han återvända hem med dig”.
Flickan afreste, mötte och fångade renen samt öfverlemnade den åt sin egare, hvilken genast återvände, tagande flickan med sig. Under vägen frågade Vajetile Hapt
af sin följeslagarinna, hvad det var, som pustade i hennes medlersta släde. Flickan sade der finnas en lefvande
Gud, som man borde anropa i sjukdomar. De färdades
nu i en lång tid, sågo många tält, som tillhörde Vajetile Hapts broder och upphunno slutligen hans egna tält.
Vajetile Hapt löste sin ren, gick in i tältet och skickade derifrån Jesinji Seadota (jerngördeln med ansigten)
för att spänna flickans renar ur rede. Här började nu
flickan att lefva tillsamman med Jesinji Seadota. De lefde
på samma ställe hela sommaren. Tiden led och hösten
kom; nätterna mörknade och stormarna begynte susa.
I en sådan natt smög sig flickan ur tältet, gick till sin
xxx. Hjeltarna i sången blifva ofta benämnda efter beskaffenheten af sina renar, vapen, kläder och andra yttre kännetecken.
794
Itineraria 5osa 1845_49.indd 794
21.8.2019 16:24:05
�Russia and Siberia –, Travel Reports
medlersta släde och afskar repen, med hvilka släden var
ombunden. Ur släden uppsteg nu i stället för den lefvande Guden en obeväpnad manxxxi. Flickan gaf åt mannen
ett sjudande svärd (Sivunaei jése), som sedermera blef
hans namn. ”Hvart gick nu mannen i mörka natten med
sjudande svärdet?” spörjer sången. Han gick ifrån tält
till tält och dödade allt folk, som fanns i tälten. Kom så
äfven till det tält, der hans syster hade lefvat tillsamman
med Jesinji Seadota. Denne råkade i en häftig ångest
och sökte fly än genom dörren, än genom rökhålet, men
undkom dock ej Sivunaei jeses sjudande svärd. Sedan
Sivunaei jese till sista man nedgjort tältens innevånare,
begaf han sig tillika med sin syster till hafvets strand
och nådde snart sjuhundrade tält. Folket i tälten firade
bröllop, men i ett af dem sutto två gubbar, som förde ett
skrytsamt tal. Sivunaei jese satte sig i detta tält och gaf
akt på de gamles ord. Pangadioda-gubben yttrade: ”Vi
tvenne landets starke hafva kommit tillsamman, hvem
kan oss besegra?” Naraei-gubben tillade: ”Högt på åsen
vid hafvets strand hänger i trädet Hähonie-gubbensxxxii
hufvudskål. När Jalensie Hapt kommer för att uppsöka
den, skola vi slita honom i stycken”. Då Sivunaei Jese
förnam detta tal, reste han sig förgrymmad upp ifrån
sitt säte, fattade den förvägne Naraei i fötterna, brukade honom såsom tillhugg och dödade på detta sätt
tältens alla innevånare. Derpå gaf han sig åter å färde
med systern, men blef under vägen öfverfallen af tvenne hjeltar, hvilka så hårdt ansatte honom, att han endast såg döden framför sig. På sitt yttersta erinrade han
sig, att Jalensie Hapt tillförene lofvat ”på en half dag
xxxi. I det följande upplyses, att denne man var en af
flickans bröder, ehuru han blifvit förtegad i början af sången.
xxxii. Med Hähonie-gubben menas här Hähonie-Hapts fader, d. ä. Jálensie-Hapt och Sivunaei jeses farfader. Honom
hade Naraei-gubben mördat och Sivunaei Jese kommer nu
afsigtligt för att hämnas farfadrens död, ehuru hämden för
att sluta af Naraei-gubbens ord, med rätta hade tillkommit
Jalensie Hapt, som utan tvifvel var den äldre bland bröderna.
795
Itineraria 5osa 1845_49.indd 795
21.8.2019 16:24:05
�Itineraria
upphinna den döende mannen” och komma honom till
hjelp. I detsamma susar en väderil och Jalensie Hapt står
vid sin broders sida. Efter att hafva nedgjort de tvenne
kämparne anförtrodde Jalensie Hapt sin trötte broder i
sin systers vård och yttrade bland annat: när hans ögon
öppna sig, går han väl, dit honom för godt synes”. Härmed vänder sig sången ifrån Sivunaei Jese och hans syster till Jalensie Hapt. Han återvände hem, men finner
vid sin ankomst alla tälten förstörda. På något afstånd
ifrån dem såg han sin fader förföljd, ”lik en snöripa”, af
Siu Naraeixxxiii. Härvid yttrar Jalensie Hapt: ”hvem far
snabbare: far jag snabbare eller pilen snabbare?” Med
desa ord ilade han sin fader till hjelp, tog och gömde
honom i sitt pilkoger. Derpå började Jal[ensie] Hapt och
Siu Naraei att skjuta pilar mot hvarandra. När de skjutit tio år utan återvändo, kom ett bud ifrån en broder
till Siu Naraei, som kallas Jése meada jieru (jerntältets
husbonde). Budet sade Jese m[eada] jierus önskan vara
den, att Siu Naraei skulle spänna renarna för Jal[ensie]
Hapts släde, d. ä. gifva sig besegrad och blifva tjenare
åt Jal[ensie] Hapt. Men Siu Naraei hotar att ej upphöra
med striden, så länge han mäktar röra sina händer. Sedan fortfara ännu de tvenne kämparne att skjuta i tio
år, under hvilken tid Jalensie Hapt småningom dref sin
motståndare ända till jerntältet och der omsider tog honom af daga. Jese m[eada] jieru ansåg det vara fruktlöst
att söka hämnas sin fallne broder, utan började fastmer
bedja för sitt kära lif. Jalensie Hapt skonade den bedjande, hvilken af tacksamhet lofvade gifva honom sin
dotter till äkta utan all betalning. Jese m[eada] jieros
son utstyrde derpå sin syster på bästa vis och spände
sjelf renarna för Jalensie Hapt, som nu med hustru och
tjenare återvände till sitt eget land.
xxxiii. För att hämnas det af Sivunaei Jese begångna mordet
på Naraei-gubben hade nu en utvald kämpe ifrån dennes ätt
kommit för att döda den gamle Hähonie Hapt.
796
Itineraria 5osa 1845_49.indd 796
21.8.2019 16:24:05
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Så beskaffade sånger stå hos Samojederne i stort anseende. Med259 en nästan religiös andakt lyssna åhörarne
till hvarje ord, som flyter från sångarens läppar. Liksom Schamanen, sitter äfven sångaren på en pall eller
ett skrin i midten af rummet, medan åhörarne intaga
sina säten rundt omkring honom. I Tomska Gouvernementet har jag anmärkt, att sångaren genom sina
åtbörder vill ådagalägga ett slags deltagande för sina
hjeltar. Hans kropp skälfver, rösten är darrande, med
sin venstra hand betäcker han städse det tårfulla ögat,
medan den högra omsluter ett pilskaft, hvars spets better emot golfvet. Åhörarena sitta merendels stumma,
men då en kämpe antingen faller eller på en vingsnabb
örn svingar sig upp till molnen, instämma de i ett hee,
motsvarande vårt hurra!
Ett vida mindre anseende åtnjuta jemförelsevis
de lyriska sångerna.260 Också fortgår de ej ifrån slägte
till slägte, utan föda och förgå med stunden. Man anser det ej löna mödan att bevara dem i minnet, emedan
hvar och en tilltror sig förmågan att kunna uttrycka sitt
hjertas fröjd och smärta. Att dikta en visa, anses bland
Samojederne för en ringa sak; men att sjunga och väl
exequera visan, detta är en sällsynt och högt skattad
talang. Rösten och melodien utgöra enligt Samojedens
begrepp det förnämsta i en lyrisk sång; på innehållet
gör man ej större anspråk, än att det på ett enkelt och
lättfattigt sätt uttrycker vanliga känslor och föreställningar. Se här några profbitar på de nordliga Samojedernesxxxiv lyrik.
The following account is
one of the earliest and few
descriptions of Nenets or
Selkup song performances.
According to later descriptions, both shamans and
singers of epic poetry used
a so-called repetitor (Tundra
Ne. teltanggoda) as an aid in
the sessions to repeat or clarify the line performed by the
singer. The role of the audience is greater in the shamanistic sessions, where it
also took part in singing or
creating the soundscape. See
also p. 813–815. (KL)
Here Castrén means personal songs, which are short, lyric or rather employing abundant metaphorics and composed by people for personal purposes. They can also be
performed but not if the object of the song is present.
Пушкарёва 2001; Niemi –
Lapsui 2004; Niemi 2002.
(KL)
xxxiv. I Tomska Gouvernementet har det ej lyckats mig
att uppteckna någon lyrisk improvisation, ty här innehafva
Samojederne redan den bildningsgrad, då sångens genius ej
alltid och allraminst på befallning framträder.
797
Itineraria 5osa 1845_49.indd 797
21.8.2019 16:24:05
�Itineraria
1. Hustruns klagan öfver mannens död.
Då jag blef gift, bittert begret jag skilsmessan ifrån min
moder; men sedan jag lefvat någon tid tillsamman med
min älskade make, så förgick den sorgliga hugkomsten
af modren. Förr trodde jag, att det ej gifves något annat smärtande afsked, än då man skiljes vid sin moder;
men nu är jag af en annan tanke. Död är min make och
honom sörjer jag mera, än jag fordom sörjde min moder. Mannen efterlemnade fyra söner; när skall jag väl
glömma deras och min egen sorg? Mitt lif är nu sådant,
att jag med tårar söker skingra ena hälften af min sorg,
och den andra med sånger. Aldrig stiger min man ur
grafven, aldrig återser jag honom mera.
2. Qvinnans hämd.
Ofruktsam är jag och derföre älskas jag ej af min man.
Alla mina svägerskor hafva barn och de åtnjuta äfven
sina männers kärlek. För deras slädar spänna männerna sina bästa renar, men min man utväljer för mig de
allrasämsta. Hvarje gång vi färdas tillsamman, måste
jag nästan leda min ren vid grimman och sjelf gå till
fots. De andra bröderna hjelpa på branta ställen sina
hustrur, att de ej måtte stjelpa, men mig hjelper ingen.
Af harm jagade jag en gång mina renar hejdlöst utför
berget, körde öfver svågrarna och krossade deras slädar. För att framdeles undvika en slik näpst, har min
man derefter börjat akta och vårda mig bättre.
3. Mannens hämd.
Min vän togo de af daga. De bundo honom, lade honom
på slädan och förde honom bort. De förde honom öfver
floden och hängde honom mellan tvenne granar. ”Du
har,” sade mördaren, ”lefvat i förtroligt umgänge med
min hustru och derföre skall du dö”.
798
Itineraria 5osa 1845_49.indd 798
21.8.2019 16:24:05
�Russia and Siberia –, Travel Reports
4. Bröllopsqväde.
Hör mig frände! Min dotter har jag nu gifvit åt din son,
för att ej mera få henne tillbaka. Se renens hufvud stekes
i rökenxxxv och derföre är det ej lofligt att numera göra
ändring. För all vår lifstid hafva vi trädt i frändskap. Jag
beder, förfaren ej strängt med min dotter. Jag har lärt
henne att lefva väl med sin man och lyda honom. Min
hustru har äfven varnat henne att lefva i sämja. Och så
fara vi nu hem, men du min dotter! blicka ej bakom oss
och gråt ej. Jag har bortgifvit dig åt denne man, för att
du må lefva och dö i hans boning. Och nu kyssa vi, fader
och moder, vår dotter och säga henne farväl.
The Nenets narrative tradition is popular and has a
wide range of motifs. Its thematics extend from mythlike tales to more everyday
ones. Toivo Lehtisalo has
published the most extensive
collection of Nenets prose.
Elena Puškarёva has classified the tales. Lehtisalo 1947;
Пушкарёва 2003. (KL)
Så väl de sydliga, som i synnerhet de nordliga Samojederne älska jemte sång äfven sagoberättelser261; men
det är anmärkningsvärdt, att de flesta bland deras sagor
äro i större eller mindre mån utifrån lånade. Åtminstone har jag i Tomska Gouvernementet ej funnit en enda
af verkligt inhemsk upprinnelse. Deremot synes en och
annan bland de norra Samojedernes sagor ega en alldeles egendomlig character, men utrymmet förbjuder
oss att här meddela några prof på denna slags litteratur.
Hvad fordna bruk, plägseder och institutioner
beträffar, så hafva de i Tomska Gouvernementet redan
till det mesta råkat i förgätenhet och skola framdeles, i
fråga om de nordliga Samojederne taga i betraktande.
Deremot vilja vi här med afseende å Samojedernes forntid nämna ett ord om vissa i Tomska Gouvernementet
talrikt förekommande ålderdoms-lemningar, hvilka äro
bekanta under namn af Tschud-grafvar (Sam[ojediska]
Laed). De Tomska Samojederne äga om dem följande tradition: ”Fordomtima hade våra fäder den sed att
begrafva sina döda ofvan jord. Den aflidne lades i en
xxxv. Betecknar att renen är slagtad och bröllopet firadt.
799
Itineraria 5osa 1845_49.indd 799
21.8.2019 16:24:05
�Itineraria
Tschud-/grafvar
Burials in kurgans or grave
mounds were common in
large parts of Eurasia, including Southern Siberia, from
the Chalcolithic Period to the
Iron Age (ca. 3300 BCE–400
CE). There are both individual and collective burials, and
therefore the size and structure of the mounds vary, but
the largest ones are from the
Late Bronze Age Tagar Culture in the Enisej Basin. For
more details, see commentary to Om kurganer…, Castrén 2017: 89–105. Grjasnow
1970: 51–52, 64–65, 95–96,
104–106, 158–160, 235–238;
Anthony 2007: 307–311, 448–
450. (TS)
Tschud-/grafvarne
kista, hvarvid man äfven nedsatte ett och annat af den
hädangångnes egendom, såsom kläder, båge och pilar,
yxa, knif, sked, kittel, m. m. Allt detta blef sedan öfvertäckt med en jordhög, emedan man skydde att hysa den
döda nära för ögonen och dessutom ville hafva honom
skyddad för vildjur”. Så lyder den allmänna traditionen
om Tschudgrafvarna i Tomska Gouvernementet; men på
somliga orter har jag äfven hört tilläggas, att Tschuderna begrafvit alla medlemmar af samma familj i en enda
hög. Då enligt berättelsen kistorna ej blifvit lagda bredvid, utan ofvanpå hvarandra, så hade följakteligen kumlen efterhand vuxit till en ofantlig höjd. Ännu i denna
dag skulle somliga Tschudgrafvar262 vara rätt ansenliga,
ehuru de naturligtvis under tidernas lopp hunnit i betydlig mån sänka sig.263 Bland de i Tschudgrafvarne264
gjorda fynd har jag endast hört omtalas koppar-pilar
och mennisko-ben, hvardera af en utomordentlig storlek. Då så väl pilarna, som i synnerhet de oerhörda
mennisko-benen och på vissa orter äfven de större kumlen, uttryckeligen tillskrifvas en främmande folkstam,
så finner man tvenne skiljaktiga traditioner angående
Tschud-grafvarne vara i omlopp. Den ena antager, att
Samojedernes egna förfäder varit det folk, som Ryssarne benämnda Tschud; den andra tyder dunkelt på försvunna folkslag. Den förra har bestämdt sin historiska
grund, ty seden att begrafva de döda ofvan jord är ännu
i dag gängse hos de nordliga Samojederne, hvilka likväl
mig vetterligt aldrig med jord öfvertäcka lik-kistan. För
att utreda sanningen af den andra traditionen, som vid
somliga Tschudgrafvar fäster minnet af en främmande folkstam, så erfordras dertill ingen ting mindre än
en noggrann undersökning af grafvarnes innehåll. En
sådan undersökning har af mig ej kunnat verkställas i
anseende dertill, att min resa i Tomska Gouvernementet
försiggått under årets kallaste månader. Såsom en möjlighet vågar jag likväl med stöd af traditionen antaga, att
somliga Tschudgrafvar kanske äro lemningar af Finska
folkslag. Det är afgjordt, att Ostjaker, Lappar, Finnar och
andra deras stamförvandter äfven begrafvit sina döda
800
Itineraria 5osa 1845_49.indd 800
21.8.2019 16:24:05
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Castrén 1847i: 55: Ostjaker
i jord-kummel (Finn. Aarnin haudat). Att dessa folkslag före Samojedernes invandring varit hemmastadda
i landet, låter väl ej med fullkomlig klarhet bevisa sig;
men saken är dock ganska trovärdig, emedan de Ugriska
Finnarne ännu utgöra Samojedernes närmaste grannar
emot norr, samt i följe af sin forvandtskap med Samojederne måste, i likhet med de sistnämnda, anses hafva
ifrån söder invandrat. I förbigående må äfven nämnas,
att inom detta gebiet åtskilliga ortsnamn af Finsk upprinnelse låta uppvisa sig, men detta ämne önskar jag
härnäst upptaga i ett vidsträcktare sammanhang.
Efter dessa anmärkningar, hvilka hufvudsakligen
hänföra sig till den Samojediska forntiden, går jag att i
yttersta korthet redogöra för de Tomska Samojedernes
nuvarande yttre läge och lefnadsart. I detta afseende
har man att noga skilja emellan de vid sjelfva Ob och
de vid bifloderna bosatta Samojeder. De förstnämnda
hafva redan allmänneligen iklädt sig den Ryska bondens lefnadsart och afvika ifrån honom endast genom
sitt råare skick, sitt fattigare läge, samt genom sin lättja, håglöshet och bristande omtanke för att intellectuell
och ekonomisk förkofran. De bo i stugor, hvilka äro
uppförda och inredda på samma sätt som de Ryska,
men till sina dimensioner trängre och för resten kalla,
osnygga, i saknad af nödiga husgeråds-articlar och på
allt sätt bofälliga, med anledning hvaraf de af Ryssarna benämnas jurt. Den vigtigaste näringsgren både hos
Ryssar och [Samojeder]265 utgöres af fiskafänget, som
fortfar hela året om, och bedrifves alldeles på samma
sätt som vid Irtisch och nedra Ob. Här hafva likväl infödingarne ej en uteslutande rätt till floden, utan fiskevattnet är fördeladt emellan Ryssar, Samojeder och
Tatarer. Jagten är vid Ob föga lönande och anlitas blott
af de fattigaste Samojeder, hvilka för sådant ändamål
begifva sig till aflägsna skogar (тайги́). Liksom Ryssarne äflas äfven Samojederne med boskapsskötsel, men
framgången af denna näringsgren hämmas i hög grad
genom missgynsamma yttre förhållanden, i synnerhet den årligt härjande pesten. Åkerbruket är en för
801
Itineraria 5osa 1845_49.indd 801
21.8.2019 16:24:05
�Itineraria
de Tomska Samojederne fullkomligt främmande sak,
ehuru klimatet ej lägger några hinder i vägen för dess
idkande, åtminstone icke ofvanom Narym, der jemväl
många Ryssar äro åkerbrukare. Att träda i tjenst hos
Ryska bönder och köpmän är blott en tillflykt i nöden
och aktas så väl af Ostjaker, som Samojeder lika med
den svåraste fångenskap. En vigtig näringsgren är
hos de Tomska Samojederne formansyrket. Dessutom
träffas bland detta folk skickliga smeder, timmermän,
snickare och andra handtverkare. – Redan af dessa anmärkningar inser man, att de Obska Ostjakerne befinna
sig i alldeles samma läge, som de Irtischska Ostjakerne,
om hvilka jag tillförene utförligare ordat.
Hvad vidare beträffar de Samojeder, som bo vid
Tym, Ket, Parabel och andra i Ob utfallande bifloder,
så äga de i hvarje hänseende en utomordentligt öfverensstämmelse med Surgutska Afdelningens Ostjaker.
Obestridt har i Tomska Gouvernementet den Ryska
culturen hos infödingarna slagit djupare rot, än i nyssnämnda district af det Tobolska; men om man endast
afser det egendomliga hos hvardera folket, så kan om de
Tomska Skogs-Samojederne föga sägas, som ej redan är
sagdt om de Surgutska Ostjakerne. I följe af sin öfvervägande hyfsning hafva väl de Tomska Samojederne äfven på aflägsnare orter börjat bygga och bo i likhet med
Ryssar, men jurtorna fortfara ännu att utgöra ett slags
provisoriska boningar, hvilka begagnas under jagt och
fiskafänge. Vid Tym och öfra Ket hafva Ryska stugor
ännu icke ens hunnit komma i bruk, utan innevånarnes fasta boningar bestå merendels i jurt af torf, och de
rörliga i näfver-jurt, att ej tala om de af stock och bräder
uppförda, hvilka tjena till lägerställen för jägare. – Till
sin construction och öfriga beskaffenhet äro Samojedernes och Ostjakernas jurt föga skiljaktiga. Den snart
sagdt enda olikhet hänför sig till näfverjurtornas form,
som redan förut blifvit af mig anmärkt.
Den nationella klädedrägten är hos de Tomska
Samojederne lika sällsynt och äfven lika beskaffad,
som hos de Obska Ostjakerne. Den yttre beklädnaden
802
Itineraria 5osa 1845_49.indd 802
21.8.2019 16:24:05
�Russia and Siberia –, Travel Reports
består i en kort, framtill öppen och utvändigt luden
renskinnspels, som hos männerna är slät, men hos
qvinnorna något veckad bakom ryggen. Skoplaggen
äro äfven gjorda af renskinn och försedda med långa
dels af vadmal, dels af mjuk renhud förfärdigade skaft,
som tjena till att ersätta benkläder. Skjortan hör ej till
den nationella beklädnaden. Männernas hufvudbonad
är hög och spetsigxxxvi, qvinnornas platt och afrundad; den förra gjord af mjuka renskinn, den sednare
af ekorr- eller hermelin-skinn. Vildrenarnes årliga förminskning och en stigande civilisation hafva förmått
så väl Samojeder som Ostjaker att utbyta de ludna renskinnsplaggen emot den Ryska klädedrägten, hvilken
här i synnerhet utmärker sig genom ett öfverplagg af
vadmal, liknande till formen den Samojediskt-Ostjakiska renskinnspelsen. Den kallas af Ryssarne sipunxxxvii,
af Samojederne kundsch eller kundje och bäres både hos
Samojeder och Ostjaker af hvardera könet, med den angifna generiska åtskillnaden bak på ryggen.
Liksom i klädedrägt och boningar, röjer sig det
Ryska inflytandet äfven i Skogs-Samojedens öfriga
ekonomie. Det förtjenar i synnerhet omnämnas, att
vid floderna Ket, Parabel, Tschaja och Tschulym en
och annan innevånare, med bibehållande af draghunden, redan begynt föda hästar, men kor finnas blott vid
Tschulym och får vid ingen af de omnämnda bifloderna.
Bruket af salt och bröd, som hos Skogs-Samojederne efter råd och förmögenhet är mera eller mindre allmänt,
måste äfven tillskrifvas den Ryska civilisationens inflytande. Bröd äter emedlertid Skogs-Samojederne i allmänhet icke oftare, än då han är i saknad af kött. Såsom
xxxvi. Den spetsiga formen åtnjuter hos Samojederne ett
högt anseende, af hvilken anledning äfven Gudarne afbildas
med en spetsig hjessa.
xxxvii. Detta plagg nyttjas äfven af de Finska stammarne
vid Volga, men torde in i Ryssland vara föga brukligt. Uti
Finland förekommer det åter under namn af mekko.
803
Itineraria 5osa 1845_49.indd 803
21.8.2019 16:24:06
�Itineraria
Sarsaparilla or chinaroot
(Smilax china or Radix chinae)
was used especially against
gout, syphilis and some skin
diseases but also for increasing the excretion of sweat
and urine. On the history
of the medicinal use of sarsaparilla, see Borschberg
2006. Sal ammoniac or ammonium chloride NH4Cl has
been used mostly as an expectorant. Brockhaus Enzyklopädie 1: 459 [Ammoniumverbindungen]. (TS)
Саламата or соломат, a
kama (талкан) flour porridge, eaten commonly in
Eastern Europe and Siberia.
Большая российская энциклопедия 29: 228 [Саламат]. (TS)
bekant förtära de nordliga Samojederne gerna rått kött,
men de sydliga hålla sådant för synd och pläga derföre koka eller steka köttet af elgar, renar, harar, ekorrar samt dessutom soltorka fåglarxxxviii. Fisken ätes
både råxxxix 266, kokt, stekt, torkad och saltad. Utom
de nyssomnämnda äga Skogs-Samojederne få anrättningar, och äfven dessa synas vara lånade af Ryssar och
tatarer. Bland dem må företrädesvis omnämnas tvenne
öfver hela nordliga Ryssland under namn af burduk och
salamát267 kända anrättningar. Den förra består i tunn
vattvälling, den sednare utgöres af en compact och kräselig gröt, som efter omständigheterna kokas i smör,
fiskflott, laklefver o. s. v.
Efter att hafva nämnt några ord om Skogs-Samojedernes boningar, klädedrägt och födoämnen, vilja vi
ännu i korthet vidröra deras alldagliga värf och förrättningar. Det är höst och Samojederne sitta församlade i
sina små byar, sysselsatta en och hvar med förberedelser
till den stundande jagten. Männerna smida och snickra,
qvinnorna sy och baka. Knapt har vinterns välde stadgat sig, då hela byn börjar rusta sig till uppbrott. Hvarje
xxxviii. De Tomska Samojederne äta ej vargar, räfvar, soblar och filfrasar. Af gammal, helig vördnad för björnen förtär
man mera ogerna äfven ”oltfadrens” (ildschakka, dim. af ildscha, se ofv.) kött. Det gifves till och med en sådan fördom
bland folket, att en jägare, som ätit björnkött, sjelf blir uppfräten af björnar. Den som ej är jägare, riskerar härvid mindre, men samvetsgrannt iakttager man likväl det påbud, att
fisk och björnkött ej ätas vid samma mål, emedan en blandning af dessa näringsämnen skall hafva till påföljd, att all fisk
försvinner ur floden.
xxxix. Det är kändt att alla Sibiriens infödingar begagna rå
fisk, samt till en del äfven rått kött såsom läkemedel vid skorbutiska sjukdomar. För öfrigt inskränka sig de Tomska Samojedernes medicinska kunskaper till användandet af fnösk-kuren, bruket af sassa parilla, som här kallas det dyra gräset
(дорогая трава), salmiak, och nägra enkla decocter. Högre än
all medicin aktas Schamanernas omedelbara bistånd.
804
Itineraria 5osa 1845_49.indd 804
21.8.2019 16:24:06
�Russia and Siberia –, Travel Reports
For a picture of a samostrelec,
see Louheranta 2019: 215.
familj bereder för sig några så kallade nart d. ä. små slädar, som dragas af hundar. Dessa nart fyllas med mjöl,
bröd, skorpor, gryn, fisk och andra lifsförnödenheter,
kläder, yxor, knifvar, jagtredskapxl 268, ett näfver-tält m.
m. Äfven små barnungar blifva i narten inbäddade. Sedan allt är packadt och inlagdt, förespänner man efter
råd och lägenhet två, tre eller flera hundar för hvarje
nart. Hästar kunna ej nu begagnas; de qvarlemnas i byn
utan all annan vård än att man förser dem med ett för
par månaders tid erforderligt höförråd, som uppläggas i
ett öppet skjul, tjenande till stallxli. Nu är man i full ordning och familjerna draga till skog och ödemark, hvar
åt sitt olika hållxlii. Husfadren ställer sig i spetsen för
tåget, banar väg med skidor och ser sig om efter villebråd. Honom i spåren följa familjens öfriga medlemmar,
hvilka äfven löpa på skidor, styra hundarna och hjelpa
dem att draga narten. Så fortsättes resan ifrån morgonen till aftonen. Vid mörkrets inbrott stadnar den lilla
karavanen, näfvertältet uppslås, kitteln upphänges på
elden och skogens trötta vandrare sitta nu i behaglig
ro kring den värmande brasan. Vid dagens gryning är
xl. De Tomska Samojedernes vanligaste jagtredskap äro:
a) bössa, b) handbåge, c) ekorr-fälla (Sam. lada), d) räf-giller
(Sam. tjapkos), e) ett slags svärd med långt trädskaft (Sam.
teaga), som ersätter spjutet, f) en båge (Russ. Samosträlets),
som gillras ut på marken och är försedd med en tagelsträng,
vid hvars minsta vidrörande pilen far af och ovilkorligen träffar sitt mål. Denna båge är ett farligt redskap, som föranledt
många sorgliga tilldragelser och så när kostat äfven mig lifvet.
xli. Understundom qvarlemnas i byn en väktare, och vid
Tschulym stadna både qvinnor och barn alltid hemma, medan männerna draga ut på sina jagtfärder.
xlii. Af ålder äger hvarje familj sitt särskildta jagtställe och
fiskevatten. Vid familjernas tillvext bestämmer Starschinan
(åldermannen) eller den här vanligen så kallade Knjasets
(dim. af Knjas, furste), i förening med menigheten ett visst
district, inom hvars gränsor hvarje nykommen familj äger en
obestridlig rätt att fiska och jaga.
805
Itineraria 5osa 1845_49.indd 805
21.8.2019 16:24:06
�Itineraria
karavanen åter i rörelse. Efter en i flere dagar sålunda
fortsatt färd har man anländt till sitt jagt-ställe. Här finnes merendels af gammalt en jurt af stock eller bräder,
men i nödfall håller man äfven till godo med näfver-tältet. I nejden af denna boning begynner nu Samojeden
att ströfva på jagt och irra kring skogarne. Hvarje dag är
han i rörelse från morgonen till aftonen; mången gång
tillbringar han sjelfva natten i en snödrifva. Han skjuter,
utlägger och efterser sina giller, uppsporrar villebrådxliii
m. m. Äfven qvinnor och barn deltaga i jagten, men de
röra sig ej långt ifrån hemmet och äflas mest med ekorrfänge. De spädaste barnen öfverlemnas under föräldrarnes frånvaro åt sitt öde; men sådana som tillförene visat
tecken till okynne, fastbindas i jurten vid en rep-ända.
När om aftonen familjens medlemmar återvända från
skogen och sitta församlade kring den ångande grytan,
har vanligtvis en och hvar ett litet äfventyr att förtälja; och hvad som brister i verkligheten, ersättes med en
berättelse från sagans verld. Så förrinner dag efter dag,
vecka efter vecka, under möda och bråk, uppoffring och
försakelse; men då Julen är för dörren, draga skogens
män till sina byar för att njuta af högtidens fröjder. Deras jul-arbete är föga mera, än ett tidsfördrif. De fiska,
och göra resor till häst, afyttra sina varor vid någon krog
xliii. De vanligaste slagen af villebråd äro i Tomska Gouvernementet: ekorre, hermelin (R. колонокъ), hare (R. ушканъ), räf, elg, ren, varg, filfras, björn, zobel, utter, bäfver.
Bland dessa djur träffas zobeln blott på venstra sidan af Ob,
och elgen är sällsynt i de nordliga delarna af landet. Räfvar
och zoblar förekomma här öfverallt i ringa antal, bäfvern är
nästan försvunnen. Vildrenen uppehåller sig i dessa nejder
hufvudsakligen blott om vintern, men om ej mycken snö
under hösten nedfaller, säges djuret infinna sig här i ringa
mängd. Den onekligen största och säkraste vinning skänker
åt jägaren ekorr-fänget, som äfven bedrifves i en så stor styl,
att en enda familj gillrar ända till 500 fällor, hvilka utläggas i
flera smärre ringar. Hvarje fälla förses med ett fiskbete, men
Samojederne beskärma sig deröfver att filfrasen ofta uppäter
betet och förderfvar fällorna.
806
Itineraria 5osa 1845_49.indd 806
21.8.2019 16:24:06
�Russia and Siberia –, Travel Reports
tjäder-/fångsten
och förse sig med nya lifsförnödenheter. I slutet af Januari eller början af Februari företager man sig en ny
skogsresa och dröjer nu borta allt intill mensförstiden.
Hemkommen använder Samojeden den korta våren, för
att göra sig redo till det förestående fiskafänget. Så snart
isen försvunnit ifrån sjö och flod, lemnas byn åter öde
och invånarne ro med sina små båtarxliv ifrån strand
till strand, ifrån ett fiskevatten till ett annat. Vid hvarje
lägerställe uppslås näfvertältet, som utgör Samojedens
vade mecum. Likasom Ostjakerne fiska äfven de Tomska
Samojederne med nät, mjerda, not, krokar, pator m. m.
Fiskafänget fortfar oafbrutet till början af September,
vid hvilken tid höbergningen, tjäderfångsten269 samt insamlingen af lingon och cedernötter infalla. Sedan dessa
arbeten äro förrättade, fortsättes fiskafänget ännu allt
intill isläggningen, då hvarje familj åter förfogar sig till
hembyn med besparnda förråder af torkad fisk (pors).
Till det anförda vore väl ännu mycket väsendtligt
att tillägga, men andra för ögonblicket vigtigare åligganden tillåta mig ej att denna gång meddela en mera
detaillerad redogörelse.
xliv. Både Ostjaker och Samojeder äga flera slag af båtar,
men de vanligaste och mest egendomliga bestå blott af en
urholkad trädstam och äro så lätta, att de utan all svårighet
af en enda person kunna dragas öfver torra landet. I Tomska
Gouvernementet göras båtarna helst af asp, emedan detta
trädslag lättast låter töja ut sig; men i det Tobolska begagnas
äfven cedern, som likväl anses mera tjenlig till skidor och
medar. Bågar göras af lärkträd; skedar, fat och andra husgerådssaker af björk. I sammanhang härmed må anmärkas, att
bland Samojederne hvarje man är snickare till husbehof; – ja
de Tomska Samojederne förfärdiga äfven till afsalu åt Ryssar
fat, tråg, skedar, båtar, slädar, skidor, korgar, rifvor m. m. Att
smida är äfven en ganska allmän färdighet så väl bland Ostjaker och Samojeder, som i synnerhet bland Tunguser. Alla
dessa folk besitta äfven konsten att förfärdiga blåsbälgar och
andra till yrket hörande redskap. I sömarbeten, af hvad slag
de äfven vara må, äro qvinnorna lika förfarna, som männerna i de öfriga handtverken.
807
Itineraria 5osa 1845_49.indd 807
21.8.2019 16:24:06
�Itineraria
The mscr of the fragment KK
Coll. 539.26.22 (Varia 1.22)
p. 309–310 is a single sheet
measuring 22 x 35 cm.
den tid ǁ tiden
pligtig ǁ skylldig
kasta ǁ lemna
kort […] linguistisk ǁ lingui[stisk]
folkslag jag ǁ 1. länder jag ǁ 2.
länder och de fol[kslag]
ändamålet ǁ 1. ~ ǁ 2. hufvud~
den […] munarter ǁ det Samojediska språket
Ostjakerne ǁ 1. ~ ǁ 2. och de ~
så äfven ǁ 1. så skall man böra
icke ǁ 2. än det will jag äfven
inrycka dem uti min af kort
öfversigt ǁ 3. så kan vill jag ej
underlåta att
Till ǁ För
afdelningar: 1o) ǁ 1. ~ nedan[före] ǁ 3. sträckningar: 1o) ǁ 4. ~
Områd[et]
Innan ǁ Taga wi först i betraktande nedra Irtisch-området,
så bestod dess äro dess
Appendix .
☙ ❧ I270 beråd att lemna det Tob[olska] Guvernem[en-
tet] som jag jag under twenne förnyade resor till
Sibirien i twenne särskildta riktningar genomskurit, synes omsider nu den271 tid wara förhanden, då jag är pligtig272 att kasta273 en kort274
ethnographisk och linguistisk återblick på de
folkslag275 jag under mina färder besökt. Det mig
försatta vetensk[apliga] ändamålet276 har warit
en utredning af den277 Samojediska folkstammen
och dess särsk[ildta] munarter, men då jag härwid ej kunnat undgå en mångfalldig beröring
med ett annat bland Sibiriens hufvudfolk: Ostjakerne278, så279 vill jag äfven i förbigående egna en
blick åt de[m]. Till280 vinnande af mera redighet
framställningen indelar jag i topographiskt häns.
mitt fält uti tvenne afdelningar281: 1o) Flodsträckningen vid nedra Irtisch ifrån Djem[jansk] till Sam[arowa] 2) Obs nedra område ifrån Sam[arowa]
till Ishafvet 3) Öfra Obs område ifr[ån] Sam[arowa] till Tomska Gränsen. Att denna indelning äfven med afs[eende] å folk-förbindelserna, skall i
det följande wisa sig.
☙ ❧
Innan282 wi skrida till en
808
Itineraria 5osa 1845_49.indd 808
21.8.2019 16:24:06
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Appendix .
☙ ❧
☙
eller283 för att eröfra gods och skatter, eller ock
för att utöfva hämd. Likaså i den Samojediska
sången, men det bör märkas, att de Finska sångerna äro wida renare, skärare och alltid äga en,
om jag så får säga, mera ädel och sedlig grund, än
Samojedernas episka sånger. När de tre Kalewa-hjeltarne: Wäinämöinen, Ilmarinen och
Lemminkäinen draga ut för bortröfva Sampo –
det mäktiga redskapet för lycka och wälgång, så
träder den egna fördelen härwid i bakgrunden,
och genom hela sången framlyser hjeltarne[s]
ädla håg att lyckliggöra sitt284 folk, sin stam, sina
anförwandter. Deremot är det alltid omsorgen
om eget wäl285 driffjädern till de samojediska
hjeltarnes ut till härnad286. I de flesta fall är ungmöns hjerta den287 skatt som lockar den kämpelystna vikingen ut på stridens fält. Fråga wi nu
den Samojediska Skallden, hur han låter den så
djupt föraktade qvinnan ❧ blifwa målet för ädel
bragd, så svarar han oss utan betänkande med
dessa ord: ”Ända ifrån fädernas tid har den sed
blifwit hos oss wördad, att man alldrig tagit sig
hustru ur sin egen, utan en annan, främmande,
obefryndad stam. Nu lefde288 wåra stammar fordomtima wanligen i ett fiendtligt förhållande till
hvarandra, hvarföre det mången gång stod289
hårdt att i godo tillwinna sig en hustru. Detta
kunde åtminstone icke ske utan en brudpenning,
som till följe af det hos oss brukliga månggiftet
och den häraf föranledda bristen på ogifta290
qvinnor war utomordentligt stor. För att afskudda sig denna pålaga har den starke hos oss i alla
This is a fragment of eight
mscr pages, KK Coll. 539.26.19
(Varia 1.19) p. 151–158 (4 sheets)
of ca. 17 x 22 cm. The fragment is included in a further
developed form in the travel
report above (p. 788–790), and
in Castrén 1855: 167–169.
sitt ǁ ett helt
wäl driffjädern ǁ 1. wäl, som jagar ǁ 2. wäl, som drifver de
härnad ǁ härnadståg
den […] fält ǁ målet för deras
färd
lefde wåra ǁ 1. stodo ǁ 2. lefde
de ǁ 3. lefde så
stod hårdt ǁ 1. war svårt ǁ 2.
stod svårt
ogifta ǁ ung[a]
809
Itineraria 5osa 1845_49.indd 809
21.8.2019 16:24:06
�Itineraria
tagit ǁ köpt
armens ǁ svärdet
säges åter ǁ 1. åter säges ǁ 2. ~
uttryckligen
att […] fejd ǁ på wikinga färd
det ǁ ~ äfven här
Ja […] hjelten. ǁ Ja wi kunna
wara derom fullkomligt forwissade, att
runo-cykler ǁ sång-cykler
Andra ǁ Smärre
Dessa […] utsträckas ǁ 1. Annars har jungfr[un] ǁ 2. Annars har J Grimm på ett tillfredsställande sätt ådagalagt,
att de till och med de Skandinaviska och Forntyska sångerna ega många beröringspunkter med de Finska och
följakteligen äfven med de
män befryndade Samojediska, hvilka åter torde stå i nära
samband med Tatarernes Tatariska och andra Sibiriska
folkslags fornsånger. Grimm
har utsträckt sina jemförelser
är trochæisk struck out in the
mscr, but Castrén did not replace it with anything else.
sångerna ǁ forns[ångerna]
See p. 790, note 254 where the
existence of a certain metre in
Nenets poetry is explained.
In his footnote, Castrén refers
to Jacob Grimm’s (1785–1863)
article on the Kalevala, which
was the subject of considerable attention in Finland in its
time. It was translated into
Swedish and published in Fosterländskt album. Grimm 1845.
(KL)
☙
☙
☙
tider tagit291 sig hustru med armens292 rätt.xlv I
Kalewala säges293 åter jungfruns skönhet warit
den ❧ ende driffjäder, som lockade wåra hjeltar
att294 draga i fejd för Pohjas dotter. Lösepenningen wille ingen afskudda sig. Emellertid är det295
en märkbar öfverensstämmelse, att äfven jungfrun i den Finska sången tillhör en fiendtlig stam
och ej kan winnas utan en dryg lösepenning
(Sampo). Ja296 Kullervo, Kalervos son röfvar sig
en brud alldeles på s[am]ma sätt som den Samoj[ediske] hjelten. Utan tvifvel hafva alla de runo-cykler297, som besjunga Wäinämöinens, Ilmarinens och Lemminkäinens frieri-försök i Pohjola
ursprungligen egt samma grund och character,
som Samojedernes sånger nu ega. Andra298 smärre öfverensstämmelser röja de Finska och Samojediska sångerna allt igenom.xlvi ❧ Dessa299
jemförelser kunna utsträckas ända till den yttre
versformen som både i Finska och Skandinaviska
fornsången är300 trochæisk[.] I de Samojediska
sångerna301 finnes ej något bestämdt versmått,
och huru wore detta möjligt, då endast diktens
innehåll är kändt af sångaren, men nästan allt det
öfriga utgör en improvisation för tillfället?302
Den Samojediska versens öfverwägande benägenhet för trocheer ❧ kan emellertid icke dragas
i något tvifvelsmål. – Sålunda synas sjelfwa sångerna antyda en gemenskap emellan de Germaniska och de obestämdt så kallade Finskt-Tatariska
xlv. Sådant är i det närmaste förhållandet ännu i denna dag.
xlvi. Dessa öfverensst[ämmelser] kunna utsträckas
ända till den yttre formen.
810
Itineraria 5osa 1845_49.indd 810
21.8.2019 16:24:06
�Russia and Siberia 1845–1849, Travel Reports
☙ 156
☙ 157
folkslagen.xlvii 303 Naturligtwis är dock, såsom
redan till en del blifvit antydt, andan i alla de förberörda folkens fornsånger wäsendtligen olika.304 Man har sagt, att magien i den Finska
sången utgör ett öfverwägande element och bestämmer dess character. Detta kan med wida större skäl sägas om den Samojediska hjeltedikten. ❧
Will man sammanhålla på305 en gång den Finska
och den Skandinaviskt-Germaniska, så kan man
säga, att i Samojedernas dikt magien verkar allt, i
Finnarnes åter sången306, i de öfrigas svärdet. Jag
nämnde i det föregående, att den Samojediske
hjelten lefver hellst för sig och sina enskildta
intressen, då deremot den Finske, i synnerhet
gamle vise307 Väinämöinen, äfven omsorgsfullt
wårdar sig om308 stammens, sina anförwandters
sällhet. Den Skandinaviska wikingen lefwer ej
mera för sig och de sina; han har trädt ut i statslifvet, der de privata intressen mindre309 gälla. Derföre ❧ strider han blott för att strida och hans
förnämsta winning är dervid äran. Hvad särskildt
beträffar characteren af den Samojediska hjelte
sången, hvarom här egentl[igen] fråga är, så torde denna bäst inses genom en, om äfven kort och
ofullständig relation af innehållet i ett par af
Samo
jedernas mest omtyckta hjeltesånger, antecknade den förra i Tomska, de sednare i
Archang[elska] Gouvernementet.
xlvii. I sin bekanta afhandling om det Finska epos har
Grimm anfört några i Tyskan och Finskan beslägtade
ord. Utsträckes jemförelsen öfver hela den Indogermaniska språkstammen å ena sidan och den Finskt-Tatariska å den andra, så kan ett helt vocabularium af
beslägtade ord med lätthet tillwägabringas.
811
304 The idea of a national spirit,
Volksgeist, reflected by language and culture, e.g., folk
poetry, can be traced back to
the German philosopher Johann Gottfried von Herder
(1744–1803). It was discussed
by several scholars in the
1830s and 1840s and it formed
the most essential basis for
Castrén’s thinking in general. The idea of the crucial significance of song and word
in Finnish-Karelian poetry is
still one of the most important points of view in interpreting the so-called Kalevala type poetry, but otherwise
the approaches have changed
radically. The power of the
word is dealt with in various
ways in time and space, but
also as understandings manifested in different types of
oral tradition and influencing
the ways of performing poetry. Interpretations of poetry as a reflection of a national spirit are no longer topical. Nisbet 1999; Häkkinen,
K., 2006; Tiitta 1994: 239–241;
Apo 2006; Tarkka 2005; Hautala 1960. (TS – KL)
305 på [...] gång ǁ den
306 sången ǁ ~ och ordet
307 vise ǁ trygge
308 om [...] sina ǁ om andras
sällhet; den Skandinaviske
wikingen offrar deremot offrar eget och andras väl för sin
ära
309 mindre ǁ ej mera
�Itineraria
hjelte ǁ ~, han war
yttrar ǁ menar
sjunker ǁ far
Färdas ǁ Han
men […] ko[mmer] ǁ och återwänder sedan
Sic.
mö för ǁ 1. hustru för ǁ 2. mö åt
hustru. ǁ ~ Son[en]
1.
☙
Wid flodens mynning föddes en hjelte310. Liggande ännu i waggan yttrar311 han: ”det wore tid
att gifta sig.” Han stiger ur waggan och sätter sig
på jern-golfvet, men golfvet brister och hjelten
sjunker312 ned under jorden. Färdas313 sju dagar
under jorden, men314 på sjunde dagen ko315 till
sin faders stuga och yttrar till honom. ❧ ”Du har
rest all werlden omkring, har Du icke funnit en
mö316 för mig?” Fadren säger sig ej hafva funnit
och råder sonen att sjelf söka sig hustru.317
812
Itineraria 5osa 1845_49.indd 812
21.8.2019 16:24:06
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Appendix .
☙ ❧ En318
☙
☙
hjälte födes – sätter sig på en stol i ett rum
med jerngolf – faller g[enom] golfvet int[ill] jorden, stiger upp, frågar af sin far efter brud. Fadren
ber honom sjelf <-->se se sig om – väpnar sig, tar
på sig 3 <---------->, svärd vid sidan, båge på
arm – Beder sina Gudar, de nedsänka hufvuden
och svartna i ansigtet till tecken af missnöje. Beder andra g[ån]gen så l[än]ge kitteln koka <-->
Gud[arna] upplyfta hufvudet och le. Sätter sig på
en örn, örnen höjer sig upp till molnen och far
till söder (åhörarne hurra) – Flyger 7 dag[ar] och
7 nätter, ser en stad, örnen sätter sig på ett träd –
det var kungens träd. Sju an❧dra hjeltar anlända med båtar och 60,000 beväpnade. I staden är
gästabud, alla är wälplägade – Hjälten sitter i
träden och ler – Förfogar sig i gästestugan –
Ingen blir honom varse. Bakom spisen ligger319
<wed> – Hjelten kryper derunder – ligger320 der
7 nätter och dagar – Gästab[udet] fortfar. Kungen har 7 söner – stiger upp, och upptäcker hjelten – <-----> för sönerna – 2 af dem bortkasta321
<weden> vilja upplyfta hjelten <för hv[ar]>dera
handen – mäkta ej – 2 andra bröder försökte
mäkta ej – 2 åter mäkta ej[.] Den yngsta sonen
lyftade upp och hjelten och förde hon[om] till
bordet – Fadren ber yngsta sonen gästa hjelten
och hemta322 systern att sitta vid honom. Såsom
<sydt> af ❧ en uppflygande andskock, så ljöd
suset af flickans perlbeprydda klädnad, då hon
uppstod. Ställda vid systern kallade honom svåger – Nytt gästabud. Hjelten bortför sin brud vid
handen. Förvandla sig till soblar, gå upp i
kung-trädet, återtaga sin förra skepnad – Sitta
fem dagar och nätter i trädet[.] En af hjeltarne i
This is a field note of the song
published on p. 791–793 or as
a parallel poem to it. The mscr
belongs originally to the travel
diary KK Coll. 539.31.2 p. 329–
334. The diary is published beginning from p. 1126 of this
volume.
ligger ǁ stå[r]
ligger ǁ Gästar
bortkasta ǁ ej
hemta ǁ ställa
813
Itineraria 5osa 1845_49.indd 813
21.8.2019 16:24:06
�Itineraria
anhåller ǁ från
Går ǁ Fly[r]
vägra ǁ <--->
Slår hufvudet ǁ Nu falla de två
hono[m]
☙
☙
båten tager sin båge och sönderskjuter locket af
ett jernbebetäckt berg. (hurra) I blotta skjortan
rasar kungens äldsta son till båtarna, afslår med
ett tag båten. Blir dödad i en <--->. 2 andra bröder springa till i skjortärmar, förl[ora] sina hufvun, åter 2 andra, hufvut af – Flickan gråter i
trädet – Hjelten stiger från trädet, anhåller323
yngsta brodren och skickar honom hem – Spännar sin båge. Pilen ❧ for af, dödade en hjelte och
1000 män (hurra.), återkom till hjelten – sköt 7
g[ån]g[e]r, dödade 7 hjeltar och 7000 män, –
Hurra, hurra, hurra. Går324 tillbaka i trädet –
Bruden är borta – Sätter sig på örnen – ser spår
på snön, följer på spåren. Flyger en månad, kom
till en stad till bruden – Örnen krossade med sina
wingar stadens kopparbetäckta tak och dödar 3
hjeltar – Fyra hjeltar återstå – fordra af dem sin
brud – hotar att annars förstöra hela staden –
Hjeltarna vägra325 – Sagans hjelte drager sitt
svärd och afhugger hufvd på en (hurra) – Fordrar
åter – wägras – afhugger hufvudet på en an.
(Hurra!). Fordrar ❧ åter – De 2 åte[r]st[ående]
skjuta med pilar, de flyga ej 7 båglängder till hjelten – Slår326 hufvudet af den 6te Börjar ihjälslå
an[nat] smått folk – 7de hjelten skjut[er] honom i
bröstet – Pilen krossas – Hjelten g[enom]sköt
med pil den 7de – Han uppstiger rasar på hjelten,
faller omkull framför hans fötter – Hjelten afhugger hufvudet på den 7de – Han hoppar omkring och förbrytas till st[yc]k[en] – ser sig om
bruden – Hon är borta – Flyger åter till en stad.
Här funnos 25 hjeltar – Örnen söndrar stadensxlviii koppartak och dödar 3 hjeltar – Begär
sin brud af Komb[ãs’] K[an]. Denne lofvar sin
xlviii. Kombãs’ kan var herre af staden.
814
Itineraria 5osa 1845_49.indd 814
21.8.2019 16:24:06
�Russia and Siberia –, Travel Reports
återger ǁ ger
☙
enda syster – Hjelten ihjälslår K[ombãs’] K[an].
(Hurra) Slår ❧ ihjäl den ena efter den andra –
Den qvarbl[ifvande] svågern kommer honom
tillhjelp – De döda alla med und[antag] af yngsta
brodren – Han återger327 bruden och sin yngsta
syster – Bruden hade lupit bort af egen vilja.
Hjelten ber hennes bror dömma henne – Han öfverlåter åt fästmannen, som ihjelsticker henne[.]
Tager den nya bruden, flyger hem med henne
och svågern – Ger åt honom sin syster –
Hjeltens namn:
Pad<u>rgejexlix Go<b>en Los
Kob, m[enni]ska (hud)
Los, namn –
xlix. Желтый мѣдъ.
815
Itineraria 5osa 1845_49.indd 815
21.8.2019 16:24:06
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
18 Rese-anteckningar i Sibirien af M. A. Castrén (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/16b5ee91c0e00e6cf1db1a3ad6ca7e15.pdf
73fe8b7f99b32ed1386e40217523f3bf
PDF Text
Text
Itineraria
The mscr KK Coll. 539.30.2
(Varia 5.2) p. 57–109 is a notebook measuring ca. 14 x 21 cm.
A clean copy of the same report is preserved in SKSA
A721. Castrén sent this report
on 12/24 January 1847. It has
been published in Swedish in
Morgonbladet 25–29/1847 (1,
8, 12, 15, 19 Apr. 1847; Castrén
1847g) and partly in Castrén
1855: 209–235. It has also appeared in German in the Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg and in
Das Ausland in Stuttgart (Castrén 1848d; 1848j: 209–231). The
version published here follows
the mscr in KK Coll. 539.30.2,
but the changes made in the
version SKSA A721 have been
shown. See also from p. 1126
on and 1549 with drafts of
some parts of the text. See also
Castrén 1848h and the volume
of letters in this series.
Someone else than Castrén
himself has added the year in
the mscr.
Enisejsk is on the River Enisej
at N58°27′18″ E92°10′16″. (TS)
The northernmost parts of Siberia belong to the Arctic tundra zone, but most of the tundra in Siberia is of subarctic
character. Семенов – Белов
2015: 234–237. (TS)
på ǁ wid
торос, pack ice
wågen ǁ wattnet
skarp ǁ SKSA A721 (1846): en ~
ensliga ǁ strödda
The clean copy of the mscr
from here to the end of the
paragraph (torosser) was written by someone else than
Castrén himself.
☙ ❧
19
Rese-Anteningar af
Dr M. A. Castrén328
Den 18/30 Maj 1846329 tog jag afsked af den guldrika staden Jenisejsk330, steg i en liten öppen båt
och styrde deri tillika med min reskamrat Jenisej-floden utföre till det Turuchanska tundralandet.331 Wid denna tid war sjelfwa floden redan
fullkomligt isfri, men på332 dess stränder lågo
ännu colossala ismassor (torosser333), hvilka än
reste sig upp i form af spetsiga torn, än åter bildade en brant wägg emot det sqvalpande wågen334.
Luften war fuktig och kall, himmelen merendels
mulen[,] skarp335 nordostwind blåste med ihärdig
enwishet och medförde tid efter annan skurar af
regn, snö och hagel. Träden stodo nakna och på de
grå ängarna såg man blott här och der ensliga336
grupper af gula ranuncler, blå violer, bleklagda
☙ sippor och stellarier. På land och flod var ❧ allt337
stilla och tyst, liksom i en sluten graf. Hvem längtar ej att åtminstone på sjelfwa Pingstmorgonen få
lyssna till klockornas ljud och se en landtlig skara
med andaktsfulla blickar draga till Herrans hus?
Men här i hjertat af Sibirien är man redan glad att
få se en Ostjak-julle338 skjuta fram ur sitt gömställe mellan buskarna i en bortskymd wik, och att
lyssna till gökens galande, tranornas nattliga skri,
wågens plaskande emot den isbelagda stranden
och det i många brytningar återljudande braket af
kullstörtade torosser.
816
Itineraria 5osa 1845_49.indd 816
21.8.2019 16:24:06
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Det säges att Jenisej i sitt öfra lopp skall
framte de mest pittoreska nejder. Äfwen nedanom
Jenisejsk anträffas ställen af sällsynt skönhet, att
endast nämna det mångbeprisade bergspasset vid
mynningen af medlersta339 Tunguska340; men öfverhufvud lider dock naturen af wildhetens wanliga monotonie. Det är samma skog, samma åsar,
samma klippor, samma stränder, samma fjärder
☙ och samma ismassor, som öfverallt ❧ möta betraktarens öga. Så länge resan ännu fortsättes
inom det Jenisejska guldlandetl 341 kan man åtminstone342 glädja sig öfwer en och annan wälmående by; men längre fram glesna äfwen byarna
och bestå till343 det mesta af små, smutsiga, förfallna kojor, i hvilka den resande ej utan ekel och
wederwilja inträder. För öfrigt lider man i denna
nejd af en owanlig kyla och frusenhet344. Jag wet
ej, om denna kyla345 utgår ur wattnet, luften eller
menniskornas hjertan men wisst är, att man ännu
i medlet af Junii städse känner ett behof att svepa
pelsen bättre omkring sig och ej så [o]gerna346
kryper i en Ostjak-tält emellan stationerna, för att
wärma sina leder wid en fladdrande brasa.
☙ ❧
Det obehag, en resa under sådana förhållanden nödwändigt framkallar, mildrades i någon
mon genom347 umgänget med den wisserligen
svaga, men likwäl högst brokiga befolkning, som
dels med, dels emot sin egen wilja lägrat sig wid
l. Såsom bekant är, finnas Sibiriens rikaste guldwerk i
Jeniseiska kretsen emellan öfra och mellersta Tunguska, wid de Uderejska och Pitska flodsystemerna. Antalet af vaskerier inom detta område säges uppgå ända
till 120, hvilka fortlöpa i samma riktning med Jenisej
och äro belägna på ungefär lika stort afstånd ifrån
nämnda flod.
When using the name Ostyak
on the Enisej, Castrén means
the Ket. Castrén 1857b: 92–93
as well as the final report to
the Academy of Sciences (see
p. 954–963) show that he was
aware of the linguistic difference between the Ket and
what he called the Altaic peoples. The Ket are a people living on the Enisej and its surroundings and their language
does not have surviving relatives after the extinction of
Kott, Arin etc. In the early
1990s, there were ca. 500 remaining speakers of Ket. Unesco Red Book, http://www.
helsinki.fi/~tasalmin/nasia_
report.html#Ket; Endangered
Languages of Indigenous Peoples of Siberia, http://lingsib.iea.
ras.ru/en/languages/ket.shtml.
(TS)
medlersta ǁ NRF II: Podkamennaja
The River Podkamennaja or
Srednij (Stony/Middle) Tunguska runs into the Enisej from
the right (east) at N61°35′26″
E90°7′48″. (TS)
Change in the footnote:
med Jenisei ǁ och äro belä[gna]
Gold production in Siberia tripled after the 1812 law
that permitted gold prospecting for all Russian subjects.
There were ca. 200 gold producers in Siberia in 1837, especially along the rivers Enisej
and Verxnjaja Tunguska (today, Angara). The gold finds in
the Minusinsk taiga, including
the rivers Birjusa and Uderej
were especially rich. Сапоговская – Мухин 2008: 851;
817
Itineraria 5osa 1845_49.indd 817
21.8.2019 16:24:06
�Itineraria
Лешков – Сапоговская 2009:
602.
The River Bolˈšoj Pit runs
into the Enisej from the right
(east) at N59°1′30″ E91°42′0″,
but the River Uderej discharges into the River Kamenka,
which runs into the Angara.
(TS)
åtminstone ǁ ännu
till det mesta ǁ endast
frusenhet ǁ kylenh[et]
kyla ǁ kylighet
[o]gerna ǁ ~ emella[n] – SKSA
A721 (1846): ogerna
genom ǁ af den
Anciferovo is situated at
N58°52′24″ E91°51′44″. (TS)
för ǁ till
Nazimovo
at
N59°30′50″
E90°55′59″. (TS)
21 May/1 June 1846.
här […] likwäl ǁ funnos här
Evenki. The Evenki language
is one of the Tungusic languages, which are spoken in
China, Mongolia and Southern
Siberia and were considered
endangered in the 1990s. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.
html#Evenki. For linguistic details, see the volume of Evenki
in this series. (TS)
Jenisej-flodens stränder. Då jag i staden Jenisejsk
ena dagen befann mig i sällskap med Sibiriska, Petersburgska, Moskowska och Malorossianska Ryssar, med werldsomswärmande Tyskar, med Tatarer,
Judar och Kirgiser satt jag den andra i byn Antsyferowa348 och språkade med upplysta Polackar,
hvilka här hade sitt högqwarter. Tredje dagen efter
afresan hamnade jag i ett Ostjakiskt näfvertält och
tillbragte, efter att hafva muntrat tältets af naturen
tystlåtna innewånare med brännwin, the och tobak,
flere angenäma stunder i förtroligt samtal med det
fromma och enfalldiga folket. Den derpå följande
morgonen wäcktes jag i båten af ett högljudt ka☙ nondunder. Jag uppslog mina ögon och ❧ såg förwånad åt alla håll, men warseblef endast twenne
små byar, en på hwardera sidan om floden. Roddarne upplyste, att den ena af dem tillhörde ”guldsökare”, hvilka egde sina waskerier wid Pit-floden, men
för349 communicationens befrämjande hade inrättat åtskilliga contoir wid Jenisej gentemot Nasimowa-by350. Orsaken till kanondundret förklarade
åter på ett tillfredsställande sätt den Ryska Kalendern, deri namnen Konstantin och Helena woro
med kursiv stil utmärkta.351 Utomdess anmärkte en
af roddarne, att ”Guldsökare-byn” kallades Jermakowa, af skäl att att ”Jermak”, såsom orden föllo sig,
”warit Sibiriens första guldsökare”. En annan guldsökare-by, benämnd Lopatinskoje Selo hade nyss
först blifvit passerad.
Twenne dagar efter nyss omtalta händelse
landade jag en wacker Junii morgon wid mynningen af Sym. På detta ställe såg man hwarken
Guldsökare-contoir eller ens Ryska bondstugor,
☙ men här352 funnos likwäl ett slags boningar, ❧
hvilka oaktadt sin torftighet påkalla den resandes
synnerliga uppmärksamhet. En Tungusisk353 och
en Ostjakisk Furste hade i spetsen för hwar sin
818
Itineraria 5osa 1845_49.indd 818
21.8.2019 16:24:06
�Russia and Siberia –, Travel Reports
stam seglat Symfloden utföre och slagit sina läger
wid dess utlopp, der de efter gammal bruk årligen
församla sigli 354, för att betala sin skatt åt kronan
och afyttra sitt pelswerk åt Jenisejska köpmän.
Marknaden hade ännu icke hunnit taga sin början,
men boningarna d. v. s. näfwertälten woro redan
uppförda och på wanligt sätt inredda. De stodo fördelade i tvenne gruppe[r]355, den ena naturligtwis
tillhörig Tunguser och den andra Ostjaker. De
nämnda grupperna hade blifvit ställda på ett betydligt afstånd ifrån hvarandra, förmodligen i följd
af den missämja, som allt ännu fortfar att råda
emellan dessa till språk, seder och religion åtskill☙ da stammar. ❧ Wid de Ostjakiska tälten rörde sig
om hvarandra män, qvinnor, hundar och barn,
men wid de Tungusiska wisade sig endast manliga
ansigten. Härtill sades orsaken vara den, att
Tunguserne äga små renhjordar, till hvilkas
bewakning de måste qwarlemna sina hundar och
hustrur; Ostjaken deremot är en lös och ledig karl,
som på sin höjd besitter hustru och barn, några
hundar, en båt och ett näfvertält – allt sådana saker, som han utan svårighet kan taga med sig på
marknaden. Utom de nämnda föremålen såg man
wid stranden Jenisejska lodjor, barker och båtar i
en ansenlig mängd. Infödingarnes farkoster lågo
kullstjelpta på backen och woro356 förfärdigade
dels af ett enda urhålkadt träd, dels af sammansydda357 näfwerstycken – de förra tillhöriga Ostjaker,
de sednare af Tungusisk fabrik. Omkring tälten
warseblefs, utom kläder och matwaror, ett stort
förråd på korgar, skrin och husgerådssaker, hvilka
församla sig ǁ SKSA A721
(1846): 1. församlade sig ǁ 2. ~
Change in the footnote:
m. m. ǁ och andra mindre
kända
Mscr: gruppen
woro förfärdigade ǁ bestodo
sammansydda ǁ sammanflätade
li. Dylika samlings- eller marknads-ställen (сугланныя мѣста) äro sanctionerade äfwen wid utloppet af
floderna Dubtsches och Podkamennaja Tunguska, i byarna Imbazk, staden Turuchansk m. m.
819
Itineraria 5osa 1845_49.indd 819
21.8.2019 16:24:06
�Itineraria
hvarpå ǁ s[om]
högeligen ǁ mest
Castrén also described other events during his journeys,
where his spectacles became
an object of wonderment or
even rage (in Raznavolok 1842
and Permˈ 1845). See p. 356,
1011.
Tungusernas gula physiognomier ǁ de gula Tungus physiognomierna
bak ǁ p[å]
Mscr: hwilken
For pictures, see Fedorova
2017: 18–19, 30–55; Lehtinen,
I., 2017: 124–130.
till stor del woro förfärdigade af näfwer och utsmyckade med många konstiga zirater. Bågar, pi☙ lar, yxar och knifvar belastade ❧ yttre sidan af
tältwäggen. Wid sjelfwa ingången till Tungustälten stod wanligen ett barthuggande svärd eller den
så kallade paljma, hvarpå358 en del af skaftet war
nedstött i jorden.
Medan jag tog i betraktande dessa mångfalldiga och för mitt öga sällsamma föremål, omringade mig efterhand en talrik skara Tunguser. De sågo
mig an med nyfikna blickar, smålogo sig emellan
och tycktes högeligen359 förundra sig öfwer mina
glasögon.360 Jag för min del betraktade med icke
mindre förwåning Tungusernas361 gula physiognomier med sina tatuerade, bågformiga prydnader, på de utstående kindbenen, deras långa med
perlor besmyckade stångpiskor bak362 på hjessan
och hela den egendomliga kostymen. Det mest utmärkande i den Tungusiska klädedrägten är en
snäft tillskuren, af sämsk eller ludet renskinn förfärdigad frack. Denna beklädnad är wanligen rikt
utsmyckad med glasperlor, klädesrimsor, tagel☙ strån m. m. och så trång, ❧ att den med möda kan
tillknytas, ty äfwen Tungus-modet fordrar, att
bröstet bör wara öppet, för att den perlbeprydda
bröstbetäcknaden måtte få tillfälle att skina i sin
fulla glans. Ofwanpå hjessan buro de Symska
Tunguserna små, runda Tatar-mössor, hvilka glimmade af idel perlor. Deras korta knäbyxor woro
gjorda af fin sämsk; så äfwen skorna, hvilka dessutom pryddes af perlbroderier. Öfwer ena axeln
buro Tunguserne ett perlgehäng, hwilke[t]363 uppbar en liten pung för elddon, som äfwen war
stickad af brokiga glasperlor.364
I denna lätta och på sitt vis smakfulla kostym
rörde sig Tunguserne med en wighet och ett behag,
som på det skarpaste stack af emot Ostjakernes
820
Itineraria 5osa 1845_49.indd 820
21.8.2019 16:24:06
�Russia and Siberia –, Travel Reports
tunga manér, att ej tala om klädedrägten, som hos
de sistnämnda bestod i en slarfwig på inre luden,
på den yttre fodrad ren- eller harskinnspels samt i
några andra lika slarfwiga prydnader. Ett påtagligt
företräde hos Ostjakerne härrörde af deras finare
anletsdrag, hvilka röjde ett mera Tatariskt än Mon☙ goliskt tycke ❧ och dessutom hade fördelen att ej
wara wanställda genom tatuering. Att sluta af blotta physiognomien är Tungusen något listig och beräknande, Ostjaken deremot mera enkel, from och
godhjertad. Dessa charaktersdrag röja sig äfwen i
sjelfwa beteendet, men wi återkomma snart till
detta ämne och gå nu att emottaga de twenne Furstarne, som wisa sig ute på fältet.
Det förstås af sig sjelft, att Tungus-Fursten
war klädd i en utmärkt lysande drägt efter sitt
folks maner, men hans365 Ostjakiska broder bar på
sig en päls, hwarpå ryggsidan war nästan alldeles
bortbränd. Den förre trädde mig till möte med
mycken wärdighet, aftog mössan och räckte mig
sina fingerspetsar till wälkomsthellsning; den sednare hellsade mig blott med ett enkelt och ärligt
handslag. Härpå togo mig de begge Furstarne i sitt
huldrika hägn, de ställde sig en på hvardera sidan
om mig och beledsagade mig på detta wis till
Tungus-Furstens tält. En talrik skara Ostjaker och
☙ Tunguser åtföljde oss under wägen, ❧ men i tältet
inbjöd Fursten, utom oss resande, endast sin Ostjakiske embetsbroder, några Starschiner och sina
närmaste anförwandter. Den Furstliga boningen
bestod af ett wanligt näfwertält366 med marken till
golf och några stenar till eldstad. Fursten lät utbreda ett par renhudar på golfwet och367 de närwarande satte sig på dem rundt omkring den kyttande elden. Här war jag nu i tillfälle att anställa
närmare betraktelser öfwer Tungusernas egendomliga lynne och character. Allt deras tal
hans ǁ den
näfwertält ǁ SKSA A721 (1846):
renhudstält
och ǁ SKSA A721 (1846): 1. för ǁ
2. ~
821
Itineraria 5osa 1845_49.indd 821
21.8.2019 16:24:06
�Itineraria
bland […] sällsynt ǁ sällsynt
ingen enda ǁ SKSA A721 (1846):
ingen
Sable (Martes zibellina) was
perhaps the most important
and most famous of all Siberian mammals that have been
hunted for their fur. Over
11,000 sables were killed in Siberia in 1912, but because of
the drastic decrease of their
population, they were officially protected from 1913 to 1916.
By the 1930s, the overhunting
of sable had led practically to
its extinction, but the population has revived since then.
Brofeldt 1916; Щипанов 2015.
(TS)
Mscr: att
deras seder ǁ 1. s[eder] ǁ 2. ~ och
utmärkte sig genom en bland368 infödingar sällsynt klokhet och belefwenhet; men råkade jag tillfälligtwis göra en fråga om zobel-fångsten, så drog
man straxt öronen åt sig och det ropades ifrån alla
håll: ”Batjuschka, Batjuschka, Vasche Lahorodje!”
och alla försäkrade med en mun, att ingen369 enda
zobel blifwit sedd allt sedan fädernas tid ehuru det
är en känd sak, att de Symska Tunguserne idka ett
ganska rikt zobelfänge.370
Med tillhjelp [af]371 den Sibiriska talisma☙ nen – brännwinet lyckades det mig att ❧ i någon
mon beweka Tungusernas misstrogna hjertan, i
följe hvaraf somliga med mycken öppenhjertlighet
började omtala sina sällsamma skogsäfventyr. En
af de närwarande blottade till och med sin kropp
och wisade derpå ärren af tretton sår, erhållna i en
strid med skogens herre, björnen. Ansatt af den
wäldige hade mannen warit ohjelpligen förlorad,
om ej hundarna kommit sin husbonde till hjelp och
gifwit björnen sysselsättning på jemt så lång tid,
som jägaren behöfde för att bringa sitt lif i säkerhet. På sådana berättelser woro Tunguserne mycket frikostiga; men i allt sådant, som rörde deras372
seder, bruk och hedniska Gudalära, iaktogo de fortfarande en djup förbehållsamhet. Deremot anställde man på sistone en ringdans, som beledsagades
af en ganska wacker och melodisk sång. De dansande, som bestodo af raska ynglingar, fasthöllo
hwarandra under armarna och bildade en så tätt
sluten krets, att de enskillda individerna nästan
☙ försvunno för åskådarens blickar. Li❧kaså blef under dansen, som utfördes på fria fältet, den enskildta ansträngningen omärkbar, och det tycktes såsom
skulle en osynlig, mechanisk kraft hafva gifvit den
massiva gruppen sin styft taktmessiga rörelse.
Ännu ett annat prof på sin skicklighet i ridderliga bragder ådagalade Tunguserne genom
822
Itineraria 5osa 1845_49.indd 822
21.8.2019 16:24:06
�Russia and Siberia –, Travel Reports
följande lek. Twenne personer fasthöllo i hwardera ändan ett rep, som de med all kraft svängde
omkring i luften, härwid noga aktande, att repet
under svängningen ej fick widröra marken. Emellertid hoppade en tredje person barfotad öfwer
repet och upptog derunder från marken båge och
pilar,373 spände bågen och afsköt pilarna, utan att
repet en enda gång widrörde hans bara ben. –
Djerfwa Tunguser sågos på samma sätt blottställa
sina ben för egget af paljmá, som en på marken
utsträckt person svänger omkring sig efter yttersta förmåga. Emellertid utföras de svåraste, eller
åtminstone de mest beundrade konststycken wid
magiska förrättningar af Schamanen, men relationen derom önskar jag bespara till ett annat tillfälle.
☙ ❧
Ifrån Tungusernes tält beledsagar oss nu
Ostjak-Fursten till de sina. Här möter oss genast en
flägt af den glada, öppna, oskuldsfulla hjertlighet,
som företrädeswis har sitt hem i låga tjäll, under
slitna plagg. Det lönar redan mödan att se, med
hvilken oförställd wälwilja dessa åldriga gubbar
under ödmjuka bugningen och med blottade hjessor hellsa374 oss wälkommen till sina fattiga tält.
Qvinnor och yngre personer gifwa sitt deltagande
tillkänna, derigenom att de [med] mycken ifwer
fastbinda hundarna, rena fältet, feja tälten och
werkställa sin toilette. Härwid består hufwudsaken i hårets kammande, flätande375 och benande.
Uti hwardagslag låta Ostjakerne sitt hår hänga i
wild förwirring öfver skuldror, panna376 och kinder377; men wid högtidliga tillfällen plägar håret
uppkammas och undangömmas af männerna i en
stångpiske och af qvinnorna i twenne flätor, hvilka
nedhänga en på hvardera kinden. Dessutom378
wisa sig männerna nu uti sina bästa harskinns-pel☙ sar, men Ewas döttrar bära på sig endast ❧ ett brokigt, fotsidt linne med en liten krage, som är
pilar, ǁ pilar samt
hellsa ǁ bjuda
flätande och benande ǁ SKSA
A721 (1846): benande och flätande
panna ǁ ansigte
kinder ǁ SKSA A 721 (1846): tinning
Dessutom ǁ 1. Denna ger ǁ 2.
Det förstås att Ostjak
823
Itineraria 5osa 1845_49.indd 823
21.8.2019 16:24:06
�Itineraria
räfwar ǁ SKSA A721 (1846):
ekorrar
bäfrar ǁ SKSA A721 (1846): räfvar
lärdomar ǁ råd ǁ SKSA A721
(1846): råd och lärdom
brännwins-/flaska
till och med ǁ icke en gång
tillknäpt öfver bröstet. Fursten gör sig inga bekymmer med toiletten, men anför likwäl till ursäkt för
sin ryggfria pels, att han ingen bättre äger, ty under sistförflutna winter har han endast fångat 150
räfwar379, 4 zoblar, några bäfrar380, wargar och
wildrenar. I sanning en ringa fångst, och tager man
härvid i betrakta[n]de, att mjölpudet i Jeniseiska
kretsen betalas med 5. Rub[e]l B[an]co, så må ett
och annat hål i pelsen gerna ursäktas. Med Ostjak-Fursten är dessutom förhållandet sådant, att
hans resliga wäxt, hans sköna ansigte och framför
allt hans ädla, anspråkslösa hjerta öfwerskyla
smärre brister i beklädnaden. Må wi derföre med
ögat tillykt för tingens wanskliga natur träda i
Furstens tält och knyta en förtroligare bekantskap
med den Furstliga familjen. Wårt öga träffar här
Furste-fadren – en bräcklig gråhårsman, som sitter
bakom härden och efter utseendet håller på att gifva wisa lärdomar381 åt de twå lefnadsglada piltarne, hvilka påtagligen äro Furstens söner. Furstin☙ nan ❧ sitter i ett afsides hörn af tältet och börjar
wid wår ankomst pyssla om ett litet barn, för att
derigenom dölja sin förlägenhet. Äfven hon, fastän
Furstinna, bär på sig ingen annan klädnad än linnet, och eger inga andra prydnader än sitt hjertas
fromma oskuld. Jag intog det mig anwisade sätet
höger om eldstaden bredwid Fursten, hvilken i
största tysthet skötte om en brännwins[-]flaska382,
som jag anförtrott i hans omvårdnad.
När winet efterhand hade löst den inneburna
Ostjakiska phlegman, började Fursten omtala sina
öden och lidanden under nästförflutna wintern.
Den stackars mannen hade sträfwat efter sin yttersta förmåga, men med föga framgång. Långt
ifrån att ligga stilla i torftältet, hade han dragit ut
till skogs redan på första snön. Irrande kring skog
och mark sade han sig till383 och med blott i
824
Itineraria 5osa 1845_49.indd 824
21.8.2019 16:24:06
�Russia and Siberia –, Travel Reports
yttersta nödfall hafwa uppslagit näfvertältet och
wanligen tillbragt sjelfva natten på öppna drif☙ vor384. Man ❧ föreställe sig den redlige385 mannens förtwiflan, när han efter386 dagens mödor
lägrar sig wid elden, som hustrun tillredt under
wäntan på willebråd, och han ej har att räcka den
ömma wännen så mycket som en ripa att läggas i
grytan. Det klena mjöl-förrådet och den under
sommaren besparda, torra fisken hade i förtid tagit
slut, och man war ofta387 nödsakad att förtära köttet af wargar och andra rofdjur388. Det är wisst att
äfven sådana öden erfordra sitt hjeltemod.
Sedan Fursten slutat sina jeremiader öfwer
det närwarande, började hans gamle fader utbreda
sig öfver den förflutna tiden,389 då räfwar hoppade
i hvarje buske och zoblar fångades i hvarje stubbe.
Gubbens skildringar röjde på det tydligaste, att
hans egen ungdomstid redan hunnit blifva för honom en sagolik dröm, ty för att ej tala om hans
underbara zobelfänge, hvilket nästan liknade det
det stora fiskafänget390, berättade Gubben om Gudarnes wandring på jorden, Schamanernes flygt i
☙ luften, andarnes uppenbarelser ❧ och trollens
strid, såsom skulle han sjelf warit ett ögonwittne
till slika tilldragelser. Hwad han ordade om sina
fäders religiösa insigter, innehöll mycket af intresse, som här blefwe alltför widlöftigt att omtala. Jag
will med stöd af Gubbens berättelser endast anmärka, att de Jenisejska Ostjakerne, ehuru Christna, ännu dyrka tre mäktiga Gudamakter: 1. Himmelens Gud, som de benämna Es, 2. En underjordisk
qvinlig Gudomlighet, som benämnes Imlja, 3o) Jordens Gud – Björnen. Om björnen hyser Ostjaken
den föreställning, att han icke är ett djur som alla
de andra, utan djurfällen hos honom blott utgör en
förklädnad, hvarunder han döljer en mensklig
skepnad samt en Gudomlig kraft och wishet.
drifvor ǁ SKSA A721 (1846):
drifvan
redlige ǁ arma f
efter ǁ ur
ofta ǁ nö[dsakad]
rofdjur ǁ ~, hvilka
tiden, ǁ ~ öfver sin ungdomstid
fiska-/fänget
825
Itineraria 5osa 1845_49.indd 825
21.8.2019 16:24:06
�Itineraria
bågskjutning ǁ olympisk
församlat sig ǁ SKSA A721
(1846): samlats
så ǁ SKSA A721 (1846): 1. som ǁ
2. ~
ring-/dans
Samma föreställning är i sjelfwa werket rådande
äfven hos Tunguser, Samojeder och alla Finska
stammar; men den Jenisejske Ostjaken gör björnen
ännu dessutom till en wäktare för hela den lägre
☙ andewerlden. Denna makt delar björnen ❧ med
Imlja, hvilka begge synas wara underordnade himmelens Gud.
Efter denna korta utflykt till forntiden återwända wi till det närwarande och gå att åskåda en
bågskjutning391, hvartill de unga Furste-sönerna i
wänlighet inbjuda oss. Här stå redan på fältet,
uppställda i led, byns unga män och pröfwa med
senfull arm styrkan af sina bågsträngar. Bakom
ynglingarna står en rad af blomstrande tärnor,
hvilka församlat392 sig för att åskåda leken. Det är
äfwen troligt, att mången yngling, som med jernpilen träffat istorossen derborta, skjutit en annan
mera vek i de unga tärnornas hjertan. Det sistnämnda målet synes i sjelfva verket wara det enda
sannskylldiga, ty med jernpilen är men just icke
angelägen att träffa ett gifwet mål, utan de afskjutas endast för att utwisa de unga svennernas armkraft. Derföre se wi dem ofta riktas upp i toma
rymden, der de jaga den ena den andra, likt flygan☙ de falkar. Med tjusta ❧ blickar beskåda tärnorna
hvarje wäl afskjuten pil och hellsa med ett uthållet
hee! den lyckliga skytten. Huru ljuft detta bifallsrop ljuder i ynglingens öron, derom wittna tillräckligt hans rodnande kinder.
Jag hade trott mig efter lekens slut få åskåda en olympisk seger-belöning, men denna uteblef
så393 när som på twenne pilar, hvilka utan all förtjenst skänktes åt mig af Furstens söner. Kanske
låg dock någon ting olympiskt till grund för den
ringdans394, hvari man på sistone svängde sig omkring på det fria fältet. Dansen utfördes på Tungusiskt wis, endast med den åtskillnad, att här både
826
Itineraria 5osa 1845_49.indd 826
21.8.2019 16:24:06
�Russia and Siberia –, Travel Reports
svenner och jungfrur deltogo i dansen. De bildade
likwäl hvar sin särskildta halfbåge, ty den nordiska
kyskhetskänslan förbjöd dem, att räcka hvarandra
armen, och man såg derföre under hela dansen ett
litet tomrum emellan hwardera395 halfbågen.
☙
Under wistelsen wid marknads❧platsen396
förflöto twenne dagar, hvarefter resan fortgick
med få afbrott ända till Turuchansk. Stränderna af
Jenisej woro allt framgent befolkade med Ryssar
och Ostjaker, bland hvilka de förra ägde hus och
hem, men de sednare endast en båt och ett näfvertält. Allt utwisade att man nedanom Sym redan397
befann sig utom gränsorna för det wälsignade
guldlandet. Ty för att ej tala om Ostjakernas nödställda belägenhet, woro sjelfva Ryssarne så utblottade, att många ibland dem nödgades dölja sin
nakenhet med brokigt sammanflickade Ostjakslarfwor. Nästan i hvarje by såg man någon boning, som blifvit lemnad förgängelsen till rof och
bland bebodda398 hus bestodo de flesta af ömkliga
kojor. De ägde merendels helt små med kattguld399
betäckta fönster-gluggar, skorstensrör af träd och
låga, platta tak, hvilka prunkade med hvarje handa
cryptogam-wexter och utgjorde byns enda
blomstergårdar. Inwändigt herbergerade dessa
kojor wanligen blott swaga och sjukliga personer,
☙ ty de arbetsföra bedrefvo ❧ nu som bäst sitt fiskafänge utmed stränderna af Jenisej.lii 400 De
hwardera ǁ de
marknads-/platsen
redan […] sig ǁ lefde
bebodda ǁ de
Bulletin: Marienglas. Marienglas is actually a specific gypsum mineral, selenite, which
can be more or less transparent. ‘Cat gold’ is a name for
a much broader array of different glittering minerals, although often only meaning
pyrite or mica, and has often been used allegorically. It
cannot be said whether Castrén’s contemporaries immediately understood cat gold as
meaning a specific mineral or
not. Brockhaus Enzyklopädie
7: 343 [Gips] 401–402 [Glimmer]. (EB – TS)
Change in the footnote:
rofwor ǁ ~ och
Vorogovo is situated at
N61°1′40″ E89°37′8″ and Verxneimbatsk
at
N63°8′59″
E87°58′51″. (TS)
lii. I norra delen af Jenisejska kretsen utgör fiskafänget den hufvudsakliga näringsgrenen. Åkerbruket idkas
ej med allwar norr om staden Jenisejsk. Inom hela den
Antsyferowska volosten, som sträcker ifrån mynningen
af Kem i söder ända till Inserowska vinterlägret i norr
och utgör i längd wid pass 600 verst, upptagas blott
1000 desjatiner wid pass af åkerjord. Rågen sås alldeles
icke norr om Nasimowa och Worógowa är den sista by,
hvarest man utsår korn. Potates-odlingen fortgår ända
827
Itineraria 5osa 1845_49.indd 827
21.8.2019 16:24:07
�Itineraria
efter ǁ med
The original mscr of the section beginning from here is
KK Coll. 539.26.19 p. 169–176.
It consists of four sheets of ca.
18 x 22 cm. It is published in its
entirety on p. 845–847.
In the Russian tradition, the
combination of bread and salt
has been and still is considered
as providing good luck. Therefore bread and salt are also
given as a present for example at housewarming parties.
Wikipedia: Хлеб-соль, https://
ru.wikipedia.org/wiki/Хлебсоль. (TS)
sistnämnda woro lägrade än i ett näfvertält, än i en
riskoja, än wid sjelfwa stranden under bar himmel.
Medan de uppehöllo sig i fiskeläget, tycktes deras
lefnadssätt föga skilja sig ifrån infödingarnes. Åtminstone såg jag dem efter401 hvarje notwarp sönderskära några lefvande fiskar och förtära dem på
stället utan salt, bröd och andra kryddor, alldeles
på måsens sätt. Det402 heter wäl, att fisken sålunda
förtärd skall skydda emot den här mycket gängse
skorbuten, men jag förmodar likwäl, att det icke är
☙ för ❧ sin hellsas bewarande, utan af helt andra orsaker, som den Sibiriska Ryssen försakar sitt heliga
chleb-solj.403 Den enda sannskyldiga orsaken är
nöden, ty hela den Jenisejska norden, som genom
sitt rika pelswerk tillförene ansågs utgöra Sibiriens
rätta guldland, har genom anläggningen af waskerierna och den häraf föranledda stegringen på priset af alla lifsförnödenheter, nedsjunkit i det djupaste elände. Det Turuchanska landet, som både
genom sin aflägsenhet och sin fattigdom på producter ej kan taga någon wäsendtlig skade-ersättning på vaskerierna, lider naturligtwis mest genom deras tillwaro. För att rädda dess bebyggare
☙ från fullkom❧lig hungersnöd, har kronan nödgats
taga dem på rota och under hela wintern förse dem
med föda, som wäl utdelas i egenskap af lån, men
föga torde komma att återbetalas.
till Imbazk; rofwor, rätikor och kål froda sig ännu i Turuchansk. Såsom ett wigtigt hinder för åkerbrukets bedrifwande anför man utom klimatets stränghet landets
sterila beskaffenhet på högra sidan af floden och strändernas låga, för öfwerswämningar blottställda läge å
den venstra. Dessutom säges den venstra sidan wara
uppfylld dels af sanka kärr, dels af ofruktbara moar,
hvilka twinga landsmännen att ofta beså sin åker på ett
afstånd af 40 till 60 verst ifrån flodstranden.
828
Itineraria 5osa 1845_49.indd 828
21.8.2019 16:24:07
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Dessa riksens fattighjon utgöra annars en
egen mikrokosmos, som den resande ej utan ett
wisst intresse åskådar. Han träffar här Ryssar404,
Polackar, Tatarer, Estländare, Permier, Ostjaker,
Samojeder, Tunguser m. m. I religiöst hänseende
indelas ortens innewånare allmänneligen uti
twenne classer, af hvilka den ena innefattar
rätt-trogna Greker, den405 andra åter alla
Duchobortser, Skobtser, Raskolniker406, Katoliker,
Protestanter, Judar, Muhamedaner och samtliga
bekännare af den Samojediska, Ostjakiska och
Tungusiska religionen. De rättrogna äro till största
delen af det slags menniskor, hvilka i Sibirien
betcknas med namnet: olyckliga407 och tillförene
gjort sig kända såsom tjufvar, lurendrejare, förrymmare m. m. Man träffar bland detta folk en och
annan, som föreger sig hafva warit herre på ett
☙ eget botten; men största delen ❧ af deporterade i
Turuchanska kretsen lärer dock bestå af lifegna.408
Utan afseende på deras fordna stånd och vilkor äro
de nu i det närmaste hvarannan lika, ty olyckan
har den egenskapen att jemna yttre förhållanden.
I andelig motto är deras inflytande likwäl mycket
olika, i ty att den hos somliga förödmjukar, hos
andra åter förhärdar hjertat. Grofwa brottslingar
röja wanligen köld409, liknöjdhet och förhärdelse,
klaga ofta öfver orättwisa domar och i stället för
att wisa ett ångerfullt och botfärdigt sinne iaktaga410 de ett trotsigt och hånfullt beteende. De som
icke förhärdat sig i brottets skola, yppa wanligen
wekare411 känslor och längta städse att återse
Rysslands kära sol. Religiösa förbrytare bära naturligtwis sitt kors med tålamod; de betrakta sig
såsom trons heliga martyrer och wänta belöningen för sina lidanden i det tillkommande. Bland
dem wäcka i synnerhet Ducho[bo]rtserne den resandes sympathier. Dertill bidrager i någon
Ryssar ǁ Moskowiter
den ǁ men ~
The Duxobory are a faction of
the Old Believers or Starovery.
Raskolˈniks is a general title for
them used by outsiders. The
skopcy are a religious group
whose members’ most important hallmark has been castration. The skopcy were exiled
to Siberia in the 18th century.
Vlasov 1999: 71; Большая российская энциклопедия 30:
361 [Скопчество]. See also p.
1157–1158. (TS)
olyckliga ǁ 1. ~ och nästan
blo[tt] ǁ 2. ~ och bestå
In addition to voluntary immigration from the west to
Siberia, criminals were exiled there since the early 17th
century. Mass deportations
did not begin until the 1760s,
when they were connected to
the industrialization of the region. Ca. 62,500 people were
deported during the 1840s,
but the numbers were at their
largest in the 1870s when over
17, 000 people were sent to Siberia. The most important centres of deportation were situated in West Siberia. At the
end of the century, 4.8 % of all
deported people lived in the
Zabajkalˈskij region. Зуляр –
Снытко 2014: 201–209. (TS)
köld ǁ trotts
iaktaga ǁ förråda de wan
wekare ǁ af otå
829
Itineraria 5osa 1845_49.indd 829
21.8.2019 16:24:07
�Itineraria
han added in pencil, unclear if
by Castrén or somebody else.
A Russian born in Siberia.
Sometimes Sibirjaks are characterized also with special anthropological features distinguishing them from Russians
of the European side of the
empire. Жигунова – Фурсова
2009: 102. (TS)
passagerare-/fot
will ǁ bl
rotfrukter ǁ ~ och
krukor ǁ blomkrukor
☙
mon ❧ redan det wackra utseende, som på ett
fördelaktigt sätt utmärker Duchobortserne framför större delen af ortens öfriga bebyggare. Deras
wackra anletsdrag wanställas icke heller af de fåror och skrynklor, som wanligen utgöra brottslingens Kains-märke. Duchobortsen wisar städse
en ren och öppen panna, han fäster gerna sin svärmande blick wid himmelens blå och man ser honom ofta i tysthet förrätta sin andakt i naturens
rymliga tempel – det enda han äger och såsom
tempel erkänner. I sitt yttre beteende är Duchobortsen stilla anspråkslös och tillbakadragen. Å ena
sidan gör han412 ej wäsen af sin förnäma Ryska
extraction, såsom fallet plägar wara med de öfriga
deporterade, och i den andra nedlåter han sig ej
heller till den infödde Sibirjakens413 krumsmidiga
bugningar och ekelfagra tal. Duchobortsen bär
korteligen en Rysk bondes enkla maner och synes
äfven i öfrigt hafva blifvit sitt stånd trogen. Han är
öfver all måtta arbetsam, gästfri utan beräkning,
tjenstwillig och hörsam i allt, som ej angår hans
☙ religiösa ❧ öfvertygelse. Genom sin drift och omtänksamhet förmår han i sjelfva det Turuchanska
landet skapa sig en huslig trefnad, som man förjäfves söker hos de öfriga Colonisterne, hvilka i hopp
om snar befrielse från sin deportations-ort uppehålla sig här på passagerare[-]fot414. De sistnämnda äga utom ett nödtorftigt bo föga eller intet, som
till lifvets njutning och beqvämlighet hörer. Hos
Duchobortserna finner man deremot många ting,
som den resande i denna nejd icke ens kan göra sig
räkning uppå. Jag will415 endast nämna deras trädgårdstäppor med sina herrliga rotfrukter416, sina
blommande wallmon, astrer, geronier m. m. Ömtåligare planter drifvas i krukor417, och jag har
mången gång med wemod betraktat den ömhet,
hvarmed en stackars deporterad jungfru wårdar
830
Itineraria 5osa 1845_49.indd 830
21.8.2019 16:24:07
�Russia and Siberia –, Travel Reports
sig om sina418 små blomster419, hvilka liksom hon
sjelf twina bort och blekna, sedan de blifvit förflyttade under nordens kalla himmel.
☙ ❧
I den ödemark, hvarest wi nu befinna oss råkar420 den resande i ganska stor förlägenhet om en
fridfull, för litterära sysselsättningar egnad boning. Oaktadt sin idoghet bebo till och med
Duchobortserna endast låga hyddor, ty de ärliga
landtmanna-näringarna gifva i Turuchanska landet en winning, som icke421 en gång förslår till lifvets nödwändigaste behof, ännu mindre till uppbyggande af ordentliga hus. Här finnas wäl twå
eller tre handlande422 bönder, hvilka äga en öfverflödig stuga, uppfylld med speglar423, helgonbilder
och en lysande the-service424 men det här förefallit mig, såsom skulle dessa velmosher wara mera
angelägna att wisa sina dyrbarheter, än att skänka
☙ ett her❧berge åt den resande. Såsom den förnämsta bland detta slags notabiliteter må jag omnämna
en Malorossiansk qvinna i Öfra-Imbazk, hvilka
sjelf gaf425 mig den uppriktiga försäkran, att hon
icke är synnerligen svag för gäster. Med denna
dame är förhållandet dessutom sådant, att hon älskar upplifva sina söderländska känslor med nordiskt vin, hvilket ingifver henne mera tapperhet, än
för den resandes wälbefinnande godt är.
Uti detta huswillhets tillstånd känner den resande en osäglig glädje, då han omsider wid mynningen af Nedra-Tunguska426 varsnar tinnarna af
ett Gudi helgadt kloster.427 Naturligtwis hoppas
han här få lägga ned sin wandringsstaf och hvila
sig efter mödorna. Ty wärr blir han äfven denna
gång sviken uti sina förhoppningar, ty i det ramlande ruckel, som föreställer kloster-bygnaden,
☙ finner knapt prior ❧ ett skygd för sin grå hjessa.
Och nu återstår för den resande ingen annan tillflyktsort än den wanfrejdade staden Turuchansk,
sina ǁ dessa
blomster ǁ blommor
råkar ǁ sväfwar
icke ǁ knapt
handlande bönder ǁ velmoscher
d. ä. ~
A mirror symbolizes the visible world. In the Mongolian shamanistic tradition, it
is meant to frighten evil forces and spirits, to reflect everything including the most
secret thoughts, and to turn
away the projectiles of an evil
force. Tucci – Heissig 1970:
137; Heissig 1980: 19. (TS)
the-service men ǁ the-service.
För att få tillfälle att åt den resande framwisa sina dyrbarheter och tilläfventyrs i hopp
att genom honom winna en
långväga rykte är en slik velmosch alltid glad att
gaf ǁ f[örsäkrade]
The River Nižnjaja Tunguska runs into the Enisej from
the right (east) at N65°47′0″
E87°57′20″. (TS)
The monastery was founded in 1657. The village around
it was called Monastyrskoe.
It was situated at N65°47′23″
E87°58′0″ where also the town
of Turuxansk was moved
in 1917. Акишин 2009: 321;
Резун – Хромых 2009. (TS)
831
Itineraria 5osa 1845_49.indd 831
21.8.2019 16:24:07
�Itineraria
nyssnämnda ǁ denna
И. С. Пестовъ, Записки объ
Енисейской губернiи иосточной Сибири, 1831 года. Москва
1833.
ifrågawarande ǁ nedanstående
Castrén cites Johann Eberhard
Fischer (1697–1771), a German
historian who took part in the
so-called Great Siberian Expedition of 1733–1743 in 1740–
1741. His Sibirische Geschichte
was published in 1768. Gmelin
1999: 40, 312–313.
The town of Turuxansk
(originally Novaja Mangazeja)
was founded at the mouth of
the River Turuxan in 1672 after the town of Mangazeja at
the Taz had been abandoned.
In 1917 it was moved further
to the village of Monastyrskoe on the opposite bank of
the Enisej. Резун – Хромых
2009. (TS)
som blott är belägen vid pass trettio verst från
klostret. För att skingra den ängslan, som närheten
af nyssnämnda428 stad ingifver, vilja wi under wägen genomägna en legend, hvarigenom det förberörda klostret wunnit sin ryktbarhet.
I sina anteckningar öfver Jeniseiska Gouvernementet börjar Pestow429 ifrågawarande430 legend med den otvifvelaktigt falska uppgift, att staden Turuchansk eller den förr så kallade staden
Mangaseja omkring år 1600 stod 400 verst nordligare wid Jenisej-stranden, eller på det ställe, hvarest för det närwarande byn Chantaika är belägen.liii 431 Staden befann sig wid denna tid, säger
Pestow, i ett blomstrande läge och war befolkad
med ett talrikt borgerskap. Hos en af stadens rikaste köpmän tjenade såsom handelsdräng legendens
☙ hjelte: ❧ Wasilij med tillnamnet Mangaseiskij.
Emedan han war en from, trogen och rättskaffens
tjenare, hade husbonden anförtrott all sin egendom i hans wård. Men då Wasilij en natt biwistade
den tidiga ottesången i Herrans hus, hände honom
den olycka, att tjufwar gjorde inbrott i magazinerna och bortförde en stor del af egendomen. Köpmannen misstänkte Wasilij för delaktighet i brottet och öfverlemnade honom i makthavande
Vojevodens händer för att tvingas till bekännelse.
Ynglingen ställdes på pinbänken, men då han ej lät
förmå sig till ett falskt wittnesmål emot sig sjelf,
gaf honom den förbittrade köpmannen ett så starkt
slag i hufvudet, att Wasilij i ögonblicket afled. Man
förklarade honom för en förhärdad syndare och
hans döda kropp kastades utan all ceremonie ut på
fria fältet till ett rof för hundarne.
liii. Enligt Fischer anlades Mangaseja år 1601 wid
Tasfloden på ett afstånd af vid pass 600 verst ifrån
Turuchansk.
832
Itineraria 5osa 1845_49.indd 832
21.8.2019 16:24:07
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Mera432 än ett halft sekel efter denna händelse timade i det heliga Trefaldighets klostret
wid Turuchansk följande under. Klostrets föreståndare och grundläggare, benämnd Tichon, förnam under sina nattliga böner en Gudomlig röst,
☙ som ❧ bjöd honom att gå till det redan ödelemnade Mangaseja och bringa de jordiska qvarlefvorna
af den orättwist dödade Wasilij i helgedomens
sköte. Fader Tichon, lydig i all Herrans bud, gaf
sig genast å färde och tillryggalade i egenskap af
wandrande pilgrim den långa och alldeles obanade wägen till Mangaseja. Ankommen till stället
warseblef han midt433 i den kallaste vinter ett
grönskande434 blomsterfält, hwarpå en, såsom det
tycktes honom, nyligen insomnad yngling låg försänkt i ljufva drömmar. Gubben knäböjde wid
ynglingens sida, sände en andaktsfull bön till höjden, tog så den döda Wasilij i sina armar och begaf
sig genast på återwäg. Med den kära bördan
wandrade han i435 stränga vinterkölden genom
drifvor af snö, men såg rundt omkring sig endast
gröngräs och doftande blommor. Utan att njuta
någon föda eller hvila, gick han till fots mera än
1000 verst och kände likwäl ingen hunger, ingen
trötthet. Legenden uppgifver, att hela färden war
fulländad inom loppet af några få dagar, hvilket
allt tillfyllest ådagalägger, att Wasilij war en helig
☙ och ❧ rättfärdig Guds man. Också dyrkas han
ännu i dag af ortens innewånare såsom ett helgon,
ehuru han icke är formligen kanoniserad.
Utan att inlåta oss i några kritiska undersökningar öfver authentien af denna wackra legend,
wilja436 wi nu göra wårt första inträde i staden Turuchansk. Härwid kommer det oss wäl till437 pass,
att aftonen är ljus och klar, ty i438 saknad af en
noggrann local-kännedom löper wandraren fara
att på en mulen och regnig dag bryta sitt ben på de
Mera än ǁ Wid pass
midt ǁ ett
grönskande ǁ blomstra[nde]
i ǁ genom
wilja […] nu ǁ gå wi nu
till ǁ wid
i […] local-kännedom ǁ i okunnighet om alla de
833
Itineraria 5osa 1845_49.indd 833
21.8.2019 16:24:07
�Itineraria
Joukahainen ǁ unge ~
likwäl ǁ ~ såsom nykomlingar
om ǁ öfver
murkna och slippriga bräder, som skola ersätta trotoirerna, eller åtminstone drabbas af samma olycka,
hvarmed gubben Wäinämöinen i wårt Finska epos
bestraffar Joukahainen439, då han qwäder den
unge mannen ”ned i kärrets dy till midjan”. Nu
deremot kunna wi med iaktagande af nödig försigtighet till och med skänka några ögonblicks uppmärksamhet åt de lutande gaflarna, hvilka wetta åt
☙ gatan; de platta, ❧ torfbetäckta taken; de mossbelupna wäggarna med sina till torkning upphängda
fiskhufvuden; de med papper, kattguld och lakskinn tilltäppta fönstergluggarna m. m. Då hvarken plank eller portar åtskilja gårdstomtarna ifrån
gatan, så störas wi esomoftast uti wåra antiquariska betraktelser af en skara stora och till utseendet
fruktanswärda draghundar, hvilka med ett förfärligt tjut rusa emot oss wid hvarje hus. I afsigt att
befria oss ifrån deras misshandling wisar sig merendels en rytande kämpe, klädd i raggig renskinnsfäll, med Kosak-märket i mössan. Men hvem
skall hjelpa oss förbi den gräsbetande rådsförsamling, som tillspärrat gatan derborta? Se här trippar
en Dame i röd klädning, röda skor och en slöja a là
Jenisejsk; – det är klart, att hon hastar till wår undsättning och befrielse. Wandra wi nu wår bana
fram i samma riktning, så nå vi innan kort stadens
betesrika, hornbetyngda forum. Här öppna sig för
oss nya utsigter, nya föremål för betraktelsen.
☙ Utom strandgatan eller ”façaden” warse❧blifwa
wi nu äfven en kärrgata eller den så kallade
”kokuj”. Begge gatorna äro af fullkomligt samma
architectyr och utseende, blott deri olika hvarandra, att de rika och förnäma tagit façaden i besittning, då deremot kärrgatan, åtminstone för det
närwarande, bebos af idel bakstuguhjon. Ehuru
stadens herrlighet nu ligger utbredd för våra blickar, sväfwa wi likwäl440 uti mycken owisshet om441
834
Itineraria 5osa 1845_49.indd 834
21.8.2019 16:24:07
�Russia and Siberia –, Travel Reports
en mängd föremål, som möta wårt öga; ty det är
för nykomlingen en ganska svår sak att i Turuchansk skilja kyrkan ifrån ett salt-magazin och
högwakten ifrån en krog. Wi wilja så mycket mindre uppehålla442 oss wid de enskilta föremålen,
som de flesta bland dem nödwändigt skulle inleda
oss i alltför allwarsamma betraktelser öfver tingens vansklighet, att endast nämna de gamla kyrkruinerna, de nedramlande handelsmagazinerna,
☙ den lutande timwisaren ❧ med Middendorffs443
tafla uppå o. s. v. De onekligen gladaste föremålen
för wår blick utgöras af några wid stranden uppresta Samojed-tält, men wi hinna ej taga dem i närmare skärskådande, ty här träder oss till möte en ”Herodes af Bethlehem” – en man i bonjour, gröna
glasögon och röda skor. Redan af den förnäma utstyrseln kan man sluta, att han är stadens högsta
styresman, men hwem skulle tro, att samma man
tillförene warit Student i Charkow, att han äfven
försökt sin lycka på scenen och genomgått andra
sällsamma444 öden, tills han omsider hamnat såsom tjenstförrättande Länsman i Turuchansk! Med
mycken artighet inbjuder oss den fordna Studenten i sin boning, hvarest wi finna hela den Turuchanska societeten församlad. Denna societet
består utom huswärden af en läspande Kosak-Fändrik, af en själasörjare, som njutit sin upp☙ fostran i Jakuzk, och en hellsowårdare, hvilken ❧
försäkrar sig hafva sett twenne solar lysa liktidigt
på den Turuchanska himmelen – en observation,
för hvilken han hoppas erhålla kallelse till medlem
af något lärdt gille, hotande att i annat fall lemna
alla vetenskapliga445 forskningar på båten. Efter
all werldens sed sitter sällskapet vid en flaska – jag
vill ej säga: hvad slags win, och rökar en tobak,
som är tillredd af gröna blad och björkspånor.
Medan herrarna sitta och språka wid glaset, skulle
uppehålla oss ǁ 1. inlåta oss i
sys ǁ 2. dröja
Alexander Theodor von Middendorff (1815–1894) who led
the expedition to Siberia in
1843–1845. Also Castrén’s expedition was principally considered as a part of Middendorff ’s expedition, although
Castrén was not subordinated
to him in any way. Сухова –
Таммиксаар 2005. (TS)
sällsamma ǁ otroliga
vetenskapliga ǁ lärda
835
Itineraria 5osa 1845_49.indd 835
21.8.2019 16:24:07
�Itineraria
Emellertid […] wi ǁ 1. Här ǁ 2. ~
här
icke […] uppköper ǁ SKSA A721
(1846): icke köper
der ǁ derwid
egentligen blott ǁ SKSA A721
(1846): blott
finner man ǁ finnes
hela den ǁ SKSA A721 (1846):
den
Changes in the footnote:
Jenisej ǁ Turuch[an]
sedan ǁ derpå
Turuchan har ǁ Turuchan på
The River Xudosej runs
into the River Taz from the
right at N65°36′8″ E82°23′16″
and the River Pokalˈ-ky into
the Xudosej from the right 43
km from its mouth. The only
river today that is called Voločanka runs into the River Xeta
on the Tajmyr Peninsula, but
it is not the one that Castrén
meant. (TS)
man hålla dem för de bästa wänner i werlden, men
onda tungor förtälja icke desto mindre, att de besagde qvadrumvirerne skola bilda twenne emot
hvarandra fruktanswärdt fiendtliga partier. Emellertid446 wilja wi lemna deras bedrifter utan all widare uppmärksamhet.
Min ankomst till Turuchansk inträffade wid
☙ tiden för årsmarknades firande. ❧ Ehuru i och för
sig obetydlig, är denna marknad likwäl i vigt för
stadens innewånare; ty den som icke447 der448 nu
uppköper sitt socker af Jeniseiska köpmän för 2
Rub[el] 50 kop[ek] marken, nödgas om vintern
för samma quantitet betala 6 Rubel åt sina wänner. Sin förnämsta betydelse äger marknaden
emellertid derigenom, att ortens infödingar wid
detta tillfälle erlägga sina krono-utskylder. Fursten för hvarje stam eller slägt har wäl redan förut
werkställt uppbörden, så att egentligen449 blott
hans närwaro vore wid marknaden behöflig, men
man bör weta, att en Furstlig person icke engång
bland de Ostjaker och Samojeder kan offentligen
uppträda, utan att beledsagas af en talrik skara
Drabanter. I sjelfwa werket finner450 man wid
hela451 den Turuchanska marknaden ingen ting
märkwärdigare, än just dessa processioner af Jenisejska Ostjaker, Bajichinska,liv Tasowskalv 452
☙
liv. De Bajichinska Samojederne uppehålla sig så väl
wid Turuchan, som i synnerhet ❧ wid floderna öfra
och nedra Bajicha.
lv. Med Tasowska Samojeder förstå wi här icke Jurakerne, utan blott de twå slägter eller stammar, hvilka
under namn af Limbel-gum och Kaasel-gum hänföras till den Tymsko-Karakonska upravan. Endast de
förstnämnda besöka den Turuchanska marknaden och
begagna härwid den medlersta af de tre communications-wägar, hvilka om sommaren leda ifrån Tas till
Jenisej. De gå uppför floden Kudasej och dess biflod
836
Itineraria 5osa 1845_49.indd 836
21.8.2019 16:24:07
�Russia and Siberia –, Travel Reports
och Karasinska Samojederlvi 453, hvilka i sällsamma kostymer draga kring gatorna med hvar sin
☙ Josua454 till banerförare. Ingen bland ❧ dessa
skaror underlåta att behedra455 oss med en
uppwaktning och underrätta sig om Hans Kejserliga Majestäts hellso-tillstånd. Man will äfven
weta om fjolårets skatt kommit Hans Majestät
riktigt till handa och huru H. M. warit der med
tillfredsställd. De bland Furstarne, som blifvit för☙ lända med röda kaftaner och medaljer, buga ❧ sig
underdånigst för gåfvorna och lofva att äfven
framdeles troget uppfylla sina tjenste-åligganden. ”Men skulle Tsar-Guden icke wara nöjd med
mig,” yttrade en Ostjak-Furste, så hellsa Du och
bed Tsaren icke afsätta mig, utan endast gifva sitt
missnöje mig tillkänna, så skall jag godwilligt afträda mitt embete åt en wärdigare”. Detta tal war
i sjelfva werket icke Furstens allwar, ty han trodde sig stå i särdeles stor nåd hos Majestätet, af
skäl att han årligen afsände till Tsar-Guden en
svart räf i egenskap af gästwänskaps-skänk
”(гостинница).” Samma Furste gjorde mig många
Pokatka till landtryggen, draga sina båtar deröfver till
Bajicha-sjö och styra sedan utför öfra Bajicha till Turuchan. Den norra communications-vägen ifrån Mangaseja uppför Wolotschanka till Ratílicha och Turuchan
har ej blifvit begagnad alltsedan stadens flyttning. Deremot händer det stundom, att Samojederne bana sig
wäg ifrån Tas till Jenisej öfver Nalymje-osero.
☙
lvi. Dessa benämnas wanligtwis Ostjaker och ❧ tillhöra jemte de Bajichinska och de Tymsko-Karakonska
Samojederne den södra Samojed-grenen. De uppehålla
sig i trakten af Kureika och böra noga skiljas ifrån en
annan Karasinsk stam, hvilken tillika med [de] Chantaiska Samojederne och de så kallade Podgorodnyje sluter sig till den nord-östra grenen. Jurakerne åter höra
till nord-vestra grenen.
Changes in the footnote:
Ostjaker ǁ Ostjakerna
åter ǁ h[öra]
The River Kurejka runs into
the Enisej from the right (east)
at N66°29′11″ E87°14′6″.
The Enisej Ostyaks are
Kets. The Taz, Bajxa and Karasino Samoyeds are Selkups,
in Castrén’s time known as
Ostyak-Samoyeds. They are
considered to be a hybrid of
the Nenets and the earlier
population of Northern Siberia between the rivers Obˈ and
Enisej. Their language belongs
to the Southern Samoyed
group, and there are ca. 1,000
speakers of it today. The other Karasino tribe, the Xantajka
and Podgorodnye Samoyeds,
mentioned in the footnote are
the Tundra Enets, whose language has nearly become extinct. Endangered Languages of Indigenous Peoples of
Siberia, http://lingsib.iea.ras.
ru/en/languages/selkup.shtml,
http://lingsib.iea.ras.ru/en/languages/enets.shtml;
Unesco
Red Book, http://www.helsinki.
fi/~tasalmin/nasia_report.html;
personal communication, Jarmo Alatalo, 13 Sept. 2016. (TS)
Joshua was Moses’s successor
in the Jewish Torah and the
Christian Old Testament. Bible, Book of Joshua, http://www.
biblestudytools.com/joshua/. (TS)
behedra ǁ gör
837
Itineraria 5osa 1845_49.indd 837
21.8.2019 16:24:07
�Itineraria
de […] svaromålen ǁ svaren
den […] karlen ǁ SKSA A721
(1846): den bättre
dermed ǁ med den höflighets
betygelse
tömde ett glas ǁ tog mig en sup
Selkups. (TS)
Change in the footnote:
sommarens ǁ wårens
The River Turuxan runs
into the Enisej from the left
(south-west) at N65°55′45″
E87°41′40″, the River Eloguj
from the left (south-west)
at N63°13′21″ E87°44′4″ and
the River Dubčes from the
left (west) at N60°55′54″
E89°40′34″. (TS)
besynnerliga frågor angående mitt embete, och då
han af ❧ de456 obestämda svaromålen kunde sluta, att jag ej war den tredje, knapt nog den femte
mannen näst Kejsaren, så började han hålla sig
sjelf för den457 bättre karlen och fordrade, att jag
skulle kyssa honom på handen, men lät slutligen
nöja sig dermed458, att jag hans Furstliga person
till ära tömde459 ett glas.
Med undantag af några Tungus-familjer, äro
alla de infödingar, hwilka under sommaren besöka Turuchansk och andra vid Jenisej befintliga
marknadsstäder, till sitt egentliga näringsfång fiskare, ehuru de äfven såsom binäringar bedrifva
jagt och renskötsel. De utgöras till en del af Ostjaker, till en del af Samojeder, men inbegripas wanligen alla under den förra benämningen.460 Begge
stammarne uppehålla sig till det mesta venster om
☙ Jenisej, emedan ❧ denna sida genom sina lugna
och farbara floder bättre egnar sig för fiskafänge,
än den högra, der floderna äro strida, grunda och
ofarbara.lvii 461 Deremot är den högra sidan i följe
af sin bergiga natur rikare på zoblar, räfvar, wilda
renar m. m., och derföre hafva Tunguserna,
hvilka bedrifva jagten såsom sin hufvudsak,
tagit förnämligast denna sida i besittning. De
☙
lvii. Höger om Jenisej anträffas Ostjak-Samojeder
blott wid Kureika, nedra Tunguska och några smärre floder. På venstra sidan deremot lefva de kringspridda vid floderna Turuchan, Bajicha, Jelogui, Sym,
Dubtsches, Tas och dess många bifloder. Med undantag
af de Tasowska och Bajichinska bedrifva nästan alla
de öfriga Ostjak- och Samojed-stammar sitt fiskafänge
längs venstra stranden af Jenisej ifrån sommarens början allt inpå Augusti, då de förfoga sig uppför de nämnda bifloderna till sina jagtställen.
838
Itineraria 5osa 1845_49.indd 838
21.8.2019 16:24:07
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Samojed-stammarlviii 462, hvilka walt renskötseln
till sin födkrok, nomadisera jemte några Tungusoch Jakut-slägter på de mossbelupna tundrorna
☙
wid hafsbandet. ❧ Bland de463 anförda tre folkslagen befinna sig, hvad det ekonomiska tillståndet beträffar, renägande464 Samojeder i de bästa
omständigheter. Närmaste rummet intager det
Tungusiska jägarfolket, och wärst deran äro onekligen de så kallade Ostjakerne. Deras fattigdom
härrör sannolikt af den nära beröring, hvari de
lefwat med Colonisterne, hvilka naturligtwis icke
underlåtit att draga vexel på infödingarnas enfalld
och godhjertenhet. Nämnda beröring har emellertid haft det goda med sig, att Ostjakerne härigenom hunnit ett steg längre i odling, än så wäl
Tunguserne, som i synnerhet det Samojediska
tundra-folket. Liksom alla fiskare öfverhufvud,
äro äfven de Jenisejska Ostjak-Samojederne i högsta grad osnygga, tröga och lättjefulla, men de ut☙ märka sig likwäl ❧ framför ortens öfriga infödingar genom mildare seder och hysa deri ett
bestämdt företräde, att de åtminstone muntligen
bekänna sig till den Christna religionen. Om de
nordliga Samojederne vet man, att de ännu lefva i
den djupaste råhet och okunnighet. En lärd Munk
har wäl meddelat mig ett manuscript, deri han till
stöd för sin förmodan om Samojedernes härkomst
från de Israeliter åberopar deras kunskap om de
heliga bud[-]orden465; men att denna kunskap ej
slagit någon djupare rot, derpå är redan följande
händelse ett tillräckligt bewis. En nomadiserande
Samojed har466 för någon tid sedan blifvit häktad
With present-day names 1)
Nenets, 2) Enets and 3) Nganasans and Dolgans. Nganasan
is a Samoyed language, spoken by ca. 500 people. Dolgan
is a dialect of Yakut, a Turkic
language, spoken by ca. 5,600
people in the 1990s. Unesco
Red Book, http://www.helsinki.
fi/~tasalmin/nasia_report.html;
Endangered Languages of Indigenous Peoples of Siberia,
http://lingsib.iea.ras.ru/en/languages/nganasan.shtml. (TS)
de ǁ dessa
renägande Samojeder ǁ 1. Samoj[ederne] ǁ 2. de renägande
Samojederne
bud-/orden
har ǁ hade
☙ ❧ lviii. Hit höra: 1) Jurakerne 2.) De Jenisejska Samoje-
der, som inbegripas under benämningarna Chantaiskije, Karasinskije och Podgorodnije, 3o.) Awamska och
Chatanga-Samojederne.
839
Itineraria 5osa 1845_49.indd 839
21.8.2019 16:24:07
�Itineraria
eget ǁ ett
See also p. 1165.
Ostjak-Samojederne ǁ Ostjakerne
mordhistoria ǁ SKSA A721
(1846): mordhändelse
framkallad ǁ föranledd
yrseln ǁ SKSA A721 (1846): febern
och förd till Turuchansk, för det han dödat och enligt berättelsen uppätit (?) sin hustru. När domaren wid anställd undersökning tillsporde Samojeden om orsaken till det begångna brottet, ge[n]mälte denne med kallblodighet: ”Hustrun min
hade jag köpt och ärligen betalt, och med min
egendom kan jag förfara efter eget467 godtfinnande.”468 Nästan dylika ohyggligheter berättas äf☙ ven om Tunguserne; men hwad ❧ Ostjak-Samojederne469 beträffar, så wet man om dem intet
widare, än att de i sin fattigdom föra en stilla och
christelig wandel. Mig wetterligt har bland dem
på sednare tider tilldragit sig blott en enda mordhistoria470, och äfven denna synas wara framkallad471 af sjelfva den Christna religionen. Såsom
händelsen blifvit för mig berättad, skulle en Bajichinsk Samojed hafva insjuknat i en häftig feber
och under yrseln472 yttrat fantasier, som bragt anförwandterna på den tanken, att patienten wore
besatt med Djefvulen. Medan man öfwerlade om
medlen att utdrifva den onda anden, dog den sjuka till sin egen lycka; men in[n]an kort föll en af
den aflidnes söner i samma sjukdom och förhöll
sig derwid alldeles på samma wis såsom fadren.
Slägten församlade sig till en ny rådplägning,
hvarwid de wisaste yttrade den mening, att Djefvulen öfverflyttat ifrån far till son och tvifvelsutan
skulle fortfara att till sista man förgöra slägten,
derest han ej i tid blefve allvarligen näpst och tuk☙ tad. ❧ Men att komma åt den lede owännen war
ingen lätt sak, emedan han troddes hafva tagit sitt
säte i det allra innersta af patienten. För att emellertid verkställa sitt uppsåt, förfärdigade man störar af det sega aspträdet, täljde störarna wäl
hwassa och angrep med dessa wapen den olycklige patienten, hvilken med otaliga styng genomborrades. Det förstås att han genast afled, men
840
Itineraria 5osa 1845_49.indd 840
21.8.2019 16:24:07
�Russia and Siberia –, Travel Reports
historien förmäler att också den onde sedermera
icke låtit höra af sig.473
Litterära sysselsättningar med infödingarna
qwarhöllo mig i Turuchansk ifrån början af Junii
ända till slutet474 af Julii [1846] – en årstid som
annorstädes werlden plägar föra med sig allsköns
glädje och wälsignelse, men i Turuchansk är den
qvalmiga hettans, den odrägliga myggens, de alldagliga åskornas och regnskurarnas tid. Med den
20 Julii/2 Aug[usti]475, som enligt Ryska tideräkningen är sjelfva Eliæ-dag, ingår enligt allmogens
metheorologiska observationer ett nytt tidskifte.
☙ Den wanliga myggen ❧ börjar småningom aftaga
och efterträdes af en mindre476, ännu mera beswärlig art af samma slags ohyra; skarpa nordanwindar afkyla luften; himmelen antager en förtörnad uppsyn och låter sin wrede nedrasa öfver
jorden i häftiga skurar. En solskensdag hör wid
denna tid redan till undantagen och utgör477 wanligen ett förebud till åska och owäder. Gräset gulnar, träden fälla sina löf, änder och gäss begynna
småningom sitt återtåg. De bland infödingarne,
hvilka under sommaren bedrifvit fiskafänge wid
Jenisej, draga sig till skogsbygden eller tundrorna,
och alla handelsskutor hasta att uppsöka en säker
hamn undan de fruktade stormarna.
På denna sena årstid inträffade äfven min
afresa ifrån Turuchansk till den 567 verst nedanföre belägna byn Dudinka478. Ehuru verkställd i en
större, däckad båt war likwäl denna resa förknippad med mödor och faror af alla slag. De nordliga
☙ windarne föranledde nästan hwarje dag ❧ ett lägre eller kortare uppehåll wid någon öde strand, der
fartyget ofta war i fara att krossas emot klippor
och sandbankar. Esomoftast sönderslogs rodret,
och wid ett tillfälle förlorades till och med ankaret – att ej tala om smärre skador, hvilka dagligen
According to Castrén’s travel diary (see p. 1190) this happened in 1839.
slutet af Julii ǁ den 20 Julii/2
Aug[usti]
In the Gregorian or New Style
date Castrén is mistaken by
one day. 20 July Old Style was
equivalent to 1 August New
Style in the 19th century. (TS)
mindre ǁ änn[u]
utgör ǁ är
Dudinka is situated at the
mouth of the river of the same
name at N69°23′50″ E86°10′58″.
(TS)
841
Itineraria 5osa 1845_49.indd 841
21.8.2019 16:24:07
�Itineraria
föranledda ǁ wållade
endast ǁ m[edföra]
Sättet […] hundar ǁ Detta sätt
att färdas [It cannot be said
if the alteration is in Castrén’s hand or by the editor of
NRF.] ǁ SKSA A721 (1846): Detta sätt att färdas
en ǁ ett
som […] ifrån ǁ som med ängsliga nödrop flytta från d[en]
inträffade. Dessa af owädret föranledda479 widrigheter ökades af en städse rådande fuktighet, som
icke allenast förderfwade provianten och särskildta rese-persedlar, utan äfven öfvade ett menligt
inflytande på hellso-tillståndet ombord. Det kan
wäl synas, såsom skulle en resa af några hundra
verst utmed strömmen äfven i värsta fall endast480
medföra en pina af några få dagar; men så är dock
ej förhållandet. Nedanom Turuchansk hejdar Jenisej sitt snabba lopp, och då flodens kraft numera
icke forthjelper den resande, nödgas han i dessa
folkfattiga bygder skaffa sig fram med hundar.
Dessa spännas allt efter omständigheterne till ett
☙ antal af 4–8 kreatur framför en större båt. ❧ Man
fastbinder dem wid en lina, som med sin andra
ända är fästad wid masten eller fören af fartyget.
En fotgångare drifwer dem utefter stranden och
nödgas derwid anwända sin hela förmåga, för att
styra de extrawaganta lastdragarne. Sättet481 att
färdas i båt dragen af hundar är så utomordentligen långsamt, att man i bästa fall kanske gör en
dagsresa af 20 verst, men i missgynnande wäder
bråkar ifrån morgonen till aftonen på en fjärd af
fem eller tio verst. Härwid hinner den resande naturligtwis skänka en482 tillräcklig uppmärksamhet
åt videbuskarna venster och granarna höger om
floden, åt de oförgängliga ismassor, som wårfloden här och der qvarlemnat wid stränderna, åt de
tallösa skaror af svanar, wildgäss och änder, som483
i känsla af den kommande wreden med ängsliga
nödrop fly bort ifrån tundran. Roar det tilläfventyrs att göra en promenade på mosstufvorna
☙ wid stranden, så upptäckas öfverallt spår af ❧
räfvar, wilda renar, wargar och björnar. Af menniskor äro spåren något sällsynta, men om wäderleken ej är alltför missgynnande, kan man likwäl
hoppas, att efter en eller twenne dagsresor nå ett
842
Itineraria 5osa 1845_49.indd 842
21.8.2019 16:24:07
�Russia and Siberia –, Travel Reports
såkallad vinterläger484 (зимовье), som wanligen
bebos af någon deporterad Rysse, men för det närwarande står öde, emedan Colonisterne485 på denna [årstid] idka fiskafänge wid sina sommar-stationer (лѣтовья), hvilka här på orten bestå dels af
tält, dels af usla rökstugor. Äfven träffar man
emellan Turuchansk och Kureika ett och annat486
näfvertält, som bebos antingen af en fattig
Tungus-familj eller af Imbatzka Ostjaker, eller
Öfra-Karasinska487 Samojeder. Dessutom uppehålla sig i det Schorachinska vinterlägret488, 40
verst nedanom Turuchansk några förryskade
Jakut-familjer, hvilka enligt sin egen uppgift för
☙ 100 år tillbaka inflyttat från Lena-floden. ❧ Wid
pass 365 verst nedanom Turuchansk finnes ett
winterläger, som benämnes Pláchina489 och består
af tre ömkliga kojor. I granskapet af denna by hade
Fursten för de Tasowska Jurakerne och en stor del
af den Furstliga slägten uppslagit sina sommar-tält,
för att enligt gammal sed bedrifva sitt fiskafänge
i490 Jenisej. I afsigt att sysselsätta mig någon tid
med nämnda folkstam, lät jag för mig och min reskamrat utrymma en af de förbemäldta kojorna,
hvilken föga öfverträffade en wanlig Ostjak-jurt.
Dagens491 [ljus] erhölls i denna studerkammare
genom en qvarters hög pappersglugg så sparsamt,
att man ofta midt på dagen nödgades arbeta wid
eldsljus. Härwid war det en icke ringa olägenhet,
att ljuslågan oupphörligt fladdrade för vinden,
som blåste in genom de bräckliga wäggarne. Ännu
menligare för arbetet war den förskräckliga rök,
hwarmed rummet uppfylldes wid eldningen, som
☙ på ❧ innewarande årstid d. ä. i början af Augusti
omöjligen kunde underlåtas. Mest stördes likwäl
studierna i nämnda rum genom de ewiga regnskurarna. Ehuru jag låtit reparera det genomskinliga
taket, inströmmade likwäl wattnet wid hwarje
vinterläger […] wanligen ǁ vinterboning (зимовье), hvilket
wanligtwis
Colonisterne på ǁ 1. en ǁ 2. <-> ǁ
3. Colonisterne wid
annat ǁ 1. <annall> ǁ 2. jurt ǁ 3.
<nalt>
Öfra-Karasinska ǁ 1. Bajichinsk[a] ǁ 2. Karasinska ǁ 3. Nedra-Ka[rasinska]
vinterlägret […] några ǁ vinterlägret några
The Island of Plaxinskij is situated at N67°49′13″ E86°31′6″.
(TS)
i ǁ wid
Dagens [ljus] ǁ SKSA A721
(1846): Dagen
843
Itineraria 5osa 1845_49.indd 843
21.8.2019 16:24:07
�Itineraria
upphöra ǁ in[packa]
The River Xantajka runs into
the Enisej from the right (east)
at N68°6′46″ E86°30′12″. (TS)
Igarka at N67°27′10″ E86°31′53″.
(TS)
af ǁ SKSA A721 (1846): med
å, som här ǁ bäck, som wid
sjelfva
blomster ǁ SKSA A721 (1846):
blommor
häftigare regnwäder med sådan häftighet, att man
nödgades upphöra492 med allt arbete, inpacka sina
papper och skydda sin egen person på samma sätt,
som under bar himmel. Till råga på alla dessa förtretligheter kom slutligen bekymret om de ting,
som till lifvets nödtorft och uppehälle fordras.
Efter tre weckors wistelse i Plachina flyttade
jag till det 40. verst nedanföre belägna Chantaiska
vinterlägret493 och fortsatte här mina studier ännu
i åtta dagar, eller intill dess Jurakerne gjorde uppbrott ifrån Jenisej. I Chantaika blir den resande
gladt öfverraskad af en kammare med ordentlig
☙ ugn och stora, ❧ ehuru något bristfälliga glasfönster. I stället för den svarta och wederwärdiga
fiskoljan (warka), hvarmed han i saknad af egen
matsäck måste nöja sig i Plachina, Igarskoje494
m. m., framräcker Chantaika-mor en oljekruka
af495 den hvitaste mjölk. Utom ett godt herberge
äger Chantaika fördelen af en skön natur, i synnerhet wid den lilla å496, som här utfaller i Jenisej.
Den resande skall ej ångra sin möda, om han på
den ojemna stranden banar sig fram några verst
uppför ån. Må han ej glömma att här taga sitt
afsked af lunder och ängar, och gröngräs och
blomster497. Sin nästa promenade gör han kanske
på tundrorna wid Dudinka, och hvad han der kan
finna utöfwer sanka kärr, mosstufvor och widebuskar, det har jag under tre månaders vistelse på
ort och ställe ännu ej mått upptäcka.
844
Itineraria 5osa 1845_49.indd 844
21.8.2019 16:24:07
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Appendix .
☙ ❧ Det498
heter499 wäl, att fisken sålunda förtärd,
skall skydda emot skorbutiska sjukdomar, men
jag förmodar likwäl att den500 Sibiriska Ryssen
för sin hellsas skull hvarken501 skulle försaka
salt, bröd eller brännwin, om dessa articlar endast
wore honom bättre tillgängliga. Det502 sanna förhållandet är emellertid sådant, att hela den Jeniseiska norden, som genom503 sitt rika pelswerk
tillförene ansågs utgöra Sibiriens guldland, efter
anläggningen af guldvaskerierna och den härigenom föranledda stegringen af priset på alla lifsförnödenheter nedsjunkit i det allra djupaste
elände. Det Turuchanska landet, som genom504
sin aflägsenhet och fattigdom505 på producter ej
☙ kan taga någon väsendtlig skade-er❧sättning på
waskerierna, lider naturligtwis mest506 genom
dessas tillwaro. För att rädda dess bebyggare ifrån
total hungersnöd507, har kronan nödgats taga
dem på rota och under hela wintern försörja dem
med bröd, hvilket wäl utdelas i egenskap af lån,
men föga torde kunna återbetalas.
Dessa riksens fattighjon utgöra annars en
egen508 mikrokosmos, som den resande ej utan
ett wisst intresse åskådar. Han finner509 här
Moskowiter, Polackar, Malorossianer, Liffländare,
Judar, Zigenare, Tatarer, Jakuter, Permjaker, Ostjaker, Samojeder, Tunguser o. s. v. I religiöst hänseende indelas ortens510 bebyggare allmänneligen uti tvenne classer, af hvilka den ena
☙ innefattar511 blott rättrogna Greker, ❧ den512
andra åter alla Duchobortser, Raskolniker, Katoliker, Protestanter, Judar, Muhamedaner och samtliga individer af den Samojediska, Tungusiska,
Ostjakiska trosbekännelsen. De rättrogna äro till
The mscr fragment KK Coll.
539.26.19 p. 169–176 consists of
four sheets of ca. 18 x 22 cm. Cf.
p. 828–830.
heter ǁ säges
den […] Ryssen ǁ Ryssen
hvarken ǁ ej
Det […] förhållandet ǁ Nu är
förhå[llandet]
genom […] tillförene ǁ tillförene
genom sitt rika pelswerk
genom […] taga ǁ ej kan tag[a]
fattigdom ǁ bristen
mest ǁ allra m[est]
hungersnöd ǁ ~ och död
egen ǁ 1. ege[n] ǁ 2. särsk[ild] ǁ 3.
~ art ǁ 4. ~ slags
finner här ǁ träffar här folk af
många skillda tungomål, såsom
ortens bebyggare ǁ de
innefattar blott ǁ blott innefattar
den ǁ men
845
Itineraria 5osa 1845_49.indd 845
21.8.2019 16:24:07
�Itineraria
menniskor, hvilka ǁ folk, som
nästan […] af ǁ består af idel
förrymmare ǁ tullförsnillare, ~,
menedare, hexor och månglerskor
herre […] botten ǁ 1. en liten herre ǁ 2. ant[ingen] ǁ 3. sjelf ǁ 4.
herre i werlden ǁ 5. ~ eller åtminstone en förnäm stor herres
kammartjenare lakej dräng ǁ 6.
eller till och med en beklädt ett
litet statens tjenare ǁ 7. arbetare i statens tjenst ǁ 7. sjelf herre
på eg[et] – The sequence of the
changes is unclear.
De […] bekomma sig ǁ Med undantag af Duchobortserna träffas i Turuch[anska] området
här högst få indivi[der] deporterade, som wäcka den resandes
deltagande; de öfriga äro alla till
största delen förhärdade syndare, hvilka låtit olyckan föga bekomma sig och
alla […] näringar ǁ 1. sina ǁ 2. alla
slags olofliga handtwerk och
näringsfång
Alltid […] lättare ǁ Wisserligen
är wäl en mensklig känsla lättare alltid
ishårda ǁ isiga
men […] resandes ǁ men någon
ting rätt wackert och bewekande intagande har jag hos bland
det wanliga slaget af deporterade endast funnit hos en äldre qvinsperson ifrån Stor-Novgorod, men de förmå dock ej
wäcka den resandes
draga […] deltagande ǁ wäcka
ett särdeles deltagande hos den
resande
deltagande ǁ 1. känslor ǁ 2. medlidande
vissa ǁ en wiss
Den […] qvinnan ǁ 1. Hon ǁ 2.
Den stackars <raskan>
största delen af det slags menniskor,513 hvilka i
Sibirien betecknas med namnet: olyckliga och
nästan514 endast består af tjufvar, lurendrejare
och förrymmare515, myntpreglare o. s. v. Man
träffar bland detta folk en och annan indiwid,
som föreger sig hafva varit herre516 på eget botten men största delen af deporterade i Turuchanska gebietet lärer dock bestå af lifegna, hvil☙ ka synas vara sitt öde wäl värda. ❧ De517 äro
öfverhufvud taget förhärdade syndare, hvilka, i
stället för att låta olyckan bekomma sig, tvertom
anse sig nu ega ett privilegium att bedrifva alla518
slags olaga fång och näringar. Alltid519 är wäl en
mensklig känsla lättare framlockad ur deras, än
de infödda Sibirjakernes ishårda520 hjertan;
men521 bland det wanliga slaget af deporterade
☙ träffas dock sällan ❧ någon individ som i n[å]g[o]n högre mon förmår draga522 till sig den resandes deltagande523. Jag erinrar blott en äldre
qvinsperson, som genom berättelsen om sin deportation wäckte hos mig vissa524 medlidsamma
känslor. Den525 stackars qvinnan hade under
Franska campagnien526 förälskat sig i en ung soldat, som å527 sin sida warit henne af själ och hjerta tillgifven.528 Den Ryske soldatens kärlek är,
som bekant, sällan af det ridderliga slag, som will
offra sig för ära,529 fosterland eller någon högre
idé, utan530 tvertom af en531 så egennyttig beskaffenhet, att532 den för sitt sjelfbestånd låter
allt det öfriga fara. Inseende att en Fransk kula
kunde göra ett533 spratt i den påbegynta kärlekshandeln beslöt soldaten534 att535 rädda sin kärlek
☙ på bekostnad af tjensten. Han rymde ur ❧ ledet
och öfvertalte älskarinnan att536 blifva sig följaktig, under försäkran, att han nog skulle etc. Redan dessförinnan hade han öfvertalt älskarinnan
att öfvergifva537 sin rättmätiga herre, under
846
Itineraria 5osa 1845_49.indd 846
21.8.2019 16:24:07
�Russia and Siberia –, Travel Reports
The Franco-Russian war of 1812.
(TS)
försäkran538 att han skulle539 finna en säker fristad för deras ömsesidiga540 kärlek. I541 besittning af fågelns frihet542 ilade nu de begge älskande sin543 dunkla framtid till möte. Deras wäg
☙ gick genom ❧ öde544 skogar och war förenad
med svårigheter, hvilka545 tidigt kommo älskarinnan att minnas546 sin fördna och rättmätiga
herre, hos hvilken hon tillförene i ostörd547 ro
hade fått548 njuta af detta lifvets goda. Innan kort
kom äfven lagens hand och lade sig tung öfver
den unga kärleken. Äktenskapet upplöstes och
de älskande blefvo dömda att deporteras till
”hvar sin aflägsna vrå i Sibiriens öknar.” Här hafva de nu lefvat i mera549 än trettio år, utan hvarken se, eller höra af hvarandra. Emellertid har
älskarinnan låtit550 fjettra sig med starkare band
vid en an[nan] make och lefver nu på sitt vis förnöjd en annan551 make. Sin ”ungdoms dårskap”
fortfar552 hon dock alltid att begråta och längtar
☙ städse553 ❧ att ”ännu en gång få återse Novgorods klara sol.”
Ett särskildt slag af deporterade utgöra de
under namn af Duchobortser allmänt kända religiösa svärmare. Oaktadt sina möjliga religiösa frivillelser dem jag här förbigår hysa likwäl
anhängarne af denna utbredda religions-sekt
många egenskaper, hvilka åtminstone hos en
ytlig betraktare wäcka de warmaste sympathier.
Härtill bidrager till någon mon redan det ädla,
wackra utseendet, som på ett öfvermåttan fördelaktigt sätt utmärker Duchobortserna framför
ortens öfriga554 bebyggare.555
å sin sida ǁ i och för sin kar
tillgifven. ǁ 1. ~ Soldaten ǁ 2. ~
Emedan soldaten insåg
ära, ǁ ~ sanning,
utan tvertom ǁ twertom
en så egennyttig ǁ den egennyttiga
att […] fara ǁ 1. som will bestå ǁ
2. att den för sitt sjelfbestånd
uppoffrar allt annat
ett spratt […] kärlekshandeln ǁ
1. en ända på kärleken ǁ 2. ett
spratt i hans kärlek
soldaten ǁ den unga ~
att […] tjensten. ǁ 1. befria sig
ifrån denna och sätta sig utom
all fara, derigenom att han rymde från tjensten ǁ 2. befria sig
ifrån denna och sätta sig utom
all fara, derigenom att han rymde ur från ledet och förmådde
älskaren ǁ 3. sätta sig utom all
fara derigenom att han rymde
från ledet[.] Dess
att ǁ till
öfvergifva ǁ göra sig redo till
fly[kten]
försäkran ǁ föregifvande
skulle finna ǁ egde
ömsesidiga ǁ gen[sidiga]
I […] skogar ǁ 1. Så sväfvade färdades nu de älskande två på
kärlekens lätta wingar genom
skog och ödemark, med i besittning af fågelns frihet och fågelns fröjder. ǁ 2. Så sväfvade nu
de älskande två, efter den erotiska terminologien ”på kärlekens lätta wingar” sin fram
dunkla framtid till möte. Deras
wäg gick genom skog och ödemark
frihet ǁ ~ och fågelns fröjder
sin ǁ till
847
Itineraria 5osa 1845_49.indd 847
21.8.2019 16:24:07
�Itineraria
öde skogar ǁ genom skogar och
ödemark, der de
hvilka tidigt ǁ som snart
minnas ǁ tänka på
ostörd ro ǁ rikt mått
fått njuta ǁ njutit
mera än ǁ närm[are]
låtit […] förnöjd ǁ 1. tröstat sig
öfver förlusten öfver af sin
första make och kar lefver nu
förnöjd ǁ 2. älskare och lefver
nu förnöjd med starkare fjettrad
sin
annan ǁ ~, laglig
fortfar […] längtar ǁ 1. kan hon
dock icke förlåta sig ǁ 2. bittrat
begråter hon sitt brottet emot
”sin fordna herre som bevisat
henne mycket godhet och slutligen längtar hon
städse ǁ ~ af allt sitt hjerta
öfriga ‖ alla ~
bebyggare. ǁ ~ Tvertemot allmänna meningen tilltror jag
Duchobortserne jemväl till och
med äfven en vida högre fjällsadel, än hela det öfriga vänskapets deras samteliga samtliga
deras
This fragment does not directly belong to the travel report
above but it describes the same
part of the journey. The mscr
KK Coll. 539.26.19 p. 177–178
consists of one sheet of ca. 18 x
22 cm.
högre ǁ hela
Tscherno-ostroff. ǁ ~ Om anledning till Jurakernes nordliga
inwändning emot norr norden
norr <--> förtäljes följ[ande]
trad[ition] be
uppjagade ǁ uttro<--->
Samojederne ǁ ~ hafva
tvingat ǁ haf[va]
egentl. ǁ endast
Chantaiska ǁ Den ~ upravan
Appendix .
☙ ❧ öfra556
flodet af Wach samt högre557 upp wid Jenisej, der de uttryckl[igen] sägas hafva bott i nejden af det nu så k[al]l[a]de Tscherno-ostroff.558
Wid Jenisej blefvo Jurakerna uppjagade559 af den
Ryska befolkningen, och wid Tas sägas de Ostjakiska Samojederne560 wid sin inwändning ifrån
Tomska Gouvernementet hafva med härsmakt
tvingat561 dem att draga sig högre upp i landet.
Med Samojeder förstår man i Turuchanska
gebietet egentl[igen]562 de stammar, som nomadisera öster om Jenisej. De sönderfalla i officiellt häns[eende] uti följ[ande] fem så kallade
upraver:
☙ ❧ 1.
2.
3.
4.
5.
Chantaiska563, Sam[ojediska] Mandu.
Podgorodnaja564 Jur[akiska]565 Wai Sam. Bai.
Karasinska, Sam.566 Mungandji.
Awamska, Sam. Tau.
Badejewska567
848
Itineraria 5osa 1845_49.indd 848
21.8.2019 16:24:07
�Russia and Siberia –, Travel Reports
20
Tolstoj Nos den Nov[ember]
( Dec[ember]) .568
Den 16569 November [g. st.] infunno sig i Dudinka
några Dolgáner för att efter aftal beledsaga mig med
sina renar till Tolstoj Nos570. En af Dolganerne bekände sig till Christna läran och öfverraskade mig
på det högsta derigenom, att han vid afresan kastade
sig på knä framför Guds moders bild och uppläste en
lång bön för min välgång. Sedan denna lithania var
ändad, inpackade man mig i en så kallad balok, d. ä.
en med renhudar öfvertäckt släde, liknande till sin
yttre form ett aflångt skrin. Kl[ockan] 10 om morgonen skedde afresan från Dudinka och då jag efter en färd af 60 verst kröp ur skrinet genom dess
trånga sidolucka, gol tuppen sin sista nattväckt i
Samylowa. Detta vinterläger bestod, liksom de flesta
andra nedanom Dudinka, af blott ett enda litet hus,
hvilket sades tillhöra en Jeniseisk köpman, men för
det närvarande beboddes af en sjuttioårig qvinna
och en mansperson, som vid mitt inträde i stugan
föll mig till fota och i de mest ödmjuka ordalag bad
mig förlåta, att han ehuru Rysse till börden, var född
bakom tundran. Då detta fel i mina ögon endast var
en förtjenst, undfägnade jag mannen med en sup och
lät honom sedan berätta för mig allt hvad han visste
om sederna och lefnadssättet i sin födelseort Chatanga571. Midt under hans berättelser fylldes rummet
af Karasinska Samojeder, hvilka genom Dolganerne
hade blifvit underrättade om min resa och redan
en tid bortåt afbidat min ankomst till vinterlägret,
i afsigt att för mig få yppa sina sorger, såsom den
tillstädesvarande Fursten yttrade sig. Efter att hafva
Podgorodnaja ǁ Den ~
Jur. ǁ Sam.
Above this, Castrén has written: Jur.
Badejewska ǁ 1. Badäjewska ǁ 2. ~
Med undantag af stammarne
The travel report from Dudinka to Tolstyj Nos was probably
sent from Nazimovo on 22 February/6 March 1847. No mscr
exists. The report was published in Morgonbladet 33/1847
(3 May 1847), in Castrén 1855:
236–241, and in German in the
Bulletin of the Academy of Sciences of St Petersburg. Castrén
1847h; Castrén 1848j: 231–236.
16 ǁ NRF: 16 (28).
Tolstyj Nos is situated in Karaul at N70°7′0″ E83°11′0″. (TS)
Xatanga is on the river of
the same name at N71°58′41″
E102°27′52″. (TS)
849
Itineraria 5osa 1845_49.indd 849
21.8.2019 16:24:08
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
19 Rese-Anteckningar af Dr M. A. Castrén (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/60178ede16142d6628185fa727a6e74f.pdf
72d48b65f1375668db4472560e670243
PDF Text
Text
Lapland
2
Några dagar i Lappland1122
En qvarlefva af det rese-sällskap, hvarmed
den Tidningsläsande Allmänheten redan gjort
bekantskap på N:is 90 och 92 af Helsingfors’
Morgonblad för år 18381123, höll kring medlet af
sistledne Juli månad ett plenum i Peldovuoma
by och Enontekis Lappmark. Förnämsta ämnet
för rådplägningen angick den väg, de resande
borde taga för att med minsta möjliga omak
och omkostnader komma till Utsjoki.iii – Kapellanen i Enare D[urchman] och undertecknad hade redan i Kemi för sig uppgjort följande plan: nemligen, att i Wuontisjärvi (en by i
Enontekis) köpa sig en båt, dermed färdas fyra
mil uppför en fjällbäck, benämnd Käkkäläjoki,
låta draga båten en mil öfver fjället, derefter
bana sig väg utför den tremils långa Nuolasjoki (äfven en fjällbäck) och sedan på egen hand
fortsätta resan utför Enare- och Teno-elfvar.
Emot detta förslag gjorde Peldovuoma-boerne
många grundade anmärkningar. ”Käkkäläjoki,”
sade de, ”är strid och på denna årstid så grund,
att knappt en tom båt kan flyta derpå. För
att bära effecterna och draga båten öfver det
branta fjället, erfordras mycket folk, eller helst
iii. Vid skrifningen af Lappska nomina propria följa
vi här det allmänt antagna, ehuru mycket oriktiga
bruket. Rätteligen borde Utsjoki skrifvas Otsajoka,
Enare Anar o. s. v.
The article was originally published in Helsingfors Morgonblad
No. 2–4, 6–8/1839 (7, 10, 14, 21, 24
and 28 Jan. 1839) and most parts
of it in NRF I p. 10–33. Its manuscript has not survived and the text
is published here according to Hf.
Mbl. The reader is advised to read
this text in parallel with the travel
description published above.
The author refers to two letters
from the French geologist Eugène
Robert to the Russian Minister in
the Hansa Cities (Hamburg), Heinrich von Struve (1772–1851). Struve was also a geologist. The letters
refer to the same scientific expedition to Scandinavia, Lapland and
Spitsbergen (Svalbrd) that Castrén
mentions in his description of his
journey (see p. 77–78). Helsingfors
Morgonblad published extracts of
them in nos. 90/1838 (22 Nov.) and
92/1838 (29 Nov.). The former letter was written at Kaafjord on 29
August 1838, and the latter one in
Stockholm on 29 September 1838.
Robert also took part in the second
expedition and published two extensive scientific letters to Struve
as a special publication, Robert
1841. It remains unclear why Castrén wanted to associate also himself and his companions with the
French expedition here. See also
Hfors Mbl 84 and 86/1838, where
C.R. Ehrström published his account of the first part of Castrén’s
and the others’ journey. Deutsche
biographische Enzyklopädie 9: 796;
Wikipedia: Louis Eugène Robert,
https://fr.wikipedia.org/wiki/Louis_
Eug%C3%A8ne_Robert. (TS)
157
Itineraria 2osa 1838.indd 157
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Swedish currency was used in
Finland alongside Russian currency until 1850. Myllyntaus
1980: 340–341. (TS)
Castrén probably means the
source of the River Kietsimäjoki, known as Inarijoki in
its lower course. The River Kietsimäjoki begins at
N7609051 E417535 (N68°34′53″
E24°58′34″), but there is no actual lake there. (TS)
några hästar. Nuolasjoki åter är till och med under
flodtiden så grund, att båten måste dragas hela floden utföre.” Mera än skildringen af dessa mödor
afskräckte oss ifrån vår tilltänkta plan den försäkran, att Wuontisjärvi-folket knappt för hundrade
Riksdaler1124 skulle åtaga sig att vara oss behjelpligt. Denna uppgift öfverensstämde fulkomligt med
E[hrström]s, som några år förut på en vida lämpligare årstid begagnat samma väg, att dessa 8 milen
kostat honom sjuttiofem Riksdaler. Vi slogo projektet ur hågen. I detsamma uppkastades det förslag,
att vi, i ställe[t] för att köpa en båt i Wuontisjärvi,
skulle låta timra en ny vid Saunajärvi, der Enarejoki tages sin början.1125 Alla ropade bravo! och redan tillfrågades tillstädesvarande ”båtsmeder”, om
de ville taga sig verket an, då Erik Peldovuoma, en
äkta Finne, med satiriskt löje sporde oss, hvar vi
ämnade taga virke? Derjemte gaf han oss följande råd: ”Herrarne,” sade han, ”taga sina renslar på
ryggen, proviantera sig för 4–5 dagar och vandra
till Jorgastack (en by vid Teno-elf); der ären J säkre, att träffa Fiskare, som med beredvillighet skola
föra Er till Utsjoki utför Teno. Men,” fortsatte Erik,
”duger ej detta förslag, så gifves ej annat råd, än att
Ni tager den 20 mil längre och mångfaldt besvärligare vägen genom Enare.”iv Tvenne omständigheter förmådde oss att antaga det sednare förslaget:
1:o) ville B[lank], som åtföljt oss till Peldovuoma, i
sådant fall blifva vår reskamrat; 2:o) trodde D., att
hans åhörare ungefär vid det laget, då vi skulle inträffa i Enare, höllo marknad, d. ä. voro samlade för
att under några dagar förrätta sin andakt.
Nu var hufvudfrågan afgjord, och till öfverläggning förehades, huruvida å orten skulle finnas
någon duglig karl, som vore bugad att blifva oss
iv. Den som i god tid bestämt sig till en Lappsk resa, gör
klokt, om han under vintern låter anskaffa båt till Tscheskemjaur eller Saunajaur (?).
158
Itineraria 2osa 1838.indd 158
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
följaktig under resan. ”Jessjö och ingen annan är
lämplig till detta värf,” sade Erik utan betänkande.
”Jessjö,” yttrade en annan i rådsförsamlingen, ”skall
föra er fram; om han för er ofvan eller under vattnet
(veen yläsin eli alasin puolin) vet jag icke; men det
vet jag, att han för er fram.” Jessjö!” ”Jessjö!” ljöd
det från allas munnar. Jessjö inkallades och hade
ingenting emot förslaget. Till de loford, kamraterna
fortforo att slösa på honom, yttrade han ödmjukt:
”med Guds hjelp skola vi komma fram och åter.
Men,” fortfor han, ”Herrans vägar äro obegripliga;
endast Han vet, hvad hända kan. Derföre måste jag
först till Wuontisjärvi för att taga afsked af hustru
och barn. I morgon afton är jag här åter.” Församlingen upplöstes och enhvar begaf sig till hvila. Följande dagen åtgick till större delen under förberedelserna till resan. Den derpå följande instufvade
vi oss i en liten båt under tusende välsignelser och
välgångs-önskningar af byns välvillige innevånare.
Det var en regnig dag, då vi embarkerade, och
en regnig dag är en rätt ledsam sak för Lapplandsfarare, i synnerhet om de på 30 mil ej finna annat
tak öfver sina hufvuden, än de mörka molnen,v 1126
annan brasa, än den, som antändes vid roten af ett
träd, annan bädd, än den, som tillredes på en fuktig
mossa, eller, till förfång för ulfven, i någon bergsklyfta. Föreställningen om följande dagens mödor
bidrog i sin mon att öka ledsnaden. Ej ett ord vexlades; enhvar tycktes blott tänka på sig sjelf. Undertecknad, som hade den ledsamheten, att sitta något
obeqvämt, intresserade sig likväl i så motto för det
allmänna, att han började eftertänka, hvartill de
många effecterna vi medtagit, skulle behöfvas. 2–3
lisp[und] bröd tycktes vara mer än 4 karlar kunde förtära på 7–8 dagar; likaså 5 skålp[und] fisk,
An unknown reader in the early 20th century or earlier has
commented Castrén’s footnote in the copy digitized by
the National Library of Finland with a pencil note: “jasså!”
On the Internet: http://digi.
kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/
binding/393792#?page=2. (TS)
v. Det är en bekant sak, att Lapplands himmel sällan är
klar.
159
Itineraria 2osa 1838.indd 159
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Castrén refers to the first edition of the Kalevala, published
in 1835. The more extensive
version known at present as
the Kalevala was published in
1849. (KH)
Castrén assumed that the
Pohjola appearing in the Kalevala was a historical location
and he placed it in Biarmia, i. e.
east of Lapland. Siikala 2013:
47. The quotation from the Kalevala in the footnote: Kalevala
1835 VI: 241–246. (TS)
d:o kött. 3 kannor bränvin och 5 skålp. tobak voro
oundgängligen nödvändiga, för att mildra Lapparnes hjertan; men de digra renslarne, hvardera af
åtminstone 15 skålp[und]s vigt, hvarföre skulle de
medtagas? Erik Peldovuoma hade i ersättning för
50 spik, dem vi köpt för att begagnas vid båt-reparationer, skänkt oss en jernskopa och i min tanke
bevisat oss en verkelig tjenst. Upplysningsvis må
nämnas, att den sedermera kom oss väl till pass,
såsom öskar, tvättfat, punsch-bål, dryckeskäril och
kittel. – Också förargades jag ej litet öfver lappmudden, jag köpt i Peldovuoma, då i detsamma
ryggen kändes våt, och jag fann mig befogad träda den på mig. Denna metamorphos spridde någon
munterhet i sällskapet. Mudden hade blott en ärm,
var på somliga ställen luden, på andra bar, och räckte knappt till knäna, der ett par med remmar om
vadorna fastsurrade stöfvelskaft vidtogo. Min hvita
mössa och glasögonen bildade en skärande kontrast
emot den öfriga kostymen.
Ändteligen upphörde regnet; solen framskymtade emellan de glesnande molnen, och luftens innevånare flögo fram ur sina gömställen,
med glada lofsånger firande ljusets seger. Samtidigt
med denna förändring klarnade äfven Eriks panna.
Också han höjde sin stämma, och sjöng på Fädernes enkla melodi om Wäinämöinens första äfventyrliga färd till Pohjola, om flickan i norden, den
olyckliga återresan med flere af den Finska poesiens herrligaste alster. Öfverraskad att inom Lapplands gränser förnimma toner, som börjat blifva
sällsporda i Suomis dalar, frågade jag Erik, sedan
han slutat, hvarifrån Peldovuoma-boerne inflyttat.
”Du skall veta,” sade Erik, ”att vi härstamma ifrån
Ryssland (Karelen)vi 1127 och att min stamfar hette
vi. Att Lapparne med Ryssar förstå Karelare, är utom
allt tvifvel och behöfver intet bevis. Likaså visst är det,
att Päiviö-slägten verkeligen existerat och utmärkt sig i
160
Itineraria 2osa 1838.indd 160
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
Aisari. Denne hade åter en son, benämnd Päiviö,
som var far åt tre söner, hvilkas lof ännu genljuder
kring hela Lappland. Om du icke har dig någonting
bekant angående Päiviö-slägten, så skall jag i afton,
der vi tända upp eld och lägra oss, förtälja gamla
minnen om dess underbara bragder.”
striden mot Karelare. Jag lemnar derhän, huruvida den
Päiviö-slägt, hvarom Tornæus talar, är identisk med den,
som ännu fortlefver i folkets minne, ehuru skäl visserligen finnas för en sådan förmodan; – men jag appellerar
till Kalevala, der Päivilä och Päivän poika nämnas i varianterna, och förekomma uti fiendtligt förhållande till
Kaleva-ätten. – Hvad beträffar min berättares sägen, att
Päiviö-slägten härstammar ifrån Karelen, måste den lemnas i sitt värde. Det vissa är, att icke allenast Lapparne
tillegna sig den och dess bragder, utan äfven många Finnar anse den vara af rent Lappsk härkomst. – För öfrigt
får jag till vederbörandes bepröfvande hemställa, om det
icke vore mödan värdt och skulle lända så väl till upplysande af Finlands historiska förhållanden i forntiden,
som i synnerhet af Kalevala-dikten, att uppsöka och noggrannt anteckna de traditioner, Lapparne ännu äga om
sina strider med Karelare. Äfven i geographiskt hänseende kunde detta företag leda till vigtiga resultater. Så
t. ex. synes blott den omständigheten, att myther om Karelare ymnigast förekomma i Enare, och den sägen, att
de alltid styrt nedför Patsjoki lända såsom ett bevis till
för den förmodan, att Karelska stammen sträckt sig ända
till Ishafvet. Det är troligen Patsjoki fall (köngäs), som i
Kalevala skildras med följande ord:
”Jo laulo mokomat miehet
Rutjan koskehen kovahan
Kinahmen ilkiähän
Johon puut päin putoovat
Perin vierivat [sic] petäjät
Hongat latvoin lankiavat.”
Men härom en annan gång.
161
Itineraria 2osa 1838.indd 161
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Castrén seems to be thinking about Pindar’s ode, saying:
“[…] the gray-colored adornment of olive, which once /
Amphitryon’s son brought /
from the shady springs of Ister / to be the fairest memorial of the contests at Olympia.” Pindar 1997: 81 (Olympia
3 verses 12–15). I express my
gratitude for this information
to Mr. Arto Kivimäki.
The only context where
Heracles or Hercules is explicitly connected with the River Alpheios is when he led the
rivers Alpheios and Peneios to
make them clean the Augean
stables, but no olive trees are
mentioned in this connection.
Apollodoros 2004: 93, 95 (2,
88–89). (TS)
Castrén means bluethroat
(Luscinia svecica), often called
nightingale of Lapland. The
thrush nightingale (Luscinia
luscinia) is not found in Northern Finland. Luontoportti, http://
www.luontoportti.com/suomi/en/
linnut/bluethroat;
http://www.
luontoportti.com/suomi/en/linnut/thrush-nightingale. (TS)
Pätönen and Väinämöinen, cf.
Kalevala 1835 III: 79. The same
rune about Väinämöinen’s
boat carving is the only one
collected in Southern Lapland
where the Pätönen character
appears. Suomen kansan vanhat runot XII.1 No. 62–65, 67:
http://www.skvr.fi. (TS)
Solen var ännu högt uppe, då vi satte i land
och lägrade oss tätt invid den sakta sorlande bäcken
uti en herrlig lund af yfviga björkar. Sällsynt i Lappland, påminte den om de oliver, som Hercules säges
hafva planterat vid Alphei stränder.1128 Här hörde
jag för första gången de mångfaldt omvexlande
tonerna af nordens näktergal (Satakielinen).1129 Det
förekom mig, liksom hade näktergalen utvalt lunden till sin bostad, och liksom vore hans sång egnad till en välkomst-helsning åt de sällsamma gästerna. Emedlertid lockade röken ifrån den i luften
fladdrande brasan till vår åsyn en ren, som ställde
sig vid branten af en utstående klippa på motsatta
stranden, men ilade bort inom några ögonblick af
fruktan för den skoningslösa jägarens kula. – Redan hade Philomela tystnat och Trollius tillslutit
sina knoppar, då Erik väckte mig, der jag stod lutad
mot en björkstam och betraktade den i vågen oroligt sprittande skuggan af björkens blad, ifrån mina
fantasier och erbjöd sig att påbörja den utlofvade
berättelsen om Päiviö-slägten. ”Men,” sade han,
”medan jag slutar min qvällsvard, kan du emedlertid, hellre än stå sysslolös och se på de onyttiga
girsarna, gå i skogen och afskära några tvågreniga
qvistar, hvilka jag sedermera skall begagna för att
lemna dig en åskådlig bild af Päiviös vildrens-fängen (vuomenet).” Jag åtlydde befallningen och satte
mig derefter vid Eriks sida för att åhöra hans berättelser om Päiviös hjelte-ätt.
”I fordna dagar,” så började Erik, ”då Finnar
och Lappar ännu lefde broderligt med hvarandra,
och hvardera folket bodde i Finland, var det icke
så fredligt i Norden, som nu. Ifrån långt aflägsna
trakter och främmande verldsdelar kom ett folk,
som ville bemäktiga sig Finland och underkufva
dess gamla innevånare. Då uppmanade den åldrige Pätönen sin son Wäinämöinen1130, att ställa sig
i spetsen för Finnar och Lappar, samt förjaga de
162
Itineraria 2osa 1838.indd 162
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
nykomna gästerna. Sjelf gammal vorden kunde han
icke deltaga i striden, utan ville i dess ställe anordna
en smidja i någon bergsklyfta och smida männer
förödande svärd. Nu börjades en strid på lif och
död. Männer föllo å ömse sidor såsom tallar i skogen. De våra segrade, och fienden drog sig på andra
sidan hafvet. – Långt efter dessa tider, och sedan
Lapparne dragit sig till den yttersta Norden, blefvo
de ofta oroade af Ryssar (Karelare), som i stora skaror invandrade för att plundra och röfva. De foro
fram värre än vargar och björnar, plågade menniskor på allt upptänkligt sätt, tills de fingo veta,
hvar skatterna voro nedgräfde. Ej förr än de fyllt
flere båtar med silfver och andra dyrbarheter, tågade de till sitt eget land för att följande år återkomma och bedrifva samma ofog. Det var i striden mot
desse röfvare, som Päiviö-slägten i synnerhet utmärkte sig. Om du kommer hit någon vinter, medan Lapparne ännu äro här med sina renar, så skola
de berätta för dig många sagor om de hjelte-bragder, hvilka så väl fadren, som sönerna utöfvat. Men
jag tror icke gerna annat än hvad jag sjelf sett; ty
det heter i ordspråket: ”vanhain valhet nuorten
todet.” Således skall jag om Päiviö-fadren allenast
förtälja, huru han fångade vildren med sina vuomenet, hvilka ännu i dag anträffas på flere ställen.”
Af de qvistar, jag bragt ur skogen, andordnade nu
Erik ett vildrens-fänge i miniatur och lemnade derå
ungefär följande beskrifning: Päiviö hade nedhuggit en mängd stora, tvågreniga granar och i toppen
sålunda fastgjort begge grenarne, att han trädt dem
igenom ett med hål försedt bräde. Dessa granar begagnade Päiviö till störar vid tvenne gärden, hvilka
bilda en allt mer och mer smalande ingång till ett
tåg, som formeras af tvenne vanliga och parallelt
löpande gärden. I ändan af tåget finnes trenne upphöjningar, som äro gjorda af mossbelaggda stockar;
de äro alla 3–4 alnar höga och ungefär 100 famnar
163
Itineraria 2osa 1838.indd 163
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Ounastunturi (Fi.)/Ovnnesduottar (SaaN) is a fell in Enontekiö
and Muonio, N7575835 E368792
(N68°15′55″ E23°49′26″). Its highest point is 725 m above sea level. It is unclear what Erik meant
with ‘Suinarova’. There are several place-names beginning
with Suina in Enontekiö. (TS)
Pasmarova (Fi.)/Basmaroavvi
(SaaN) is situated at N7589709
E392027 (N68°23′58″ E24°22′16″).
(TS)
Guovdageaidnu (SaaN)/Kautokeino (No.)/Koutokeino (Fi.)
is in Northern Norway at
N7676798 E820627 (N69º0ʹ45ʺ
E23º2ʹ28ʺ) and today it is the
most important centre of Saami
culture in the North Calotte
region. Kárášjohka (SaaN)/
Karasjok (No.)/Karasjoki (Fi.)
is also in Northern Norway, at
N7742290 E909614 (N69º28ʹ19ʺ
E25º30ʹ40ʺ). Sandesaari (in the
footnote), cf. p. 236: Sadesaari.
(TS)
Lake Venejärvi (Fi.)/Venejávri (SaaN) in Enontekiö,
N7590297 E394863 (N68°24′21″
E24°26′22″). (TS)
ifrån hvarandra. Gran-gärden äro ¼ à ½ mil långa,
och det vanliga gärdet sträcker sig ifrån 2 ända till
5 mil (t. ex. ifrån Suinarova till Ounastunturi1131).
Allt detta hade Päiviö helt allena tillvägabragt samt
derpå med sitt folk på skidor drifvit vildrenarne i
tåget och jagat dem utför nämnda branter. Om renarne kommo oskadde nedför dem alla, så blefvo
de ändock sluteligen fångade inom ett stängsel, som
Päiviö gjort efter sista upphöjningen. ”Ändamålenligheten af denna uppfinning,” fortfor Erik, ”kan du
inse deraf, att Päiviö på en enda gång fångat öfver tusen renar med sin ”vuomen” i Pasmarova1132.
Päiviö blef följakteligen mäkta rik, och bestod hans
rikedom, likasom de fleste Lappars ännu i dag, uti
renar. Derjemte hade han i sin tjenst trettio drängar
och trettio pigor, ägde mycket silfver, fiske-vatten
och lägerställen (kenttä)vii 1133. Men silfret hade
han kort före sin död nedgräfvit vid sin ”kenttä”
i Wenetjärvi1134, utan att någon förmått upptäcka
skatterna.”
”Ryktbarast ibland Päiviös tre söner är Olof.
Stor, stark och modig, såsom fadren, hade äfven han
gjort till sitt lefnadsmål att bekriga Ryssar. Då han
en gång ärnade företaga sig en resa och fruktade
att fienden under tiden skulle göra ett besök i hans
hem, så bar han en ofantlig stock på fjället utanför ingången till sin kåta och bad hustrun säga åt
fienden: ”Meiän poika sen kanto.” Kort efter hans
afresa kom äfven en skara Ryssar för att plundra.
Men innan de grepo verket an, fästade stocken deras uppmärksamhet. De kunde icke begripa, huru
vii. I sjelfva verket tror man sig kunna uppvisa hans
lägerställen i Enontekis, Kautokeino, Karasjoki, Kittilä,
Enare och Utsjoki. I Enare säges hans kenttä varit på Sandesaari, der familjen Juutua nu har sitt sommarläger. Äfven i Sombio har man vid Luiro-elf visat mig stället, der
Päiviö bott. Uti en gammal Communion-bok i Sodankylä
förekommer namnet Hans Päiviö.
164
Itineraria 2osa 1838.indd 164
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
Päiviö here as a surname
meaning Olof. (TS)
den blifvit förd uppför det branta fjället, och begärde en förklaring af Olofs unga hustru. Hon svarade,
såsom hennes man befallt. Ryssarne föllo i största
förvåning, då de hörde, att en ung qvinna kunde
vara mor åt en så stark son, och afstodo ifrån plundringen. Emedlertid beslöto de att afvakta hans återkomst, för att, om möjligt, bringa honom om lifvet. Men då Päiviö1135 kom, vågade ingen angripa
honom. Likväl försäkrade Ryssarne skrytsamt, att
i deras land fanns en kämpe, som var hans öfverman, och föreslogo, att Olof skulle följa dem åt och
mäta sin styrka med hans. Olof emottog anbudet
och for till Ryssland. Då kämparne möttes och helsade hvarandra med handslag, krossade Ryssen
Päiviös hand. Päiviö grep sin motståndare om lifvet, och slog honom till marken. Ryssen steg upp
och angrep i sin ordning Päiviö, men hade samma
öde. Nu varnade honom Päiviö att icke mera försöka sin lycka. Desto mera förgrymmad rusade
Ryssen på Olof, hvilken för tredje gången slog sin
fiende till marken och besparade honom mödan att
vidare uppstiga.”
— ”När Päiviö en gång vandrade i skogen, såg
han en Staloviii i beråd att lyfta en oerhörd sten.
viii. Beträffande Lapparnes föreställning om Stalok,
såsom ett mennisko-ätande slägte, se Helsingfors Morgonblad för 1838, N:o 92. L. L. Læstadius håller dem för
ett historiskt folk. Märkeligt är, att många Lappar ej äga
någon kunskap om Päiviö-slägtens strider med Karelare,
men deremot veta förtälja, att den stått i fiendtligt förhållande till Stalo-folket. I det följande kommer att anföras
en berättelse, huru Päiviö Isak sköt en Karelsk höfding.
Enligt andra var Karelaren en Stalo. – En vanlig, kanske
sednare, föreställning om Stalok är den, att de i osynlig
gestalt förfölja menniskor och tvinga dem att brottas med
sig. Segrar Stalo, så dödar han utan skonsmål sin motståndare och äter upp honom. Det är en Lappland vida
utspridd sägen, att en Reisivuono-Lapp för fyra år tillbaka brottats med Stalo och besegrat honom. Stalok säges
165
Itineraria 2osa 1838.indd 165
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Men då Stalo icke mäktade dermed, tog han sig före
att i sakta mak vältra stenen. Obemärkt åskådade
Päiviö en stund Stalos företag; derpå framträdde
han ur sitt gömställe, skrattade åt Stalos svaghet
och bar den till sitt bestämda ställe. Af fruktan för
denne mäktiga fiende gaf sig Stalo att springa. Päiviö lät honom fara, men ångrade sig kort derpå och
började förfölja mennisko-ätaren. Stalo hoppade
öfver Näytämä- (Neid-) floden; Päiviö gjorde detsamma, ertappade Stalo och dödade honom.ix
— ”Till bevis på Olofs styrka länder ock följande händelse: Då Päiviö ätervände ifrån en notfärd, öfverfölls han på Enare träsk af motvind och
svårt väder. Hellre än att ro och kämpa med vågorna, som hotade att fylla hans af en not och mycket
fisk lastade båt, beslöt han att lägga i land vid en
holme, kastade den tunga båten på skullran och bar
den öfver land.”
— ”På sin snabbhet har Päiviö ådagalagt lika
utomordentliga prof. Det var Päiviös sed att aldrig
förfölja vildrenar, om de ej voro flera i skocken. Sig
hände, då Päiviö var stadd på en vildrensjagt med
sin trogne dräng och ständige följeslagare Wuolleb
(Olof) Walle, att denne började förebrå sin husbonde, för det han i stället för att fånga en vildren, som
jemte sin kalf sprang förbi dem, skrämde bort renarne. Päiviö gaf sig att förfölja dem, dödade modren med sitt spjut och fångade kalfven lefvande,
skänkte dem sedan med förakt åt sin anspråkslöse
tjenare.”x
numera uppehålla sig på hafsöarne, dit de tagit sin tillflykt straxt efter Christendomens införande.
ix. Denna och nästföljande berättelser om Olof Päiviö
äro äfven och i synnerhet allmänt gängse i Enare.
x. Annars visar Päiviö mycken aktning för Walle. Så t.
ex. ger han vid fiskfängen alltid största fisken åt drängen.
166
Itineraria 2osa 1838.indd 166
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
See also Itkonen, T.I., 1948 II:
308. (TS)
Goavddis.
— ”En dag förföljdes Päiviös fårahjord af en
varg. Päiviö börjar sätta efter vargen, fattar tag i
svansen och krossar vargen mot en klippa.”
— ”Då ingenting förmådde motstå Päiviös
handfasta arm, och sjelfva Stalo icke vågade mäta
sig med honom i styrka, öfverlade Päiviö i sitt sinne,
huru en strid med björnen månde aflöpa. Derpå går
han i skogen, väcker björnen ur sitt ide och nedlägger den starke utan några vapen.”
Sina sista bragder utförde Olof för trons seger.1136 Han hade sjelf varit en nitisk Afgudadyrkare; men då ryktet om den nya läran nådde hans
öron, beslöt han att sätta de hedniska makterna på
prof. Han slog på kuobdies (spåtrumman)1137 för att
af bjellrornas klang utforska, huru hans tillämnade
vildrensjagt skulle aflöpa. Trumman gaf ett gynsamt
förebud, men löftet svek. – Gudarne åter pröfvade
Olof på följande sätt: Han satte sig att flinta upp eld
i regnväder och anropade sina Gudar om bistånd.
Men då hans förehafvande icke lyckades, vände han
sig till den Ende Guden, och straxt tändes fnösket. –
Efter dessa prof uppbrände Olof spåtrummorne,
nedref Seiderna och förstörde allt, hvad han
öfverkom af hedniska monumenter.xi
xi. I sammanhang härmed anföre vi ur Prosten och Kyrkoherden Mag. Tornaei ”beskrifning öfver Torneå och
Kemi Lappmarker, förf. år 1672” följande berättelse: – –
”uti en by Päldo-Järf, bodde en Lapp, Päder Päiviä, en
ärlig, välbehållen och Gudfruktig Lapp. Han vardt död
för två år sedan och hade många söner, hade ock en tid
i förstone med alt sitt husfolk troligen tjänt och dyrkat
sin Seita; men det hände sig en gång, att Renarne begynte mycket dö för honom, derföre han anropade och
flitigt ärade Seitan, men det halp intet, Renarne dödde
immerfort. På sistone drager han med alla sina söner
til afguden, förer med sig många Lass torr ved, pryder
vackert med friska granqvistar kring om, gifver honom
offer, de hudar med bellingar, horn och hufvud, som han
af de döda Renar dragit hade, falla alla på knä, innerligen
167
Itineraria 2osa 1838.indd 167
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
The place-name is missing.
Castrén also marked two asterisks here as the sign of a footnote, but there is no footnote.
(TS)
”Mätt af år och ära begaf han sig på sistone
hela trettio milen till1138, för att i Herrans hus öfva
sin andakt. Der hvilar hans stoft i vigd mull.”
Sedan Eric ledsagat Olof Päiviö till sin hvilostad, började han tänka på sin egen hvila under
nattens återstående timmar. Emedlertid förmådde
jag honom att ännu förtälja några traditioner om
de begge öfriga Päiviö-sönerna.
”Isak Päiviö,” fortfor han således, ”utmärkte
sig såsom bågskytt. Hans säkerhet att skjuta var så
stor, att han träffade harren, då den slog. Också han
förföljde Ryssar och utförde bland andra följande
värf: I spetsen för en skara Ryssar, som härjade i
Lappland, stod en från hufvud till fot kopparklädd
höfding. I sin rustning var Ryssen så styf, att han
icke kunde föra gaffeln till munnen, då han åt, och
bedja Seitan, att han med något tekn sig uppenbara ville,
om han en Gud vore: När på sådant tecken intet syntes,
ändock de hela dagen lika som Baals Propheter (I. Reg. 18.)
tilbedit hade, stodo de up ifrån sin förmenta gudelighet
och kastade all den torra ved som de medfört hade uppå
afguden, och tände eld på honom och så upbrände hela
Bys afguden: då hans Pagani ville dräpa honom derföre,
svarade han lika som Gideon (Jud. 6.): Låt afguden hämna
sig sjelf på mig. Denne Lappen Päiviä, var så fast i sin tro,
at då öfverdådige kämpade emot honom, och sade sig vilja
trolla honom, begynte han sjunga emot dem Trones och
Fader vårs sånger. Item Nu bedje vi then Helige And. O! tu
helige Ande kom, slit sönder djefvulens snaro etc. Han brände sedan alla Seitar, hvarest han dem fann, och sände sin
äldsta Son, som hette Vuollaba til at bo i den namnkunniga Lappebyn Eenar, som skattar til tre Konungar, at han
där måtto förbränna alla deras afgudar och Seitar, hvilka i
den byn rätt många voro, det Wuollaba ock efterkom, och
derföre måste han dem undfly til annat Konungarike Norrige, der bor han än.” – – – Det är just härpå, jag grundat
min förmodan om identiteten af Tornaei Päiviö-slägt med
den af oss omtalta. Men Lapparnes strider med Karelare
måste förflyttas till en långt aflägsnare tid. Må hända har
man på Päiviö tillämpat äldre traditioner.
168
Itineraria 2osa 1838.indd 168
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
måste derföre matas af sin dräng. Päiviö, som länge
lurat på höfdingen, fick ändteligen öga på honom,
just då han höll på att göra sin måltid. Päiviö spände sin båge, och då drängen förde gaffeln till munnen, flög en pil, som träffade gaffelns skaft och dref
den i halsen på Ryssen.” –1139
”Tredje Päiviö-sonen säges hetat Johan. Han
var en mäktig trollkarl, sådana numera ej födas i
Lappland. Här har det gamla trollslägtet dött ut; i
nedra landet skola stora trollkarlar ännu finnasxii;
men Lapparne kunna endast ”vända ögonen” på
menniskor och utskicka sina tjenste-andar på de
sjelfve eller deras boskap. Deremot kunde de i fordna dagar åstadkomma hvad helst de ville. Män och
qvinnor voro lika indrifna i konsten. Hvad nu Johan
Päiviö beträffar, så vill jag berätta, huru han förgjorde en mängd Ryssar, som tagit honom till vägledare till någon ort, der rikt byte var att förvänta.
Johan förde dem till en brant på Pallastunturi, och
lät klockor ljuda, eldar lysa och byar synas under
berget. Dit går vägen, sade han; men för att ingen
må taga vilse i den mörka natten, skall jag gå förut
med ett bloss i handen. I detsamma kastade han sitt
bloss utför branten, men blef sjelf stående på berget,
osedd af fienden. Ryssarne ilade dit de sågo elden
fara och förgingo så i afgrunden.”xiii
This tradition is told in connection to both Päiviö and
Laurukainen. Bartens 2017: 70–
73. (TS)
xii. Såsom bevis på forntida trollkonst har jag hört
omtalas följande händelse: En Finsk trollhexa skickade
i veckans början allt sitt folk ut på ängen, och lofvade
Lördagsaftonen sjelf komma för att se, huru arbetet lidit,
och upptaga allt det hö, som under veckan blifvit slaget.
Dermed tillgick sålunda, at hon ställde sig midt på ängen
och verkställde några hexerier, hvarpå folk såsom moln
nedströmmade från luften. De nya arbetarne begärde räfsor, men gumman lät dem räfsa med fingrarne.
xiii. Denna berättelse tillämpas af flere och med många
variationer uppå Laurukainen. Också lokaliseras den olika på olika orter.
169
Itineraria 2osa 1838.indd 169
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Så litet dessa enkla berättelser äfven må synas vara egnade att väcka och underhålla något
intresse, hade de likväl hos mig förjagat sömnen
och framkallade, sedan Erik slutat, en mängd allvarsamma betraktelser. De voro en ovillkorlig följd
af det gängse ropet, som äfven nått mina öron, att
Lapparne i alla tider utmärkt sig såsom ett fegt och
uselt slägte. Beskyllningen för feghet tycktes mig ej
vara rätt befogad emot ett folk, som genom sekler
räddat minnet af sin hjelte-ätt och med stolthet omtalar dess bragder, då deremot frågan: ”huru hette
din Farfar?” ofta och vanligen lemnas obesvarad af
Lappen. Låt äfven vara, att Päiviö-slägten ej vore
af Lappsk härkomst, så bevisar dock den omständighet, huru högt de skatta mannamod och den
ära, som inlägges i tappra idrotter. Fegheten kan
alltså icke utgöra grundtonen i Lapparnes charakter, ej heller det sjelfförakt, man velat tillskrifva
dem. Huru skulle de med dylika driffjädrar hafva bibehållit sina förfäders seder och skyddat sig
emot främmande inverkanxiv, då, som bekant är,
xiv. Vid anställd jemförelse af tillståndet i Kemi Lappmark under dess första religions-lärare (Esaias Mansueti,
Jacobus Lapodius, Esaias och Nils Fellman), sådant det
skildras af Nils Fellman, och nämnda Lappmarks nuvarande ställning, synes Finnarnes inflytande på Lapparnes odling i sednare tider mera af- än tilltagit. I anförda
Nils Fellmans ”berättelse”, dat. den 3 Juni 1751, heter det
bland annat: – – – ”och såsom the (Es. Mansueti och Jac.
Lapodius) voro Finsk födda Österbottningar, – – – hafva the lärt Lapparne Finska språket, och straxt på rent
Österbottniskt Finska begynt undervisa them i theras
Christendom; Förskaffadt Finska böcker, och lärt theras
ungdom läsa i book” – – (§. 2). Vidare: ”Och såsom min
salig Fader-Fader haft i synnerhet i förståne mycket svårt
att intrycka Finska språket hos Lapparne, har han, i anseende till de fördelachtiga belägenheter här funnits till
att upptaga Nybyggen bedrifvit at åtskilliga ifrån Ijo och
170
Itineraria 2osa 1838.indd 170
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
hvarken Svenskar, Finnar eller Norrmän uraktlåtit
att göra dem gällande.
Att Lapparne dragit sig upp till den yttersta Norden, kan ej lända till bevis på deras feghet.
Ty äfven med förutsättning, att de i fordna dagar
Uhleå Sochnar begifvit sig hit, af hvilka några härstädes”
(i Kemiträsk), ”andra längre upp i Lappmarken sig nedsatt
och ehuru Lapparne i förståne velat utdrifva them blefvo
likväl af Konungens Befallningshafvande maintenerade vid sina Nybyggen.” – – – ”Desse bönder, som voro
Finnar, doch belefvadt och booksynt Fålck, hafva gagnat
Lapparna otroligen och varit min sal[ige] Fader-Fader til
icke ringa understöd med deras omvändelse, så att the
icke allenast genom dagligt umgänge med Lapparne lärt
thet Finska språket; utan ock med theras exempel uppmuntrat them, at aflägga sina Afguda-tjenster, at lära sig
läsa och ehrhålla then sanna kundskapen af en rätt Christendom. Therjemte ock klädt them en hel annan lefnadsart: at the begynt byggja sig huus, föda boskap och upptaga åkerbruk, i synnerhet sedan the genom giftermålet
befryndat sig med bönderna, hafva the mästadelen aflagt
Lappska språk och begynt tala Finska mellan sig och sina
barn, äfvensom andra bönder” (§. 4). – För att ej tala om
Lapparne i Utsjoki, hvilka och i synnerhet Fjäll-Lapparne
äro ganska litet hemmastadda i Finskan, talas det till och
med i Enare blott af karlarne någorlunda obehindradt.
Sig emellan tala Lapparne öfverallt sitt modersmål. ”Oma
maa, oma kieli!” är äfven deras valspråk. Ännu mindre,
än i språket, röjer sig nu för tiden Finnarnes inflytande
på Lapparne i mythiska qvarlefvor och lefnadssättet. Öfverallt, der Lappar och Finnar råkat i beröring med hvarandra, hafva Finnarne till det mesta förgätit sina egna
och upptagit Lapparnes mythiska föreställningar, då det
deremot är ganska problematiskt, om de sednare lånat
något ur den Finska Mythologien. Beträffande lefnadssättet, finnes i Enare blott tre Lappska Nybyggare; men
äfven desse odla ingen jord och lefva i det närmaste såsom Fiskar-Lappar. Äktenskapliga förbindelser emellan
Lappar och Finnar äro i våra dagar en sällsynthet och anses af begge nationerna för en mesalliance.
171
Itineraria 2osa 1838.indd 171
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Castrén refers here to Pehr
Högström’s (1714–1784) description of the Saami and Lapland in general. Högström was
a pastor at Gällivare in present-day northern Sweden, and
he published his work in 1747.
It was printed also in German
translation in 1748. Högström
1747: esp. 150–160; 1748. (TS)
innehaft Finland, är det outredt, af hvilken anledning de öfvergifvit landet. Minst antaglig är den
förmodan, att de rymt fältet af fruktan för den beprisade Finska tapperheten. Men om äfven så vore,
måste man taga i betraktande, att Lapparne, såsom
ett nomadiserande folk, ej aktade mödan värdt att
kifvas om en jordfläck, helst de genom Lappmarken fingo sin förlust mångfaldt ersatt. Finland var
sannerligen icke en alltför fet bit för Lappen, sedan
landet blef uppodladt, och mossarna (förutsatt, att
Finland var ett mossfältxv) uppbrändes till svedjeländer. I sjelfva verket är det brist på renbete, som
af Finnarne uppgifves, såsom förnämsta orsaken
till Lapparnes utvandring. Det synes således vara
enligare med sanningen, att ur physiska grunder
härleda nämnda faktum (om annars Finnarnes härvaro kan gälla för ett historiskt faktum), än ligga
den folkets charakter till last.xvi 1140
xv. Utan en sådan förutsättning kan åter Lapparnes härvaro rimligtvis icke antagas.
xvi. I sin ”beskrifning öfver de till Sveriges krona lydande Lappmarker” m. m. skildrar P. Högström Lapparne,
såsom ett i moraliskt hänseende föraktligt slägte. Likväl
yttrar han sig berömmande om deras modighet. ”Jag vet
icke”, säger han pag. 155, ”om jag må säja, att detta folket
äro af naturen klenmodige och rädde, emedan jag tycker
mig kunna med mera fog säja, att de äro till större delen
mer behjertade, än man trodt dem om.” – Den omilda,
och enligt min tanke orättvisa, tillvitelse för feghet, misstänksamhet, ohjelpsamhet, m. m., som vanligen påbördas Lapparne, har troligen sin grund deri, att man vid
bedömande af deras charakter tagit till ögnamärke deras
förfarande emot sina grannar, eller med andra ord, emot
samvetslösa förtryckare, som i känslan af sin andliga och
materiella öfverlägsenhet sätta en ära i handlingar, för
hvilka den sunda känslan måste rysa. Jag har sjelf hört
Finnar prisa nidingsdåd, som de föröfvat emot Lappar,
hvilka, i fall af laga åtal, skulle af samhället brännmärkas med de mest vanärande straff. Till försvar för sina
172
Itineraria 2osa 1838.indd 172
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
Under dessa betraktelser började solens första strålar tränga sig genom den mörka lunden. Naturen vaknade till nytt lif, som röjde sig i näktergalens sång, hos de på vattenytan plaskande fiskarne,
ja! till och med uti blommornas verksamhet, i det
de åter höjde sina stjelkar och uppläto de doftande
kalkarne. – En besynnerlig, alldeles barnslig, fantasi intog mig vid anblicken af de mot solen glittrande daggdropparna. De förekommo mig såsom
klart strålande ögon af de genier, hvilka den Finska
Mythologien tilldelar hvarje väsen. Och när någon
daggdroppe ifrån de öfverhängande björkbladen
nedföll på mitt ansigte, trodde jag den vara en tår,
som någon huld ”haltia” fällde af tacksamhet för
min kärlek emot henne – den försmådda. Med denna fantasi insomnade jag.
handlingar åberopa desse uslingar: ”Är det synd att bedraga Lappar; de äro ju icke menniskor, utan vilda djur;
dessutom hafva de silfver mer än de behöfva och af sådan anledning nedgräfva i jorden, då vi nästan svälta
ihjäl” o. s. v. Är det under, om Lapparne vant sig emot
dylika barbarer använda feg list och slughet, om de visa
sig misstänksamma emot dem, iakttaga förbehållsamhet
och yttersta försigtighet i deras umgänge. I ställe för sistnämnda laster skulle jag i fråga om Lapparnes inbördes
vandel, bland deras hufvud-dygder på goda skäl omnämna uppriktighet och förtrolighet. Emot fattiga äro
de mästadels hjelpsamma. Gästfrihet tillkommer dem i
vida högre grad, än de Finska Nybyggarne i Lappmarken.
Så läto Finnarne i Enare ösa penningar på sig för hvarje småsak. Bland Lapparne ansågs sjelfva anbudet för en
skymf. Hade en Lapp undfägnat oss med det bästa han
äger, och i ersättning derföre erhållit några skonålar eller
litet tobak, ansågs detta för en oförtjent gåfva och spridde
stor glädje öfver hela familjen samt framkallade tusende
välsignelser öfver gifvaren. De rådande lasterna hos Enare-Lapparne och troligen alla Fiskare-Lappar äro: böjelse
för lättja och maklighet, bristande omtanke, osnygghet;
och hos Fjäll-Lapparne, i synnerhet en gränslös passion
för bränvin.
173
Itineraria 2osa 1838.indd 173
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
Solen var redan högt öfver horizonten, då vi
öfvergåfvo vår lugna fristad för att gå dagens mödor till möte. Då vi emedlertid ännu hade en mils
båtfärd utefter Peldojoki öfre lopp (vanligen Ylijoki
kallad), uppmanade jag Erik att förkorta vägen med
någon berättelse. Han började som följer: ”När du
kommer till rätta Lappmarken, skall du erfara, at
Lapparne äro mycket användbara, såsom vägvisare. Vana ända ifrån sin barndom att löpa omkring
såsom hundar, finns på flere mil ej träd, ej sten, ej
källa, som de icke hafva reda på. Men ännu har ingen menniska funnits, som hade kännt så noga alla
trakter i Lappmarken, såsom Laurukainen (Lapparnes Laurukadsch). I hela det vida Lappland finnes
ingen vrå, dit han icke skulle kännt vägen. Derföre
voro Ryssarne angelägne att begagna honom såsom vägvisare under deras ströftåg i Lappmarken.
Laurukainen var också mycket beredvillig att vägleda dem; ty han var en klok man och visste ställa saken så, att Ryssarne aldrig undgingo en neslig död,
när de kommit i hans klor. Anmärkningsvärd är i
synnerhet följande bragd: Laurukainen skulle föra
en mängd Ryssar öfver Ounasjärvi; men de blefvo hungriga på vägen och anbefallte Laurukainen
att lägga i land. Han styrde på en holme. – Sedan
hungern var stillad, lade sig Ryssarne att sofva, efter att likväl hafva anordnat en vakt vid båtarne.
Men småningom somnade äfven vakten. Nu tyckte
Laurukainen tiden vara inne för honom att utföra
sitt anslag; – han sköt ut båtarne – de voro tre, enligt andra: sju till antalet, alla fullastade med mjöl
och andra matvaror, samt af Lappar röfvade dyrbarheter) och var just i beråd att stiga i en af dem,
då vakten vaknade. Han grep efter sitt svärd, men
det var borta. Laurukainen hade nemligen bragt i
båtarne allt hvad han kunnat åtkomma utan fara
att väcka Ryssarne, såsom yxor, gryta, matvaror,
m. m. Till lycka för Laurukainen hade Ryssarne
174
Itineraria 2osa 1838.indd 174
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
med undantag af vakten lemnad sina svärd efter sig
i båtarne. När nu Ryssen till sin stora förargelse såg
sig afväpnad, sprang han i vattnet och fattade i närmaste båten, hvilken var densamma, hvari Laurukainen stigit. Denne knäppte Ryssen på fingrarne med hans eget svärd, hvarvid Ryssen hade det
missödet att förlora alla sina fem. De föllo i båten
jemte en stor guldring. Först nu gjorde Ryssen allarm, men Laurukainen var redan långt ute på träsket, då Ryssarne ilade till sin kamrats hjelp. De började bedja Laurukainen om förbarmande och sade:
”Kom hit, helige broder! här får du äta gröt med
Svenskt smör till öga och med egen (enligt andra:
din husbondes) sked.” Laurukainen svarade: ”Här
är gröten och mjölet med.” När Ryssarne funno, att
böner ej hjelpte, ropade någon: ”Kom hit, och smält
tenn skall gjutas i din strupe.xvii – I nio dygn rodde
Laurukainen kring holmen, bevakande Ryssarne,
att de ej måtte undkomma med flotta eller genom
någon oförmodad händelse. På den tionde gick han
i land. Då voro alla döda; blott en enda lyftade ännu
litet sitt hufvud. Holmen, der detta tilldragit sig,
kallas ännu i dag Karjalan saari.”
xvii. Det är anmärkningsvärdt, att Lapparne på Karelsk
munart anföra detta samtal. Deraf synes vara påtagligt,
att Lapparne sjelfve med Ryssar förstå Karelare. Samtalet
lyder på Finska sålunda:
Karel.
A! tuokah veneh, pyhä veli! tääl’ on huttu
ja hyvä ruoka, Ruotsin voita silmäks’ pannah, oma hutri annetah.
Lauruk. Mull’ on huttu ja huttu neuvot.
Karel. Ka! tules tänne; kuuma tina kulkkuh
valetah.
För öfrigt berättas denna tradition på flerfaldigt sätt, och
är icke blott gängse i Lappmarken, utan äfven i norra delen af Österbotten.
175
Itineraria 2osa 1838.indd 175
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
— ”En annan gång hade Ryssarne tagit Laurukainen till styrman utför Patsjoki. När man kommit
till närheten af ett deri befinteligt fall, fastband han
alla (sju) båtar, och bad Ryssarne krypa under sina
täcken, för att de icke måtte falla i förskräckelse vid
anblicken af det ofantliga vattenfall, hvaraf de redan
hörde dånet. Utan betänkande åtlydde Ryssarne anmaningen. Derpå styrde han tätt förbi en klippa och
hoppade på den; men Ryssarne förgingos i fallet.”
”En annan gång styrde han åter Ryssarnes båt
rakt mot en klippa i samma flod. Ryssarne drunknade, men Laurukainen undkom äfven denna gång,
emedan han var ”veen ärimys.” –
”Efter dessa och dylika bragder fattade Ryssarne dödligt hat till Laurukainen och beslöto att förgöra honom. Det skall äfven hafva lyckats dem, men
efter många svårigheter, och sedan Laurukainen tillfogat dem stora olyckor, såsom då de öfverraskade
honom i hans köttboda. Ryssarne stodo utanföre och
skreko, brinnande af otålighet, att han skulle komma ned. Men Laurukainen gjorde sig ingen brådska,
lät dem väsnas och packade i allsköns trygghet kött
i en peski (lappmudd). Ryssarne blefvo allt mer och
mer högljudda, samt hotade öfvermanna honom i
bodan, om han icke skyndade sig ut. Omsider kastade Laurukainen sin med kött fyllda peski ut genom
en lucka i skullen. Ryssarne togo den för Laurukainen och rusade alla att genomborra honom med sina
spjut. Laurukainen flydde under oredan, och fogade
genom sin trollkonst ännu så, att Ryssarne, i tanke
att mörda honom, vände sina vapen emot hvarandra, och stupade så till sista man. – Laurukainen var
en silmän-kääntäjä.”xviii
xviii. Äfven denna tradition berättas på olika sätt, t. ex.
så: att Laurukainen fyllt sin peski med dun, nedkastat
den och begagnat tillfället att fly, medan Ryssarne voro
insvepta i dun-molnet.
176
Itineraria 2osa 1838.indd 176
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
– – – ”Säg mig,” sporde jag Erik, sedan vi
kommit till Seidajärvi, ”hvaraf detta träsk har sitt
namn. Seider voro ju Lappska Gudomligheter; måhända har någon Seida stått i närheten af träsket?
Annars tycker jag, att vattnet här är mycket klart,
och dylika träsk har jag hört Lappar kalla Saivojaru, emedan deras Förfäder under Hedendomen
skola hyst den vantron, att träsk med klart vatten
beboddes af Saivo kallade Gudomligheter, om hvilka Lapparne jemväl berätta, att de ej tillåtit Fiskare
idka sitt fänge inom deras områden, hvarföre de,
som voro nog djerfva att försöka sin lycka, måste
med sakta rodd bedraga Guden.xix Säg mig således, hvarföre detta träsk kallas Seidajärvi och icke
Saivojärvi?” – ”Din förmodan är mycket riktig,”
vidtog Erik, ”på udden, du ser framsticka venster
om oss, har verkeligen en Seida funnits. – Men härmed sammanhänger en annan saga, som jag äfven
skall förtälja. ”En trollkarl, benämnd Lompsolo,
bodde i fordna dagar på nämnda udde, och hans var
Seidan, som stod derpå. Med Gudens tillhjelp fick
Lompsolo mycket fisk. På motsatta stranden hade
en annan trollkarl uppslagit sitt läger. Han fiskade
utan Seida och fick ingenting. Hvad gjorde nu han
för att lyckas i sitt fänge? Jo, när Lompsolo sof, nedref han dennes Seida, hvilket hade den af honom
beräknade påföljd, att blott hans fänge lyckades,
men Lompsolos alls icke, så vida Lompsolo hade
hela sin kraft af Guden. – Lompsolo lät icke heller
saken dervid bero. Han bygde en ny Seida, och nu
xix. Anledningen till denna föreställning torde vara
följande: I så kallade Saivo-träsk idkas hufvudsakligast
sik-fiske; men siken är så lätt skrämd, att han af minsta
buller gömmer sig undan, hvadan äfven föreställningen
om träsk med dubbelt botten härrör. Men denna föreställning är sednare; ursprungligen hyste man den tron,
att Saivo undanhöll fiskarna.
177
Itineraria 2osa 1838.indd 177
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
kom all fisk i hans nät, tills att den andre trollkarlen åter fick Seidan nedrifven. Slutligen öfverenskommo begge trollkarlarne att sammanträffa på det
der berget åt höger och afgöra tvisten genom ett
envig, hvarvid besvärjelser skulle begagnas såsom
vapen. Men när Lompsolo kom springande uppför
berget under den antagna skepnaden af en ren-oxe,
och den andre likväl redan på afstånd igenkände
honom, yttrande dervid: ”du är Lompsolo,” gaf sig
denne besegrad och flydde.” I denna berättelse må
läsaren gifva akt på tvenne omständigheter: 1) det
consequenta deri, att Lompsolo, såsom den der har
sin kraft af Guden, dukar under för den andra i en
strid, der blott den egna kraften tages i anspråk; 2)
de tvenne slag af trollkonst, som i berättelsen angifvas, nemligen det ena, grundande sig helt och hållet på individuell kraft, och det andra, hvari Guden
framträder såsom medel. –
I sammanhang med sednast anförda tradition
omtalade Erik följande händelse: ”En Lappkäring
hade fattat hat till en Finsk trollhexa och trollat en
stor björn på den sistnämndas kor. Men Finngumman fogade så, att björnen om aftonen kom hem
med korna i allsköns sämja. Derpå tog hon björnen
till herde åt sina kor för hela sommaren. När hösten
kom, och korna togos in, skickade hon den trogne
herden att utkräfva betalning för sin hafda möda af
den, i hvars tjenst han först utgått. Björnen gick och
åt upp alla Lappkäringens renar.” –
”Det bär aldrig på rätt: vägvisaren har gått
vilse:” är en farhåga, som plågar Lapplandsfararen,
så ofta han börjar tröttna under sin börda och längtar till målet. Måhända har samma betänklighet insmugit sig hos den benägna läsaren, som åtagit sig
mödan att göra de resande sällskap på deras irrfärder i Lapplands sago-verld. Det är i sådant fall min
pligt att taga mig en vägvisares rol och med äkta
sakkännare-min öfvertyga mina följeslagare att vi
178
Itineraria 2osa 1838.indd 178
21.8.2019 15:49:50
�Lapland
ännu äro på rätt. Vi befinna oss nemligen vid stranden af Seidajärvi, ej långt ifrån Peldotunturi, som
utgör vatten-gränsen. Ifrån detta fjäll tar Peldojoki
sin början, flyter genom Pahtajärvi och Armojärvi,
men blir först farbar, sedan äfven Seidajärvi lemnat den sitt bidrag. Flodtiden skall man endast med
möda kunna taga sig fram till Armojärvi uppför
nämnda bäck, och på den årstid vi färdades ansåg
Erik ifrågavarande farled ej kunna begagnas. Men
på södra sidan af Peldo-fjäll fortlöper i lång sträckning en mängd smärre träsk, hvilka icke en gång
under flodtiden sammanhänga. Oaktadt besvärligheterna med båtdragning och effecternas bärande,
föredrog Erik denna farled i anseende till träsken,
hvilka lågo i vår väg. – Således fördelades vid Seidajärvi effecterna i trenne bördor, hvardera af 3–4
lispunds vigt, hvilka Erik utan krus lyftade på våra
skullror. Han sjelf och Jessjö drogo den toma båten.
På detta sätt tillryggalades vägen emellan Seidajärvi och Kaakkurinjärvi, Nokkanainen, Kouhtajärvi,
Pitkäjärvi, Pahtajärvi och ett litet namnlöst träsk.
Dagen var brännande het, och beckoljan, som i
ymnighet användes för att afhålla myggen, ökade
hettan i ansigtet. Moln af mygg åtföljde karavanen,
och voro, ehuru de af respekt för beckoljan höllo
sig på behörigt afstånd, likväl genom sin vedervärdiga musik ett ganska förargeligt sällskap. – Ifrån
Pahtajärvi räknas en knapp ¼ mil till Wiettajärvi.
Denna distans drogs båten med förenade krafter,
likasom ifrån Wiettajärvi ¾ mil öfver fjället till
Korsajärvi, der Ivalojoki tager sin början. Båt-dragningen öfver Peldotunturi var ytterst mödosam och
fortfor, oaktadt en onaturlig ansträngning, ifrån
kl[ockan] 9 e[fter] m[iddagen] till kl. 6 följande
morgon. Eriks osäkerhet om vägen och den bekännelse, att han förde oss fram på beskrifning, gjorde
oss modlösa. Han sökte väl trösta oss med det gamla ordspråket: ”kokennut kaikki tietää,” men detta
179
Itineraria 2osa 1838.indd 179
21.8.2019 15:49:50
�Itineraria
var en eländig tröst, då vi vid provianteringen just
icke tagit några upptäcktsresor med i beräkning.
Till råga på allt detta plågades vi af en olidelig törst,
som omöjligen lät stilla sig med bara vatten. Sedan
vi i lång tid utstått denna plåga, beslöts ändteligen,
att någon af sällskapet skulle återvända till de vid
Wiettajärvi qvarlemnade effecter och medtaga en
rumm-butelj – den enda vi egde i vårt våld. Emedlertid skulle de öfriga arbeta sig fram med båten, så
godt de kunde. Förtroendet beträffande rumm-buteljen föll på min lott, som dermed icke var särdeles
belåten, emedan jag lätteligen kunnat förvilla mig
på det ödsliga fjället. Min enda ledstjerna var den
nedgående solen. Inga spår af båten kunde skönjas
i den tjocka mossan. Men hvad stod att göra? Med
blicken ständigt riktad emot solen, vandrade jag till
träsket och kom, såsom jag tyckte, till det ställe, der
sakerna qvarlemnades. Men de voro icke synliga.
Jag gick af och an långsefter den med täta videbuskar betäckta stranden och sökte med otålighet det
efterlängtade godset. Förgäfves! Mörka aningar
började intaga mitt sinne. Efter mycket sökande
upptäckte jag omsider bördorna. Med rumm-buteljen i ena handen och skopan i den andra ilade
jag till kamraterna, icke utan fruktan att förvillas,
helst solen redan var nedgången. Emedlertid hade
desse kommit till en obetydlig fjällbäck, hvilken,
enligt den beskrifning Erik erhållit, tycktes vara en
borgen derför, att vår kosa var riktig. Då Erik jemväl försäkrade, att denna bäck utföll i Korsajärvi,
började vi draga båten utför den. Men detta var till
och med mödosammare än vårt förra arbete, emedan stora stenar lågo i bäcken, och allas krafter icke
kunde användas på samma gång. Snart afstodo vi
således ifrån denna plan och fortsatte dragningen i
vår ursprungliga direction. Emedlertid utskickades
Eric att söka träsket. Efter flere timmar återvände han med det ljufliga εϊςηχα. Vi voro helt nära
180
Itineraria 2osa 1838.indd 180
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
träsket, ehuru i litet sned direction. Men nu voro
också allas krafter uttömda. En af sällskapet till
och med dignade ned på fjället, och de som hunno
fram, kastade sig utmattade och kraftlösa, hvar det
träffade, lyckliga om de funno en sten eller stubbe
till hufvudgärd. –
Kort efter middagen uppvaknade vi frusne
och genomvåta; trötta i benen, så att vi knappt förmådde stå; med ryggen och sidorna rådbråkade;
bröstet i det skick, att vi både känt oss frestade uppstämma ett trio af: ”Movitz! din lungsot” o. s. v.1141,
i fall våra lungor tillåtit en sådan kraftyttring. Att
resan i en sådan belägenhet, och sedan vår pratsamme vägvisare skiljt sig ifrån oss vid Korsajärvi,
var alltför enformig för att förtjena en beskrifning,
ligger i sakens natur. Jag vill således blott till framtida resandes efterrättelse omnämna, att Korsajärvi lätt igenkännes genom sitt inom fjällar instängd
läge. Träsket är omkring en half mil långt och så
smalt, att man ej märker det, innan man står tätt
invid detsamma. Mot norr smalnar det allt mer
och mer och förlorar sig småningom i en obetydlig
ådra, der båten på en half mil ej löper ett steg, utan
att dragas. Sedan förenar sig denna bäck med den
egentliga Ivalojoki; och nu kan den resande nästan
oafbrutet sitta i båten, om han annars ej föredrager
nöjet att springa bland vide-buskarna på våta och
tufviga mossor. Efter en dags resa kommer han till
en så kallad lompolo (utvidgning af floden), som
omgifves af vackra ängar och bildar ett intressant
afbrott emot de enformiga mossorna. Här kan han,
om lyckan är god, träffa någon fiskare, som i det fall,
att vägvisaren icke varit rätt säker om Korsajärvi,
bringar honom den fröjdefulla underrättelsen, att
han verkeligen är på Ivalojoki, och i alla händelser
är ett ganska angenämt fynd i nejder, der man är
säkrare att träffa vargar och björnar än menniskor.
Denna lycka vederfors oss ej, hvarföre vi, efter att
The quotation comes from the
first stanza of the Swedish poet
and composer Carl Michael
Bellman’s (1740–1795) Fredmans epistel No. 30: “Drick ur
ditt glas, / se döden på dig väntar, / slipar sitt svärd och vid
din tröskel står. / Bliv ej förskräckt, han blott på gravdörn
gläntar, / slår den igen, kanske än på ett år. / Movitz, din
lungsot den drar dig i graven. /
Knäpp nu oktaven: / stäm
dina strängar, sjung om livets
vår.” Project Runeberg: Till fader Movitz under dess sjukdom,
lungsoten, Elegi; http://runeberg.org/fredepis/30.html. Byström 1942. (TS)
181
Itineraria 2osa 1838.indd 181
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
hafva fångat en mängd rugg-gäss, genast fortsatte
vår färd och innan kort smittades af samma lethargi, hvari den oss omgifvande dystra och dimmiga
naturen låg försänkt. – –
”Rök, menniskor!” ljöd det efter några timmars
maklig rodd på en gång från allas läppar. Innan vi
ännu lagt i land, helsade oss en Fiskar-Lapp, der han
låg vid sin stockeld, med vigtig min: ”hvilka ären
J, som ron på Ivalojoki, och hvart är Er väg? Dock,
hvi spör jag Eder om ting, dem jag allaredan känner. Jag har sett Er i drömmen, och dig, Jessjö! i din
afledne Faders skepnad.” Detta är ett godt subjekt
för mig, tänkte jag, och satte genast mitt artilleri i
verksamhet, d. ä. gaf Lappen en sup och litet tobak,
köpte hvarjehanda småsaker af honom sjelf utan att
pruta det minsta och skänkte åt hans gosse några
böcker. En sup till, och Lappen var den uppriktigaste menniska i verlden. Han berättade besynnerliga trollkonster, dem han sjelf och andra ryktbara
trollkarlar utöfvat m. m., som ingick i mitt intresse.
Men hans berättelser saknade sammanhang, hvilket
troligen var en följd af den andra supen. Följande
tradition om Johan Päiviö och Torag’asxx var, ehuru
äfven osammanhängande, likväl den redigaste: En
trollhexa ifrån Ryska Lappmarken, benämnd Kirsti
Nouhtua, hade kommit till Kittilä, för att derifrån
förtrolla all vildren till sitt land. Päiviö, som kände anslaget, skickade Torag’as till Ivalojoki, för att
vid renarnes öfverfart öfver elfven göra företatget
om intet medelst besvärjande af trollhexan. – När
xx. Namnet Torag’as är vida fräjdadt icke allenast i den
egentliga Lappmarken, utan äfven i de trakter af Finland,
der Lappar bevisligen bott, t. ex. vid Torneå elf, hvarest
Torakas ännu i dag är namnet på en gård och en liten fors
(Torakan korva). – För öfrigt påminner detta namn, likasom Torjonen, en beryktad Lapp, som skall hafva lefvat i
Sombio, samt Turun harju, en ås i Enare, om Thor, hvilket
ännu af Lapparne begagnas såsom dopnamn.
182
Itineraria 2osa 1838.indd 182
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
renarne kommo, mönstrade Torag’as dem alla, af
fruktan, att trollhexan möjligen antagit skepnaden
af en ren. Men i hela hjorden fanns ingen enda, den
han misstänkte för Kirsti; allraminst kunde han
ana, att den, som sprang efterst och för sin halta fot
knappt kunde följa renhjorden åt, hvilken dessutom
var mager och vanskaplig, kunde vara den beryktade hexan. Då han således icke igenkände henne,
kunde han med all sin förmåga ej hindra renarne
att simma öfver elfven. Först då han såg den halta
och vanskapliga renen icke, såsom de andra, simma, utan dyka öfver elfven, öfvertygades han, att
denna var Kirsti Nouhtua. Men sedan hon lyckligen
kommit till motsatta stranden, förmådde Torag’as
ingenting emot henne. Han gick alltså till Päiviö och
berättade huru saken aflupit. Denne, som hade bekant, att trollhexan bodde i Ryska Lappmarken, utan
att likväl veta, hvem hon var, skickade Torag’as dit,
för att skaffa sig underrättelse om hennes namn och
några andra omständigheter. Trollhexan förrådde
sig sjelf genom sitt skryt. När Torag’as sålunda fick
sitt ärende uträttad, skyndade han tillbaka för att
bringa Päiviö den äskade underrättelsen. Nu satte
sig Päiviö sjelf att trolla och skickade Torag’as till ett
ställe, benämndt Kuivaselkä, för att se till, om renarne verkeligen återvände. De kommo med sådan fart,
att Torag’as redan på tre mils afstånd hörde, huru
renfötterna knarrade (nasasi). Floden, hvarvid renarne voro, då Torag’as hörde ljudet af deras fötter,
kallas till minne af denna händelse Nasamajoki. –
Jag har hufvudsakligen anfört denna berättelse för att göra läsaren uppmärksam på den äfven
i Lappska Mythologien förekommande läran om
Metamorphoser.xxi Om deras betydelse en annan
xxi. Finnarnes tro på olika förvandlingar kunde bekräftas genom tusende exempel. Ett ibland många: Tvenne
bönder voro nära grannar. En af dem var rik, den andra fattig. Den fattige mannens kor blefvo ofta skadade
183
Itineraria 2osa 1838.indd 183
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
gång. Men hvad det faktiska angår, är det en hos
många Lappar ännu i dag gängse tro, att en mäktig trollkarl kan ikläda sig hvilken skepnad han
behagar. I en sådan omklädnad kallas trollkarlen
(Wiroladsch Wirolainen, Estländare). Vår Fiskare
afsjöng för mig ett på Finska affattadt qvädexxii,
som innehåller många dylika förvandlingar. Då äfven det saknar allt sammanhang, vill jag blott summariskt upptaga dess innehåll. Ifrågavarande qväde
börjar med en inledning, deri en trollkarl (Karkias?)
beklagar sig öfver det lidande, som blifvit hans land
tillfogadt derigenom, att Torag’as trollat all vildren
till Kittilä. Karkias anropar Gud, att han måtte förbarma sig öfver det nödställda landet och återge renarne. – På denna inledning följer en beskrifning
öfver den smälek, Karkias sjelf lidit af denne ”onde
ovän.” Torag’as hade nemligen ihjälslagit Karkias
och kastat honom i sjön. Der hade han uppehållit sig
många år under en gäddas lefver, tills att Torag’as
uppfångat gäddan, hvilken han jemte Karkias låtit
ligga tre år i sin boda. Sedan hade han för andra
gången ihjälslagit Karkias, då denne återvändt från
en jagtfärd. – Det som nu följer, äger formen af
ett drama: Karkias qvicknar åter vid, ehuru (såsom
af björnen; den rikes ofredades aldrig. En dag kommer
den rike mannen till sin granne och säger sig med visshet veta, att dennes kor ännu samma afton skulle ansättas af björnen. Den fattige mannen laddar sin lodbössa
och begifver sig emot aftonen ut i skogen, för att efterse
sina kor. Till sin stora förundran möter han dem redan
i tåget, springande undan en ofantlig björn. Han lägger
an, björnen faller och ifrån granngården försvinner dess
husbonde. (”katos’ki toisesta talosta isäntä!”). –
xxii. Samma qväde torde äfven af några Lappar afsjungas på deras eget modersmål. Åtminstone har jag läst det
i en högst dålig Lappsk öfversättning, hvilken jag också
här begagnat för att complettera det Finska originalet.
184
Itineraria 2osa 1838.indd 184
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
det tycks) först i grafven. Här börjar han längta
efter sin son. Sonen kommer flygande till honom
under skepnaden af en tjäder. Detta förtryterxxiii
fadren, och då han börjar förebrå sin son för denna förvandling, flyger sonen bort. Fadren antager
gestalten af en knipa och återhemtar honom, samt
fortfar med sina förebråelser. De råka i en häftig
ordvexling, sonen flyger bort och hotar att aldrig
mer återkomma. –
Af sådant, magiskt innehåll voro de fleste
produkter, Lappen hade att erbjuda. Han lofvade
meddela mig många flere, när jag härnäst besökte
honom hemma i Kittilä, samt äfven visa mig Päiviös Seida. ”Denne,” sade han mystiskt, ”äter menniskor, men med mig till följeslagare har du intet
att frukta.” Jemte denna förtröstan till sin egen
trollkonst hyste han en icke ringa tanke om B–s
och min förmåga. Han höll den förres insekt-hofvar och saxar för troll-machiner, samt pekade på
det öfverstrukna i ett papper, derur jag uppläste en
besvärjelse, yttrande dervid med betydelsefull min:
”Se der ligger kraften!” – För öfrigt var han en af de
olyckliga, som alltid lefvat midt ibland Finnar och
under deras stränga ok förlorat all hållning. I hans
väsende röjde sig, utom den hos flere, i synnerhet
Lappska, trollkarlar vanliga svagheten att vilja lysa
med sin konst, en blandning af feghet, bedrägeri,
låg vinningslystnad med flere af de laster, hvilka
man vanligen tilldelar det Lappska folket i gemen.
I synnerhet ådagalade han en sällsynt virtuositet i
konsten att handla. Vi köpte af honom några färska
harrar, hvilka han lät oss betala efter behag. Han
måste hafva tyckt, att handeln bar sig, emedan han
xxiii. För att inse grunden till fadrens förtrytelse, bör
man veta att Lapparne hålla flygande trollkarlar för
de förnämsta. Fadren kunde ej lida, att sonen var hans
jemlike.
185
Itineraria 2osa 1838.indd 185
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
Cf. the shoe cream on p. 104.
genast ur sin väska framdrog tvenne torkade harrar
och bestämde priset för dem i proportion efter det,
han erhållit för de färska. Sedan uppsökte han fragmenterna af sin sista måltid – några gåsfötter, och
ville äfven sälja dem, mumlande för sig sjelf: ”hvem
hade trott, att jag skulle göra så god marknad vid
Ivalojoki?” – Hans gosse hade smort våra stöflor
med smörja, tillredd af tarmarne utaf den fisk, vi
köpt af fadren.1142 Ehuru gossen blef rikligen vedergäld för sin möda med pengar, böcker och bröd,
ropade likväl fadren, då vi redan voro i beråd att
sätta oss i båten: ”smörjan är obetald, smörjan är
obetald!” Då äfven den blifvit betald, trodde vi oss
hafva uppfyllt allan rättfärdighet. Men han fordrade ännu en sup på köpet.
Återstoden af vår färd ända till Kyrö by, belägen ej långt ifrån Ivalo elfs utlopp till Enare sjö,
är anmärkningsvärd genom en storartad, högst majestätisk natur. Vi hade knappt förlorat åsynen af
vår husville värd, innan vi hörde bruset af forssar –
en musik, som sedan i nära tre dygn oupphörligen
ljöd i våra öron. Å ömse sidor ledsagades floden
af skyhöga fjäll. På en sträcka af två mil höjde sig
dessa ”urverldens gamla bautastenar” vinkelrätt ur
vågen, utan att någonsin afbrytas. Der elfven gjorde en krökning, bildade dessa rätliniga vinklar, som
erbjödo en förfärande anblick dels för sitt dystra utseende, dels derföre, att fjällen, från något afstånd
betraktade, vid hvarje sådan krökning tyckas löpa
tillsamman, – och man väntar blott, att inom några
ögonblick krossas mot klippan. Der det händer, att
ett vattenfall finnes straxt ofvanom elfvens böjning,
i hvilken händelse fjällen naturligtvis sänka sig,
tror man det bära rakt i afgrunden, så länge man
ej ser fjällens fortsättning. – En sådan natur måste
ovilkorligen stämma hvarje sinne till högtidligt allvar, helst man ej sällan skådar faran anlete mot anlete. Mig förefaller det åtminstone såsom ett under,
186
Itineraria 2osa 1838.indd 186
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
att vi lyckligen räddade oss ifrån alla de vådor, som
hotade så väl dem, hvilka med bärlingar arbetade
sig nedför forssarne, som dem, hvilka, för att lätta båten, voro nödsakade att, der sig möjligtvis lät
göra, klättra upp- och nedför fjällen, hvarvid blott
en enda oförsigtigt steg ofta kunnat störta dem i
olyckan.
Längtande till målet bestego vi ofta de högsta
fjällspetsarne, i hopp att få skåda Enare träsk. Men
så långt ögat nådde, syntes i norr, söder, öster och
väster, allenast fjällsträckningar. Fanns der någon
fjäll-dal, erbjöd den öfver dalen hvilande dimman
på afstånd anblicken af en sjö, och vi trodde oss redan en gång vid en dylik företeelse skåda det efterlängtade Enare, då Jessjö gaf oss den enkla upplysning, att floden ej upphör, så länge fjäll-systemet
fortfar. Dessutom ser man på en sådan fjäll-spets
moln, seglande långsefter fjällarna. Är dagen klar,
får man ock se en och annan kämpe-gestalt med
”brynjor och silfverhjelm om hjessan.”
Nyfikenheten dref oss en gång att klifva på
en öfver floden utstående fjällspets med en sjudande forss inunder. Jag vill och kan ej beskrifva denna anblick och de känslor den framkallade; jag vill
blott nämna, att man icke står der såsom en yttre
betraktare och anställer reflexioner öfver det vilda
spelet derunder. Då, om någonsin, lösgöra sig alla
mennisko-hjertats vilda demoner och hota att med
gigantisk arm slunga sitt rof ned i afgrunden.
Innan jag slutar dessa rader, kan jag icke
underlåta att fästa billig uppmärksamhet vid vår
följeslagare. Såsom någonting ovanligt anmärkte
jag hos denne natur-son, att hans annars vanligen
mörka panna klarnade, så ofta han gick hotande faror till möte. Hans mod var icke af det vilda slag,
som oförväget söker faran, men i medvetande af
sin kraft skydde han det ej heller. Då vi vid några
tillfällen önskade, att han skulle stiga i land och på
187
Itineraria 2osa 1838.indd 187
21.8.2019 15:49:51
�Itineraria
förhand undersöka strömfåran i forssarne, yttrade
han vanligen: ”hvad tjenar detta till? Vi måste ju i
alla fall fram.” Också var denna försigtighet onödig
för honom, som med sin bärling förmådde hejda
båten midt i en brinnande forss och med en enda
blick öfverskådade den lämpligaste farled.
Ändtgeligen upphörde forssarne och med dem
fjällsträckningen. En annan, nästan sydländsk natur
företedde sig för våra blickar. Ännu några timmars
rodd, och vi befinna oss i kretsen af Finske bröC – – n.
der.xxiv
xxiv. Jag har ärnat omständligare skildra våra brokiga
äfventyr vid Ivalo elf; men då min afhandling redan dessutom vuxit utöfver gränsorne för en vanlig Tidnings-artikel, så hafva af sådan anledning inga specialiteter deri
kunnat ingå.
188
Itineraria 2osa 1838.indd 188
21.8.2019 15:49:51
�Lapland
☙ b ❧
År1143 1838 om somm[aren] sammanträffade dagen före midsommaren fyra Lapplandsfarare.
D[octo]r E[hrström], Pastor D[urchman], Mag[ister] B[lank] och undertecknad. Jag1144 hade
med Dr E[hrström] redan långt tillförene öfverensskommit d[en]na1145 resa[,] de två öfriga
neml[igen] B[lank] och D[urchman], woro
oss1146 lika oväntade som välk[omna] res-kamrater. Öfver början af d[en]na resa har Dr E[hrström] skrifvit i form af bref följ[ande] korta
relation.
This fragment is written at
the end of Castrén’s travel diary from Siberia SLSA 1185 (27
Feb.–25 Sept. 1845) and refers to
Ehrström’s article in Helsingfors Morgonblad 84, 86/1838.
År […] midsommaren ǁ Dagen före midsommar sammanträffade år 1838
Jag […] E ǁ Twenne af oss
dna resa ǁ 1. om res-sällskap
till Lapp[land] ǁ 2. ~, hvartill
naturli[gtvis]
oss lika ǁ 1. <fri---> ǁ 2. alld[eles]
189
Itineraria 2osa 1838.indd 189
21.8.2019 15:49:51
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
2 Några dagar i Lappland 1838 (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/5a8b03102545911f9e62b4a23710b0d8.pdf
dda7706e382228b6dad611166ddd2b83
PDF Text
Text
Archaeologica et historica
Savolotscheskaja ǁ Castrén 1844: Savolotschesskaja. This difference in
spelling is repeated without exception and it is not mentioned below
henceforth.
The manuscript KK Coll. 539.2.5
(Fennica 2.5) p. 131–166 consists of
loose sheets measuring ca. 21.5 x
37 cm. The article has been published previously as Castrén 1844
and 1858a. The text is published according to the manuscript here and
therefore it differs slightly from the
version published in Castrén’s lifetime in Suomi. The differences have
been noted except in cases where it
deals only with spelling or punctuation.
urfolk ǁ äldre ur eller enligt sagan i
jorden försvunnet folk, som vanligen benämnas
fordom ǁ förut ǁ Castrén 1844: förut
men ǁ och ǁ Castrén 1844: och
bortdött och försvunnit ǁ Castrén
1844: försvunnit
Castrén documented these types of
tales also in Siberia. (TS)
August Ludwig von Schlözer (1735–
1809) was a German historian, jurist, and professor of politics in Göttingen. He studied at the University
of Uppsala in 1755–1756 and encountered the problems of the FinnoUgrian languages and peoples there.
He also worked as a teacher of history at the Imperial Russian Academy of Sciences in St Petersburg
and studied the history of Russia
there. Especially noteworthy from
his time there is his publication of
the so-called Nestor’s Chronicle or
Russian Primary Chronicle. Schlözer listed and classified the peoples of northern Russia in his work
Allgemeine nordische Geschichte in
1771 and Handbuch der Geschichte
des Kaiserthums Russland in 1802.
2
Anmärkningar om
Savolotseskaja104 Tsud105
Öfwer hela den Ryska norden går en saga
om ett urfolk106, som fordom107 bebott landet, men108 sedan bortdött109 och försvunnit
i jorden.110 Detta folk kallas vanligen Tschud
(Чудь), en benämning, som enligt Schlözer111
är liktydig med främling, utlänning (чужiй,
иностранець112). Tschud eger113 enligt denna
härledning af ordet sin tillämpning på alla i
Ryssland boende folk af främmande härkomst.
Dock synas114 redan Schlözer varit af den mening, att man med Tschuder rätteligen förstår
särskildta grenar af den Finska folkstammen115,
hvilket äfven genom sednare historiska undersökningar blifvit tillräckligen ådagalagdt.
Det är på häfde-forskningens närvarande
ståndpunkt intet tvifvel underkastadt, att116 ju
ej vid Ryssarnes invandring till norden Finska
stammar voro deröfver utbredda;117 ja! man
eger till och med skäl för den mening, att Finnarne äfven varit den Skandinaviska nordens
äldre innewånare118.119 I Skandinavien är minnet om Finnarne, såsom landets ur-innewånare120, ganska svagt och osäkert; det döljer sig
bakom mythens dunkla slöja och i vissa hieroglyphiska antiquiteter121. I Ryssland deremot
fortlefver det Tschudiska minnet både i historien och traditionen. Nestor122, den älsta123
48
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
Ryska kronik-skrifvare omnämner124 i125 sin
förteckning öfver de Japhetiska folkslagen126
både Tschud127 och Savolotscheskaja Tschud.128
De129 uppräknas i sammanhang med åtskilliga andra Finska folkslag130, och detta har
gifvit historici en grundad anledning att hänföra de ifrågawarande twå folkslagen till den
Finska stammen, fastän Nestor ej uttryckligen
uttalat en sådan mening. Att till undersökning
upptaga frågan, hvilken särskild gren af den
Finska stammen131 Nestor förstått under namnet132 af Tschud, kan ej blifva ett föremål för
närvarande afhandling. I folk-traditionen133
eger134 detta ord en helt annan betydelse. Det
utgör, såsom redan anmärktes, en allmän benämning på Rysslands, i synnerhet det nordliga Rysslands[,] äldre innewånare. Men135 att
just dessa utgjort särskildta grenar af den Finska stammen, är af flera skäl antagligt. En136
icke ringa del af Rysslands både Europeiska
och Asiatiska nord bebos ännu i dag af Finska
folkslag, och137 der den138 Ryska befolkningen
oblandad förefinnes, äfven139 der gifves140
tydliga spår af en föregående Finsk colonisation. Det141 är, såsom sagdt, den142 allaredan
försvunna Finska befolkningen143, som i traditionen144 benämnes Tschud. Lokalt förnimmes äfven145 den sägen, att Permier, Syrjäner,
Karelare m. fl. tillhörde146 den Tschudiska ätten, men de skiljas dock alltid från den verkliga147 Tschud (настоящiй Чудь), som både
49
The latter work had been published
in Swedish in 1807. It is not known
whether Castrén used the original
work of Schlözer or if he acquired
his views through H.G. Porthan
(1739–1804) who had cited Schlözer.
Schlözer 1771: 493 (footnote 8); Sihvo 2003: 42–43; Klinge 1989: 39–42,
86–87; Stipa 1990: 192, 197–198, 225
Schlözer 1802a; 1807. (TS)
Castrén often used the soft sign of
the Russian language (ь) instead of
the hard sign (ъ) and vice versa. His
usage of these signs has been preserved here unaltered.
eger […] tillämpning ǁ Castrén 1844:
kan enligt denna härledning lämpas
synas ǁ Castrén 1844: synes.
Schlözer 1771: 492–494 explains
Chuds just this way. (TS)
att […] invandring ǁ Castrén 1844:
att vid Ryssarnes invandring
According to the present-day interpretation, Finno-Ugric-speaking
people are considered to have preceded Slavs in northern Russia, and
the Slavicization of the area was
characterized by a language shift
rather than the arrival of a large
amount of new settlers. The migration theory has not been abandoned
altogether, however, and it has retained its position in Russian archaeology in particular. Saarikivi
2006: 26–38, 296; Bjørnflaten 2006:
69–71; Ligi 1993; Juškova 2006. Ligi’s work also includes an analysis
of the question of Slavonic colonization from the point of view of history of ideas. (TS)
innewånare ǁ Castrén 1844: invånare.
Castrén clearly knew the Swedish zoologist, archaeologist, and
ethnologist Sven Nilsson’s (1787–
1883) work Skandinaviska Nordens
ur-invånare that came out in 1838.
�Archaeologica et historica
Namely, he explicitly refers to Nilsson in his research plan of Finnish prehistoric graves in 1850 (cf.
in this publication below). Nilsson
concludes on a craniological basis that the oldest inhabitants of
Scandinavia were “Lapps”, which
he seems to have conceived more
broadly than only the ancestors of
the contemporary Saami. Nilsson
1838–1843 I: 84–85, II: 9–16, see also
III: 13. Cf. Müller 1837: 510–511. On
the other hand, the idea of Finnic
people(s) as the original inhabitants of northern Eurasia was widespread—especially in German and
Swedish literature. See Schlözer
1771: 438; Sihvo 2003: 52. This view
and, in fact, the entire question of
the ethnic history of Scandinavia is
now considered outdated. It fell out
of favour at the same time that the
traditional concept of ethnic identity and its signs in archaeological material was being called into
question by the late 20th century.
Werbart 2002; Welinder 2009: 75–
97. (TS)
ur-innewånare ǁ Castrén 1844: urinvånare
hieroglyphiska antiquiteter ǁ Castrén 1844: hieroglyfiska antiqviteter
“The Tale of Bygone Years” (a.k.a.
the Russian Primary Chronicle)
was traditionally attributed to the
monk Nestor (c. 1056–c. 1114), but
since the 20th century it has been
interpreted to be compiled from
older sources in the early 12th century. It forms a basis for later local chronicles. http://litopys.org.ua/
lavrlet/lavr.htm. Cross – Sherbowitz-
50
Wetzor 1953: 3–4; Nenonen – Teerijoki 1998: 349. (TS)
älsta […] kronik-skrifvare ǁ Castrén
1844: äldste Ryske kronikskrifvare
omnämner ǁ omtalar
i ǁ Castrén 1844: uti
The Japhetic peoples were considered to have descented from Moses’ third son Japhet. Bible 1. Mos.
10. http://www.biblestudytools.com/
genesis/10.html. The list can be
found in the introduction of the
Primary Chronicle. http://litopys.
org.ua/lavrlet/lavr01.htm. Cross –
Sherbowitz-Wetzor 1953: 52. (TS)
Čudˈ (чудь) is an ethnonym widely used to refer to Finnic-speakers
in the Russian dialects. The Saami
have also used it to refer to their
legendary enemies (present Northern Saami cuhti : cuđi-, this, in turn,
might be the what?). The Central
Veps have used this ethnonym as an
endonym, and in the Dvina basin,
there have been people using this
endonym to refer to themselves in
the Russian-speaking context. This
state of affairs points to some kind
of identity continuum between the
Veps and some groups of the Iron
Age Dvina basin (although there
have certainly also been non-Veps
groups such as Karelians in this region). I have encountered people in
the Pinega district who have made
a distinction between themselves,
the Chud, and the Russians (or
Novgorodians) even in the 21st century, notwithstanding the fact that
the whole area is now unilingually
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
Russian-speaking. In the census
of 1897, some Dvina basin villages were referred to as Chud villages, although they were certainly
linguistically Slavic by that time.
In modern demographic statistics,
where the ethnic identification has
been entirely freely self-designated, the Chud ethnonym has reemerged, mostly in the Pinega district of Arxangelˈsk region. This ethnonym is etymologically connected to the Germanic word meaning
‘people’ (Proto-Germanic *þeudō >
German Deutsch, cf. Grünthal 1993,
Koivulehto 1997). (JS)
Savolotscheskaja Tschud (Ru.
Заволоцкая чудь) is an ethnonym
used to refer to the now extinct
people of the Dvina basin in the
early Russian sources. In the Russian Primary Chronicle (NK) they
are mentioned as one of the tribes
that invited the Scandinavian rulers to Russia. In later chronicles
they are mentioned as one of the
groups residing in the Dvina basin,
alongside groups such as Dvinˈjane
(inhabitants of the Dvina river basin), Pinežane (inhabitants of the
Pinega basin), Sura poganaja (inhabitants of the Sura river basin in
Pinega), etc. There is a passage in
Dvinskaja letopisˈ, where it is mentioned that the Zavolockaja Čudˈ
who were baptized were thereafter referred to as the Dvinjane, the
Dvina basin people. http://litopys.
org.ua/lavrlet/lavr01.htm; Булатов
1993. (JS)
Tschud. […] sammanhang ǁ Tschud.
Nesto[r] ǁ Castrén 1844: Tschud i
sammanhang
folkslag ǁ Castrén 1844: stammar
stammen ǁ Castrén 1844: folkstammen
namnet af Tschud ǁ Castrén 1844:
namnet Tschud
folk-traditionen ǁ folktr[aditionen] ǁ
Castrén 1844: folktraditionen
eger […] innewånare. ǁ eger […] benämning på det nordliga Rysslands
in ǁ Castrén 1844: utgör detta ord,
såsom redan anmärktes, blott en
allmän benämning på de äldre invånare uti Ryssland, i synnerhet uti
dess nordliga del.
Men att ǁ Men då den här upptäckta
En […] folkslag ǁ De nordliga delarne af Ryssland ǁ Castrén 1844: Ty
ännu i dag bebos en icke ringa del
af Rysslands både Europeiska och
Asiatiska nord af Finska folkslag
och ǁ men
den ǁ ob[landad]
äfven […] colonisation. ǁ Castrén
1844: gifves det tydliga spår af en
föregående Finsk kolonisation.
gifves tydliga ǁ finnas
Det […] Tschud. ǁ Castrén 1844: [The
sentence has been omitted.]
den ǁ det
befolkningen ǁ 1. befolknin[gen] ǁ 2.
ifrån
traditionen ǁ folk[-traditionen]
äfven den sägen ǁ Castrén 1844: också hos Ryska allmogen den sägen
tillhörde ǁ Castrén 1844: tillhöra
verkliga […] Чудь) ǁ Castrén 1844:
gamla, verkliga (настоящая) Tschud
☞
51
�Archaeologica et historica
lefnads-sätt […] sig ǁ Castrén 1844:
lefnadssätt afvek
Ryssarne. ǁ ~ Stundom hör man dem
kallas de nu lefvande kallas afkomlingar af den gamla Tschud,
religion och nationalitet ǁ Castrén
1844: nationalitet och antagit deras
religion
blifvit i traditionen ǁ Castrén 1844: i
traditionen blifvit
owiss ǁ sväfvande
sväfvande ǁ Castrén 1844: tvifvelaktig
Change in the footnote: ur чудо ǁ
af ~ ǁ Castrén 1844: af чудо (ett under)
Men […] nejd ǁ Men der i någon öde
nejd
nationaliteten […] upprätthålla sig ǁ
1. nationaliteten bli[fvit] ǁ 2. nationaliteten upprätthållit
så […] betviflad. ǁ 1. så förmodas ǁ 2.
så blir en ǁ 3. så blifva ǁ 4. så anses
den af Ryssarne wanligtvis ansedda såsom afkomlingar af Tschud.
betviflad ǁ Castrén 1844: ifrågasatt
Esterne ǁ Ehsterne
Tschud ǁ Finnarne
kallas ǁ 1. benämnas ǁ 2. är
enlighet ǁ öfverensstämmelse
af […] Tschud ǁ Castrén 1844: af
Tschud
”Ryssarne med Tschud” ǁ ”Ryssarne
med ordet Tschud” ǁ Castrén 1844:
Ryssarne med detta ord
Castrén means Ferdinand Heinrich
Müller’s work Der Ugrische Volksstamm, oder Untersuchungen über
die Ländergebiete am Ural und am
Kaukasus in historischer, geographischer und ethnographischer Beziehung. Müller 1837: 176. (TS)
ethnographiska halt ǁ ethymolog[iska] ǁ Castrén 1844: ethnografiska betydelse
som […] enda ǁ Castrén 1844: hvilken
här gäller nästan såsom den enda
till religion, seder och lefnads-sätt148 skiljde sig
från Ryssarne.149
I den mon de Finska stammarne inom Ryssland iklädt sig Ryssarnes religion150 och nationalitet, i samma mon har deras förwandtskap
med Tschud blifvit151 i traditionen owiss152 och
sväfvande153.x 154 Men155 om i en öde nejd den
egna nationaliteten156 hos någon Finsk stam
förmått upprätthålla sig emot det Ryska inflytandet, så157 blir dess förvandtskap med Tschud
sällan betviflad158. För sin olika religion och sina
egendomliga seder hafva i synnerhet Esterne159
blifvit ansedda såsom afkomlingar af de gamla Tschuderne; de benämnas äfven med ett af
Tschud härledt ord: Tschuchny. Mindre ofta blir
slägtskapen med Tschud160 Finnarne påbördad,
ty de förvexlas vanligen af den Ryska allmogen
med Svenskarne,161 och kallas derföre Шведы.
I enlighet162 med den vanliga härledningen
163 ordet Tschud hafva åtskilliga förfataf
tare hyllat den mening, att ”Ryssarne164 med
Tschud”, såsom F. H. Müller165 uttrycker sig,
”ursprungligen betecknat alla icke Ryska, mera
x. Till följe af sina egendomliga, för Ryssarne
främmande och sällsamma seder härleder den Ryska allmogen ordet Tschud ur чудо, under, och чужiй, underlig, sällsam.
Wisserligen […] traditionen ǁ Castrén
1844: Den tillskrifver visserligen
ålderdoms-lemningar, […] vara ǁ
fornlemningar, de må vara
Changes in the footnote:
ur-innewånare ǁ Castrén 1844:
urinvånare
52
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
åt norr och öster boende folkslag, så att namnet
derigenom förlorar sin ethnographiska166 halt
och blir ett analogon till namnen: barbar hos
Grekerne och Kafer hos Araberna”. Sådant är
dock icke förhållandet, om man med uppmärksamt öra lyssnar till traditionen, som167 här utgör nästan den enda ledstjerna. Wisserligen168
tillskrifver traditionen Tschud alla i Ryssland
befintliga ålderdoms-lemningar169, de må
då vara af Finskt, Ryskt, Tatariskt, Mongoliskt eller annat obekant ursprung.xi 170 Men
att171 till Tschud räkna172 Mongoler och Tatarer, vore enligt det Ryska föreställnings-sättet
lika orimligt, som att föra173 Ryssarne sjelfva
till samma stam. Namnet174 Tschud hänför sig
bestämdt till den Finska stammen, icke den nu
lefvande, utan den gamla, odöpta förgångna175
ätten. Det176 är denna ätt, som för sin ålder,177
sin religion och sina sällsamma178 seder företrädesvis bibehållit sig i den Ryska folk-traditionen. Tschuderna179 äro Rysslands jättar,
xi. ”Tschud betecknar i Ryskan landets ur-innewånare i gemen, ty om man vid stränderna af Volga,
Tobol, Irtisch, Ob, Jenisei warseblir något fäste, någon graf eller gammal bygnad och frågar: ’hvem har
gjort dem?’ så svaras: ’Tschud, ett folk, som bodde
här redan före Ryssen”. Müller, se Karamsin, 1. D.
anm. 75.
Ob, Jenisei ǁ Castrén 1844: Ob
och Jenisei
gjort ǁ uppfört
75 ǁ Castrén 1844: 73 ǁ Castrén
1858a: Müllers ord, enl. Karamsin,
Gesch. d. Russ. Reiches. 1 Bd. Riga
1820; S. 246, Anm. 70
53
Castrén refers here to Nikolaj
Mixajlovič Karamzin’s (1766–1826)
Geschichte des Russischen Reiches,
a work that came out in several
different versions in different languages in the 1810s and 1820s, most
notably in twelve volumes in Russian in 1816–1829. Karamzin’s work
was commissioned by the state and
it has been described as conservative and pro-autocracy. Castrén
used the first volume of the eleven-volume German edition, published in 1820. Forsman – Mikkola
1912. (TS)
att till ǁ Castrén 1844: att derföre till
räkna ǁ 1. hänföra ǁ 2. föra
föra ǁ räkna
Namnet […] bestämdt ǁ Castrén
1844: Så bestämdt hänför sig namnet Tschud
förgångna ätten ǁ 1. <-> ǁ 2. ur landet försvunna folk ǁ 3. ur landet
försvunna ätt ǁ Castrén 1844: redan
förgångna ätten, som för sin ålder
[…]
Det […] folk-traditionen. ǁ 1. Denna ätt älskar den Ryska folk-traditionen att företrädeswis ǁ 2. Denna
ätt älskar företrädeswis den Ryska
folk-traditionen att för
ålder, sin ǁ ålder och
sällsamma ǁ Castrén 1844: egendomliga
Tschuderna […] jättar ǁ Castrén 1844:
Tschuderne äro för Ryssen detsamma, som jättarne för Finnen
Here Castrén draws parallels
between the Russian Chud folklore
and Finnish-Scandinavian folklore, describing mysterious giants
or Jotuns that would have lived in
the time before the modern civilization. Siikala 2013: 222–223; giants especially in northern Ostrobothnia: Jättiläis- ja lappalaistarinoita, http://www.kirjastovirma.fi/
asutusjasotatarinoita/2. (TS)
�Archaeologica et historica
ett […] existerande ǁ 1. <-> ǁ 2. ett historiskt ǁ Castrén 1844: ett forntida
som […] omhöljdt ǁ som […] men
beslo ǁ Castrén 1844: som numera fortlefver blott i sägnerna, omhöljdt
slöja ǁ Castrén 1844: töcken
Det […] sjelfve. ǁ Castrén 1844: Det
är naturligt, att alla ovanliga fornlemningar tillskrifvas ett sådant
urhistoriskt folk, likasom Finnarne
tro, att forntidens jättar uppbyggt
deras äldre stenkyrkor, bland hvilka de flesta troligen äro Finnarnes
eget verk.
urhistoriskt ǁ folk
alla […] ålderdoms-lemningar ǁ allt
ovanligt
Likaså skef ǁ Castrén 1844: Skef
Tschuderne ǁ Castrén 1844: Tschud
dess ǁ deras
som […] folkslag ǁ Castrén 1844:
hvarmed Grekerne benämnde personer, hörande till ett på en gång
främmande och ohyfsadt folkslag
Ehuru […] öfverlägsna. ǁ Ehuru till
religionen ǁ Castrén 1844: Ty Tschuderne, ehuru till religionen hedningar, anses i mångt och mycket, särdeles i all slags mekanisk konstfärdighet, hafva varit både Ryssar och andra nationer öfverläge.
så ǁ <hos>
Sawolotschkaja […] Sawolotscheskaja ǁ Castrén 1844: Savolotschesskaja
eller Savolotskaja
Savolotschje; 2. Hvilken ǁ Castrén
1844: Savolotschje? och hvilken
särskildta Författare ǁ ~, i synnerhet af wår högtförtjente landsman
A. J. Sjögrén i hans afhandling om
Jemerne
Anders Johan Sjögren (1794–
1855) published in 1832 both a
study on the earlier settlement of
the tribe Yem and another on the
question of the Zavoločˈe. In these,
he also deals with the Čudˈ and
ett180 fordom existerande folk, som181 nu fortlefver i sägnerna, men omhöljdt af mythens
slöja182. Det183 är naturligt, att just ett sådant
urhistoriskt184 folk skola tillskrifvas alla185
ovanliga ålderdoms-lemningar, likasom Finnarne anse, att Jättarne uppbygt deras äldre
stenkyrkor, fastän åtminstone de flesta bland
dem äro ett verk af Finnarne sjelfve. – Likaså186 skef och stridande emot den traditionella
föreställningen om Tschuderne187, är dess188
förmodade identitet med ordet barbar, som189
hos Grekerne på en gång utmärkte främmande
och ohyfsade folkslag. Ehuru190 till sin religion
hedendomen tillgifne, anses likväl Tschuderne
i annat, särdeles i all slags yttre konst-färdighet hafva varit både Ryssar och andra nationer
öfverlägsna. Deras fyndighet är ett ordspråk
i Ryssland, och deras konstwerk prisas högt i
sagan.
Efter dessa allmänna anmärkningar om den
betydelse ordet Tschud eger i Ryska folk-traditionen, skola wi nu skrida till en mera speciell
undersökning af den så191 kallade Savolotschkaja192 eller Sawolotscheskaja Tschud. Ämnet
ger anledning till tvenne frågor: 1. Hvar fanns
landet Savolotschje;193 2. Hvilken Finsk folkstam bodde inom dess landamären? Den förra
frågan är redan tillförene utförligt behandlad
af särskildta194 Författare; den sednare deremot
har195 mig wetterligen ej utgjort ett föremål för
the Bjarmia. Sjögren 1832a; 1832b;
Branch 1973: 190–196. (TS)
har […] ej ǁ Castrén 1844: har, mig
vetterligen, ej
derföre i frågan ǁ Castrén 1844: derföre, i fråga
närwarande ǁ Castrén 1844: förevarande
54
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
några undersökningar. Wi kunna derföre196 i
frågan om landets läge njuta frukten af andras
undersökningar, och skola i närwarande197 afhandling förnämligast198 fästa vår uppmärksamhet wid sjelfva stammen199: Savolotschjeskaja
Tschud.200 Med afseende å ethymologien af
ordet Savolok (заволокъ), hvaraf adjectivet201
Savolotsc[h]koj (заволочкiй) eller Savolotscheskoj (заволоческiй) blifvit bildad, har man
uppgifvit, att det egentliga grund-ordet волокъ
i Ryskan eger en dubbel betydelse: 1o) af en
smal landsträcka emellan tvenne i motsatt
riktning löpande floder202 (F. walkama);203
2do) af en skogig204, obebodd nejd.205 Sednare206 betydelsen af ordet är den207 wanliga
och häfdwunna; den förra anför jag blott på
andras auctoritet. I enlighet,208 om denna209
härledning af ordet skulle benämningen Savolotscheskaja Tschud utmärka ett folk, som210
bodde antingen bakom en landtunga eller en
skogsnejd. Schlötzer211 kände blott den förra
betydelsen212 af ordet, men kunde dermed213
ej komma till något tillfredsställande resultat. Deremot fasthåller214 sig Schtschekatow215
wid den sednare betydelsen och förklarar dess
förhållande till landet216 Savolotschje på följande sätt: ”Novgoroderne hade utmärkt hela
den vid hafvet belägna kusten ända till floden
Petschora med detta namn, emedan landet217
var afskildt218 (ifrån novgorodernes område)
förnämligast fästa ǁ Castrén 1844:
fästa
stammen ǁ folkstammen ǁ Castrén
1844: folkstammen
For a recent overview of the
Zavoločˈe and zavoločeskaja čudˈ,
see Gabrielsen 2007: 60–64.
55
adjectivet […] Savolotscheskoj ǁ
Castrén 1844: adjektivet Savolotskij
(заволоцкiй) eller Savolotschesskij
floder ǁ 1. floder, hvaröfwer ǁ 2. floder 2)
(F. walkama); ǁ Finn ǁ Castrén 1844:
på Finska valkama), och
skogig ǁ Castrén 1844: skogbeväxt
The Russian dialectal word volok
(волок) means an isthmus between
two water basins that typically has
to be crossed either by foot or dragging boats over it. In all likelihood,
the Fi. valka(ma) (storage place for
boats) derives from this Ru. word (a
hypothesis first proposed by Jorma
Koivulehto in a radio programme),
with the suffix -ma likely originating from the appellative -maa in this
case. This is likely in that the compound valkamaa is indeed quite
common in both Finnish and Estonian toponyms and must, therefore, have existed in the past as
an appellative. It is also likely that
the denomination of the Estonian
town Valga, and the region’s old
name Valgatapalve are connected.
Eesti kohanimeraamat s. v. Valga,
KKP. (JS)
Archaeological research on the
settlements along the voloks has
been conducted. See, e.g., Макаров – Федорина 2015. (TS)
Sednare ǁ Den
den wanliga ǁ den allmän[na]
enlighet, om ǁ Castrén 1844: enlighet med
denna ǁ <->
som bodde ǁ Castrén 1844: boende
Schlötzer ǁ Nestor
betydelsen ǁ Castrén 1844: bemärkelsen
dermed ǁ Castrén 1844: med dess
tillhjelp
fasthåller ǁ anmärker
Castrén means Afanasij Mixajlovič Ščekatov (1753–1814) and his
�Archaeologica et historica
geographical dictionary of Russia
(together with L.M. Maksimovič)
Словарь географическiй Россiйскаго государства that was published
in seven volumes in 1807–1809.
Wikipedia: https://ru.wikipedia.org/
wiki/Щекатов,_Афанасий_Михайлович. (TS)
landet Savolotschje ǁ Castrén 1844:
Savolotschje-landet
landet ǁ 1. <----> ǁ 2. den
afskildt […] område) ǁ Castrén 1844:
afskildt ifrån deras eget område
volok benämnda ǁ Castrén 1844: benämnda volok
blifvit benämnd ǁ Castrén 1844: fått
namn
belägen […] volok ǁ Castrén 1844:
bakom volok belägen
som […] Novgorod ǁ Castrén 1844:
som i anseende till Novgorod bodde
erhöllo ǁ k ǁ Castrén 1844: betecknades med
Ueber die älteren Wohnsitze der Jemen (Sjögren 1832).
Schtschekatow ǁ Tatischt[schew]
Wologda ǁ Castrén 1844: Vologda (af
volok)
innewånare […] benämnda ǁ Castrén 1844: invånare hetat
Tschud, ǁ Tschud. A change in the
footnote: l. c. s. ǁ Castrén 1844:
Sjögren, l. c., s.
land” ǁ land”, ǁ Castrén 1844: the
previous footnote has been moved
here.
Genom […] mening ǁ Häri[genom] ǁ
Castrén 1844: Genom antagandet af
denna mening
utom, ej inom ǁ Castrén 1844: utom
(ej inom)
skogsbygden ǁ 1. skogs ǁ 2. <-->
Det är […] ǁ Emellertid har man
med anl[edning]
som […] Sjögrén ǁ både Sjögrén och
Karamsin
genom stora skogar, volok219 benämnda; derföre har äfven denna nejd blifvit220 benämnd
Savolotschje, d. ä. belägen221 bakom volok, och
Karelare eller Jemer, som222 bodde i förhållande till Novgorod bakom samma volok, erhöllo223 namnet Savolotschaner.”xii 224 Widare
yttrar sig Schtschekatow225 på ett annat ställe, att äfven de omkring Wologda226 boende
äldre innewånare227 blifvit benämnda Savolotscheskaja Tschud,xiii 228 ”emedan de innehade ett af stora skogar genomskuret land”229
(Sjögrén, l. c.). Genom230 denna mening har
Schtschekatow i någon mon afvikit ifrån ordets
ethymologie, ty Savolotschje betyder vi vocis
ett land bakom eller utom,231 ej inom skogsbygden232. Det233 är hufvudsakligen i grund af
dessa Schtschekatows uppgifter, som234 både
Karamsin och Sjögrén antagit235 landet Savolotschje sträcka sig ända236 ifrån Bjelosero237
upp till Petschora-floden238. För239 den sålunda utstakade gränsen af Savolotschje tyckes240
man finna något stöd hos Nestor, ty enligt den
ordning, hvari241 han uppräknat de Finska
folkslagen, kommer Savolotscheskaja Tschud
att få sina bopålar midt emellan stammarne
Wes242 vid Bjelosero och Petschora vid floden
xii. Sjögren, om Jemerne, sid. 270.
xiii. l. c. s. 271.
antagit […] sig ǁ Castrén 1844: antagit, att Savolotschje-landet sträcker
sig
ända […] upp ǁ ifrån ǁ Castrén 1844:
ända från trakten af Bjelosero i söder upp
56
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
af samma namn. Emellan Ves och Petschora
nämner väl Nestor ännu en stam, vid namn
Mordva, men Sjögren har gjort det ganska trovärdigt, att härmed ej243 annat kan förstås än
Tscheremisser, hvilka bott och till en del ännu
äro244 bosatta öster (ej norr) om Bjelosero245,
neml[igen] i de nuvarande Guvernementerna
Wjatka246 och Kostroma247, samt248 att de i
fordna tider utan tvifvel utsträckt sina bostäder
närmare för249 Savolotschje intill Wesserna.250
Till bestämmande af den nordostliga gränsen
af Savolotschje eger man ännu en251 af Schlözer åberopad uppgift ifrån Julii252 Pomp[onii]
Sabini Commentarier till Virgilius253, der Sauolences254 sägas varit grannar till Ugrer och
Permier.255 Hvad åter den256 vestliga gränsen
beträffar, så äro de flesta Författare (Schtschekatow, Schlözer, Lehrberg257, Karamsin) ense
derom, att Sawolotschje sträckt sig ända till
Hvita hafvet och258 i synnerhet omfattat landet vid Dvina-floden.259 Denna bestämning
stöder sig hufvudsakligen på det skäl, att en
gammal krönika bär titeln: ”Dvina-flodens bebyggare, som i början kallades Savolotscheskaja Tschud” etc.260 Sjögrén261 förkastar detta
bewis262, emedan han funnit ett exemplar af
samma krönika, som helt enkelt har till titel:
”Om Dvina-flodens äldre innewånare”. Härigenom är saken för ingen del wederlagd263, emedan den ena titeln kan vara likaså tillförlitlig,
Beloe ozero (Ru.)/Valkeajärvi or
Valgetjärvi (Fi.) in Vologda region
at N60°10′27″ E37°40′14″. (TS)
The Pečora River (Ru., Komi)/Sanero jaxa (Nenets) runs from the Urals
to the Pečora Sea at N68°17′25″
57
E54°25′11″. Its length is ca. 1800
km. (TS)
För […] gränsen ǁ Den sålunda utstakade gränsen vinner för af Savolotschje ǁ Castrén 1844: För de sålunda utstakade gränsorna
tyckes man finna ǁ 1. erhålles jemväl
ǁ 2. har man äfven ǁ 3. jemväl
hvari ǁ Castrén 1844: i hvilken
The Vesˈ was a Baltic Finnic tribe.
It is generally accepted that it is
equivalent to the Vepsians. Голубева – Кочкуркина 1991; Kotshkurkina 1994; Рябинин 1997: 110–
112. (TS)
ej […] förstås ǁ Castrén 1844: ej kan
förstås annat
äro bosatta ǁ Castrén 1844: bo
Bjelosero ǁ samma Sa[volotschje]
Vjatka is the present-day Kirov at
N58°36′13″ E49°40′0″. (TS)
Situated at N57°45′42″ E40°57′07″.
(TS)
samt […] utsträckt ǁ troligen i fordna tider utsträckt ǁ Castrén 1844:
samt i fordna tider utan tvifvel utsträckt
för […] Wesserna ǁ Castrén 1844: intil Vesserna
Wesserna. ǁ 1. ~ Emellertid f härflyter f Nestors ord intet vidare, än att
Savolotschaner bott norr om Wesser. Men nu är det ur andra grunder bevisligt, att sistnämnd folkstam sträckt sig ända till nejderna
af Onega sjö. Således skulle borde
Savolotschaners område här widtaga ǁ 2. ~ Men genom Nestors ǁ 3. ~
Emellertid följer häraf icke på sin
höjd, att Wessernas bo<-> intet i
afseende å den speciella gräns-bestämningen för Savolotschje, och
af befintliga ännu för<-> begängliga kan man med säkerhet sluta, att
Nestors Wesser sträckt sig ända till
Onega.
en ǁ <-->
�Archaeologica et historica
Julii ǁ Julius
Castrén and Schlözer mean the
Italian Renaissance humanist Julius Pomponius Laetus’ (Pomponius Sabinus’) (1425–1498) commentary on Virgil’s works, published
originally in 1487–1490 in Rome.
Campbell 2003: 442. Catholic Encyclopedia: http://www.newadvent.
org/cathen/08738a.htm. (TS)
Sauolences ǁ Savolences
Permier. ǁ 1. ~ Wigtigare <-----> i
synnerhet ǁ 2. ~ Enligt Nestor k<-->
utgör Petschora gr[änsen] den
nordliga gränsen för Savolotschje,
och hvilken och denna bestämning
har af alla historici blifvit antagen.
Schlözer 1802b: 43 quotes Julius Pomponius Sabinus, Virgilium
Commentarii 8 (1544) p. 50, saying: ”Thyle […] prope glacialis oceni oras habitant siluestres homines
Ugari siue Ugri. Scythae quidem
sunt, et a caeteris mortalibus semoti: apud eos neque aurum, neque
argentum cognoscitur, naque aes;
cum proxima gente mercimonia
permutant, aut cum Zauolocensibus. Sic narrauere mihi, qui ad origines Tanais (bei Tula im Moskauer
Gouvernement) habitant.” According to Lehrberg 1816:33 Sabinus had
got his information from travelling
Russians in Italy. (TS)
den […] gränsen ǁ 1. gränsen ǁ 2. den
vestra gränsen för Savolotschje ǁ
Castrén 1844: den vestra gränsen
Aron Christian Lehrberg (1770–
1813) whose main work Untersuchungen für Erläuterung der älteren
Geschichte Russlands was published
posthumously in 1816, in Russian
in 1819. Lehrberg 1816; Wichmann
1913. (TS)
och i synnerhet ǁ 1. och om[fattat] ǁ
2. och således äfv[en]
58
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
Dvina-floden. […] hufvudsakligen ǁ
1. Dvina-floden. Denna bestämning
stöder sig på följande skäl: 1o) Om
nam[nda] Finnes en krönika, som
bär till titel: ”Om Dvinska innewånare Dvina-flodens bebyg[g]are,
som i början kallades Savolotscheskaja Tschud, 2. Förekommer i äldre urkunder någon annan benämning, som möjligen kunde hänföras
till Dvina-flodens område. 3. Finnas
öfverallt wid Dvina-floden traditioner af Tschud 3. Finnas vid Dvina- samma floden ymniga traditioner om en Tschud, likasom 4o) de
Skandinaviska sagorna bära wittnesbörd om Tschude en Tschudisk
stam, boende wid Dvina-floden i
det så kallade Bjarmaland. ǁ 2. Dvina-floden. Denna bestämning stöder sig i synnerhet ǁ Castrén 1844:
Dvina floden, hufvudsakligen
The headwaters of the (Severnaja) Dvina (Fi. Vienanjoki) are in
Vologda region and it discharges
into the sea from an extensive delta area south of Arxangelˈsk around
N64°45′ E40°0′. (TS)
Tschud” etc. ǁ Castrén 1844: Tschud
m. m.”
Sjögrén […] Bjarmers. ǁ Castrén 1844
(probably reformulated by Castrén
himself): Att Dvinafloden utgjort
medelpunkten för Savolotschanernes områda, härflyter äfven ur
den ethnographiska ordningen hos
Nestor, samt ur Schtschekatows
nyss åberopade anförande. Savolotschanernes land sammanfaller
följakteligen med de af Skandinaverne så kallade Bjarmernes.
bewis ǁ st
wederlagd ǁ bevisad
☞
59
�Archaeologica et historica
hvarandra. ǁ ~ Härigenom synes
dock Sjögrén ej vilja bestri[da]
äfven ǁ många
till bevis ǁ 1. till att ǁ 2. till bewisande, att Savolotscherne bott ǁ 3. till
stöd
så […] område ǁ 1. så erhålla Sav[olotschanernes] ǁ 2. så kommer Savolotschanernes område att ligga
Wesserna ǁ On[ega]
Onega, […] Petschora ǁ Onega samt
Petschora
Enligt […] utgöra ǁ 1. I enlighet härmed blir Dvina-f[lodens] ǁ 2. I följe häraf blir Dwina-flodens områd[e] ǁ 3. Enligt denna bestämning
kommer Dwina-floden att utgöra ǁ
4. Enligt denna bestämning skulle
Dwina-floden att
i […] werket ǁ också
han […] yttrat ǁ 1. hans undersökning ǁ 2. han söker endast ǁ 3. och a
blott ǁ endast
område ǁ ~ emellan Onega och
Petschora
land ǁ område
äfven ǁ <->
inbegripas […] mening ǁ inbegripas.
Wi kunna här icke upptaga Sjögréns mening till undersökning,
ehuru några betänkligheter hos oss
oss yppat sig ǁ 2. inbegripas – deremot; det är wårt ändamål tillfyllest
här ǁ för
ethnographiskt hafva ǁ wi en
läget […] Savolotscheskaja ǁ Saw[olotscheskaja]
hos Skandinaverne ǁ i Skandinaviska sagan
For a recent analysis of the Bjarmia
problematics, see Koskela Vasaru
2014.
The word än added according to
Castrén 1844.
landet […] rike ǁ 1. landet vid Dvinafloden utgjorde utgjort sjelfva centrum af der för Bjarmernas välde ǁ
som den andra, och begge titlarne i sjelfva verket ej motsäga hvarandra.264 Dessutom eger
man äfven265 andra skäl till266 bevis för den
mening, att Savolotschaner bott wid Dwinafloden. Om vi endast hålla oss till den ethnographiska ordningen hos Nestor, så267 ligger
Savolotschanernes område inom redan nämnde emellan Wesserna268 wid Bjelosero och
Onega,269 folkstammen Petschora boende vid
Petschora-floden. Enligt270 denna bestämning
skulle Dwina-floden utgöra sjelfva centrum
för Savolotschanernes område. Detta torde
i271 sjelfva werket Sjögrén ej heller hafva velat bestrida; han272 har endast yttrat, att landet
Savolotschje inrymmer wida mer, än blott273
Savolotschanernes område274 vid Dwina eller
att Wessernes land275 wid Bjelosero äfven276
bör under samma namn inbegripas277 – en mening, som här278 hvarken behöfver antagas eller förkastas. Ty det är wårt ändamål tillfyllest
att ethnographiskt279 hafva bestämt läget280
för stammen Savolotscheskaja Tschud bakom
Wessernes område wid Bjelosero och Onega eller bakom de skogiga nejderna i Wologda. Savolotschanernes område sammanfaller följakteligen med de hos281 Skandinaverne så kallade
Bjarmers.282 Ty huru obestämdt gränsorna
för Bjarma-riket i de Skandinaviska sagorna
[än]283 äro uppgifna, är det likwäl obestridligt,
2. landet vid Dvina-floden utgjort
den mäktigaste d[elen] ǁ 3. landet
vid Dvina-floden utgjort den fordna ǁ 4. landet vid Dvina-floden utgjorde den wigtigaste ǁ 5. att landet vid Dvina-floden utgjorde den
förnämsta och vigtigaste ǁ Castrén
60
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
att landet284 vid Dvina utgjorde den vigtigaste delen af nämnda rike. Det war hit285, Wikingarne styrde sina plundrings-tåg286, här
funno287 de ett folk med guld och skatter, till
fromma för sig och fromma för sagan.
Härmed288 hoppas jag289 hafva afbördat290
min skyldighet att sjelf291 taga och för läsaren
meddela kännedom om de ungefärliga292 resultater, hvartill man genom svaga, ofta motsägande293 och derigenom vils[el]edande historiska bevis trott sig komma294 i afseende
på295 läget för296 Savolotschanernes land.
Nu skall vårt297 bemödande blifva, att på annan wäg söka utreda, om inom omfånget af
de nyss298 utstakade gränser299 kan300 finnas
spår af301 n[å]g[o]n302 tidigare303 icke-Rysk
folk-stam304, och hvilken305 denna warit306.
Wåra307 källor blifva hufvudsakligen traditionen och alla slags antiquariska lemningar,
i synnerhet sådana, som hänföra308 sig till
språket.
Om vi till en början låna örat åt traditionen, så är öfverallt wid Dvina-floden och Hvita hafvets309 sydvestra kust det tal gängse310
bland landets närwarande311 Ryska inbyggare,
att här af ålder bodde ett folk, som benämnes
Tschud, ett312 folk, som lefde i hedniskt313 mörker och ”följt314 i allt sin egen lag”.315 Ett fredligt slägte hade Tschuderne hufwudsakligen
1844: att landet vid Dvina utgjorde
dess vigtigaste del
hit, ǁ ju hit, ǁ Castrén 1844: hit
plundrings-tåg ǁ plundringståg
funno ǁ fann
Härmed hoppas […] ǁ 1. Härmed öfwergår jag till den andra frågan ǁ
61
2. Härmed öfwergår jag till den
sednare frågan ǁ 3. Härmed öfwergår jag till att utreda, om man af
förhanden-warande spår inom de
nyss utstakade gränserna ǁ 4. Härmed skrida wi att
jag ǁ 1. ~ ǁ 2. wi
afbördat ǁ Castrén 1844: fullgjort
sjelf […] om de ǁ ~ meddela, hvad ǁ
Castrén 1844: sjelf taga kännedom
och för läsaren uppgifva de
ungefärliga resultater ǁ resu[ltater]
motsägande ǁ Castrén 1844: hvarandra motsägande
komma ǁ Castrén 1844: kunna ~
på ǁ Castrén 1844: å
för ǁ Castrén 1844: af
vårt bemödande ǁ 1. wårt ~ ǁ 2. mitt ~
ǁ Castrén 1844: mitt ändamål
nyss ǁ ofvan
gränser ǁ Castrén 1844: gränsorna
kan finnas ǁ förekomma några ǁ
Castrén 1844: kunde finnas
af ǁ Castrén 1844: efter
ngn ǁ en
tidigare ǁ Castrén 1844: tidigare,
folk-stam ǁ befolkning
hvilken ǁ <->
warit ǁ Castrén 1844: i sådant fall
varit
Wåra källor ǁ Castrén 1844: Källorna för denna undersökning
hänföra sig till ǁ Castrén 1844: angå
hafvets ǁ H[afvets]
gängse ǁ allmän
närwarande […] inbyggare ǁ närwarande Rysk befolkning ǁ Castrén
1844: nuvarande invånare
ett […] lefde ǁ ett folk som lefvat ǁ
Castrén 1844: ett hedniskt folk, som
hette Tschud, lefde
hedniskt mörker ǁ 1. hedniskt o<--->
i hela sitt ǁ 2. hedniskt följt sin
”följt ǁ Castrén 1844: ”följde
lag”. […] slägte ǁ Castrén 1844: lag.”
Af naturen ett fredligt slägte
�Archaeologica et historica
boskapsskötsel. […] woro ǁ Castrén
1844: boskapskötsel, men derjemte
varit
allt ǁ annat
erfordrat ǁ Castrén 1844: erfordrar
högre ǁ konstn[ärlig]
Tschuderne ǁ Castrén 1844: de
nejder. […] högtbelägna ǁ Castrén
1844: nejder samt uppbyggt sina
hus på kullar och andra högtbelägna
hafva ǁ Castrén 1844: hade
Tschuderna […] såsom ǁ Castrén
1844: Föröfrigt skildras Tschuderne
såsom
äfven […] warit ǁ Castrén 1844: äfvenså skola deras kor, hästar och
annan boskap hafva varit
deras ǁ Castrén 1844: Tschudernes
men ǁ 1. dem ǁ 2. som
dylika | <->
blifvit nedlaggda ǁ blifvit af Tschuderna ~ ǁ Castrén 1844: äro nedlaggda
bosatta ǁ Castrén 1844: boende
närwarande ǁ Castrén 1844: nuvarande
bodde ǁ Castrén 1844: ~ ock
handel; […] de ǁ handel; här funnos
ǁ Castrén 1844: handel och hade
De […] fästen ǁ För att möta Novgorodernes förnyade anfall, hade de
uppbyggt flere fästen
Till slut ǁ Castrén 1844: Slutligen
likwäl ǁ dock
besegrade […] qvarstadnade ǁ besegrade; somliga qvarstadnade, andra ǁ Castrén 1844: besegrade, hvarefter somlige flydde undan, men
andre qvarstadnade
Change in the footnote: ganska ǁ
a[llmänna]
sammansmälte ǁ sammanbland[ades]
sysselsatt sig med åkerbruk och boskapsskötsel.316 Derjemte woro de väl förfarna i smidarbeten och allt317 sådant, som erfordrat318 en
högre319 grad af fyndighet. Wid Dwina berättas Tschuderne320 hafva bott tillsamman i byar,
men öfwerhufvud skola de älskat enstaka nejder.321 Sina hus hafva de uppbygt på kullar och
högtbelägna ställen. Till och med för sina döda
hafva322 de till hvilo-stad utsett någon upphöjdare plats. Tschuderna323 skildras, såsom ett
starkt och resligt folk; äfven324 deras hästar,
kor och annan boskap skall warit af en owanlig
storlek. Omätliga woro deras325 skatter, men
de326 nedgrofvo dem vanligtvis i jorden och
läto dem blifva der liggande. Hvarest dylika327
skatter blifvit328 nedlaggda, der brinner nu understundom i nattens mörker en ljus låga.xiv
Tschuderne woro talrikast bosatta329 wid det
närwarande330 Cholmogor. Här bodde331 deras Knäser; här drefwo de en stark handel;332
här hade de ett tempel och en offerplats. De333
blefvo ofta anfallna af Novgoroder och hade till
sitt försvar uppbygt fästen och förskansningar.
Till334 slut blefvo de likwäl335 besegrade;336
xiv. [S]amma tradition förekommer i Finland om de
så kallade Aarnin haudat.
62
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
somliga flyddexv 337, andra qvarstadnade, antogo Christendomen och sammansmälte338
med landets nya invånare.339
Så ljuder340 det Tschudiska minnet vid Dvina, med341 förbigående af en mängd local-traditioner, som342 ännu här och der fortlefva, men
wanligtvis iklädt [sig] mythens drägt. Den sakkunnige inser, att många343 bland344 de anförda
ega345 sin tillämpning på Finnarne. Af naturen
arbetsamma och idoga hafva de i alla tider
ällskat åkerbruk och boskapsskötsel, samt346 så
wäl genom denna egenskap, som genom sin
sega kraft, sitt envisa och ihärdiga lynne347 af
alla nationer varit de mest tjenliga till att kufva
den nordiska naturens djupa348 vildhet.349 – De
gamla Tschudernes skicklighet i smide är äfven
frejdad i den Skandinaviska sagan, ja Finnarnes
egna episka sånger röra sig mest kring smedar,
fyndige och wise män – Sin håg att bo i enstaka
gårdar, på högt belägna platser, hafva Finnarne
ännu i dag bibehållit350. – Traditionen om Tschudernes rikedom samt deras säd att nedlägga sina
skatter i jorden öfverensstämmer åter med den
xv. Wid Dvina har jag ej hört den annorstädes ganska allmänna tradition, att Tschuderne vid Ryssarnes
ankomst begrafwit sig under höga berg.
63
See also Castrén’s description of
Xolmogor in 1842 in his travel account of 1841–1844 in a later volume of this series.
ljuder ǁ Castrén 1844: beskaffadt
fortlefver
med […] local-traditioner ǁ med förbigående af en oändlig mängd ~ ǁ
Castrén 1844: om man förbigår en
mängd lokaltraditioner
som […] drägt ǁ som här och der
ännu ~ ǁ Castrén 1844: hvilka iklädt
sig en mera mythisk drägt
många ǁ fle[re]
bland ǁ Castrén 1844: ibland
ega sin tillämpning ǁ Castrén 1844:
kunna lämpas
samt […] egenskap ǁ samt just genom denna egenskap ǁ Castrén
1844: samt såväl derigenom
lynne ǁ s<->
djupa vildhet ǁ Castrén 1844: vildhet
On the history and construction of
the basic myths of Finnishness, see
Upton 1999. Castrén writes similarly also in his travel account of
1841–1844. See his travels in this series. (TS)
Settlement on smallholder farms,
based on slash-and-burn agriculture, was preserved in eastern Finland until the 19th century, but in
western Finland, with the advent
of field cultivation, people lived in
villages no later than the Middle
Ages. The fields of a village were
divided according to the open-field
system and the villages were split
from late 18th century onwards in
connection with the Great Partition of land. Jutikkala 1980: 184–
188; Soininen 1980a; Soininen
1980b: 402–404; Raninen – Wessman 2015: 310–311; Haggrén 2015:
410, 464; Vuorela 1998 (1975): 141–
147. (TS)
�Archaeologica et historica
äro ǁ Castrén 1844: ~ dock
helgedomen ǁ Afguda-temp[let] ǁ
Castrén 1844: helgedom
o. s. v. ǁ ~ Anmärknin[gar]
The Bjarmians were said to have
worshipped a deity called Jomali/
Jomala/Jumala. A description of
Xolmogor and Arxangelˈsk in the
late 17th century, Ясински – Овсянников 1998: 173–175. About
Bjarmians in historical sources, see
Koskela Vasaru 2014: 199–204. (TS)
Sjelfva […] har ǁ 1. Stället har ännu ǁ
2. <->
i […] helgd ǁ Castrén 1844: i helgd
plats, slätt ǁ Castrén 1844: slätt
See also Castrén’s notebook of
1842–1843 among his travels in this
series.
i ǁ wid
The village Vavčuga is situated
on the Dvina River at N64°13′38″
E41°55′36″. (TS)
sägas […] spår ǁ skola för d[et]
uppvisa ǁ efter
Even up to the present day, no
large amount of Late Iron Age remains has been discovered on the
northern coast of Russia. There are,
however, some settlements and silver hoards known, and they show
connections with southernmore
Karelia. For a recent summary of
the finds, see Koskela Vasaru 2014:
207–211. (TS)
sig. Alla ǁ Castrén 1844: sig, utan
alla
detta ǁ Castrén 1844: det
1. Finnas ǁ Castrén 1844: För det första finnas
äfven denna ǁ Castrén 1844: denna
munarter. 2. ǁ Castrén 1844: munarter; för det andra
ur ǁ ifrån
hvarken kunna ǁ ej k[unna]
Skandinaviska sagans wittnesbörd. Öfwerensstämmande äro351 de ömsesidiga berättelserna
om Cholmogor, dess genom handel wunna välmakt, helgedomen352 o. s. v.353 Beklagligtvis kunna dock wid sjelfva Cholmogor ej några bestämdare traditioner om den ryktbara helgedomen
uppdagas.354 Här omtalas allenast en begrafningsplats, som skall hafva varit belägen på den
midt emot Cholmogor belägna ön Kurostroff.
Sjelfva355 stället har bibehållit sig i folkets minne och skall ännu hållas i356 någon slags helgd
hos Cholmogors och de närgränsande byarnes
befolkning. Det är en öppen, aflång plats,357 slätt,
omgifwen af en åldrig furu-skog.358 – Likaså hör
man wid Cholmogor sägner om befästade ställen,
som Tschuderne skola haft i359 Kurtsevska posaden och byn Wavtschuga360, men äfven af dem
sägas361 inga spår numera vara synliga. Öfwerhufvud låta ej wid nedra Dvina några Tschudiska
minnesmärken uppvisa362 sig.363 Alla364 här tillgängliga spår efter Tschuderna hänföra sig till
språket, och detta365 på tvåfalldigt sätt: 1. Finnas366 i den Archangelska dialecten af Ryskan
många från Finskan lånade ord och talesätt, hvarigenom äfven367 denna dialekt skiljer sig från
andra Ryska munarter. 2.368 Låta åtskilliga ortsnamn ur369 Finskan härleda sig. – Bland de lånade orden vilja wi allenast upptaga sådana, som
obestridligt äro af Finsk upprinnelse och derföre
64
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
hvarken370 kunna förklaras vara af Finnarne lånade ur Ryskan, eller ur Syrjänskan inkomna i
Ryska språket. Antalet af sådana ord är ganska
betydligt, men det371 är för vårt ändamål tillfyllest att anföra några de vanligast förekommande.
De372 äro: maksa (F[inska] maksa373), lefver; salma (F. salmi), sund; lachta (F. lahti), wik; taibal
(F. taiwal,374 taipale), en öde skogswäg; mjanda
(F. mänty), gran, granskog; satulje, skygd emot
winden (af за, bakom375, och tuuli, vind); witsa
(F. witsa376), spö; rosga (F. ruoska), piske; schalga
(F. selkä), tjock, vidsträckt skog; nora (F. nori), räfgrop; kalgi (F. kalhu), skida; loch (F. lohi), wraklax; suvoj, djupt ställe,377 farwatten (af378 det
Finska: sywä, djup; lapa, fot, tass (F.379 lapa,
fram-bog); lapota, spade (F. lapio); palenina, förbrändt ställe (af380 det Finska ordet: palan, jag
brinner); djedjina, faster, (F. täti, dim[inutiv]381
tätinen, Russ. тётка); putschka, chærophyllum
sylvestre, (F. putki); morda, mjärda (F. merta);
puutajus382, fastna,383 invecklas (F. puutun)
o. s. v.384 – Att dessa och andra likartade ord ej
inkommit i språket genom en blott yttre385 beröring emellan Ryssar och Karelare, bevisas genom
den anmärkningsvärda omständighet, att några
bland dem ej386 äro i bruk i387 nejden af Archangel388, men deremot förekomma i det från Karelen widt skilda389 Mesenska390 landet. Emellertid391 hvilar ej härpå hufvud-bewiset för
65
det […] tillfyllest ǁ wi wilja endast
upptaga
De äro ǁ Hit hör
maksa ǁ Castrén 1844: äfvenså maksa
taiwal, taipale ǁ Castrén 1844: taival
ell. taipale
bakom, ǁ emot ǁ Castrén 1844: ~
witsa ǁ Castrén 1844: likaså
ställe, farwatten ǁ Castrén 1844:
ställe eller farvatten
(af […] djup ǁ Castrén 1844: (F. syvä,
djup)
F. ǁ af det F.
af […] brinner ǁ Castrén 1844: F. palanut, brunnen
dim. […] тётка) ǁ Castrén 1844: dimin. tätinen), som annars i Ryskan
heter тётка
puutajus ǁ Castrén 1844: putajus
fastna, invecklas ǁ Castrén 1844: jag
invecklas, fastnar
Most notably, Kalima (1919), Koževatova (Кожеватова 1997) and
Myznikov (Мызников 2004) provide well-founded treatments of
the words belonging to this lexical stock. Koževatova (1997) has
convincingly argued that the joint
lexical layer of Finnic, Komi and,
northern Russian dialects is typically loaned from Finnic to Russian
and from Russian dialects to Komi.
In addition to that, there is an older
layer of lexicon loaned from Finnic
to Komi, and quite probably, even
to Udmurt (Saarikivi forthcoming), but Castŕen does not mention
words belonging to this layer.
The modern etymological studies still consider many of those
words mentioned by Castrén as
Finnic substrate borrowings in
Russian dialects, among them
макса ‘fish liver’ (~ Finnic *maksa ‘liver’); салма ‘strait; narrows’
�Archaeologica et historica
*putke < *pučke ‘Angelica Archangelica, Aegopodium podograria, and other plants with hollow
stalk’). The word сувой is polysemic, but the semantics pointed out by
Castrén might well be Finnic in origin, although probably connected
with the Fi. suvanto ‘stream pool;
quiet waters’, and not directly to
syvä ‘deep.’ These, in turn, are likely interconnected in some complex
way (cf. Itkonen 1982). The toponym Маймакса, most likely, represents a Finnic historical derivation
(or a modern stem type) with the
suffixal -ks- (cf. johdos : johdokse‘derive’ from johta- ‘lead’), but the
stem cannot be identified with certainty.
Of the words mentioned by
Castrén, some may be of IndoEuropean origin. Паленина is a
(~ Finnic *salme ‘id.’); лахта ‘bay;
flood meadow by a bay’ (variant,
лохта ~ Finnic *lahte- < *lakte
‘bay’, cf. Saarikivi 2007: 84); тайбола ‘forest road; pathway through
a forest’ (variant тайбала ~ Finnic *taipale ‘pathway; isthmus’);
мянда ‘spruce’ (~ Finnic *mänty ‘id’); затулье ‘shelter from the
wind’ (derived from Finnic *tuule- ‘wind’); вича ‘wicker, cane’
(~ Finnic *vicca ‘id.’), шалга šalga
‘high forestland’ (~ Finnic *selkä
‘elevated ridge of land’, borrowed
also as сельга, щелья, cf. Saarikivi 2007: 84); калги ‘skates’ (~ Eastern Finnic kalhut ‘skates or skis’);
лох ‘spawning salmon’ (~ Finnic
*lohe- ‘salmon’); морда (variants
мёрда, мерда) ‘seine net’ (~ Finnic
*merta ‘id’); пучка (variant пучок)
‘Неrасlеum sibiricum’, (~ Finnic
66
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
derivation from пал ‘burnt-over
clearing; burnt place’ that, in turn,
has been considered an IE word
by Vasmer, for instance, who considers it a retrogradal derivation
from палить ‘ignite’. Myznikov
(2004), in turn, considers the word
пал that has many different suffixal variants as a Finnic borrowing
from Fi. palo, at least in a number
of cases. Russian лапа has a set of
cognates both in the Indo-European languages, and so has the Finnish lapa. The relationship between
these words is not entirely clear. It
is, however, quite dubious whether the Russian dialectal word can
be considered a Finnic borrowing.
Путать(ся) ‘to mix up, tangle,
confuse’, is likely of Slavic origin,
since it is present also in Serbian,
and the Finnic puuttu- ‘touch’, can
better be analyzed as a Slavic borrowing (the new etymology here
to be treated more carefully treated in a later publication). Дедина
‘aunt’, can be considered a Slavic
derivation of дед ‘uncle’.
The other toponyms mentioned
by Castrén in this passage cannot
be given an etymology. (JS)
yttre ǁ Castrén 1844: tillfällig
ej […] bruk ǁ Castrén 1844: ej brukas
i ǁ wid
Archangel ǁ Castrén 1844: Archangelsk
skilda ǁ Castrén 1844: aflägsna
The village of Mezenˈ is situated in
Arxangelˈsk region at N65°50′44″
E44°14′34″. (TS)
Emellertid […] landet. ǁ Emellertid
är det ej härpå som hufvudbeviset
för Tschudernes vistelse i landet
grundar sig.
☞
67
�Archaeologica et historica
byarne ega ǁ Castrén 1844: byarna
hafva
tvenne […] namn ǁ Castrén 1844: två
namn
Det […] blott i ǁ Castrén 1844: Den
Ryska benämningen gäller naturligtvis i officielt afseende, den Finska deremot har qvarblifvit i
dylika ortsnamn ǁ 1. sådana ortsna[mn] ǁ 2. dylika ifrån Finskan
skull […] anföra ǁ Castrén 1844:
skull, anföra
Preposition added Castrén 1844.
Hit […] Koida ǁ Castrén 1844: Koida
Changes in the footnote:
förekomma ǁ äro
Då i […] bifogas ǁ Castrén 1844:
Emedan i Ryskan ljudet jo är sällsynt uti början af ord, och ändelsen ki alldrig förekommer, öfvergår
joki till juga, hvars första stafvelse
ju i många flodnamn försvinner,
och den sednare ga, eller för välljudets skull nga, bifogas
Ishma ǁ Castrén 1844: Ischma
The editor of Suomi (Castrén
1844) without exception changed
the form Ishma used by Castrén
to Ischma. It seems, however, that
Castrén followed the German transcription conventions and used sh
to mean the sound ж (ž), and sch
to mean ш (š). Cf. later the change
Pishma > Pischma, but also Paloshelskaja > Paloschelskaja and
shelja > schelja. (TS)
ö; ǁ ~ maimaks (by), af mae
insjö ǁ sj[ö]
ma ǁ Castrén 1844: maa,
sjö-holmar; ǁ ~ Sumosero (sjö), en
dimfull sjö, af sumu, dimma och
озеро, sjö; Palosero, Palovo, förbrända ställen, af palan, brinna; ǁ
Castrén 1844: sjöholmar;
Tschudernas tillvaro i landet. Af största vigt äro
i detta afseende Finska benämningar på särskildta orter, såsom floder, sjöar, byar o. s. v. Bland
byarne392 ega dock de flesta tvenne393 särskildta
namn, det ena af Ryskt, det andra af Finskt ursprung. Det394 Ryska är officiellt gällande, det
Finska höres blott i folkets mun och är uppenbart
i försvinnande. Antalet af dylika395 ortsnamn är
så betydligt, att wi här blott för exempels skull396
kunna anföra några [af]397 de lättast härledda.
Hit398 höra: Koida (by) och Koidosero, sjö, af koito, eländig (озеро, sjö); Mudjuga, af muta och
jokixvi 399, grumlig elf; Kuja (å), tåg; [L]apa (å),
frambog, Ishma400 (by), stort land, af iso, stor och
maa, jord, land, Kägostroff (ö), sammansatt af
käki, gök och det Ryska ordet островъ, ö;401 Lodma (insjö402, flod och by), af luoto, holme och
ma[a]403 land, ett land rikt på skogs- eller sjöholmar;404 Ljavla (strid flod), af laulan, sjunga;405
Maimaks (by) af mae (?) lake,406 och maksa, lefver; Chavragorje407 (by) af kaura, hafra och гора,
berg; Uima (ett smalt sund), simning408, af uin,
simma; Kaskogorskaja (by) af kaski, sved, och
xvi. Då i Ryskan hvarken ljudet jo, eller ändelsen ki
förekomma, öfvergår joki till juga. Stundom försvinner i ortsnamn första stafvelsen, och blott ga eller
för välljudets skull -nga bifogas hufvudordet, t. ex.
Onega, Pinega, Schelenga, Pokschenga o. s. v.
68
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
гора, berg; Sjusemska (by) af susi, varg och maa,
land; Pyrnavolok l. pyryniemi (det ursprungliga
namnet på Archangelsk), af pyry, oväder och
наволокъ,409 udde, niemi; Dvina (flod) af wiena,
lugn, stilla o. s. v. Wid Cholmogor är antalet af
dylika ortsnamn jemförelsevis mindre, hvilket
sannolikt är en följd af Ryssarnes tidigare colonisation i denna af gammalt odlade nejd.410 Likwäl
förekomma här: Palosero och Palovo, förbrända
ställen, af palan, brinna, palo, brand, skogsbrand;
Selgosero, af selkä, rygg, ås; Raudogorka,411 af rauta, jern och горька, litet berg;412 Povoj (å), af povi,
barm, det inre,413 och oja, bäck; Maglas (å), af
mahla, mjöd414; Pinekscha (å415) och Pingischma
(by)416 af pieni, liten, Schelenga (å) af silja, slät,
jemn och joki; Sija (by) af sia, ställe; Kovosero (sjö)
af kova, hård, svår; Kaleschkaja (by) af kala, fisk.
Namnet417 Cholmogor härleder Karamsin af det
Finska ordet kolme, tre. Derivationen har af Historici ej blifvit godkänd; men ur en philologisk
synpunkt förtjenar den dock nogare behjertas.418
Det tyckes, såsom skulle de Finska räkneorden
legat till grund wid benämningen af de omvexlande föremål419, som omgifva staden Cholmogor. Här420 finnes en holme, benämnd Uchtostroff421, som kan härledas ur det Finska: yksi,
eg[entligen] yhte, Gen[itiv]422 yhden; en423 bäck:
toinokurja, af toinen, en annan, den andra; holmen Cholmogor (hos allmogen Kolmogor), af
69
sjunga; ǁ ~ Saloskoje, sjö; Совка,
flod; Tjulda (flod och sjö), af tulen,
tulla (tulta), komma. ǁ Castrén 1844:
jag sjunger;
mae (?) lake, ǁ Castrén 1844: mae,
lake
Chavragorje ǁ Х[аврагорье]
simning ǁ af u[in]
наволокъ, […] niemi ǁ Castrén 1844:
наволокъ eller niemi, udde
Castrén wrote in the margin here:
uks’enga Petschgorskaja without
denoting their intended location in
the text.
Raudogorka, ǁ Raudogorka (by), ǁ
Castrén 1844: Ravdagorka
berg; ǁ ~ Kurostroff och Kuropolѣ
(byar), af kuro, bäck och samt
островъ, ö, och поле, fält;
barm, det inre ǁ Castrén 1844: barm
mjöd ǁ Castrén 1844: björklake
å ǁ fl[od]
Pingischma (by) ǁ Castrén 1844:
Pengischma (by),
Namnet […] Karamsin ǁ Castrén
1844: Dessutom härleder Karamsin
sjelfva namnet Cholmogor
behjertas. […] tyckes ǁ Castrén 1844:
att behjertas. Ty det tyckes
föremål ǁ Castrén 1844: naturföremål
Här finnes ǁ Castrén 1844: Sålunda
finnes der
Uchtostroff ǁ У[хтостровъ]
Gen. ǁ Castrén 1844: genit.
en […] toinokurja ǁ Castrén 1844: vidare bäcken Toinokurja
�Archaeologica et historica
benämnas: ǁ Castrén 1844: heter
flyter ǁ Castrén 1844: ~ ock
benämnd ǁ Castrén 1844: vid namn
(beslägtadt […] mera) ǁ Castrén
1844, as footnote: Detta ord är beslägtadt med de Finska eno och
enempi, mera
derivationer ǁ härledningar
lättare ǁ med mindre
belägen ǁ som
Ordet […] joki. ǁ Castrén 1844: Ordet Pinega, som i Finskan skulle
heta pieni joki, betyder en liten flod.
sjelft […] liten; ǁ Castrén 1844: sjelf
icke liten,
det ǁ Castrén 1844: den
hon ǁ Castrén 1844: Pinega
(se ofvan) ǁ Castrén 1844: (af una, se
ofvan),
sten-hölster ǁ hols [= hölster]
Mscr.: tall. Corrected in Castrén
1844.
Piriniemskaja […] niemi ǁ Pirinjemskaja (by), af pyry yrväder
Waltegorskaja […] гора; ǁ ~ Petschgor ǁ Castrén 1844: Valtegorskaja, af
valta, stor, mäktig;
stor ǁ makt [= mäktig]
(by […] strid ǁ (by, tora ǁ Castrén
1844: (by, stridsudden), af tora strid
gömställe och гора ǁ Castrén 1844:
gömställe
Pirtti […] озеро, ǁ Castrén 1844: pirtti stuga, pörte;
Kavra ǁ Кавра
Mscr.: Kaskoniemiemskaja.
sumu […] Salashkoje ǁ Castrén 1844:
sumu dimma; Salaskoje
några ǁ Castrén 1844: äfven ~
Here, Castrén provides both correct and incorrect etymologies
for many central substrate toponyms of the Dvina basin and
nearby regions. Among the likely correct ones are (actual Russian forms given) Mudjuga ‘muddy
kolme; en annan holme, som benämnas:424 Njaljestroff, af neljä, fyra. Wid Cholmogor flyter425 en
gren af Dwina, benämnd426 Unogra, som lämpligen kan härledas ur det Syrjänskt-Permska ordet
una (beslägtadt427 med det Finska, eno och enempi, mera) mycken och det Ryska гора, berg. Men
för att ej genom härdragna derivationer428 inveckla och fördunkla saken, må wi uppsöka ortsnamn, hvilka lättare429 låta härleda sig ur Finskan. Sådana erbjuda sig i mängd, om vi från
Cholmogorska kretsen förflytta oss till den Pinegska, belägen430 wid Pinega, en af Dvinas bifloder. Ordet431 Pinega betyder i Finskan en liten
flod af pieni joki. Floden är wäl i sig sjelft432 icke
liten; men vid sidan af det433 mäktiga Dwina erbjuder hon434 en föga imponerande anblick. För
öfrigt torde flodens benämning hufvudsakligen
afse dess egenskap af biflod, likasom å andra sidan med Onega, som ursprungligen betyder en
stor flod (se435 ofvan) wanligen blott betecknas:
en moder-flod (eno-joki). För öfrigt finnas här: Sojala (by), af suoja, skygd och den Finska ortsändelsen la; Surminskaja (by), af surma, förderf,
med en Rysk adjectiv-ändelse; Ketorowa, af keto,
fält, och rova, sten-hölster436; Suloniemskaja, af
sula, öppen, odlad och niemi, udde; Marjegorskaja
(by, Marja-waara), af marja, bär och гора; Kargoniemskaja (by), af karhu, björn, eller karkaan,
rymma, och niemi; Kusonjemskaja (by) af kuusi,
70
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
[gran]437 och niemi; Kurachtinskaja (by) af kura,
gyttja, smuts och ahdet, backe; Piriniemskaja438
(by) af pyry, yrwäder och niemi; Waltegorskaja439 (by) af walta, stor440, mäktig och гора;
Toroniemskaja (by441, stridsudden) af tora, strid
och niemi; Leipopalskaja (by), af leipä, bröd och
pala, stycke; Piljegorskaja (by) af piilo, gömställe442 och гора; Pertosero (sjö), af Pirtti443, pörte
och озеро, Kavra444 (flod) af kaura (hafre);
[Kaskoniemskaja]445 (by) af kaski, sved och niemi; Olkinskaja (by), af olki, halm; Sumosero (sjö),
af sumu446, dimma och озеро; Salashkoje (sjö), af
sala, hemlig; Sotka (flod) af sotka, and o. s. v. Både
i Pinegska och andra kretsar af Archangelska Guvernementet förekomma några447 af Tschud härledda ortsnamn, t. ex. Tschuchtsnjemi, Tschuschela, Tschuschepalskaja, m. fl.448 Ytterligare finna wi
i nejden af Pinega ett slags döda449 minnesmärken – stenrösen, som af Ryssarne kallas kurganer; de450 sägas451 vara Tschudernes grafvar
och452 innehålla fördolda skatter. Sådana skola
anträffas å flere orter, men453 i största mängd
vid Waldakurja454, en by nära Pinega455. Invid456 sjelfva staden finnes457 en jordvall
(городокъ), som äfven anses wara ett minne efter Tschuderne. Wallen, som lik en holme höjer
sig midt på en vidsträckt slätt, är458 omkring 30
fot hög, försedd med branta väggar och omgifve[n]459 af några konstgjorda grafvar. En
71
river’, Kaskogorskaja ‘burnt clearing hill’, Selgozero ‘open water [lit.
back] lake’, Palozero, Palovo ‘burnt
land/burnt land lake’, Ravdogorka ‘iron hill’, Kuzonemˈ ‘spruce
promontory’, Pertozero ‘cabin
lake’, Kaskonemskaja ‘burnt clearing promontory’, Sotka ‘wild duck
(river)’, Šulonemˈ ‘open (not having
an ice cover) promontory’. Onega
is indeed a ‘big river’, but likely
not Finnic but rather of Saami or
some other substrate. Some of the
aforementioned places I have had
an opportunity to investigate myself with the help of local informants. Thus, Sotka River is indeed a
place for nesting of waterbirds, and
it has been used for egg collecting. Šulonemˈ is indeed a promontory from which water continuously flows due to small springs on the
shore.
Many place names are incorrectly interpreted by Castrén, but
can now by given their most likely etymologies, namely the following: Lodma from Finnic lotma
‘low-lying moist land’, Ljavlja from
läyli ‘heavy, arduous’, Sjuzemskij
from Russian dialectal sjuzem ‘forest or bogland’, this, in turn, a related with Finnic sysmä ‘deep forest’, Valtegorskaja from a personal
name component -valta ‘big, great,
powerful’ and Kavra from käyrä
‘crooked, curved’.
Some other toponyms can be
etymologized slightly less unambiguously. The component -pala
occurring in many substrate toponyms can be identified as a particle pointing to settlements. It likely represents either the present
Finnic *pola ‘half; locality’ (from
which *pooli through a vowel
�Archaeologica et historica
pointing a pathway between water
basins, and related to many similar
names in Finland, Karelia and elsewhere. It can be proposed that the
name derives from the Uralic *ukti
‘way; road; passage’ that is preserved as an appellative in the Ugric languages, but occurs in toponyms in a large area. Čuxčenema,
Čušela and Čučepalskaja are likely
from different lexemes. Čuhčenema
could be connected with the
(Northern) Saami Čukcá (< ProtoSaami čukce) ‘capercaillie, Tetrao
urogallus’, and Komi čukci ‘id’. The
fact that a similar word for ‘capercaillie’ has also existed in the substrate languages of Dvina basin is
corroborated by the existence of a
lengthening, see Aikio 2015, the
earlier comparison with Hungarian falú, with the assumption of
the PU *palwa ‘village’, is likely to
be rejected, because it is based on
erroneous comparison by Kalima,
cf. Саарикиви 2003). Unogra is,
quite likely, a ‘big lake’, from una
‘big’ and formant -gra, used in lake
names, but it is not entirely clear
from which language the name ultimately derives (Матвеев 2002).
Ujma is, quite probably, from the
same personal name element as the
Eastern Finnic surname Uimonen,
and several Finnish toponyms,
probably connected to the literary
Finnish huima ‘reckless, adventurous’. Uhtostrov is likely a toponym
72
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
döda […] stenrösen ǁ Castrén 1844:
liflösa minnesmärken, nemligen
stenrösen
de ǁ saga [= säga] s
kurganer; de sägas ǁ Castrén 1844:
kurganer och påstås
och ǁ Castrén 1844: samt
men ǁ 1. bla[nd] ǁ 2. som
Valdokurˈe is a village at N64°37′33″
E43°23′12″. (TS)
Pinega ǁ staden ~
Pinega is situated on the
eponymous river at N64°41′53″
E43°23′40″. (TS)
Invid ǁ Tätt
finnes ǁ ~ äfven
är ǁ ej
Mscr.: omgifver
Russian dialectal čuhar’ ‘male capercaillie’. Čušepalskaja and Čušela are oikonyms and, most likely derived from a component
used in personal names. Matveev
(Матвеев 2001) proposes that
Čuče- derives from PU *čecä ‘uncle’ and this might indeed be the
case taking into account that one
of the central constituents of the
Čučepala village chain is the Setala village (cf. Fi. setä ‘uncle’). Sojala would seem to be a Finnic settlement name based on a personal
name stem that also occurs in numerous Finnish homestead names
Suojala and the surname Suojanen.
The appellative origin of the name
stem is not known. (JS)
☞
73
�Archaeologica et historica
uppför ǁ me
stiger ǁ kan komma
ofvanpå ǁ Castrén 1844: upp på
The Finnish archaeologist A.M.
Tallgren excavated some prehistoric remains in the Valdokurˈe region in 1909 while collecting material for his doctoral dissertation on
the Chalcolithic and Bronze Age in
northwestern Russia. Tallgren dug
in Vajmuše and Šenkursk and visited also Šardonemskoe, Kuškopole
and Valdokurˈe. It was two Iron
Age gorodiščes or castles and one
dwelling-site of the same period
that he excavated. The finds were
sparse and difficult to date precisely (KM 5384:1–30). Salminen 2003b:
123–125. (TS)
synnerhet ǁ d[en]
skedd ǁ bebl[andning]
innewånare ǁ Castrén 1844: invånare
många ǁ Castrén 1844: några
ifrån de gamla ǁ Castrén 1844: från
de gamle
Slash-and-burn agriculture was
widespread in different parts of the
world and was still in use in some
parts of northern Russia around
1900. Porridges were not unknown
in Russia either and, moreover, different pies of Russian origin were
widely known in eastern Finland.
Furthermore, midsummer fires
have been burnt in the Slavonic
world. In the case of beer-brewing traditions, there was a technological difference between Finland
and Russia in the early 19th century. In Finland, a primitive lauter
tun was used, but in northern Russia a tripod drainage vessel adopted from European industrial-scale
breweries was already commonly
in use in the countryside. The more
modern vessel replaced the older
af wäggarne består af trenne afsattser, uppför460
hvilka man stiger461 ofvanpå462 wallen. Något
närmare kunde jag för årstidens skull ej undersöka denna märkwärdiga fornlemning, hvarwid
för öfrigt inga historiska minnen woro
fästade.463
I fråga om Tschudiska spår kunna wi ej
underlåta att ännu widröra tvenne wigtiga
omständigheter. Så väl i Archangelska och
Cholmogorska, som i synnerhet464 i den Pinegska kretsen anträffas ej sällan Finska anletsdrag, hvilka genom sin skarphet samt ansigtets, ögonens och hårets ljusa färg på det
bestämdaste skilja sig ifrån den Ryska typen.
Traditionen bekräftar jemväl en skedd465 beblandning af innewånare466, i det många467
familjer härleda sitt ursprung ifrån468 de gamla Tschuderne. Likaså öfverraskande är det att
i Archangelska Guvernementet igenfinna en
mängd Finska seder och bruk, t. ex. att odla
svedje, bränna midsommar-eldar, brygga öl
till högtider på samma sätt och af samma slag
med det Finska, att i stället för piroger och
andra Ryska anrättningar tillreda Finska vellingar, grötar m. m., som här ej kan närmare
framställas.469
Härigenom470 anse wi det vara tillräckligen ådagalagdt471, att Dvina-landets472 äldre
innewånare473, som i traditionen benämnas
74
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
Tschud, hos Ryska Kronik- och Historie-skrifvare:474 Savolotscheskaja Tschud och i475 de
Skandinaviska sagorne: Bjarmer, icke blott warit af Finsk476 eller Tschudisk upprinnelse, utan
äfven werkliga Finnar. De flesta Förf[attare],
som skrifvit om Bjarmaland477, hafva i478
grund af ord-likheten antagit, att Bjarmer och
Permier utgjort samma folk. De kunna ock så
till wida hafva rätt, som det gamla Bjarmaland
äfven innefattade det Permska området eller hela landsträckan ifrån Hvita hafvet ända
bakom Kama-floden.xvii 479 Men att befolkningen480 wid Dwina-floden utgjordes af Finnar, bekräftas af sjelfva [de]481 Skandinaviska
sagorna. Konung Alfreds beskrifning öfver
Others (den första wikingens) resa till Bjarmaland upplyser, att ”Other ifrån sin hemort
(Norrige) seglade i början nordligt till den yttersta trakt, der Walrossar fångades482, och widare styrde i norr ännu tre dagar, hvarvid han
ständigt hade land på höger hand. Sedan höll
han i öster längsmed483 kusten, och slutligen i
söder, till dess484 att han kom till en stor flod
(Dwina), som gick djupt in i landet. Der bodde
Beormerne (Bjarmerne), ett talrikt folk, hvars
språk han tyckte vara likt485 med Finnarnes”. –
Om Thorer Hund förtäljes i sagan486, att han
xvii. Se Karamsin II: 33.
75
one in Finland in the 19th century. Thus, not nearly all the cultural phenomena that Castrén presented as ethnic indicators were
such. Vuorela 1998 (1975): 252–254,
276, 740; Кондаков 1999 (http://
www.komi.com/Folk/komi/87.htm);
Терещенко 1999 (1848), used on
internet:
http://www.booksite.ru/
fulltext/4by/tru/ssk/ogo/10.htm#257;
Зимина 2001. See also Castrén’s
notebook of 1842–1843 among his
travels in this series where he states
that beer is cooked in large pots instead of ovens. (TS)
Härigenom ǁ Castrén 1844: Genom
det hittills anförda
ådagalagdt ǁ Castrén 1844: bevist
Dvina-landets ǁ de äldr[e]
innewånare ǁ Castrén 1844: invånare
Kronik- och Historie-Skrifvare: ǁ
Histori[ci] ǁ Castrén 1844: kronikoch historieskrifvare
i […] sagorne: ǁ Castrén 1844: i
Skandinaviska sagorna
Finsk […] Tschudisk ǁ Finsk ǁ Castrén 1844: Finsk
Bjarmaland ǁ det ǁ Castrén 1844:
Bjarmalandet
i ǁ <->
Castrén means N.M. Karamzin’s
Geschichte des Russischen Reiches.
In the manuscript, the footnote has
been added without denoting its
location. It is located here according to Castrén 1844. (TS)
befolkningen wid Dwina-floden ǁ
wid Dvina-floden befolkni[ngen]
den [sic] Skandinaviska sagorna ǁ
den Skandinaviska sagan
fångades ǁ fångas
längsmed ǁ Castrén 1844: längs
till dess ǁ Castrén 1844: tills
likt med Finnarnes”. ǁ Castrén 1844:
likt Finnarnes.”
sagan ǁ sagorna
�Archaeologica et historica
under sin ǁ sköflade Bjarmer[nes]
Jumala och ǁ Jumala. Samma
Mscr.: Herrands
The saga sources may date from
ninth to thirteenth centuries. Margaret Clunies Ross has stated,
though, that it is practically impossible to gain a chronology of sagas.
Koskela Vasaru 2014: 199–204; Ross
2010: 72.
uppgifterna ǁ Castrén 1844: berättelserna
om […] Gudomlighet ǁ och Bjarmernes Gudomlighet
Jumala. ǁ ~ Hos den gränsande
Permska stammen benämnes Gud
Jem Jen.
In the mscr. p. 151 Castrén has written the notes:
1. Att de k[al]l[a]s T[s]chuder –
en ben[ämnin]g, som hänf[ör] sig
till d[e]n Finska st[ammen].
2. På wissa trad[itioner] i landet
som <-----> på Finn[arne] och bekräftas g[enom] sin öfverensst[ämmelse] med den Skand[inaviska]
sagan.
3. På skand[inaviska] sagans
wittnesbörd, att de talat ett språk
som liknade Finskan och k[al]l[a]t
sin Gud Jumala.
4. <- --> på språket På <---> af
åtsk[illiga] minnesm., som trad[itionen] tilld[elar] Tschud[erne].
5. På språket
Med […] ǁ Det Dvin[ska]
i nejden […] ǁ wid D[vina]
södra delen ǁ dess utlopp ǁ Castrén
1844: vid södra kusten
nordvest ǁ nordost
sydost ǁ sydvest
sydost till nordvest ǁ sydvest till
nordost
The missing word added in Castrén
1844.
af ǁ Castrén 1844: efter
de sydliga ǁ södr[a]
under487 sin resa till Bjarmaland, belägen wid
Winå (Dwina) sköflade Bjarmernes Gudabild, som kallades Jumala och488 war prydd
med många dyrbarheter. Jumala kallas Bjarmernes Gud äfven [i] [Herrauds]489 och Boses
saga.490 – Om nu äfven Others uppgift i afseende å Bjarmernes språk skulle kunna tydas
på olika sätt, så bevisa dock de öfverensstämmande uppgifterna491 om492 deras Gudomlighet, att de varit Finnar. Ty bland alla Tschudiska folkstammar äro Finnarne de enda, som
kalla sin Gud Jumala.493
Den494 mening, att Bjarmerne varit Finnar,
bekräftas äfven af allmänna ethnographiska
förhållanden. Med495 förutsättning, att Bjarmerne enligt den Skandinaviska sagan woro
likasom concentrerade i nejden496 af nedra
Dvina och södra delen497 af Hvita Hafvetxviii,
äro de angränsande Finska folkslagen ännu i
dag: Karelarne i nordvest498 och den Permska
stammen i sydost499. Nu är det en af Historici allmänt antagen mening, att den Finska folkwandringen fortgått ifrån sydost till
nordvest500 och denna mening är i sjelfva
xviii. Detta område utgör den i sagan kända delen af
Bjarmernes rike.
The Tobolˈsk Governorate was in
western Siberia, its administrative centre Tobolˈsk is situated at
N58°11′45″ E68°14′13″. (TS)
och ǁ ja[g]
fullkomligen ǁ till och med ~
76
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
[verket]501 den rätta. Säkra spår af502 Finnarne
upptäckas ännu i de503 sydliga delarne af Tobolska Guvernementet504, och505 jag är fullkomligen506 ofvertygad derom, att samma507
spår fortgå ända till medlersta Altaj-kedjan.508
Men om äfven den allt härjande tiden tilläfventyrs skulle hafva utplånat alla minnen af Fornfinnarnes509 tillwaro längre in510 Asien, så511
kan åtminstone sjelfva den Finska stammen
ända till Altaj förföljas.xix 512 Såsom till en del
redan genom513 Claprot514 är ådagalagdt, finnas515 åtskilliga små Samojed-stammarxx 516
ännu i dag bosatta i nejden af medlersta Altaj.517 Nordvest om dem anträffas518 Ostjaker
och Woguler, som sträcka519 sig ända till de
Uralska bergen. Straxt520 wester om Ural widtager den Permska stammen521 och utbreder522
sig i nordvestlig523 riktning genom Guvernementerna Perm, Wjatka och Wologda samt524
en liten del af Archangel525 under de särskilda
namnen af Permier, Wotjaker och Syrjäner. Sedan fortgår den Finska stammen delad i tvenne
grenar: den ena sydligare, bestående af Wesser
xix. Detta är i det hela taget sak samma, ty hvad som
nu utgör grenar af en folkstam, har ursprungligen varit samma folk.
xx. Att Samojederne äro en med Finnar fjerran beslägtad folkstam, skall framdeles bevisas.
samma […] fortgå ǁ 1. Finnarne skola kunna förföljas ǁ 2. d[e]
Castrén writes to F.J. Rabbe on 25
July/6 Aug. 1845 that the unexpecteded existence of some Samoyedic
tribes at the Obˈ convinced him
that the Finns’ original homeland
77
was in the Altai. See the volume of
Castrén’s letters in this series. (TS)
Fornfinnarnes ǁ wåra
in ǁ Castrén 1844: in i
så […] förföljas ǁ Castrén 1844: så
kunna dock spår efter den allmänna Finska stammens vistelse utpekas åtminstone ända till Altaj
Changes in the footnote:
samma, ty ǁ Castrén 1844: samma; ty
samma folk ǁ Castrén 1844: ett
och samma folk
genom Claprot ǁ Castrén 1844: af
Klaproth
Julius von Klaproth (1783–1835):
German orientalist, adjunct in St
Petersburg in 1804–1812, worked
later in Paris and Berlin. Tallqvist
1912. (TS)
finnas ǁ och haf[va]
A change in the footnote: fjerran
beslägtad ǁ Castrén 1844: beslägtad
The southern Samoyedic tribes Mator and Yurats went extinct in the
19th century; some speakers of
Southern Selkup were still left in the
1990s. Korhonen – Kulonen 1991:
305; Unesco Red Book on Endangered Languages: Northeast Asia
( http://www.helsinki.fi/~tasalmin/
nasia_report.html), situation 1993.
(TS)
anträffas ǁ är
sträcka ǁ 1. ~ ǁ 2. utbreda
Straxt […] Ural ǁ Castrén 1844: Derefter
A footnote, stricken entirely out by
Castrén: 1. Den Ungerska folkvandringen ǁ 2. Ungrarnes folkvandring
hör ej hit, ej icke heller Tschu[va]schers, Tscheremissers o. s. v.
utbreder ǁ fortgår
nordvestlig ǁ nordost[lig]
samt ǁ och
Archangel ǁ Castrén 1844: Archangelsk
�Archaeologica et historica
den andra ǁ Castrén 1844: ~ åter
som […] Karelare. ǁ ~ Sålunda fortgår den Finska stammen ännu i dag
nästan oafbrutet från Altai ända till
Finland. ǁ Castrén 1844: och omfattande Karelarne
För ǁ 1. ~ ǁ 2. Men
För att […] nå ǁ Castrén 1844: För
att nu de sistnämnde, till följe af de
nordvestlige riktning, uti hvilken
Finska folkvandringen fortgått,
skulle nå
enligt ǁ i den skul[l]
den nordvestliga ǁ nämnda
närwarande ǁ Castrén 1844: nuvarande
The missing word is added in Castrén 1844.
Dvinska landet ǁ Castrén 1844: Dvina-landet
Detta ǁ Ock[så]
ett ǁ äfven ett
t. ex. ǁ bl. [a.]
benämnes […] allenast ǁ Castrén
1844: heter Korela; vidare är ordet
viena, hvaraf Dvinafloden erhållit
sitt namn, endast
erhållit ǁ ha[r]
kalhu, skida ǁ kalhu, skida, kaski,
sved ǁ Castrén 1844: kalhu (skida),
tetri (tjäder)
Spreading a language does not require a large-scale migration of
people. The basic idea of a preSlavic Finnic population at the Dvina River is still accepted today. Saarikivi 2006: 26–38. (TS)
i sin ǁ icke omnämnt
Men ǁ Sannolikt
Sawolotschkaja ǁ Castrén 1844: Savolotskaja
namnet ǁ Castrén 1844: en benämning
omständighet ǁ Castrén 1844: omständigheten
ordet ǁ 1. namnet ǁ 2. sistnämnda
ord ǁ Castrén 1844: namnet
kunde […] för ǁ länder nu såsom ett
bewis för den mening, att
(Tschuder), Tavaster och Ester; den526 andra
nordligare, som527 utgöras af Karelare. För528
att529 nu Karelarne enligt530 den531 nordvestliga riktningen för den Finska folk-vandringen
skulle nå sina närwarande532 nordliga bostäder i Kemska kretsen af Archangelska [Guvernementet,]533 kunde de icke gerna undvika
det sydliga Dvinska534 landet. Detta535 land
förwarar i sjelfva verket ett536 och annat spår
af Karelarnes derwaro. Här finnes t. ex.537
en by i nejden af Archangelsk, som benämnes538 Korela (Корела); ordet Wiena, hvaraf
floden Dvina erhållit539 sitt namn, är allenast
kändt i den Karelska munarten, likaså kalhu,
skida540, samt tilläfventyrs ännu ett och annat
ortsnamn[.]541 – Det är en högst märkwärdig
omständighet, att Nestor, hvilken så noga uppräknat de särskildta grenarne af den Finska
stammen, att han till och med anfört Tavastarne eller Jemerne, i542 sin folk-förteckning icke
särskildt omnämndt den Karelska folkstammen. Men543 då vi nu kommit den Bjarmiska
befolkningens upphof på spåren, så finna wi,
att hans Sawolotschkaja544 Tschud just utgör
namnet545 för Karelare. Ja! sjelfva den omständighet546, att ordet547 Karelare ej förekommer
hos Nestor, kunde548 i brist på starkare549 skäl
användas såsom bewis för den mening, att
starkare skäl ǁ andra skäl
med […] Karelare ǁ Sawolotsch[k]aja
Tschud måste vara ident[isk]
Sawolotschkaja ǁ Castrén 1844: Savolotskaja
den hypothes ǁ den icke alltför osannolika hypothes ǁ Castrén 1844: den
hypothesen
Twentieth-century research does
not accept the explanation but
78
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
med550 hans Sawolotsch[k]aja551 Tschud måste förstås Karelare. Skulle man ännu wåga på
den552 hypothes, att wårt Sawolax härstammar
från det Ryska Savolotschje553, hvilket åtminstone554 synes oss ganska555 troligt, emedan
man i andra språk ej finner någon rimlig härledning af ordet, så behöfves ej någon annan
benämning för Karelare, emedan de ursprungligen utgjort samma stam med Savolaxarne. Wi
lemna derivationen556 af ordet Karjala derhän;
men om det härleder557 sig ur det Skandinaviska558: Kyrjala, så kunde Nestor icke559 gerna
hafva kännedom af ifrågawarande namn.560
I det föregående omnämndes, att befolkningen vid Dvina-flodens nedra område begränsades af den Permska stammen [i]561
syd-ost. Här uppstår alltså frågan: Kunde ej
Permierne hafva utsträckt sina bopålar ända till
Dvina och det Hvita Hafvet562? Såsom bekant
är, woro563 Permierne i äldre tider talrikast bosatta wid Kamaxxi 564, i anledning hvaraf de
xxi. Öfverhufvud bör man vid bestämmande af de
Finska stammarnes äldre bostäder taga watten-dragen till sitt ögnamärke. Det inre af landet i norra
Ryssland war och är till det mesta ännu idag en obebodd ödemark.
considers the origin of the word unclear. Itkonen – Joki 1983: 986. (TS)
åtminstone synes ǁ syn[es] ǁ Castrén
1844: synes
ganska troligt ǁ ovedersägligt
derivationen ǁ härledningen
härleder sig ǁ 1. har sitt ǁ 2. har sin
stam
Skandinaviska ǁ ~ ordet
79
icke […] namn ǁ Castrén 1844: ej
gerna hafva någon kännedom af
namnet Karelare
Settlement names derived from the
root Корела are found in several
places in the northern Dvina basin. It is quite clear that they are related to the Karelian ethnic group
in a way or the other. There are
also some appellative name types
to be identified as Karelian in this
region, and thus there is no doubt
that (some kind of) Karelians inhabited parts of the Dvina basin.
Корела derives from earlier
Корѣла and there is no doubt that
it is the same word as Finnic karjala. This word has been considered
to be based on Fi. karja < Germanic
*xarja ‘group of people’ (cf. Grünthal 1993; Koivulehto 1997). However, the Ru. Корѣла and Tverˈ Karelian Kariela both point to a second
syllable diphtong. As the word belongs to a group of oikonyms with
the suffix -la, there is reason to believe that the word is originally a
settlement name, probably the denomination of the Old Korela or
Käkisalmi (Modern Russian: Приозерск), the old center of the Karelian population. The stem might
well be the same element as that
in the toponyms Карьеполье, Karjaa, etc., but the issue still needs to
be investigated in detail. Many authors cite the Old Norse Kyrjalaland as the oldest attestation of the
toponym Karjala, but as the Old
Norse toponym cannot really be
located, it is not absolutely certain
whether this is the case. (JS)
Preposition added in Castrén 1844.
Here Castrén has written in the
margin: Obs. Schönings men[in]g.
Castrén means the Norwegian historian Gerhard Schøning (1722–
1780) who is considered Norway’s
�Archaeologica et historica
first professional historian. He
wrote, among other things, the first
history of Norway. Grankvist 2009.
(TS)
woro […] Kama ǁ utgjort Kama i
äldre tider medelpunkten för.
Changes in the footnote:
bestämmande ǁ uppsökande ǁ
Castrén 1844: bestämmandet
ögnamärke. Det inre ǁ ögnamärke. Ty i betraktande af den djupa
vildhet, som vid deras invandring
herrskade öfver Norden, ǁ Castrén
1844 ögnamrke, ty det inre
Det inre […] war ǁ 1. Det inre af
landet war
norra ǁ nordliga
war ǁ ~ wid deras tid
ännu idag ǁ Castrén 1844: ännu
eller ǁ vel
Today, коми морт, Komi man/person. (PK)
på […] bibehållen ǁ som de på
många ställen bibehållit, fastän de
hvilka ǁ som
Changes in the footnote:
vanligen ǁ nu
Gam ǁ 1. Gam (som enligt wår
mening ǁ 2. Gam (hvilket enligt
wår mening är lika m[ed] ǁ 3. Gam
(hvilket ej är samma ord som Jam
eller Jem) ǁ Castrén 1844: Gam (?)
bebyggare ǁ Castrén 1844: inbyggare
Ostjakerne wid Ob ǁ det Obska
utflyttat ǁ ej m
nämnda ǁ sistnämnda
The Kama is discharging into the
Volga from the north-east at N55°11′
E49°24′. (TS)
Ifrån Kama ǁ Häri[från]
så ǁ samt
The Vyčegda River runs into the
Dvina from the east at N61°17′6″
E46°35′20″. (TS)
The Sysola (Ru.)/Syktyv (Komi)
runs into the Vyčegda at the city of
Syktyvkar (former Ustˈ-Sysolˈsk) at
N61°41′15″ E50°50′32″. (TS)
äfven kallat sig Komy eller565 Komy-mort566,
folk af Kama – en benämning, som på567 många
ställen blifvit bibehållen af Permier och Syrjäner hvilka568 allaredan trädt utom Kama-områdetxxii 569 likasom Ostjakerne570 wid Ob ännu i
dag kalla sig C[h]ondy-chuj, folk af Konda, ehuru de redan för sekler tillbaka utflyttat571 från
nämnda572 flod-område.573 Ifrån574 Kama drogo
sig Permierne undanträngde af Ryssar åt norr
och nordvest, så575 att de ännu i dag anträffas
wid floderna Petschora, Wytschegda576, Sysola577,
Lusa578, Waschka (en biflod till Mesen)579 o. s. v.
Ifrån Waschka580 se wi dem widare draga sig
till Pinega581 samt från Wytschegda till Dvina582.
Wid floden Pinega finnes ännu åtminstone en
Syrjänsk volost, benämnd Njuchtscha583; och
vid nedra Dwina förekomma584 äfven några585
ehuru svaga spår efter den Permska stammen.
Dessa inskränka sig till några få ortnamn, som
härleda sig ur de Syrjänska orden kurja,xxiii 586
vik af en flod (biflod?587)588, Jur, hufvud,589
xxii. Hos flere Syrjänska stammar har namnet Komy
bortdött och de kalla sig vanligen efter den flod, hvarwid de för det närwarande äro bosatta. Dessa omtala
Komy, Gomy, Gam såsom landets äldre bebyggare.
xxiii. Padrokurja, Kuntschukurja, Bystrokurja, Valdakurja o. s. v.
The Luza discharges into the Suxona from the south (east) at Velikij
Ustjug at N60°43′50″ E46°19′57″. (TS)
The Vaška runs into the Mezenˈ
from the southeast at N64°54′43″
E45°42′0″. (TS)
80
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
schelja, klippaxxiv, schanj, skön590, wa, vatten591
o. s. v. Nämnda592 spår aftaga dess593 mera, ju
närmare man kommer till Hvita Hafvet594. Det
synes derföre595, såsom skulle den Permska
stammen begynnt sprida sig allt596 mer och
mera norrut, följande597 hamn i häl Karelarne598, men599 de hunno ej få fast fot vid Hafvet,
förrän Novgoroderne inkräktade Dvina-landet
och åtskiljde600 hvardera stammen, så att Karelarne nödgades draga601 sig till vester.602
Permierne deremot hålla sig öster om Dvina.
Fullkomligt grundad är således Schönings mening, att ”Jumala-templet låg i medelpunkten af
de länder, dem Finnar befolkade”, ty i trakten af
nedra603 Dvina sammanstötte604 Permier eller
Syrjäner och Karelare, Wesser (vid Bjelosero och
Onega), kanske äfven Jemer eller Tawaster. Ja605
här igenfinnas606 till och med några spår607 efter Lapparne, fastän lika glesa, som de hvilka
qvarblifvit efter Permierne. Man608 hör utom
den wanliga traditionen om Tschuderne, att de
warit ett åkerbrukande folk, stundom förtäljas, att de fört ett nomadiserande lefnadssätt,
och att deras förnämsta [boskap]609 bestått i
renar, som warit af den storlek och styrka, att
en enda dragit efter sig en släda, hvilket endast610 kan tillämpas på Lapparne. Äfven611
låta ur Lappskan åtskilliga ortsnamn härleda
xxiv. Jurola, Juras m. m.
Waschka ǁ Wytschegda
Pinega ǁ floden Pinega hvarest <->
Dvina ǁ Dvina-floden
Njukča at the Sura, N63°27′4″
E45°31′26″. (TS)
förekomma ǁ finnas
81
några ehuru ǁ några om äfve[n]
Change in the footnote: Padrokurja ǁ T. ex. ~
biflod? ǁ 1. liten l ǁ 2. liten m
куръя, bay (PK)
klippa ǁ Castrén 1844: backe
щелля, scarp of a bank (PK)
шань, gentle, nice, good (PK)
ва, water (PK)
Nämnda spår […] ǁ 1. Men närmare
till Hafvet finnas ǁ 2. Närmare till
Dv[ina]
dess mera ǁ Castrén 1844: alltmera
Hafvet ǁ ~ , hvarest Karelarne woro
det herrskande folket
derföre ǁ häraf
allt […] mera ǁ allt mera ǁ Castrén
1844: alltmera
följande ǁ men
Karelarne ǁ efter ~
men […] Hafvet ǁ Castrén 1844: utan
att dock hinna få fast fot vid hafvet
åtskiljde ǁ Castrén 1844: derigenom ~
draga ǁ dragit
vester. Permierne ǁ 1. vester. Novgoroderne ǁ 2. vester. Der[emot] ǁ
Castrén 1844: vester, men Permierne
nedra ǁ N[edra]
sammanstötte […] Jemer ǁ sammanstötte icke blott Permier eller Syrjäner och Karelare, utan äfven Wesser
(vid Bjelosero och Onega), kanske
till och med äfven Jemer ǁ Castrén
1844: ~ samt kanske ~
Ja ǁ Castrén 1844: Ja,
igenfinnas ǁ anträffas
spår ǁ glesa ~
Man hör utom ǁ Här hör man jemte
Missing word added in Castrén
1844.
endast kan tillämpas ǁ blott låter
tillämpa sig
Äfven […] härleda sig ǁ Castrén
1844: Äfven låta åtskilliga ortsnamn härleda sig från Lappskan
�Archaeologica et historica
Kuloj ǁ Kuoloj
af ǁ (so
hjerta ǁ d[et]
det inre; ǁ ~ och juga jog
pats ǁ Castrén 1844: pættse
furu m. m. ǁ furu, Ugsche
A.K. Matveev (Матвеев 2001) was
of the opinion that the Saami toponyms form a fundamental layer
of the substrate toponymy of the
Arxangelˈsk region. This point of
view has been criticized on the basis of the lexical contents of the toponyms that do not represent the
most common Saami toponymic
formants or bases, as well as on the
basis of the absence of ethnotoponyms that could be connected with
the Saami people (cf. Саарикиви
2002; Saarikivi 2004). However, it
is a fact that some substrate toponyms of the Dvina basin point to
a source language that shared a
number of phonematic and lexical
innovations with the present Saami
languages.
Many of the toponyms mentioned by Castrén are among those
considered as Saami by Matveev.
However, some of them are more
likely Finnic, such as Ваймуга,
the modern village of Ваймуша,
likely from some Finnic personal name representing the lexeme
*vaimo/u ‘spirit, soul’ (> Fi. vaimo
‘wife’, Est. vaim: -u ‘person’, borrowed to Saami as SaaN vaibmu
‘heart’ and to Russian dialects as
воймать, воймовать, cf. Saarikivi 2009: 129-131). The name of
a neighbourhood in the city of
Arxangelˈsk Соломбала is, without
doubt, formed from the lexemes
pointing to an island (Finnic *saloj, Saami *suoloj) and a settlement
(Finnic *poole < *pola > SaaN bealli), but the source language of the
toponyms cannot be unambiguously identified. (JS)
sig, t. ex. Kuloj612 (flod), af kuolle, fisk, och
det Finska oja, bäck, Sollombala och Solosero,
af613 suollo, ö, Waimuga, af waimu, hjerta614,
det615 inre; Patschesero och Patschegorskaja, af
pats616, furu617 m. m.618 I Cholmogorska kretsen finnes ock en sjö, benämnd Lopskoje619,
den Lappska. Det mycket omtvistade ordet:
Samojed låter lätt och naturligt härleda sig ur
Same och jedne, såsom Lapparne benämna sig.
Benämningen blef620 af Ryssarne öfwerförd
till621 Samojederne, då Lapparne utrymde landet. För622 öfrigt lemna Lapparnes nära förwandtskap med Finnarne samt begge623 stammarnes gemensamma wandringar i öfrigt det
starkaste stöd för den mening, att de äfwen här
broderligen åtföljt hvarandra. Att sluta624 af
den Finska folkwandringens allmänna charakter, skedde det första inbrottet625 af Lapparne,
desse efterföljdes af Finnarne, hvilka åter undandrefvos af den Permska stammen.626
Men låtom oss ännu627 förfölja den egentligen Finska stammen628 och tillse629 om spåren af dess fordna tillwaro i den Ryska norden
blott inskränka sig till området630 af Dvinafloden eller tilläfventyrs ännu annorstädes
igenfinnas631. Wi upptaga här ej till undersökning den af Sjögrén behandlade frågan om Jemernes bostäder i öster och söder, utan draga
oss norrut till den nu så kallade Mesenska
Lopskoje, den Lappska ǁ Castrén
1844: Lopskoje (den Lappska)
blef ǁ Castrén 1844: blef nemligen
till ǁ Castrén 1844: på
För […] Lapparnes ǁ Castrén 1844:
Dessutom lemnar det sistnämnda
folkets
82
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
kretsen – den Skandinaviska sagans Jotunheim. Landets nuvarande innevånare632 äro:
Ryssar, boende wid floderna Mesen, Pjesa633,
Tsilma634, vid utloppet af Petschera o. s. v;
Syrjäner wid floden Ishma635 och öfra loppet
af Petschora; Samojeder, nomadiserande på de
skoglösa tundrorna wid Ishafvet. Alla dessa
folkstammar förtälja, att Tschuderne, eller såsom Samojederne benämna dem: Siirtje warit
landets ur-innewånare636. Enligt här på orten
gängse berättelser, hvilka med få afvikelser äro
desamma hos Ryssar, Syrjäner och Samojeder,
hade Tschuderne [bott]637 dels i jord-gropar,
dels i underjordiska hålor (пещеры), hvilka
sistnämnda här och der638 anträffas wid stränderna af Petschora, Pinega639 och andra floder.
Tschudernes antal har640 ej warit betydligt,
enskildta familjer woro bosatta wid floderna
Mesen, Pjosa, Petschora, Ishma, Pishma, Tsylma, Jugrina, Worotin m. fl.641 Enligt skilda traditioner förde de antingen ett nomadiserande
eller bofast lefnadssätt. Deras egendom bestod642 i renar, bäfrar, räfvar, guld och silfver.
Ofta anfallna af den vilda Samojed-stammen
Karatschea nödgades de, för att beskydda643
sina skatter, nedgräfva dem i jorden, hellst på
obesökta och oåtkomliga ställen, på644 sjöholmar, under klippor, ja till och med i floders
botten. Äfven skola Tschuderne warit utsatta
begge ǁ de
sluta ǁ dömma
inbrottet […] stammen ǁ Castrén
1844: uppbrottet af Lapparne. Finnarne, som efterföljde dem, blefvo
åter beledsagade af den Permska
stammen
83
In Castrén’s time, it was believed
that the peoples or tribes known in
the contemporary world had existed as such from time immemorial
and had wandered from their assumed original homelands to their
present areas of settlement. This
concept comes from Johann Gottfried von Herder (1744–1803) and
other thinkers of Romanticism.
Nisbet 1999. (TS)
ännu förfölja ǁ fullföl[ja] ǁ Castrén
1844: ännu följa
stammen ǁ Castrén 1844: ~ på dess
vandringar
tillse om spåren ǁ 1. tillse om den
måhända icke ǁ 2. tillse om den måhända ej warit mera utbredd ǁ Castrén 1844: tillse, om spåren
området af Dvina-floden ǁ Castrén
1844: Dvinaflodens område
igenfinnas ǁ Castrén 1844: kunna ~
innevånare ǁ Castrén 1844: invånare
The Peša (Pjoša) discharges into
the Arctic Ocean at N66°53′42″
E47°34′38″. (TS)
The Cilˈma runs into the Pečora
from the west at N65°26′34″
E52°5′55″. (TS)
The Ižma (Ru.)/Izˈva (Komi) discharges into the Pečora from the
southeast at 65°20′33″ E52°50′59″.
(TS)
ur-innewånare ǁ Castrén 1844: urinvånare
Missing word added in Castrén
1844.
här och der ǁ i mängd
The Pinega discharges into the
Dvina from the east at N64°8′1″
E41°54′10″. (TS)
har […] enskildta ǁ Castrén 1844:
var ej betydligt; blott enskilda
fl. ǁ m.
bestod i ǁ Castrén 1844: utgjordes i
beskydda ǁ Castrén 1844: skydda
på […] ja ǁ Castrén 1844: såsom på
sjöholmar och under klippor samt
�Archaeologica et historica
enligt ǁ en Rysk Tsar hade
ifrågawarande ǁ alla anbefallt
förordnat ǁ utgifvit den befallning
att […] träd ǁ Castrén 1844: att de
skulle söka afhugga hvar sitt träd
borde ǁ skulle
utkorade enviges-kämpe ǁ 1. ut[korade] ǁ 2. af folket utkorade enviges-kämpe det ǁ Castrén 1844: utkorade envigeskämpe
började ǁ 1. sökte fälla ǁ 2. börj[ade] ǁ 3. sökte fälla
drogo ǁ fl[ydde]
under ǁ Castrén 1844: in i
jorden skola ǁ Castrén 1844: jorden,
sägas
ega förmågan ǁ understundom
wa[ndra]
Missing word added in Castrén
1844.
de skola […] ǁ ja! de hafva till och
med någon gång blifvit sedda ǁ
Castrén 1844: i synnerhet skola de,
enligt hvad Samojederna berätta
Kolguev is an island off the northern coast of Russia at N69°7′
E49°9′. (TS)
höras ǁ Castrén 1844: förnimmas
Om […] formen ǁ Castrén 1844:
Om man nu afkläder dessa och andra dem liknande berättelser sin
mythiska drägt
formen ǁ 1. sloga ǁ 2. svep
knapt […] ting ǁ 1. blott det ǁ 2. endast ǁ 3. knapt något ǁ Castrén 1844:
knappt något
deras boningsplatser ǁ de jordgrop[ar]
för fiendtligheter af Ryssar, och enligt645 traditionen hade en Rysk Tsar till afbrytande af
ifrågawarande646 fiendtligheter förordnat647
ett envig emellan en Tschud och en Rysse bestående deruti, att648 de ifrån hvar sin sida
skulle söka afhugga ett träd. Landet borde649
enligt Tsarens förordnande besittas af det folk,
hvars utkorade650 enviges-kämpe lyckades att
förr fälla trädet. Ryssen segrade derigenom, att
han afhögg trädet högre upp wid stammen, då
deremot Tschuden enligt sin vana började651
började hugga tätt invid sjelfva roten. Härefter drogo652 sig Tschuderne under653 jorden
och lefva der i rik besittning af mammuth-djur
(deras renar), bäfrar, räfvar, guld, silfver och
andra dyrbarheter. Ehuru boende under jorden654 skola de likwäl ega655 förmågan [att]656
i osynlig gestalt färdas ofvan jord; de657 skola,
berätta Samojederne, i synnerhet låta höra
af sig på ön Kalgujeff658, hvarest ofta hundar
skälla och röster höras659, utan att något tält
finnes i hela nejden.
Om660 man ur dessa och andra dem liknande berättelser afkläder den mythiska formen661, så återstår såsom ett positivt resultat
för historien knapt662 någon ting widare än
ryktet om en försvunnen Tschudisk folkätt. Af
allt det öfriga, som traditionen tillskrifver detta urfolk, kunna blott deras663 boningsplatser
84
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
eller de så kallade Tschud-grafvarne komma i
betraktande. Sådana träffas talrikt664 uti de665
sydliga delarne af Mesenska kretsen, samt
vid nedra loppet af Petschora. De äro wanliga
jord-gropar inwändigt bevuxna med en ymnig
mossa. Medelst gräfning har jag i deras botten
samt vid sidorna funnit en myckenhet bränd
aska, brända stenar och förstenadt kol.666
Stundom har man i dem äfven667 funnit jernoch koppar-verktyg, hvilka668 gifvit anledning
till den förmodan hos allmogen669, att ifrågawarande grafwar af Tschuderne blifvit begagnade till smidjor. Wid670 grafvarne finner man
ofta ett eller flere stenrösen, som påtagligen
äro sammanfallna ugnar af badstugor och boningshus – en omständighet, som synes lända
till stöd för nyssnämnda förmodan. Emellertid förtjenar den allmänna traditionen, att
Tschuderne bott i jord-gropar, all aktning och
innehåller i sig intet671 motsägande. Twertom bewisar det dubbla bonings-sättet endast
öfwergången ifrån ett nomadiserande till en672
bofast lefnadsart, såsom man ännu i dag hos
många Lappska nybyggare ser tält och stugor
stå673 bredvid hvarandra. Frågan är nu endast
den, hvilken folkstam hafva dessa grafvar
tillhört? I674 de nordligare delarne af Finland
har jag funnit jord-gropar af samma construction, innehållande äfven aska[,] kol och andra
85
talrikt ǁ i ymnighet
de […] kretsen ǁ den Mesenska kretsen
The remains described by Castrén might be those of dwellings
or some metalworking pits. There
are pits related to metal production from the Vanvizdinskaja Culture (6th to 10th centuries CE) in
the area. Королев & al. 1997: 427–
428. (TS)
äfven funnit ǁ Castrén 1844: anträffat
hvilka […] allmogen ǁ Castrén 1844:
hvilket hos allmogen gifvit anledning till den förmodan
tradition ǁ förmodan hos allmogen
Wid […] man ǁ Castrén 1844: Vid
grafvarna finnas
intet ǁ Castrén 1844: ingenting
en […] lefnadsart ǁ ett bofast lefnadssätt ǁ Castrén 1844: ett bofast
lif
stå ǁ br[edvid]
I […] äfven ǁ Castrén 1844: I sådant
afseende förtjenar omnämnas, att
jag i de nordligare delarna af Finland funnit jordgropar af enahanda
konstruktion, hvilka på samma sätt
innehålla
�Archaeologica et historica
Castrén documented these remains during his journeys of 1838
and 1839. See his travels in this series. (TS)
begagnade ǁ Castrén 1844: begagna
boningar ǁ Castrén 1844: bostäder
såsom ǁ hvilket reda[n]
eg. ǁ eller
angående ǁ i afseende å
ur-innewånare ǁ Castrén 1844: urinvånare
närwarande ethnographiska ǁ Castrén 1844: nuvarande ethnografiska
kunna ǁ Castrén 1844: kunde
af ǁ Castrén 1844: efter
silfver-fat och silfver-mynt ǁ Castrén 1844: silfverfat och silfvermynt
spjut ǁ kopp[ar]
knifvar ǁ o[ch]
hafva […] förlorade ǁ hafva dels
antingen gått förlorade eller forwar[as]
om de äfven ǁ i hvarje fall ej mycket
kunde ǁ <-->
The next generation of researchers after Castrén discovered the
possibilities of using archaeological source material after studying the comparative methodology
developed in Scandinavia in the
1860s and 1870s. Aspelin 1875: 158–
209. (TS)
nu ǁ Castrén 1844: derföre
den ǁ 1. den ǁ 2. det ǁ 3. d
språket. […] idiotismer ǁ 1. språket.
De flesta här gällande idiotismer i
Ryskan h ǁ 2. språket och med dess
tillhjelp söker <----> ǁ Castrén 1844:
språket, med hvars tillhjelp tydliga
spår af en tidigare Finsk befolkning
i landet ännu låta uppvisa sig. I den
Mesenska kretsen finnas samma, ja
till och med ännu flere från Finskan
lånade språk-egenheter
ännu […] landet ǁ 1. kunna <--> ǁ 2.
kunna uppdaga, att utom de nu i
landet nu bosatta trenne folkslagen
ännu ett
förbrända ämnen. De hafva enligt traditionen
warit försedda med tak och skola tjenat Lapparne till bostäder.675 Om Ostjakerne är det en
känd sak, att de till en del ännu begagnade676
sig af likartade boningar677. Äfwen Syrjänerne hafva i äldre tider egt enahanda bostäder,
såsom678 man kan sluta af ordet gort, hvilket
på en gång betyder grop och hem, t. ex. mun
gortä’, gå hem, eg[entligen]679 gå i gropen.
Tschud-grafvarne lemna följakteligen icke
något säkert resultat angående680 landets urinnewånare681. Med afseende å närwarande682
ethnographiska förhållanden kunna683 de med
största skäl tillskrifvas Syrjänerne.
Bland öfriga fornlemningar af684 Tschuderne omtalar man i Mesenska kretsen särskildta
jordfynd, såsom guldringar, armband, silfverfat685 och silfver-mynt, små lerkärl, spjut686
och pilar, knifvar687, yxor m. m. Men dessa
antiquiteter hafva688 redan gått förlorade och
torde om689 de äfven kunde690 upptäckas, ej
wara mycket bewisande.691 Wi wilja nu692 tillgripa den yttersta utwäg, som ännu återstår till
utredande af den Tschud-stam, som enligt traditionen tidigast bebott den693 Mesenska kretsen, nemligen språket.694 Med dess tillhjelp
hoppas wi ännu695 kunna uppdaga spår af en
tidigare Finsk befolkning i landet. I det föregående omnämndes, att i den Mesenska kretsen
i […] Dwina ǁ 1. wi[d] ǁ 2. de ǁ 3. <-->
ǁ 4. wid Dvina-flod[en]
förekomma ǁ 1. finnas här ǁ 2. ~ ǁ 3.
finnas
en mängd ǁ Castrén 1844: åtskilliga
kunna ǁ u[r]
86
�Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud
finnas desamma, ja ännu flere ifrån Finskan lånade idiotismer, än i696 nejden af Archangelsk
wid nedra Dwina. Likaså förekomma697 äfven
här en698 mängd ortsnamn, hvilka endast kunna699 ur700 Finskan härledas. Sådana701 finnas
i största antal vid nedra Petschora, t. ex. Noriga af nori, räfgrop, och joki, flod, Kuja702, tåg,
Oksinskaja af oksa, gren, Pilemskaja, af piilo,
gömsle, Jokuschi703 af joki, Sula, öppen, odlad, Laja (flod) af laaja, wid m. fl. Dessutom
förekomma här och der namnen Ishma, af iso
maa (se704 ofvan), Tsilma af kylmä, kall, Pesa
af pesä, bo705; Asapolskaja, af asun, bo706 och
поле, fält; Lamposchenskaja af lampi, wattengöl;707 Tetrogorskaja, af tetri, tjäder och гора;
Kymskaja, af kymi, stor elf, moder-flod, Radoma, svedje-land, af raataa, arbeta708, svedja
och maa; Paloshelskaja, af palo, brand och det
Syrjänska ordet shelja709, klippa o. s. v. Onekligen äro de flesta ortsnamn i Mesenska kretsen,
som ej ega sin rot i Ryskan, af Syrjänsk upprinnelse, men då här äfven förekomma Finska
ortsnamn710, då widare sjelfva711 Syrjänerne
ega traditioner om en annan712 tidigare befolkning i landet, så synes man häraf wara befogad
till den slutsats, att Karelarne en dag utsträckt
sina bostäder ända upp till Ishafvets kuster.713
Det wore en ringa möda att på detta714 wis
förfölja Finnarne ännu715 långt in i Sibirien
ur […] härledas. ǁ Castrén 1844: härledas ur Finskan.
Sådana […] Petschora ǁ Dessa förekomma i största antal wid öfra nedra Petschora, hvarest man finner
träffar såsom ortsnamn bya-namnen
Kuja ǁ Ку[я]
87
Jokuschi af joki, ǁ ~ samt dessutom
floderna Su[la] ǁ Castrén 1844: Jokuschets, af joki;
(se […] Tsilma ǁ o. s. [v.] ~
bo ǁ Castrén 1844: ~, näste
bo ǁ Castrén 1844: ~, vistas
wattengöl; ǁ Castrén 1844: göl,
arbeta ǁ sv[edja]
shelja […] o. s. v. ǁ Castrén 1844:
schelja, backe m. m.
ortsnamn ǁ Castrén 1844: benämningar
The toponyms of the Mezenˈ
basin remain poorly investigated.
Castrén’s idea that the names can
only be interpreted on the basis
of Finnic languages (“ur Finskan”)
cannot be verified with certainty. Some seemingly Finnic names
such as Палощельская are composed of words that occur as borrowings in Russian dialects. Other
toponyms mentioned by Castrén
are of Komi origin, such as Ижма,
in Komi Изьва (< изь ‘stone’ ва ‘water, river’). Still others might well be
of Finnic origin, such as Сула (from
the stem meaning ‘thaw, free from
ice’), Тетрогорская (indeed from
Eastern Finnic tetri ‘black grouse,
Tetrao tetrix’ used as a personal
name?), Азапольская (from a personal name element?), etc. (JS)
sjelfva Syrjänerne ǁ Syrjänerne sjelfva ǁ Castrén 1844: sjelfve Syrjänerne
annan ǁ tid[igare]
In the same way local names were
used to define the extension of ancient Finnish habitation by David Emmanuel Daniel Europaeus
(1820–1884), and he also attempted
to prove his results by using archaeology and anthropology. Lehikoinen 1988: 113–115; Edgren 1988: 128–
130; Salminen 2003b: 47–49. (TS)
detta ǁ m
ännu […] Sibirien ǁ 1. ända till Altaj
ǁ 2. ända till medlersta Altaj
�Archaeologica et historica
jag […] tid ǁ 1. vi wilja uppskjuta
härmed intill dess ǁ 2. jag vill spara
härmed intill den
då […] vandringar ǁ då wi sjelfva
besökt denna nämnda bergsbygd,
samt och der måhända funnit ännu
tydligare af wåra förfäders Finnarnes forntida wandringar
det torde ǁ hoppas kunna
wida rikhaltigare ǁ Castrén 1844:
rikhaltigare
On p. 163 of the manuscript there is
a list of local names (toponyms) assumed to be Finnic by Castrén. The
same names are also repeated in his
travel notes and diaries from Siberia. Surgut is a town in western Siberia at N61°13′55″ E73°26′46″. (TS)
Салымская ǁ Sal[ymskaja]
It was relatively typical of Castrén
to write a word or place-name partly with Cyrillic and partly with Latin alphabet as he also did here. (TS)
The town of Minusinsk is situated
in Minusinsk Valley on the river
Minusa, a tributary to the Yenisei
on its upper course in western Siberia at N53°42′34″ 91°41′7″. Its surroundings have been famous since
early 18th century for its prehistoric graves. For a map of the most
important archaeological sites in
the area, see Salminen 2003b: 214–
215. (TS)
The manuscript KK Coll. 539.29.13
(Varia 4.13) p. 589–608 consists of
a notebook or loose sheets, the size
of which is ca. 18.5 x 22 cm. It is untitled, and the title under which the
article was published has been provided by the editor of NRF, Castrén
1870b.
The manuscript begins with three
fragmentary beginnings, which
Castrén has stricken out: 1. De
colossala grafstenar, som stodo
uppresta, wid kring hwarje kurgan
woro så talrika ǁ 2. öfverraskades
men jag716 vill spara härmed intill en annan
tid, då717 det torde718 blifva mig möjligt att
meddela wida719 rikhaltigare upplysningar om
wåra förfäders forntida vandringar.
Surgut720
Селяровская. Silja rova
Салымская721 – Sile maa
Пимская, pimiä
Демианскiй, Немянскiй, niemi
Кондинская, kanta
Пелымскiй Пелыm722, piilo
Юкадинская, joki?
88
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
2. Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud (Archaeologica et historica)
Subject
The topic of the resource
<em>Archaeologica et historica</em>; <em>Universitaria</em>. Manuscripta Castreniana, Realia I. 187 p. ISBN 978-952-5667-92-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-5667-93-6 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/81c6f8696b786c5b42c984695199e743.pdf
f366db07cd7cedaa5cccf7626a938bf2
PDF Text
Text
Russia and Siberia –, Travel Reports
20
Tolstoj Nos den Nov[ember]
( Dec[ember]) .568
Den 16569 November [g. st.] infunno sig i Dudinka
några Dolgáner för att efter aftal beledsaga mig med
sina renar till Tolstoj Nos570. En af Dolganerne bekände sig till Christna läran och öfverraskade mig
på det högsta derigenom, att han vid afresan kastade
sig på knä framför Guds moders bild och uppläste en
lång bön för min välgång. Sedan denna lithania var
ändad, inpackade man mig i en så kallad balok, d. ä.
en med renhudar öfvertäckt släde, liknande till sin
yttre form ett aflångt skrin. Kl[ockan] 10 om morgonen skedde afresan från Dudinka och då jag efter en färd af 60 verst kröp ur skrinet genom dess
trånga sidolucka, gol tuppen sin sista nattväckt i
Samylowa. Detta vinterläger bestod, liksom de flesta
andra nedanom Dudinka, af blott ett enda litet hus,
hvilket sades tillhöra en Jeniseisk köpman, men för
det närvarande beboddes af en sjuttioårig qvinna
och en mansperson, som vid mitt inträde i stugan
föll mig till fota och i de mest ödmjuka ordalag bad
mig förlåta, att han ehuru Rysse till börden, var född
bakom tundran. Då detta fel i mina ögon endast var
en förtjenst, undfägnade jag mannen med en sup och
lät honom sedan berätta för mig allt hvad han visste
om sederna och lefnadssättet i sin födelseort Chatanga571. Midt under hans berättelser fylldes rummet
af Karasinska Samojeder, hvilka genom Dolganerne
hade blifvit underrättade om min resa och redan
en tid bortåt afbidat min ankomst till vinterlägret,
i afsigt att för mig få yppa sina sorger, såsom den
tillstädesvarande Fursten yttrade sig. Efter att hafva
Podgorodnaja ǁ Den ~
Jur. ǁ Sam.
Above this, Castrén has written: Jur.
Badejewska ǁ 1. Badäjewska ǁ 2. ~
Med undantag af stammarne
The travel report from Dudinka to Tolstyj Nos was probably
sent from Nazimovo on 22 February/6 March 1847. No mscr
exists. The report was published in Morgonbladet 33/1847
(3 May 1847), in Castrén 1855:
236–241, and in German in the
Bulletin of the Academy of Sciences of St Petersburg. Castrén
1847h; Castrén 1848j: 231–236.
16 ǁ NRF: 16 (28).
Tolstyj Nos is situated in Karaul at N70°7′0″ E83°11′0″. (TS)
Xatanga is on the river of
the same name at N71°58′41″
E102°27′52″. (TS)
849
Itineraria 5osa 1845_49.indd 849
21.8.2019 16:24:08
�Itineraria
Seljakino
at
N69°42′36″
E84°5′31″. (TS)
In his travel diary KK Coll.
539.31.2 Castrén combines this
encounter with the journey
back from Tolstyj Nos to Dudinka. See p. 1215–1216.
utbedt sig min tillåtelse att sitta ned på golfvet och
istoppa sina pipor, började Samojederne beskärma
sig öfver en Magazinsförvaltare i Tolstoj Nos, som
hade hotat afsända till guldvaskerierna alla Jeniseiska Samojeder, för att genom arbete aftjena sina
mångåriga mjölskulder till kronan. Öfvertygade att
träldomen och det tunga arbetet i vaskerierna skulle
tillskynda dem döden, hade förbemäldte Samojeder
enligt sin egen försäkran beslutit att hellre ”mörda hvarandra inbördes, för att åtminstone få hvila i
sina fäders jord”. Detta grymma beslut sade sig de
vilda männerna hafva för afsigt att genast utföra, så
framt de af mig erhöllo full visshet derom, att kosakens hotelser grundade sig på öfverhetliga bud och
befallningar. Tvertemot verkliga förhållandet kunde
jag väl icke fullkomligt bestrida sanningen af Magazinsförvaltarens uppgifter, men genom goda ord och
brännvin lyckades det mig ändock att lugna Samojedernes sinnen, så att de icke allenast slogo ur hågen
den påtänkta slagtningen, utan till och med förärade
åt mig några fjällrackor, såsom ett bevis på sin tillfredsställelse med höga öfverheten.
Glad att så lyckligen hafva kommit ifrån den
Samojediska mordaffären fortsatte jag min resa på
morgonen, utan att hafva njutit någon hvila under
hela den föregående natten. Obehaget att såsom ett
lik forslas fram i den trånga, dunkla kistan förmådde
mig att nu taga min plats i en formanssläde; men denna oförvägenhet fick jag inom kort umgälla med förfrusna fötter, fingrar och skilda delar af ansigtet. Då
denna olycka i nästföljande vinterläger upptäcktes,
ansåg jag för tjenligt att återvända till mitt fängelse
och låg der innesluten hela den återstående delen af
dagen. Genomfrusen anlände jag sent på aftonen till
Seljakina572 vinterläger, som bestod af tre usla kojor.
I en af dem logerade ett ungt fruntimmer, som väckte min uppmärksamhet genom sin fina, ehuru något
utslitna klädsel och sitt förnäma beteende.573 Knappt
hade jag sport husvärden om hennes stånd och vilkor,
850
Itineraria 5osa 1845_49.indd 850
21.8.2019 16:24:08
�Russia and Siberia –, Travel Reports
förrän hon kastade sig på knä framför mina fötter och
anhöll om nådig bönhörelse. Härpå följde en vidlöftig, med suckar och tårar beledsagad syndabekännelse, som utgjorde en sorglig vederläggning af Sara
Widebäcks äktenskaps-philosophie.574 Denna philosophie hade väl i förstone upphöjt vår unga synderska ifrån en fattig slafvinna till en förnäm dam, men
sedermera störtat henne i ett så djupt elände, att hon
nu nödgades på sina knän bönfalla om en skärf för
att värja sitt unga lif emot hafvets frostiga vindar. Jag
offrade åt den olyckliga, hvad jag förmådde och lofvade göra mitt bästa, för att åstadkomma en lindring
i hennes beklagansvärda öde.
Ifrån Seljakina afreste jag ännu samma afton
och hamnade emot morgonen i vinterlägret Kasatskoj. Efter att hafva bestyrt om thé, frukost och en
brasa, lät jag på den drypande väggen uppspika några renhudar, i tanke att genom några timmars hvila
vederqvicka mina genom frossa, hunger och nattvak
uttröttade lemmar. Men knappt hade jag igenlykt
mina ögon, förrän tvenne högljudda Samojeder inträdde i rummet och störde min ro genom ett sällsamt köpslageri. Hvardera Samojeden egde en son
och en dotter, alla i det närmaste giftvuxna, utom en
af flickorna, som ej längesedan fyllt sina fem år. Nu
önskade fäderna genom ett vänskapligt utbyte af sina
döttrar förse sönerna med hustrur; men då fadren till
den fullväxta flickan naturligtvis gjorde anspråk på
en mellangift af den minderåriga flickans fader, så
uppstod med anledning häraf en långvarig och hårdnackad strid emellan de begge parterna. Efter mycket
prutande och köpslagande träffade man omsider den
öfverenskommelse, att fadren till det femåriga barnet
skulle med tio renar ersätta den äldre flickans mognade meriter.
Sedan denna byteshandel blifvit afslutad, afreste jag ifrån Kasatskoj och fann åter i nästföljande vinterläger stugan uppfylld med Jeniseiska Samojeder.
”Hvad betyder denna Samojediska folkvandring”?
Castrén refers to the literary
character Sara Videbeck in
the Swedish writer Carl Jonas
Love Almqvist’s (1793–1866)
novella Det går an, published
in two parts in 1838 and 1839.
Sara Videbeck, the main character, demands from her lover that they should not marry each other but live together out of wedlock and without sharing their property.
Almqvist was therefore stigmatized in public opinion for
promoting of promiscuity, and
during the most intense debate another Swedish writer,
August Blanche (1811–1868),
wrote a parody of the same
theme, Sara Widebeck, En tafla
ur lifvet, in 1840. Wizelius
1942; Bohman 1942: 357. (TS)
851
Itineraria 5osa 1845_49.indd 851
21.8.2019 16:24:08
�Itineraria
Around Lake Pjasino, situated
at N69°48′ E87°43′. At present,
the industrial city of Norilˈsk is
at the southern end of the lake.
(TS)
The River Pura, running into
the River Pjasina from the left
at N72°58′0″ E86°45′32″.
Tawgy means the Nganasans, the same people that
Castrén previously called with
their other name ‘Avam’. The
River Tajmura runs into the
River Nižnjaja Tunguska at
N63°45′40″ E98°3′57″. (TS)
Luzino
at
N68°54′20″
E85°50′11″. (TS)
Tundra Enets groups. Cf. p. 837.
sporde jag mannen med den rödtskimrande Furstliga uniformen, och han genmälte: ”Vi hafva hela
sommaren legat ute på tundrorna, fiskat, fångat vilda
renar, räfvar, fjällrackor m. m. Nu sedan vintern inträdt, uthärda vi ej den skarpa kölden i hafsbandet,
utan jagas bort till skogen, som åtminstone skänker
oss ett skydd emot stormen. Våra sommartält”, fortfor den Furstliga mannen, ”uppslå vi på de Pjasinska
tundrorna575 vid floden Furalix 576, men vintertiden
uppehålla vi oss i nejden af Lusina-vinterläger577, der
vi äfven erlägga vår skatt. För öfrigt dela vi oss i tre
slägter eller så kallade Ordy: den Chantaiska (Samatu), den Karasinska (Mungandji eller Mogadji) och den
under staden lydande eller Podgorodnaja (Bailx)578.
Bland dessa slägter besöka blott de Karasinska Samojederne i en talrikare mängd tundrorna vid Pjasina.
lix. Utom Jeniseiska Samojeder uppehåller sig vid samma flod, som utfaller i Pjasina, en slägt af Tawgystammen.
Tvenne andra Tawgy-slägter äro bosatta vid sjelfva Pjasina
och vid Taimura vistas ej mindre än fem slägter af samma
stam.
lx. Såsom sjelfva dessa benämningar tillkännagifva, hafva
de Jeniseiska Samojederne fordom utsträckt sig vida sydligare än i närvarande tid. Ännu för några decennier tillbaka öfvervintrade de vid Chantaika och erlade sin skatt i
detta vinterläger. Om Karasinska Samojeder vet man med
säkerhet, att de tillförene nomadiserat kring Karasina vinterläger, och hvad Bai-slägten beträffar, så har den qvarlemnat tydliga spår af sin vistelse i nejden af Turuchansk
uti flod- och bya-namnen: Baijcha. Anmärkningsvärd är
för öfrigt den historiska uppgift, att slägten Mugadji (enl.
Fischer: Mokase) under Sibiriska eröfringstiden blifvit träffad vid Tasfloden. Detta factum i förening med Bai-slägtens
tidigare vistelse vid Bajicha gifver anledning till den förmodan, att Tawgy-stammen, hvartill äfven de Jeniseiska Samojederne böra hänföras, i fordna tider egt en mera verklig
utsträckning, såsom förhållandet äfven varit med Jurakerne och de vid Jenisej förekommande grenar af den södra
Samojed-stammen.
852
Itineraria 5osa 1845_49.indd 852
21.8.2019 16:24:08
�Russia and Siberia –, Travel Reports
samma dag ǁ NRF: ~ (d. 18 (30)
Nov.).
Hela Bai-slägten och en stor del af de Chantaiska
Samojederne utgöras af fiskare, hvilka både vinter
och sommar uppehålla sig vid Jenisej”. Efter denna
relation började Fursten presentera mig för de rikaste
och mest betydande män, som voro tillstädes i stugan, samt anhöll slutligen om en sup för sig och sina
vänner. Jag lät ur släden framtaga ett brännvinskrus,
men i den bistra kölden hade brännvinet förbytt sig
till is. Man lade kruset i ugnen, men denna var redan
så afkyld, att brännvinet icke upptinade. Mitt förslag
att man borde nedsänka kärlet i kallt vatten förkastades af fruktan för en möjlig beblandning; men deremot hittade en af Samojederne på det i hans tanke klokare råd att rulla den iskalla lerflaskan på sin
bara, blanka, isterskinande mage. Denna åtgärd hade
verkligen till påföljd, att brännvinet lät uttappa sig,
hvarpå samtlige Samojderne utbrusto i fröjderop och
bådo mig omtala för mina hemmavarande vänner att
den Samojediska ugnen ändock vida öfverträffar den
Ryska – ett uppdrag, som jag härigenom anser mig
hafva uppfyllt.
Efter att hafva förplägat Samojederne med
brännvin, fortsatte jag åter min resa och nådde ännu
samma579 dag det ryktbara vinterlägret Tolstoj Nos,
som lärer vara beläget emellan 71 och 72 graders nordlig bredd. Nämnde vinterläger består af fyra hus, det
ena uslare än det andra, och alla för det närvarande
nästan helt och hållet insvepta i drifvor. Boningsrummen äro så illa försedda, att vattnet än dryper långsmed väggarne, än åter förbyter sig till en slags rimfrost. En isande vind blåser in genom väggspringorna
och de murkna golftiljorna. Vid eldningen, som verkställes om natten, är man i fara att qväfvas af rök och
den kalla ånga, som inströmmar genom den vidöppna
dörren. De annars så kyliga isfönstren lända mig ej
här till någon olägenhet, ty då det i alla fall är omöjligt att arbeta vid dagsljus, har jag låtit från inre sidan
fastkila alla fönstergluggar med trädluckor. Så lefver
jag nu i min trånga stuga, omgifven af ett evinnerligt
853
Itineraria 5osa 1845_49.indd 853
21.8.2019 16:24:08
�Itineraria
In Castrén’s diary of 1846 (KK
Coll. 539.31.2 p. 282–289 there
is a draft version of a travel report from Tolstoj Nos to the
south. See p. 1215–1217.
mörker och förnöter enligt Fornfinsk sed större delen
af min dag vid den värmande ugnshärden.
Med anledning af det nu rådande mörkret bör
jag tillägga, att solen redan försvann i medlet af November och sedan denna tid gifvit sig tillkänna blott
genom en svag rodnad vid horizonten. Deremot har
man vid sjelfva middagstiden sett månen skrida fram
öfver fästet, med blekt och dystert anlete. Tundrorna
hafva under dagens lopp merendels varit omhöljda
af ett gråaktigt töcken, men vid aftonens inbrott har
jag anmärkt, att dimmorna pläga försvinna, hvarefter månen, stjernorna och det fladdrande norrskenet
sprida en glans, som med underbar tjusningskraft
gjuter sig öfver de vidsträckta snöfälten. Det är i sjelfva verket natten, som skänker ljus åt de arma nordanländerna, ty det så kallade dagsljuset är åtminstone vid Tolstoj Nos af en så mystisk beskaffenhet, att
jag vid dess betraktelse alltid ihågkommer profetian
om de yttersta dagarna.
Härmed afslutar jag denna relation, som för sitt
magra innehåll torde finna en ursäkt deri, att den är
skrifven i Tolstoi Nos, nära vid Ishafvets stränder.580
854
Itineraria 5osa 1845_49.indd 854
21.8.2019 16:24:08
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
20 Tolstoj Nos den 25 Nov[ember] (7 Dec[ember]) 1846 (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/0101afd59dc8a2fb010e19629d325263.pdf
dbeedd6b2a6f60fea3fc92fb7f7e9659
PDF Text
Text
Russia and Siberia –, Travel Reports
☙ [] ❧
581
21 Jenisejsk d. Mars/ April .
Rapport till Kejserl[iga]
Wetenskaps Akademien
i Petersburg
The mscr in SKSA A721 is
a draft in Castrén’s hand of
eight pages, the size of which
is ca. 21.5 x 26.5 cm. It was
published in Morgonbladet
47/1847 (July 1, 1847) and in
Castrén 1855: 269–275. Castrén sent it to Sjögren on 22
March/3 April 1847 and it appeared in German in the Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg. Castrén 1847f; Castrén 1848f: 263–
268.
Change in the footnote
uppehålla de sig ǁ ~ enligt
Samojedernes allmänna sed
Tolstoj Nos utgjorde wändpunkten för min resa åt
norr utmed Jenisej-flodens stränder. Nedanom
denna ort hade jag ingen ting öfrigt att uträtta,
emedan man derstädes wintertiden icke anträffar
infödingar, utan endast några glest strödda Colonister. Wid sjelfva Tolstoj Nos bestå infödingarne
eller de här så kallade Asiaterne blott af en enda
Jurak-slägt, som kallar sig Lambaj och hos Ryssarne bär namnet af Strand-Juraker.lxi 582 Denna
slägt har enligt sägen inwandrat till Jenisej ifrån
Obdorska sidan, der den utan twifvel lefwat i nära
beröring med de Tasowska Ostjakerne. Härtill slutar jag af språket, som hos Strand-Jurakerne i de
allra minsta detaljer öfverensstämmer med den
Tasowska dialecten, men i någon ringa mon afwiker ifrån den Obdorska. Redan förut nära inwigd i
den Tasowska dialectens mysterier hade jag
lxi. Den Ryska, äfwen i vetenskapen häfdwunna benämningen har sin grund deri, att omförmäldta Juraker
under loppet af sommaren idka fiskafänge wid stränderna af Jenisej. Om hösten irra de enligt Samojedernes allmänna sed kring tundrorna och utlägga giller för
fjällrackor, räfwar, wilda renar m. m.; men winter-tiden
uppehålla de sig wid Cheta och Soljena i skygd af den
svaga lärkskog, som frodar sig wid nämnda floder.
855
Itineraria 5osa 1845_49.indd 855
21.8.2019 16:24:08
�Itineraria
ethnographiska ǁ <---->
warmare, gladare ǁ warmare
och m[era]
följakteligen i linguistiskt hänseende föga att förtjena i Tolstoj Nos, men för mitt ethnographis☙ [] ka583 ändamål war denna Thule-färd ❧ ganska
fruktbar, emedan jag hos Strand-Jurakerne erhöll
utförliga upplysningar om de Samojed-stammar,
som nomadisera wid mynningen af Tas och tillhöra så wäl Jenisejska, som Tobolska Gouvernementet.
Ifrån Tolstoj Nos återwände jag ännu i slutet
af Nowember till mitt högqvarter i Dudinka. Här
hade under min frånwaro ett talrikt antal Awamska Samojeder församlat sig både i egna och kronans angelägenheter. Detta war en för mig högst
gynsam omständighet, emedan jag derigenom
befriades ifrån nödwändigheten att fullborda den
länge påtänkta resan till Pjasina. Med tillhjelp af
nämnda Samojeder granskade jag mina i Dudinka
gjorda anteckningar och öfwertygade mig härwid,
att hos de åtta wid Pjasina och ännu längre österut
wid Taimura nomadiserande Samojedslägter ingen wäsendtlig olikhet i lingvistiskt hänseende
röjer sig. I följe häraf ansåg jag mig kunna med
godt samvete slå Pjasina-resan ur hågen och ändteligen skrida till undersökningar af de Jenisejska
Samojedernes språk och ethnographiska förhållanden. I sådan afsigt afreste jag i början af December ifrån Dudinka till Lusina och medtog ifrån
sistnämnda winterläger några tjenliga tolkar till
Chantaika.
Jag hade hoppats att i Chantaika finna en
warmare584, gladare och mera hellsosam boning,
än det usla winterlägret i Lusina hade att erbjuda;
men i denna förhoppning blef jag ty wärr sviken
på det mest nedslående sätt. Den under sommaren
☙ [] så lju❧sa och trefliga stugan i Chantaika war nu
oaktadt sin bastanta ugn och sina fyra isfönster
nästan lika kall och mörk, som ett Samojediskt
856
Itineraria 5osa 1845_49.indd 856
21.8.2019 16:24:08
�Russia and Siberia –, Travel Reports
näfvertält585. Fuktigheten i stugan war så stark,
att wattnet rann utför wäggarne, ehuru renhudar
uppspikades586 på rummets yttre sida. På den inre
lät587 jag omkring mitt sofställe utbreda några
bastmattor, hvilka fastfröso så starkt588 wid wäggen, att de sedermera endast styckewis kunde
lösslitas. Ett ungefär lika beklaganswärdt öde
drabbade några af oförsigtighet på wäggen upphängda klädesplagg. Det är naturligt, att en så
stark fuktighet skulle åstadkomma både os och en
annars osund athmosfer i rummet; men mest led
jag likwäl af den förfärliga589 rök, som wid590 eldningen uppfyllde rummet och under sjelfva nyårsnatten jagade mig ifrån bädden ut i skogen.
I ett så beskaffadt logis satt jag i runda tre
weckors tid wid en talgdank, som brann oafbrutet
ifrån morgonen till aftonen, och sysslade med den
Jenisejska Samojediskans twenne dialect-brytningar, den ena tillhörig de Chantaiska och Karasinska, den andra de staden underlydande Samojederne eller Baj-slägten. Begge dessa munarter
sluta sig nära till Tawgy-språket eller den Awam☙ [] ska Samojediskan, ❧ och afvika sig emellan blott
i några owäsendtliga omständigheter. Naturligtwis erinrar hwardera dialecten tidt och ofta om
Jurakernes och de Turuchanska Samojedernes
granskap. Dessutom synes Baj-språket hafva
låntagit ett och annat ifrån den Jenisejska
Ostjakiskan.
I och med undersökningen af de Jenisejska
Samojed-dialecterna war mitt uppdrag i den Turuchanska polar-regionen fulländadt, och nu bar det
åter af till den ryktbara staden Turuchansk. Hvilken ljuf klang äger icke ordet Turuchansk, sedan
man lefwat ett591 halft år på tundran och i twenne
månader warit beröfwad solens ljus! I Turuchansk
skiner solen alla dagar, här kan man till och med
näfver-/tält
uppspikades ǁ blef[vo]
lät ǁ hade
starkt ǁ hårdt
förfärliga ǁ star[ka]
wid ǁ under
ett […] år ǁ sex månader
857
Itineraria 5osa 1845_49.indd 857
21.8.2019 16:24:08
�Itineraria
och ǁ under
förfrös ǁ hände
stationerna, som ǁ stationerna.
Dessa
på sin kammare fröjda sig af dagsljuset, emedan
Turuchansk åtminstone äger fyra hus med glasfönster. Af längtan och otålighet att snart hinna
till den solbelysta staden hade jag beslutit att
twertemot min wana fortsätta resan både natt och
dag; men redan den första natten mötte mig ett
äfventyr, som helt och hållet rubbade min reseplan. Samojeden, min skjutskarl, hade under nattens mörker icke warseblifvit, hurusom Jenisej
widt och bredt war öfwersvämmad af watten, som
uppspirat genom den här och der sönderbrustna
isen. Han åkte således in i flödwattnet, renarne
förmådde ej draga slädan i land, och wi suto bokstafligen fastfrusna på elfwen – utan råd, utan
hjelp, i fara att uti den skarpa kölden förfrysa
wåra lemmar. Ur denna nöd räddade oss en lycklig tillfällighet. Man hade af respect för några akademiska bref-paquetter affärdat till mig en
☙ [] post ❧ ifrån Turuchansk, postkarlen råkade möta
oss midt under det farliga äfwentyret, och han
icke allenast förhjelpte oss i land, utan lotsade oss
äfwen till ett Samojediskt näfwertält, der jag sedermera tillbragte hela natten och592 wärmde min
frusna blod med the och de erhållna brefwens
innehåll. I nyssnämnda affär förfrös593 en Samojed sina fötter, och en annan, som blifvit utskickad
på rekognoscering, borttappades till mitt stora
bekymmer.
Öfwerhufwud war resan ifrån Chantaika till
Turuchansk förenad med äfwentyr och obehagligheter af alla slag. Dessa fördröjde min resa, så jag
sällan kunde tillryggalägga mera än 20–30 verst
under dygnet. Än brast en rem, än söndrades en
släde, wägen förlorades, renarne tröttnade och
man war ofta nödsakad att till fots bana sig wägen
till stationerna594, som utgjordes af förfallna winterläger, i hwilka den resande knappt finner nödig
858
Itineraria 5osa 1845_49.indd 858
28.8.2019 14:08:50
�Russia and Siberia –, Travel Reports
wärme, ännu mindre någon förfriskning.lxii 595
Man föreställe sig min glädje, då jag efter sådana wederwärdigheter omsider emot medlet af Januarii gjorde mitt intåg i Turuchansk, sittande i
en liten596 släde, som var förespänd med sexton
hundar.
☙ [] ❧
I597 Turuchansk dröjde jag endast tre dagar
och har sedermera under en ständigt fortfarande
opasslighet småningom bråkat mig fram till staden Jenisejsk. Min sysselsättning under resan har
warit undersökningen af den Jenisejska Ostjakiskans twenne dialecter: den Imbatska och den
Symska. Under detta studium har jag tillfyllest öfvertygat mig om sanningen af de Författares vittsord, som hålla den Jenisejska Ostjakiskan för ett
ifrån de Finskt-Samojediska språken mycket afvikande tungomål. Wisserligen träffar man många
beröringspunkter så väl emellan Samojediskan,
som i synnerhet den Ugriska och Jenisejska Ostjakiskan; men det oaktadt kan jag ej betrakta sistnämnda språk annorlunda än såsom ett fragment
af en egendomlig, med de Finskt-Samojediska
språken på afstånd beslägtad familj. Den Jenisejska Ostjakiskan är en art Chinesiska, som ej
äger598 någon fullständig flexion; den älskar att
ställa rotstafvelsen i slutet och låter flexionen i
nödfall försiggå i början eller midten af ordet, t.
ex. dagafuot, kagafuot, dagafuot,599 jag, du, han
väntar (roten: fuot Finn. ootan). Ehuru enkel i sin
formbygnad är Jenisejska Ostjakiskan likwäl
Change in the footnote:
oerhörd ǁ förut ~
liten släde ǁ släde
I ǁ Efter
äger ǁ tillåter
In Castrén 1855 there is a footnote by Sjögren: “Månne 1:sta
och 3:dje personen äro alldeles lika? Sannolikt är här ett
misstag begånget.” In Castrén
1848f: 266: “Sollten die erste
und dritte Person ganz identisch sein? Wahrscheinlich
waltet hier irgend ein Versehen ob. S[jögren].”
lxii. I Turuchanska kretsen har eländet under innewarande år nått en oerhörd höjd, af skäl att kronan med
mindre frikostig hand än tillförene utströr allmosor åt
landets innewånare. Emellertid har mjölpriset stegrat
sig till den grad, att man i sjelfva Jenisejsk för det närwarande betalar 7 Rub. 50 kop. pudet.
859
Itineraria 5osa 1845_49.indd 859
21.8.2019 16:24:08
�Itineraria
Aleksandr Petrovič Stepanov
(1781–1837), the first Governor
of Enisejsk Government 1822–
1831, Active State Councillor, poet and writer, published
several descriptions of his administrative area and collected historical and archaeological material as well as Siberian languages. Энциклопедическiй словарь XXXI: 594–
595 [Степановъ, (Александр
Петрович)].
Ethnographic
description of the peoples in
western Siberia with samples
of their languages Степановъ
1835 II: 32–117. (TS)
måhända ǁ 1. troligen ǁ 2. kanske
Jenisej ǁ floden Dubtsches
enligt […] traditioner ǁ af äldre
pa
eg. ǁ d. ä.
The River Kan discharges
into the Enisej from the right
(east) at N56°31′6″ E93°47′3″.
(TS)
Ulug-Xem is a Khakas name
for the Enisej, not its tributary. (TS)
Af […] innehåll ǁ Sådana
uppkomsten […] element ǁ det
Ugriska element
☙ []
genom sina outtömliga bokstafsförwandlingar det
mest kaprisiösa språk, jag någonsin studerat.
Stepanow600 omtalar en tradition, enligt
hvilken Ostjakerne inwandrat till Jenisej ifrån
Tasfloden, kanske till och med ifrån Irtysch. Denna tradition grundar sig måhända601 derpå, att Tasowska Samojeder af ❧ slägten Limbel-gup nedsatt sig wid Jenisej602 och efterhand sammansmält
med de Jenisejska Ostjakerne. Twenne andra slägter bland de Symska Ostjakerne påstås hafwa
uppstått genom en dylik beblandning. Om man
med stöd af gängse traditioner följer den Ostjakiska colonisationen i spåren, så finnas bland de
Symska Ostjakerne tre och de Imbatska endast
twå veritabla Ostjak-slägter.lxiii Äfwen dessa reduceras enligt603 trowärdiga, ehuru mindre utspridda traditioner till tvenne, af hvilka den ena
benämnes: Kanas-ket Pl[uralis] Kan-djeäng, folk
af Kan, och Ulj-get Pl. Ulj-djeäng, folk af Ulj,
eg[entligen]604 watten-folk. Man inser lätt, att
med benämningarna Kan och Ulj åsyftas de twenne floder Kan605 och Ulu-Kem606, som Jenisej i sitt
öfra lopp upptager. Liksom sjelfva benämningarna, angifwer äfven traditionen, att Ostjakerne
utwandrat ifrån Jenisej-flodens källor. Man talar
till och med om en hög, oöfwerstiglig ås (Altaj),
som skulle hafwa brustit, hvarefter Ostjakerne genom den bildade fåran banat sig wägen till
Sibirien.
Af607 sådant innehåll äro de traditioner, jag
erhållit; men de förklara ej uppkomsten608 af det
Ugriska element, som förefinnes i den Jenisejska
Ostjakiskan. Lättast förklaras saken, om man anlxiii. Enligt Prest-tabellerna uppgår hela den Ostjakiska stammen wid Jenisej till 904 själar, qvinnor och barn
inberäknade.
860
Itineraria 5osa 1845_49.indd 860
21.8.2019 16:24:08
�Russia and Siberia –, Travel Reports
☙ []
tager, att Ugriska colonier utwandrat ifrån ❧
Obska systemet609 och sammansmält med de Jenisejska Ostjakerne. Till denna förmodan610 berättigar en tradition, enligt hvilken slägten Chaibang611
tillförene skulle hafva bott wid en ”stor flod” (Ob
eller Wach) på ”Surgutska sidan”. Wäl motsäger
sig traditionen derigenom, att nämnda slägt uppgifwes wara af Samojedisk härkomst612 och uttryckligen benämnes Limbel-guplxiv; men denna
motsägelse grundar sig kanske på någon613 förwexling af Chaibang med den ifrån Tas utgångna
Imljak-slägten.
Huru äfwen härmed må förhålla sig, så har
den skarpt framstickande, till en del ursprungliga,
till en ännu större del genom juxtaposition uppkomna frändskap med den Ugriska Ostjakiskan
twingat mig att taga en närmare kännedom af den
Jenisejska, än afsigten i förstone warit. Hittintills
sysselsatt med att samla har jag ännu ej hunnit
ordna och systematisera mina anteckningar; men
detta skall blifva mitt första göromål efter ankomsten till Minusinsk614, dit jag i dessa dagar ärnar begifva mig, efter att hafva tillbragt ett helt år
i den Jenisejska kretsen.
systemet ǁ sidan
förmodan ǁ tradition
Chaibang ǁ ~ Ket
härkomst […] Limbel-gup ǁ
härkomst
någon ǁ en
The town of Minusinsk is situated on a protoka (branch)
of the Enisej that separates
from the main river south of
the town and joins it again
downstream. The location
of Minusinsk is N53°42′31″
E91°41′6″. The valley surrounding Minusinsk has
been of a crucial importance
in archaeological research of
Southern Siberia since the
18th century, and also several Finnish scholars visited it
after Castrén. Белокобыльский 1986 passim. (TS)
lxiv. Såsom bekant är, tillhör Limbel-gup det Tasowska
flodsystemet.
861
Itineraria 5osa 1845_49.indd 861
21.8.2019 16:24:08
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
21 Jenisejsk d. 22 Mars/3 April 1847, Rapport till Kejserl[iga] Wetenskaps Akademien i Petersburg (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/84ccbcb675b4c90a4b25ec2a14b8d82a.pdf
4c785af564ea238ae08a944560d05cbd
PDF Text
Text
Itineraria
Mscr KK MC 29.3 p. 223–238 (Varia
4.3) seems to have originally consisted of loose sheets, measuring 21.5 x
36 cm. The text has been published
as Castrén 1857c. Cf. p. 1412–1414 (Anmärkningar om Jenisej).
The Enisej is the river with the most
water in the whole of Russia. Its length
is 3,487 km from the confluence of the
rivers Bij-Xem (Bolˈšoj Enisej) and KaXem (Malyj Enisej) or 4,102 km when
measured from the sources of the Malyj
Enisej. It discharges into the Kara Sea.
The whole Enisej Basin comprises an
area of 2,580,000 km2. The breadth of
the Enisej varies from some hundreds
of metres to 5 km, and its maximum
depth is ca. 60 m. Коротаев – Кузьминых 2007. For a list of the tributaries to
the Enisej, see Государственный водный реестр (http://www.textual.ru)
with search “Енисей”. (TS)
Huk ǁ C
The Samoyed groups mentioned here
are all Selkups. (TS)
tillryggalägger […] ǁ Parallel version in
the margin: Under sitt lopp ifrån Turuchansk till Ishafvet tillryggal[äg]ger
Jenis[ej] [footnote: Jenis. k[al]l[a]s af
Ostj[akerne]] om när en sträckning af
vid pass 200 verst och framter derunder en m[ån]gfaldt etc.
till […] utlopp ǁ till Tolstoj Nos
vidpass ǁ 1. närmare ǁ 2. omkring
flod-/bottnet
skall hon ǁ 1. säges floden ǁ 2.säges Jenisej ǁ 3. säges hon
sommar-/watten
upptaga ǁ endast ~
The River Angara runs into the Enisej
from the right (east) at N58°6′0″
E93°0′0″. It was previously also
known as the Verxnjaja Tunguska
along its middle course, before they
were discovered to be the same river.
At present, V. Tunguska is the name of
another river in the Omsk region. Гаврилов 1970. (TS)
☙ ❧
☙
22
Jenisej.615
Floden Jenisej, som af Ostjakerne benämnes Huk616 l. Kuk, af Tunguserne: Joandesi,
af Natsko-Pumpok[olska] Samojeder617:
Njoandesi, af de Turuchanska Samojederne: Kold, af de Tasowska Njakal-Kold tillryggalägger618 ifrån Jenisejsk till619 sitt
utlopp vidpass620 2000 verst. Under detta
vidsträckta lopp företer hon en mångfalldt
vexlande character. I början af sin bana är
hon ganska strid, men eger dock inga wattenfall, inga farliga klippor eller skär, ehuru flodbottnet621 säges wara ganska ojemt
och stenigt. Här nästan öfverallt jembred
skall hon622 vid lågt sommarwatten623
upptaga624 1–2 verst, men om wåren öfverswämmar hon en dubbelt och mer än
dubbelt så stor yta. Ända ifrån utloppet af
Angara eller öfra Tunguska625 allt intill
mynningen626 af Sym fortlöper Jenisej i
samma riktning, utan att derwid bilda
några betydliga holmar eller grenar.lxv Af
flodens stränder är den venstra mycket
lågländt, lerhaltig, uppfyld mer kärr och
ängsslätter, samt ❧ bewuxen627 med en
lxv. På resan ifrån Jenisejsk till Ust-Sym anmärkte jag endast 12 större och smärre holmar,
bland hvilka de tvenne största sades äga en
längd af 8 verst, men öfriga allenast af 1–3 verst.
862
Itineraria 5osa 1845_49.indd 862
21.8.2019 16:24:08
�Russia and Siberia –, Travel Reports
☙
ymnig löfskog. Denna sida benämnes af
Ryssarne omkring Jenisejsk polskaja (af
поле, fält, ängsslätt), men lägre ned navolotschnaja (af наволокъ, låg udde) och
närmare628 utloppet Juratskaja d. ä. den af
Juraker bebodda sidan. Den högra sidan är
allestädes känd under namnet:629 kamennaja d. ä. den bergiga eller steniga sidan.
Denna sida är af en mycket steril beskaffenhet och frambringar mest630 barrträd631, sås[om] gran632, tall633, ceder634,
lärkträd635, den så k[al]l[a]de pichtá
(abies[)]636. Långsmed nämnda637 sida beledsagas Jenisej638 af bergssträckning639,
som än fortlöper wid sjelfva flodbädden,
än640 aflägsnar sig 2–6 verst ifrån stranden, än åter helt och håller försvinner ur
ögnasigte, såsom vid staden Jenisejsk,
nedanom byn Antsyferowa o. s. v. Denna
höjd är ej af någon särdeles betydenhet;
den liknar blott en ås och kallas641 vanligtvis äfven af Ryssarne chrebet642, men643
innehåller likväl en stenbunden mark och
på sina ställen äfven klippfasta hällar. Å
ömse sidor begränsas Jenisej wid högt vatten af en brant strand eller så kallad jar644,
men då vårvattnet afsätter sig, äro begge645 stränderna merendels långsluttande
och uppfyllda646 dels med knappersten[,] ❧ dels647 med stora stenhölster eller på648 Ryska så kallade korgí.649 Sandstränder förekomma i en talrikare mängd
först under flodens nedersta lopp. Så väl
den högra som den venstra stranden är befolkad. Hwardera650 stranden är befolkad
med Ryssar och Ostjaker, men företrädeswis intaga likwäl inom ifrågawarande
mynningen ǁ utloppet
bewuxen ǁ 1. be[wuxen] ǁ 2. öfverallt
närmare ǁ omkring
namnet: ǁ namnet af
mest ǁ endast
mest barrträd […] lärkträd ǁ 1. mest
gran, tall samt flere andra slags barrträd. ǁ 2. mest gran, tall och andra
med ǁ 3. mest gran, tall samt flere andra slags barrträd ǁ 4. mest barrträd,
gran, tall, ceder, lärkträd ǁ 5. mest
barrträd, sås. gran, tall, ceder, lärkträd
Siberian spruce (Picea abies obovata).
Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/puut/norway-spruce.
(TS)
Scots pine (Pinus silvestris). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/
suomi/en/puut/scots-pine. (TS)
With ceder Castrén means Siberian
cembra (Pinus cembra sibirica/P. sibirica) growing throughout the taiga zone.
Семенов – Белов 2015: 239–245. (TS)
Siberian larch (Larix sibirica), growing both in European Russia and Siberia, and in both the taiga and the forest steppe zone. Luontoportti, http://
www.luontoportti.com/suomi/fi/puut/
siperianlehtikuusi; Семенов – Белов
2015: 239–241, 246–248. (TS)
Siberian fir (Abies sibirica), growing
at altitudes higher than 600 m above
sea level in the taiga zone. Семенов – Белов 2015: 241. (TS)
nämnda sida ǁ sin högra strand
Jenisej ǁ flods<tr[an]d>en
bergs-/sträckning
än ǁ ~ åter
kallas vanligtvis ǁ kallas
Ridge.
men […] hällar ǁ ehuru den är ganska stenbunden och på sina ställen
innehåller klippfasta wäggar hällar
Ravine.
begge […] långsluttande ǁ stränderna
å ömse sidor sluttande
uppfyllda[…]s med ǁ 1. uppfyllda med ǁ
2. betäckta med
863
Itineraria 5osa 1845_49.indd 863
21.8.2019 16:24:08
�Itineraria
dels ǁ ~ äfven
på […] kallade ǁ så k[allade]
korgí. […] Hwardera ‖ korgí. Hwardera
Hwardera ǁ 1. ~ ǁ 2. Så[som]
venstra ǁ högra
Castrén wrote here a mark for a
footnote, but the footnote itself does
not exist.
mynningen ǁ P[odkamennaja]
Castrén is mistaken here. The Enisej
actually turns towards the east ca.
10 km after the River Sym but it resumes its original north-west direction already 10 km later. (TS)
The River Dubčes discharges into the
Enisej at N60°55′53″ E89°40′12″. (TS)
Togówa ǁ 1. ~ ǁ 2. ~ vidgar sig Jenisej
Wid ǁ H
Zotino at N60°53′44″ E89°41′30″. (TS)
hon sig väl ǁ sig floden åter
emellan […] Osinowa ǁ 1. öfverträder kort derpå alla gränsor. Emellan byarna Worogowa och Osinowa
widgar hon sig till ǁ 2. öfverträder
kort derpå alla gränsor. Emellan byarna Worogowa och Osinowa utbreder sig ǁ 3. kort derpå emellan byarna Worógowa och Osinowa utbreder sig ǁ 4. kort derpå emellan byarna
Worógowa och Osinowa
åter ny ǁ wi[da]
This number is quite correct. (TS)
ganska ǁ oändligt
sina ǁ den
reser ǁ wisar
som […] Kachelowa ǁ 1. som säges fl ǁ
2. den hör Kach[elowa]
The River Xaxalevka, discharging
into the Enisej from the left (northwest) at N61°21′17″ E89°34′0″. (TS)
löpa ǁ fortlöpa
på […] upptäcker ǁ ej warsnar
trånga bergspass ǁ fåra
wackra ǁ ins[jölika]
Detta bergspass ǁ 1. Det nämnda ǁ
2. Detta bergspass ǁ 3. Det nämnda
bergspasset, som af Ryssarne kallas
<m>oku, är å ömse sidor omgifven
☙
område begge folkslagen den venstra651
stranden, då deremot Tunguserne förnämligast uppehålla sig höger om floden.652
Wid utloppet af Sym gör Jenisej en
betydlig böjning åt öster och bibehåller
denna riktning ända till mynningen653 af
Podkamennaja Tunguska.654 Under detta
stadium vidgar sig floden några verst
nedanom utloppet af Dubtsches655 eller
vid sjelfva mynningen af Togówa656 till en
ansenlig fjärd – den första nedanom Jenisejsk. Wid657 Sotina by658 samlar hon659
sig väl inom strängre gränsor, men emellan660 byarna Worogowa och Osinowa
öppnar sig åter661 ny, wida större fjärd,
hvilken på somliga ställen uppgifves äga
en bredd af 10 verst662. Fjärden erbjuder
en ganska663 pittoresk anblick genom ❧
sina664 oräkneliga holmar, uddar och vikar. Bergen fortlöpa såsom vanligt på flodens högra sida, men snart reser665 sig äfven å den venstra en ansenlig bergssträckning, som666 till Jenisej beledsagar den lilla ån Kachelowa667, med anl[edning]
hvaraf äfven sjelfva berget benämnes
Kachelowa Gora. Bergssträckningarna å
ömse sidor om Jenisej löpa668 i en bågformig riktning och draga sig så nära tillsamman, att ögat på669 afstånd ej upptäcker
den trånga670 bergspass, som leder ifrån
den wackra671, insjölika fjärden. Detta672
bergspass omgifves å ömse sidor af colossala klippwäggar, emellan hvilka wattnet
störtar sig fram i brusande hvirflar, utan
att likwäl bilda någon egentlig chataract.
Straxt673 nedanom nämnda bergspass
upptager Jenis[ej] det mäktiga tillflödet af
864
Itineraria 5osa 1845_49.indd 864
21.8.2019 16:24:08
�Russia and Siberia –, Travel Reports
☙
☙
Podk[amennaja] Tung[uska], antager674
dervid en [nordvestlig] riktning och fortgår675 sedan i obetydliga böjningar ända
till utloppet676 af Jelogui. Under detta stadium begynner flodens strömkraft redan ❧ förminskas677 och hon tillryggalägger nu sin bana i djupa fjärdar, hvilka äro
2–4 verst breda och skiljas från hvarandra
genom sina framskjutande uddar och näs.
Stränderna äro å ömse sidor höga, sandiga,
stundom nakna, men vanligen öfverwuxna med barrträd. Den bergssträckning,
som tillförene blifvit sedd på678 venstra sidan slutar sig i en udde wid Sumarokowa-by679, hwarefter680 denna sida återtager sin lågländta, lerhaltiga, kärraktiga
character. Allt681 fortfarande ser man å
ömse sidor äfven stenuppfyllda682 stränder, och wid Komsina-by683 finnes en
udde, som i följe af sin steniga beskaffenhet benämnes Kamennoj Mys. Wid samma
by anmärkte jag en holme, som684 sades
vara 8 verst lång. En annan af 10 verst är
belägen wid Borodina; men för öfrigt äro
holmarna äfven inom denna station både
ganska685 få och obetydliga. Nedanom Sumarokowa by widtaga de så kallade vinterlägren, hvilka allt intill Turuchansk med
få undantag äro belägna på den högra
elfs-sidan.686
Efter utloppet af Jelogui gör687 Jenisej en böjning åt [nordost]688 och689 fortlöper sedermera i denna690 riktning691
med flera smärre böjningar allt692 till hafvet. I693 början af detta vidsträckta lopp ❧
bibehåller Jenisej fortfarande694 sin förra
character. Hon695 är696 endast mera rak i
Straxt nedanom […] ǁ 1. Kort derpå
upptager Jenisej infall. ǁ 2. D[etta] ǁ 3.
Bergspasset upptager blott en längd
af N<e> ǁ 4. Straxt nedanom detta ǁ
5. Straxt nedanom det nämnda bergspasset
antager […] riktning ǁ gör dervid en
böjning åt
fortgår sedan ǁ fortlöper derpå
utloppet ǁ 1. utlopp[et] ǁ 2. mynn[ingen] ǁ 3. sin
förminskas […] fjärdar ǁ 1. förminskas, och hon tillryggalägger sina
<---> <bana> i en oräknelig mängd
fjärdar ǁ 2. förminskas och hon tillryggalägger nu sin bana under characteren af fjärdar
på […] sidan ǁ 1. ~ ǁ 2. venster om floden
Sumarokovo is situated at N61°39′30″
E89°45′9″. (TS)
by, hwarefter ǁ by. Derpå är den
venstra
Allt fortfarande […] ǁ 1. Dock finnas så
wäl äfven å högra som venstra ǁ 2. Li
stenuppfyllda ǁ steniga
Komsa at N61°52′0″ E89°18′32″. (TS)
som […] lång ǁ af 8 verst
ganska få ǁ få
[…] elfs-sidan. ǁ ~ Jelogui utfaller i Jenisej med nio särskildta mynningar
gör ǁ antager
Castrén forgot the direction, Castrén
1857c: 278 added: NO (?).
och ǁ uti
denna ǁ samma
riktning med ǁ riktning, men i
allt ǁ ända
I […] lopp ǁ Ända till utloppet af nedra Tunguska förändrar Jenisej icke s
icke
fortfarande character ǁ ungefär samma character såsom under nästföreg. stadium
Hon ǁ 1. Jen[isej] ǁ 2. Kanske är ǁ 3. Floden
är endast ‖ är
865
Itineraria 5osa 1845_49.indd 865
21.8.2019 16:24:08
�Itineraria
som ǁ s<-->
[…] storlek. ǁ 1. ~ Vegetationen undergår ingen annan betydlig för[ändring] ǁ 2. ~ Vegetationen börjar
aftaga och träden antaga redan ett
dwer[g]artadt utseende.
venstra ǁ högra
varseblir man ǁ ser man låga
med undantag […] ǁ esomoftast långt
utstickan[de]
(наволокъ). ǁ 1. ~ , medan uppå den
högra brandta d uddar (мысъ) här
och der här och der wisa upp<-> ǁ
2. men på den högra resa sig vanl.
esomoftast brandta uddar (мысъ).
[man] ǁ den resande – Castrén has
forgotten to write the word to replace den resande; man, added in
Castrén 1857c: 278.
ännu ǁ <->
inemot […] af ǁ 1. till utlopp[et] ǁ 2.
till mynningen af
Efter att […] ǁ 1. Genom tillflödet före
for af sistnämnda flod ǁ 2. Wid utloppet
ǁ 3. Efter att hafva upptagit nyssnämnda [flod] vidgar sig Jenisej till en ganska vidsträckt fjärd, men kort derefter
snart ut<g>ör säges uppgifves flodens
bredd endast knapt till tvenne verst. ǁ
4. Efter att hafva upptagit nyssnämnda flod widgar sig Jenisej till en ganska betydligt [sic] fjärd, men nedanom
Turuchansk kort derpå smalnar hon
åter och fortlöper sedan än 2, än 3 <->
<--> med en omvexlande bredd af 2–7
verst ända till mynningen af Dudinka.
kort derpå ǁ åter
tillryggalägger […] verst. ǁ 1. fortlöper
sedan med den omvexlande bredden
af 2 <--> –6 verst bredd, intill ǁ 2. fortlöper sedan en bet. sträckning med
den omvexlande bredden af 2 <--> –6
verst bredd, intill ǁ 3. tillryggalägger
sedan flera hundrade verst med en
omvexlande bredd af 2–4 samt 5–6
verst intill Lusina-b[y] vinterläger,
der floden säges vara 7 verst bred.
sitt lopp och fjärdarna afvexla ej så ofta
som697 under föreg[ående] stationen. Holmarna tillwexa så väl i antal som storlek.698 På venstra699 sidan om floden varseblir700 man med701 undantag af åsen
wid Dolgo-ostroff endast låga landtungor
(наволокъ).702 Ungefär 12 v. ofvanom
Mirojedinska vinterlägret öfverraskas
[man]703 af en brant klippwägg, som nästan utan afbrott fortlöper långsmed den
högra stranden ännu704 10 verst nedanom
nyssn[ämnd] by, eller inemot705 mynningen af nedra Tunguska.
☙ ❧
Efter706 att hafva upptagit nyssnämnda flod vidgar sig Jenisej till en ganska betydlig fjärd men smalnar kort707 derpå och tillryggalägger708 sedan flera
hundrade verst med en omvexlande bredd
af 2–4 samt 5–6 verst. Wid709 Lusina vinterläger når710 hon en bredd af 7 verst, vid
Samylowa uppgifves711 bredden till 8 och
wid öfra Krestowa till712 10 verst bred.
Nedanom Krestowa delar sig Jenis[ej]713 i
flere grenar, hvilka sammanräknade upptaga714 wid715 Seljakina 20 och wid Tolstoj
Nos 35 verst. Ju716 mera floden breder717
sig på ytan, dessto lugnare blir den718 i sitt
lopp, och nedanom Turuchansk är dess719
strömkraft öfverhufvud ganska obetydlig.
Inom detta stadium märker man720 en721
mängd holmar utmed den högra flodstranden ifrån Jermakowa till Karasina och allt
framgent till Igarskoje, men i722 största antal anträffas de likwäl nedanom
Krestowa.723 Den högra sidan724 af floden
☙
bibehåller sin725 upphöjda char[acter] ❧
ännu726 200 v[erst] nedanom Tolst[oj]
866
Itineraria 5osa 1845_49.indd 866
21.8.2019 16:24:08
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Nos, hvarefter åsen efterhand sänker sig.
På den venstra omvexla nedanom Anguticha både höga och låga stränder.727 Vegetationen aftager nästan vid hvarje steg.
Furan hinner ej längre än till Turuchansk,
aspen728, häggen729 och пихта upphöra
vid Kureika; cedern träffas ej730 nedanom
Plachina; granen och dwergbjörken731 förekomma sparsamt vid Dudin[k]a; lärkträdet upphör i trakten [af] Öfra Krestowa,
wid732 floderna Cheta733 och Solennaja vid
Tolstoj Nos frodas734 blott låga videbuskar.
Oaktadt735 naturens736 njugga gåfvor hafva737 likväl Ryska colonister nedsatt längs
flodens lopp ännu 350 [verst] nedanom
T[olstoj] Nos och skola etc. i fordna tid[er]
hafva sträckt sig ännu vida nordligare. Deras vinter-läger äro [till] större [delen] belägna vid738 den högra flodsidan, ehuru
äfven många anträffas739 på den venstra, i
synnerhet emellan st[aden] Turuch[ansk]
och byn Chantaika.
☙ ❧
För740 att nu äfven nämna om Jen[isej] flodens skatter, så hvimlar hon af en
oändlig mängd särskildta741 och till en del
ganska läckra fiskarter, sås[om] ossetra,
sterläd, kosterka742, muksun, njelma,
tschir743, taimen744, peljedka745[,] omyl746,
sik747, harjus748, sill749, peskar750, jelets751,
att752 ej tala om gädda, abborre, lake, girs
och särskildta753 insjö-fiskar, såsom karas,
jelets, ljen754, kunsja755, tschebak m. m.756
Samtliga dessa fiskarter indelas af ortens
inwånare uti757 tvenne slag: 1. rödfisk,
hvarmed man förstår de tre störarterna: ossetra, sterläd och kosterka, 2o) hvit-fisk,
hvilken758 benäm[nin]g innefattar alla de
Wid Lusina ǁ 1. Nedanom Dudinka ǁ
2. Nedanföre
når […] verst ǁ 1. säges floden vara
sju ǁ 2. vidgar sig floden till sju ǁ 3.
når hon ändteligen
uppgifves ǁ 1. till ǁ 2. säges
till 10 ǁ 10
Jenis. ǁ floden
upptaga ǁ än
wid ǁ nedanom
Ju mera […] ǁ 1. Floden är i sitt nedra lopp ǁ 2. I hela sitt nedra lopp är
Jenisej öfverhufvud ganska lugn i sitt
lopp
breder sig ǁ 1. s ǁ 2. vidgar sig
den ǁ hon
dess ǁ flodens
man ǁ <-->
en mängd ǁ ett betydligt f<---> antal
i […] anträffas ǁ 1. i största mängd
förekomma de ǁ 2. största mängd af
holmar förekomma
Krestowa. ǁ ~ , hvarest floden liknar
en s[<jö>]
sidan af floden ǁ flodstranden
sin ǁ 1. af ǁ 2. <-->
ännu […] stränder. ǁ 1. ända till flodens utlopp, men på den venstra
omvexla både höga och låga stränder. ǁ 2. ända till flodens utlopp, men
på den venstra omvexla nedanom
Anguticha-vinterläger både höga
och låga stränder.
[…] stränder. ǁ 1. ~ Ofvanom Turuchansk anmärkte jag bl <--> alltsedan
ofvan<---> ǁ 2. Emellan Sumarokowa ǁ
3. Ryssarnes vinterläger äro belägna å
ömse sidor om elfven, ofvan
Aspen (Populus tremulus). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/
suomi/en/puut/aspen. (TS)
Bird cherry (Prunus padus borealis).
Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/puut/bird-cherry. (TS)
ej nedanom ǁ ännu vid
Dwarf birch (Betula nana). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/
suomi/en/puut/dwarf-birch. (TS)
867
Itineraria 5osa 1845_49.indd 867
21.8.2019 16:24:08
�Itineraria
wid […] Tolstoj Nos ǁ 1. i trakten
af Tolstoj Nos ǁ 2. och i trakten af
Tolstoj Nos
Castrén means the Bolˈšaja Xeta, running into the Enisej at
N69°33′0″ E84°15′0″. (TS)
frodas […] låga ǁ vexa endast svaga
Oaktadt naturens […] Chantaika. ǁ 1.
borgare. De lifnära Då åkerbruk De
lifnära sig i hela Turuchanska samt
den större norra delen af Jenis[ejska] området genom hufvudsakligen genom fiskafänge, som olika
[på] orter bedrifves på olika så efter
fiskens som flodens eg<en> beskaffenhet. ǁ 8. Innewånare i de
naturens ǁ ve[getationens]
hafva […] nedsatt ǁ bo likväl Ryska colonister ännu etc.
vid ǁ på
anträffas ǁ 1. ~ ǁ äfven ~
För […] fiskarter, sås. ǁ Såsom bekannt är, hvimlar Jenisej-floden af
en oändlig mängd fiskarter, såsom
Mscr: skärskildta
The roe of a young sturgeon was
called kosterki, according to Pallas
1831: 92–93: “Ovula nigrescentia,
raro casu (in Jaïcensibus) alba, in
seniori pisce, parciora et sapidiora tumque Imperiali mensae destinata; juniores asperrimi, macilenti, viles, pro diversa varietate, imo
specie quibusdam habiti, Kosterki
appellantur; […].” Castrén, however, seems to have understood that
kosterka would be a separate species, in which he is mistaken. (TS)
Чир or щокур, broad whitefish
(Coregonus nasus), living in Siberian rivers. Северная энциклопедия 2004: 1066. (TS)
Innewånare vid nedersta loppet af
Jenisej bestå af Ryssar, Samoje och
skillda grenar af den ut vidsträckta Samojed-stammen. ǁ 2. Innewånare är ǁ 3. Ryska ǁ 4. Innewånare
är ǁ 5. De Ryska vinterlägren fortgår ännu 350 verst nedanom Tolstoj Nos och skola i fordna tider
hafva sträckt ännu wida nordligare.
Ifrån Turuch[ansk] ända till Chantaika äro de vinterlägren till större delen belägna på venstra flod-sidan men ned lägre ned anträffas
nästan utan undantag på den högra sidan. Den nordligaste kyrkan
är belägen wid Tolstoj Nos, der likväl ǁ 6. Innew[ån]arne i de nämnda vinterlägren både ofvan och nedanom Turuchansk utgöras af bönder, Turuchanskanska [sic] borgare och en stor mängd deporterade. ǁ 7. Innew[ån]arne i de nämnda vinterlägren både ofvan och nedanom Turuchansk utgöras af bönder, deporterade och Turuchanska
868
Itineraria 5osa 1845_49.indd 868
21.8.2019 16:24:08
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Таймень, taimen or Siberian
salmon (Hucho taimen), a salmonrelated fish in Siberia and eastern
parts of European Russia. Северная энциклопедия 2004: 932.
(TS)
Пелядь, peled or northern whitefish (Coregonus peled). Luontohttp://www.luontoportti.
portti,
com/suomi/en/kalat/peled. (TS)
Омуль, omul (Coregonus migratorius), living in other northern rivers of East Russia and Siberia except the Obˈ. Решетников 2014a.
(TS)
sik ǁ om[yl]
Common or European whitefish (Coregonus lavaretus) with
a wide distribution in Northern Eurasia. Luontoportti, http://
www.luontoportti.com/suomi/en/
kalat/whitefish. (TS)
harjus, […] peskar ǁ harjus, peskar
Grayling (Thymallus thymallus), a salmon-related fish
with a wide distribution in Eurasia. Luontoportti, http://www.
luontoportti.com/suomi/en/kalat/
grayling. (TS)
Herring (Clupea sp.). (TS)
Пескарь, gudgeon (Gobio gobio).
Luontoportti, http://www.luonto
portti.com/suomi/en/kalat/gudgeon; Решетников 2014c. (TS)
Елец, common dace or Eurasian dace (Leuciscus leuciscus).
Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/dace. (TS)
att ej […] ǁ kunsja
särskildta ǁ s[åda]na
Линь, tench (Tinca tinca), living
in European lakes and rivers and
also in the Obˈ and Enisej as well
as Lake Bajkal in Siberia. Luontoportti, http://www.luontoportti.
com/suomi/en/kalat/tench; Решетников 2010b. (TS)
Кунджа, whitespotted char (Salvelinus leucomaenis), a trout-related
fish, living in the Bering, Okhotsk
and Japan Seas. Решетников
2010a. (TS)
Also Латкинъ 1894a: 640 lists the
same fish species as Castrén as
the most important ones. According to him, maritime species were
found in the river as far as the
mouth of the River Xantajka, and
some species as far as the Osinovo rapids. He criticizes the fishermen because of their irrationality
and inability to produce even the
simplest processed products such
as caviar. (TS)
uti […] slag: ǁ uti
hvilken […] innefattar ǁ 1. ~ ǁ 2. under hvilken benämg man förstår
jelets ǁ ljen
☞
869
Itineraria 5osa 1845_49.indd 869
21.8.2019 16:24:09
�Itineraria
Den röda […] Jenisej. ǁ 1. Den röda fisken säges wårtiden styra komma i
största mängd ifrån Baikal utför Angara och styra Jenisej utåt hafvet utför
Jenisej ned åt hafvet, derifrån den m
om hösten återwänder till sitt winterläger antingen i Angara eller någon ǁ
2. Den röda fisken säges under wintern b
påstås ǁ 1. är bekant ǁ 2. är troligt
att endast […] hinner ej ǁ 1. att sterläden ej hinner ǁ 2. att endast ossetran
hinner fullborda dna vidstr. färd, ty
åtminstone hinner ǁ 3. att endast ossetran hinner fullborda dna vidstr.
färd, ty åtminstone Sterläden säges
trakten ǁ om
Krestowa ǁ C
icke ses nedanom ǁ återwänder ifrån
simovje ǁ зимовье
Sturgeon migrates 500–2,500 km to
the sea to spawn and the migration
may last over a year. Северная энциклопедия 2004: 703. (TS)
Mscr: årstiden
De följas […] ǁ 1. Hwad åter den så
kallade hvita fisken beträffar, ǁ 2. Så
wäl den röda störarne som äfven
många fiskarter tillryggalägga sin
wandring i stora skaror, (Russ.) juro)
och ǁ 3. H<--->
юра
behöfver ǁ 1. dra ǁ 2. två
2 ǁ 1
enda stör ǁ f[isk]
[…] sig. ǁ ~ Detsamma gäller äfven
om sillen och flera hvita fisk-arter.
Men hvad deras
rikta […] hufvud ǁ håller hufvudet
dna fisk ǁ hon
rastar, så ǁ rastar i
den […] ekonomie ǁ störens ek[onomie]
följer ǁ iaktager
resor […] floden ǁ flod-resor
uppstiger ǁ wisar sig
☙
☙
öfriga fisk-slagen. ❧ Den759 röda fisken säges om våren komma i största mängd ifrån
Baikal och styra utför Angara till Jenisej.
Hon synes hafva för afsigt att under sommaren göra en excursion till hafvet, men
det påstås760, att761 endast ossetran hinner
fullborda d[en]na vidstr[äckta] färd, ty åtminstone sterläden hinner ej längre än till
trakten762 af Krestowa763 winterläger, och
att kosterka-fisken icke764 ses nedanom Sagubskoje simovje765, belägen 80 verst nedanom Tolstoj Nos.766 Alla dessa fiskarter
återwånda om hösten till sina vinter-stationer, ty de älska att under denna kalla
årstid767 ligga stilla i djupa gropar. En del
stadnar i Jenis[ej], en annan del går uppför
Angara till Baikal – den förra säges om
sommaren vara fetare och mera mörk, än
den som öfvervintrar i Jenis[ej]. De768 följas wanligen åt i stora skaror (R. juró769)
och det säges, att en skara ofta behöfver770
2771 a 3 dagars tid för att passera ett ställe,
hvarefter åter på flere dagar ingen enda772
stör wisar sig.773 Wid sin färd utför floden
framskrider stören ganska långsamt och på
sådant sätt, att hon alltid rikta774 sitt hufvud emot strömmen. Dessutom ligger ❧
d[en]na775 fisk ofta stilla och rastar,776 så
snart hon anträffar djupa och mjuka gropar
i flodbottnet. Så be[s]kaffad är den777 röda
fiskens ekonomie.
Hwad den så kallade hvita fisken beträffar, så följer778 hon en i många afseenden motsatt lefnadsart. Hon älskar företrädeswis hafvet och gör sommar-tiden
endast korta resor779 uppför floden. Tidigast om wåren uppstiger780 tschir-fisken,
870
Itineraria 5osa 1845_49.indd 870
21.8.2019 16:24:09
�Russia and Siberia –, Travel Reports
hvilken begynner781 sin färd under sjelfva
islossningen och782 hinner till Turuchansk
kring783 Petri och Pauli-dag784. Samtidigt
☙
med tschir börjar äfven siken sin wandring och fortsätter densamma under större
delen af sommaren. Derpå785 visar sig
njelma-fisken, som fångas wid786 Turuchansk ifrån början af Augusti uti 2–3787
veckors tid. Nu788 följer de talrika fiskarter, som af Ryssarne benämnas muksunar,
taimener, omyler789 o. s. v., hvilka inträffa
i Turuch[ansk] omkring medlet790 samt
sedn[are] hälften af Aug[usti]. Allra sist
uppstiger sill-fisken791, hvilken under792
hela hösten ej hinner längre än till Podkamennaja Tunguska.793 Samma794 är fallet
är fallet med tschir, muksun och till och
med den så k[al]l[a]de njelma-fisken.
Bland ❧ de öfriga fiskarterna träffas795
njelma ännu wid Schadrina, inom Jenis[ejska] kretsen, men bl[and]796 de öfriga
från hafvet uppgående fisk-arter blifva
endast797 sik, tugun798 fångade ofvanom
Podk[amennaja] Tunguska. Å799 andra sidan fångas fisk<-->800 i vida större mängd
ofvanom Podk[amennaja] Tunguska, än
nedanför densamma. Samtliga de hvita
fisk-arterna draga sig till hafvet efterhand
under hela hösten, allt inpå Dec[ember]
månad.
Fänget801 af de nyssomförmäldta802
fiskarterna bedrifves803 på olika orter
med804 olika redskap. Emellan Jenisejsk805
och Schadrina fångas den så k[al]l[a]de
röda fisken endast med krok, samt den hvita med små nät och strandnot. Stora806
nötter och nätbragder kunna807 här ej
begynner sin färd ǁ 1. wid Tolstoj Nos
går uppför floden ǁ 2. inträffar wid
Tolstoj Nos
och hinner ǁ och af sådan anledning
<-->
kring […] Pauli-dag ǁ 1. omkring ǁ 2. i
början af Julii
29 June Old Style.
Derpå […] njelma-fisken ǁ 1. Njelmafisken hi[nner] ǁ 2. Efter dessa fiskarter följer kommer
wid ǁ omkring
2–3 ǁ tva
Nu […] fiskarter ǁ Derpå komma i m
omyler o. s. v., ǁ omyler,
medlet […] af Aug. ǁ medlet af Aug.
sill-fisken ǁ sillen
under […] ǁ 1. redan ǁ 2. också ej fångas wid Turuch. omkring
Tunguska. ǁ Tunguska, der hon begynner sitt återtåg.
Samma ǁ 1. Njelma ǁ 2. Sammar
träffas ǁ fångas
bl. de öfriga ǁ de flesta
endast ǁ 1. de sällan |2. s<ä>lla[n]
A whitefish sp. (Coregonus tugun) in
Siberian rivers. (TS)
Å […] fångas ǁ Å andra sidan är den
röda fisken dessto mindre gifvande
mer
Castrén 1857c: 281: den röda fisken
Fänget ǁ Fångsten
nyssomförmäldta ǁ skillda
bedrifves ǁ 1. är ǁ 2. fången
med […] redskap ǁ mycket olika
Jenisejsk ǁ Turuchansk
Stora […] nätbragder ǁ Stora nätbragder
kunna här ǁ kunna
871
Itineraria 5osa 1845_49.indd 871
21.8.2019 16:24:09
�Itineraria
dess botten ǁ flod-/bottnet
brukas vid ǁ begagnas för
njelma ǁ ~ fisken
I byn […] ǁ Om I byn Jartsówa är omkring några v. ofvan utloppet af Sym
beg fångas den röda fisken så väl icke
allenast med <-> krok, såsom utan
äfven med <--> fångar man den röda
fisken med det så kallade póplaвny,
hvilket redskap utkastas ifrån tvenne båtar, hvarefter fiskarne ro utför
floden med nätet emell med nätet utför floden utföre som är en slags not,
men <-> och utkastas
Jarcevo at N60°14′47″ E90°13′42″. (TS)
utloppet ǁ Sym
100–150 […] poplavny ǁ 1. poplavny –
ett redskap, som liknar det Finska
kullet och ǁ 2. ett redskap ǁ [the following on mscr p. 237:] 3. ett redskap,
som be af Ryssarne ǁ 4. ett redskap
(poplavny), hvarmed man som so
som består af 100–150 famnar långt
nät, hvilket ut <---> både <---> ǁ 5. ett
redskap poplavny, som har erh
From Ru. поплавать, ‘swim’. (TS)
För öfrigt […] ǁ Såsom sjelfva namnet
hvarwid ǁ <-->
redskapet ǁ nätets
Detta […] ǁ Wid Worogowa
Norr om ǁ Nedanom
skötas ǁ be
med ǁ af
Castrén left an empty space here and
did not complete his text. In Castrén
1857c: 282 there are four dots (….) here.
med hka ǁ 1. hvars ǁ 2. som ǁ 3, h[vil]ka
höste-tids ǁ under hösten
idkar ǁ 1. begagn[ar] ǁ 2. utläggas
och ǁ för
Mscr: Jenis., corrected in Castrén
1857c: 282.
nedan ǁ ofvan
fiskens ǁ den <->
visade ǁ infunno
nedanom Turuchansk ǁ i Turuch.
handels-/skutor
hvilka ǁ 1. h<--> ǁ 2. <---->
☙
begagnas, emedan floden är alltför strid,
dess808 botten ojemt och stränderna för
notdrägt otjenliga. Wid Schadrina-by brukas809 vid fänget af njelma810 100–150
famn[ar] långa notredskap. I811 byn
Jartsówa812, åtta verst ofvan utloppet813 af
Sym, fångas den röda fisken med ❧ 100–
150814 famnar långt nät, som af Ryssarne
benämnas poplavny815 – ett redskap, som
både utkastas och upptages ute på floden.
För816 öfrigt werkställes, såsom redan
namnet tillkännagifver, werkställes fånget
med poplavny sålunda, att man ror nätet
utför elfven, hvarwid817 naturligtwis tvenne båtar äro af nöden – en för hvardera
ändan af redskapet818. Detta819 slags fänge
idkas ej nedanom Podk[amennaja]
Tunguska, utan rödfisk fångas med krok,
och andra fiskarter med stora nötter.
Norr820 om Turuchansk förekommer ett
redskap (räshí), som liknar det så
k[al]l[a]de poplavny, men äger fördelen
att kunna skötas821 med822 en enda båt. I
ena ändan af nätet […]823
De nyssförmäldta fiskbragderna begagnas blott om sommaren, med undantag
af de wanliga näten, med824 h[vil]ka man
höste-tids825 äfwen idkar826 höstfiske under isen och827 uppfångar så väl hvit som
röd fisk. Öfverhufvud bedrifves fiskafänget wid Jenis[ej] med wida mindre ifver än
wid [Ob]828. Anledning härtill är utom flodens strida lopp nedan829 Podk[amennaja]
Tunguska, fiskens830 dåliga afsättning i
Turuch[anska] gebietet. Under hela sista
sommar visade831 sig nedanom832 Turuchansk i trakten af Dud[inka] och Tolstoj
872
Itineraria 5osa 1845_49.indd 872
21.8.2019 16:24:09
�Russia and Siberia –, Travel Reports
☙
Nos endast tre handels[-]skutor833, hvilka834 redan i Julii återwände till Jenisejsk.
All835 den fisk, som efter denna tid uppfångas, äger836 ej någon afsättning, utan
begagnas till föda för hundar. Hvad837 ❧
åter betr[äffar] den åt köpmännen försålda fisk, så838 lemnar den en ringa <fisk>,
alldenstund köpmännen här839 med
un[dan]tag af den röda fisken endast uppköpa840 muksun och njelma och för dessa
fiskarter bet[ala] 20–30 kop[ek] st[ycke].
Sålunda är det förklarligt, att allmogen
midt i det rikaste öfverflöd saknas bröd för
dagen och åtnjuter sitt underhåll af
kronan.
Efter841 att i föregående hafva842
kortl[igen] vidrört sjelfva843 hufvudfloden, vill844 jag845 nu äfven egna några846
raders uppmärksamhet åt de talrika bifloder, hvilka847 infalla i Jenis[ej]. De inom848
det ifråg[avarande] geb[ietet] ifr[ån] Jenis[ej] till Ishafvet849. De äro:850
A) På högra sidan:851
1.
2
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Pit Ostj[akiska] Fit.
Kij852
Kis Ostj[akiska] Tis853
Podkam[ennaja] Tung[uska]
Ostj[akiska] Chot.
Bachtá.854
Fatjanicha855
Suchaja Tunguska856
Nishnaja Tunguska Ost[jakiska]
Bongnól
Kureika Ostj[jakiska] Kuleiga.
Dudinka857
All […] hundar. ǁ 1. All den fisk ǁ 2.
Större delen af fisk, som ǁ 3. Det förstås, att ǁ 4. All den fisk som efter
denna tid uppfångades ǁ 5. All den
fisk man efter denna tid uppfångade,
bl[ef] upptorkad och beg[ag]nad till
föda för hundar ǁ 6. All blef ‖ Castrén 1857c: 282: All den fisk, som efter
denna tid uppfångas, äger ej någon
afsättning, utan begagnas af innevånarne dels för eget behof, dels till
föda för hundar.
äger ǁ war
The text from here to the end of the
paragraph was omitted in Castrén
1857c: 282.
så […] den ǁ 1. så är äfven ǁ 2. så lemnar äfven den
här […] endast ǁ här endast
uppköpa […] st. ǁ betala 20–40
kop[ek] för de tvenne fiskarter muksun och njelma, för hv[il]ka utgör
Efter […] ǁ 1. Sedan jag nu meddelat
några facta ǁ 2. Det
hafva kortl. ǁ hafva
sjelfva hufvudfloden ǁ några de wigtigaste facta angående Jenisej
vill ǁ wilja
jag nu ǁ jag
några raders ǁ 1. någon ǁ 2. liten ǁ 3.
ringa
hvilka ǁ so[m]
inom ǁ <--->
Ishafvet ǁ s
äro: ǁ ~ högra sidan
Castrén omitted several smaller tributaries here. All the tributaries of the
Enisej are listed in Государственный водный реестр, http://textual.
ru/gvr/index.php?card=212155. (TS)
The River Kija running into the Enisej
at N59°8′47″ E91°29′19″. (TS)
The River Tis discharges into the
Enisej at N59°32′47″ E90°54′37″. (TS)
The River Baxta runs into the Enisej
at N62°28′13″ E88°58′0″. (TS)
The River Fatˈjanixa discharges into
the Enisej at N64°7′37″ E87°33′0″. (TS)
873
Itineraria 5osa 1845_49.indd 873
21.8.2019 16:24:09
�Itineraria
The River Suxaja Tunguska runs into
the Enisej at N65°11′1″ E87°55′27″. (TS)
The River Dudinka runs into the
Enisej at N69°23′32″ E86°10′47″. (TS)
The River Kemˈ discharges into the
Enisej at N58°31′4″ E92°5′44″. (TS)
The River (Bolˈšaja) Kas runs into the
Enisej at N59°57′45″ E90°35′47″. (TS)
uppfyllda ǁ och ~
full ǁ ~ (<-->
poroger och ǁ 1. poroger. Wid Podkammaj
Icke […] ǁ På
anläggningen ǁ g[uldvaskerierna]
en ǁ <->
soml. år ǁ understundom
hvilka ǁ men <-->
öfvervintra ǁ 1. unders ǁ 2. <-----> bedrifva under winter ǁ 3. jaga
bergsbygden ǁ ~ och
de sägas ǁ sägas
ett antal ǁ ett stort antal
B.) På venstra Sidan.
☙ ❧
1. Kem858
2. Kas859
3 Sym
4. Dubtsches
5. Jelogui
6. Turuchan
7. Cheta
8 Solena
Hwad först betr[äffar] de floder, h[vil]ka
ifrån högra sidan infalla i Jenisej, så taga
de sin upprinnelse i bergsbygden och genomlöpa idel bergiga nejder. De äro af sådan anled[ni]ng strida, steniga, uppfyllda860 med vatten full861 eller så kall[a]de
poroger862 och i högsta grad otjenliga för
segelfart. Icke863 desto mindre har anläggningen864 af guldvaskerierna framkallat
en865 liflig rörelse på floderna Pit och Tis.
Podk[amennaja] Tunguska besökes soml[iga]866 år af de Sumarokska Ostj[akerne], hvilka867 somliga år gå uppför floden
för att öfvervintra868 på bergsbygden869.
Äfven Tunguser uppehöllo sig fordom vid
s[am]ma flod, men de sägas870 på sednare
tider mangr[annt] hafva dragit sig till
Jelogui. Dessutom pläga Ostj[akerna] höstetiden bedrifva fiskafänge medelst ljustning så väl i de tvenne nyssn[ämnda] floder som äfven i Kis, Bachta, Suchaja
Tung[uska] och Fatjan[icha] h[vil]ka tre
floder taga sin upprinnelse ur s[am]ma sjö,
äro sommartiden alldeles obesökta. Wid
Nishnaja Tunguska uppehåller sig ett871
antal Tu[n]guser och ifrån Turuch[ansk]
874
Itineraria 5osa 1845_49.indd 874
21.8.2019 16:24:09
�Russia and Siberia –, Travel Reports
☙
afgå årligen872 uppför denna flod åtta större fartyg med kronomjöl873 till infödingarne. Kosackerne, hvilka874 ombesörja transporten, uppehålla875 sig wid876 Tung[uska]
ända till våren uti små enkom för detta
ändamål uppförda stugor. För öfrigt finnas
icke ens wid denna flod några Ryska colonister. Äfven877 wid ❧ Kureika finnas
blott ett kronomagazin för Karasinska och
Imb[atska] Ostj[aker] samt Tunguser
h[vil]ka uppehålla sig wid den stora sjön
Munduschka, hv[ari]från en flod af s[am]ma namn utf[aller] i Kureika. Denna878
flod Kureika är farbar blott 100 verst
ofvanom879 utloppet, hvarefter880 färden
förhindras af ett stort wattenfall.881 Dudinka är882 en stor, men alldeles öde
flod.883 Wid mynningen af Dudinka träffas
ett af de största vinterläger nedanom Turuch[ansk], men sjelfva fl[oden] är alldeles
öde och obebodd.
De från venstra sidan till Jenisej
infallande floder upprinna ur widsträckta kärr och tillryggalägga sin långsamma
bana genom lågländta nejder. De äro i
lopp mycket krokiga, upptaga merendels
en stor yta, men äro i samma mon grunda och svåra att befara. I884 somliga bland
dem, såsom Sym och Kas, försvåras segelfarten af de så kallade lomy, hvilka äro
ett slags trädbroar, bildade af de885 under
islossningen ned rifna träden. Genom sitt
lugna886 watten och jemna botten egna
sig emellertid den venstra sidans floder
bättre för fiskafänge, än den högra. Derföre äro887 nästan alla bland de från venster infallande floder både888 sommar och
årligen ǁ hvarje år
krono-/mjöl
hvilka ǁ som
uppehålla ǁ <---->
wid ǁ ända
Äfven wid […] ǁ Deremot har man
wid
Denna […] Kureika ǁ Denna flod
ofvanom ǁ 1. ofvan ǁ 2. och ǁ 3 <-->
hvarefter ǁ till ett stort
[…] wattenfall. ǁ ~ De infödingar,
h[vil]ka betjena sig af Krono-mag[a]z[in] vid I.
är […] men ǁ är
flod. ǁ 1. flod; en ǁ 2. flod; men wid
dess mynning
I somliga ǁ 1. <Sist[nämnda]> ǁ 2.
Somliga
de ǁ 1. dri[f] ǁ 2. den
lugna […] botten ǁ lugna watten
äro ǁ ~ med undantag af Cheta och
Solna
både sommar ǁ talrikt
875
Itineraria 5osa 1845_49.indd 875
21.8.2019 16:24:09
�Itineraria
Sym ǁ Tym
Jelogui […] mynningar ǁ Jelogui
Äfven […] ǁ H<--> att och <-----> ej
It remains slightly unclear whether Castrén here means the River
Verxnjaja Baixa or the upper course
of the River Nižnjaja Baixa, which
he called Baixa in his travel diaries.
The River Verxnjaja Baixa flows into
the River Turuxan from the right
(south-west) at N65°51′10″ E86°13′1″.
(TS)
vinter-/tiden
omständligare ǁ <-->
bifloder ǁ små
åsidosättas för […] ǁ åsidosättas, af
skäl att
[vinter] talrikt besökta af infödingar. Wid
Sym889 och Kas och Dubtsches uppehålla
sig endast Symska Ostj[aker]. Jelogui890,
som utfaller i Jenisej med nio mynningar är besökt af både Imbatska Ostj[aker],
Samoj[eder] och Tunguser. Wid Turuchan
och dess bifloder uppehålla sig Turuchanska Ostj[ak]-Samoj[eder] samt Imb[atska]
Ostj[aker]. Äfven891 finnes wid öfra
Baicha892 ett krono-magazin och ett Ryskt
vinterl[äger]. De två angränsande floderna
Cheta och Solena besökas vintertiden893
endast af Juraker ifrån Tolstoj Nos.
En omständligare894 beskrifning af
de bifloder895 måste här åsidosättas896 för
bristande utrymme.
876
Itineraria 5osa 1845_49.indd 876
21.8.2019 16:24:09
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Appendix .
☙ ❧
Slutligen897 torde det wara mitt åliggande
att äfven nämna några ord om sjelfva898
floden hvarpå jag tillryggalagt resan ifrån
Jenisejsk ända till T[olstoj] N[os] – floden
Jenisej, som af [ ] benämnes [ ], af etc.
Under sitt vidsträckta lopp etc.
☙ ❧ till en widsträckt fjärd, men något nedanföre samlar899 hon sig åter inom trängre
gränser900 – och omvexlar derpå ifrån 1–2
ända till 6–7 verst. I901 trakten af Chantai-
☙
☙
ka träffar man ännu ställen af mindre än 2
versts bredd, men lägre ned902 widgar sig
floden ifrån 3–4 ända till 20 verst, hvilken
bredd hon uppgifves äga wid Tolstoj Nos.
Den så mycket omvexlande bredden sammanhänger med beskaffenheten af flodens
stränder. Den högra sidan903 erbjuder efter
wanligheten anblicken af mer eller mindre
upphöjda åsar904, den venstra905 ❧ framter deremot mera lågländta stränder, hvilka
här på orten benämnas dels laidi906, dels
peskilxvi[.] Likväl907 wisa908 sig äfven på
högra stranden låglända ställen och909 på
den venstra träffas mångenstädes höga
åsar910, såsom vid Anguticha911, Konoschel,
Jermakowa912 ifrån Karasina ❧ ända
The mscr of this fragment KK Coll.
539.26.19 p. 179–183 consists of three
sheets of ca. 18 x 22 cm.
sjelfva ǁ den
samlar […] gränser ǁ antager hon
åter sin wanliga bredd af <->
gränser […] derpå ǁ gränser – Derpå
omvexlar
I ǁ 1. Något ǁ 2. Nedanom
ned widgar ǁ 1. är ǁ 2. ned omvexlar å
sidan […] upphöjd ǁ stranden är efter
wanligheten mera wida upphöjd öfver den <->
åsar ǁ barrbewuxna ~
venstra […] mera ǁ 1. venstra är
deremot lågländt och ǁ 2. venstra
framter deremot mer i rik
laidi, dels ǁ 1. laidi. Dock ǁ 2. laidi. Em[ellertid] ǁ 3. laidi, om de äro
mycket lerhaltiga
Likväl ǁ Emellertid
wisa sig ǁ 1. f ǁ 2. är ǁ 3. träff[as]
och på ǁ och höga åsar
åsar […] vid ǁ 1. åsar. Det är mig obekant om ǁ 2. åsar. Om åsarna på , som
te sig på den venstra stranden äga
ett inbördes, eller ǁ 3. åsar. Så bem ǁ
4. åsar. Nedanom Turuchansk skönjer man på
Angutixa is situated at N66°7′38″
E87°15′56″. (TS)
Jermakowa […] Plachina ǁ 1. Jermakowa, Karasina, Schuschko och härifrån framåt ǁ 2. ifrån Karasina allt till
Plachi-
lxvi. Skilln[aden] emellan laidi och peski
877
Itineraria 5osa 1845_49.indd 877
21.8.2019 16:24:09
�Itineraria
stationer ǁ ställen
Hvarest floden ǁ Der <-->
plägar ǁ widgar
blir […] trög ǁ blifva trögare
Det […] venstra sida ǁ 1. Hela ǁ 2. Det är
kändt, att Jenisej ǁ 3. Nedanom Turuchansk bildar Jenis[ej] ett rikt antal
holmar, men det förtjenar kanske anmär[kas] och att dessa till större delen
träffas på äro belägna på den venstra flodstranden. Undantagswis träffas
dock ett bland h[vil]ka de flesta äro
belägna på flodens venstra sida. Emedan jordmon på lägländta stränd[er] ǁ
3. Låg ǁ 4. Det faller af sig sjelf holmar,
hvilka nedanom Turuchansk anträffas
i stor myckenhet
hellst ǁ företrädesvis
Igarskoje, […] framåt ǁ 1. Igarskoje.
Kändt är, att Jenisej är <--> nedanfö[r] nedanom Turuchansk är utomordentli[gt] mycket öfverallt öfwerallt är ganska rik på holmar <- ---->
den egen<-> talrikast förek[omma]
emot ǁ 2. Igarskoje. Kändt är, att Jenisej nedanom Turuchansk öfverallt är ganska rik på holmar, men att
dessa <-> fram först ifrån Laptukowa
nästan oafbrutet fortgå till hafvet ǁ 3.
Igarskoje. Kändt är, att Jenisej nedanom Turuchansk öfverallt är ganska rik på holmar, men först ifrån
Laptukowa framåt for[tgå]
Med […] Turuch. ǁ 1. Om vegetationen ǁ 2. Flodens stränder blifva ǁ
3. Vegetationen är i trakten af Turu[chansk]
likwäl ǁ ändock
ända till ǁ vid
☙
☙
framom Plachina, wid Djenisowa, Lusina
och flere andra stationer913. Hvarest914 floden å ömse sidor beledsagas af åsar, är hon
wanligtwis smal och strid, men om någondera stranden är lågländt, plägar915 floden
widga sig och blir916 mera trög i sitt lopp.
Det917 faller af sig sjelf holmar,
918 bilda sig i lågländta trakter, der
hellst
jorden ❧ är af en lösare beskaffenhet. De
anträffas derföre till största delen på flodens venstra sida, men äfven på den högra
har jag utom många ensk[ildta] holmar anmärkt en liten skärgård, som fortlöper
emellan stat[ionerna] Jermakowa och Igarskoje,919 och ifrån Laptukowa framåt fortgå
de i en nästan oafbruten kedja allt intill
hafvet. ❧ Med920 afseende å vegetationen
vill jag anmärka, att furan ej får längre än
till Turuch[ansk], att aspen, häggen, abies
picea upphöra i trakten af Kureika, att granen redan wid Lusina blir ganska sällsynt,
men likwäl921 här och der wisar sig ända922
till Laptukowa, hvarefter man endast warseblir lärkträd, widebuskar och dvergbjörkar.
878
Itineraria 5osa 1845_49.indd 878
21.8.2019 16:24:09
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
22 Jenisej (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/dda6842742e293c5163359440e9ab829.pdf
4ceb371b2f7030db611a9e6044c044af
PDF Text
Text
Russia and Siberia –, Travel Reports
23
☙ ❧
[Reseberättelse I–II]
I.923
Inbäddad i en sandig steppdal och rundt omkring
omgifwen af nakna kullar ligger Minusinsk wid en
gren af Jenisej, som i sig upptager den lilla floden
Minusa.lxvii Staden är ännu hwad den war under
Stepanows tid: en ville champètre, och dess förnämsta prydnad utgöres kanske af de rika blomster, som
prunka på torg, gator, ja till och med på många tak.
Nästan helt och hållet i saknad af offentliga byggna☙ der består staden till ❧ större delen af små, eländiga
hus, som äro uppbyggda i half-tatarisk styl: med
höga tak och låga wäggar. Dessa kojor herbergera
utom en obetydlig embetsmanna-personal och några få köpmän endast fattiga borgare, hvilka både till
sitt yrke och sin bildning äro idel bönder. Sin största
märkwärdighet äger Minusinsk924 måhända derigenom, att man här på en klar och wacker dag kan
med blotta ögonen urskilja de Sajanska bergens
snöbetäckta toppar.
The mscr SKSA A721 consists
of two notebooks, which were
made by folding sheets of paper measuring 21.5 x 26 cm in
two to make pages of 13 x 21.5
cm. The first notebook contains
56 pages and the other one 45
pages. A third notebook that
should belong to the travel report has not been preserved.
Castrén sent at least the second part to Sjögren on 1/13 December 1847. Parts I–II were
published in Morgonbladet 86–
93/1848 (9, 13, 16, 20, 23, 27, 30
Nov., 4 Dec.) and Castrén 1855:
291–332, and in German in the
Bulletin of the Academy of Sciences in St Petersburg. Castrén
1848k; 1848n.
Minusinsk måhända ǁ måhända
Minusinsk
lxvii. Om uppkomsten af namnet Minusa förtälja Tatarerne, att tvenne bröder af det ”gamla folket” (Tschud)
hade råkat i strid med hvarandra angående några lägenheter wid floden och derunder hvardera utropat: ”min
usa, min usa!” Detta uttryck trodde man i Tschudspråket
beteckna: ”min andel”, och det wore då identiskt med det
Finska: ”minun osa.”
879
Itineraria 5osa 1845_49.indd 879
21.8.2019 16:24:09
�Itineraria
The River Abakan flows into the
Enisej from the left (south-west)
at N53°43′53″ E91°30′23″. (TS)
The generic term ‘Tatars’
means several Turkic and also
Mongolic tribes and peoples
of Siberia. Here, the Sagaj Tatars, present-day Khakasses
who still call themselves tadar. Ramstedt 1917: 2036–2037;
Чертыков 2009. (TS)
Ulus, meaning approximately village. Here, the village of
Ustˈ-Abakanskoe, i.e. the present-day city of Abakan at
N53°43′17″ E91°27′45″. (TS)
denna ǁ ~ lilla
i det lilla ǁ inom
annan dag Pingst ǁ Castrén
1857c: d. 12 (24) Maj 1847
The Sagajsk steppe is situated
between the rivers Askiz and
Ujbat and the Kačinsk steppe
north of the Ujbat towards and
past the River Erba. The largest
steppe area, between the rivers Abakan, Tabat and Enisej,
is called the Koibal or Abakan
steppe. The River Askiz (Ru.)/
Asxys (Khak.) joins the River Abakan from the left (west)
at N53°7′34″ E90°32′53″ and
the River Ujbat flows into the
Abakan from the left (west) at
N59°31′0″ E91°10′54″. The River Tabat runs into the Abakan
from the right (south-east) at
N53°5′25″ E90°32′46″. The River Erba runs into the Enisej at
N54°22′58″ E91°7′14″. The village of Sagajskoe, however, is
situated east of the Enisej at
N53°38′32″ E92°47′46″. Латкинъ 1894b: 642; Краснов
1932: 459. (TS)
Meaning the Khakas Koibals,
not to be confused with the
Några verst nedanom staden gjuter sig i Jenisej ifrån dess venstra sida en betydlig biflod, benämnd Abakan925. Å ömse sidor om denna flod nomadisera talrika Tatar-slägter926, och wid sjelfwa
dess mynning står en uluss927, der man midt ibland
☙ åtskilliga näfwertält warseblifver ❧ ett anständigt
hus, som är den Katschinska Tatar-chefens cancellie
(дума). Den som älskar en skön natur, torde med
mig gerna utbyta staden Minusinsk emot denna928
uluss, hellst han här i929 det lilla cancelliet äfwen
kan finna en tyst, fridfull, för vetenskapliga studier
egnad boning. I denna uluss tillbragte jag under
nästförflutna wår runda tre weckors tid och sysselsatte mig derunder med undersökningar öfver Tatarernes språk, seder, religiösa föreställningar m. m.,
som hörde till mitt wetenskapliga rese-ändamål.
Derjemte sökte jag här under inflytande af wårsolens strålar uppfriska mina af sjukdom och ansträngning medtagna krafter.
Något wederqwickt till hellsan afreste jag
ifrån nämnda uluss annan930 dag Pingst på en wäg,
som ledde längs venstra stranden af Abakan utöf☙ ver ❧ de Katschinska och Sagaiska931 Tatar-stepperna. Wid sjelfwa afresan warseblef jag på motsatta
sidan af Abakan en talrik samling af Tatarer, hvilka
rörde sig af och an omkring en eldbrasa, upptänd
wid sluttningen af en hög kulle. Dessa Tatarer woro,
såsom min skjutskarl upplyste, af den ryktbara Kojbal-stammen932 och hade församlat933 sig på kullen,
i afsigt att fira en fest till minne af en afliden anförwandt. Härom underrättad afbröt jag genast min
resa, lät ro mig öfver elfven och begaf mig i sällskap
med några Tatarer till den Kojbalska begrafnings-festen. Under wägen lät jag mina följeslagare
göra en kort framställning af så wäl Kojbalernes
som öfriga Tatarers begrafnings-sätt. De berättade,
att wid ryktet om ett timadt dödsfall Tatarer i talrik
mängd infinna sig för att åt den aflidne gräfwa en
☙ graf. Hwarje Tatar anser för ❧ sin heligaste pligt att
880
Itineraria 5osa 1845_49.indd 880
21.8.2019 16:24:09
�Russia and Siberia –, Travel Reports
med denna tjenst behedra den hädangångna,
hwars934 egna anförwandter likwäl alldrig kunna
deltaga i detta arbete. De nuwarande Tatarerne begrafva sina döda alltid på upphöjda ställen och äro
mycket angelägna derom, att på de allmänna begrafningsplatserna samtliga grafkummlen935 fortlöpa i en och samma linie, samt att hvarje graf äger en
ostlig och westlig riktning. Hvad storleken beträffar,
så äro de ny-tatariska grafvarne endast 2–4 arschin
långa och sällan936 mera än en arschin djupa. För
äldre personer timras in i sjelfva grafven en slags
kista af träd, men Schamaner937 nedläggas wanligen
i bar jord, och barn omlindas endast med
☙ näfwer.lxviii 938 ❧ Den aflidne svepes hellst i silke
eller annat finare tyg och påklädes sina bästa939 kläder. Enligt det nu gängse bruket måste den döda i
sin graf intaga en liggande ställning, med ansigtet
uppåtwändt och ögonen riktade åt öster. För hvarje
lik gräfves med få undantag940 en skilld graf. Wid
likets fötter nedlägges en sadel, hvarjemte ett förråd
af brännvin, ost, kött, smör m. m. åtföljer såsom
wägkost. Grafven fylles, såsom vanligt, med jord
och förses med ett kummel af 1–2 fots höjd, som
ofwantill täckes med sten och äger samma aflånga
form, såsom sjelfva grafven.941
Sedan den aflidne på anfördt wis blifvit nedlagd i jorden, tillställa de närwarande, hvilka till
större delen bestå af den aflidnes anförwandter, vid
sjelfva grafven ett gästabud, hvarvid hvarken sparas
☙ airán942 eller annan ❧ förplägning. Detta gästabud
firas wanligen tre dagar efter den hädangångnas
död. På den tjugonde dagen församla sig anförwandterna för andra gången omkring grafven, för
lxviii. Flera Tatariska, Samojediska och Finska folkslag
upphänga sina döda, i synnerhet barn, i kronan af lummiga träd. Till detta ändamål tjenar företrädesvis lärkträdet, som jemväl af de nämnda folkslagen äras med offer
och allehanda vördnads-betygelser.
Kamas-Koibal Samoyeds. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.
html#Kamas; Функ 2009. (TS)
församlat […] kullen ǁ församlat
sig
hwars […] kunna ǁ 1. men hans
när[maste] ǁ 2. hwars egna anförwandter kunna dock ej
grafkummlen ǁ grafkummel
sällan ǁ <nar>
Schamaner […] omlindas ǁ barn
nedläggas wanligen i bar jord,
omlindad[e]
Change in the footnote:
offer […] vördnads-betygelser ǁ en helig vördnad
bästa ǁ 1. finast[e] ǁ 2. raraste
undantag ǁ ~ (se nedan)
It was still a common practice
in the 19th century to furnish
Tatar graves with different
utensils for the dead. Валеев –
Томилов 1996: 111–112. (TS)
Nowadays ayran means a beverage mixed of yogurt, water
and salt, but below it can be
seen that in Southern Siberia
in the1840s it was spirits made
by distilling fermented cow’s
milk. Castrén also describes
several times in his travel diaries people who had become
intoxicated from drinking ayran, which means that its alcoholic content was significant.
Kumys is equivalent to ayran
but made of horse milk. Большая российская энциклопедия 16: 336–337 [Кумыс]; Харитонов & al. 2009: 58. (TS)
881
Itineraria 5osa 1845_49.indd 881
21.8.2019 16:24:09
�Itineraria
likwäl ǁ redan
benen ǁ sina ben
airan deri ǁ deri airan
helt […] en ǁ en
söndersliten ǁ i slarfvor
att genom ett dylikt gästabud begå den aflidnes
minne. Samma ceremonie upprepas åter den fyrtionde dagen, och wid detta tillfälle dödas äfven den
aflidnes älsklings-häst, som på sin husbondes dödsdag erhållit sin frihet, men nu uppfångas ur någon
bland ulussens tabuner. Hästen förtäres wid grafven
och dess hufvud upphänges i spetsen af en stör, som
är upprest i ändan af grafkumlet. Härpå firas ännu
en minnesfest hundra dagar efter den aflidnes hädanfärd, och det war just en sådan fest Kojbalerna
begingo wid den graf, dit jag nu styrde mina steg.
☙
Här funnos församlade wid pass fyrtio ❧ gäster, bland hvilka en och hvar hade medfört till festen
airan, kokt och stekt kött, ost, mjölk, smör och andra
matvaror. Dessa håfvor woro likwäl943 wid min ankomst redan till större delen förtärda, och många
bland gästerna lågo redan berusade på fältet. De
som ännu stodo på benen944, rökte i all trygghet
sina pipor och skakade med bedröfvad uppsyn sina
toma airan-flaskor. Wid en af grafwarna – den sista
i raden – suto höger om kumlet några qvinnor, hvilka ömsom åto, drucko, rökte, greto och sjöngo sorgesånger. En af dem war påtagligen den aflidnes
enka, ty i minnet af sina fordna pligter utbredde hon
feta ister-skifwor på den hädangångne makens
grafkummel och göt airan945 deri ur stora skålar.
Midt emot henne satt på den venstra sidan om graf☙ ven ❧ helt946 allena en ålderstigen qvinna med
magra händer, skumma ögon, insjunkna kinder och
darrande lemmar. Den gamla höll i handen en staf
och war insvept i en grof, kolsvart, söndersliten947
mantel. Detta war den aflidnes moder, en sjuttioårig
moder, som hade myllat ned i jorden sin ålderdoms
stöd, sin enda trettioåriga son. Ej under således, att
hon nu satt ensam wid grafven, och hvarken åt eller
drack med de öfriga. Hon gret, klagade, slog sin staf
emot kumlet och sporde den aflidne, hvi han haft
hjerta att lemna sin gamla moder så wärnlös i lifvet.
Tidt och ofta utsträckte hon sina magra armar,
882
Itineraria 5osa 1845_49.indd 882
21.8.2019 16:24:09
�Russia and Siberia –, Travel Reports
famnade den toma luften och utbrast i ett wildt tjutande. En gång dignade hon till och med sanslös ned
☙ på marken, och jag gladde ❧ mig redan i hoppet att
den arma fått andas ut sin sista sorg, då hon åter
uppsteg, kastade sig med armarna öfwer kumlet,
uppref grafstenarna och tycktes wilja med wåld
upprista ur jordens sköte den älskade sonen. Så rasade den öfwergifna modren i wild förtwiflan, tills
ändteligen en ung Tatar af förbarmande lyftade
henne upp i sin kärra och förde henne bort ifrån den
sorgliga platsen. Men ännu en lång tid derefter hördes steppen genljuda af den bedröfvade modrens
klagoljud.948
Sedan begrafningsgästerna efterhand börjat
skingra sig, tog äfven jag mitt afträde från festen
och återwände till mitt equipage. Detta bestod i en
☙ Tatarisk kärra, som ❧ war så illa inrättad, att jag
derur ej kunde se åt någondera sidan om wägen,
utan endast rakt fram i en och samma riktning.949
Så sedd framtedde steppen på en lång sträcka icke
den ringaste ojemnhet på sin grönskande yta. Här
reste sig ingen tufwa, ingen buske, ingen sten upp
ifrån mullen; knappt ett grässtrå hade nog djerfhet
att öfwerflygla sin närmaste granne. Steppen i och
för sig liknade en jemn, omsorgsfullt wårdad gårdsplan, men på dess jemna yta kunde man dock urskilja några lätt i ögonen fallande föremål. Här stod en
grupp af gamla grafkummel, hvilka på alla sidor
woro omgifna af höga stenwårdar. Der skimrade
åter i solskenet en Tatar-by eller så kallad uluss,
☙ som bestod af ❧ några näfvertält. Rundt omkring
tälten betade talrika hjordar af wilda och tama hästar, af kor, får och getter. Hwarje djurslag rörde sig i
skillda grupper och hästarna woro dessutom fördelade i skillda tabuner.lxix Herdar och herdinnor redo
See also p. 1239–1240, 1273.
Most probably it was a tarantas, a four-wheeled carriage
commonly used in Siberia in
the 19th century. To quote
J.O.I. Rancken’s description of
a tarantas: “Tarantás är en Tatarisk vagn af mycket enkel,
men för härvarande förhållanden högst ändamålsenlig
construction. Emellan begge
hjulparen löpa långa (till antalet vanligen 3 eller 4) trädlinjaler (droguer) hvarpå en vanlig
kärrkorg (med eller utan kur)
är ställd så att dess främre sida
faller ofvan det främre hjulparet, och den bakre hvilar uppå
midten af droguerne eller något längre fram Härigenom
får åkdonet en behaglig svigtning, likaså god som någonsin genom de mest konstmässiga ressorter.” Rancken 1884: 21.
See also Wikipedia: Тарантас,
https://ru.wikipedia.org/wiki/
Тарантас. (TS)
lxix. En tabun består af 30–70 ston, hvilka beledsagas af
en enda hingst.
883
Itineraria 5osa 1845_49.indd 883
21.8.2019 16:24:09
�Itineraria
äro ǁ ~ alla
nöt-/kreatur
siden-/skjorta
get-/skinnspäls
omkring på steppen, upprätthållande ordning en
och hwar inom sitt district.
Allt detta kunde jag utan möda se ur min djupa
wagnskorg, och så ofta jag derur steg ned på steppen, visade sig både höger och venster om vägen talrika höjder och kullar. Dessa woro lika nakna och
skoglösa såsom sjelfwa steppen, men på den venstra,
☙ lågländta ❧ stranden af Abakan och på de talrika
holmar, floden bildar under sitt lopp, reste sig här
och der en skogsdunge af poppel, björk, vide, lärkträd
m. m. Åkerfält syntes ingenstädes, ty i följe af jordmonens sterila beskaffenhet hafva Ryska colonister
icke nedsatt sig wid Abakan, och de Katschinska Tatarerne äro950 nästan utan undantag herdar. De utgöra för öfrigt bland antalet af alla Minusinska Tatarer den allra rikaste stam. ”Hos dem”, yttrade en
fattig Kojbal, ”finnes airán och kumýs hela året om,
och liksom myror rör sig boskapen omkring deras
tält.” Sanningen af detta yttrande fick jag besanna re☙ dan den första dagen ❧ af min resa, då händelsen
förde mig till en Tatar, som till och med enligt sin
egen uppgift war egare af 6000 hästar, 2000 nötkreatur951, 1000 getter och får, samt dessutom af
några hundra tusen rubel i contanter.
Ehuru millionär skillde sig den ifrågawarande
Tataren i sitt lefnadssätt alldeles icke ifrån sina
stamförwandter, ja hans sadel war till och med
mindre blank och prydlig, än hos Tatarer wanligt är.
Såsom Christen åt han icke hästkött och drack ej
kumys, men airan utgjorde hans älsklingsdryck och
hans enda botemedel emot alla sjukdomar. Wid min
ankomst påtog mannen en siden-skjorta952 och en
sammets-kaftan med zobelskinnsbräm, men sedan
☙ wi ❧ blifvit närmare bekanta, utbyttes den rara kaftanen emot en gammal getskinnspäls953. Tältet,
hvari Tataren logerade, war af det förnämare slaget,
som utmärker sig genom ett rundt underlag och ett
kupolformigt tak. De Minusinska Tatarerne äga äfven konformiga tält, alldeles lika med Fjäll-Lappar-
884
Itineraria 5osa 1845_49.indd 884
21.8.2019 16:24:09
�Russia and Siberia –, Travel Reports
nes och Samojedernes, men dessa begagnas endast
af fattiga familjer och äro förmodligen ett arf af landets fordna innewånare. I hvardera slaget af tält är
inredningen alldeles densamma. Golfwet består af
bar jord, skorstenen af ett hål i taket, eldstaden af
några stenar, lagda i en ring midt i tältet. Dörren är
alltid rigtad åt öster, och gentemot denna finnes i
hwarje tält en diwan af mjuka vojloks-mattor954,
☙ som utgör ❧ wärdens och wärdinnans läger. Wid
sitt inträde i tältet warseblir man på högra sidan
qvinnornas, och på den venstra männernas departement. Hyllor äro anbragta rundt omkring tältet och
uppfyllda på männernas sida med kistor, på qvinnornas med kittlar, pannor thekök och andra
husgerådssaker.
Men för att återkomma till Tatar-millionären,
så böra wi ej lemna oanmärkt, att han955 warit utmärkt lycklig i walet af hustru, hvilken både war
ung, skön, sin man undergifwen och en mästarinna
i konsten att tillreda airan. Då jag sporde Tataren,
hvar han funnit detta ideal af alla fullkomligheter,
genmälte han med ett Tatariskt ordspråk: ”ser du ett
☙ godt willebråd, så skjuter du det; mö❧ter dig en
wacker flicka, så tager du henne.” Detta ordspråk
härstammar ögonskenligen från de tider, då Tatarerne både wid jagt och frieri iaktogo ungefär samma lag, ej rådfrågande någon annan auctoritet än
styrkan af sin arm. Denna lag hålles ännu i helgd af
fattiga Tatarer, men öfverhufvud anses dock ett så
beskaffadt frieri nu för tiden lika med stöld, och man
kan wäl förstå att Tatar-millionären icke så ordagrannt hade följt det ordspråk, han med synbar
sjelfförnöjelse åberopade. Twertom sade han sig
hafva friat till sin unga maka i runda två års tid och
tre gånger om året besökt hennes956 närmaste anförwandter, förande med sig airan, smör, kött, ost,
sköna hästar, fina tyger, med ett ord: den gängse
☙ brudgåfvan957.958 ❧ Denna gåfwa utgör959 enligt
nu rådande begrepp en wigtig paragraf i den
Vojlok is thick, felt-like woollen cloth used especially in the
mountain and steppe areas of
Central Asia and South-Eastern Europe. Сергеенков – Жуковская 2006. (TS)
han ǁ den
hennes ǁ älskarinnans
brudgåfvan ǁ brudskatten
There are also descriptions in
Castrén’s diaries of the practice among other Siberian peoples of payment for the bride to
her parents. See p. 747, 1040–
1042, 1131, 1241, 1355–1356, 1469.
(TS)
utgör ǁ är
885
Itineraria 5osa 1845_49.indd 885
21.8.2019 16:24:09
�Itineraria
anhöriga ǁ anf[örwandter]
börjat ǁ af
får ǁ gumsar
sattes ǁ fästades
Tatariska äktenskaps-balken, men kommer ej i fråga, då qvinnan är enka, samt då hon antingen lupit
ifrån sin man, eller af honom blifvit förskjuten. Wid
Tatarernes giftermål iaktages äfwen den lag, att
mannen ej får äkta en qvinna ur sin egen slägt, wore
förwandtskapen än aldrig så aflägsen. Deremot äro
i skillda slägter äktenskap tillåtna emellan de allra
närmaste anhöriga960. Så hade äfven wår nuwarande wärd äktat sin egen systerdotter, följande härwid
icke sitt Grekiskt-Christna, utan sitt Tatariska samvete. Öfwerträdelsen af Moses’ lag hade i närwarande fall haft till påföljd, att en nyligen utkorad stam☙ chef börjat961 fordra af wår Tatar ❧ hundra goda
oxar i syndabot. Påtagligen hade just denna fordran
förmått Tataren att ställa sig i spetsen för en intrig,
hvarigenom den nya chefen skulle störtas ifrån sitt
embete. I hopp att hos mig finna råd och hjelp i sitt
förehafwande lät Tataren ifrån när och fjerran sammankalla alla Furstar och andra inflytelserika personer. Detta werkställdes mig ovetande under nattens
lopp, medan jag sof i min djupaste sömn. Wid mitt
uppwaknande om morgonen kunde jag tydligt förmärka, att ett gästabud war i annalkande. Man slagtade får962, kokade ägg, stekte bröd, tillredde ostar
och hällde mjölk i rymliga kärl. En ofantlig jerngryta fylldes med surnad mjölk och lyftades på elden.
Grytan täcktes med ett lock af träd, som bestod af
☙ tvenne afdelningar och wid sidan ❧ war försedt
med ett hål. Genom detta hål leddes i grytan ett bågformigt trädrör, hwars andra ända sattes963 i en
jernkanna, hvilken åter låg i en med warmt watten
uppfylld så. Alla hål och springor både i locket af
grytan, i röret och jernkruset blefvo tätt fastsmetade
med lera. Och så snart mjölken i grytan råkat i kokning, rann den nektarljufwa airanen genom trädröret in i jernkruset.lxx Allt hvad som i grytan
lxx. Airan tillredes af komjölk, och alldeles på samma
sätt tillreder man kumys af stomjölk.
886
Itineraria 5osa 1845_49.indd 886
21.8.2019 16:24:09
�Russia and Siberia –, Travel Reports
qvarblef af den sura mjölken, blef sedermera förwandladt till ost.
Midt under dessa gästabuds tillredelser församlade sig de utkorade till964 ett antal af nära tjugo
personer. Så snart de inträdt i tältet, satte de sig ned
☙ rundt ❧ omkring eldstaden, suto så med korslagda
armar och ben, rökande sina pipor under den hemlighetsfullaste tystnad. En ovan åskådare skulle säkert hafwa fasat för Tatarernes965 blickar, hvilka
voro lika mörka såsom färgen på deras hy, hår och
kläder. Jag för min del hyste ingen fruktan, utan afbidade endast med otålighet att få erfara, hvad desse
rådsherrar ändteligen skulle företaga sig. Under
denna wäntan hann solen redan så högt öfver horizonten, att dess strålar banade sig wäg genom rökhålet in i tältet och kastade en ljusstrimma öfver
Tatarernes mulna anleten. Kort derpå lyftades äfven
airan-grytan ifrån elden, vinet tappades på bouteljer och värden framtog ur sitt skrin966 en något
☙ gammalmodig, ❧ men ganska rymlig silfverbägare.
Härvid yppade sig ändteligen några betydelsefulla
rörelser i den stela rådsförsamlingen. Man knackade
tobaks-askan ur sina pipor, hostade, rörde om elden
och enhvar sökte på ett eller annat vis gifva sin närwaro tillkänna. Silfverbägaren började omsider967
göra sin rund omkring laget, den ena flaskan tömdes efter den andra, feta fårlår, wäldiga ostar och
stenhårda ägg följde winet i spåren. Nu kunde man
äfven förmärka att det fanns ljud i dessa stilla män,
men såsom till större delen furstliga personer iaktogo de likwäl en anständig wärdighet i sitt uppförande och njöto airan blott så mycket, som deras natur
wäl kunde tåla wid.
Sedan måltiden, som alltid utgör den första
☙ akten i Tatarens företag, ❧ blifvit med all ordentlighet intagen, församlade sig de närwarande till en
preliminär rådplägning utanför tältet, lemnande
mig att sitta framför ett med ost, ägg och andra anrättningar rågadt bord. Efter någon tids förlopp
till ǁ <saro>
Tatarernes ǁ deras
skrin ǁ kis[ta]
omsider ǁ ändteligen
887
Itineraria 5osa 1845_49.indd 887
21.8.2019 16:24:09
�Itineraria
äfven många ǁ åtskilliga
half-/qwädet
Ca. 34° C.
här och der ǁ bew[uxen]
Пикульник, hempnettle (Galeopsis sp.). (TS)
äfven airanberusade ǁ airanberusade
upphanns […] kort ǁ upphanns
jag
infunno sig i tältet några bland de sammansvurna,
hvilka anförde klagomål öfver åtskilliga oförrätter,
tillfogade af stamchefen så väl dem sjelfwa, som äfven968 många andra bland menigheten. På dessa
oförrätter ärnade Tatarerne grunda sin ansökan att
få stamchefen afsatt. Man önskade hafva mig till sin
sakdrifware, och de deputerade läto mig i enrum
förstå, att min möda ingalunda skulle blifva obelönad. Om jag ej missförstod ett half[-]qwädet969 ord,
☙ så ärnade man gifva mig ett par hästar ❧ i advokats
arfvode. Å sin sida hade äfwen stamchefen, det
olyckliga föremålet för dessa stämplingar, några dagar förut anhållit om mitt biträde i samma mål och i
wedergällning erbjudit mig en Kasansk reswagn. Så
skulle jag nu för godt pris hafva kunnat komma mig
både till hästar och equipage, men såsom mindre
hemmastadd i den Ryska lagfarenheten afsade jag
mig det twåsidiga målet samt fortsatte min resa med
lejda hästar och lånad wagn.
Middagen war redan för handen, då jag tog
afsked af Tatar-Aristokraterna och åter gaf mig ut
på steppen. Solen brände het såsom i rötmånaden
och thermomethern visade +27° [R]970, fastän stora
☙ snömassor ❧ ännu lågo qvar i de Sajanska bergen.
Athmosferen war svept i ett qvalmigt töcken, som
utan tvifvel stod i sammanhang med drifvorna i bergen, ehuru Tatarerne försäkrade, att den tunga luften endast härrörde af gökens galande. Steppen,
ehuru jemn för ögat, war här971 och der bewuxen
med en art iris (пикулникъ)972, som genom sina
tjocka stammar förorsakade en obehaglig skakning
under färden på det wäglösa fältet. Såsom wanligt
wisade sig på steppen talrika tält, betande boskapshjordar, herdar och herdinnor. Ofta warseblef jag
äfven973 airanberusade Tatarer, hvilka svettades under bördan af sina fårskinnspelsar, samt unga jung☙ frur, som suto ❧ och sömmade i gröngräset.
Sysselsatt med dessa betraktelser upphanns974
jag innan kort af fyra Tatar-Furstar, hvilka redo på
888
Itineraria 5osa 1845_49.indd 888
21.8.2019 16:24:09
�Russia and Siberia –, Travel Reports
rännde ǁ redo
förstod ǁ wäjde
i ǁ un[der]
blixtsnabba springare. De fyra männerna rännde975
framom mig utan att yttra ett ord; min skjutskarl
följde dem i spåren, och då skakningen nu kändes
vida mindre besvärande, så kunde jag häraf tydligen skönja, att Furstarne kommit för att wisa mig
wägen, sedan de förmodligen ifrån tältet varseblifvit, att min skjutskarl ej förstod976 att wäja undan
för iris-stjelkarna. Under Furstarnes ridt war jag i
tillfälle att besanna den af mig ofta gjorda anmärkning, att Tataren är wida bättre hemmastadd på
hästryggen, än på sina egna ben. Tung och ragglan☙ de ❧ i sin gång sitter han i sadeln så behagligt, såsom woro denna <i>ställning den enda för honom
naturliga. Nykter och full, sofvande och vakande, är
Tataren alltid säker i stigbögeln, eller åtminstone
utom all fara. Sådant härrör till en del af wana, till
en del af det ömma wänskapsförhållande, som råder
emellan ryttaren och hans häst. Nästan hvarje förmögen Tatar äger en älsklingshäst, som är honom
kärare än hans hustru och hans Gud, och som han i
stället för att exercera och tyrannisera dagligen
smeker och wårdar liksom sitt öga. Å sin sida drager
äfven hästen all möjlig omsorg om sin husbonde, i
synnerhet under hans svaghetsstunder. Så har jag
☙ hört Tatarerne med ❧ en mun försäkra, att en god
ridhäst alldrig viker ifrån sin ryttarens sida, om det
undantagsvis inträffar, att ryttaren i977 sömnen eller
ruset dimper ur sadeln och blir liggande på fältet.
Mången Tatar är till och med öfvertygad derom, att
ridhästen äger ett medvetande om sin ryttares tankar, planer och företag, samt att den delar hans
glädje, sorg och bekymmer. I gamla hjeltesånger ser
man hästen ofta framträda för att wärna och hjelpa
sin ryttare i farans stund och om ryttaren stupar, så
åtföljer honom hästen lika troget i döden, såsom i
lifvet. Sålunda är hos Tatarerne hästen icke ett lastdjur, utan sin ryttares bästa wän och ledsagare i alla
mödor.
889
Itineraria 5osa 1845_49.indd 889
21.8.2019 16:24:10
�Itineraria
Grigorij Ivanovič Spasskij
(1784–1864) was a Russian historian and explorer and editor of the magazine Сибирскiй
вѣстникъ who investigated
the antiquities of Southern Siberia in the first decades of the
19th century. He was a corresponding member of the Imperial Academy of Sciences. Белокобыльский 1986: 45–54.
(TS)
Mentioned in Спасскiй 1818–
1819: 12, but he does not describe them in any way. (TS)
sitt särskildta ǁ särskildt
alla ǁ samtliga
☙ ❧
De fyra ryttarne, som föranledt ofwanstående
anmärkningar, beledsagade mig vid pass 10 verst till
den lilla floden Uibát. I stället för att öfverfara denna
flod och fortsätta min resa på den allmänna farwägen, gjorde jag här en afvikning åt höger och begaf
mig att uppsöka gamla inskrifter, hvilka enligt en
anwisning af Spasski978 borde finnas på några grafstenar, belägna wid pass 15 verst ofvanom utloppet
af Uibat.979 Jag reste ifrån uluss till uluss och gjorde
efterfrågningar både hos gamla och unga, men ingen kunde lemna mig den ringaste upplysning om de
nämnda inskrifterna. Under denna bokstafsjagt började solen sjunka ned bakom bergen och jag fann
mig föranlåten att söka nattherberge i en uluss, som
☙ beboddes af tre rika bröder samt en ❧ mängd fattiga familjer. De tre bröderna woro gifta och bodde
derföre i hvar sitt tält, ty det är en bland Tatarerne
allmän sed, att hvarje gift familj måste äga sitt särskildta bo. Så snart en af sönerne gifter sig, så träder
han i samma stund ur fadrens tält. Icke en gång gifta
bröder kunna bo inom samma wäggar, och i månggiftets tider ägde till och med hvarje hustru sitt980
särskildta tält. Detta oaktadt lefva dock familjens
medlemmar wanligtwis i sämja och endrägt, låta
egendomen förblifva odelad, äta wid samma bord
och fortfara att utgöra blott ett enda hushåll. Familjens angelägenheter wårdas naturligtwis af fadren,
men efter hans död träder den äldsta sonen alltid i
☙ sin faders stad och ställe. Så hade äfven i ❧ närwarande uluss den förstfödde bland de tre bröderne
blifvit beklädd med fadersmakten, och ehuru endast
22 år gammal wördades han likwäl såsom en Patriarch af hela familjen, i synnerhet af dess qvinliga
personal. I hans närwaro wågade icke en gång de
tvenne brödernas hustrur träda fram ett steg ur
köksdepartementet, och vid den minsta wink af honom lupo alla981 qvinnor ur tältet. Ett frimodigare
beteende iaktog endast wärdinnan, ett sextonårigt
barn, som låg bakom förhänget i divanen, gjorde
890
Itineraria 5osa 1845_49.indd 890
21.8.2019 16:24:10
�Russia and Siberia –, Travel Reports
barnsliga grimacer och kastade på mig skalkaktiga
blickar. Liggande utsträckt wid eldstaden gaf jag akt
på denna sällsamma mimik långt in på qvällen982,
☙ tills den sista vedklabben ut❧brunnit och den983
unga wildinnan inslumrat wid sidan af sin allaredan
snarkande make.
Kort derefter höllo äfven mina ögon på att sluta sig, då ljudet af dånande trumslag oförmodadt
nådde mina öron. I detsamma öppnades tältdörren984 och en röst hördes yttra, att det fanns i ulussen ett döende barn, som man med tillhjelp af en
Schaman wille återkalla till lifvet. Min yttrade önskan att få bivista985 den magiska förrättningen blef
ej bifallen, men af budbäraren erhöll jag den upplysning, att Schamanen, klädd i sin wanliga trollkostymlxxi, hoppade af och an omkring barnets
☙ wagga, ❧ under det han rörde på sin trumma och
anropade sina tjensteandar. Ofta hördes han träda
ut ur tältet och ränna omkring på steppen, der han i
nattens mörker trummade, hvisslade, skrek och tjöt
liksom en wansinnig. Uppskrämda af detta olåt började äfven hundarna skälla, boskapen råma, och de
vilda tabunerna lupo med sådan häftighet på steppen, att marken dånade liksom en åska under deras
hofslag. Denna ohyggliga serenad tog sin början efter mörkrets inbrott och fortfor allt intill midnatten.lxxii 986
Tidigt på morgonen gaf jag mig åter ut på
steppen i afsigt att fortsätta efterspaningen af de
☙ omförmäldta ❧ inskrifterna. Under denna färd upptäckte jag ändteligen på en grafsten några inskurna
qvällen ǁ natten
den unga ǁ unga
tält-/dörren
bivista ǁ delt[aga]
See also p. 1385–1388.
lxxi. Till denna kostym hör en spetsig mössa, som betäcker ögonen och en stor del af ansigtet, samt en yfvig,
fotsid mantel med hängande klädes- eller kattunsflikar, hvilka föreställa Schamanernes tjensteandar, de så
kallade Aina.
lxxii. En magisk förrättning af detta slag utföres hos Tatarerne alldrig i dagsljuset.
891
Itineraria 5osa 1845_49.indd 891
21.8.2019 16:24:10
�Itineraria
warseblef ǁ an[märkte]
boskaps-/hjordar
figurer, dock ej de hos Spasski förekommande. Dessa
kunde omöjligen igenfinnas, förmodligen af det skäl
att kumlen blifvit uppgräfda och stenarna derwid
myllats ned under jorden. För att åter framdraga
dem i ljuset, dertill erfordras både mera tid och större kostnader, än jag i och för detta ändamål trodde
mig kunna uppoffra. Jag drog mig således tillbaka
till den allmänna farwägen och fortsatte min resa
öfver Uibat.
Sedan denna lilla flod blifvit öfwerwadad, anmärkte jag att steppen småningom började höja sig
något öfwer ytan af Abakan. Innan kort befann jag
☙ mig på ett litet berg: ❧ Yy-tag och hade härifrån en
widsträckt utsigt öfver en ny stepp. Bland de talrika
föremål, som här tedde sig för mitt öga, förtjenar i
synnerhet anmärkas en uluss, hvilken i betydlig
mon skillde sig ifrån alla de ulusser, jag hitintills
varit i tillfälle att se. I stället för de wanliga näfvertälten warseblef987 jag här tält af vojlok och några
små, på Ryskt vis uppförda stugor. Dessutom funnos här talrika inhägnader för boskapen, små wisthus, stora förråder af bergadt hö o. s. v. Förwånad
öfver all denna lyx inledde jag med min skjutskarl
ett samtal i ämnet och erhöll af honom den upplysning, att ifrågawarande uluss var ett Tatariskt vinterläger. I sammanhang härmed omtalade formannen, att de Katschinska Tatarerne wanligen ombyta
☙ sina bostäder tre gånger ❧ under årets lopp: om
wåren, sommaren och hösten. De som äga rika boskapshjordar988, nödgas flytta sitt bo till och med
flera gånger under sommaren, men fattiga familjer
uppehålla sig hela sommaren på samma ställe.
Många sakna äfwen särskildta wårstationer, hvilka
för öfrigt äro alldeles lika beskaffade med sommarstationerna. Både sommar- och vårstationerna äro
belägna på sådana ställen, som äga fördelen af goda
mullbeten, men sitt vinterläger uppreser Tataren
alltid i en skogbewäxt nejd wid en flod eller sjö.
Winterstationen är Tatarens egentliga hem; här
892
Itineraria 5osa 1845_49.indd 892
21.8.2019 16:24:10
�Russia and Siberia –, Travel Reports
bebor han en stuga eller åtminstone ett tält af vojlok; här äger han sina ängar och stundom989 sin
☙ åker; ❧ här timrar han äfven, såsom redan nämndt
är, icke blott wisthus, utan äfven hägnader för sin
boskap. I dessa hägnader föder han ej sin boskap
hela wintern, utan endast i oväder och då tillfälligtwis en alltför djup snö nedfaller på steppen. De
vilda hästarna drifvas alldrig i hägnader, utan här
födas blott tama hästar, kor, får och getter. Af fruktan för odjur plägar hornboskapen alltid om natten
hållas instängd i hägnaderna.
Wid min ankomst till det ifrån bergstoppen
synliga winterlägret war aftonen990 så långt framskriden, att herdarna redan höllo på att drifva boskapen i hvar sin kytta. En åldrig Tatar skänkte mig
herberge för natten, men på någon hvila war det ej
☙ tänka, ty hvarest flere hundrade991 ❧ kor, får och
getter äro församlade, der bestås i ymnighet af den
slags musik, hvarom Wäinämöinen säger, att den
”sönderspränger alla örats hinnor och bortjagar
sömnen för en hel wecka.”992 Lyckligtwis war husets wärd af sångare[-]slägt993, och han underhöll
mig nästan hela natten med gamla hjeltesagor.
Dessa böra rätteligen afsjungas under accompagnement af en twåsträngad harpa, men emedan sångaren wid ett så beskaffadt föredrag alldrig hinner afsluta ett hjelteqwäde under loppet af en nattlxxiii, så
lät jag den gamle mannen enligt sin egen önskan
blott i korthet meddela mig innehållet af några
bland sina bästa sånger.994
De Tatariska hjeltesångerna skilldra ❧ i djerf☙
va drag en utmärkt kämpes bedrifter, låta honom
besegra både menniskor och Gudar, samt sluta vanligen dermed, att den oöfverwinnerliga hjelten tillkämpar sig en maka, wid hvars sida han sedan lefver i ostörd ro intill sin höga ålderdom. Wid
stundom ǁ ~ äfven
aftonen ǁ ~ redan
hundrade ǁ tusende
Kalevala XXII: 171–173. Castrén
2019: 287.
sångare-/slägt
Tatar tales collected by Castrén were published in Castrén
1857b: 193–271; 1857a: 181–257.
lxxiii. Sångaren öppnar, liksom Schamanen, blott under
natten sin språklåda.
893
Itineraria 5osa 1845_49.indd 893
21.8.2019 16:24:10
�Itineraria
högst ǁ många
alla ǁ hvarje
gärdsel-/stör
sorg och saknad ǁ saknad och
smärta
öfver ǁ <---->
mången ǁ mera än en
wishetens ǁ sin andes
jemförelsen af Tatarernes hjeltesånger med de Finska och de Samojediska träffar man högst995 anmärkningsvärda öfverensstämmelser så wäl i det hela,
som i många enskildta partier. Först och främst är
det colossala i föreställningen ett för dem alla utmärkande drag, ty hvad man i de Finska sångerna
läser om naturens rikedom på silfver och guld, om
himmelshöga träd, om djur som med sin volym uppfylla hela länder och haf, om hjeltar och män, wid
hvilkas blotta rop hafvet svallar, jorden skälfver och
☙ bergen remna, allt detta och mycket mera ❧ igenfinnes nästan ordagrannt i Tatarernes och i något gröfre form äfven uti Samojedernes hjelteqväden. – Ett
starkt syskontycke röjer sig widare i det innerliga lif,
som dessa folkslags dikter förmå ingjuta i alla996 natur-föremål, tilldelande hvarje fisk och fågel, hvarje
buske, sten och gärdsel[-]stör997 ett hjerta, som känner både glädje, sorg998 och saknad. – Många beröringspunkter erbjuda jemväl de tre folkstammarnes
skaldestycken, hvad det magiska föreställningssättet
beträffar. I detta afseende wilja wi anmärka att äfven
hos Tatarerne magiens d.ä. wishetens makt aktas
högre än svärdets. Man färdas ofta öfver999 flere
länder för att söka wisa råd, och mången1000 oöfver☙ vinnerlig hjelte besegras af en svag qvinna blott ❧
genom wishetens1001 kraft. Härwid kunna vi ännu
tillägga den anmärkning, att äfven enligt Tatarernes
föreställning sången är wishetens högsta uttryck.
Det gifves intet wäsen i naturen, som förmår motstå
sångens makt. Jag har hört Tatarerne med andaktsfulla känslor förtälja, huru de sju Kudaj sitta på en
molnspets och lyssna på sköna, af harpans toner beledsagade sånger. Sjelfva Aina sägas höja sig ifrån
jorden ända upp till bröstet för att höra på harpans
och sångens toner, hvilka äfven betaga luftens fåglar, wattnets fiskar och markens djur, ja till och med
klippor och berg. Hvem erinras icke här om Wäinämöinens sång, då han för första gången rörde
strängarna på sin nya gäddbens harpa!
894
Itineraria 5osa 1845_49.indd 894
21.8.2019 16:24:10
�Russia and Siberia –, Travel Reports
innesluten ǁ förborg[ad]
bakom […] tält ǁ i ett tält
☙ ❧
De Tatariska hjeltesagorna synas i historiskt
hänseende kunna lemna många wigtiga upplysningarlxxiv, men sitt största wärde äga de likwäl genom
den skatt af mythologisk wishet, som i dem ligger
innesluten1002. De upplysa ibland annat, att Tatarerne af ålder tillbedt sin högsta Gud under namn af
Kudaj, äfven Djiite Kudaj (sju Kudaj), Toogas Kudaj
(nio Kudaj) och Toogos Tjejän (nio Tjejän)[.] Man hyser om Kudaj den föreställning, att han bor ofvan
molnen och i en saga framställes han sittande bakom1003 förhänget i ett tält, sysselsatt att i en stor bok
☙ införa födda och döda. Kudaj har mycket att ❧ skaffa med jorden, hvars styrelse han anförtrott åt tappra hjelte-kaner. Öfver dem har han tillsatt en så kallad Ulu Kan (stor kan)lxxv, hvilken tolkar Kudajs
wilja på jorden ur en skrifven bok. I en saga berättas
om en sådan Ulu kan, att han föddes då ljuset föddes,
att sjukdom och död ej hade någon makt öfver honom, och att hans ålder vexlade såsom månans tider.
Sagan nämner många andra hjeltar, hvilka af Kudaj
blifvit begåfvade med en odödlig natur, men traditionen förmäler att sådana hjeltar med tiden börjat
trottsa sjelfva Kudaj, och till straff för sitt öfvermod
blifvit förvandlade till stenar. Alla de stenbilder, dem
man i stor mängd möter på de Sajanska stepperna,
sägas i sinom tid hafva varit berömda hjeltar och
☙ hjeltinnor. ❧ Kudaj representerar i Tatarernes mythologie den goda principen, hvaremot alla onda,
mot Kudaj fiendtliga wäsen benämnas Ainá. Dessa
föra sitt regemente under jorden och beherrskas af
ett öfverhufvud, som bär namnet: Irle-Kan. Liksom
hjeltarna njuta beskydd af Kudaj, så tros åter
lxxiv. Här må blott i förbigående omnämnas, att i nästan hvarje Tatarisk hjeltesång menniskorna d.ä. Tatarerne ursprungligen sägas hafva bott ”i ett hörn af jorden,
wid ett hvitt haf, under ett högt berg.”
lxxv. Så kalla Tatarerne den Chinesiska kejsaren, hvaremot den Ryska benämnes: Ak kan (hvit kan).
895
Itineraria 5osa 1845_49.indd 895
21.8.2019 16:24:10
�Itineraria
andar ǁ andewäsen
af ǁ för
ormen och björnen ǁ björnen
åtskilliga ǁ många
dock slutligen ǁ slutligen
morgon-/svalkan
Schamanerna stå i godt förstånd med Irle-Kan och
äga i sin sold ett antal Aina, hvilka äro tillstädes och
bispringa Schamanerna wid deras besvärjelser. Till
sitt egentliga wäsen äro Aina osynliga andar1004,
men de ikläda sig ofta skepnaden af menniskor, ormar, hundar, räfvar, fåglar m. m. Wärdigheten af
Aina åtnjuta äfven, såsom nämndt är, alla i Schmankostymen fastsydda klädesrimsor, alla dertill hörande klockor, bjellror och öfriga jernstycken.
☙
Ett föremål för dyrkan utgjorde ❧ fordomtima äfven höga klippor, hvilka till ett tecken af1005
sin helighet blifvit försedda med wissa antingen målade eller inskurna figurer, samt dessutom grafvårdar och de förromnämnda stenbilderna.lxxvi Bland
antalet af träd åtnjuter, såsom redan nämndes,
lärkträdet samma heliga wördnad hos Tatarerna,
som hos Finnarna rönnen. Gemensam för dessa och
många andra folkstammar är dyrkan af ormen1006
och björnen. Äfven åtskilliga1007 fåglar hållas af Tatarerne för heliga, men högst i anseende står svanen. Sin wördnad för detta djur ådagalägga Tatarerne genom följande allmänt brukliga sed. Så snart en
Tatar skjutit en svan, går han dermed till sin granne,
undfägnar honom med airan och skänker honom
svanen, hvarpå grannen är förpligtad att åt gifvaren
afstå sin bästa häst. Den nya egaren af swanen för☙ fogar ❧ sig åter till sin närmaste granne och gör ett
lika fördelaktigt byte. Så cirkulerar svanen ifrån tält
till tält, men klart är att den dock1008 slutligen måste
stadna på hand hos någon, som till sin sorg nödgas
för en rutten fågel bortgifva sin bästa häst.
Utan att intränga i de Tatariska religions mysterierna wilja wi nu åter gifva oss ut på steppen och
i morgonsvalkan1009 fortsätta wår resa. Tatarerne
lxxvi. Det berättas, att många Tatarslägter ännu i dag
skola församla sig för att fira sina fester wid foten af en
”skrifven klippa” eller omkring en stenbild. Om dyrkan af
elden, wattnet och solen skall nedanföre ordas.
896
Itineraria 5osa 1845_49.indd 896
21.8.2019 16:24:10
�Russia and Siberia –, Travel Reports
hafva spännt i rede för wår tarantas fyra otamda
hästar, hvilka i flygande streck skena fram uppå fältet. Twenne ryttare sitta i sadeln och anstränga sina
yttersta krafter för att hejda de vilda pegaserne;
men huru de rycka och slita om grimskaftenlxxvii, så
bär det af allt1010 med samma snabba, hejdlösa,
☙ swindlande fart. Wäl är steppen jemn ❧ och slät,
men huru lätt kan dock ej ett hjul eller en axel krossas under detta wilda galopp? Blott en hastig slingring af wägen kan föranleda en kullerbytta, som efter all beräkning måste slutas med jemmer. Och
skulle en kurgan möta oss på wägen, så är det troligt att en annan graf ej behöfver redas för wåra jordiska qvarlefvor. Wid dessa tankar igenlykte jag
mina ögon, höll mig wäl fast i tarantasen och afbidade med ångest utgången af detta äfventyr. Liksom
besatta rännde hästarna hela hållet i samma skenande1011 lopp, utan att lyssna hvarken till sina ryttares förmaningar eller min kosaks krigiska eder
och wälsignelser. Sjelfmant gjorde de omsider halt,
och då jag nu uppslog ögonen befann jag mig wid
floden Askys, som utgör gränsen emellan de
Katschinska och Sagaiska stepperna.1012
☙ ❧
Wid utloppet af nyssnämnda flod stodo några
ramlande hus, bland hvilka ett utgjorde cancelliet
för den Sagaiska domstyrelsen.1013 Sådana cancellier eller rådhus finnas i den Minusinska kretsen
trenne: det Katschinska, Kojbalska och Sagaiska.
Hwarje rådhus har till föreståndare en Stamchef,
som upprätthåller ordning och skick, afdömer och
bestraffar smärre förbrytelser, samt motsvarar Golowan i en Rysk volost. Stamchefen äger till sitt biträde tvenne embetsmän, som kallas Sasädatlar, och
en skrifvare eller secretair, hvilken är förpligtad att
alltid uppehålla sig vid cancelliet. Till den Tatariska
allt med ǁ med
skenande lopp ǁ galopp
Castrén is mistaken here. The
Kačinsk steppe is not situated
south of the River Askiz but
north of the River Ujbat. See
above. (TS)
Already during Castrén’s journey, its administrative centre was in the village of Askiz
at N53°7′47″ E90°32′18″, where
the duma was officially moved
in 1853. Мамышева 2009: 187.
(TS)
lxxvii. Betsel höra hos Tatarerne till antalet af lyx-artiklar.
897
Itineraria 5osa 1845_49.indd 897
21.8.2019 16:24:10
�Itineraria
äga ǁ hafva
och dessutom ǁ och
sjelfwa wälja ǁ utw[älja]
It is unclear what Castrén
meant with these numbers.
They are marked like an upper index at the upper corner
of the word Under.
förnämsta […] de ǁ förnämsta
Today, the village of Belˈtirskoe
is situated at the Abakan at
N53°1′12″ E90°23′56″. Founded
in 1822, the steppe dumas were
a system for local administration for the nomadic Non-Russian peoples of Siberia. Мамышева 2009: 185. (TS)
wid floderne ǁ wid
There are the rivers Belyj Ijus
(Khak. Ах-Ӱӱс) and Čërnyj Ijus
(Khak. Хара-Ӱӱс), both running together into the River
Čulym at N54°56′56″ E89°50′2″.
The Čulym is a tributary of the
Obˈ. (TS)
inflyttat ǁ inwandrat
At present in the southern part
of the Kemerovo region. (TS)
The River Kača discharges into
the Enisej in the centre of Krasnojarsk at N56°0′55″ E92°53′58″.
Krasnojarsk was the administrative centre of the Governorate of Enisejsk since 1822.
It had ca. 7,000 inhabitants in
1840. Губернии Российской
империи: 110; Статистическiя таблицы: 12. (TS)
qwarlefvor ǁ lemni[ngar]
Under […] eröfring ǁ Redan under <--- --->
embetsmanna-personalen höra dessutom: 1. Furstarna, hvilka motsvara de Ryska Starschiny och
☙ haf❧wa sig ombetrodt att uppbära skatten samt
äga1014 närmaste tillsyn öfver ordningen i hvarje
uluss; 2. en skattmestare; 3. en vaccinatör, och 4. ett
obestämdt antal skrifvare i ulusserna. Alla dessa embetsmän böra wara infödda Tatarer med undantag
af skrifvarne och vaccinatören, hvilka wanligwis
äro Ryssar och1015 dessutom de enda, som tjena för
lön. Samtliga embetsmännen utwäljas af menigheten och på obestämd tid. Endast Stamchefens embete är ärftligt, men kan äfven förverkas, och i denna
händelse äga Tatarerne rättighet att sjelfwa1016 wälja sig ett nytt öfverhufvud.
33.1017 Under hvarje dom lyda ett antal byalag,
hvilka bildas af åtskilliga till en del befryndade, till
en del alldeles främmande slägter. De förnämsta1018
bland de slägter, som höra till den Sagajska domen,
äro Sagaj och Beltir1019. Desse hålla sig för landets
☙ aborigines och säga sig ❧ fordomtima hafva bott
wid1020 floderne Abakan och Ijus1021. Alla de öfriga
slägterna: Tom, Sor, Kej, Kisil-Kaja, Karga, Kobi och
Tajas hafva i sednaste tider inflyttat1022 från Kusnetska kretsen1023 af Tomska Gouvernementet.
Samtliga de Sagaiska Tatarerne påstå sig vara obemängda Turkar – en uppgift som dock af flere skäl
kan dragas i tvifvelsmål.
De till Katschinska domen hörande Tatarer
bodde tillförene wid Katscha-floden1024 omkring
Krasnojarsk, hvarest ännu svaga qwarlefvor1025 af
denna stam igenfinnas. Under1026 Sibir[i]ens eröfring gjorde de Katschinska Tatarerne gemensam
sak med kosakerne, hjelpte dem att utdrifva sina
☙ stamförwandter Kirgisernelxxviii och blef❧wo derpå herrar öfver den nu så kallade Katschinska
steppen. Omförmäldte Tatarer hade redan under
sin wistelse vid Katscha upptagit och med sig
lxxviii. Desse kallas i ett Tsarbref Kajtaschinska Tatarer.
898
Itineraria 5osa 1845_49.indd 898
21.8.2019 16:24:10
�Russia and Siberia –, Travel Reports
assimilerat Arinernelxxix 1027 – en med de Jenisejska
Ostjakerne beslägtad folkstam, som ännu kallar sig
Ara, men i officiella handlingar bär namnet: Tateschewskij uluss. Efter sin bosättning i Minusinska
lxxix. Före sin inflyttning till Minusinska landet plägade
Arinerne sommartiden slå sitt läger på en holme i Jenisej, benämnd Tateschewskij ostrow, men om wintern
bodde de tillsamman med Katschinska Tatarer omkring
berget Kumtigej wid Katscha-floden. Deras stam säges
fordom hafva warit ganska talrik, men sedermera blifvit
snart sagdt förintad genom en olycklig strid med landets
eröfrare. Om denna strid förvaras ännu följande tradition. En ung Arin hade på fältet warseblifvit en orm och
sönderskurit den i tvenne delar. Ännu icke dödad begaf
sig ormen till sin höfding med klagomål öfver Arinen.
Förtörnad sammankallade ormhöfdingen alla sina underlydande små ormar och drog ut för att hämnas den
tillfogade oförrätten. Det war sommar och Arinerne bodde såsom wanligt ute på sin holme. När ormarna hade
uppnått den gentemot holmen belägna stranden af Jenisej, började de ropa efter båt. En gammal Arin hörde
ropet och då han ej kunde tro annat, än att de ropande
woro menniskor, skyndade han till dem med en båt. Men
huru stor blef ej hans förwåning, när han kommen öfver elfven såg hela stranden glimma af idel ormar! De
woro mycket uppretade och argsinta, i synnerhet de små
ormarna. Alla wille de föra ordet, men ormhöfdingen
nedtystade dem, packade dem i båten, så många som deri
rymdes, och twang gubben att ro dem till holmen i flere
särskildta laddningar. Sedan alla de små ormarna woro
öfverförda, steg äfven ormhöfdingen sjelf i båten och lät
ro sig till holmen. Under färden sade han åt gubben: ”när
du kommer hem, så glöm ej att strö aska omkring ditt tält
och att ombinda det med ett brokigt, af svart och hvitt
hästtagel sammanflätadt snöre.” Dessa ord lade gubben
på sitt hjerta, och när han kom hem gjorde han såsom
ormhöfdingen hade befallt honom. Derpå gick han till
hvila, men då han följande morgon uppwaknade, war
hela ulussen förstörd och alla dess innewånare dödade.
Blott gubbens familj hade blifvit skonad, och ifrån denna
härstamma alla nu lefvande Ariner.
Changes in the footnote:
ro dem ǁ ~ öfve[r]
äfven ormhöfdingen sjelf ǁ
äfven ormhöfdingen
åt gubben ǁ ~ dessa ord
att ombinda ǁ ombinda
Dessa […] hjerta ǁ Mera sade
han ej, men gubben behöll
dessa ord i sitt minne
gick […] hvila ǁ lade han sig
att sofva
Arins spoke the Arin language, a Enisejan language that
became extinct in the late 18th
century. Unesco Red Book, http://
www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html#Arin. (TS)
See also p. 1249, 1256, 1261–
1262.
899
Itineraria 5osa 1845_49.indd 899
21.8.2019 16:24:10
�Itineraria
skola ǁ hafva
lydt under ǁ blifvit räknade till
nu förtiden ǁ uti närv[arande]
The present-day Tofalar, presumed to have spoken Mator
until the 18th century. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.
html#tofa; Endangered Languages of Indigenous Peoples
of Siberia, http://lingsib.iea.ras.
ru/en/languages/tofa.shtml. (TS)
I […] Tubalar ǁ Tubalar war
<--->
☙
landet har den Katschinska ❧ stammen blifvit ytterligare förökad genom tillkomsten af några Kirgis-familjer och andra heterogena slägter, såsom: Tin,
Djastek, Djaren, Djiltag, Sukarlar och Tubalar eller
Tubintser. Nämnda slägter föregifva sig hafva warit
landets urinwånare, och bland dem skola1028 allt in☙ till sednaste tider Tin, Djaren och Djiltag ❧ lydt1029
under den Kojbaliska domen. Hwad dessa slägters
härkomst beträffar, så föregifva sig Tin och Djastek
(Ostjak?) stå i förwandtskap med Ariner och de Kojbal-slägter, hvilka bewisligen härstamma från Ostjaker. Alla de öfriga äro twifvelsutan af Samojedisk
upprinnelse. Med afseende å de så kallade Tubalar
kan likwäl den anmärkning göras, att ifrågawarande namn nu1030 förtiden icke betecknar en wiss
slägt, utan tilldelas alla de wid Tuba-floden fordomtima nomadiserande folkstammar, hvilka woro dels
af Samojedisk, dels af Ostjakisk härkomst.1031 Gifver man åt nämnda ord en så widsträckt betydelse,
☙ så blir ❧ det i sanning swårt att utreda, huruwida
de Katschinska Tubintserne härstamma antingen
ifrån Ostjaker eller Samojeder. I1032 sjelfva verket är
dock Tubalar enligt sitt wanliga och ursprungliga
begrepp en allmän benämning för Samojederne, i
hvilkas språk äfven ordet tuba eller wanligen tebe
anträffas såsom ett appellativum, betecknande 1o) en
mansperson, 2o) en Samojed. Tager man härjemte äfven i betraktande, att Matorerne, hvilka inom Chinesiska området ännu i dag kalla sig Tubalar, af ålder innehaft Tuba-flodgebietet, så torde det utan all
fara för misstag kunna antagas, att den Katschinska
Tubintser-slägten är en Matorisk utgrening. Till
detta antagande finner man sig äfwen föranledd af
☙ den omständighet, att ❧ de 400 Matorerlxxx, hvilka
fordom nomadiserade på högra sidan om Jenisej, i
lxxx. Bland dem hafva enligt traditionen 200 öfwergått
till China och lefva der ännu i dag under namnet Mattar.
900
Itineraria 5osa 1845_49.indd 900
21.8.2019 16:24:10
�Russia and Siberia –, Travel Reports
närwarande tid sammansmält till endast åtta skattbetalande själar.1033
Hwad nu till slut angår de mycket omtwistade
Kojbalerna, så hålla de sig näst det gamla, i mythernas dunkel omhöljda Tschud-folket för landets1034
äldsta innewånare. De bestå af följande slägter: stora och lilla Bajgado (Baj), Kang, Taradjak, Tjoda, Mador, Köl, Ingara, Bögödji, Yrgen, Artji, Köjäk och Kajdeng. I anseende till sin1035 härkomst sönderfalla
dessa slägter, hvilka för det närwarande redan äro
☙ fullkomligen tatariserade, ❧ uti: 1. Samojeder och 2.
Jenisejska Ostjaker. Af Ostjakisk upprinnelse äro
endast stora och lilla Bajgado samt Kajdeng-slägten;
alla de öfriga höra till antalet af Samojeder. Med
mycken tillförsigt och under sken af stor1036
sak-kännedom utgifver Stepanow samtliga dessa
Kojbal-slägter för genuina Tatarer; men icke1037
dess mindre intygar hvarje Kojbal, att hans förfäder
warit af en helt annan stam och talat ett eget språk.
Det finnes ännu wid lif några ålderstegna Kojbaler1038, hvilka erinra sig ett och annat ord af sitt
gamla språk, och just på dessa ord har jag så väl wid
detta som flere andra tillfällen grundat mina påståenden om Kojbalernes härkomst.
Mator was a Samoyed language
that became extinct soon after Castrén’s visit to the region. Unesco Red Book, http://
www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html#Mator. (TS)
landets ǁ det
sin ǁ de[ras]
stor sak-kännedom ǁ sak-kännedom
icke […] mindre ǁ det oaktadt
Kojbaler ǁ Tatarer
901
Itineraria 5osa 1845_49.indd 901
21.8.2019 16:24:10
�Itineraria
See also Castrén 1848e.
Uty at N53°4′36″ E90°46′55″.
(TS)
göra ǁ 1. bek ǁ 2. gi
Peter Simon Pallas (1741–1811),
a German naturalist who travelled across Russia in 1768–
1774, sent by the Academy of
Sciences. He visited the Koibals
in September 1772. Pallas 1776:
373–378. (TS)
☙ ❧
II.1039
Wid Sagajska domen anwände jag en weckas dagar
till uppgräfning af gamla grafkummel, sådana man
här anträffar i största ymnighet. Sedan detta arbete
war slutadt, lät jag sätta mig öfwer floden Abakan
och började en ny series af resor på den Kojbalska
steppen. Denna stepp utbreder sig längs högra
stranden af Abakan emellan Jenisej och den i Abakan infallande Tabat-floden. En fattig och undertryckt stam hafwa Kojbalerna på sin fruktbara stepp
nödgats inhysa ett talrikt antal Katschinska och Sagajska Tatarer. Alldagligen befolkas äfven denna
stepp af Ryska colonister, hvilka redan anlagt stora
☙ byar ❧ wid åtskilliga bland de små floder, som genomflyta steppen. Ledda af deras föredöme hafva
äfwen fattiga Kojbal-familjer timrat sig små stugor
wid den lilla bäcken Ut, hvaraf sedermera sjelfva
Kojbal-byn erhållit sin benämning.1040
I denna by framlefde jag nära tre weckors tid
och plägade ett dagligt umgänge med Kojbalerne,
hvilka bemötte mig med en utmärkt wälwilja. De
räknade sig till en synnerlig heder, att jag bemödade
mig om deras språk och sporde dem om framfarna
tider. En gammal Kojbal hade gjort den anmärkning,
att alla resande, som komma ifrån sjelfwa residenset,
göra1041 sig mycken möda i och för Kojbalerne, med
anledning hwaraf Gubben yttrade: ”Det torde så förhålla sig, att hvita Kanen skattar oss högre än alla
☙ öfriga Ta❧tarer”. Bland det nyssnämnda slaget af
resande erinra sig många ålderstigna personer ännu
Pallas’1042 expedition, hvilken för öfrigt bildar en
sorglig epok i Kojbalernes annaler. ”Den har icke
medfört oss annat än sorg”, utlät sig en fattig man,
”ty straxt derpå inträngde colonisterne och pesten
förstörde wåra boskapshjordar.” Wid min förklaring
att Pallas och hans följeslagare ej hade någon del i
dessa olyckor tillade Kojbalen: ”monne de då för ro
skull lefde hela weckor i djupa skogar undan folkets
902
Itineraria 5osa 1845_49.indd 902
21.8.2019 16:24:10
�Russia and Siberia –, Travel Reports
medelst ǁ genom
fattigdom ǁ armod
åsyn?” Hwad särskildt den härjande pesten beträffar,
så woro äfven somliga Kojbaler af den mening, att
Pallas framkallat den, icke medelst1043 trollkonster,
utan genom gräfning i de gamla kumlen. Denna för☙ modan understöddes äfven af många ❧ Ryska colonister, men det oaktadt lät man mig i all ro sköta min
dödgräfware-befattning, hwarom eljest många stridiga meningar förspordes bland Kojbalerne. Mycket
gängse war i synnerhet det rykte, såsom skulle jag
förstå att på de gamla Tschudskallarne tillreda en decoct, hvilken wore werksammare än både sassa parilla och alla werldens läkemedel.
Under min wistelse i Ut anställde jag tidt och
ofta smärre ströftåg till kringliggande ulusser. Öfwerallt rådde fattigdom1044 och elände, men de arma
menniskorna tycktes mig dock wara wida bättre än
deras rykte. Man beskyller Kojbalerne för allt slags
okynne och i synnerhet för tjufaktighet; men i det
allmänna rättslöshets tillstånd, som råder på stepper☙ na, är nyssnämnda svaghet hos det ❧ nödställda folket snart sagdt oundviklig. Härwid kan jag ej underlåta att omtala en händelse, som torde lända till någon
upplysning i detta ämne. En fattig Kojbal hade i arf
efter sin fader emottagit en gumse, hvilken han sökte
bewara med sådan omsorg, att han om nätterna sof
ute på fältet och derunder höll om sin arm ändan af
ett rep, hvars andra ända han fastbundit vid gumsens
hals. Sålunda trodde sig Kojbalen i säker besittning
om sin gumse, men se der lurar i buskarna allt sedan
skymningen en deporterad skälm, som fått öga på
det wackra djuret. Så snart natten svept sitt mörker
öfwer jorden, kryper den illparige skälmen fram ur
sitt gömsle, förfogar sig till den redan snarkande Koj☙ balen, afskär repet och ❧ löper i hast sin kos med
gumsen. Man föreställe sig den arma Kojbalens häpnad och förskräckelse, då han wid sitt uppwaknande
om morgonen gnider sina ögon, ser sig omkring och
ser hela sin arfwedel förlorad, hela sin timliga wälfärd förspilld. Emellertid har han nu lärt sig konsten
903
Itineraria 5osa 1845_49.indd 903
21.8.2019 16:24:10
�Itineraria
smögo ǁ ~ äfven
insläppta ǁ ~ och
att för godt pris förwärfwa sig främmande gods, och
hwem undrar wäl deröfwer, om äfven han i sin ordning skulle begagna skumrasket till sin förmon!
Irrande omkring på Kojbal-steppen hamnade
jag sent en söndags-afton uti en eländig uluss, der
mörkret och ett annalkande regnwäder twingade
mig att tillbringa natten i ett af tälten. Ehuru det
bästa i ulussen war äfwen detta tält i högsta grad
☙ osnyggt och så slarfwigt, ❧ att winden och regnet
hade fri passage genom näfverflisorna. Wid min ankomst lågo tältets innewånare kringströdda på golfvet och woro med undantag af wärdinnan alla airanberusade. Rundt omkring eldbrasan wältrade sig
i stoftet några nakna barnungar, hvilka gråtande af
hunger utsträckte sina armar och tungor mot en
gryta, som hängde öfwer elden. Förmodligen i hopp
om att få deltaga i det blifvande skiftet smögo1045
sig hundarna af och an omkring eldstaden, viftande
beställsamt på sina svansar. Uppskrämda af owädret
stoppade äfven kalfwar och får esomoftast sina nosar in genom tältdörren och tillkännagåfvo i en
högst sorglig tonart sin önskan att blifva insläpp☙ ta1046. Ehuru man påtagligen ❧ hade för afsigt att
befria mig ifrån detta sällskap, woro de bönfallande
likwäl så enträgna, att wärdinnan äfwen till deras
disposition nödgades afstå ett hörn af tältet.
Efterhand nedtogs grytan ifrån elden och tältets wärdinna framsatte nu ett kött-tråg för de airanbetyngda, sedan hon förrut på ett mindre ömtåligt sätt hade bragt dem till sansning. Förrän
måltiden begyntes, anmärkte jag att wärdinnan kastade ett köttstycke i elden, och på min tillfrågan,
hwad detta hade att betyda, svarade hon: ӊfwen
elden är en Gud.” Detsamma yrkade hon om wattnet
och omtalade härwid, att Tatarerne äfven plägade
kasta förstlingen af wissa rätter uti en flod eller
☙ sjö. ❧ Slutligen anmärkte hon, att man af all slags
sofwelmat borde offra första portionen åt östern eller den uppgående solen, ehuru denna ceremonie
904
Itineraria 5osa 1845_49.indd 904
21.8.2019 16:24:10
�Russia and Siberia –, Travel Reports
mera sällan iaktogs. Alla dessa offer sade hon wara
wärdinnan förbehållna och trodde, att de wärdinnor
som röja försumlighet i uppfyllandet af nämnda
pligt, blottställa sig för faran att komma till Irle-Kans
rike och lida samma straff med dem, hvilka arbetat
wid solens nedgång, framräckt wattenblandad mjölk
åt sina gäster ofta o. s. v.
Medan jag war införlifvad i nyss anförda samtal med wärdinnan, infann1047 sig i tältet en trasig
Kojbal, som genast wid sitt inträde lät weta, att han
hette Sabakin (af sabaka, hund) och äfwen gjorde skäl
☙ för nam❧net. Derpå började han omtala sina bragder, ordade1048 med fräckhet om sitt fylleri och sina
slagsmål, wisade sina blessurer och war så stolt öfver
dem, som trotts någon krigare. Mannen förteg ej heller sina stölder och yttrade i synnerhet en stor glädje
öfwer det onda han stiftat genom sina processer. Pekande på trenne i tältet närwarande qvinnor yttrade
han med sjelf-förnöjelse: ”alla dessa warelser hafwa i
tiden warit mina hustrur, men jag har kört dem på
dörren den ena efter den andra”.lxxxi 1049 Efter något
besinnande hördes han sakta frammumla dessa ord:
”den axelbreda hade jag ändock kunnat behålla”. Der☙ på gick1050 han och satte sig wid ❧ den axelbreda
qvinnan, lät gifva sig en twåsträngad harpa och sjöng
en sång, hwars innehåll i få ord war följande:
”Tjenar Kus hette en Tatar, som ägde många
tält, mycket folk och mycken boskap. Han war redan
något till åren, då han tog sig en hustru, hvilken war
både ung och fager. Tjenar Kus älskade henne med
ömhet, men det tycktes honom, såsom rönte han
ingen genkärlek hos sin maka, och han beslöt derföre att sätta hennes sinne på prof. Han låtsade en dag
fara ut på steppen för att efterse sin boskap, men sedan1051 han ridit ett stycke från hemmet, damp han
infann ǁ inträdde
ordade […] om ǁ ordade om
Change in the footnote:
männerna ǁ hust[rurna]
gick ǁ tog
sedan ǁ efter
lxxxi. Att männerna bortjaga sina hustrur är en hos Tatarerne lika wanlig sak, som att hustrurna sjelfmant löpa
ifrån sina män.
905
Itineraria 5osa 1845_49.indd 905
21.8.2019 16:24:10
�Itineraria
Označennaja, today, Sajanogorsk at N53°5′15″ E91°23′59″.
(TS)
med afsigt ned ifrån sadeln och blef liggande på fältet, liksom skulle han warit död. Då ❧ herdarna sågo
sin husbonde ligga orörlig på marken, lupo de hän
till tältet och omtalade för de hemmawarande hwad
som timat hade. Wid underrättelsen härom satte sig
hustrun genast upp i sadeln, red till den fallne och
började gråta wid hans sida. Tjenar Kus trodde ej på
sin hustrus tårar, utan förblef qvarliggande på fältet.
Förtviflad framdrog hustrun sin dolk ur slidan och
yttrade: ”Om du ej uppstiger Tjenar Kus! så will jag
icke längre lefwa på jorden. Alldrig skall folket säga,
att den som warit Tjenar Kus’ maka, lupit omkring
såsom enka för att söka sig en annan man. Nej wid
dig skiljer jag mig icke, min herre och gemål!” Då
☙ Tjenar Kus ännu icke uppsteg, så stack hon ❧ sin
dolk i barmen och nedföll död wid hans sida. Nu
gjorde det Tjenar Kus ondt i hjertat, att han hade
misstänkt sin hustru för ett kallt sinnelag, och han
begret sedan hela sitt långa lif den trogna makan”.
Med denna sång wilja wi taga afsked af de föraktade Kojbalerne och i hast förflytta oss öfwer deras
stepp till Osnatschennaja1052, som inom Ryska området är den öfversta by wid Jenisej. Man räknar härifrån endast 40–50 verst till de Sajanska taskylerna,
men denna wäg säges om sommaren wara ofarbar,
emedan floden är alltför brusande och dess stränder
samt hela den kringliggande nejden berguppfyllda.
Sålunda ur stånd att komma högre uppför elfwen
☙ war jag nödsakad ❧ att twertemot min föresatts fara
utför strömmen. Min flodfärd utgjorde blott widpass
100 verst och tillryggalades under loppet af några
timmar. Huru gerna hade jag ej önskat förlänga dessa
timmar till lika många dagar, men så strid är floden i
sitt lopp, att den resande knappt hinner se en skymt
af de leende holmar, hvilka liksom blomstergårdar
höja sig upp ifrån böljan, och de branta klippor, som
störta sig brådstupa i floden, kastande dunkla skuggor öfwer den glatta wattenytan. Det war en tid, då
folk af skillda tungor församlade sig att här fira sina
☙
906
Itineraria 5osa 1845_49.indd 906
21.8.2019 16:24:10
�Russia and Siberia –, Travel Reports
wårfester och antände rika offer wid foten af de colossala klipporna. Denna tid är redan1053 i det när☙ maste försvunnen, men ännu skådas nämnda ❧ klippor af hvarje man med häpnad och beundran. Om
de1054 redan i och för sig är wördnadsbjudande, så
wäcka de ännu mera den förbifarandes deltagande
genom de talrika figurer, som äro tecknade i deras
wäggar. Lätt igenkänner man i dessa figurer spåren
af skillda nationer, hvilka åtminstone under sitt eget
namn numera ej finnas i landet. En af dessa nationer
utgöra owedersägligen Kirgiserne, och för deras
handarbete hålla wi alla de tecken, som äro i
klippwäggen inhuggna. Nämnda tecken äro till större delen bilder, föreställande mångfalldiga1055 djur
och natur-föremål samt särskildta slag af redskap. I
största mängd förekomma menniskor, hvilka liksom
☙ alla öfriga föremål äro afbildade i en ganska liten ❧
skala. Menskliga figurer framställa sig i klippwäggen
än enskildt, än parwis; än i större grupper; de synas
både gå och stå, rida, förfölja med spänd båge ett undanflyende willebråd o. s. v. Bland fyrfotade djur
igenkänner man utom hästen kor, får, wilda och tama
getter, elgar, renar, harar, räfwar, wargar, björnar, kameler o. s. v. Här och der förekomma äfven ormar,
särskildta slag af fåglar och träd m. m. Bland redskap
har jag endast warseblifvit båge och pil, svärd och
piske.1056 Inhuggna1057 tecken och figurer, hvilka äga
likhet med bokstäfwer1058, äro i klippwäggarna
mycket sällsynta. Sådana warseblifvas oftare i graf☙ stenarlxxxii 1059, dels kringströdda på ❧ stenen, dels
fortlöpande i ett naturligt sammanhang. I många
bland dessa figurer igenkänna Tatarerna gamla
bomärken, och det är möjligt att ifrågawarande
redan ǁ 1. nu ǁ 2. wäl
de ǁ reda[n]
mångfalldiga […] natur-föremål ǁ djur, na[tur-föremål]
Both animals and humans appear in Siberian petroglyphs of
several different periods, and
without more precise information it is impossible to date the
figures Castrén describes here.
Есин 2010. (TS)
Inhuggna ǁ Tecken
Castrén means the ancient Turkic inscriptions from the 7th–
9th centuries CE. They were
documented by several scholars from the early 18th century onwards, including Castrén
and the three expeditions of
the Finnish Antiquarian Society led by J.R. Aspelin (1842–
1915) in 1887–1889. The texts
were identified as Turkic and
translated by the Danish linguist Vilhelm Thomsen (1842–
1927) in the 1890s. AppelgrenKivalo 1931; Белокобыльский
1986: 13–21, 46–52, 69, 79–90;
Salminen, Timo, 2003: 71–90,
98–100. (TS)
Changes in the footnote:
härkomst ǁ me
wigtiga ǁ giltiga
See commentary on Om
kurganer…, Castrén 2017: 89–
105. (TS)
lxxxii. Just af denna omständighet berättigas man att
anse de inhuggna tecknen för Kirgisiska, ty att sjelfwa
grafkumlen äro af Kirgisisk härkomst, för denna mening
finnas många wigtiga skäl, ehuru de här i få ord ej kunna
göras gällande.
907
Itineraria 5osa 1845_49.indd 907
21.8.2019 16:24:10
�Itineraria
Abakanskoe, originally the
Abakansk Cossack fort, on
the eastern bank of the Enisej
at N54°15′40″ E91°28′21″. Submerged under the Krasnojarsk
Artificial Lake in 1966. Быконя
2009; Appelgren-Kivalo 1931:
Karte des Minussinsker Kreises. (TS)
Today’s Tuvans. Unesco Red
Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html#tuvan.
(TS)
A Samoyed-speaking group of
people whose language became
extinct in the late 20th century.
Unesco Red Book, http://www.
helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html#Kamas. (TS)
Castrén means here the people
speaking the Turkic Karagas
(Tofa) language. The Samoyed(Mator-)Karagas had become
extinct by the time of his visit in the region after the Mator Karagas had changed their
language. Unesco Red Book,
http://www.helsinki.fi/~tasalmin/
nasia_report.html#Tofa, http://
www.helsinki.fi/~tasal min/nasia_report.html#Mator. (TS)
bilder ǁ 1. tecken ǁ 2. bilder ǁ 3.
före
sjelfva inskrifterna ǁ inskrifterna
The River Tuba discharges at present into the Krasnojarsk Artificial Lake on the
Enisej from the right (east) at
N53°55′59″ E91°33′32″. (TS)
stenskrift ingen annan betydelse äger. Utan att här
närmare angifva de särskildta ställen, hvarest Kirgisiska inskrifter förekomma, will jag endast nämna,
att alla inhuggna figurer af hvad slag de äfven äro,
fortgå ifrån Osnatschennaja ända till trakten af Abakansk1060 och anträffas så wäl wid sjelfva Jenisej,
som i synnerhet wenster om densamma uti klippor
och kurganstenar.lxxxiii Ett stycke nedanom Abakansk widtaga i de Jenisejska klipporna figurer, målade med röd färg. Dessa äro få till antalet, af en mera
☙ plump tillwerkning, och föreställa ❧ utom hästar,
getter och särskildta figurer, menniskor som rida på
renar. Då nyssnämnda sätt att färdas ännu är gängse
hos Sojoter1061, Kamasint[s]er1062, Karagasser1063
och deras stamförwandter, hvilka jemväl uppehållit
sig just på de orter, hwarest nämnda bilder1064 äro
målade, så kan öfwer deras ursprung intet twifwelsmål äga rum. Af mera tvifwelaktig beskaffenhet äro
några inskrifter, tecknade med svart färg i en klippa
ej långt ifrån byn Abakansk. Dessa utgöra sannolikt
en werklig bokstafsskrift, men beklagligtwis återstå
af dem numera endast obetydliga fragmenter. Det
mesta är medtaget af tiden och på twenne ställen har
äfven Gouvernören Stepanow låtit lösbryta
klippstycken, dem han i och med sjelfva1065 inskrifterna bortfört. Att framställa de förmodanden, som
☙ hos mig upp❧stått med anledning af de få öfrigblefna fragmenterna, besparar jag till ett annat tillfälle.
Härmed lemna wi nu de Jenisejska stränderna,
dragande oss österut på den wäg, som ifrån Minusinsk leder uppför Tuba-floden1066. Här möta oss nejder och landskap, mycket olika dem vi tillförene sett
inom Abakanska flodområdet. De jemna, skoglösa
stepperna äro åtminstone på den högra sidan om
Tuba ganska sällsynta och af ringa omfång. Landet är
lxxxiii. Innom samma område befinnas äfven de flesta grafkummel, och det war äfven här Kirgiserna fordom
uppehöllo sig.
908
Itineraria 5osa 1845_49.indd 908
21.8.2019 16:24:10
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Kirgis-/folket
genomskuret af höjder, hvilka åtskiljas från hvarandra genom trängre eller widsträcktare dalar. Så wäl på
bergen som i dalarne möter ögat små, angenäma
skogslunder, bestående af björk, poppel, asp, vide, ett
och annat lärkträd m. m. Wackra, betesrika ängar,
hvilka inom Abakanska flod-området mera sällan fö☙ rete sig, fortgå ❧ wid Tuba nästan utan afbrott.
Gräswäxten är här mycket yppig, i synnerhet på bergen, hvilka öfwerallt i det Minusinska landet äro
mera bördiga än slätterna. Den wanligtwis under
sommarmånaderna rådande torkan förorsakar, att
wextligheten i alla lågländta nejder och framför allt
på stepperna förtwinar, bleknar och bortsinar, då
deremot i bergsbygden både gräset och träden äga ett
friskare utseende. Dertill äro de Minusinska slätterna
ännu mycket ömtåliga för frostnätter, hvilka redan i
augusti månad pläga infinna sig. Af denna dubbla anledning plöja colonisterna hellst sin åker på bergen,
hvilka äro så utomordentligt bördiga, att ett och sam☙ ma åkerfält besås i mera än tjugo år och gifver ❧ en
ymnig skörd, utan att man genom några yttre medel
befrämjar dess fruktbarhet. Ej mindre bördiga äro de
oräkneliga holmar, hvilka bildas både af Tuba, Jenisej
och Abakan, men till åkerbruk äro de föga ägnade, så
wida de ofta öfverswämmas och under loppet af några år helt och hållet bortföras af wårfloden.
Det sköna och fruktbara land, som genomskäres af Tuba-floden, innehades fordom af wilda jägare-stammar, hvilka med sina renhjordar irrade omkring i skogarna. Att Kirgis[-]folket1067 i högst ringa
mängd utbredt sig höger om Jenisej, bewisas icke
blott af historien och traditionen, utan äfven af sjelf☙ va grafkumlen, hvilka här äro ganska fåtaliga. ❧ Det
är äfven naturligt att Kirgiserna, såsom ett herdafolk,
hellre togo i besittning venstra sidan af Jenisej, på
hvars nakna stepper de lättare kunde handhafva
wården om sina talrika boskapshjordar, än i de Tubinska skogarna. De folkslag, af hvilka nämnda
skogar genomströfvades, woro enligt hvad i det
909
Itineraria 5osa 1845_49.indd 909
21.8.2019 16:24:10
�Itineraria
The River Salba runs into the
Bolˈšaja Šušˈ, a tributary of
the River Tuba, at N53°58′35″
E92°19′43″. (TS)
Tuba ǁ sjelfva ~
The rivers Amyl (from the left)
and Kazyr or Bolo (from the
right) merge to form the River
Tuba at N53°46′58″ E92°52′39″.
(TS)
The River Kizir runs into the
River Kazyr from the right
(north-east) at N53°50′58″
E93°6′12″. (TS)
The River Sizim or Mizin does
not run into the River Tuba
but into the River Malyj Enisej
(Kaa-Xem) 144 km from its
mouth to Enisej. (TS)
Present-day Karatuzskoe at
N53°36′12″ E92°52′13″. Cossacks
guarded the border against
China since the early 18th century, when Russian rule was
extended to the region. Similarly, Cossacks were used to
guard other borders of Russia. The vorpost (outpost) was
a type of Cossack settlement.
Сагнаева – Фраенева 2008;
Ганин 2008. (TS)
The brook known as the
Karatuz runs into the River
Amyl from the left (south) at
N53°37′34″ E92°52′32″. (TS)
rid-/wäg
Castrén has also dated his letter to Sjögren from Schadatska
förposten 5 July (Old Style) and
stated that he has eventually
decided to travel to the Chinese
side of the border to meet the
Soyots. Castrén did not have
the needed documents to cross
the border there but he was
not willing to leave the question of the origin of the Soyots
föregående redan blifvit anmärkt, till en del Samojeder och till en del Ostjaker. Af hvardera folkstammen
hafva i sednare tider talrika colonier öfvergått dels
till China, dels till de Katschinska och Kojbalska stepperna. De som qvarstadnat i landet, hafva antagit
både sed och språk först af Tatarerne och sedan af
Ryssarne. I egenskap af Tatarer fortlefva ännu, utom
de åtta omförmäldta Matorer, tvenne små Ost☙ jak-slägter, af hvil❧ka den ena (lilla Bajgado) uppehåller sig wid Salba1068 och den andra (Kajdeng) wid
sjelfva Tuba. I öfrigt utgöres hela befolkningen wid
Tuba-floden af infödda, deporterade och assimilerade
Ryssar. I anseende till landets fruktbarhet är colonisationen ganska stark wid Tuba1069, men dess mäktiga tillflöden Amyl1070, Kisir1071, Sisim1072 äro ännu
snart sagdt obebodda. Den öfversta colonie inom
hela detta flodsystem utgöres af Schadatska kosak-förposten1073, som är belägen wid den lilla, i
Amyl utfallande floden Karatus1074. Några verst ofvanom nämnda förpost upphör äfven landswägen,
och endast en smal ridwäg1075 leder den resande uppför Amyl in i de Sajanska bergen.
☙ ❧
På denna wäg anträdde jag den 5 Julii [g. st.]1076
en resa till Sojoterna i sällskap med guldsökare, prester, embetsmän och kosaker, hvilka i hvar sitt särskildta wärf förfogade sig till de Amylska guldvaskerierna. Ehuru mycket olika till stånd och vilkor,
bildade likwäl de resande för tillfället en republik, der
man knappt kunde urskilja herre från tjenare, prest
ifrån klockare, Rysse från Tatar. Presten hade aflagt
sin kåpa, embetsmannen sin frack, guldsökaren sin
palteau, och alla voro1077 klädda i den wanliga
skogs-uniformen, som här på orten består i en kirgisisk kappa af kamelhår, en hufva af häst-tagel, som
till skygd för myggen bäres om hufvudet, en rund
Tatar-mössa med wida skärmar o. s. v. Samtliga kosaker och åtskilliga guldsökare voro dessutom försedda
med bössor och pistoler, hvilka tid efter annan aflossades till nödig påminnelse för vargar och björnar.
910
Itineraria 5osa 1845_49.indd 910
21.8.2019 16:24:10
�Russia and Siberia –, Travel Reports
☙ ❧
Under sin färd framskred sällskapet i en lång
procession, ty wägen war så smal, att twenne personer ej kunde rida i bredd utan följande den ena den
andra i hälarna. Ryttarne iaktogo den högtidligaste
tystnad och tycktes alla wara mycket upptagna af
omsorgen för sin wälfärd. Också war denna omsorg
för ingen del öfwerflödig, ty i de Sajanska bergen
möter den resande nästan wid hvarje steg faror och
äfwentyr. Man färdas här på en wäg, som midt i sommaren är så blöt, att hästen måste wada i gyttjan
ända ned till buken. Det är wäl om djurets fötter under denna gyttja möta en fastare1078 grund, ty då är
ryttaren utom all fara och endast utsatt för obehaget
att öfverhöljas med den af hästfötterna uppkastade
dyn. Ofta händer det likwäl att djuret med någon
☙ af ❧ sina framfötter blir fastsittande i leran och med
all ansträngning ej kan hjelpa sig upp igen. En mindre liflig ridhäst gör härvid icke ens något försök att
uppstiga, utan kastar sig genast på sida, och wid sådana tillfällen har jag mera än en gång warit i fara att
bryta mitt ben i stigbögeln. Är deremot hästen af en
mera otålig natur, så söker den med all makt arbeta
sig upp ur dyn, gör med sina lediga bakfötter skutt
på skutt, slänger sig åt hvardera sidan, och om ryttaren ej är [på] sin wakt, så kan han härwid lätt massacrera sina armar och ben1079 emot ett närstående träd,
ja till och med få sig ett hål i hufvudet af öfverhängande1080 grenar och qvistar. Ur sådana trångmål kan
dock en omtänksam ryttare alltid hjelpa sig, men det
gifwes1081 äfven på den Amylska wägen många ställ☙ en, der ❧ man1082 måste stiga upp och nedför branta
klippor och berg. Här beror ryttarens wälfärd helt
och hållet af hästen, ty om den är mindre fast i sina
hofwar, så kan1083 en kullerbytta ej undvikas. Må det
likwäl märkas, att sådana kullerbyttor äro ganska
sällsynta, ty lifvet är äfwen kärt för hästen och den
anwänder en snart sagdt otrolig klokhet för att afböja den hotande faran. Gäller det att stiga nedför ett
brant berg, så har jag ofta anmärkt att hästen,
unsolved. See also Castrén’s
letter to F.J. Rabbe, 22 March/3
April 1848 in the volume of letters in this series. See also p.
1258–1260, 1316, 1342–1366 and
Castrén 1848n: 218–224; 1848b:
316–317. (TS)
voro klädda i ǁ hade påtagit sig
fastare ǁ jemnare
ben […] träd ǁ ben
öfverhängande […] qvistar ǁ en
öfverhängande torr trädgren
gren och
gifwes äfven ǁ gifwes
man ǁ den resande
kan ǁ bär
911
Itineraria 5osa 1845_49.indd 911
21.8.2019 16:24:10
�Itineraria
betydligt ǁ en ~
wid ǁ emo[t]
men ǁ och
om den ej litar på sina hofvar, lägger sig ned på sin
buk och med framfötterna drager sig och sin ryttare
sakteligen utför berget. Om det wid sådana tillfällen
är klokast att låta hästen styra sig sjelf, så gifvas
deremot många lika stora faror, dem ryttaren endast
genom sin egen omtanke kan undwika. Bland de
☙ oräkneliga äfventyr, i hvilka min ❧ owana wid ridfärder och bristande omhugsan inledde mig under
den Chinesiska färden, will jag här omtala ett af de
mest wådliga. Under färden genom en tät skog mötte
oss ett af stormen afbrutet träd, som låg nedstjelpt
öfver wägen, men så högt ifrån marken, att min förridare endast behöfde luta sig något ned i sadeln, för
att komma fram under trädet. Ledd af hans föredöme
gjorde äfven jag en bugning och den så djup, att mitt
bröst kom att hvila emot sadelknappen. Olyckligtwis
råkade min häst wara betydligt1084 högre än förridarens, och emedan jag ej tagit denna omständighet i
betraktande, hände sig att min rygg kom att häfta
wid1085 trädet, hvarwid naturligtvis bröstet klämdes
emot sadelknappen. Jag kom wisserligen lyckligt igenom, men lifvet berodde dock här på mindre än en
☙ tum, och i alla fall ❧ aflopp min bröstklämma ej utan
menlig påföljd.
Ehuru ängslig, äfwentyrlig och mödosam äger
en sådan skogsresa derjemte äfwen sina ljusare sidor.
Låt oss t. ex. se, huru wårt kavalleri beter sig, då det
wid mörkrets inbrott finner sig nödsakadt att slå läger i en öde skog. Sedan hästarna äro afsadlade, eldbrasan antänd, grytor och thepannor upphängda, utbredas på marken så många sadeltäcken som
sällskapet äger och rundtomkring dem nedläggas
sjelfwa sadlarna i egenskap af stolar. På det dukade
bordet framför nu enhwar sina förråder, bland hvilka
naturligtwis prestens och guldsökarens äro de bästa,
men1086 litteratörens de sämsta. Sedan sätta sig skogens män gränsle på sadlarne och nu uppstår ett gästabud i äkta skogsmaner. Ost, brännwin och piroger,
the, bouillon och madera, fisk, kött, champagne och
912
Itineraria 5osa 1845_49.indd 912
21.8.2019 16:24:10
�Russia and Siberia –, Travel Reports
stört-/regn
☙
caviar, allt förtäres om hvartannat och med ❧ lika
god smak, ty det mål som nu intages, utgör både frukost, middag och qwällsward. Sedan hungern är stillad, sitta de gamla qwar wid bordet och dricka, ej såsom nutidens män, utan såsom det dracks i de gamla
kämparnas tider. Och wid det de dricka, ljusna efterhand deras fårade pannor och deras kinder skina rosenröda wid skenet af den högt upp i luften fladdrande brasan. Emellertid hafva några svärmande
ynglingar dragit sig afsides ifrån det bullersamma
dryckesbordet och qväda i all enslighet wemodsfulla
sånger. Manade af ynglingarnes föredöme uppstämma äfven de gamla en chorus och glädjen stiger nu
ända upp till skyarna. Ännu några glas och wi se den
ena efter den andra sjunka ned emot ett träd, en tufva
eller stubbe. Så ligga nu skogens män kringströdda på
☙ den fuktiga marken, och så ❧ stark är winets makt
att ingen äger den ringaste känning af det sqvalande
störtregn1087, som natten om besköljer hans lemmar.
Ett så beskaffadt äfventyr tilldrog sig, om jag ej
missminner mig, tvenne dagar efter wår afresa ifrån
den Schadatska kosak-förposten. På den tredje fortsattes resan i regn och rusk genom en bygd, som företrädeswis kallades den svarta skogen. Öfwerhufvud indela Sibiriens infödingar all skog uti svart och
hvit, hvilken indelning ofta äfven tillämpas på jorden, wattnet, fåglarna i luften, fiskarna i hafvet och
snart sagdt alla föremål i naturen. Med dessa benämningar afses icke blott föremålens färg och utseende,
utan äfven deras inre beskaffenhet, och af sådan anledning indelas till och med Gudar och menniskor i
svarta och hvita. Tillämpad på skogen tillkännagif☙ ver benämningen svart ❧ alla slags barrträd, då
der[e]mot med hwit skog betecknas så väl björken
som andra löfträd. Ordet swart klingar wäl nog sträft
såsom ett epithet för den gröna skogen, men icke
dessto mindre gjorde den skog, hvarest vi nu befunno oss, fullt skäl för sitt namn, ehuru den bestod af
ett trädslag, som torde benämnas den hvita eller
913
Itineraria 5osa 1845_49.indd 913
21.8.2019 16:24:11
�Itineraria
dunkel ǁ dunkelhet
stigar ǁ spång
Bulletin: ”Einige von den Herren, die einen etwas grössern
Umfang hatten …”
knän ǁ ben
stiga upp ǁ uppstiga
Castrén calls his horse rosinante after Rocinante in Miguel de Cervantes Saavedra’s
(1547–1616) novel Don Quijote.
He also refers to Don Quijote
elsewhere in his travel notes
and letters in 1847. See p. 1224–
1225. On 5/17 March 1846, he
had asked Rabbe to send Don
Quijote to him. See also Castrén’s letters to A.J. Sjögren, on
22 Feb./6 March and 5/17 Aug.
1847 in the volume of letters in
this series. (TS)
mina […] förut ǁ jag förrut
hufvud-/stupa
silfvergranen (R[yska] пихта). Det är likwäl möjligt
att skogens dunkel1088 för det närwarande till en del
äfven härrörde af de tjocka dimmor, hvilka liksom
rökmoln höjde sig upp ifrån bergen och förmörkade
hela athmosferen. Detta dunkel ökades ytterligare
derigenom, att i den svarta skogen ej fanns någon
uthuggen wäg, utan endast några smala, i kors och
twärs löpande stigar1089, hvilka beskuggades af lummiga träd. Emellan dessa träd war passagen så trång,
att karawanen med största möda slog sig derigenom.
☙ Några bland ❧ de andliga herrarne, hvilka i colossala dimensioner ej sällan taga öfwerwigt af lekmän,
nödgades till och med för det trånga utrymmets skull
lemna sina hästar och pustande fortsätta resan till
fots.1090 Uttröttad af den beswärliga ridten gjorde
äfwen jag ett försök att för omwexlings skull anställa
en fotwandring, men fann härwid mina knän1091 så
illa medfarna, att jag knappt kunde röra mig ur stället. Det war således nödwändigt att åter stiga1092 upp
i sadeln, men denna uppstigning för sig gick så långsamt, att karavanen under tiden hann komma mig ur
sigte. Nu fogade äfwen missödet att den lilla stig,
hvarpå jag framred, i en handwändning förswann
liksom genom ett trolleri. Häröfwer blef min rosinante1093 så bestört, att den utan all besinning börja☙ de ränna ❧ in i den djupa skogen. Det bar af i skenande streck, och om mina1094 knän ofta förut fått
pröfva styrkan af de Sajanska granarna så war jag nu
i fara att krossa alla leder och lemmar. Mon om att
åtminstone rädda mina ögon betäckte jag dem med
min högra hand och sökte, så widt möjligt, hejda hästen med den venstra. Troligen skulle dock mina bemödanden hafva förblifvit fruktlösa, om ej händelsen fört i min wäg en göl, hvarwid hästen så tvert
afstadnade att jag hufvudstupa1095 nedföll i gyttjan.
Knappt uppstigen i sadeln hörde jag min häst utbrista i ett gällt gnäggande, och nu bar det åter af i en
annan direction, men med allt samma fart och under
en oafbruten bastonade. Det räckte lyckligtwis ej
914
Itineraria 5osa 1845_49.indd 914
21.8.2019 16:24:11
�Russia and Siberia –, Travel Reports
☙
länge, förrän hästen åter ❧ hejdade sitt lopp, och då
jag nu omsider fick tid att se mig omkring, så warseblef jag tätt framför mig en del af karavanen och på
ett litet afstånd twenne guldwaskerier.
Det behöfwer knappt nämnas, att alla de andliga och många werldsliga herrar qvarstadnade i vaskerierna för att vårda sina sår. Då de mina wid en
anställd besigtning ej befunnos wara af någon alltför
farlig beskaffenhet, så lät jag endast torka mina kläder under natten och fortsatte följande dagen min
resa i sällskap med några kosaker och guldsökare.
Wår wäg gick nu till en början öfver berget Tschókur,
som tillwunnit sig en widsträckt ryktbarhet genom
fruktanswärda bråddjup. Efter att utan synnerliga
☙ olyckshändelser hafwa passerat dessa bråddjup, ❧
uppnådde1096 wi mot aftonen Amyl-floden och fortsatte nu wår resa uppför dess stränder. Här satte
hwarken granarna eller bergen något hinder i wägen för wår resa, men guldsökarne höllo dock detta
wägastycke för det allraswåraste, emedan man här
måste arbeta sig fram öfver ett ojemt stenhölster1097
och oupphörligt sväfvade i fara att ifrån de hvassa
klippkanterna nedstörta i floden. Ehuru steril stranden war, tyckte jag mig dock på något ställe warseblifwa spår af en gammal wäg, hvilken förmodligen
warit banad af Matorerne. Ty enligt hwad traditionen förmäler, uppehöllo sig fordomtima wid Amyl
talrika Mator-familjer, hvilka än jagade i bergsbygden, än åter bedrefvo fiskafänge i floden. Nu har detta slägte allaredan försvunnit, och den resande mö☙ ter ❧ wid1098 Amyl för det närwarande endast några
ömkliga balaganer, af1099 hö eller näfwer, hvilka
höstetiden bebos af Ryska fiskare, men om sommaren stå öde och om wåren till större delen bortsopas
af flodwattnet. Undantagswis fann jag dock tre af de
nämnda balaganerna upptagna af kosaker, hvilka
blifvit posterade wid Amyl för att hafwa ett waksamt öga öfver de talrika förrymmare, hvilka nästan
alldagligen aflägsna sig ifrån guldvaskerierna.
uppnådde ǁ kommo
sten-/hölster
wid ǁ me
af ǁ hvilka
915
Itineraria 5osa 1845_49.indd 915
21.8.2019 16:24:11
�Itineraria
styrde […] med ǁ kastade sig en
af mina följeslagare med raskt
m[od]
starka ǁ häft[iga]
Komna öfwer berget Tschókur hamnade wi
innan kort uti en af de omförmäldta kosak-balaganerna. Här tillställdes, såsom wanligt, en serenad om
aftonen, men wid dagens gryning sadlades åter hästarne och karavanen satte sig i rörelse. Af de många
korstecken, som mina rättrogna reskamrater gjorde
☙ wid afresan, kunde jag ❧ med lätthet sluta att de
wäntade sig en svår dag, kanske i följe af det sqvalande regnet, kanske äfven för den svåra wägens
skull och troligen mest af den anledning, att karavanen under dagens lopp måste bana sig twenne gånger öfver floden Amyl, som ansågs wara mycket farlig
både för sitt strida lopp och djupa watten. Sistnämnda fruktan hade till den grad betagit några guldsökare, att de vid första öfwerfartsstället alldeles icke wågade sig i wattnet, utan beslöto att hellre göra en
liten omwäg och låta ro sig öfver floden med en båt.
Emellertid styrde1100 en af mina följeslagare sin häst
med raskt mod ned i floden, jag följde honom i spåren och landade lyckligt på motsatta stranden. Ge☙ nom denna be❧drift blef jag skilld ifrån guldsökare-karavanen och fortsatte nu min resa i sällskap
med twenne kosaker, hvilka ifrån sjelfva begynnelsen blifvit bestämda till mina drabanter. De tvenne
kosakerna woro raska och modiga män, hvilka rusade fram öfver skrofliga klippor med en sådan lätthet,
såsom hade de ridit på en öppen landsväg. Wisserligen bar det ofta öfwerända så wäl för dem såsom för
mig, men wid dessa kullerbyttor ledo dock hästarne
större skada än deras ryttare. Och de skråmor, som
föllo på min lott, fördrog [jag] med wida större lugn,
än den kalla nordanwinden och det starka1101 regnet.
Det war i sjelfwa werket den hårda wäderleken, som
äfven förmådde kosakerna att skynda på, ty de woro
högst angelägna att åtminstone för natten få sig tak
☙ öfwer hufvudet. Häri lyckades de ❧ äfven enligt sin
önskan, ty ännu före mörkrets inbrott anlände wi till
Nikolajewsk, som är ett af de förnämsta guldvaskerierna i Amylska systemet.
916
Itineraria 5osa 1845_49.indd 916
21.8.2019 16:24:11
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Det hade warit min afsigt att utan uppehåll
fortsätta min resa ifrån Nikolajewsk, men här mötte
mig den obehaglighet att guldsökarne wägrade
gifwa mig skjuts, under förewändning att de med
lärda resande ej hade något att skaffa. Sålunda ur
stånd att komma från stället nödgades jag qwarstadna i guldvaskeriet under1102 wäntan på den af mig
öfwergifna karavanen, hvari befunno sig några inflytelserika personer och bland deras1103 antal sjelfwa den Minusinska kretschefen. Genom hans1104
bemedling lyckades det mig omsider att efter tre da☙ gars wäntan erhålla ett nö❧digt antal hästar och en
Tatarisk wägwisare, som enligt egen försäkran tillbragt större delen af sitt lif hos Sojoterne. Jag anförtrodde mig helt och hållet åt denne mannens ledning
och styrde min kosa Amyl-floden uppföre genom
wäglösa, oländiga och obebodda nejder. Efter en
dagsresa anlände jag till mynningen af floden
Irtsuk1105, belägen endast tre dagsresor ifrån den
Swarta sjön (Kara köl), hwadan Amyl tager sitt ursprung1106. Lemnande denna flod åt höger fortsatte
jag nu min resa uppför1107 stranden af Irtsuk, som
beredde åt mig och min lilla karavan ett svårt dagswerke. Här fanns ej tecken till wäg, marken war
uppfylld med bottenlösa källsprång och så starkt
skogbewäxt, att man än måste bryta1108 sig fram
☙ med yxa, än åter wada ❧ uppför den strida och steniga flodfåran. Många wådliga äfwentyr tillstötte oss
under loppet af denna dag, men wid aftonens inbrott
befunno sig likwäl alla helbregda på spetsen af de
Sajanska bergen eller den så kallade Ural.1109
Kasta wi härifrån en blick omkring oss, så se
wi på1110 alla håll en wild skogsbygd, genomskuren
af talrika floder, hvilka åtföljas af betydliga bergsgrenar1111, löpande ut ifrån den Sajanska kedjan.
Sjelfwa denna kedja delar sig wid Svarta sjön i twenne grenar1112 eller Uraler. Den ena och såsom det
tyckes större grenen fortlöper i öster och vester, men
den andra gör wid Svarta sjön en böjning åt norr och
under ǁ och
deras antal ǁ dem
hans ǁ den
The River Urten-Suk, flowing
into the River Amyl from the
right 228 km from its mouth, at
N53°1′11″ E94°21′40″. (TS)
Lake Kara Köl where the River Amyl begins is at N52°49′14″
E94°7′14″. (TS)
uppför ǁ längs
bryta ǁ bana
The mountains on the Russian-Chinese border, at present
the internal Russian border of
the Tuva Republic. Its highest
points are over 1,700 m above
sea level. Castrén reached it at
ca. N52°56′ E94°25′. (TS)
på ǁ en
bergs-/grenar
grenar […] Uraler ǁ grenar, bildande tvenne Uraler
917
Itineraria 5osa 1845_49.indd 917
21.8.2019 16:24:11
�Itineraria
Bulletin: Kóder…
eller ‖ och
The mountain tops called Kader, Korom, Kobur, Kyrka and
Toros Taskyl belong to a highland area in the Sajan Mountains. Лисовскiй 1894. (TS)
In Morgonbladet “Forts. härnäst” from the mscr, but there
is no continuation. However,
see Castrén 1848b: 317–320;
1848a; 1848g and the diary
notes beginning from p. 1367.
The mscr in SKSA A721 is a
notebook of 56 pages of ca.
15 x 22.5 cm. It has the pencil-written title: Till Assess[or]
Rabbe. This is followed by the
title Rese-anteckningar. This
travel report does not belong
together with the ones numbered I and II. Castrén sent it
to Sjögren from Irkutsk on
12/24 August 1848. The report
was published in Morgonbladet
99/1848 and 5, 7, 8/1849 (28 Dec.
1848, 18, 25, 29 Jan. 1849) and
Castrén 1855: 387–409. It appeared in German in the Bulletin of the Academy of Sciences
in St Petersburg. Castrén 1848i;
1848–1849. Cf. from p. 1482 on.
It is uncertain if this number is
in Castrén’s own hand.
The governorate centre on the
River Angara west of Lake Bajkal at N52°16′24″ E104°17′3″.
The Cossack fort of Irkutsk
was founded in 1661 and it
was awarded the privileges of
a town in 1686. The Governorate of Irkutsk was founded
in 1764. In Castrén’s time Irkutsk had ca. 14,000 inhabitants and it was also an industrial centre. Статистическiя таблицы: 14; Губернии
wänder sig derpå äfwen åt öster. Det är på denna
gren, wi ❧ nu ega wår ståndpunkt, och tätt inwid
wår sida reser sig den skyhöga, snöomhöljda
bergstoppen Káder-taskyl1113. På något afstånd warseblifwa wi flere andra lika höga och med stora snömassor betäckta bergstoppar eller1114 taskyler, såsom
Korom-, Kyrky, Kodur-, Ala-taskyl m. m.1115 Om nästan alla bland dessa taskyler kan wår Tatariska följeslagare förtälja någon forntida sägen, men här wilja
wi endast anföra hans berättelse om Toros-taskyl,
hvilken utan tvifvel äger en historisk grund.
”Toros hette en Sojotisk man, som lefde för 200
år tillbaka och betalte skatt åt den Chinesiske Kejsaren. I afsigt att undandraga sig denna skatt beslöt
☙ Toros att flykta till ❧ Sibirien med sin hela slägt utgörande 35 personer. Häröfwer uppretade gåfwo sig
Sojoterne att förfölja sin[a] undanflyende landsmän.
Då Toros märkte att fienden stod honom bak hälarna, uppsteg han på den efter honom benämnda
Toros-taskyl och banade sig i största hast en wäg
uppför berget, som ännu skall wara synlig och af Tatarerne benämnes Toros’ wäg. Kommen på den
brantaste klippspets, radade Toros några stockar wid
klippans rand, fastband dem med starka remmar och
uppstapplade mot stockarna en hög af stora stenar.
Så snart de förföljande hunnit under klippan, afskar
Toros alla de remmar, som uppehöllo stockarna och
☙ stenhögen. Wid det nu timade stenregnet ❧ omkommo fienderna till sista man, men Toros och hans
slägt fortsatte lyckosamt sin wäg till Amyl, der de
sedan lefde i sämja och frid med Matorerne.”
Medan jag lyssnade på Tatarens berättelser,
hade oss ovetande ett digert åskmoln samlat sig öfver wåra hjessor. Plötsligt skrällde i luften ett slag,
så starkt att det colossala berget tycktes svigta under wåra fötter. Förskräckta rusade alla på sina hästar, och nu bar det af i fullt strek utför Ural in på det
Chinesiska området.
(Fortsättning härnäst)1116
☙
918
Itineraria 5osa 1845_49.indd 918
21.8.2019 16:24:11
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
23 [Reseberättelse I–II] (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/7af79148119f1370e025f33af999f9fe.pdf
a829dbfd7df339adaccb5c66622b0328
PDF Text
Text
Itineraria
Bulletin: Kóder…
eller ‖ och
The mountain tops called Kader, Korom, Kobur, Kyrka and
Toros Taskyl belong to a highland area in the Sajan Mountains. Лисовскiй 1894. (TS)
In Morgonbladet “Forts. härnäst” from the mscr, but there
is no continuation. However,
see Castrén 1848b: 317–320;
1848a; 1848g and the diary
notes beginning from p. 1367.
The mscr in SKSA A721 is a
notebook of 56 pages of ca.
15 x 22.5 cm. It has the pencil-written title: Till Assess[or]
Rabbe. This is followed by the
title Rese-anteckningar. This
travel report does not belong
together with the ones numbered I and II. Castrén sent it
to Sjögren from Irkutsk on
12/24 August 1848. The report
was published in Morgonbladet
99/1848 and 5, 7, 8/1849 (28 Dec.
1848, 18, 25, 29 Jan. 1849) and
Castrén 1855: 387–409. It appeared in German in the Bulletin of the Academy of Sciences
in St Petersburg. Castrén 1848i;
1848–1849. Cf. from p. 1482 on.
It is uncertain if this number is
in Castrén’s own hand.
The governorate centre on the
River Angara west of Lake Bajkal at N52°16′24″ E104°17′3″.
The Cossack fort of Irkutsk
was founded in 1661 and it
was awarded the privileges of
a town in 1686. The Governorate of Irkutsk was founded
in 1764. In Castrén’s time Irkutsk had ca. 14,000 inhabitants and it was also an industrial centre. Статистическiя таблицы: 14; Губернии
wänder sig derpå äfwen åt öster. Det är på denna
gren, wi ❧ nu ega wår ståndpunkt, och tätt inwid
wår sida reser sig den skyhöga, snöomhöljda
bergstoppen Káder-taskyl1113. På något afstånd warseblifwa wi flere andra lika höga och med stora snömassor betäckta bergstoppar eller1114 taskyler, såsom
Korom-, Kyrky, Kodur-, Ala-taskyl m. m.1115 Om nästan alla bland dessa taskyler kan wår Tatariska följeslagare förtälja någon forntida sägen, men här wilja
wi endast anföra hans berättelse om Toros-taskyl,
hvilken utan tvifvel äger en historisk grund.
”Toros hette en Sojotisk man, som lefde för 200
år tillbaka och betalte skatt åt den Chinesiske Kejsaren. I afsigt att undandraga sig denna skatt beslöt
☙ Toros att flykta till ❧ Sibirien med sin hela slägt utgörande 35 personer. Häröfwer uppretade gåfwo sig
Sojoterne att förfölja sin[a] undanflyende landsmän.
Då Toros märkte att fienden stod honom bak hälarna, uppsteg han på den efter honom benämnda
Toros-taskyl och banade sig i största hast en wäg
uppför berget, som ännu skall wara synlig och af Tatarerne benämnes Toros’ wäg. Kommen på den
brantaste klippspets, radade Toros några stockar wid
klippans rand, fastband dem med starka remmar och
uppstapplade mot stockarna en hög af stora stenar.
Så snart de förföljande hunnit under klippan, afskar
Toros alla de remmar, som uppehöllo stockarna och
☙ stenhögen. Wid det nu timade stenregnet ❧ omkommo fienderna till sista man, men Toros och hans
slägt fortsatte lyckosamt sin wäg till Amyl, der de
sedan lefde i sämja och frid med Matorerne.”
Medan jag lyssnade på Tatarens berättelser,
hade oss ovetande ett digert åskmoln samlat sig öfver wåra hjessor. Plötsligt skrällde i luften ett slag,
så starkt att det colossala berget tycktes svigta under wåra fötter. Förskräckta rusade alla på sina hästar, och nu bar det af i fullt strek utför Ural in på det
Chinesiska området.
(Fortsättning härnäst)1116
☙
918
Itineraria 5osa 1845_49.indd 918
21.8.2019 16:24:11
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Российской империи: 112;
Дулов & al. 2008.
Reinhold Ferdinand Sahlberg had travelled in the same
region in 1842 until he left Irkutsk for the west in January
1843. Sahlberg 2007: 346–433
(TS)
Solen höll just på att kasta sina sista aftonstrålar öfver de guldfärgade kyrktornen i Irkutsk1119, då jag
den 1. Mars [g. st.] ilade ut ifrån staden med ett1120
spann af tre snabba posthästar1121. Wid min ankomst
till Bajkalska tullen twingade mig wakten att göra
en half timmas uppehåll, hvarunder skymningen
redan inbröt, och då jag omsider nådde Angara,
kunde ögat icke urskilja annat än de dunkla konturerna af flodens berguppfyllda stränder. Ur stånd att
göra några rese-iaktagelser1122 under färden på den
frejdade Angara-strömmen, lyssnade jag till tidsför☙ drif på min formans ❧ muntra sånger och monologer. Det dröjde ej länge förrän jag anlände till närmaste station och ännu långt före midnatten hade
jag tillryggalaggt de 60 verst, som utgöra afståndet
ifrån Irkutsk till Bajkal.1123
Ehuru det på de wanliga poststationerna sällan kan blifva fråga om någon nattro, ansåg jag likwäl för rådligt att afbida morgonen i en station-stuga, förrän jag begaf mig ut på det Bajkalska
”hafvet”.lxxxiv 1124 En f.d. Polsk Öfwerste hade den
artigheten att underhålla mig en stor del af natten1125 med sannfärdiga1126 berättelser om sina
“Ist diese Herleitung richtig, so
liegen die beiden Mongolischen
Wörter
bajan „reich“, und
[correctly
] ghool,
„Fluss“ der Etymologie zu Grunde Bei S a n a n g S e t s e n,
Geschichte der Ostmongolen
u. s. w. S. 86 u. sonst heisst der
See
baighal muren
(Strom).”
III1118
Rese-anteningar.1117
24
☙ ❧
ett […] tre ǁ tre
post-/hästar
rese-iaktagelser […] färden ‖ rese-iaktagelser
The Angara runs from Lake
Bajkal to the Enisej. Its mouth
in the Bajkal is at N51°52′22″
E104°49′15″. (TS)
In Castrén 1848i: 302 there is a
further note here by the translator (Anton Schiefner?):
The History of the Eastern Mongols by Sanang Setsen
(Secen Sagang) written in 1662
and published with a German
translation by I.J. Schmidt in
St Petersburg in 1829. Ssanang
1829: 299. (TS – JJ)
natten ǁ den
sannfärdiga berättelser ǁ berättelser
lxxxiv. I dagligt tal förekommer Bajkal mest under benämningen af haf, Russ. море, Bur[ätiska] talai. Ordet
Bajkal är af Mongolisk härkomst och betyder vi vocis den
rika floden.
919
Itineraria 5osa 1845_49.indd 919
21.8.2019 16:24:11
�Itineraria
getskinns-/tröja
betäckte ǁ ~ ännu
The largest indigenous ethnic group of the Lake Bajkal
region both in Castrén’s time
and today. The Buryats speak
a Mongolian language. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.
html#Buryat (TS)
The Evenki, speaking a Turkic
language. Unesco Red Book,
http://www.helsinki.fi/~tasalmin/
nasia_report.html#Evenki. (TS)
The town of Kjaxta (Ru.)/Hjaagta (Bur.)/Hiagt (Mong.) is situated at the present-day RussianMongolian border at N50°21′19″
E106°27′0″. Until 1858, the town
of Trojckosavsk and the border
station of Kjaxta were the only
places where trade between
China and Russia was allowed.
It faced the Chinese trading
site of Majmačin on the opposite side of the border. Старцев 2009. R.F. Sahlberg visited
Kjaxta in December 1842. Sahlberg 2007: 416–422. (TS)
Verxneudinsk, originally called
Udinsk, present-day UlanUdè, where the River Udè
(Burj.)/Uda (Ru.) flows into
the River Selenga at N51°49′29″
E107°34′58″. It was founded in
1666 as a Cossack fortress and
before long became a leading centre of Russian-Chinese
trade. Паликова 2009. (TS)
dueller och öfriga bedrifter – en artighet för hwilken han dock småningom började fordra af mig en
☙ wedergällning i re❧da peningar. Att öfwersten
werkligen war i behof af en allmosa, derom wittnade mera än tillräckligt hans utslitna getskinns[-]tröja1127, men på mig gjorde likwäl denna anhållan ett
så obehagligt intryck, att jag innan kort lät förespänna hästarna och ännu före solens uppgång fortsatte min resa.
Skymningen och en tjock dimma betäckte1128
både hafvet och Angara-floden. Morgonen war i
början lugn, men wid solens uppgång hof sig en
häftig östanwind, som jagade hvirflande snömoln
utmed det smala hafwet. Förjäfwes skärpte jag min
blick för att mäta höjden af de berg, hvilka sades
fortlöpa å ömse sidor om hafwet; jag kunde i det
häftiga yrwädret med möda skönja den branta
☙ klippvägg, wid hvars sida wägen framskred. Min ❧
skjutskarl förtäljde emellertid att bergen både norr
och söder om Bajkal på en klar och wacker dag äro
lätta att öfverskåda från hvarje punkt af hafvet, men
att ögat åt öster ej träffar något mål. Om strändernas beskaffenhet yttrade han för öfrigt, att de rundt
omkring hela Bajkal bestodo af skrofliga, klippuppfyllda berg. Med anledning häraf sade han det för
Ryska Colonister ej hafwa warit möjligt att få ett
stadigt fotfäste wid hafwets stränder, hvilka derföre
nästan öfwerallt woro lemnade till pris åt Buräter1129 och wilda Tungus-slägter1130. Så otillgängliga
äro i sjelfva werket de Bajkalska stränderna att man
allt intill denna dag ej förmått bana en sommar-wäg
ifrån Irkutsk till Kjachta1131 och Werchneudinsk1132, i
följe hvaraf både posten och alla resande, som ej
☙ wåga anförtro sig åt det stor❧miga hafvet, som
sommaren nödgas bana sig fram hela sju stationer
med ridhästar. Wintertiden kan man deremot icke
önska sig någon bättre wäg än den som ifrån Irkutsk leder öfver Bajkal till Werchneudinsk. De
oupphörliga stormarna bortsopa nästan all snö från
920
Itineraria 5osa 1845_49.indd 920
21.8.2019 16:24:11
�Russia and Siberia –, Travel Reports
hafvet och på den glatta isen framskrider färden
med beundranswärd snabbhet. Ehuru owädret gjorde något uppehåll i min resa, hade jag likwäl under
loppet af fyra timmar sett mig förflyttad ifrån den
ena stranden af hafwet1133 till den andra, och hela
min Bajkalska resa, belöpande sig till 130 verst,
medtog knappt tio timmars tid.
I och med detsamma jag lemnat de Bajkalska
omgifningarna bakom ryggen, antog landet ett wida
gladare utseende. Bergen hade wäl ännu icke
förswunnit, men de förekommo mig nu mindre
☙ dystra ❧ och skrofliga än wid stränderna af Bajkal.
Dessutom utbredde sig öfwerallt större och smärre
slätter, och på dem sågos talrika byar, hvilka genom
sin välmåga buro wittne om landets fruktbarhet.
Wid den allmänna farwägen bestodo inwånarne af
idel Ryssar, men på sidorna sades den Burätiska befolkningen wara wida öfwerwägande. Tunguser och
Sojoter funnos alldeles icke i denna nejd.
Om äldre, förswunna folkslag ägde man
ännu1134 här inga mundtliga berättelser, men ur
skriftliga urkunder inhemtas att den Mongoliska
befolkningen, ehuru redan i urminnes tider bosatt
på orten, likwäl icke warit det1135 Bajkalska landets
äldsta innewånare. Det uppgifwes att den första
Mongoliska colonie, som under anförande af Burtutschino1136 anlände till den ”stora floden Bajkal”, i
☙ dess ❧ närhet träffade ett folk, som benämnes
Bite1137. Min källa lemnar ingen widare upplysning
om det nyssnämnda folket, men många både lärda
och olärda Buräter har jag hört yttra den förmodan
att ifrågawarande Bite torde warit Kirgiser d. ä. en
Turkisk stam.lxxxv 1138 Namnet1139 Bite har wäl redan förswunnit ur folkets minne, men att Kirgiserne
före Mongolernes ankomst warit boende i landet, är
hafwet ǁ Ba[jkal]
ännu här ǁ här på orten
det […] landets ǁ landets
Bulletin: Burte tschino
Borte-Čino (“ash-grey wolf”)
together with his wife XoMaral (‘light chestnut doe’)
were the mythical ancestors of
the Mongols, first mentioned
in a chronicle from 13th century. Неклюдов 1987a; Елисеева
2001–2016: Борте-Чино (http://
mifolog.ru/mythology/item/f00/
s00/e0000857/index.shtml). (TS)
Castrén originally placed the
next footnote here.
Castrén refers in his footnote
to Klaproth 1823.
In Castrén 1848i: 304, the
translator added his note
here: “Hiemit vergleiche man
S a n a n g S e t s e n a. a. O.
und dazu die Anmerkungen
von J. J. Schmidt, wie auch des
Letztern „Forschungen u. s. w.“
S. 33 folg. u. S. 70.” He refers
to Isaac Jacob Schmidt (1779–
1847), a scholar specialized
in the Mongolian and Tibetan languages. Deutsche biographische Enzyklopädie 9: 43
[Schmidt, Isaak Jakob] (TS)
Cf. the mscr fragment KK Coll
539.26.19, see p. 941–943.
lxxxv. Såsom bekannt är, har man welat tillämpa detta
namn, som äfven läses Bida, på Mongolerne, se Klaproth,
Asia polyglotta pagg. 258 etc.
921
Itineraria 5osa 1845_49.indd 921
21.8.2019 16:24:11
�Itineraria
stenkummel ǁ jordkum[mel]
Khirigsuur, cf. p. 1499.
stammar ǁ folkslag
It is unclear which river Castrén meant. There are several
rivers called Xasuj-Jaxa in Russia, but they all belong to the
catchment area of the Obˈ. (TS)
The River Purja runs to an
artificial lake at N55°58′34″
E103°9′38″ and from there onward to the River Angara. (TS)
The River Aga runs into the River Onon at N51°31′51″ E115°50′8″.
The Onon belongs to the catchment of the River Amur. (TS)
The River Karenga runs into
the iver Vitim at N54°27′41″
E116°31′1″. They belong to the
catchment of the River Lena.
(TS)
Castrén meant the River Janga,
a tributary of the River Kan in
the catchment of the Enisej. (TS)
The River Garga to the Barguzin, see p. 1487.
Selenginsk is situated northwest of Verxneudinsk (UlanUdè) at N52°0′0″ E106°51′55″.
(TS)
–25° C.
blottställda ǁ utsatta
nämnda ǁ sådan[a]
–35–50° C.
några […] dröjsmål ǁ dröjs[mål]
wid ǁ uti
The village of Gusinoe ozero is at the south-western end
of a lake of the same name at
N51°7′1″ E106°16′6″. (TS)
Below, Castrén applies throughout the concepts of the Christian
church to a Tibetan Buddhist
temple and the Tibetan Buddhist system of philosophy.
Despite the predominant position of the Buddhist religion
åtminstone wid Selenga en allmänt gängse tradition. De talrika stenkummel1140 eller kurganer, hvilka förekomma på den Selenginska steppen, tillskrifvas uttryckligen Kirgiserne och benämnas äfven på
sina ställen, i synnerhet vester om Selenga Krigit-ür
d. ä. Kirgisbon eller boningar.1141 Låt äfwen wara att
ifrågawarande minnesmärken i sjelfwa werket icke
☙ äro af Kirgisisk upp❧rinnelse, så qwarstå dock till
stöd för traditionen många ifrån Turkiskan lånade
ortsnamn, t.ex Kuda, Kudaj, Kudarej (af stammen
Kudaj, Gud), Tura, en benämning på många berg
och floder, som bewisligen är af Turkisk härkomst
o. s. v.
Utrymmet tillåter mig ej att här omtala alla de
mundtliga och skriftliga berättelser, hvilka blifvit
mig meddelade af Buräterne till upplysande af de
folkrörelser, som i forntiden ägt rum uti den Bajkalska nejden. I förbigående will jag endast anmärka, att man hos Buräterne ej finner några egendomliga traditioner om Tschuderne, utan alla deras
berättelser om detta ryktbara fornfolk äro lånade af
landets Ryska befolkning. Öfwerhufvud är det i nejderna af Bajkal ganska svårt att uppvisa spår af några andra folkslag, än Turkar, Mongoler och Tungu☙ ser. En mängd ortsnamn tyckes likwäl ❧ antyda, att
äfwen Finska och Samojediska stammar1142 i en
aflägsen forntid warit här hemmastadda. Dessa
ortsnamn äga wäl icke alltid någon betydelse, men
deras ljudbygnad och i synnerhet den omständighet,
att samma namn tillika förekomma innom de af Finska och Samojediska folkslag bebodda områden, berättiga mig till att förmoda dem wara af ett
Finskt-Samojediskt ursprung. Sådana ortsnamn äro
bland andra: Uda (Sam[ojediska] hand, arm), Ut,
Konda, Bachta l. Bochta, Chasui1143 (Sam. torr), Narym (Ostj[akiska] kärr), Purja1144, Aga1145, Selenga,
Karenga1146, Janga1147, Karga1148 o. s. v.
Efter denna korta utflygt återkommer jag till
min resa, som ifrån stränderna af Bajkal utan
922
Itineraria 5osa 1845_49.indd 922
21.8.2019 16:24:11
�Russia and Siberia –, Travel Reports
མཁན་པོ
་ཚང
་ཆང
uppehåll fortgick till Werchneudinsk och derifrån
uppför floden Selenga till den lilla staden Selen☙ ginsk.1149 ❧ I nejden af sistnämnda stad öfwerraskades jag d. 4 Mars helt oförmodadt af bar mark och
dammande landswägar. Boskapen betade på stepperna och herdarna redo af och an för att upprätthålla ordning i sin fyrfota här, som bestod af hästar,
kor, får, getter och kameler. Mycket liknade sig till
wår, men gräset war ännu grått, fönsterrutorna
frusna och thermometern förkunnade –20° R1150.
Såsom man häraf kan sluta, hade just icke den öfverdrifna wärmen warit drifvornas bane, utan bristen
på snö sades härröra af steppernas egen saltartade
natur å ena sidan och deras skoglösa, för stormwindar blottställda1151 beskaffenhet å den andra. Af
nämnda1152 orsaker finnes till och med i midwintern
alls ingen snö i Kjachta och på många andra orter
bakom Bajkal, der kölden ofta uppgår till
30–40° R1153. Landtmannen sätter ett högt wärde på
☙ en sådan local, emedan han här kan walla ❧ sina
hjordar hela året om på stepperna och följakteligen
har föga omak med höbergningen; men för hvar och
en annan wore twifvelsutan en snöbetäckt mark
wida kärare än de askgrå stepperna med sina stormande windar och sin yrande flygsand. Åtminstone
kände jag mig rätt illa till mods, då nödvändigheten
tvingade mig att ifrån Selenginsk fortsätta resan
med sommar-equipage, och jag ansåg det för en
werklig lycka att efter en resa af 30 verst få anledning till några1154 dagars dröjsmål wid1155 den Gusino-oserska1156 Burät-kyrkan1157. Då denna kyrka
eller datsan1158 står under uppsigt af sjelfva den
Burätiska Erkebiskopen (Bandida Chamba)1159,
tor[de] det ej wara öfwerflödigt, att wi egna densamma några ögonblicks uppmärksamhet.1160
☙
Den Gusino-oserska datsanen1161 äger ❧ ett
ganska fördelaktigt läge, der den reser sig wid stranden af en widsträckt insjö (Gusinoje osero) på en
stepp, som begränsas af wackra höjder. Kyrkan
among the Buryats and its efforts to efface the older shamanistic myths, the traditions
could survive by adopting external forms from Buddhism
and blending with it. The Tibetan Buddhist system of beliefs, therefore, owes a great
deal to the earlier shamanistic
traditions of Mongolia. Hoffmann 1967 passim; Heissig
1980: 3, 6–23, 43; Tucci – Heissig 1970: 338–347; Жуковская
1987. (TS)
The datsan is a Tibetan Buddhist
monastery and educational institution. See Галданова & al.
1983: 34–45 on the datsan as a
building p. 45–64. (TS)
In Castrén 1848i: 305 there is the
translator’s footnote:
“Dieser Name ist aus einem
Sanskritwort und aus einem Tibetischen entstanden, nämlich
Candida aus Pandita und Chammkhanpo, was
ba aus
dem Sanskritworte Upâdhjâja
entspricht. Auch Datsang ist Tibetischen Ursprungs (
[correctly
], was die Mongolisch-Tibetischen Wörterbücher
durch
‘Versammlungsort’ wiedergeben.)”
The Xambo-Lama is the
director of a datsan, an older monk and teacher, and the
Pandito Xambo is, as Castrén
states, the head of all the datsans. At the time of Castrén’s
visit, the Pandito Xambo was
Šojbon Ešižamsuev, and his
residence was in fact at the
Gusinoe ozero (Tamčin) datsan. Wikipedia: Хамбо-лама,
https://ru.wiki pedia.org/wiki/
Хамбо-лама. (TS – JJ)
923
Itineraria 5osa 1845_49.indd 923
21.8.2019 16:24:11
�Itineraria
See also p. 1489–1493.
The datsan on Lake Gusinoe was founded in the 1740s
or 1750s and it was the centre
of Buryat Buddhism until the
1930s. Галданова & al. 1983: 21.
(TS)
hvilket ǁ som
hvälfver ǁ höf
mera ǁ ganska
Burxan is a Mongolic name for
a Buddha. Неклюдов 1987b.
(TS)
In Castrén 1848i: 306 Maider
(Maitreja). The Maitreja is a
future Buddha coming to the
earth to teach the real dharma.
Tcheuky Sèngué 2002: 95–96;
Мялль 1988a. (TS)
Meaning Shakyamuni (Castrén
1848i: 306: Çâkjamuni) or the
historical Buddha, Siddhārtha
Gautama. Tcheuky Sèngué
2002: 81; Мялль 1988b. (TS)
består af en ansenlig trädbygnad, som i likhet med
wåra korskyrkor är försedd med tvenne flyglar.
Både framför och bakom kyrkan finnes en liten utbygnad, af hvilka den främre bildar förstugan och
den baktill belägna sakristian. Ännu framför förstugan ser man ett tak, som hvilkar på en mängd pelare
och är försedd med talrika prydnader i Asiatisk
smak. Det sammanhänger med sjelfwa kyrktaket,
hvilket1162 liksom i wågor hvälfver1163 sig öfwer
kyrkans skillda afdelningar. Takets höjd är ganska
betydlig, då deremot wäggarna äro mera1164 låga.
Öfwerst på taket höjer sig ett betydligt antal större
och smärre bleckbeslagna torn, hvilka i solskenet
☙ omstråla ❧ datsanen med en Guda-glans. Taksparren löpa widt ut ifrån wäggen och hvila på en rad af
colonner, hvilka ej sträcka sig ända ned till marken,
utan stöda sig emot en med grundwalen jemnhög
brädgång, som ifrån yttre sidan omgifver hela kyrkan. Enligt hvad den oss beledsagande Laman uppgifver, pläga Presterne läsa böner på denna gång,
under det de i en långsam procession skrida omkring kyrkan.
Tätt inwid datsanen stå i en liten grupp ej
mindre än 16 smärre kapell (suma), somliga med
fyra, andra med åtta wäggar, alla försedda med små,
spetsiga torn, och liksom datsanen omgifna med
trädstaketer. I dessa kapell firas Gudstjenst wid wissa särskildta högtidligheter. Kapellen innehålla
böcker, målade och gjutna helgonbilder eller burcha☙ ner1165, ❧ gjorda offer, särskildta till den Buddhaiska Gudstjensten hörande redskap o. s. v. I ett af kapellen wisade man mig en med trädhäst förespänd
wagn, som sades wara bestämd till emottagande af
den Messias eller Maider1166, som efter Schigimuni1167 komma skall.
Efter att med en flyktig blick hafva öfverskådat de talrika kyrkbygnaderna, wilja wi nu med
Chamba-Lamas tillåtelse göra ett besök i sjelfwa
templet. Må wi ej fasa för de twenne lejonen, som
924
Itineraria 5osa 1845_49.indd 924
21.8.2019 16:24:11
�Russia and Siberia –, Travel Reports
står ǁ befinner
Prayer wheel, Bur. kürdün (kürden > kurden/hurden, ‘rotate’).
med widöppna gap bewaka ingången och synas
vara färdiga att rusa till anfall; – ”de äro”, försäkrar
oss wår Lama, ”gjorda af lera och tillfoga oss ingen
skada”. Komna in i kyrkans första afdelning: förstugan se wi wäggarna uppfyllda med svärd, panzar,
lejona-hudar, björn- warg- och filfras-skinn, hvilka
☙ blifwit upphängda till offer åt burchaner❧ne. Midt i
rummet står1168 en låda, hvilken är så inrättad att
den kan wridas omkring, hvarunder ett plinglande
ljud låter höra sig ur några wid lådan befintliga små
klockor. Denna låda kallas af Buräterne kurda1169
och säges wara uppfylld med mani1170 samt andra
böner, skrifna och omskrifna tusende sinom tusende
gånger. Hwar och en, som inträder i kyrkan, wrider
omkring kurdan och läser derunder sitt mani, genom hvilken handling själen enligt Presternes försäkran skall blifva renad ifrån synd.
Ifrån förstugan leder oss en smal gång genom
hela den egentliga kyrkan. Å ömse sidor om gången
se wi åtskilliga bänkrader, hvilka löpa utmed långsidan af kyrkan. Främst i hwardera raden stå några
med rödt kläde öfverdragna stolar, hvilka äro be☙ stämda för Chamba-Lama, Schiretü och an❧dra
högre uppsatta Prester, då deremot bänkarne under1171 Gudstjensten upptagas af det lägre Presterskapet.lxxxvi Kyrkan är inwändigt uppfylld med pelare; ifrån taket nedhänger en tallös mängd hvita och
gula sidenrimsor; på wäggarne ser man talrika målningar, föreställande särskildta burchaner; wid1172 de
twenne första bänkraderna ligga på bänkar och golf
pukor, trummor, pipor, flöjter, metallskifvor1173 och
andra skrällande instrumenter.1174 Midt på ljusa dagen herrskar i kyrkan en half skymning, ty fönstren
äro både små och det inträngande ljuset betages
dessutom af pelare, sidenrimsor m. m.1175
(JJ)
In Castrén 1848i: 306–307, the
translator has his footnote
here: “Darüber vergleiche man
den vierten Band dieses Bulletin’s S. 330 folg. Es ist die bekannte Formel Om mani padme hûm gemeint.” He refers
to Bibliothèque bouddhique ou
Index du Gandjour de Nartang,
composé sous la direction du Baron Schilling de Canstadt, read
at the Academy in November
1847.
Mani means ‘jewel’, an abbreviation of the mantra ‘om
mani padme hum’. It can mean
either this mantra, a stone on
which the same text is engraved or a prayer wheel with
the same mantra. (JJ)
under […] upptagas ǁ uppta[gas]
wid ǁ framför
metallskifvor ǁ 1. ~, <---> ǁ 2. ~,
koraller
On the most common musical instruments used in a Tibetan Buddhist ceremony and
the different ways of playing
them in different contexts, Tucci – Heissig 1970: 135–136; Keilhauer – Keilhauer 1985: 192; on
Tibetan Buddhist symbolism,
Hoffmann 1967: 54–65. (TS)
Various objects with a symbolic function in the temple, Tucci – Heissig 1970: 140 (Fig. 6).
(TS)
lxxxvi. För åhörarne finnas inga säten, utan de intaga
en stående ställning wid dörren antingen innan- eller
utanför kyrkan.
925
Itineraria 5osa 1845_49.indd 925
21.8.2019 16:24:11
�Itineraria
The music and way of playing
depend on the kind of liturgy
being performed and the kind
of deities for which its meant:
for peaceful deities it is played
softly and ‘in rageful manifestations’ more violently. Tucci – Heissig 1970: 135–136; Keilhauer – Keilhauer 1985: 192. (TS)
There are different liturgies depending on the different parts
of the tantra cycle. Tucci –
Heissig 1970: 137–139. (TS)
naturligtvis icke ǁ ej
Höger ǁ Wenster
Maitreja
Aryapalo. Tcheuky Sènguè
2002: 342. (TS)
Translator’s footnote in Castrén 1848i: 308:
“Was es mit dem Lama-Tschodba
für eine Bewandniss habe, ist
nicht leicht zu entscheiden, da
der Name nicht ganz genau
wiedergegeben zu sein scheint.
Arjabala ist nach dem Wörterverzeichniss Lishigurkhang, Blatt
206 aus Arjâvalokita, der unter
dem Namen Avalokiteçvara bekannter ist, corrumpirt. Naidan
ist das Tibetische
gnas-brtan, im Sanskrit Sthavira; s. B u r n o u f, Introduction à l’histoire du Buddhisme,
S. 289. Die Sechzehnzahl bezieht
sich auf die grossen Lehrer, die
nach, die nach dem Dahinscheiden Kâçjapa’s, des Nachfolgers
Çâkjamuni’s im Lehramte, als
Verkünder der Lehre nach den
verschiedensten Gegenden ziehen.”
གནས་བ ན
Wid wårt inträde i kyrkan sitta nära 40 Prester
på de två främsta bänkarna å ömse sidor om gång☙ en. De sitta der med korslagda armar och ben, ❧
klädda i ljusröda och gula talarer. De äro lika orörliga såsom sjelfva burchanerne, hvilkas lof de förkunna i en sång, som för ingen del kan kallas vacker,
men dock röjer en djupt religiös känsla. Enligt sin
melodie är denna sång icke egnad att på fridens
wingar höja mennisko-anden upp öfver jordens
dunstkrets; men att fylla syndarens hjerta med
ångest och bäfvan, att hos det svaga mennisko-barnet injaga fruktan för härarnes Gud1176, dertill synes
Lama-messan wara werksammare än till och med
en protestantisk lagpredikan.1177 Wi tala naturligtvis1178 icke om wåra egna känslor, men der står wid
dörren en fattig Burät, som tyckes skälfva i alla sina
lemmar och leder, under det han hör på sången.
Plötsligt dåna trumpeterna, det blåses i alla pipor
och basuner, metall-skifvorna slås tillsamman
☙ och ❧ det skräller till, liksom wore den yttersta
domen förhanden. Nu dignar den arma Buräten ned
på sitt anlete, och allt utwisar att han icke drifver en
conventionell lek med sina förtviflansfulla åtbörder,
utan känner sitt hjerta djupt skakadt af Zebaoths
mäktiga stämma.
Fördrista wi oss nu att genom den öppna ingången skrida till det allra heligaste eller sakristian,
så måste wi känna wårt öga mäktigt bländadt af
den himmelska glans, som strålar oss till möte. Här
äro icke allenast wäggarna uppfyllda med målade
burchaner, utan i fonden af sacristian står ett altare
belastadt med bilder af den blankaste messing och
somliga till och med förgyllda. Midt på altaret sitter
Presternas höga beskyddare (Laman Tschodbo) och
njuter af de rökoffer, som upptändas till hans ära.
Höger1179 om honom se wi en mindre bild, föreställande Maider1180 och wid hans sida wisar man oss
☙ ett helt palats, hvari bur❧chanen Arjabola1181 säges
sitta innesluten. På venstra sidan om altaret stå
926
Itineraria 5osa 1845_49.indd 926
21.8.2019 16:24:11
�Russia and Siberia –, Travel Reports
likaledes gjutna bilder af de sexton Naideng, af
Schigimuni och andra stora burchaner.1182 Framför
denna Guda-stat ses en spegel, och en mängd blanka messings-koppar, uppfyllda med heligt watten,
med säd och andra offer. På altarduken finnas dessutom många särskildta slag af offer, hvilka till större delen äro tillredda af smör och andra ätbara ingredienser.1183 Framför burchanerna brinna talrika
lampor och helig rökelse uppstiger ur offer[-]
charen1184.1185
För att lemna en omständligare beskrifning af
Lama-templet, dertill wore en exposition af sjelfwa
den Buddhaiska religions-läran1186 oundgängligen
nödvändig.1187 Men af fruktan att härigenom ledas
på afvägar wilja wi nu taga wårt afträde ifrån templet och följa wår ledsagare till Chamba-Lama, hvars
boning är belägen utanför det widsträckta trädsta☙ ketet, ❧ som skiljer samtliga kyrkbygnaderna ifrån
Presternas boningar. Dessa boningar bestå till större delen af låga, eländiga kojor, uppbygda i Burätisk styl. Ett lysande undantag gör likwäl Chamba-Lamas bostad, som äger en bättre architectyr och
består af twenne små etager. Chamba-Lama residerar sjelf på nedra bottnet och hans kabinet utgör en
kyrka i miniatyr. Här finnes ett altare, uppfyldt
med samma slags föremål, som wi redan anmärkt1188 uti sacristian. Framför altaret brinna
äfwen här talrika lampor och tid efter annan upptändes rökelse för burchanerna af de tillstädeswarande lägre Presterna.
Såsom sig bör, intager Chamba-Lama den
öfwersta platsen i rummet. Swept i en röd mantel
sitter han på en med rödt siden öfverdragen länstol1189 och blickar omkring sig så stolt som en Gud.
☙ På ett ❧ wördnadsfullt1190 afstånd ifrån honom stå
åtskilliga lägre Prestmän och lyssna med uppmärksamt öra till sin ärade förmans andraganden. Chamba-Lama är föga mäktig det Ryska språket och måste derföre låta alla sina tankar öfversättas för mig af
The footnote refers to Introduction à l’histoire du
Bouddhisme Indien (1844) by
the French Orientalist Eugène
Burnouf (1801–1852). Burnouf
was a pioneer of Iranistics.
Brockhaus Enzyklopädie 3: 511
[Burnouf, Eugène]. (TS – JJ)
There are different types of sacrifices depending of the content of the cult performed, but
edible ingredients are common
in them. Tucci – Heissig 1970:
141. (TS)
offer-/charen
Castrén bought some Buddhist
items and sold them later to
the Ethnographic Museum of
the Alexander University in
Helsinki. Lehtinen, I., 2017: 105,
134–139. (TS)
religions-/läran
Here Castrén reveals that he is
informed about the principles
of building a Tibetan Buddhist
temple according to the mandala picture of the world. Keilhauer – Keilhauer 1985: 180–
185. (TS)
anmärkt ǁ sett
län-/stol
wördnadsfullt ǁ wördnadswärdt
927
Itineraria 5osa 1845_49.indd 927
21.8.2019 16:24:11
�Itineraria
sina Prester ǁ de närwarande
This sentence was omitted in
Castrén 1848i, obviously because of censorship.
i […] antagit ǁ antagit
i […] wandel ǁ sedlighet
The Gančžur is a collection
of 12 writings attributed to
Siddhārtha Gautama himself
(Buddha Shakyamuni) and the
Dančžur contains 18 writings
by other authors of Mahayana Buddhism. Лепехов 2009a;
2009b; Галданова & al. 1983:
82. (TS)
hvad ǁ allt
kommer att ǁ skall
meddelade mig Chamban ǁ lät
Chamban meddela
The Dalai Lama was the religious and political leader of the
Tibetans. The 11th Dalai Lama
Khedup Gyatso (Mkhas-grubrgya-mtsho) reigned in Castrén’s time (1838 until 1856).
Despite losing political power
and living in exile since 1959,
the Dalai Lama still has considerable influence in Tibet
today. Tcheuky Sèngué 2002:
172; Maher 2005: 133; Norman
2005; Encyclopædia Britannica Micropædia 3: 854 [Dalai
Lama]. (TS)
en bland sina1191 Prester. Samtalet gäller den Buddhaiska religionens företräde framför alla andra religionsläror. Detta företräde grundar Chamba-Lama
på Buddhaismens höga ålder, rika litteratur och den
stränga sedlighet, som råder hos denna läras anhängare. Med mycken ifver och wältalighet söker
han ådagalägga, att åtminstone de Sabaikalska
Buräterne på närvarande tid äro högst illa betjenta
med Christendomen, alldenstund de icke förstå det
Ryska språket och ej äga någon möjlighet att komma till insigt af den Christna lärans föreskrifter.
Också1192 anser han det wara genom erfarenheten
nogsamt bekräftadt, att de Buräter, hvilka i1193 sed☙ nare tider antagit den ❧ Christna läran, försjunkit i
den djupaste osedlighet. Deremot yrkar han om
sina egna trosförwandter, att de med yttersta noggranhet iaktaga sin kyrkas föreskrifter och känna en
djup fasa för synden. Hwad särskildt clerici beträffar, så yttrar Chamba-Lama den öfvertygelse, att de
Buddhaiska Presterne både i kunskaper och i1194 sin
religiösa wandel wida öfverträffa de christna. ”Då af
en christen Prest”, utlåter sig Chamban, ”endast
fordras en ytlig kännedom af några evangelier och
epistlar, några psalmer och böner, så måste deremot
en Mongolisk Lama känna Gandshur, Dandshur1195
och många andra böcker, hvilka tillsamman utgöra
flere hundrade tomer. Dessa böcker läras hos oss på
Tibetanska språket, och hvad1196 som ur den föredrages wid gudstjensten, allt detta måste wåra
Prester känna utwändigt, emedan ingen bok får begagnas wid Gudstjenstens förrättande. Alldeles
oundgänglig är för en Buddhaisk Prest äfven en insigt i astronomien, medicinen, calliographien, bok☙ tryckeri-konsten, offer-tillredningen o. s. v. ❧ Derjemte måste hvar och en, som låter inwiga sig till det
andliga ståndet, göra ett edeligt löfte inför Presterne
att natt och dag hafva Gud i tankarne, att läsa mani,
att fasta, bedja och uppfylla budorden, hvilka för de
högre Presterna äro 253 till antalet.”
928
Itineraria 5osa 1845_49.indd 928
21.8.2019 16:24:11
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Så utbredde sig Chamba-Lama långt in på
aftonen öfver förträffligheten af sin Schigimunianska religionslära, men han berörde härwid endast
dess yttre föreskrifter och undvek med yttersta försigtighet allt som angick sjelfva dogmerna. Samma
försigtighet iaktog han äfven i alla medicinska och
astronomiska frågor. Deremot ordade han med
mycken frimodighet i historiska ämnen, anförde
många underbara berättelser och Dshingis-Chan,
förtäljde om den Chinesiska Kejsarens sten, som
skall hafva förespått att hvita Chanen kommer1197
☙ att eröfra det Chinesiska riket än❧da till Peking
o. s. v. Wid en tillfälligtvis wäckt fråga om Tibet lät
Chamba-Lama uppsöka ett gammalt manuscript af
en Burätisk Pilgrim, som omkring år 1770 gjort
wallfart till Dalaj Lama. Ur detta document meddelade1198 mig Chamban följande korta upplysningar:
”I Tibet finnas twenne andliga öfwerhufwuden: Dalaj Lama1199 och Bogdo
Bantschin1200, den förre boende i landskapet Dujba, den sednare i Sanba. Fordom innehade Dalaj Lama den högsta
både andliga och werldsliga makt öfver
hela Tibet, men sedan detta rike år 1713
råkat under Chinas herrawälde, har Dalaj Lama förlorat nästan hela sitt
werldsliga inflytande och är till och med
i kyrkliga ärender underordnad BogdoBantschin.lxxxvii 1201 ❧ Det oaktadt
njuter han ännu det största anseende i
Tibetanska Riket, emedan han är
☙
The Paṇchen Lama (or Paṇ’cen
bla ma, abbreviated from
Paṇdita Chan-po Lama), the
second-highest leader of the
Gelug Tibetan Buddhism after
the Dalai Lama. In Castrén’s
time (1781 until 1854), it was
the seventh Paṇchen Lama,
named with different spellings Lobzang Tenpai Nyima
or Blo-bzang-bstan-pa’i-nyima. Encyclopædia Britannica
Micropædia 9: 109 [Paṇchen
Lama]. (TS)
Change in the footnote:
inhemtat ur andra källor ǁ ur
andra källor inhemtat
Translator’s footnote in
Castrén 1848i: 310:
“Die Namen der beiden Tibetischen Landschaften sind durch
die Burjätische Aussprache ein
wenig entstellt. Die erstere
heisst
dbus und wird jetzt
Ui ausgesprochen, die Letztere
gtsang; Bantschin
aus dem Tibetischen
pan-tshhen, das seiner Seits wieder eine Zusammenziehung aus
„grosser Pandita“
ད ས
གཙང
པཎ་ཆེན
པ ིྜ་ཏ་ཆེན་པོ
ist.” (TS – JJ)
lxxxvii. Denna uppgift strider emot allt hvad jag inhemtat ur andra källor, hvilka angifva att Dalaj Lama är både
kyrkans och statens högsta öfverhufvud, ehuru han i politiskt hänseende står under ledning af tvenne Chinesiska
Generaler.
929
Itineraria 5osa 1845_49.indd 929
21.8.2019 16:24:11
�Itineraria
Potala Palace in Lhasa in Tibet, founded in the 7th century CE. Unesco World Heritage
Centre: Historic Ensemble of
the Potala Palace, Lhasa, http://
whc.unesco.org/en/list/707 .
kyrkans förnämsta helgon. Dalaj Lama
bebor ett palats, som består af 999 kamrar och är uppbygd[t] af rå sten ifrån
berget Budalan1202. På en half wersts afstånd ifrån palatset reser sig den ryktbara kyrkan Dshou1203, hvarifrån Budhaiska läran utbredt sig öfwer hela Tibet. I
denna kyrka församla sig wid nyåret
prester ifrån andra kyrkor och förrätta
andaktsöfningar under loppet af 21
dygn. Antalet af de församlade Presterne uppgår än till 18,000, än till 14–16,000.
Alla dessa Prester åtnjuta, så länge högtiden1204 warar, sitt underhåll ifrån
Da❧laj Lamas skattkammare, ty kyrkan
Dshou står under hans uppsigt. På tio
dagsresors afstånd ifrån Dshou finnes1205
en annan betydlig kyrka, hvari 3000
prester äro ständigt tjenstgörande.
Öfwer denna kyrka har Bogdo-Bantschin
högsta tillsynen. Utom dessa finnas
ännu många andra mycket stora och
praktfulla kyrkor. En af dem bär namnet
Baldan Braibulin1206 och äger 7000
tjenstgörande Prester. I en annan, benämnd Sire1207 uppgår Presternes antal
till 5000. En tredje med namnet Khegan1208 räknar 3500 Prester. Slutligen
finnes ännu en ansenlig kyrka, som är
äldre än alla de nyssomnämnda. Här finnas 2500 Prester och kyrkan bär namnet
Sampo” – – – –1209
(TS – JJ)
The temple of Jokhang in Lhasa, also from the 7th century.
Unesco World Heritage Centre:
Historic Ensemble of the Potala Palace, Lhasa, http://whc.
unesco.org/en/list/707. (TS – JJ)
högtiden ǁ Guds[tjensten]
finnes ǁ står
The Congolˈ or Baldan-Brajbun-Lin datsan in Muroči near
Kjaxta. Жемуева 2009. (TS)
Širee, meaning ‘table, chair,
throne’, an important temple,
can refer to different temples.
☙
(JJ)
The monastery of Ganden (dga’
ldan), 40 km north.east of Lhasa, founded in 1409. See also
the next endnote. Dowman
1988: 103. (TS)
Translator’s footnote in Castrén 1848i: 311:
“Die vorstehenden Namen der Tibetischen Tempel sind durch die
Burjätische Aussprache ein wenig unkenntlich geworden. Der
Dshou-Tempel heisst mit seinem
ganzen Namen
lhasai-tshhos-khang und befindet
sich auf dem Potâlaberge; Baldan
Braibuun muss
abras-spungs mit dem Epithet
dpal-ldan „glückselig“ sein; Khegan wird aus
dga-ldan corrumpirt sein; endlich kann Sampo
schwerlich etwas anderes sein,
als der Tempel
samjes,
་སའི་ཆོས་ཁང
འབྲས་ ངས
དཔལ་ ན
དགའ་ ན
☙ ❧
Öfwerraskad att här finna ett ord, som i de
Finska runorna är af den allra wigtigaste betydelse,
lät jag afbryta läsningen af manuscriptet och sporde Presterne, om de ej kunde lemna mig någon förklaring öfver ordets ursprung och ethymologie.
Härtill genmälte man att Sampo, såsom ordet af
སམ་ཡེས
930
Itineraria 5osa 1845_49.indd 930
21.8.2019 16:24:11
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Mongolerna uttalas, i Tibetiskan ljuder Sangfu och i
detta språk betecknar en ”hemlig källa” (till all lycksalighet), af sangwa, hemlig, F[inska] sala och fu,
källa, upphof[,] F. pää. Denna förklaring tjenade att
ännu mera öka min öfverraskning, ty äfven i Kalewala skillras1210 Sampo såsom en för lycka och
wälgång outtömlig källa. ”Der är såning, der är plöjning, der är all slags wext och gröda, der en oförgänglig lycka”, qwäder Wäinämöinen i Kalewala
☙ om ❧ det Finska Sampo.1211 Tager man härwid ännu
i betraktande, att den Finska mythens Pohjola, enligt hvad andra redan ådagalagt, till sin localitet
sammanfaller med staden Cholmogor, så ligger den
hypothes nära förhanden att äfven1212 Kalewala-sångens Sampo är1213 en kyrka, nemligen det i
Islands sagor frejdade Jumala-templet. Så anslående
denna hypothes äfven förekommer mig, kan jag
dock ej här widare utbreda mig deröfver, emedan
den i alla fall ej kan göras gällande utan widlöftiga
historiska undersökningar.1214
Också är det redan tid att wi taga afsked af
Chamba-Lama samt det lärda Prest-collegiet wid
Gusinoje osero. Härifrån leder wår wäg öfver en liten stepp till en wida frejdad Burät wid namn Njen☙ dak Banpylow.1215 Ur en af ❧ Njendak författad
sjelfbiografie finner man, att han i sjunde led härstammar ifrån en ryktbar Mongolisk härförare vid
namn Baras Bagatur Taidsha Tsakyr, att han är embetsman af 12te classen, öfverhufvudet (Taischa) för
alla de till Selenginska domen hörande Buräter, korrespondent af Kasanska universitetet, att han med
egna medel uppbygt en lysande datsan, att han för
sina många förtjenster om fosterlandet i allmänhet
och Buräterne i synnerhet blifvit hugnad med en
guld[-]medalj1216 och andra nådebewis, hvarå blotta
förteckningen upptager fyra ark. Alla dessa upplysningar erhåller man endast ur pappret, ty i sitt wäsende är Njendak sjelfwa den Burätiska fromheten.
☙ Han yfves ej öfver sina sju anor och sjutton titlar, ❧
der als der älteste angesehen
wird; s. G e o r g i , Alphab. Tibet. S. 240 folg. K l a p r o t h im
Nouv. Journ. Asiatiq. Tom. IV.
S. 282 u. 292. Das po in Sampo ist
wohl, wie oben bei Bezeichnung
der Landschaften ba, nur der zur
Unzeit hinzugefügte Tibetische
Artikel. Somit ist auch die Herleitung von
gsang-ba
„geheim“ nicht richtig, und nebenbei ist die Aehnlichkeit dieses Wortes mit dem finnischen
sala, wie des Wortes phu mit
pää eine höchst zufällige.”
གསང་བ
Georgi, Alphab. Tibet. cited
above is Alphabetum Tibetanum by the Italian theologist
and linguist Augustinus Antonius Georgi (Agostino Antonio Giorgi, 1711–1797), published in 1762. Fagioli Vercellone 2001: 302 (on the Internet: http://www.treccani.it/enciclopedia/agostino-antoniogiorgi_(Dizionario-Biografico)/).
(TS – JJ)
skillras ǁ är
Kalewala: XX: 223–225: Siin’
on kyntö, siinä kylwö / Siinä
kaswo kaikenlainen, / Siinäpä ikuinen onni. Castrén 2019:
272. (TS)
äfven Kalewala-sångens ǁ Kalewala-sångens
är […] det ǁ är det
Cf. Castrén’s description of
Xolmogor on p. 412–413.
Translator’s footnote in Castrén 1848i: 312:
“Der Name Njendak muss Tibetischer Herkunft sein; es sind
aber mehrere Möglichkeiten da;
am wahrscheinlichsten scheint
mir eine Verunstaltung von
931
Itineraria 5osa 1845_49.indd 931
21.8.2019 16:24:12
�Itineraria
ན་གྲགས
snjan-grags „Ruhm,
Berühmtheit.“ Sollte Njendak’s
Vorfahr im siebenten Gliede vielleicht der zu Anfang des
10ten Jahrhunderts häufig von
S a n a n g S e t s e n genannte
Barsa Bolod sein?” (TS – JJ)
guld-/medalj
sitt hus ǁ sin boskap
tabuner ǁ Buräter
Burät-/stuga
wacker ǁ särskildt
sedan ǁ derpå
träd-/boningar
gör ej wäsen af sina långa meriter, utan håller det
för angelägnare att wårda sitt1217 hus och hafva ett
waksamt öga öfver sina tabuner1218. Liksom hvarje
annan Burät går han klädd i en fårskinnspäls, som
blott wid högtidliga tillfällen bär ett öfverdrag af siden. Hans boning består än af ett tält, än af en wanlig Burät[-]stuga1219; men till emottagande af förnäma gäster har han uppfört en wacker1220 bygnad
tätt inwid sin egen låga hydda. Fromt tillgifven sina
fäders tro och seder har Njendak med all ifver egnat
sig åt den Mongoliska litteraturen och försett sig
med en utmärkt samling af Mongolernes religiösa
skrifter, hvilka stå hvarje litteraturens wän till fritt
begagnande.
☙
På dessa litterära skatter ruade jag ❧ mig i
nära fjorton dagars tid och gaf mig sedan1221 åter ut
på de monotona stepperna. Jag hade endast några få
stationers wäg till Kjachta, men äfwen de förekommo mig nog långa i anledning af den folktomhet,
som herrskade i nejden. Endast här och der syntes
några Burätiska ulusser, hvilka jemwäl woro af den
beskaffenhet att ögat föga fägnade sig öfver deras
anblick. Buräterne bodde ännu i sina winterläger
och jag anmärkte, att de förmögnare hade till winter-bostad uppbygt små Ryska stugor, då deremot
de fattiga till större delen uppehöllo sig i vojloks-tält,
hvilka woro af samma utseende och construction
☙ som de Tatariska.lxxxviii Utomdess bemärkte jag ❧
hos mindre bemedlade personer en slags trädboningar1222, som utgjorde ett mellanting af tält och
stuga. Dessa boningar woro åttkantiga jurt med
låga wäggar och ett högt tak. Liksom i tälten hvilade
lxxxviii. Det förtjenar anmärkas att vojlokstältet hos
Tatarerne utgör den vanliga vinter-boningen och till
sommaren utbytes emot ett tält af näfver. Buräterne bo
deremot företrädeswis om sommaren i vojlokstältet, men
pläga då till åstadkommande af luftdrag höja vojloksbetäckningen några tum upp ifrån marken.
932
Itineraria 5osa 1845_49.indd 932
21.8.2019 16:24:12
�Russia and Siberia –, Travel Reports
taket äfven här på ett stockwerk, som underhölls af
fyra stolpar. Någon ugn fanns ej, utan elden brann i
midten af rummet och röken banade sig ut genom
ett hål i taket, som äfven tjenade till fönster. Å ömse
sidor om eldstaden lågo1223 några bräder, föreställande golf. Gentemot dörren stod en bänk eller divan, och framför denna sågs här och der en mer eller
mindre utvald samling af Burchaner. På den venstra
sidan om ingången stodo wanligen bänkar, kistor
eller skrin, men på den högra warseblef jag merendels hyllor, uppfyllda med koppar, kittlar, näfverrifvor1224 m. m.
☙ ❧
Liksom vojlokstälten begagnas äfven nyssnämnda boningar mest om sommaren. Wintertiden
tjena de till kök och bebos äfven i nödfall af fattiga
familjer. Såsom nödfalls-boningar begagnas dessutom tält af bark, trädrötter, hö o. s. v. För boskapen
bygges stundom ett eländigt tält, men vanligtwis
blott en obetäckt inhägnad. Smärre wisthus äro ej
ovanliga. De timras vanligen1225 af bräder, uppföras1226 på hjul och äro så lätta, att ett par oxar draga
dem efter sig wid inträffande nomad-färder. Somliga bland dessa rullande hus utgöra små kapell samt
äro uppfyllda med burchaner, heliga böcker o. s. v.
Ehuru Buräten i närwarande tid redan förstår
att uppföra boningar af särskildta slag, fortfar dock
vojlokstältet allt ännu att utgöra hans mest älskade
☙ boning. ❧ Här inreder han sig med wida mera smak
och elegans än både i winterstugan och sommarjurten. Hos en rik Burät är tältet långsmed hela den
venstra sidan om ingången uppfylldt med dyrbara,
ofvanpå hvarandra uppradade kistor, hvilka sägas
innehålla zoblar, fina tyger, helgedags-kläder1227
o. s. v. På den högra sidan om ingången1228 är antalet af brokiga kistor wida mindre, men här ser man
åter den del af wäggen, som witter åt dörren, uppfylld med glänsande thekök, kastruller, caffe-pannor och andra köksredskap, hvilka stå uppradade på
hyllan blott till fägnad för ögat. Midt emot dörren
lågo ǁ hade man
näfver-/rifvor
vanligen af bräder ǁ af träd
uppföras ǁ ~ ofta
helgedags-kläder ǁ dyrbara ~
ingången ǁ dörren
933
Itineraria 5osa 1845_49.indd 933
21.8.2019 16:24:12
�Itineraria
silfver-/fästen
guld-/smycken
siden-/toffs
står divanen, uppbäddad af mjuka vojloksmattor
och ofvantill betäckt med rödt kläde eller något fint
tyg. Framför divanen paraderar den Buddhaiska
Gudastaten med dertill hörande pukor och basuner.
Å ömse sidor om divanen har jag stundom varse☙ blifvit ❧ silfverprydda sadlar, gamla bössor med
silfverbeslagna kolfvar, svärd med silfver[-]fästen1229, silfver-kannor, zirligt utsmyckade bågar och
pilar, panzar-skjortor o. s. v. I somliga tält har jag till
min förundran anmärkt, att de stolpar, hvilka underhålla taket och dagligen nedrökas under
eldningen, warit färgade med indigo och ofvantill
utsmyckade med fint silfver-arbete.
Det är tydligt att de Buräter, hvilka egna en så
utmärkt omsorg åt sina boningar, för ingen del försumma sin toilette. I hvardagslag kan get- eller fårskinnspälsen wara lagom för både fattig och rik;
men gäller det att wisa sig i parade, hvar finner man
wäl en nattrock af svartare soblar och finare siden
än hos den råa Buräten? I damernas toilette måste
☙ man framför allt skänka ❧ sin beundran åt de brokigt skimrande stenar, perlor, silfver- och guld[-]
smycken1230, hvilka icke allenast pryda armar och
hals, utan i talrik massa nedhänga öfverallt, der en
örsnibb, en hårlock, en duk, en bandstump låna ett
fäste åt slika dyrbarheter. Genom denna yttre herrlighet framskiner af silke eller någon annan finare
chinesisk materie en mycket wid, ända till hälarna
nedhängande klädning, som framtill fastknäppes,
men ej tillsnöres om lifvet. Ofvanpå denna klädning
ser man Burätiska damer, i synnerhet då de sitta till
häst, bära ett tätt åtsittande lifstycke utan ärmar[.]
Både män och qwinnor bära på hufvudet en spetsig
sidenmössa med zobelskinns-bräm och en röd si☙ dentoffs1231 öfwerst i spetsen. På fingrarna ❧ glimma guld- och silfver-ringar; ifrån gördeln nedhänga
långa knifvar med glänsande slidor; den chinesiska
messingspipan utgör ett non plus ultra af
prydlighet.
934
Itineraria 5osa 1845_49.indd 934
21.8.2019 16:24:12
�Russia and Siberia –, Travel Reports
anses ǁ <h[öra]>
fots, eller ǁ fots <--->
hvardags-/lag
Så omgifver sig äfven hos Buräterne den rike
med glans och ståt, medan den fattige nödgas bära
lifvets ok med möda och sorg, under suckar och tårar. En fattig Burät bebor wanligen ett nedrökt, genomskinligt vojlokstält, som skänker honom ett
alltför otillräckligt skydd emot vinterns stormar.
Och i detta tält består den lösa egendomen uti några
svarta trädskrin, några grytor, byttor och näfver-rifvor, några sönderslitna vojloksmattor o. s. v. Sällan
är Buräten så fattig att han ej äger några kor och får,
ty i saknad af dessa husdjur kan han hvarken föda
☙ eller kläda ❧ sig, utan måste underkasta sig det
afskydda träldomsoket. Äfven ridhästen anses1232
höra till de nödwändiga husdjuren, men den kan
likwäl umbäras, och i detta fall gör Buräten sina resor antingen till fots1233, eller sätter sig än på en oxe,
än på en långbent kamel. Hwad klädedrägten beträffar, så utgör fårskinnspälsen den fattiga Burätens allt i allom. Schlafrockar af Chinesiska tyger
widröra aldrig hans leder, utan samma tunga fårskinnspäls får göra tjenst både vinter och sommar, i
hetta och köld, i regn och solsken. Är hettan alltför
brännande, så ser man Buräten liksom Tataren afkläda sig fårskinnspälsen och gifva sin nakna kropp
till spis åt mygg, flugor, brömsar och getingar.
☙ ❧
Anmärkningswärdt är att i födo-ämnen och
mat-tillredning föga eller ingen olikhet kan skönjas
hos rika och fattiga Buräter. Deras förnämsta föda
består uti Mongoliskt the, som uppkokas med mjölk,
uppblandas med smör och förtäres utan widare tillbehör. Denna anrättning har äfven wunnit burskap
hos härwarande Ryssar och föregifwes utom sin närande kraft hafva egenskapen att hela sjuka lungor.
Näst thet intager hos Buräterne mjölken det förnämsta rummet. Härtill komma ost, smör och sommartiden airanen eller mjölkbrännwinet. Ehuru
många Buräter äro åkerbrukare, begagna de likwäl
☙ ganska sällan bröd i hvardags[-]❧lag1234. Icke en
gång köttet hör till de hvardagliga födo-ämnen, och
935
Itineraria 5osa 1845_49.indd 935
21.8.2019 16:24:12
�Itineraria
husmans-/kost
lands-/bygden
är ǁ utgör
klädes-/priser
fortfarande blifva ǁ blifva
fisk ser man hos Buräterne nästan alldrig. Det är
med ett ord thet, hwarmed Buräten egentligen lifnärer sig under årets alla dagar, och denna föda är lika
allmän hos både fattiga och rika.
Samma the utgjorde den husmans[-]kost1235,
hvarmed äfven jag undfägnades i hwarje uluss, intill dess jag nådde den allmänna landswägen. Här
mötte mig ej mera några ulusser, utan endast oodlade och obebodda bygder, nakna stepper, furubewuxna moar, sandiga åsar och en i alla afseenden torftig
natur. Det war en wäg, enkom banad för postiljoner
och det slags resande, hvilka färdas ifrån stad till
☙ stad utan att någonsin ❧ upplåta sitt equipage i afsigt att offra en blick åt den fattiga landsbygden1236.
Lyckligtwis var denna wäg icke lång till versttalet,
ty efter att hafva tillryggalagt ett par stationer, anlände jag till den ryktbara handelsplatsen Kjachta
wid Chinesiska gränsen.
Kjachta är egentligen namnet på en liten flod,
som utfaller i Selenga, men med samma namn betecknas i dagligt tal jemväl den Ryska staden
Trojtskosawsk med sina förstäder Torgowaja Sloboda
och Ust-Kjachta samt den Chinesiska köpingen Majmatschin. Alla dessa localiteter äro i och för sig
ganska obetydliga, men för den Ryska handeln äga
☙ de en utomordentligt stor betydelse. Längs ❧ hela
den Sibiriska gränsen är1237 Kjachta i närwarande
tid den enda ort, hvarest Ryssland och China träda i
handels-relationer med hvarandra. Här åter drifwes
en colossal handel, ty allt sitt chinesiska the erhåller
Ryssland ifrån Kjachta och afsätter på samma ort till
China kläde och pelswerk för vid pass femtio millioner [Rubel] B[an]co årligen. Chinesarne klaga wisserligen öfver de Ryska köpmännens höga klädes[-]
priser1238 och hota att rigta hela sin handels-rörelse
på England; men det synes dock såsom skulle för
Mongoliet och Chinas nordliga provinser relationerna med Ryssland fortfarande1239 blifva de
fördelaktigaste[.]
936
Itineraria 5osa 1845_49.indd 936
21.8.2019 16:24:12
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Lemnande detta ämne till Statistikers bedömande wilja wi nu ifrån vårt högqvarter i Trojtsko☙ sawsk göra en utflygt till den Chine❧siska köpstaden. Efter en resa af fyra verst befinna wi oss utanför
tullporten till den egentliga handelsplatsen eller
Torgowaja sloboda. Bommen är nedfälld och åtskilliga Ryska tullnärer infinna1240 sig med mycken beställsamhet för att inhändiga wåra säkerhetskort
och revidera wårt equipage. Sedan desse herrar på
ett eller annat wis blifvit tillfredsställda, upplyftas
bommen och wår droshka flyger inom några ögonblick genom Torgowaja sloboda till den chinesiska
stadsporten. Här står ingen wakt, här frågar man ej
efter pass och contraband, men kusken gör icke
dessto mindre halt utanför1241 porten, emedan det
är en antagen sed att man promenerar till fots på
gatorna i Majmatschin.
☙ ❧
Porten som leder in i den himmelska staden
är, såsom man lätt kan förstå, mycket trång; men
hwad som brister i bredden, det ersättes fullkomligt
genom portens höjd. Försedd med ett högt hwalf
förhöjes nämnda port ännu1242 genom ett torn, som
reser sig midt öfver hvalfvet. Å ömse sidor om tornet stå colossala helgonbilder, hvilka jemväl skänka
porten ett förhöjdt utseende. Staden, som är bygd i
form af qvadrat, äger inalles åtta sådana ingångsportar, tvenne på hvar sin sida. Dessutom äro några
qvarter af staden åtskillda från hvarandra genom
samma slags portar, hwilka alltid om aftonen tillslutas och om morgonen åter upplåtas1243. Ifrå☙ gawa❧rande portar i förening med det trädplank1244, som från alla fyra sidor omgifver staden,
gifva densamma utseendet af en fästning eller ett
fängelse.
Innanför staden fäster sig wår blick med wälbehag wid dess1245 raka och renliga, ehuru nästan
för trånga gator. Å ömse sidor om gatan fortlöper en
rad af bygnader, bildande mot gatsidan en tätt sluten wägg, som endast afbrytes af portgångarne.
infinna […] beställsamhet ǁ infinna sig
utanför porten ǁ wid stadsporten
ännu genom ǁ genom
upplåtas ǁ tillslutas
träd-/plank
dess raka ǁ raka
937
Itineraria 5osa 1845_49.indd 937
21.8.2019 16:24:12
�Itineraria
Nästan alla ǁ Alla
widgår ǁ be[träffar]
folktoma ǁ toma på dagdrifvare
konst-/färdighet
wal-/språk
Nästan1246 alla bygnader wid gatan bestå af uthus
och magaziner, hvilka öfverhufvudtaget äga en höjd
af knappt två sashen. Utwändigt beslagna med lera
och wanligen försedda med jerngaller i stället för
fönster måste de ovilkorligen göra ett högst ofördel☙ aktigt intryck ❧ på ett Europeiskt öga. Det wisar sig
wid första ögonkastet att Chinesaren icke söker sin
trefnad på gatorna, och hvad den lilla köpingen
Majmatschin widgår1247, så träffar man dess gator
merendels alldeles folktoma1248. Men att det icke
dessto mindre herrskar rörelse i staden, kan man
sluta af den talrika mängd hästar och kameler, som
stå fastbundna dels utanför staden, dels på gatorna
wid sidan af nästan hvarje portgång.
Hwad som på gatorna i Majmatschin mest fägnar den nyfikne wandraren, äro de praktfulla portikerna med sina höga, öfverhängande hvalf. Dessa
hvalf underhållas af wackra pelare och prydas
☙ ofvantill ❧ af en mängd svartmålade lerbilder, hvilka troligen föreställa Chinesiska helgon. Dessutom
ser man under hvalfven ett helt gallerie af målade
och i träd inskurna bilder, hvilka på det fördelaktigaste wittna om Chinesarnes konstfärdighet1249.
Slutligen äger hvarje porthvalf en eller flera med
kalligrafisk skicklighet tecknade inskrifter, bland
hvilka somliga innehålla husägarens namn, andra
åter ett af honom antaget walspråk1250, t. ex.
☙
”Lugn och endrägt”
”Den renaste rättrådigheten.”
”Rättrådigheten är den bästa källa till
rikedom”
”Den genom ärfda dygder sig upprätthållande.”
”Den genom lyckliga företag sig ❧ alltid
förkofrande.”
”Den af lyckan städse gynnade.”
938
Itineraria 5osa 1845_49.indd 938
21.8.2019 16:24:12
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Genom porten träder man in på en gård, som
att sluta af förhållandet1251 i Majmatschin framter
det mest lysande i en Chinesisk stad. Gården är hos
Chinesarne icke ett förwarings[-]ställe1252 för slädar, wagnar, såar och andra husgerådssaker, utan en
promenad-plats eller fastmera en salong. Den står
till en del under bar himmel och betäckes till en del
af ett högt hvalf, som påtagligen skänker en rik och
angenäm skugga i solhettan. Gården är från alla tre
sidor tätt omsluten af bygnader, utgörande till en
del boningsrum, till en del magaziner. Framför byg☙ naderna står ❧ rundt omkring gården en rad af pelare, målade med dyrbara färger. Wäggarna till husen äro på gårdssidan ofta lakerade och prydas
dessutom af målningar, inskrifter, inskärningar
m. m.
I det inre af gemaken herskar en om möjligt
ännu större snygghet och elegans än på den yttre
sidan. Wäggarna äro öfverdragna med fina tapeter
och utsmyckade med wackra målningar. Hela den
främre delen af hvarje boningsrum upptages af en
bred divan, som wanligen är betäckt med dyrbara
mattor. Rundt omkring rummet stå betsade bord,1253
stolar, kommoder och andra möbel, hvilka till en del
☙ äro af Rysk tillverkning. In❧gen ugn är synlig, ty
eldningen verkställes under golfwet. Fönstren bestående dels af glas, dels af papper, äro mycket små
och rummen följakteligen mörka. Nästan hvarje
rum äger en särskildt ingång från gårdssidan och
köks[-]departementet1254 är alltid afskildt ifrån
boningsrummen.
Om Chinesarnes husliga lif erhåller man i
Majmatschin en högst ofullkomlig föreställning, så
wida många af stadens inwånare lefva på resande
och alla på ungkarls fot.lxxxix Med förbigående af
förhållandet i Majmatschin ǁ
förhållandet
förwarings-/ställe
bord, ǁ bord och
köks-/departementet
lxxxix. Det skall finnas en lag i China, som stadgar att
ingen qvinna får röra sig utom landets gränsor, icke en
gång i Mongoliet, som är ett Chinesiskt lydland.
939
Itineraria 5osa 1845_49.indd 939
21.8.2019 16:24:12
�Itineraria
i ǁ för
☙
detta äm❧ne kan jag dock ej underlåta att nämna ett
ord om den utomordentliga gästfrihet, hvarmed Chinesarne i Majmatschin bemöta hvarje besökande främling. Det är i synnerhet under nyårs-högtidligheterna,
som denna gästfrihet framstrålar i sin fulla glans; men
äfwen på hwarje annan tid blir man i Majmatschin
med wälwilja emottagen och undfägnad med the, tobak, win, chinesiska frukter och confecter m. m. Midt
under sina trägnaste göromål är Chinesaren ledig att
emottaga och undfägna objudna gäster, hvilka blott af
nyfikenhet besöka honom. Ehuru stolt öfver sin nationalitet hyser han för mycken takt för att låta sitt för☙ menta företräde påskina ❧ i1255 närwaro af sina utländska gäster. Å sin sida fordrar han med rätta samma
artiga bemötande af gästerna, och de talrika resande,
som föra klagomål öfver de i Majmatschin wistande
Chinesares grofhet, torde genom sitt eget uppförande
hafva gifvit Chinesarne anledning till missnöje. För
min del har jag i Majmatschin rönt en artighet, hwari
man med fog ej kan klandra annat än öfverdriften.
Anm[ärkning]. Att ofvanstående anteckningar, som
äro skrifna under en swår frossfeber, sluta ungefär der
de börja, är ett fel eller kanske hellre en förtjenst, som
☙ icke bör tillskrifvas mig utan min ❧ läkare, hvilken
ansett det wara nödigt att tills widare förbjuda mig all
tanke-ansträngande sysselsättning.
Irkutsk den 10/22 Augusti 1848
M. A. Castren.
940
Itineraria 5osa 1845_49.indd 940
28.8.2019 14:11:38
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Appendix .
☙ ❧
☙
Bite1256 har wäl i1257 det närmaste försvunnit ur
folkets minne, men att Kirgis[erne] för[e] Mongolernes ankomst warit boende i landet, är en
wid öfra Selenga allmänt1258 gängse trad[ition].
Alla1259 de jordkummel eller kurganer, som anträffas på den Selenginska steppen tillskrifvas
uttryckeligen Kirgiserna och benämnas äfven
på1260 många ställen, i s[ynner]het vester om
Selenga Kirgisi-ųųr1261 d. ä. Kirgis-bon eller boningar. Det1262 är urspr[ungligen] bevisligt, att
åtminstone1263 icke alla här befintliga kurg[aner] är[o] af Turk[isk] upprinnelse, men att
Turk[arne] af1264 ålder warit boende i landet,
dertill kan man till och med sluta af åtsk[illiga]1265 ortsnamn, hvilka1266 äga en Turkisk rot,
t. ex. Kudaj, Gud, Kudarej (af s[am]ma stam),1267
Tura, stuga o s v
Min källa uppgifver widare att i 11 led efter
Bartotschino af Torgoloshin Bajin föddes tvenne
söner: den äldre Dobo Sochor och den yngre:
Dobo Mirgin, bland ❧ b)1268 hvilka den förra blef
stamfader för Kalmukerne och den sednare för
Mongolerne. Om Buräternes härkomst nämnes
ej ordet, men trad[itionen] angifver uttryckeligen, att kalmuker och Buräter härstamma ifrån
s[am]ma fader. Dessa stammars gemens[am] ursprung bevisas äfven af öfverensstämmelsen i
språket, och sjelfva benämningen Burät är wäl
endast en dialect-förändring af Oirat, såsom Kalmukerne äfven benämnas. Hvad som göra
The mscr of this fragment is
KK Coll. 539.26.19 (Varia 1.19) p.
159–162, measuring ca. 18 x 21
cm and p. 163–164, measuring
ca. 17 x 26 cm. The pages have
been numbered in the wrong
order in the library.
i […] minne ǁ i folkets min[ne]
allmänt ǁ m
Alla de ǁ Alla här befi[ntliga]
på […] om ǁ vester om
Khirigsuur, cf. on p. 1499.
Det ǁ <Om>
åtminstone ǁ <--->
af ǁ <st.>
åtsk. ortsnamn ǁ 1. många orts[namn] ǁ 2. fl[era]
hvilka ǁ ~ dels
stam), ǁ ~ dels förekomma inom
de andra af Turkar bebodda
områden, t. ex. Tu[ra]
b) […] Mongolerne. ǁ b) hvilka
den äldre sednare blef stamfadren för Mongolerna
941
Itineraria 5osa 1845_49.indd 941
21.8.2019 16:24:12
�Itineraria
Čingis Xaan (Genghis Khan)
(ca. 1165–1227), the first Khan of
the Mongols. Bawden 2010. (TS)
voro […] vid ǁ 1. bodde ǁ 2. voro
boende bakom ǁ 3. voro boende
i när[heten]
Härifrån […] dragit ǁ 1. Härifrån
sägas Kirgiserne för <--> vid
pass 500 år tillbaka hafva dragit ǁ 2. Härifrån sägas åt[skilliga]
till ǁ mot
Toghon Temür, Togon-temür
or Togontömör (1320–1370),
Emperor of China in 1333–
1368 and the last Khagan of the
Mongols. Encyclopædia Britannica Micropædia 11: 821 [Togon-temür]. (TS)
åt vester ǁ 1. vidare ti[ll] ǁ 2. åt
vester till sina närw[arande]
boningss[tällen]
alla […] berättelser ǁ 1. den ǁ 2.
alla de traditioner och historiska ǁ 3. alla de mundtliga och
skriftliga meddelanden
af […] upplysande ǁ till <-->
så […] förhållanden. ǁ deras forntid. Också har jag i <-> ännu ej
hunnit till alla deras pröfva halten af deras halt och inre consequens; men så mycket
man […] Tschuderne ǁ 1. då hos
landets Ryska befolkning förekomma talrika traditioner berättelser om de frejdade Tschudernes ǁ 2. man hos Buräterne
om detta fornfolk ej weta ej äga
Turkar ǁ B[uräter]
stammar ǁ ~ måhända
Dessa […] betydelse ǁ 1. Många
bland dessa ortsnamn äga wäl
mig weterligt ingen betydelse
<--> men <dels> ǁ 2. Få bland
dessa äga wäl en ǁ 3. Många
bland dessa ortsnamn äga väl
mig veterligt ingen bet[ydelse],
☙
Buräternes identitet med Kalmukerne nästan
otvifvelaktig, är den uppgift i min urkund att Oiraterne eller Kalmukerne under Dschingis
Chans1269 tid voro1270 boende vid Bajkal. Härifrån1271 sägas somliga aimaker af Burät-Kalmukerne hafva dragit sig till1272 Mongoliet och vidare vesterut under de oordningar och inbördes
krig, som föreföllo sedan Togos Temyr1273, den
15de Chanen efter Dschingis Ch[an]. I år 1368 förlorat herrawäldet öfver China. Om Kirgiserne
angifver traditionen, att de äfven för 4–500 år
mangrannt öfvergifvit landet och först dragit sig
till Mong[oliet] samt derifr[ån] åt1274 vester till
de Saj[anska] stepp[erna].
Utrymmet tillåter mig ej att här utlägga
alla1275 de mundtliga och skriftliga berättelser,
hvilka blifvit mig meddelade af1276 Buräterna
till upplysande af ❧ så1277 wäl deras som andra
befryndade stammars forntida förhållanden. I
förbigående will jag endast anmärka, att man1278
hos Buräterne ej finner några egendomliga traditioner om de frejdade Tschuderne, utan alla
deras berättelser om detta ryktbara fornfolk synas vara lånade af landets Ryska befolkning. Öfverhufvud kan man i den Sabajk[alska] nejden
svårligen uppvisa spår af några andra folkstammar än Turkar1279 och Mong[oler]. Endast några
få ortsnamn synas dunkelt antyda att äfven
Finska och Samojediska stammar1280 i aflägsen
forntid warit här hemmastadda. Dessa1281 ortsnamn äga icke alltid n[å]g[o]n betydelse1282
men sjelfva1283 deras ljudbyggnad och den omst[ändighet] att de tillika förek[omma] inom de
af Finnar och Samojeder bebodda områden berättiga1284 mig åtminstone till att förmoda dem
wara af ett Finskt-Samojediskt ursprung. Sådana locala benämningar äro t. ex.1285
942
Itineraria 5osa 1845_49.indd 942
21.8.2019 16:24:12
�Russia and Siberia –, Travel Reports
☙ ❧
c) Konda, en benämning på särskildta små floder
i Njertsch[inska] och Werchneud[inska] kretsen,
samt på en af Obs bifloder, som bebos af Ostjaker och Voguler.
Uda, en biflod till Selenga i Werchneudinska Kretsen och1286 till Angara i den Nish[n]eud[inska].
Af samma ursprung äro måhända Ut1287, en
biflod till Jenisej. I Samoj[ediskan] äger Uda,
ut1288? bet[ydelsen] af hand arm.
Bachta Bochta, Bochto, en biflod till i Njer¸
tsch[inska] kretsen och till Jenisej till dess nedra
lopp.
Chasuj, en biflod till Selenga. Detta ord äger i
Samoj[ediskan] betydelsen: torr.
Narym en biflod till Uruljunguj i Njertsch[inska]
kretsen.1289 Betecknar i Ostjakiskan kärr1290 och
antr[äffa]s i Tomska Gouv[ernementet] såsom
benämning på1291
☙ ❧
Purja
Aga, en biflod till Onon. Ordet synes vara af
samma ursprung sås[om] i Samoj[ediskan] jaga,
jaha, flod, i Finskan joki, Lapp[skan] joga.
Selenga, Karenga, Janga, Karga1292 o. s. v. förråda1293 både genom sin ljudbyggnad och sin
ändelse (ga, nga) ett1294 Finskt-Sam[ojediskt]
ursprung.
men dels jag ǁ 4. Några bland
dessa ortsnamn äga till och
med en bet[ydelse] i de Finska
och Samoj[ediska] språken, andra åter
betydelse ǁ ~ i Finsk[a]
sjelfva deras ǁ deras
berättiga ǁ gi[fva]
t. ex. ǁ ~ bland – The sentence is
incomplete.
och ǁ som
Ut, en biflod ǁ 1. i Minus[inska]
kretsen och i Mongoliet ǁ 2. de
talrika floder <num-> ǁ 3. bifloden ǁ 4. <en>
It is unclear whether Castrén
struck this word out.
The River Naryn or Bolˈšoj
Naryn, running into the River Uruljunguj on the uppermost course of the latter. The
Uruljunguj is a tributary of the
River Argunˈ running into the
Amur. (TS)
kärr ǁ <-->
The sentence is incomplete.
Karga ǁ ~, Purja
förråda […] ändelse ǁ 1. äga en
ändelse som ǁ 2. röja
ett ǁ som
Mongolerna […] innewånare ǁ
1. redan före Mong[olerna] ǁ 2.
nejd st ǁ 3. nejderna af Bajkal
De Mong. […] uppgifva ǁ 1.
Det uppgifves ǁ 2. Man finner
hos ǁ 3. De Mong. historiska
skrift<---> ǁ 4. De Mong. historiska den uppg[ift] ǁ 5. De Mong.
historiska [skrifterna] uppgifvit
Širee-tü, the one on the throne,
a high-ranking lama or other
regent. (JJ)
lemnar […] nyssomförmäldta ǁ
1. uppgifver ej ǁ 2. förtäljer intet widare om d[et] ǁ 3. lemnar
ingen widare upplysning om
det omförmäldta
943
Itineraria 5osa 1845_49.indd 943
21.8.2019 16:24:12
�Itineraria
många […] yttra ǁ 1. de traditio[ner] ǁ 2. på högre <-> se
en […] stam ǁ 1. folk ǁ 3. ett
Turk[iskt]
The sentence is incomplete.
rörande ǁ om
uppför […] lilla ǁ till den lil[la]
sistn. ǁ denna
hästar ǁ ko[r]
Några Upplysningar ǁ Upplysningar
Finnar ‖ KK Coll. 539.29.14: Finnarne
The final version of this report was sent by Castrén to the
Ecclesiastical Expedition of the
Imperial Senate in Finland and
it is preserved as a clean copy
by his own hand in KA Senate
Archives, Ecclesiastical Expedition KD 22/5 1849, consisting of
six pages on three sheets of folio size (35.4 x 22.2 cm). The draft
in KK Coll. 539.29.14 p. 609–619
(Varia 4.14) consists of five loose
sheets measuring ca. 21.5 x 35
cm. This edition follows the final version but its differences
from the draft version have been
shown and the pagination is given according to the draft version. See also Castrén 1848l.
Senator Lars Gabriel von Haartman (1789–1859) had given Castrén the task of collecting information on the conditions of Finnish
prisoners in Siberian mines, and
Castrén’s report was discussed in
the Senate of the Grand Duchy of
Finland on 21 May 1849. Juntunen
1983: 88–89. The text was originally published as Castrén 1870c. (TS)
Both criminal and political prisoners as well as prisoners of war
were sent to Siberia since the 17th
century. The mining industry, in
particular, would not have been
possible without prisoner labour.
☙ ❧ Om andra äldre, försvunna folkslag funnos här
på orten inga mundtliga berättelser, men ur
skriftliga urkunder winner man den upplysning att Mongolerna1295 icke warit den Baikalska bygdens urälsta innewånare. De1296
Mong[oliska] historiska [skrifterna] uppgifva,
att på den tid då i Tibet regerade en Furste wid
namn Dalaj-Sobin-Aru-Altan Schiretu1297 en af
hans Embetsmän Longnam ägde tre söner,
hvilka begåfvo sig till främmande länder och
den yngsta, benämnd Burtutschino till den
”stora floden Baikal,” i hvars närhet han träffade ett folk, som benämnes Bité. Min källa, som
är en gammal handskrift och förmodl[igen] ett
utdrag ur Sinen Sitsen Chan Taidshi lemnar1298
ingen widare upplysning om det nyssomförmäldta folket, men många1299 både lärda och
olärda Buräter har jag hört yttra den förmodan, att ifrågawarande Bite warit Kirgiser d. ä.
en1300 Turkisk stam. Namnet1301
☙ ❧
cont.
Men i st[ället] för att uppehålla mig wid dessa
benämningar
Efter dessa flyktiga anmärkningar rörande1302
den Sabajkalska nejdens äldre innewånare återkommer [jag] till min resa, som ifrån
stränderna af Bajkal utan uppehåll fortgick till
Werchneudinsk och härifrån uppför1303 Selenga
till den lilla staden Selenginsk. I nejden af sistn[ämnda]1304 stad öfverraskades jag d. 4. Mars
helt oförmodadt af bar mark och dammande
landswägar. Boskapen betade på stepperna och
herdarna redo af och an för att upprätt-hålla
ordning i sin fyrfota här, som bestod af hästar1305, kor, får, getter och kameler. Mycket liknande sig till vår etc.
944
Itineraria 5osa 1845_49.indd 944
21.8.2019 16:24:12
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
24 Rese-anteckningar (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/33ea1be27ffafefc2dfa982078081d1d.pdf
822fb10cec35938af2c69ba58ef60740
PDF Text
Text
Itineraria
många […] yttra ǁ 1. de traditio[ner] ǁ 2. på högre <-> se
en […] stam ǁ 1. folk ǁ 3. ett
Turk[iskt]
The sentence is incomplete.
rörande ǁ om
uppför […] lilla ǁ till den lil[la]
sistn. ǁ denna
hästar ǁ ko[r]
Några Upplysningar ǁ Upplysningar
Finnar ‖ KK Coll. 539.29.14: Finnarne
The final version of this report was sent by Castrén to the
Ecclesiastical Expedition of the
Imperial Senate in Finland and
it is preserved as a clean copy
by his own hand in KA Senate
Archives, Ecclesiastical Expedition KD 22/5 1849, consisting of
six pages on three sheets of folio size (35.4 x 22.2 cm). The draft
in KK Coll. 539.29.14 p. 609–619
(Varia 4.14) consists of five loose
sheets measuring ca. 21.5 x 35
cm. This edition follows the final version but its differences
from the draft version have been
shown and the pagination is given according to the draft version. See also Castrén 1848l.
Senator Lars Gabriel von Haartman (1789–1859) had given Castrén the task of collecting information on the conditions of Finnish
prisoners in Siberian mines, and
Castrén’s report was discussed in
the Senate of the Grand Duchy of
Finland on 21 May 1849. Juntunen
1983: 88–89. The text was originally published as Castrén 1870c. (TS)
Both criminal and political prisoners as well as prisoners of war
were sent to Siberia since the 17th
century. The mining industry, in
particular, would not have been
possible without prisoner labour.
☙ ❧ Om andra äldre, försvunna folkslag funnos här
på orten inga mundtliga berättelser, men ur
skriftliga urkunder winner man den upplysning att Mongolerna1295 icke warit den Baikalska bygdens urälsta innewånare. De1296
Mong[oliska] historiska [skrifterna] uppgifva,
att på den tid då i Tibet regerade en Furste wid
namn Dalaj-Sobin-Aru-Altan Schiretu1297 en af
hans Embetsmän Longnam ägde tre söner,
hvilka begåfvo sig till främmande länder och
den yngsta, benämnd Burtutschino till den
”stora floden Baikal,” i hvars närhet han träffade ett folk, som benämnes Bité. Min källa, som
är en gammal handskrift och förmodl[igen] ett
utdrag ur Sinen Sitsen Chan Taidshi lemnar1298
ingen widare upplysning om det nyssomförmäldta folket, men många1299 både lärda och
olärda Buräter har jag hört yttra den förmodan, att ifrågawarande Bite warit Kirgiser d. ä.
en1300 Turkisk stam. Namnet1301
☙ ❧
cont.
Men i st[ället] för att uppehålla mig wid dessa
benämningar
Efter dessa flyktiga anmärkningar rörande1302
den Sabajkalska nejdens äldre innewånare återkommer [jag] till min resa, som ifrån
stränderna af Bajkal utan uppehåll fortgick till
Werchneudinsk och härifrån uppför1303 Selenga
till den lilla staden Selenginsk. I nejden af sistn[ämnda]1304 stad öfverraskades jag d. 4. Mars
helt oförmodadt af bar mark och dammande
landswägar. Boskapen betade på stepperna och
herdarna redo af och an för att upprätt-hålla
ordning i sin fyrfota här, som bestod af hästar1305, kor, får, getter och kameler. Mycket liknande sig till vår etc.
944
Itineraria 5osa 1845_49.indd 944
21.8.2019 16:24:12
�Russia and Siberia –, Travel Reports
☙ ❧
1306
25 Några Upplysningar om de 1307
till Sibirien deporterade Finnar
Alla de till Sibirien deporterade Finnar1308 inbegripas under en1309 af de allmänna rubrikerna: 1o
Arbetsfångar (катаржные1310) och 2o Colonister
(Поселенцы). Till förra classen höra endast sådana gröfre förbrytare, som enligt Finsk lag dömas
till döden1311. Classen af Colonister innefattar enligt ordets i lag stadgade betydelse alla slags mindre1312 brottslingar,1313 såsom tjufvar, lurendrejare,
lösdrifvare, politiska förbrytare, religions-svärmare och så vidare. Både de förra och de sednare
äro1314 förlustige alla sina medborgerliga rättigheter, men då arbetsfångarne äro bundna wid en
viss ort och ett visst1315 yrke, äga deremot Colonisterne rättighet att obehindradt röra sig inom Sibiriens område och sysselsätta sig med hvarje fri1316
näringsgren. Hvarje arbetsfånge erhåller af Kronan1317 ett bestämdt, efter hans krafter och skicklighet afpassade arbete, samt1318 åtnjuter för detta
sitt arbete ett offenligt underhåll. Colonisten dere☙ mot er❧håller1319 af Kronan1320 intet underhåll,
men har å andra sidan också inga skyldigheter1321
att uppfylla – ja han är till och med befriad ifrån
skatten och rekryteringen, samt står i detta afseende friare1322 än Kronobonden1323.
Finska1324 arbetsfångarne i Sibirien äro
ganska få till antalet och lefva spridd öfver hela
landet1325 vid särskildta grufvor, fabriker, arbetshus, bränvinsbrännerier1326 och andra allmänna
After being released, the former
prisoners were obliged to remain
as settlers in Siberia. The first
Finnish prisoners were sent to Siberia during the Great Northern
War of 1700–1721 and the last ones
in 1888. There were several Finnish colonies of former prisoners
in the Governorates of Tobolˈsk,
Omsk and Enisejsk in the 19th
century. During Castrén’s journey, the most important one of
these was Ryžkovo in the Governorate of Tobolˈsk but it was destroyed by fire in the spring of
1848. Juntunen 1983; Granö, J.G.,
1905: 6, 9 etc.; Kaila 1916: 1393,
1400–1402; Granö, P., 1926. (TS)
en ǁ någon
каторжные ǁ KK Coll. 539.29.14:
катаржные
döden […] Colonister ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. döden, den andra
classen ‖ 2. ~
The Swedish Law of the
Realm of 1734 was in use in the
Grand Duchy of Finland also after incorporation into Russia in
1809. There were several dozen crimes that should be punishable by death, but Emperor
Nicholas I declared in 1826 that
in all other cases except crimes
against the state and the murder of a member of the Imperial family the punishment should
be commuted to forced labour
in Siberian mines and factories;
a Russian law of that had come
into effect in 1822. The death
penalty did not formally cease to
exist for these crimes either, for
which it was not applied in practice. From 1826 to 1888, at total of
3,321 Finns were sent to Siberia.
Of them, 899 were sentenced individuals, whose death penalty
945
Itineraria 5osa 1845_49.indd 945
21.8.2019 16:24:12
�Itineraria
had been commuted to forced
labour in Siberia. Ca. 1,200 had
been sentenced to prison and
had voluntarily applied for converting their penalty to exile in
Siberia. Juntunen 1983: 36–37,
48–55; Blomstedt 1986; Ruotsin
valtakunnan vuoden 1734 laki,
http://agricola.utu.fi/julkaisut/julkaisusarja/kktk/lait/1734/. (TS)
mindre brottslingar ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. smärre förbrytare ‖
2. ~
brottslingar, […] vidare. ‖ KK
Coll. 539.29.14: brottslingar, politiska förbrytare, religions-svärmare o. s. v.
äro ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. hafva ‖
2. ~
visst ‖ KK Coll. 539.29.14: wisst
fri ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. lofli[g] ‖
2. ~
Kronan ‖ KK Coll. 539.29.14: kronan
samt ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. och ‖
2. ~
erhåller ǁ KK Coll. 539.29.14: 1.
nju[ter] ‖ 2. ~
Kronan ‖ KK Coll. 539.29.14: kronan
skyldigheter ‖ KK Coll. 539.29.14:
skylldigheter
friare ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. till
och med ~ ‖ 2. ~
Kronobonden ‖ KK Coll. 539.29.14:
kronobonden
Finska arbetsfångarne ‖ KK Coll.
539.29.14: 1. Antalet af ‖ 2. De
Finska arbetsfångarne
landet ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Sibirien ‖ 2. ~
bränvinsbrännerier ‖ KK Coll.
539.29.14: brännwins-brännerier
The Finnish Senate made two
applications, in 1849 on the basis of Castrén’s report and in
1863, to concentrate the Finnish
inrättningar.1327 Det är egentligen icke brottets
beskaffenhet, utan de särskildta inrättningarnes
behof af arbetare1328 och i synnerhet handtverkare, som bestämmer orten, dit arbetsfångarne
blifva1329 deporterade. Emellertid gifves det äfven
en Kejserlig Förordning1330, som anbefaller att
de allra gröfsta förbrytare skola befordras till de
bakom Bajkal-sjön belägna grufvor; och såsom alla
de till Sibirien deporterade Finnar höra till antalet
af sådana1331 förbrytare, så utgör ifrågavarande1332
landsort1333 deras förnämsta tillhåll.
Det nyss omnämnda landet bakom Bajkal
innefattar Sibiriens sydöstligaste del1334 och lyder i
administrativt hänseende under Irkutska Gouvernementet. Den Ryska Kronan1335 äger1336 här
ganska betydliga bergverk1337 för guld, silfver, jern
☙ och ❧ bly.1338 Man indelar nämnda bergverk1339
uti fem stora district, bland hvilka de mest aflägsna
torde wara belägna på ett afstånd af något mera än
1000. verst ifrån hvarandra. Af Finska förbrytare
finnes innom hvarje district ett större eller mindre
antal; men talrikast uppehålla sig Finnarne för det
närwarande i Njertschinska Central-werket1340,
som är beläget på ett afstånd af 7,340 ¾ verst ifrån
Petersburg och 1,324. verst ifrån Gouvernementsstaden Irkutsk.
Det gifwes i nämnda bergverk1341 många
särskildta slag af arbetsfångar, såsom handtverkare, grufarbetare, guldvaskare1342, fabriks-arbetare
o. s. v. De1343 fleste af fångarne gå lösa och äro befriade ifrån all slags bevakning1344, men det finnes
äfven sådane1345, som i följe af någon på stället
föröfvad förbrytelse tvingas1346 att arbeta i jern
och äro ställda under en militärisk uppsigt.1347 Vanliga1348 arbetare äro enligt lag förpligtade att arbeta 10–12 timmar i dygnet. Arbetet fortgår dag och
natt, söndag och hvardag, några få högtidsdagar
oberäknade. Wid hvarje inrättning är arbetsfolket
946
Itineraria 5osa 1845_49.indd 946
21.8.2019 16:24:12
�Russia and Siberia –, Travel Reports
fördeladt i tvenne flockar, af hvilka den ena hålles i
arbete om dagen och den andra om natten.
☙ ❧
Utom de sednast anförda slagen af arbetsfångar finnes i bergwerken ännu sådana, som i accord erhålla ett bestämdt arbete för en dag, en
vecka1349, en månad och till1350 och med för en
ännu längre tid. Så1351 beskaffade arbetare äro ej
bundna vid1352 sitt arbete ett bestämdt antal timmar; det står dem till och med fritt att ställa för sig
en annan arbetare; man fordrar af dem intet vidare1353, än att arbetet innom den bestämda terminen
behörigen fullbordas1354. Till detta lyckliga slag af
arbetare hör företrädeswis alla de1355, som bedrifva något handtverk1356. Desse äro äfven i många
andra afseenden bättre lottade än de öfriga arbetarne. De kunna bland annat på allehanda sidovägar1357 bereda sig betydliga1358 biförtjenster, och
af sjelfva kronan erhålla1359 de ett rundligare underhåll än alla öfriga arbetare. Ty då en vanlig1360
arbetsfånge månatligen erhåller 2. pud mjöl samt
dessutom för hela året 24. Rubel1361 Banco Assignationer i contant betalning, så består kronan åt
hvarje handtverkare1362 utom den monatliga provianten 15. kopek1363 samma mynt på hvarje
arbetsdag.
☙ ❧
Bland Finska arbetsfångar äro1364 de fleste
handtverkare1365 och åtnjuta deras bättre1366 förmåner. Icke desto1367 mindre lefva de, med ganska
få undantag, uti allra största armod och elände.
Såsom den förnämsta orsaken härtill uppgifva
Finnarne sjelfve, att de af wissa religiösa betänkligheter ej kunna förmå sig att äkta qvinnor1368 af
den grekiska trosbekännelsen – de enda som i1369
nejden finnas; men för en ogift man1370 skall det
här på orten vara snart1371 sagdt omöjligt att komma sig upp till välstånd1372, emedan1373 en sådan
person nödgas hyra sig in hos en annan, med familj försedd förbrytare, som ingalunda1374
prisoners in one place, above
all at Nerčinsk, and to send a
Lutheran clergyman there for
them. The principle was accepted by the Russian authorities,
but it was never realized in practice. Juntunen 1983: 89–93. (TS)
arbetare ‖ KK Coll. 539.29.14: ~
och i synnerhet handtverkare
blifva ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. skola ‖ 2. ~
Förordning ǁ KK Coll. 539.29.14: 1.
ukas ‖ 2. förordning
sådana förbrytare ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. dem ‖ 2. ~
ifrågavarande ‖ KK Coll.
539.29.14: ifrågawarande
landsort ǁ KK Coll. 539.29.14: 1.
landsända ‖ 2. ~
del ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. gräns ‖
2. ~
Kronan ‖ KK Coll. 539.29.14: kronan
äger […] betydliga ǁ 1. äger här en
ganska betydlig ǁ 2. har här
bergverk ‖ KK Coll. 539.29.14:
bergwerk
Since the early 18th century, the
most important centres of the
Siberian mining industry were
in the Nerčinsk region and in the
southern parts of Western Siberia, with silver and gold as their
main products. Зуляр – Снытко
2014: 172–173. (TS)
bergverk ‖ KK Coll. 539.29.14:
bergwerk
Central-verket ‖ KK Coll. 539.29.14:
Central-werket
The town of Nerčinsk is on
the River Nerča at N51°58′34″
E116°35′11″, but the mines (Nerčinskij zavod), founded in 1704,
are near the Chinese border
at N51°18′33″ E119°36′54″. Kaila
1914; Бардакова & al. 2009; Морозов 2009. (TS)
947
Itineraria 5osa 1845_49.indd 947
21.8.2019 16:24:12
�Itineraria
bergverk ‖ KK Coll. 539.29.14:
bergwerk
guldvaskare ‖ KK Coll. 539.29.14:
guldwaskare
De […] fångarne ‖ KK Coll.
539.29.14: 1. De flesta arbetare ‖ 2.
De flesta bland fångarne
bevakning ‖ KK Coll. 539.29.14:
bewakning
sådane ‖ KK Coll. 539.29.14: sådana
tvingas ‖ KK Coll. 539.29.14:
twingas
Officially, when a new prisoner was brought to the mines, he
was required to work the whole
of his trial period in chains. According to a new regulation issued in 1845, this period was
eight years for prisoners sentenced to forced labour for life.
If they served the trial period
without problems, they were released from chains for the rest
of their sentence. The lifetime
sentence was 20 years of forced
labour, after which the former
prisoners could settle freely in
the area, but still under control of the authorities. Juntunen
1983: 81–82. (TS)
Vanliga […] äro ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. Alla äro de ‖ 2. Wanliga […] äro
vecka ‖ KK Coll. 539.29.14: wecka
till ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. än[nu] ‖
2. ~
Så […] timmar ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. Dessa arbetare är det
äro ej bundna wid sitt arbete ett
bestämdt wisst antal timmar; det
är dem icke en gång förmenadt ‖
2. ~
vid ‖ KK Coll. 539.29.14: wid
vidare ‖ KK Coll. 539.29.14: widare
fullbordas ǁ KK Coll. 539.29.14: 1.
utföres ‖ 2. ~
de […] lottade ǁ KK Coll. 539.29.14:
1. 1. handtwerkare, hvilka derjemte åtnjuta många andra förmoner, ǁ 2. handtwerkare, hvilka
äfven i många andra afseenden
äro ‖ 2. ~
handtverk ‖ KK Coll. 539.29.14:
handtwerk
sidovägar ‖ KK Coll. 539.29.14: sidowägar
betydliga ǁ KK Coll. 539.29.14: 1.
en ‖ 2. ~
erhålla de ‖ KK Coll. 539.29.14:
erhålla
vanlig ‖ KK Coll. 539.29.14: wanlig
Rubel […] betalning ‖ KK Coll.
539.29.14: Rub. B[anco] i contant-betalning
handtverkare ‖ KK Coll. 539.29.14:
handtwerkare
kopek […] mynt ‖ KK Coll.
539.29.14: kop B[an]co
äro ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. höra ‖
2. ~
handtverkare ‖ KK Coll. 539.29.14:
handtwerkare
bättre ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. högre ‖ 2. ~
desto ‖ KK Coll. 539.29.14: dessto
qvinnor ǁ KK Coll. 539.29.14: 1.
Grekis[ka] ‖ 2. ~
i nejden ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. på
orten ‖ 2. ~
man ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. person ‖ 2. ~
snart […] omöjligt ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. ganska svårt ‖ 2. ~
välstånd ‖ KK Coll. 539.29.14:
wälstånd
948
Itineraria 5osa 1845_49.indd 948
21.8.2019 16:24:12
�Russia and Siberia –, Travel Reports
emedan ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. af
d[en] ‖ 2. ~
ingalunda ǁ KK Coll. 539.29.14:
1. enligt den här gängse bruk ~ ‖
2. ~
underlåter […] wäg ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. 1. underlåter att
tille[gna] ǁ 2. att på alla upptänkliga wägar ‖ 2. ~
väg ‖ KK Coll. 539.29.14: wäg
dryckenskapslasten ǁ KK Coll.
539.29.14: dryckeslasten
vigtig […] vigtigare ‖ KK Coll.
539.29.14: wigtig ~ wigtigare
vissa ‖ KK Coll. 539.29.14: wissa
arbetsfångarnes ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. fångarnes ‖ 2. ~
känsla ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~
nedlagd ‖ 2. ~
han ‖ KK Coll. 539.29.14: hon
taga wård ǁ KK Coll. 539.29.14: 1.
1. wårda sig ǁ 2. att ‖ 3. ~
vård ‖ KK Coll. 539.29.14: wård
till […] brottslingar ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. de gröfsta förbrytare ‖ 2. ~
brottets ǁ KK Coll. 539.29.14: 1.
sina ‖ 2. ~
Ledd […] erfarenhet ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. Af sådan anledning ‖
2. ~
Regeringen […] förmå ‖ KK Coll.
539.29.14: 1. regeringen med all
makt arbetat derpå ‖ 2. regeringen sökt med all makt ‖ 3. regeringen förmått
Undantagsvis ‖ KK Coll. 539.29.14:
Undantagswis
finska ‖ KK Coll. 539.29.14: Finska
motvilja ‖ KK Coll. 539.29.14:
motwilja
irrläriga hustrur ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. heterodoxa messaliancer ‖ 2. ~
A note in pencil for the German translator in the margin of
KK Senate arch., Eccl. Exp. KD
22/5 1849 reads: hustrur af annan
religion
varit ‖ KK Coll. 539.29.14: warit
de […] förbrytarena ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. Finnarne ǁ 2. de ǁ 3.
wåra Finska förbrytare ‖ 4. ~
förbrytarne ‖ KK Coll. 539.29.14:
förbrytarena
blifva ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. i
hvarje hänseende ~ ‖ 2. ~
skulle ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~ äfven ‖ 2. ~
religionsvård ‖ KK Coll. 539.29.14:
religions-wård
vinnande ǁ KK Coll. 539.29.14: 1.
samm[a] ‖ 2. winnande
Pastoral care was the only aspect of the prisoners’ conditions
in Siberia that Finnish authorities had any right to improve,
and therefore also Castrén paid
special attention to it. Juntunen
1983: 89–90. (TS)
Äfven ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. I ‖
2. ~
hitintills ‖ KK Coll. 539.29.14: hittintills
Wisserligen ǁ KK Coll. 539.29.14:
1. Det ‖ 2. ~
anbefaldt ‖ KK Coll. 539.29.14:
anbefalldt
en ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. eft[er] ‖
2. ~
likväl ‖ KK Coll. 539.29.14: likwäl
fångar ǁ KK Coll. 539.29.14: 1.
ar[betsfångar] ‖ 2. ~
☞
949
Itineraria 5osa 1845_49.indd 949
21.8.2019 16:24:12
�Itineraria
sjutton ‖ KK Coll. 539.29.14: 17
varit ‖ KK Coll. 539.29.14: warit
se sin själasörjare ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. er[hålla] ǁ 2. Her ǁ 3.
bega ǁ 4. erhålla religion ǁ 5. se ǁ
6. meddela sig med en själas[örjare] ǁ 7. ~ ǁ 8. och ännu har ingen
enda prestman besökt ‖ 9. ~
på […] Finska ǁ KK Coll. 539.29.14:
1. med de Fin[ska] ‖ 2. ~
svenska och finska ‖ KK Coll
539.29.14: Svenska och Finska
The mother tongue of the Lutheran priest in Irkutsk was
most likely German. Castrén’s
report had the result that literature in Finnish and Swedish was
sent to the pastor in Irkutsk, at
that time Konstantin Butzke, to
be used with the Finnish- and
Swedish-speaking
prisoners.
Juntunen 1983: 83–85. (TS)
beklagansvärd ‖ KK Coll.
539.29.14: beklaganswärd
mera än ǁ KK Coll. 539.29.14: 1.
framför ‖ 2. ~
vård. ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. wård.
Utstött ifrån samhället, afskydd
af menskligheten skulle den botfärdige brottslingen åtminstone
behöfva den tröst, att ‖ 2. wård
Colonisterne ǁ KK Coll. 539.29.14:
1. De Finska ~ ‖ 2. ~
närvarande ‖ KK Coll. 539.29.14:
närwarande
slaget. ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~
Derjemte haf skola äfven många
deporterade ifrån Ehstland och i
synnerhet deras barn hafva antagit det under wistelse i Sibirien antagit det Finska språket
Finnarnes språk, som i den Finska colonien är det allmännast
rådande. ‖ 2. ~
Hvad […] tillhörde ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. Det andra slaget af
underlåter1375 att på loflig och oloflig väg1376
tillegna sig hyresgästens lilla egendom. Kanske är
äfven den hos Finska arbetsfångar allmänt rådande dryckenskapslasten1377 en lika vigtig1378, om ej
ännu vigtigare orsak till deras fattigdom. Det vissa1379 är, att uti dessa förenade omständigheter
ligger roten till de Finska arbetsfångarnes1380 djupa elände.
Det är en känd sak, att familje-bandet är ett
mäktigt medel till att befrämja individens både
sedliga och ekonomiska förbättring. Instinctmässigt ligger hos menniskan den känsla1381, att
☙ han1382 är förpligtad ❧ taga1383 vård1384 och hägn
om sin egen afvel. Denna känsla är till och med
mäktig hos banditen, och man ser i Njertschinsk
dagliga bevis derpå, att till1385 och med de mest
förhärdade brottslingar i och för uppfyllandet af
sina föräldra-pligter afskudda sig brottets1386 ok
och underkasta sig ett ordnadt lefnadssätt. Ledd1387
af en sådan erfarenhet har äfven Ryska Regeringen1388 med all makt sökt förmå de
Njertschinska arbetsfångarne att inträda i äktenskapliga förhållanden. Undantagsvis1389 hafva
dock de finska1390 fångarne i detta afseende blifvit
lemnade utan all uppmärksamhet, förmodligen af
den anledning, att deras motvilja1391 för irrläriga1392 hustrur varit1393 styrelsen obekant. Emellertid kan med fullkomlig säkerhet antagas, att de1394
Finska förbrytarne1395 i Njertschinsk, så framt de
kunde inrätta ett familje-lif efter sitt sinne, skulle
blifva1396 mest utmärkta inwånare.
Utan tvifvel skulle1397 en ändamålsenlig religionsvård1398 äfven i sin mon medverka till vinnande1399 af samma ändamål.1400 Äfven1401 i detta
afseende hafva de Finska fångarne hitintills1402
warit helt och hållet börtglömda. Wisserligen1403
☙ är det den lutherske presten i Irkutsk anbe-❧
faldt1404 att en1405 gång hvarje år besöka de
950
Itineraria 5osa 1845_49.indd 950
21.8.2019 16:24:12
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Njertschinska grufvorna, men jag har likväl1406
träffat Finska fångar1407, hvilka under loppet af
sjutton1408 år icke en enda gång varit1409 i tillfälle
att se1410 sin själasörjare, och bland alla de prester,
som hitintills besökt Njertschinsk, skall ingen
enda hafva förmått meddela sig på1411 de svenska1412 och finska språken.1413 Denna omständighet
är så mycket mera beklagansvärd1414, som det i
synnerhet tyckes wara brottslingen, hvilken
mera1415 än alla andra dödliga är i behof af religionens vård.1416
Efter att i det föregående hafva nämnt några ord om de Finska arbetsfångarne, vill jag ännu
tillägga några anmärkningar om Colonisterne1417,
ehuru deras närvarande1418 belägenhet är af mig
föga känd.
Af Finska Colonister finnas i Sibirien tvenne
slag: 1o Deporterade och 2o Kronobönder. Det är
☙ egentligen Ingermanland och ❧ i synnerhet staden
Petersburg, som förser Sibirien med Colonister af
det förra slaget.1419 Hvad1420 åter det andra slaget
af Finska Colonister beträffar, så härleda de sig
ifrån trakten af Narva1421. Desse Colonister tillhörde fordom den till Sibirien landsförviste Baron
Ungern von Sternberg1422, men de hafva år1423
1802 frivilligt nedsatt sig i Sibirien och der grundlagt en liten colonie under namn af Ryschkova1424.
Vid1425 sin inflyttning till Sibirien utgjorde de första Colonisterne endast 126 personer, men sedermera har deras antal betydligen ökats genom tillkomsten af deporterade. Få1426 af dessa deporterade
äro likwäl Finnar; de flesta bland dem härleda sig
ifrån Ehstland och Liffland. Hela1427 antalet af Colonister i Ryschkova1428 uppgafs år 1840. till 700.
personer, och bland dem utgjordes1429 de flesta
dels1430 af genuina Finnar, dels af Ehstländare1431,
hvilka sistnämnda äfven till största delen voro1432
det Finska språket mäktiga.
Finska Colonister härleder sig
ifrån trakten af Narwa och tillhörde ‖ 2. Hwad ~ tillhörde
Narva ‖ KK Coll. 539.29.14: Narwa
Baron Otto Reinhold Ludwig
von Ungern-Sternberg (1744–
1811), estate owner on Dagö
(Hiiumaa), who was imprisoned
and exiled to Siberia in 1804, being accused of killing the captain
of his ship two years previously.
He worked as office clerk in Tobolˈsk until his death. Stackelberg s.a. [1931]: 456. (TS)
år 1802 ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. sedan ǁ 2. omkring ‖ 3. ~
Ryschkova ‖ KK Coll. 539.29.14:
Ryschkowa
Ryžkovo is situated at
N56°0′0″ E71°0′. For a description of it and its development,
see Granö, J. G., 1905: 6–22. (TS)
Vid ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Anta[let] ‖ 2. Wid
Få ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. Äfven ‖
2. ~
Hela […] mäktiga. ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. Emellertid skola
Finskan wara förstådd icke blott
af Finnarne, utan äfven af de flesta Ester och i synnerhet af deras
barn. Hela antalet af Colonister i
Ryschkowa uppgafs år 1840 till
700 personer, bland hvilka de
flesta woro Finska språket mäktiga. ‖ 2. ~
Ryschkova ‖ KK Coll. 539.29.14:
Ryschkowa
utgjordes ǁ KK Coll. 539.29.14: 1.
woro ‖ 2. ~
dels […] dels ǁ KK Coll. 539.29.14:
1. antingen ~ eller ‖ 2. ~
Ehstländare, hvilka ‖ KK Coll.
539.29.14: Estländare, hwilka
voro ‖ KK Coll. 539.29.14: woro
951
Itineraria 5osa 1845_49.indd 951
21.8.2019 16:24:13
�Itineraria
i […] Tobolska ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. i Tobolska ‖ 2. ~
eller ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~ wid
pass ‖ 2. ~
Colonien består ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. Colonien ǁ 2. Denna ǁ 3. <---> ǁ 4. Colonien skall
wara belägen på ‖ 5. ~
vara ‖ KK Coll. 539.29.14: wara
Regeringen ‖ KK Coll. 539.29.14:
regeringen
den […] delen ǁ KK Coll. 539.29.14:
1. öfra loppet ‖ 2. ~
vara ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. såsom ‖ 2. ~
den nya colonien ǁ Rysch[kowa]
Meaning Verxne-Suètuk, the
Finnish colony founded in 1857.
Granö, P., 1906: 293; Juntunen
1983: 98–101. (TS)
Vid ‖ KK Coll. 539.29.14: Wid
afresa ǁ KK Coll. 539.29.14: 1.
åter[resa] ‖ 2. ~
jag ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~ redan ‖ 2. ~
Ryschkowa-colonister ‖ KK Coll.
539.29.14: Ryschkowa-Colonister
men […] ännu ǁ KK Coll. 539.29.14:
1. men de kännde ännu ‖ 2. ~
huruvida ‖ KK Coll. 539.29.14:
huruwida
colonien i Ryschkowa ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. Ryschk[owa] ‖ 2. ~
skall ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. kommer att ‖ 2. ~
massan af de ǁ KK Coll. 539.29.14:
1. de ‖ 2. ~
framdeles […] bosatt. ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. 1. för det närwarande är bosatt ǁ 2. i framtiden ‖ 3. ~
närvarande ‖ KK Coll. 539.29.14:
närwarande
regeringen ‖ KK Coll. 539.29.14:
Regeringen
tider ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. åren ‖
2. ~
☙ ❧
Den nyssnämnda colonien Ryschkowa är belägen i1433 vestra Sibirien inom Tobolska Gouvernementet, 400. verst söder om staden Tobolsk, eller1434 3,950.¼ verst ifrån Petersburg. Colonien1435
består af tre närliggande byar, hvilka skola vara1436
uppbygda på ett af naturen mindre gynnadt ställe.
Denna omständighet har hos Regeringen1437 wäckt
tanken att få Colonisterne i Ryschkowa öfverflyttade till Östra Sibirien, der den1438 öfra delen af
Jenisejska flodområdet anses vara1439 ett förlofvadt
land för landtmannen. Enligt det uppgjorda projektet skulle den1440 nya colonien anläggas i Minusinska kretsen af Jenisejska Gouvernementet wid
pass 5000 v[erst] ifrån Petersburg.1441 Vid1442 min
afresa1443 ifrån denna ort mötte jag1444 en skara
Ryschkowa-colonister1445, som redan tågade till
Minusinsk; men1446 det är mig obekant, huruvida1447 ännu andra Colonister följt dem i spåren.
Likaså kan jag icke med bestämdhet uppgifva, om
colonien1448 i Ryschkowa skall1449 helt och hållet
upplösas, och hvar massan1450 af de Finska Colo☙ nisterne framdeles1451 kommer att blifva ❧ bosatt.
För det närvarande1452 torde de ännu uppehålla sig
i Ryschkowa.
För de Finska Colonisterne i Ryschkowa har
Ryska regeringen1453 på de sednare tider1454 bekostat en1455 Luthersk Prest, som stått under uppsigt
af det Moskowska Domkapitlet. För1456 en kort
tid tillbaka blef denna tjenst ledig, och det är mig
obekant, om den sedan1457 hunnit besättas. Det1458
vissa är att denna plats förr1459 eller sednare blir
besatt, då deremot den nya colonien i Minusinska
området torde af1460 Ryska Regeringen komma att
i religiöst hänseende tills vidare lemnas utan all
uppmärksamhet.
Skulle Styrelsen1461 finna sig för godt att
förse en eller annan af dessa tre localiteter med
952
Itineraria 5osa 1845_49.indd 952
21.8.2019 16:24:13
�Russia and Siberia –, Travel Reports
Prester ifrån Finland, så torde följande upplysningar dervid ej befinnas öfverflödiga:
1) En1462 Prestman i Njertsch[inska] området behöfver för sitt nödtorftiga uppehälle ett underhåll af minst 800. Rubel Silfver och dessutom
för1463 resor inom districtet skjuts för tvenne1464
hästar.
2) Presten i Minusinska kretsen kan1465 med afseende å vissa1466 honom tillfallande sportler
och andra förmåner försörja1467 sig med sex1468
à sju hundra Rubel Silfver.
☙ 3) Till underhåll för Presten i Ryschkowa ❧ är1469
ett anslag af fyra1470 eller fem hundra Rubel Silfver erforderligt.
M. A. Castrén
en ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. ~
särsk[ild] ‖ 2. ~
För […] tjenst ǁ KK Coll. 539.29.14:
1. Nu är tjensten ‖ 2. ~
sedan ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. redan ‖ 2. ~
Det vissa ‖ KK Coll. 539.29.14:
Den wissa
förr ǁ KK Coll. 539.29.14: 1.
eft[er] ‖ 2. ~
af […] Regeringen ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. tills widare ‖ 2. ~
Styrelsen […] att ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. det blifva i fråga om
att ‖ 2. styrelsen ~
En […] uppehälle ǁ KK Coll.
539.29.14: 1. Att En Prestman i
Njertsch[inska] området för sitt
nödtorftiga uppehälle behöfver ‖
2. ~
för ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. till ‖
2. ~
tvenne ‖ KK Coll. 539.29.14: twå
kan ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. bör ‖
2. ~
vissa ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. sina ‖
2. wissa
försörja ǁ KK Coll. 539.29.14: 1. åtnöja ‖ 2. ~
sex […] Rubel ‖ KK Coll. 539.29.14:
6–700 Rub.
är […] Rub. ǁ KK Coll. 539.29.14:
1. är enligt nuwarande förhållanden samma proportioner ett underhåll af 500 Rub. ‖ 2. ~
fyra […] Rubel ‖ KK Coll.
539.29.14: 4–500 Rub.
953
Itineraria 5osa 1845_49.indd 953
21.8.2019 16:24:13
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
25 Några Upplysningar om de till Sibirien deporterade Finnar (Itineraria)
Subject
The topic of the resource
<i>Itineraria</i> 1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i> 2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2).
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Date
A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource
2019
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors