2 20 1683 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/e47a865e2f53265f2ced90d78b991df8.pdf dcf786c9c576b267d51a98a72886c9f2 PDF Text Text Itineraria  The mscr has not been preserved. The report was published in Suomi 1850 p. 81–92 and in German in the Bulletin of the Academy of Sciences of St Petersburg. The German report is dated 8 Feb. 1849. Castrén 1849; 1850a. 26 Rapport till Kejs[erliga] VetenskapsAkademien i S:t Petersburg,1471 af M. A. Castrén. Nyss återkommen ifrån en fyraårig resa, verkställd till Sibirien på bekostnad af Kejserliga Vetenskaps-Akademien, anser jag för min första pligt att meddela Akademien en kort öfversigt af resans förlopp och tillika redogöra för dess vigtigaste resultater. Det torde ej vara opassande, om jag härvid i förbigående äfven vidrör en annan föregående resa, som väl ej blifvit verkställd af mig i Akademiens tjenst, men likväl står i det närmaste sammanhang med den nu fulländade. Några tidigare undersöknings-resor, dem jag verkställt dels på egen, dels på främmande bekostnad, kunna vid detta tillfälle lemnas ovidrörda. Blott i förbigående må omnämnas, att jag 1838 om sommaren gjorde en resa till Finska Lappmarken i afsigt att utreda det slägtskaps-förhållande, som äger rum emellan de Finska och Lappska språken. I sistnämnda ändamål företog jag mig åter 1841 i sällskap med D[octo]r Lönnrot en ny forsknings-resa, som denna gång utsträcktes icke blott till den Finska, utan äfven till en del af de Norska och Ryska Lappmarkerna. Under denna resa erhöll jag af H[er]r Statsrådet Sjögrén ett anbud om deltagande i en expedition, som vid nämnda tid af Kejserliga Vetenskaps-Akademien förbereddes till Sibirien. Såsom det hufvudsakligaste ändamålet för min verksamhet i Akademiens tjenst uppgaf Hr Statsrådet en i lingvistiskt och ethnografiskt hänseende möjligast noggrann undersökning af de inom Sibirien boende Samojediska folkstammarna. 954 Itineraria 5osa 1845_49.indd 954 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports Vigten af en sådan undersökning hade man äfven i Finland insett, och det var redan tidigare både min och D:r Lönnrots afsigt att besöka de närmast boende Europeiska Samojederna, ehuru bristande understöd och andra missgynnande omständigheter gjorde denna plan om intet. Med så mycket större glädje emottog jag Hr Sjögréns ofvannämnda anbud, omfattande ett fält för forskningar, vida utsträckt öfver de förhoppningar, hvarmed jag tillförene hade vågat smickra mig. Akademien hade väl icke anslagit något understöd för undersökningen af de Europeiska Samojedernas språk och ethnografiska förhållanden; men då desse omöjligen kunde lemnas utan all uppmärksamhet, blef det bestämdt att jag i och för detta ändamål skulle af Finska statsmedel erhålla ett särskildt understöd. Sedan nyssnämnda understöd år 1842 om hösten kommit mig tillhanda, anträdde jag oförtöfvadt min resa ifrån Archangelsk och styrde kosan upp till Mesen. Härifrån fortgick min resa allt i nordlig riktning inom de Kaninska Samojedernas tundra-gebit. Kommen till Kanin-Nos styrde jag min kosa österut till de Timanska Samojederna och fortsatte färden utmed Ishafvets stränder ända till Petschora-flodens mynning. Härifrån hade jag varit sinnad att fortsätta resan öfver den Bolshesemelska tundran till Kolva, men nu instundade redan våren och invånarne på orten försäkrade med en mun, att den af mig uppkastade reseplanen ej kunde utföras, emedan slädföret snart aftog och Samojederna höllo på att öfvergifva tundran. Jag vände derföre min kosa söderut och reste uppför Petschora till Ustzylmsk och Ishemsk, der jag hela våren sysselsatte mig med Syrjänska språket. Knappt hade floderna blifvit isfria och vattenkommunikationen öppnats, förrän jag åter skred till fortsättningen af min Samojediska resa. I en liten fiskare-båt, som ifrån Ishma afgick till Uusa, styrde jag uppför Petschorafloden till byn Kolva, som är belägen på den Bolshesemelska tundran och bebodd dels af Syrjäner, dels af Samojeder. Hela sommaren 1843 tillbragte jag i denna 955 Itineraria 5osa 1845_49.indd 955 21.8.2019 16:24:13 �Itineraria by, sysselsatt med Samojediska studier. Den 4 (16) September steg jag åter ombord på en lodja och seglade i sällskap med några Syrjänska bönder uppför floden Uusa till dess källor, der vi nedsatte oss i en liten fiskarekoja för att afbida vinterföre. En rund månad aflopp under denna i alla afseenden odrägliga väntan. Först i slutet af Oktober kunde jag anträda fortsättningen af min resa, och ej förr än i November anlände jag till den lilla köpingen Obdorsk inom Sibiriens område. Här skulle min resa i Akademiens tjenst vidtaga, och det var beslutadt att jag ifrån Obdorsk skulle fortsätta min resa längs Ishafvets stränder till Jenisej-flodens utlopp; men beklagligtvis hade min helsa genom resans mödor blifvit så försvagad, att jag nödgades slå ur hågen en så äfventyrlig färd och i Januari 1844 begifva mig till Beresow för att söka läkare-hjelp. Här rådde mig en insigtsfull medikus att för någon tid aflägsna mig ifrån de kulna tundrorna och tills vidare afhålla mig ifrån alla vetenskapliga sysselsättningar. I följe af detta råd lemnade jag Sibirien 1844 om våren samt återvände till Finland öfver Tobolsk, Werchoturje, Solikamsk, Weliko-Ustjug och Petrosawodsk. Hemkommen underkastade jag mig en medicinsk behandling, som hade den lyckliga påföljd, att mina läkare redan efter ett halft års förlopp gåfvo mig tillåtelse att för andra gången anträda en resa till Sibirien. Jag begaf mig derföre i början af år 1845 till Petersburg, emottog mina instruktioner af Akademien och fortsatte med vinterföre min resa till Kasan. Här tillbragte jag menförstiden med studium af Tscheremissiskan, afreste åter i början af Maj och anlände i slutet af samma månad till Tobolska guvernementet, der mina undersökningar i Akademiens tjenst skulle begynna. Egentligen var det väl den Samojediska stammen, som enligt instruktionen skulle utgöra föremålet för mina studier; men då Samojeder och Ostjaker i somliga delar af Sibirien förvexlas med hvarandra, ansåg jag det för ett noggrannt åtskiljande af dessa folkstammar vara nödvändigt att äfven egna en 956 Itineraria 5osa 1845_49.indd 956 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports sidoblick på Ostjakernas språk och ethnografiska förhållanden. I sådan afsigt uppehöll jag mig hela sommaren 1845 vid Ob och Irtisch inom Ostjakernas område. Emot hösten drog jag mig högre uppför Ob till den Narymska kretsen af Tomska guvernementet och företog till undersökning en här boende Samojed-stam, som förut med orätt ansetts vara af Ostjakisk härkomst. Under denna sysselsättning förgick hela hösten och vintern. Om våren 1846 flyttade jag fältet för min verksamhet till Jenisejska flod-området och fortsatte i förstone mina undersökningar öfver nyssnämnda Samojed-stam, hvaraf talrika grenar anträffades på flera särskilda orter, isynnerhet inom Turuchanska området. Sedan dessa undersökningar blifvit bragta till ända, förfogade jag mig om sommaren 1846 till de Samojeder, som uppehålla sig vid nedra loppet af Jenisej och tillhöra tvenne stora stammar: den Vest-Samojediska eller Jurakiska och den Ost-Samojediska eller Tawgystammen. Då den förra bland dessa stammar redan tillförene blifvit af mig med sorgfällighet undersökt, kunde jag nu nästan uteslutande egna min tid och mina bemödanden på den östra stammen. Den uppehöll mig emellertid ifrån slutet af Juli 1846 intill början af Januarii 1847, hvilken tid jag tillbragte inom polar-regionen uti vinterlägren vid Plachina, Chantajka, Dudinka, Tolstoj Nos o. s. v. Härpå vände jag mig åter söderut till de Jenisejska Ostjakerna och sysselsatte mig med dem hela återstoden af vintern. Om våren 1847 anlände jag till Minusinska kretsen och egnade mig här åt undersökningen af särskilda numera tatariserade Ostjak- och Samojed-stammar. Derjemte sysselsatte jag mig äfven med archeologiska undersökningar, upprödjade kurganer, aftecknade inskrifter, samlade alla slags antiqvaria m. m. Under sommaren gjorde jag en utflygt öfver de Sajanska bergen till Mongoliet och fann äfven här tatariserade stammar af så väl Ostjaker, som isynnerhet af Samojeder. Om hösten förflyttade jag mig ifrån de Minusinska stepperna till det Kanska flodlandet, der Tatarer, Kotter och Samojeder 957 Itineraria 5osa 1845_49.indd 957 21.8.2019 16:24:13 �Itineraria (Kamasintser) togo i anspråk min verksamhet nästan hela återstoden af året. Om vintern 1848 uppehöll jag mig först hos Karagasserna i Nishneudinsk, besökte sedan de Tunkinska Samojederna och hamnade mot våren i den Sabajkalska nejden. Här upphörde alla spår af Samojederna redan på den Selenginska steppen, och enligt instruktionen hade jag varit berättigad att nu sluta min resa; men den stora vigt, som lande bakom Bajkal både i archeologiskt och ethnographiskt hänseende äger, förmådde mig att ännu fortsätta resan ända till Njertschinsk, derifrån jag förliden sommar ändteligen anträdde min genom många under vägen inträffade sjukdomsfall fördröjda återresa. Efter att nu i yttersta korthet hafva antydt riktningen af min i nära åtta års tid fortsatta resa, vill jag i lika korthet söka redogöra för dess frukter, ehuru de beklagligtvis ännu bestå i en massa af oordnade materialier. Förutsatt att inga yttre omständigheter lägga hinder i vägen för utarbetningen af dessa materialier, hoppas jag efterhand kunna till Akademiens bepröfvande öfverlemna särskilda skrifter, isynnerhet af ethnografiskt och lingvistiskt innehåll. I enlighet med min instruktion har jag jemväl sysselsatt mig med historie, mythologie, archeologie, statistik, topografie och hoppas äfven i dessa ämnen kunna lemna några för vetenskapen mer och mindre vigtiga bidrag. Sånger, sagor och mundtliga traditioner har jag öfverallt efterletat och omsorgsfullt upptecknat. Likaså har det varit mitt bemödande att samla äldre historiska dokumenter, ehuru jag ännu icke kan yttra något afgörande om deras värde. Samma anmärkning gäller äfven om mina samlingar af antiquaria, manuskripter, alla slags ethnografiska föremål o. s. v. Såsom det före vetenskapen vigtigaste material anser jag mina lingvistiska anteckningar öfver Samojediskan. Detta språk sönderfaller, såsom jag i mina speciella relationer angifvit, uti tre hufvud-dialekter: 1:o den Nordvestra eller Jurak-Samojediskan, 2:o den Nordöstra eller Tawgy-Samojediskan, 3:o den Södra eller Ostjak-Samojediskan. Hvarje af dessa dialekter 958 Itineraria 5osa 1845_49.indd 958 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports innefattar åter ett större eller mindre antal varieteter. Så kan man till Jurak-Samojediskan räkna följande fem dialekt-brytningar: 1:o den Kaninska och Timanska, 2:o den Ishemska, 3:o den Karassinska, 4:o Bai-dialekten, 5:o den Kamasinska. Slutligen innefattar Ostjak-Samojediskan tvenne varieteter: den Tomska och den Turuchanska, hvilka åter sönderfalla i en mängd smärre brytningar (se mina special-relationer). Öfver alla dessa dialekter och deras mångfaldiga varieteter besitter jag rikhaltiga, ehuru ännu oordnade anteckningar. Det är min afsigt att i framtiden för hvarje af de tre hufvud-dialekterna utgifva en särskild grammatik, ett mera eller mindre rikhaltigt vocabularium samt dessutom en kortare chrestomathie åtminstone för Jurak-Samojediskan. Kanske blir det nödvändigt att äfven för Kamasinskan, som är en ifrån Ostjak-Samojediskan betydligt afvikande dialekt-varietet, utgifva en skild formlära med dertill hörande vocabularium. Hvad åter de öfriga dialekt-varieteterna beträffar, så erfordra de ingen särskild behandling, utan kunna upptagas i de arbeten som behandla hufvud-dialekterna. Bland de språkstammar, hvilka utom den Samojediska, tagit i anspråk min verksamhet under resan, ställer jag i främsta rummet den Finska. Häröfver har jag redan under sjelfva resan utgifvit några smärre arbeten, såsom en Syrjänsk och en Tscheremissisk språklära samt en afhandling som accentens inflytande i Lappskan, att ej tala om min dissertation ”de affinitate declinationum in lingua Finnica, Esthonica & Lapponica,” som utkom redan 1839 efter min första resa till Lappland. I det Lappska språket äger jag ännu en mängd oordnade anteckningar, hvilka hänföra sig till vokal-systemet, olikheten emellan dialekterna o. s. v. Dock består med afseende å den Finska stammen mitt rikaste material uti anteckningar öfver den Ugriska Ostjakiskan. Detta språk sönderfaller äfven i tre hufvud-dialekter, af hvilka en förekommer vid Irtisch, en annan vid öfra och en tredje vid nedra Ob. Mina anteckningar öfver Ostjakiskan inskränka sig till den 959 Itineraria 5osa 1845_49.indd 959 21.8.2019 16:24:13 �Itineraria två förstnämnda dialekterna och några bland deras varieteter. Öfver den tredje hufvud-dialekten har jag ej varit i tillfälle att utsträcka mina undersökningar, och jag har icke ens ansett det för nödigt, då Hr Reguly, såsom bekant är, uppehållit sig en längre tid hos de Obdorska Ostjakerna och vinnlagt sig om deras språk. Mina anteckningar öfver den Ugriska Ostjakiskan äro redan till en del utarbetade och bestå i en etymologie samt en ordförteckning. Under namn af Ostjaker förekommer äfven vid stränderna af Jenisej en folkstam af några hundrade själar, som i språkligt hänseende ej står i något närmare slägtskapsförhållande till de Ugriska Ostjakerna, ej heller till de af mig så kallade Ostjak-Samojederna och ännu mindre till andra kända folkstammar i Sibirien. Till följe af min instruktion har jag äfven sysselsatt mig med deras språk, så vidt tiden och mina krafter det medgifvit. Likaså har jag egnat min uppmärksamhet åt Kottiskan, som är en med Jenisejska Ostjakiskan beslägtad dialekt, men för det närvarande endast talas af några få personerxc. Ehuru icke fullkomligt tillfredsställd med mina anteckningar öfver ifrågavarande språkstam, anser jag dem icke desto mindre vara tillräckliga för utarbetandet af en formlära och ett vocabularium, omfattande begge de nämnda dialekterna. Undersökningen af Samojedernas och de Jenisejska Ostjakernas härkomst ledde mig vidare in på de Turkiska och Mongoliska språkgebiten. Det finnes hos äldre författare uppgifvet, att vid öfra loppet af Jenisej och dess bifloder Abakan, Tuba, Kan, Mana m. m. skulle uppehålla sig strödda Ostjak- och Samojed-stammar under namn af Kojbaler, Matorer, Ariner, Assaner, Kamassintser, Karagasser, Sojoter o. s. v. Då dessa uppgifter i en sednare tid blifvit af Stepanow med allt möjligt eftertryck bestridda, förelades det mig af Akademien xc. I sednaste tid hafva Kotterna, så väl de genuina som de redan förryskade förenat sig till en liten colonie vid floden Agul, der de synas vilja upplifva sitt gamla språk. 960 Itineraria 5osa 1845_49.indd 960 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports att söka utreda det sanna förhållandet och ändteligen lösa den tvistiga frågan. Det visade sig vid mina undersökningar, att de äldre uppgifterna, ehuru i många afseenden obestämda, ofullständiga och missledande, i hufvudsaken likväl voro grundade. Men för att bana mig till detta resultat, nödgades jag taga kännedom af de Turkiska och Mongoliska språken, emedan de omtvistade folken med få undantag tillegnat sig dessa tungomål, men med bibehållande af vissa ifrån de Ostjakiska och Samojediska språken lånade idiotismer och dialekt-egenheter. Mina studier öfver de Turkiska och Mongoliska språken omfatta många särskilda dialekter, tillhörande de folkstammar, hvilka till sitt ursprung äro Ostjaker och Samojeder. Till qvantiteten äro mina anteckningar öfver de Turkiska eller Tatariska dialekterna så vidsträckta, att jag i framtiden hoppas kunna utgifva en Tatarisk grammatik med thy åtföljande text och ordförteckning. Ungefär af samma omfång äro äfven mina samlingar öfver de Mongoliska eller Burätiska dialekterna. I fråga om mina philologiska samlingar må slutligen omnämnas, att jag äfven i Tungusiskan äger materialier till en formlära och ett vocabularium, utarbetade enligt den Njertschinska dialekten. Visserligen är denna dialekt i någon mån burätiserad, men i betraktande af den fullkomliga okunnighet, hvari man intill denna dag befinner sig med afseende å de i Sibirien nomadiserande Tungusers språk, torde likväl mitt ifrågavarande arbete icke sakna allt intresse. Liksom i philologiskt hänföra sig äfven i ethnografiskt hänseende mina rikaste samlingar till Samojederna. Jag har beledsagat denna folkstam i dess hela utsträckning ifrån Altajbergen i söder till Ishafvet i norr, ifrån Jenisej-floden i öster till Hvita hafvet i vester, och det är min afsigt att öfver nämnda stam utgifva en fullständig, ethnografisk beskrifning. Jag lemnar emellertid oafgjordt, om denna beskrifning utkommer på en gång, eller efterhand i smärre afdelningar. Detta arbete kan jag dock troligen icke 961 Itineraria 5osa 1845_49.indd 961 21.8.2019 16:24:13 �Itineraria företaga mig, förrän mina lingvistiska anteckningar blifvit något så när ordnade. En annan ethnografisk beskrifning har jag varit sinnad att utgifva öfver de Jenisejska Ostjakerna och deras stamförvandter Kotterna. I detta arbete torde äfven komma att ingå ett och annat om Ariner, Assaner, Kojbaler, Sojoter och andra tatariserade grenar af samma stam. Deremot ärnar jag öfver de Ugriska Ostjakerna utgifva en särskild, till sitt omfång något inskränktare beskrifning. Bland Sibiriens öfriga folkslag hafva i synnerhet de Minusinska Tatarerna väckt mitt intresse, så väl hvad seder och lefnadssätt, som isynnerhet hvad deras religiösa föreställningar beträffar. Jag har varit betänkt på att äfven öfver dem utgifva ett ethnografiskt arbete, hvilket synes mig vara så mycket nödvändigare, som de Minusinska Tatarerna i betydlig mån skilja sig ifrån sina öfriga stamförvandter i Sibirien. Om Buräter och Tunguser har jag äfven samlat ethnografiska fakta, men de äro af en mera rhapsodisk beskaffenhet och kunna endast tjena till bidrag för andra fullständigare arbeten. Sånger och sagor har jag företrädesvis samlat hos Samojederna och de Minusinska Tatarerna. De äro upptecknade till en del i original, till en del i öfversättning. Originalerna har jag ärnat bifoga såsom text till de påtänkta grammatikorna; men derjemte är det min föresats att i öfversättning utgifva en större samling af Samojediska, Tatariska och Burätiska sånger och sagor. I archeologiskt hänseende har jag företrädesvis egnat min uppmärksamhet åt de i Minusinska kretsen talrikt förekommande grafkummel och inskrifter. Likartade undersökningar har jag i inskränktare styl äfven anställt i den Sabajkalska nejden. Ehuru obefogad att på förhand orda något i min egen sak, tilltror jag mig dock att med temmelig säkerhet kunna bestämma uppkomsten af en stor del bland ifrågavarande ålderdomslemningar och dymedelst sprida ett ljus öfver den södra Sibiriens forntid. 962 Itineraria 5osa 1845_49.indd 962 21.8.2019 16:24:13 �Russia and Siberia –, Travel Reports Med förbigående af mitt mythologiska, historiska, statistiska och topografiska material, som jag ännu ej hunnit behörigen granska och genomgå, vill jag ännu erinra derom, att jag städse bemödat mig att förse Akademiens ethnografiska kabinet med fynd och antiqviteter af alla slag, med skilda nationers kostymer, deras verktyg och redskap m. m. Af detta slags föremål finnes hos mig ännu ett litet förråd, som jag är villig att vid anfordran afstå till Akademien. Några Mongoliska manuskripter, dem jag öfverkommit på Burät-stepperna, stå jemväl till Akademiens disposition, så framt de i Bibliotheket saknas. Härmed har jag nu korteligen redogjort för min verksamhet under de resor, för hvilka jag i en mängd af år åtnjutit offentligt understöd. Skulle frukterna af denna verksamhet måhända synas alltför obetydliga, så beder jag den stränge granskaren icke förgäta, att jag haft ett tungt och oländigt fält att bearbeta, samt att jag, frukterna oafsedt, uppå detta fält offrat mitt lifs bästa bemödanden. 963 Itineraria 5osa 1845_49.indd 963 21.8.2019 16:24:13 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 26 Rapport till Kejs[erliga] Vetenskaps-Akademien i S:t Petersburg (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d980e09e7f425c6b8c7fac47cc118a79.pdf afeb50054b0cd72c07da0b90490a3da8 PDF Text Text Itineraria         The mscr belongs to Gunnar Castrén’s family collection in the Archives of the Society of Swedish Literature in Finland (SLSA 1185). It is a book with hard covers and pages of ca. 11.5 x 17.5 cm. The first 117 pages are unnumbered. M.A. Castrén’s pagination begins from p. 118, numbered by him as No. 114. I extend Castrén’s pagination to the beginning of the diary, giving the first pages a technical numbering starting with –3. There are 344 written pages from the beginning of the book and 14 pages upside down from the end as well as one loose sheet with writing (see p. 1125). Castrén seems to have written the beginning of the diary ready for publication, but further on the text assumes the character of field notes. Some parts of the book were published as travel reports. They are shown in the commentary notes. This diary can be read alongside J.R. Bergstadi’s travel diary, published in Rancken 1884. (TS) sommaren ǁ och genom ǁ af ensam ǁ tog There was indeed a Russian military campaign in the Khanate of Khiva in 1839, but the actual reason for postponing the expedition was that answers to the preliminary questions sent by the Academy of Sciences to the GovernorGeneral of West Siberia had not arrived yet and there was no agreement between A.J. Sjögren and K.E. von Baer on how to realize the plan. Branch 1968: 337–340. (TS) rese-/understöd sommaren ǁ 1. ~ på egen bekostnad ǁ 2. ~ på bekostnad af Finska Litteratur-Sällskapet 1839 om sommaren 27 Dagbok ..–.. ☙ [–] ❧ Dagbok 8 /  – 8 / .1 ☙ [–] ❧ 1845. Helsingfors d . Februarii . 2 — Wid min återkomst ifrån en resa till Lappland sommaren3 1838 erhöll jag genom4 Collegii-Rådet Sjögren af Petersburgska Wetenskaps-Akademien ett anbud att deltaga uti en tilltänkt ”linguistisk och ethnographisk” expedition till Sibirien. Med glädje mottog jag detta anbud, emedan jag långt tillförene redan hade beslutit egna mig åt ett comparativt studium af alla med Finskan närmare eller fjermare håll beslägtade språk. Den Sibirska expeditionen blef emellertid lemnad till framtiden, emedan oroligheterna i Chiwa föranledde en militär-expedition, som ensam5 tog alla kronans tillgångar i anspråk.6 Då äfven mitt hopp att ifrån Alexanders-Universitetet i Finland erhålla ett rese[-]understöd7 slog felt, gjorde jag 1839 om sommaren8 en kort resa till Ryska Karelen, samt sommaren derpå till9 norra Österbotten10. År 1841 erbjöd mig wännen Lönnrot att emot ganska förmånliga wilkor blifva honom följaktig under en resa genom Lappland. 966 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 966 26.8.2019 9:55:37 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks   ☙ [] Resan före❧togs samma år om hösten, men knapt hade vi hunnit inom Lappska gränsen, förrän jag från Wetenskaps-Akademien i Petersburg erhöll ett förnyade anbud att deltaga i den nu omsider bestämda expeditionen till Sibirien. Tillfälliga omständigheterna fördröjde emellertid äfven denna gång expeditionens afgång, men nu erhöll jag af Finska Statsmedel ett understöd af 1000 Rub[el] Silfver, som satte mig i stånd att på egen hand fortsätta min11 med Lönnrot påbegynta resa. Nu har omsider den dag randats, då jag i egenskap af ledare för den Sibirska expeditionen och utrustad med understöd både ifrån Ryssland och Finland skall anträda min resa i Akademiens tjenst12. Jag har väntat på denna dag, ”såsom flickan wäntar fästman, som ett bördigt år man väntar”, men jag kan qväda med Pohja-dottern:       till […] Österbotten ǁ en resa genom hela Finland Castrén must have made this journey in the summer of 1840, but no diary of it has been preserved. No other texts or notes can either be unambiguously connected to it. min […] resa ǁ mina resor tjenst ǁ ~ till S[ibirien] Kalevala 1841: 174–175; Castrén 2019: 195. Kalewala XV: 122–123, 126–128. “Nyt on lähtöni lähemmä, / Toiwoni toeksi saanut, [– –] En lähekkänä ilolla, / Enkä riemulla eriä, / Tästä kullasta koista, […]” illusoriska ǁ <vissa ~> måste ǁ skall och […] hvila ǁ och få hvila ”Nu är ren min bortgång nära och mitt hopp är nu besannadt, Dock ej vandrar jag med glädje Eller skiljer mig med jubel Bort ifrån det gyllne hemmet”.13 ☙ ❧ Djupt känner ett Finskt hjerta saknaden af hemmets <luft> och denna saknad skingras icke hos mig af illusoriska14 ungdoms-fantasier. Jag vet hvad Sibiriens tundror hafva att bjuda på. Der blomma ej rosor, der sjunga ej lärkar, der klappar intet hjerta af kärlek och fröjd. Blott döden firar der sin skördefest, och (jag känner det i mitt hjerta) ett under måste15 ske, om jag skall undgå den allmänna förstörelsen och16 en gång få hvila mina ben i hemmets mjuka jord. 967 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 967 26.8.2019 9:55:38 �Itineraria              afskeds-/stunden tomt är mitt ǁ tomt mitt msko-hjerta ǁ hjerta i ǁ med blotta till min ǁ mig till Det […] werlden] ǁ De flesta menniskor i werlden äro komma till rätta ǁ finna sin lust tillhör ǁ åter ~ ytterlighet af mskor ǁ ytterlighet sedan ǁ då dem […] jag ǁ jag älskar dem tagit i anspråk ǁ kostat mig min […] varit ǁ det har varit min föresatts Borgå d. . Mars. Hwad wänskapen smakar ljuf i afskeds[-]stunden17. Wid en resa till Sibirien gör det hjertat så oändligen godt att se sig omhuldad och ledsagad af trofasta och deltagande wänner. Under tre dygn har jag i deras krets njutit skillsmessans smärta. Här är wännen Elias [Lönnrot] ännu med mig, öm och deltagande som wanligt. Men i dag brister den sista länken; huru skall det vara i morgon? ☙ ❧ ☙ Fredrikshamn den  Mars. Tom är min dagbok och tomt18 är mitt hjerta. Hvad annat än tomhet kan också råda i ett m[enni]sko-hjerta19, som för en tom ide nödgats offra opp all den rikedom af fröjder, ett älskande fosterland har att erbjuda. Det är väl sant, att jag har warit oförmögen att i fullt mått njuta af dess fröjder; men jag [är] i detta afseende icke alldeles olik gibibuken. Likasom han är äfven jag nöjd i20 medvetandet, att det goda står till21 min disposition. Också har jag varit lycklig nog att komma i ego af mera, än hvad som kanske belöper sig på hvarje annans lott. Det22 gifves i werlden storätare-folk, som komma23 till rätta i allt hvad Gud ger, men finna ej sin lust i någon ting. Den som ville njuta allt, kan ej njuta något. Jag tillhör24 en annan ytterlighet25 af m[enni]skor. Jag väljer, men stöter det mesta ifrån mig. Hvad som sedan26 återstår, sitter segt vid mitt hjerta. Jag eger få vänner, ❧ men dem27 älskar jag varmt, innerligt, med hela min själ. Derföre har ock min skillsmessa ifrån hemmet varit smärtsam, hjertgripande. Den har tagit28 i anspråk all den mannamod jag eger; min29 föresatts har varit att 968 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 968 26.8.2019 9:55:38 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks   ej30 svigta, men den menskliga svagheten har dock tagit ut sin rätt. Mycken31 oro och strid har herrskat i mitt sinne. Nu har32 jag lugn, fastän detta lugn liknar33 grafvens.    Wiborg den . Mars. ☙ ☙ Det war härifrån, som den Danske Philologen34 för ett par decennier tillbaka med tårfulla ögon blickade tillbaka på det för honom främmande Finland, der han blifvit med godhet och gästwänlighet omfattad. Huru mycket mera skäl till sorg och saknad skulle icke jag ega, då samma ❧ Finland råkar35 vara sjelfva min fosterbygd, men hos mig hafva tårarna redan förrunnit och känslorna begynt lugna sig. Den enda känsla, som nu åter tycks36 wilja arbeta sig upp ur askan af mitt förbrunna, genom tusen strider37 tärda38 hjerta, är det djupa behofwet att fylla mitt mått. Ehvad min själ i svaga stunder äfven månde tänka och känna, lika behof är dock det djupaste  – det kan39 gälla såsom ett motto för hela mitt lifs diktan och traktan. För40 ära och glans har jag ingen känsla mera; jag till och med föraktar all ära, som icke41 är förenad med menniskors vänskap, kärlek och tillgifvenhet för min person. Att arbeta för odödligheten (icke namnets, utan själens odödlighet), är åter en alltför dunkel, abstract och föga mäktig driffjäder. Att verka42 för vetenskap43 och fosterland, dertill är jag icke behöflig. Men ❧ såsom ett förnuftigt wäsen bör ju menniskan ändock söka att efter förmåga tillfyllestgöra sin förnuftiga bestämmelse och rätt handhafva det lilla pund, som kan vara honom förlånadt. Intet44 annat än detta kan bestämma mina handlingar. Om dessa sedan bära någon frukt i verlden, och om de märkas           ej svigta ǁ vara stark Mycken […] herrskat ǁ 1. Många tårar har jag gjutit, många strider har ǁ 2. Strid oro o[ch] ǁ 3. Strid ǁ 4. Mycken strid och or[o] ǁ 5. St[rid] har […] lugn ǁ är det lugnt liknar ǁ ej är olikt Rasmus Rask, who travelled via Finland to Russia and on to India in 1818. Stipa 1990: 295–298. (TS) råkar […] sjelfva ǁ är tycks […] arbeta ǁ will <--> strider ǁ sönderslitande ~ tärda ǁ 1. utmattade ǁ 2. förkrossade kan gälla ǁ är För […] glans ǁ Ifrån ärelystnadens icke är förenad ǁ ej har sin grund verka ǁ 1. åter ~ ǁ 2. arbeta vetenskap och fosterland ǁ vetenskapen och fosterlandet Intet […] detta ǁ Icke någon timlig sällhet, icke det dunkla hoppet om möjlig redovisn[ing] 969 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 969 26.8.2019 9:55:38 �Itineraria                           verksamhet ǁ h<--> förekomma […] i ǁ tryckas några år i sanning ǁ belöning är ǁ och ~ det […] werlden. ǁ hvad betyder en <mask> mer eller mindre i verlden. Suomi-land; […] dagar ǁ ~. Farväl i Gud The dates are given according to the Gregorian calendar here. den store ǁ Tsar St Petersburg was founded by Tsar Peter I (1672–1725) in 1703. (TS) I dag ǁ För Cf. also Castrén’s description of the same feast in the town of Kola in 1842, p. 366–369. gungar […] o. s. v. ǁ gungar o. s. v. ett folk-lif ǁ folket eleganta spann ǁ hundradetal eleganta vagnar med rika sköna ǁ rik[a] åkande ǁ ~ sjelfva Så […] trofeer ǁ Allt hvad fåfängan förmår åstadkomma, war framsatt till allmänt åskådande. oräkneliga ǁ otaliga Also Bergstadi had the same impression. Rancken 1884: 1–2. bestod af ǁ woro hvarje vagn ǁ enhvar med […] kinderna ǁ med temligen likgiltiga blickar Dessa ǁ De till Jungfru-Stiften (Smolna kloster)  ǁ Jungfru-Stiften The Smolˈnyj monastery for women was founded in 1744 and changed into a boarding school for girls of the nobility in 1764. It was closed in 1917. Vasilevskaya – Vasilevskaya 1994: 183–188. (TS) begrafnings-/tåg St Isaac’s Cathedral (architect Auguste de Montferrand) had been under construction since 1818 and it ☙ med mitt namn, allt sådant hör till de för mig likgiltiga tingen. Tanken derpå kan icke tillfredsställa mig, ty påtagligt är, att sjelfva den starkaste individs verksamhet45 är så ringa i verldshistorien som droppen i hafvet. Hvad båtar det mig för öfrigt i döden, om äfven mitt namn skulle förekomma46 någon tid efter min hädanfärd i Tyska bok-kathaloger. Man må se saken, huru som hellst; resultatet blir, att hvarje menskligt sträfvande har sin sanning47 uti sig sjelft, är48 ett ändamål för sig. Och der❧före bör medvetandet att hafva fyllt ditt mått vara den enda och sanna belöning för menniskans sträfvanden. En helt annan sak är det, att menniskan såsom wetenskapsman icke utgör hela menniskan. Ett warmt hjertas alla behof kan wetenskapen alldrig tillfredsställa. Hjertat will njuta af lifvets fröjder, men dessa finnas ej i vetenskapen, allraminst i den vetenskap, som läres på Sibiriens tundror. En tillfredsställelse för hjertat hade endast fosterjorden kunnat erbjuda mig. Men häremot protesterade förnuftet; jag följde dess kallelse; jag tog Herakles’ wäg, utan att ega Herakles’ kraft. Kanske har jag missförstått min kallelse; men det49 är en småsak. Jag faller kanske i förtid, men hvad betyder en mask mer eller mindre i werlden! Rajajoki den  Mars ☙ För sista gången farwäl mitt älskade, saknade ljufva fosterland, ❧ du som skänkt mig lifvets första gnista, tändt kärlekens låga i mitt hjerta och wäckt hos mig en hågen till allt ädelt och godt, farwäl du fattiga, arma, missaktade Suomi-land;50 Gud skydde dina dagar! Farwäl! 970 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 970 26.8.2019 9:55:38 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Petersburg den . Mars. 51 ☙ ☙ Efter att per fus och nefus hafva banat mig en väg genom tullbommarne emellan Rajajoki och Petersburg hamnade jag i går för första gången i mitt lif uti den stora Kejsare-staden. Min ankomst till Petersburg skedde så sent på aftonen, att jag ej fick erfara det så kallade första intrycket af staden. Så mycket kunde man likwäl i sjelfva mörkret urskilja, att den Wiborgska sidan af staden är en svag sida – ❧ en sida, som icke förtjenar någon gasupplysning. Wanlottad är äfven den P[eter]burgska sidan, ehuru den först grundades af den52 store Peter.53 Straxt wid mitt inträde till den egentliga staden kom jag till mitt logis. I54 dag åkte jag ut på visiter, men blef ingenstädes emottagen. Förfogade mig derpå till Nevska perspectivet för att åskåda Karneval-festen.55 Härvid förekom ingen ting, hvad jag icke redan mångfalldiga gånger sett i Ryska småstäder. Man åker, man går, man ser på en misslyckad Pajazzo, ränner på en isbana, gungar, svänger om jernwagnar o. s. v.56 Något tecken till ett57 folklif kunde jag ej varseblifva. Allt gick ut på att wisa Kejsare-stadens stela ståt. Nevska perspectivet hvimlade af eleganta58 spann, och sköna59 livreer. De åkande60 suto inbäddade i Sibiriska soblar och Amerikanska janotter. Så61 utrustade med rikedomens glänsande trofeer rullade liksom wågor på hafvet, oräkneliga62 vagnar på Nevska perspectivet.63 Bland talet af dem ❧ utmärkte sig i synnerhet en rad, som upptog hela perspectiv[e]t. Den bestod64 af Kejserliga wagnar, förespända hvarje65 vagn med sex sköna hästar och tungt belastade med kuskar och betjenter i röda livreer. Genom de halföppna wagnsdörrarna warsnade man sex     was still unfinished when Castrén visited St Petersburg. The building was completed in 1858. Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/ zd/isaak_sobor.html. (TS) A.J. Sjögren noted in his diary on the same day: “7.3.1845 fick jag ett längre besök af Zandt, som hämtade till mig Castrén med dess adjunct Bergstadi och en Pastor Platan, som skall till Sitka. – Sedan med anledning af deras ankomst med Gustaf buden till middag till Zandt. Dervid 1 sup, 3 glas vin, en kopp kaffe och om aftonen 2 koppar the. – Hem ½ till 11.” KK Coll. 209.76 Eph. 7 March 1845. Gustaf Fredrik Zandt (1801–1881) was the vicar of Swedish Lutheran Parish in St Petersburg. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http:// www.helsinki.fi/yli oppi las mat rikkeli/henkilo.php?id=13213. Gabriel Plathan (1809–1887) was to become the vicar of the Lutheran parish in the colony of Sitka in Alaska where he worked from 1845 to 1852. Ylioppilasmatrikkeli 1640– 1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15766. Gustaf seemingly means Mrs Sofie Sjögren’s (1805–1880) brother, a mine director in Helsinki, later Head of the Department of Mines of the Grand Duchy of Finland Gustaf Fredrik Laurell (1802–1885). Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=13136. Cf. KK Coll. 209.75 Eph. 4 Aug. 1838; Sjögren 1955: 250. (TS) folkträngseln ǁ både ~ Bergstadi attended an opera performance and seems to have enjoyed it immensely. Rancken 1884: 2. The Imperial Winter Palace at Dvorcovaja naberežnaja 38 (architect 971 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 971 26.8.2019 9:55:38 �Itineraria           Bartolomeo Rastrelli, 1762). Прогулки по Петербургу, http://walkspb. ru/zd/zimniy.html. (TS) Amiralitets ǁ ~ huset The Admiralty buildings on the Second Admiralty Island, Admiraltejskij proezd 1 (arhitects Ivan Korobov 1738, Andrejan Zaxarov, 1823). Прогулки по Петербургу, http:// walkspb.ru/zd/admiral.html. (TS) The General Staff building (architect Carlo Rossi) was built on Dvorcovaja ploščad in 1819–1829. Vasilevskaya – Vasilevskaya 1994: 17–18. (TS) Monument to Alexander I’s victory over Napoleon in 1812 (A. de Montferrand, 1834), situated in Winter Palace Square. Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/pam/ aleksandr_stolp.html. (TS) The Stroganov Palace at Nevskij prospekt 17 (Bartolomeo Rastrelli, 1754). Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/zd/nevskiy17.html. ☙  d.  Mars: (TS) There are two Jusupov palaces in St Petersburg, one at Sadovaja 50/A (Domenico Quarenghi, 1793) and the other on the River Mojka (JeanBaptiste Vallin de la Mothe, 1770, A.A. Mixajlov, 1838). Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/zd/ sadovaya50.html, http://walkspb.ru/ zd/moyka94.html. (TS) The Demidov Palace, Bolˈšaja Morskaja 43 (1740s, A. de Montferrand, 1838). Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/zd/bol_ morskaya43.html. (TS) boningar ǁ hus Nicholas I. hyrkuskars ǁ hyrkuskarnes A.J. Sjögren related on 10 March: “F[ör]m[iddagen] följde jag Castrén på uppvaktningar hos Fuss, Schmidt, Gräfe, Frähn och Köppen, hvarefter han åt hos oss både jungfruliga anleten med66 en gulblek pensions-färg på kinderna. Dessa67 Damer sades tillhöra Mariæ- och Catharinæ-Jungfru-Stiften (Smolna kloster)68 och ega tillåtelse att tvenne gånger hvarje år sålunda visa sig på öppen gata. Processionen ehuru ståtlig och skimrande erinrade dock på ett sorgligt wis om ett begrafnings[-]tåg69. Den for till Isaksplatsen, dit äfven jag mechaniskt åtföljde folkströmmen på trotoirerna. Framkommen glömde jag ❧ snart wid anblicken af Isaks kyrkan70 och Peters bildstad den nordiska karnevalens kalla prosa.71 ☙  I dag gick jag åter ut för att bese karnevalen, men fann både perspectivet och Isaksplatsen mindre talrikt besökta än igår. Alla equipager och fotgångare skyndade nu till Italienska operan kl[ockan] 1 på dagen. Jag åtföljde tåget ända till billet-contoiret, men här hindrade mig folkträngseln72 och måhända äfven en mensklig svaghet för mina 4 Rub[el] Silfver att bereda mig en så dyrköpt njutning.73 Härifrån wandrade jag åter till Isaksplatsen, besåg winter-palatset74, Amiralitets75 och Generalstabens hus76, Alexanders-colonnen77, lät äfven wisa mig Maximilians palats, Stroganoffs78, Jusupoffs79, Dimidoffs80 och flere andra förnäma ädlingars boningar81. Under denna wandring såg jag äfven Kejsaren82 flyga fram ❧ i en liten Kasansk släde, förespänd med en grå springare. Kejsarens equipage var näst de sämre hyrkuskars83 det enklaste och anspråkslösaste, jag såg under hela karnevalen.84 972 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 972 26.8.2019 9:55:38 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks d.  Mars ☙  ☙  Lik en Jerusalems skomakare85 har jag i flere dagar irrat omkring Petersburgs gator, utan att känna mig dess mera hemmastadd uti den kolossala Kejsare-staden.86 Jag har icke varit i stånd att få mig en klar bild af Peter[s]burg; allt förefaller mig87 chaotiskt och främmande. Här råder en tryckande stelhet och enformighet; alla byggnader äro så lika hvarandra, såsom hade de blifvit gjorda efter samma mått och mönster. En enda af dessa byggnader förflyttad till ett annat ställe, skulle utgöra dess88 skönaste prydnad, men i Petersburg går hela effecten ❧ förlorad, emedan det89 förträffligaste alltid har bredwid sig ett annat lika förträffligt. Om90 här funnes någon omvexling i styl, byggnader från olika tider, historiska minnesmärken, så skulle troligen ingen stad i verlden kunna täfla med Petersburg; men det evinnerligen sig lika – må det wara huru förträffligt som hellst, skönt är det dock alldrig. Dessutom saknas här, om man äfven partivis betraktar staden, föga originellt; allt wittnar om rikedom, intet om snille. Samma stelhet, som råder i byggnadssättet91, återfinnes äfven i andra92 förhållanden. Allt det nationella har dragit sig tillbaka till förstäderna93 och lustorgen94; in i staden wisa sig blott främmande colonister,95 ❧ skilda från hvarandra till nation, seder, religion, ja äfven till sin politiska öfvertygelser.96 De97 äro lycksökare, som blott ledas af sina privata intressen och alldrig kunna elektriseras af någon allmän ide. Ingen företeelse är98 så wigtig, att den kunde gjuta lif uti denna heterogena massa och wäcka hos den någon allmän rörelse. Det Petersburgska lifvet saknar derföre all färg, all charakter. Man får snart nog deraf.99 frukost och middag. [– –] Emot aftonen sökte jag med Castrén förgäfves Baer och Pletnof och war sedan med honom hos Boehtlingk.” KK Coll. 209.76 Eph. 10 March 1845. Paul Heinrich von Fuss/Pavel Nikolaevič Fuss (1798–1855) was a mathematician and secretary of the Academy of Sciences. Фусс, Павел Николаевич, Wikipedia: https:// ru.wikipedia.org/wiki/Фусс_Павел_ Николаевич. Schmidt most probably means the Dutch-born Orientalist Isaac Jacob Schmidt (1779–1847), specialized in Mongolian and Tibetan languages. Deutsche biographische Enzyklopädie 9: 43. Gräfe was the classical philologist and archaeologist, academician Christian Friedrich Graefe (1780– 1851). Wes 1992: 121–125. Christian Martin Joachim Frähn (1782–1851) was a German-born orientalist and numismatic. Deutsche biographische Enzyklopädie 3: 430 [Frähn, Christian Martin Joachim]. Karl Ernst von Baer (1792–1876) was a Baltic-German biologist and academician at the Academy of Sciences. Tammiksaar 2009. Peter von Köppen (1793–1864) was a German-born statistician and ethnographer working at the Imperial Academy of Sciences in St Petersburg. He was highly interested in circumstances in Finland and had travelled in the Grand Duchy at least in 1835 and 1844, on the latter occasion with Castrén. Castrén had helped him also to collect statistical material about Finland for his work Finnland in ethnographischer Beziehung, published in 1846. Ригер 2009; Haltsonen 1968. Pletnof most probably refers to the poet, literary critic and rector 973 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 973 26.8.2019 9:55:38 �Itineraria             of the University of St Petersburg Petr Aleksandrovič Pletnêv (1791– 1865). Коровин 2014. Otto von Böhtlingk (1815–1904) was an Indologist and scholar of Sanskrit, later Academician at the Imperial Academy of Sciences. He also had some contacts to Finland and spent several summers in Finland in the 1860s. Deutsche Biographische Enzyklopädie 1: 780 [Böhtlingk, Otto von]; Karttunen 2013: 45. (TS) The ‘Cobbler of Jerusalem’ or the ‘Wandering Jew’ is a mythical figure in the medieval European tradition. He had been cursed to wander all over the world until the second coming of Jesus after mocking him on the cross. Forsgård 1998: 181–188; Hanski 2006: 10–11, 192. (TS) Castrén and Bergstadi seem to have spent their time at least to some extent separately from each other. Rancken 1884: 2. mig ǁ ~ här dess skönaste ǁ den allra herrligaste det […] alltid ǁ det förträffligaste Om här funnes ǁ Skulle här finnas byggnadssättet ǁ det yttre andra ǁ lifwets inre förstäderna och lustorgen ǁ förstäderna On 9/21 March, Bergstadi wrote in his diary: ”Denna benägenhet att preja och bedraga är för en nykomling det vedervärdigaste, […] Snart vänjer man dock sig vid detta, […] Castrén tyckes rätt vara i sitt element då han får pruta, käbbla och munhuggas med Ryssarne. Han tyckes hafva lärt känna sitt folk.” Rancken 1884: 7. colonister, ǁ 1. ~ ock af alla nationer ǁ 2. colonister. Staden saknar sålunda all färg, all character. Stadens Innewånare utgöra en massa af lycksökare, med olika seder, religion och politiska öfvertygelser. De ka De kunna följ och Bergstadi’s description has quite similar tones. Rancken 1884: 3–4.  De […] ide. ǁ 1. De äro mästadels lycksökare, som i stället för att uppoffra sig för Ryssland, vore färdiga att offra Ryssland för sig. Ledda af sina enskildta intressen ǁ 2. Det är klart, att sällskapsla  är ǁ kan wara  In this respect Bergstadi initially had a more positive attitude towards city life. Rancken 1884: 4–6. Sjögren wrote in his diary: “Castrén till frukost. Redan i går hade jag med honom blifvit buden till middag till Köppen. Då wi vid ankomsten dit ännu icke funno honom hem, så gjorde jag med honom ett korrt [sic] besök hos Brosset, som sistone bad oss till middag i Söndag.” KK Coll. 209.76 Eph. 11 March 1845. It means that they visited the French Orientalist, Academician Marie-Félicité Brosset (1802–1880), a specialist in the Georgian and Armenian languages. Already because of shared interests in the Caucasus he had active contacts with Sjögren. Marouis 1956. There are brief notes by Sjögren also on the two subsequent days: “[12 March] Om aftonen med Gustaf hos Castrén och sedan hos Zandt.” [13 March] ”Besök af Castrén. Hos Fuss och Köppen angående hans resa.”  af ǁ om  idkeliga ǁ 1. od ǁ 2. utomordentliga  The Old Michael Palace at Inženernaja 2–4 (Carlo Rossi, 1825). Прогулки по Петербургу, http://walkspb. ru/zd/mihail_dv.html. (TS)  Den […] palats ǁ Stående midt ibland små, men wackra bygnader dominerar är detta palats wida  Emperor Paul’s Palace, later St Michael’s Castle at Sadovaja 2 (Vincenzo Brenna, 1801). Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/zd/mihailovskiy.html (TS) 974 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 974 26.8.2019 9:55:38 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  hvilka ǁ som  Sjögren described the day in his diary: “Jag for med Castrén till Ministern i afsigt att få presentera honom och för egen del betacka mig för befordran till Statsråd, [– –] Efter anmälan erhöll jag det svaret, att jag skulle komma en annan dag; han wille nu afhöra dokladen! [– –] Med Sofie och Gustaf buden till Frähns till middagen jemte Castrén. Utom oss äfven Boehtlingk med son.” KK Coll. 209.76 Eph. 14 March 1845. Bergstadi wrote about the evening: “I går skulle vi på aftonen gå till Sirén, men i dess ställe stannade vi hemma, drucko Toddy, sjöngo Bellmanniana och hade utomordentligt trefligt. Ej så våra pannor, som derigenom blefvo störda i sin nattliga hvila ända tills kl. 2 på morgonen. Hoffrén och Åkerblom ökade vår vanliga qvarto. Sedan vi denna morgon med en ypperlig glödgare, den Plathan tillredde, stärkt våra krafter, gingo vi ut att bese Gostinnoj Dwor.” Rancken 1884: 3. According to Rancken 1884: 6–7 they lived at Holmsten’s hotel or guesthouse. Bergstadi was very unpleased with the prices and quality of food and drink there. Bergstadi wrote at least the most of Russian names in Cyrillic script, and the transliterations appearing in the quotations are by Rancken. See Rancken 1884: 75 footnote. Karl Vilhelm Sirén (1795–1866) was the vicar or the Finnish Lutheran Parish in St Petersburg. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://  The Hermitage at Dvorcovaja naberežnaja 34 was built for the Imperial art collections and completed in 1787 (Georg Friedrich Felten). The New Hermitage was under construction when Castrén was in St Petersburg. It was completed in 1852. Прогулки по Петербургу, http://walkspb.ru/zd/ dvortsovaya34.html, http://walkspb.ru/ zd/millionnaya35.html. (TS)  The Imperial Academy of Arts at Universitetskaja naberežnaja 17 (J.B. Vallin de la Mothe 1787). Прогулки по Петербургу, http://walkspb. ru/zd/univer_nab17.html. (TS)  Castrén most probably means the Kunstkamera at Universitetskaja naberežnaja 3 (Georg Johann Mattarnovi & al., 1734). The Kunstkamera was actually a cabinet of curiosities, and it is known as an ethnographic and anthropological museum also today. Прогулки по Петербургу,   www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/ henkilo.php?id=12978. They sang songs written by the Swedish poet, composer and musician Carl Michael Bellman (1740– 1795). Byström 1942. (TS) http://walkspb.ru/zd/univer_nab3. html; Castrén 2017b. (TS) tillika […] i audiensrummet ǁ stod i audi[ensrummet] The Minister of Education at the time (1834–1849) was Count Sergej Semënovič Uvarov (1786–1855), who is known as the original author of the official, conservative Russian nationalist ideology (Orthodoxy, Autocracy, Nationality), which he outlined in a memorandum in 1833. According to him, it would lead Russia to develop into a nation of West European type but without revolutions. On the other hand, Uvarov also had a lively interest in classical antiquity and especially worked to develop technical and scientific education in Russia. He was also the President of the Academy of Sciences in 1818–1855. His son Aleksej ☞ 975 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 975 26.8.2019 9:55:38 �Itineraria           Sergeevič Uvarov (1825–1884) is known as the Chairman of the Moscow Archaeological Society and one of the founders of Russian archaeology. Whittaker 2004; Пряхин 2005: 70–74. (TS) som ǁ ~ äfv[en] The Imperial Public Library at Nevskij prospekt 37, present-day Russian National Library. Прогулки по Петербургу, http://walkspb. ru/zd/nevskiy37.html. (TS) flata […] vi ǁ förargligt funno vi det till rätta ǁ ins keine The Ioanno-Bogoslovskij Monastery in Makarovka, Mordovia, is probably meant here. Святая Русь 1: 766. See also the quotation from Sjögren’s diary below. (TS) Stepan Xrap or St Stephen the Permian (1340–1396), who composed the so-called abur alphabet for the Komi Permian and Komi Zyryan languages in the late 14th century. It was in use until the 17th century. История Коми 2004: 211–212. (TS) Castrén and Sjögren saw the collection of Jan Peter van Suchtelen (1751– 1836). He and his son Paul (1788– 1833) were officers in the Russian army in the Russo-Swedish War of Finland 1808–1809 and J.P. van Suchtelen served as Russian ambassador in Stockholm in 1810–1836. His collection also contains also a considerable body of material related to Finland. See quotation from Sjögren’s diary below. National Library of Russia: Dutch Manuscript Material in the NLR, http://expositions.nlr.ru/ eng/ex_manus/netherlands/suhtelen. php; Kauppi – Klinge 2006. (TS) Mscr: der historiskt ǁ verkligt Charles XII (1682–1718), King of Sweden 1697–1718. Nenonen  – Teerijoki 1998: 200–201. (TS) d. . Mars. ☙  ☙  Åter hafva några dagar förflutit under språng och fläng. Jag har sett något mera af Petersburg och derunder erfarit, att Nevska ❧ perspectivet en smula missledt mitt omdöme af100 staden. Fortfarande misshagar mig dess ytterliga regelrätthet och i synnerhet denna idkeliga101 likeformighet, som erinrar, att Petersburg är ett verk af en enda tidsålder och snart sagdt en enda vilja, samt dertill af en despotisk vilja, som i stela drag öfverallt intryckt sin befallande physiognomie. Dock finnas här äfven många saker, hvilka man med glädje och förtjusning åskådar. Bland bygnader har i synnerhet Michaelspalatset102 behagat mig. Den103 utmärker sig framför andra palats genom en smakfullare architectur, en så att säga: lättare styl, men är tillika så colossal, att den fritt beherrskar hela den närliggande platsen. Man blir glad  ❧ till sinnes, när man ifrån Pauls mörka, klosterliga palats104 kastar ögat på Michaels ljusare boning och kan derwid ej underlåta att erinra sig fadrens och sonens olika lynnen, hvilka105 här på ett charakteristiskt wis uppenbara sig. – Utom Michaels palats har jag äfven upptäckt några privata hus, som i högsta motto behagat mig. Men den öfvertygelsen står ännu fast hos mig, att om Petersburg är en verkligt skön stad, så är det om sommaren.106 976 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 976 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  d.  Mars. ☙  ☙  Jag har allaredan besökt eremitaget107, konst-akademin108 och konst-kabinettet109. Då jag i dag tillika110 med Sjögren i audiensrummet wäntade att få tillträde till Ministern för Undervis❧ningen111, blef jag tillfälligtvis bekant med en ung litteratör, som112 ville uppwakta Ministern med sitt nyaste arbete. Denna man var Bibliothekarie och inbjöd oss på det stora Kejserliga Bibliotheket113 för att der påse ett gammalt manuscript med okända charakterer. Så gerna vi antogo inbjudningen, likaså flata114 blefvo vi, att denna gång ej kunna komma till115 rätta med vårt ABC. Och likväl upplyste en i margo tecknad anmnärkning, att språket, hvarpå boken blifvit affattad, sannolikt är någon Finsk (kanske Tscheremissisk) dialect. Författaren till ifrågawarande skrift har varit Munk och föreståndare för klostret Bogoslovskij ej långt från Makarieff116. Anmärkaren förmodar, att äfven han han (författaren) tillhört något Finskt folkslag. Det wissa är, att Munken uttänkt ett nytt alphabeth för det ❧ språk, han begagnade, likasom äfven den helige Stephan uppfann nya charakterer för Permskan.117  – Under min wandring i Bibliotheks-rummen stötte jag tillfälligtvis på en samling af Svenska manuscripter.118 Den war för ingen [del]119 obetydlig och många här befintliga handlingar tycktes ega ett historiskt120 wärde. Jag anmärkte bland annat tre folioband af Svenska handlingar, hvari förekommo många bref af Carl XII121 till bref, Nystädska Polen, Bonnewals122 freds-<puncter>123 m. m. Äfven fann jag här Gyllenkrooks124 beskrifning om Carl XIIs uppbrott ifrån Sachsen125, belägringen af och slaget vid Pultava126 o. s. v.127      Claude Alexandre de Bonneval (1675– 1747), a French officer, later general and pasha in the service of the Ottoman Empire. Converted to Islam and adopted the name Humbaracı Ahmet Paşa. Gorceix 1954. (TS) The Treaty of Uusikaupunki (Nystad) in 1721, which ended the Great Northern War and in which Sweden had to cede to Russia large areas in both Livonia and Finland. Nenonen – Teerijoki 1998: 554–555. (TS) Major, later Lieutenant General, Axel Gyllenkrok (ca. 1664–1730) who took part in the Great Northern War in Livonia and Poland with King Charles XII. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www. helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=2621; Nenonen – Teerijoki 1998: 504–505. (TS) The war was waged in Saxonia in 1705–1706 and resulted in the abdication of August II, King of Poland, in the Treaty of Altranstädt. Nenonen  – Teerijoki 1998: 504; Halila 1964: 724. (TS) King Charles attempted to attack Russia via Ukraine but the Swedish army was beaten after it had sieged the town of Poltava in summer 1709. King Charles fled to Turkey. Nenonen – Teerijoki 1998: 504; Halila 1964: 724. (TS) Sjögren wrote: “Middagstiden ånyo med Castrén hos Ministern, som nu emottog oss och det med mycken artighet. Vi stötte der tillsammans med Gottwald, som bad mig följa till stora Bibliotheket för att bese ett MS, som man ej wisste uti hvilket språk det vore. Enligt en Rysk påskrift skall det wara af Makarij Beltowadskij och Permisk, Ostjakisk eller Tscheremissisk. Troligast kanske det sistnämnda att dömma efter det Makarjefska klostrets 977 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 977 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria läge, hvarifrån det ursprungligen skall förskrifva sig. Äfven skriften är emedlertid alldeles obekant och boken således en så mycket större märkwärdighet. Tillika besåg jag der med Castrén en liten samling af Swenska handskrifter ifrån Grefve Suchtelens bibliothek ditkomna.”  finnas ǁ äro de  i […] kretsen ǁ 1. inom den wetenskapliga werlden ǁ 2. inom den wetenskapliga kretsen  omöjligt […] försiktighet. ǁ 1. omöjligt. Man bör framför allt taga sig ǁ 2. omöjligt. Här gäller bibelens ord: ”varan spaka som dufvor och slugg som ormar” på alla l  så måste ǁ händer det  hvad ǁ det  för […] veta ǁ framför allt weta att  beröm ǁ för ~  dagens frågor ǁ något  intresse ǁ ut  Sjögren: “Till middagen med Castrén hos Brosset, hvarest jag också tillbragte aftonen.” KK Coll. 209.76 Eph. 16 March 1845.  ”Tag […] Ert ǁ ”Tag er wäl i akt, Ert  On 28 July 1844, the literary newspaper Das Ausland wrote that there are attempts to develop a Finnish nationality as opposed to the Russian and Swedish ones and the Russian government promotes these attempts by supporting all kinds of research of Finnish culture, ‘as many people claim’, to break down the Swedish national identity of the higher and middle classes. The work of Lönnrot and Castrén was mentioned as an example of these Finnish-national studies. According to Finnish refugees in Sweden, Russia had recently lost some of the loyalty of Finland, gained since 1809, and the moral ties linking Finland to Sweden den . Mars. ☙  ☙  Under min korta vistelse i Petersburg har jag redan gjort bekantskap med de flesta bland Akademiens medlemmar ❧ samt dessutom en stor mängd af stadens öfriga litteratörer. Bland de förra finnas128 många Pedanter, och bland de sednare många dilletanter. Wisst träffas här en och annan redlig wetenskaps-idkare samt till sin personlighet intagande man; men äfven i129 den litterära kretsen råder en qvaf och tryckande athmosfer. Ett fritt meddelande är omöjligt130 – wid hvarje samtal iaktages den yttersta försigtighet. Tredje man får alldrig omnämnas, hvarken i god eller ond mening. Ty emedan hvarje corporation är delad i partier, så131 måste naturligtvis allt hvad132, som behagar en, misshaga en annan, och ett förfluget ord blir här icke ❧ ostraffadt (Expertus novi). I fråga om dagens tilldragelser må man för133 sitt lifs skull veta iaktaga det episka lugnet, och alldrig förråda sin egen mening, hurudan den ock må vara. För tadel blir man brännmärkt, beröm134 blir man misstänkt. Wisar man det allra ringaste intresse för dagens135 frågor, då är saken ovilkorligt sjuk. Man bör med ett ord låtsa frånwaro af intresse136 och öfvertygelse, för att få andas Petersburgs milda luft. Jag för min del är glad att såsom en frivillig få resa härifrån till Sibirien; annars skulle jag komma dit som en deporterad.137 978 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 978 28.8.2019 14:15:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Samma dag ☙  ”Tag138 Er wäl i akt (”Nehmen Sie sich im Acht”), Ert namn förekommer i en Tysk Tidning (Ausland). Ni står med Lönnrot i spetsen för ett Finskt partie, som ❧ arbetar emot den Ryska politiken!”139 Med dessa ord hellsades jag af en person, tillhörig Ministeren. Jag frågade min rådgifvare i största förtroende, om det vore möjligt att få utgifva en i m[anu]scr[ipt] färdig Tscheremissisk Grammatica140. Detta lofvades; jag bugade mig af tacksamhet och tånkte: hvilka gyllene privilegier har ej menniskan i det Ryska Riket?” P[eters]burg d.  Mars. ☙  ❧ ☙  Ändteligen har Gud beskärt mig med en fridag, och jag vill begagna den för att kasta en lugn blick tillbaka på den tid, då våra förfäder ännu sutto såsom herrar på den plats, hvarest sedermera den Ryska örnen bygt sitt infama näste141, neml[igen] det nuwarande Ingermanland. Utan att ega några tillförlitliga historiska wittnesbörd om Finnarnes fordna bostäder, kan man dock med temmelig säkerhet antaga, att de redan tidigt woro delade i tvenne stammar: 1o den norra eller Karelska, 2do den södra eller Tavastländska. I följe af särskildta dels kända dels okända orsaker sönderföll hvardera stammen under tidernas lopp i många142 från hvarandra till språk och seder något afvikande grenar. Såsom sådana smärre utgreningar af den Tavastländska stammen har man antagit: 1. Wesser143 2. Watjalaiset l. Wadjalaiset (Voter[)], 3. Ester och Liver, 4. Tavaster. ❧ Bland dem voro enligt Sjögrén Voterna Ingermanlands första invånare. De kallas af Ryssarne after a thousand-year connection have not been broken. Das Ausland 210/1844: 837 (Finnland). It is noteworthy that Das Ausland published a brief item about Finnish nationality already on 9 April. Das Ausland 100/1844: 400 (Finnische Nationalität). Furthermore, it continued on 16 August 1845 by claiming that the Finns are willing to evoke national feelings among the Finnic tribes of northern Russia. This article was also in Swedish by Snellman in Saima on 16 Oct. 1845. Das Ausland 228/1845: 909 (Die finnische Literatur); Saima 42/1845 (Sträfvandena för Finska Litteraturen sedda med Tyska publicistiska ögon). (TS)  Grammatica ǁ Grammatik Castrén’s Cheremis (Mari) grammar was published in 1845 (Elementa grammatices tscheremissae). See the volume on the Mari language in this series. See also Castrén’s letter to Elias Lönnrot, 29 Apr./11 May 1845 in the volume of letters in this series. (TS)  St Petersburg. (TS)  många […] afvikande ǁ flere särsk[ildta]  Wesser ǁ ~ vid Bjelosero 979 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 979 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria  låta förmoda ǁ göra det  ega ǁ ros  Kattila (Fi.)/Kotly (Ru.) is situated at N59°36′13″ E28°45′10″. (TS)  Schlüsselburg (Šlisselˈburg)/Orešek/Pähkinälinna (in different periods of time known also as Noteburg and Petrokrepostˈ). (TS)  The district of Carskoe Selo. Рихтеръ 1903: 816. (TS) Tschuder, hvilken benämning äfven tilldelas Wesserna wid Bjelosero. Sjelfva den inhemska benämningen Vadjalaiset (af вода) synes blott vara en öfversättning af ordet Wesser (stammen: vesi, vesj).i Både öfverensstämmelsen i namnet och till en del äfven de locala förhållanden låta144 förmoda , att Voter och Wesser ursprungligen utgjort en enda sammanhängande folkstam. Detsamma tror sig Sjögrén äfven finna bekräftadt genom språket. Votiskan är en med Finskan nära beslägtad dialect; den innehåller många egenheter lånade ur Karelskan, men skall derjemte äfven ega145 mycken slägtskap med Tschudiskan. Den Votiska folkstammen har nu sammansmält till ett ringa tal, af hvilka hvaraf de fleste äro boende i Kattila socken146 af Narwa-Härad. Deras fordna land (Ingermanland) bebos för det närvarande af Finnar, som tillhöra en annan stam, neml[igen] den Karelska. De äro: ☙  ❧ 1. Ingrikot, Ingrer, Ижоры, Ижорци 2. Savakot 3. Äyrämöiset. Alla dessa grenar bo om hvarandra uti kretsarne St Petersburg, Schlüsselburg147, Sophia148, Oranienbaum, Jamburg och Narwa. Bland dem äro Savakot och Äyrämöiset rena Finnar samt till religionen Lutheraner. Äfven med afseende i. Denna benämning afser folkets bostäder vid Bjelosero. Att taga sig ett namn af något närbeläget wattendrag, är hos de Finska stammarne ganska vanligt. Så betyder Mordva ett folk vid wattnet, Chondy-chuj, Ostjaker, Isvajas Isma-flodens bebyggare (Syrjäner) m. m. Ursprungligen synas Finnarne i likhet med många andra obildade folkslag hafva kallat sig menniskor, t. ex. Mort hos Syrj[änerne]. 980 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 980 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  å språket och sederna komma de hvarandra ganska nära. Hvad deras benämning angår, härledes ordet Savakko ur Savo, hvartill den Ryska di[mi]nutiv-ändelsen ko (kko) sedan blifvit fogad. Härigenom uppstod ordet Savokko, som enligt det Ryska språkets lynne blef Sawakko. Äyrämöiset härleder Sjögren ur Äyräpää, som är en socken i Wiborgs län. Denna härledning af ordet står i sammanhang med följande hypothes. Då Ryssland vid fredslutet år 1323 till Sverige afträdde ❧ Äyräpää-, Savolax- och Jääskis districter, skulle Savakot och Äyrämöiset hafva utvandrat till149 nuwarande Ingermanland och blifvit stamfäder åt150 de tvenne folk-grenar, som under151 samma namn ännu fortlefva i P[eters]burgska Guvernementet och sedermera genom colonister från andra orter betydligen tilltagit. Enligt denna hypothes äro Savakot och Äyrämöiset till sitt ursprung Karelare, hvilket äfven genom deras språk fullkomligen bekräftas.152 Af enahanda ursprung äro jemwäl Ingrikot, hvarföre de äfven af Woterne benämnas Karjalaiset. Uppenbart utgör sjelfva språket en dialect af Karelskan, ehuru den efterhand blifvit uppblandad med främmande idiotismer. Till153 förklarande af namnet154 Ingrikot åberopar Sjögrén det faktum, att Olof Skötkonung155 förmälde sin dotter Ingegerd med Furst Jaroslaw156, samt att dottern ❧ wid detta tillfälle i157 förläning förbehöll sig Aldeigioburg158 med159 det närliggande Jarladömet160, det närvarande Ingermanland. Denna hypothes är högst sannolik, emedan namnet Ingerin maa endast kan härledas ur det Svenska Ingrid eller Ingegerd. Ingrer (Ижоры) nämnas icke i äldre Ryska krönikor. Bland Finska stammar förekomma tidigast omnämnda Jemer och Voter. De     till ǁ ifrån åt ǁ fö[r] under ǁ seda[n] This interpretation has remained valid. Sihvo, P., 1991: 180. (TS)  Till förklarande ǁ Beträf[fande]  namnet ǁ benämn[ingen]  Olof Skötkonung (d. ca. 1022) was king of Svealand in Sweden until ca. 1022. Nenonen – Teerijoki 1998: 367. (TS)  Jaroslav I Vladimirovič (974–1058), Prince of Rostov and Novgorod, from 1019 Prince of Kiev. Nenonen – Teerijoki 1998: 867. (TS)  i ǁ såsom  Aldeigjuborg or Staraja Ladoga on the River Volxov at N59°59′50″ E32°17′51″. (TS)  med ǁ wid  Jarladömet […] Ingermanland. ǁ Jarladömet. Så mycket är åtminstone säkert 981 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 981 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria   år ǁ redan Vseslav Brjačislavič (d. 1101), Prince of Polock (in the present-day Belarus) in 1044–1101, known also as a sorcerer or seer. Назаренко 2006. (TS)  emot ǁ och  utanför ǁ vid  Mentioned in the First Novgorod    Chronicle both in its older and newer versions, Новгородський перший лiтопис, http://litopys.org.ua/ novglet/novg01.htm. (TS) Jemerna […] dem ǁ 1. Jemerna omnämnas första gången uttryckligen år 1079, då Jaroslaw, Wladimirs son företog ett tåg emot dem. ǁ 2. Jemerna nämnas med detta namn första gången år 1079, då Jaroslav, Wladimirs son, företog ett tåg emot dem till Gleb Svjatoslavič (ca. 1052–1078) was Prince of Tmutarakan and Novgorod ca. 1067–1078. Tmutarakan is on the Taman Peninsula on the Black Sea and was subordinate to Kievan Rusˈ. Котляр 2014. (TS) Castrén is mistaken as far as the events of the late 1070s are concerned. The Novgorodians expelled Gleb Sviatoslavič in 1078, who fled to Zavoločˈe and was killed there by the Chuds in the same year. No attack against the Yems took place. Котляр 2014. There is one earlier mention, though, both in the Russian Primary Chronicle or so-called Nestor’s Chronicle and the First Novgorod Chronicle, referring to 1042 when Vladimir Jaroslavič attacked and conquered them. Лаврентіївський літопис, http://litopys.org.ua/lavrlet/lavr07.htm; The Russian Primary Chronicle: 138; Новгородський перший лiтопис, http://litopys. org.ua/novglet/novg01.htm. It is related by Sjögren 1832: 264, but for ☙  ☙  sednare omtalas år161 1069, då de förenade sig med Fursten Vseslaw af Polotzk162 emot163 Novgorod och ledo ett förfärligt nederlag utanför164 stadens murar.165 Jemerna166 nämnas med detta namn första gången år 1079, då Glieb Svätoslavitsch167 anföll dem i Savolotschje, d. ä. nordost om Ladoga.168 ❧ Sedan herrskar om Jemerna en allmän tystnad allt intill år 1142, då de gjorde ett fientligt anfall i169 Novgorodska området vid Ladoga, samt dervid blefvo slagna af landets förenade innevånare och förlorade 400 män.170 Hvarifrån Jemerne kommo, upplyser ej krönikan. Man finner dock af ofvananförda yttrande, att de ej171 bodde wid Ladoga. Förmodligen hade de nu dragit172 sig inåt Finska området samt der råkat i contact med Karelare, hvilka inträngde ifrån norr långsmed vestra sidan af Ladoga ända till Finska viken och sålunda söndersprängde den Tavastländska stammen.173 Karelare omnämnas första gången år 1143, då de säges hafva företagit sig ett tåg emot Jemerne.174 Sjögrén förmodar med skäl, att Jemernes tåg det nästföregående året gällt de nu redan vid Ladoga sjö bosatta Karelare, hvilka175 för att hämnas sin lidna oförrätt ❧ i förening med sina nabor: Ryssarne angrepo Jemerne i deras eget land. Dessa Karelare voro enligt Sjögrén (hvarur närvarande framställning är lånad) Ingrernas stamfäder. Namnet Ingrer war i sednare176 hälften af 12 århundradet allmänt bekant i Sverige. I början af XIII århundradet förekommer177 namnet Ingaria äfven hos Henrik Letten.178 I en Påflig bulla af år 1230 nämnas Ingrer tillika med Karelare, Lappar, Woter (Sjögrén, p. 66.). Derefter förekomma Ingrerna179 ofta omnämnda, och180 i en Påflig bulla, utfärdad [1255]181 af Alexander 982 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 982 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  den IV skiljes Ingermanland uttryckligen från Karelen och Watland (Sjögr[én] 68).182 I Ryska krönikorna framträder183 ordet Ижера184 (Ingera, Igera, Ishera) för första gången år 1240 eller 1241. Ishera är namnet185 på floden, och invånare kallas Ижеряне, ❧ hvilka uttryckligen skiljas från Esther, Karelare och Voter.186 – – – – – d. . Mars. 187 ☙  ❧ ☙  Tidigt på morgonen åkte jag ut i dag till den Petersburgska sidan af staden. Kölden var stark och på floden blåste en vind så skarp, som på Samojediens tundror. Genomfrusen kom jag till Botaniska trädgården188, der jag helt189 oförmodadt befann mig i en blomster-verld, som hade kunnat pryda ett orangerie i söderns warmaste länder. Här funnos blomster af olika climat, hvilka drefvos fram i190 olika wärme-grad. Man gick genom grönskande alleer, der rosor, röda och hvita, omsväfvade den gående. Här och der fanns wid sidan af de långa al[l]eerna en inbjudande häck191, der man kunde hvila sig och njuta wid192 åsynen af doftande blomster. Allt detta på en kall vinter-dag. ❧ Ifrån Botaniska trädgården åkte jag, efter ett besök hos Akademiens Vice-President Furst Dondukoff Korsakoff193, till Vetenskaps-Akademien, besåg här de zoologiska194 och ethnographiska, myntmedalje- och mineral-samlingarna, samt fördes slutligen till ett kabinett, der jag plöts[l]igt195 fann mig förflyttad till Egyptens forntid. Tak och wäggar woro prydda med idel Egyptiska målningar och gravyrer, bilder och hieroglyfer. På golfvet lågo talrika mumier196 sådana de för årtusenden tillbaka blifvit nedlagda i sina grafvar. Ingen ting erinrande om det närwarande some unknown reason Castrén neglects it. Concerning the events of 1079, Sjögren 1832a: 266 cites the First and Second Novgorod Chronicle. Sjögren 1832a: 282 and Sjögren 1832b: 591 place the Emˈ in the District of Tixvin and considers them to be a different people than the Emˈ mentioned in 1042, which may be why Castrén excluded them. (TS)  i […] området] ǁ emot Novgorod  Новгородський перший лiтопис, http://litopys.org.ua/novglet/novg02. htm. (TS)  ej ǁ nu mera ~  dragit ǁ trängt  The pogost of Emca on the river of the same name, a tributary of the Dvina, east of Lake Onega has been proposed as a possible are of origin of the Emˈ or Jamˈ tribe It has also been suggested that Emˈ/Jamˈ could mean Western Finns in general. Uino 1997: 193; Едовин 2007. (TS)  Новгородський перший лiтопис, http://litopys.org.ua/novglet/novg02. htm. Uino 1997: 192–193 has noted that the term Korela is in the plural, thus meaning people, as also Castrén translates it here. (TS)  hvilka ǁ samt att dessa  sednare hälften ǁ medle[t]  förekommer ǁ omn[ämnas]  Heinrici Chronicon XXV.6 (p. 278/ 279). (TS)  Ingrerna ǁ Karelarne  och ǁ men <--->  Mscr: 1225  Castrén cites Sjögren 1833, in which the original documents are referred to. Castrén apparently based his conclusions solely on Sjögren. (TS)  framträder ǁ finn[es]  Castrén originally wrote Ижора and replaced the o with an e.  namnet ǁ benämning 983 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 983 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria  Новгородський перший лiтопис,  http://litopys.org.ua/novglet/novg24. htm (TS) Castrén did not make any entry for 6/18 March, but Sjögren wrote in his diary: ”F[ör]m[iddagen] med Gustaf och Castrén i Ethnografiskt Museum och sedan med den sistnämnde i Committéen, för att höra åt, om han kunde utfå sina penningar. Derom sade man sig ännu icke hafva fått någon föreskrift. [– –] Om aftonen besök af Akademikerna Graefe med 2 döttrar, Boethlingk med fru, Professor Preiss, Sirén med fru och dotter, Castrén med Bergstadi, fru Vater, Bernhardi och Pastor Zandt.” KK Coll. 209.76 Eph. 18 March 1845. Bergstadi stated on 9/21 March: “I det föregående glömde jag uppteckna att vi den 6 (18) om aftonen voro hos Statsrådet Sjögrén. Der voro: Gräffe, Bötling, Prüss, Bernhardy, Zandt, Sirén, Castrén och jag. Rancken 1884: 6. Gräffe again means C.F. Graefe. Peter Preuss (Petr Ivanovič Prejs, 1810–1846) was a Russian Slavic scholar. Шиловъ 1905. (TS)  The Botanical Gardens are situated on Aptekarskij Island and developed gradually during the 18th century. They were named the Imperial Botanical Gardens in 1823. Прогулки по Петербургу, http://walkspb. ru/sad/botanicheskiy_sad.html. (TS)  helt oförmodadt ǁ (mirabile dictu!)  i […] wärme-grad ǁ i wärme-grad  häck ǁ l<---->  wid ǁ af  Prince Mixail Aleksandrovič Dondukov-Korsakov (1794–1869), Vice President of the Academy of Sciences in 1842–1852. Шумков 2007: 263. In his letter to F.J. Rabbe on 10/22 March 1845, Castrén stated that both Count Uvarov and Prince       Dondukov-Korsakov had met him in a friendly tone. See the volume of letters in this series. According to Sjögren, they visited Prince Dondukov-Korsakov on the next day, 20 March. It is probable that Castrén did not write his description immediately and remembered the date incorrectly. (TS) zoologiska ǁ ~, mineral[ogiska] plöts[l]igt ǁ helt ~ mumier ǁ ~ i sina kistor, så wäl bewarade med undantag ǁ utom Прогулки по Петербургу, Marble Palace at Millionnaja 5 (Antonio Rinaldi, 1785). http://walkspb.ru/zd/ mramorniy.html. (TS) Also Bergstadi had been invited, but he did not get to know about the invitation until the next day. He described his day and Castrén’s relation as follows: “I går var jag med Sillman hos Alexander Lange. Aftonen passerade vi hos Hoffrén. Derpå gingo vi till Klée, åto der qvällsvård och drucko Champagne jemte den allmänt beprisade Capitain Starck. Först kl. 5 om morgonen kommo vi hem. Plathan var illa knäckt. I dag fick jag veta att jag till i går var bjuden till Akademikern Gräffe, och det var en stor förlust att jag först efteråt fick underrättelse derom, ty hade jag varit der, så skulle jag fått vara honom följaktig till Akademiens konstsamling, Eremitaget och Marmorpalatset. Gubben hade varit mycket bös öfver att jag uteblef. Castrén hade mycket att förtälja om de rariteter han der fick skåda, isynnerhet om de Egyptiska kamrarne.” Rancken 1884: 6. It can be speculated whether Castrén had intentionally left Bergstadi unaware about the invitation or whether he had not got to know 984 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 984 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks        att det wore onödigt att ifrån Beresof söka framtränga genom den öde sträckan directe till Turuchansk i stället för att resa dit beqvämare den stora vägen öfver Jeniseisk. Emedlertid tycktes han blifva sinnad att återkalla, hvad han sagt, då vi anmärkte, att på samma sträcka lemningar af en gammal stad Mangaseja befinna sig med en egen stam vid floden Tas, om hvars ursprung och klassificering man är i ovisshet. [– –] Om aftonen war jag med Gustaf till förströelse faren till Castrén och till Sirén, [– –].” He continued on 21 March: “Jag hade i går budit Castrén med sitt resesällskap (Candidaten Bergstadi och den till Sitka resande Pastor Platan), äfvensom Sirén och Zandt till middag. Tillfälligtvis kom äfven förut enkefru Norrmann på besök och måste derföre bedjas att qvarstanna.” KK Coll. 209.76 Eph. 20, 21 March 1845. Bergstadi wrote on 10/22 March about the night of 21 March: “Den gåriga aftonen tillbragte vi ganska angenämt hos landsmannen Jernström i sällskap med Ekman d. y. och Lange. Derpå gingo vi till Fürst.” Karl Johan Knut Jernström/Järnström (1809–1861) was a Finnish-born officer (Captain) in the Russian army. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=14911. “Ekman Jr” was most probably Magnus Georg Ekman (1815–1876) who was a non-commissioned officer in the Russian army. He was referred to as Jr because of his elder brother Johan Julius Ekman (1810–1867), working at the office of the Minister-Secretary about it himself until the previous day, when Bergstadi was spending time with his friends, but there is no evidence in either direction. Sjögren attempted to get information about the necessary documents: “Hos F[uss] för att efterfråga, huru långt det lidit med Castrénska affären. Han hade icke ens ännu skrifvit om Dokumenter för honom, ej anseende saken för så pressante! Om aftonen var jag med Castrén hos Akad[emiker] Gräfe, dit buden af honom i går.” KK Coll. 209.76 Eph. 19 March 1845. (TS) närliggande ǁ krin[gliggande] fart ǁ ilande brådska släpar ǁ sam nästan ǁ jem[god] hufvud ǁ ~ – det är sannt Castrén quotes here a line from Horace’s (Quintus Horatius Flaccus, 65 BCE–8 CE) epistle The Art of Poetry: ‘Parturient montes, nascetur ridiculus mus!’ (Epistles II.3.139). It derives originally from one of the Greek author Aesop’s (ca. 650–520 BCE) fables. Aesopica, http://mythfolklore. net/aesopica/perry/520.htm; Horatius 1900: 174. (TS) There is no description by Castrén of their last three days in St Petersburg, but both Sjögren and Bergstadi made notes during them. On 20 March, Sjögren noted (cf. Castrén’s note on 19 March with commentary): “Tidigt om f[ör]m[iddagen] var jag faren med Castrén till Fursten. Han emottog oss på sitt vanliga sätt med mycken artighet och underhöll sig, oaktadt han var i begrepp att fara ut, en stund med honom, i det han gjorde honom hvarjehanda frågor öfver hans förra resor, Samojederna och Ostjakernas lefnadssätt med mera. Dervid var dock det yttrandet charakteristiskt nog, ☞ 985 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 985 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria of State for Finland in St Petersburg. Ylioppilasmatrikkeli, http:// www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/ henkilo.php?id=15051, http://www. helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=14348. Alexander Lange was Bergstadi’s childhood friend. Rancken 1884: 6. Sjögren on 22 March: ”Castrén’s nödvändigaste Documenter – Akademiens Memorial och Podoroshnan  – skickades ändtligen till mig ifrån Kansliet och jag var på vägen att i sällskap med Gustaf föra dem till honom [– –] när vi mötte Castrén på gatan och derföre vände om. – Vi följde honom sedan hem och gjorde derjemte en lång promenad. Under det vi woro hos honom, skickade hans wärdinna att bedja mig komma upp till sig. Hon yttrade dervid sin önskan att få bibehålla C[astrén] ännu qvar åtminstone till morgon afton om ej till måndagsmorgon och bad mig med Gustaf i morgon komma till dem att deltaga i afskedsmiddagen. [– –] Om aftonen sökte jag förgäfves Köppen och var sedan faren till Castrén, med hvilken jag drack thé hos Siréns.” KK Coll. 209.76 Eph. 22 March 1845. On Sunday, 11/23 March, Bergstadi related their activities on Saturday night: “Gårdagsaftonen voro vi hos Soldan jemte Aqvilander och Neovius. Bellmaniana och andra sånger, intressanta och underhållande samtal gjorde aftonen treflig och angenäm. Castréns porträtt måladt i olja var annars väl lyckadt, men munpartierna voro ej enligt originalet. Lönnrot var sig förvånande lik. Det skall lithografieras.” Rancken 1884: 8. Soldan probably means Karl Erik Soldan (1811–1870), later Dr. ☙  med197 undantag af mina förare, som wäckte mig ur mina betraktelser genom en erinran att ❧ gå. Jag förfogade mig till Eremitaget och Marmorpalatset198, samt betraktade ännu en gång allt det herrliga, som här finnes hopadt både ifrån antiken och den moderna tiden.199 d.  Mars. ☙  Huru liten förfaller ej menniskan, sedd ifrån tornet af Isaks-kyrkan, då den närliggande200 platsen hvimlas af hundradetal bytingar, hvilka ledda, en hvar af sina småbestyr, hasta med fart201 öfver torget. Att döma af deras brådska, tyckes hvar och en af dem hafva något af särdeles vigt att fullborda, men monne väl den minsta grand, som myran släpar202 i stacken, kan deri hafva så litet att betyda, såsom de der mennisko-barnens wigtigaste tankar i historien. Jag betraktade äfven härom dagen en artig samling af apor i ett museum. När jag successivt  ❧ hade genomgått dem alla och härwid anmärkt den ringa olikhet som i yttre motto skiljer detta djur i dess högsta potens ifrån menniskan, höll jag det för möjligt, att den bästa apa äfven i andelig mon kunde vara nästan203 jemgod med den sämsta menniska, t. ex. bland de Samojeder. Men denne apans broder, hvad tycker han sig icke vara för en hög och förnäm herre på jorden. Hvad mig sjelf beträffar, är jag en narr, liksom alla de andra. Stora planer hvälfver jag i mitt hufvud204; men då jag tillika beräknar måttet af min förmåga, så blir det sannolika resultatet af min[a] wackra tankar något, som kan uttryckas genom den gamla frasen: Parturient205 montes, nascetur etc.206 986 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 986 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks ☙ 33 ❧ Resan ifrån St Petersburg till Kasan. Kasan den 10 Aprill. ☙ 34 ☙ 35 Efter207 att hafva ombesörjt mina wigtigaste angelägenheter i P[eters]burg, anträdde jag d. 12/24 Mars fortsättningen af min Sibiriska resa. Nyssnämnda dag råkade vara en af Ryssarne så kallad черный денъ, dies infaustus, korteli­ gen en Måndag, som är en af de dagar i weck­ an, på208 hvilka man i Ryssland icke gerna fö­ retager sig en resa. Under denna förewändning sökte mina wänner209 på det enträgnaste för­ må mig att210 ännu qvarstadna en dag i Peters­ burg; men ”tjensten går framför allt”, säger ett Svenskt ordspråk, och mig gör det ett werkligt nöje att alldeles i salig Kants211  ❧ anda offra mina njutningar på pligtens altare. Undfäg­ nad212 med en god frukost och ömma menni­ skors välsignelser satte jag mig alltså på den bestämda dagen uti en släde, som utom mig äfven herbergerade min reskamrat B[ergstadi] och Sitkafararen Pastor Plathan. Med tre snab­ ba hästar, en god kusk och en lätt släde hop­ pades jag uti en snabb och munter färd finna en afledning för wissa känslor, de der uti ögon­ blick, sådana som det närvarande, ogerna213 låta blanda bort sig; men214 straxt utanför Moskovska tullen bragte den fatala Måndagen öfver mig ett odrägligt yrväder215. I en väl för­ sedd Rysk släde lider man lekamligen ej216 sär­ deles af ett vanligt oväder; men det händer un­ der vissa omständigheter, att menniskan af ett mindre ondt plågas mera, än under andra af ett vida större. Så skulle väl ovädret ❧ bakom den Moskowska tullen haft föga att betyda, om re­ san exempelvis hade gällt ett besök hos någon 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 987 Med. and from 1846 Doctor at the Saimaa canal building works. Yli­ oppilasmatrikkeli, http://www.hel­ sinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo. php?id=14845. Aqvilander and Neo­ vius cannot be identified. The portraits of Castrén and Elias Lönnrot were made by Gus­ tav Daniel Budkowski (1813–1884). The one of Castrén belongs to the Ostrobothnian Nation (i.e. student corporation) of the University of Helsinki and the one of Lönnrot (drawing) to the Finnish Literature Society. Salminen, Tapani, 2002; Majamaa 1997. See the back of this book. Sjögren on 23 March: “Besök af Prof. Geitlin med Castrén, en­ sam följde den sistnämnde till middagen hos Siréns, medan Gus­ taf blef hem att hålla Geitlin säll­ skap. Om aftonen kommo också de till Siréns” KK Coll. 209.76 Eph. 23 March 1845. Gabriel Geitlin (1804–1871) was Professor of Oriental languages at the Alexander University of Hel­ sinki in 1835–1849, later Professor of Exegetics. (TS) From here on, cf. the published ver­ sion in this volume from p. 705 on. på hvilka ǁ då wänner ǁ ~ i Pburg att [...] qvarstadna ǁ 1. qwar[stadna] ǁ 2. att qvarstadna ännu The German philosopher Imma­ nuel Kant (1724–1804), founder of critical philosophy. Nenonen  – Teerijoki 1998: 892. (TS) Undfägnad [...] uti ǁ Alltså satte jag mig på den bestämda dagen, uti ogerna [...] bort ǁ ej vilja nedtysta men [...] bragte ǁ men den fatala Måndagen br[agte] yrväder ǁ oväder ej särdeles ǁ <---> ej m �Itineraria                      wän […] beredskap ǁ wän, med en präktig middag i perspectiv sjelfva ǁ nu nu ǁ hos samma ǁ en en sorglig ǁ både den sorgligaste borde […] menniskans ǁ för hvar man borde utgöra hans nödgas […] Samojeden ǁ lärer väl utom Samojeden enhvar Sibirsk ǁ Samojedisk nu […] mig ǁ 1. omgifver <-> Petersburg ǁ 2. idkeligen förföljde mig bortsmälta ǁ uppsmälta tufvar ǁ tundror de […] tundrorna ǁ tundran folktom ǁ för yrwädrets skull tom på resande för ǁ <---> för <---> snömoln ǁ snömolnar inneburna ǁ egna fägring ǁ skönhet med […] fredar ǁ 1. endast har att freda ǁ 2. med möd[a] man ǁ 1. ~ ǁ 2. ögat här ǁ ~ äfven ståtliga furar ǁ 1. herrliga ǁ 2. ståtliga, Finska ☙  wän217, som tilläfventyrs haft för mig en middag i beredskap; men då sjelfva218 Sibirien utgjorde målet för min resa och jag i P[eter]sburg hade tagit det sista afsked af mina Finska wänner, wäckte nu219 den lilla disharmonien i naturen hos mig på samma220 gång en221 sorglig saknad af hemmet och en bitter hogkomst af Sibiriens tundror. Det föreföll mig, såsom vore min färd ifrån hemmet till tundran på wisst sätt ett motstycke till Eliæ himla-färd. Ty likasom hemmet borde222 utgöra menniskans jordiska himmel, så nödgas223 väl enhvar utom Samojeden rättvisligen erkänna, att ofvan jord ej finnas någon ting vederstyggligare än en Sibirsk224 tundra. Att hos mig upplifva minnet af tundran såsom målet för min resa och mitt treåriga hem, dertill bidrog utom ovädret äfven den odrägligt flacka natur, som nu225 omgaf mig. Jag färdades oafbrutet på omätliga slätter, ödsliga, en❧formiga liksom tundran och utblottade på all skog. Esomoftast framskymtade genom den bortsmälta226 snön bara, mörkbruna tufvar227, alldeles likasom på de228 kärruppfyllda tundrorna. Wägen var folktom229, allt lefvande hade för230 yrvädrets skull vikit sin kos, byar och boningar bortskymdes af snömoln231. Samma natur och samma uthållande oväder förföljde mig genom hela Petersburgska och Novgorodska Guvernementerna. Med afseende å naturen skiljer sig väl Waldaj-regionen genom sina sandiga kullar i någon mon ifrån det öfriga landet; men dessa kullar äro likväl icke större, än att de ganska väl kunna jemföras med de likartade upphöjningarne på tundran. Med Novgorodska Guvernementet upphör Waldaj, och i det Tverska vidtager åter slättlandet, men rikare, skönare och mera omvexlande än tillförene. Utom naturens 988 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 988 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  inneburna232, konstlösa skönhet ser man såväl i det Tverska, som i de Moskowska och Wladimirska Guvernementerna många herregods, som prydas af sköna trädgårdar, ❧ parker, alleer. Men hvem njuter af naturens fägring233 i slutet af Mars, då man med234 all möda fredar sitt anlete emot det af hästfötterna ifrån landtvägen uppkastade, orena snöslagget! – I Wladimirska Guvernementet öfverraskades jag dock på ett angenämt sätt af en upphöjdare natur. Jag menar icke de der långsträckta, skoglösa, tundralika höjderna, ifrån hvilka man på en gång öfverser ett helt chaos af nakna snöfält – sådana finnas äfven inom detta Guvernement –; men tillika möter man235 här236 brantare höjder, bevuxna med ståtliga237 furar, dem [ett]238 Finskt öga alltid med fröjd åskådar239. Inom Nishnegorodska240 Guvernementet upphör den nya, präktiga chossen, och den vanliga postvägen blef241 nu här så eländig, att jag nödgades fortsätta min färd långsefter Wolga. Dess stränder bestodo242 af sandiga, skoglösa, mycket höga kullar, hvilka hindra❧de mig att taga i ögnasigte det närliggande landet. Hvad243 jag deraf för öfrigt kunde244 se, bestod245 af enformiga slätter. I Kasanska Guvernementet gick min färd fortfarande långsefter Volga, men här woro dess stränder icke mera nakna sandbackor såsom i Nischnej, utan246 ❧ för ögat tedde sig247 å ena, högra sidan en bergig nejd, (горная248), rikt bevuxen med ekar och almar, samt å den (andra), venstra (луговая)249 stora slätter, som sades bestå af ängar och åkerfält. [Med]250 afseende å min resa till Sibirien har Ryssland warit för mig ett251 så kalladt malum necessarium, som jag önskat slippa ju förr, dess bättre. Min hitintills gjorda resa252  ett […] öga ǁ en Finne.  – Castrén forgot to correct the article en in the mscr while changing Finne > öga.  åskådar ǁ 1. ~ ǁ 2. åser ǁ 3. betraktar  Nishnegorodska ǁ Novgorodska  blef nu här ǁ 1. var så ǁ 2. var nu ǁ 3. blef så ǁ 4. blef nu åter  bestodo af ǁ bestodo här af höga,  Hvad jag deraf ǁ Så mycket der[af]  deraf […] kunde ǁ deraf kunde  bestod af enformiga ǁ 1. war allt flackt, ödsligt <---> ǁ 2. bestod af ödsliga  utan ǁ 1. ~ i ena högra sidan bevuxna med ekar, almar skogar af ek och alm, samt <--- ----> ǁ 2. här på den ena, högra sidan af floden tedde sig för ögat en bergig nejd, rikt bevuxen med ekar och almar, och å den venstra stora slätter, som sades bestå af ängar och åkerfält. Till följe af sin olika natur kallas af Ryssarne den högra sidan af floden Gornaja (den bergiga bergs-sidan) och den venstra sidan Lugovaja (ängs-sidan). Den På den bergiga sidan af Wolga bo Tschuwascherne, och på än ǁ 3. här på den ena, högra sidan af floden tedde sig för ögat en bergig nejd, rikt bevuxen med ekar och almar, och å den venstra stora slätter, som sades bestå af ängar och åkerfält. Till följe af sin olika natur kallas af Ryssarne den högra sidan af floden, som bebos af Tschuwascher Gornaja (den bergiga bergs-sidan) och den venstra af Tscheremisser bebodda sidan Lugovaja (ängs-sidan).  sig ǁ ~ nu  горная ǁ ~ берегъ  (луговая) ǁ ~ sidan  Mscr: Men  ett så kalladt ǁ ett  resa […] verst. ǁ resa utgör vid pass 2000 verst ifrån Helsingfors. 989 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 989 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria              hofvo […] för ǁ församlades för att Staden ǁ Twers Ivan ǁ <- ---> han ej måtte ǁ sätta honom ur stånd att werldens ǁ den släde och hästar ǁ hästar o[ch] en ǁ de de […] staden ǁ 1. jag ǁ 2. de till staden i ǁ för hyrkusk ǁ 1. skjutsbonde ǁ 2. forbon[de] hela dygnet ǁ ett dygn eländigt ǁ dåligt Also Bergstadi stated that they were ‘inne på ett skräpigt värdshus’. From there they continued to Jurtino, 33 versts from Nižnij Novgorod, on the next day. Soon after their departure from Nižnij their sleigh broke down, and Bergstadi complained that they had eventually to pay three roubles for the way to Jurtino. Thereafter he has not noted anything in his diary before arrival to Kazanˈ on 28 March/9 April. There he mentioned shortly: “I Kusmo-Demjansk och Tscheboksari sågo vi de första Tscheremisser och Tschuwasser; längre fram träffade vi Tatarer. Så befinna vi oss då verkligen redan i en ny verld, Europa är de facto här slut och Asien vidtager… Kl. ½ till 12 ankommo vi hit. Vårt första göra var att uppsöka Avellan för att hafva någon som kunde tjena oss till Cicerone. Gubben ha suttit oss i afton.” Rancken 1884: 14. Kozˈmodemˈjansk is situated at N56°20′39″ E46°34′6″ and Čeboksary at N56°8′23″ E47°14′53″, both on the Volga. On Avellan, see p. 717. (TS) ☙  ☙  ifrån Helsingfors till Kasan utgör vid pass 2000 verst. Härunder har jag naturligtvis warit i tillfälle att se mycket, men jag har egentligen ingen ting besett. Novgorod velikij, det gamla Gardarikets lysande hufvudstad for jag förbi, utan att ens lägga märke på den plats, der de fria männen hofvo253 sina röster för allmänt wäl. Staden254 Twers sköna läge betraktade jag wid en kopp kaffe genom vindskammar-fönstret uppå post-stationen. I Moskwa besökte ❧ jag ändteligen Kreml, såg det gamla Tsar-palatset, rustkammare och den märkwärdiga kyrka Ivan255 Blashennoj, som Ivan Vasiljevitsch lät uppbygga till minne af Kasans förstöring, hwarefter det behagade Fursten att låta utsticka ögonen på byggmästaren, för att han256 ej måtte kunna uppföra en annan, lika skön byggnad. Bland fästningens öfriga märkwärdigheter warseblef jag äfven werldens257 största klocka och hörde en bonde wid dess betraktande yttra: это глупо. Efter att hafva tagit allt den märkvärdigaste, förfogade jag mig ur fästningen genom den ryktbara port, som Napoleon sprängde i luften. Härwid nödgades jag blotta hufvudet – ett bruk, som af hvarje man bör iaktagas, emedan ofwanom porten står en Helgona-bild, som kommit helbregda ur den Moskowska Smällen. I Wladimir låg jag öfwer natten och undwek derigenom en olycka, som drab❧bade flera andra resande, i det de med släde258 och hästar blefvo bokstafligen igenyrda på en259 af de staden omgifvande höjderna och der nödgades tillbringa sin natt på äkta Samojediskt wis. Halflefwande återwände de260 följande morgonen till staden, beskärmande sig ej mindre öfwer herberget, än sina i261 lösen betalade 50 Rubel. ”Богъ тебя обдумалъ”, yttrade min hyrkusk262, då han erfor, 990 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 990 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  att äfven jag ärnat samma afton fortsätta min resa ifrån Vladimir. Till Nischnij Novgorod anlände jag med en svår katharr, som qvarhöll mig hela263 dygnet på ett eländigt264 wärdshus.265 I Kasan har jag ändtligen nedslagit mina bopålar för några weckor, men är ännu icke rätt hemmastadd i dess mysterier. Orsaken härtill är den, att Ryssarna nu hafva ❧ sin страстная недѣля, (veckan före266 Påsk, då hela werlden är försänkt i andakt och bön följakteligen267 otillgänglig för oskära268 blickar[)]. Liksom det öfriga folket tillbringar äfven jag ett instängdt kammar-lif och grubblar, icke öfver religiösa föremål269, utan öfwer det Kasanska landets äldre inwånare. Såsom bekant, har det Kasanska landet eller medlersta delen af Volga flod-området warit en tummelplats270 för särskildta nationer, af hvilka somliga redan försvunnit, andra deremot qvarblifvit, men likwäl, såsom det tyckes, upphört att spela någon role i historien. De urälsta innewånare i denna nejd woro Bulgarerne – ett folk, som ej lemnat efter sig andra minnen, än grafwårdar och ruiner af förstörda städer, fastän de efter allt utseende warit i besittning af en aktningswärd cultur och warit271 af den allra största betydelse i Rysslands äldre historia. De första272 upplysningar om Bulgarerna meddelas ❧ oss af Arabiska273 och Byzantinska skriftställare. Hos274 dem omtalas Bulgarerne såsom ett handlande folk, och275 till sin religion Muhamedanismen276 tillgifvet. Hufvudstaden277 för deras rike war Bolgari278, hvaraf ruiner279 ännu skola vara synliga ej långt ifrån staden Spask wid Wolga, 90 verst söder om Kasan. Bulgarerne280 hänföras af Byzantinska författare till samma folk-klass med Hunnerne, hvilka enligt all sannolikhet woro ett och samma folk med       före ǁ såsom följakteligen ǁ så oskära ǁ spejarens föremål ǁ ämnen tummel-/plats warit […] historia ǁ 1. <---> öfvat ett i Rysslands äldre historia ǁ 2. warit af största betydelse  första ǁ älsta  Arabiska och Byzantinska ǁ Byzantinska och Arabiska  Hos […] såsom ǁ De skola warit  och ǁ 1. ~ ǁ 2. som  Muhamedanismen tillgifvet ǁ Muhamedaner  Hufvudstaden ǁ Der[as]  Bolgari ǁ Bulghar  ruiner […] vara ǁ ännu ruiner äro  Bulgarerne ǁ De 991 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 991 26.8.2019 9:55:39 �Itineraria  räkna Bulgarerne ǁ föras Bulgarerne jemväl  stammen ǁ familjen  blef […] öfversvämmadt ǁ fortfor landet ännu en tid bortåt att öfverswämmas  inkräkta ǁ göra sig till herrar  en ǁ stor  Slaviska ǁ Ry[ska]  Köppen ǁ Erdmann  161,000 ǁ 230,000  hvilka ǁ 1. st[örsta] ǁ 2. som  The district of Tetjuši was situated south of Kazanˈ on the opposite side of the Volga. (TS)  hvardera folket ǁ Mongoler och  folkslag ǁ 1. f[olkslag] ǁ 2. de  familjer ǁ 1. familjerna ǁ 2. ~ Rask grundar denna hypothes på sin omfattande kännedom af flera till dessa familjer hörande språk; men äfven ur en inskränktare synkrets vore man frestad antaga åtminstone ett slägtskaps-förhållande emellan ett sådant slägtskaps-förhållande. ☙  ☙  Finnarne. Äfven nyare historici räkna281 Bulgarerne till den Finska stammen282, ”emedan”, såsom F. H. Müller yttrar sig, ”ännu talrika grenar af denna stam förefinnas i samma nejd, der Bulgarerna fordom spelat sin role.” – Bulgarernes wälde sjönk och på dess spillror reste sig det Mongoliskt-Tatariska med Kasan till hufvudstad. När sedermera äfven tiden för det Kasanska Chanatet var kommen och allt land ända till Ural underlades den Ryska spiran, ❧ blef283 det Kasanska området ännu öfversvämmadt af Baschkirer, Kirgiser, Kalmucker, hvilka i förening med Finska stammar sökte inkräkta284 det fruktbara landet. Efter de mångfalldiga, men till en285 del okända folkrörelser, som föregått inom den Kasanska delen af Wolga-flodlandet, finnes här ännu bebyggare af tre folkstammar, hvilka tid efter annan warit herrar af landet, neml[igen] den Finska, den Tatariska och den Slaviska286. För det närvarande utgöra Ryssarne den största och Tatarerne den minsta delen af landets befolkning. Köppen287 uppgifver antalet af Tatarer i det Kasanska Guvern[ementet] till 161,000288 (m[an]k[ön]), hvilka289 till största delen äro bosatta i kretsarne Kasan och Tetjusch290. Man anser Tatarerna utgöra en blandning af Turkar och Mongoler  – tvenne folkstammar, som vanligen blifvit hänförda till helt olika mennisko-racer. Af en motsatt mening ❧ är likväl Rask, som yrkar på en bestämd förwandtskap emellan hvardera291 folket samt derjemte antager ett widsträckt slägtskapsband emellan alla folkslag292, som räknas till de Mongoliska, Turkiska, Finska, Samojediska, Tungusiska och Nordamerikanska familjer293. Denna mening synes i wåra dagar börja att winna allt större och större trowärdighet, 992 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 992 26.8.2019 9:55:39 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  åtminstone har jag uti Ryssland lärt känna män af profession, som sett slägtskapen emellan Turkar ❧ och Mongoler utom all fråga. För öfrigt har man redan länge hört både Filologer och Fysiologer å ena sidan antaga en förwandtskap emellan Finnar och Mongoler, samt å den andra emellan Finnar och Turkar. Allt synes bevisa, att Blumenbach294 oriktigt hänför Turkar och Mongoler till olika mennisko-racer. Antingen måste äfven Turkarne och Tatarerne hänföras till den Mongoliska racen, eller gifves det ingen bestämd åtskillnad emellan de Mongoliska och Kaukasiska racerna. Utom Ryssar och Tatarer anträffas i det Kasanska Guvernementet295 Tschuvascher, Tscheremisser, Mordwiner och Wotjaker, hvilka samtliga folkslag tillhöra den Finska stammen. Om Tschuwaschernas ursprung finnas likwäl skillda meningar. Några anse dem för den ursprungligt Finsk folkstam, hvilken296 genom närheten och umgänget med Tatarer blif❧wit så tatariserad, att den nu mera knappt kan hänföras till den Finska familjen. Andra deremot förmoda, att Tschuwascherne till sjelfva sitt ursprung äro Turkar, hvilka låntagit ett och annat af de angränsande Finska stammarne. Ännu andra hålla dem för en gren af de fordna Bulgarerne. Denna hypothes, som tillhör den berömda Orientalisten Frähn i Petersburg, är297 af ett stort intresse. Då omständigheterna ej298 tillåta mig en299 pröfning af ämnet, betraktar jag Tschuvascherne tills vidare blott såsom en tatariserad gren af Tscheremisserna. Till300 en sådan mening finner jag all301 anledning uti302 språket, de303 begge folkens bostäder, samt äfwen uti den märkliga omständighet, att Tschuwascherna af Nestor ej äro304 särskildt omnämnda. I anseende till sina  Johann Friedrich Blumenbach (1752–1840), a German physician, naturalist and anthropologist who is famous for his division of mankind into five races, which he published in his work De generis humani varietate nativa in 1776 and 1798. Hartmann 2005. (TS)  Guvernementet ǁ 1. ~ äfven ǁ 2. ~ ännu  hvilken ǁ som  är […] intresse. ǁ 1. är ǁ 2. wore wärd att närmare behjertas. ǁ 3. ~ och den förtjenar borde pröfvas och nogare behjertas.  ej tillåta ǁ förbjuda  en […] ämnet ǁ 1. en undersökning ǁ 2. en sådan pröfning ǁ 3. en pröfning af denna intressanta hypothes  Till […] finner ǁ 1. Härtill gi[fves] ǁ 2. Till en sådan mening gifves  all ǁ my[cken]  uti ǁ så wäl  de […] folkens ǁ hvardera folkets  äro ǁ blifvit 993 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 993 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  floden ǁ ~, utsträckande sig hvardera genom Guvernementerne Kasan  Den […] grenen ǁ Tschuwas[cherna]  genom ǁ öfv[er]  uppgifves ǁ 1. ~ ǁ 2. ~ af Köppen  Above this, Castrén wrote inemot 400,000. There is a slight possibility that the changed numbers are by someone else than Castrén.  271,758 ǁ 1. 250,000 ǁ 2. 272[,000]  något ǁ 20[0,000]  67,651 ǁ 54,000  Rysslands Furstar ǁ 1. Rys ǁ 2. den Ryska makten  envist och ihärdigt ǁ i det längsta  det […] uppkomst ǁ den Ryska öfvermakten  gamla ǁ hedni[ska]  Castrén added a question mark in the margin here.  11,377 ǁ 12,000 Castrén added a question mark here, but he struck it out after correcting the number. ☙  ☙  ☙  bostäder äro Tschu❧wascher och Tscheremisser endast afskilda från hvarandra genom Wolga. Tschuvascherna bo hufvudsakligen på den högra, Tscheremisserna åter på den venstra sidan af floden305. Här och der finnas äfven Tschuvascher bosatta vid den venstra Wolga-stranden och Tscheremisser å den högra. Den306 Tschuvaschiska grenen utsträcker sig genom307 Guvernementerna Kasan, Simbirsk och Saratow, att ej tala om de Tschuvaschiska colonierna i Astrachan. Tscheremisserna lefva åter kringspridda uti Kasan, Wjatka, Perm, Simbirsk. Tschuwascherna skola näst Finnarne utgöra den talrikaste gren af Tschudiska folk-familjen. Antalet af dem uppgifves308 till 370,000309, bland hvilka 271,758310 äro bosatta inom Kasanska Guvernementet. Af Tscheremisser, hvilkas hela antal upp❧går till något311 öfver 200,000, finnas inom samma Guvernement endast 67,651312 själar. Sistnämnda folkstam spelar i Ryska historien en icke obetydlig role, ty under det Kasanska Chanatets tider stridde Tscheremisserne med wild förtviflan emot Rysslands313 Furstar, och äfwen efter Chanatets fall motstodo de envist314 och ihärdigt det315 Ryska wäldets uppkomst. Både Tschuwascher och Tscheremisser äro till större delen döpta Greker, men widhänga icke dessto mindre sin gamla316, hedniska religions-kult, som hos hvardera folket skall vara mycket öfverensstämmande. Om så väl Tschuwaschernes, so Tscheremissernes religion, seder och lefnadssätt har Madame Fuchs meddelat intressanta, i form af bref affattade upplysningar. Mordviner, utgörande den sydligaste gren af de Finska folkstammarna vid Volga, beräknas in summa till ❧ 92,000 själar317, af hvilka allenast 11,377318 finnas inom Kasanska 994 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 994 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  lefva319 ☙  ☙  Guvernementet. De öfriga i Guvernementerna Simbirsk, Saratow, Pensa, Tambow och Nischegorod. Samtliga Mordviner äro döpta och hafva enl[igt] Pallas räddat föga ur sin forntid. De sönderfalla inom sig uti tvenne grenar: 1o) den vestliga, boende vid Oka, som kallar sig Ersad, 2o) den östliga wid Sura och Mokscha, benämnd Mokschad. Skillnaden emellan begge grenarne består wäsendtligen deri, att Ersanerna bättre skyddat sig emot Tatariskt inflytande, än Mokschanerna. Öfwerhufvud hafva320 likwäl de321 till Wolga-stammen hörande322 tre folkslag: Tschuwascher, Tscheremisser och Mordviner, hvilka inom sig äro befryndade323, blifvit i mer eller mindre mon tatariserade, och just derigenom skilja324 sig dessa nationer ifrån alla andra till den Finska folkstammen325 hörande ❧ grenar.326 Rask förmodar, att det tatariska elementet hos Volga-Finnarne icke härflyter327 af en yttre beröring, utan har sin grund i de328 Finska och Tatariska folkens allmänna förwandtskap; men i sådant fall borde wäl nämnda förwandtskap bestämdare röja sig äfven hos andra329 grenar af den Finska stammen. Hvad är för öfrigt naturligare, än att de östliga och i synnerhet de Kasanska Finnarne låtit Tatarismen på sig inverka, då de fordom warit Tatarernas undersåtar! Till den Finska befolkningen wid Wolga sluter sig i norr den Permska stammen, hvars sydligaste gren utgöres af Wotjakerne. Deras nordliga  ❧ stamförwandter äro Permier och Syrjäner – tvenne grenar330, hvilka med rätta borde betraktas såsom en enda, emedan de både till språk och seder äro från hvarandra oskiljaktiga. Med dem öfverensstämma331 de nordliga Votjakerne; de sydliga närma sig i             lefva ǁ 1. äro bosa[tta] ǁ 2. äro spridda hafva ǁ skola de […] folkslag ǁ alla de ifrågawarande tre folkslagen hörande ǁ class befryndade, blifvit ǁ i mer eller mindre mon befryndade, hafva lanta skilja […] nationer ǁ 1. skiljer denna stam ifrån ǁ 2. skilja sig dessa folkslag folkstammen ǁ stammen grenar. ǁ ~ Mordvinerna härflyter ǁ är en följd de […] fall ǁ den inre begge folkslagens inre förwandtskap; men så framstickande andra […] Finska ǁ de öfriga Fin[ska] grenar ǁ folkslag öfverensstämma ǁ ~ till språk, seder och lefnadssätt 995 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 995 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  Tscheremisserne ǁ till ~  trosbekännelsen ǁ religionen  sin […] hvilken ǁ 1. sina hedniska bruk, hvilka ǁ 2. sin hedniska Gudalära, hvilken ǁ 3. sina hedniska bruk, hvilka  den […] Tscheremisserna ǁ Tschuwascherna och Tscheremisserna  hela antal ǁ antal  Castrén added a question mark in the margin.  Franz von Erdmann (1793–1862), German-born Orientalist and Professor of Oriental languages at the University of Kazanˈ in 1818–1845. Castrén visited him for the first time on 29 March/10 April in the morning. Rancken 1884: 15. (TS)  Glasovska ǁ uti  5,399 ǁ 5,400  Enligt […] bostäder ǁ 1. Enligt egna berättelser utsträckte sig Wotjakernes bostäder wida sydligare ǁ 2. Enligt Wotjakernes egna berättelser utsträckte sig deras bostäder  nödgades de wika ǁ 1. blefvo bortdrifna ǁ 2. wek  Wotjakerne ǁ ~ både till språk, seder, religion och bostäder  af ǁ utaf  efter […] vittnesbörd ǁ 1. efter utseende ǁ 2. efter alla häfdetecknares vittnesbörd  folk ǁ stammar ☙  ☙  någon mon Tscheremisserne332. Ehuru till större delen döpta i den Grekiska trosbekännelsen333, skola äfven Wotjakerna ännu wara tillgifna sin334 hedniska religion, hvilken enligt Madame Fuchs, som äfven utgifvit en kort beskrifning öfver denna folkstam, är föga afvikande ifrån den335 Tschuwaschiska och Tscheremissiska. Wotjakernes hela antal336 uppgifves till 100,000337, hvilka äro boende inom Guvernementerna Perm, Wjatka och Kasan. Deras hufvudsäte är enligt Erdmann338 Glasovska339 kretsen af Wjatska Guvernementet. Inom det Kasanska beräknas an❧talet af Wotjaker allenast till 5,399340 själar. Enligt341 Wotjakernes egna berättelser sträckte sig deras bostäder i fordna tider wida sydligare, men wid Tatarernas inbrott nödgades342 de wika sig för öfwermakten och draga sig till mera nordliga nejder, för att genom sin allmänt erkända arbetsflit äfven rödja Perms och Wjatkas skogar. Såsom nyss anmärktes, bilda Wotjakerne343 en öfwergångs-länk emellan Volga-stammen och den Permska. Begge dessa stammar hafva i äldre tider spelat en utomordenligt vigtig role i det östliga Rysslands historia. Denna del af landet bestod fordom af344 tvenne efter345 häfdetecknares vittnesbörd icke obetydliga Handels❧makter; neml[igen] den Permska eller Bjarmelandska i norr och den redan nämnda Bulgariska i söder. Den förra utgjordes af idel Finska folk346, hörande så väl till den Permska, som den Karelska stammen. Den sednare innefattade utom Bulgarer, hvilkas härkomst ännu icke är fullkomligt utredd, samtliga de Finska stammarne vid Volga. Om man nu å ena sidan också nödgas medgifwa, att ingendera af dessa makter bildat ett inom sig slutet helt, ett samhälle med gemensamma lagar och 996 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 996 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  institutioner, utan lefvat splittrade i smärre stammar med hvar sin särskildta chef eller Stam-furste till öfwerhufvud, så är å andra sidan afgjordt, att just dessa stammar grundlagt det östliga eller Cisuralska Rysslands första cultur. Det gäller om den Finska stammen öfver❧hufvud, att den utsått odlingens frö öfver hela347 norden. Ehvad stammens politiska bestämmelse äfven må warit, dess stora348 wigt och betydelse i kulturhistoriskt [hänseende]349 skall icke ens den obilliga häfdeforskning kunna jäfva. Om derföre någon rättwisa finnes på jorden, så måste den Finska folk-familjen350 i hela sin351 utsträckning få352 en plats i häfderna sig tillerkänd. Stor-Permien och Stor-Bulgarien skall man åtminstone minnas, så länge Ryssland eger en historia, ty det östliga Rysslands äldre historia är deras, fastän denna, såsom sagdt, väsendtligen är en kultur-historia. De första stegen till kultur äro åkerbruk och handel. Att de Finska stammarne inom Ryssland warit och ännu äro dess flitigaste åkerbrukare, är en känd sak. Hvad åter Bjarmalands och Bulgariens handel ❧ beträffar, så vittna om dess betydenhet enstämmigt flere länders häfdatecknare. Ingen ting är sannolikare, än att i äldre tider en handelswäg gick ifrån Hvita till Kaspiska hafvet genom Permiers, Bulgarers och Chasarers områden, samt att denna väg sedermera fortsattes åt norr ända till Norrige, samt353 åt söder till Indien. De354 widsträckta floder, af hvilka det östra Ryssland är genomskuret, gjorde en sådan handels-communication möjlig355. Wid samma floders bördiga stränder kunde äfven åkerbruket med framgång bedrifvas. Skogen är blott för vilden, för nomaden. Skogsmannen är och förblir främmande för culturen. Derföre träffa wi äfven de          hela norden ǁ nordens drifvor stora ǁ kulturhistoriska Castrén forgot to include this word. folk-familjen ǁ stammen sin ǁ dess få ǁ ~ sig samt ǁ och De ǁ Det är möjlig ǁ 1. lätt ~ ǁ 2. gunstig 997 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 997 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria        haf ǁ sjöar bodde fordom ǁ 1. ~ ǁ 2. hafva antingen ǁ af benämna ǁ Kom[y] (Finn.), ǁ ~ tschattse (Lapp.) Wasser ǁ watten förändrad.ǁ ~ Vocal-förwandligarna oafsedt har är i Syrjänskan och Wotjakiskan  bortkastad ǁ 1. ~; <---> ǁ 2. ~; i Syrjänskan och Wotjakiskan deremot har ☙  ☙  Finska stammarne wid en mera framskriden odling bosatta vid floder, haf356 och sjöar. Såsom redan nämndt är, har Wolga sedan urminnes tider warit medelpunkten för Tschuvascher, Tscheremisser och Mordviner; ❧ den Permska stammen har tillhört Kamas och Dvinas flodområden; den Ugriska stammen, bestående af Voguler och Ostjaker, är concentrerad wid Ob-floden; Karelarne bodde357 fordom vid Dvina och Hvita hafvet, Wesserne vid Onega och Bjelosero m. m. Häraf förklaras widare den anmärkningswärda, men hitintills mig vetterligt ej anmärkta omständighet, att åtskilliga Finska folkstammar bära sitt namn antingen358 efter ett bestämdt vattendrag, eller helt obestämdt låta ordet watten ingå i benämningen. Så kalla sig Ostjakerne Chondy-chuj eller Aschuj, d. ä. folk af Konda eller Ob; Permierna benämna359 sig Komy af Kama-floden; Mordwa betyder vi vocis: folk vid wattnet; Syrjäner, Mokschaner, Petscherer m. m. äro idel benämningar, tagna af wattendrag. Af ordet watten låta äfven namnen ❧ Voter, Wotjaker och Wesser lämpligast härleda sig. Detta ord betyder i särskildta Finska språk: wa (Syrj.), wu (Wotjak), vit (Tscher.), vesi, eg. wete (Finn.),360 wäd (Mord.), tschattse (Lapp.) o.  s.  v. Samma ordstam förekommer och i flere Indo-Germaniska språk, t. ex. Wasser361, vatten, вода o. s. v. I de Finska språken har, såsom anförda exempel utvisa, den ursprungligen tvåstafviga stammen blifvit på olika sätt förändrad.362 För att ej tala om de wanskliga vocal-ombyten och i Tscheremissiskan och Mordvinskan endast slutvocalen bortkastad363. Dessutom har i Syrjänskan och Wotjakiskan äfven t blifvit förwandlad till en aspiration, hvilket är en i alla Finska språk mycket wanlig sak. Att äfwen i 998 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 998 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  sistnämnda språk t ursprungligen tillhört stammen, bevisas icke allenast genom jemförelsen med ❧ Lappskan364, Finskan och andra språk, utan ock genom den allmänna egenskap i de Finska språken, att med undantag af pronomina och particlar ett ursprungligt365 stamord ej366 är enstafvigt, så framt deri icke367 förekommer en lång vocal eller en diphthong. Följakteligen måste man för den närwarande stammen vu i Wotjakiska supponera en ursprungligare form: wut, wuti368. Och när Wotjakerne kalla sig sjelfva Wut (Ut) eller Wutmort, så betyder denna benämning, lika som Mordwa, helt enkelt folk vid wattnet. Samma betydelse har sannolikt äfven namnet Woter, ehuru de sjelfva kalla sig Watjalaiset, äfvensom Wesser, af wesi. En annan omständighet är likaså vigtig i fråga om de Finska folkslagens benämningar. Liksom  ❧ Samojeder och många andra vilda folkslag hafva äfven369 den Finska stammarne ursprungligen betecknat sig med den allmänna benämingen af menniskor. För370 det närwarande ega371 de wisserligen ett specifikt namn, men hos372 några bland dem kan benämningen373 menniska ännu icke tilldelas andra, än blott infödingar. Så betyder i Syrjänskan ordet mort på en gång menniska och en infödd Syrjän, men individer af olika stam benämnas jös eller jös mort, och i pluralis voityr eller elle voityrjas, främlingar, i motsatts mot mortjas374, menniskor eller Syrjäner. Likaså kallar375 Tscheremissen sig sjelf Mara376, menniska, men utländningen benämnes edem af det Tatariska adam377. Olonesarnes benämning Lyyti af люды, folk, är förmodligen en öfversättning af något inhemskt378, härmed liktydigt ord. Jag återkommer till ❧ de nyss ifrågavordna orden                Lappskan ǁ andra språk ursprungligt ǁ stam[ord] ej ǁ alldrig icke ǁ ej wuti ǁ ~, hvaraf sedermera man ganska naturligt härleder <fo- - ----> äfven ǁ de[n] För ǁ Ehuru ega de wisserligen ǁ ega wisserligen de flesta Finska stammar hos […] kan ǁ ännu kan benämningen ǁ 1. ordet ǁ 2. namnet mortjas ǁ Syrjän kallar ǁ ~ sig Mara ǁ Maara adam ǁ ~, m<-> som inhemskt […] liktydigt ǁ dermed liktydigt 999 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 999 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria                       mara ǁ maara mart ǁ maart Mara ǁ Maara öfvergår ǁ 1. uttala ǁ 2. ~ lätt och blir Marja ǁ Maarja som ǁ 1. och b ǁ 2. samt kan ǁ för[wandlas] Merja ǁ Meerja det gamla ǁ 1. det nuwarande ǁ 2. <de tu dem> Castrén added a question mark in the margin here. samma ǁ lika kan ǁ är <-> Tscheremisser ǁ Syrjäner Finsk ǁ gren af den folk på landet ǁ landt-folk wid ǁ af haft […] wattendrag ǁ bott wid Wolga genealogie ǁ 1. ur[sprung] ǁ 2. st[amförwandtskap] ǁ 3. ursprung och stamförwandtsk[ap] tillräckliga ǁ nödiga <s----> men om ǁ 1. men hvad h[är]af ǁ 2. men häraf är <--> The date is according to New Style (Gregorian), because Castrén later dated also his diary entry in Permˈ on 5 May. See also Castrén’s letter to Rabbe on 29 April/11 May 1845 in the volume of letters in this series. This and the following paragraph mainly follow Castrén’s letter to Rabbe, 29 Apr./11 May, 1845. See the volume of letters in this series. Bergstadi did not written daily either, but in spite of that he sent quite a long description of the month. Some quotations are worthwhile here. On 4/16 Apr.: “Det ställe, der vi här bo, är ett stort värdshus, det bästa i staden, tillhörig en viss Hedler. Den 12 inflyttade vi uti ett mindre rum, för hvilket vi betala 75 Rubel i månaden jemte åtföljande ☙  ☙  mort (mord, murt) och mara379. De äro ursprungligt ett och samma ord samt beslägtade med det Persiska märd, eom äfven betyder menniska. Här har uti Tscheremissiskan åter t i slutet bortfallit (mart380) och stammen derpå antagit ett schevatiskt a till följe af de Finska språkens allmänna sträfvan efter tvåstafviga rötter. Det sålunda uppkomna Mara381 öfvergår382 efter det Ryska uttalet nästan ovilkorligt till Marja383, som384 till åtskillnad ifrån nomen propr[ium] Märja lätt kan385 förwandlas till Merja386. Detta namn bär hos Nestor ett Finskt folk, som skall hafva bott vester om Tscheremisserne i trakten af det gamla387 Rostoff. Då nu detta ur historien allaredan försvunna folk eger samma388 namn med sina grannar Tscheremisserna, så kan389 med ❧ skäl antaga, att berörda folk antingen warit Tscheremisser390 eller med dem nära beslägtad stam. En annan jemväl försvunnen Finsk391 folkstam, benämnd Muroma, bodde söder om Merja eller vester om de närwarande Mordwinerna, i den nejd, hvarest staden Murom nu är belägen. Ordet Muroma är sammansatt af mur, hvars slägtskap med mort, murt är omisskännelig och ma, jord, land. I ordagrann öfwersättning betyder såleder Muroma folk392 på landet, i motsatts mot Mordwa, folk wid393 wattnet. Benämningarna tyckes således antyda, att dessa tvenne folk tillhört en och samma stam, men delad i tvenne grenar, af hvilka den ena (Mordwa) haft394 sina bostäder wid ett watten❧drag, den andra (Muroma) åter warit derifrån afstängd. Ingen ting kan wara sannolikare än detta, men för att till full klarhet bringa Merja- och Muroma-folkens genealogie395, borde man noggrannt undersöka alla ortsnamn af icke-Rysk härkomst, som tilläfventyrs ännu förefinnas inom gränserna 1000 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1000 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  för hvardera folkets fordna hemwist. En sådan undersökning hade jag redan påbegynnt, men nödgades i brist på tillräckliga396 lexicaliska hjelpmedel afbryta densamma. Så mycket finner man med lätthet, att i de fordna Merja och Muroma-länderna finnes ett stort antal ortsnamn, lånade ur den Finska språkstammen, men397 om några bland dem uteslutande tillhöra Mordviner och Tscheremisser, är en sak, som jag ❧ nu icke förmår utreda. Kasan d. . Maj. 398 ☙  ❧ ☙  En399 hel månad har jag lefvat i Kasan, men om denna månad är ej mycket att minnas.400 Medan himmelens tårar fallit digra öfver jorden och Kasans gator varit öfverdragna med en Sodomitisk smörja, har jag troligen suttit på min kammare och dragits med hvarjehanda vedermödor, dem icke att förtiga, som åtfölja401 födelsen af en ny bok402. Men det403 oaktadt har jag likväl haft mina tidsfördrif. Så bör det ej [förtigas]404, att jag varit i nåder upptagen hos405 Fru Fuchs (att icke tala om hennes man bihanget) och med mycken munterhet betraktat på fogelsfjädrarna i den vittra Madamens nattmössa, att jag406 plägat ett förtroligt umgänge med den <------> Orientalisten Erdmann, som i407 dessa dagar erhållit concilium abeundi ifrån  ❧ det Kasanska Riket, att jag hos Latinaren Vater408 hört den thesen både på Latin och Grekiska försvaras: ”Horatius castus, Sapho non meretrix”, att jag af tandwerk ej kunnat bivista Madame Ka<--->lottis concert, att jag trotts all tandverk och all werldens dy hvarje dag uppehållit mig en stund wid den Tatariska fästnings-vallen och njutit af den sköna utsigten åt409 Wolga. Mitt litterära umgänge middag och uppassning. Det är på de Ryska värdshusen vanligt att man måste reqvirera och följaktligen skildt betala för allt det minsta. […] Detta har också till följd att de resande vanligen sjelf äro försedde med allt hvad de möjligen kunna medföra. […] [S]å gjorde vi också längre fram. Ifrån Nischegorod hitåt lågo vi blott hos bönder, hvilket naturligtvis blef högst billigt. Dessa dagar hafva ej haft mycket att erbjuda. Till det mesta hafva vi sutit hemma […]” On 11/23 Apr.: “Vårt vanliga göra är att efter kl. 12 på dagen och 6 om aftonen vandra omkring fästningen på vallen utanför muren och på gatan Woskresenskaja, den förnämsta i staden, som nu redan är något folklik. Der svänga sig Kasans lejon och vi lejon göra så med. […] Castrén har haft svårt att få sig någon Tscheremiss, ty de lefva ej i städerna utan, likasom Tschuwascherne, på landet. Flere hugade spekulanter hafva infunnit sig, men de hafva varit dels Tatarer dels Ryssar som lärt sig några ord Tscheremissiska. Sluteligen fick Alcenius tag uti en infödd Tscheremissgosse, hvilken är skrifvare vid Palata. Han är mycket qvick och pfiffig. Arbetet fortgår således raskt.” On 29 Apr./11May: “Castrén har varit plågad af allehanda krämpor, hæmorrhoider, rheumatism, tandvärk och dålig mage. […] Emedan gatorna blifvit alltmera torra, hafva vi kunnat göra allt längre utflygter. […] I flera omgångar hafva vi besökt Sennaja för att få oss en Tarantas. Slutligen bestämde sig Castrén för en, som kostar 100 Rubel. I morgon skall det bära af, […] Rancken 1884: 17–21.  åtfölja ǁ ~ på 1001 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1001 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  Mari grammar, published in 1845. See the volume on the Mari language in this series. In his letter to Sjögren, 26 Apr./8 May 1845, Castrén mentions also his unstable health as an important factor keeping him inside. See the volume of letters in this series.  det […] ej ǁ å andra sidan bör det ej heller förtigas  Verb is missing in mscr.  hos Fru ǁ af Mada[me]  jag ǁ ~ äfven  i […] erhållit] ǁ fått sig ett  Bergstadi in his diary on 4/16 Apr.: “Castrén bivistade en disputation hos Professor Vater, der mycken lärdom utvecklades. […] Söndagen d. 13 var Castrén hos W[erkliga] St[ats]Rådet Fuchs.” Rancken 1884: 17.  åt ǁ af  Dessutom ǁ Derjem[te]  jag ǁ man  ett ord ǁ någon ting  vore detta ǁ 1. borde man ǁ 2. borde jag tala om  Bland ǁ Ty  infödda Österländningar ǁ infödingar  The same person as Aleksandr Kazembek, see following note.  Mirza Muxammed Ali (Aleksandr Kazimovič) Kazem-Bek (1802– 1870), an Azerbaijani-Iranian Orientalist, historian and philologist in Kazanˈ. Арапов 2008. (TS)  en ǁ den ☙  ☙  har jag hufvudsakligen plägat med Tscheremisser och Tatarer. Dessutom410 har jag tillbragt några glada stunder med tvenne Finska vänner, neml[igen] Mag[ister] Alcenius och Ryska språkläraren Avellan, hvilka en längre tid uppehållit sig i Kasan för att lära sig det Ryska tungomålet. Min reskamrat Pastor Plathan, ❧ som insjuknade på resan ifrån P[eters]burg till Moskva, nödgades jag qvarlemna hos den Finska student-colonien i sistnämnda stad. Någon tid derefter sammanträffade vi åter i Kasan och lefde ännu några glada dagar tillsamman. Derpå for Pastorn all werldens väg, hvilken war ungefär densamma, som jag om några dagar ärnar beträda, d. ä. till Sibirien. Skulle jag411 vilja säga ett412 ord om Kasan på fullt allvar, så vore413 detta om universitetet. Bland414 alla werldens universiteter gifves det sannolikt intet enda, hvarest den Orientaliska litteraturen skulle med större ifver handhafvas, än wid det Kasanska. Här finnas lärare uti Arabiskan, Armenianskan, Persiskan, Sanscrit, Mongoliskan, Turkiskan, Chinesiskan, ❧ Mandschuriskan. Bland antalet af Professorer och andra lärare äro somliga infödda415 Österländningar t. ex. Chadshi-MirAbutalib Mir-Mominoff, Mirsa Abd-Ussatar Kasembek416, Muchammed-Ali Machmudoff, Alexander Kasembek417. Stora summor äro anslagna till bildande af Philologer genom resor i Orienten. För det närvarande vojagera tvenne unga litteratörer ifrån detta universitet uti Arabien och Persien. En tredje är utskickad på tio år till China för att lära sig de Mongoliska, Chinesiska och Tibetanska språken. Man må ej tro, att allt detta göres för en418 så kallad tolk-lärdom. Kasanska Universitetet räknar bland sina Orientalister män af Europeiska 1002 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1002 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  ryktbarhet, och jag är full❧komligt öfvertygad419 derom, att här420 ännu i framtiden de allra vigtigaste problemer med afseende å Orienten skola komma att lösas.421 Den förberörda missionen till China afser, såsom man redan finner af sjelfva ändamålet för densamma, att problem af det allra högsta wetenskapliga intresse. Speciellt rör denna mission oss422 Finnar wida närmare, än de wåra lärda medgifva423, om också hela Europa vore derom ense. Saken är neml[igen] den, att man på goda grunder antagit en förvandtskap mellan den Finska och Turk-Tatariska stammen. Twertemot424 Claproth och andra äldre så väl natur- som språkforskare hafva nyare författare och bland dem i synnerhet Erdmann i Kasan sökt ❧ bevisa, att Mongolerna till sjelfva sitt ursprung äro Turkar, således äfven med Finnarne beslägtade. Till samma resultat ledes man425 ock426 genom den Samojediska folk-familjen, som å ena sidan är beslägtad med den Finska, och å den andra sannolikt äfven med Mongoliska. Den Chinesiska missionen skall nu säga oss, om vi kunna hysa427 någon förhoppning om428 audiens i det himmelska riket. Wi äro derifrån tills widare uteslutna icke blott genom den stora muren, utan äfven genom en väg, nästan lika mödosam som den i Kalewala besjungna Pohjola-wägen429. Innan wi kunna tänka på att klättra öfver muren till China, om wi annars någonsin kunna tänka derpå, så måste vi åtminstone haf❧wa utrett, i hvilket förhållande Finskan står till Mongoliskan. Detta kan ske genom särskildta medel, t. ex. 1o) att genom Samojediska söka förmedla en slägtskap emellan Finskan och Mongoliskan, 2do) att anställa ett comparativt studium af de Mongoliska, Finska och Turk-Tatariska språken. För en  öfvertygad derom ǁ öfvertygad  här ännu ǁ här skola  The Department of Oriental Languages was moved from Kazanˈ to St Petersburg in 1854. Ahlqvist 1986: 124. (TS)  oss ǁ äfven ~  medgifva ǁ skulle ~  Twertemot ǁ 1. Nu ǁ 2. Twertom  man ǁ jag  ock […] Mongoliska ǁ genom Samojederne, som å ena sidan äro beslägtade med Finnarne, och å den andra sannolikt äfven med Samojederne  hysa ǁ ega  om audiens ǁ att blifva intagna  Kalewala: XVII: 90–192. 1003 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1003 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  höra till ǁ ligga i  öfver ǁ af  Hans Conon von der Gabelentz (1807–1874), a self-taught German linguist who had published a grammar of the Izˈva dialect of Komi in 1841 and a Mordvinian grammar in 1845. He did his most important work in the research of Malaysian and other Asian languages. Brockhaus Enzyklopädie 6: 709 [Gabelentz]; Leskien 1878. (TS)  öfver […] stam ǁ i samma riktning  sedan […] tid ǁ redan länge  Grammatik ǁ Finsk-Tatarisk ~  är ǁ kan vara  män ǁ ~ med  ifrågavarande forskningar ǁ studier af anförd art  lärer ǁ saknas ☙  ☙  ännu mera omfattande kännedom af wårt förhållande till Orienten wore det äfven af vigt att med hvarandra sammanhålla de Finska, Tungusiska och Mandschuriska språken. Huru som hellst dessa forskningar komma att utfalla, så måste de i hvarje fall gå fram, ty höra430 till tidens kraft och historien kan ej längre umbära deras resultater. Derföre se vi redan i Tyskland ❧ män af utmärkt <dugli>ghet egna sig åt dylika forskningar. Såsom bekant är, har F. H. Müller utgifvit tvenne delar af en historiskt-geographisk beskrifning öfver431 samtlige de till Finska stammen hörande folkslag. I philologiskt hänseende eger man af Gabe[le]ntz432 förtjens[t]fulla Grammatikor öfver Mordvinskan och Syrjänskan samt dessutom smärre afhandlingar öfver433 andra språk tillhörande samma stam. Sistnämnde författare yttrar i företalet till sin Mordvinska Grammatik, att han sedan434 en längre tid äfven är sysselsatt med förarbeten till en comparativ Grammatik435 öfver den Finskt-Tatariska språkstammen, hvilken han näst de Indo-Germaniska och Semitiska stammarne med allt skäl anser för den ❧ wigtigaste. Att utlänningen börjat skänka äfven vår folkstam sin uppmärksamhet är436 godt och hugneligt, om det ändock måste vara så, att vi icke ens på wår egen grund kunna gå ett steg framåt, utan att Tysken leder oss vid näsan. Bättre wore det likwäl för saken och wår egen ära, om våra egna män437 ville med allvar slå sig på ifrågavarande438 forskningar. I Kasan finnes tillfälle att bedrifva många hithörande studier, och att återkomma till Kasan, dertill lärer439 tillfälle ej heller saknas. 1004 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1004 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Resan från Kasan till Perm. Perm d.  Maj  [g. st.]. 440 ☙  Den 1. Maj (g. st.) sutto några Finska vänner och441 språkade tillsamman vid ett glas Donskoje i N. 12 af Heidlerska restaurationen i Kasan. Twenne bland dem voro stadda på en treårig resa till Sibirien; de två öfriga skulle efter en tvåårig vistelse i Ryssland innan442 kort återse fädernejorden. En främmande åskådare skulle tvifvelsutan hos de begge paren rätt väl kunnat urskilja de olika känslor, som så olika förhållanden nödvändigt måste framkalla. Men då glädje och sorg, hopp och saknad på sådant sätt sammanträffa, kunna de i längden ej trifvas väl tillsamman, utan upplösa sig då443 gerna i det slags sinnesstämning, som kallas humor och i sig innehåller hvardera motsattsen. Det Finska lynnet eger allt sedan wår oltfader Wäinämöinen och hans ärade444 wän ❧ Lemminkäinens tider en så afgjord fallenhet för det humoristiska. Hos somliga naturer445 är denna egenskap så genomgripande, att man446 alldrig hör dem yttra den enklaste tanke utan447 en <----> humoristisk anstrykning. Och448 om de af förhållanderna449 stundom tvingas att tala efter det vanliga mennisko-sättet, råka de ovilkorligen ur concepterna, äro tafatta och hållas för dumma, men äro icke dessto mindre snillen i sin genre. Ett sådant lynne befann sig äfven bland de fyra af slumpen sammanförda wännerna. Mannen var i Kasan allmänt känd under namn af den gamla Svensken (Staroj Schwed), förmodligen af den anledning, att han i en stadsdel, benämnd Mokraja, vid något tillfälle skall varit nödsakad att med eftertryck försvara det Svenska namnets ära. Den gamle  Old Style, cf. Kazanˈ, 5 May above.  och ǁ til[lsamman]  innan […] återse ǁ nu snart återvända till  Mscr: då struck out in pencil  ärade ǁ goda  naturer ǁ charakterer  man […] hör ǁ de alldrig kunna  utan ǁ ~ att gifva den  Och ǁ 1. Om ǁ 2. När  Sic. 1005 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1005 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  nu […] förmedlare ǁ således en betrakt[are]  alltid i ǁ i  stadigt ǁ visst  begreps det ǁ begrep man  uthärda ǁ tåla  muntrande ǁ ~ för en arm Sibiria-farare  att ‖ d[et]  till […] wid kaffe-koppen ǁ till ända wid kaffe-koppen  etc. ǁ 1. ~ ǁ 2. eller af  deröfver. ǁ ~ Ty hvad det beträffar, att i sådana knut-sällskaper de ömkligaste scandalösaste historier upptänkas uppspinnas  fenomener ǁ 1. cotterier ǁ 2. samfund och lärda  vara […] samfund ǁ tillhöra något cotterie  en […] personer ǁ den och den saken, om den och den person m. m. ☙  ☙  Svensken var nu450 såsom en förmedlare af motsatta sensationer, en alldeles oundgänglig person i vår lilla krets. ❧ Främmande för allt narraktigt jäktande efter qvickheter, talade han skämt på fullt allwar och lade alltid451 i sina ord ett stadigt452, reelt innehåll. När han t. ex. utbredde sig öfver Finsk skinka, Finsk ost och Finsk wänskap, begreps453 det utan möda, att allt detta var någon ting ganska godt och bastant, men att man ändock efter sin undfångna del rätt wäl kunde uthärda454 en liten fasta på saken. Ingen ting kunde likwäl wara mera muntrande455, än att456 höra den gamla Svensken afslöja det Finska kotteri-lifvets mysterier, eller huru som befryndade själar i det lofvända ändamål att få tiden till457 ända, sluta sig till h[varan]dra och sedan wid kaffe-koppen, toddy-glaset, ölstånkan etc.458 med vigtig min resonera öfver all werlden i allmänhet och hvarje enskildt i synnerhet. Den gamla Svensken utlade detta med all möjlig episk lugn och hållning, liksom sjelfva saken ej heller förtjenar, att någon förar❧gar sig deröfver.459 Twertom måste man glädja sig öfver tillvaron af slika fenomener 460, så menade åtminstone den gamla Svensken, ty då man besinnar den werkliga fattigdom på goda Tidningar i landet, så skulle i sanning mycket enfalldigt utan att vara461 upptagna i ett lärdt samfund, alldrig veta, hvad de skola tro om en462 hel hop med saker och personer. I sådan anda lät den gamla Svensken sin humor flöda, oss allom till tröst och uppbyggelse. Esomoftast blef han likwäl afbruten af en om sina drickspeningar högst angelägen person, som förkunnade, att hästarne längesedan stodo förespända. Redan lutade också den sista berättelsen mot sitt slut och allas ögon woro riktade på den sista tåren i glaset, då för 1006 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1006 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  första gången på en hel månad någon463 ❧ främmande röst i korridorren hördes fråga efter No 12. Alla reste sig upp, allas blickar464 riktades mot dörren och in trädde en resande man i Rysk militär-uniform. Denne man var ingen annan, än Lieutenant Erikson, hvilken jemte465 hustru och svärmor befann sig på en resa till Ochotsk. Man tänke sig466 Eriksons öfverraskning, då han i följe af någon fallsk uppgift kommer till wärdshuset att träffa467 en Engelsman, som skulle468 önska sig rese-sällskap till Sibirien, och oförmodadt469 befann sig i en krets af landsmän. Nu börjades470 naturligtwis ett nytt glam, nya historier, uppdukades,471 Eriksons rese-äfventyr afhördes472; men då likwäl allt i werlden har en ända, måste473 vi tvenne Sibiria-farare slutligen gifva vika för wår nya landsman i några timmars besittning474 åt wåra Kasanska wänner och afreste, efter ❧ att hafva gifvit475 Erikson det löfte att afvänta476 honom någonstädes under resan. Den 1. Maj alltså reste477 jag ifrån Kasan. Såsom hvar man vet äro de Ryska vägarna ännu wid denna årstid478 högst479 ojemna och nästan480 ofarbara. Följakteligen måste min bräckliga lekamen, som redan i Kasan blifvit utmattad genom sjukdom och ett stillasittande Studerkammar-lif, lida omenskligt af den idkeliga skakningen i ett obeqwämt equipage. Guvernören i Kasan hade wäl gifvit mig en rekommendation, hvarigenom jag utan särdeles omständigheter kunnat481 nedsätta mig uti någon by och afbida bättre wägalag, men då man har ett ändamål för sin resa, äro sådana uppehåll ❧ alltid482 ledsamma på wägen. Dessutom hade ock den gamla Svenskens humor så besmittat mitt sinne, att jag blott tänkte på den wackra483 visan: ”lid o dödlige, det är                      någon ǁ en blickar ǁ ögon jemte ǁ med sig ǁ var träffa ǁ uppsöka skulle önska ǁ önskade oförmodadt ǁ helt ~ börjades naturligtwis ǁ börjades uppdukades, ǁ ~ af den nya ankomlingen afhördes ǁ 1. ~ med o ǁ 2. ~ med lust och glädje måste […] vika ǁ lemnade vi tvenne Sibiria-farare besittning ǁ ode gifvit […] löfte ǁ öfverenskommit med Erikson afvänta ǁ afbida reste ǁ afr[este] årstid ǁ tid högst ojemna ǁ 1. ännu knapt farbara ǁ 2. högst ojemna och <----> nästan ofarbara ǁ svåra att <befara> kunnat ǁ hade alltid […] wägen ǁ på wägen alltid ledsamma wackra ǁ gamla 1007 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1007 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria                nu ǁ min ögonen ǁ mina ögon förskaffa ǁ taga nejden ǁ den nejd Detta […] synnerlig ǁ 1. Härtill behöfdes i det hela taget ingen stor ǁ 2. Detta […] särdeles genom ǁ öfver steg ǁ for sedan ǁ så blifva ǁ äro tröttsamma ǁ tröttande för ögat marken ǁ de en […] apathisk ǁ samma slags apathiska Bergstadi seems to have had more positive feelings during the journey. Rancken 1884: 21–22. i ǁ med kullar ǁ byar ☙  ☙  din lott!” och med ett orubbligt lugn uthärdade den (högst ointressanta och alldeles) opoetiska landswäga-torturen. Detta var nu484 en plåga. En annan uppkom genom en häftig och kylande motwind, som dref emot ansigtet hvirflande moln af fin flygsand. Så svårt det än war, sökte jag likwäl hålla ögonen485 öppna och förskaffa486 mig en öfversigt af nejden487, som jag bereste. Detta488 kostade i och för sig ingen synnerlig ansträngning, ty naturen var sig temligen lika öfverallt. Man for genom489 en widsträckt slätt öfver ängar och åkerfällt, steg490 på en kulle, sandig och skoglös, kom åter på ett fällt, sedan491 på en kulle och så hela dagen ❧ igenom. Sådana nejder blifva492 i längden obeskrifligt tröttsamma493, i synnerhet då marken494 ännu ej upplifvas af vårens grönska. De smitta (ovilkorligen) sinnet med sin egen gråa färg, och försätta betraktaren i en495 odräglig apathisk sinnesstämning.496 Dock hände det mig understundom, då jag såg ridande Tatarer på blixtsnabba springare ränna utöfwer de vidsträckta stepperna, att jag wäcktes ur min dwala och önskade, att fältet wore än större. Likaså när jag ifrån en högt belägen kulle i497 ett ögnakast öfverskådade en mängd Tatariska byar med sina spetsiga, skyhöga kyrktorn, der icke en ljudande malm, utan en lefvande stämma förkunnar, att ”Gud är stor” och kallar Allahs barn till andakt och bön, wille jag hafva bort alla de kullar498, som skymde utsigten öfver andra byar. Ett angenämt nöje beredde ❧ mig sjelfva genomfarten i de Tatariska byarna. Att se frodiga Tatarer yfvas i sina vida chalater och blygsamma Tatarskor hölja sina fagra anleten med hvita slöjor, sådant war åter af ovana en smula pikant, och jag hann ej heller ledsna dervid, emedan den Tatariska 1008 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1008 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  befolkningen snart upphörde. Efter en resa af något mera än 100 verst lemnade jag det Kasanska Guvernementet, och i Wjatka ser man ej mera Tatarer, utan till en början Tscheremissiska, Ryska och Votjakiska fysiognomier. Längre fram i Malmyschska samt i synnerhet inom den Glasowska kretsen blifva Votjakerne det rådande folket. Dessa utgöra, såsom bekannt är, en gren af den Permska stammen, och äro för resten ett stilla, godt och idogt folk. Under hela ❧ resan genom Wotjakernes område vistades jag med min andliga varelse i Finland. Att499 framkalla hvarjehanda fosterländska illusioner, dertill war först och främst naturen utmärkt gynnande, ty här såg jag floder500, skogar, kärr, moar, höjder och dalar af nästan samma beskaffenhet, såsom i Finland. Widare war det ock i grunden samma folk, som bebodde hvardera landet. Jag vill ej orda om den philologiska ofverensstämmelsen emellan hvardera folket, ännu mindre om den physiognomiska och craniologiska, utan blott om den anthropologiska, den allmänt menskliga. Denna öfverensstämmelse röjer sig öfverhufvud i ett stilla,501 sedligt och ärbart lefverne, vida skildt ❧ ifrån allt, hvad man i Ryssland, särdeles i det närbelägna Kasanska Guvernementet är van att se och erfara. Således märkte502 jag i byarna inga dagdrifvare, inga nyfikna åskådare, inga skrälande fyllhundar, inga tiggare och speculanter;503 en och hvar tycktes vara stadd i sina laga värf och förrättningar. På stationerna blef jag504 ej här, liksom annorstädes, öfverlupen af näsvisa och larmande505 hyrkuskar, utan allt gick för sig i största stillhet. Ingenstädes blef jag uppdragen, allt utom skjutslegan betaltes efter godtycke och knot yttrades alldrig. Utan att på förhand betinga sig arfwode  Att […] gynnande ǁ Här war först och främst naturen utmärkt på ett ovanligt vis egnad att  floder ǁ höjder  stilla, ǁ stilla och  märkte jag ǁ såg man  speculanter; ǁ ~ utan  jag ǁ man  larmande ǁ bullersamm[a] 1009 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1009 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria            känsla ǁ tac[ksamhet] kulna ǁ ~ och ser öfverallt ǁ 1. ser redan ǁ 2. ser formation ǁ ~, större och smärre bäckar bryta sig fram emellan höjderna I följe ǁ I och för sin benämningen ǁ <-----> Det […] fordom ǁ 1. Fordom sträckte sig den Permska befolkningen ǁ 2. Fordom sträckte sig detta land <-----> allt ifrån är […] befolkningen ǁ äro Permierne områden ǁ orter Perm. ǁ ~ Om eger […] läge ǁ 1. är ganska wäl belägen ǁ 2. njuter ☙  ☙  ☙  för gifna uppdrag, uppfyllde Wotjakerne med den största tjenstaktighet alla mina önskningar, och den allra ringaste wedergällning emottogs med en oskrymtad känsla506 af tacksamhet. Sådan fann ❧ jag Wotjaken – from, enkel och oskuldsfull, liksom wår Finska bonde. Måhända hade jag dock sett alltsamman i en annan dager, om ej just inom det Wjatska Guvernementet wårens hulda genius hade för första gången på detta år hellsat mig med sina milda vinder, sina ljufva dofter, sina lätta fjärlar och sitt herrliga solsken. I twå dagar fick jag njuta allt detta i ymnigt mått, men under loppet af den tredje nådde jag det Permska Guvernementet, och här mötte mig en grå himmel, kulna507 vindar, snödrifvor och ett annat mennisko-slägte. Så mycket är dock wisst, att sjelfva naturen i Perm är wida mera storartad, än uti Wjatka. Den Uralska terrassen tager sin början, man ser508 öfverallt colossala höjder af ❧ skroflig och ojemn formation509. I510 följe af landets upphöjda charakter har man äfven härledt benämningen511 Perm, Permia, Bjarmia af det Finska Waaramaa, d. ä. ett bergigt land. Naturligare är dock i philologiskt hänseende ordets härledning af Perämaa – en benämn[in]g, som förmodligen Savolotschanerne i tiden gåfvo landet, så vida det var beläget bakom deras område. Det512 Permska landet sträckte sig fordom söder ända till Kama-floden, men nu är513 den Permska befolkningen af Ryssarne utträngd till mera nordligare trakter, vida utom de områden514, hvilka jag nu genomreste. Sedan jag lemnat Glasovska kretsen i Wjatka, färdades jag en dag genom Ochanska kretsen af Permska området och kom så den 6. Maj till Guvernements-staden Perm.515 ❧ Denna stad eger516 ett angenämt läge wid venstra stranden 1010 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1010 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks   ☙  af Kama, men den bästa stadsdelen ligger ännu i ruiner efter en517 stor brand, som för några år sedan öfvergick staden; och518 hvad förstäderna beträffar, erbjuda519 de en ömklig anblick af låga och jemmerfulla kojor. Om stadens innewånare kan ej sägas annat, än hvad som länder till deras berömmelse. De hafwa i allt blifvit sin nationalitet trogna, men hysa äfven derföre en wiss superstitiös fruktan för utlänningen. När jag i går gjorde ett slag kring stadens gator,520 stadnade menniskorna af förvåning att begapa521 mina glasögon och hela min utländska varelse. Härwid war jag i tillfälle att höra hvarjehanda frågor522 och anmärkningar, beträffande min person, såsom: кто такiй? Чертъ его знаетъ. Такого то прежде у насъ [не] бывало. I tvenne grupper talades till ❧ och med om cholera och mordbrännare. En käring hade äfven523 den näsvisheten att emot524 min näsa säga åt sin granne: плюнъ! För öfrigt har jag i denna stad ingen ting erfarit525, som kunde förtjena att omtalas. Här finnas likasom i andra städer större och mindre hus, bredare och smalare gator, kyrkor, torg och krogor, scholor, cancellier526, qvarnar, kasernar och tusen andra saker. Men hvad här icke finnes, är ett anständigt wärdshus, och derföre säger jag staden farväl, fastän Ericson ännu ej upphunnit mig.         en stor ǁ den stora och […] förstäderna ǁ 1. förstäderna ǁ 2. hvad åter förstäderna erbjuda ǁ utgöras gator, ǁ ~ och med glasögon på näsan begapa ǁ se på frågor och anmärkningar ǁ anmärkningar äfven ǁ till och med emot ǁ framför erfarit ǁ sett eller ~ cancellier, […] kasernar ǁ cancellier, kasernar 1011 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1011 26.8.2019 9:55:40 �Itineraria  hästarne ǁ mina hästar  porten ǁ porth[uset]  Studenter […] sina ǁ Studenter för lika  wår-/wädret ☙  ❧ ☙  ☙  Tjumen den / Maj . I Perm wäntade jag tvenne dagar på Erikson och ledsnade slutligen att wänta. När hästarne527 redan woro förespända och allt inpackadt, stadnade en Kasansk Tarantas utanför porten528 till porthuset, och se! just denna war den wäntade. Den innehöll utom Lieutenant Erikson hans unga Fru och gamla svärmor, den af alla Studenter529 i H[elsing]fors för sina lika billiga, som rundliga portioner wälkända Fru Kristén. En melancholisk känsla genomfor mitt innersta, när jag såg den goda Frun, hvilken i så många år moderligen sörjt för Student-corpsens lekamliga förkofran, sitta blek och hopkrumpen i hörnet af en skakande tarantas. Jag beklagade den goda Frun, som för allt sitt välförhållande ej rönte ett bättre öde, än att ❧ på gamla dagar blifva wäderdrifwen till Sibiriens ödsligaste öknar; jag beklagade de arma Studenterna, hvilka nu vår Herre må skydda för hunger och dyr tid, då de ej mera hafva Fru Kristens mennisko-älskande hjerta att lita sig till i bedröfvelsens stunder. Öfwer detta sorgliga ämne kunde en skald författa en hel elegie, men jag tror mig hafva uppfyllt all rättfärdighet, då jag beledsagat den åldriga Frun på hennes, såsom det tyckes, sista wandring öfwer de Uralska bergen. Oaktadt det sorgliga i min befattning, har dock kanhända ingen med gladare känslor än jag, öfwerstigit Urals höjder. Mig gladde det angenäma wårwädret530, den Uralska na❧turen, den odlade nejden, lifligheten på vägarna m. m. Det Permska Guvernementet öfverhufvud förhåller sig till det Wjatska, som en brusande ström till en lugn insjö, och den som ifrån Wjatska sidan kommer till Perm, känner sig wara wäckt ur en 1012 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1012 26.8.2019 9:55:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  behaglig hvila till ett nytt, friskare lif. Sjelfva den Jekaterinenburgska delen531 af Ural eger wisserligen partier, der532 man kan slumra lika så sött, som på Wjatkas hedar, men lyckligtvis är dock mennisko-anden så vida skilld ifrån stenen, att hon efter en gifven impuls ej genast återfaller till jorden, utan bibehåller sin svängkraft åtminstone så länge, som wägen räcker ifrån ❧ den ena kullen af Ural till den andra. På de Uralska stepperna togs dessutom, såsom jag redan anmärkte, uppmärksamheten i anspråk af många andra saker. Emedan den heliga Nicolai festen instundade533, war wägen full af åkande, ridande och gående, hvilka i heldagsdrägt och med heldagsmin tågade till en närbelägen kyrka eller ett kloster. På Vjatka-vägen deremot märkte534 jag högst få resande, och äfven dessa voro till större delen arma Mercurii tjenare, hvilka likasom jag sjelf bråkat sönder sin lekamen på upplysningens rackar-kärra. Märk äfwen i Jekaterinenburgska trakten dessa folkrika byar, dessa bruk med sina vidsträckta environger, dessa sköna landt❧gods, dessa ståtliga stenkyrkor, hvad har det arma Wjatka mot allt detta att uppvisa? Ligg emellertid nära mitt hjerta, du fattiga land, medan min ande flyger här, öfver Urals höjder. Jag har på tre ställen öfverfarit Ural; vid Obdorsk, vid Werchoturje och vid Jekaterinenburg. Wid Obdorsk stod den gamla jätten med sin535 kala hjessa höljd536 i moln, vid Werchoturje såg jag hans utbredda armar, vid Jekaterinenb[urg]537 syntes blotta finger-knotorna. Wid Obdorsk wandrade renar, vid Werchoturje sprungo elgar, wid Jekaterinenb[urg] betade boskapshjordar538. Wid Obdorsk war allt skog, wid Jekaterinenb[urg] bestod539 det mesta af     delen ǁ si[dan] der ǁ vid hvilkas åskådande instundade ǁ war i antågande märkte […] delen ǁ såg man jag sällan någon annan n andra resan nå något annat folk, än  sin […] hjessa ǁ sitt kala hufvud  höljd i moln ǁ 1. insvept i moln ǁ 2. upprest i höjden  Jekaterinenb. ǁ Obdorsk  boskaps-/hjordar  bestod ǁ såg man 1013 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1013 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  funnos ǁ 1. ~ ǁ 2. anträffades ǁ 3. ser man  hvarken […] finna ǁ ej kan finna  likt ǁ 1. ~ ǁ 2. ~ såsom sten  With the Cyrillic initial.  derest ǁ så framt  Tobolsk ǁ Tjumen ☙  odlade fält. Wid ❧ [Ob]dorsk lärde jag känna Ostjaker och Samojeder, vid Werchoturje Woguler, vid Jekaterinenb[urg] Baschkirer. Wid Obdorsk funnos tält, vid Werchoturje hyddor, vid Jekaterinenb[urg] höga hus. Dessutom funnos540 i Jekaterinenburg och dess omgifning tusen saker, hvartill man hvarken541 i Obdorsk eller Werchoturje kan finna någon ting likt542 eller olikt; men jag hann ej så noga bese allt, ty Erikson gaf sig icke tid att dröja, och jag var angelägen om att åtfölja sällskapet åt i det längsta. Dock skillde sig våra vägar redan 26 verst öster om Jekaterinenburg. Erikson tog den södra wägen öfver Ischim till Irkutsk, jag åter styrde min kosa mera norrut till Tobolsk. ☙  ❧ Nu är jag i Tjumen och hellsar Asias jord wälkommen i samma stad, dem jag för något mera än ett år tillbaka bjöd Sibirien och hela den gamla werlden ett evigt farwäl. Jag reste då till Finland öfver Turinsk, Werchoturje, Solikamsk, Kaj, Вeliko-Ustjug543, Kargopol, Pudosch, Petrosavodsk, Olonets och Sordawala. När jag nu öfver Petersburg, Moskwa, Kasan, Perm, Jekaterinenburg återwänder till Tjumen, har jag under loppet af detta år beskrifvit en cirkel, som med alla sina större och smärre declinationer lärer omfatta vid pass 10,000 verst. Jag undrar just om ej detta skulle räknas mig till godo, derest544 jag ville söka min fortkomst vid postwerket. ☙  ❧ Tobolsk 545 den 16/28 Maj. Under resan ifrån Tjumen eller redan ifrån Jekaterinenburg till Tobolsk, erbjöd naturen för min nyfikenhet ingen ting, hvad jag ej redan tusende gånger sett och till leda beskrifvit – ändelösa 1014 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1014 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  slätter, dels odlade till åker och äng, dels bevuxna med en tät löfskog546. Denna natur fortfor att wara den rådande ända till Tobolsk. Emellan Tjumen och Tobolsk ser man äfven547 ofta548 en stark barrskog – moar och kärr blifva tätare –549 vildheten tilltager. En qväfwande tyngd hvilar öfver land och folk[,] man kan ej komma sig till någon gladare känsla i denna nejd. Den infödda Sibirjaken står hos Ryssen i godt rykte för sina enkla550 seder, sin välvilja och gästfrihet, hvilket ock till någon del kan ega sin riktighet. Men att hos folket551 förnimma någon glädje-yttring, såsom sång552, dans, allmänna eller fa❧milje-fester, sådant hör till de allra ovanligaste sällsamheter. Den som är wan att se, huru lifvets ström i Ryssland brusar öfver alla bräddar, känner sig rätt illa till mods uti den Sibirska stillheten. Det är icke en stillhet, som har sin grund i själens inre, fridfulla, harmlösa wäsen, utan den eger till moder köld, likgiltighet och förhärdelse. Hvad annat än förhärdelse låter också tänka sig i ett land, der största delen af befolkningen består af bofwar eller deras afföda, i en provins, hvaröfwer hela Rysslands förbannelse hvilar. Allmänneligen behöfwer menniskan, för att ej förfalla till Jude, Zigenare eller något dylikt, ett fosterland, som hon kan älska, och hvari hon sjelf åtnjuter553 menniskors aktning. Men huru skall den arma Sibirjaken ❧ wåga älska ett land, som hela werlden afskyr, och hvad aktning kan han fordra af andra, då han icke ens kan hysa aktning för sig sjelf. Sibirien måste nödvändigt deltaga uti någon554 stor patriotisk handling, för att folkets sedliga medvetande må upprättas.  löf-/skog  äfven ǁ jemväl  ofta […] barrskog ǁ 1. mycken barrskog ǁ 2. ofta en mer eller m[indre]  Castrén probably originally wrote a comma here originally here replaced it with a dash, but it is also possible that the order was the opposite. The same concerns the next dash.  enkla ǁ ~ goda  folket ǁ 1. detta folk ǁ 2. det Sibirska folket  sång ǁ dans  åtnjuter […] aktning ǁ med wälwilja omfattas  någon ǁ en 1015 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1015 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  upplysningar ǁ uppgifter  meddelanden […] ställe ǁ meddelanden af sakkunniga personer på ort och ställe  instructionen ǁ 1. Akademiens instruction ǁ 2. ~ egentligen  väsendtligen […] hänseende ǁ i linguistiskt och ethnographiskt hänseende bör af mig ☙  ❧ Tobolsk den / Maj. Jag sitter sedan några dagar i Tobolsk och begrundar, i hvilken riktning min kosa hädanefter bör ställas. Det är den i början gifna riktningen, hvarpå mången gång sakens hela framgång beror. Nu låter wäl min wäg på förhand ej med säkerhet bestämma sig, emedan Sibirien i ethnographiskt och linguistiskt hänseende är föga mera, än en i dimmor höljd ocean; men någon ting måste man dock hafva öfwerlagt och beslutadt, för att våga sig ut på villande hafvet. Petersburgska WetenskapsAkademien har wisserligen lättat mina bekymmer, derigenom att den utpekat för mig de hamnar, jag under resan har att söka; men att uppgöra nödiga sjökort har Akademien anförtrott åt min egen omtanke. Min instruction säger härom, att upplysningar555 och meddelan☙  den556, ❧ erhållna på ort och ställe af sakkunniga personer böra framför allt bestämma mina rese-tourer och leda valet af hufvud-stationer. Ännu i saknad af de flesta hithörande upplysningar har jag blott i största allmänhet kunnat bestämma resans framtida riktning. Jag har för en klarare åskådning af saken indelat det blifvande fältet för min verksamhet uti trenne delar: den norra eller Samojediska, den medlersta eller Ostjakiska, den södra eller Mongoliskt-Tatariska. Det är enligt instructionen557 den norra eller Samojediska delen af Sibirien, som väsendtligen558 af mig bör i linguistiskt och ethnographiskt hänseende undersökas och beskrifvas. Men såsom man vet, eller åtminstone tror sig veta, hafva åtskilliga Samojed-stammar under sin wandring ☙  ifrån Altaj till Ishafvet qvarstad❧nat i medlersta och södra Sibirien inom Ostjakernas och 1016 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1016 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Mongolernas eller Tatarernes områden. Bland dem skola somliga, enligt Stepanow: de flesta redan hafva sammansmultit med landets öfriga invånare; andra deremot sägas ännu qwarlefva med bibehållande af sitt språk och sin nationalitet, fastän de till följe af sitt ringa antal ej behörigen åtskiljas ifrån hufvud-folket. Sålunda påstår559 man med säkerhet, att i trakten af Narym och Tomsk vid öfra Ob ännu finnas smärre Samojed-stammar, ehuru560 de [af] landets Ryska innewånare hållas för Ostjaker. Likaså har mången lärd man varit af den mening, att Koibaler, Kar[a]gasser, Kamasintser, Sojoter och andra i södra Sibirien boende folk☙  slag ej tillhöra den ❧ Mongoliskt-Tatariska561, utan den Samojediska folk-familjen. Enligt Akademiens instruction tillhör det äfven mig, att om alla de för Samojeder misstänkta folkstammar i Sibirien säga, hvad de i sjelfva verket äro. Detta kan rimligtwis icke ske, utan att jag dessförinnan förvärfvar mig en kännedom af de Ostjakiska, Mongoliska och Tatariska språken. Ty om jag också icke skulle hinna inlåta mig uti någon noggrann562 undersökning af de språk, hvilka563 ej äro af Samojediska upprinnelse, ehuru564 de blifvit såsom sådana betraktade (t. ex. Koibaliskan, Karagassiskan, Sojotiskan), är likväl en allmän kännedom af nyssnämnda språk samt i synnerhet af Ostjakiskan oundgängligen nödvändig till att ådagalägga565 den närmare beskaffenheten af de genom Ostjakiskt, Mongoliskt och Tatariskt inflytande i mer eller mindre mon förderfvade Samojed-språk. ☙  ❧ Det är nu Ostjakiskan, som till en början kommer att bestämma riktningen af min resa. Hade jag ej detta hinder att öfwerwinna, så kunde jag omedelbart företaga en i många  påstår ǁ yrkar  ehuru ǁ fast  Mongoliskt-Tatariska ǁ 1. Samojediska ǁ 2. Mongoliska eller Tatariska  noggrann ǁ närmare  hvilka ǁ som  ehuru ǁ om äfven <->  ådagalägga ǁ utreda 1017 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1017 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  intressant ǁ vigtig och ~  ifrån ǁ ända ~  See Castrén’s description of the journey of 1841–1844 above in this volume.  på […] ort ǁ således här <->  och ǁ 1. ~ ifrån ǁ 2. ~ således  hvilka ǁ so[m]  Skulle […] [wara] ǁ Men om äfven denna förutsättning wore  Mscr: wore  en […] hufvud-ändamål ǁ den farhåga, att hufvudändamålet med min resa  slika ǁ filologiska  är ǁ vore  resande […] besättning. ǁ 1. resande alltid eger sin egen skuta och wid hos hvarje ny folk[-]stam ombyter besättning ǁ 2. resande eger egen båt och besättning, så att han kan uppehålla sig, der honom för godt synes  skuta ǁ båt  besättning. ǁ ~ Men  kan […] man ǁ 1. kunna endast Furstar ǁ 2. kan ej hvar man hänseenden intressant566 resa till Samojederne – intressant äfven derigenom, att den skulle sammanhänga med min föregående rese-tour. Jag har nemligen tillförene ifrån567 Mesen beledsagat den Samojediska befolkningen genom de Kaninska, Timanska och Bolschesemelska tundrorna öfver Ural ända till Obdorsk.568 Rätteligen borde jag på569 sistnämnda ort åter vidtaga mina undersökningar och570 styra min kosa ifrån Obdorsk till Nadymska wiken, derifrån till Tas och widare till Jenisej-floden. ☙  ❧ Men under denna resa möta mig folkstammar, hvilka571 af somliga författare räknas till Ostjaker, af andra till Samojeder. Förutsatt att de hvarken äro Samojeder eller Ostjaker, utan utgöra, hvilket är det sannolikaste, en blandning af hvardera folket, så vore min resa utan en dessförinnan förvärfvad kännedom af Ostjakiskan i det närmaste förfelad. Skulle572 äfwen denna förutsättning [wara]573 ogrundad, så hyser jag i alla fall en574 på goda skäl grundad farhåga, att resans hufvud-ändamål på denna väg ej kan ernås. Det heter uti min rese-instruction: ”Akademien önskar, att språkstudierna skola blifva hufvud-föremålet för min ansträngda verksamhet.” Men för att sli☙  ka575 studier un❧der en sommar-tiden werkställd resa hellst med någon slags fördel skola kunna bedrifvas, är576 det alldeles nödvändigt, att den resande577 kommenderar sin egen skuta578 och kan dröja, der han will, samt så ofta som möjligt, ombyta besättning.579 Så stora tillgångar, som härtill skulle erfordras, kan580 icke hvar man disponera. Jag för min del wore nödsakad att sälla mig till hopa med Ryssar, hvilka i handels-affärer besöka Ishafvets kuster. Oberäknadt att handel och wetenskap ännu alldrig 1018 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1018 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks räckt hvarandra broderlig hand, kunna i närwarande fall mina och köpmännens intressen all☙  deles icke bestå jemte hvarandra. ❧ Ty då köpmannens resa hufvudsakligen är beräknad på fisk-handel med Ostjakerne, ligger han i god ro och saltar sin fisk vid något581 Ostjak[-]läger582, medan jag borde ligga i ett Samojed-tält. Sedan gå de Obska skutorna endast till Nadym, hvarest Ostjaker ännu äro bosatta; men huru min583 resa härifrån skall kunna vidare fortsättas till Tas, eller584 om den ens med mina tillgångar kan fortsättas, vet jag icke. Det585 wet jag blott, att sommaren på586 dessa orter är en587 högst olämplig årstid för resor i linguistiskt hänseende588. Philologen bör så inrätta sig, att han väljer vissa ändamålsenliga hufvudstationer, der han uppehåller589 sig en längre tid och sedan åter hastar förbi obebodda, folktoma trakter, hvarest590 för hans ändamål intet är att förtje☙  na. ❧ Wintertiden kan man efter behag stå stilla eller resa, ty då finnes, för att tala i Samojedisk anda, ”folk öfverallt och wäg öfverallt”. Men om sommaren591 äro Samojederne kringspridda och all communication på tundrorna afbruten, så att man på hela månader ej kan komma ur en fläck. Denna erfarenhet har jag mera än en gång fått besanna och sednast under en resa ifrån Kolwa till Obdorsk 1843592 om hösten. Jag reste då i sällskap med Syrjänska bönder på en så kallad kajuk Uusa floden uppföre och nådde efter dagars färd foten af Ural. Här nödgades jag nu ligga593 stilla på en öde tundra under wäntan på renar och winterföre i ☙  nära fem veckors tid594 och lifnära ❧ mig med kött af störtade renar. På hela resan emellan Kolva och Obdorsk dröjde jag vid pass 9 veckor och träffade icke en enda Samojed under vägen.595 Två månader sednare hade jag596                 något ǁ sitt i någon Ostjak-/läger min resa ǁ resan eller ǁ oc[h] Det […] sommaren ǁ Hvad jag öfwerhufvud vet, är att sommaren på […] orter ǁ öfwerhufvud en […] olämplig ǁ den olämpligaste hänseende ǁ ~, så framt man uppehåller ǁ kan hvarest ǁ der sommaren ǁ sommartiden 1843 ǁ om ligga […] tid ǁ 1. <me> ǁ 2. stilla p ǁ 3. i nära 5 veckors tid tid ǁ ~, hvarunder jag ofta fick nödgades According to Castrén’s description of the journey, there was actually also a Samoyed travelling with them to Obdorsk. He probably meant that they did not encounter any local Samoyeds on the way. jag […] resa ǁ denna resa kunnat 1019 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1019 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  samma ǁ denna  på ǁ denna  Ännu […] förmår ǁ Härtill kommer ännu en omständighet, som förmår  Ishafs- ǁ 1. ~ ǁ 2. sjö Samojed-stammen ǁ Samojederna  Detta kan förmodligen ǁ Förmodligen måste jag i  Samojederne skola ǁ Samojederna skulle  i ǁ i trakten af  Probably meaning Kondinskoe at N59°38′29″ E67°24′33″. (TS)  hufvudsakligen […] Ostjakiskan. ǁ göra Ostjakiskan till mitt hufvudegentliga hufvud-studium.  der ǁ här  äro […] språket ǁ i anseende till språket äro  ett ǁ 1. ~ obearbet[adt] ǁ 2. ~ ouppodladt  med […] dialecter ǁ jemföra så många dialecter som möjligt kunnat verkställa samma597 resa på598 9 dygn och finna wägen full med nomader. Att ungefär samma förhållande skulle komma ega rum i närvarande fall, har jag allt skäl att förmoda. Ännu599 en vigtig omständighet förmår mig att slå den äfventyrliga Ishafs-600färden ur hågen. Under min vistelse i Beresow förlidet år hörde jag omtalas, att vid floden Kasym skulle finnas 8 nomadiserande Samojed-stammar, hvilka till sitt språk sades skilja sig i be☙  tydlig mon ifrån de ❧ till Obdorska volosten hörande Samojeder. En så vigtig uppgift kan naturligtwis icke af mig lemnas utan all uppmärksamhet, utan mitt bemödande måste blifwa, att före afresan till Jenisej söka förskaffa mig någon närmare kännedom om denna hitintills förbisedda gren af Samojed-stammen601. Detta602 kan förmodligen icke ske förrän i nästa höst, då de Kasymska Samojederne603 skola inträffa i604 Kondinsk605 och Surgut. I betraktande af samtliga dessa omständigheter har jag beslutit att under denna sommar endast röra mig på floderna Irtisch ☙  och Ob och derunder ❧ hufvudsakligen606 sysselsätta mig med studium af Ostjakiskan. Till hufvud-station synes nejden af Samarowa vara bäst egnad, emedan Ostjaker af skillda district der607 stöta tillsamman och enligt härwarande Ryssars utsago äro608 i anseende till språket mycket afvikande från hvarandra. Wäl ligger en närmare utredning af de särskildta Ostjak-dialecter utom fältet för min verksamhet, men det är redan för den allmänna öfversigten af ett609 språk i synnerhet ett rått och alldeles obearbetadt språk af högsta wigt, att kunna med610 hvarannan jemföra flere dialec☙  ter. Dessutom ❧ hoppas jag på en möjlighet, 1020 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1020 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks att uppå denna ort redan under sommaren kunna611 erhålla nödiga upplysningar om de Kasymska Samojederna. I sådan händelse kunde jag redan med första612 vinter-föret fortsätta min resa åt något annat håll. Så väl enligt Akademiens instruction, som min egen önskan borde jag nu sträfva att komma först till Tas och sedan till Jenisej-floden, för att efter inhämtad fullständig613 kännedom af den allmänna, nordliga614 dialecten af Samojed[-] språket615 öfvergå till dess sydliga utgreningar. Detta är en plan, som jag ännu med fasthet vidhänger, men tillika förutser jag, att den i utförandet skall möta betydliga svårigheter. ☙  Först ❧ och främst är jag ännu owiss, om man ifrån Surgutska sidan ens kan komma till Tas, och för det andra skulle enligt denna plan de i trakten af [Ob]616 boende Samojeder för denna gång blifva af mig obesökta. I och för deras skull wore jag sedan nödsakad att ifrån Jenisej göra en resa af flere hundrade, om ej tusen verst till Ob-floden. För att slippa denna omväg kunde617 jag äfven på det sätt inrätta min resa, att jag hela nästa vinter skulle uppehålla hos de sårskildta kring Ob-floden concentrerade grenar af Samojed-stammen. Ifrån de Ketska Samojederne kunde jag sedan mot våren fort☙  sätta618 min resa efter Ket ❧ till Jenisej, styra denna flod utföre och komma tillbaka uppför Tas. Men allt detta måste619 bero af omständigheter och förhållanden, hvilka ännu ej låta bestämma sig. ☙  ❧ Den 6 Junii620 reste jag tillika med min kamrat på en smal och ojemn skogväg ifrån Tobolsk till Bronnikowa  – den första station på Beresowska wägen. Här tog landtwägen slut och wi instufvade oss nu med pick och pack uti en liten båt, för att anträda flodresan utför     kunna ǁ <--> första vinter-föret ǁ först vinter-före fullständig kännedom ǁ kännedom nordliga[…] Samojed-språket ǁ nordliga och minst förderfvade dialecten  Samojed-/språket  The name of the river is missing in the mscr.  kunde jag ǁ wore det  fortsätta […] Ket ǁ efter Ket-floden fortsätta min resa  måste ǁ kommer att  New Style, cf. Castrén 1855: 39. 1021 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1021 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria                 Med […] Ryssland ǁ Ända ifrån barndomen har jag warit fastn[ad] med de fl[era] bl[and] Finlands nordl[iga] floder. Sedermera I mognare år har jag färdats ofta färdats <---- -----------> på floderna <---> i L. och N. R. These sentences can be found as a parallel version at the lower end of the page. Castrén lists rivers of Northern Finland here. See his description of the journey to Lapland in 1838 and also the beginning of the journey of 1841–1844 in this volume. (TS) samt ǁ och The rivers along which Castrén travelled in 1842–1844. See his travel reports and notes of these years in this series. med […] mig ǁ redan en tid bortåt med ett snart sagdt barnsligt lifligt intresse hade fängslat mig Jag […] skönhet ǁ [parallel versions at the upper and lower ends of the page:] 1. Såsom detta intr[esse] war alldeles främmande för resans wetensk[apliga] änd[amål], så kunde jag ej underlåta att öfv hände det understundom att jag öfverlemna mig ǁ 2. ware sig att detta intresse härrörde af we resans wetenskapl. änd., eller andra outredda orsaker, fann jag ett obeskrifligt nöje i en stilla etc. behagliga ǁ wissa angenäma flodens ǁ jungfruns skönhet ǁ behag Mscr: en dansen älskare ǁ ~ Ob skrofliga ǁ nedrasande flere elfvar ǁ elfvarna tjenstfull […] harmonie ǁ i den skönaste harmonie I ǁ Uti omwäxlande ǁ 1. om[wäxlande] ǁ 2. mycket ☙  ☙  ☙  Irtisch. Efter en i månader fortsatt resa till lands utbyter man med nöje släden och taranthasen emot den uslaste ökstock. Hwad särskildt mig beträffar, hyser jag af gammalt en wiss förkärlek till flod-färder. Floderna äro den landtwäg, som jag tidigast beträdt och äfven sedermera fortfarit att ofta beträda. Med621 Kemi, Torneå, Muonio, Ijå, Uleå, Ivalo, Ki❧tinen, Sombio, Luiro, Utsjoki622 samt623 många bland Finlands och Lapplands floder har jag länge sedan warit förtrogen. Sedermera har jag lärt känna Dvina, Petschora, Ischma, Uusa624 med flere floder i det nordliga Ryssland. Att nu äfven få göra bekantskap med en af Sibiriens hufvud-strömmar, war en tanke, som med625 lifligt intresse fängslade mig. Jag626 kallar detta intresse barnsligt, emedan det sammanhängde med behagliga627 minnen ifrån barndomen och för öfrigt war alldeles [främmande] för resans egentliga wetenskapliga ändamål. Måhända till men för resans allwar❧ligare wärf öfverlät jag mig stundom åt en stilla betraktelse af den Chinesiska flodens628 tjusande skönhet629. Lik en tärna i dansen630 rör hon sig i tusen behagfulla böjningar, skygg att möta sin älskare631, som ifrån sidan genskjuter till hennes möte. Irtisch är obestridligt en af de wackraste floder i Norden. Hon upprör och skakar icke känslan genom brusande watten-fall, branta klippor och skrofliga632 berg, såsom många bland Finlands och Lapplands floder; ej heller är hon så trög i sitt lopp, som flere633 elfvar i det norra Ryssland, på hvilka känslan hinner dom❧na och somna under tyngden af ett ewigt enahanda. Allt är hos henne tjenstfull634 att bilda en tafla af den skönaste harmonie. I635 sitt lopp är hon strid, men jemn; hon äger en oändlig rikedom på grenar, holmar, uddar, wikar; hennes stränder äro 1022 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1022 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  omwäxlande636, än höga och branta, än åter lågländta637 ängsslätter, som prydas af den rikaste638 vegetation. Ingen ting kan likwäl wara angenämare för ögat, än de midt639 i floden kringspridda grupperna af blommande träd, hvilka tyckas640 ega endast böljan till fäste för sina stammar. ❧ När641 man uti en liten Ostjak-båt ilar fram på flodens strida bölja, förekomma dessa trädgrupper såsom simmande lustgårdar. De sakna icke heller sina inwånare. Himmelens och luftens fåglar sjunga642 i643 sol-nedgången melancholiska644 qwäden – jag säger melancholiska, ty ett drag af wemod hvilar äfven öfver den Chinesiska jungfuns sköna änne645. Hon sörjer, likasom björken i Kalewala646, att647 hon saknar648 en649 hugnande wård och ännu650 ej är, hvad hon i den vises hand kunde blifva. En wild natur är alltid651 wemodsfull att åskåda;  – till och med under wårens skönaste fägring liknar hon på652 sin höjd en brud i sorgdrägt. ❧ Wid Irtisch är dock den första wildheten redan kufvad. Åtminstone förekommer den icke653 mig så tryckande, såsom jag654 ofta funnit den annorstädes i Norden. Detta kan655 till en del äfven härflyta af den omständighet, att Irtisch i historiskt hänseende är både wigtigare och bättre känd, än de flesta andra bland Nordens floder. Med någon kännedom656 af Sibiriens öden, i synnerhet under dess eröfrings-period657, stöter man vid658 Irtisch oupphörligen på historiskt-märkwärdiga659 localiteter. Dessutom gifves här mycket, hvarom häfderna ingen ting tala, men mannen i styret förtäljer milslånga historier, hvilka mest ❧ hvälfva sig kring Tschudiska Bogatirer, Ostjakiska och Tatariska Furstar, Jermak och Kutschum-Chan. Till resans intresse bidrager äfven i sin mon den täta beröringen660, hvari  lågländta ǁ ~ och prydda med  rikaste ǁ skönaste  midt […] träd ǁ 1. blommande trädd träden, som under wårfloden stå ǁ 2. små grupperna af blommande träd, midt i floden, hvilka höja ǁ 3. spridda  tyckas ǁ höja endast  När […] inwånare ǁ 1. De äro ett slags ☙                   simmande trädgårdar lustgårdar, fastän blott wattnets och himmelens förlusta sig under den de lummiga trädens skuggrika grenar. ǁ 2. De äro ett slags simmande lustgårdar, der foglar sjunga i sol-n[edgången] och de sakna ǁ 3. ❧ När uti en lätt Ostjak-båt ilar fram på flodens strida bölja, förekomma dessa g[rupper] trädgrupper såsom simmande lustgårdar. De sakna ej heller sina inwånare h ǁ 4. När man uti en lätt Ostjak-båt ilar fram på flodens strida bölja, förekomma dessa grupper såsom simmande lustgårdar, och den som icke wet, att de uppkommit i följe af wårfloden, sjunga ‖ 1. ~ ‖ 2. söka i dem i sol-nedgången ǁ wid melancholiska ǁ ljufliga änne ǁ panna Kalewala: XXIX: 53–112. Castrén 2019: 365. att ǁ derigenom ~ saknar ǁ SKSA A721 (6 July 1845): saknat en […] wård ǁ nödig omwårdnad ännu ej ǁ ej alltid wemodsfull ǁ 1. oändligt svår ǁ 2. alltid sorglig på sin höjd ǁ 1. endast ǁ 2. blott icke mig ǁ mig icke jag […] annorstädes ǁ wid åtskillig[a] kan ǁ kunde kännedom af ǁ 1. ~ ǁ 2. insigt uti eröfrings-period ǁ eröfrings-tid vid […] oupphörligen ǁ här oupphörligt 1023 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1023 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  historiskt-märkwärdiga ǁ kända  beröringen […] nationer ǁ beröringen med folk af skillda na[tioner]  jag […] anträffat ǁ man ~ anträffar  en […] skall ǁ som fordom lärer  vid ǁ på  jag ǁ ~ af flere skäl  om ǁ ifr[ån]  Djemjansk ǁ ~, börjandes med Alym man vid Irt[isch] befinner sig med individer af skillda nationer, såsom Ryssar, Tatarer, Ostjaker, att ej tala om de deporterade, bland hvilka jag661 här utom Ryssar anträffat Polackar, Tyskar, Fransoser, Kalmucker, Kirgiser o. s. v. Det enda, hvaröfwer [man] kunde wara befogad att föra någon klagan, är den besvärliga mygg-ohyran under sommar-månaderna; men ges det då något land i werlden, som ej eger sitt malum necessarium? ☙  För att återkomma till resan och ❧ dess ändamål, styrde jag ifrån Bronnikowa kosan till de Tatariska Jurtorna wid Karbin. Efter ett litet uppehåll härstädes fortsatte jag resan oafbrutet till Djemjansk, en662 volost, hvilken enl[igt] Fischer fordom skall hetat Njemjansk efter en Ostjakisk Furste vid namn Njemjan. Af Ostjakerna kallas byn Num jâm, d. ä. den öfre jamen eller stationen (верхная яма) i förhållande till Samar jâm (Samarowa), som i äldre tider utgjorde den närmaste, lägre ned vid663 floden belägna stationen. Jag hade hoppats att i Djemjansk träffa Woguler och här i förbigående kun☙  na sysselsätta mig en smula med deras språk, ❧ wäsendtligen till controllerande af en i Tobolsk mig öfverlemnad Wogulisk kateches, hvaraf äfven Reguly skall hafva erhållit ett utdrag; men denna förhoppning slog felt och jag nödgades derföre lemna Djemjansk snarare, än jag664 hade önskat. Derpå reste jag med ens till Djenschtschikowa (Ostj. Tot-têm) och ärnade åter här nedslå mina bopålar i afsigt att studeras Ostjakiskan. Tillfälle dertill hade wäl gifvits redan på andra sidan om665 Djemjansk666, och så hela wägen utefter; men jag befarade att de sydligt boende Ostjakernes språk vore redan i ☙  hög grad ❧ afficieradt af både Ryskt och Tatariskt inflytande samt derigenom olämpligt att 1024 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1024 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks tjena såsom en grundläggning för mina Ostjakiska studier. Å andra sidan wille jag denna gång ej heller styra kosan till de nordligaste – de Obdorska Ostjakerne, emedan detta ej667 lät wäl förena sig med min resa, och668 emedan jag redan tillförene under mina i Obdorsk gjorda studier i Samojediskan äfven tagit någon kännedom af de669 Obdorska Ostjakernes munart. Härvid kom äfven i betraktande, att den Irtischka dialecten af Ostjakiskan är kanske den allramest utbredda, och670, att sluta af folkets cultur, ☙  den mest utweck❧lade, samt sålunda i hvarje hänseende tjenlig att läggas till grund wid en grammatikalisk behandling af språket. Slutligen wisste jag af gammal erfarenhet, att jag i Obdorsk skulle komma att lida brist på tjenliga671, uti Ryska språket kunniga tolkar. Sistnämnda olägenhet hör eljest till antalet af dem, hvilka jag allestädes i Ryssland haft att bekämpa, der jag färdats bland vilda och halfwilda folkslag.672 Misstrogna i allt hysa de i synnerhet ett stort misstroende till hvarje mission af philologisk art, förmenande att man efter inhemtad kännedom af deras språk will derå af☙  fatta böcker ❧ och sedan tvinga det nya slägtet att läsa dem. Denna farhåga förekom äfwen i Djenschtschikowa, hvarest673 af sådan anledning ingen Ostjak lät i godo förmå sig att yppa för mig sin språk-skatt. Skadan war674 ock i det hela taget ganska måttlig.675 Emedan hufvud-befolkningen i Djenschtschikowa bestod af Ryssar, war det fara wärdt, att ett676 större antal Russicismer här insmugit sig i språket, än i sådana byar, der befolkningen var mindre uppblandad. Jag677 lemnade således Djenschtsch[ikowa] och nådde efter en färd af 44 verst de Tsingalinska jurtorna (Ostj. Wâdz’em-it Ostj. Wâds’-itpa, d. ä. byn678 under berget), i  ej ǁ 1o) ej  och […] jag ǁ 2do) och jag  de […] Ostjakernes ǁ 1. Ostja[kernes] ǁ 2. der[varande]  och, att ǁ 1. att den ǁ 2. och  tjenliga […] tolkar ǁ tjenliga tolkar  folkslag. ǁ ~ Utom deras ringa kännedom i Ryskan  hvarest […] ingen ǁ der ej någon  war ock ǁ war  måttlig. Emedan ǁ måttlig, ty emedan  ett […] insmugit ǁ 1. härigenom ett större antal Russicismer spr[idit] ǁ 2. ett större antal Russicismer insmugit  Jag […] således ǁ Jag fortsatte således min resa oafbrutet  byn ǁ de un[der] 1025 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1025 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  Äfven […] motstånd ǁ Äfven här gjorde innewånarne ett hårdnackadt mo[tstånd]  här ǁ detta slägte  blifvit försökt ǁ frestat  beslöt man ǁ beslöts  få ǁ tillåtas  jag än fordrade ǁ ock fordras  af […] kan ǁ kan  dröjt ǁ ~ här  ett […] Samarowa ǁ här ett par dagar  på […] transportera ǁ nedskrifva ☙  hvilka ❧ befolkningen utgjordes af idel Ostjaker. Äfven679 i denna by gjorde man emot mig ett så envist och hårdnackadt motstånd, som här680 sannolikt icke blifvit681 försökt allt sedan Jermaks tider. Budkaflar skickades i hemlighet vidt omkring och Ostjaker ifrån tvenne voloster församlades i Tsingalinsk till rådplägning. Härvid beslöt682 man, att ingen skulle få683 lemna mig något biträde, i hvilken sak jag684 än fordrade. Men min afsigt war ej heller att denna gång gifva wika. Efter wunnen upplysning om den gjorda conspirationen förfogade jag mig i egen person till folk-församlingen ☙  och bragte saken innan kort ❧ derhän, att ett par bräckliga Ostjak-Gubbar måste beqwäma sig till mina språkmestare. Derefter lefde jag fortfarande i god sämja med de Tsingalinska Ostjakerne, fick ostörd sköta mina studier och bemöttes med all den humanitet, man af685 ett half-barbariskt folk kan fordra. I Tsingalinsk dröjde jag runda tre weckor, och skulle kanhända ännu dröjt686 en wecka dertill, derest icke en wida beryktad Ostjak-marknad i Siljarskoj hade påskyndat min afresa. Jag är nu stadd på resa till nämnda marknad, men finner mig föranlåten att qvarstadna ett687 par dagar i ☙  Samarowa, för att ❧ afbida postens ankomst. Willrådig, huru jag bäst skall anwända tiden under denna wäntan har jag beslutit att på688 pappret transportera ett och annat, som förekommit mig anmärkningswärdt under resan på Irtisch, men ännu till större delen förvaras i det svekfulla minnet. Om sjelfwa floden har jag dock föga att säga, hvad som ej redan är kändt genom särskildta rese-beskrifningar och i s[ynner]het af Stuckenbergs Hydrographie öfver Ryssland. Allt som ur dem ej kan inhemtas, består uti specialiteter, hvilkas undersökning ej 1026 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1026 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks låtit förena sig med ändamålet med min resa. Säledes will jag endast689 göra ett par anmärk☙  ningar i690 de ämnen, ❧ hvarest Stuckenbergs i öfrigt noggranna beskrifning synes vara något haltande. 1. Stuckenberg uppgifver den största djupleken af Irtisch till 16. arschin i trakten af Tobolsk och yttrar i sammanhang härmed, att öfversvämningar ingenstädes691 ega rum i betydlig mon, emedan floden vid sitt högsta watten ej träder mera än en famn öfver sitt wanliga läge (II. B. 379 S). Hwad kan wäl här menas med wattnets wanliga läge (gewöhnliche[r] Stand)? Enligt de upplysningar jag i ämnet erhållit, stiger wattnet uti Irtisch oafbrutet ifr[ån]692 islossningen ända till slutet af Junii månad. Derefter sänker det sig småningom hela sommaren igenom, utan att derunder nå☙  gonsin ❧ hålla stånd693. Hos694 Stuckenberg ser jag uppgifwas, att alla Sibiriens floder ega tvenne perioder för sitt stigande: 1. i April och Maj, då snön smälter på slättlandet, 2. i Junii och Julii, då snö-wattnet afrinner ifrån bergen. Härom695 weta Ostjakerne vid nedra Irtisch ingen ting, utan wattnets stigande säges696 ☙  fortgå ❧ jemt och successivt ifrån islossningen ända inemot Petri och Pauli dag.697 Omkring den 1. September (g. st.) skall det under regniga år inträffa, att wattnet uti Irtisch plöts[l]igt ökes med en half eller hel arschin, men snart åter förminskas och efter winterns ankomst698 når sitt minimum. Således är floden ifrån wårens början allt intill sena hösten stadd i ett oupphörligt stigande och fallande. Det är dock icke att tala om wattnet[s] wanliga ”stånd”699 under sommar-månaderna. Men med afseende derpå, att wattnet, om icke står alldeles stilla, åtminstone i minsta mon förändrar sitt läge            endast ǁ blott i ǁ med ingenstädes ǁ alldrig ifr. ǁ intill stånd ǁ ~ ; ännu mindre, såsom jag äfven ser hos Stuckenberg uppgifvas, i Junii och Julii månader åter stiga Hos […] uppgifvas ǁ Det heter hos Stuckenberg Härom […] ting ǁ Kan man uti förewarande ämne lita på allmogens uppgifter, så sker eger wårfloden inga sådan[a] perioder, utan wattnets stigande säges fortgå ǁ säges så väl i Ob sås[om] som i Irtisch fortgå dag. ǁ ~ Stuckenbergs uppgift ankomst ǁ annalk[ande] ”stånd” ǁ lag 1027 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1027 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria  under […] skall ǁ skall under wan[liga]  i […] Augusti ǁ i Augusti  Wid sistnämnda ǁ På denna  6–8 ǁ ~ saschen  Under ǁ Wid  watten-höjden ǁ watten-höjnin[gen]  flere ǁ oändliga  och ǁ <till>  slingringar ǁ böjnin[gar]  strömmen ǁ floden  wår-floden ǁ flod[en]  watten-/höjden  öfver ǁ utöfver  Innewarande ǁ <S---->  stod ǁ stått ☙  ifrån den 15 Augusti till den 1 Sep❧tember, plägar allmogen bestämma wårflodens stigande i förhållande till watten-höjden wid sistnämnda tid. Man uppgifver då, att wårfloden under700 wanliga år skall stå 3–4 famnar högre än sommar-wattnet i701 sednare hälften af Augusti. Wid702 sistnämnda tid sades flod-wattnet i nedersta Irtisch på grunda ställen uppgå till 4–5 saschen, på ställen af vanlig djuplek till 6–8703 och på de allra djupaste ställen till 16–18 saschen. Under704 min resa på Irtisch, som skedde under den högsta flodtiden, lät jag nå☙  gon gång anställa lodningar ❧ och fann watten-höjden705 i flere706 modificationer omwexla emellan 7½ och707 12–15 saschen. Det bekräftade sig härvid, hvad äfven Ostjakerne öfverallt omtalade, att bottnet af Irtisch är i högsta grad gropigt och ojemt – en följd af den lösa grunden, som lätt upprifves af den strida, i hvirflande strömtusende slingringar708 men709. – Af det anförda will det synas, såsom skulle hos Stuckenberg wår-floden710 wara allt för lågt uppgifven och den vid Tobolsk funna watten[-]höjden711 ej kunna gälla såsom någon allmän bestämning. Hvad åter det beträffar, att ☙  öfversvämningar wid Irtisch ”ingen❧städes ega rum i betydligare mon”, så synes äfven detta yttrande förtjena sin lilla kommentar. I förhållande till sin närmaste granne Ob öfversvämmar Irtisch jemförelsewis wida mindre landsträckor, men jemförd med många andra bland sina likar sväller hon i betydlig mon öfver712 sina bräddar. Innewarande713 wår, då wattnet wisserligen stod714 högre än wanligt, uppgafs vid Bronnikova och Filatowa flodens bredd, utgörande nu wid pass en verst, till dubbelt emot dess wanliga extension i Augusti månad. Wid Samarowa kunde jag med möda ur- 1028 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1028 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks skilja skogen på motsatta sidan af floden, och folket försäkrade, att man715 på en sträcka [af] ☙  20 verst ❧ ej skulle träffa en enda landningsplats, ehuru här och der en liten skogsholme tycktes höja sig något öfver watten-ytan. I716 flere byar såg jag badstugor, magasiner och andra uthus ligga under wattnet, sjelfva boningshusen stodo ofta tätt invid vatten-randen. Ängarne lågo flere saschen under wattnet. En stor del af min Irtisch-färd tillryggalade jag på öfverswämmade ängar och kärr samt på flodgrenar, som uppkommit genom öfversvämningen. Öfverhufvud bildas717 på Irtisch genom wårwattnet en alldeles ny farwäg718, begagnelig icke blott af små Ostjak-båtar719 och Tobol☙  ska kajuker, utan af de allra största  ❧ Tomska skutor, hvilka720 wår-tiden gå upp till Tjumen med theladdningar. Att man på denna wäg kan utför floden tillryggalägga ett håll af 70 verst på mindre än 6 timmar, kunde i grund af Stuckenbergs uppgifter synas otroligt; men är icke dessto mindre behörigen constateradt. Just med anledning af öfwersvämningen kunna de egentliga fiskerierna vid Irtisch ej taga sin början, förrän långt in på sommaren. Ännu i början af Julii ligga alla lågsluttande stränder under wattnet. Endast berg och bråda stränder höja sig öfver watten-ytan, men de egna sig ☙  naturligtwis icke för ❧ fiskafänge721 medelst not, som både722 wid Ob och Irtisch utgör det förnämsta fisk-redskapet. Samma öfverswämningar äro icke blott wid Ob, utan äfven här och der wid Irtisch hinderliga för åkerbruket, så wida ofta just de fruktbaraste ställen ligga under wattnet723. I724 Samarowa och några andra Ryska byar klagades till och med öfver brist på ko-foder. Med anledning af allt detta tyckes äfven öfwersvämningen af Irtisch wara sin       man ǁ wid p[ass] I ǁ På bildas på Irtisch ǁ bildas farwäg ǁ stråtwäg Ostjak-båtar ǁ Ostjak-skutor hvilka […] upp ǁ som vid flodwattnet färdas  fiskafänge […] not ǁ notdrägt  både […] utgör ǁ wid Ob och Irtisch är  wattnet ǁ watten-y[tan]  I ǁ Wid 1029 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1029 26.8.2019 9:55:41 �Itineraria       2. ǁ 3. fullbordar ǁ fortlöpe[r] i oändligt ǁ under en oändlig genom ǁ sku[rit] med ǁ p[olui] Changes to the footnote: upprinnelse. ǁ ~ Hit höra bland andra: Nurma, fält, Repola (Ostj. rep, яръ) Iso, stor, Konda af kanta, häl, Kara l. Xara, af kara, grund, eller harju, ås, Saloma af sala maa, hemligt ställe, С Seljanowskij af Pimskaja af pimiä, mörk, Wilij, [ ] Kem, Keke, en biflod till Ket, Pitka, en gren af Ob i Nar[ymska] Kretsen, Sim, Ишимская, en station på Krasn[ojarska] wägen[,] Kowa, en biflod till Angara, Mana, [ ] Oja (Step. sid. 16 T. II.).  flodhälft) äfven прямица ǁ flodhälft)  fullständiga upplysningar ǁ 1. en ǁ 2. fullständiga uppgifter  angaf […] allmänhet ǁ kunde blott i allmänhet angifva  allaredan […] banor. ǁ redan alldeles uttorkat, så att icke ens traditionswis känner alla flodens fordna banor, utan  förlora ǁ försvinna <wissa> wärd. Skulle den ock i och för sig eller i för❧hållande till Obska öfversvämningen synas obetydlig, så är åtminstone det en icke alldeles obetydlig omständighet, att landets ekonomie häraf är i någon mon beroende. 2.725 Såsom bekant är, och äfven Stuckenberg anmärkt, fullbordar726 Irtisch sin bana i727 oändligt många bugter och böjningar. Men ej mindre anmärkningsvärd är den alldeles förbisedda omständighet, att floden på flere ställen genom728 den lösa jordmon skurit sig en ny ginare fåra, som af härwarande Ryssar benäm☙  nes med729 ett troligen ifrån ❧ Finskan lånadt ordii 730: polui (F. oja-puoli, flodhälft)731 äfven прямица. På somliga ställen har hufvud-strömmen dragit sig inom den nya grenen, och den gamla, Staritsa kallad, plägar under sommarens lopp utsina, ehuru wår-tiden begge grenarna äro farbara. Först mot slutet af min Ir☙  tisch-färd upp❧märksam worden på denna företeelse, kunde jag ej mera erhålla fullständiga732 upplysningar öfver staritsi wid nedra Irtisch. Man angaf733 blott i allmänhet, att sådana skulle förekomma i trakten af Djemjansk, wid Subotina, vid de Savodinska jurtorna, Repola m. m. Tillika anmärktes, att många starit☙  si  ❧ allaredan734 så uttorkat, att man numera endast gissningswis och i stöd af traditionen kan uppgifva flodens fordna banor.  – I sammanhang härmed förtjena att anmärkas de så kallade курьи, hvarpå stränderna af Irtisch ega en sällsynt rikedom. De äro armar eller utgreningar af floden, som skära sig långt in på slättlandet och der förlora735 sig utan något ☙  ii. Detta är icke ett enstaka faktum af detta slag; twertom träffar man i Sibirien likasom i Östra Ryssland, esomoftast ortsnamn af Finsk upprinnelse. 1030 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1030 26.8.2019 9:55:41 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks aflopp. Till736 sitt ursprung äro dessa ingen ting widare737, än vanliga grenar, (протоки) som genom tillandningar blifvit i ena ändan tillslutna. 3. I anseende till sina stränder har Irtisch det gemensamt med några andra bland Rysslands och Sibiriens floder, att den högra sidan är brant och bergig, den venstra deremot mera låg och jemn. I anledning häraf kallas äfven wid Irtisch ☙  den ❧ högra stranden горная (Ost[jakiska] Unt-peelek), den venstra луговая (Ostj. Uigit-peelek). Hos Ostjakerne heter äfven den högra, bergiga, mindre fruktbara sidan af elfven aadem beelek, d. ä. den dåliga sidan. Denna sida är dock ej öfverallt lika dålig och ofruktbar, utan egnar sig på många ställen rätt väl till åkerbruk och ängs-skötsel. Så snart bergen aflägsna sig ett stycke ifrån flodbädden, hyser den högra sidan samma goda egenskaper, såsom den venstra. Således ser man äfven738 här mycken löfskog, såsom björk, asp, hägg, poppel och särskildta wide-arter. Annars wexer på denna sida ☙  mera barrskog, bestående i ❧ gran, tall, ceder, lärkträd739. Sistnämnda trädslag förekomma äfven på venstra sidan, der den hyser moar och en sterilare mark. Men jag ärnar här icke inlåta mig i några geologiska och natur[-] historiska740 betraktelser741 af floden, utan will blott afteckna de gröfsta konturer742 af dess stränder. Såsom nyss nämndes, är den högra sidan bergig, den venstra lågländt. Den lågländta sidan af floden erbjuder tre till utseendet olika slag af stränder. 1.743 Lågländta ängar och kärr, 2.744 höga, tvärbranta stränder, som af Ryssarne kallas яры (Sing. яръ), af Ostjakerne rep; ☙  3. Långt i floden utstickande sandbankar,  ❧ af Ryssarne пески benämnda. Stränderna af de anförda tre slagen anträffas jemte berg  Till […] dessa ǁ Dessa äro till sitt ursprung  widare ǁ wanli[ga]  äfven här ǁ 1. på ǁ 2. äfven på denna sida ǁ 3. äfven på den högra sidan  lärkträd ǁ ~ m. m.  natur-/historiska  betraktelser af floden ǁ betraktelser  konturer […] stränder ǁ 1. con[turer] ǁ 2. konturerna af flod-stranden  1. ǁ 2.  2. […] tvärbranta ǁ 1. Twärbranta 1031 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1031 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria              flod-sidan ǁ 1. flod ǁ 2. elfs-sidan kommer ǁ träder elfven ǁ floden hållet […] osynliga ǁ hållet ur sigte dessa berg ǁ bergen genom sin höjd ǁ i detta afseende Samarow[a]. ǁ ~ De flesta bland nämnda uddar tillhöra sammangande bergs berg; – endast hvardera ǁ <---> Med ǁ I ofta ǁ wanligen högra ǁ den ~ motsvaras ofta ǁ 1. wanligen ǁ 2. oftast på ǁ å den äfven på den högra flod-sidan745. Ju längre man kommer746 utför elfven747, dessto mindre framträder den bergiga naturen, och dessto lågländtare blifva stränderna öfverhufvud så wäl på den högra, som den venstra sidan. Sedan man lemnat Repola, försvinna bergen helt och hållet748 ur sigte och blifva osynliga allt intill Samarowa. För öfrigt äro dessa749 berg wid nedra Irtisch ej af någon owanlig storlek. Mest anmärkningswärdiga äro genom750 sin höjd några bergsuddar, belägna vid 1) Natsinsk, 2) Koschelewa, 3) Katilowa, 4) Wos’kin, 5–6) ☙  Tsingalinsk, 7) Repola och 8) Samarow[a].751  ❧ Wid Tsingalinsk finnas till och med twenne höga uddar, en på hvardera752 sidan om floden. Dessa och den Woschkinska udden tillhöra isolerade bergsknutar, alla de öfriga sammanhänga med större systemer. Med753 afseende å det inbördes förhållande, hvari de begge stränderna stå till hvarandra, torde följande anmärkningar ej wara alldeles ogrundade: a) Då ett berg, såsom fallet ofta754 är, rasar på högra755 sidan af floden, bildar sig å den venstra vanligen en sandbank (песокъ), stundom en jar. Häraf följer, att ett berg på högra ☙  sidan ❧ motsvaras756 ofta af en sandbank å den venstra. b) En tvärbrant strand, eller en så kallad jar å högra sidan motsvaras nästan alltid af en dylik å den venstra. c) Der ett berg anträffas på757 venstra flodsidan, står äfven å motsatta sidan ett berg. Likväl har jag endast warseblifvit tvenne berg venster om floden – den ena belägen invid de Tsingalinska jurtorna och af Ostjakerne benämnd Wâds’-Unt eller Wâds’-ochta (d. ä. fästnings-berget), den andra, kallad Tjukes-Unt, 10 1032 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1032 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks verst ofvanföre. Såsom redan anmärktes, äro dessa berg endast isolerade knutar, de fortlöpa ☙  några verst i en och sam❧ma riktning och sluta sig sedan med branta uddar. Berget Tjukes-unt åtföljer sjelfva flodstranden758, Wâds’unt bildar deremot en vinkel med floden, som på detta ställe gör en böjning ifrån SV till NO. Det berättas, att der floden nu löper emellan tvenne759 berg, i fordna tider funnits760 en sjö, och att flodens ursprungliga lopp varit vester om Wâds’-Unt, hvilket berg sålunda ursprungligen hade stått på högra sidan af floden. Denna tradition är761 ganska sannolik och bekräftas ytterligare derigenom, att den förmodade gamla flodfåran utgår af ett lågland, som under wårfloden nästan helt och hållet öfversväm☙  mas. Sam❧ma slags lågland (соръ) förekom[m]er äfven vester om Tjukes-Unt och ger anledning till samma förmodan762 om en timad förändring i flodens lopp. 4. Det är anmärkt, att fiskerierna wid Irtisch taga sin början så snart de lågsluttande sandstränderna begynt höja sig öfver watten-ytan. Då nedsätter sig å dem wanligen763 ett Ryskt notlag eller en så kallad artelj, som består af 10 personer och blott sysselsätter sig med notdrägt. Arteljen är försedd med tvenne notbragder, utgörande764 i längd efter ställets besk[affenhet] 250 till 300 saschen och ännu derutöfver. Hvardera noten skötes af fem765 personer, hvilka omvexla med fiskafänget. ☙  Dessa fiskerier, som ❧ wid Irtisch äro de hufvudsakligaste, fortfara ifrån slutet af Julii till 1.766 Oktober gamla st[ylen] Man fångar i ymnighet ossetra, sterläd, njelma och dessutom otaliga andra, mindre betydande fiskarter, såsom gädda, abborre, lake767, girs, karass, jas768, tschebak m. m. Muksun är [en]769 fiskart, som  flod-/stranden  tvenne berg ǁ 1. de begge ǁ 2. de tvenne bergen  funnits ǁ fanns  är ǁ ~ i och för sig  förmodan ǁ försiggången <--->  wanligen ǁ wanligtwis  utgörande ǁ och  Mscr: fems  1. ǁ de[n]  lake ǁ g[irs]  jas ǁ 1. ~ ǁ 2. sirok  Mscr: ej 1033 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1033 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria  grenen. […] Njelma-fisken ǁ 1. grenen. Njelma förekommer stiger förekommer lika ymnigt i hvardera grenen. Fiskens så väl ǁ 2. grenen. Äfven den  sirok ǁ ~ <--- ----> According to Castrén 1855: 50, footnote 8, vimba (Vimba vimba); thus Ru. рыбец, сырть. (TS)  ymnigare ǁ sirok  är fångsten ǁ fångas  rikare ǁ wida ~  grenen ǁ floden  begynner ǁ börjar  sig ǁ <--->  dock ǁ fler[e] ej stiger uppför Irtisch, utan håller sig till den Obska grenen.770 Den så k[al]l[a]de sirok771 fångas ymnigare772 i Ob, än Irtisch. Deremot är773 fångsten af ossetra och sterled rikare774 uti Irtisch, än vid öfra Ob. Njelma-fisken stiger lika ymnigt uppför hvardera grenen775. Fiskens stigande säges taga sin början wid den ☙  tid, då ❧ wattnet begynner776 sänka sig, och fortfar allt intill sena hösten. Följande wåren förfogar sig777 fisken åter utför floden kort före och under sjelfva islossnings-tiden. Då pläga äfven Ostjakerne gillra nät under isen för ossetra och sterled, ehuru de annars föga befatta sig med deras fänge (se nedan). Efter dessa flyktiga anmärkningar, hänförande sig till floden will jag äfven nämna några ord om dess äldsta kända innewånare Ostjakerne. Kringskurna af både Ryssar och Tatarer hafva de så när som på språket förlorat nästan allt det egendomliga och nationella. Det Tatariska inflytandet är jemförelsewis mind☙  re; – det Ryska deremot ❧ röjer sig i religion, seder och bruk, i folkets hela känslo- och föreställnings-sätt. Att man det oaktadt lätt ifrån hvarandra urskiljer det Ryska och Ostjakiska, härrör allenast af den olika cultur-grad, som hvardera folket innehar. På samma sätt som Ryssen, så timrar äfven Ostjaken sin stuga eller jurt, men han gör den wanligtvis trängre och på allt wis sämre samt lefver deri omgifven af smuts och all slags ohyra. Wid Irtisch hafva Ostjakerne efter Ryssars föredöme begynt äflas med boskaps-skötsel; men i Tsingalinsk räknade man dock778 flere hästar än kor. De sydligaste Ostjaker wid Irtisch odla äfven åker; de nordliga hafva i detta afseende ej rättat sig efter Ryssarne, hos hvilka åkerbruket går ända ☙  upp ❧ till Repola. Hyrkuskeriet, som för det 1034 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1034 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  ☙  närwarande utgör Ostjakernes förnämsta779 närings-gren under winter[-]månaderna780, är åter ett lån af Ryssarne. En af de näringar781, som Ostjakerne kände redan före Ryssarnes ankomst (och hvilken ännu gäller såsom den förnämsta,) är fiskafänget. Detta bewisas dels deraf, att Ostjakerne hafva egna namn på särskildta fiskredskap, såsom: [– –]782 dels och i synnerhet af det kända faktum, att de783 redan wid eröfringstiden egde fasta bostäder, ja till och [med] några784 befästade ställen785 wid Irtisch-floden. Hwad annat än fiskafänget786 kunde wäl drifva dem ifrån tundran till floden, ifrån ett nomadiserande till ett  ❧ bosatt lefnads-sätt. ❧ Sina787 nät tillredde Ostjakerne förut af brännässla. Nu har hampan vunnit större ans[eende], emedan nässlan ej så väl står emot <---->. ❧ Men äfven i denna gren hafva Ryssarne skridit wida framför Ostjakerne. Fastän den sistnämnde i grund af jus prius occupantis fått nästan allt land och watten vid nedra Irtisch sig tillerkändt, och Ryssarne här till större delen lefva blott såsom förpaktare, inskränka sig likwäl Ostjakerne sjelfva att bedrifva sitt fänge uti smärre sjöar, wikar, bäckar, grenar, och bortarendera åt Ryssarne sina bästa fångst-ställen,788 de förut omnämnda пески. Såsom skäl härtill uppgifver man den allmänna fattigdomen, hvilken ej tillåter Ostjakerne att förse sig med stora notredskap789, som fiskandet i floden skulle erfordra. Den sann❧skyldiga orsaken är i sjelfva verket endast lättja, huglöshet och brist på endrägt. Ingen ting wore lättare, än att ett helt byalag skulle förena sig om gemensamma redskap och sjelfva begagna sandbanken i stället för att åt någon äfventyrare bortskänka sin bästa födkrok för en lumpen summa af några 50 Rubel, som delas af byala-            förnämsta ǁ nä[rings-gren] winter-/månaderna näringar ǁ närings-grenar Castrén left an empty space here for the names. See p. 741 for the list of names. de […] eröfringstiden ǁ 1. Ostjakerne ǁ 2. de wi[d] ǁ 3. de under ǁ 4. de wid tiden några ǁ wissa ställen ǁ ort[er] fiska-/fänget Sina […] förut ǁ Sin fiskredskap nät hafva Ostj[akerne] i fordna fångst-ställen […] omnämnda ǁ fångst-ställen eller de så kallade not-/redskap 1035 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1035 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria  närings-/gren  nedbrunnit ǁ ~, antända wanligtwis dels af åskan, som här kring Petri och Pauli dag alla år esomoftast låter höra af sig, dels i följe af  Det är ǁ Man har  dessa menniskor ǁ detta slägte  man ǁ jag  mest ǁ blott  rått ǁ <lyriskt>  närmare […] några ǁ omständligare widröra wissa  yttre och inre ǁ enskildta get.  – Jagten, som jemte fiskafänget fordom utgjorde Ostjakernes förnämsta närings[-] gren790 är numera af föga betydenhet. Allt wildt af wärde har försvunnit dels till följe af oförnuftigt fänge, dels och enligt Ostjakernes föregifvande af den anledning, att skogarne i ☙  sednare tider öfverallt nedbrunnit791. ❧ Af soblar, räfvar och fjällrackor, som fordom utgjorde ortens rikedom, skall nu mera föga wara öfrigt. Oftare träffas björnar, elgar och wildren[ar]; men äfven dessa djur fångas ej med något allwar, åtminstone icke af Ostjakerne. Det792 är öfverhufvud svårt att säga, hvad dessa793 menniskor skulle göra med allwar och ifver, om man794 undantager deras ätande, sofvande och drickande, uti hvilka tre stycken de endast öfverträffas af de genom sin lägre cultur-grad dertill på sätt och wis privilegierade Samojederne. Ostjaken lefver mest795 för dagen och benämner äfven derföre i sitt språk ☙  dag och lefnads-förråd med samma ord: chât. ❧ Har han genom en lyckosam fångst förvärfwat sig något utöfver dagens behof, så ligger han den följande dagen helt stilla, eller ock förfogar han sig till närmaste krog. Så är Ostjakens lif ännu ett rått796[,] lättjefullt och bekymmerslöst lefverne, men det kan ej länge så blifva. Redan Theokritus qväder, att armoden är konsternas lärarinna, och Ostjakernes oekonomiska läge är för det närwarande sådant, att de emot sin vilja tvingas till ett framåtskridande i cultur. Sinnad att ännu något närmare797 beröra några omständigheter i Ostjakernes yttre798 och inre lif, will jag nu göra mitt första inträde i en Ostjakisk jurt. Wägen dit leder uppför en ☙  svår trappa och en dörr så låg, att jag ❧ utan en enkom erhållen warning ej kan undvika att 1036 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1036 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks slå pannan emot öfra dörrposten. Förwirrad af slaget glömmer jag kanske att med799 korstecknet hedra Helgonbilderna, som stå uppradade i främsta hörnet af jurten. I800 följe af denna försummelse och mitt äfwen annars i Ostjakens ögon något owanliga beteende uppstår801 en förskräckelse, som ögonblickligt jagar stugans halfnakna barbarer bakom ugnen eller ut på gården. Så mycket mera ostörd får jag anställa mina betraktelser i802 jurten. Det första, som i803 jurten här träffar mitt804 öga, är en egen ☙  misstänksam gråfärg, som betäcker ❧ bänkar och bord, wäggar och golf. Samma färg utgör jemväl den enda målning på alla kärl och husgeråd, såsom fat, koppar, knifwar, den med snö[-]watten805 fyllda drickskannan, näfver-rifvorna m. m. Golfwet i wår lilla stuga är lutande, wäggarne bågnade och fyllda med springor, som hvimla af sinom tusende bland det slags yrfän806, om hvilka Luther wille weta, huru de skulle se ut i himmelriket. Rummet är rundt omkring försedt med bänkar. Stolar finnas icke, ej807 heller sängar, utan bänkraden slutar i hvardera ändan med en bred laf, tjenande till sofställe. Ugnen är bygd på wanligt Ryskt ☙  wis808 och försedd med ett ordentligt rör. ❧ Den809 är likwäl icke fastbygd810 wid wäggen, utan dermed förenad genom en annan mycket liten811 ugn, som under dagens lopp begagnas wid mattillredning. Denna812 ugn är ofvantill813 försedd med ett hål, hvari man alltid814 ser en gryta, fylld antingen med fisksoppa, köttsoppa, mjölkwälling eller annan sofvel. Wår jurt eger fyra fönster, anbragta815 wid twenne wäggar och alla befintliga i det hörn, hvarest ☙  Helgonbilderna äro uppställda.  ❧  Hvarje fönster består af 6 rutor, men endast ett par äro hela, med undantag af dem, som blifvit                  med ǁ göra I följe ǁ Öfwerraskade uppstår ǁ 1. ~ <----> ǁ 2. ~ nu i jurten ǁ <här>inne i jurten ǁ här mitt öga ǁ ögat snö-watten ǁ drickswatten snö-/watten <yrfän> ǁ 1. kräk ǁ 2. Guds kreatur ej […] sängar ǁ sängar ej wis […] wäggen ǁ wis, men ej fastbygd wid wäggen Den ǁ Men fastbygd ǁ ~, u[tan] liten ǁ låg Denna ǁ Detta ofvantill ǁ för[sedd] alltid ǁ ser anbragta […] uppställda ǁ 1. anbragta wid twenne wäggar uti det hörn, hvarest s ǁ 2. alla anbragta wid det hörn, hwarest Gudabilderna äro uppställ[da] 1037 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1037 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria        wärden ǁ 1. de ǁ 2. hus[folket] seden ǁ uti Denna sträfvan ǁ Detta sträfvande prisar ǁ om betryck ǁ förtryck misstänkliga ǁ tvifv[elaktiga] den […] ödmjukheten ǁ 1. den hycklade ǁ 2. den lumpna <-> ǁ 3. insta ǁ 4. den lump[na]  ärlig ǁ 1. ~ ǁ 2. redlig gjorda af perta, näfver, blåsa, papper eller andra mörka materialier. Den häraf förorsakade dunkelheten i jurten hindrar mig att i det minutiösa fullfölja mina betraktelser. Dessutom hafva också jurtens innehafware af skjutsaren derute redan fått weta, att jag ej äter upp någon, och wärden816 kommer nu för att wälkomna sin högwälborna gäst. Detta sker här på wanligt sätt, utan knäfall och handkyssningar, såsom seden817 är i Obdorsk. Intressant är lik☙  wäl den blick, ❧ hvarmed Ostjaken i förstone betraktar mig. Det är blicken af en jägare, som hoppas winna ett byte, men tillika fruktar att sjelf falla ett rof för djuret. Man ser i denna blick svaghetens försök att wärna sig sjelf och, om möjligt, fånga sin motståndare. Denna818 sträfvan röjer sig för öfrigt uti Ostjakens hela beteende. Allt är deruti list och svek, lotsad ödmjukhet och undergifvenhet. Han talar widt och bredt om ”Богъ och Великiй Государь”, prisar819 Herrans och Tsarens utkorade, beskärmar sig öfver sin egen fattigdom, och klagar öfwer det betryck820, han lider af Colonisterne. Men så snart talet gäller några i Ostjakens tycke misstänkliga821 ämnen, ställer ☙  han sig dum, tafatt och gunådlig, ❧ låtsar ingen ting weta och erinrar esomoftast om sina Ostjakiska privilegier. En wiss grad af inbundenhet hör i sjelfva werket till Ostjakens charakter, men allt det öfriga: den lilla listen, den822 ytterliga ödmjukheten och gudnådigheten utgöra en för tillfället antagen mask, som snart bortfaller. Och nu framträder Ostjaken såsom en enkel, flärdlös, ärlig823 naturens son, men något stel, trumpen, kärf och hårdnackad. Med dessa kantigheter i lynne förenar han ett ☙  likaså kantigt yttre: twenne utstående ❧ kindbogar, djupt wälfda ögonhål, breda skuldror, 1038 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1038 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks kort och knubbig wäxt, en stående, svart peruk m. m. Allt detta gör Ostjaken i yttre motto högst tung824, owig och omanerlig825. Likwäl påstår man, att ingen kan öfwerträffa den arma Ostjaken i wälwilja, hjelpsamhet och andra ett godt hjertas826 dygder. Och hvad den nyss omnämnda sträfheten827, tyngden och kantigheten beträffar, så eger denna sida äfven sin mildring uti en hela den Finska stammen tillhörande828 godmodig humor, som Ryssen ☙  kallar ❧ вострота och säger wara ett företräde, hvilket Ostjaker och Samojeder ega framför honom sjelf. Men jag glömmer, att wi fortfarande befinna oss i jurten och ännu icke gjort wärdinnans bekantskap. Hon har allaredan hemtat sig ifrån sin829 förskräckelse och sitter nu trygg bakom den skyddande väfstolen. Helt830 säkert skall hon, ehuru Ostjakiska, icke misstycka, om wi nalkas henne med ett litet beröm öfver den sköna831 wäfnaden. Den förtjenar832 ☙  i sjelfva ❧ werket all aktning icke blott för sin bastanthet, utan äfven för beskaffenhet af sina ingredienser. Dessa bestå hvarken af hampa eller lin, utan af en vida allmännare wäxt, som [är] kallad af Ostjakerne: puude<m>, d. ä. brännässla. Denna833 wäxt förstår en834 Ostj[akisk] wärdinna att bereda till skjortor, hvilka i styrka skola öfwerträffa wanliga Ryska slitskjortor och föga eftergifwa dem i finhet, hvithet och snygghet. Wår835 wärdinnas eget linne är gjord af samma ämne och utgör ett non plus ultra af elegans. Ärmarna, bröstet, en del af rygg-stycket och alla fällar prydas836 af de allra smakfullaste broderier. Hvem skulle tro, att ☙  hela ❧ den brokighet, som skimrar i dessa broderier, är hennes eget werk? Sjelf har hon spunnit garnet, sjelf färgat det, sjelf beredt af              tung ǁ klu[mp] omanerlig ǁ ~, eller ett Mscr: ett godt hjertats sträfheten ǁ tyngden tillhörande ǁ genomgående sin förskräckelse ǁ 1. sin första ǁ 2. den Helt […] wäfnaden. ǁ Taga wi hennes väf i betraktande. sköna ǁ bastanta förtjenar ǁ är ock <---> Denna ǁ Dera[s] en […] wärdinna ǁ hon Wår wärdinnas ǁ Hennes prydas ǁ äro 1039 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1039 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria      utom […] linnet ǁ dess utom elegant ǁ skön qwinnan ǁ sjelfva husmodern blifvit anställd ǁ anställdes Ostjak-hustru ǁ hustru wext-rötter de röda och gröna färgerna, samt slutligen sjelf wid lediga stunder stickat de Asiatiskt praktfulla broderierna. Glasperlorna på kragen och i uppslagen äro köpta, men hon har sjelf ordnat dem i en behaglig symmetrie. Wår wärdinna kan utom837 det sköna linnet äfwen wisa oss en elegant838 hel[g]dags-kostym, som hon sjelf förfärdigat. Den består uti en fin, fram☙  till öppen klädes-jacka, hvars ❧ fällar rundtomkring glimma af perlor och tennsmycken. Ofwanpå sina helgdags-handskar och skor har hon äfven insydda perlor, och på hennes radband synes föga annat, än den glimmande perla-ståten. Allt detta bewisar, att wår wärdinna hvarken saknar flit, skicklighet eller fin smak. Skada blott, att hon ej wårdar sig mera om snygghet och renlighet i sitt hvardagslif. Härtill äro utan tvifvel männerna wållande. De belasta den arma qwinnan med alla slags grofwa arbeten, hvilka förhärda hennes sinne och borttaga tiden för husmoderliga göromål. Hos Ostjakerne aktas och behandlas qwinnan839 ännu såsom den uslaste trälinna. Sjelf har jag mera än en gång hos Ostjakerne blifwit wäckt ☙  ur sömnen genom ångest-rop, ❧ frampressade ur ett qvinno-hjerta i följe af en barbarisk behandling. Att i de Tsingalinska jurtorna för ett år tillbaka blifvit840 anställd besigtning och ransakning öfver en af sin man bokstafligen ihjälpiskad Ostjak-hustru841, är ett i denna fråga mycket upplysande faktum. Ingen ting är likwäl skändligare och qvinnans wärde mera förnärmande, än den lumpna handel, som Ostjakerne drifva med sina döttrar. En flicka är ett rart ting, medan hon ännu sitter i sina föräldrars hem. Hon njuter all möjlig fostran och omvårdnad; månne för att blifva en god menniska, en förträfflig värdinna? Af 1040 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1040 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks sådan orsak ingalunda. Menskligheten till ära må medgifvas, att föräldra-kärleken842 härwid ☙  omedwetet öfvar sitt inflytande. ❧ Men sanningsenligt bör icke843 heller det förtigas, att Ostjaken wid sina döttrars uppfostran afser samma fördel, såsom då han föder räfwar. Wäl gödda betala de sig väl med tiden. En god wara stadnar alldrig på hand, och döttrarna844 föryttras845 åt den mestbjudande till hustrur. Se här det wid Irtischiii gängse priset på en ordinarie hustru:         föräldra-kärleken ǁ <--- ---> icke ǁ ej döttrarna ǁ för[säljas] föryttras ǁ försäljas och ǁ eller fastmer de ǁ Presten dem ǁ hvilka brudskatten ǁ ~, och wår 2–300 Rubel i peningar. En häst, en oxe och en ko. 7–10 olika klädesplagg. Ett pud mjöl, en veder brännvin och något humla för anredande af bröllopsfesten. 1. 2. 3. 4. Allt hvad dottern ifrån hemmet ❧ erhåller uti utstyrsel, består i några klädesplagg, hvartill stundom kan tilläggas en häst och en ko. Då naturligtwis icke hvar man är i stånd att betala den erforderliga brudpenningen (Tat[ariska] kalym, Ostj. Tanj), händer det icke sällan, att en unger sven, sedan han stulit sig till en flickas hjerta, äfwen stjäl henne sjelf uti sin lilla skuta och på vikinga-wis bortför henne till sitt hem, och846 innan kort till närmaste kyrka, hvarest de847 älskande förenas genom band, dem848 menniskor ej mera åtskilja. Detta är bland Irtischska Ostjaker ett ganska wanligt sätt att undandraga sig brudskatten849. Äfwen wår närwarande wärdinna erkänner med rodnad på kind, att hon blifvit sålunda ta☙  gen, eller att hon fastmera sjelf  ❧ af kärlek flytt ifrån far och mor (отъ любви убѣжала ☙  iii. Wid Ob skall taxan wara något högre. 1041 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1041 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria      съ ǁ отъ ytterligare ǁ widare styrka ǁ seder och br[uk] wid Irtisch ǁ på I[rtisch] alla […] hvarandra ǁ 1. yxor och andra werktyg ǁ 2. <stenar> åt hvarandra  nu […] menniskor ǁ menniskorna  sköna ǁ smyck[en]  blifvit ǁ i äldre  berättelser ǁ ~ i det minutiösa съ850 отца и матьери). Wi skola icke ställa hennes blygsamhet på ytterligare851 prof, utan förfoga oss härmed till oltfadren i ugnshörnet. Rik på ålder och rik på erfarenhet kan han säga oss ett ord om fordom. Han wet förtälja, att på den tid, då hwarken Ostjak, Rysse eller Tatar fanns wid Irtisch, Tschuderna rådde öfver landet. Ett under i allt, i styrka852 och kraft, i seder och bruk, i lefnad och lynne, utwalde de till sina bostäder högsta uddar och bergsspetsar wid853 Irtisch. Det war deras sed att icke bo flere tillsamman, utan enhvar på sitt särskildta ställe. Här uppstapplade de höga jordwallar ☙  till ❧ förskansningar åt sig och omgåfwo höjderna med grafvar, bland hvilka många ännu skola wara synliga. Sådana arbeten woro för Tschuderna ett lekwerk, ty deras styrka war så omätlig, att de slungade alla854 slags verktyg åt hvarandra ifrån den ena sidan af floden till den andra. Främmande för Christendom, för all lag och borgerlig ordning, woro de likwäl bewandrade i många kunskaper, dem nu855 tidens menniskor icke ega. Mede[l]st dem hade Tschuderna kommit i besittning af alla werldens skatter och lefde ett lif utan arbete och bekymmer. Allt hvad de gjorde, gjorde de på lek och endast för sitt nöjes skull. Wäl förfarna i smidje-konst, bildade de af guld, koppar och jern sköna856 smycken och konstwerk, af hvilka många stycken ofta blifvit857 fundna wid ☙  deras fordna bostäder. Alla sina skatter och ❧ dyrbarheter nedgrofvo Tschuderna under jorden, då de bländade af Christendomens ljus och kufvade af Jermaks segrande wapen nödgades öfvergifva sina bostäder och bortflykta till okända nejder. Detta och mycket annat kan gubben förtälja om nordens Giganter, men wi wilja icke längre fullfölja hans berättelser858, 1042 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1042 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks emedan de flesta bland dem röra sig kring kända facta ifrån Sibiriska eröfringstiden och uppenbart endast angå de hedniska Ostjakerne samt Tatarerne. Så äro många859 wid Irtisch förekommande Tschud-fästen till och med enligt historiska wittrnesbörd gamla Ostjak- och Tatar-förskansningar.860 Twå af dem äro omnämnda i gamla Ryska hydrographien under namn af Rjamsan (градъ Рямзани) och Uki (градъ Уки),861 den förra, af862 Tatarerna kallad Arimsan (R. Аримзянская) och är belä☙  gen 8 verst nedanom Bronnikowa[,] ❧ den863 sednare 80 (enligt Hydr[ographien] 20) verst nedanom Arimsan864. Utom den känner tradition lika många Tschud-fästen vid Irtisch, såsom der finnas höga uddar (se ofvanf[öre]). Naturligtwis bildade wid dem sjelfva höjden den egentliga förskansningen, men likasom språket skiljer emellan en vanlig höjd unt och ett fäste wâs’ l wâds’ (Syrj[änska] vodzj, F[inska] wasta d. ä. något framför eller emot satt), så bevisar865 äfven traditionen i866 förening [med] de ännu förhande[n] warande jordwallar och grafvar, att härvid ett och annat ☙  äfven warit af mennisko-hand tillgjordt. ❧ Wår åldrige granne wid ugnen skulle wäl kunna tyda för oss mången runa om forntids tro och forntids wishet; men han fruktar skenbarligen att härutinnan867 yppa sina tankar. Detta tyckes bewisa, att han i868 hemlighet är sina fäders Gudar tillgifven869. Också har jag hört Ryska colonister försäkra, att Ostjakerne wid Irtisch ännu offra och bedja på gammalt wis, samt att de till och med förwara870 sina gamla Guda bilder871 i djupa skogen. Hwad jag med säkerhet wet, är att de,872 likasom flere andra Finska folkslag, med helig wördnad anse björnen, ”det sköna djuret, nagel-gubben, pels[-]  många ǁ de  Footnote, completely struck out: W[âs’] Fäste heter i Ostj. wâs’ l. wads’, hvilket ord eger sin stam [i] Syrj[änskan], der wodzj betyder både det n[å-]g[o]t, som framför och eller är framför eller emot. ifr[ån] det F[inska] wasta.  Уки), den ǁ Уки). Wid  af Tatarerna kallad ǁ som af Tatarerna kl[s] [= kallas]  den […] 20) ǁ 1. bo af ålder Tatarer, den sednare (Uki l. Ugi) 80 verst 80 verst (ej 21 (enl[igt] Hydrogr[aphien]) 2 ǁ 2. ~  ǁ 3. Utom dem känner nämner tra[ditionen]  Arimsan ǁ Tatar  bevisar ǁ finner man af  i […] äfven ǁ samt de redan omnämnda jordwallarna och grafvarna, att nägot äfven härvid  härutinnan ǁ i detta afseende  i hemlighet ǁ 1. ännu ~ ǁ 2. ~ ännu  tillgifven […] colonister ǁ tillgifven, och äfven colonisterne  förwara ǁ 1. förw[ara] ǁ 2. ännu ~  bilder […] skogen ǁ 1. ~, som hållas fördolda långt in i skogen ǁ 2. ~ i jur[ten]  de, likasom ǁ Ostjakerne i likh[et] 1043 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1043 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria     pels-/fadren särskildta ǁ fler[e] närvarande […] ro ǁ närvarande skola […] Ostjakerna ǁ skola Ostjakerna  ceremonier ǁ omstän[digheter]  Ostjakernes […] religions-kult ǁ allt detta  särskild ǁ till  ej […] mera ǁ ej dermed  Surgut […] öfverswämmad ǁ ☙  ❧ Surgut d. [ ] Aug. 1845. Då jag lemnade de Tsingalinska jurtorna wid Irtisch, war meningen att utan uppehåll fortsätta resan till Siljarskij – en liten Rysk by wid öfra Ob, der enligt berättelsen Petri och Pauli högtid skulle komma att firas med en af Samojeder och Ostjaker talrikt besökt marknad. Anländ till Samarova erfor fann jag till min bedröfvelse, att jag icke bl fann jag till min bedröfvelse, att jag icke allenast missräknat mig på hela marknadsglädjen, utan äfven på hoppet att erhöll jag upplysningar, som förstörde mitt hopp att wid den fräjdade marknaden folk-samlingen träffa några infödingar. Dessa hade wår herre bestraffat med en syndaflod och fördrifvit fjerran ifrån den glada tummel-platsen i Siljarskij till ödebelägna skogar, ej der ej bröd och brännvin, utan magra harar utgjorde deras m nöd☙  torftiga midsommar-spis. ❧ Sjelfva det ställe den plats, der fordom marknaden wanligen firades, låg nu öf[verswämmad]  The sequence beginning here was sent in a letter to Sjögren from Narym on 1/13 Dec. 1845 and published in Swedish in Morgonbladet and (with minor modifications) in NRF II and in German in the Bulletin of the Academy of Sciences, Castrén 1846c; 1847d; 1855: 65–89. See also the volume of Castrén’s letters in fadren873”, såsom han med särskildta874 epitheter behedras. I min kappsäck hvilar för det närvarande875 i god ro en björn, gjuten i koppar, som i sinom tid warit en stor och undergörande Gud bland de Ostjaker. Ännu i denna dag skola876 till och med de Irtisch[s]ka Ostjakerna hafva för sed att behedra hvarje fälld ☙  björn ❧ med en fest, hvarwid förekommer sång, dans, öl-drickning med flere ceremonier877, som äfven varit gängse hos Finnar och Lappar. Men om Ostjakernes878 fordna religions-kult hoppas jag snart kunna meddela fullständigare uppgifter uti en särskild879 beskrifning öfver de Obdorska Ostjakerne. Nu hinner jag ej880 med mera, emedan posten redan är kommen och tiden inne till uppbrott. 1044 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1044 26.8.2019 9:55:42 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Surgut 881 den [] Septemb[er] 882 Då jag lemnade de Tsingalinska jurtorna wid Irtisch, war meningen att utan något uppehåll fortsätta resan ända883 till Siljarskij – en liten Rysk by wid öfra Ob, der enligt berättelse Petri884 och Pauli dag skulle komma att firas med en af Ostjaker och Samojeder talrikt besökt marknad. Anländ till Samarowa885 erhöll jag wissa bekymrande underrättelser om den frejdade marknaden. Man berättade, att wår Herre bestraffat infödingarne med en allmän syndaflod och fördrifvit dem ifrån886 sina bostäder wid887 Ob och dess bifloder fjerran till ödebelägna skogar, der de mindre tänkte på ☙  den Siljarska marknads-fröjden888, än  ❧ på något medel889 att rädda sig för890 hungersdöden. Widare omtalade man såsom ett hinder för marknadens firande891, att sjelfva den till marknadsstad utsedda byn låg öfwersvämmad af wårfloden. Slutligen sades både jagten och fiskafänget hafwa892 under wåren warit så missgynnande, att ingen egde någon wara, som han893 kunde wid marknaden föryttra. Man förmodade i följe häraf, att innewarande årets marknad knapt894 kunde komma att ega rum. Enstämmigt försäkrades, att bland Samojeder, dem jag egentligen sökte, icke895 en enda skulle wid896 marknaden infinna sig.897 Deremot gaf man mig anwisning på ett Samojediskt legohjon i byn Toropkowa ☙  eller Skripunowa898, ❧ belägen899 ett stycke ifrån den allmänna farwägen emellan Samarowa och Siljarskoj. I följe af denna upplysning beslöt jag att åtminstone i förbifarten besöka Toropkowa, men möjligtwis ändock fortsätta den påtänkta resan900 till Siljarskij. Flod[-]wägen901 ifrån Samarowa till               this series and Castrén 1847c. Both Castrén 1855 and 1847c also contain the text on the relationship between the Samoyed and Finnish languages, excluded from Castrén 1846c but published separately in Suomi, Castrén 1846a. It also shows that Castrén sent that part of his text to Finland before December 1845, for otherwise it would not have been possible to print it in 1845. Because there is no certainty as to which differences between the mscr (SLSA 1185) and Castrén 1846c are in Castrén’s own hand and which were made by the editor of Morgonbladet, they are all shown here. The date has been added according to Castrén 1847d: 225. See also Castrén’s letters to Sjögren from Surgut, 12/24 Aug. and 28 Aug./9 Sept. 1845 and to Lönnrot, 13/25 Aug. 1845, J.R. Tengström, 10/22 Sept. 1845 and Rabbe, 10/22 Sept. 1845 in the volume of letters in this series. ända till ǁ till Petri ǁ kring ~ Samarowa ǁ Siljarsk[ij] ifrån ǁ fjerran wid ǁ till in marknads-fröjden ǁ marknads-glädjen medel ǁ Castrén 1846c: utväg för ǁ ifrån firande ǁ Castrén 1846c: ~ den bedröfliga händelse hafwa […] wåren ǁ under wåren hafwa han […] föryttra ǁ kunde wid marknaden föryttras knapt […] rum ǁ 1. skulle helt och hållet uteblifva ǁ 2. skulle blifva föga eller in[te] ǁ 3. skulle blifva föga besökt icke en ǁ Castrén 1846c: ingen wid […] sig ǁ wara wid marknaden närwarande 1045 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1045 26.8.2019 9:55:42 �Itineraria  Bergstadi formulated the same observation (in Skripunova on 4/16 July) as follows: “I Samarovo läto vi baka bröd, emedan det, hvarmed Pisarkan [i Cingalinsk] försett oss, var högst uselt och dåligt. Genom natten foro vi hit. Vi ville blott i förbigående höra åt om här funnes några Samojeder, och så, innan vi nedsatte oss här, förut göra en tour till marknaden i Siljarsk för att inhemta nödiga underrättelser. Men då vi förnummo att det egenteligen var blott en supklubb, som här församlades vid nejdens krog för att värdigt fira Petri och Pauli dag, så beslöto vi att qvarstanna.” Rancken 1884: 41–42.  Skripunova is situated at N61°19′34″ E69°45′12″. (TS)  belägen ǁ som ligger  resan ǁ Castrén 1846c: marknadsresan  Flod-/wägen  wid ǁ endast  According to both Castrén 1846c and 1847d: 225; mscr: <10>  Castrén was in Toropkova in the middle of July, New Style. See his letter to Sjögren, 4/16 July 1845 in the volume of letters in this series.  Mscr: Samarowa  fastän ǁ Castrén 1846c: ehuru  förnekade ǁ bestred  med ǁ <----->  antagit […] skjorta ǁ Castrén 1846c.: påklädt sig en Rysk skjorta och antagit ett Ryskt namn  dock ǁ ~ fortfarande ǁ Castrén 1846c.: det oaktadt  trodde sig härstamma ǁ Castrén 1846c: härstammade  Så […] tillfällighet ǁ Sedan jag sålunda i hastigheten och <-> slumpvis  Så hade […] måste ǁ Castrén 1846c: Då en lycklig tillfällighet nu fört mig en Samojed i händerna, måste  jag nu genom ǁ jag genom  man ǁ jag Toropkowa utgjorde wid902 pass [70]903 verst och tillryggalades under loppet af en stormfull natt.904 Wid min ankomst till [Toropkowa]905 bestred man i förstone tillwaron af den angifna Samojeden; men wid en af wederbörlig Starost anställd hus-visitation upptäcktes werkligen en svartluggig dverg, fastän906 man fortfarande förnekade907 hans Samojediska natur, hvilken troddes vara aflagd med908 detsamma, personen antagit909 ett Ryskt namn och påklädt sig en Rysk skjorta. ☙  För mig gällde han dock910 ❧ såsom en Samojed, icke blott för den svarta perukens skull, utan emedan han både trodde911 sig härstamma ifrån Samojediska föräldrar och höll det Samojediska språket för sitt modersmål. Så912 hade913 jag914 nu genom en tillfällighet kommit öfwer ett Samojed-individuum uti en nejd, der man915 ej kunde ega den ringaste anledning att916 hoppas att göra ett slikt fynd. Nu måste mitt bemödande naturligtwis blifva att undersöka, om icke917 tilläfventyrs ännu andra individer af denna918 art skulle befinna sig i närheten, alldeles på samma sätt som Botanikern efter upptäckten af en rar wext bör☙  jar se sig om ❧ efter andra919 likartade. I sjelfva werket lyckades det mig920 att medelst921 Starostens tillhjelp uppleta922 det ena exemplaret efter det andra ända till sex särskildta individer. I förstone923 tog jag för afgjordt, att desse924 Samojeder woro äfventyrare, som925 efter gjord bankrutt på tundran beslutit att försöka sin lycka hos Ryssarne. Men huru stor blef icke min förwåning, då jag erfor, att de sedan urminnes926 tider warit bosatta wid Ob-floden och927 utgjorde en egen afsöndrad928 stam929 benämnd Jevschi ́930! Denna stam931 skall fordom warit temligen 1046 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1046 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  talrik; men har932 nu sammansmält till inalles 8 familjer, hvilka nomadisera wid ChantscheJaha, Niistjej med flere små floder, som933 i nejden af Toropk[owa] ifrån södra sidan utfalla i Ob. ☙  ❧ Lifwad af denna upptäckt lemnade jag nu de enskildta individerna å sido och började934 anställa en jagt öfver hela stammen935. Ehuru936 man med vanlig Sib[irsk] förbehållsamhet sökte dölja rätta förhåll[andet], blef det likwäl efterhand uppdagadt, att ännu tvenne andra n[å]g[o]t937 större ätter938 bibehållit sig wid Ljamin Sor och öfra939 loppet af Nasym, utfallande940 hvardera ifrån norr i den Obska grenen. Alla941 dessa tre942 ätter sades till943 språk, seder, religion och lefnads-sätt öfverensstämma944 med sina nordliga grannar – de Kasymska Samojederne. För Historici och ethnographer måste dessa945 fynd946, om jag så får kalla dem947, wara af ☙  intresse, emedan härigenom ❧ den lucka i någon mon fylles, som hitintills till mehn för lärda forskningar åtskillt de norra wid Ishafvet nomadiserande Sam[ojederne] ifrån de södra  – de Altaiska. Ifrågawordne stam[mar]948 bilda, nogare949 bestämdt, en öfwergångslänk emellan de950 Tymska Samojederne i söder och de nyss951 omförmäldta Kasymska i norr, till hvilka sistnämnda de äfven sjelfva räkna sig, så wida de erlägga952 sin skatt i953 det gamla fästet Juilskij gorodok wid Kasym-floden. Äfven för philologen äro dessa ätter954 af betydelse955, emedan de ega ☙  en munart, som i956 hög grad tjena957 till ❧ förmedla slägtskapen emellan Samojediskan och de958 Finska språken. Men jag återkommer strax till detta ämne och går nu att redogöra för fortgången959 af min resa.                               att hoppas ǁ att förmoda tillwaro <ett> af Samojeder icke ǁ ej denna ǁ samma andra likartade ǁ 1. flera dylika ǁ 2. flera dylikartade ǁ Castrén 1846c: flera likartade mig ǁ ~ genast medelst ǁ Castrén 1846c: genom uppleta ǁ Castrén 1846c: i byn ~ förstone ǁ Castrén 1846c: början desse Samojeder ǁ Castrén 1846c: dessa som ǁ Castrén 1846c: hvilka urminnes ǁ Castrén 1846c: uråldriga och ǁ Castrén 1846c: samt afsöndrad […] skall ǁ Castrén 1846c: afsöndrad slägt! Denna slägt, Jewschi benämnd, skall stam ǁ ätt, vid Jevschi ́ ǁ Jevs’[í] stam ǁ ätt har nu sammansmält ǁ Castrén 1846c: har i följe af sin nära grannskap med Ostjaker och Ryssar småningom sammansmält som ǁ hvilka började ǁ med allwar stammen ǁ ätten ǁ Castrén 1846c: slägter Ehuru […] förhåll. ǁ Ehuru man med en här wanlig af wissa enskildta intressen sökte på allt wis förwilla och bortblanda ngt ǁ wida ätter ǁ Castrén 1846c: slägter öfra […] Nasym ǁ 1. flod ǁ 2. Nasym flod ǁ 3. källorna utfallande hvardera ǁ Castrén 1846c: tvenne floder, som från norra sidan utfalla Alla ǁ Samtliga tre ätter ǁ Castrén 1846c: slägter till språk ǁ öfver[ensstämma] öfverensstämma ǁ Castrén 1846c: alldeles ~ dessa fynd ǁ denna upptäckt dessa […] åtskillt ǁ Castrén 1846c: tillvaron af dessa slägter vara af 1047 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1047 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria                         intresse, emedan de tjena att i någon mån fylla den lucka som hitintills åtskildt dem ǁ den stammar ǁ ätter ǁ Castrén 1846c: Samojeder, till hvilka äfven kunna räknas de Aganska, nogare ǁ Castrén 1846c: närmare de […] Kasymska ǁ Castrén 1846c: de Tymska eller samtliga de Narymska Samojederne i söder och de Kasymska nyss omförmäldta ǁ nyssnämnda erlägga […] Kasym-floden. ǁ Castrén 1846c: betala sin skatt vid Kasymfloden i det gamla, numera förfallna fästet Juilskij gorodok. i […] Kasym-floden ǁ 1. i ǁ 2. wid ǁ 3. upp ǁ 4. wid Kasym-floden uti den så kallade Юйльскiй городокъ ätter af betydelse ǁ Castrén 1846c: slägter af vigt betydelse, emedan ǁ wigt och i […] tjena ǁ tjenar tjena […] slägtskapen ǁ Castrén 1846c: tjenar att förmedla forvandtskapen de Finska ǁ Castrén 1846c: Finska fortgången […] resa ǁ Castrén 1846c: resans fortgång marknaden i Siljarskoj ǁ Castrén 1846c: den Siljarska marknaden slå […] Toropkow[a] ǁ Castrén 1846c: slå ur hågen den länge påtänkta marknadsresan. marknads-resan ur hågen ǁ 1. hela ~ ǁ 2. ur hågen den i sin mon ǁ Castrén 1846c: äfven som […] utbröt ǁ Castrén 1846c: som jemväl innan kort utbröt utbröt ǁ utbrast och […] sönderslogo ǁ Castrén 1846c: och en skur af hagel eller rättare iskulor, hvilka voro nära två tum i diameter och naturligtvis sönderslogo sorg ǁ 1. harm ǁ 2. jemmer dess […] ej ǁ innewånarne, hvilka icke Medan […] trygg ǁ Jag för mig min del satt ganska trygg deröfver ǁ Castrén 1846c: öfver denna olyckliga tilldragelse  min ǁ mitt  marknads-/resande  ty […] hufvudet ǁ 1. ty jag egde dock, något, hvad dessa saknade  ǁ 2. och hvad i slika fall framf ǁ 3. hvad desse saknade  i […] fall ǁ Castrén 1846c: åtminstone  Bergstadi gave again a lengthy description of their hosts: “Skripunova bebos af en enda slägt Toropkoff i sju familjer. Flere af dem lefva fattigt, men tvenne bröder lefva som Furstar, åtminstone till det yttre. Ryssen älskar yttre glans och vällefnad, och har han en styfver utöfver det nödvändiga så använder han det till prål och grannlåt. Dessa begge bröder hafva tvåvåningshus, som ingalunda behöfva skämmas för sig. […] Vi stå hos Johan Jakovlev. Han är en dryg, bål herre, hos hvilken stoltheten och snålheten mägtigt strida mot hvarandra. Han vill å ena sidan visa sin frikostighet, i förhoppning måhända att få någon tacksägelse för sin emot Kejsarens män visade beredvillighet, men å andra sidan blir det honom i längden tungt att hålla oss gratis; och för stolt är han att emottaga penningar. Hvad står således att göra? Jo! att fortfarande visa humanitet och tjenstaktighet, men allt emellan på fint vis gifva tillkänna, att man gerna så snart som möjligt kunde draga till fanders. Gud bevare Eders Nåd! Gifve Gud hälsa och välmåga! voro hans fraser deremellan. Gumman var en fet välmående matrona, hvilken ansett för sin lefnads mål att göda sin lekamen, var annars slug och fintlig såsom mannen. Hon ville för oss utveckla höjden af sin kökliga konstnärlighet, och försedde vårt bord med de utsöktaste läckerheter. Skada blott att det fett, hvaraf hennes rätter flödade, ej rätt väl ville bekomma våra svaga magor! Äfven hon är dock uti en qvarn, ty hon vet ej hvad hon har att vänta. Väl frågar hon om vi pläga skrifva till Petersburg om huru vi blifva bemötta; väl myser hon vid vårt svar att 1048 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1048 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks vi så göra; men ändock vill en viss oro och ängslan ej lemna henne. Likaså kan man af vissa antydningar i hennes tal och åtskilliga fint uttänkta tillställningar ana till en djerf afsigt hos henne, att genom oss få tvenne af sina blomstrande döttrar försörjda; men vore äfven en sådan händelse höjden af lycka, hon kan dock ej rätta lita uppå om tvenne välborna Herrar ifrån sjelfva Kejsarestaden ville gifta sig med bondedöttrar. Den vänlighet och nedlåtenhet, hvarmed vi i motsatts till de Ryske embetsmännens grofva och hårda uppförande bemöta dem, fattar hon som ett bevis på framgången af sina planer. Men nu tränger hon temmeligen djerft oss in på lifvet, är väl utomordenteligen artig och förekommande, men hennes tal om vänskap o.  s.  v. gå nästan för långt. […] Medan vi äta och äfven ofta annars sitter gumman och håller långa tal om huru alla Embetsmän stå i qvarter hos dem, huru de älska henne och hennes anrättningar, huru hon älskar oss och anser oss såsom sina egne, huru hon alltid skall ihågkomma oss och tala om oss för alla sina vänner och höja oss till skyarne för vår godhet och ’gemenhet’. ’De tider då vi äta, dricka thé eller kaffe, skola vi alltid ihågkomma Eder.’ Så pladdrade gumman ifrån morgon till qväll. Allt hade varit godt och väl, hade hon blott ej velat hysa för stora planer, hade hon ej blifvit för närgången. Ryssen hålles och måste hållas strängt, annars blir han gränslöst näsvis och oförskämd.” He continued on 13/25 July: “Den 17 afreste vi ifrån Skripunova. En orolig spänning öfver huru allt skulle lyktas! Vi hade länge funderat huru man skulle ställa till med betalningen. Såsom vi förutsett, ville de ingenting emottaga; derföre gaf Castrén åt de 3 döttrarne 15 Rubel i handpenningar. Nu steg glädjen upp i taket, på allas ansigten strålade glädje och fröjd. Detta grannlaga sätt att komma ifrån saken hade de väl ej förut kunna beräkna, hvarföre de nu blefvo så mycket mera gladt öfverraskade. Åsynen af det älskade guldet lät dem glömma alla fordna planer och beräkningar. De hade i bakhåll en mängd läckra godbitar för resan, hvilka nu i en hast kröpo fram. Då vi begåfvo oss till stranden, yttrade Gumman i sitt hjertas hänförelse: ’Nu blifva våra stränder tomma och ödsliga’, och härvid trängde en tår ur hennes öga.” Rancken 1884: 42–44. Bergstadi mentioned Jakov’s wife even later after having told that he and Castrén mostly worked standing on their feet and spent a great deal of their leisure time walking outdoors: “Jakovs värdinna, hvilken, såsom nämndt, blifvit välsignad med rikligt ister både fram och bak, fann det högst generande att stå, hvarföre hon alltid satt, och detta var, […] för henne ej allenast en utomordentlig lättnad, utan äfven en den högsta njutning.” Rancken 1884: 51.  i ǁ wi[d]  Castrén dated his letter to Rabbe 25 July/6 Aug. 1845 in Čebakovo.  [öfra] ǁ Mscr: nedra ǁ Castrén 1846c: öfra  ännu wid Tschebakowa ǁ 1. ända hitintil[ls] ǁ 2. ända hittils  väsendtlig ǁ f[örändring]  qvarstadnade […] par ǁ uppehöll jag mig på detta ställe i par  Also this time, Bergstadi described their life: “Hit ankomne befunno vi oss i början väl. Ostjakgubben är en rättfram, sträf Gubbe, och har ett redligt hjerta, och vi måste tycka om honom i detta afseende. Men emedan han vid vår ankomst måste afstå sina rum och nöja sig med att snart sagdt bo under bar himmel, att han i början af den bästa fisketiden genom vår dervaro var ☞ 1049 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1049 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria       tvungen att sitta hemma, blef det för honom tryckande. Sträf, rå och saknande Ryssens hala yta, lät han sitt missnöje, sin obelåtenhet vid alla tillfällen ohejdadt utbryta. Utomdess hafva vi haft andra olägenheter. Väderleken, som ända hitintills varit qvalmig och het, förändrades genom en skarp nordanvind med ens till Novemberkall; och man tvangs att inne i rummen sitta klädd i pels. Vinden intränger genom de illa försedda väggarne, och det inverkar högst menligt på helsan. – […] Allt detta har drifvit på Castréns hæmorrhoider, förorsakat tandvärk, hufvudvärk och annat otyg, samt till den grad angripit hans lungor, att, att ett längre qvardröjande på stället kunde medföra ohjelpliga saker.” Rancken 1884: 44. Derpå ǁ Castrén 1846c: Derefter på ǁ Castrén 1846c: ned ~ A page is again missing from Bergstadi’s diary. His description continues: “ – – son var rest till Samarowa och vi väntade att få brefven med honom, hvilket ock var fallet. Men denne, om möjligt ännu bålare och högfärdigare än fadren, dröjde med att hemta brefven till oss. Derföre skickade Castrén en karl, men denne bragte det svar att man väntade oss på thé. En oförskämdhet utan like! Andra gången fick han det svar, att sonen sjelf skulle komma sedan han först uträttat några bestyr. Nu blef C. eld och lågor; aldrig har jag sett honom så vred och uppbragt. Han går till Jakovs och slungar öfver dem hårda, dundrande ord, som alldeles krossa dem till jorden. –” Rancken 1884: 45. After this Bergstadi wrote in his diary the next time on 10/22 September. dialecten ǁ Castrén 1846c: munarten I ǁ Här I […] Ostjak-by ǁ Vid nyssnämnda jurt Efter att i Toropkowa hafva erhållit ytterligare bekräftelse derpå att marknaden960 i Siljarskoj skulle, om icke helt och hållet uteblifwa, åtminstone högst fåtaligt besökas, beslöt jag slutligen att slå961 marknads-resan962 ur hågen, hellst ändamålet dermed bättre kunde ernås i sjelfva Toropkow[a]. Till detta beslut bidrog i963 sin mon ett hotande owäder, som964 ock samma dag ännu utbröt965 i en förfärlig åska och966 digra, nära två tums ☙  tjocka iskulor, hvilka sön❧derslogo nästan alla fönster i byn – till stor sorg967 för dess968 innewånare, de der ej egde nya rutor att insätta i stället för de af haglen sönderslagna. Medan969 min wärdinna skrek, gret och larmade deröfver970, satt jag ganska trygg i min971 fönsterlösa kammare, och afundades ingen marknads[-]resande972; ty973 jag egde i974 alla fall tak öfver hufvudet, hvilket wid slika tillfällen är ganska hellsosamt.975 Emellertid dröjde jag till en början icke länge i Toropkowa, utan gjorde en excursion till de närbelägna Ostjak-jurtorna i976 Tschebakowa.977 Egentliga ändamålet med denna resa war att utreda förhållandet emellan Ostjakis☙  kan vid Irtisch och ❧ [öfra]978 Ob. Det wisade sig härwid, att språket ännu979 wid Tschebakova ej undergått någon väsendtlig980 förändring. Emellertid qvarstadnade981 jag här i ett par weckors tid för att complettera mina wid Irtisch påbegynta studier i Ostjakiskan.982 Derpå983 återwände jag till Toropkowa och slog mig nu uteslutande på984 Samojediskan.985 Efter att hafva förwärfwat mig en nödtorftig kännedom af den här rådande dialecten986, fortsatte jag resan till Siljarskij och derifrån ännu 10 verst framåt till de Balynska jurtorna, der jag redan befann mig inom den 1050 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1050 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Surgutska Afdelningen af Tobolska Guvernementet. I987 nyssnämnda988 Ostjak-by träffa☙  de989 jag åter tvenne Samojeder ❧ af stam[men]990 Nitschú från Ljamin Sor991 och gjorde med deras tillhjelp992 åter en förnyad kurs i Samojediskan, ehuru denna af tillfälliga orsaker blef kortare, än jag hade önskat. I993 grund af mina så994 väl nu som tillförene gjorda studier i Samojediskan, will jag ändtligen meddela några prof ur detta språk till bevisande af dess förwandtskap med det eller995 rättare: de Finska språken. Denna förwandtskap kan996 både på grammatikalisk och lexi☙  calisk wäg ådagaläggas,  ❧ men997 här måste det grammatikaliska förwandtskapen lemnas å sido, emedan uti ett på en gång så okändt och så egendomligt språk, såsom Samojediskan, ingen ting kan göras begripligt utan widlöftiga utläggningar998 och förklaringar. Jag önskar derföre endast fästa uppmärksamheten wid en mängd beslägtade ord, som förekomma i hvardera språkstammen. Se här följande: (se Bih[anget])  träffade ǁ fann  stammen ǁ ätten ǁ Castrén 1846c: slägten  Sor […] tillhjelp ǁ Sor. Med deras tillhjelp gjorde jag  tillhjelp åter ǁ Castrén 1846c: tillhjelp  The text from here to Genom denna digression […] was omitted in Castrén 1846c but is included in Castrén 1855: 67–77. It is mainly the same article that was published as Castrén 1846a. The text is published here as it is in the travel diary without showing the possible differences between the different versions. It must be noted, though, that the wordlist here contains several words omitted from the published versions and on the other hand does not contain some individual words included in them. For linguistic comments to the wordlist, the reader is referred to the volume of Castrén’s Nenets materials in this series.  så […] tillförene ǁ nu och förr  eller ǁ Finska  kan […] och ǁ kunde så väl grammatikalisk som  men […] förklaringar ǁ 1. men här måste de grammatikaliska undersökningarna öfverensstämmelserna lemnas å sido, emedan blott i sitt allmänna grammatikaliska sam ǁ 2. men här kan naturligtwis intet afseende fästas wid de grammatikaliska öfverensstämmelserna, emedan de skulle inleda m erfordra widlyftiga expositioner och ǁ 3. men här måste allt det grammatikaliska såsom ledande till en alltför widlöftiga expositioner, lemnas å sido ǁ 4. men här måste allt det grammatikaliska lemnas å sido, emedan det skulle inleda mig uti alltför widlöftiga expositioner  utläggningar och förklaringar ǁ expositioner. Deremot will 1051 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1051 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria  Castrén wrote the letter c above ts.  katson ‖ kasson  Changes to the footnote: de […] ett ǁ 1. hvarje begynn<---> ord ǁ 2. hvarje vocal, som begynner ordet, aspireras med ett  Changes to the footnote: Förvexlingen ǁ Vocal hinta ǁ hadde (L  Changes to the footnote: tilläggas ǁ gälla s ǁ ~, m, n  Change to the footnote: gäller ǁ ~ i ännu högre grad  gran ǁ ~, tall  Changes to the footnote: Understundom ǁ Jfr puijeä ǁ ~ och ☙  ❧ Adi (Kas[ymska] atsi999), synlig, F[inska] katson1000, jag ser, Syrj[änska] adzja, Tsch[e-]r[emissiska] andz’em. Aewa, hufvud. F. aiwo Lapp[ska] oaiwe. Ameamiv 1001, dia, eg. jag diar, (Stammen: ame) F. imen (St. ime)v 1002 Ano, båt, F. wene, Lapp. wanasvi 1003 Ar, stor F. suuri (se N. 3 och 4) Atjem, wänta F. ootanvii 1004 Hada (Kas. Kata), nagel, F. kynsiviii Hadi (Kas. Kát), gran1005, F. kuusiix ☙  ❧ Hadm, dö. F. kaadun, falla. Ostj[akiska] Hádêm. Haijel (Hajel), tår. F. kyynelx 1006 iv. Det bör anmärkas, att i Samojediskan de få ord, som börjar med vocal, antaga framför vocalen ett ng, i följe hvaraf ameam med rätta uttalas såsom ngameam, ano såsom ngano o. s. v. v. Förvexlingen af vocalerna a och i är inom den Finska språkstammen mycket wanlig, t. ex. Lisä (Fi), Lasse (Lapp), tillökning, hinta (Fin), hadde (Lapp), pris. vi. I de Finska språken tilläggas j och w ofta såsom blotta i egenskap af aspirationer i början af ord. Detsamma är understundom fallet med h, k, s. Äfven n förekommer ofta i ordens början såsom ett euphoniskt tillägg. vii. Hwad som är sagdt om a och i, gäller om a och o, samt a och u, a och y. viii. I Samojediskan plägar n dels tilläggas dels bortfalla framför s, d, t, j. ix. I Finskan förbytes t framför i till s. x. Understundom omvexla i Finskan och Sam[ojediskan] j och n t. ex. puijeä F nenä, jakê, F. noki, jik, F. niska, Num F. Jumala (Juma). Detta måste väl så förklaras, att i endera språket ett n framför j bortfallit (se N [viii]). 1052 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1052 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Haijem, blifva1007 efter F. heitän. Ostj. F. jä1008 Haleä (Kas. kaleä), fisk F. kala Halla (kas.), galen F. hullu. Hanam bära F. kannan. Hangam, begära. F. anon. Hapngam (kas) l. sapngam, hugga F. hakkaan Haptam, släcka F. sammutan ☙  ❧ Harci (Kas. Kars’e), bakdel F. perse Haroam, vilja, önska, F. haluan. Ho (Kas. Koihku), björk. F. koiwu. Hora, renoxe F. härkä, Ostj. har. Hybeä (St. hy, ky), hvem, F. kuka (St. ku). Häebeä, synd. F. häpiä, skam. ☙  ❧ İ ̂l, ala. ☙  ❧ Ja, jord F. maa.xi jabi, han dricker F. juopi Jaha, flod. F. joki Lapp. jokka Jakê, sot F. noki.xii 1009 Jaleä, dag F. walo, ljus. Jeäs, Kas. Jeäns’, snara F. ansaxiii Ji, förstånd F. mieli Ji’, Kas. wit watten F. wesi.xiv ☙  ❧ Jibeä, sjuk F. kipeä.xv 1010 Jiedai (jedaej, jideä). Kas. Jeti, ny. F. uusi. Jien, bågsträng. F. jännet, jänsi Jiend, Kas. Weänt, strid ström, F. wirta.xvi 1011 Jier, Kas. Jier l. Jiel, midt F. wäli Jij, Kas. wij, måg F. wäwy xi. Jfr. ji F. mieli xii. Se No [x]. xiii. Se N. [viii, x]. xiv.  blifva ǁ lemna  Castrén finally struck out this line completely.  Castrén did not write the footnote number in the mscr, and it is added here according to Castrén 1846a: 178.  Change to the footnote: j, g, ǁ j (g) och  Change to the footnote: Sistnämnda ǁ Samma Se N. [ix]. xv. Förvexlingen af j, g, k eger rum nästan i alla Finska språk. xvi. Sistnämnda anmärkning gäller om j och u. 1053 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1053 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria  Change to the footnote: Se N 6 och 15 ǁ Se N 6 Jfr laek F. laiska  into ǁ <--->  lat ǁ laisk[a]  jfr. ǁ <---> Jik, nacke F. niskaxvii 1012 Jileäm, lefva F. elän Jind, anda F. into1013 Jinje, rem F. hihna Juba, warm F. kuuma. ☙  ❧ Lata, bräde, golf F. lauta, lattia Laek, lat1014 F. laiskaxviii Lahanam (St. laha), tala F. lausun Lak (Kas), nära F. liki. Lekaptam (St. leka), skära F. leikkaan. Lî (leä), ben F. luu. Madm Kas. Mangam, säga, jfr.1015 F. maini, mainet, mainitsen (säga, nämna) Manj, jag F. minä. Maljem, Kas. Marjengam, bryta, krossa, F. murennan Marci, skuldra, F. hartio. ☙  ❧ Mir’, wärde, mått F. määrä Mejeä (meje) sonahustru F. minjäxix Mingam, gå F. menen. Muet (Kas) lake F. maet. Muid, lefver F. maksa.xx Myud, längsefter F. myöti. Naem, öppna F. awaan.xxi xvii. Se N [xviii]. xviii. I orden jik (F. niska) och laek har först slutvocalen gått förlorad, hvarefter ena cons[onant] äfven blifvit bortkastad, emedan i Samoj., likasom Finskan, två consonanter i allmänhet icke kunna förek[omma] i samma stafvelse. xix. Se N [x]. xx. I Samojediskan har efter slutvocalens försvinnande k blifvit bortkastad. Jfr. N. [xviii]. xxi. Se N. [vi]. 1054 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1054 28.8.2019 14:20:05 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Nie, qwinna F. neiti, flicka. Ostj. nêng, ne, qvinna Syrj[änska] nyy, flicka. Niebeä (nieweä), Kas. niemeä, moder F. emä.xxii Nim, namn F. nimi. Niseä, fader F. isäxxiii. Nienec’, Kas. niäs’, man F. mies. Nja’, mun Kas. Njang. Jfr. Lapp. njalbme, mun, ☙  ❧ Ostj. nádêm, tunga. Njalam, svälja F. nielen Njamam, fatta, gripa F. ammunxxiv Njampa (Kas), panna F. naama, ansigte. Nji, gördel. Syrj. ji F. wyö.xxv 1016 Njo, dörr F. owi Ostj. ou, auxxvi Padî xxvii 1017, kind F. poski Ostj. poxtêm. (pugodem[)] Pae, sten F. paasi, klippa. Paebi Kas. paemeä, mörk F. pimiä. Paebtam, vrida F. wäännän (eg. wääntän) Pangalngam, fläta. F. palmikoin L. parkaltam ☙  ❧ Param, brinna. Effect. Paratam, bränna. F. palan, Eff. poltan. Parngam, göra, arbeta F. pyrin Lapp. pargam. xxii. Se N. [vi]. xxiii. Se N. [vi]. xxiv. Se N. [vi]. xxv.  Change to the footnote: Sistnämnda ǁ Samma  Castrén struck this footnote out, changing it: bortfallit ǁ blifv[it] Sistnämnda anmärkning gäller om j och u. xxvi. Se N. [vi]. xxvii. Emedan Finskan egt och Ostj[akiskan] ännu eger ett aspireradt t. I Samoj[ediskan] har g (h. k) bortfallit och första stafvelse blifvit s[amman]dragen. 1055 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1055 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria      Kas. ǁ fogel[bo] Piliku ǁ Pidi Kas. ǁ gamr syän ǁ syd[än] Change to the footnote: i […] är ǁ äro Peä, träd. F. puu.xxviii Peäleä, hälft Lapp. peäle, Tschr. pele, Ost. Pelek, F. puoli Peäsam, piska F. pieksän Syrj. pesa Pideä, Kas.1018 pic’e, fogelbo F. pesä Pihi, gård. F. piha. Piliku1019, något svart. F. pilkka. Pingam, frukta F. pelkään. Puengam, lägga F. panen. Puhulî, Kas.1020 Punsirî (St. punsi) F. wanha. ☙  ❧ Puijeä, näsa F. nenä. Pulî, knä F. polwi. Pu’um, blåsa F. puhun. Obs. Puirngam, söka F pyydän. Saeu Kas. haem, öga F. silmä. Lapp. ’Calbme.xxix Sanje, svans F. häntä. Sarje, regn F. sadet, saret Sawa, god F. hywä. Ser, sel (hel), ljus, hvit. F. heliä Seäi, hjerta F. syän1021. Sierau (Sieram), påkläda F. suorin Sitjem, föda F. siitän. ☙  ❧ Tä, Kas. Tang, sommar F. suwi.xxx 1022 Tadm, hemta F. tuon. Tae, näfver F. tuohi. Taliem, stjäla F. piillän.xxxi Tallam, låsa igen F. sulje. xxviii. Jfr. lî l. leä, F. luu. xxix. Saeu har genom en i Samoj[ediskan] wanlig bokstafs[-]förwandling uppkommit ur saem, detta ur saelm. xxx. Förvexlingen af t och s samt w och g i de Finska språken är en känd sak. xxxi. I <----> den Finska språkstammen omvexla ofta i ordens början tenues k, p, t. 1056 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1056 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Taram, behöfva Jfr F. tarwe’, tarwitsen. Tarkka, trång F. tarkka, noga. Taeudam, förfölja F. tawotan. Têän (tön), sena F. suoni Syrj. sön Ostj. ton. Tiebko1023, sticka. F. tikku. Tiu, det inre. Ostj. tibe F. sisä. Tjaha, Loc[ativus]1024 tjahana bakom F. taka. Locat. takana Tjungam (tjum), F. tulen Tjar, spjut. F. tuura. Tjamde’, groda F. sammakko. Tjibeä. Kas. tjem tand F. hammas. Tjinjem. lukta F. tunnen. ☙  ❧ Tjanjo, liten. F. pieni. To, insjö Syrj. ty. Tu, eld F. tuli, Tsch tol Tumdan, (lumdan), känna F. tunnen. Täem, torka F. pyhin. Wa’, Kas. Wat, gärde F. aita Ostj. oitj Wadan (wadam), föra F. wedän. Waewo, dålig, eländig F. waiwanen Wau, bädd F. wuodet. Wiä (Kas), rem F. wyö. ☙   Castrén wrote the letter p above b.  loc ǁ Dat[ivus]  hvilka ǁ neml[igen]  i stället ǁ för ljud att <-->. Med afseende å orthographien bör anmärkas, att Samojediskan äger många egendomliga ljud, hvilka har ej blifvit betecknade. Några få ljud så i Samoj[ediskan] såsom och några andra bl[and] de besl[ägtade] språken hafva dock blifvit genom provisoriska tecken utmärkta, ❧ hvilka1025 derföre behöfva en särskilld förklaring. Bokstafven c är begagnad i1026 stället ts, det Ryska ц, c’ i stället för tsch (ч i Ryskan), s’ för sch (ш), z för det weka s (Ryskans з), d’ för ett aspireradt d, Bland vocalerna betecknar ê ett djunkelt e, 1057 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1057 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria  blott […] afsigt ǁ med afsigt  att […] måtte ǁ att en hvar så väl bland Philologer, som icke Philologer måtte genom dem  forntid ǁ äldsta  obemärkt […] tillbakasatt ǁ alldeles obemärkt och tillbakasatt  stamträd ǁ stora ~  hka ǁ dem  derifrån […] för ǁ afskära ifrån och  i ǁ på  uti ifrågarawarande ǁ 1. om ǁ 2. häruti ǁ 3. äfven i detta  insedt ǁ utredt  folk ǁ stammar  härinwid […] äfven ǁ det tillika  de […] bergen ǁ Uralska bergskedjan  tillerkännande ǁ och tillerkänt  en […] werldshistorien. ǁ betydelsen att såsom en för<stört> kedja, ställd wid skiljemuren af Europa och Asien, hafva i sin mon bidragit till att skydda Europas gryende cultur emot de Asiatiska invasionerna. Men då sedan denna cultur hunnit betydligen tillwäxa, och så att den war utom all fara, trädde äfven de Finska folken ned ifrån bergsbygden, öfvergåfvo sin negativa role och och började sjelfva taga del i den Europeiska cultur-processen. Sådant Detta ungefär Detta ungefärligen synes mig resultatet wara af ett sekels långa forskningar öfver den med skillda namn betecknade Finska, Ugri Tschudiska, Ugriska eller Uralska folkstammen. Man märke noga, hvad detta resultat innebär: stammens enhet i ethnographiskt och historiskt hänseende eller en insigt deri, att de särskildta grenarne woro med hvarandra befryndade och hade , att de egt fordom egt gemensamma bostäder och ett för den tiden gemensamt ändamål  I […] yttrar ǁ Så säger äfven ☙  ❧ De i ofvanstående förteckning anförda orden äro blott1027 att anses såsom exempel, med afsigt så valda bland mängden, att1028 en hvar med tillhjelp af den i noter belagda lilla handledning måtte kunna öfwertyga sig om slägtskapen af de Finska och Samojediska språ☙  ken. ❧ Och är denna en gång afgjord, hvilket ljus uppgår icke redan härigenom öfver Finnarnes forntid1029! Hela den Finska folkstammen har intill sednaste tider stått obemärkt1030 och orättwist tillbakasatt uti werldshistorien. I okunnighet om stammens äldre öden och politiska bestämmelse har man betraktat dess spridda grenar nästan såsom utwexter eller onyttiga telningar på mensklighetens stamträd1031[,] telningar, h[vil]ka1032 historiographen utan betänkande derifrån1033 afskurit för att offras åt glömskan och förgängelsen. Att i1034 wår tid wissa upphöjdare tänkesätt uti1035 ifrågawarande ämne begynt göra sig gällande, för detta har forskningen hufvudsakligast att tacka P[eter]b[urgska] W[eten]s[kaps] Akademien. Akademien [har] allt ifrån sin första instiftelse tid efter annan affärdat [expeditioner] till utredande af Rysslands historiska, statistiska och natur-förhållanden, har efterhand det sammanhang blifvit insedt1036, som eger rum emellan de inom Ryssland boende folk1037 af Finsk upprinnelse. Och då härinwid1038 tillika ☙  äfven wisat sig, att de till ❧ nämnda folkstam hörande grenar sedan älldre tider tillbaka warit hufwudsakligen concentrerade wid de1039 Uralska bergen, har man omsider begynnt samman hålla hela stammen under namn af ☙  den Uralska, tillerkännande1040 densamma ❧ en1041 icke ringa betydelse i werldshistorien. I1042 sistn[ämnda] hänseende yttrar sig tecknaren af den Finska stammens häfder F. H. 1058 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1058 26.8.2019 9:55:43 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Müller: ”att flera genom sina krigsbragder och genom sin merkantila werksamhet werldsberömda folkslag tillhör denna stam” och tillägger i sammanhang härmed: ”Just de1043 Finska folken hafva gifvit största impulsen till de folkrörelser, hvilka man i Europa plägar inbegripa under namn af den stora folk-wandringen” (Müller, Der Ugrische Volkstam 1. Th. s. 3)1044. Så wäl det ena, som det andra af dessa påståenden är fullkomligen grundadt, ej mindre än den af Förf[attarena] ofta uttalade mening, ☙  att  ❧ hela1045 Norden har att tacka de Finska folken för sin första cultur. Genom den1046 sålunda wunne insigt om stammens enhet och dess werldshistoriska betydelse har forskningen wisserligen ernått ett stort och wigtigt resultat, men den1047 kan ännu icke stadna wid detta resultat. Hwem inser ej, att en folkstam, ställd på Urals ödsliga klippor, om den ock inom sig wore1048 alldrig så concentrerad, likväl står afskilld1049 ifrån hela den öfriga menskligheten. Historien känner ingen annan folkstam, som skulle hafva1050 utgått ifrån Uralska1051 bergskedjan, och1052 att åter låta den Finska stammen gälla såsom en särskilld folkgrupp, är ☙  alldeles oförenligt med de resultater, som  ❧ i1053 fråga om folkslagens förwandtskap på sednare tider genom den comparativa språkwetenskapen framträdt1054 i dagen. Forskningen1055 kan omöjligen1056 gifva sig tillfreds, innan1057 ett samband är funnet, som förenar den Finska stammen med någon större eller mindre del af den öfriga werlden1058. Att ett sådant samband werkligen gifves, och det i wida högre grad, än till och med den djerfvaste hypothes hitintills wågat antaga, derom är jag fullkomligen öfvertygad. Det wissa är åtminstone, att Finnarne genom sin slägtskap med  de […] impulsen ǁ 1. ifrån de ǁ 2. de Finska folken hafva gifvit hufvud ǁ 3. ifrån de Finska folken hafva de största impulsen blifvit  Castrén quotes Müller 1837: 3. (TS)  hela […] folken ǁ 1. Finnarn[e] ǁ 2. de Finska folken grund[at]  den ǁ denna  den ǁ kan  wore ǁ är  afskilld […] den ǁ utom den  hafva […] bergskedjan ǁ tillhöra den Uralska k[edjan]  Uralska bergskedjan ǁ den Uralska kedjan  och […] med de ǁ 1. men då den å andra sidan icke heller någon annan folkgrupp, hvilken st ǁ 2. men då den å andra sidan icke heller någon annan så enstak så isolerad folkgrupp såsom den Finska, i de  i […] om ǁ med afseende å  framträdt ǁ trädt  Forskningen […] werlden. ǁ Wetenskapens ovilkorliga fordran är ett samband den Finska stammens samband med ett samband emellan den Finska stammen med andra folkstammar  omöjligen ǁ icke  innan […] som ǁ 1. innan ett ǁ 2. innan det ǁ 3. innan ett samband emellan ǁ 4. innan ett samband är fullel[igen] ǁ 5. innan ett samband emellan  werlden ǁ menskligheten 1059 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1059 26.8.2019 9:55:43 �Itineraria  denna stam ǁ 1. ford[na] ǁ 2. ~ fordom  det […] sig ǁ man utan svårighet finna  att […] ifrån ǁ 1. att denn[a] ǁ 2. att [den] med få undantag ǁ 3. att [den] med få afbrott  viken […] fortlöper ǁ viken fortlöper  den ǁ f[oten]  Den […] Abakan ǁ 1. Ostjaker träffas ännu i trakten af Tomsk, hvar och fast <--> ǁ 2. enl[igt] Clapr[oth] ǁ 3. Ostjakerna anträffas ännu i  sträcker ǁ 1. uppgår ǁ 2. går  Abakan ǁ Tomsk Castrén means the River Abakan.  fortgår ǁ 1. ~ ǁ 2. fortsätter ǁ 3. fortlöper  bifloder ǁ ~ i oafbruten kedja  af ålder ǁ redan  kringskurna och osammanhängande ǁ spridda, osammanhängande och kringskurna  härvid […] förbises ǁ 1. wid ǁ 2. likwäl ǁ 3. man wid allt detta ǁ 4. man icke förgäta  stammen ǁ denna stam  till ǁ att  rättare: Turkarne ǁ Turkarne  Klaproth 1823: 210: “Nach der grossen Überschwemmung haben sie von den hohen, jetzt mit ewigem Schnee bedeckten, Gebirgen Tangnu un dem grossen Altai herabgestiegen […]” (TS). Samojederne utgått ifrån Altaj, derom kan man icke hysa något twifvelsmål, då så många grenar af denna1059 stam blifvit träffade wid nyssnämnda bergskedja. Såsom med dem beslägta☙  de måste natur❧ligtwis äfven Finnarne äga samma urhem. Will man med uppmärksamt öga följa den Finska stammens egen utsträckning, så skall det1060 i sjelfva verket wisa sig, att1061 [den] ifrån stränderna af Bottniska viken1062 med få afbrott fortlöper inemot den1063 Altaiska bergsfoten. Den1064 östligaste Finska grenen – den Ostjakiska sträcker1065 sig i söder ända till trakten af Abakan1066 och fortgår1067 härifrån längsmed Ob och dess bifloder1068 till närheten af Ural, der Wogulerna widtaga. Omedelbart efter dem följa Permierne, hvilka åter fortsättes af Wotjaker och Syrjäner, de sistnämnda boende inom Guvernementerna Archangel och Wologda, hvarest till och med enligt historiska wittnesbörd Jemer och Karelare, d. ä. de egentligen så kallade Finnarne af ålder1069 ☙  warit hemmastadda. Ehwad man nu och ❧ må hafva att orda om den Finska stammens kringskurna1070 och osammanhängande tillstånd, så bör härvid1071 likväl icke förbises det för historien wigtiga sammanhang, som stammen1072 erbjuder derigenom, att den så till1073 sägandes hållit öppen den väg, hvarpå den beträdt sin folkwandring. Till de redan anförda skälen för Finnarnes utgång ifrån Altaj kommer ytterligare deras förwandtskap med Tatarerne eller rättare:1074 Turkarne, hvilka ännu i dag utgöra ett af hufvud-folken wid Altai och enligt Claproths påstående hört till dess urinnewånare.1075 Slägtskapen emellan Turkar och Finnar har, så widt jag wet, Rask allraförst sökt göra gällande medelst några ur språket hemtade argumenter. 1060 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1060 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Sedermera äro äfwen af Prof. Geitlin1076 i Hel☙  singfors anförda några i grammatikaliskt ❧ hänseende högst wigtiga öfverensstämmelser emellan de begge språken. Dessa bewis hade1077 jag ärnat här föröka med nya, men nödgas af fruktan att1078 råka i en ändlös widlöftighet spara dem till ett annat tillfälle. Af s[am]ma anl[edning] förbigår jag äfven1079 de skäl, som förefinnas till antagande af en förwandtskap 1o) emellan Tatarer och Mongoler 2) emellan Mongoler, Mantschurer och Tunguser, hvilka samtliga folkslag tillhöra Altaj-kedjan1080. Det är nog att Finnarnes slägtskap med1081 Samojederne blifvit antydd, ty det1082 följer af sig sjelft, att Finnarne då träda i beröring med samtliga de Altaiska folkslagen och i deras historia finna stödet och utgångspunkten för sin.1083 ☙  ❧ Genom denna digression är jag1084 kommen så vidt1085 ifrån resan och dess egentliga1086 syfte, att en återblick på den tillryggalagda wägen nu blir oundgängligen nödvändig. Jag hade i början af Julii månad gifvit mig ut ifrån Samarowa och under en månads lopp i olika riktningar korsat de Obska fjärdarna emellan Samarowa och Siljarskij. Min resa skedde på en tid, då hela det närliggande landet war af wårfloden öfversvämmadt och för ögat ej tedde sig någon annan omvexling på den widsträckta, af inga stränder begränsade watten-ytan, än på1087 sin höjd obetydliga1088 skogsholmar och till hälften neddränkta byar, wanligen1089 endast små grupper af några ur wågen uppdykande trädtoppar. Jemmer och elände rådde i landet. Många Ostjak-familjer hade i följe af den owanligt höga öfverswäm☙  ningen warit nödsakade att ❧ öfwergifva sina bostäder och1090 flykta till öde skogar der  Geitlin published a study on the relationship between the Finnic and Turkic languages in 1841. Väisänen 2000/2008. (TS)  hade […] widlöftighet ǁ wille jag här föröka medelst anförande af några beslägtade ord ur hvardera språket: (se bih.) Det skulle leda till en ändlös widlöftighet att anföra de  att ǁ för  äfven ǁ det  Altaj-kedjan ǁ den  med Samojederne ǁ både med Samojeder och Tatarer  det ǁ de  This is approximately the same overall interpretation that Castrén presented in his popular lecture Hvar låg det Finska folkets vagga? in Helsinki in 1849. Castrén 2017: 110–124.  jag ǁ ~ redan  vidt ǁ långt  egentliga syfte ǁ syfte  på […] obetydliga ǁ Castrén 1846c: obetydliga  obetydliga ǁ 1. några ǁ 2. några små  wanligen ǁ <--->  och […] skogar ǁ så wäl wid Ob som i synnerhet wid dess bifloder. De hade flyktat till öde skogar 1061 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1061 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria      endast ǁ Castrén 1846c: ~ några nödtorftiga ǁ enda floden ǁ wattnet råa ǁ tunga Dessa […] dystert utseende. ǁ 1. Just dessa dimmor, hvilka mitt bröst omöjligen kunde fördraga uthärda, förmådde mig att öfvergifwa det wederwärdiga Baly, der luften dessutom den råa athmosferen äfven war förpestad af en den olidligaste en olidelig stank, uppkommen af ruttnade fisktarmar, som stektes i solhettan. Under resan ifrån Samarowa till Silja Baly hade jag under loppet af en månad knappt en enda gång sett någon torr fläck, som ens skulle hafva utgjort en Rysk verst i nagon längd. Men sedan jag lemnat Baly, woro stränderna i ömse sidor om floden allestädes synliga för ögat al alltid flodens begge stränder synliga för ögat synliga. Äfw På L Likwäl war det Likwäl war landet äfven här ganska lågt och hade påtagligen legat under wattnet, ty marken war allestädes betäckt med klibbig gyttja (няша), som floden lemnat efter sig. Ur denna gyttja uppspirade hvarjehanda starrwexter, skogen . Skogen åter bestod af en art wide både wide som hps härvarande Ryssar kalla: та Bland träd såg man på de lågländta stränderna föga annat än en art widen, på Ryska талникъ benämnda. Wid några få ställen markt warseblef jag äfven en upphöjdare mark upphöjdare stränder, som ej blifvit af wårfloden öfversvämmade. Dessa bestodo wanligen af sandmoar, ǁ 2. Dessa dimmor lägga sig tungt på svaga bröst och mig på mitt werkade de började de så ofördelaktigt, att jag efter några dagars i det kärromgifna B wistelse i det kärromgifna Baly nödgades  började ǁ werkade endast1091 magra harar utgjorde deras nödtorftiga1092 lifsbergning. De som egde hästar och kor, hade all möda att hålla dem wid lifvet. Fiskerierna hade under wåren allestädes slagit illa ut, och med sommar- eller not-fisket kunde man ej begynna, emedan floden1093 ännu i slutet af Julii betäckte alla för notdrägt tjenliga stränder. Wid samma tid lågo äfven ängarna ännu under wattnet, och härmed war hoppet om höförråd till wintern nästan förloradt. Ty nu instundade redan hösten med sina nattfroster och kalla nordanwindar, hvilka naturligtwis skulle hindra wextligheten, om de äfven bidrogo att rengöra ☙  luften ifrån ❧ råa1094 och qvalmiga dimmor, som efter wattnets första afsättning begynte ☙  uppstiga ur det sumpiga, dybetäckta landet.  ❧ Dessa1095 dimmor lägga sig tungt på svaga bröst och på mitt började1096 de werka så ofördelaktigt, att jag efter några dagars vistelse i Baly nödgades öfvergifwa detta wedervärdiga näste, der luften jemwäl war förpestad af en olidelig stank, uppkommen af ruttnade fisktarmar, som stektes i solhettan. Sedan jag lemnat Baly, börja☙  de Ob i någon mon förändra sitt utseende. ❧ Hitintills hade jag under hela resan icke sett en torr fläck, som ens1097 skulle hafva utgjort en Rysk verst i längd; men ifrån Baly framåt woro flodens begge stränder alltid synliga för ögat. De woro likwäl ganska låga och hade påtagligen legat under wattnet, ty marken war allestädes betäckt med en klibbig gyttja (пяша), som floden lemnat efter sig. Ur denna gyttja uppspirade ett det allra tätaste starrgräs. Skogen på de låga stränderna bestod till det mesta af en art widen, som1098 Ryssarne benämnda талникъ. På några få ställen warseblef jag äfwen upphöjdare stränder, dem wårfloden icke öfwerswämmat. Dessa bestodo af sandhedar och woro 1062 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1062 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks bevuxna med barrskog, ljungbuskar, lingonoch mjolon-ris samt särskildta mossarter. Några egentliga höjder har jag wid Ob hitintills icke1099 varseblifvit. Äfven sandbankar (пески) woro emellan Siljarskij och Surgut mycket sällsynta.1100 Allmänneligen bestodo stränderna ☙  af ❧ de på1101 Ryska så kallade яры, d. ä. branta, leriga, mest öfverallt jemnhöga, nedrasande bankar med lutande träd och ett i allo dystert utseende. Öfverallt beherrskades naturen af den colossalaste wildhet. Innewånarnes antal är oändligt ringa i förhållande till landets1102 stora widd, och äfven dessa befatta sig ej med jordens odling. Jagt och fiskafänge1103 utgöra deras hufvud-näringar, men härwid blir jorden lemnad åt sitt öde och wildheten icke besegrad. Ingen ting är wanligare1104, än att se menniskoboningar rundt omkring omgifvas af sanka kärr och ogen[om]trängliga skogar. Häraf kan man sluta till förhållandet i de öfriga, alldeles obebodda delarna af landet. Det är omvexlingen af kärr, obergade ängar och torra, merendels förbrända hedar, hvarmed den resande får förnöja sitt öga. Wid hvarje träd, som blommar och frodas, står ett annat som hastar förgängelsen till möte. Det unga gräset hämmar i sin utweckling ☙  af det ❧ gamla, som ännu i Julii betäcker ängarna med sin askfärg. Af lefwande synes sällan något annat, än tranor, wildgäss och änder1105. Högst sällan anträffas en mennisko-boning. Under resan ifrån Siljarskij till Surgut funnos på en sträcka af nära 200 verst endast tre obetydliga Ryska byar: Kuschnikowa (Kuninskaja), Tundrinskaja (Majorskaja)1106 och Pimoginskaja. Några1107 Ostjakiska sommar-jurt träffade jag emellan Siljarskij och Kuschnikowa, men längre fram woro i min wäg inga synliga. Landets hufwudbefolkning bestod1108 wäl af  ens […] utgjort ǁ 1. i lä[ngd] ǁ 2. skulle i längd ens hafva utgjort  som […] талникъ ǁ 1. af ǁ 2. på Ryska талникъ benämnda  icke varseblifvit ǁ ej anmärkt  Also here Castrén changed the word order, which, however, does not seem logical: Äfven sandbankar […] mycket sällsynta woro emellan Siljarskij och Surgut.  på ǁ s[å]  landets ǁ den  fiska-/fänge  wanligare ǁ på  änder ǁ ~, som uppfylla luften med skärande läten. Ingen  Tundrino at N61°13′30″ E72°3′10″. (TS)  Några ǁ ~ små  bestod ǁ utgöres ǁ Castrén 1846c: består 1063 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1063 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria  woro ǁ äro ǁ Castrén 1846c: äro  hela […] små ǁ 1. wid de små ǁ 2. hela wintern igenom wid de många  The River Bolˈšoj Balyk flows into the Obˈ from the left (south) at N61°3′30″ E72°37′9″. (TS)  till ǁ för  Ostjaker ǁ de  Ob, der ǁ Ob. I anseende  fisk-/rättighet  I ǁ Men  hufwudfloden ǁ sjelfwa  Hwarje […] timrat ǁ 1. Sitt egentliga hem o och sina bostäder verkliga bostäder hafva de wid förut omnämnda winter-stationerna. Hwar och en äger sedan äldre tider tillbaka sina sitt särskildta fiske[-]watten. Derwid uppslår man antingen ett tält af näfver, eller bygger ǁ 2. Hwar och en eger sedan äldre tider tillbaka sitt häfdwunna fiskewatten; somliga  . Somliga hafwa jemwäl wid sitt fiske-läger särski byggt sig en särskilld sommar- ǁ 3. Hwar och en eger sedan äldre tider tillbaka sitt särskildta, genom häfd wunna fiske-watten. Derwid hafva somliga uppbygt små sommar-jurt, andra deremot bo i wanliga näfwer-tält, af samma slag beskaffenhet, som de Samojediska. Bland jurtor Sina jurt uppföra Ostjakerna, såsom bekannt är, dels af jord, dels af träd.  Denna […] är ǁ Nämnda stugor äro  Ytterst […] sakna ǁ 1. Ofta saknar man uti ǁ 2. Ytterst små ~  den ǁ de mån[ga]  flätade ǁ rör[mattor]  fiskblåsa ǁ Castrén 1846c: blåsa  ugnen ǁ 1. ~ i ena hörnet ǁ 2. ~ i ett hörn  en spis […] ugnshörnet ǁ en härd, jemnhög med golfvet, och ett af nyssnämnda materie tillsmetadt, trattformigt rör i taket. För att skydda wäggen emot eldens åwerkan, har man besmort afståndet Ostjaker, men högst få bland dem woro1109 bosatta wid sjelfva Ob. De flesta till nedra afdelningen af Surgut hörande Ostjaker bo hela1110 wintern igenom wid de små bifloder, som inom ☙  nämnda område ut❧falla i Ob, neml[igen] Salym, Pym, Balyk1111, Jugan o.  s.  v. Blott till1112 sommar-månaderna flytta Ostjaker1113 ifrån somliga bland dessa floder för fiskafängets skull till stränderna af Ob1114, der de ega en snart sagdt uteslutande fisk[-]rättighet1115. I1116 anseende till sina små fiskbragder kunna de likväl icke taga hufwudfloden1117 i besittning, utan bedrifwa sitt fiske wanligtwis uti någon mindre ☙  gren af elfven. ❧ Hwarje1118 sådan fiskare eger sedan älldre tider tillbaka sitt särskildta, genom häfd wunna fiske-watten, hvarvid han antingen för sommaren uppför ett näfver-tält, eller redan tillförene timrat sig en stuga (jurt). Denna1119 stuga är icke af någon särdeles elegant beskaffenhet. Ytterst1120 liten i alla sina dimensioner sakna den1121 ganska ofta ugn, fönster, bänkar och bord, korteligen allt utom wäggar och ett med flätade1122 rörmattor betäckt golf. Der fönster finnas, äro de gjorda af fiskblåsa1123, ☙  och den ❧ sällsynta ugnen1124 är hopfogad af hö eller rör och lera. Detta är icke en ugn i wanlig mening, utan en1125 spis, som består af en med golfvet knapt jemnhög härd och ett1126 trattformigt rör i taket tillsmetadt af nyssnämnda murbruk. Med samma slags materie har man äfven1127 rappat hela ugnshörnet för att skydda det mot eldens åverkan.1128 Utom denna spis har1129 jag wid åtskilliga1130 sommar-jurt1131 anmärkt en särskilld ugn, äfven sammanfogad af rör och lera, men ställd på backen under bar himmel. Det är egentligen denna ugn, som begagnas wid mat[-]tillredning och hvilken derföre ofvantill1132 är försedd med hål för grytan. 1064 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1064 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Bland uthus har jag wid Ostjakernas sommar-läger1133 endast varseblifvit1134 små fisk-bodar. ☙  ❧ I det föregående omnämndes, att de1135 flesta till nedra-Surgutska afdelningen hörande Ostjaker winter-tiden mest uppehålla sig wid Obs bifloder: Salym, Pym, Balyk och Jugan, till hvilka ännu1136 kan föras Torm-Jógan1137, som straxt ofvanom Surgut utfaller i Ob. Det gifves wäl Ostjaker, som tillbringa1138 både vinter och sommar wid sina egna småfloder, och sådana äro i synnerhet de Pymska och Aganska1139; men bland antalet af dem, hvilka komma för att fiska1140 i Ob under sommar-månaderna, finnes ingen enda, som wid höstens ankomst icke skulle återwända1141 till sina winter-stationer. Anledningen till denna flyttning säges1142 wara det större förråd1143 på willebråd, som finnes och i synnerhet tillförene funnits i de djupa skogarna högre upp i landet. Då likwäl jagten med hwarje år försämras1144, måste man förmoda, att Ostjakerne efterhand1145 skola fin☙  na sig  ❧ nödsakade att nedslå fasta bostäder1146 wid Ob, som genom sitt förmånliga fiske och goda ängslägenheter kan gifva1147 rum åt en ansenlig befolkning. Fördelen1148 af en sådan colonisation torde Ostjakerne i sjelfva verket redan hafva insett, men kärleken till gamla seder, en wiss skygghet för Ryska folket, lättja och framför allt en panisk fruktan för all civilisation härrör1149 af den djupt inrotade tro, att all utifrån wunnen upplysning skall förstöra hans nationalitet och göra honom till Rysse. Hos Samojederne äro uttrycken1150: att ”blifva Rysse” och ”blifva Christen” alldeles liktydiga. Ostjakerne äro wäl till största delen redan döpta, men de wilja intet vidare weta af Christendom, fruktande likasom Samojederne, att man                          emellan härden och röret med den det mellanliggande ugnshörnet med samma Ostjakiska murbruk besmort hela det hörn, hvari ugnen är anbragt ett […] tillsmetadt ǁ ett af nyssnämnda tillsmetadt trattformigt rör äfven rappat ǁ besmort Also according to Sirelius 1907– 1909: 101–103, a similar oven was widespread among different Siberian peoples. He assumed, however, that the Khanty had adopted it from outside. (TS) har ǁ finnas åtskilliga ǁ hvarje sommar-jurt ǁ Castrén 1846c: sommarjurtor ofvantill är ǁ är ofvantill ǁ Castrén 1846c: framtill är sommar-läger ǁ Castrén 1846c: sommarstugor varseblifvit ǁ anmärkt de flesta ǁ Castrén 1846c: de ännu ǁ ~ lämpligen Torm-Jógan ǁ Agan tillbringa […] sommar ǁ båda vinter och sommar uppehålla sig Aganska ǁ ~ Ostjakerne ǁ Castrén 1846c: Trom-joganska ǁ Castrén 1855: 81: Torm-joganska fiska ǁ i återwända ǁ <uppri> säges wara ǁ är påtagligen förråd på willebråd ǁ förråd försämras ǁ Castrén 1846c: försämrats efterhand ǁ med tiden bostäder ǁ Castrén 1846c: bopålar gifva rum ǁ inrymma Fordelen […] colonisation ǁ Detta härrör ǁ Castrén 1846c: hindrar dem ifrån att välja det bättre. Ostjakens fruktan för bildning och civilisation härrör uttrycken ǁ Castrén 1846c: uttryckligen 1065 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1065 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria  pravoslavnoj ǁ C[hristen] ǁ Castrén 1846c.: christen  oförståndiga Prester ǁ man  för Ostjaker ǁ inrä[ttade]  wisst ǁ det wissa ǁ Castrén 1846c: det vissa  af fruktan ǁ i afsigt  hemwist ǁ hemlig  egentlig […] uppmärksamhet ǁ 1. någon slags communication. Det torde ej icke wara öfverflödigt att ännu kasta en flyktig blick på med en flyktig blick betrakta de små bifloder till Ob, hvilka inom den Surgutska afdelningen legat i min ǁ 2. Det torde icke wara öfwerflödigt att i och för deras ethnographiska egna wigt ǁ Castrén 1846c: någon egentlig ~  ej ǁ 1. ~ ǁ 2. icke  uppmanas ǁ manar  genom […] gifna ǁ af min, genom Hr Statsrådet Köppen gifna  tillförlitliga ǁ några  södra ǁ norra  ofvanom ǁ norr om  jag ǁ Ost[jakerna]  kan […] upplysningar ǁ kunna naturligtwis inga upplysningar winnas icke kan wara en sann pravoslavnoj1151, utan ☙  att tillika wara Rysse. Jag lemnar derhän, ❧ om ej det sätt, hvarpå oförståndiga1152 Prester i de på sednaste tider här och der för1153 Ostjaker inrättade scholor gått tillwäga wid underwisningen, kunnat gifva anledning till grundade farhågor i detta afseende; wisst1154 är åtminstone, att de Obska Ostjakerna, af1155 fruktan att förlora sin nationalitet, ej wilja träda ur sina skogar och vildmarker, dit en främmande cultur omöjligen förmår intränga. Ty de floder, som leda till deras hemwist1156, egna sig ej för egentlig1157 communication, fastän Ostjakerne med sina små båtar befara dem. Det torde ej1158 ☙  vara öfwerflödigt ❧ att i och för den ethnographiska betydelse, dessa floder ega, skänka dem en ringa uppmärksamhet. Jag uppmanas1159 äfven härtill genom1160 den af H[er]r Statsrådet v[on] Köppen mig gifna instruction att meddela tillförlitliga1161 upplysningar om den mycket omtvistade floden Ljamin Sor. Då denna flod, ehuru mindre känd, dock i intet hänseende är wigtigare, än de ofriga små floderna i nedra-Surgutska afdelningen, anser jag för lämpligt att i ett sammanhang vidröra samtliga dessa Obs bifloder. 1. Salym, Ostj[akiska] Sodom, rinner i sitt öfra lopp ej långt ifrån Irtisch-floden och utfaller ifrån södra1162 sidan i den Salymska grenen af Ob, 20–30 verst ofvanom1163 Siljarskij. Enligt de bristfälliga och hvarannan ofta motsägande upplysningar, jag1164 rörande denna flod ☙  af Ostjakerne erhållit, skall ❧ den i likhet med nästan alla Sibiriens större och smärre floder om wåren öfversvämma betydliga landsträckor, men under sommaren så uttorka, att Ostjakerna blott med små båtar kunna befara densamma. Om flodens längd kan1165 man 1066 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1066 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks naturligtwis icke erhålla några tillförlitliga upplysningar, emedan knapt1166 någon ens bland Ostjakerna berest floden ifrån dess källor1167 ända1168 till utloppet. Dess ungefärliga bredd i nedra loppet uppgifves1169 till wid pass 20–25 saschen. Det närliggande landet sades bestå dels af låga kärr, dels af högländta, sterila moar (урманы), hvilka sistnämnda äro1170 mest bevuxna med tall, gran, ceder och lärkträd. Berg finnas icke och ängar äro sällsynta. Flodens enda bebyggare äro Ostjakerne, bland hvilka de nordliga höra till den Tarchanska1171 volosten wid Irtisch, då deremot1172 de sydliga ☙  bilda en egen, afsöndrad volost under namn ❧ af den Salymska. Så wäl de Tarchanska1173, som de egentligen så kallade Salymska Ostjakerna lifnära sig medelst fiska-fänge1174 och jagt af soblar, räfvar, wildren, elg, ekorre och annat wildt. För att ej tala om åkerbruket, är äfven boskapsskötseln här i det närmaste okänd. Kor finnas här alldeles icke, högst få ega får, de tama renarna äro allaredan försvunna. Somliga hålla sig häst, andra1175 deremot begagna hundar till dragare. 2. Dernäst följer i ordning Ljamin Sor – en flod, hvarom de mest fantastiska föreställningar warit gängse, tills ändteligen Hr. v. Köppen wisat det rätta förhållandet och ådagalagt, att Ljamin hvarken är ett haf eller en ändlös sjö på Barabinzer-steppen utan1176 en helt liten flod, som ifrån norra sidan utrinner1177 i Ob. Floden förekommer allmänneligen under namn af Lja☙  min Sor, ❧ men dess ursprungliga1178, Samojediska benämning är helt enkelt Lám eller1179 Lámi-joha, Láemi-jaha (Lami-flod). Med Sor1180 förstå de Sibirska Ryssarne ett lågland, som wårtiden öfversvämmas af flodwattnet  – hvilken1181 benämning sannolikt afser den dy                 knapt ǁ 1. ingen ǁ 2. icke källor ǁ utlop[p] ända till ǁ allt in uppgifves ǁ uppgafs äro ǁ sades Tarchanska ǁ Tartaska deremot ǁ de Tarchanska ǁ Tartaska fiska-fänge ǁ fiske andra ǁ n[ågra] utan ǁ <-- -> utrinner ǁ Castrén 1846c: utfaller ursprungliga ǁ Samoj[ediska] eller ǁ 1. j[oha] ǁ 2. La Sor ǁ ~ (соръ) hvilken benämning ǁ en benämning, hvilken 1067 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1067 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria  har […] den ǁ 1. kan jag öfver dess betydelse ej winna den ǁ 2. deröfwer  af […] upplysningar ǁ uppgift  ej […] ifrån ǁ wid  ymnighet ǁ Castrén 1846c: myckenhet  den ostliga ǁ ostlig  Castrén may have struck out the accent on the e.  The latter information was the more correct of these: the sources of the River Ljamin are on the steppe considerably to the south of Lake Numto, where the River Nadym begins. According to the present hydrographical interpretation, the Ljamin two source rivers, the Pervaja or Svjataja Ljamin (Ru.)/Emingleming (Mans.) and the Vtoraja or Borovaja Ljamin (Ru.)/ Exmingleming (Mans.), but it also has as an important tributary the River Tretjaja or Jazevaja Ljamin (Ru.)/Mevtingleming (Mans.). (TS)  tillryggalägger ǁ ko[mmer]  morasser ǁ Castrén 1846c: moras  floden ǁ hon och orenlighet (соръ), som floden lemnar efter sig. Då nu jemwäl Lj[amin] Sor öfwersvämmar stora landsträckor, ja! wid sitt nedersta lopp stundom nedsköljer ett fält af sina 15 werst, har man genom sjelfva benämningen welat angifva denna högst märkwärdiga egenskap. Med afseende å ordet Ljamin (Lam) har1182 jag öfver dess betydelse [ej] kunnat erhålla den af mig uti instructionen äskade förklaring. Om Lams eller Ljamins källor eger jag tvenne hvarannan motsägande uppgifter. I Beresow trodde man sig weta, att ifrån den stora sjön Torm-Lor skulle ☙  upprinna ❧ tre floder: Nadym, som eger ett nordligt lopp och utfaller i Ishafvet, Kasym, som flyter åt vester och förenar sig med stora Ob, samt ännu en tredje flod, som skulle rinna söderut och utfalla i öfra Ob, men af min sagesman ej kunde namngifvas. Wore uppgiften grundad, så skulle denna tredje flod omöjligen kunna wara någon annan, än Ljamin, hvilken äfven enligt Hr v. Köppens af1183 Beresovska Ispravn[iken] erhållna upplysningar tager sin upprinnelse ej1184 långt ifrån Nadyms källor. Enligt en annan sednare erhållen uppgift begynner Ljamin sitt lopp betydligt söder om Torm-Lor och upprinner ur några till kärr wordna sjöar, sådana det norra Sibirien eger i stor ymnighet1185. Widare har jag hört förtäljas, att Ljamin uppkommer genom föreningen af tre källfloder, bland hvilka den1186 ostliga af Samojederne kallas Kèjaj1187, den vestliga Tatjar, och den medlersta Lam.1188 Efter föreningen af ☙  dessa tre ❧ floder tillryggalägger1189 Ljamin i brusande lopp sin långa och bugtiga bana genom ett öde, obebodt, med morasser1190 uppfylldt land. På högra sidan beledsagas floden1191 af en högländt, med ymnig barrskog bewuxen hed (урманъ); flodens wenstra sida är deremot 1068 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1068 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks mycket låg och består mest af sumpiga kärr. Den nyssnämnda höjden, som af Samojederne kallas Laemi-peadara (den Ljaminska höjden, skogen), åtföljer i början den vestliga källfloden1192 eller Tatjar-grenen. Denna1193 höjd skall ej wara af någon särdeles betydenhet, men likwäl större, än att den af wårfloden skulle kunna öfwersvämmas. För öfrigt gör Ljamin längs hela sitt lopp widsträckta öfwersvämningar, men sammansmälter som hösten till en bredd af 20–30 saschen. Ljamin utfaller i Ob 12 verst ☙  ofvanom Kuschni❧kowa1194, d. ä. 130 verst norr1195 om Surgut. Samtliga innewånare wid ́ Ljamin äro Samojeder af ätten Nitschu’ och lydande under den Kondinska volosten (se ofvan). Den vanliga uppgiften, att äfven Ostjaker finnas wid Ljamin, är ett misstag, som härrör deraf, att ett par wid Kus’nikowa bosatta Ostjak-familjer wanligen1196 idkat sitt sommar-fiske wid denna flod. Antalet af Ljaminska Samojeder uppgår enligt deras egen uppgift till1197 wid [pass] 20 familjer och lika många skattbetalande själar. De lefva i armod och elände, ega blott några få (1–5) renar, bo1198 hela året om i ömkliga näfvertält och1199 lifnära sig hufvudsakligen både vinter och sommar genom fiskande. Wildfänget1200 är dåligt, emedan skogarna till en stor del nedbrunnit – en klagan som ☙  höres öfver hela den Sibiriska norden. ❧ Till sin religion, sina seder och sitt1201 husliga lif öfwerensstämma de Ljaminska Samojederne med andra i Tobolska Guvernementet vistande Samojeder. 3. Tio verst ofwanom Ljamin gjuter sig i Ob äfven ifrån den nordliga sidan floden Pym (Ostj[akiska] Pyng), hvilken skall wara något mindre än Ljamin, men likasom denna: strid, grund och mycket bugtig. Dess stränder äro  källfloden eller Tatjar-grenen ǁ källfloden Tatjar  Denna ǁ Den nyssn[ämnda]  Kuschnikowa ǁ Castrén 1846c: byn ~  norr om ǁ Castrén 1846c: nedanom  wanligen ǁ under de sednare åren  till wid [pass] ǁ Castrén 1846c: till  bo […] om ǁ bo ǁ Castrén 1846c: och bor ~  och ǁ Castrén 1846c: samt  Wildfänget ǁ Skogsfänget  sitt […] lif ǁ lefnadssätt 1069 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1069 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria                          wårfloden ǁ Castrén 1846c: ~ äfven utloppet ǁ sitt u[tlopp] mynningen af Pym ǁ Pym hvarvid då ǁ Castrén 1846c: hvarvid ломы (brott) ǁ Castrén 1846c: så lätteligen […] drifwed ǁ genom drifwed lätteligen kunnat tillstängas […] gång ǁ 1. tillstängas, hvarefter ǁ 2. tillstängas. Den en gång på sådant sätt utvidgat sig ǁ tillta[git] har bildat ǁ Castrén 1846c: bildat och […] froda ǁ 1. och denna ǁ 2. och slutligen hafva till och med <wäxa> skog ǁ 3. och slutligen begynnt wäxa ofvan floden ǁ 4. och slutligen tagit skog froda sig ǁ Castrén 1846c: frodas den […] bryggan ǁ 1. de […] bryggor ǁ 2. ~ Ty denna har härigenom icke förändrat sitt sin fåra, utan löper nu bokstafligen under jorden ofvan ǁ Castrén 1846c: öfver beskaffade ǁ 1. ~ ǁ 2. kallade utloppet ǁ flodens utlopp men […] sednare ǁ den sednare något Icke ǁ Li[kaså] ännu […] lika ǁ flera så Pym ǁ floden ofarbar ǁ ~ under sommare[n] floden ǁ densamma sina […] egenskaper ǁ egenskaper klent ǁ dåligt Äfwen […] skall ǁ Castrén 1846c: Jagten skall ock floden ǁ sjelfva hufwudfloden låga och blifva af wårfloden1202 öfverswämmade. I utloppet1203 förenas wid owanligt höga öfversvämningar mynningen af Pym1204 med Ljamin, hvarvid1205 då en slätt af 25 verst öfversköljes af wattnet. En särskilld uppmärksamhet förtjena wid Pym de så kallade ломы d.  ä. tillandningar ofvanpå flodvattnet. De ☙  kallas ломы1206 ❧ (brott), emedan de skola uppkommit sålunda, att vårfloden lösbrutit (ломать) sina stränder, och då dessa nedrasat i floden, har dess fåra blifvit så smal, att denna lätteligen1207 kunnat genom drifwed tillstängas1208. Den på sådant sätt en gång begynta tillandningen har sedermera år för år utvidgat1209 sig, en jordskorpa har1210 bildat sig deröfver och1211 slutligen hafva till och med träd begynt froda1212 sig på den1213 ofvan1214 floden sålunda bildade bryggan. Man omnämnde tvenne så beskaffade1215 lomy på Pimfloden: den ena tio verst ofvanom utloppet1216, den andra tre dagsresor uppför floden. Den förra sades wara twå werst lång, men1217 om längden ☙  af den sednare ❧ egde man vid Ob ingen säker kunskap. Icke1218 heller kunde man uppgifva, om ännu1219 flera lika beskaffade lomy skulle finnas högre uppför floden. Dessa lomy i förening med flodens strida lopp och låga watten göra Pym1220 snart sagdt ofarbar1221, ehuru likwäl Ostjakerne med sina små båtar understundom befara floden1222. Äfven för sina1223 öfriga egenskaper står Pym-floden i ett ganska klent1224 rykte, i synnerhet för sitt dåliga fiske. Äfwen1225 jagten skall wara föga lönande, sedan en för 20 år sedan timad brand förstört alla skogar. Då samma brand äfven ödelagt Ostjakernes hus och hem, hafwa dessa lemnat floden1226 öde och nästan mangrannt dragit sig ☙  till ❧ dess små tillflöden, hvilka numera skola 1070 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1070 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks wara bättre egnade för bäde jagt1227 och fiske. Utom nyssnämnda, hos Surgutska Ostjaker nästan enda näringsgrenar, sysselsätta sig de Pymska1228 äfven med renwård. Då1229 deras hjordar likwäl äro högst obetydliga, tvingas1230 de ej att föra ett nomadiserande lefnadssätt, utan uppehålla sig hela wintern igenom på samma ställe, boende likasom andra Ostjaker1231 i wanliga antingen af torf eller stockar uppförda jurt.1232 Utom renar ega de1233 ingen annan bo[s]kap, hvarken kor, får eller hästar. De1234 Pymska Ostjakerna kallas af sina grannar, de Ljaminska Samojederna: Paritscheäxxxii ☙  1235 – en benäm❧ning, som sedermera1236 öfvergått på staden Surgut (Paritscheä karuat), emedan de Pymska [Ostjakerna]1237 här afbörda sin skatt, då deremot Samojedernes afgår1238 till Beresow. 4. Balyk (Ostj[akiska] Pad’ak1239) är en obetydlig flod, som emellan1240 Salym och Jugan ifrån södra sidan utfaller i den så kallade lilla eller Juganska Ob. Den eger för öfrigt alldeles ☙  samma egenska❧per, som de angränsande floderna1241. Innewånarne, hvilka samtligen bestå af Ostjaker, äro till antalet få och hänföras1242 i administrativt1243 hänseende till de Juganska (Юганская подгородня). De uppehålla sig hela sommaren1244 wid den lilla eller Juganska Ob. Om hösten återwända de flesta, såsom wanligt, till sina winter-bostäder, hvilka äro                   jagt ǁ fisk[e] Pymska ǁ ~ Ostjakerne Då ǁ Castrén 1846c: Emedan tvingas […] föra ǁ 1. äro de ej nödsakade att drifva ǁ 2. <föra> de sig icke boende […] Ostjaker ǁ boende jurt. ǁ ~ Men stugor ǁ Castrén 1846c: jurtor. de ǁ ingen De […] grannar ǁ De kallas af sina grannar Changes to the footnote: Den […] Habi ǁ Egentligen betyder kallas Ostjakiskan Habi. sedermera ǁ äfven Mscr: Samojederna afgår ǁ sjelfva for Castrén underlined d twice and wrote above it = đ = dl. emellan ǁ <--> floderna ǁ ~, d. ä. en smal fåra, hvilken om wåren sväller wida öfver sina bräddar, än höga och sterila, än lågländta och sumpiga stränder m. m. hänföras ǁ uppehålla administrativt ǁ offici[elt] sommaren ǁ sommar-tiden xxxii. Den egentliga benämningen för Ostjak är i Samojediskan Habi (Kabi), som vi vocis betyder träl. Paritscheä (svart) är rätteligen blott ett epithet, som de Kondinska Samojederna synas tillägga Ostjakerne öfverhufvud i anledning af deras förkärlek för blå kläder. 1071 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1071 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria  största […] wigtigaste ǁ 1. största ǁ 2. största och i ethnographiskt hänseende den wigtigaste  som […] Ob. ǁ 1. ~ utfaller ~. ǁ 2. innom Surgutska Afdelningen.  grenen ǁ ~ af Ob  The source of the River Jugan is in the Vasjugan bogs. (TS)  endast är ǁ Castrén 1846c: är endast  afbrutna […] så] ǁ Castrén 1846c: afskilda genom uddar och somliga så  wid […] möda ǁ med möda  nämnda ǁ ifrågawarande  färden på sjön ǁ färden  utan ǁ då  anledning ǁ Castrén 1846c: orsak  bebos af ǁ äro befolkade med  Ostjaker, ǁ ~, bland hvilka de Juganska äro befolk  äro fördelade i fyra ǁ 1. ~ ǁ 2. fördelas ~ ǁ Castrén 1846c: fördelas i flera  vid […] själar ǁ Castrén 1846c: till 1,240 individer  Såsom […] sommarmånaderna ǁ 1. De Ju[ganska] ǁ 2. Såsom nämndt är, uppehålla sig de Juganska Ostjakerne sommartiden wid ǁ 3. Såsom nämndt är, draga sig de Juganska Ostjakerna sommartiden till  sommar-/månaderna  hvarest ǁ der  lefnadssätt ǁ öfriga ~ belägna dels wid Balyk, dels wid dess små bifloder. ☙  ❧ 5. Näst Wach är Jugan (Ostj[akiska] Jágon) den största1245 och i alla hänseenden den wigtigaste bland alla bifloder, som1246 innom Surgutska afdelningen utfalla i Ob. Den eger sitt aflopp i Juganska grenen1247 och säges taga sin upprinnelse ur en sjö på Barabinzer-steppen, ̂ benämnd af de Surgutska Ostjakerne: Jig-waja1248 Ögnawittnen hafwa teuh d. ä. björnsjön. förtäljt mig, att denna sjö endast1249 är halfannan verst bred, men af en dessto större längd. Den säges bestå af sju fjärdar, hvilka äro afbrutna1250 genom uddar och så widsträckta, att ögat wid1251 den ena udden med möda urskiljer den andra. Ostjakerna skola för nämnda1252 sjö hysa en widskeplig fruktan, förmenande att det förfärliga mammuth-djuret eger der sin wistel☙  se och ❧ gör färden1253 på sjön osäker icke blott sommartiden, utan1254 äfven under sjelfva vintern, då wak ofta bildas och isen utan någon känd anledning1255 oförmodadt bryter sig. I nejden af ifrågawarande sjö upprinna äfven floderna Wasjugan och Djemjanka, hvilka utfalla den förra i Ob och den sednare uti Irtisch. Samtliga dessa floder bebos1256 af Ostjaker,1257 hvilka under sina widsträckta jagtfärder råka i ständig beröring med hvarandra. De wid Jugan boende Ostj[akerne] äro1258 fördelade i fyra voloster och beräknas inalles till vid1259 pass 5000 själar. Såsom1260 nämndt är, uppehåller sig en stor del bland dem under sommarmånaderna1261 wid Ob, hvarest1262 de rikare bedrifva eget fiske, men de mindre förmögna leja sig till arbetare åt Tobolska och Surgutska köpmän, hvilka för sommaren pläga betinga sig fiskewatten af Ostjakerne. I de Juganska Ostjaker☙  nes lef❧nadssätt1263 röjer alldeles ingen olikhet 1072 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1072 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks med andra i Surgutska afdelningen boende Ostjak-slägter. Somliga1264 ega tämda renar, men bland öfriga1265 hemdjur utgör hunden deras enda egendom. De Jug[anska] Ostj[akerne] bo i wanliga jurt1266, äro samteligen döpta och ega wid1267 flodens utlopp sin egen kyrka, kring hvilken några Ryska bönder coloniserat sig. Likasom1268 i ethnographiskt, så är Jugan1269 äfven uti hydrographis[k]t afseende endast i det qvantitativa olik de ofvanför1270 beskrifna floderna. Dess längd utgör 5–600 verst och den ungefärliga bredden uppgifves till 50 samt wid utloppet1271 till 100 saschen. Wårtiden är floden ☙  ganska djup och öfverallt farbar, men ❧ sommartiden1272 kunna större båtar icke ens passera sjelfva mynningen, som skall wara uppfyld af reflar och sandbankar. Bland antalet af Jugans bifloder är den så kallade: lilla Jugan (Ostj. Ai Jógan) den vigtigaste. 6. Tri-Jugan (Ostj[akiska] Torm-Jógan) är1273 en mindre flod, som efter ett lopp af wid pass 300 verst ifrån norra sidan utfaller i den1274 Saninska grenen (Sanina protoka) af Ob omkring 20 verst norr1275 om Surgut. Den1276 upptager ifrån sin vestra sida tillflöde1277 Agan, ☙  som1278 på alla mig tillgängliga  ❧ chartor är angifven1279 såsom hufvud-flod, ehuru både Ryssar och Ostjaker hålla1280 Torm-Jogan för den betydligare grenen och uttryckeligen med detta namn beteckna floden wid sitt1281 utlopp. I hydrographis[k]t hänseende eger1282 denna flod samma allmänna egenskaper, såsom dess grannar, men hvad det ethnographiska beträffar, har jag hört förtäljas, att Kasymska Samojeder sommar-tiden skola uppehålla sig wid Agans1283 källor. Den största och bofasta delen af befolkningen1284 så väl wid Agan såsom Torm-Jogan utgöres af Ostjaker, hvilka både                      Somliga ǁ ~ bland dem öfriga ǁ andra jurt ǁ Castrén 1846c: jurtor wid […] kyrka ǁ sin egen kyrka Likasom […] afseende ǁ 1. Hwad sjelfva flodens hydrographiska beskaffenhet angår, är den endast genom ǁ 2. Likasom i h[ydrographiskt]  ǁ 3. Likasom i ethnographiskt, så är äfven uti hydrographist [sic] afseende Jugan blott Jugan ǁ Juganfloden ofvanför beskrifna ǁ 1. ofvan ǁ 2. nyss[nämnda] utloppet ǁ m[ynningen] sommartiden […] mynningen ǁ under sommaren uttorkas hon i sitt öfra lopp, och vid sjelfva mynningen är ǁ ut[faller] den […] grenen ǁ Sanina protoka norr om ǁ Castrén 1846c: ofvanom Den […] ifrån ǁ Floden är till tillflöde ǁ bifl[od] som ǁ hvilken angifven ǁ upptagen hålla ǁ anse sitt utlopp ǁ utloppet eger ǁ 1. är ǁ 2. hyser Agans ǁ dess befolkningen […] Torm-Jogan ǁ Castrén 1846c: befolkningen 1073 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1073 26.8.2019 9:55:44 �Itineraria     uppehålla ǁ 1. up[pehålla] ǁ 2. bebo samt ǁ och själar ǁ Ostjak[er] Sequence published as Castrén 1846c and 1847d ends here.  I.e. precisely the letter of 1/13 Dec. 1845. See the volume of letters in this series. At the same time, Castrén was also searching for a new companion for his journey, because J.R. Bergstadi had decided to return first to Kazanˈ and from there to Finland. See esp. Castrén’s letters to J.R. Tengström and Rabbe, 6/18 Nov. 1845 in the volume of letters. (TS)  The text from here to mscr p. 339 was published in modified form in Suomi, see Castrén 1847i: 1–32 and in German in Castrén 1847j: 289–316. The version in Suomi differs considerably from this draft, and the article is published in toto among Castrén’s travel reports of 1845–1849 beginning from p. 751.  wildar ǁ folkslag  beträdde landet ǁ 1. härjande beträdde Asiens wilda stepper ǁ 2. ~ woro på sitt och ǁ 3. beträdde deras stepper  dess innewånadre ǁ dem  till […] focis ǁ ❧ 1. till ett fortwifladt ☙  kamp ǁ 2. till ett förtwifladt sjelfförswar ǁ 3. till motstånd och  förfarna ǁ wäl ~  lågo […] fejd ǁ 1. lefde tillförene i fejd så wäl med hvarandra <--> ǁ 2. lågo enl[igt] trad[itionen] Ostjaker och Voguler i fejd  sina […] grannar ǁ Samojederne i norr och Tatarerne i söder  Men utom ǁ Utom  föreföllo […] tilldragelser ǁ förekommo ofta krigiska uppträden  Khanty society was structured into tribes (families, Ru. род, Khanty sommar och winter uppehålla1285 sig wid sina egna floder och lefva af jagt, fiske samt1286 renskötsel. Hela antalet af de wid Tromjogan och ☙  Agan bosatta ❧ Ostjaker uppgifves till wid pass 400 själar1287, af hvilka endast 96 tillhöra den Aganska volosten.1288 ☙  ❧ Obs. Hit hör ett bref ifrån Narym till Sjö- grén.1289 ☙  ❧ Narym d. 1/13 December 1845. Både1290 sagan och historien stämma deri öfverens, att Sibiriens wildar1291 långt före den tid, då Jermaks skaror beträdde1292 landet och twingade dess1293 innewånare till1294 en kamp pro aris et focis, woro på sitt vis väl förfarna1295 i stridens lekar. Just på det fält, der Jermak wann sina flesta segrar, lågo1296 Ostjaker och Woguler i ständig fejd så wäl med hvarandra, som med sina1297 Samojediska och Tatariska grannar. Men1298 utom dessa strider, som kämpades emellan skillda nationer, föreföllo1299 idkeligen krigiska tilldragelser emellan enskildta stammar eller slägter af samma nation.1300 Nöden, roflystnaden1301, hämdbegäret satte den ena slägten1302 i harnesk mot den andra och föranledde blodiga uppträden. Så lefde landets innewånare i ett oupphörligt krigstillstånd. Fa☙  ran ❧ stod alltid lurande bak porten; inga tractater skyddade emot en möjlig öfverraskning. Denna osäkerhet förmådde enskildta familjer af samma slägt att sluta sig närmare till hvarandra och1303 för sig utvälja ett öfverhufvud, en stamfurste1304. Bland1305 Ostjakerne hade till och med de flesta, om ej alla slägter1306 försett sig med fästen till mötande af fiendtliga anfall. Huru dessa nu så kallade Tschud-fästen 1074 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1074 26.8.2019 9:55:44 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks warit1307 beskaffade, torde ej1308 mera kunna utredas. Traditionen wet om dem intet widare, än att de warit1309 belägna på branta1310 uddar och andra otillgängliga ställen. Der sådana fästen rest1311 sig, anträffar man i1312 wåra dagar endast jord-högar, brutna pilar, rostade spjut, pansar-skjortor och andra krigiska qvarlefvor. ☙  ❧ Ett af nämnda1313 Ostjak-fästen stod under Sibiriska eröfringstiden på det ställe, der sedermera staden Surgut uppreste sina tinnar. Här lefde wid denna tid en Ostjak-Furste, benämnd Pardak, hvilken1314 af Ostjakerne ännu prisas såsom en mäktig1315 och tapper man. Fastän Jermak redan hade1316 krossat Kutschum-Chans wälde, hade besegrat1317 alla Ostjak-stammar wid Irtisch och öfverwunnit Wogulerna, wågade likwäl Pardak1318 en strid emot fienden. Ostjakerne kämpade med båge och pilar, kosakerne hade medfört kanoner. I en strid med så olika wapen måste naturligtwis Pardak snart gifva sig besegrad. Fästet intogs, men Pardaks minne är ännu widt frejdadt i landet. Hans efterkommande omtala med sorg förlusten af sin Furstliga heder, men det Furstliga namnet hafva de allt intill denna dag bibe☙  hållit.xxxiii 1319 ❧ Sedan det Pardakowska fästet war intaget, uppbygde segerwinnaren på samma ställe en ostrog och anlade en stad, som efter en närbelägen gren af Ob erhöll namnet Surgut. Denna stad blef innan kort en af kosak-dynastiens mäktigaste wärn och hufvudpunkten1320 för ytterligare operationer. Härifrån uttågade tid efter annan roflystna1321 kosak-skaror, som underkufwade och skattlade alla Ostjak- och Samojed-stammar ifrån1322                       рат) until the 19th century, but since then they lost their original significance. There were, however, also larger conglomerates of tribes, and this ‘dual fratrial’ division survived longer than the tribal system. Гемуев & al. 2005: 134–136. (TS) roflystnaden ǁ ~ och slägten ǁ stammen och ǁ ~ ibland stam-/furste Bland […] flesta ǁ 1. Några, om ej ǁ 2. De flesta, om ej alla ǁ 3. Ostjakerne hade till och med de flesta ǁ 4. Ostjakerne hade till och med flere slägter ǁ stammar warit ǁ <--> ej mera ǁ nu mera knappt warit ǁ 1. ~ ǁ 2. woro branta […] ställen ǁ höga uddar och annars otillgängliga ställen rest sig ǁ 1. sägas warit uppförda ǁ 2. fordom warit uppförda i […] dagar ǁ numera nämnda ǁ dessa hvilken ǁ och mäktig ǁ modig hade ǁ kro[ssat] besegrat ǁ underkufvat Pardak ǁ 1. Irtisch ǁ 2. Jermak Change to the footnote: Furste ǁ Pardak hufvud-/punkten roflystna kosak-skaror ǁ skaror af roflystna <----> kos[aker] ifrån […] söder ǁ wid Tas, öfra Ob, Ket, med ett ord: i halfva westra Sibirien xxxiii. Efter samma Furste bär den lilla, staden Surgut förbirinnande bäcken Pardakowka sitt namn. 1075 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1075 26.8.2019 9:55:45 �Itineraria  Change to the footnote: Surgut ǁ Staden  se der ǁ de ser  en gång ǁ fordom  landsbygden […] elände ǁ 1. landet staden nedsjunkit i armod och elände ǁ 2. landet ock sjelfva staden och dess inwå[nare]  elände. ǁ ~ Dessutom har Surgut mera än en gång fått widkännas härjande wådeldar, bland hvilka den sednaste timade år 1840 år och förvandlade staden till hela staden till en grushög. Redan före denna händelse, som beröfwat kosak-staden dess sista krafter,  Change to the footnote: den […] största ǁ större  tröstar […] titeln ǁ har nu endast titeln  mynningen ǁ <Sar>  Bergstadi offered a more pleasant view of the town. He also related an example of their menu there: “Se vår snygga goda Strjapka har redan ställt på bordet den ångande Samovaren! Sätt dig min vän! Jag vill servera. Här får jag bjuda dig ett glas, veritabelt fint blomthé, directe inkommet ifrån Kiachta! Lägg i socker efter behag! Hvad är det för krus? Spar ej på sockret! Vi sjelfva försötma oss med 15 månadtligen. Behagar dig en hvetesmörgås med det bästa Tjuchonskoje maslo (Finskt smör)? Tag äfven för dig af dessa ypperliga vofflor, dessa svällande piroguer med hjortronsylt och af Gummans bästa anrättning, denna pösande gräddkaka!  – I morgon skola vi servera dig kaffe med Fru Siréns lilla, nätta thekanna. Till middag få vi gélée på Njelma, russinsoppa, en ypperlig morotspirogue och allt det krimskrams, som vi hade till thébröd. Ishafvet i norr ända till Ket-floden i söder. Det är wisst, att under eröfrings-tiden få orter i Sibirien spelat en så wigtig och betydande role, såsom staden Surgut. Så mycket mera nedslående är den anblick, som staden nu erbjuder. Några jemmerfulla kojor, kringströdda utan all ordning bland förbrända ruinerxxxiv 1323, se1324 der qvarlefvorna af den en1325 gång så mäktiga staden. ☙  ❧ Likasom dess fordna rikedom grundade sig på infödingarnes välmakt, så har i och med den öfwerhandtagande fattigdomen i landsbygden1326 äfven staden nedsjunkit i armod och elände.1327 Ur stånd att contribuera de wanliga utskylderna har den djerfva kosak-stadenxxxv 1328 till och med förlorat sina privilegier och tröstar1329 sig nu med blotta titeln af stad. Den är belägen wid öfra Ob, vid pass 300 verst ofvanom mynningen1330 af Irtisch.1331 Här tillbragte jag under nästförflutne ☙  sommar hela Augusti månad1332 ❧ samt1333 en del af September, sysselsatt med studium af det Ostjakiska språket1334. Ifrån Surgut ärnade jag bana1335 mig wägen öfver Wach1336 och Tas till Jenisei-floden, men då denna resa åtminstone på dåwarande årstid ansågs ogörlig, fann jag mig föranlåten att fortsätta färden uppför Ob. Mitt närmaste mål blef1337 nu staden Narym, dit man från Surgut räknar närmare1338 800 verst, då resan werkställes med båt. Denna nejd är märkwärdigt nog, ännu en ödemark1339, xxxiv. Surgut har mera än en gång fått widkännas härjande wådeldar, bland hvilka den sista timade år 1840 och förwandlade hela staden till en grushög. xxxv. Ännu i dag utgöra kosakerne den vida största delen af stadens innewånare. 1076 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1076 26.8.2019 9:55:45 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks nästan öfvergifven af Ryssar, glest befolkad med Ostjaker, utan post-stationer, utan herbergen. Af sådan anledning nödgades1340 jag redan i Surgut förse mig med alla1341 för resan nödvändiga artiklar. Till antalet af dem hörde i första rummet en ordentlig farkost, ty på de Ostjakiska trågarne är färden både mödosam ☙  och äfwentyrlig. ❧ Af1342 stort behof war för mig derjemte en infödd Ostjak, både såsom tolk och förespråkare hos landets barn, hvilka jag borde söka att komma i så nära beröring, som möjligt.1343 I dessa och andra afseenden wäl utrustad anträdde jag resan1344 den 12/24 September med godt mod och glad tillförsigt. Mitt enda bekymmer war den sena årstiden, som enligt all sannolikhet skulle medföra både regn och snö, köld och blida, dimmor och nattfroster. Ett ehuru otillräckligt skygd emot detta onda beredde oss1345, d. v. s. mig och Bergstadi den i Surgut ombesörjda lilla farkost, hvilken war försedd med en i alla Obska båtarna wanlig kajuta. Denna kajuta war så beskaffad, att man endast krypande1346 kunde träda i och ur den, endast liggande få plats deri och blott genom ett hål i taket erhålla en skymt af dagens ☙  ljus. Här ❧ inredde wi med Bergstadi wår matsal, wårt sofgemak, wår skrif- och studerkammare. En kista begagnades till bord, stolar woro ej af nöden, emedan middagen intogs på Romerskt wis; theköket1347 war wår kamin.1348 Jag vill ej påstå, att wår kammare war öfwermåttan lysande och praktfull, men1349 likväl försäkrade magazins-förwaltaren i Surgut, en genomlärd man och god Christen, att en så1350 förträfflig boning ej egdes af Diogenes, hvilken han1351 sade wara ”en af werldens största Philosopher och en mycket bättre Christen än Plato sjelf.” Emellertid blef kajutan under dagens Strjapkan har moderligt sörjt för oss. Värdsfolket hafva vi ej varit så nöjda med. De äro osnygga och smått tjufske. Rummen äro illa försedda, så att man lider af drag från upp och netan’, och under kulna dagar måste med pels värja sig för kölden.” Rancken 1884: 52–53.  They arrived on 1/13 Aug. Bergstadi wrote: “Då vi ankommo till Surgut den 13/1 Augusti, var en stor prasdnik i staden, och vi uppvaktades af Sasädateln, Kasnatschejn, Kosackchefen och Presterne samt fältskärn, som påstods vara Tysk, men som af detta språk ej förstod ett enda ord. Detta förnyades hvarje Söndag. Läkaren ensam besökte oss ej. Vid vår ankomst var han bortrest och sedermera låg han i fem veckors tid beständigt full utan att kunna röra sig ifrån sängen.” According to Bergstadi the rich Mr. Tupaljoff had the reputation of being especially helpful towards the other inhabitants of the town. On the other hand, most of the Ostyaks deeply in debt to him, and therefore he could hire them for practically nothing to pull a seine or for other jobs. “Detta allt oaktadt måste han dock anses för en mägta honett man i dessa nejder. Emot oss var hans familj mycket förekommande. Han sjelf var under hela tiden ej hemma, men sökte på allt sätt gå våra önskningar till mötes. Så fingo vi af dem den ena tolken gratis, allt som oftast en vildgås, en och annan Muxun, Sterled och Njeljma, samt sist för resan en god båt och åtskilligt godt för vägkost. – Sasädateln var en fyllhund, men höll sig dock ständigt på benen. Med talandet ville det ej rätt gå, emedan tungan var bunden genom 1077 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1077 26.8.2019 9:55:45 �Itineraria detta blef han mägta förtörnad, och Kosacken tvangs som ett spakt lam foga sig efter våra önskningar. – Kasnatschejn var en gammal hedersgubbe, religieus och samvetsgrann. Likasom vi ej gingo hos de andra, så underläto vi äfven att besöka honom, hvilket dock sluteligen ångrade oss, då vi vid vår afskedsvisit sågo att hans gumma var en godhjertad, fryntlig och välmenande oldmoder.” Rancken 1884: 54–56. On 10/22 Sept. he continued: “Ända hittills hafva vi oafbrutet sysselsatt oss här. Först studerade vi Ostjakiska med hvar sin tolk, och derpå begynte Castrén författa sin Grammatik, och jag öfversätta den på Latin. Stilla har tiden framskridit, vi hafva knappt gjort annat än arbetat och deremellan promenerat vid de vanliga tiderna. […] Motion är för en studérkarl en alldeles oundgänglig sak, och i synnerhet är den det här, der den råa osunda lufset (? luften) ellers annars otjenlig mat lätteligen kunna annars i grund förderfva äfven en starkare hälsa. […] Så stiga vi vanligen upp kl. 6 a 7, dricka friskt vatten i massa, promenera smått i kammaren för att morgna oss, s[a]mt brygga derunder kaffe. Sedan detta blifvit inkamineradt sätter man sig ned att arbeta (hvilket dock vanligen sker på stående fot till lättnad för bröstet och hæmorrhoiderne, hvilka det Sibiriska klimatet uppdrifvit äfven hos mig) ända till kl. 12. Härunder gör man då och då ett slag i rummet för att hvila ögonen, fortfar med bränvinets ljufliga safter, hvarföre fältskären var ständigt till hands för att uttrycka hvad Gubben sjelf ej kunde framföra. Han undvek oss så mycket som möjligt, och afreste kort före oss utan att taga afsked. […] Ispravniken [ifrån Beresoff] ankom också verkeligen, men då han erhöll kunskap om att vi voro i staden, qvarstadnade han i sin båt, föregifvande sig vara sjuk (man glunkade om att det var buteljsjukdom) […] Under det Ispr. låg för ankar vid redden, uppvaktades han af vederbörande och presten berättade för oss efteråt, att han primäl (emottog, gaf audience), d. v. s. gaf bränvin och finskt smör. En fin pik åt oss, hos hvilka han aldrig erhöll annat än högst en kopp thé. – Samme prest var en stor filou och sladdrare; söp mera betydligt af den här så omtyckta starka varan, men sade sig ej röka tobak, emedan han sade, det står skrifvet: ’Allt som utgår af munnen är synd.’ Föröfrigt var han mot oss mycket honett; skickade esomoftast en och annan hjerp af egen fångst. – Kosacken var en slipad man, söp ej bränvin, hvilket hos en Sibirisk Tschinovnik allmänneligen påstås vara ett tecken till att han har hin onde under skölden. Han var i uppenbar delo med Sasädateln och Kasnatschejn och ville på allt upptänkligt vis förmå oss att genom klagomål skada dem. Då detta ej lyckades sökte han såsom varande t. f. Sasädatel under dennes frånvaro sätta alla möjliga hinder för vår afresa. Då Castrén märkte 1078 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1078 26.8.2019 9:55:45 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks           Af […] derjemte ǁ 1. Derjemte behöfde jag ǁ 2. Af stort behof war äfven för mig  The man they hired was called Pëtr Jorgankin. Bergstadi described both him and his duties in their service in Rancken 1884: 57–58. He stated, among other observations: “[…] men snart blef han dock synbarligen nöjd, emedan han torde funnit, att han såsom herrbetjent var vida bättre lottad än mängden af hans bröder. Så fick han alltid resten af vår middag till desert, och hvad ännu mera var, om aftnarne dricka fint blomthé och det med socker, en alldeles ovanlig raritet för honom. […] Lätt var i alla afseenden hans tjenst, och derföre sofde han ofta så lång dagen var, utom de tider han gjorde sina väldiga mål. Detta hade vi i det hela ingenting emot, men värre var hvad han ej kunde rå före, att hans starka natur under sömnen i abdomen förorsakade eruptioner, som med de mest förpestade svafvel-baryt-dunster förpestade vår lilla verld.”  resan […] tillförsigt ǁ den 12/24 September med godt mod och glad tillförsigt min långa och besvärliga resa  oss ǁ 1. d ǁ 2. af mig  krypande ǁ krypade  the-/köket  Also Bergstadi described their living conditions in a similar way. Rancken 1884: 58.  men ǁ oc[h]  så förträfflig ǁ bättre  han […] wara ǁ warit vattenblusningen och äter stundom ett eller två smörgåsar, ifall man ej redan gjort det vid kaffet. Promenaden räcker vanligen närmare till 2, hvarefter vi genast intaga vår middag. Sedan kastar man sig på sängen till 15 a 20 minuter och arbetar så till kl. 6. Under arbetet såväl före som efter middagen samtala vi, likasom till följe af en tyst öfverenskommelse, aldrig; detta sker under promenaderne, mddagen samt om aftonen, antingen någon halftimme under det man dricker thée eller ock ungefär likaså länge närmast före sängdags. Men låtom oss återvända, der vi afbröto! Eftermiddags promenaden räcker vanligen ifrån 6 till 7. Hemkomne dricka vi thé, samtala som sagdt, antingen derunder eller sednare, men arbete för öfrigt till kl. 10, då man kryper till kojs. […] Utom motion, kaffe, thé, middag, arbete och sömn har simning varit en af våra förnämsta njutningar. […] Den 20 Augusti slutade Castrén, men jag har högst gerna ännu länge fortsatt dermed om det ej såsom vanligt fallit sig högst obehagligt att simma ensam i synnerhet på ett vildfremmande ställe.” Rancken 1884: 48. samt ǁ och språket ǁ språkets dialecter bana mig wägen ǁ fortsätta resan Wach ǁ T[as] blef ǁ war närmare 800 ǁ 7–800 ödemark ǁ wild ~ nödgades jag ǁ måste den resande alla ǁ f[ör] ☞ 1079 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1079 26.8.2019 9:55:45 �Itineraria                    merendels […] och ǁ så branta och så vid […] får ǁ med möda får wid dem lätt […] sig ǁ ej sällan är sand-/slätter och […] kort ǁ der wandraren innan kort får Bergstadi: ”På längden började hæmorrhoiderna att taga allt mer och mer öfverhand; hufvud, nacke, rygg och alla leder värkte alldeles förtvifladt. Då gick man, så ofta färden gick längs en sandbank, der båten kunde framhalas med släptåg, så oändligt gerna på stranden för att sträcka de styfnade lederna, och inandas den friska luften, hvilken man insög i fulla drag, likasomn en hungrande efter flera dagars fasta begärligt slår sig ned öfver den mat han kan öfverkomma.” Rancken 1884: 59. Castrén has an incomplete footnote here: Märkas bör kanske, att längre in i landet Förgäfwes ǁ D[e] här efterleta ǁ leta efter De […] innewånare ǁ 1. De enda spår af menniskor ǁ 2. De enda mennisko-spår den […] stranden ǁ 1. stranden ǁ 2. Obs ödsliga st[rand] läger-/ställen en mennisko-boning ǁ 1. en m[ennisko-boning] ǁ 2. mensk[lig] dtta afstånd ǁ d[en]na wäg sommarjurt […] hufvudfloden ǁ 1. sommar-jurt. För näfverjurt ǁ 2. sommar-jurt, hvilka ej heller woro belägna wid hufvudfloden wanligt ǁ ~ uppförda Sådana ǁ T grenar […] protoki ǁ grenar (protoki), b) sägas […] utgjort ǁ bildat lopp ej oftare begagnad, än då regn och owäder gjorde det omöjligt att sitta på däck eller ströfwa kring stränderna. För sistnämnda nöje war beklagligtwis nejden föga egnad. Ehuru ☙  icke synnerligen höga, äro likwäl ❧ de Obska stränderna merendels1352 så branta och leriga, att man vid1353 dem med möda får ett fotfäste och lätt1354 utsätter sig i fara att nedstörta i floden. Höste-tiden anträffas wisserligen här och der widsträckta sandslätter1355, men äfwen de hafva wanligen en grund af blöt lera, och1356 wandraren får äfven på dem innan kort sitt lystmäte.1357 Landet närmast intill stranden består antingen af sanka kärr, eller obergade ängar,1358 som äro bewuxna med ett ogenomträngeligt starrgräs, eller wanligast af en tät wideskog. Förgäfwes1359 bemödar man sig att här1360 efterleta en gångstig. De1361 snart sagdt enda spår af innewånare, som understundom röja sig wid den1362 ödsliga stranden, äro slock☙  nade eldstäder, öfvergifna läger❧ställen1363, brutna åror, tältstänger m. m. Ytterst sällan anträffas en mennisko-boning1364. Ifrån Surgut räknades till första Ryska by, benämnd Lochosowa, 90 verst och på hela d[e]tta1365 afstånd frunnos endast uppå tvenne ställen några Ostjakiska sommarjurt1366, belägna ej wid hufvudfloden, utan såsom wanligt1367 wid dess grenar. Sådana1368 finnas wid Ob i största ymnighet. Man indelar dem i tvenne slag: a) wanliga grenar1369 eller de på Ryska så kallade protoki, b) Staritsi d. ä. flodgrenar, hvilka under ☙  sommaren merendels ❧ uttorka, men tillförene sägas1370 hafva utgjort sjelfwa hufvud-fåran. I hydrographiskt hänseende förtjenar äfven anmärkas, att djupleken af Ob på närwarande årstid uppgafs ifrån tre ända till åtta saschen, ehuru floden nu war på sitt 1080 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1080 26.8.2019 9:55:45 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks torraste. Om tillwaron af reflar och sandbankar öfvertygades jag redan under första dagsresan, då båten wid mörkrets inbrott styrdes1371 på ett blindskär, derifrån ingen återgång mera war möjlig, förrän med dagsljuset. Följande afton återkom samma äfventyr, men denna gång blefvo likwäl icke sandbankarne wårt nattherberge, utan Ostjakernas rådighet förhjelpte oss sent på qwällen till den nyss omnämnda Ryska byn Lochosowa, hvilken1372 bestod blott af ☙  några få hus. Natten till❧bragtes i byn. Wid mitt uppwaknande följande dagen såg jag till min förwåning de ännu i går herrligt grönskande fälten öfverdragna med en hvit slöja, den nyss klara och solbelysta himmeln betäckt med winterns grå1373 mantel, såg menniskorna skinnbeklädda och hela naturen stum, sörjande, öfvergifven. Icke1374 dessto mindre förfogade wi oss redan tidigt på morgonen ned i kajutan1375, tillslöto wäl1376 dess dörrar och afreste. I kajutan omgifven af ett ogenomträngligt mörker öfverfölls1377 jag af en art1378 ”spökräddsla”. Det föreföll mig, såsom rasade ett owäder derute och sjelfmant återkallades i minnet de dagar1379, då jag för twå1380 år tillbaka wid foten1381 af Ural pröfwade den Nord☙  iska höstens alla wedermödor. ❧ Att samma slags widrigheter nu skulle återkomma, war en farhåga, som angrep1382 och i den mörka kajutan mäktigt oroade mitt sinne.1383 Jag tyckte mig fastfrusen wid en öde strand, öfwergifwen af menniskor, plågad af hunger1384 och köld, tärd af sjukdom och öfverhopad med all1385 de[n] smälek, som rimligen kan drabba den resande i de1386 värsta wildmarker. Lyckligtwis befriades jag snart1387 ifrån dessa ängsliga och öfverflödiga bekymmer. Ty då jag wid1388 de Juwaschkinska jurtorna trädde1389 ur1390 wårt             styrdes ǁ stötte hvilken […] blott ǁ bestående blott grå ǁ gråa Icke […] mindre ǁ Emellertid kajutan ǁ wår kajuta wäl […] dörrar ǁ dörrarna öfverfölls ǁ plågades en art ǁ en så kallad dagar ǁ 1. ~ ǁ 2. hårda ~ twå ǁ ungefär ~ foten ǁ floden angrep ǁ ❧ 1. emot mitt ǁ 2. emot allt ☙  bättre wetande ~ ǁ 3. emot allt bättre wetande bemäktigade ǁ 4. mäktigt angrep mig ǁ 5. angrep mitt sinne ǁ 6. i den mör[ka]  sinne. […] Lyckligtwis ǁ sinne. Lyckligtwis  hunger och köld ǁ 1. hunger och ǁ 2. hunger, köld m. m. ǁ 3. hunger, köld och annan smälek  all de[n] ǁ all upptänkelig  de […] wildmarker ǁ 1. wildmarken ǁ 2. den värsta wildmarken  snart […] bekymmer. ǁ 1. genom ǁ 2. wid ankomsten till de Juwaschkinska jurtorna ǁ 3. snart ur min iråkade sorgsna sinnes män ǁ 4. snart ur min iråkade spökräddsla  wid de ǁ wid ankomsten till de  trädde ǁ åter ~  ur […] tillstängda ǁ 1. ur det wäl ti[llstängda] ǁ 2. ur mitt ǁ 3. ur det 1081 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1081 26.8.2019 9:55:45 �Itineraria                         marken ǁ gräset wackra ǁ raka så […] bättre ǁ sålunda kasta ǁ få ~ mycket ǁ ~, <-> tillredd af ǁ 1. sammanfogad af ǁ 2. uppförd af ǁ 3. tillredd af sammansynnda dem Ostjj hopsy ǁ 1. hvilka hopsys ǁ 2. ~ ǁ 3. hvilka hopsys golfmattor ǁ ~ och bildas ǁ uppföras widestammar […] näfverwäggarna ǁ 1. widestammat, hvilka ǁ 2. widestammar till att stöda och upprätthålla de utbredda nä ǁ 3. widestammar till wäggar ut jurtens yttre sida ǁ 1. hvilka komma att ǁ 2. från den yttre sidan jemwäl ǁ merendels äfven öfverdragas ǁ betäckas äfven […] sidan ǁ på yttre sidan jemväl ombindas och ǁ ombindas med <-> I […] röken ǁ Slutligen göres ett rökhål framför […] man ǁ wid ingången fästes en lös bräde […] näfver ǁ näfver eller bräde blott ǁ 1. ~ ǁ 2. endast ett hörn ǁ ett af de öfra hörnen fästas ǁ 1. är fästad ǁ 2. blir fästad är ǁ 1. ~ nu ǁ 2. ~ i det närmaste Ostjakisk sommar-jurt ǁ Ostjak-boning mål ǁ bord tillstängda winter-ide, lyste solen åter skön och klar på det molnfria fästet, marken1391 war åter grön, och tjusta sjöngo foglarna i träden naturens lof. Jag förfogade mig till närmaste tält. ☙  Dit ledde en ❧ smal gång, som å ömse sidor war omgifven af wackra1392, spensliga widen. Gången war jemn och rak samt framtedde i fonden en snygg och inbjudande jurt. Uppskrämda af min ankomst lupo jurtens innewånare sina färde och lemnade mig så1393 mycket bättre tillfälle att ostörd kasta1394 en blick på den Ostjakiska boningen. Den egde en vanlig, fyrkantig form, dess wäggar woro mycket1395 låga, men taket var högt och spetsigt. Hela boningen war tillredd1396 af näfver-skifvor, dem1397 Ostj[akerne] hopsy i form af breda golfmattor1398, så att de kunna sammanrullas samt med lätthet transporteras från ställe till ställe. Af dem bildas1399 både wäggar och tak ☙  genom följande enkla  ❧ mekanik. Man nedslår i jorden några widestammar1400, hvilka tjenade till att upprätthålla näfverwäggarna jurtens1401 yttre sida. Emot detta underlag uppresas några taksparrar, hvilka jemwäl1402 bestå af wide. Dessa öfverdragas1403 med näfver, som äfven1404 på yttre sidan betäckes med sparrar. Alla styltor och sparrar ombindas1405 och befästas med mjuka videgrenar. I1406 taket ☙  lemnas ett draghål för röken och ❧ framför1407 ingången hänger man en dörr af bräde1408 eller näfver, som blott1409 med ett1410 hörn fästas1411 wid jurten. Detta är1412 <------> allt, som erfordras till en wäl beställd Ostjakisk1413 sommar-jurt. Fönster och golf, bänkar och bord träffas alldrig i detta slags boningar. Må vi blott ej förgäta eldstaden, ty den utgör sjelfva hufvud-villkoret för Ostjakens trefnad. Lifwets högsta njutningar: ett godt mål1414 och en 1082 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1082 26.8.2019 9:55:45 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks behaglig hvila äro1415 hos Ostjaken fästade wid detta enkla1416 tillbehör, som består1417 af en med stenar omgifven grop i midten af jurten. Till en angenäm hvila hör naturligtwis äfven en mjuk1418 bädd. Denna reder1419 sig Ostjaken af rörmattor, renhudar, skinnpälsar och andra ☙  klädespersedlar1420. Det roar oss icke att un-❧ dersöka innehållet af Ostjakernes wällings-grytor1421 och näfver[-]rifvor1422, ty wi weta af gammalt, att de innehålla fisk-soppor, grötar, piroger af häggbär o. m. d.1423 Omkring de flesta Ostjak-jurt anträffas1424 små bodar eller magasiner, timrade af stockar och, liksom i Lappland, uppställda på höga stolpar. Sådana anstalter funnos1425 dock ej wid närwarande jurt, utan husets förnödenheter hvilade på en bår, upprest på fyra stolpar och wanligen begagnad till torkning1426 af småfisk. Måhända skulle i den närliggande skogen ännu några ☙  upptäckter1427 kunna göras, men ❧ wi1428 måste påskynda wår resa, emedan tunga1429 moln höja sig från vestan bådande regn och owäder. I Sibirien bedrager man sig sällan, om man tyder himmelens tecken till det wärsta. Så skedde äfven nu, att owädret rasade med sin fulla styrka, då wi under natten landade wid en liten Ostjak-by. Drifwen af en hemlighetsfull sympathie med naturens vilda lek trädde jag för ett ögonblick ur kajutan. Jorden war om☙  gifwen af ett tillfälligt ❧ mörker, tunga windar susade1430 i luften och skarpa regnskurar smattrade i träden. Det war en af de nätter, om hvilka Asiens wildar förtälja, att de aflidnas andar ej få ro i sina grafwar, utan irra wilda och fruktanswärda kring jorden. Allt hvad som lefver och andas ofwan jord, ligger stilla och bäfwar; blott skuggorna drifwa nu sitt nattliga spel. Schamanernas blodtörstiga andar sväfwa                 äro ǁ <-> enkla ǁ lilla består ǁ endast ~ mjuk ǁ god reder ǁ tillreder klädes-/persedlar wällings-grytor och ǁ wällingsgrytor, n[äfver-rifvor] näfver-/rifvor o. m. d. ǁ och anträffas ǁ ~ äfven funnos ǁ träffades torkning ǁ fisk upptäckter […] göras ǁ upptäckas wi […] wärsta ǁ 1. hotande moln höja sig åter från vestan och twinga mana oss att påskynda resan wår resa. Höstetiden bedrager man sig om man tyder himmelens tecken till det wärsta ǁ 2. hotande moln höja sig åter från vestan och twinga mana oss att påskynda resan wår resa. Ett Finskt ordspråk säger, att ”höstens wäder är det  ǁ 3. hotande moln höja sig åter från vestan och twinga mana oss att påskynda resan wår resa. Ett Finskt ordspråk säger att ”östans-wädret ”Östens wäder är det wärsta” (idän ilmat ilkeimmät). Ungefär samma ordspråk har jag hört Samojeder och Syrjäner tillämpa på den hos oss så högt beprisade vestanwinden. Wisst är åtmin Det fördröj[des] tunga ǁ hotande susade ǁ hvilade 1083 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1083 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  menniskornas ǁ <o[ch]>  genom brott ǁ 1. genom synd ǁ 2. genom ett ǁ 3. och ett ǁ 4. genom foro ǁ 5. genom men  som ǁ hvilka nu  anblick ‖ full  Stående ǁ Om  tält-dörrarna ǁ tält-mynningar  ej […] angenämaste ǁ war egnad till att uppwäcka mindre angenäma  känslor ǁ [intr[yck]  återkommen […] hjerta ǁ 1. återkommen i kajutan, kände mig betydlig lättare till sinnes ǁ 2. andades wida lättare, då jag återkom i kajutan  hjerta ǁ <---->  jemn ǁ 1. <tro> ǁ 2. lugn  widsträckt, lika ǁ widsträckt och lika  låga ǁ leriga  sand-/slätter kring menniskornas1431 läger och hota med döden alla dem, hvilka genom1432 brott och laster förwerkat sitt lifs skyddsandar. I en sådan natt har händelsen fört oss till närheten af trenne tält, som1433 erbjuda en fasansfull anblick1434. ☙  Omhöljda ❧ af det nattliga mörkret äro sjelfva tälten osynliga för ögat. Man warseblir endast den öppna ingången som upplyses af eldskenet innanföre. Stående1435 midt för de tre tält-dörrarna1436 tycker man sig se tre brinnande gap, hvilka ur sitt inre utspy tjocka rökmoln och sprakande gnistor. Små, halfnakna, phantastiska gestalter framskymta genom röken och lågorna. Tid efter annan höras ur gapen wilda, oförstådda läten, som snart öfverröstas af regnet och stormwinden. Det wore en fåfäng möda att söka i all sin fasa skilldra denna scen med sitt mörker, sina lågor och spökgestalter, sina höst-windar och regnskurar. Wisst är åtminstone, att den ej1437 war egnad till att ☙  uppwäcka de angenämaste ❧ känslor1438, och att jag återkommen1439 i kajutan andades med ett wida lättare hjerta1440. Under natten lade sig owädret och följande morgon nådde wi de Magijonska jurtorna, belägna wid utloppet af en liten flod Magijon, som ifrån högra sidan utfaller i Ob. Wid afresan från dessa jurt tog jag mitt säte ofvanpå däck och betraktade i stillhet flodens lopp och den wilda nejd, jag bereste. Ingen ting nytt och ovanligt nådde mitt öga. Den ena fjärden war fullkomligen lik den andra, lika jemn1441 i sitt lopp, lika widsträckt1442, lika ödslig och öfwergifwen. Öfverallt företedde sig samma låga1443, leriga, nedrasande stränder med ewigt samma widen. För resten endast kärr och lerhaltiga ☙  sand❧slätter1444. Sedd med Europeiska ögon är Ob en dyster, wild och enformig flod, som 1084 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1084 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks hos betraktaren ej förmår1445 wäcka andra känslor, än sorgens1446 och saknadens. Men fråga den infödda Ryssen, med hvilka ögon han betraktar åter1447 floden, och det korta men innehållsrika svaret lyder: ”Ob är wår moder”. Eller ställ samma fråga till den1448 åldrige Ostjaken, som sitter i styret1449 och tvifwelsutan ännu aktar sina fäders tro och seder. Är mannen uppriktig, så skall han svara med ungefär dessa ord: ”Ob är den Gud, som wi wörda främst bland alla wåra Gudar, som wi anropa med de warmaste böner och nalkas med de rikaste offer.” För landets innewånare är Ob allt det godas gifwarinna och förutan henne hade sannolikt ingen mensklig warelse någonsin ☙  beträdt denna jord. ❧ Må derföre äfwen wi med kärleksfulla och försonande blickar betrakta1450 henne och hoppas att den tid ej skall wara alltför aflägsen, då den resande wid Obs1451 stränder skådar1452 andra taflor, än de nuwarande. Ungefär1453 i denna riktning irrade mina tankar, då ett högljudt hundskall tillkännagaf, att wi nått de Lechlesowska jurtorna. I hopp om en bättre wälkomsthellsning på stället1454 steg jag i land och besökte alla jurt, men träffade utom några fastbundna hundar ingen lefvande warelse. Man förmodade att Ostjakerne warseblifvit1455 mig på däck och af räddsla ☙  gömt sig i skogen. ❧ Wi1456 fortsatte derföre wår resa oförtofwadt till den Jermakska Ostjak-byn, passerade samma dag de Wontpugolska och Wartuiska jurtorna samt nådde om natten mynningen af Wach. Denna flod tager ovillkorligen den resandes uppmärksamhet i anspråk, emedan hon utgör en af Obs mäktigaste tillflöden. Tagande sin början långt in i Jeniseiska Guvernementet tillryggalägger hon  förmår wäcka ǁ wäcker  sorgens och saknadens ǁ sorg och saknad af ett bättre  åter floden ǁ 1. Ob ǁ 2. floden  den […] Ostjaken ǁ Ostjaken  styret […] fäders ǁ 1. styret, är  ǁ 2. styret och förmodli[gen] ǁ 3. styret och utan twifwel änmnu i hemlighet i sina fäders ǁ 4. styret och förmodligen  betrakta henne ǁ omfatta floden  Obs ǁ hennes  skådar ǁ 1. åskådar ǁ 2. får se  Ungefär […] tankar ǁ Försänkt i sådana betraktelser  wälkomsthellsning på stället ǁ wälkomsthellsning  varseblifvit ǁ af  Wi […] Wach. ǁ Resan fortsattes till derföre oförtöfvadt till den Jermakska Ostjak-byn, och samma deg passerades passerade wi ännu de Wontpugolska och Wartuiska och Wachpugolska jurtorna, hv[ilka] bland hvilka de sistnämnda woro belägna wid mynningen af Wach . Sistnämnda jurt bära sitt namn efter Wach-floden, wid hwars mynning de äro belägna. 1085 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1085 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  som […] verst ǁ af närmare tusen verst  omkring ǁ ända till  sitt […] lopp ǁ detta lopp  Största ǁ Större  dess ǁ Wachs  Stränderna ǁ Såsom wanligt, är den högra flodstranden mera upphöjd och steril, än den venstra. Man omnämner på venstra sidan blott en enda hög udde, benämnd Lapki (Ostj. Lafkaei). Dess stränder äro merendels låga, i synnerhet på venstra flodsidan, och i följe. Dess stränder  Changes to the footnote: Såsom ǁ ~ wanligt här ǁ wid Wach upphöjdare ǁ mera  wår ǁ ~ från Surgut  Ryska […] Wach ǁ Wid pass 100 verst norr om Labun eller i trakten af Kul-jogan skall floden  gå upp ǁ uppgå  mynningen ǁ Kul[-jogan]  i […] lopp ǁ högre upp  små […] följe ǁ wanliga Ostjak-båtar. Detta  communications-leden ǁ communicationen  upphört att begagnas ǁ 1. upp[hört] ǁ 2. blifvit tillsluten ǁ 3. råkat i glömska  befolkning ǁ bebyggare en bana som1457 utgör minst 700, men enligt innewånarnes uppgift omkring1458 1000 verst. Under sitt1459 widsträckta lopp upptager hon många bifloder, bland hvilka de wigtigaste ☙  äro  ❧ Kul-jógan, Sabun, Lawasin-jógan och Kalech-jógan, utfallande i Wach med undantag af Lawasin-jogan, alla ifrån den högra sidan. Floden fortlöper i en oändlig mängd större och smärre böjningar. Största1460 delen af dess1461 område består af ödsliga kärruppfyllda, obebodda nejder. Stränderna1462 äro merendels låga och i följe deraf blottställda för öf☙  verswämningar.xxxvi 1463 ❧ I sitt nedra lopp är floden öfverallt farbar. Båtar lastade med 2000 pud afgå hvarje wår1464 uppför Wach till de wid Sabun-flodens utlopp i byn Larjatskij uppbygda krono-magasiner.xxxvii Ryska1465 handels-båtar skola understundom gå1466 upp ända till mynningen1467 af Kul-jogan; men i1468 sitt öfversta lopp skall Wach endast kunna befaras med små1469 Ostjak-båtar, i följe hvaraf äfven den gamla communications-le☙  den1470 emellan Ob och Jelogui allaredan ❧ upphört1471 att begagnas. Med afseende å flodens befolkning1472 kan jag ännu ej med xxxvi. Såsom wid andra Sib[iriska] floder skall äfven här den högra stranden wara upphöjdare och mera steril än den venstra. Man omnämner på wenstra sidan blott en enda hög udde, benämnd Lapki (Ostj. Lafkaei), hvilken är belägen vid flodens nedra lopp, ej långt från mynningen af Kalech-jogan. xxxvii. I samma by finnas och en kyrka, uppbygd för wid pass 70 år tillbaka, samt en nyligen anlagd barnsskola. Byns innewånare bestå med undantag af krono- och kyrko-betjeningen blott af några få Ryska Colonister. 1086 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1086 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks säkerhet uppgifva annat, än ett samtliga dess bebyggare inom Tobolska Guvernementet äro Ostjaker. Sannolikt widtager wid Kul-jogan en Samojedisk befolkning, men om denna äfven fortgår öfversta1473 loppet af Wach, är mig tills widare obekant. De Wachska Ostjakerne inom Tobolska Guvernementet äro till språk, seder och lefnadssätt nära öfwerensstämmande med de1474 Obska ofwanom Surgut. De bo i jurt af stock, näfver eller torf, lifnära sig medelst jagt och fiskafänge, äro i saknad af hästar och kor men ega smärre renhjordar. Sommartiden up☙  pehålla ❧ [de] sig wid sjelfva Wach, men deras winter-bostäder äro1475 wanligtwis belägna på ett större eller mindre afstånd ifrån hufvudfloden.1476 Ifrån mynningen af Wach gick1477 färden fortfarande genom ödsliga och obebodda nejder. Blott här och der anträffades några Ostjakiska sommar-jurt, uppförda merendels af näfver, understundom1478 hopslagna af obilad stock. Äfven de sistnämnda woro i saknad af golf, fönster, ugn och de wanligaste husgeråds-saker. Eldstaden war placerad i midten af rummet och hela inredningen densamma, såsom i näfverjurtorna. Antalet af jurt uppgick wanligen till 3–6 på hvarje ställe. Wid inträffad öfwerbefolkning delar1479 sig byarna i smärre ☙  jurtelag, för att hafva ❧ bättre utrymme för jagt och fiskafänge1480, hvilke näringsgrenar nästan uteslutande sysselsätta Ostjakerne i1481 hela den Surgutska afdelningen. Bland de jurt, som mötte oss wid afresan ifrån Wach eller de wid nämnda flods mynning belägna Wachpugolska jurt, förtjena att omnämnas de Kalymska, hvilka woro kringströdda1482 på fyra särskildta ställen, de Kaltagorska (af Samoj[ediska] ordet Kolda, Ob) samt de Mygalengska. Wid  öfversta […] Wach ǁ 1. uppför O[b] ǁ 2. öfra Ob  de […] Surgut ǁ 1. Obska, som bo omkring af Wach ǁ 2. Obska, som bo i trakten af Wach ǁ 3. Obska, som bo i Wachs ǁ 4. Obska, som bo i Wach-flodens  äro ǁ ~, liksom de Obska Ostjakernas,  hufvudfloden. ǁ ~ I och för de  gick […] genom ǁ fortgick resan genom  understundom ǁ ~ äfven  delar ǁ delade  fiskafänge ǁ fiskerier  i […] Surgutska ǁ 1. w[id] ǁ 2. i S[urgutska]  kringströdda ǁ förd[elade] 1087 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1087 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria       groft ǁ Ryskt egde ǁ buro annat ǁ något eller ǁ under ekorr-svansar ǁ ekorr-skinn märkte […] dessutom ǁ warsnade d man dessutom <--- ->  krage, ǁ krage och  funnos ǁ har man  köpare. ǁ ~ Men ej blott i klädedrägten röjde sig några bland nyss uppräknade jurt anmärkte jag, att Ostjakerne Söndagen till ära twagit sig rena, kammat sin svarta peruk och klädt sig i en lysande högtids-skrud. Den här wanliga öfwerkläden bestod både hos män och qvinnor ☙  i en paltå, liknande den Finska ❧ meckan, men kortare än denna. Hwardags-paltån war gjord af groft1483 wadmal, men den, som bars wid högtider och andra sällsynta tillfällen, hade man förfärdigat af kläde eller något annat finare tyg, som merendels war blått eller grönt till färgen. Kragen och uppslagen egde1484 ofta en annan färg och till ståtens förökande hade somliga äfven kantat sin heldagsdrägt med rödt eller annat1485 skimrande kläde, eller ock med en skinnbräm. Paltån war åtminstone i hvardagslag alltid omgjordad med en bred skinngördel, hvarwid hängde en stor knif med tennbeslaget skaft. Männerna buro höga, spetsiga mössor med wida, öfver öronen nedhängande skyggen. Qvinnornas hufvudbonad ☙  bestod här, liksom annorstädes, i en ❧ shavle, som räckte ända ned till hälarna. Halsen war wanligtvis bar, eller1486 på sin höjd betäckt med en boa af ekorr-svansar1487. Handskarna woro sammansydda dels af brokig-färgade renskinn, dels af randiga klädesflikar. Hos det fåfängliga könet märkte1488 jag ännu dessutom perlband kring halsen samt en myckenhet perlbradier, dels fastsydda wid krage,1489 uppslag m. m., dels löshängande wid gördeln. Wid samma gördel, wid de långa hårflätorna och den yfviga shavlen funnos1490 efter wanligheten fästade jern-bläck och messings-skifvor, egnade att genom sitt skrammel ådraga coquetten de unga svennernes uppmärksamhet, eller rättare sagdt: för att locka köpare.1491 1088 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1088 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Med den antagna heldagsdrägten tycktes Ostjakerne äfven hafva påtagit sig1492 ett gladare ansigte och ett frimodigare beteende än wanligt. Ders wälwilja och gästwänskap öfverskred all föreställning. Förrän wi ännu hunnit landa1493, stodo Ostjakerne wäntande1494 wid stranden, drogo båten i land, gjorde broar på den leriga marken eller buro oss på sina armar till närmaste1495 jurt. Af fruktan att misshaga wågade man alldrig bjuda oss några förfriskningar, men wid afresan öfwerhopades wi med Ostjakiska1496 läckerheter af alla slag, såsom färsk1497 och torkad fisk, bär och bär-piroger m. m. Om dessa gåfvor icke1498 äro alltför efterlängtade, mottager man dem likwäl ger☙  na, ❧ för att ej såra det goda, oskuldsfulla hjertat, hvarur de härflyta. Ty1499 att gåf[v]orna frambäras utan anspråk och beräkning, läser man klart i den bedjande blicken och de ödmjuka åtbörderna. Kort efter afresan från de Mygalengska jurtorna öfverraskades vi [af]1500 natt, mörker, regn och storm. Roddarne ansträngde sina yttersta krafter för att bringa oss helbregda till närmaste jurt och sjelfva få ett tak öfver hufvudet, men stormen war så wåldsam, att man snart nödgades gifva wika för dess öfwermakt och lägra sig wid en öde strand. Då morgonen åter randades och nattens skuggor weko för det gryende ljuset, lade sig äfven stormen och ☙  resan ❧ fortsattes. Wi1501 nådde snart de Kiselowska jurtorna, passerade derpå1502 efter1503 tvenne små Ostjak byar: den Laringska och Kitschengska samt upphunno samma dag den1504 nedra byn Lumpokolsk, efter att på fyra dygn ej hafwa anträffat en enda Rysk bebyggare eller sett en ordentlig boning. Äfven Lumpokolsk war en liten, eländig by, som bestod af en              sig ett ǁ ett landa ǁ 1. till stranden ǁ 2. i land wäntande ǁ redan ~ närmaste jurt ǁ 1. jurtor ǁ 2. jurtorna Ostjakiska […] alla ǁ gåfwor af margfalldig färsk ǁ torr icke ǁ också ~ Ty […] åtbörderna ǁ Ty man ser af den bedjande blicken och det ödmjuka åtbör[det] Mscr: att Wi […] snart ǁ Snart nådde wi derpå ǁ ~ ännu efter ǁ ~ ännu den nedra ǁ Ryska 1089 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1089 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  förryskade ǁ russi[fi]c[erade]  låg ǁ war ställd  Nedra […] Prest ǁ Liksom öfra Lumpokolsk, egde tillförene äfven den nedra  för […] Lumpokolsk ǁ 1. men för det närwarande betjenas nedra Lumpokolsk med d religionswård ifrån ǁ 2. för det närwarande tycktes blott kråkorna föra sin Gudstjenst i Herrans hus, och menniskorna sade  ekonomie ǁ ekonomiska belägenhet  redan ǁ till och med  Såsom […] uppgafs ǁ Orsaken sades wara  welat ǁ k[unnat]  för […] året ǁ för svårighet att förse en större ladugård med foder emedan fiskerierna medtogo tiden för höbergningen  Footnote: fodra ǁ Mscr: fordra  ej ǁ ~ förr  odlingen ǁ hunnit  fälten ǁ förrän ~  sommar-jurt ǁ jurt nedramlande kyrka, tre förfallna Ryska hus och tre på Ryskt wis inredda Ostjak-jurt. Byns innewånare woro tre skattbetalande Ryssar och fyra Ostjaker. Jag anmärkte här, liksom på många andra ställen både wid Ob och Irtisch, att Ostjakerne, ehuru till alla delar förryskade1505, icke allenast hade bygt sina stugor ett stycke ifrån de Ryska, utan till och med egde en ☙  skilld ❧ begrafningsplats, hwilken war belägen i en skön lund, då deremot den Ryska låg1506 wid en ödslig strand, der wårfloden uppref grafvarne och kringströdde grinande hufvudskallar. Nedra1507 Lumpokolsk egde tillförene sin egen Prest, för1508 det närwarande tycktes blott kråkorna föra sin Gudstjenst i Herrans hus; menniskorna deremot sade sig njuta religions wård i öfra Lumpokolsk. Innewånarnes ekonomie1509, såsom redan1510 det yttre utwisade, i största förfall. Såsom1511 orsak härtill uppgafs den, att fiskerierna på de sednaste åren slagit illa ut och jagten försämrats. Boskapsskötseln hade man ej welat1512 uppdrifva, dels af fruktan för den härjande pesten, ☙  dels ❧ för1513 svårigheten att förse en större ladugård med foder för top månader under året.xxxviii 1514 Dessa klagomål förekomma öfverallt wid Ob, och de skola ej1515 upphöra, förrän odlingen1516 framträngt längre in i landet, fälten1517 blifvit rödjade och de giftnärande kärren uttorkade. Ifrån nedra Lumpokolsk räknas 70 verst till den öfra Lumpokolska byn. Denna wäg tillryggalades på en dag, hvarunder blott några Ostjakiska sommar-jurt1518 anträffades, såsom xxxviii. Emedan wårfloden öfversvämmar alla mulbeten, nödgas man på många ställen [fodra] boskapen ända in på Juli månad. 1090 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1090 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  de Pankowska,  ❧ Tobalkinska, Waspugolska, Nachradinska, Magijonska. Winter-jurt woro i wår1519 wäg ingenstädes synliga. Dessa utgöra Ostjakens fasta bostäder, hans egentliga hem. Men då de Obska stränderna årligen öfverswämmas af wårfloden, nödgas Ostjaken, för att skydda sitt hus och sin lilla egendom, söka för dem en plats på högländta, för öfverswämning skyddade, ifrån hufwudfloden mer eller mindre afsides belägna ställen. Emedan likwäl fiskafänget äfven under wintern fortfar att utgöra en wigtig näringsgren, är winter-jurten merendels uppbyggd wid någon mindre biflod eller en gren af sjelfwa Ob, der den ofta1520 omgifves af en wild, romantisk skog. Den nödwändiga fruktan för öfversväm☙  ningar har på ganska många ❧ ställen äfven afhållit Ryssarne ifrån flodstranden. Så är t. ex. Obdorsk belägen wid Polui, Beresow wid Soswa, Surgut wid bäcken Bardakowska o. s. v. Nedra Lumpokolsk låg på en höjd wid sjelfva flodstranden, men den öfra byn är åter belägen vid en gren af Ob. Emedan denna gren under hösten uttorkar, nödgades wi åtfölja hufvudfloden och lemna byn obesökt, hellst den mörka och regnige natten ej tillät en fotwandring. Byn sades ega en kyrka, fyra Ryska hus, men ingen jurt. Liksom wid Jugan, Wach och flera andra ställen har äfven [i]1521 Lumpokolsk en schola nyligen blifvit öppnad till uppfostrande af Ostjak-barn. Härmed sammanhänger en händelse, ☙  som ❧ tilldrog sig wid ankomsten1522 till de Magijonska jurtorna. Nyss insomnad i båten stördes jag plöts[l]igt af ett högljudt, förwirradt skri, som i nattens mörker nådde mina1523 öron. Öfwerraskad af oljudet skickade jag tolken att göra sig underrättad om anledningen1524 till detta owäsen. Innan denne hann       wår ǁ min ofta ǁ merendels Mscr: en ankomsten ǁ min ankomst mina öron ǁ min öra anledningen ǁ uppträdet 1091 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1091 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  larmande Ostjaker ǁ 1. Ostjaker, <-> ǁ 2. ropet ǁ 3. <oljud> ǁ 4. Os[tjaker]  uppslogos ǁ öpp[nades]  akt och mening ǁ afsigt  själa-sörjare hvilken ǁ 1. själa-sörjare. Denne hade anbefallt ǁ 2. själa-sörjare emedan  församlingens medlemmar ǁ Ostj[akerne]  öfverlemna […] omvårdnad ǁ 1. an[förtro] ǁ 2. i hans vård ö[fverlemna]  scholas ǁ behörigen ~  dess […] befordrades ǁ 1. detta allt skedde till deras fromma, o men Ostj[akerne] ǁ 2. allt sådant detta blifvit gjordt för deras egen wälfärd  I […] examinera ǁ Jag wille veta  som ǁ hvar blott kärleken ǁ kärleken  1o) […] stöd ǁ 1. 1o) Behöfde man sina barn ǁ 2. 1o) Behöfde föräldrarna barnen sina barn till arbete alla dagar 2do  komme ǁ skulle  beröfwa ǁ beröfwade  icke ǁ ej  Sistnämnda […] liderlighet ǁ 1. Af egen erfarenhet wet jag, att sistnämnda anmärkning är grun[dad] be och ǁ 2. Sistnämnda anmärknin[g]  och […] slagit ǁ 1. är ǁ 2. och för resten återwända, fylldes båten med larmande1525 Ostjaker, dörrarna till kajutan uppslogos1526, och en röst tillkännagaf på bruten Ryska, att Ostjakerne från närliggande byar församlat sig i akt1527 och mening att hos mig söka rättwisa. Härwid togo alla till ordet, den ena öfwerröstade den andra, somliga framförde sin talan på Ostjakiska, andra på Ryska och allt förwandlade sig till ett oredigt surr. Med tillhjelp af min tolk fick jag ändtligen utredt, att Ostjakerne will hos mig anföra klagomål öfver sin sjä☙  la-sörjare1528 ❧ hvilken anbefallt församlingens1529 medlemmar att öfverlemna1530 sina barn i hans omvårdnad, för att scholas1531 och upptuktas. Häremot sade sig Ostjakerne hafwa pro[te]sterat med all makt, men presten skulle icke dessto mindre hafva tvungit dem att ifrån Magijonska volosten öfverlemna tvenne barn till underwisnings-anstalten. Jag sökte öfvertyga det arma folket, att dess1532 egen wälfärd härigenom befordrades, men Ostjakerne wille ej höra slikt tal, utan försäkrade att både de och deras fäder troliga tjenat Tsaren utan att hvarken kunna läsa eller skrifwa. I1533 förmodan att den ytterliga förbättring, som1534 schol-anläggningen framkallat hos det oförargeliga Ost☙  jak-❧slägtet, måste ega en djupare grund än blott1535 kärleken till det gamla goda, lät jag min tolk examinera en bland folkets äldste och erhöll af honom följande besked: 1o)1536 Fruktade man, att en boksynt och skrifkunnig man omöjligen skulle qvarstadna i fädernas råa yrke, och att följakteligen scholan komme1537 att beröfwa1538 föräldrarna deras ålderdoms tröst och stöd, 2o) Wisste man, att de Ostjaker, som tillförene njutit uppfostran, icke1539 blifvit sitt folks apostlar, utan fiender. Sistnämnda1540 klagomål och1541 ej sällan slagit sig på 1092 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1092 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks liderlighet och allt1542 okynne. Dessa olägenheter äro lättare att inse än afhjelpa. För min del tror jag, att mycket wore wunnet, om prester och schol[-]lärare1543 wille bemöda sig ingifva1544 lärjungen aktning för hans egen1545 ☙  stam och ej twertom, såsom fallet nu1546 är, ❧ fördömma1547 och såsom lutter djefvulskap stämpla allt hos1548 nationen egendomligt – en wisa, som infödingen äfven annars alltför ofta får höra af den Ryska allmogen. Emot1549 förbemäldta prestman anfördes ännu åtskilliga andra klagomål. I synnerhet beskärmade man sig deröfwer, att han sammankallat Ostjakerne till höbergning och ställt deras magor på knapp diet, föregifvande twertemot werkliga förhållandet, att faste-tiden wore förhanden. Denna oförrätt emot folkets national-<svaghet>1550 wäckte nästan en lika stor förbittring, som sjelfva schol-inrättningen. Man bad, bönföll och plågade mig till den grad, att jag1551 nödgades gifva befallning ☙  till uppbrott1552, ehuru nat❧ten war mörk och regnig. Samma1553 regniga wäderlek fortfor sedan hela det påföljande1554 dygnet, hvarunder kajutan tog läck och alla kläder samt matförråder nedblöttes.1555 Nu hade ett tak warit wälkommet, men beklag[lig]twis funnos i wår wäg endast näfver-jurt, bland1556 h[vil]ka jag antecknat de Okkosengska, Mugtengska, Jarganska (af Jargan, Samojed), Wartuiska, Tschigaskinska, Kalymska och Panimska1557. Efter1558 nära två dygns resa träffades ändteligen i Ostjak-byn Pirtschina bland1559 jurt af näfver en så beskaffad boning, att man der kunde rasta en natt och i någon mon bota de af regnet gjorda skador. Följande1560 dag woro wi åter i rörelse, fastän1561 regnet, stormen och den tilltagande kölden gjorde resan i högsta grad oangenäm1562.                      allt ǁ ~ slags schol-/lärare ingifva ǁ att wäcka och egen stam ǁ 1. eget i ǁ 2. egen nation nu ǁ ~ ofta fördömma […] egendomligt ǁ 1. tadla och fördöma allt orysk hos nationen egendomligt. ǁ 2. tadla, för[döma] hos ǁ för Emot […] uppbrott ǁ Emot förbemäldta prestman anfördes äfven ännu många andra klagomål, men då det ej stod i min makt att tillfredsställa de klagande, gaf jag befallning till afresa. national-<svaghet> ǁ nationella wälbefinnande jag ǁ ~ oaktadt uppbrott ǁ afresan Samma regniga ǁ 1. Samma regnaktiga ǁ 2. Denna påföljande ǁ nästföljande nedblöttes ǁ ~ Efter dygnets förlopp bland ǁ såsom Panimska ǁ Panym[ska] Efter […] dygns ǁ Efter att i nära twå dygn bland […] skador ǁ en mennisko-boning, der det war möjligt att i någon mon godtgöra de lidna skadorna Följande […] wi ǁ 1. Om morgonen satte wi oss ǁ 2. Om morgonen woro wi fastän ǁ ehuru oangenäm ǁ ~ och beswärlig 1093 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1093 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria             sommar ǁ höst stridde ǁ kämpade strid ǁ tid ej […] annorstädes ǁ 1. ej såsom dagarna annorstädes ǁ 2. ej såsom dagarna i Noe tid ǁ 3. wärre än Noe dagar ett […] töcken ǁ 1. dimma och töcken ǁ 2. ett nattligt mörker och håg ǁ lust excursioner […] fria ǁ excursioner jag […] mindre ǁ icke dessto mindre war jag nödsakad efterleta […] olikheter ǁ undersöka, om ej tilläfventyrs någon olikhet re tillhöra ǁ förek[omma] skiljaktighet ǁ olik[het] uppnåddes ǁ ern[åddes] Den tid war nu kommen, då sommar1563 och winter stridde1564 med hvarandra om herrawäl☙  det. ❧ Denna strid1565 plägar här afgöras på några dagar; men dessa dagar äro ej1566 såsom dagar annorstädes. Regnet sqwalar utan återvändo liksom i Noe tider, ishafvets windar tjuta i kapp med wargen på de ödsliga stepperna, luften är svept i ett1567 nattligt töcken, på den uppblötta marken brusa leriga regnbäckar. Man har i slikt wåder ingen håg1568 för excursioner1569 i det fria, men jag1570 war nödsakad icke dessto mindre att tid efter annan omaka till mer eller mindre afsides belägna jurt för att efterleta1571 möjligen förekommande olikheter i Ostjakernes språk, seder och lefnadssättet. Med afseende å språket anmärkte jag i sjelfva wer☙  ket en liten brytning i den sydligaste delen ❧ af Surgutska gebietet. Så förbyttes här det aspirerade t (tl) i ordens början till j, t. ex. jábet för tabet, sju, jájem för tájem, yxa; o öfvergick ofta till a, t. ex. sáram för sórom, torr; weka consonanter utbyttes emot hårda, t. ex. attem för adem m. m. I boningssättet röjde sig blott den olikhet, att den fyrkantiga jurt-formen började vika för den runda, hvilken i Tomska Guvernementet är den wanliga och företrädesvis lärer tillhöra1572 den Samojediska befolkningen. För ☙  öfrigt anmärkte jag här ingen annan ❧ skiljaktighet1573, än att hyfsningen påtagligen tilltog, ju närmare man nalkades den Tomska gränsen. Denna uppnåddes1574 efter något mera än en dagsresa från Pirtschina, sedan wi passerat de Paninska, Limtjingska, Rogorska och Muraska jurtelagen. De första jurtorna inom det Tomska Guvernementet woro de Kagleakska, tillhörande Timska volosten af Togorska afdeln[ingen] belägna wid pass 20 verst ifrån Surgutska gränsen. 1094 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1094 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Då innom det nya Gouvernement, som wi nu beträda1575, twifvelsutan nya språk och nya folk skola komma1576 oss till möte, torde det ej wara olämpligt att här kasta en återblick på den folkstam, som hitintills tagit wår uppmärksamhet i anspråk – den Ostjakiska. Concentrerad wid det1577 mäktiga flodsystem, som bildas af Ob och Irtisch, är bland infödingar nämnda folkstam den talrikaste i Tobolska Gouvernementet. Den uppgår ända till 18,657 själar, män och qvinnor sammanräknade. Antalet af Woguler, boende inom samma Gouvernement belöper1578 sig endast 4,325 själar och den1579 Samojediska befolkningen utgör ett ungefär lika antal, neml[igen] 3,977 själar. Ostjakerne äro till stärsta delen bosatta i den Bere☙  sowska kretsen1580 ❧ (округъ) och dess tre afdelningar (отдѣленiя): den Obdorska, Kondinska och Surgutska. Nästan1581 alla den Beresowska kretsens Ostjaker tillhöra Ob-floden och utsträcka sig ifrån den Tomska gränsen i söder1582 allt intill Obska1583 wiken i norr. Dessutom1584 träffas af de Beresovska Ostjakerne en ringa utgrening wid Nadym-fl[oden] som s[amman]hänger med de Poluiska Ostj[akerne] vid Obdorsk. De till Irtischska flodsystemet hörande Ostjaker äro samt och synnerligen inskrifna under den Djenschtschikowska Afdelningen af Tobolska Gouvernementet. De upphöra likwäl icke innom denna afdelning, utan anträffas ännu sydligare wid floden Alym och dess mynning, beonde här tillsammans med Tatarer och jemte dem upptagna i tabellerna under namn af skattbetalande ☙  (ясач❧ные). Något ofvanom Alym1585 gjuter sig uti Irtisch floden Demjanka, som tager sin upprinnelse på Barabintzer-steppen, ej långt från källorna till Wasjugan  – en flod, som  beträda ǁ beträdt  komma […] möte ǁ möta oss  det […] folkstam ǁ 1. Ob och Irtisch är denna bland de infödda ǁ 2. det omätliga flodsystem, som bildas af Ob och Irtisch, är bland de infödda ǁ 3. det mäktiga flodsystem, som bildas af Ob och Irtisch, är bland antalet af de infödda  belöper ǁ uppgifves  den […] ett ǁ 1. Samojederne uppgifves <-> ǁ 2. Samojederne utgöra ǁ 3. den Samojediska befolkningen utgör af  kretsen […] tre ǁ kretsen och anträffas i dess alla  Nästan alla ǁ Samtliga  söder ǁ norr  Obska […] norr ǁ den Obska wiken i söder  Dessutom […] Nadym-fl[oden] ǁ 1. Af de norr ǁ 2. Dessutom finnes ännu wid Nadym en ringa utgrening af de Obska Ostjakerne, ǁ 3. Dessutom finnes af de Obska Beresovska Ostjakerne en ringa utgrening wid Nadym som lyder under den Obdorska afdelningen af Beresowska kretsen  Alym ǁ N[adym] 1095 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1095 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  Nyssnämnda ǁ Dessa  hela Ostjak-stammen ǁ Ostjakerne  steppens […] Irtisch ǁ den vestra eller Irtis[chka]  Ostjj ǁ stammen  kan upptaga ǁ träffas  Ob, är ǁ Ob-floden, är der  dess flesta ǁ nästan alla dess  dels […] kuster ǁ 1. till större delen på de skoglösa tundrorna wid Ishafvet ǁ 2. dels i det  wid Ishafvet ǁ närmast kusten  Till […] Wogulerne ǁ I förhållande till Vogulerna  omgiffwas ǁ ha  Samojeder ǁ Samojederne utfaller i öfra Ob. Nyssnämnda1586 floder kunna anses bilda den sydliga gränsen för hela1587 Ostjak-stammen. Sjelfva Barabinzer-steppen är norr om denna gräns bebodd af idel Ostjaker söder om dens[amma] bo Tatarer. På steppens1588 vestra sida wid Irtisch afbrytes Ostj[akerne]1589 blott här och der af Ryska Colonister, och på den östra eller Obska sidan kan1590 upptaga Samojed-colonierna emellan Wasjugan och Tym, wid Ljamin Sor och Tschebakowa en så oändligt ringa del af det omätliga fältet, att de ej inwerka på den allmänna öfversigten af Ostjak-stammens utsträckning. Beträffande ☙  åter nedra loppet af ❧ Ob1591, är Ostjakerne i besittning af sjelfva floden och dess1592 flesta grenar. Samojederne deremot nomadisera dels1593 på de widsträckta <kärren> emellan Ob och Tas dels och i s[ynner]het det skoglösa landet wid1594 Ishafvet. Till1595 så wäl de nedre-Obska, som de Irtischka Ostjakerne stöta i vester Wogulerne, boende wid Ljapin, Sosva, Konda. I söder begränsas de Irt[ischska] Ostjakerne såsom nämndt är, af Tatarerne. Ostjakerne wid öfra Ob omgiffwas1596 från norr, öster och söder af Samojeder1597. Ur en linguistisk och ethnographiskt synpunkt sönderfaller det land, hvars gränsor i det föregående korteligen blifvit utpekade, uti tre mindre områden, neml[igen] det Irtischska, det öfra-Obska och det nedra-Obska. Det Irtischska flodlandet motsvarar, såsom redan anmärktes, den så kallade Denschtschikowska ☙  af❧delningen af Tobolska Gouvernementet, till öfra-Obska området hör den Surgutska Afdelningen. Obs nedra flodområde innefattar de Kondinska och Obdorska Afdelningarne. Hvart och ett af dessa områden eger både i linguis- 1096 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1096 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks tiskt och ethnographiskt hänseende en någorlunda bestämd character, hvilken här i korthet må blifva antydd. Hwad först det linguistiska beträffar, så möta oss innom de trenne områden lika många Ostjakiska hufvud-dialecter, hvilka af landets innewånare benämnas: den Irtischska, den Obdorska och den Surgutska. Förstnämnda munart omfattar hela det Irtischska flodlandet och fortsätter ännu uppför Ob intill floden Salym inom Surgutska Afdelningen. Wid nyssnämnda flod förekommer en dialect-bryt☙  ning, ❧ som bildar öfvergången ifrån Irtischska till den Surgutska hufvud-dialecten. Denna tager sin egentliga början wid Pym-floden, fortgår1598 derifrån långsmed Ob och dess bifloder ända till Tomska gränsen, och förekommer ännu i1599 Togorska Afdelningen af den Tomska Gouvernementet wid floden Wasjugan. Inom detta1600 vidsträckta område har man att märka åtskilliga smärre dialect-brytningar, såsom 1o) den nedra eller den så kallade Juganska, 2do) den medlersta eller Wachska, 3o) den öfra, och 4o) den Wasjuganska. I1601 Obs nedra område plägar man ock göra skillnad emellan de Kon☙  dinska och Obdorska dialecternaxxxix, men  ❧ den förstnämnda lärer ej ega någon rätt1602 egendomlig character, utan synes utgöra en förmedlande länk emellan de öfriga tre hufvud-dialecterna. Fasthållande oss wid dem böra wi i fråga om hvar1603 och en utmärkande kännetecken erinra, att den olikhet, som i allmänhet röjer sig emellan skillda dialecter af ett och samma språk, wäsendtligen beror på främmande språks inflytande. Härmed       fortgår ǁ och ~ i Togorska ǁ inom Tomska detta ǁ besagda I ǁ Inom rätt ‖ fast hvar och en ǁ deras xxxix. För öfrigt finnas här wid Ljapin och Soswa Woguliska dialect-brytningar. 1097 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1097 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  samma ǁ ett och ~  utwänd lärd ǁ 1. utanlexa ǁ 2. utantill lärd  hafva […] knappt ǁ 1. så röja sig äfven i språken, att de icke en gång förmått tillegna sig det lånade, ännu mindre ǁ 2. ~ inflytandet, icke en gång  tillegna ǁ till rätt  egendomliga ǁ o[rd]  försvunnit ǁ 1. blifvit af Ryskan ǁ 2. dels ~, dels  Äfven ǁ Hela  många stycken ǁ nämnda dialect  på […] prägel ǁ intryckt sin prägel på den Irtischska dialecten  anda ǁ ~ och det i många fall till och med synes wara att afgöras och det förnekas ingalunda möjligheten af dialecternas egen utweckling, föranledd genom folkets framskridande i cultur; men hvad är det, som bringar enskildta grenar af samma1604 folk till en högre odling, än deras stam-förwandter, om icke just beröringen med främmande, mera bildade folkslag?  – Likwäl har det inflytande, ☙  som de Finska eller Tschudiska språken ❧ i Ryssland warit underkastade, föga ländt till deras utweckling och fullkommande. Ty likasom den Ryska bildningen hos de resp[ective] folken alldrig blifvit annat än en utwänd1605 lärd lexa, hafva1606 äfven språken, långt ifrån att utveckla och fullkomna sig genom det Ryska inflytandet, knappt förmått tillegna1607 sig det lånade. I fråga om Ostjakiskan gäller sistnämnda anmärkning, företrädeswis den Irtischska dialecten. Man anträffar der en oändlig mängd Ryska ord och uttryck, som hvarken äro behöfliga för språket, eller förenliga med dess anda och wäsen. Många egendomliga1608 ljud, än☙  delser och ordformer hafva ❧ försvunnit1609, och gifvit wika för andra ur Ryskan lånade. Äfven1610 den syntactiska byggnaden fogar sig i många1611 stycken efter det Ryska språkmönstret. Men icke blott Ryskan, utan äfven Tatariskan har på1612 den Irtischska dialecten intryckt en omisskännelig prägel. Man stöter sig likwäl mindre derwid, emedan både Ostjakiskan och Tatariskan i grunden genomträngas af samma anda1613. I de två öfriga hufvud-dialecter af Ostjakiskan röjer sig jemväl samma dubbla inflytande af både Ryskan och Tatariskan, men i wida mindre grad. Dessutom har den Obdorska dialecten emottagit ett och annat både ur Sam☙  ojediskan och Syrjänskan. Den afviker i syn-❧ nerhet härigenom ifrån Surgutska dialecten, hvilken onekligen bibehållit sig renast, ehuru 1098 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1098 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks den kanske är råare och i grammatikaliskt hänseende mindre stadgad, än den Irtischska. Nu någon ord om folkets bildning – dess religion, seder och lefnadssätt. Äfven i detta afseende röjer sig hos de Irtischska Ostjakerne både Tatariskt och i synnerhet Ryskt inflytande. Dessa äro (allmänt) till religionen christna och iakttaga troget den Grekiska kyrkans yttre bruk.1614 Om sjelfva läran hafva de (föga eller) ingen kunskap,1615 men de tro likwäl obetingadt på dess sanning och hafva redan till det mesta förgätit sin hedniska religions-cult. Endast några äldre personer säges ännu i hemlig☙  het frambära offer åt sina gamla Gudar. ❧ Äfven de Surgutska Ostjakerne hänga1616 korstecknet om halsen och (spika1617) Gudabilden på wäggen (af sin jurt,) men något widare till Christendomen hörande lärer hos dem knappt kunna upptäckas. I synnerhet skola de wid Pym1618, Jugan, Trijugan och andra Obs bifloder boende Ostjaker wara hedendomen i hög grad tillgifna. Wid nedra Ob befinna sig de Kondinska Ostjakerne på samma bildningsgrad öfverhufvud med de Surgutska, men bland de till Obdorska Afdelningen hörande Ostjaker äro alla nedanom Obdorsk ännu ☙  odöpta. I sedligt hänseende prisas  ❧ hela den Ostjakiska stammen för sin stränga redlighet, sin utomordentliga hjelpsamhet och mennisko[-]kärlek1619. De Irtischska Ostjakerne hafva med en stigande civilisation begynnt aflägga dessa dygder, och äfven i1620 de öfriga delar af landet träffar man kring städer och större byar nästan mera falskhet, bedrägeri och låg winningslystnad hos Ostjakerne, än hos sjelfva de främmande Colonisterne. Fylleriet är en allmän last bland Ostjakerne och näst lättjan det förnämsta hindret för folkets wälstånd.        bruk. Om ǁ bruk, men om kunskap, men de ǁ kännedom. De hänga korstecknet ǁ bära korset spika ǁ uppspika Pym ǁ Agan mennisko-/kärlek i […] kring ǁ 1. i andra delar af landet kring ǁ 2. annorstädes röjer sig i nejden af städer och större byar ǁ 3. i de öfriga delar af landet märker 1099 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1099 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  ofta ǁ merendels  I […] närnaste jurt. ǁ I Surgutska kretsen omtalas till och med fall, då fäder bortstött och utkas  en […] mörda ǁ en Ostjak, hvilken såsom barn hade af stjuffader blifvit dömd till döden  utsatt ǁ öfverlemnat  kom […] träd ǁ 1. kom ett träd simm[ande] 2. mär[kte]  om det rätta ǁ 1. af ǁ 2. ~ ǁ 3. om rätt och orätt  tre ǁ de  ett ǁ det  Ostjj. kring Obd ǁ de Ob[dorska]  Såsom […] hyfsning ǁ I fråga om civilisationen intaga Äktenskapliga förbindelser aktas öfverhufvud heliga, fastän de knytas af föräldra-makten och ☙  afgöras genom köp. Qvinno[-]❧handeln är ännu allmänt gängse bland Ostjaker; dock synas redan de Irtischska hålla på att emancipera sig ifrån denna råa sed. Barnen wårdas ömt och kärleksfullt, men sina stjufbarn skall fadren ofta1621 behandla med hårdhet och orättwisa. I1622 staden Surgut lärde jag känna en1623 ung Ostjak, som stjuffadren ärnat mörda men på modrens bewekande böner utsatt1624 wid en öde strand af Jugan. I tre dagar hade gossen sutit hungrande och gråtande wid flodstrande[n], men på den fjerde kom1625 ett simmande träd till hans fötter. Gossen steg på trädet, höll sig wäl fast i dess grenar och räddade sig derpå till närmaste jurt. Öfverhufvud bestämmes Ostjakens sedliga handling af mera af instincten, än medvetandet om1626 det rätta. Det är ly[c]kligt, att denna instinct leder m[enni]skan desto säkrare ju vildare hon är. Wille man jemföra brottmålslängderna öfver tre1627 ifrågaw[arande] district, så skulle de ofelbart lemna ett1628 sådant resultat, att Ostj[akerne]1629 kring Obd[orsk], som lefva i den djupaste wildhet, äro de sedligaste, men de Irt[ischska] deremot, hvilka i hyfsning öfverträffa alla sina bröder, äro dem i sedligt häns[eende] under☙  lägsna. ❧ Såsom1630 nyss nämndes, intaga i fråga om hyfsning och onekligen de Irtischska Ostjakerne det främsta rummet. De ega ordentliga, på Rysk[t] wis inredda hus, idka boskapsskötsel samt till och med på wissa ställen åkerbruk, äflas med handel och andra det civiliserade lifvets näringar. Jagten betraktas blott såsom binäring, och äfven fiskafänget utgör en alltför otillräcklig födkrok. Deremot lifnära sig de Surgutska Ostjakerne nästan uteslutande 1100 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1100 26.8.2019 9:55:46 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks medelst jagt och fiskafänge. Deras lefnadssätt är ännu till en del nomadiskt, så vida de hvarje ☙  höst och wår ombyta sina ❧ bostäder samt1631 winter-tiden företaga1632 sig widsträckta jagtfärder. De bo, såsom redan1633 i det föreg[ående] blifvit omnämndt, i eländiga1634 jurt, bestående antingen1635 af stock, torf eller näf☙  ver.xl  1636 Ungefär ❧ på samma sätt lefva och bo äfven de Kondinska Ostjakerne. Bland de Obdorska äro många ännu fullkomliga nomader, hvilka följakteligen lefva i tält och drifva vidt omkring med sina renhjordar. Hwad slutligen Ostjakernes samhällsskick beträffar, will jag wid detta tillfälle endast anmärka, att de äro fördelade i en mängd af smärre district (voloster, Ostj. mir mori) samt1637 ega egna1638 öfverhufvuden, egna egen domsrätt i smärre brottmål, fäder<nas> lagar och författningar. Hos de Obdorska Ostjakerne lefva1639 ännu1640 dessa af fäderna ärfda och inom hvarje stam eller slägt fortplantade lagar enl[igt] sitt fordna samhällsskick traditionellt i sin fulla kraft och styrka. Ostjakerne wid Irtisch hafva allaredan förgätit dem1641 och foga sig nu efter den Ryska  samt ǁ och  företaga sig ǁ 1. ~ ǁ 2. irra kring skogarna  redan […] omnämndt ǁ ofvanföre nämndt är  eländiga jurt ǁ jurt  antingen […] torf ǁ dels af träd, dels af torf  Changes to the footnote: sednare ǁ ~ genom som tilltäppes ǁ ~ vintertiden ~ blåsa, ǁ ~ papper, utgöra ǁ 1. ~ ǁ 2. <----> boningar. […] anmärkt. ǁ 1. boningar, de ega och hafva, såsom nämndt är, en ǁ 2. boningar. Att de ega ǁ 3. boningar. De äro i sakn[ad]  samt ǁ med  egna […] brottmål ǁ 1. egen domsrätt. Denna domsrätt sträcker sig till alla smärre brottmål. ǁ 2. egna öfverhufvuden, egna lag  lefva ǁ fortlefva  ännu […] lagar ǁ dess af fäderna ärfda Castrén seems to have also struck out the final version without replacing it with anything else.  dem […] bibehållande af ǁ sina egna lagar, men åtnjuta likwäl xl. Alla dessa jurtslag äro i saknad af både golf och fönster. Det förra ersättes genom hö, rörsmattor och renhudar, för det sednare tjenar winter-tiden ett hål i taket eller wäggen, som tilltäppes med ett isstycke, med blåsa, lak-skinn o. s. v. Bland trädjurt ega somliga en spis i hörnet, andra deremot blott en eldstad i midten. De förra begagnas om wintern, de sednare om sommaren. Torfjurtorna bebos endast winter[-] tiden och äro försedda med en spis i hörnet. Näfver-jurtorna utgöra de Surgutska Ostjakernes wanligaste boningar. Att de ega en eldstad i midten af rummet, är tillförene anmärkt. 1101 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1101 26.8.2019 9:55:46 �Itineraria  dock ǁ naturligtvis  wissa ǁ 1. ~ allmänna ǁ 2. sina It is unclear in the mscr what Castrén actually struck out and what he meant to be the final version.  Ostjak-districten inom ǁ de Ostjak-district, som finnes ☙  rättsordningen, ❧ dock1642 med bibehållande af egen domsrätt i smärre brottmål och wissa1643 privilegier, såsom en lindrig beskattning, befrielse från krigstjenst m. m. De Surgutska Ostjakerne befinna sig i detta liksom många afseenden, midt emellan de Irtischska och de Obdorska. Sinnad att framdeles återkomma till detta ämne, vill jag här endast uppräkna samtliga Ostjak-districten1644 inom de fyra afdelningarne af Tobolska Gouvernementet samt dertill bifoga en i Tobolsk mig meddelad uppgift öfver innewånarnes antal inom hvarje district eller volost. 1102 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1102 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ 1. 2. 3. 4. 5. 6 7. 1. Djenschtschikowska Afdelningen Turtaska volosten (Ostj[akiska] Turtas-mir), wid floden Turtas och det angränsande landet wid Irtisch Nasymska v. (Nasym-m[ir]), wid floden Nasym och dess1645 utlopp i Irtisch Öfra-Djemjanska v. (Num-m[ir]) vid floden Djemjanka och dess utlopp Mindre Narymskaxlii 1646 v. (Tjapar-m[ir]) wid Irtisch Tarchanska v.xliii 1647 (Wods’itpa-m.) wid Irtisch Mindre-Kondinska v. (Chunda-mir) vid utloppet af Konda och denna flod uppföre ända till Njachratschinska volosten, der Wogulerna vidtaga Temljaschtschewska v (Teerek-m. ell. Uut-char-m.) wid föreningen af Ob och Irtisch, samt vid Nasym-floden 117xli  dess utlopp ǁ nejden omkring ~  Change to the footnote: utgöra blott ǁ 1. hafva för det ǁ 2. betraktas numera blott såsom  Change to the footnote, see the previous endnote. 302 286. 443. 701. 828. 305. 2,982 xli. Män och qvinnor sammanräknade. xlii. Den Narymska och Tarchanska districten utgöra numera blott en enda volost. xliii. Den Narymska och Tarchanska districten utgöra numera blott en enda volost. 1103 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1103 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria  Changes to the footnote: Nedanstående förteckning  ǁ 1. Volosterna inom den Surg[utska] ǁ 2. Den officiella indelningen af districten inom den Surg[utska] afdeln[ingen] afviker i så motto ifrån ǁ 3. Volosterna den officiella ǁ denna Deras antal ǁ Antal desamma. ǁ ~ Så inbegripa den Wachska, Lumpokolska och Saltikowska districter voloster, hvardera  omkring ǁ wid  Trijuganska ǁ Den ~  Aganska ǁ Den ~  Wachska ǁ Lumpo[kolska]  de ǁ Rysk[a] ☙  ❧ 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. ☙  ❧ 9. 10. 11. 12. II. Surgutska Afdelningenxlvii 1648 Seljarowska v[olosten] (Ás-m[ir]) wid Ob i nejden af Ryska byn Seljarowsk l Siljarsk Sabymska v. (Sódom-mir) wid nedra loppet af Sabym och den Sabymska grenen af Ob Pymska v. (Pyng-m.) wid Pym-floden Podgorodnaja-v. (As-Torm-Jogan-m[ir]) omkring1649 staden Surgut wid Ob Stora Juganska v. (Entl-Jógan-m[ir]) wid stora Jugan och den Juganska grenen af Ob Lilla-Juganska v. (Ai-Jógan-m[ir]), wid lilla Jugan Trijuganska1650 (Torm-jogan m[ir]) wid Trijugan och dess utlopp Aganska1651 v (Agan-m[ir]) wid Agan-floden Wachska1652 v. (Wach-m[ir]) wid floden Wach och dess utlopp Lumpokolska v (Lung-pugoll-m[ir]) wid Ob i nejden af de1653 Lumpokolska byarna Saltikowska v. (Saltik-m[ir]?) vid Ob ofvanom Lumpokolsk Pirtschinska v. (Pirtji-m[ir]) 134 326. 166. 362. 592. 286. 297. 96. 706 808. 359. 360. 4,492. xliv. Nedanstående förteckning öfver de Surg[utska] och Obd[orska] afd[elningarne] hörande voloster grundar sig på den officiella indelningen af Ostjak-districten. Deras antal är i sjelfva verket wida större, d. ä. enligt inwånarnes egen fördelning af desamma. 1104 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1104 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ 1. 2. 3. 4. 5. ☙  ❧ III. Kondinska Afdeln[ingen] Kodskie Gorodki, söder om Beresow wid nedra Ob Podgorodnaja, omkring staden Beresow Soswinska v[olosten] wid Soswa Ljapinskaja v, wid floden Ljapin Kasymska v, wid Kasym-fl[oden] IV. Obdorska Afdelningen1654 1. Kunowatska v[olosten], i trakten [af] Ryska byn Kunowat wid Ob och Synja 2 Obdorska v., wid nedersta loppet af Ob och1655 dess bifloder samt vid Nadym 2628. 328 968 1,585 1,274 6853       Afdelningen ǁ volosten och ǁ samt 2700 ‖ 1630 resan ǁ wår resa Tomska ǁ ~ gebietet här […] oss ǁ 1. ~ ǁ 2. möta oss inom det nya gebietet  som ǁ hvad  Jurtorna […] form ǁ Jurtornas form är rund 1630 27001656 4,330 Hela antalet af Ostjaker inom Tobolska Gouvernementet 18,657 ☙  ❧ Härmed lemna wi det Tobolska Gouvernementet och fortsätta resan1657 in på det Tomska1658. De första jurt, som här1659 möta oss, äro de Kagleaks[k]a, belägna wid pass 20 werst ifrån den Surgutska gränsen. Träda wi inom dessa jurt och kasta en blick på de omgifvande föremålen, så se wi här föga något, som1660 wi ej redan tillförene anmärkt hos Ostjakerne i det Tob[olska] Guvernementet. Jurtorna1661 ega en rundad form, men deras inredning och öfriga beskaffenhet är alldeles likasom i Surg[utska] afdelningen. Öfwerensstämmande äro äfven 1105 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1105 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria  klädedrägten […] samt ǁ klädedrägten, sederna och  Klaproth ǁ Cl[aproth]  men ǁ <ut>[loppet]  Bergstadi put it in his diary as follows: “Vid Tobolska Gouvernementets gräns, omkr. 40 verst nedanom Tymfloden upphöra de Jugriske Ostjakerne, och de med Ostjaknamn stämplade Samojederne vidtaga. Desse äro efter allt utseende pfiffigare än Jugrierne.  –” Rancken 1884: 63. In Ahola – Lukin 2016: 69 it is assumed that Ostyak was a term connected to a certain economic system rather than a specific ethnicity or language. This assumption finds some confirmation also in Castrén’s observation that the Ostyaks he encountered in the Governorate of Tomsk spoke a language that he classified as Samoyedic. (TS)  norra ǁ nordvestra  språkets ǁ ord[förråd]  landets […] söder ǁ 1. alla infödingar l allt ifrån Surgutska gränsen i norr ända till trakten af i söder wid Ob och dess bifloder Tym, Tscheshabka Ket, Parabel, Tsch<a>ja, och det Tomska området af Tschylym, ǁ 2. alla infödingar wid  antaga ǁ i norr  flod, af ǁ flod uppri[nner]  helt […] löpande ǁ ej långt ifrån den till Jenisej utfallande  betydlig ǁ stor och farbar  landet ǁ det k  floden ǁ Tym ☙  ☙  ☙  klädedrägten1662 och sederna samt hela lefnadssättet. Måhända skulle physiologen i hvardera folkets utseende kunna upptäcka några specifika olikheter, men för en wanlig betraktares öga ligga de ❧ undandolda. Rådfråga wi lärda mäns auctoritet, så upplyser oss Klaproth1663, att innewånarne wid Narym, öfra Tym och Ket äro Samojeder, men1664 wid utloppet säges de uttryckeligen vara Ostjaker.1665 Så benämnas de äfven af Ryssarne och widkännas sjelfve detta namn, kallande sig likwäl på sitt eget språk Tschumel-gup (’Sös’kum, Sysse-gum, Tschuje-gum). Allt detta oaktadt twekar Philologen icke det ringaste att hänföra dem till antalet af Samojeder. Deras språk innehåller wäl många ifrån den norra1666 dialecten afvikande egenheter, men antingen man afser språkets1667 lagar eller ordförråd, så är slägtskapen med Samojediskan obe❧stridlig. Till den Samojediska folkstammen höra i Tomska Guvernementet med undantag af Ostjakerne wid Wasjugan landets1668 infödingar allt ifrån Narymska gränsen i norr ända till Tschulym-floden i söder. Såsom en naturlig gräns kan man antaga1669 i norr floden Tym, ty till dess mynning räknas blott sju verst ifrån de Kagleaks[k]a jurtorna. Sistnämnda flod1670, af Ostjakerne Kasel-kij benämnd, upprinner på den Jeniseiska kärren helt1671 nära till den i motsatt riktning löpande Sym-flodens ❧ källor.xlv Tym är en ganska betydlig1672 flod. Dess bredd uppgifves i nedra loppet till vid pass 50 saschen. Stränderna äro låga och landet1673 kärruppfylldt. Längs hela sitt lopp är floden1674 xlv. Såsom bekant är, tjenade i fordna tider äfven floderna Tym och Sym till en communicationsled emellan Ob och Jenisei. 1106 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1106 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  befolkad med Samojeder1675, hvilka bo i wanliga jurt1676, lifnärande sig med jagt och fiskafänge. I saknad af hästar, kor och renar skola de befinna sig i yttersta fattigdom. De äro samtligen döpta och ega sin kyrka vid Ob 20 verst ofvanom1677 utloppet af Tym-floden1678 i en liten by, som efter [floden]1679 benämnes Tymsk. Detta var den första Ryska by, som alltsedan afresan ifrån nedra-Lumpokolsk ❧ anträffades wid stora Ob. Efter en här uthvilad natt1680 fortsatte wi resan1681 framåt och nådde innan1682 kort ett Ryskt fiske-läge, bestående af minst tjugo jurt.1683 Dessa woro utan all ordning kringströdda på ett widsträckt sandfält inwid flodstranden. Bland deras antal funnos ej tvenne, som hade warit den ena den andra lik. Somliga woro runda, andra fyrkantiga, andra åter pyramid- eller chon-formiga, men de flesta hade ingen regelbunden1684 form. De woro såsom wanligt sammanfogade af näfver, men så illa uppförda, att höstens stormar icke allenast hade plattat och nedböjt dem, utan till och med lösdrifvit stycken af deras wäggar. ❧ Till storleken woro [de] så beskaffade, att man fyrfota1685 måste bana sig wägen genom dörren och in uti den nödgades1686 iaktaga en sittande eller liggande ställning. Näfver[-]jurtorna1687 tillhörde dels Samojeder dels Wasjuganska Ostjaker, hvilka den yttersta nöden twungit att träda i en förhatlig sold hos fiske-lägets1688 innehafware, som sades wara en köpman i Narym. Högt öfwer dessa jurt reste sig i1689 form af pyramid en colossal boning1690, sammanfogad af hö och wideqvistar samt1691 öfwertäckt med mull. Här residerade höfdingen öfwer de tjugo tälten – en man, som just nu med långsamma steg mäter det wid❧sträckta fältet, bärande en knölpåk i handen. Att han är Rysse,                  Samojeder ǁ Ostjaker jurt […] sig ǁ jurt och lifnära sig ofvanom ǁ ofvanf[öre] Tym-floden i ǁ Tym-floden. By[n] Mscr: kyrkan Bergstadi: “Vårt sista nattläger hade vi uti byn Tymskaja, dit vi ankommo den 4 dennes [n. st.] om aftonen. Följande morgon fingo vi uppvaktning af byns Prest, hvilken var högeligen flat deröfver, att vi föregående dag hade sett honom splitterfull följa till stranden tvenne andra prester, de der besökte honom. Han fann sig särdeles smickrad deröfver att vi bjödo honom kaffe, en sällsynt raritet här på orten.” Rancken 1884: 63. resan ǁ 1. följ[ande] ǁ 2. åter ǁ 3. wår resa ǁ 4. oafbrutet innan kort ǁ efter jurt. ǁ ~ Wi wilja egna åt dem ett ögonblicks uppmärksamhet. regelbunden ǁ bestämd fyrfota […] dörren ǁ endast krypande kunde inträda nödgades ǁ alltid ~ Näfver-/jurtorna fiske-lägets ǁ någon i […] colossal ǁ midt på det öppna fältet en hög boning ǁ jurt samt ǁ och 1107 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1107 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria  hvilka […] uppförda ǁ med wäggar  åter ǁ en  sitta […] skjortärmar ǁ <svettas> i warma fårskinns-pelsar  ett […] helgonbilder ǁ en helgonbild  bättre ǁ 1. warmare, skönare ǁ 2. warmare och  i […] föredraga ǁ föredraga  sofwa ǁ här  stads-/gemak  Detta […] luft ǁ Hwad mig beträffar, saknade jag här frisk luft i synnerh[et]  den […] kraf ǁ om menniskan  hastar han ǁ skyndar han sig att  beskydd ǁ ~ och förfogar sig ut på fria fältet i det fria  vilja […] det ǁ låt oss ännu kasta en flyktig blick deröfver på den kunna wi sluta af det yfviga skägget och den blå uniformen. Wid sidan af hans hotelle står en lång rad magaziner, hvilka1692 jemväl voro uppförda af hö och samman-flätade widen. På ett litet afstånd ifrån dem ser man åter1693 en boning, hvaraf endast taket höjer sig öfver jordytan. Trappsteg leda ned i den underjordiska boningen, låtom oss träda derin på ett ögonblick.  – Wälkommen, mycket wälkommen! hellsar oss med en mun ett talrikt gille af lustiga bröder, förmodligen handelsdrängar, som sitta1694 i brokiga skjortärmar kring ett ☙  rykande thekök. ❧ Wärden träder oss till möte med en ödmjuk bugning, leder oss i högbänk och tillreder en brasa, ej för wärmens, utan upplysningens skull. Med dess tillhjelp se wi, att hålan eger alla de beståndsdelar, som höra till en wäl beställd mennisko-boning. Här finnas alltså fyra wäggar, fastän de bestå af rena mullen och äro belagda med ett tjockt lager af mögel; här finnes ett tak, som utvändigt är belagdt med torf; en spis, som är sammanfogad af hö och lera; en bänk, en dörr, ett1695 antal helgonbilder m. m. Wår wärd, fastän Rysse och stadsbo, försäkrar, att menniskan för sin trefnad ej behöfver en bättre1696 boning än denna, ☙  och säger sig i1697 wida mon föredraga att  ❧ sofwa1698 här med mättad mage, än ligga hungrande i ett stadsgemak1699. Detta1700 må ega sin sanning, men den1701 som utom bukens kraf äfven känner behof af ljus och frisk luft, så hastar1702 han med mig att antwarda jurten i sina helgons beskydd1703. Innan wi lemna fiskaläget, vilja1704 wi med en flyktig blick öfverskåda det widsträckta fältet. Wi se här ett hwimmel af menniskor, tillhörande tre skillda nationer. Skåda Ryssen, der han yfves i sin warma fårskinnspels och 1108 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1108 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  spelar herre på täppan, ❧ medan Ostjaken och Samojeden i betryckta tjenares skepnad trippa fram med nedböjd nacke1705 och krokiga knän. Äfven bland Ryssar warseblifva wi herrar och tjenare, men icke ens under träldomens ok förnekar sig Ryssens glada lynne. I ungdomligt öfvermod ilar han lik en wådeld öfver fältet, hoppar, wäsnas1706 och förför sig på allt som träffdade honom på wägen. För1707 hvarje mötande kamrat eger han alltid ett skälmstycke i beredskap. Den trumpna infödingen går han såsom1708 en bröms städse på lifvet, ger hon[om] knuffar och sidohugg, röfvar hans ☙  mössa och narrar den ❧ tungfotade gubb-menniskan att följa sig i tusende krumsprång ända till fältets ända. Här tages wår uppmärksamhet i anspråk af en grupp skröppliga qvinnor, trasiga barn och lurfviga hundar. Qwinnorna hafva dragit till denna aflägsna del af fältet med de smulor, som fallit från den rika mannens bord, bestående i all slags småfisk, som här rensas och upphänges till rökning. Barnungarna skrika likt hungrande korpar kring1709 bytet och hundarna instämma med1710 full hals i den oharmoniska concerten. På en annan punkt af fältet deltaga de sistnämnda såsom sekundanter i en strid, der Samojed-ungarna1711 pröfva ☙  styrka af hvarandras peruker. ❧ Striden1712 är i det hela taget en lek, men detta tyckas secundanterna ej begripa. Äldre1713 personer äro1714 införlifvade i brottningar och andra manligare lekar. Somliga förlusta sig1715 bakom tält-knutarna med durak1716 och fem kort. Sånger ljuda rundt omkring fältet, och harmonicans toner ☙  äro här lika ❧ hemmastadda, som på gatorna i Moskwá, P[eters]burg och Kasan. Wid afresan ifrån fiskaläget war skymningen redan förhanden och ett1717 owäder i  nacke ǁ od  wäsnas ǁ sjunger och <----kas>  För […] alltid ǁ Möter han en Ostj[akisk] kamrat på fältet, wips han har  såsom ǁ lik[som]  kring ǁ <---->  med ǁ i  Samojed-ungarna ǁ Samojeder[ne]  Striden […] kort ǁ 1. Striden är i det      ǁ 2. Äldre personer se wi ingenstädes hår i hop med hvarandra; men ǁ 3. Striden är i det hela taget en lek, men detta tyckas sekundanterna icke begripa. Äldre personer se wi ingenstädes hår i hop med hvarandra; de förlusta sig mest bakom tältknutarna med durak och femkort. ǁ 4. Äfwen äldre personer se wi ofv här och der hår i hop med hvarandra Äldre ǁ Äfven äro införlifvade ǁ se wi sig ǁ ~ äfven durak ǁ f[emkort] ett owäder ǁ s[tormen] 1109 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1109 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria          regnet ǁ <--> den […] andra ǁ 1. ~ ǁ 2. oupphörligt stötte ǁ styrde <löpa> ǁ flyta flöt ǁ 1. ~ ǁ 2. lopp den […] dagen ǁ utan uppehåll Askinska ǁ Kanask[inska] redan tillförene ǁ i det föregående Changes to the footnote: Hvad Stuckenberg ǁ Ethymologien af ordet Was är mig obekant saknar all grund. ǁ eger ingen grund. Tilläfventyrs är Wasjögan betyder […] Gud ǁ betyder Gud lärer Wasjugan ǁ 1. skall Wa[sjugan] ǁ 2. Was[jugan] blir ǁ är antågande. Efter intaget the och slutad qvällsward låg jag länge waken i den mörka kajutan och lyssnade på stormens sus, på de brusande wågorna och regnet1718, som sqwalade ned öfver däck. Derwid märkte jag, att båten den1719 ena gången efter den andra stötte1720 på grund. Oaktadt flera förnyade tillsägelser åt styrmannen att hålla längre ut ☙  från stranden, spordes dock ingen för❧bättring i wår färd. Man tager i slika fall sin tillflykt till strängare åtgärder, och dessa hade till påföljd, att båten började <löpa>1721 obehindradt; men om den flöt1722 upp eller ned för floden kunde ingen i kajutan afgöra, och pilten i bakstammen yttrade på härom gjord förfrågan, att han nog wore karl att styra ut ifrån grund, men ej kunde rå för wind och wåg, allraminst med orklösa qvinnor till roddare. Efter hållen rådplägning i kajutan beslöto wi att lägga i land och afbida owädrets öfvergång, hellst en af rodderskorna hade medtagit ett dibarn, som under en sådan natt ej kunde umbära sin ☙  moders wård.  ❧ Sedan owädret rasat ut, fortsattes resan den1723 följande dagen i kallt och dimmigt wäder förbi de Askinska1724, Karaschinska, Iskinska och Kas’chenska [jurtorna]. Emot aftonen uppnåddes mynningen af den redan1725 tillförene omnämnda floden Wasjugan, Ostj[akiska] Elle-jogan, stor flod, Samoj[ediska] War-ki (eg. warg, stor, och ki, flod).xlvi 1726 Såsom sjelfva namnet antyder, är xlvi. Hvad Stuckenberg anför så wäl om betydelsen af Was (stor), såsom Torm (liten) saknar all grund. Ordet Torm betyder i Ostjakiskan Gud och Wasjögan är sannolikt blott en Rysk förvridning af Waijógan, såsom Ostj[akerne] benämna vidsträckta Tscheshabka-grenen (se ned[an]). Annars lärer Wasjugan af Ostjakerne på soml[iga] orter 1110 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1110 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Wasjugan en flod af mera än wanlig betydenhet. Den tager sin upprinnelse ur de widsträckta1727 Barabinzer-kärren, i trakten af Mammut☙  eller Björn-sjönxlvii, och ❧ ej långt ifrån källorna af Tui och Djemjanka, h[vil]ka1728 floder utfallande i Irtisch, samt Jugan, som eger sitt aflopp i Ob. Wasjugan säges wara mera än 600 verst lång, i sitt lopp mycket bugtig, lugn och öfwerallt farbar. Bland dess bifloder nämnas1729: K<w>enelka, Purelka, Njurelka (Ostj. Jargan-jogan d. ä. Samojed-floden), Halát eller Salat, Tscheshabka (Sam.1730 Tschádschap-kî, Ostj. Wai-jógan, d. ä. elg-floden) m. m. Såsom ofvanföre är omnämnd, bebos hela1731 detta flod-område af Ostjaker, med undantag af Tscheshabka-grenen1732, som innehafves af ☙  Samojeder.  ❧ Wasjugans innewånare befinna ungefär på samma bildnings-grund med de Surgutska Ostjakerne. De bo i jurt med öppen spis, lifnära sig med1733 jagt och fiskafänge1734, leja sig för sommaren till arbete hos Ryska köpmän m. m. Wid pass 200 verst ofwanom flodens utlopp finnas en sedan älldre tider tillbaka uppbygd kyrka, men ingen Prest, ej heller någon Rysk colonie, utan blott några få Ostjak-jurt. Ifrån mynningen af Wasjugan räknas endast 60 verst till Narym. Denna wäg är talrikt befolkad med både Ryssar och Ostjaker, men ☙  deras boningar ligga ej wid all❧männa farwägen,1735 utan efter wanligheten wid smärre  widsträckta Barabinzer-kärren  ǁ ryktbara Barabinzer-kärren, hvilka både åt Ob och Irtisch skänka många tillflöden och <-->  hka […] utfallande ǁ som utfalla  nämnas ǁ <må> ~  Sam. ǁ Ostj.  hela ǁ detta  Tscheshabka-grenen ǁ Tscheshabka  med ǁ mede[lst]  fiska-/fänge  farwägen, ǁ ~ och de woro på närwarande årstid kallas Watj-j[ugan] d. ä. den smala jugan, i hvilken händ[else] ethymologien af det Ryska ordet blir ännu redigare. xlvii. Detta är förmodligen samma sjö, som hos Stuckenb[erg] heter den Wasjuganska, ehuru den af sistnämnda förf[attare] är placerad på orätt ställe. 1111 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1111 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria       utan ǁ ~ blott benämnt ǁ brännmärkt utanför ǁ wid uppnåddes ǁ ernådde[s] Octob. ǁ ~ efter en resa, <----> Castrén 1847i: 1–32 and 1847j: 289– 316 end here. Bergstadi: “Samma dag om aftonen fingo vi uppvaktning af stadens Starschina, Petr Aleksejevitj Rodjukof. I dag på morgonen ankom till oss Sasädateln och Sjukhus-Smotriteln uti Uniform. Sednare gjorde vi en visit hos Aleksej Semenovitj Rodjukof, fader till Starschinan. Derefter fingo vi besök af Ivan Semenovitj Rodjukof. Emedan Smotriteln bjudit oss uppå badstu, är det tid att sluta för denna gång.” Rancken 1884: 63. After this, Bergstadi did not write until 5/17 Dec. but, despite this his entries are the only diary documentation we have of the period between October 1845 and March 1846. There is, however Castrén’s letter to Sjögren from Makovskoe, 3/15 April 1846, published as a travel report in the Bulletin, see Castrén 1847j: 316– 320 and the volume of letters in this series. It is, therefore, worthwhile to quote or relate the main points of Bergstadi’s text here. First, he described their life in Narym: “Uti Narym förlefde [vi] 68 dagar. Den hufvudsakligaste företeelse under hela denna långa tid var, att vi den 10 October flyttade till ett bättre qvarter hos Ivan Patritj, Rodjukoffs bokhållare. För öfrigt genomlefde vi inga stormande skiften, om man såsom sådant ej vill anse Aleksejs lömskhet emot oss. Denne man var nemligen af helt annan ull än Túpaljoff uti Surgut. På denna aflägsna ort hade han samma inflytande som denne uti Surgut, men hans grenar och bifloder. Med undantag af Ryska byn Iljina anträffades här blott några provisoriskt uppförda jurt, bebodda ej af hela familjer, såsom i Surg[utska] afdelningen, utan1736 af enskildta fiskare, hvilka blott för en kortare tid nedsatt sig wid flodbädden. Nejden fortfor sålunda att wara wild och ouppodlad, liksom tillförene. Ingen ting röjde närheten af en åld☙  rig stad, och det tycktes ingalunda wara utan ❧ skäl, som man benämnt1737 sjelfva <hamnen> utanför1738 Narym med namnet Kamschatka. Denna uppnåddes1739 ändteligen d. 25 Septemb[er]/[7] Octob[er]1740 i hög tid, ty ett par dagar derefter låg hamnen frusen.1741 1112 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1112 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Ortsnamn af Finsk upprinnelse I Tobolska Gouvernementet. Nurma, af1742 Nurmi, fält. Kara, Sam[ojediska] Xara (flod) af harju, ås, jfr. Karatsea, en Sam[ojedisk] slägt Saloma, af salo och maa. Pim, af pimiä? Ischim, af iso maa Iso, stor (i Beres[owa]) ☙  ❧ I Tomska Governem[entet] 1743 Ket, af Sam. kî = joki (Keke, af käki?) Pitkä, en protok af Ob i trakten af Narym. ☙  ❧ I Jenisejska Governem[entet] 1. Kem = Jenisej. 2. Kem, en biflod till Jenisej Kemtschug, en biflod till Tschulym. Sym, jfr. Fin. Simo. Meso F. mesa, utfaller i Tas. Jaga1744, S. jaha, F. joki en by och flod på Minus[inska] wägen ☙  ❧ I Minusinska kretsen Oja, flod Ijus, Ija m. m. jfr. Finn. ii (Iijoki, waara, järwi). ☙ b ❧ Surgut och Nar[ym] äro ungefär tvenne lika storheter, begge Krasnojarsk och Tomsk äro tvenne bland Sib[iriens]s notabiliteter character var sämre än dennes. Uti allt ville han visa sin vigtighet, och att han verkligen ägde en särdeles magt syntes deraf, att han kallades Narymska Gouvernören. Uti staden hade han snart sagdt en oinskränkt magt, hvilken ännu ökades derigenom, att hans son blifvit utvald till Starschina. […] Med denne mägtige man råkade vi snart i delo, ty han bedrog oss vid ett uppköp af mjöl, hvarföre vi framdeles köpte allt hos Tataren Mamét. Detta lärer bragt Aleksej uti eld och lågor, ty sedan denna tid ledo vi stor smälek af stadens innevånare. Så retade de på oss hundar då vi vandrade på gatorne och drefvo i allt ett fullkomligt pöbelspel med oss. Alla Tschinovnikar drogo sin hand ifrån oss, ty så befallte Aleksej, hos hvilken de hvarje söndag gjorde sin uppvaktning. Det enda undantag gjorde Smatriteln, hvilken fortfarande bjöd oss på badstuga, samt trakterade oss med rofvor, potäter, snus, bläck och pennor. Skada blott att Gubben söp för mycket, hvilket ådrog honom längre fram en sjukdom, som hindrade oss att stå i fortfarande kommunikation med honom. Han kunde ej tåla Aleksej och var derför af alla djupt föraktad. – Sasädateln blef snart genom Aleksejs åtgärd afsatt, och i hans ställe kom en Polack, hvilken ej en enda gång besökte oss. Läkarn var en Lukas, hvilken man hellst ville vara qvitt. Den enda, hos hvilken vi hela tiden gingo, var Mamet, den der onekligen var den mest flärdlösa och redliga karl uti hela staden. Af honom köpte vi allt som behöfdes: socker, thée, kaffe, mjöl o. s. v. Sednare besökte vi äfven Ivan Semenovitj, hvilken hela tiden hållit sig i godt förstånd med oss. Han ägde ett godt bibliothek, hvilket vi högst 1113 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1113 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria några rader på Ptjela. Sedan gjorde han många försök att närma sig, gjorde till och med en uppvaktning med läkaren och gamla Sasädateln. Dock vi gingo ej en enda gång mera till honom. – […] Vår värd Ivan Patritj var en grobian. Uppretad af Rodjukof pungslog han oss för rum, ljus och matlagning 99 Rubel. Maten köpte vi sjelf, och hans värda gemål, Alexandra Feodorovna visste att häri se sig till godo. […] Socker och théaskarne måste idkeligen fyllas ånyo, och då hon brände kaffe, behöll hon ¾ för egen räkning. […] Gumman var för öfrigt en stor pfiffica, hvilket just också bevisas deraf, att hon kunde stjäla så mästerligt. […] Litet haffsig var hon, hvarföre vi gerna sågo, att hennes fosterdotter Marfa tillredde maten under de många dagar då Mutter var på kalas eller annars supit sig full.” Rancken 1884: 65–67. Сѣверная пчела was a political and literary newspaper in St Petersburg, founded by F.V. Bulgarin and published in 1825–1864. It emphasized especially loyalty to the throne. Большая российская энциклопедия 29: 629 [Северная пчела]. The governor of the Governorate of Tomsk also visited Narym while Castrén and Bergstadi were there. Rancken 1884: 67. On 1/13 Dec. Castrén and Bergstadi left Narym (see Castrén’s letter to Rabbe, 1/13 Dec. 1845, in the volume of letters in this series and Castrén 1847c), arriving in Togur on 4/16 Dec. The town is situated where the River Ketˈ joins the Obˈ at N58°21′34″ E82°50′11″. “[…] vi togo in hos Wachtern Evlantij Ivanovitj Nestorof, hvilken vi genom Maméts föranstaltande träffat uti staden [Narym]. Ehuru han ännu qvarblef der efter oss, blefvo vi gerna begagnade, och här las jag för första gången Bulgarins arbeten. Af honom bekommo vi äfven fisk, samt till låns Sibirskij Västnik och en Vojlok för resan.” Rancken 1884: 64–65. Faddej Venediktovič Bulgarin or Jan Tadeusz Bułharyn (1789–1859) was a Polish-born Russian journalist and writer, known as a conservative and promoter of the idea of ‘Orthodoxy, Monarchy and Nationality’ advocated by S. S. Uvarov. Федута 2006; Terras 1991: 191. Сибирскiй вѣстникъ was a journal published in St Petersburg by Grigorij Ivanovič Spasskij (1784–1864) in 1818– 1824, and under the title of Азiатскiй вѣстникъ in 1825–1827. It also contained articles on the history and prehistory of Siberia. Анисимов 2009. See also Castrén 2017a: 95. Bergstadi continued: “Länge stodo vi i spändt förhållande till Aleksej, hvilket gjorde oss detsamma, ty vårt arbete var ändock vår enda fröjd, och deri hade vi kunnat blifva störda i fall vi varit nödsakade att fortfarande emottaga och besvara visiter. Den enda förtret var, att till all olycka mina pantalonger, hvilka redan uti Surgut spruckit vid knäet och nu uti Narym reparerats, vid en Namnsdagsfest hos Ivan Rodjukof åter sprucko. Detta bemärktes väl endast af gamla Sasädateln men inom några minuter efter vår bortgång var det allom bekant, såsom jag sednare erfor. Att schikanera en annan är Ryssens högsta fröjd. Denna lust hade till följd, att Starschinan följande dag fordrade mitt pass, hvilket sedan afresan ifrån Tobolsk ovidrördt legat uti min kappsäck. Ändtligen fick Aleksej på Sävernaja ptjela läsa en kort relation om vår resa. Hvad alla dokumenter ifrån högsta ort ej verkat, det verkade 1114 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1114 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks man beundra hennes fasthet och bestämdhet i charakteren, hennes flit och omtänksamhet.  […] Wachtern sjelf var mycket litet hemma, hvarmed vi voro synnerligen belåtne, ty hans väsende var i allmänhet mindre behagligt. Hustrun deremot var en i allo älsklig qvinna, den der mycket väl sörjde för oss. Snatteri såg man ej i det huset, hvilket också ej väl kunde ske, då vi togo allt utaf dem sjelfva.” Rancken 1884: 67–70. According to Bergstadi, Castrén was working on the Samoyedic dialects. “Bland tolkar var den onekligen intressantaste Semjon Karbin från Ketska skogsbygden. Af honom fingo vi många intressanta upplysningar. Under de så kallade sqvallertimmarne berättade han oss med en vildes hela naivetet om Embetsmännens beteende emot Infödingarne, &c. lärorika saker. Åt denne man förärade jag ett par förbrukade byxonier jemte ruinerna af min röda sammets-schlafrock. –” Rancken 1884: 72. Castrén and Bergstadi were still in Togur at least on 11/23 Jan. 1846. They continued from there to Molčanova near Tomsk (N57°34′55″ E83°46′37″) where they arrived on 16/28 Jan. after a journey of two days. The Governor had not sent a letter about their arrival and therefore they had to search for accommodation for a while, before they got two rooms on the upper floor of the tavern. Rancken 1884: 72; Castrén to Rabbe, 11/23 Jan. 1846 (see the volume of letters). “Vårt qvarter är ej att skryta med. Castréns rum går någorlunda an, men mitt är ett fullkomligt kråkbo. På åratal har det ej blifvit bebodt af dock hyggligt emottagna af hans hustru. – […] Wachtern höll Obivatelskaja kvartira, och det uppläts naturligtvis åt oss. Det utgjordes af en sal med 3 stora fenster i gafveln […] Vårt rum var stort och vackert, men dess stora fel var det, att vara kallt. Isynnerhet var golfdraget alldeles odrägligt då vinden blåste ifrån brinken. Då måste man med storstöflor skydda sig emot kölden, ty åtminstone om morgonen stelnade fotbladen och smalbenen till is. Ehuru mycket vi än sökte skydda oss emot köldens menliga inverkan kunde vi dock ej hindra, att fötterna ledo af ett starkt rheumatiskt sendrag. För att helst litet upphäfva verkan deraf, började jag att gymnasticera. Sådant var också nödvändigt för mina öfverhandtagande hæmorrhoider och den dåliga matsmältning, hvaraf jag långa tider varit plågad. Castrén hade ett universalmedel emot allt detta onda, nemligen spatserturer. Sedan vistelsen i Surgut har jag upphört att på dem vara hans beständige följeslagare. Blott sällan vandrade jag med honom i Togur. Vanligtvis tågade jag genom byen ned till Ob och så förbi vårt qvarter C. till möte längs den lilla skogsväg, der han alltid spatserade. I byn ville han ej gå, ty han kunde ej tåla beständiga åkandet, hojtandet och skrikandet. – […] Vårt lif försiggick stilla och lugnt. Den enda omvexling deri gjorde Julen med sina prasdnikar. Dock var äfven detta buller mera inre än yttre, ty hufvudsakligast kände vi till följe af den feta maten häftiga revolutioner i magdepartementet. […] Maten var i allmänhet god. Synnerligen måste man prisa soppan som ett non plus ultra. Snygghet och ordentlighet voro i allmänhet egenskaper, hvilka prydde vår värdinna. Dessutom måste ☞ 1115 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1115 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria Jan. 1846 and 5/17 March 1846 in the volume of letters in this series and Castrén 1847b. “Men intressantast var mötet med vår gamla bekanta f. d. Sasädateln uti Narym. Gubben lefde som förr inskränkt, tog sig dagligen sina vanliga klunkar[,] befann sig följakteligen väl […] Castrén afsände till Petersburg en hel samling af Ostjakiska jagtredskap, för hvilka han hade tusende bestyr och besvärligheter. Föröfrigt hade han att göra med Guvernören, hvilken äfven bjöd honom på middag, samt vid afresan trakterade oss med franska bullor och finskt smör.” Rancken 1884: 80–81. They left Tomsk on 6/18 March and arrived in Ačinsk on Saturday, 9/21 March. The latter date also proves that Bergstadi gave the dates according to the Gregorian calendar. “Om Söndagen skulle vi afresa och skickade derföre redan tidigt på morgonen en karl till Postkontoret för att fordra hästar, men emedan Posterna ifrån Tomsk och Krasnojarsk hvardera voro i farvattnet, kunde inga hästar för denna dag erhållas. C. gick derpå till Semskij Sudd [земский суд], förevisade sina papper och erhöll genast löfte om Semska hästar. Knappt hemkommen fann han dessa redan på gården. Men nu hade för en stund sedan en Gensdarm-Officer ankommit till staden. Denne gjorde också anspråk på hästarne, men då C. häftigt pockade på sina rättigheter, gaf denne med och hästarne spändes redan för vår släda. Men medan detta föregick, kommer i flygande fläng en Sikter ifrån Sudden och säger, att desse hästar tillkomme Officeren och att vi genast skulle erhålla andra. Detta tilldrog sig kl. 10 före middagen. Vi vänta och vänta, men inga hästar någon menniska, utan endast begagnadt till förvaringsrum af potäter, rofvor, kål och qvas. Med ett ord det har begagnats till källare. Och en källare är det, ty kölden och draget deri äro så omenskliga, att jag aldrig funnit dess like. Intet enda fönster är helt och väggarne likasom golfvet äro på otaliga ställen genomskinliga.” Rancken 1884: 73–74; see also Castrén’s letter to Rabbe, 5/17 March 1846, in the volume of letters in this series. The letter has originally been published as Castrén 1846d. “Medan vi varit här, hafva alla Narymare rest till Irbit, men endast Mamét besökte oss. Detsamma gjorde Läkaren, hvilken i enskilda angelägenheter gjorde en resa till Tomsk. Dessutom hade vi besök af en Polack och en Tysk, hvardera i tjenst hos Pochljäfskij, Ångbåtsredaren i Tomsk. […] Till vår umgängeskrets härstädes hör Presten, en enkel och flärdlös man, samt Povärennij, hvilken genom ett anständigt väsende fördelaktigt utmärker sig framför sina gelikar. Dock hafva vi mest lefvat för oss sjelfva. – Maten hafva vi här, likasom uti Narym, sjelfve uppköpt, hvarvid dock den skilnad egt rum, att uppköparene här föga eller intet stulit. Vårt hufvudsakliga mål är middagen. Till den hör vanligen fisk med potäter, köttsoppa och mannagryns-gröt. Endast undantagsvis äta vi vattsoppa. Morgon och qväll nöja vi oss med smörgås.” Rancken 1884: 76–77. Castrén and Bergstadi left Molčanova on 27 Feb./11 March via Nikolaevsk (on the River Šegarka running into the Obˈ at N57°21′0″ E83°58′0″), Kornouxovo (28 Feb./12 March), Tigildjaevo and Eušta (1/13 March) for Tomsk where they arrived on 2/14 March. Rancken 1884: 77–80; see also Castrén’s letters to Rabbe 11/23 1116 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1116 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks till en Fru Jakubovitsch, hvilken C. under sin förra resa träffat uti Ischma, och hvilken han aldrig kunnat nog prisa för dess ovanliga bildning, för dess älskvärdhet, för dess ljufva och barnsliga väsende. Redan första dagen efterfrågade vi uti Gostinnoi dvor om de kunde lemna oss några upplysningar angående de gamle. En beskedlig borgare gaf oss ock genast alla nödiga underrättelser om dem. Efter erhållandet af dessa ämnade vi endera dagen begifva oss till dem, men innan vi hunnit utföra denna plan, fingo vi redan besök af Gubben, en ärevördig gråhårsman. Nu hände nemligen så besynnerligt, att just samma [dag?] då vi ankommo till staden, ett bref ankom ifrån deras dotter, hvilken underrättade dem derom, att C. under sin resa skulle besöka Krasnojarsk. Sådant hade hon inhemtat ur de allmänna Tidningarne. Tillika erhöll Gubben den underrättelse, att Resande Herrar uti Gostinnoj förfrågat sig angående honom. Han kunde ej tvifla att det var mannen qvestionis, och derföre begaf han sig genast till Polisen för att efterfråga vårt qvarter. Gubben kom och glädjen öfver mötet var på hvardera sidor stor. Vi gingo samma dag till de gamle och tillbragte hos dem en högst treflig afton. För dem var det ett stort nöje att af C. efterfråga de minsta omständigheter angående deras måg och dotter, och C. kunde gifva dem godt besked, ty han hade i två månaders tid lefvat dageligen i deras sällskap. Likaså var det åter för C. roligt att erhålla underrättelse om deras sednare öden. – Dessa gamla voro deporterade ifrån Moskovska Guvernementet, der de varit slafvar hos en Adelsman. Här synas till. Kl. 12 går C. ånyo till Sudden och nu lofvas åter hästar med det första. Man hade skickat efter dem till en närbelägen by och af sådan orsak hade de dröjt så länge. Tiden förflyter dock utan att några hästar ankomma. Då går C. åter kl. 3 till ort och ställe och hotar att anföra klagomål direkte till Petersburg. Detta verkar, och kl. 4 erhålla vi ändteligen hästar. Orsaken till hela trakasseriet var helt enkelt den, att Officeren hade skickat sin betjent till Sudden med en 5 Rubels sedel. Han kände sitt folk. –” After stopping in a nearby village to interview Kačinsk Tatars, Castrén and Bergstadi arrived in Krasnojarsk on the next day, 11/23 March. “Derefter begåfvo vi ned till Polisen, hvarifrån en kosack beordrades att föra oss till kronoqvarteret. Detta var särdeles lysande och grannt, men värdsfolket visade genast hvad vi hade att vänta, ty omedelbart efter vår ankomst tillstängdes alla dörrar till deras egna rum och vi stodo alldeles öfvergifna i de präktiga gemaken. Sedan vi genomläst den rika skörden ifrån Posten, begåfvo vi oss ut för att helst med några munsbitar stilla hungern i våra fastande magor. Snart var en god middag inkaminerad och vi återvände till qvarteret. Men här mötte oss den sorgliga upptäckt, att värdsfolket öppnat spjellen för att med köld utjaga de ovälkomna gästerna. Under sådana förhållanden var ingen trefnad att påräkna, hvarföre vi åter begåfvo oss till samma ställe, der vi ätit middag, och ackorderade oss mat, qvarter och uppassning för silfverrubel per lurjus i dygnet. Detta kunde synas dyrt, men var det ingalunda för härvarande förhållanden.” Rancken 1884: 83–86. “I K. gjorde vi ett intressant besök. Det var hos ett gammalt par, föräldrar ☞ 1117 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1117 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria att smått kröka på armen. […] Vidare voro vi hos Ispravniken och en Rysk bergsofficer vid namn Karpinskij. Denne var en utomordentligen bildad man och till sitt väsende en af de bästa Ryssar. – Uti Jenisejsk förlefde vi hela tiden i ett ständigt hvimmel. Middag och qväll tillbragte vi alltid hos någon af de besagde Herrar.” Rancken 1884: 89–91. After this, Castrén and Bergstadi travelled separately in the surroundings of Enisejsk: Castrén left for Makovskij and Bergstadi for Anciferovo on 24 March/5 April. Bergstadi collected material on the Ket language, with Michaila Leäbenkoff as his informant. Makovskoe is situated 90 versts west of Enisejsk at N58°11′12″ E90°52′43″. Rancken 1884: 91, 98; Castrén’s letters to Lönnrot, 20 March/1 Apr. 1846 and Sjögren, 3/15 Apr. 1846 (see the volume of letters in this series). “Under denna bedröfvelsens tid [Bergstadi’s hosts in Anciferovo were ill] erhöll jag af C. den 1 Maj ett paquett med Tidningar […] Af Saima medföljde den fatala N:ro 4, deri jag fick mig på pelsen. Uti ett medföljande långt bref [uttalade C.] sitt missnöje öfver den kompromettering, som offentligen vederfarits mig och lofvade högtidligen gifva mig upprättelse inför Allmänheten. Hela brefvet andades en vänskaplighet och värme, som C. aldrig förut visat mig. Den lilla skymfen hade under andra förhållanden kännts måhända tung nog, men Castréns grannlagenhet gjorde, att jag nu ej ens kom mig att reflektera deröfver. Uti brefvet klagade C. öfver sin dåliga helsa, och det i ordalag, som gåfvo anledning att befara det värsta. Läkare-eleven, som hitkommit för Maria Nikolajewnas hade de förvärfvat sig allmän aktning genom sitt vackra och hedrande uppförande. […] C. gjorde sin uppvaktning hos Guvernören, och var af honom bjuden på middag. Jag deremot gick ut blott för att spatsera och jemte C. uppköpa för resan nödvändiga saker, såsom: socker, kaffe, thée, sviskon, russin, gryn, mjöl o.  s.  v.” Rancken 1884: 88–89. Mrs Jakubovič was the wife of the local police chief of Ižma. Castrén lived in their house while doing research in the village in April 1843. See Castrén’s letter to Sjögren, 3/15 Apr. 1846 in the volume of letters. On 16/28 March, the travellers continued from Krasnojarsk. “Emedan vägen till första stantsien var alldeles bar, måste slädan fastbindas öfver underredet till en vanlig Tarantas. Härigenom kommo vi att sitta på en ovanlig hög ståndpunkt, hvilken var temmeligen halsbrytande på en gropig väg och dertill under en kolmörk natt. Utan några obehagliga äfventyr kommo vi dock midnattstiden till den första stantsien, der vi hvilade oss till morgonen. Derifrån framåt var föret klingande godt. […] Den [19/]31 Mars ankommo vi till Jenisejsk, der oss anvisades qvarter hos Handlanden Sorokin. Denne var en infödd Kirgis, ehuru numera alldeles förryskad. Han var kyrkovärd […] Vårt första besök gällde Okruschnij Natjalnik, hvilken gaf oss audiens med en ministers hela värdighet. Sedan han dock genomsett våra papper, bevisade han oss den största artighet. Hos honom lärde vi känna en Tysk Läkare, Schultz, ifrån Kurland. […] En annan Tysk, Zschwickert, som var Bergsofficer, lärde vi äfven känna. Denne var en utomordentligen god och älskvärd man, men hade det felet 1118 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1118 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks hoppas, i kretsen af dervarande Finnar, kunna öfvervinna den hemsjuka, som nu lärer plåga honom. Detta är högligen att beklaga, ehuruväl men gerna medger, att det fordras härdadt mot att bära de mödor och försakelser, hvilka irrfärder sådane som Castréns göra nödvändiga. Säkert skulle dock C. icke länge blifva utan en deltagare i sina mödor, om blott de förkunskaper vore allmännare, hvilka erfordras för ett verksammare deltagande i hans arbeten. Men äfven nu bör man hoppas, att mången ung landsman skall eftersträfva äran och det goda medvetandet af, att hafva delat sträfvanden, för vetenskapen och fäderneslandet så betydelsefulla som Castréns.” Saima 4/1846: Resor för Finsk Språkforskning. A comment by Castrén was published in Saima No. 27/1846: Från Dr. Castrén. It is an extract of Castrén’s letter to Fabian Collan, 8/20 May 1846. See the volume of letters in this series. Bergstadi left Anciferovo for Enisejsk on 10/22 May and arrived there on the next day, in order to continue with Castrén to the north. By then, Castrén had been in Enisejsk for a few days (see the letter cited above). “Uti Polisen fick jag uppgift på Castréns qvarter. Han bebodde ett vackert hôtel hos Borgaren Tjernsushoff. Kort efter min ankomst fingo vi besök af herr Sabludski, en deporterad Polack, hvilken talade Tyska såsom en mästare. Med honom gingo vi ut. att spatsera och besågo derunder en mängd båtar, hvilke voro utbjudna till salu. – Följande morgon gingo vi ut för att besöka Okrushnij, men emedan denne ej var hemma, beslöto vi att par curiositée göra en visit hos den mägtige skuld, återreste till staden samma afton. Jag gjorde honom sällskap. […] Uti Ust-Kem åtskiljdes vi. Han for till staden och jag till Jelanska Volosten, belägen vid vägen till Mákowskij. […] Mot aftonen ankom jag till Jelansk, […] Jag var villrådig, antingen jag borde sjelf fortsätta resan till Makovskij eller ditsända en ridande express, för att inhemta närmare underrättelser om Castréns helsotillstånd. Men snart blef jag befriad af denna tvehågsenhet, ty då jag håll på att bereda mig till hvila, kommer Castrén intågande. Han var blek och förstörd efter den utmattande färden. Följande dagen var han dock bättre och mente, att han småningom kunde stå sig här på egen hand. Emedan också jag för min del var angelägen om att fortsätta mina studier uti Anzyferova, blef det beramadt, att jag ännu samma dag skulle anträda återresan. […] Några dagar efter min återkomst erhöll jag den [25 Apr./] 7 Maj) åter en försändning ifrån Castrén. Han underrättade mig om, att hans sjukdom haft en krisis, hvilken lyktats sålunda, att hufvud, ögon, öron och tänder nu vore angrepna af en häftig fluss.” Rancken 1884: 100–102. “Jelansk” means Jalan at N58°21′14″ E91°50′40″. Parts of Castrén’s letter to Fabian Collan of 1/13 Nov. 1845 (see the volume of letters in this series) were published in Saima 4/1846, with a postscript most probably by J.V. Snellman: ”För ett bevis på detta sistnämnda förhållande [= general indifference towards linguistic studies] räknar C. med skäl de svårigheter, han haft vid att vinna ett biträde för sina arbeten. Hans nuvarande följeslagare Herr Bergstadi är äfven sinnad att i vår eller sommar återvända från Sibirien och begifva sig till Kasan, hvarest B. ☞ 1119 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1119 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria Guldsökaren Solovjoff, af hvilken C. ofta blifvit inbjuden. Här funno vi stadens hela haute volée församlad. Till en början blefvo vi trakterade med en frukost, hvarvid Champagnen flödade i strömmar. Vidare blefvo vi qvarbjudne till middagen, hvilken var enkel och anspråkslös men läcker och delicat. […] De följande dagarne sutto vi mest hemma eller gjorde blott korta besök hos några af stadens Herrar, såsom: Ispravniken, Postmästaren, Skolinspektorn och en yngre broder till Karpinski. Deremot hade vi dageliga besök af ofvannämnda Sabludski och en annan deporterad Polack vid namn Hildebrandt, hvilken var Skrifvare vid Bjelska Volosten. Denne är en vacker och ståtelig ung man, den der för rabulistiska idéer blifvit hitsänd 1838 från Universitetet i Dorpat, der han studerade.” Rancken 1884: 105–108. The Hildebrandt they met was Carl Hildebrand (b. 1815) who had studied economics at the University of Dorpat/Tartu in 1837–1838. In Siberia he became “Tischvorsteher in der 1. Abtheilung der Oberverwaltung des östlichen Sibiriens”, but later he could return to Poland and lived as an estate owner there. Album Academicum der Kaiserlichen Universität Dorpat No. 3759. “Då C. uppvaktade Guvernören i Krasnojarsk, hade denne tillkännagifvit, att C. uti Jenisejsk skulle erhålla en kosack. Detta mundtliga löfte hade C. omnämnt till Okrushnij och denne hade visat sig mycket beredvillig att uppfylla detsamma. Men nu lärer han hafva väntat, att C. något mera skulle krusa och kurtisera, och då C., såsom dokumenterad Akademisk Resande, ej just hade lust att på minsta vis gifva efter af sin ☙ b ❧ Madschar = Baschkat. (<-----> s[amman]hänga m[e]d dem) Ugren = ungern (se Finl, Estn.) — Slägtskapen emellan Tschu[derne] och Tat[arerne] bevisar ej sl[ägtskap] emellan Finnar och Tat[arer] (Crit[ique] af Rask). — Hun och Suomi. — Emedan Hun-chan förek[omma] i den Mong[oliska] Tat[ar-]historien, är det intet tvifvel, att Hunnerna d[eri]fr[ån] utgått. — Kymyn – Kung – Kun, m[enni]ska Mong[oliska] Kup, Narym — 77 språk i werlden — Sofva på ugn med fruktan att falla. Jag skulle kunna säga dig, huru det är att sofva på ugn. — Föga uträkning att stjäla hustrur, ty presten tar i slikt fall tiondet af brudskatten — Wäderlek får ej förespås — När jag kom till Krasnoj[arsk], war det mitt första [uppgift] att uppsöka [ ]. <Han> stillade upproret i Ischma1745. — M[enni]skan blir det mera kräsmage, ju längre han lefver (Tscher) den Ketska <-----> — En svart ko med svart tunga – Negrer (läkares indication) — Tunguser, Tatarer, Samojeder etc. De deport[erade] och Sibirjaker (мы россискiе не <-->). — I Tomsk köpte en nagaika  – wägen säker? (Tomsk) Jag lemnar d[e]tta sorgl[iga] folk för att betr[äda] den stad, Дѣлай, что хочетъ! 100 vadar brännvin på en dag Kuai, själ, Ob. 1120 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1120 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Företal 1746 ☙ b ❧ Irt[ischska] dial[ecten] mest bildad, mest ord – mindre gramm[atikaliska] egenheter, đ, t försv[unnit] bland bokst[äfverna] Det språk, hvars grammatik <---> här bl[ifvit] i korthet behandlad, tillhör1747 den Finska språk-st[ammen] och utgör jemte Vogul[iskan]1748 en särskild klass, som blifvit benämnd den Ugriska. Till <--- den> har wanl[igen] äfven bl[ifvit] räknad Ungerskan, men Ostj[akiskan] och Vog[uliskan] äro deremot att betr[akta] sås. dial[ecter] af h[varan]dra. Bland de öfriga klasserrna1749 af den Finska språk-st[ammen] <kommer1750 --- Tscheremiss[iskan]> samt den Permska. Gens Ostjarorum är bosatt hvar? dess dialecter -----> försök det första Vocalerna De dunkla ljuden <afgå> till ы. Sjögrens ex[empel] har1751 jag ej velat följa, emedan jag saknat för ringa kännedom af språket.     Winnen, wann, gewonnen.1752        värdighet, blef Okrushnij dag ifrån dag alltmera fåordig och förnäm, samt gjorde den ena invändningen efter den andra emot Castréns lagenliga fordringar. Isynnerhet blef han krånglig i fråga om Kosacken, och gaf efter många räfaktiga omsvep ändteligen det bestämda svar, att ingen sådan kunde Castréns räkning utkommenderas. Sedan denna dag voro de skiljda vänner. – Under vistelsen i staden uppköpte C. allt för resan nödvändig och för 60 Rubel en stark resbåt. Ehuru det ej anstår Embetsmän i Sibirien att resa uti öppen båt, riskerade vi dock vår ära uti detta afseende mot nöjet att obehindradt kunna beskåda floden och dess stränder. För sakerne hade vi tillräckligt bastmattor och för oss sjelfva ett stort och ypperligt Kirgisiskt filttäcke, ett varmt och ogenomträngligt skydd emot nattkylan och regnet. –” Rancken 1884: 110. (TS) af ǁ f<--> Sic. Jaga ǁ Minus[inska] kretsen ~ Here, Castrén appears to mean the Ižma peasant revolt of 1833– 1838 against road-building duties and other heavy natural taxes. История Ижмы, http://www.old. izhma.ru/history/. (TS) This is a draft for the foreword to the Khanty grammar. Cf. Castrén 2018b: 41–45. tillhör ǁ utgör Vogul ǁ ~ och Ungerskan klasserna ‖ språk-~ <kommer> ǁ närma sig har ǁ M The following page of the mscr book (p. 5–6 from the end) has been torn out so that only a narrow strip with some individual letters has been preserved. 1121 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1121 26.8.2019 9:55:47 �Itineraria  Castrén’s travels in 1845–1849. The list must have been composed after the return to Helsinki. Cf. the numbers in KK Coll. 539.31.2 (see p.  1126), where the total distance from Helsinki to Turuxansk is 436 versts shorter than here.  Ačinsk is situated at N56°15′10″ E90°29′29″. In Castrén’s time it was a district town of slightly over 2,000 inhabitants. Статистическiя таблицы: 12. (TS)  In Ustˈ-Abakanskoe (present-day Abakan) at N53°43′17″ E91°27′45″.  In the village of Ustˈ-Esˈ, at the mouth of the River Esˈ, N52°56′54″ E90°15′4″. Aspelin 1901: 29. (TS)  On the River Abakan. Мамышева 2009: 187. (TS)  Šušenskoe is on the Enisej at N53°20′0″ E91°56′0″. (TS)  Tesˈ is on the River Tuba at N53°52′6″ E92°11′12″. (TS) ☙❧ Ifrån H[elsing]fors till Tobolsk1753 3,415 862 Ifrån Tobolsk till Surgut Ifr. Surg[ut] till Narym 800 (med omvägar) 470. Ifr. Narym till Tomsk 552 Ifr. Tomsk till Krasnojarsk 330. Ifr. Krasnojarsk till Jeniseisk 90 Ifr. Jeniseisk till Makowskij 90 Ifr. Makowsk[ij] till Jeniseisk 1084 Ifrån Jenisejsk till Turuchansk 567 Ifr. Turuchansk till Dudinka 250 Ifrån Dudinka till Tolstoj Nos 1,911 Ifr. Tolstoj Nos till Jenisejsk 340 Ifrån Jenisejsk till Atschinsk1754 Ifrån Atschinsk öfver stepperna 600 (minimum) till Minusinsk 25 Till Katsch[inska] domen1755 25 Till Minusinsk 25 Till Katsch[inska] domen 100 Till Sagaiska domen 25 Till gamla Sagaiska domen1756 11,231 Transport ☙ b ❧ Till nya Sagaiska domen Till Koibalska domen1757 Till Ut Resor på Kojbal-steppen Ifrån Ut till Osnatschennaja Ifrån Osnats[chennaja] till Schuscha1758 med omvägar Till Minusinsk med omvägar Till Tes1759 Till Karatus Till Nikolajewska guldvaskeriet Till China Till Karatus Till Tes med omvägar Till Minusinsk ☙ b ❧ Till Uibat med omvägar Till Katschinska domen 25 10 10 120. 40 v. 60 70 40 84. 150. 100? 250 120 40 100 40 1122 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1122 26.8.2019 9:55:47 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Resor på Kojbalsteppen Ifrån Lugavskoj1760 till Schuscha1761 1763 Minusinsk Till Från Minusinsk till Krasnojarsk efter floden med omvägar, vid pass Ifrån Krasnojarsk till Rybinsk Ifrån Rybinsk till öfra Andsha Ifrån Andsha till Tyrbys’ Till Mergenjowa Till öfra Andsha Till Tyrbys’ Till Korastelja1764 Till Agulik1765 50 351762 60 500 126 100 50. 20 70. 50 45? 35 14,461 ☙ b ❧ Till 35 Korastelja 70 Till Kansk1766 40 Till Ustjansk1767 120 Till Tasejewsk1768 120 Till Ustjansk 60 Till Ingasch1769 259. Till NishneUdinsk 490. Till Irkutsk 190 Till Tunkinsk1770 190 Till Irkutsk 4308 ¾ Resor bakom Bajkal d. ä. ifrån Irkutsk till Njertsch[inska] Central-Verket och d[eri]från tillbaka till Irkutsk på särskilta omvägar sa förra resan1771  Lugavskoe is situated at the Enisej at N53°31′18″ E91°47′35″. (TS)  Schuscha ǁ Minusinsk  35 ǁ 27  Till Minusinsk ǁ Ifrån Minusinsk till  Korostelevo is situated at N55°40′18″ E95°36′7″. (TS)  Agul is on the river of the same name at N55°30′9″ E95°53′33″. (TS)  Kansk is situated on the River Kan at N56°12′36″ E95°43′3″. (TS)  Ustˈjansk is situated at N56°31′22″ E96°1′23″. (TS)  Taseevo is situated at N57°12′52″ E94°53′35″. (TS)  Nižnij Ingaš is situated at N56°12′3″ E96°30′42″. (TS)  Tunka is situated at N51°44′25″ E102°32′48″.The centre of the duma was situated in the ulus of Torskoe. Мамышева 2009: 187. (TS)  In 1841–1844. , 11,231 31,674 1123 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1123 28.8.2019 14:22:43 �Itineraria  Governorate centre, present-day capital of Bashkortostan, on the River Belaja, N54°43′31″ E55°56′30″. In his letter to Rabbe, Dec. 2/14, 1848, Castrén states that he is going to travel from Omsk, where the River Om joins the Irtyš, N54°59′0″ E73°22′0″, to Moscow via Petropavlovsk, Zlatoust, Ufa and Kazanˈ. Zlatoust is located north-east of Novosibirsk at N55°15′37″ E84°8′44″. See also Castrén’s letter to Sjögren, 21 Dec. 1848/1 Jan. 1849, both published in the volume of letters in this series. (TS)  Tre ǁ 1. Twå ǁ 2. 3  A list of hunting arrows purchased by Castrén, subsequently lost. See Castrén's letter to Sjögren, 5/17 March 1846 in the volume of letters.  Två björnpilar ǁ 1 Sobel-pil  Fogel-pil ǁ And[-pil]  These items have not been found. Lehtinen, I., 2017: 104–105. ☙ b ❧ Ifr[ån] Irkutsk till P[eters]burg öfver Ufa1772 Till H[elsing]fors 6116 415 6,531 + 20,443 26,974 26,974 11,231 38,205 Andra resan Första resan 1. Tre1773 wanl[iga] wildjur-pilar i s[ynner]het ren-pilar1774 № 2 Två1775 björnpilar (fara djupt in och hafva hvassa hullingar) № 3. 1 Fogel-pil1776 № 4 En pil för Samosträlets, i s[ynner]het för uttrar, № 5 En D[it]o, med ett snöre, som fästes wid bågsträngen, så att uttern måste draga bågen efter sig. № 6. Twå wanl[iga] djur (i s[ynner]het renpilar) i Tomska Guvern[ementet]1777 ☙ b ❧ № 1124 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1124 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Appendix . Parabel1778 Ostj[akerna] hafva hästar och kor på 70 verst från mynningen – Högre upp med hundar, kor finnas icke – Ryska stugor med ugn öfverallt. Wid sina winter[-]fängen1779 hafva de små jurt af träd med spis (чувалъ). Fiska1780 om sommaren på olika st[ällen] och bo i näfver-jurt. På parabel och dess bifloder höga berg, en bergssträckn[in]g.  A loose sheet in the diary SLSA 1185.  winter-/fängen  Fiska ǁ Fara  Obska ǁ Parabelska  der ǁ med  For a picture of a čuval, see Гемуев & al. 2005: 102. (TS)  From here until the end of the next sentence as well as the beginning of the list of families on the Obˈ on another loose sheet.  fiske-/watten  Most probably to Johan Robert Tengström.  Fabian Collan (1817–1851), teacher of history in the secondary school of Kuopio, later Lecturer in Philosophy at the University of Helsinki, active participant in the pro-Finnish movement. Luukkanen 2000. (TS) Obs. Här se wi, hvad förr eller sednare inträffar wid öfra Ob (Jugan), neml[igen] att de Obska1781 Ostj[akerna] coloniserat sig wid Ob, men ännu hafva sina vinterfängen vid Parabel, der1782 de jemväl ega em stuga med tschuval1783. Hvarje eger sitt särsk[ildta] ställe1784, med utsatt rå (bestående i ett qvistadt träd). Dessutom wid Ob hvarje by sitt fiskewatten1785 (gemensamt). Wid Parabel fångas sobel, räf, ekorre, ren, björn, elg. Obs. Wid Ob – familjer – ’Cai, en flod, wid Togor, från Barab[inzka] kärren d 7. Bref till Rabbe, Tengström1786, Collan1787, Lönnrot 1125 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1125 26.8.2019 9:55:48 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 27 Dagbok 27.2.1845–25.9.1845 (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/3c3656db42560760732abdf1192c5a85.pdf d11a2fae80b9c8da00be39a0fe014535 PDF Text Text Itineraria  The mscr KK Coll. 539.31.2 (Varia 6.2), p. 95–336, was probably bound from notebooks, the size of which is ca. 11 x 18 cm. In the library, the diary was titled Reseanteckningar 1847, although it consists almost exclusively of notes from 1846. No travel diary by Castrén from the autumn of 1845 to the spring of 1846 has been preserved.  The number of the notebook. It is not sure whether this numbering is by Castrén’s own hand or of a later date.  Versts travelled by Castrén as far as Turuxansk. Cf. the distances at the end of the previous travel diary (p. 1122 in this volume), where the total is 436 versts more than here. The most notable difference is 408 versts between Helsinki and Tobolˈsk.  вода […] ярахъ ǁ весной на ярахъ вода 28 ☙  ❧ [Reseanteningar] Jenisej 1788 № 11789 3007 862 740 474 552 338 5973 200 1084 72571790 ☙  ❧ 1831. strök isen på Jenisei den 28 Apr[il] ☙  ❧ [—] 18/30 Maj [1846] afreste från Jeniseisk. — Regn, åska och storm. — Nejden war lågländt, stränderna å ömse sidor af floden ovanligt låga. Man såg så väl branta stränder, som långsluttande, de förra leriga de sednare uppfyllda med liten knappersten. Det sades, att wid sommarwattenet stranden öfverallt wore låg (вода весной на ярахъ1791). Flodens grund öfverallt stenig. — Пески äro sällsynta. 1126 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1126 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Flodens1792 bredd wid wattnets sommarstånd uppgafs till 1 och 1 ½ verst; nu var den 2–3 verst bred. — Bland trädslag: talnik merendels närmast stranden och på sterila ställen barrskog; gran, tall, furu, пихта, barkträd, ceder, björk, asp, hägg, rönn etc. ☙  ❧ — Fiskafänget är wid Jenis[ei] ej särdeles gynnande. Här finnes ej tjenliga notställen, inga пески, stora stenar i flodbottnet1793; flodens stridhet är äfven hinderlig för notdrägten. Dessutom uppehåller sig fisken gerna i ямы och sådana finnas ej. Derföre fiskas här mest med krok (långref1794), mindre1795 med not och nät. Jenisei är1796 fattig på grenar (протоки), ej heller finnas holmar, och detta är en orsak till fiskafängets1797 dålighet. – med små nötter.1798 — Boskapsskötseln är ringa, ty pesten1799 är så härjande, att man i stora1800 byar skulle1801 knappast [finna] en enda ko. Korna störta med den snabbhet, att en person, som om morgonen med fröjd betraktat sin rika hjord, om aftonen ej äger en enda vid lifvet. ☙  ❧ [—] Åkerbruket är mycket lönande och jorden så fet, att den ej behöfver gödas. Men wid sjelfva floden sår man endast hafra och trädgårds-saker, och de egentliga råg- samt kornfälten äro ofta1802 belägna 40–60 verst ifrån byarna. Orsaken1803 [är] den, att stränderna dels öfversvämmas dels1804 bestå af kärr och dels tjock barrskog. — Man svedjar så wäl åker- som ängsfält. — Wattnet stiger i Jenisei ända till sl[utet] af Maj l. början af Junii, sänker sig derpå, och stiger andra g[ån]gen kring Petri och Pauli dag, då snön i bergsbygden bortsmälter.              Flodens ǁ Bland flod-/bottnet lång-/ref mindre ǁ af är ǁ war fiska-/fängets It is unclear where these three words actually belong. pesten ǁ bos[kapen] stora ǁ flera ~ skulle […] [finna] ǁ ofta ej finner ǁ Mscr: skulle knappast finner ofta […] verst ǁ belägna wid Orsaken ǁ 1. Man ǁ 2. <---> dels ǁ samt 1127 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1127 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  Ustˈ-Kemˈ is on the Enisej at N58°32′22″ E92°3′37″. NB. Castrén wrote Усть in Cyrillic and Kem in Latin script. (TS)  Enisejsk.  The River Kemˈ discharges into the Enisej at N58°31′4″ E92°5′44″. (TS)  synes […] bergssträckning ǁ widtager b en  Pages are missing here.  Inzyrevo at the mouth of the River Inzyrevka, at N62°9′29″ E89°5′52″. (TS)  каменная ǁ полская Устъ-Kem1805  – en liten by med kyrka 12 verst från staden1806. [—] Kem1807 är en liten flod befolkad med blott Ryssar. — Slättlandet fortgår till trakten af Bashenowa, på andra sidan om denna synes1808 på högra stranden en betydlig bergssträckning, (каменъ), hvarå äfven klippor скалы wisa sig. — I trakten af Jeniseisk ser man byar å ömse sidor af floden; men längre fram finner man dem blott å venstra allt intill1809 ☙  ❧ [—] ☙  ❧ [—] Antsiferovska volosten eger 1599 revis[ion] m[an]k[ön]: [—] Volosten börjas wid Ust-Kem och sträcker sig till Inserowo1810, зимовье, innef[attar] i längd 600 verst. — Åkerbruket går Jeniseisk blott till wid Nasimova. — I Antsif[erovska]-volosten besås knappt 1000 desjat[iner] jord. — Med polui förstår man flodgrenar, som bildas om våren af öfversvämningen. — Högra sidan af Jeniseisk heter каменная1811, venstra: полская. — På venstra sidan af floden finnas wid stranden wackra ängsfält och betesmarker – талникъ osv. ☙  ❧ — Wid stränderna stodo öfverallt ismassor, hvilka sades blifva beståndande intill Petrow-день — Att fiska med not ute på floden bär sig ej, emedan stora stenar ligga i bottnet. Patande wore här lämpligt. — Njelma och muksun sades ej stiga ofvanom Podkamennaja Tunguska, men väl ossetr och sterläd. 1128 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1128 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Bergen på högra stranden äro m[yc]k[e]t steniga och innehålla på sina st[ällen] klippor. — Emellan Jenisej och Antisy1812 anmärkte jag blott tre holmar – men blott: — En egentlig gren (протока) och äfven denna endast tre verst lång. Den k[al]l[a]s1813 заостровка och holmen samt byn Подтёсово1814, en by, som tillförene säges hafva tillhört Pomestsnikar. Belägen 15 verst ifrån staden Jeniseisk. — Stantsi funnos ej emellan Antsif[erova] och Jeniseisk. Maj1815 blommade anemone nemorosa1816 — 18. M[aj] såg jag viola tricolor1817, anchusa offic[inalis]1818, stellarier, ☙  ❧ 1. ☙  ❧ 19  Castrén most probably means Anciferovo.  In the mscr from here to the end of the paragraph as an addition on the next page.  Podtësovo is situated at N58°36′1″ E92°5′25″. (TS)  This should probably be Juni, cf. day of departure from Enisejsk.  Wood anemone. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kukkakasvit/woodanemone. (TS)  Wild pansy. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kukkakasvit/wildpansy. (TS)  Alkanet. Luontoportti, http:// www.luontoportti.com/suomi/ en/kukkakasvit/alkanet. (TS)  Here, the Kets of the River Enisej and its surroundings without no surviving linguistic relatives after extinction of the Kott, Arin etc. Unesco Red Book, http://www.hel- Maj [g. st.] i Antsifer[ova] 20 [Maj g. st.] Ifr[ån] Antsiferowa Ostj[akiska]1819 Jenisej = Xuk (Ha-huk) Подк Тунг = Xol. (Hä-Hol) Kas = Xooses. Sym = Sym Ket = Tym Pit = Fit Tym = Keängä-ses Dögedjeng, Dö-get = Juraki1820 Hom-ses bifloder Eämol-sos till Sym Fomba = Funjus Fombang Pl[uralis] Xanas-Ket, Ostjak[iska] Tymdjeng = <J>ogotfel, en slägt af Ostj[aker] (Tymde-ge<t>) Diskat, -<f[og]> en an[nan] ☙  ❧ Шal-fog Ugat-f[og]1821 = Tjipkanop-fog (Tjipkan, <ojar>1822 Tung[usiska]) Imlják-fog } sinki.fi/~tasalmin/nasia_report. html#Ket; Endangered Lan- guages of Indigenous Peoples of Siberia, http://lingsib.iea.ras. ru/en/languages/ket.shtml. (TS)  The Nenets.  Ugat-f. ǁ Tji[pkanop-fog]  <ojar> ǁ zobel 1129 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1129 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  The River Pit discharges into the Enisej at N59°1′24″ E91°41′49″. (TS)  Both villages were situated between Anciferovo and Ustˈ-Pit. (TS)  Ustˈ-Pit at N58°59′1″ E91°45′31″. (TS) — Fiska med nät och ljuster i Pit1823. — Jaga i aflägsna skogar och föra tält med sig. — Förde Guldsökares varor för 7 ½ Rub[el] pudat – (1 ½ – 2 ½ Rub.) på Pit. — Ost[jaker] De Symska Ostj[akerna] bo vid Sym, Kas, (Podk[amennaja] Tunguska) och Pit, Dubc’es — alldeles s[amma] kläder och stöflor (pimy) såsom hos Ostj[akerna] ☙  ❧ Kas, 4 dagsresor till källorna på ett kärr. Sym fr[ån] widstr[äckt] kärr — Ostj[akerne] bära hårflätor och klippa ej sitt hår. Ifrån Antsif[erova] framåt upphör камень; stränderna äro låga å ömse sidor af floden; m[yc]k[e]t vilda och skogbevuxna. Löf- och barrträd frodas tillf[älligtvis] på h[var]dera sidan. Toroskowa, 8 v[erst] Пятница, 9 v[erst]1824 med kyrka, gemensam för Antsiferowa och andra byar ända till Nasimovo. Устъ-Питская (på högra sidan)1825 Gurina, station –– 1130 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1130 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ [—] Ostjak[er] smida sjelfva alla sina verktyg. — Bära skjortor. — Hos qvinnor ser man jemte vanl[iga] parki1826 äfven harskinnspelsar öfverdragna1827 med <m[ån]gbrokigt> kläde. — Håret svart l mörkt, ögonen id[em], kinderna breda – Soml[iga] äro alld[eles] ljuslätta — Ej så svarta och vilda som Samoj[ederne]  – n[å]g[o]t humaniserade så, <att> sitt yttre som inre väsen, bära skjortor, byxor, <----> och parki. — En stark1828, kraftfull man begråter sin bror, liks[om] ett litet barn  – Af hans 22 stamförwandter finnes ingen enda vid lifvet, önskar sig döden. Kalym1829 – 100–3001830 Rub[el] På Kamen finnas zoblar.  Parka or anorak, a coat with a hood. Wikipedia, https://en.m. wikipedia.org/wiki/Parka. (TS)  öfverdragna ǁ beklädda  stark ǁ fet  Bride tax.  100–300 ǁ 140  Drum, here obviously a shaman’s drum.  jernstickor ǁ <remmar> ☙  ❧ Baraban1831 5 qvarter i längd, 3 i bredd ½ qw hög — På inre sidan jernstickor1832, jernskifvor, som skramla — Trumpinnen flat, af renhorn l. träd, belagd med björntass på ena sidan. — Sången har s[am]ma melodie som annorstädes — Jern-svanor och гогаръ äro fästade vid de tunna jernstickorna — Ett jernkors i midten af trumman. 1131 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1131 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  Ofvanpå ǁ Utvändigt  Fören ǁ Spets[ig]  Ostjatskaja is situated at N59°11′19″ E91°19′16″. (TS)  Kolmogorovo is situated at N59°15′37″ E91°19′0″. (TS)  Ponomarëva is situated at N59°20′28″ E91°11′44″. (TS) ☙  Ostj[akerne] förfärdiga stora båtar, dragande [ ] pud, gjorda likasom lådor, med platta botten och vertikala wäggar. De äro m[yc[k[e]t lätta ❧ och begagnas med fördel på de grunda floderna. Ofvanpå1833 äro de betäckta med näfver. De dickas med mossan. Fören1834 lång och spetsig, aktern trubbig. Kopporna hafva anställt en stor ödeläggelse bland Ostj[aker]. ☙  ❧ Pit, 23 verst fr[ån] Antsif[erova] = 91 fr[ån] Jenis[eisk]. ifr[ån] Gurina till Savinova > till Ostjatskaja1835 Kolmogorowa1836 Ponomarjowa1837 – 3 – 2 – 9 – 14 1. En liten protok (1 verst vid Savinowo) på venstra sidan. 2. Emellan Kolmogor och Ponomarjewa en protok af 8 verst på högra sidan. — Njelma finnas i ringa m[än]gd ofvanom Nasimovo, muksun ej – — Den högra stranden bergig, stenig, skogsbevuxet – den venstra lägre – mera löfträd. 1132 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1132 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Den 20 Maj/2 Junii. 1838 ☙  ❧ [—] Wid Ponomarjewa lefva Tunguser blott 25 verst ifrån flodstranden på högra sidan – nomadiserande med renar – — Hafva detta år fångat zoblar i mängd. — Släpa med renar foror åt Guldsökare – — Begagnas af dem såsom vägvisare wid guldjagt. — På1839 högra sidan stryker åsen dels1840 invid, dels ett st[ycke] ifrån stranden  – ej synnerligt hög, ojemn, skogbevuxen. — Midt emot Ponomarjewa finnes guldsökares kontor; kallas Lopatinskoje selo. Likaså midt emot Nasimowo byn Jermakowoje emedan Jermak war en guldsökare <1)> ☙  ❧ — En ihärdig kall nordanwind. Skogen på. — Emellan Ponomarjewa och Nasimowo en protok af tre verst. — Skogen mörknar allt mer och mera löfträden aftaga. — D 2 Junii 9° [R]1841, i wattnet 7° 1842 – Pälsen oumbärlig. — Stränderna isfria med anl[edning] af en запоръ, som bildat sig wid1843 — Nedanom Antsif[erova] sås obetydligt och wid Nasimova upphör allt ? åkerbruk — Venstra sidan lerig, kärruppfylld, tundrartad; äfven боры.  The date according to the Gregorian calendar should be 1 June here if the date according to the Julian calendar is correct. Bergstadi: “Den [20 Maj/] 1 Juni e. m. foro vi af ifrån Anzyferova och anlände efter 7 versts färd till byn Toroskova, der vi gjorde ett kort besök hos mina vordna Ostjakiska tolkar, hvilka med den största glädje emottogo oss uti sina torftiga näfvertält. Derifrån begåfvo vi oss till andra jurtor, hvilka stodo 14 verst lägre ned vid floden Pitts utlopp. Der drucko vi vårt thée och trakterade Ostjakerna med bränvin, hvarföre dessa trakterade oss med båge, pilar och hvar sin lilla näfverkorg, sirad med de allra grannaste albarksmålningar. Derpå reste vi oafbrutet genom natten och ankommo kl. 12 följande dagen till byn Nasimova (107 verst nedanom Anzyferova).” Rancken 1884: 111.  På högra ǁ Högra  dels invid ǁ ej långt  Ca. 11° C.  Ca. 9° C.  Castrén left the place-name unwritten and the sentence is thus incomplete. I Nasim[ova] sås litet, åkrarna 8 verst från byn – 1133 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1133 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  vild-/renar  Siberian weasel (Mustela sibirica), a marten species found in Eastern and Southern Asia. Щипанов 2009. (TS)  Siberian chipmunk (Eutamias/ Tamias sibiricus) is the only chipmunk species found in Eurasia. Щипанов 2006. (TS)  Castrén probably means the River Kija discharging into the Enisej from the right (northeast) between Šišmarevo and Ostjatskaja, N59°8′51″ E91°29′32″. (TS)  At least today, there is no river called Kis.The River Tis runs into the Enisej from the right (east) slightly under Nazimovo at N59°32′55″ E90°54′26″, which makes it probable that the river Castrén means here is indeed the Tis. Cf. p. 873. (TS)  Sergeevo is situated at N59°39′52″ E90°50′26″. (TS)  Beloe Island is situated at present-day Novonazimovo at N59°33′36″ E90°51′11″. (TS)  Elovyj Island is situated at N59°36′48″ E90°50′7″. (TS)  Flodbrädden ǁ Stran[den]  och ǁ i s[ynner]het  det ǁ allva[ret] ☙  ❧ Zobeln finnes på hvardera sidan, mera på den högra Räfvar litet på h[var]dera sidan Elgar alldeles ej, vild[-]renar1844 föga, emedan snön är djup. Ekorrar, hermelin (колонокъ1845 och бурундукъ1846 säljas för 1. kop[ek]) [—] Ekorren finnes mer eller mindre talrikt i s[am]ma mon, som orten är rik på чишки (nötter af ceder, gran, tall, пихта). — Ekorren upphåller sig i större mängd på högra sidan, emedan denna innehåller mera barrskog, den venstra är kärruppfylld och rikare på löfskog ☙  ❧ ☙  Kij1847 wid Savinowo, dess mynning 8 verst nordligare. Kis (ej Tis)1848 litet nedanom Nasimowo 200 verst lång. — Emellan Nasimova och Sergejewa1849 finnas tvenne protoker, den ena öfra 1 ½ v[erst], den sednare nedra 8 v[erst] lång. Holmen, bildad af den förra k[al]l[a]s Бѣлое1850, af den sednare Еловое1851. — Flodbrädden1852 (яры) äro vanl[igen] leriga, här och der sandiga. De långsluttande stränderna äro fulla af liten knappersten. — Jenisei är en stor och majestätisk flod; dess widsträckta fjärdar erbjuda en imposant anblick, som förhöjes af flodens bergiga char[acter] ❧ och1853 dunkla allvarsamma skogarna på flodens högra sida, medan åter löfskogarna på den vänstra lik en glädtig maka skingra det1854 dystra allvaret på den högra. 1134 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1134 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Det oaktadt lider natur af en vild enformighet. Nejden1855 är öfverfull på föremål, men dessa äro fullt enahanda och deras åskådande wäcker hos den resande en tomhet etc. Gökens galande, gässens skri, kajor och änder – Tranor. — Wid Sergejewa tilltaga bergen i höjd. Marken grå, träden utan löf. ☙  ❧ [—] Emellan Sergejewa och Schadrina1856 (cykswatka) två1857 större holmar af 2 verst i längd och 1 mindre – alla på venstra sidan – — Tranorna höllo1858 wid sol-nedg[ån]gen dystra serenader — Åsen tilltar i höjd – [—] Emellan Sergejewa och Schadrina susade skummande bäckar, som störtade sig utför berget. — Dessutom såg man öfverallt på höjderna fåror af uttorkade bäckar. — Wid Schadrina en Казовская protok holme af 7 verst på venstra1859 sidan.1860  Nejden är ǁ Ehuru  Nižnešadrino is situated at N59°55′0″ E90°39′0″. (TS)  två ǁ bl en  höllo ǁ på aftonen  venstra ǁ högra  The protok (branch) of the river begins immediately north of Nižnešadrino. (TS)  The River Kas runs into the Enisej from the left (west) at N59°57′43″ E90°35′47″. (TS)  The Ermakovo that Castrén means here was situated slightly south of Vorogovo, cf. its distance from Jarcevo as given below. (TS)  såsom ǁ och  på ǁ der Ifrån Schadrina till Kas1861 5. verst – Fl[oden] Kas utfaller i Казовская протока (7 verst lång). ☙  — De Kasowska Ostj[akerne] lefva om sommaren vid Jermakowo1862 såsom1863 formän; soml[iga] stadna der äfven om vintern och jaga på1864 den högra sidan, andra ❧ nomadisera vid Kas. — Förr funnos wid Kas m[yc]k[e]t betydligt Ostj[aker]; nu hafva de minskats, så att sista vinter endast två familjer voro här bosatta. 1135 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1135 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  куря ǁ om vintern  Common rudd (Scardinius erythrophthalmus). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kalat/rudd. (TS)  <jels>. ǁ ~   – Somliga fånga omkr[ing] Petrow день i Jenis[ei].  Mscr: Schard.  bergs-/kullar  oerhörda kärr ǁ kärr  efter Iwanow-день ǁ om hösten  Midsummer Day, June 24/July 6. (TS)  fångas ǁ pläg[as]  saschen ǁ verst  utloppet  – ǁ ~ om våren öfv[er] — För öfrigt äro Ostj[akerne] ej fästade wid n[å]g[o]n best[äm]d flod, utan nomadisera vid Kas, Sym, Pit, Подkaм[енная] Тунг[уска] (– stundom och till Ket) – — De Kaska Ostj[akerne] fånga mest i sjöar och куря1865, i s[ynner]het om vintern. Sjöar finnas i m[än]gd. Fisk: gädda, abborre, сорога1866, girs (ej lake, sterläd, ossetra), <jels>.1867 ☙  ❧ [—] [Schadrina]1868 ett vackert st[älle]  – protok – höga bergskullar1869 –, [—] Men oerhörda1870 kärr 1 v[erst] från byn – Ej jord till åkerbruk. — Wid Schadrina fångas njelma efter1871 Iwanow-день1872. Högre upp fångas1873 den ej – . — Kas är m[yc]k[e]t grund, ofta mindre än 1 arschin, båtarna dragas derå; om sommaren är dess bredd 10 saschen1874 vid utloppet. [—] är så grund, att den kan öfvervadas vid sjelfva utloppet –1875 ☙  ❧ Den venstra sidan af Jenisej är full med sjöar. Wid Schadrina börjas fångsten af njelma med stora (150) famn. långa nötter efter Iwanowденъ – 5 pers[oner] om en not – Sterläd och Ossetra har dessförinnan stigit uppför floden och fångas i förbif[ar]ten med nät – Ossetra och sterl[äd] gå ifrån Öfra Tung[uska] om vären utför elfven och återwänder wid Ильинъ-денъ. Fångas h[var]dera tiden med nät, äfven om hösten, emedan höbergningen ej ger tid till notdrägt. Muksun är sällsynt Njelma stiger från hafvet. 1136 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1136 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks <-> Junii 1876 ☙  ❧ Серебрянниково – 14 verst Ярцово1877 – 31 På dessa st[ällen] fiskas ej med stora nötter (af brist på tjenl[iga] notställen) d. ä. njelma fångas alls ej. Med nät (150 famnar långa) fångas sterläd och mindre ossetra – Begge fångas och med krok om hösten, då de stiga uppför elfven, men ej om wåren (vig högt watten) ☙   The date is covered by an ink stain. According to Bergstadi, 22 May/3 June. Rancken 1884: 111.  Jarcevo is situated at N60°14′51″ E90°13′27″. (TS)  hvarmed man far ǁ 1. som ǁ 2. hvarmed man fiskar så wäl  Coregonus sp.  räfgiller ǁ ~ = lada  Castrén marked a place for an additional remark under this line, but no addition can be found. [—] Поплавны är ett slags nät för blott ossetr. – ett slags nät, hvarmed1878 man far utför floden i twå båtar  – motsvarande Finn[arne]s kullet. Dermed fångas om ❧ höst och wår. [—] Med not fångar man endast småfisk: harjus, сигы1879, тугуны, abborre, gädda, lake, елець, чебаки, girs, пескаръ, — Jagten är föga lönande Пасъ – räfgiller1880. Плашка, har-, ekorrfänge (göres i skogen). Omnjet, Omét, nät, hvarmed soblar fångas. ☙  — Elgar finnas, wildren föga. — Potäter, rofvor, murrot, lök ännu i Jartsowa. — Ifrån Jartsowa färdas man till Jermakowo (100 v[erst]) för att köpa foror. — Hästar hållas 10 och derut❧öfver; kor 10 och derunder. — Wid Jartsowa finnes en liten holme. — Jenisej är wid Jartsowa 2 verst bred om våren, 1 verst br[ed] om sommaren.1881 1137 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1137 26.8.2019 9:55:48 �Itineraria  Nishnaja ǁ Ostjaker wid Sym ~  Kamen ǁ Podk[amennaja] Tunguska  Tungg. ǁ Ostj[akerne]  Tym ǁ Sym  under ǁ em  fångar ǁ förföljer [—] Nishnaja1882 djerevnja och Патрушово – två byar stodo ford[om] vid utloppet af Sym, några verst om Jartsovo, den förra på venstra, den sednare på högra sidan om Jenisej. De beboddes af Jenis[eiska] borgare, men hafva l[än]ge sedan varit öde. Inga hus äro synliga. — Wid Jartsowo sås hampa. — Under hela resan fortfarande nordlig wind och kall wäderlek – ☙  ❧ Ostjaker och Tunguser — Ostj[akerne] bo i näfver-tält, Tung[userna] i rentält, båda af s[am]ma form. — De Symska ostj[akerne] äro utan renar, Tung[userne] ega ett ringa antal. — De Symska Ostj[akerne] fiska och jaga på Sym, Kas, Dubc’es och om vintern till Kamen1883 – — Tung[userna] gå blott till Dubc’es. — Tung[userna] hafva näfver-båtar af 6 saschens längd, ½ bredd, ½ arsch[in] hög. — Tung[userna]1884 nomadisera på källorna af [Sym]1885, Ostj[akerne] lefva lägre ned. — Tung[userna] hafva alldrig землянки men Ostj[aker] uppbygga dem när som hellst under1886 vintern – — Ostj[akerne] wid Sym hafva ej nötter utan nät, krok, mest med sapor (pata) i kurja – ☙  ❧ — Hos Tung[userna] är fiskafänget en bisak, de fånga med krok, nät (som de köpa af Ryssar och Ostj[aker]) — Omnet (Omnjet) et nät hvarmed man fångar1887 zobeln, omringar honom och betäcker nätet nedtill med snö. Sobeln förföljes med skidor och fångas när hon lägger sig – 1138 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1138 26.8.2019 9:55:48 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  — De Symska Ostj[akerne] och Tung[userne] fånga ej räfvar, Tung[userne] ej heller soblar – — Ekorrar fångas med bågar skjutande – — Hvarken Ostj[aker] eller Samojeder hafva sina best[äm]da jagtst[ällen]1888. — Tung[userna] beg[a]gna blott bössa båge och <почелма>1889 – ej andra skjutredskap – — Ostj[akerne] hade kommit till marknaden med hustrur, barn och hundar  – de ämnade ❧ qvarstadna; Tung[userna] hade qvarlemnat sina qvinnor och barn wid renhjorden – — På Kis, Ost[jakiska] Tis, lefva Ostj[aker] sås[om] formän — Tung[userna] tatuera sig i ansigtet med färg af en вагулникъ (orokomkora) – — På Sym finnas fyra stammar 1. Kerno1890 (Милискинъ) 2. Kimál (Lихатевъ) 3. Tanínma (Silgitjina) 4. Tjambá (Хиви́ гинъ) betalar skatt åt Ostj[akisk] Starshina Gifta sig ej ur s[am]ma slägt.     jagt-/st. <почелма> ǁ ~ spa Kerno ǁ Milis[kin] A special volume by a different editor will be published later in this series for the linguistic Ket material collected by Castrén. Ostj[aker]1891 1. Ulal-fogatjel 6 v[id] lif (Uljanow) – 2. Diskat-fog (Lebenkoff) På Pit. 3. Haibang-jeng-fog (Савиновъ) på Dubчесъ, ☙  betala ❧ skatt åt Symsk[a] Starsch[inan] Imljak-fog 2 vid lif (Имляковъ) Kokser-fog (Kokserow) bl[ott] 2 wid lif Foskan l Uuser-fog. (Userow). 2 vid lif. Tjepkanop-f. = Ugat-fog. 3 wid lif Tymdjeng-fog. (5 familjer) Taga hustrur från skillda ätter. 4. 5. 6. 7. 8. 1139 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1139 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  dels ǁ äfven — Ostj[akerne] göra båtar af asp, utaf ett träd – liknande en art skida – — Ostj[akerne] bo om vintern blott några dagar på s[am]ma st[älle]. — Om sommaren längre tid, då man träffar på ett godt <--> — All fisk torkas. — Hos Tung[userne] torkas renblod i blåsor – ☙  ❧ Lomy finnas i mängd på Sym – Uppkomma först af holmar, bildade g[enom] lom. Högra stranden боровая, venstra tundraartad – — Grund, på sin[a] st[ällen] smal, på andra bred, m[yc]ket grund och olämplig för resor – — Ostjak-qvinnorna bära skjortor hvita och brokiga med krage — De Symska Ostj[akerne] och Tungus[erne] äro utfattiga, kunna knapt betala sin skatt – — I землянка bo numera ej de Symska Ostj[akerne] utan vanka för fängets skull af och an. Olikheten emellan Ostj[aker] och Tung[user] i klädedr[ägt], tält, båtar. Ostj[aker] döpta och mera humanis[erade] Tung[user] rikare och förnämare. ☙  ❧ — Dörren i Ostj[akerne]s näfver-tält är dels1892 af näfver, dels af холатъ — Tungus[erna] gifva i kal[ym] i <gr.> 20 renar, men bruden återhemtar 10. — Ostj[akerne] begrafva sina döda i jord, Tung[user] om sommaren i jord, om vintern ofvanpå — Tung[userna] och Ostj[akerne] bära flikar oklipt, öfre flätor med en stångpiske bakpå hjessan – 1140 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1140 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  — Ostj[akerne]1893 äro till uts[eende] mera ljuslätta och humaniserade än Tung[user], som äro m[yc]k[e]t mörka — Ostj[akerne] äro mera godmodiga och ej så listiga, såsom Tung[user] — Ostj[aker] och Tunguser hafva s[am]ma slags Schaman-❧väsende – — Ostj[akerne] qvarstadna till en del wid UstSym och fånga ossetra, sterläd i Jenis[ei] ända till Ильин-денъ1894 – — Hårflätorna hos Tung[user] ombundna med perl band och prydda med perlflätor, försedda med stångpiske — Dans och bågskjutning. — Kam (<---gon>) svärtas med en material, som består till hälften af kål, och hälften af kåda. Brännes in med jern — Ostj[aker] och Tung[user] bära chalater — Tungus-Furstens list. — Årorna hafva blad i h[var]dera ändan. Tung[user] sitta midt i båten och handtera den lätta åran i ömse sidor –  Ostjj. äro ǁ Ostj[akerne]s uts[eende]  20 July/1 Aug. (TS)  See p. 818–827 for a description of his encounter with the Kets and the Evenkis. He wrote down both the wordlist and the following description of a dance during that event. See also the volume of linguistic Evenki material to be published later in this series.  The words are covered by a stain of dirt.  Mscr: Ƞaal. D . Junii [n. st.] ☙  ❧ Afreste från Jartsówa. — Häftig storm – nordlig wind – Stodo stilla för motvind h[e]la dag vid Jurtorna – Tung[usiska] ord1895 [ŋ]aal1897, hand. Dillэ, hufvud. Ongokto, näsa. Is’a, öga. Djuu, jurt. Awan-ki, Tungus. <Halasi> <båt>1896 Njunga, Furste. 1141 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1141 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  The word is partly covered by a stain of dirt ’Sulaki, räf – Haajah, panna. ’Sobdon, sobel ’Seen’e, öra. Uluki, ekorre. Amnga, mun. Tjipkan, звѣрь Iikta, tand. So<--->ngo1898, ’Cooli, tunga. Hadjón, läpp. hermelin Nimngan-kî, hals. Tj<a>mbun, varg Tingan, bröst. Jantaki, filfras Hikan, id[em] Momura, and. ’Sogdondro, rygg. Horoki, tjäder ́ Hukita, mage. Hinuki, hjerp Hangan, knä. Helaki, ripa. Bókan, lår. Gag, svan. Mukóta, stuss. Gus’, örn. Tjitji, kuk. Njungnjaki, gås. Patji, fitta. Ыrian, <------> Giramdra, ben. Ninakin, hund. ☙  ❧ Böja, raska. Unjakan, finger, pekfinger. Adi,́ man. Anjki, tum Asi,́ hustru, Njúritta, hår qvinna. ☙  ❧ Biră, flod. Huttá, son, дѣвка. Jenisej, Jenis[ei] As’átkan, дочь. Djandr, Ostjak. Buga, Gud. Gugda, kulle – Maalkan, чутсъ. Uragan, яръ. Dundra, земля Moh, träd. Tukala, sand. ’Caalban, björk. Muu, vatten. Asikta, елъ. Togo, eld. Djagda, сосна. ’Sigun, sol. Hula, осина. Tugs’u, himmel. Oosikta, stjern ŋaangtэ, пихта. Beega, månad. Irákta, lärkträd. Innangi, dag. Taktekan, кедръ. Dolboni, natt – ’Seekta, талникъ. Purta, knif. Murin, häst. Ivanki, yxa. Bojún, vildren. Djăur, båt. Oron, tam ren Tolgoki, nart. Ыb<ö>j, björn 1142 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1142 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ́ Uliwun, åre. Bår (i), båge. Kotó, пальма. Pis’al, bössa. Oldro, fisk. Jэka, abborre. Gútkan, gädda Panúja, sterläd. Tanu, ossetra Pejúc’an, чаванъ1899 1. Umokón. 2 Djuuri 3. Ilan 4. Digin 5. Tunngă. ☙  ❧ 6. Njiu’un 7. Nadán 8. Djapkun 9 Ijagīn 10. Djaan 11. Umokóndji, Hallaka 12. Djurdji hal. 13. Ilandji hal. 20. Djurdjar 30 Ilandjar ☙  ❧ 40 Digindjar 100 Njamadji Aja, god. Aru, ond Hagdinga, stor. Huli, liten ’Saar, tobak. Irags’a1900, <hund>1901 Tikikta, hud på kropp ’Suun, парка. Aavun, mössa. Unta, сапоги Hís’a, sten. Gantjá, pipa. Oroktu, gräs – Amutj, sjö <L>akaka, holme – Usi,́ берёвка. Talchana1902, mjöl. Uldra, kött ’Ság’se, blod. Ukun mi, mjölk Umakta, ägg. ’Sangar, hål. Huttakan, säck  чаванъ ǁ елецъ  Castrén wrote the letter э above the first a: Irэgs’a.  <hund> ǁ <------>  Castrén wrote the letter э above the third a: Talchanэ.  armen ǁ handen Dans Njoole, njoole etc. Kaanake, kaanake <Je> En ringdans  – hålla h[var]d[e]ra armen1903, höja h[var]d[e]ra – en wiss harmonie Jech ur Noldi jekor 1143 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1143 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  Nb ǁ ~ Tung[user] vill hafva  The words söker han… med i dansen are at the upper edge of the page. The words Nb: Tung vill hafva alla were marked with ✘ to be added somewhere and seem to belong here.  Ofvanom ǁ Wid  stryker […] versts ǁ 1. är Jenisej en böjn[in]g åt vester, men åsen stryker ǁ 2. stryker åsen rakt fram och på ett betydligt  Nikulino is situated at N60°24′23″ E90°4′41″. (TS)  (något) ǁ vid  Tankovo at N60°41′49″ E89°58′27″. (TS) Nb1904 Jechur jechur jechur ja Njaldi jeko njaldi jeko, njaldi jeko njaldi ja Uti Ostj[akernes] och Tung[userna]s dans utvecklar sig ett visst behag och melodien utmärkt behaglig – — wig och lätt små rörelser — Tungusen är en sprätt i sin frack Ostj[aken] tungrodd. — Båtar flata i bottnet, de Ostj[akiska] spetsiga (gjorda af asp) [—] Tungusen sprättar med glasperlor, gehäng och — En Tung[us] stretar emot och vill ej dansa, men då jag fattar h[ono]m i armen söker han med all makt draga mig med i dansen1905 ☙  ❧ — Ofvanom1906 Symflodens utlopp stryker1907 åsen på 10 versts afstånd efter floden. Efter 40 v[erst] återtar floden sin riktning och löper längsefter åsen[,] 6 verst ofvanom Mikulin1908, kommer åsen åter till floden, löper derpå 2 v[erst] efter floden, aflägsnar sig åter 10 v[erst] ifr[ån] stranden, löper så 37 verst, kommer till stranden (något)1909 3 verst ofvanom Tonkowa1910, aflägsnar sig åter 4 v[erst] nedanom Tonkova, och går så 24 verst litet (2 verst) på sidan, förenar sig med floden och fortgår så ända till Tunguska l[än]g[s]med floden Nb. Åsen går rakt, men floden böjer sig – ☙  ❧ Obs ifrån Antsiferowa till Ponomarjewa synes ej åsen Tranor om aftonen 1144 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1144 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Junii [n. st.]. [—] I Mikulina1911 fångas njelma med stora nötter – — Köra foror åt guldsökare – — Odlas potäter, rofvor etc – — Wid Mikulina en liten, liten holme  Mikulina ǁ ~ och Tonkowa  Pjatnica is situated at N58°53′39″ E91°41′44″. (TS)  Vorogovo is situated at N61°2′0″ E89°37′7″. (TS)  etc. ǁ ~, карасъ, ленъ Wid Tonkowa fångas ej njelma – en liten, dålig by. Här bor dock en förmögen handlande – ☙  Byarna Symsk, Kask, Pitsk etc, som på den Posnikowska chartan blifvit upptagna finnas ej, utan äro så ❧ kallade uprawi, som bestå af nomadiserande infödingar – Kyrkor: I Ystkem, Pjatnitsa1912, Nasimovo, Jartsowa, Worogówo1913. Nedanom Tonkowa stora ismassor öfwerallt wid stränderna – Åsen stryker 1–2 verst ifr[ån] stranden. — Stränderna wid Jenis[ei] äga en яръ (brant strand), men wattnet står d[er]wid endast under öfversvämnings-tiden; när fl[oden] sänker sig ser man öfverallt längsluttande, med små klapperstenar fyllda stränder – — Ju lägre ned utför floden, dess mera barrskog, dess mindre löfträd. — Wid Tonkowa: gran, tall, björk, lärkträd, пихта, кедръ, asp, talnik, etc. ☙  ❧ Fisk: ossetr, sterläd, njelma, muksun, omyl, de två sistn[ämnda] i ringa m[än]gd (sill, ej), gädda, taimen, abbore (чебакъ, ej), елечь, harjus, язъ, тигуны, <сиги>, girs etc.1914 1145 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1145 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  i ǁ vid  Osinovo is situated at ca. N61°23′ E89°45′, but the river Osinovka runs into the Enisej from the right at N61°59′48″ E89°14′44″. (TS)  13 ǁ 10  – Castrén also wrote 4 above 3.  Wågen ǁ Det  Fiskarna fara ǁ Äfven simm[a]  med ǁ wid Wid Tonkowa: ej sill, ej чебакъ (i1915 hela Jenisej). Karas och ленъ i sjöar; ej i Jenisei – ☙  — På närvarande årstid war Jenisej på sina st[ällen] 3–4 verst bred max – — Kall vind – pälsen oumbärlig — 10 verst ofvanom Sotina, (emellan Sot[ina] och Tonkowa vid bäcken Tugowóe widgar sig Jenisei till en ansenlig fjärd, ❧ som med m[ån]ga uddar fortgår ända till Осиново1916. Fjärden börjar 131917 verst ofvanom mynningen af Dubc’es. Smalnar vid Sotina. (Wågen1918 svallar emot de wid stranden uppstapplade ismassorna, tranorna skrika, för ögat synes rundt omkring en mörk oregelb[unden] skog; ismassor nedramla och gifva ett doft ljud, som liknar ett i fjerran afskjutet kanonskott). ☙  — Поплавны, 120–150 saschen utkastas ur twå båtar, som simma utför floden med nätet emellan sig. Nu far äfven fisken utför floden, men den simmar med hufvudet emot wattnet och m[yc]k[e]t långsamt, slår i wattnet på mjuka ställen, i gropar och andra lugna platser. Fiskarna1919 ❧ fara snabbare utför floden, och upphinna och fånga fisken (ossetra och sterläd). Nätet samlas i båten ute på floden. — Stora stenar midt i floden, hvilka i och för flodens strida lopp förderfva noten, i följe hvaraf man mestadels är tvungen att fiska nära till stranden så wäl med1920 not som ock поплавны – 1146 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1146 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Ossetra och sterläd, h[vil]ka s[amman]fattas under den g[emen]samma ben[ämnin]gen красная рыба, återvända om hösten hvar till1921 sin flod.     hvar […] flod ǁ till den flod som station ǁ <h> brak ǁ dån Sotina ǁ Dubc’es [—] Obs. De följa häri s[am]ma ekonomie som m[enni]skorna (de nomadiserande) – och deras station1922 är under vintern Подк[аменная] Тунг[уска] — Hela vintern bo de i gropar, göra sina små excursioner om dagarna men återwända om natten till samma sin grop – ☙  ❧ [—] Ofvanom Sotina 3 holmar, den 4de litet nedanom midt emot sjelfva byn — Wid stranden fiskare  – äta rå <sprittade> fisk – — Кто плавётъ — Torosser ramla den ena efter den andra med förfärligt brak1923 ned i floden – — Sotina en liten ömklig by. — Tre verst nedanom Sotina1924 utfaller i Jenis[ei] Dub’ces; wid dess mynning stodo 6 Ostjak jurt Ostjaker ☙  [—] Wid mynningen af Dubc’es stodo 6 tält; fånga красная рыба i Jenisej intill Ильиньдень, då de fara uppför sin egen flod (Dubc’es), som är fiskrik (taimen, gädda, abbore etc men ❧ ej красн[ая] рыба[)]. — Om vintern irra de kring skogarna на польской сторонѣ, ända till Sym – — Kalla sig Haibang-Ket – 1147 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1147 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  wid två ǁ på ett  björk-/lund  поплавны ǁ Ej ~ — Hafva blott små båtar, gjorda af ett träd – — Steka bröd wid1925 två uppställda stickar – — Öfra delen af skjortan har annan färg, än den nedra – hos qvinnorna – — Dubc’es Ostj[akiska] Uuma-ses <---> = Sym – — Tung[user] finnas ej vid Dubc[’es] – — 7 душь vid Dubc’es – förr 40. — Godt, stilla, godmodigt folk, det till char[actere]n Finnar likaste – — Jurtorna stodo på ett utmärkt wackert ställe på en höjd, med en björklund1926 i närheten – ☙  ❧ [—] Worogova – 20 gårdar – stenkyrka – — Floden 2 ½ v[erst] bred om sommaren — Njelma fångas med 150 famns nötter — поплавны1927 – brukas ossetr och — sterl[äd] fångas перемѣтами och самоловцами — I Vorogowa sås ännu korn och hafra, potater etc. — Zobeln på högra sidan, räfven på venstra. — Ifrån Worog[owa] far man till Nasimovo för att köra foror — n[å]gra fattiga Ostj[aker] woro synl[iga] i Vorogówa, stodo med sitt tält i byns närhet båda sommar och vinter  – Tillhöra ant[alet] af de Dubc’eska 1148 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1148 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Worog. ǁ Osi[nova]  Step. ǁ Schveitz D 6. Junii/25 Maj — Stark s[yd]o[stlig] wind. — Emellan Vorogowa och Osinowa vidgar sig floden och framtar å ömse sidor långt utstickande uddar. Åsen stryker ett st[ycke] på sida – Den är m[yc]ket låg. — 77 holmar, belägna på venstra sidan. — Sandstränder på högra sidan, leriga å den venstra. Lera äfven på högra stranden. ☙  ❧ [—] Floden wacker g[enom] sina långt framstickande, skogbevuxna uddar, sina bugtiga stränder, sina talrika holmar – — Floden säges v[ara] på soml[iga] st[ällen] 10 v[erst] bred och ännu derutöfver. — Några få holmar äfven på högra sidan – — Den ryktbara banditen, som mördat 11 personer hade gömt sig här i skären – — På venstra sidan om floden visar sig här en bergssträckning, k[al]l[a]d Кахелова гора wid Kachelova-fl[oden] – — Emellan Worog[owa]1928 och Osinova blef kompassen så yr i hufvudet, att magnetnålen i det närmaste visade åt Ö[st] och V[est]. ☙  [—] Кáхелова är en liten flod, som utfaller i Jenisej n[å]gra verst ofvanom Osinowa. Berget åtföljer floden – — Vid Osinova på högra sidan om floden, en liten eländig skogsby – — Här finnes en Ostjak-jurt – — Wid Osinova smalnar ock floden och bergen draga sig tills[amman] från h[var]dera sidan samt hafva i fonden en ❧ dyster, allvarsam, utsigt  – Step[anow]1929 säger sig ej hafva set[t] 1149 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1149 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria          Sib. ǁ Sch[weitz] m[yc]k[e]t ǁ ~ annat beundra ǁ sett щеки längre ǁ oafbrute[n] och ǁ men kasta ǁ göra räcka ǁ sträck[a] nejden […] sig ǁ 1. uts[igten] ǁ 2. ~ ǁ 3. nejden blir öppen  granbevuxna ǁ holm[ar]  Present-day, Podkamennaja Tunguska at N61°35′54″ E90°7′46″. (TS)  muksun, ǁ muksun och ☙  n[å]g[o]t dylikt i Schweitz. Detta är väl möjligt, ty i Sib[irien]1930 gifves äfven m[ån]gt och m[yc]k[e]t1931, som ej ses i Sch[weitz], men om den lärde Gouv[ernören] hade velat omaka sig till L[a]ppland, så hade han der beundra[t]1932 dylika saker i ymnighet, i s[ynner]het vid Utsjoki – — Bergen bewuxna med en granskog draga sig till och bilda en port (шоки1933) – — klipporna (каменъ) på v[enstra] sidan brant, skroflig, längre1934 och högre granar i skrefvorna, på högra sluttande, slättare, lägre mera afbruten, och1935 trädbevuxen – — De höga klipporna och täta granarna kasta1936 dunkla skuggor — Hviskande st[e]nar under wattnet – äfven öfver wattnet höja sig m[ån]ga skrofliga klippor, holmar, granbevuxna. Strömmen vill kasta båten på denna Быкъ, kop<------ -------> ❧ klipporna räcka1937 ej l[än]ge; passet fortsättes emellertid ett st[ycke] omgifvet af höga åsar; men snart widgar sig floden, nejden1938 öppnar sig och höjderna aflägsna sig. Nejden är fortfarande pittoresk g[enom] sina granbevuxna1939 uddar och holmar, sina vikar och vidsträckta fjärdar, = sjöartad – Ust-Tunguska1940 – en by af 10 gårdar wid mynningen af Tung[uska] – — Innew[ånare] fånga красн[ая] рыба, njelma (med stora nötter), muksun,1941 taimen och omul (med not på s[am]ma tid som njelma). De tre sista fiskart[er] fångas i ringa mängd. 1150 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1150 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Forsla ej foror men sälja sin fisk åt guldsökare – Så blott potäter, rofvor och andra rotsaker – — Подк[аменная] Тунг[уска] är en nästan obebodd flod – grund om sommaren – ☙  ❧ [—] Zobeln finnes ej wid Podk[amennaja] Tunguska — Wid Tung[uska] finnas хребты å ömse sidor  – 60 verst ifrån mynningen шоки (portar), som fortgår 2–3 verst i längd. Sådana finnas äfven lägre uppför elfven — Ostj[akerne] bo ej wid Tung[uska], utan om sommaren vid Jenis[ej] och om vintern irra de i skogarna – — Äfven Tung[user] finnas ej vid floden. De hafva1942 dragit sig till Turuch[ansk]-nejden, så att floden nu är öde. Förrut lefde här både Ostj[aker] och Tung[user] och Magasins-förwaltare1943 reste uppför floden för att der emottaga skatt – Nu wid Jenis[ej]. — Wid Tung[uska] finnas farliga пороги, wågorna1944 så höga, att båten måste lättas – ☙  ❧  hafva […] Turuch-nejden ǁ nomadisera i ringa m[än]gd här i nejden  Magasins-/förwaltare  wågorna ǁ der  On the Kets at Podkamennaja Tunguska, see also p. 1159–1161.  I ǁ Wid  brant, […] pittoresk ǁ 1. brant och ǁ 2. brant, hög och sandig och  Jenis. ǁ Tung[uska]  Junii [n. st.] 1945 [—] I1946 nejden af Podk[amennaja] Tung[uska] är v[enstra] stranden åter låg men den högra brant,1947 hög och pittoresk. Den består af sandxlviii och är granbevuxen. — Omkr[ing] 15 v[erst] från Tunguska framkommer åter den ås, som blifvit synlig vid Kachelowa, den stryker rakt fram men Jenis[ej]1948 gör vid Tung[uska] en böjning åt öster. Åsen på venstra xlviii. Sanden bryter sig i ljusa och mörkare färger. 1151 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1151 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria     sommaren att ǁ sommaren, men upr. ǁ vol[osten] R. ǁ (= Ig-Bas) Mscr: Tung.-vol[osten]  – Cf. Castrén’s correction above. sidan upphör gent emot Sumarokowo. Äfven den är sandig och granbevuxen s[a]mt m[yc]k[e]t pittoresk. Der d[en]na ås begynner, aflägsnar sig den motsatta å högra sidan, men blir åter synlig wid Sumarokowo – — Wid stränderna ligga fiskare, utgångna ifrån de Ryska byarna – — Nejden af Tunguska m[yc]k[e]t bergig – Sumarokowa. ☙  — en liten eländig by af 9 gårdar på venstra sidan  – fattig <by>  – Här funnos en m[än]gd Tungusiska Ostj[aker] i sold hos Ryssar – De leja sig för sommaren1949 att fiska, men om vintern lefva ❧ de по волю i skogar – (på högra sidan) — I Sumarovk sås potäter, men trifvas ej wäl (blifva små och usliga) Ifr[ån] Sumarok[owa] widtaga зимовя — I Tung[uska] upr[aven]1950 omkr[ing] 30 själar ostj[aker] och Tung[user] inberäknade, vistas mest vid Jenis[ej] (ända till Imbatsk) 1. Symdjang (Syömdang) f[og] = Munejop f[og] 2. Kêngtahan = Толстый Kêngta’an (ahan) = Kêngtá ́ 3 Hudidjang (= Ig-Bas) R[yska]1951 Samsonoff Huutji } Obs. De till Tung[uska]-[upraven]1952 hörande Ostj[akerne] hafva bosatt sig på Jelogui (Eluk Ostj[akiska]) Kol’ = Подк[аменная] Тунг[уска] — Kaká R [yska] Antip 1152 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1152 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Ifrån Tung[uska] och Sumarokova far man ej till Nasimovo. ☙   hösten ǁ sommaren  On shamanism, see commentaries on p. 354, 428–432, 511– 512, 788, 797. — Sterläd och ossetra gå юрá<ми> (юрó) på högra sidan. En juro (= куча) går i 2–3 dagar, derpå synes ingen fisk på fl[era] dag[ar] och fiskarne wänta natt och dag på en ann[an] juro. Dess emellan ❧ fås ingen fisk. På venstra sidan fås föga fisk och mest med krok (переметами) vid stranden. Med самоловцы fångas om sommaren  – Om hösten fångas кр[асная] рыба med not – (ej med поплавны – af brist på lämpliga st[ällen]) — Ostj[akerne] fiska i Jenisej om sommaren самоловцами – D.  Junii [n. st.] — kall nordlig vind. Stodo stilla, sökte Ostj[aker] men kunde ej komma på holmen för storm och motvind ✔✔ I Tunguska wistas Ostj[aker] blott om vintern[,] ej om sommaren, emedan de ej få mjöl till låns af kronan; men om hösten1953, då de fångat n[å]gra ekorrar, få de mjöl ifrån magas[inen] och begifva sig d[er]med till skogen. Schaman-väsende1954 [—] klädedrägten: af jern från topp till tå, korn i mössan, klocka fast bak på ryggen – [—] Schamanen blir påklädd af bolwanen. — Hoppar omkr[in]g i tältet och sjunger, åskådarne hjelpa att sjunga. — sätter sig, bolwanen för ut Schamanen (ur det mörka jerntältet) 1153 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1153 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  Schamanen ǁ Bolwanen  skinnsäck ǁ säck ☙  ❧ — Schamanen1955 kokar i förstone en gryta <smör>gröt åt bolv[anen] och ställer 5–7 fat framför honom – — Man frågar af Scham[anen] om helsa, fångst. — Den frågande offrar åt bolwanen p[enin]g[a]r (5 Rbl), ekorrar (30–50) – förskottswis — Om bolwanen talat sanning, får han efteråt ännu offer, men om han beljugit i fråga om helsa, så återtages offret, i andra fall ej – — Det är bolvanen som ljuger och talar sanning, ej Schamanen – — Bolvanen har flera, ända till 150–200 själar. — En bolwan ombytes ej, men efter Schamanens död bortflyger han – — Bolv[anen] ses blott af Schamanen – — Tillsäges åt trollk[arlen], huru han skall påklädas, hv[il]ket djur Scham[anen] bör gå att fånga till beklädnad – — Andra än Scham[aner] ega ej bolvaner – — De äro prydda med perlor etc. – invändigt af jern och koppar – — Bolv[anen] säga, huru m[ån]ga år man lefver, huru m[ån]ga renar man fångar. Söker upp förlorade pilar etc. — Bolvanen förvaras i en ganska liten, täckt jernsläde om sommar och vinter, kostymen och trummen i en skinnsäck1956 ☙  ❧ [—] Hos Tung[user] ligger Scham[anen] på marken, sjunger, folket sjunger efter och dansar omkr[in]g honom – — Bolvan[en] har ett par jern-hufvuden, fötter, staf af jern etc – såsom han sjelf befallt – 1154 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1154 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  vandringar, ǁ vandringar och  spetsade ǁ flere hvassa  hoppa, ǁ ~ dans[a] ☙  Iste-ginds’, jern-bolvan – Kinds’, болванъ Der äro m[ån]ga andar i en bolvan, och björnen är deras husbonde, samt Imlja, deras värdinna – Björnen vaktar bolvan-hjorden så väl i jurten, som på vandringar,1957 går främst, Imlja följer bakefter – Imlja, bor under jorden, kommer i en mörk, enkom dertill gjord jurt  – Hemtar en förfärlig köld med sig – är allas lärarinna — Trollkarlen g[enom]sticker sig med hett, glödande jern, låter skjuta sig, flyger ofv[an] Jenisej (i fordna dagar), låta sticka sig g[enom] kroppen med spetsade1958 träd, gå g[enom] låsta dörrar, brinna ej på elden – — Låta åskan gå, andarna hoppa,1959 med jern fötter, gå bort med ❧ Schamanen genom rökhålet – — Björnen rigter, Imlja talar i det mörka tältet – — Äfven Ostj[akiska] qvinnor trolla – Sutto stilla en half dag på en öde strand och hörde Ostj[akerne]s berättelser [—] Emellan Tung[uska] och Sumar[okowa] finnas ej holmar och protoker. — 7 v[erst] nedanom Sum[arokowa] fanns en liten holme. — En hög ås på högra stranden af s[am]ma sandiga, granbewuxna, pittoreska besk[af]f[en]h[e]t, sås[om] föreg[ående] dagen – — Widsträckta fjärdar, 4–5 v[erst] breda på <--- st[ällen]> – 1155 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1155 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  <hafva> ǁ 1. sträcker ǁ 2. äro  låga men ǁ låga å den  7.5° C. — Fjärdarna sluta sig vid långt framst[ickande] uddar, hvarpå en ny fjärd vidtager — Fjärdarna <hafva>1960 afrundade stränder och likna en sjö – — En holme af 8 verst på högra stranden – nära Komsino – — En каменный мысъ vid komsina — Uddar och sjölika fjärdar. [—] Яры } Komsina, 6 gårdar, ej stort potäter, men rofvor, kolrötter – кр[асная] рыба mest på högra sidan i midten På 2 dygn 2 håll – h[var]dera af 33 verst ☙  ❧  Junii [n. st.] ifrån Komsina till Inзарева (Лебедева) 33 v[erst] Fjärdar – den ena bredare än den andra – Uddar[.] Höga sandbräddar (яры) å högra sidan, låga1961 men sandiga[,] leriga å den vänstra – Barrskog öfverallt, på v[enstra ] sidan blandad med löfskog – Träd: gran, tall, lärktr[äd], ceder, пихта, björk, asp, hägg, vide, etc. — Tät talnik på v[enstra] sidan, barrskog å den högra. — Kall nordlig wind. Therm[ometern] 6° R1962 – — V[enstra] stranden låg, lerig, videbewuxen – om sommaren vid sträckta пески på v[enstra] sidan – dels leriga, dels steniga 1156 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1156 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — 3 Ostj[akiska] jurt från Inbatsk. Lefva här vinter och sommar – fattiga, halfnakna – — En täckt båt är deras magazin – stå vid en liten bäck – i nejden af Ryska byar –  Floden ǁ O<->  Mirnoe is situated at N62°17′49″ E89°0′53″. (TS)  3 ǁ 2  See p. 846–847.  annan ǁ tredje Insarewa (= Lebedjewa) – 2 gårdar på v[enstra] sida [—] Uddar och fjerdar = Leriga, sandbeströdda stränder – V[enstra] str[anden] granbevuxen – — En holme (af 1 verst) vid Духоборци. — Hundar draga en båt uppför floden – — Floden1963 3. om somm. 2 verst bred – ☙  Mirnaja1964, 31965 gårdar  – Ej поплавны, utan not (150 famn[ar]) och nät, krok – Här fångas sill i Septemb[er] med små nötter –. Sillen slipper ej längre än till Tunguska – emedan floden vid Камень är strid. Potäter, rofvor, kål, reticka (ej kolrötter) sås i Mirnaja Ifrån Mirnaja fortgå зимовья mest ❧ på högra stranden, ty den venstra är låg och öfversvämmes af vårfloden – — Äfven på v[enstra] sidan finnas låga stränder mest sterila, steniga, äfven klibbiga och sandbeströdda s[a]mt bevuxna med talnik – [—] Духоборци1966 erkänna ej n[å]g[o]n synlig kyrka, emedan för Frälsarens tid ingen slik fanns till och det i skriften heter: ”der 2 eller 3 äro församlade, der är jag ibland er” — Äro fiendtliga mot allt Prestaväs[ende], ty frågar Dux[obortsen] ”hvad gör Presten?” – Han beder för oss andra; men en annan1967 mans förböner kan ej hjelpa n[å]g[o]n till himmelriket – 1157 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1157 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  anden […] kan ǁ anden endast kan  yttre ǁ sacra[menter]  fasta ǁ pos — Göra ej korstecken, emedan handen är gjord för att arbeta, men anden1968 (ej handen) kan pläga umgänge med Gud — Erkänna inga yttre1969 sacramenter, de hålla före att Gud på ett hemligt sätt alltid är närwarande för den inre m[enni]skan; men i yttre motto försiggå ej n[å]gra sacr[amenter] – — Bikta sig dagel[igen] för Gud, men alldrig för Presten – — Hysa inga Helgon-bilder, hållande dem för Afgudar – — Prester äro ej учители, utan мучители[,] грабителы, som sälja syndernas förlåtelse och för p[enin]g[a]r tillåta hvarje syndig <l>gerning – En Prest преподобного, — Icke ens bland sig hafva Duxob[ortser] Prester  – men wid bröllop hålles bord, likaså wid begrafn[in]g, döpelse äger ej rum, ty ”wattnet är gifvet till kroppslig, Gud[s] ord till andelig spis” – ”I vattnet simma mörs och grodor, monne de också äro döpta?” – Döpelsen är oförnuftig, emedan barn intet begripa af hela historien. ☙  ❧ [—] Hata allt beläte-wäsende; ”ty åren hvarmed jag ror, hjälper mig mera än den stumma Guden” – [—] Духоборци = духомъ боримся [—] Hafva ej fasta1970, ej högtider – — De erkänna en Gud in triplo d ä en treenig Gud. 1158 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1158 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Junii (n. st.) — kall ruskigt wäder – nordlig vind – — Is fanns ej nedanom Tunguska – — Hästar och kor störta – Bachtinskaja1971, en by af 6 gårdar wid utloppet af Bachta, en ansenl[ig] flod, bergig, full af poroger och grunda ställen. Obebodd om1972 sommaren, om vintern besökta af några fattiga Ostj[aker] och Tunguser –1973 — I Bacht[inskaja] sås potäter — På h[var]d[e]ra stranden på torra tiden öfverallt пески, tjenliga till notdrägt – — Wid Jenisej finnas många höga1974 uddar af det slag, som Finn[arne] kalla Ohta [el]l[er] Kiwalon otta ☙  ❧  The village of Baxta is situated at N62°27′45″ E89°0′7″. (TS)  om ǁ af  Bergstadi: “Den 10 drucko vi middagstiden thée hos ett gammalt par i byn Bochtinskaja. De äro mycket rika och äga bland annan grannlåt de dyrbaraste Gudabilder och bordsservicer af gedieget silfver.” Rancken 1884: 114.  höga uddar ǁ höjder  samt ǁ och  Castrén added the word finnas later with different ink.  Castrén added the lines 12 and 13 later.  The line was struck out in the mscr. Frågor 1. 2. 3. 4. 5. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11 12 13 Namn. Slägter. Floder och deras namn. Lefnadssätt; jagt och jagtfärder samt1975 fiska fänge, vid guldverk? Religion: Gud, trolldom Andar Kalym – Giftermål (fr[ån] h[vil]ken stam) Begrafning ofvan jord? Jagtredskap och båtar. Björn. Tält-землянки (?) finnas1976 Klädedrägt. Lomy på Sym. Hafva ej Ostj[aker] best[ämda] jagtställen1977 Läkemedel1978 1159 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1159 26.8.2019 9:55:49 �Itineraria  Novosëlovo at N62°36′50″ E88°38′42″. (TS)  Ca. 11° and ca. 9° C.  gräsbetäckta ǁ gräsbewuxna  wattnet ǁ en bäck  banar […] äfven ǁ <framstörtar>, äfven  kala ǁ lj  Not in chronological order, see 7 June on p. 1151–1153.  en ǁ h[afva] ☙  ❧ Jenisej №2 M. A. Castrén ☙  ❧  Junii [n. st.] Ifrån Bachta till Новосе[ло]вское1979 – 26 v[erst] — Lugnt wäder kl[ockan] 12., men 9° R vattnet 71980 — Låga och höga stränder omväxla, mest höga (nb på högra sidan) – — De höga stränderna äro sandiga, lerhaltiga, dels bara, dels gräsbetäckta1981, mossbelagda, eller äfven wuxna med barrskog, sås[om] gran, tall, lärkträd, ceder, pichta. — På sådana stränder wäxer i s[ynner]het i skrefvorna, der wattnet1982 om våren banar1983 sig wäg samt äfven annars, n[å]g[o]t löfskog, såsom asp, björk m. m. — De höga backorna äro genomskurna af små skrefvor, som likna wådor, äro trädbewuxna och bilda en angenäm brytning emot den kala1984 sanden – — På sina ställen snö i skogar – ☙  ❧ Ostjak-Knäs af Podk[amennaja] Tung[uska]1985 upravan till möte – — 8 Tunguser och 13 Ostj[aker] i d[en]na volost — Syum-djeng, en1986 af de Tung[usiska] ätterna – hafva kommit fr[ån] Sym — Huiti-jang, en an[nan] ätt — Kengtán (tján, tanj) – 1160 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1160 26.8.2019 9:55:49 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Ett räf-fänge (R клепца), brukas af Ostj[aker] (= Sam Lada)1987. Ostj[akiska] Köntei-jochs — Ekorre fångas med båge och bössa – ✔ Bachta, Ostj Bachtó. Nishnaja Tunguska, Ostj[akiska] Bongnógol Omkring Pásow-денъ1988 gå Ostj[akerne] uppför Tunguska med sitt vinter-förråd på båtar. Draga båten på land, irra vintern i skogar och återwända efter 7 månader till sin båt, seglande så till Jenisei – ☙  ❧ ☙  [—] Ostj[akerne] bära sin parka med håret inåt både sommar och vinter – [—] Deras parka bestå dels af renskinn, dels af hare  – De sistnämnda äro vanl[igtvis] öfverdragna med nankin1989 af m[ån]gbrokig färg – — Om vintern bära de dubbla parki, det ena inre1990 med håret inåt, det yttre med håret utåt. — Då Ostj[akerne] få mjöl till låns af kronan, så gå de långt afsides på Tunguska, i annat fall qvarstadna till wintern i närheten af magaziner och Ryska byar för att få sig uppehälle — På Tunguska finnas höga berg (камень) på fem ställen, en1991 af 10 versts längd på begge sidor – andra af mindre längd – — öfra loppet af Podk[amennaja] Tung[uska] ❧ är m[yc]kt[e] högländt, ej stridt – men djupt och farbart – [—] Ostj[akerne] gå 1 ½ månad till ett bredt st[älle] förmodl[igen] en sjö, utgörande efter Tung[userna]s uppgift ett haf, hvari mammuth lefva –  A portable hunting device mainly used for hunting ermine, sable etc. The animal itself releases the arrow with a spatula-like head and presses it against the frame. Бахлыков 1996: 81; Kolehmainen 1990: 49–55. (TS)  Castrén most probably means Спасов-день, Ascension Day (Day of the Saviour) or Медовый спас on 1/13 Aug. (TS)  Nankin(g) was a special type of strong cotton cloth named after the city of Nanjing in China. Simola 1914. (TS)  inre ǁ ena  en ǁ soml[iga] 1161 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1161 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria        venstra ǁ högra venstra ǁ högra Sic. högra ǁ venstra på ǁ af 10 ǁ 6 Borodino/Dolgo-ostrov is situated at N62°55′6″ E88°11′0″. (TS)  tilltager ǁ bättre  Iskup is situated at N63°0′49″ E88°8′0″. (TS) — Мельма (Mjeljma) fr[ån] venstra1992 sidan. Omkr[ing] 200 v[erst] 6 dagsresor fr[ån] mynningen — Kuma, ofvanom ’Sunja på venstra1993 sidan – — Tongses, 4 dagsresor Från högra ́ — Nîngida, ofvanom Njeljma1994, sidan — ’Sunja, l[ån]gt borta } Novoselovskoje, en by af 6 gårdar – Obs Mirnaja, Bachtinskaja och Novoselovskoje på högra1995 sidan – Чулково och Borodino på d v[enstra] Польская стар = Новолочная – ☙  Wida fjärdar, låga, med barrträd och talnik bevuxna stränder på1996 ❧ högra sidan — Wid byn Tschulkowa = Surgutskaja, liten holme D . Junii [n. st.] Borodino l. Dolgo-ostroff, en by af 6 gårdar – Wid byn finnes en 101997 verst lång holme: Dolgoi ostroff –1998 Красная рыба fångas ej med поплавны, utan перемѣтами – I allm[änhet] blir fångsten af röd fisk sämre, ju lägre man kommer, men fänget af njelma, muksun, sill och annan hafsfisk tilltager1999 – Iskupskaja2000, en by af 15 gårdar på högra sidan, 9 v[erst] nedanom Borodino. Byn är befolkad med Duxobortser. Wid byn finnes en holme. 1162 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1162 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ — från Tschulkova framåt war den venstra stranden mycket låg, kärr- och tundra-artad, rik på svart, tufvig jord. Öfverallt wäxte låga widebuskar – — Den högra stranden framter ömsom höga, ömsom låga partier, de sednare bewuxna låg med talnik, de förra med granskog – — Ängar, som legat om wåren under wattnet, frambringa derpå ett tjockt med hundflokor uppblandadt starrgräs. Detta uppbrännes följande wår, hvarpå ängen frambringar bättre gräs. Sådana ängar, som föregående året bergats2001, blifva ej antända, om de icke legat under wattnet, ty de frambringa af sig sjelf goda och tjenliga wäxter – — Efter en liten windstilla blåste åter en kall nordanwind – ☙  ❧ — Den venstra sidan польская k[al]l[a]s här наволочноы2002, — På högra sidan wisa sig åter sandiga höjder, men lägre än tillförene –  bergats ǁ blifvit  Sic.  Castrén and Bergstadi stayed there until 3/15 June: “Här var en stor samling Ostjaker, hvilka vi de föregående dagarna anträffat endast uti smärre grupper omkring stationerna, der de mest arbetade hos Ryssarne. Tillika funnos här några Tunguser. […] Vår värdinna är en riker och rasker gumma, som vet att hålla i tygel ej blott sitt husfolk utan äfven sin vida yngre man, hvilken hon tagit till äkta, för att ega en hjelpreda i hushållet. Hennes manlighet kan utom annat inses deraf, att hon beständigt röker tobak och derunder kan taga sig klunkar ’som en ann’.” Rancken 1884: 114.  5 […] Imbatsk ǁ wid Imb[atsk] Werchneimbatsk, en by af 14 gårdar med stenkyrka på högra stranden – wid mynningen af den lilla bäcken Imbak – på en hög jar. I Werchneimbatsk frodas potäterna förträffligt –2003 ☙  ❧ Jelogui [—] Jelogui äger 9 mynningar – den förnämsta vid Nishne-Imbatsk — En flod af 800 (?) verst — En mynning 5 verst2004 ofvanom Öfra Imbatsk — Högra stranden högre, den venstra m[yc]k[e]t låg – 1163 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1163 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria  Kangotovo is situated at N63°26′45″ E87°17′43″. (TS)  andra ǁ ~ (egetl[iga])  The end of the word disappears into the soiled and worn edge of the page.  hafva ǁ från  vintern ǁ ~ mest — Jelogui har 5 mynningar  – 2 af dem äro belägna vid Werchneimbatsk, 13 verst ifrån h[varan]dra – Den öfra kallas Jelogui, den lägre Polukomsa – — Den förnämsta mynningen wid pass 10 verst ofvanom Kangatovsk2005. — Vid Jelogui är den venstra stranden högre (хребтовая), än den högra (польская) – tvertemot vanl[iga] förh[ållanden] – åsarna äro sandiga, bevuxna med ceder, lärkträd, пихта, сосна etc. Den venstra bevuxen med talnik – En annan mynning 13 verst lägre – k[al]lad Polukomsa – djupare mera farbar än den första – ✔✔ Jelogui har 2 eg[entliga] mynningar – den ena wid Werchne-Imbatsk den andra2006 wid Nishneimbatsk samt dess[utom] en m[än]gd smärre рѣчки, som långa protoker. D[en]na gren k[al]l[a]s Surgut<---->2007 ☙  ❧ [—] Wid Jelogui bo Ostjaker, Samojeder och Tunguser; de sistnämnda hafva2008 för 3 år tillbaka från Podk[amennaja] Tunguska hitflyttat och afbörda ännu sin skatt åt den Sumarokovskaja Ostjak-knäsen  – De äro 14 skattbetalande, hafva alla renar – Dessutom nomadisera wid Jelogui Symska Tunguser – — De öfra-Imbatska Ostj[akerne] wistas dels wid Jenisei, dels vid Jelogui; om vintern2009 jagande i skogarna, der ekorren finnas – — En Tung[usisk] lek består deri, att två personer slänga omkring ett rep, hvaröfver en person hoppar samt derunder från marken upptager båge och pil samt afskjuter pilen utan att tåget widrör benen – — Handskafvel, målskjutning äro wanliga tidsfördrif – 1164 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1164 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ — En Samojed hade tillfälligtwis bland sina öden och äfventyr omtalat, att han en gång plågad2010 af hunger hade uppätit sin hustru  – Till2011 följe af denna bekännelse framkallad inför2012 rätta hade man bett honom anföra ett försvar för en så grym gerning. ”Hustrun war min; – följakteligen kunde jag göra med henne, hvad jag2013 för godt fann” – — En annan samojed hade nyligen2014 i lika enfalld berättat, att han mördat sin broder – Såsom orsak härtill skulle han uppgifvit, att brodren hyst2015 svartsjuka misstankar till2016 honom          plågad ǁ uppätit Till följe ǁ Framkallad inför ǁ af jag ǁ mig nyligen ǁ 1. <han> ǁ 2. ~ <---> hyst ǁ mis[stagit] till ǁ på Ljak ǁ Lag – Om vintern ǁ Om sommaren ☙  ❧ Ostjaker Is = Jes, Imback ̂ İsses-djeng, Imbatska Ostj[aker] k[al]la sig så – Ljak2017, Surg[utska] Ostj[aker] Dî-deng, Juraki – Hêngb(a), Tungus. P[luralis] Hengbán – Kuk, Jenisej – Eluk, Jelogui – Doxsj, Tas – Kanas-Ket, Ostjak – — Inga renar – fiska om sommaren vid Jenisej och dess små viski, hafva stora nötter (100–150 famn[ar]), nät, krokar. — Om2018 vintern jaga de å ömse sidor af floden. — Bo sommar och vinter i näfver-jurt – ☙  ❧ I Werchne-Imbatska vol[osten] finnas 70 skattbetalande Ostj[aker] De woro förrut talrika, men hälften har för 3 år tillbaka dött i nerf-feber – 1165 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1165 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria          Castrén added this note later. vid ǁ på Kengta ǁ Koan[enget] litet ǁ wid <Ыalnej> ǁ bäcken  – Cf. Ilnej below. bäcken ǁ floden på ǁ vid wintra ǁ för uppför ǁ fr[ån] Familjer 1. Bogdei-get a) 2. Kengtán b) 3. Koanenget. Obs.2019 Urspr[ungligen] bl[ott] Koanenget och Oljget – b) 4 Ulj-get 5 Tĭn-get. 6. Bulengándjet 7. Koratjang 1. Bogd get har sitt st[älle] vid2020 mynningen 2. b) 3. a) 4. 5. ☙  ❧ 6 af Bahtó Kengta2021 litet2022 lägre ned vid Jenisej, vid Karbanowa, Ostj[akiska] Kés Koanenget wid mynningen af Jelogui eller (wid <Ыalnej>2023, en kurja af Jelogui) Ulj-get, vid mynningen af Jelogui (ofvanom Koanenget) Litet lägre ned på Jenisej vid mynningen af bäcken2024 Tälji R[yska] Kangatow Buleng ännu lägre ned på2025 Jenisej vid mynningen af bäcken Kyegu, R[yska] Пига (Piga) [—] Somliga bland dem gå några dagar uppför små floderna på en tid, andra alldeles icke – — De Jeloguiska gå om hösten två weckor med båtar uppför Jelogui för att wintra2026 och återwända om våren samt församla sig wid Sosnówoi-jar 100 verst uppför2027, der de bedrifva Schamanen etc. Imbatska Ryssar komma dem här till möte för att handla – — Wid Sosnowoj jar blir Jelogui m[yc]k[e]t smal, så att Ostj[aker] med stora båtar ej kunna gå längre upp, utan qvarlemna här sina båtar, dragande sig sjelfva till skogarna på jagt – 1166 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1166 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ D 3/15 Junii      buskar ǁ löf[träd] gran ǁ fur[a] Not ǁ Med redan före ǁ kring på ǁ den — Afreste från Werchneimbatsk  – N[ord]v[estlig] vind och regn blandadt med snö – — På högra stranden låga jary – sterila, bevuxna med barrskog – På v[enstra] buskar2028 – — Leriga, lågländta, här och der sandiga jary, bewuxna med löfträd, bland hv[i]lka reser sig en vanl[ig] torkad ceder, ett lärkträd, gran2029, tall, пихта o. s. v. [—] Alinsk, liten by på högra sidan – Potäter sås ej – — Floden 4 verst bred – [—] Höga granbewuxna jary – m[yc]k[e]t lerhaltiga – Äfven löfträd – i s[ynner]h[e]t björkar – — Här och der låga stränder bevuxna dels med barrträd, dels med talnik – — Träden blifva små, krympliga, dverglika – ☙  [—] Kangatowskaja, en by af 5 gårdar på högra sidan af floden. — Här fångas красная рыба om ❧ wåren endast перемѣтами. Поплавны brukas ej  – Not2030 kan om våren ej dragas af brist på stränder  – Om hösten fångas d[er]med бѣлая рыба – njelma, muksun, omul, sill, sik, tschir Obs. Siken och tschir stiga tidigast uppför floden; de fångas redan2031 före Petri och Pauli dag med not – — Potäter ej, men rofva, reticka etc. — Notwarpen dragas på venstra sidan, den högra är stenig, på2032 den venstra finnas пески – 1167 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1167 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria     jary ǁ stränder 12.5° C. protok ǁ by gå ǁ 1. <--> ǁ 2. går 4/16 Junii — Sandiga och leriga jary2033 på högra sidan; på den venstra synas uppgående пески – — Den warmaste dag – 10° R2034 — Emellan Peskina och Nishne-Imbatsk en protok2035 af 20 verst – hvari Jelogui utfaller — It[em] Byn Духоборцы ☙  ❧ [—] Uddar kallas på högra sidan мысъ, h[vil]ka äro höga, på v[enstra] наволокъ, d. ä. låga – — Uddar och fjärdar – — Stenhölster och sandbackar på högra sidan – Obs. Emellan öfra och nedra Imbatsk blir äfven den högra stranden alltmera lågländt och buskbewäxt, men bibehåller fortfarande sin steniga character – Nishne-Imbatsk På högra stranden – 4 gårdar – fl[oden] 5 v[erst] bred – Potäter odlas i ringa mängd – gå2036 ej – Jeloguis mynningar 1. 2 3. 5 4. 6 7 8 9 K̈uuih vid VerchneImb[atsk] K̈aatih Polkomsa Aljh Ilnej Ulih <d.> g. Ulostuit-ku (Ulostuid-gu) Kiugu Tongold-gu Kumih, den största vid Nishne Imbatsk 1168 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1168 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ VerhneImb[atska] Ostjaker  Tigel-kalen ǁ Tyn  Castrén wrote the letter э above ju.  Några ǁ Wid  är Fatj ǁ af Fatj är 64 personer – bo om vintern å ömse sidor af Jenisej, gå uppför Jelogui med båtar – de k[al]l[a] de Tasowska Sam[ojederne] Lag Tigel-kalen2037 deng, Nishn[e-]Imb[atska] Ostj[aker] – Familjer 1. (Sjulep2038) Kêlip: R[yska] Muksunoff – 2. Koanengen(g), R. Bischketoff 3. Lawaseng – R. Пескинъ – * Dessa bo wid N[ishnij] Imbatsk – — Bo till Julen i semljankor och förfoga sig derpå omkr[ing] Крещенiе till skogs. Komma om våren på skara tillbaka till Jenisej – Jaga om vintern på hvardera sidan mest på den venstra – — Renar har blott en enda och i ringa antal D / Junii. ☙  ❧ — Ännu wisa sig stundom höga яры – — Wid Фатянъ – en liten by af 4 gårdar på högra str[anden] en prot[ok] af 5 verst – — Några2039 (7) v[erst] nedanom byn utfaller fl[oden] Фатьяниха (Fatjanicha), som tager sin upprinnelse ifrån bergsbygden wid s[am]ma st[älle] som Bachta och Сухая Тунгуска – F[atjanicha] är en betydlig flod och fiskrik (taimen, njelma och красная рыба)  – Tung[userna] uppehålla sig vid d[en]na flod och Ostj[akerne] gå vinter-tiden ända till dess källor – M[yc]k[e]t stenig och full af poroger – Фатянскои каменъ omtalas såsom betydlig men är långt afsides fr[ån] Jenisej  – I mynningen är2040 Fatj[anicha] smal – 1169 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1169 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria  Ca. 16° C.  Present-day Vereščagino (Jamskoe) at N64°14′25″ E87°34′26″. (TS)  The River Pakulixa, running into the Enisej from the left (south-west) at N64°22′48″ E87°32′57″. (TS)  en ås ǁ g.  <en ----> ǁ <----->  25 år ǁ någon tid  Lanjbin ǁ 1. Сороки ǁ 2. Laньbin. 13° [R]2041 värme v[id] solen – Floden är på sina ställen bl[ott] 1 ½, på andra st[ällen] 5. v[erst] bred – ☙  ❧ Jamskaja på högra stranden – 4 gårdar2042 ✔✔ Nb. Här finnes (10 v[erst] nedanom Jamsk[aja]) Пакульская протока. I denna gren faller floden Пáкулька2043, som tager sin upprinnelse i Пакульское озеро. På floden Pakylka gingo köpmän i fordna dagar upp til sjön Pak[ulka], drogo så båten öfver en2044 ås (4 verst) till <en ---->2045 Pakulka och seglade utför d[en]na flod till Tas, derifrån till Beresow (h[vil]ka wägar?)  – För 25 år2046 tillbaka anlades äfven magaziner wid sjön Pak[ulka], men nejden är nu öde och magazinerna s[a]mt mjölet hafva bortruttnat – Sjön Pak[ulka] kallas Nalimje (Налимьё.). Sjön är 10 verst bred och 40 v. lång – ☙  ❧ Obs – Floden är oriktigt tecknad på chartan Sjön är bl[ott] 4 dagsresor ifrån Nishneimb[atsk]. Floden löper i nordv[estlig] riktning – är m[yc]ket krokig. Pakulska Jamska Ostjaker (4 skattbet[alande)] — Ifrån Familj: Koanengeng (Lanjbin) (?) ––– R[yska] Lanjbin2047 1170 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1170 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Dessa Ostj[aker] gå om vintern än till Tasovsky chrebet på v[enstra] s[idan], än till Kamenj å högra –  Baklanixa on the right bank of the river at N64°26′40″ E87°32′42″. (TS)  Gent emot ǁ Wi[d]  på stränderna ǁ vid backarna Baklanowa, en by af 4 gårdar, war förut belägen på ön Черно-островъ –2048 — Här finnes åter en protoka, på venstra sidan 20 verst lång  – ön som deraf bildas, k[al]l[a]s Черно-островъ — Tvenne andra protoker på s[am]ma station — Gent2049 emot Bakl[anowa] äfven en Ostjak-familj ? ✔ R[yska] Бибековъ. D[en]na fam[ilj] bor vid prot[oken] Черно-островская — Tre ell[er] 2 hundar, spända i rede för en liten båt drogo den emot strömmen med såd[an] fart, att wåg svallar emot stranden – — Myggen är om wåren stor och minskas allt mera emot hösten ☙  ❧ — Obs Ostj[akerne] vid Jenis[ei] bo allmänt på flodens venstra sida, hållande der sina båtar, undangömda vid någon smärre flod, куря, protok etc — Betydligt snö på2050 stränderna – — 1171 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1171 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria  Bajxa, situated at N64°59′24″ E87°52′0″. (TS)  The River Nižnjaja Bajxa, running from the right (south) into the River Turuxan at N65°44′4″ E87°3′20″.  flyter ǁ gå[r]  Known at present as Suxaja Tunguska, situated at N65°10′20″ E87°55′46″. (TS)  by ǁ gård  två ǁ en  poroger ǁ chrebti  grund. […] skidor ǁ 1. grund, men kan dock befaras af smärre (100 pud dragande) båtar ǁ 2. grund. Ostjj. g. med båtar uppför d[en]na flod D. 6/18 Junii – Baichinsk, en by af 4 gårdar.2051 Här och annorstädes finnas m[ån]ga öde gårdar – — Wid Baichina en protok af 5 verst – — Nedanom en annan af 11 verst – ✔✔ Ostj[akerne] hafva sina egend[omliga] förnamn, sås[om] Etnen, Dogon, ’Sutj, Det gifves äfven qvinno-namn – — Fl[oden] Baicha2052 flyter2053 så nära byn Baichinsk, att man på en dag kan nå den med skidor – ☙  ❧ — Tunguserna hafva en plattare näsa, smalare ögon, bredare kindknotor, mörkare hy, än de Jeniseiska Ostj[akerne] De likna mera Samojeder, ostj[aker] mera Finnar – — Högra stranden allt lägre och lägre, m[yc]k[e]t steril, barrbevuxen. Novoзалѣsskaja2054, en by2055 af 4 bebodda gårdar s[a]mt två2056 öde – i en vild skog på högra stranden – — Wid d[en]na by (1 v[erst] lägre ned) utfaller i Jenisej Сухая Тунгуска, tager jemte Bachta och Fat[janicha] sin början ur en och s[am]ma chrebet – På d[en]na flod finnas tre poroger2057. Floden är, såsom namnet angifver, grund.2058 Ostj[akerne] g[å] med skidor ända till källorna  – Tunguserna fiska i d[en]na flod бѣлая рыба (ej красная) ✔✔ — Äfven hos Ostj[akerne] styra hustrurna narten och hundarna, medan männerna jaga – 1172 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1172 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Сухая Тунг[уска] löper ut från s[am]ma хребетъ såsom Бахта  – På stränderna finnas föga granit, men mest kalksten2059 – På sina ställen dels хребетъ, dels камень å ömse sidor (= шоки) dels sandiga stränder och ängsslätter – Floden är wid sjelfva mynningen så låg, att den kan öfverwadas – Endast Tunguserna befara floden med sina näfverbåtar  – Floden är gropig (ямистая) och i den finnes2060 m[yc]k[e]n fisk – Wid d[en]na flod finnas m[ån]ga fiskrika sjöar, och en m[yc]k[e]t stor sjö, hvari äfven finnes красная рыба – Tunguserna lefva wid dessa sjöar. ✔✔ Tung[userna] göra sig nät af крапива, brännässla – Ostj[akerne] likaså, men mindre – ☙  ❧  kalksten ǁ flintsten  finnes ǁ bor  Kostino is situated at N65°19′17″ E87°58′35″. (TS)  ständigt samma ǁ en  och […] tillförene ǁ än tillförene och utan  Melˈničnaja at N65°29′20″ E88°1′11″. (TS)  verst ǁ ~ å ömse sidor  Miroedixa at N65°38′5″ E88°4′19″. (TS)  små ǁ stört[ande] Kostina2061, består af 3 bebodda gårdar och 2ne öde – — Gentemot en protok, 10 verst lång – (Ifrån trakten N[ishnij] Imb[atsk]  – Kangatovsk  – fortlöper Jenisej i ständigt2062 samma nordliga riktning, mera jembred och2063 mindre uddig än tillförene – Deremot finnas här ett större antal holmar och protoker  – Stränderna etc.) – — Mälnischkaja, en by af 5 lefvande och 2 döda gårdar –2064 — Pälsen hela dagen öfverflödig – — En jemn klippvägg stryker längsmed floden i en rät linie 12 verst2065. Ofvanom och 10 v[erst] nedanom Mirojedinsk2066  – klippväggen är mycket skroflig – En tjock grane wäxer wid dess bräddar wackert st[älle]. ☙  ❧ — Af den smältande snön bilda sig små2067 bäckar, hvilka i kaskader nedstörta utför den branta klippväggen – 1173 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1173 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria  twå ǁ tre  Bergstadi: “Här bodde en Njemka (eg. Esthländska), hvilken redan Ispravniken uti Jenisejsk berömt för dess skicklighet uti matlagning. Vi beställde af henne smör och en kalf. –” Rancken 1884: 114–115.  The word is covered by an ink stain.  Monastyrskoe, since 1917 Turuxansk. (TS)  Сѣверный ǁ К[амень]  Nischnaja ǁ Сухая  Nishnaja ǁ С[ухая]  The actual description of the journey continues in the next notebook (Jenisej 3). See p. 1190.  Oljget ǁ <Kêlip>  Koanenget ǁ Koanengeng  Oljget ǁ F Divgo. Obs. Камень blott på högra sidan – — Klippwäggen är wid Mirojedinsk n[å]g[o]t afbruten Mirojedinsk, en by af 3 bebodda och twå2068 öde gårdar –2069 — 10 v[erst] nedanom Mirojedinsk upphör каменъ och stranden <blir>2070 låg såsom tillförene ☙  Obs. Ostjakerne fiska på наволочная d. ä. den i ans[eende] till Ryssarnes bostäder motsatta stranden – — Nishnaja Tung[uska] utfaller wid byn Monastir2071, som står på flodens högra strand — Här visade sig nord-stenen (Сѣверный камень) ❧ med sina ewiga is- och snö massor, som betäcka dess krona Сѣверный2072 кам[ень] är 3 dagsresor från Monastir – Nischnaja2073 Tunguska är en rund verst bred wid utloppet – m[yc]k[e]t strid – — Nishnaja2074 Tunguska kallas af Tunguserna: Katanga2075 Nishneimb[atska] Ostj[aker] 58 själar 1 Oljget2076 Wid Bakul 2 Koanenget2077 3 Lawaseng 4. Oljget2078 5. K̈engtaan 6. Urspr[ungligen] funnos bl[ott] K̈oanengeng och Oljget. 1174 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1174 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Baichinska Samojeder2079 utgöra2080 51 душь Lefva vid Верхная och Нижная Baicha samt vid Turuchan.  Selkups. See p. 837.  utgöra ǁ <-->  Castrén wrote the letter a above the second syllable: Kóganof.  Kalla sig sjelfva ǁ De hafva glömt sina egna familje-namn Familjer. Kusámin, (vid Nishn[aja] Baicha) – Ostj[akiska] Limbel-gup Tetjérin, – (vid Верхн[ая] Байха) Bebrúkow, – wid Laitiga Ostj. Kógonof2081, (vid Верхн[ая] Байха) Kaasel-g. Mandakoff (vid Верхн[ая] Байха) } Kalla2082 sig sjelfva (d. ä. Ostjaker[)] ’Söö, le-gup. Taska Ostj[aker] – Taaset-gup Jurak – Jurák Samojed – Samojed. Tungus – Pömbak. ☙  ❧ Rysse – Rus. Imbatska Ostj[aker] – K̈oanek Jenisej – Kuldэ. Tas – Taas. Kudasei – Kudas’ ✔✔ Obs. B[aichinska] Ostj[akerne] spela på fiol af egen not — Hafwa blott några få (2–10) renar. Ströfva sommarn om vid floderna Baicha och Turuchan, jaga och fiska om vintern. — När om sommaren myggen oroar, står man stilla på s[am]ma st[älle]; men då mygg ej finnas, drager man af till ett annat ställe. 1175 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1175 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria  (ej […] omul) ǁ (ej sill)  Parkowa ǁ Нижн[ая] Baicha Castrén means the River Farkovo, running into the River Turuxan from the right 75 km from the mouth of the latter. (TS)  hdera ǁ Ba[icha]  är […] svår ǁ kan om sommaren endast  ett […] sednare ǁ 1. tidig[are] ǁ 2. ett par dagsresor tidigare  The River Farkovo, see above.  ngt ǁ b [—] Fisk: язъ, сорога, щука, abbore, njelma och (Turuchan) äfven красная рыба om sommaren på Turuch[an] och Nishn[aja] Baicha (ej på Верхн[ая] Б[аиха])  – om vintern finnes ej кр[асная] рыба. Taimen, sik (ej2083 sill och ej omul) tugun finnas ock om sommarn. ☙  ❧ [—] omkr[ing] Turuch[ansk] finnes räf, sobel, песець, filfras, varg, björn, ekorre, hermelin, колонокъ (litet), elg (ej), vildren, utter, — De Baich[inska] Ostj[akerne] kommo enl[igt] trad[itionen] från Tas. — De Baich[inska] Ostj[akerne] lefva om vintern i землянкахъ (’Culmaat-maa), om sommaren i näfver-tält (tört-maat[)] — På Верхн[ая] Baicha finnes ett magazin och blott ett Ryskt hus – På Parkowa2084 finnes ock ett hus, som nu är tomt — Nishnaja Baicha upprinner ur en sjö: Paigán paaral-tu, på chrebet (Ostj[akiska] taang) — Obs. Baicha – Ostj. Paigán. — Stränderna låga, merendels bewuxna med талникъ, vid källorna barrskog. ☙  ❧ [—] äfven finnas här höga jary på h[var]dera sidan (så wäl på Baicha som Turuchan). Wid h[var]dera2085 Baicha och Turuchan finnas äfven steniga ställen – Öfra Baicha är m[yc]k[e]t grund och strid, äger poróger är2086 om sommaren svår att befaras med Ostjak-båtar. — Nishnaja Baicha är större, ej så strid. — Nishnaja Baicha infaller ett2087 par dagsresor sednare än Верхн[ая] B[aicha] uti Turuchan. — Parkova2088, en liten flod n[å]g[o]t2089 ofvanom Nishn[aja] Baicha 1176 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1176 26.8.2019 9:55:50 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Här finnas i nejden widsträckta, skoglösa tundror; äfven skogar af ceder, lärkträd, сосна, елъ etc. — I Turuch[an] och Верхн[ая] Baicha finnes en stor mängd små sjöar, men vid Nedra Baicha icke. ́ ☙  ❧ Laitiga, R[yska] Ladыga, fr[ån] högra sidan, en liten flod, som infaller i Öfra Baicha2090.  Running into River Verxnjaja Baixa 46 km from the mouth of the latter. (TS)  Jeniseiska ǁ venstra  The River Sakolˈnoselˈ-Ky, running into the River N. Baixa 32 km from the mouth of the latter. (TS)  Taska ǁ högra  Probably means the presentday River Nazylˈka, running into the River N. Baixa 57 km from the mouth of the latter. (TS) I Nedra Baicha infaller Sagas-Nuusil-kî 1. den nedersta, ifrån Jeniseiska2091 sidan (höger[)]2092 Nuusil-ki 2. ifrån Taska2093 sidan (venstra[)]2094 Yc’e-kîds’ 3. ifrån Taska2095 (venster[)]2096 Merk-kî 4. ifr. Taska2097 (venster[)]2098 Kếndigэ ifr. Jenisej2099 (höger) Piigol-kî ifr. Tas2100 (venster[)]2101 Seäkal-kî 7. ifr. venster Tas2102 Muges’endil-kî, 8 den öfversta ifrån Tas venster Baicha har till lopp ifrån söder till norr, liks[om] Jenisei – är m[yc]k[e]t krokig – så att man en hel dag kringränner en volok Öfra2103 Baicha är deremot mera rak. ☙  ❧ Turuchan, en m[yc]k[e]t torr flod, kan med större fartyg befaras blott n[å]g[o]t ofvanom Mákowicha, derifrån krono-mjölet transporteras om vintern till Tas med renar. (På öfra Baicha kan man alldeles ej fara med andra, än Ostjak-båtar). Stränderna äro å ömse sidor höga, branta och barrbewuxna2104 moar. Äfven steniga ställen. Klippor och klippwäggar finnas ej. Floden gör ej öfversvämningar. Bifloder:  Taska ǁ högra  The River Učiket, 157 km from the mouth of the N. Baixa. (TS)  Taska ǁ höger  The River Merxe-Ky, joining the River N. Baixa 245 km from the mouth of the latter. (TS)  Jenisej ǁ venster  Tas ǁ höger  The River Pikolˈ-Ky 318 km from the mouth of the River N. Baixa.  The River Sjakylˈga 353 km from the mouth of the River N. Baixa.  Öfra ǁ Nedra  barrbewuxna moar ǁ barrbewuxna 1177 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1177 26.8.2019 9:55:50 �Itineraria           höger ǁ venstra höger ǁ venster höger ǁ (venster) venster ǁ (höger) The River Vymskaja, running into the River Turuxan 191 km from the mouth of the latter. (TS) venster ǁ (höger) (höger) ǁ venster The River Makovskaja, running into the River Turuxan from the left 263 km from the mouth of the latter. (TS) höger ǁ venster The Bolˈšaja Bludnaja, discharging into the River Turuxan 330 km from the mouth of the latter. (TS) höger ǁ venster höger ǁ (venster) The River Russkaja, running into the River Turuxan 345 km from the mouth of the latter. 1. Nishnaja Baicha, den nedersta fr[ån] hö2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. ☙  ❧ 10. I Werchnaja Baicha Ladыga, nederst, ifrån venstra sidan wid uppfarten Pok̈atelg2115, ifrån höger (vid uppf[ör]) (g af kî, flod). Turuchan utgår ur en stor2116 sjö, på tundra. Verchn[aja Baicha] börjar ur en taiga. (TS)  Castrén originally wrote the letter o in the second syllable but put it in parentheses and wrote the letter a above it.  stor ǁ liten  högre ǁ <--->  The River Xudosej runs into the River Taz from the right at N65°36′8″ E82°23′16″. (TS)  The River Pokalˈ-Ky discharges into the River Xudosej from the right 43 km from the mouth of the latter. (TS)  The Pokotylˈ-Ky, running into the Verxnjaja Baixa from the left 120 km from the mouth of the latter. (TS) ger2105 sid[a]. Farkówa, från höger2106. Werchn[aja] Baicha, fr. höger2107 Wымска, fr. venster2108 Kerówa, fr. venster2109 Чулкова, fr. (höger[)]2110 Mákowicha, fr. höger (venster[)]2111 Bludna, fr. höger2112 Wolotschanka, fr. höger2113 Руская, fr. höger2114 ☙  ❧ Tas. ☙  Tymska-Karakonska volosten består af 2 upr[aven]  – den Tymska högre2117 och den Karak[onska] lägre. Wid resan från Tas till Jenisei färdas man först uppför Kudaseja2118 (blott en dag), man kommer så till Pókatka (Ostj[akiska] pook̈atil-kî, волоная рѣка)2119, färdas på Pókatka 3 dagar, som kommer så till mynningen af en liten biflod, som kallas Malinkaja Pókatka, färdas derå en dag, drager här båten öfver chrebet (en dag), kommer till en liten sjö (Baikantu)  – derifrån en liten flod Pókatka benämnd2120, som utfaller ❧ i öfra Baicha. 1178 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1178 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — De Taska Juraki2121 äro: 1. Aasida, döpta, högre på Tas. Aas’ita,2122 nedanom och vid Часовня hafva få renar, lefva mest vid Tas och draga not i Tas. se nedan. 2. Naúsida2123, odöpta, lägre ned på Tas. lefva wid устье. Fiska äfven vid Tas, liks[om] Us’ida. Somliga äga talrika renhjordar, andra alldeles inga, de2124 sedn[are] gå om vintern till fots eller färdas2125 med hundar på jagt.  Juraki ǁ Os[tjakerne]  Castrén added this sentence later above the line.  Castrén added s’ above the s.  de […] gå ǁ gå s  färdas ǁ med  utter […] m. m. ǁ utter m. m. Obs. De Kuljóganska hafva alldeles s[am]ma språk med de Taska. De Kuljoganska komma till Karelka och d[eri]fr[ån] till Tas. ☙  ❧ De Tas[ka] Ostj[akerne] bo om sommaren i näfver jurt, om vintern i trädjurt med jord öfvertäckta – uppförda dels vid sjelfva Tas, dels vid bifloder – Om vintern lemna de ofta sin jurt och gå med en person (qvinna), som styr hundar l. renar och nart, långt in i skogen, stundom på 14 dag[ar]. De släpa ej näfvertält med sig. Fånga renar, räfvar, ekorre, sobol i ringa mängd, fjällracka, björn, varg, filfras, utter2126, hermelin m. m. Fånga hela vintern. Fisk: Liksom i Jenisei ☙  ❧ [—] största delen af de Taska Ostj[akerne] hörer till ant af Limbel-gum (gås), i anl[edning] h[är]af de af de jenis[eiska] Ostj[akerne] k[al]l[a]s <Lag> (gås). K̈aasel-g[um] woro väl urspr[ungligen] de Tymska Ostj[akerne], ty Tymfl[oden] k[al]l[a]s ännu K̈aasel-kî. — Wid Taska kyrkan bor utom Presten, Djetschih och Wachtern blott en Ostj[akisk] Furste. — Tro att mammut lefver och går under jorden – frukta – 1179 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1179 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  färdas ǁ 1. fr[ån] ǁ 2. Ku[ljogan]  Lake Nalimˈe is situated at N65°3′8″ E87°12′10″. (TS)  Ostjj. ǁ ~ wi[d]  Castrén wrote the letter o above the first a: Korelka.  Castrén most likely means the River Korlik running into the River Vax from the right 613 km from the mouth of the latter. (TS)  åtskilliga ǁ s[omliga] ☙  — De Taska veta sig best[äm]dt hafva kommit från Tomsk. — Tymska Karak[onska] vol[osten] 325 душь. — Communication ifrån Wach på Kuljógan öfver хребетъ till Pokolg (Pokotka) och Tas. Om vintern ❧ färdas2127 man från Kuljogan till Kárelka Floder: ’Sirta Kudaseja — Communication öfver Nalimje ozero (Njyynjel-tu)2128 till Pokolg (Покатка) och Tas. — Tasowska Ostj[aker]2129 1.) Wid källorna af Sabun, 3 familjer: Pinin, K̈aasel-gum. 2. Karelka2130 (som faller i Wach)2131, m[yc]k[e]t åtskilliga2132 familjer Katkaleva, Kunin, Aasin ̈ etc. Kaasel-kum. 3. Kul-jagan, Tymska och Karak[onska] ☙  ❧ Obs. K̈aasel-k̈[um] = Tymska Limbel-k[um] = Karakonska Wid Tas bo de så k[al]l[a]de Ostj[akiska] <---or>. Tymsko-Karak[onska] vol[osten] ända till Часовня, der Jurakerna vidtaga. Semljankor af träd, taket med jord betäckt, väggarna obetäckta — Renar finnas i högst ringa antal (2–10), fiska somm[ar] och vinter i små floder — Tas gör förskräckliga öfversvämningar. Högra stranden hög, venstra låg. Ceder, lärkträd, gran, tall etc. 1180 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1180 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Nb. As’ta – s[ätte]t af Juraki tillreda2133 nötter i midten af hampa, vid sidorna från wide. Widet kokas, fördelas i små skifvor och bindes såsom nät. Barknätet vid stranden, hampnätet ute på floden. – Barknätet håller blott en sommar. As’ita lefva hela sommaren vid Tas, om wintern på tundran, der de fånga wildt, i s[ynner]het wildren, räf, fjällracka, ekorre etc. (sobol ej). De fiska om vintern i sjöar med nät. ✔✔ Obs. De Taska Ostj[akerne] fiska om vintern i små floder med pator och mjerdor, gjorda af lärkträd – Om sommaren fiska de mest med nät och kotets (maarnds’), i. e. de tillstänga en liten flod ifrån strand till strand. Wid stränderna göras vanl[igtvis] pator, i midten en rundel (kotets), lemna der blott ett handbredt hål, h[vari]g[enom] fisken ingår. När fisken fångas, blir hå☙  let till täppt pch fisken upptages ❧ med2134 en hof. – Baichinska fiska2135 på s[am]ma vis. – Om vintern fångas2136 blott med mjerda. Not äro wid Tas sällsynta, krokar brukas ej. Om wåren tillstängas floderna vid2137 högt watten med kotets.  tillreda ǁ göra  Struck out before this in the upper part of the page: Karásinska Ostjaker utgöras af 2ne slägter 1. K̈aasel-kum 2 Limbel-kum – inalles 23 skattbetalande     – bo fiska dels wid Jenisej dels vid Kureika – äga små renhjordar. fiska ǁ och fångas ǁ med vid ǁ me[d] White-eye bream (Abramis sapa). Решетников 2005a. (TS)  The tomar is a blunt arrowhead for hunting fur-bearing animals. Гемуев & al. 2005: 83. (TS) — Ett wigtigt fänge är om sommaren and-fångsten, då de лѣн<ѣ>ѣтся, äfven som gäss, om hösten tjädrar ☙  ❧ [—] änderna skjutas med båge, tjädrar med пасть och snara. Änder fångas ej med snara. Клепци2138 begagnas för räfwar, fjällrackor, wargar, filfrasar, renar. Ekorrar skjutas med tomar2139. Harar med пасть, ’cang och клепци. 1181 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1181 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  An iron trap for bear-hunting. Бахлыков 1996: 82. (TS)  heller ǁ ~, ej че  Flour porridge. See p. 804. (TS)  Af ǁ Torr  Warg ǁ ~ och  teäga ǁ 1. ~ om vintern ǁ 2. ~ om sommaren med  землянкаn ǁ näfver[jurt]  rör ǁ går  A light sleigh drawn by dogs or reindeer (for a photograph, see p. 40 in this volume). Sirelius 1914, with pictures of both a dog and reindeer nart. (TS)  näfver-полокъ ǁ näfver-sk[ydd] Полок = shelf, here a type of shelter. Hermeliner fångas med lada (черканъ) Soml[iga] hafva äfven kapkán2140 och giftkakor. Samosträlets finnes ej, omjet ej heller2141 Sobol fångas båge och bössa, samt snara, som gillras vid hålet i ruttna träd, der soboln uppehåller sig. Wildren fångas dels med bössa och båge, dels med snara, som gillras i dess spår och fastbindes i ett träd. ☙  ❧ — All om sommaren bespard fisk blir torkad, äfven ossetra. — Under sommaren samlas fiskflott, inlägges i Injaur, ätes såsom soppa med torr fisk till tilltugg i st[ället] för bröd. — Burduk och salamát2142 finnas ej. — Feta änder och tjädrar torkas till wintern. — Af2143 torr fisk kokar man stundom soppa, af torr fågel ej. — Warg2144 räf och filfras ätes ej, somliga äta björn. — Obs. Björn fångas med teäga2145 och bössa – ✔✔ As’ita och Naus’. fånga mest красная рыба, som dels torkas, dels nedsättas i små sjöar s[a]mt om hösten med not uppfångas och fryses. vintern i землянкаn2146, derom kring några dagar, har med sig en nart2148 och hustru eller n[å]g[o]t barn, som drager narten (utan hundar); med lifsförråd, gräfver en grop i snön och sofver vid en eldbrasa med en näfver-полокъ2149 till skydd. Denna medtages blott då Ost[jakerne]. ☙  ❧ Ostjaker lefver hela rör2147 sig och jagar 1182 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1182 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks aflägsnar sig långt från землянкаn2150. När Ostjaken går ut på 3 dag[ar], tar han icke ens släde med sig, utan n[å]g[o]t mat i barmen och bössa s[a]mt båge. Ekorrar, soblar, räfvar skjutas med båge, för att [icke] förderfva skinnet. Renar, vargar, tjädrar, renar med bössa. Är skyndsamhet af nöden, begagnas båge. Är djuret på längre afstånd, skjuter man med bössa.     землянкаn ǁ he uppsökas ǁ 1. födas ǁ 2. samlas sig ǁ ~ på skarsnö Probably the River Orlovka, running into the River Ketˈ at N58°38′27″ E86°4′0″. (TS)  Probably the River Okunevka, discharging into the River Ketˈ at N58°12′50″ E90°41′5″. (TS) Räfungar uppsökas2151 om sommaren och födas. — Enhvar har sitt särsk[ildta] ställe, men jaga ostraffadt äfven på annans mark. Räfungar få naturligtwis ej fångas på annans gebiet, men skytte och fiskande är tillåtet. ☙  ❧ — Obs. Om wåren bryta familjerna upp med hustrur och barn ifrån землянкаn och förfoga sig2152, men tagande med sig hundar, renar och bohag, till aflägsna tundror eller skogar på vildrensjagt. Denna jagt fortfar 2–3 månader på skara, man återvänder hem med vinterföre. — Äfven om hösten fångas vildren, men man dröjer då blott n[å]gra veckor i skogen, lefver der utan tält etc. ☙  ❧ — De Narymska och Taska träffas ofta på sina jagtfärder. — De Taska weta wisst förtälja, att de kommit från Nárymska sidan De berätta att i Narymska sidan finnas två floder: Orelka2153 och Okunowka2154, h[vari]från de skulle inwandrat. Tas har två källfloder, den ena från Jeloguiska sidan, den andra från Wach. Båda utgå ur sjöar, belägna på хребетъ, De kallas Kolta-parel-tu 1183 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1183 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  See also p. 1186–1187 and 1200 for a list of tributaries of the River Taz along its lower course.  nära […] sidan ǁ ifrån Taska kyrkan nedanom  The River Časelˈka runs into the River Taz from the left at N64°56′34″ E81°23′28″, but there is no other tributary from either the right or the left nearby, and the River Pečalˈ-Ky discharges into the Taz 138 km upstream (693 km from the mouth of the Taz). Cf. below where Castrén notes that the Pec’elg and Grigorka are the same river. (TS)  ofvanom ǁ nedanom Cf. p. 1187, where Castrén corrected ofvanom > nedanom. The church was situated below the mouth of the River Xudosej at Njaryj Mač, present-day Krasnoselˈkup at N65°42′14″ E82°28′2″. Donner, Joakim  – Janhunen 2014: 9 (map). (TS)  There are the River Malaja Širta running into the River Taz from the right 873 km from the mouth of the latter and the Bolˈšaja Širta from the right 876 km from the mouth of the Taz. (TS)  The River Pjakalˈ-Ky, running into the River Taz from the right 486 km from the mouth of the latter. (TS)  litet ofvan ǁ nedanom  2 ǁ en  här ǁ och  sten – ǁ ~ хре[бетъ]  Castrén added above: byar.  Här ǁ 1. ~ ǁ 2. Fordom bodde  wid ǁ och  två ǁ ett ☙  Floder:2155 1. Grigorkaxlix, nära2156 Часелька på mots[atta] sidan2157 2. Wolotschanka (wid Часовня) – fordom färdades man ifrån Turuchan till ❧ Wolotschanka, dragande båten öfver kärr, ty här finnes ej хребетъ – Liten flod, folktom – 3. Kudasej (ofvanom2158 kyrkan) ’Sirta, är mest obebodd.2159 Pääk̈elg2160, litet2161 ofvan kyrkan; 22162 familjer, ifrån högra sidan – Tas är en lugn flod  – utan poroger  – lågländt, med sandiga stränder (lämpliga för notdrägt) här2163 och der leriga samt sandiga яры. Höga uddar, ingen sten –2164 Tundriga slätter å ömse sidor, kärr i ymnighet – Öfv[er]h[ufvu]d lågländt och utsatt för öfversvämningar. Ängslägenheter finnas och 4 kor vid kyrkan – Inga hästar – Ryska зимовья2165 funnos förut öfverallt wid Tas ända till källorna, hade kor, får, hästar, ordent[liga] stugor. — Här2166 synas ännu deras ängsrödjningar m. m. — Juraker bodde förrut öfwerallt wid Tas, wid Kuljógan, Korelka, wid2167 Nalimje озеро etc. Ostj[akerne] kommo och undanträngde dem  – Skarpa strider föreföllo emellan Juraker och Ostj[aker], som fortforo tills Ryssarne kommo och gjorde slut på stridigheterna. — Nära invid det st[älle] der kyrkan nu står hade Juraker två2168 afgudabilder af träd med ett gärde omkring. ☙  ❧ [—] xlix. Wid Grigorka finnas 5 familjer, både Limbeloch K̈aasel-gup. 1184 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1184 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  renar ǁ deras  omkr. ǁ w[id]  sällan ǁ ej — Floderna på högra sidan om Tas äro små och obebodda, på den venstra stora och folkrika ☙  ❧ ✔✔ Wid källorna af Wach finnas blott nomadiserande Tunguser. — Tunguserna nomadisera om sommaren wid Tas och stjäla renar2169 (jfr. Ketska Tunguser, som äfven farit af med Ostj[akerne]s renar). — De Taska Ostj[akerne] hålla sina små renhjordar omkring sin jurt och землянка. Äro så tama, att de löpa på tundran och sjelfmant återwända; dock plägar man äfven hafva en vakt eller нагонщикъ för dem. [—] För handarbeten stå kulj[oganska] Ostj[aker] i stort rop. — Tasowska Ostj[akerne] smida sjelfva, snickra — Täckta båtar finnas ej, utan <набоиници>, ветни etc. — Lemna sina semljankor omkr[ing]2170 крещенiе och gå i skogen. Taga barnen med sig, äga intet tält, utan blott тиски, som uppsättes i yrwäder. ☙  ❧ Obs. De Tasowska Ostj[akerne] färdas sällan2171 med hundar, föra sina barn med renar, någongång ock med hundar – Det händer stundom, att Ostj[akerne] under sina skogsresor öfverfalla af menföre och nödgas tillbringa wåren i skogarna. De söka då upp flod, göra en båt och komma så till Tas. — Wid sjelfva Tas finnes ringa folk, man bor wid små floder, der Ostj[akerne] bättre förstå att fiska g[enom] dämmande af små grenar – Juraki bo wid sjelfva Tas. 1185 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1185 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  komma ǁ 1. wid Tas ǁ 2. hafva  Wach ǁ Tas  The River Korylˈky or Karalˈka runs into a branch of the River Taz at N63°44′51″ E82°44′30″. (TS)  The River Tolˈka runs into the River Taz from the left at N64°2′52″ E81°56′46″. (TS)  The River Tolˈka is actually 30 km upstream from the River Pečal’-Ky. (TS)  The River Pokolˈka discharges into the River Taz from the left at N63°43′21″ E83°34′40″. It is 37 km from the River Bolˈšaja Širta is 37 km. (TS) — Alla semljankor af träd med чувалъ och vanl[ig] trattformig rör – ✔✔ —  Soblar finnas wd Tas, men blott tundra-sobeln, som är gråaktig och af ringa wärde. Bergssobeln står i wida större aktning. ☙  ❧ — Bära oklipt hår med härflätor alfärgade skinn parkor under sommaren skor af sämsk, Wid Часовня blott ett hus, hwari Wachtern bor med en Turuch[ansk] borgare. Ett litet kapel – ingen Prest Lärkskog kotel-porg, naken Taril-porg Kîrnja, brokig Communicationen emellan Tas och Jenisej på Turuchan och Volotschanka medelst Ratlixa, som infaller i volotschanka. D[en]na comm[unication] har l[än]gesedan upphört. ☙  ❧ — Tung[userna] komma2172 ifr[ån] Nishnaja Tunguska om sommaren till Tas – bränna skogar, stjäla renar och bedrifva annat ondt. Korelka faller i Wach2173 Karalka i Tas.2174 Obs. Floderna på högra sidan ifrån Rata till Tolg2175 äro belägna ofvanom Kudasej på mots[atta] sidan. Tolg och Grigorka äro belägna ungefär gentemot h[varan]dra.2176 Obs. Grigorka Ostj[akiska] Pec’elg. Чирта (’Siirta (Ostj.), en dagsresa nedanom Pokolg2177, på mots[atta] sidan. 1186 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1186 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Pääk̈elg, mellan Siirta och Kudasej – 3 familjer Limbel gum. ☙  ❧ Kudasej, wid Tasowska kyrkan, några2178 verst nedanom2179 denna. 1. Bолшая ’Sirta; en dagresa ned[anom] Pokolg 2 3. 4. 5. 6 ☙  ❧ på mots[atta] sidan. 2 skatt[betalande] (=  famil[jer]) af Kaasel-k[um]2180 Малая Чирта, nedanf[öre] (obebodd) Pec’elg, 2 dagsresor nedanom Karalg.2181 10 skattb[etalande] K̈aas[el]-g[um] och Limb[el]-g[um] Pääkelg, en dags[resa] nedanom ’Caselg.2182 En familj Limb[el]-g[um] Kue’cel-kî, (på d[en]na färdas man till Nalimje-озеро), litet2183 nedanom kôngat-ki – . Kyrbyn <här> Kuutas’ R. Kudasej. Limb[el] och Kas[el] g[um] 10 skattbet[alande]  några ǁ of[vanom]  This must be ofvanom. Castrén has thus made a mistaken correction here. Cf. p. 1184. (TS)  Selkup kin groups (families).  The distance between them is 111 km. (TS)  Distance 69 km. (TS)  litet ǁ ½ <->  källorna ǁ m[ynningen]  Castrén added above the line: ett skjylf.  Handskar ǁ ~ af r ifrån Nalimje-озеро kommer man på en liten flod till sjelfva källorna2184 af Tas. Wid ’Caaselg börjas protokerna. — Högra sidan af Tas är jarig, sand- och stenuppfyld. — Wid kyrkan säges Tas vara 40–50 v[erst] bred med prot[oker], vid часовня 100 v[erst] bred För renar göres om sommaren en slags jurt2185 af träd med näfvertält utan dörrar. Här brännes rutten träd och mossa för att jaga ut myggen – ☙  ❧ Man matar sina renar äfven med torr fisk. Handskar2186 och pimы göras af renbenling med håret utåt. I handskar insys stundom harskin, i skor стельки. 1187 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1187 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  Castrén added above this word: flätad  Most probably Ermakovo at N66°36′9″ E86°12′58″ is meant here. (TS)  Karasino is on the right bank of the Enisej at N66°53′12″ E86°42′36″. (TS)  Igarka at N67°27′10″ E86°31′53″. — Hundar brukas sällan till hörsel,  – mest renar – — Kotets göres midt på floden  – å ömse sidor om den går till stranden i st[ället] för nät en yng (R.  зелникъ), gjord2187 af lärkträdsskifvor rötter. (TS)  Åsar ǁ Stör Sånger finnas ej. ☙  ❧ Juraker gå i början af Decemb[er] till Obdorsk och återwända i Febr[uari] — De äro 99 man starka, qvin[nor], barn och gubbar oberäknade. ☙  ❧ Jenisej wid Turuchansk 4–5 verst bred – Wid nedanf[öre] 1–2 verst. På smala st[ällen] är Jenis[ej] 1–2 verst. På de bredaste – 6–7 På vanl[iga] – 3–4. Wid Lusina 7 v. bred. Jenisej är på breda st[ällen] mycket lugn, på smala n[å]g[o]t stridare. — Ifrån Jermakovo2188 till Karasina2189 och d[eri]fr[ån] vidare till Igarskoje2190 gå idel holmar på högra sidan, bl[and] h[vil]ka fl[ere] äro bevuxna med barrskog. ☙  ❧ — a) Högra stranden stenig, sluttande, bevuxen med barr- och löfträd om h[varan]dra. Åsar2191 öfverallt — b) Venstra sidan låg sandig, lerblandad, videbewuxen 1188 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1188 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks a) På högra sidan finnas äfven lågländta stränder –2192 Пески finnas på h[var]dera stranden, mera på den venstra. b) På v[enstra] s[idan] lerhaltiga пески  – här och der knappersten – underst branta яры, bewuxna med granskog. – Ås  stränder – ǁ ~ undantagsvis  grenar ǁ <sund>  Karaul is situated at N70°4′0″ E83°12′25″. (TS) — Der ås finnas äro begge stränderna starkt granbevuxna. Лѣтовя och зимовья. ☙  ❧ Obs. Åsen på venstra sidan — Laida, korga. Flodens bredd Ås. skog. Höga uddar. Wid Selakina en hög stenig udde. — Holmar och grenar2193 fram ifr[ån] Laptukowa 50 v[erst] fr[ån] Dud[inka]  – mest på v[enstra] sidan. — (Wid Karaul2194 är Jenis[ei]. bl[ott] 2– verst. — Svag lärkskog ända till Laptukowa vid smärre bäckar. — Wid Werschinsk finnes ännu <сѣликъ> och ännu längre fram vid små bäckar. 1189 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1189 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  en ǁ den  timade ǁ skedde  Bergstadi has given a brief account of their life in Turuxansk where they arrived on 7/19 June: “Genast gingo vi in till t.  f. Sasädateln, hvilken erbjöd oss qvarter hos sig. Emedan intet annat till en början stod oss till buds, antogo vi det artiga anbudet, dock under det beslut, att så snart som möjligt flytta till ett annat ställe. Vi vilja ej falla honom besvärliga, dels derföre, att Okrushnij är med det första att vänta till staden, dels af den orsak, att han snart skulle gifta sig. I hvardera fallet var det lika nödvändigt, att vi i god tid retirerade. […] Med Posten ankom också en kosack, hvilken medförde ett memorial ifrån Okrushnij af det innehåll, att han, till följe af en ifrån Gouvernören uti Krasnojarsk till honom utgången särskild befallning, har äran att till Herr Doktor Castrén affärda brefföraren N. N. för att, så länge han kan vara behöflig, användas till allehanda uppdrag och förrättningar. –” Rancken 1884: 115. In his letter to Rabbe on 13/25 July Castrén mentions that he had met the District Chief in Turuxansk, and they had more or less settled their disagreement . See the volume of letters in this series. Bergstadi’s preserved diary notes end soon after this description. He has torn out the rest of the pages of his diary except for notes about Siberian rivers. Rancken 1884: 117.  Eliæ ǁ d[en]  om ǁ wid ☙  ❧ Jenisej N. 3. Berättelsen om en2195 Baich[insk] Ostj[ak], som troddes wara besatt af Djefwulen och blef spetsad samt uppbrännt af sina kamrater. Schamanens utslag lydde, att karlen skulle upphängas i en asp och derpå brännas; men då ingen asp fanns tillhands, söndrade man en asp-båt, och gjorde deraf hvassa stänger, med hvilka den olycklige genomborrades af en rasad folkwärm. Detta timade2196 anno 1839. ☙  ❧ Obs. ☙  ❧ D.  Julii g. st. 2197 Natten emot Eliæ2198 dag afreste wi fr[ån] Turuchansk  – Luften war kall[,] winden nordlig och lommen bådade owäder; men Eliæ-dagen hedrade sig – — Wi landade om2199 morgonen vid Schoróchina2200 = Jakuti, 40 v[erst] från Turuchansk – — Byn består af 62201 gårdar 8 Jakuter. Innewånarne äro Ryssificerade, men hafva inwandrat från Jakutska sidan på nedra Tunguska och en flod, som faller i Lena, der blott en ås åtskiljer de två floderna. De simmade på barker, öfvervintrade på vägen, hemtade sig hästar och annat2202 husgeråd – D[en]na invandring skall hafva ägt rum för 100 år sedan – somliga äldre personer kunna ännu Jakutiska – och förtälja, att de nu lefva i 4de led. De bygde sig genast hus – 1190 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1190 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Njelma från 6te Augusti. Muksun från 15 Aug (успѣнiе). Чиръ från Prokop[ii] денъ2203 (8 Julii) Sill fr. Spasow денъ2204 ☙  ☙  Schóricha2205, en liten flod wid Schorochina, strid, full af poroger, m[yc]k[e]t krokig, en weckas längd, farbar blott med Ostj[ak]-båtar – Tar sin upprinnelse ur Bундуйское2206 озера, nedanom каменъ – 25 verst lång, omk[ring] 5 v[erst] bred – fiskrik, men utan красная рыба. Tunguser och Karásinska samt Imbatska2207 och Baichinska ❧ Ostj[akerne] lefva omkring sjön om2208 sommaren  – Wid sjelfva floden Schoricha finnas inga inwånare – i2209 byn Schor[o]china finnas 62210 gårdar, 102211 kor, 2 hästar, ej får — Bland antalet af innewånare finnas utom Jakuter äfven 2 familjer Dychobortsi – — Soboln fångas ej bet[ydligt] nedanom nedra Tunguska; räfvar finnas, men ekorrfänget är det förnämsta – — Af fisket är notfisket det förnämsta – Krasnaja рыба fångas blott перемѣтами. — Jenisej är nedanom2212 Turuchansk 4–5 v[erst] bred, men smalar st[ällvis] till 1–2 verst – — Högra stranden är m[yc]k[e]t stenig, sluttande, här bevuxen med ❧ barrskog och löfträd om hvartannat – venstra sidan är sandig, – videbevuxen[.] På högra stranden finnas här och der smärre sandåsar, den venstra är låg öfullt –  Schoróchina ǁ (Argútina) = ~ Šoroxina is situated at ca. N66°6′3″ E87°52′27″. On the location of the Rivers Bolˈšaja and Malaja Šorixa, see below. (TS)  6 ǁ 7  – It is slightly unclear whether Castrén has replaced 7 with 6 or the other way round. Cf. below.  annat ǁ andra  Sic.  1/13 Aug. See p. 1161 in this volume. (TS)  The River Bolˈšaja Šorixa flow into the Enisej from the right (north-east) at N66°6′2″ E87°53′46″ and the River Malaja Šorixa at N66°4′56″ E87°57′45″. The Bolˈšaja Šorixa that is also referred to only as the Šorixa. (TS)  The first letter is a Latin B, not a Cyrillic V (В). The source of both rivers is in a bog instead of a certain lake, as assumed by Castrén. (TS)  Imbatska ǁ ~ Ostj[aker]  om ǁ både  i byn ǁ men (Jakuterne i Schorochina gå  6 ǁ 7  – It is slightly unclear whether Castrén replaced 6 with 7 or the other way round. Cf. above.  10 ǁ <ej>  nedanom ǁ emellan 1191 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1191 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  Angutixa is situated at N66°7′29″ E87°15′20″. (TS)  Gorošixa at N66°23′35″ E87°30′15″. (TS)  på ǁ 3 h[us]  dragas ǁ måste ~  The village of Kurejka is situated at N66°28′3″ E87°10′22″. (TS)  på ǁ wi[d]  The River Kurejka discharges into the Enisej from the right (north-east) at N66°29′16″ E87°14′0″. (TS)  upprinnelse […] sjön ǁ 1. ~ liksom Schoricha (Imb[atska] ǁ 2. liksom Schoricha (Sam[ojediska] Sórika) ifrån sjön Munduska (Munduis’koje)  There is a Lake Djupkun on the upper course of the river, but the river actually begins already north-east of the lake. — Anguticha2213 består af 2 gårdar på venstra sidan – en familj Duchoborets. — Belägen på en hög och wacker jar. I trakten af d[en]na by finnes Lebeжiе озеро (Tjingdu), svansjön som säges vara tre dagsresor lång och 1. dagsresa bred. Karasinska Samoj[eder] och Imbatska Ostj[aker] vintra öfver vid d[en]na sjö. Gorostinskoje2214 på2215 högra sidan – består af 3 hus – — Jenisej är nedanom Turuchansk m[yc]k[e]t lugn, så att båtar dragas2216 af hundar utför floden – (TS)  om ǁ Wid  Mundus’ka […] båtar ǁ Mundus’ka, dit de från porogen färdas med sina små båtar Lake Mundujskoe is situated at N66°37′36″ E88°29′40″. ☙  ❧ (TS)  The River Mundujskoe runs into the River Kurejka at N66°41′14″ E88°11′33″. (TS) ☙  D. 2 Aug[usti]/21 Julii Kureiskoje2217, en зимовье med 3 gårdar, häst och n[å]gra kor – på2218 venstra sidan gent emot mynningen af floden Kureika2219, tager sin upprinnelse2220 ifrån sjön2221, är blott farbar vid pass 100 v[erst] till ett stort wattenfall med schoki å ömse sidor – 2 verst lång  – om2222 sommaren är floden obebodd, men vinter-tiden bo här Imb[atska] Ostjaker, Karasinska Samojeder och Tunguser. Mer eg[entligen] omkring sjön Mundus’ka2223  – ❧ De färdas på små båtar till mynningen af en liten fl[od] Mundus’ka2224, som tager sin uppr[innelse] fr[ån] sjön af s[am]ma namn och fr[ån] södra sidan infaller i Kureika – Ifrån mynningen af Mundus’ka går man med renar eller till fots 1192 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1192 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Denežkino at E86°43′23″. (TS)  högra ǁ venstra N66°37′0″ till sjön Mundus’ka. Wid Ust-Mundus’ka finnes en зимовье och krono-magazin. Ofvanom denna den omn[ämnda] porogen – — Högre upp på Kureika (Imb[atska] Ostj[akiska] Kuleiga) irra Tunguser och fånga vildren – sobel i ringa m[än]gd – På Kureika finnas höga berg, som k[al]l[a]s Бѣлый кам[ень] emedan – snön ej smälter – — Sjön Mundus’ka är ej längre än att man på en dag kan resa från början till slut – ☙  ❧ På stränderna af Jenisej allestädes jurt, tillhörande Imbatska Ostj[aker] och Karas[inska] Samoj[eder], som lefva i elände – De Imb[atska] Ostj[akerne] gå ej längre än till Kureika och Jermakowo, återv[ända] mest om hösten till tr[akten] af Imbatsk. — Äfven högra stranden mest lågländt – Öfverallt пески, mera på venstra sidan – — Man fångade ännu красн[ая] рыба med перемѣты  – Notdrägten hade ej börjats Äfven Ostj[akerne] hade stora nötter – ☙  ❧ Djeneschkina2225 på högra2226 sidan – 2 hus. Stark storm om natten – Nb. Flera bland de Imb[atska] Ostj[akerne] hafva s[amman]smält med de Karasinska — Sju tält <на> бѣлое (<en> песокъ), 13 verst ifrån Djeneschkina  – Karasinska och Imbatska om hv[aran]dra – 1193 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1193 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  ända till ǁ wid  Konoschel ǁ Kureiskoje  ett st. ǁ ett godt st. Större delen af de Karas[inska] Ostj[akerne] lefva om vintern vid Kureika kring sjön Munduska, jaga om vintern i berget – Somliga bo äfven wid Jenisej och föra skjuts om vintern. De fånga äfven красная рыба med перемѣты; med not sill etc. Afyttra sin fisk åt Jenis[ejska] köpmän — Om vintern gå de efter Jul ifrån sina semljankor wid Munduska till Kureikska sidan ända2227 till berget – ☙  ❧ Jermakowo d. 3 Augusti [n. st.] En by på v[enstra] sidan  – 4 hus, bebodda af Duchobortser – — Venstra stranden är wanligtvis låg och består mest af lerhaltiga пески, här och der finnes äfven knappersten  – understundom höga, branta jary, bewuxna med granskog, sås[om] wid Jermachowa. — Emellan Jermakowo och Karasina är den venstra stranden m[yc]k[e]t rak, jemn och hög, jarig, granbevuxen, betäckt med knappersten; den högra är uppfylld med holmar – löfskog – (— Ifrån Karasina framåt vexer på holmarna barrskog –) Obs. Ifrån Karasina till Igarskoje gå idel holmar på högra sidan, bevuxna med barrskog – ☙  ❧ Obs. Långsmed venstra stranden af Jelogui löper en ås, som? blir synlig på venstra stranden af Jenisej wid byn Dolgo-ostroff. Sedermera synes ingen ås förrän wid Anguticha nedanom Turuchansk. Derpå försvinner åsen och blir synlig först wid nästa station Konoschel2228, sedan wid Jermakowa, der den följer ett2229 st[ycke] 1194 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1194 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks långsmed stranden och sedan försvinner, samt åter visar2230 sig vid Karasina,2231 och stryker h[äri]fr[ån] fram långsmed stranden. — Regn och kall nordlig vind  – Wållar uppehåll – Fruktar att förlora ankaret – ☙  ❧ Karasina Зимовье på högra sidan – 3 hus.  visar ǁ fram  Karasina, ǁ ~ sedan wid Schus’kówa och Pagarelowo [above both a’s, Castrén added the letter o: Pogorelowo], Igarskoje etc.  Pogorelˈskoe at N67°17′7″ E86°32′1″. (TS)  At present, Igarka is situated on the right bank of the river (see coordinates on p. 1188), and it is unclear whether Castrén might also have meant right while writing left. (TS) — De flesta зимовья stå toma under sommar, ty innewånarne sitta och fiska på n[å]g[o]n песокъ och bo wid d[en]na tid i så k[al]l[a]de сарай. Susch[k]owa — på venstra sidan – 2 hus – Ås fortfarande och steniga stränder på venstra sidan – på den högra holmar – Gorelowa2232 På venstra sidan – 2 hus – Igarskoje 2 hus på venstra sidan.2233 ☙  — Красная рыба fångas перемѣтами – not-❧ fiske förek[ommer] äfven, samt dessutom рѣжи  – ett fänge, som likna поплавны, men har fördelen att kunna idkas af 2 pers[oner] med en båt. Dermed fångas i s[ynner]het муксуны, sällan njelma. — Kor och hästar finnas ej wid Igarskoje – 1195 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1195 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  Castrén wrote an a above the letter o: kargá.  stenhögar ǁ småsten  Nosovaja at N67°37′37″ E86°12′50″. (TS)  Sic.  Schamanen ǁ Tungusen — Soboln har alldeles försvunnit, räfvar, ekorrar, fjällrackor, hermeliner, wildren, björnar, etc. finnas – — Uti Igarskoje undfägnades jag med varka, som Ostj[aker] och Samojeder anreda af flott och finskuren ossetra – — En låg blöt, med njascha upp fylld strand kallas laida. Korgá2234 = efter stenhögar2235 hölster ☙  ❧ [—] Stränderna äro starkt granbewuxna – äfven den venstra – — Ifrån hvarje flodbädd stiga tjocka dimmor – — Den 5 Aug[usti n. st.] sågs en björn, d 6 en ren – — Stodo stilla wid Igarskoje en natt för storm och oväder. — Nedanom Igarskoje blir åsen på v[enstra] sidan osynlig. — Jenisej smalnar stundom till 1–2 verst, men vidgar sig åter till 5–6 v. Dess medelbredd säges v[ara] 3–4 v[erst] ☙  ❧ D.  Aug[usti n. st.] Nosowo2236, en gård, den andra tom – på v[enstra] sidan – Lågo här stilla ett helt dygn förlorade rodret och höllo på att krossas emot stranden – Tungusisk Schamanism Schamanen anropar Agei k[al]l[a]de andar  – trummar  – sjunger och accompangeras2237 af de närwarande, som sitta i ring omkr[ing] honom  – Schamanen2238 hoppar omkring på 1196 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1196 26.8.2019 9:55:51 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  golfvet[,] han är fastbunden med ett rep öfver bröstet, hvars andra ända bindes upp wid tält-stängerna  – Detta2239 sker för att hindra honom att falla illa, då han faller i dwala – Medan Schamanen2240 ligger i dvala, far hans själ widt omkr[in]g, och det händer under denna färd, att själen, då den kommer till dåliga ställen såsom gropar, i mörka hål etc. går förlorad och Scham[anen] dör – Agei församla sig i stor mängd, och komma med så våldsam ❧ fart, som en wäder-il.     Detta ǁ Han Schamanen ǁ Tun[gusen] Wid ǁ Scham[anerne] anropas ǁ h — Wid2241 besvärjelser dödas ofta 4–5 renar – — Tung[userna] göra bolvaner med spetsiga hufvuden – hargi kallade – — Wid besvärjelser anropas2242 äfven af träd gjorda björnar, wargar, uttrar, lommar, svanar och andra djur. — Scham[anen] bär en tung jernkostym med afbildade björnar, lommar, svanar etc. — I hvarje stam finnes en Schaman – De gå i lära och plågas förfärligt af Agei s[a]mt äta vid den tiden еловая пихта — Agei flyger med wingar och har m[yc]k[e]t mjuka fjädrar – ☙  ❧ Hatonga, Tung[usisk] ben[ämnin]g på N[ishnaja] Tunguska ́ Digin, Samojed. Djanda, Ostjak – Gobdje, Rysk bonde. Luutsel, Rysse. Njerju, kosak – Janda tji, Jenisej 1197 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1197 26.8.2019 9:55:51 �Itineraria  The island of Plaxinskij is situated at N67°49′13″ E86°31′6″. (TS)  It is unclear whether the second letter is ē or whether Castrén replaced an original e with an i.  Lŭ́se ǁ Luts  Карасинска ǁ Хантайскiе  wid ǁ T  bo ǁ bodde  hafva ǁ ~ efterh[and] D.  Aug[usti] Till Plachina2243 en by af 3 gård på v[enstra] sidan. ☙  ❧ Juraker ~Aasieda, 55 = ~Aasi’, ~Asieda, Tasowska Bo безъ богъ wid Tas omkring ́ Marjikî, 23 Mangaseja. Tjor, 15 93 } ~Aēwasélda2244, морскiе  – ~aewaseda, hufvudlösa Haasauwa, Jurak. { Waj, Samojed, низовскiй Jenas’e’e, Jenisei. Taasm, Taas, Tasu l. Tasu jam, id[em] Pur, Jur. Pyr. Lŭ́se2245, Rysse. wai, wid Jenisej. Bet[yder] ett utst[ickande] renhorn, emedan d[en]na stam i sin sauk eger en slik prydnad. Mandu’, Avamska Samojeder Tau, Tau’us, Karasinska Taugi ́ Mungandji, Карасинска2246 ☙  ❧ — Jurakerna afraka håret på främre delen af hufvudet. — Äro svaga i benen — Pipor af mammuth-knotor l. renhorn – — De wid2247 Jenisej boende Juraker bo2248 ifr[ån] tidens begynnelse wid Jenis[ej] och hafva2249 börjat nomadisera till Tas. 1198 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1198 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Jurakerne ega blott 4–10–20 renar; de rikaste 500. Somliga äga alls inga. — Fiska om sommaren vid Tas och Jenis[ej] — De fattiga fiska äfven om vintern uti sjöar – de rika jaga.      lefde ǁ funnos The door latch. spår ǁ förespår med ǁ gen[t] 21 ǁ <23> — Habi, Ostjak. — Aasieda bo äfven om vintern trakten af Jenisej, gå stundom på en kort tid till Tas. ☙  ❧ [—] Wid Jenisei finnas Juraker af alla de tre ätter, som bo wid Tas. 19 pers[oner] (m[an]k[ön]) wid Jenisej. — De Tasowska Jurak[erne] vid Jenisej fiska med not (100 famn[ar] långa) och перемѣты, om wintern med nät. — I slägten ~Aasi äro alla döpta, i Marjikî en enda, i Tjor ingen. — Dessa Juraker nomadisera winter tiden å ömse sidor om Tas, på tundrorna, men gå ej till hafvet. De uppehålla sig wid sjöar och fiska under isen med nät. — De begrafva sina döda om sommaren i, om ☙  vintern ofvan jord, lägga liksom ❧ Tung[userna] wid kistan kläder kittel, släde, spjut, båge, pilar, knif, pipa, hvilket allt söndras en smula, så att det blir obrukbart, sås[om] hos Tung[userna]. — Twå tält af slägten peäse’ lefde2250 wid Plachina. Peä se’, träd-ansigte. [—] Запоръ2251 brukas ej af de Tasowska Jurak[erne]. — Man spår2252 med2253 jiltje se <det>. — Alla wid Tas boende Juraker betala sin skatt i Plachina (förrut wid Mangaseja). för 55 + 212254 + 15 själar 1199 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1199 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  These are the tributaries to the River Taz. See p. 1184 and 1186– 1187 for a list of the rivers running into the River Taz along its middle course. The River Russkaja/Lucajaxa runs into the Taz from the right 190 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Limbja-Jaxa, flows in the Vane-Parod branch of the Taz at N67°12′38″ E80°3′28″. (TS)  The River Juredej-jaxa discharges Njamboj-To branch of the Taz 61 km from the mouth of the latter. The Njamboj-To runs into the Taz 90 km from the mouth of the latter. (TS)  The Sjambuta-jaxa running into the Taz 51 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Xarvuta-Jaxa runs into a nameless branch that discharges into the Taz 68 km from the mouth of the latter. (TS)  Castrén wrote the letter k above the g.  måste ǁ bl[ir] Luutsajaha 1. nedanf[ör] Mangas[eja].2255 Luutsajaha 2. Mănomjaha, hammarfloden. Limbejaha2256, Mesó ☙  ❧ Meso’ upptager Nadujaha, Muuduj ifrån södra sidan. Ifrån venstra sidan: nedanom Tas: Jurjéi2257 Të̂dengo-jaha l. Tidej, кедровая Hähä, Болванъ Seambuta, талниковая2258 Nuuna-jaha, стоящая р[ека] Wäsaku-j[aha] Haarwota, lärkträd-fl[od]2259 ☙  ❧ Mangasej Jur[akiska] Tasu haarad. Tas Jur. Taasem. Beresowska stammar, som bo vid Tas, nedanom Mangaseja 1. Tasung-Garjutji, lefva vid sjelfva Tas. 3 Peâseä, wid Tas och på tundran 4 Wăra’, wid Tas 2 Siunjej, wid Tas Nienjang2260, wid Tas. Haabedju’, wid Tas. Jar, wid hafvet. ☙  ❧ [—] Jurakerna spå i handen öfver hellsa, lif och död — Spår man öfver ett barn, så måste2261 dess far eller äldre bror wara tillstädes. — Qvinnor få ej vara närv[arande] vid synerier. 1200 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1200 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ~A är en ond Gud, som lefver under jorden och sänder d[eri]från allt ondt öfver m[enni]skor, såsom sjukdomar och död. Det är ~A som förgör renhjordar etc. – Han bor i mörkret. Num är ljusets Gud, som ger hellsa, rikedom, underhåller renarna och gör allt godt. Num skapade werlden, ~A är dödens fader.2262 ☙  ❧ — Schamanerna falla i dvala och sägas derwid Numna2263 jaadarnga, wandra hos Gud, ej ~Auna2264 jaadarna. — Trumman är hos Samoj[ederne] enkel, utan lommar och andra prydnader. — Schaman-kostymen består af jern, 1) en skifva på bröstet 2) en på ryggen 3) ett concavt2265 stycke öfver hvardera armen på öfra sidan (intet på det andra) 4) ett stycke öfver hvardera benet (på öfra sidan) med renhofvar. (Kring låren finnas ingen ting).  For a commentary of Nenets religious beliefs, see Castrén’s report of the 1845–1849 journey in this series.  Numna ǁ j[aadarnga]  ~Auna ǁ ~Aunaan  concavt […] öfver ǁ 1. rundt <------> på ǁ 2. <b>  om ǁ till ☙  ❧ Hä̂he, gjord dels af träd eller jern, beklädd och prydd. Seadaej, naken, af träd, — Obs. Röktobaken blandas tillhopa med björkspånor. De Jenis[eiska] Jurakerne draga sig om2266 hösten på tundrorna. De rikare gå ända till Tas; men de som ej hafva renar, bosätta sig vanl[igtvis] vid en sjö, benämnd Pîntje-to (gäddsjön), som säges vara 40 v[erst] lång, 2 ? v. bred, en dagsresa från Jenisej. — I nejden finnas ock andra sjöar, der Jurakerne uppehålla sig. 1201 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1201 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  upptill ǁ utwändigt  2 ǁ en  Lake Xantajskoe, a 80-km-long lake at N68°17′ E90°31′. (TS) ☙  ❧ Den 12/24 Aug[usti] afreste från Plachina – medan regnet sqvalade in genom taket – Båten war temligen läckfri upptill2267 – — Wid Plachina är floden m[yc]k[e]t smal; vidgar sig derefter och bildar 22268 holmar emellan Plachina och Xantajka – — Ryssarne bära allmänt Samojed-[,] Tungusoch Ostjak-plagg till och med i sjelfva Turuchansk – — Stora ismassor wid stränderna — Samojedernas bugningar – Fl[oden] Hantaika tager sin upprinnelse ur en stor sjö wid Kamen2269, bebodd af Tunguser, som betala skatt i Kureika. ☙  ❧ — Byn Chantaika på flodens venstra sida  – 2 hus och en förfallen kyrka D. 1. Sept[ember] (n. st.) — afreste från Chantaika i ett skönt och wackert solskenswäder – Obs. Emellan Chantaika och Lusina bodde fordom Samojeder, i sednare tider hafva de dragit sig mera norrut – Obs. Wid Chantaika säges floden vara knappt 2 verst bred – 1202 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1202 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  The River Fokina flows into the Enisej at N68°39′10″ E86°18′33″. (TS) — Blöta, låga stränder – dålig skog – ☙  ❧ — Skaror af skrikande vildgäss — Djenisowa  – 20 v[erst] fr[ån] Chantaika, på venstra sidan. Blott ett enda hus med två stugor – En holme 3 verst bred straxt nedanföre – — Här widtager åsen på venstra sidan – den är skoglös – stranden stenig  betydlig ǁ ringa  vid ǁ om  aflidit […] tid ǁ aflidit, efter h[vil]ken tid [—] Obs. Furan (сосна) går ej nedanom Turuchansk – — Пихта träffas ännu i trakten af Kureika, — Cedern går till Plachina — Asp och hägg till trakten af Kureika. ☙  ❧ På andra sidan om Djenisowa försvinner chrebet, – en låg, gräsbevuxen jar är synlig för ögat. Blott små videbuskar synas på venstra sidan – på den högra växer lärkträd, ельникъ bland med талникъ. Floden är än 2 än 4 v[erst] bred ☙  — Fokina, 50 [verst] ifr[ån] Chantaika, på högra sidan – 2 hus – Wid utloppet af fl[oden] Fokina2270, af betydlig2271 storlek  – genomskär Медвѣжiй каменъ, som säges vara belägen 70 verst ifrån Jenisej. Fl[oden] besöks blott vintertiden af Samojeder och Tunguser Wid Fokina bor en Sa❧mojed-familj, h[vil]ka om sommaren draga not vid2272 Jenisej, men om wintern hålla sig till sjöar, bland h[vil]ka den största är bel[ägen] 20 verst från Fokina by och k[al]l[a]s болшее озеро. Obs. På de 2 sedn[are] åren hafva Samoj[ederne] ej fiskat wid Fok[ina] af skäl, att deras fader aflidit2273 för 2 år tillbaka, under h[vil]ken tid det ej är lofligt att fiska l. jaga inom sitt gamla område – 1203 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1203 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  29 Aug./10 Sept.  som ǁ är  All three are Enets. See p. 837, 839. (TS)  på ǁ wid  nomadisera ǁ vistas om sommaren [D.] 2. [September n. st.] Gässen återv[änder] omkr[ing] Iwanov-dag2274  – Änderna dröja längre och ett stort antal fryser ihjäl ☙  ❧ — Begge stränderna äro starkt mossbevuxna, i s[ynner]het med brun takmossa. På högra sidan, som2275 består af en lägre ås, synes öfverallt mossa, så wäl brun, som renmossa – — En deporterad har på 10 år ej kunnat wärja sig wid den Turuchanska sidan Nedanom Lusina är Jenisej 7 verst bred. D 3 Sept[ember] lågo stilla för motwind – ☙  ❧ Береговые Юраки Lambaj R[yska] Икинъ (Ikin) Jablo ~ae, gåsfot. 34 skattb[etalande] Juraker wid Jenisej ☙  ❧ Samojeder2276 1. Chantaiska, vid Lusina, nedanom Chantaika 2 Podgorodnaja, omkr. Dudina 3 Karasinska Hafva renar, bo mest sommar och vinter på2277 tundran; de fattiga fiska wid Jenisej om sommaren. Chantaiska och Karas[inska] Sam[ojeder] nomadisera2278 på högra sidan om Jenisej, Podgorodnaja på venstra. De sistn[ämnda] äro fattiga på renar och gå ej långt från Jenisej on vintern. Podgorodnije kalla sig Bai. 1204 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1204 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Samatu a) Chantaiska Solda, 4 skattb[etalande] Mandu’ = Samatu ☙  ❧ Karasinska k[al]la sig Mungandji Awamska2279 k[al]l[a]s af andra Samoj[eder] Tau[,] kalla sig sjelfva Nja’ 2280 Chantaiska Samoj[ederne] äro odöpta. Podgorodn[aja] alla döpta        Awamska ǁ Fo Nganasans. See p. 839. (TS) nät ǁ not kinder ǁ sidor Ровдуга or замша, ‘suede’. jernst. ǁ ~ af fötterna) ǁ ~ Parka af Fiskandet bedrifves om sommaren med not och перемѣты, [i] Jenis[ej] om vintern med nät2281 under isen i små sjöar. Om vintern fångas fjällrackor med пасть. Vildren skjutas med båge, drifvas fram med renar; mahalki uppställas. ☙  ❧ Awamska Sam[ojeder] [—] Män och qvinnor bära flätor å ömse kinder2282. — Trumman är wanlig, enkel, utan alla prydnader. — På pelsen, gjord af ровдуга2283, finnas jernst[ycken]2284 – lommar, svanar, gäss, flata jernstycken, afbildade händer (på händerna), fötter (på fötterna) –2285 Bröst och rygg af jern, liksom hos Tung[userna] Hafva soml[iga] 2 hustrur. — Begr[afva] sina döda om vintern ofvan jord, om sommaren i grafven ☙  ❧ [—] Göra ed wid björnnosen och tassen 1205 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1205 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  Castrén added this line next to the title Fyra ätter without numbering this or changing the title.  Samoj. ǁ 1. Fa<-> ǁ 2. ~ s<-->  namn, ǁ ~ ej heller kan en g  uppger ǁ sä[ger]  besöker ǁ s<-->  The Nganasans usually hold memorial meetings at the grave for three years after the death of the buried person. Гемуев & al. 2005: 606–607. (TS)  Baganida ǁ Bal[achnida] The River Boganida, running into the River Xeta from the left (north-east) at N70°53′54″ E95°20′32″. (TS)  The Tajmyr Peninsula is the northernmost point of Asia on the northern coast of Siberia between the Gulf of Enisej and the Gulf of Xatanga. Its area is ca. 400,000 km2. Северная энциклопедия 2004: 932. (TS)  The River Bolˈšaja Balaxnja, running into the Gulf of Xatanga at N72°46′28″ E105°4′47″. (TS)  The River Xatanga discharges into the Gulf of Xatanga at N72°36′8″ E104°28′54″. (TS)  The village of Xatanga is situated on the river of the same name at N71°59′0″ E102°28′33″. (TS) Fyra ätter: 1. 2. 3. 4. ~Oamdjä: vid floden Feäseda ~Amtusuojä’ ~Amtusua = vid Feäseda ~Inandjä’, wid Taimыra (Beäguo’) Beȃgúa’ vid Feäseda Badäjewska: Tysjej2286 Samoj[ederne]2287 anse det för skam att nämna sitt eget namn,2288 i synnerhet uti äldre personers närvaro, utan den äldre uppger2289 den yngres namn, om n[å]g[o]n frågar derefter Ett år efter den aflidnes död besöker2290 man en gång hans graf och offrar dervid en ren. Wid hans död offras m[ån]ga renar af den rike: renarna lemnas liggande oflådda, orörda vid grafven.2291 ☙  ❧ De Awamska Samoj[ederne] k[al]la sig sjelfva bröder (nja’) men Tunguser och Dolganer sina yngre bröder (Aja’) Samoj[ederne] bygde fordom förskansningar kring sina tält till skygd emot Jurak[erne], som anföllo dem med pilar. [—] Badäiska Samoj[eder] uppehålla sig om vintern kring sitt magazin vid Baganida2292, men emot wåren draga de sig till Balachnida och soml[iga] sägas gå ända till hafvet ☙  ❧ [—] Badäiska Samoj[eder] hafva sitt magazin ́ wid Boganida, lefva här till Mars, förfoga sig till Taimura2293 – lefva der om sommaren – och till Balachnja2294, som utf[alla] i hafvet öster om Chata[n]ga2295. De äro 19 skattbetalande – betala sina utskylder i Chatanga2296. 1206 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1206 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Samoj[ederne] ega små2297 renhjordar, fiska sommar och vinter i floder och sjöar, jaga om vintern. — Hafva ej nötter, fiska med nät och pator. — Hafva ej bössor, skjuta med bågar – wildren med nät – fjällrackor med клепци – — Inga fastboende – — gå ända till hafvet om sommaren. — odöpta, äro mera bildade än de <Awamska>2298 ☙  ❧ [—] Obs. Tunguserna äro jägare hafva bössor – små renhjordar, fiska (ej nötter) — Jakuterne bo till en del i hus, hafva somliga stora renhjordar – fiska med nötter. — Dolganerne äro till större delen nomadiserande – hafva små2299 renhjordar – fiska och lefva i det närmaste sås[om] Tung[userne] – hafva ej bössor. — Tunguser finnas i Awama2300 32 skattb[etalande]. Dessa hafva små renhjordar, jaga, fiska, lefva om vintern i trakten af Awama, om sommaren på tundran, äfven wid Есайское озеро. ☙  ❧ Awama  små ǁ få  Most of the word is covered by an ink stain.  små ǁ <-->  The River Avam, running into the River Dudypta from the right 135 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Dudypta, discharging into the River Pjasina from the right at N70°51′40″ E89°54′10″. (TS)  The River Pjasina runs into the Kara Sea at N73°53′12″ E87°4′21″. (TS)  wid ǁ p[å]  bo ǁ s faller i Dudibta2301, denna i Pjasina2302. — Wid Awama en Rysk stuga. — Wid Dudipta Wid Awama finnes ej Jakuter, men 8 Dolganer Jakuter bo wid2303 floderna Cheta och Chatanga. Tunguser bo2304 wid flere st[ällen]: Awama, Baganida etc. Dolganer wid Chatanga 1207 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1207 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  Ifrån ǁ Nari[lska]  Norilˈsk at N69°20′15″ E88°13′5″. (TS)  Castrén seems to mean the lakes Lama, Glubokoe and Sobačˈe/YtKjuelˈ around N69°19′ E90°45′. The River Norilˈskaja flows from Lake Lama into Lake Pjasino. (TS)  en ǁ nära  35 ǁ 26  våren ǁ hösten ☙  ❧ Tunguser [—] 29 skattbet[alande] lefva vid Narilskoje озеро, hvilka äro 3 till antalet – alla af 100 versts längd. De lefva här sommar och vinter jemte två Dolgan-slägter – — Alla hafva renar, fånga vildren i skogarna och bergen, fånga fisk med nät – — Ifrån2305 Narilska2306 till Pjasenin längs floden 100 verst längsmed floden, som ifrån Narilska sjön faller Pjasina. — De 3. Narilska sjöarna2307 äro bel[ägna] bl[ott] 10 verst den ena fr[ån] den andra och förenade genom små floder. Tung[userna] vid Narilska sjön äro odöpta — De hafva invandrat från Kureika för icke lång tid tillbaka – de nu lefvandes fäder voro de första ankomlingarna ☙  ❧ Tungus[erna] bo sommar och vinter vid sjön; Dolganerne deremot förfoga sig för sommaren nedanom Tolstoj Nos till hafsbandet, d[eri]fr[ån] de om hösten återwända. En af de tre sjöarna k[al]l[a]s Mataschkina gentemot Chantaika – är den största Wid Dawidowo sjö en2308 af de Narilska sjöarna uppehålla sig 2 slägter: Долгано-Тунгускаго рода – 352309 Жиганско-Тунгускаго р. – 26 – resa om våren2310 till hafstundrorna  – samla mammuth-ben, fånga wildren – Om vintern lefva de vid Davidova sjö – 3 dagsresor från Dudina. 1208 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1208 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — bo om vintern i trädjurt täckta med mossa med öppen spis – K[al]la sig Dongót = Dolganer. ☙  ❧ Жиганы = Adjan Sig emellan dela de sig i tre slägter: Dolgán, wid2311 Chatanga. Dongót (Dolgano-Tungusk) – 35 Adjan (жиганы) – 26        wid ǁ kr[ing] kommo ǁ ne sidan ǁ ~ till Davidovo i ǁ wi[d] hka ǁ k Fiskafänget ǁ ~, som det […] gör ǁ 1. fuktig[heten] ǁ 2. regnet dageligen fö  The River Dudinka runs into the Enisej from the right (south-east) at N69°23′34″ E86°10′55″ and the River Suxaja Dudinka 62 km downstream from this point. (TS)  nedanom ǁ wid — Galkingaa, Sakatin, Bijkaa woro tre bröder, som först kommo2312 ifr[ån] Jakutska sidan2313 och de wid Davidowa härst[amma] fr[ån] Galkingaa – — De fiska om vintern i2314 Davidowa, hafva små renhjordar. Soml[iga] äro döpta, andra och större delen odöpta. ☙  ❧ Infödingarna öster om Jenisej fånga om somma- ren wildren på hafstundrorna. Likaså äfven Ryssarne. De fördela sig i två familjer, af h[vil]ka2315 den ena fiskar, den andra jagar – ☙  [—] Samojederne idka ej fiskafänge, men väl Tunguser och Jakuter – — Fiskafänget2316 bedrifves med nät, not, krok etc – — Salt finnes ej – hv[ar]före fisken om sommaren torkas. Sill förvarar man i gropar, der jordens kyla hindrar den att alldeles förwara – Sillen kan ej torkas, emedan den är en höstfisk ❧ då det2317 dagl[iga] regnet gör torkning omöjlig. Rökning vet man ej af — Dudinka2318 har tvenne utlopp  – den nedra (mindre) nedanom2319 Samylova vinterläger – 1209 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1209 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  Karas. ǁ ~, k[al]l[a]s af Jurak[erne] Baj.  Baj ǁ Pod[gorodnji]  En ǁ Den  muksun ǁ g[ädda]  vid ǁ <--> Mungandji = Karas[inska]2320 2. Samatu = Chantaiska Obs. Kallas af Jurakerne Mandu – 3. Baj2321 = Podgorodnji ☙  ❧ 1. ☙  — Lefwa på tundrorna emellan Jenisej och Pjasina – om sommaren — De fattigare fiska om sommaren wid Jenisej. — De som lefva på tundrorna, fånga vildren – — Podgorodnыje och Karas[inska] äro nu en orda. De förra ❧ bodde förut (nyligen i trakten) af Turuchansk. De jaga om sommaren i skogsbygden – somliga höger[,] andra venster om Jenisej – fånga fjällrackor – — De Chantaiska och Karas[inska] bo till en del om sommaren vid pass 50 verst nedanom Krestówa inferior wid floden Pokolka  – som tager sin uppr[innelse] ur en sjö och utfaller i Jenisej omkr[ing] 60 v[erst] ofvanom Krestówa — En2322 hög chrebet åtföljer Jenis[ej] 200 v[erst] nedanom Tolstoj nos till en hög klippa (Kamen), derifrån åsen plattar sig och ej innehåller sten – ☙  ❧ Ермыловская 1. bebodt hus och ett annat öde. — Fiskafänge bedrifves under isen med nät.  – sik, чиръ, sterläd, muksun2323, omyl, gädda Jenisej 7 verst bred Елникъ (gran) och береза (björk) finnes vid Dudinka, men vid2324 Jermilovska blott lärkträd och vide. (Laptukowa) Samylowa – Jenisej 8 v[erst] bred, ingen skog. Ett hus, som bebos af en Jenis[ejsk] köpman 1210 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1210 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Затундренскiй Samojeder Förskräcklig köld Krestowa – en liten stuga – Jenis[ej] 10 v[erst] bred. Härifrån fortlöper Jenis[ej] i grenar. Här upphör all skog.2325 Kall stuga Замыловъ Ifr[ån] Dudinka till Laptukowa – 60 v[erst] Krestowa – 602326 v.2327 Seljukina – 262328 Kasatskoj2329 – <26> ☙  ❧ — Obs. Wilda renar jagas om sommaren i vattnet – med tillhjelp af såk[al]l[a]de mahalki – De klubbas i wattnet – [—] Om wintern drifvas med tama renar på lika sätt i en grop – Om sommaren af fotgångare – — På tundrorna fångar de2330 Karas[inska] Samoj[ederne] fisk i små floder och sjöar med nät. — Rugg-gäss fångas äfven på tundran –  Krestova was situated at ca. N69°36′45″ E84°25′4″. (TS)  60 ǁ 50  Distance from the above-mentioned point.  26 ǁ 25 Cape Seljakin is situated at N69°42′32″ E84°5′49″. (TS)  Kazancevo is at N69°50′18″ E83°46′15″. (TS)  de […] Samoj. ǁ man  Square brackets by Castrén’s hand.  Samoj. […] sig ǁ ❧ Under detta ☙  samtal inträdde i rummet wid pass 20 Samoj[eder] h[vil]ka af förmannen bl[ifvit] underr[ättade] om min ankomst –  Jag […] afreste] ǁ Parallel version on mscr. p. 275 & 277: Jag rådde dem att ej förhasta sig i en så allvarsam sak, gaf dem en sup en – och afreste.  See travel report of 25 Nov./7 Dec. 1846, published as Castrén 1847h and p. 849–850 above. [Obs.2331 Samoj[eder]2332 inf[ann] sig hos mig för att få veta, om de i och för sina skullder sk[ulle] skickas till Guldvask[erierna]. I detta fall wille de häldre döda sig; midt för min näsa för att 1o) få dö i sina fäders land 2) att jag <sst.> bringa underr[ättelse] derom till öfverheten. Jag2333 tröstade dem med brännvin och afreste]2334 ☙  ❧ — Ifrån Krest[owa] fortlöper Jenis[ej] i grenar, än två, än tre (ex Seljukina) Seljukina – 2 stugor – hög strand Kasatskoj 1. stuga 1211 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1211 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  simovja ǁ stugor  Distances (in versts) travelled by Castrén from Dudinka to Karaul.  Castrén wrote våren above vinter.  sommaren ǁ vintern  It is unclear where the fragment from here to genmälte Ryssen belongs. Castrén struck it out.  stugan ǁ pörtet  mannen ǁ 1. ~ ifr[ån] tundran ǁ 2. ~ <----->  Samoj. ǁ Ostj[akerne] Obs. Ifr[ån] Dudinka framåt stå alla simovja2335 på högra sidan – — Jenisej fortlöper mera än 20 verst bred i m[ån]ga protoki. – 60 –60 –40 –50 2102336 ☙  ❧ [—] ☙  Samoj[ederne] gå icke ända till hafwet och bedrifva ej hafsfänge, Ej heller Ryssarne — Bland de Chant[aiska] Samojederne fiskar hälften wid Jenisej, så och m[ån]ga Podgorodnije – men de Karas[inska] icke – — Chant[aiska] Samoj[ederne] hade förr sitt magazin i Chant[aika], Karas[inska] i Karasina — Mahalki – om vinter2337 gåsfjädrar, om sommaren2338 snöripor  – De ställas på höga platsen – Om sommaren göras de 10 verst, om vintern en verst långa –❧ Bredden är 3 verst[.] — De göras om sommaren längre emedan Samoj[ederne] då lefva på s[am]ma ställe  – Obs En mahalka duger i fl[ere] år – hvila2339 i stugan2340, började jag examinera mannen2341 och sporde honom, huru man lefver bakom tundran. ”Ack, bästa herre”, genmälte Ryssen, — Stället der de Jenis[eiska] Samoj[ederne]2342 fånga vildren k[al]l[a]s поколки. Här synes ännu en låg chrebet wid Jenisej. 1212 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1212 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ — Hvar och en har sitt särsk[ildta] sommar-st[älle] men ej för vintern – — Sommar tiden fångas2343 fjällrackor i gropar, som äro ärftliga liksom hela2344 platsen – — Chant[aiska]2345 Samoj[ederne] äro renfattiga; de Karas[inska] rika          Wid Tolstoj Nos är Jenisej 35. v[erst] bred. — 250 v[erst] nedanom Tolstoj Nos fortlöpa ännu höga stränder ända till ett st[älle] som kallas Корга, der krono-fartyg, som velat gå till Archangelsk, bl[ifvit] sönderslagna –2346 Ännu lägre ned är каменъ märkbar. ☙  ❧ [—] Tolstoj Nos är belägen wid Maloj2347 Jenisej — Nedanom2348 Tolstoj Nos fånga Ryssar samt äfven några Chantaiska Samojeder бѣлуги. Skälar finnas2349 äfven i Tolstoj Nos, men fångas icke, ehuru de stundom fastna i nätet. — I Tolstoj Nos bedrifva blott tvenne Ryssar renskötsel.2350 — Wid Ust-Pjäsina2351 fångas hvita björnar.2352 — Wid Jenisej idkas ej detta fänge, blott nedanom Krestowa — Wid Tolstoj Nos är2353 ebb och flod föga märkbar och vattnet är ej saltigt. ☙  — Simovja funnos fordom ❧ ännu nedanom Krestowa. Nu är de öde.     fångas ǁ hafva hela ǁ pl[atsen] Chant. ǁ Awa[mska] sönderslagna  – ǁ ~ Derpå äro stränderna lågländta. Maloj ǁ Nedra Nedanom ǁ Om finnas ǁ fångas renskötsel. ǁ ~  – Ifr[ån] Tolstoj Nos b Ust-Pjäsina ǁ ~ och At the mouth of the River Pjasina. See above. björnar. ǁ björnar, äfven är […] och ǁ verkar ebb och flod obetydligt, den The River Malaja Xeta discharges into the Enisej from the left (south-east) at N69°35′8″ E84°29′7″. (TS) The River Bol’šaja Xeta flows into the Enisej from the left (south) at N69°33′0″ E84°15′0″. (TS)  Castrén probably means the River Solenaja/Xakdybira/Delingdè, running into the River Bolˈšaja Xeta 273 km from the mouth of the latter. (TS) — Cheta k[al]l[a]s två floder (Малая Хета och Болъшая Хета),  – Lilla Cheta utfaller i Jenisej ofvanom Krestowa2354; Stora Heta litet nedanom Krestowa, –2355 Soljëna nedanom Stora Cheta.2356 (Obs. Stroganina) 1213 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1213 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  etc. ǁ ~ Tolstoj Nos  Castrén is illogical here, because Krestova was situated upstream from Tolstyj Nos. (TS)  ny ǁ gammal  приход, ‘parish’  öster ǁ öfver  The River Anabar (Ru.)/Anaabyr (Yak.), running into Laptev Sea east of the Tajmyr Peninsula at N73°12′30″ E113°33′25″. (TS)  åtskilliga ǁ fl[ere] [—] Björn, zobel, hare, ekorre, каланокъ finnes ej vid Tolstoj Nos. — Endast räf, fjällracka, hermelin, warg, varglo etc.2357 ☙  ❧ Ryssarnes зимовья sträcka sig ännu 350 v[erst] nedanom Tolstoj Nos till Krestowa.2358 I Tolstoj Nos finnas 4 usla stugor och en ny2359, liten kyrka – ehuru hela trakten hör till den Dudinska prichoden2360. — Samoj[ederne] gå ej öster2361 Chatanga. — Wid Anabara2362 bo åtskilliga2363 Ryssar  – <---> Jakuter. — Wid Chatanga bedrifves ej hafsfänge – — 80 verst nedanom Krestowa fångas hvita björnar – — Wid Krestowa står en ständig is, men ej nedanföre – 1214 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1214 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Ifrån2364 ☙  ☙  Tolst[oj] Nos Med mägtig kappsäck, nedblötta papper och skral hellsa anträdde2365 jag d. [ ] Now[ember] min återfärd från Tolstoj Nos. Wid d[en]na resa beledsagades jag [af] några Ryssar, h[vil]ka i sina egna angel[ägenheter] förfogade sig till Dudinka. – Såsom mindre wana wid renfärder förwillade [de] sig redan på första [natten] och jagade sedermera i mörkret den ena den andra på de Jeniseiska <protokerne>. Efterhand2366 samkades likväl alla under natten i vinterl[ä]gret Seljakina. Enl[igt] förrut erhållna ordres hade man här rengjort2367 en af byns tre stugor  ❧ men då det ej står i någon mänsklig förmåga2368 att afwärja frost och köld, så war stugan kall2369 som ett tält och dessutom så fuktig, att wattnet2370 rann utmed wäggar och golf. Jag tog i besittning en af sido-väggarna, lät betäcka den med renhudar och inrättade mig med2371 all den commodité, som här var möjlig. Sysselsatt2372 med the drickning warseblef jag2373 i stugan ung flicka klädd i en förnäm2374, ehuru något utblekt kattuns-klädning, med wäl uppkammadt i2375 dubbla flätor nedhängande hår, men utan skor, utan duk och utan förkläde. H[enne]s utseende, ehuru föga <--->, war <----- ------>2376. Hon stod orörlig wid ugnen och höll2377 på med strump-stickning – ett arbete, som i förening med den owanliga kostymen tillräckligt och wittnade om n[å]g[o]n bildning [ ] ❧ gaf, att flickan war en Ryssinna. Då det war tydligt, att hon troligen2378 hade ett andragande att göra, sporde jag wärden om hennes stånd och wilkor. Liks[om] enl[igt] skedd öfverenskommelse kastade sig härvid flickan2379 s[a]mt tvenne hennes2380 förespråkarinnor på knä för mina fötter och bådo för nådig bönhörelse. Härpå följde nu en widlöftig med suckar och  Cf. from p. 849 on.  anträdde […] Nos. ǁ afreste jag från Tolstoj Nos, i sällskap med en karavan, som bestå af sju slädar 20 renar och sju slädar.  Efterhand ǁ Unders[tundom]  rengjort […] stugor ǁ eldat oss en af tre stugorna  förmåga ǁ makt  kall ǁ så ~  wattnet […] golf ǁ både wäggar och golf  med […] möjlig ǁ på bästa möjliga vis för att kunna intaga mitt mitt the och mid turfliga [= torftiga] qvälsvard  Cf. Castrén 1847h and p. 850– 851 here, where Castrén relates the following event as connected with his journey northwards from Dudinka to Tolstyj Nos, not back to the south as given here.  jag ǁ en  förnäm ǁ egh  i […] skor ǁ i lockar och flätadt hår, men utan ock  This sentence is an addition at the lower part of the page, and the words disappear into the soiled and worn edge of the paper.  höll […] strump-stickning ǁ stickade en strumpa  troligen […] wilkor ǁ 1. ville blifva bemärkt och tilltalad sporde jag stugans innewånare i gemen, ant[ingen] de woro infödda eller deporterade ǁ 2. sporde gjorde jag en fråga om hennes stånd och willkor, hvad den sporde ǁ 3. förmodligen hade hon  flickan smt ǁ både flickan och  hennes […] knä ǁ 1. andra qvinnor ǁ 2. ~ ǁ 3. hennes förespråkarinnor på mina 1215 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1215 26.8.2019 9:55:52 �Itineraria  philosophie ǁ ~ och i korthet innehöll, att wår hjeltinna tillförene såg för  förnäm dame ǁ dame  gråtande ǁ med  unga […] kunde ǁ olyckliga en skärf  Castrén means the woman who had joined a deserted officer during the Franco-Russian war of 1812. See p. 846–847.  Wid […] tundran. ǁ I Seljakina bidade jag på månens uppgång ända till midta natten och forts[atte] derpå under natten min resa  Mscr: Seljakiska  Kort ǁ Omsider  sällskapet […] kosa. ǁ det talrika sällskapet gaf sig åter på resan.  Castrén did not write the quotation, but it can be found in Romeo and Juliet, Act 2, Scene 2: “O, swear not by the moon, th’ inconstant moon,/That monthly changes in her circle orb,/ Lest that thy love prove likewise variable.” No Fear Shakespeare, http://nfs.sparknotes. com/romeojuliet/page_86.html.       (TS) nu ǁ och ~ mållöst ǁ w wäntan på dagsljus ǁ dagsljus fann ǁ nådde till […] svigtande ǁ så uttröttade 5 […] för att ǁ man ännu behöfde 5 timmars tid, för att  för ǁ till  Den […] på mig ǁ 1. ❧ Emeller☙  tid började hade öfvade jag i den dels till följe af skakningen på den tufviga tundran, dels äfven och den instängda luften i min ki[sta] släden på mig den en släden ǁ 2. Emellertid öfvade på mig den inst. luftkistan, tårar gjord relation, som ifrån början till slut utgjorde en wederläggning af Sara Widebäcks ☙  philosophie2381[.] Det war denna philosophie ❧ som först upphöjt wår Nadjeshda ifrån en trälinna till en förnäm2382 dame och sedermera störtat henne i så djupt elände, att hon nu stod med bara fötter på det kalla golfvet och gråtande2383 på sina knän bönföll om en skärf för att mätta sin mage och dölja sin nakenhet. Jag offrade åt den unga2384 synderskan hvad jag kunde och lofvade att framdeles göra mitt bästa för att lindra h[enne]s beklagningswärda öde – D[en]na händelse erinrar mig för öfrigt om en annan deporterad qvinna i Tur[uchanska] kretsen, hvars öde ännu anslagit mig – – – – – –2385 ☙  ❧ Wid2386 min ankomst till [Seljakina]2387 var hela den vestra himmeln insvept i dimma, och man vågade sig derföre icke genast ut på den vilsamma tundran. Kort2388 efter midnatten visade månen omsider den väntade månen sitt fagra anlete och sällskapet2389 trodde med till hjelp af dess sken finna rätta kosa. Men månen är, såsom Schakespeare qväder: ”2390 Wi förlorade snart det ljusa månskenet, nu2391 följde man endast windens anwisn[in]g, men råkade snart på warga-stråt och irrade sedan mållöst2392 på den ödsliga tundran under wäntan2393 på dagsljus. Med dess tillhjelp fann2394 man ändtl[igen] Jenisej efter 9 timmars irrfärd, men nu woro renarna till2395 större delen redan så svigtande och fotfallna att 52396 timmars tid erfordrades för2397 att till<-> ett vägast[räcka] ☙  af 15 v[erst] till närmaste vinterläger.  ❧ Den2398 skarpa kölden, skaknignen [på] mosstufvorna samt den inst[ängda] luften i släden ☙  hade under  ❧ dagens lopp öfvat på mig ett så 1216 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1216 26.8.2019 9:55:52 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks obehagligt infl[ytande], att jag wid ankomsten till bemälta vinter-läger nödgades intaga sjuksängen; men det onda war lyckligtvis2399 af en så öfvergående art, att resan ännu samma afton kunde fortsättas Naturligtwis skulle jag hellre hafva rastat på stället, men här fanns ej bete för renarne och wädret war så fördelaktigt, att mitt resesällskap på intet vis kunde förmås att qvarstadna. Wi fortsatte således resan genom natten och ernådde redan följande2400 dagen mitt hö[g]qwarter: Dudinka2401 ☙  ❧ ☙     Lusina [—] All hvit fisk, sås[om] muksun, omyl, sik, taimen, njelma gå till hafvet efter Filipow-постъ till денъ В[в]еденiя2402. Derefter fångas föga i Jenisej, men kosterka finnes i ringa mängd hela vintern. Dessutom lake[,] gädda o[ch] abbore. — Tschir-fiskens2403 återwändande till hafvet känner man ej, ty hon fångas ej annars än händelsewis wid strandnot. — Pä venstra sidan2404 af Jenisej större höjder wid2405 Lusina, som står på v[enstra] sidan, gentemot Se❧ljákina, o. s. v. — De Jenis[eiska] Samoj[ederne] bo icke en gång om sommarna på <sitt> ställe, hafva d[er]före inga ärftliga räf- och fjällracks gropar, utan fånga der de finna en grop. — De begagna små nötter i sina pokolki. Endast höst fisk. — Wid wildrensjagt förena sig 7, 10 och ännu fl[ere] Samojeder om fänget. Ty då fänget idkas af fotgångare, äro m[ån]ga jägare af nöden. En fångst af 100 vildrenar för ett sådant bolag anses för ringa     skärpadt i förening med den skarpa kölden en så ǁ 3. Efter ytt[erligare] ǁ 4. Efter en <---> i 5 timmars tid ǁ 5. För att <--> ǁ 6. En d genom fros ǁ 7. Den isande skarpa kölden i föreningen med , skaknignen mosstufvorna i förening med samt den inst[ängda] luften i släden hade under fär[den] nästföreg[ående] station öfvat på mig lyckligtvis ǁ dock följande dagen ǁ 1. följande ǁ 2. efter ett dygn Dudinka ǁ ~ vinterlä[ger] Cf. Castrén’s sketch for a letter on p. 1220. Castrén was in Dudinka by 10/22 Nov. See his letter to Rabbe in the volume of letters in this series. (TS) From the Feast of the Apostle Philip to The Presentation of Mary in the temple, 14–21 Nov. Old Style (26 Nov.–2 Dec. New Style in Castrén’s time). (TS) Tschir-fiskens återvändande ǁ Tschir-fisken fångas sidan ǁ ~ finnas wid ǁ ännu ~ 1217 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1217 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria  Pokolka-sjö ǁ ~ (Sam Naadade – tredje Indjia)  Samojj. ǁ man  utfaller i Fura ǁ löper parall[ellt] med Fura och utfaller i Pjasina-sjö  midten ǁ ~  – Ifrån Castrén most likely means the River Bystraja/Jantododa discharging into the River Pura from the left 146 km from the mouth of the latter. The length of the Pura is 348 km. (TS)  Pjasina ǁ Jeni[sej]  wid källorna ǁ i myn[ningen]  Karasinska Samojeder ǁ Ostjak-familjer na ☙  ❧ — ☙  ☙  Fiskafänget bedrifves ej om wåren i Pokolka-sjö2406 Berajem, h[var]efter Samoj[ederne]2407 draga sig [till] floden (Sam[ojediska] Fura), som faller i Pjasina (ej i Jenisej). Wid Fura-floden bo Karas[inska] och Podgorodn[aja] wid källorna, Chantaiskije i midten och Beägua-st[ammen] bland de Awamska wid mynningen. — Ur Naadade-sjö, som säges wara omkr[ing] 70 verst lång utgår ❧ en annan flod Быстрая (Sam[ojediska] Beedutsjä), som utfaller2408 i Fura wid midten2409 — I Berajem fiska om wåren Beägua, i Naadade de Chantaiska. — Om sommaren fara de med renar (ej med båt) till Beägua till mynningen af Fura omkr[ing] mynningen; de Chantaiska wid ❧ Fura omkr[ing] sjelfva utloppet af Beedutsjä). — Karasinska Samojeder fiska om wåren i fl[oden] Egáabu, som utf[aller] i Pjasina2410; om sommaren wid2411 källorna af Fura. — Beägua och de Chant[aiska] Sam[ojederne] drifva g[emen]samt fänge. ☙  ❧ Karasinsko. 20 v[erst] ifrån Karas[ino] på högra sidan finnes en sjö ”Karasinskoje osero”, 10 v[erst] lång, men afbruten g[enom] smala sund, dock så att alla ega en slags g[emen]skap med h[varan]dra. Äfven här uppehålla sig vintertiden några Karasinska2412 Samojeder och Imbatska Ostjaker – — Wid Kureika hägg, asp, al, etc. 1218 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1218 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ det2413 <lider> dock ej alltför  On mscr p. 298 there are four fragments, the context of which remains unclear. Castrén struck out the first three completely. men jag har att skaffa här med ett ohjelpligt slägte men ändock ges för mig utom <----> till sidan ingen förlossning Med allt hvad m[enni]skan lider och sliter i d[en]na Lappm[ar]k ☙  ❧ 1 Ostj[akerne]s lif om sommaren Båten deras magazin vid en flod 2 Ryssarnes lefnads-sätt Den Sib[iriska] Ryssen och den deporterade Hatet dem emellan Duchobortsi – deras flit och huslighet Trädgårdsskötsel 3 Monastir 4. Gumman i Mirojebinsk 4 5 Turuchansk Ny series – a 5. Enlewering 6 Monastir 7 Turuchansk – 8. Historien om den Baichinska Samoj[eden], som spetsades 9. Huru inf[ödingarne] akta sig om en Embets- man – Darrande fasthålla de honom i armar, nacke, och rock skörten 1219 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1219 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria  It is uncertain if this note is in Castrén’s handwriting. For the letter to F.J. Rabbe, 11/23 Jan. 1847, see the volume of Castrén’s letters in this series.  This and the next fragment seem to belong to a disappeared letter from Dudinka to either Rabbe or Collan. Cf. Castrén’s description of the journey from Tolstyj Nos to Dudinka p. 1215. For a longer draft of the same letter, see p. 1223–1224.  jag […] mig att ǁ 1. jag skynda mig a[tt] ǁ 2. ehuru trött och sönderbråkad sätta mig vid företaga mig att så wäl i officiell som privat  Det är mig ǁ Du bör så må  inlåta […] rese-angelägenheter. ǁ enl[igt] Din begäran inlåta mig i theologiska diskurs[er] och andra diskurser  en […] kategorie ǁ 1. ~ ǁ 2. ett af de kinkigaste lägen, jag som hvari en syndare någonsin kan bä ǁ 3. ett af de kinkigaste lägen jag under mina <h->  emot ǁ ut  Natten ǁ Eg  på […] stjernor ǁ på den hvarken måne, stjer[nor]  norrsken. ǁ ~ E  See Castrén 1847h and p. 851 of this volume.  detta ǁ vinter[lägret]  fick […] uppwaktningar ǁ uppvaktades  Samojediska ǁ ~ och  war […] mjölpriset” ǁ 1. är att beskärma sig öfver det höga mjölpriset, ǁ 2. war att tigga om brännvin ǁ 3. war såsom en Dolgan Furste med wemod yttrade sig, ”att yppa sina bekymmer och begära en lindring i sitt öde.”  ǁ 4. war såsom en Dolgan Furste med wemod yttrade sig, ”behofwet att få uttala sina ☙  ❧ Cf. Rabbe 11/1 472414 Med2415 12 hundar för min släde gjorde jag för en timme sedan mitt inträde i Turuchansk. Emedan posten kanske redan i morgon afgår, måste jag2416 ehuru trött och sönderbråkad företaga mig att genast att expediera vid pass tio numror till Wet[enskaps-]Akad[emien] Det2417 är mig alltså omöjligt att denna gång denna gång inlåta2418 mig i theol[ogiska] diskurser, eller ens redogöra för mina rese-angelägenheter. Blott en omst[ändi]gh[et] synes mig vara af den vigt, att jag omöjligen kan förbigå dens[amma]. ☙  ❧ wid emottagandet af Din sednaste post befann jag i en2419 högst kinkig och beklaganswärd kategorie. Jag hade i förtröstan på friska renar och min goda pels begifvit mig emot2420 natten ut ifrån ett vinterläger, som var af cynisk och fuktig beskaff[enhet], att jag deri wille taga mitt nattherberge. Natten2421 war kall och dimmig; på2422 fästet syntes hvarken måne, stjernor eller norrsken.2423 ☙  ❧ Efter2424 min återkomst till detta2425 winterläger fick2426 jag hvarje dag emottaga uppwaktningar af Samojediska2427[,] Dolganska och ☙  Tungusiska höfwidsmän. Ändamålet med dessa besök war2428 såsom en Dolgan Furste med wemod yttrade sig, ”behofwet att få uttala sina bekymmer, ❧ föranledda af det stegrade mjölpriset”. Andra åter tiggade om brännwin och stundom blef man anlitad att wara skiljedomare uti ringre mål. Så beträdde en dag uti mitt rum tvenne Samojeder, hvilka2429 råkat i delo med hvarandra i fråga om en äktenskaps-handel. Begge2430 <af dem> hade en son och en dotter, 1220 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1220 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  alla giftwuxna utom den ena Samojedens dotter, som ännu icke fyllt2431 5 år. Nu hade fäderna utan2432 att se hvaran❧dras barn stiftat emellan dem en äktenskaps-förening, hvarwid fadren till den femåriga dottern wisligen fördolt hennes ålder. När sveket ändteligen upp<ve>ktes, fordrade2433 den förorättade parten <20> renar i ersättning. Genom min bemedling ned<--->de han likwäl sina anspråk till antalet <af> tio renar, hvarefter2434 bytet lagligen för sig gick. Efter afresan ifrån Dudinka mötte jag åter i Lusina en talrik samling2435 af Jenis[ejska] Samoj[eder]. I högsta grad misstrogna hade de intill närwar[ande] våret envisats att för2436 mig underhålla sjelfva de upplysningar, som rörde deras lefnadssätt2437, wistelse-orter o. m. d. Nu inträffade likw[äl] en händ[else] som förmådde dem att upplåta sitt hjerta i de allra djupaste hemligheter. Härtill war ❧ en tillstädeswarande Magazinsförwaltare eller så k[al]l[a]d Wachter en oskylldig orsak. Mannen framträdde2438 för mig i ett öfverlastadt tillstånd och anföll mig ifrån första ögonblicket med p<--->elser2439 och skymford af deltagande för hans wackra2440, hyggliga och gästfria hustru, tillslöt jag mina öron för den rusiges tal, men härigenom tillwäxte efterhand hans djerfhet till den grad, att han jagade på dörren alla2441 dem, af h[vil]ka jag ville erhålla n[å]g[o]n upplysning. Nu2442 kunde jag ej underlåta att låta min kosack2443 utdrifva Magazins-förwaltaren ur sin egen boning, ehuru det gjorde mig ondt om familjen, som åtföljde huswärden och måste tigga sig ett tak för natten. Men då Samoj[ederne] sågo denna raska handling, täflade de sig emellan att få redogöra för alla sina förhållanden[.] De berättade, att alla2444 de tre slägterna: [ ] om sommaren ❧ uppehålla sig – – –               bekymmer”. Det arma folket har, sedan mjölpriset g[enom] guldvaskeriernas anläggning blifvit stegradt ifrån 5 och 10 kop[ek] ända till 6 Rub[el] 47 kop[ek] pudet insjunkit i ett sådant [elände], att enligt nyssn[ämnda] infödingars gemensamma witsord, menniskorna ǁ 5. war såsom en Dolgan Furste med wemod yttrade sig, ”behofwet att få uttala sina bekymmer”. Det arma folket har, sedan mjölpriset g[enom] guldvaskeriernas anläggning blifvit stegradt ifrån 5 och 10 kop[ek] ända till 6 Rub[el] 47 kop[ek] pudet insjunkit i ett sådant alla Furstars elände, att ǁ 6. war såsom en Dolgan Furste med wemod yttrade sig, ”behofwet att få uttala sina bekymmer. Dessa bekymmer hafva sin grund i det g[enom] guldwaskeriernas anl[äggning] stigande mjölpr[iset] ifrån 5–10 kop. ända till 6 Rub 47 kop. stegrade mjölpriset för ett pud mjöl hvilka ǁ som Begge […] hade ǁ Hvardera hade fyllt ǁ hade ~ utan […] äktenskaps-förening  ǁ stiftat äktenskaps-förening mellan sina, men fäderna fordrade […] ersättning ǁ fordrade fadren till den fullväxta dottern tjugo renar i mellan<-----> hvarefter ǁ 1. <---> ǁ 2. hvarpå samling ǁ Samojedi[sk] för mig underhålla ǁ 1. icke meddela mig ǁ 2. ~ allt, som lefnadssätt ǁ 1. <bort> ǁ 2. ~, religion framträdde ǁ 1. up[pvaktade] ǁ 2. visa[de] p<--->elser ǁ hotelser wackra […] hustru ǁ hustru, som undfägnade mig på bästa vis alla dem ǁ allt folk Nu […] kosack ǁ 1. Detta war bewekte mig omsider att låta 1221 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1221 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria              min kosack ǁ 2. Nu ansåg jag tiden wara inne A cossack had been set by the local governor to be at Castrén’s disposal (see p. 1190). The order in its entirety is preserved as KK Coll. 539.26.10. (TS) alla […] slägterna ǁ så wäl de Kar[asinska] som Chant[aiska] och <--> erhållit ǁ upph utvalde […] till ǁ 1. fortsatte jag följ[ande] dagen min resa till ǁ 2. widtog <---> jag en ǁ 3. utrvalde jag en tolk Some unidentifiable prices in roubles and kopecks counted by Castrén. nordv. eller ǁ nordv., den intager ǁ str[äcker] wid […] vistande ǁ Jenis[ejska] samt alla rättel. ǁ i norr A fragment of a letter to Rabbe. Cf. the shorter draft of the letter on p. 1220 as well as the travel description on p. 858. Din ǁ Ditt taga ǁ vil[le] och […] ropa ǁ 1. <sig> till ǁ 2. och renarne gjorde halt. Kosak ǁ 3. och renarne gjorde halt. I dets[amma]  ǁ 4. och renarne gjorde halt af ett plaskande ljud, ǁ 5. och renarne gjorde halt. I detsamma kom kosak-halunken springande till min balok och berättade — Efter att hafva erhållit2445 dessa och dylika upplysningar af Furstarne och de äldsta bland folket, utvalde2446 jag bland de närw[arande] en ändamålsenlig tolk och fortsatte derpå resan till Chantaika. — Rummets beskaffenhet Redogörelse för de Jenis[ejska] Samoj[ederne] ☙  ❧ 2– –80 1–50 50 4–80 6–50 1–50 <8-00> 2447 ☙  ❧ D.  Januarii Afresan från Chantaika. ☙  — På wägen fr[ån] Plachina frös jag fast i flodwatten och befriades af postkarlen – Tillbragte Nyårs natten i ett näfvertält – — Följ[ande] dagen tröttnade renarne och jag gick till fots <8> verst till Igarka, hvilade här öfver natten och afreste med <os> i ❧ hufvudet. 1222 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1222 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  ❧ För att nu i få ord[ning]ställa resultat[er] af mina hittintills gjorda unders[ökningar] öfver Samoj[ediska] st[ammens] utstr[äc]k[ni]ng, delar jag densamma i tre hufvudgrenar: ❧ den nordv[estliga]2448 eller Jurak[iska], den nordöstra l. Taugi, och den södra l. Ost[jakiska]. Den östra gr[enen], som är den utan jemf[örelse] talrikaste utbreder sig från Hvita Hafvets stränder ända till Jen[isej] och in[n]efattar alla de Kan[inska] Tun[drans], de Bolsch[esemelska] Samoj[ederne] i Arch[angelska] Guv[ernementet], de Obdorska ❧ och Kas[ymska] l. Kond[inska] i Tobol[ska] och de Tas[ovska] samt Jenis[ejska] i Guv[ernementet] Jenis[ejsk]. Den östra grenen intager2449 endast den lilla terrängen ifrån Jenis[ej] till Taim[yr] och utgöres af de wid2450 och oster om Jen[isej] vistande Samojeder med undantag af de nedra Karas[inska] och de Turuch[anska], som tillh[öra] den södra grenen. Denna gren börjar rättel[igen]2451 wid Sattun-floden, som utf[aller] i Tas, och fortg[år] sedan uppför sist[nämnda] flod i ett oafbr[utet] s[amman]hang ända till Tschulym[.] Wid2452 emottagandet af Din2453 sednaste post befann jag mig i en högst kinkig belägenhet. Jag hade i förtröstan på friska renar och en god pels gifvit mig emot natten ut ifrån ett vinterläger som war af en så ömklig besk[a]ff[en]h[et] att jag deri ej taga2454 mitt nattherberge – Natten war mycket kall, men det oaktadt syntes på fästet hvarken måne, stjernor eller norrsken. Knappt hade wi tillryggalagt 5 verst <-----> nyss[nämnd] vinterläg[e]r, förrän skjutskarlen uppgaf ett nödrop, och2455 renarne gjorde halt. I detsamma hörde wi kosak-halunken ropa ifrån en an[nan] släde, att formannen i nattens  i rörelse ǁ min  wi […] stället. ǁ 1. wi som följakteligen inom kort, ǁ 2. wi följakteligen inom några ögonblick skulle sitta fastfrusna i sörjan ǁ 3. ~ Så skadad, emedan ingen att ingen <---> yxa o. s. v.  gick […] fullbordan ǁ 1. gick bokstafl[igen] i werket. Wäl arbetade wi oss fram ett stycke i sörj[an] ǁ 2. gick bokstafl. i werket. Wi ansträngde wåra yttersta krafter för att slå oss igenom. I ett Wi sutto likasom <-----------> förtrollade på floden och bidade wäntade började wänta afbida på hjelp ifrån höjden. Medan wi så sutto, kom anlände twenne män <---> åkande md fyra renar ǁ 3. gick bokstafl. i werket. Wi ansträngde wåra yttersta krafter för att slå oss igenom. Wi sutto likasom förtrollade på floden och började wänta, att Gud skulle sända oss hjelp ifrån höjden.  Kalliolinna was F.J. Rabbe’s villa in Kaivopuisto Park in Helsinki, built in 1842–1844 (architect E.B. Lohrmann). Its present address is Kalliolinnantie 12. Rabbe lived there until 1859. Pesonen 1957: 15–21, 32; see also Tommila 1982: 35, 46, 59. (TS)  Man […] <postbudet> ǁ 1. Dina bref hade ǁ 2. En post ǁ 3. En <---->  löste ǁ 1. <---> ǁ 2. hjelpte ǁ 3. <--->  några hjelprenar ǁ sina renar  företog mig ǁ 1. tillbragte återstoden af natten ǁ 2. började  jag […] lopp ǁ och då jag drog mig till minnes det  Säg […] kom ǁ 1. Sålunda <kom> Din post ur ǁ 2. Säg mig då, om ǁ 3. Säg mig då, att  angelägenheter. ǁ ~ Icke heller kan jag något  må […] att ǁ 1. har jag derom intet nytt att förtälja. Wäl råkade 1223 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1223 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria ☙  ☙           jag härom dagen i samtal med en medlem ❧ af den sect, som fader August grundlade med anl[edning] af M [ ], men mannen var så absurd, att <-> ǁ 2. har jag derom intet nytt att förtälja. Wäl råkade jag härom dagen i samtal med en medlem af den sect, som fader August grundlade med anl. af M [ ], men secten är på en gång så denna sect är verkl[igen] så absurd, att derom intet förnuftigt låter säga sig. Dertill äro de så k[al]l[a]de Skoptserne så fanatiska, att de med våld göra proselyter här i bygden – Denna sect vore i sanning wärd att deporteras, icke till Sibirien, utan in i afgrundens innersta sköte. ǁ 3. så vill jag endast anm[äla], att alla vilda folkslag, med h[vil-]ka jag hitintills kommit i närmare beröring, erkänna blott en enda verklig ❧ sann och verklig Gud som de igenkänna öfverallt i skapelsen, men förn[ämligast] i hafvet på land och haf, i winden och wåg, men förnämligast i det wida fästet. Också är den nordiska himmelen mera än allt annat egna[d] i naturen egnad att upplifva den religiösa känslan i […] tid ǁ 1. en tillbak[a] ǁ 2. na få ǁ komma att ~ fjällrackorna ǁ ~ och ekorrar This fragment seems to belong to a letter that has otherwise disappeared. annars ǁ med en Don Quijote in Miguel de Cervantes Saavedra’s novel. Cf. also p. 914. Tuulio 1961. (TS) till ǁ 1. <slut> ǁ 2. <--> gamla stamgods ǁ fädernegods Jean Paul was the pseudonym under which the German writer Johann Paul Friedrich Richter (1763–1825) published his ☙  ☙  ☙  ☙  mörker åkt in i en sörja af snö och flodwatten, att renarne ej mäktade få i2456 rörelse ❧ min tunga släde, att wi2457 skulle frysa fast på stället. D[en]na profetia gick2458 äfven i fullbordan, ty ❧ inom några ögonblick sutto wi liksom fasttrollade i sörjan. I denna bedröfwelsens stund sände oss Gud sin hjelp per posto ifrån Kalliolinnas2459 tinnar. Man2460 hade ifrån Turuch[ansk] affärdat till mig express med Din kronopacket; postbudet mötte mig här, och löste2461 förtrollningen med sin yxa och några2462 hjelprenar. Genomfrusen anl[ände] jag kort derpå till Sam[ojediskt] näfvertält, uppställde här mitt thekök och företog2463 mig att uppbryta <-----> bland hv[i]lka <utom ---> ett saknades <---> första <paquet> jag öppnade ❧ innehöll tvenne almanackor för innew[arande] år; jag2464 började draga mig till minnes tidens lopp och fann efter någon besinning, att nyåret just på stunden tog sin början. Säg2465 mig då, om Din post ej kom mig i grefvens [tid] tilhanda; fastän somliga bref voro halftårs gamla – Med min hellsa och öfriga affärer står det till, såsom Du kan finna ur närliggande bref. Öfverhuf[vu]d felar mig intet annat än benkläder i denna förfärliga ❧ köld är en nog känbar brist. Emedan jag med morgondagens post måste till Akad[emien] affärda åtm[instone] 10 numror och ännu ej har halfva antalet i ordning, så är det mig platt omöjligt att ingå i några vidlöftiga relationer om mina resor och öfriga angelägenheter.2466 Hvad den hedn[iska] theol[ogien] anbelangar, så må2467 det wara nog sagdt för d[en]na gång, att Obs. Turk[isk] Grammatik. 1224 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1224 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Bland märkliga tilldragelser i detta land höra: 1. att solen, som i2468 två månaders tid, warit syspenderad från tjensten, åter inträdt i sin tjenste-utöfning – ☙  ❧ 2. Att Chines[erne] i nästa år torde få2469 ondt om pelsar, emedan vintern i Sib[irien] varit så kall, att fjällrackorna2470 ihjälfrusit – 3. ☙  Wid2471 mitt intr[äde] till Tur[uchansk] förliden natt rann mig i hågen, huru den berömde D[on] Q[vixote] af Lamancha annars2472 Lejonriddaren k[al]l[a]ad2473, ❧ återwände till2474 sitt gamla2475 stamgods. Jean Peaul2476 yrkar2477 i ett bref till Wagner2478, att m[enni]skan är så m[yc]k[e]t sjuk, som hon2479 sjelf will, och jag är2480 ungefär af s[am]ma tanke. Åtm[instone] har jag gjort den anm[ärkni]ng, att sjukd[omen] alldrig får makt öfver mig, der jag såsom sjuk skulle warit ohjelpligen2481 till spillo gifven. För2482 fantasien framst[äller] sig då sjukdomens elände2483 i så fasawäckande gestalt, att wiljan bekämpar hvarje kroppslig anfäktning. Så hoppas jag äfven, att min närv[arande] g[enom]2484 en ytterst mödosam resa ådragna krämpor skola snart2485                ☙  ❧ Efter2486 att hafva tagit mitt sista afsked af Samojediens tundror, anl[ände] jag för några dagar sedan till Turuchansk under nästan samma omständigheter, som den berömde riddaren af La Mancha ifrån sin andra resa återwände till hemmet2487. Som Du wäl minnes, befann sig2488 den Manch[enska] etc. innesluten2489 i en kur och framsläpades2490 i sakta mak af ett par oxar.       novels but at the same time also a fictive character in his works. Bruyn 2006. (TS) yrkar ǁ <menar> Johann Ernst Wagner (1769– 1812), a German writer. Brockhaus Enzyklopädie 19: 778 [Wagner, Johann Ernst]. (TS) hon sjelf ǁ hon är ungefär ǁ h tusende gån[ger] ohjelpligen till spillo ǁ till spillo För […] krämpor ǁ Äfven i närv[arande] saken är, att o elände ǁ faror g. […] krämpor ǁ krä[mpor] The continuation is missing. Efter […] resa ǁ Nu har jag omsider <----> tagit en evig farväl af Samoj[ediens] tundr[or] och befinner mig här för <an> <-> i Turuchansk <---gast> i samma belägenhet, som den andle riddaren af L[a] M[ancha] då han efter sin andra resa hemmet ǁ sitt arfs-st[älle] sig ǁ han innesluten ǁ 1. ~ ǁ 2. sönder<--glad> framsläpades ǁ sl[äpades] This is a fragment of a letter from 1846 that has otherwise disappeared. Another version of it is included in Castrén’s travel report from Turuxansk to Tolstyj Nos. See p. 817–818. stundom upplefver ǁ ser, erfar och i ǁ unde[r] på ǁ under man […] sjelf ǁ 1. den ǁ 2. man mången gång, <---> ǁ 3. man knapt tror sina ǁ 4. jag sannfärdeligen efter ǁ 5. jag på full rent allwar ǁ 6. ~ ǁ 7. man mången gång frågat sig detta ǁ ~ allt foster […] fantasie ǁ 1. för ǁ 2. ~ ǁ 3. foster af genom resor och nattvak 1225 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1225 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria  några få ǁ 1. de sista ǁ 2. två sista weckorna  bland […] Ostjaker ǁ i sällskap med Ostjaker, Sa[mojeder]  än […] värsta af ǁ 1. än rönt all upptänklig möjlig godhet och välwilja, än åter nödgats begagna all möjlighet klokhet för att försigtighet för att wärja mig för list och bedrägerie. o. s. v. m. m. Allt sedan afresan ifrån Moltschanova by, o. s. v. ǁ 2. Försök att s blott i föreställningen försätta dig bl[and] p den ena dagen i en eländig jurten jurts smutsig <ned>rökt jurt, den andra i Excellens-försal ǁ 3. legat än på ǁ 4. Försök att blott i inbillningen försätta Dig på en stund till i en Tatar-Jurt och derifrån med ett steg förflytta Dig träda in i Excellensers lysande [ ] än åter bland deporterade banditer och stråtröfvare, hvilka utan långa betänkligheter stöta ǁ 5. Allt sedan min afresa ifrån Moltschanowa har lifvet för ǁ 6. än åter ǁ 7. än varit ett föremål – It is uncertain in which order the different versions have been written.  nödgats befara ǁ befarat  det värsta af ǁ att få mig knifstyng i hjertat  On mscr p. 324–325 is a copy of a letter sent by Castrén to the Governorate Postal Office of Tomsk in 1845 (see the volume of letters in this series). In his letter, Castrén asks to keep all mail addressed to him until he arrives to pick it up. This suggests the likelihood that these notebooks have at least partly been bound together afterwards from miscellaneous papers, and especially the last part of the diary may not have maintained its original order.  Notes probably from the summer of 1847.  bommulstyg ǁ lärft ☙  ❧ ”Icke2491 är hjerpen brokig, utan brokigt är men- ☙  niskans lif” säger ett Finskt ordspråk och jag tillägger: resenärens lif är af allt det brokigaste. Hvad man under resor stundom2492 upplefver under loppet af några få dagar, kan i2493 wanliga förhållanden icke erfaras på2494 en hel lifslängd. I s[ynner]het är lifvet här i Sibirien så rikt på mångfalld, så fullt af motsattser, att man2495 mången gång frågat sig sjelf: ”Är detta2496 äfven werklighet, eller blott foster2497 af en förvirrad fantasie?” Du skall ej finna en sådan fråga onaturlig, då Du besinnar, att jag nu inom loppet af några2498 få weckor än befunnit mig bland2499 än vilda Ostjaker och Samojeder, hedniska Tunguser, döpta Tatarer och verkliga Musulmän, Kirgiser, Judar och Zigenare, än åter lefvat i sällskap med ❧ högtförnäma Ryssar, förfinade Tyskar och Fransoser, ruinerade Polackar, än2500 sutit i smutsiga jurt och gnagat på öfrigblefna brödsmulor, än åter bespisat mig wid Excellensers bord, än stundom varit ett föremål för m[enni]skors godhet och wälwilja, men den andra nödgats2501 befara det2502 värsta af2503 ☙  ❧ Obs.2504 Tatariska qvinnor bära om sommaren långa, breda owiga skjortor, vanl[igtvis] ant[ingen af brokig kattun, eller oftare af blåfärgadt bommulstyg2505 wida ärmar – — Äfven männerna röra sig om sommaren mest i korta, blå skjortor och dylika pantalonger – — Tat[arerne] rida för wad. 1226 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1226 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks     Tat[arerne] äta2506 1. hvit2507 sarana (aҟ sep2508) 2. gul s[arana] (Saarax sep2509) 3. Kandyk (’Sengne), kokas med vatten, lägges i <kött>soppa 4. Чеснокъ (Bis), rå 5 Lök (Muksun) rå 6. Badan, sås[om] dryck2510 7. Черемша (Köbirgen) – ätes rå 8. Хлѣбенка (Djomdjela) en art sarana rotfrukt ☙  ❧ 9. Ҟыrlыҟ 10. Ҟasҟara,  Obs. De Minus[inska] Tat[arerne] begagna utom Kandyk och sarana sällan gräsrötter – – Gå föga på jagt2511    ☙  ❧ Tschud      Tschudgraf.2512 ☙  ❧ Ifrån2513 Jenisejsk leder till Atschinsk en liten genwäg2514, som före anläggningen af Krasnojarsk2515 utgjorde den allmänna postvägen2516, men nu mera sällan2517 befaras af andra2518 än formän, handlande och speculanter. Af både vetenskapliga och oekonomiska skäl walde jag wid resan ifrån Jenisejsk2519 till Minusinsk2520   See also, e.g., p. 1347, 1358–1359. hvit ǁ gul Castrén wrote ’s above s. Castrén wrote ex ’s above Saarax sep, (Saarex ’sep). Bergenia crassifolia, used as tea in Siberia and Mongolia. Головкин 2005. (TS) Mscr p. 329–334, see p. 813–815. Castrén excavated prehistoric graves especially in the Minusinsk Valley in 1847. See below in this volume and also the article Om kurganer…, Castrén 2017a: 89–105. The mscr of this loose fragment is a sheet (KK Coll. 539.26.22 [Varia 1.22], p. 289) of size ca. 18 x 21.5 cm. genwäg ǁ smal <---> wäg In 1628. (TS) postvägen, men ǁ 1. stråtvägen ǁ 2. postvägen, och ǁ 3. postvägen. För sällan ǁ endast ~ andra […] skäl ǁ 1. köpmän och speculanter ǁ 2. andra än köpmän, borgare och specula[n]ter, att ej tala om ǁ 3. andra än handlande och speculanter. Många bewekelsegrunder ǁ 4. andra än handlande och speculanter. Många vigtiga skäl förmådde mig att taga denna wäg. Jenisejsk ǁ Min[usinsk] Minusinsk ǁ Ats[chinsk] In late winter 1847, Castrén stayed for three weeks in Nazimovo on the Enisej, and he arrived in Enisejsk around 15/27 March. Bergstadi left Castrén because of illness in Nazimovo and continued to Enisejsk and further on to Krasnojarsk. See Castrén’s letters to Rabbe, Lönnrot and Sjögren, 22 Feb./6 March, to Collan and Sjögren, 22 March/3 Apr. and to Rabbe, 1 Apr. (old style?) in the volume of letters in this series. (TS) 1227 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1227 26.8.2019 9:55:53 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 28 [Reseanteckningar] (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/32362d6115575eefa63db89623f06e2b.pdf fd206c272044b4f5a1ac6d5d52173028 PDF Text Text Itineraria  The mscr KK Coll. 539.32 (Varia 7, Reseanteckningar 1847. Minusinska kretsen) is a book, bound from notebooks of ca. 11  x 18 cm. Some pages have been bound in incorrect order. Castrén has not given any title to this diary.  ut ǁ ~ ifrån Atschinsk och  smärtade det mig ǁ 1. det grämde mig ǁ 2. jag sörjde  bergs-/dalar  leder ǁ 1. löper ǁ 2. ledde ǁ 3. ~, belysta af  Užur is situated at N55°19′15″ E89°50′58″. (TS)  grönska ǁ sommarens ~  wårsolens ǁ gr  men […] nejden. ǁ men man ser dem ingenstädes i Finland så tätt omvexlande, som i nejden af Atsch[insk]  på ǁ träden  This fragment is for the most part included in Castrén’s letter to Sjögren from Minusinsk, 20 Apr./2 May 1847. See the volume of letters in this series.  Bol’šoj Uluj at N56°39′24″ E90°34′19″. (TS)  Malyj Uluj at N56°10′0″ E90°25′43″. (TS)  Ket. 29 ☙ ❧ [Reseanteningar, Minusinsk ] N:o 2521 I ☙ ❧ Resan från Atsch[insk] till Minusinsk D. [ ] Mars gaf jag mig ut2522 på den Minus[inska] wägen ifrån den lilla bergomgifna staden Atschinsk. Huru det smärtade2523 det mig icke att jag ej fått skåda de herrliga bergsdalar2524 genom hvilka wägen leder2525, till Ushur2526 beklädda med grönska2527 och upplifwade af wårsolens2528 strålar. För ett Finskt öga äro m[ån]ga bl[and] dessa dalar gamla bekanta, men2529 ju längre man aflägsnar sig från Atsch[insk], dessto mera främmande förefaller nejden. De små, af kullar begräns[ade] dalarne widja sig och ant[aga] en steppartad gestalt; på2530 de widsträckta fälten ser man endast glesa björkar etc.2531 = Uluj, 1 en volost på Atsch[inska] vägen, 80 v[erst] från Atschinsk2532 2 en by på Minussa-vägen, 19 verst från Atsch[insk]2533 Af Ostj[akiska]2534 ul, vatten. 1228 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1228 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Nazarovo at N56°0′40″ E90°25′0″. (TS)  Balaxta at N55°22′50″ E91°36′31″. = ofwanom Atschinsk finnas på Tschulym inga Tatarer utan endast Ryssar uti volosterna: Nazarowa2535 och Balachta2536 – allt intill Ushur. = Wid öfversta loppet af Tschulym finnas utom Tatarer, blott en Rysk förpost. = Жережъ, Seresh2537, är en2538 flod, som utfaller i Tschulym och tager sin upprinnelse från sjön Bjeloje. Wid d[en]na2539 flod, h[var]efter wägen löper, finnas många Ryska byar; wid källorna2540 bo Kisilska Tatarer. ☙  ❧ Jága2541, en liten flod, som utfaller i floden Scheresh. Ordet är af Finskt eller Samoj[ediskt] ursprung. Ifrån Jagina2542 till Ushur fortlöper längsmed wägen en wacker bergsträckning2543. Landet deromkring är lågt och slatt. Wid Jaga försvinner. Scheresh åt höger till och lemnar för alltid stora wägen – dock finnas derå byar allt framgent. ☙ ❧ På 3dje stationen ifrån Atschinsk nödgades jag taga sommar-eǥuipage. I alla byar sökte jag efterleta spår af Ariner, men förgäfves. Den Ryska col[onisationen] är på d[en]na väg m[yc]k[e]t ung, och har på endast assimilerat några Kisilska Tat[arer]. Dessa veta ock ingen ting förtälja om de försvunna arinerna. I ortsnamn röja sig ej heller spår af nämnda folk, möjligen i Uluj. (TS)  The River Serež runs into the River Čulym from the left at a point 1,417 km from the mouth of the latter. (TS)  en flod ǁ en liten flod  dna […], hefter ǁ 1. f[loden] ǁ 2. dna flod, som tag[er]  källorna ǁ 1. ~, som in ǁ 2. ~ belägna  The River Bolˈšaja Jaga discharging into the River Serež from the right 162 km from the mouth of the latter. (TS)  Jaga at N55°29′55″ E90°15′32″. (TS)  berg-/sträckning  This page has been torn so that only a narrow strip remains. It has no number in the mscr (between p. 4 and 5). The reverse side is empty. är2544 för jag äro man de 1229 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1229 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria  ‘Settled foreigners’, people belonging to certain non-Slavic minority peoples of Russia and living settled in villages. The term was applied to ethnic groups listed in the Statute of Foreigners of 1822, in which the non-Russian inhabitants of Russia were divided into settled (оседлые) and wandering (кочевые) peoples. Большая российская энциклопедия 11: 398 [Инородцы]. (TS)  Государственные подати, state taxes.  en ǁ som  Ясачные люди, paying ясак, a tribute (tax) collected in natural products. The system was applied in the Volga region and in Siberia. It came into effect in Siberia in 1822. Дамешек 2009. (TS)  funnos ǁ <-->  Mscr: Хд. Castrén seems to have abbreviated the Swedish word christendomen in Cyrillic script. ☙ ❧ Ushur volost  – består af 70–80 hus, med stenkyrka. Derwid flyter en liten flod, äfven Ushur benämnd, som faller i Scheresh. — I Ushurska volosten finnas Осѣдлые Инородци2545 — 345 m[an]kön — 393 gvin kön Dessa betala государственныя поддаты2546, men äro fria från krigstjenst. Sitt modersmål – Tatarskan hafva de förgätit. 4 verst ifrån Ushur åt Kisilska domen besökte jag byn Kulun, en2547 by af 14 hus, som bebos af idel personer, som fordom voro ясачные2548 och nu betala Государственныя поддаты. Dessa tillhörde urspr[ungligen] Katschinska do☙ men, och härstamma från Kirgi❧ser i 5te led. Traditionen förmäler neml[igen] att jemte Tatarer funnos2549 på Katschinska steppen äfven Kirgiser, hvilka sednare inkommo i landet och smälte till en del med de Katschinska Tatarerne — Af Kirgisisk upprinnelse finnas äfwen ensk[ildta] familjer i byarna: Slavo-Ijús (wid Ijus) Тембря (wid fl[oden] Tjembra) Устье-Исиккульская (wid Scheresh) — Dessutom finnas af Kirg[isisk] upprinnelse pers[oner] i Abakanska, Novoselska och Balachtinska voloster. — Dessutom finnas i d[en]na volost åtskilliga Tatarer af den Kis[ilska] domen, som antagit [Christendomen]2550 och russicerat sig. ☙  ❧ — Det säges uttr[yckligen], att hvarken Kirgiser eller Tatarer uppfört kurganer, utan att folk, benämndt Tschud, som säges hafva urspr[ungligen] 1230 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1230 26.8.2019 9:55:53 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙ ☙  ❧ ☙  bebodt landet.2551 Det2552 förmäles, att Tschud[erne] egt en utomordentlig kroppsstyrka, hv[il]k[e]t bevisas af de öerhörda stenar, de hopat i sina grafvar. Ben af dem hafva blifvit funna wid яры, som bl[ifvit] besköljda af vatten. Lårbenen säges varit af mer än 3 arsch[ins] längd. Tschuderna begrofvo sig i kurganer, och härom hafva Tatarerne följande tradition: Fordom fanns i Sibirien icke ”hvit skog”2553 (= björk). När Tschud[erne] såg, att den2554 hvita skogen började växa, menade folket att en hvit Tsar skulle komma att herrska öfver landet. ”Oss blir hädanefter icke godt att lefva på jorden”, ❧ yttrade Tschud[erne] vid d[en]na oförmodade händelse och begrofvo sig i kurganerne. Ifrån2555 Ushur färdas man längs en wäg, å ömse sidor omgifven af wackra2556, kegel- och limpformiga kullar.l Efter en färd af vid pass 17 verst befinner man sig på en höjd och har derifrån en utsigt till den allra skönaste dal omgifven från alla sidor af höga, vackra kullar. I2557 denna dal finnes äfven sjö: Urach samt en ulus af s[am]ma namn2558. Sedan man njutit ett ögonblick af dalens utomordentliga skönhet, fäster ögat wid en oändlig mängd grafhögar, som ligga kring-❧ strödda i den vackra dalen. Min skjutskarl räknade ej mindre än 52 grafhögar på ett litet omfång. Dessa grafhögar ägde2559 en fyrkantig, mer eller mindre qvadrat. form. De största innehöllo 6–7 sashen i qvadrat. En war 7 sashen lång, 3½ sasch[en] bred. Hwarje graf war omgifven af en smal stenwägg, som stundom höjde sig närmare en arschin öfver jord, stundom äfven hade nedsjunkit helt och hållet i jorden.2560 l. I dalen beta makligt Tatariska hjordar.  See Castrén’s archaeological writings in Castrén 2017a.  Det ǁ Trad[itionen]  ”hvit skog” ǁ björk  den […] skogen ǁ björken  Ifrån ǁ Somliga Castrén’s archaeological field notes were published for the first time by J.R. Aspelin in 1901, but only with some individual commentaries. Aspelin 1901.  wackra ǁ k[egel-]  I ǁ Slik  Oraki at N55°19′43″ E89°31′2″. (TS)  ägde ǁ woro af m[yc]k[e]t olika storlek och ~  The earliest kurgans in the village of Oraki are dated to the Andronovo Culture (1700–1500 BCE), and the latest ones to the Podgornovo Phase of the Tagar Culture (6th–5th c. BCE). There are also some later supplementary burials in older kurgans. The Finnish archaeologist Hjalmar Appelgren(-Kivalo, 1853–1937) excavated one of the Tagar-Podgornovo kurgans in 1887. Вадецкая 1986: 47, 65, 73, 101, 106, 147; Mallory 1997a; 1997b; Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 3–29 (esp. 22–29); Salminen, Timo, 2003: 76; Grjasnow 1970: 235–236, see also 129–131. The most recent dates for the Siberian cultural phases place the Afanasˈevo Culture at 3200–2600 BCE, Okunev 2500–1800 and the Andronovo Culture at 1700–1500 BCE. I express my gratitude to Dr. Jurij Esin (Abakan) for this information. Email from Jurij Esin to Timo Salminen, 24 Jan. 2018. (TS) 1231 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1231 26.8.2019 9:55:53 �Itineraria 2561 Sådana ǁ 1. De träf[fas] ǁ 2. En sådan 2562 ofta ǁ har — Sjelfva grafven består af ett jordkummel, som synes hafva insjunkit <utm.> höjer det föga öfver jorden. Den största tumulus höjde sig vid pass 1½ arschin öfver jordytan. På soml[iga] grafvar ser man större och smärre stenar strödda öfver kumlet, men till det mesta jordbevuxna. ☙ 12 ❧ [—] På en graf märkte jag en stor upprättstående sten. — Grafkumlen äro stundom fördelade i tvenne afdelningar genom samma slags stenwägg, som synes omkring grafven. D[en]na wägg löper tversöfver grafven. — Den mest i ögonen fallande äro de stora isolerade stenar, som omgifva grafven. Dessa stenar, som vanl[igtvis] äro flata schiffer- och mergel-st[enar] äro stälda med smaländar mot grafven. Sådana2561 stenar stå nästan utan undantag, en i hvarje hörn af kumlet; dessutom äfven ofta2562 i midten. De grafvar, hvari jag anm[ärkt] tvenne afdeln[in]g[a]r, hade i ändan af h[var]☙ 13 d[e]ra afdeln[ing] en stor hörnsten. ❧ En af hörnstenarna höjde sig 1 saschen och ½ arsch. ofvan jord; dess bredd var 2½ arschin, men tjockleken war wid dessa stenar öfverhufvud så ringa, att jag blott fann en enda, som utgjorde något öfver en arschin, men oftast blott några tum. Form 7 sashen 3½ sash 1232 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks 6 sashen Obs. wäggarna äro formade af плетнякъ (schiffer), hörnstenarne bestå af железнякъ, äfven af плетнякъ.2563 — De Kisilske Tatarerne förtälja, att en del bland dem Invandrat från Tomska Gouvernementet, ifrån den2564 emellan Tomsk och Kusnets[k] eller ifrån sjelfva Verchotomsk2565. Dessa lefva nu i 5te led på Kisilska steppen. Andra säga sig hafva ifrån2566 urminnes tid på [sina]2567 närwar[ande] ställen kommit från Tobolska Gouverne☙ 15 mentet ❧ under eröfrings-tiden, flyende undan det Ryska väldet. Äfven de från Tomsk ankomna synas hafva flyktat undan Ryssarne. ☙ 14 ❧ — Kisi (Kizi), menniska, Tatar. 1. — Ulug Aátschig, больше-Atschinskoj. 2 — Kisig Aátschig, мало-Ачинскiй. 3 — Eghelär (Eǥhelar, eǥelar), игинская упр. l. Eǥelär Tschoone (tschoone, управа). 4 — Tyiselär tschoone (Tyisēlär tschoone) 5. Bugalar-tschoone, 2й пол[овины] 6. Kislar-tschoone2568 7. Kamnar-tschoone 8. Kalmaxtar-tsch[oone] (Мало-Арбунской2569) 9. Ulu-argen-tschóone (курчикъ) ☙ 15 ❧ 10. Tschuschtar-tsch[oone] (Schuskoj) ☙ 14 ❧ 1233 2563 For an overview of archaeological remains in the area, see Вадецкая 1986: appendix map between p. 16–17. (TS) 2564 den emellan ǁ trakten af 2565 Situated on the River Tomˈ at N55°28′17″ E85°57′3″. (TS) 2566 ifrån [...] kommit ǁ uppwuxit på 2567 Mscr: sitt 2568 Kislar-tschoone ǁ ~ l. Kamnar[-tschoone] 2569 Castrén wrote ы above y: Арбынской �Itineraria  dels […] semljankor ǁ 1. dels ǁ 2. andra i jurt ǁ 3. dels med hä[rd]  Sic.  hemma i stall ǁ omkring huset  Lakes Bolˈšoe and Maloe are situated at N55°11′ E89°19. (TS)  The two lakes called Belë are situated at N54°29′ E90°9′. There are several smaller lakes in the surrounding area. (TS) Bland de Kisilska Tatarerna bo somliga i hus, uppförda dels på Ryskt vis, (d. ä. med ordentlig ugn), dels2570 med en ugnshärd (tschuwal) i hörnet, platt tak, dels i semljankor. Sommartiden begagnas näfvertält samt ett slags trädjurt med rundt tak och en härd i midten, utan fönster. ☙  ❧ ☙  obs Fem slags boningar: 1 Spa R. изба, en Rysk stuga med platt tak. 2. Sol-spa, чувалная изба, med platt tak, med fönster af glas eller ko-mage, ugnshärd i hörnet. 3. Kȧ̂stég, землянка. 4. Tschaiǥep, sommarpirt af träd med kegelformigt tak, ungshärd2571 i midten. 5. Kakpas-ep (kaҟpas-ep), näfvertält. — De Kisilska Tatarerne idka åkerbruk med undantag af dem, som bo wid Черный och Бѣлый Iюсь, der jordmonens steniga [beskaffenhet] ej tillåter åkerbruk. — Wid Черн[ый] och Бѣл[ый] Iюсь hålla Tatarerna stora hjordar, ända till 100 kor, 100 får, de rikaste ❧ hafva 150 hästar, andra 50, 25 och mindre. Hästarne delas i tabuner (askér), hvilka bestå af 30–50 hästar, bland h[vil]ka blott finnes en hingst, de öfriga ston. Wallacker räknas ej till tabuner; de gå åtskilda, ty de jagas bort af hingstarna. — Hästarna söka sig föda både vinter och sommar på stepperna; kor, får och kör-hästar födas hemma2572 i stall. — Fiskafänge bedrifvas i божiе озероli 2573, i Бѣлое озероlii 2574, mindre i Urjupliii, mera i li. Tat. Teger-kolj (golj). lii. Ak-kolj. liii. Urjup. 1234 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1234 26.8.2019 9:55:54 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks hvardera Ijusliv i Черное озероlv 2575, i Oschkoljlvi (Oskolj)2576, ☙  ❧ Божiе озеро Tat. Teger kolj Бѣлое – Ak-kolj Черное – Kara-kolj  Lake Černoe is situated at N54°39′3″ E89°26′11″. (TS)  Lake Oškolˈ is situated at N54°44′8″ E89°17′13″. (TS)  intet villebråd ǁ inget djur  6te ǁ 5te  bort ǁ ifrån lan[det] [—] Fiskafänge bedrifves med nät och not samt krok, ej mjerdor. — Tatarerne fånga zoblar, räfvar, björnar wargar, ekorrar, filfras, utter, sällan ren. Man gör långa skogsresor till Бѣлогорье, på Ijus, ty på stepperna trifves med undantag af varg och räf intet2577 villebråd. — De Kisilska Tatar[er]ne hafva redan i 6te 2578 led varit christna. — Tat[arerne] äta stokött, begagna föga salt. — De Kisilska Tatar[erne] hafva en så k[al]l[a]d дума; de styras af en родонацалникъ, hafva Knäser och Sasädatlar. ☙  ❧ [—] Tatar[er]ne veta förtälja, att Kirgiserna före dem bebott landet, och att de flyktat bort2579 men ej sammanblandat sig med Tatar[erne]. Inga fiendtligh[eter] vet man omtala. — Om Ariner och Ostjaker visste man intet, men trodde att under Katsch[inska] domen skulle höra sådant, ochristeligt folk. Obs. Ára, ulus. liv. Tat. Ijys. lv. Kara-kolj (golj). lvi. Oskolj. 1235 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1235 26.8.2019 9:55:54 �Itineraria 2580 genom ǁ och 2581 5 ǁ 6 2582 war [...] nedanför ǁ sänkte sig betyd[ligt] 2583 A kurgan of the Tagar Culture. See p. 1231. 2584 Urach ǁ ~ Б och <-> 2585 Божiе ǁ Болшое 2586 Малое ǁ ~ Божiе ☙ 20 ❧ ☙ 21 d. 30 Mars/11 Aprill. Efter att hafva hvilat öfver natten i Tatar-byn Urach, fortsatte jag följande dagen åter min resa genom2580 en dal å ömse sidor omgifven af berg, större än vanl[igen]. Nejden war utmärkt wacker. Wägen ledde längsmed stranden af Божiе озеро. Tschudgrafvar funnos i mängd på d[en]na wäg, äfven wid sjelfva stranden af Gudasjön, som Stepanow omdöpt till den himmelska – ett namn som hon wäl förtjenar. En af de förbemälda Tschudgrafvarne war ej mindre än 16. sashen 2 arsch[in] lång, närmare 52581 sashen bred, höjde sig n[å]g[o]t mera än 1 (?) arschin öfver det ❧ närmaste jordlagret, som dock war2582 sluttande nedanför. Formen Obs. 9 hörnstenar på långsidan stående gent emot h[varan]dra, 1 på tversidan2583 — Obs. de flesta grafhögar äro belägna i trakten af sjöarne Urach2584 och de twenne Gudasjöarne Божiе2585 озеро (12 verst lång) och Малое2586 Озеро (7 verst lång), i mindre antal wid Бѣлое. ☙ 22 ❧ Ifrån Urach räknas blott 20 verst till Kisilska domen (40 verst från Ushur). 1236 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Obs. först funnos 12 upraver, men sedermera hafva de tvenne Meletska vid Tschulym bl[ifvit] åtskillda. Kisilska Tatarer: 2,259 m[an]kön 2,7792587 ǥvink[ön] De hafva blifvit minskade, emedan m[ån]ga bl[ifvit] bönder.  It is somewhat uncertain whether Castrén changed 2679 to 2779 or vice versa.  knifvar ǁ en  Sic., cf. the horse bits.  Settled peasants. (TS)  lägre ǁ mera  tusen ǁ 700 Man har i kurg[anerne] funnit knifvar2588, spjut, betsel af jern, silfver-kolpaker intet af jern2589. (Stepanow har farit af med dem alla.) ☙  ❧ ☙  [—] Både Katschinska och Kisilska Tat[arer] äfvensom Kirgiser hafva bl[ifvit] осѣдлые крестьяне2590. — Före den Ryska colonisationen var den Kisilska horden utbredd ända till Atschinsk. Ännu lefva Tatarer, h[vil]ka förut bott på de ställen, der nu Ryska byar äro belägna. — De fattigare Tat[arerne] hafva åtm[instone] чувалные избы eller землянки (1–2 alnar i jorden). De lefva om vintern på s[am]ma ställe, men om sommaren nomadisera de i näfvertält. — Obs. De Kisilska Tatarerna bodde förut lägre2591 ned på Tschulym ❧ wid Kia och undanträngdes af den Ryska colonisationen. Deras boflyttning bör till en del skett i sednaste tider. [—] Obs. De allra rikaste Tatarer äga 500 hästar, 150 kor, 100 får. En enda äger tusen2592 hästar. — åkerbruket bedrifves af Tatarerne i ringa mon. 1237 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1237 26.8.2019 9:55:54 �Itineraria     tillika ǁ äfven Gröfre ǁ <Har> Upraver ǁ voloster Kostino at ca. E89°29′58″. (TS)  skatt ǁ ~ hafva N55°1′52″ ☙  ☙  ❧ — Tat[arerne]s samhällsskick 1. En родоначалник, som är en golowa för alla 10 upraver. 2. Han har sig till hjelp två sasädatlar. 3. Hvarje uprava har en knäs och han har sig till hjälp en jassaúl, h[vil]ka ❧ uppbära skatten. Hvarje knäs äger tillika2593 en police uppsyn. Gröfre2594 förbrytelser hänskjutas af knäset till domen. 4. I domen finnes äfven kasnatschej, tvenne vaccinatörer. Obs. vaccinatörerne äro de enda som erhålla lön. Upraver2595 1. 2. 3. 4. 5 6. 7. 8 9. 10. ☙  ❧ Камлярскаяlvii Шуйская Игинская Кичильская Больше-Ачинская Мало-Ачинская Курчикова Мало-Аргунская Басагарская 1й и 2й пол[овины] Басагарская отдѣлная [—] Ifrån nya domen går vägen fortfarande g[enom] en bergsbygd till den gamla Kisilska domen (35 verst). Talrika Tschudgrafvar äro strödda vid vägen. — 20 verst ifrån nya domen en ulus vid namn Kostinskaja2596. Innewånarne äro förryskade, men betala skatt2597. — Här träffade jag gu[l]dsökare-prikaschtsik, som frågade mig, по какой части jag reste. Till lvii. Tat[ariska] Kamnar, obs. камнарскiй толкъ. 1238 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1238 26.8.2019 9:55:54 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks svaret: по ученной2598 yttrade han: ”у насъ въ Сибири, кажется такой части нѣть, я будто прежде не слыхивалъ”.2599 ☙  ❧ [—] Ifrån Kostinsk framåt färdades jag i mörkret och såg här och der wid vägen höga lärkträd, men inga björkar, h[vil]ka hitintills hade varit allrådande. Grafkummel funnos i2600 ringa mängd wid gamla domen. — Efter en färd af 15 verst kom jag till den så k[al]l[a]de старая дума2601. — Här löper Черной Iюсь, som beledsagas af Таскинскiя горы. De Kisilska och Katschinska Tatarerne lägga i grafven jemte den aflidne: goda2602 pelsar, (i sin prydligaste drägt), brännvin, smör, kött, silfverpeningar2603 och en sadel, svepa honom efter omständigheterna i silke eller annat fint tyg. ☙  ❧ ☙   ученной ǁ ~ делѣ  See also Castrén’s letter to Rabbe, 5/17 Nov. 1847 in the volume of letters in this series.  i […] domen ǁ ej på d[en]na wäg  According to Castrén (see next page), situated where the River Pečišče runs into the River Čërnyj Ijus, i.e. N54°56′39″ E89°38′20″. (TS)  goda ǁ kista  silfverpeningar ǁ ~ voilok  släppa […] döda ǁ 1. <sade> ǁ 2. lemna den aflidnes älsklingshäst på grafven (vid begrafningen), låta den stå sadlad 40 dagar (hemma), döda den ǁ 3. släppa en  samt ǁ och  rider ǁ färd[as]  ställes ǁ reses De Katschinska Tatarerne släppa2604 den aflidnes älsklingshäst lös och fri wid begrafningen, uppfånga honom åter och döda vid поминки på grafven, samt2605 förtära köttet. De Kisilska Tatarerne låta äfven hästen stå sadlad 40 dagar, men döda den ej. Hos Katsch[inska] Tat[arer] får ingen rida på ifråg[avarande] häst och man hyser den tro, att den aflidne sjelf rider2606 derpå om nätterna. — De Kisilska begrafva sina döda djupt i jorden efter Rysk sed, men de Katschinska blott så att kistan kan öfvertäckas med jord, hvaröfver man förer ❧ stenar. — Den döda begrafves med ansigtet åt öster. — Wid grafven ställes2607 hästens hufvud på en stör. 1239 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1239 26.8.2019 9:55:54 �Itineraria                   koka ǁ äta 3dje, 20de, 40de ǁ 3, 40 efter ǁ und[er] See also p. 880–883. etc. ǁ 1. på so ǁ 2. kläde, hästar m. m. For a longer explanation, see on p. 1254–1255. Ifrån ǁ 1. Wid ǁ 2. Några verst synes ett ǁ 1. står en ǁ 2. utsträcker sig Учумскiй ǁ Ушунскiи hfrån fortgår ǁ sträcker sig Учумское ǁ Ушумское Lake Učum is situated at N55°5′47″ E89°43′47″. (TS) och ǁ (<--> med ǁ och Castrén means the Sulek inscriptions at N54°58′9″ E89°35′10″, dated to the 7th– 10th centuries CE. He was the first one to document them. A more detailed documentation was made by the expedition of the Finnish Antiquarian Society in 1887 and published in Appelgren-Kivalo 1931: 5–7 with Abb. 67–93; Вадецкая 1986: 161; Есин 2011; 2010: 20– 22; Aspelin 1901: 9. They must not be confused with what are known as Učum inscriptions at present, which are situated north of Lake Učum. (TS) till det mesta ǁ dels mskor ǁ antingen djur och […] figurer ǁ 1. andra figurer och ǁ 2. andra slags figurer — Slägtingarna beledsaga den döda till grafven, sjunga klagosånger, koka2608, äta, dricka wid grafven. Sålunda minnes man den aflidne med ätande och drickande den 3dje, 20de, 40de 2609, 100de dagen derefter efter ett år, sedan efter2610 omst[ändigheterna] en g[ån]g om året.2611 ☙  ❧ Giftermålet är en vidlöftig historia. Man friar i flere år genom föräldrar, slägtingar, talmän, och fästmannen sjelf besöker bruden, för skänker: brännvin, kött, bysder (en art ost af sur mjölk), etc.2612 Kalym består af kläde, hästar, kor och andra varor, men ej p[enin]g[a]r.2613 ☙  ❧ Utschum-klippen ☙  Ifrån2614 den gamla domen synes2615 ett berg vid namn Учумскiй2616 хребетъ, som h[äri]från2617 fortgår till Учумское2618 озеро2619 och2620 löper längsmed en liten flod: Petschischa (Печиша) som vid den gamla domen utfaller i Черный Iюсь. Nämnda хребетъ slutar sig några verst ifrån gamla domen med2621 en klippwägg, som kallas писанный утесъ.2622 ❧ I denna klippa ser man en ofantlig mängd inskärningar, h[vil]ka fortlöpa en sträcka af 20 a 30 sashen (af flere tiotal famnar), afbrytas på ojemna ställen och fortsättas åter på jemna. Dessa inskrifter äro påtagligen ett tidsfördrifsarbete. De bestå till2623 det mesta af inhugna m[yc]k[e]t fina prickar, som föreställa m[enni]skor2624 och djur, särskildta redskap, bomärken och2625 m[ån]ga slags figurer, h[vil]kas betydelse är svår att utreda. I största mängd förekomma m[en]skliga figurer. De äro afbildade i skillda positioner, mest stående, och 1240 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1240 26.8.2019 9:55:54 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ridande, äfven gående. På ett st[älle] ❧ tyckte jag mig se en man med svärd och på ett annat, med piske i handen. Här förföljer en jägare med spänd båge och en2626 tvågrenig pil wid strängen ett willbråd, der2627 ser man åter helt krigståg af ridande eller gående personer (krigsfolk). Bland djur igenkände jag: hästar, hundar, kor, vargar, harar, elgar, сынъ (en slags ren),2628 björnar, vilda getter, gumsar, vildsvin, tranor2629 (?), ja till och med lejon och kameler.2630 1. nb. Ett djur liknande en баранъ (gumse) i2631 s[ynner]het till hornen, men med stor kropp – <obs> förföljes af en jägare. 2. Ett djur liknande vildgetten med bakåtböjda horn. Stora fyrfotade djur, med för❧underligt böjda ryggar2632  – föreställas anfallande2633 h[varan]dra. — Ett fyrfota2634 djur, med utomordentligt2635 lång kropp, med2636 lång svans (liknande en ko). — Obs. Ett utomordentligt stort djur, med fasta muskler, utan svans, utan horn. — Lejon. Obs. Tvågreniga pilar.2637 ☙  — Liksom m[enni]skorna förekomma äfven djuren ant[ingen] enstaka, eller i särsk[ildta] situationer. Så ser man ett lejon med vidöppen mun och utsträckt tunga rusa utför berget och mötas af en björn, som springer berget uppföre. Här ser man tvenne djur rusa till att anfalla h[varan]dra, der stå de redan i strid med h[varan]dra. Ofta förföljas de af ❧ ridande jägare.      en […] pil ǁ pilen der ǁ här ren), ǁ ~ kameler, tranor ǁ kam[eler] Castrén explained his method of copying the inscriptions in his letter to Sjögren on 15/27 June 1847. He coloured the carvings with black India ink and the rest of the stone with a white colour. The inscriptions were then copied on transparent paper. See the volume of letters in this series. J.R. Aspelin and other Finns, copying inscriptions in the 1880s, took a cast of every carving by brushing moist blotting paper on it. Appelgren-Kivalo 1931: VIII. (TS)  i […] hornen ǁ med bakåtböjda horn  ryggar ǁ horn  anfallande ǁ stada  fyrfota ǁ stor  utomordentligt ǁ förande  med ǁ <-->  The two-branch (‘two-horned’) arrowheads are difficult to date. They came into use in the first half of the second millennium CE, remaining in use practically into modern times. Худяков 1985: 107 (Тип 7). Neither does a picture of a certain artefact type date the whole petroglyph, which can be made over a longer period of time. (TS) 1241 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1241 26.8.2019 9:55:54 �Itineraria  figuren ǁ följ[ande]  figurer ǁ tecke[n]  stenflisor ǁ klippstycken — Att allt detta varit ett tidsfördrifsarbete kan slutas deraf, att många figurer (m[enni]skor etc.) äro påbörjade men ej fulländade. — Figurerne äro små dimensioner blott några tum, alldrig en arschin i n[å]g[o]n dimension. Man ser m[enni]skor blott af 3 tums höjd. Obs. På ett st[älle] funnos m[yc]k[e]t väl formade figurer, som ej voro inprickade, utan ritade med wanl[igt] strek. De föreställde ridande jägare och skillda djur i skillda, redan omnämnda situationer. Äfven sträcken äro m[yc]k[e]t fina. ☙  ❧ g — De figurer, hvilka föreföllo mig att vara bomär, dels af cirklar ken bestodo dels af enkla kors , dels af andra figurer, bland h[vil-]ka i s[yn, omner]het ofta förek[omma] figuren2638 vexlande i många variationer, [till] ex[empel] Bland andra figurer2639 anmärkte jag äfven ett wäl formadt ☙  Dessa tecken stodo isolerade och synas derföre ej kunna anses för bokstäfver. I allmänhet kunde jag ej upptäcka några spår af bokstafsskrift på Utschum-klippen. ❧ Många figurer äro dels af tiden utnötta och igengrödda, dels halffärdiga d[eri]g[enom] att stenflisor2640 lösbrytit sig ifrån den mjuka klippwäggen. Stenen är röd, kritaktig. 1242 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1242 26.8.2019 9:55:54 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Obs. Wid deschifreringen yttrade en Tatar, som igenkände kamelen, att Kirgiserne ega2641 kameler. ☙  ❧ ☙  — Ifrån2642 gamla domen till Копьева2643 – en Rysk by vid Ijus 12 verst. — Wägen går öfver en stepp, der under sjelfva vintern föga snö finnes och hjordar (äfven kor) beta hela vintern igenom. Åkrarna äro belägna på Utschumska och andra åsar, men ej på stepper, emedan hjordarna beta på dem. — Wid Копьёва synas några Tschud-grafvar.2644 — Черный och Бѣлый Iюсь förena sig vid byn Sjutik, 8 verst ofvanom Копьева.2645 — Iюсь och Бѣлый Iюсь utgör gränsen emellan Minusinska och Atschinska kretsen s[a]mt de Kisilska ❧ och Katschinska stepperna. — På Черн[ый] och Бѣлый Iюсь finnas ej Ryska byar, utom förposter wid Бѣлый Iюсь. Deremot träffas2646 många Ryska byar vid sjelfva Ijus efter föreningen af Черн[ый] och Бѣл[ый] Iюсь  ega ǁ begagna  – Ifrån ǁ D.  Kopˈevo is situated at N54°59′41″ E89°49′29″. (TS)  A cemetery of six graves from the Podgornovo phase of the Tagar Culture is registered at Kopˈevo. Вадецкая 1986: 107.      (TS) At N54°56′56″ E89°49′54″. (TS) träffas ǁ finn[es] stenig ǁ sand[ig] Katschinska ǁ Salt[sjön] syntes ǁ wi Obs. Ijus är en stenig2647 flod, jordmonen sandig. ☙  Ifrån Копьева styrde jag kosan öfver Ijus-bergen till Katschinska2648 steppen och nådde efter en färd af 40 verst förposten vid Saltsjön. Bergen bestodo sås[om] vanl[igt] af kullar med mellanliggande steppdalar, hvari man såg uluser och talrika boskapshjordar. — Här och der syntes2649 äfven ❧ Мѣдные руды. 1243 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1243 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  Tschud-grafvar ǁ ~ D. 1. April afreste jag från förposten, som beboddes af en polk landhushållande kosaker samt en kosak-officer.  Salt factory. Possibly situated in the region around N54°27′ E90°12′. (TS)  upprifvit ǁ uppt  Grafven […] pers. ǁ Trettio pers[oner]  åt ǁ med  med ǁ fyllt ~  spännen ǁ små  kurganen ǁ ~ men <-->  marken ǁ 1. <-> ǁ 2. <-->  vis ǁ s[ätt]  åtskilliga ǁ fyra Tschud-grafvar.2650 ☙  ☙  ❧ — En kosak i Sol-Savod2651 har upprifvit2652 en Tschud-graf, anmärkningswärd d[eri]g[enom], att en stor sten varit upprest på midten af grafven. Grafven2653 har warit så stor, att 30 pers[oner] i två dygn arbetat derpå. Den stora stenen har ej kunnat borttagas. Man fann uti kurganen blott ett lik, som låg på sida med ❧ hufvudet åt norr, fötterna åt söder, ryggen wänd åt öster och ansigtet åt2654 vester. Framför näsan befanns ett lerkrus, med2655 snustobak och wid kruset fogelben, två knifvar och gafflar, spännen2656 och andra små saker dem man ej kände. — Man hade gräfvit en famn för att komma till liket. nb. från spetsen af kurganen2657 två arschin (?) in i jorden. — Om knifvarne, gaffl[arne] etc. varit af jern l. koppar, wisste man ej. d. 1. April [g. st.] afreste jag från Salt-sjön till en Ulus, der jag träffade en Tatar-Furste, uppför Бѣлый Iюсь. Landet war en stepp, marken2658 m[yc]k[e]t sandig och stenbunden, föga skog, björk, lärkträd, талникъ, men ej gran. Åkerbruk kan ej idkas för markens sterila beskaffenhet. Uluserna woro mera små och äfven i de bästa stugor fanns endast чувалъ. ☙  — Männerna gingo klädda i tuluber, öfverdragna merendels med blott kläde eller tyg, ombältade på Ryskt vis2659. Qvinnorna buro åtskilliga2660 flätor (vanl[igen] 4) bak på ryggen, med diverse ben-grannlåter ❧ i ändarne. 1244 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1244 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Kurganer i mängd nästan wid hvarje ulus. ☙  Katschinska Tatarerne bodde fordom wid Katscha omkring Krasnojarsk och lefva i 6te eller 7de led wid Ijus och Abakan. Fordom bodde här2661 Kirgiser, men dessa hafva ej uppfört kurganerna utan бѣлогласый народъ, som äfven k[al]l[a]s Tschud — Enligt documenter, dem dem jag sjelf läst, hafva de Katschinska Tatarerne gifvit hjelp åt Kosakerne och hjelpt dem att utdrifva Kir❧giserne            här ǁ de funnos ǁ syn[tes] not och ǁ not, na (obetydl.) ǁ ~ etc. язъ ǁ ~ etc. gädda. ǁ ~ <--> Min ǁ W[ägen] Mscr: wägen stor ǁ oändlig Tschud-/grafvar hörnstenar ǁ stenar Tschuderne kallas af Tatarerne Ak-karach och det säges att de före Kirgiserne bebott landet samt uppfört kurganerne. — Äfven förmäler traditionen, att vid Kirgisernas ankomst inga Tschuder mera funnos i landet. Icke heller funnos2662 här andra nationer, utan landet war wid d[en]na tid redan öde och tomt. — Om Ariner hör man ej ordet. Obs. I Ijus fångas med not2663 och ljuster: harjus, ленокъ, lake, sik (ringa), njelma (obetydl[igt])2664, язъ2665, gädda.2666 ☙  ❧ — Ifrån Tatar-Fursten gick min väg öfver ett sterilt berguppfylldt land till Родоначалникъ (Baschlyk). Min2667 [wäg]2668 aflägsnade sig nu ifrån Б[ѣлый] Ijus, som jag hitintills åtföljt. På wägen funnos en stor2669 mängd Tschud[-]grafvar2670, som woro mycket gamla, och somliga bland dem runda – mera små, än de jag förr sett, utan hörnstenar. — Liksom ofta förut såg jag äfven här m[ån]ga spetsigt formade hörnstenar2671, jemte fyrkantiga block. 1245 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1245 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  Castrén marked a double ✔✔ in the margin at the clause.  en Tatarisk ǁ några Tatariska  helt ǁ utan  chiffer-/flisor  aflånga ǁ 1. ~ <-> ǁ 2. ~ lika ǁ 3. ~ <-->  göra sig ej ǁ hafva ej gjort sig  The River Koksa runs into the Enisej from the left (southwest) at N54°10′54″ E91°23′0″. ☙  (TS)  växer ǁ <b> ☙  Obs. Det tyckes som skulle hörnstenarna förest[älla] Gudomligh[eter] eller kanske äro de dit❧satta för att befästa wäggen, som åter tjenar till att befästa kumlet.2672 — På d[en]na wäg war jag äfven i tillfälle att se en2673 Tatarisk begrafningsplats.. Här funnos ett antal grafvar helt2674 nära intill h[varan]dra, utan någon omhägnad. Grafvarne woro öfvertäckta med en jordhög, hvaröfver man hopat ett lager af smärre och större chiffer[-]flisor2675. Grafvarne woro små, aflånga2676 – de intogo ej mera än det oundgängligen nödvändiga utrymmet. Skulle man kring dessa grafvar anbringa en wägg och uppresa några hörnstenar, så skulle de i intet skilja sig ifrån Tschudgrafvarne. I hvardera äro liken lagda i, ej ofvan jord, hvardera ❧ äro betäckta 1o) med en jordhög 2) med öfver högen hopade stenar. Formen är lik hos h[var]dera, men de moderna Tatarerne göra2677 sig ej mödan att befästa kumlet med wäggar och hörnstenar. Äfven är storleken olika. Obs. Omkring de Tatariska grafvarne såg jag eldstäder nb. efter gästabudet, som hålles både wid begrafningen och efteråt. Wid ändan af grafvarna såg jag äfven underst ett kors eller blott en stör, antingen i ena eller h[var]dera ändan, troligen har just vid den hästhufvudet varit upprest. — Dessa grafvar voro bl[ott] 1–2 arsch[in] höga. ☙  ❧ — Marken war stenig och mycket steril, otjenlig för åkerbruk, som föga idkas af de Katschinska och blott wid floden Koksa, som faller i Jenisej2678. — Så wäl på bergen, som stepperna växer2679 svag lärkskog, björk och talnik af olika slag. 1246 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1246 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Obs. Tat[arerne] lågo ännu i sina vinterläger  – de flytta bo om wåren, då gräset börjar gro. ☙  ❧ Родоначалникъ Самсоновъ Кангаровъ      och ǁ d. ä. Lake Belë, see above. vid pass ‖ öfv[er] fiskrik ǁ ~ och föga b<-> Lake Šira is situated N54°30′23″ E90°12′17″. (TS)  Lake Itkulˈ is situated N54°27′38″ E90°5′43″. (TS)  än ǁ <--> at at — en alldeles russificerad man, som yfdes öfver sin höga wärdighet. — Det finnas Katschinska Tatarer, som äga öfver 100 tabuner och2680 minst 70,000 hästar och 3,000 kor. — Fiskafänge bedrifves i Ijus. Sjöar 1. Бильё (Biljó)2681 vid2682 pass 35 verst lång, 10 verst bred på ett ställe, på högra sidan om Ijus – föga fiskrik2683 belägen wid allmänna farwägen från förposten till Rodonatschalniken. ☙  ❧ 2. Ширá (Schira)2684, 20 verst lång, wid Sori – en Rysk by. 3. It-Kolj2685, på Katsch[inska] steppen, ej långt från Fursten. it ? sam. 8 verst lång – föga fiskrik 4. Prixal (Прихалъ) vid Бѣл[ый] Ijus  – omkr[ing] 8 verst lång – fiskrik. De Katsch[inska] Tatarerne äro rikare på boskap än2686 de Kisilska, men idka föga åkerbruk. 1247 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1247 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  These are nomadic (non-settled) Tatars. Cf. below.  Izer ǁ Зыr  Мунгатовскаго ǁ ~ (Зыr)  Tat. ǁ Ostj[akiska]  The River Idra runs into the River Syda from the left 89 km from the mouth of the latter. ☙  ❧ — Till Katschinska domen höra följande 10 upraver2687: 1. Абалаковскаго Tat[arer] 2 slägter Djiltaǥ 2 Jarыn Djaarennár (TS) 2. Шалошина vid Abak[anskoj] Ijus (Aҟ-Ҟas’- ka) 1и половина 3. Шалошина vid Ijus (Ys-Ҟas’ka) 2и пол[овина] = (Ijus-K[aska]) = (Ys-kaska 4 Яринско-Остинскаго l. Остинскаго vid Ijus T. Djasteҟ 5. (Абултаевскаго) Tat[ariska]: Izedär wid Uibat Izer2688 Мунгатовскаго2689 6. Татаровскаго wid Abakan Tat. Byryt 7. Татешевскаго (Ara (aara) 8. Тинскаго vid Bidja Jela<---> Tat. Tin 9. Кубановскаго (Soҟa) Pl[uralis] Soҟalar 10. Тубинскаго (jfr. Tubintser) Tat.2690 Kirgis Кыргыs Kerges ☙  ❧ Obs. Den 11te af Stepanow omnämnda: Мангатовскаго existerar ej mera, utan den räknas nu till Осѣдлые. — Obs. Upraverna hafva ej n[å]g[o]n gemensam mark, utan lefva kringströdda på skillda ställen. — Alla Katsch[inska] Tat[arer], äfven de Tubinska lefva på venstra sidan om Jenis[ej] emellan Hvita Ijus och Abakan, på hv[ar]dera sidan om Abakan. — Slägten Aara (Ara) war fordom 1000 man stark före striden med ormen. — Тинскiе lefde förr på högre sidan om Jenisej och ännu finnas n[å]gra bland dem wid Ыdra2691 <---->-Baig togo hustrur från d[en]na slägt. 1248 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1248 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Rika Tatarer luxuriera med blanka thekök, kaffe-pannor, porcellins-kärl, chalater m. m.  Troligen ǁ Monne den ej kun[nat]  hör nu till ǁ utgör den nu  medlemmarne ǁ in[nevånarne]  Arinska ǁ Os[tjakiska]  See also p. 899, 1256, 1261–1262. — Katsch[inska] Tat[arer] kallar sig Chaschtar, nomadisera emellan Abakan och Бѣлый Iюсь, men de göra anspråk äfven på venstra sidan af Ijus i följe af gifna ukaser. — Liksom de Kisilska hafva äfven de Katsch[inska] Tat[arerne] blifvit undanträngda af Ryska colonister från Jenisej, hvarest de bott i alla de byar, h[vil]ka nu bebos af Ryssar. — Obs. Stepanow har af misstag kallat uprava för ulus. ☙  ❧ ☙  ☙  Obs. Язычники Камнарскаго полка bet[yder] ”Schamanismens anhängare” NB. Ändteligen fick jag den upplysning, att bland Katschintserna fordom lefwat Ariner. De sägas warit ett stort och mäktigt folk, men olyckligtwis råkade de i strid med ormen, som uppåt och förgjorde dem alla så när som på en enda familj, benämnd Аринскiй улусъ, den Aárinska ulussen, som lefvat bland Katschintserna, ❧ utan att man vet, hvart den tagit wägen. Obs. Troligen2692 har den blifvit Tatariserad och hör2693 nu till den så kallade Яринско-Остинскiй uprava, ehuru medlemmarne2694 af upravan ej vidkännas sin Arinska2695 härkomst.2696 Noga märks, att endast de Tatariska stammarne (Kisiltser, Katschintser mm) hafva bestämda gränser, ulusserna äro kringströdda och äga ej n[å]g[o]n g[emen]sam mark, men hvarje hushåll äger sitt bestämda vinter- ❧ och sommarställe. 1249 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1249 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  om wåren ǁ 1. om ǁ 2. två gån[ger]  mullbeten och watten ǁ mullbeten, w[atten]  Obs. ǁ Ka[itaschinska]  Son or Sonskoe is situated at N54°23′14″ E90°23′30″. (TS)  Baschlyker ǁ T  både […] krigstjenst ǁ förut betalat skatt men nu äro Осѣдлые  The River Son runs into Lake Šira at N54°28′39″ E90°15′48″. — Bland de Katschinska Tatarerne ombyta alla sitt boställe om2697 wåren, så snart snön försvinner. Här lefva de tills gräset börjar växa och flytta nu till лѣтникъ, der de ströfva omkring intill hösten. Sålunda äger hvarje familj tre ställen. Winter-stationen är belägen i trakten af goda ängar, der man bergar hö för hela vintern. Om vår och sommaren afser man blott mullbeten och2698 watten. (TS)  Kos-Erba, situated (Bolˈšaja Erba) at N54°15′8″ E90°37′18″. ☙  ❧ (TS)  efterträdas ǁ g<--> Obs.2699 Kaitaschinska Tatarer, h[vil]ka omnämnas i en kejserl[ig] ukas, sägas varit Kirgiser. Det war detta folk, som Katschintserna hjelpte Ryssarne att utdrifva. D. . April [g. st.] Ju mera jag aflägsnade mig ifrån Ijus, desto mera aftog skogen både på bergen och stepperna. Grafhögar syntes här och der kringströdda, fyrkantiga, af den andra upplagan. ☙  Son2700 (Сонъ  – första station ifrån Baschlyker2701, bebos af Russificerade Tatarer och infödda Ryssar, hv[il]ka ❧ både2702 betala skatt och gå i krigstjenst. Byn är belägen wid floden Son (Sonn)2703. Ifrån Son till Kojerba2704 far man idel kullar och stepper, här och der björkar och lärkträd. Jordmonen blir bättre, sandgrunden efterträdas2705 af svart matjord. – Glest strödda Tschudgrafvar. ✔✔ Skjutskarlen sade sig hafwa sett en писанный каменъ långt uppför Ijus Бѣлый (бѣлый Iюсь) i ett berg som han kallade Бѣлогорье. Inskriften ☙  sade han wara alldeles oåtkomlig i wäggen ❧ af en hög, brant klippa. På klippan äro synliga figurer af skillda djur, såsom hästar, getter etc. 1250 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1250 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Kos-Erba. Вадецкая 1986: 162. (TS) Äfven hade han sett figurer liknande sig till bokstäfver.2706 Kojerba, belägen wid en liten bäck: Сухая Ерба2707, bebos likasom Sonn af государственные крестяне, rika på hjordar. Obs. Byanamn Тесъ (Tjes, Tes) på Katsch[inska] steppen – Karelina vid stora vägen2708 — Ystjerba, en station wid allm[änna] farwägen.2709 ☙  Härifrån några verst framåt ser man vid farwägen en oräknelig mängd Tschudgrafvar tätt invid h[varan]dra. De hafva ❧ den wanliga fyrkantiga formen och är försedda med väldiga hörnstenar. NB. Det är en märkelig sak, att de flesta hörnstenar hafva en upptill spetsad form stundom liknande göthiska torn. Utan tvifvel hafva de utom egenskapen att befästa kumlet, äfven en helig betydelse, alldenstund Gudarne på samma sätt afbildas hos de flesta Sibiriens folkslag. ☙  — Wid Abakanska färjstället emellan Ustjerba och Abakansk finnes en писанный каменъ, hvarom jag erhöll underrättelse först sedan jag passerat stället. —  Ifrån Abakansk går wägen till Saturansk2710 genom ❧ en wild och dyster nejd öfver berget Turán, derifrån man äger en widsträckt utsigt öfver höga berg och branta klippor, mellan2711 hvilka skär sig fram i <bistert> lopp.2712 — Ifrån Затуранская till Городокъ2713 färdas man öfver floden Tubá2714. Oja2715, en flod, som utfaller i Jenis[ej] Сиб[ирскiй] Вѣстникъ Ч[асть]. V. p. 110.2716  The River Erba (called the Suxaja Erba on its upper course) flows into the Enisej at N54°22′57″ E91°7′13″. (TS)  Castrén probably meant Karelino at N55°8′32″ E90°40′54″. He seems to have assumed both these names to be Finnic. (TS)  Ustˈ-Erba is situated at N54°26′44″ E91°9′44″. (TS)  Saturansk ǁ Turansk Zaturansk, present-day Krasnoturansk at N54°18′47″ E91°33′31″. The name ‘Turan’ was of special interest to Castrén because of its assumed connection with the Altaic peoples. On ideological Turanism, see Kemiläinen 1993: 81–83. (TS)  mellan ǁ som  There are petroglyphs also on Turan Hill. Вадецкая 1986: 163. (TS)  Gorodok is situated at N53°55′10″ E91°47′31″. (TS)  The River Tuba is a tributary of the Enisej. In Castrén’s time its mouth on the Enisej was at ca. N53°56′1″ E91°33′29″. (TS)  This is one of the place-names in Siberia Castrén assumed with certainty to be Finnic. The River Oja flows into the Enisej from the right (east) at N53°26′26″ E91°55′20″. (TS)  Castrén cited a relation of Siberian rivers and other bodies of water sent by P.S. Pallas to the botanist student Stepan Kaškarov who travelled with him in Siberia. It was published in connection with other materials of Kaškarov’s journey. Примѣчанiе … Кашкарову; Спасскiй 1819: 85 (149) (TS) 1251 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1251 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  12 ǁ flere  The River Syr runs into the Čulym from the right 1,562 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Inja discharges into the River Katun at N50°27′38″ E86°37′52″. (TS)  The River Esˈ discharges into the River Taštyp from the left (west) at N52°46′47″ E90°15′7″. (TS)  The River Kindirla/Kandyrla/ Kyndyrla discharges into the River Tabat from the left at N53°1′30″ E90°39′0″. (TS)  Sorsk is situated at N54°0′0″ E90°15′0″. (TS)  The River Tabat runs into the River Abakan from the right at N53°5′20″ E90°32′46″. (TS)  The River Teja (Ru)/Töö (Khak) runs into the River Taštyp from the left at N52°56′23″ E90°14′47″. (TS)  Castrén wrote the letter p above b.  Castrén wrote the letter p above f.  Katjulka ǁ Sulba Kačulka is situated at N53°45′34″ E92°54′24″. (TS) ☙  ❧ Minusinsk Till den sagaiska domen höra 122717 stammar: ✔ 1. Sagai ?, vid fl[oden] Syr2718 ✔ 2. Jus-Sagai, vid fl. Injä2719. 3. Kargá, vid Askys (Каргинская управа) 4. Tom Pl[uralis] Tomnar (Томская упр[ава]) vid Askys 5. Koobi, vid Es-fl.2720 6. Sor Pl. Sorlar vid Kinderli-fl.2721 (Sorskая упр.)2722 7. Biltir, vid Tabáta-fl.2723 8. Kîsil-K̈aja Pl. K̈îsil-Kajalar vid Töö-fl.2724 9. Taҟ-Karga (Taҟ-Kargas) vid Askys. 10. K̈ejlar (K̈ej), vid Es. 11. Tajas Pl. Tajastar wid fl. Sos och Kinderli. ☙  ❧ 12. Obs. Kargas jfr. Karagas i Tomska Gouvern[ementet] Till Kojbalska domen höra 7 ulusser: 1. Ulu bai хидиlar (Pr. Вольше Баiкубовская улусъ) vid Abakan. 2. Kisi-Bai хид. (Мало-Баiкубовская улусъ) 3. Tarasekab2725-хид. (l. Tarasekaftar-х.) vid fl[oden] Ut. Matorerna räknas nu till Tarasekaftar-ulus. Några bland dem bo wid Karatus. R[yska] 4. Bokaschajeftar2726-х. vid fl. Bej. 5. Köllär (Кольской улусъ), vid Abakan. 6. Kandaktar-х. (Кандакова-улусъ), vid Katjulka2727 ☙  ❧ oäkta 7. Arschelar-х. l. Arschel vid Abakan och Oja. Abakan Tat[ariska] Aǥban. R[yska] 1252 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1252 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Obs. Bai, en Samojed-slägt. — Bland Sagaitserna finnes en stam: Tjes-Sagai, som hörer till Tomska Gouvern[ementet] Kusnetska kretsen. ☙  ❧ Notanda Tatarska schamaner bilda enahanda hieroglyfer på sina trummor, som finnes på stenar och klippor.2728 ☙   This was apparently an ethnic indicator for Castrén. Cf. his ethnic conclusions in the historical and archaeological writings, Castrén 2017a: esp. 74–75, 106–109. (TS)  On human figures on Siberian stone stelae, see Есин 2010; Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 219, 221. (TS)  grafvar ǁ ~ äro be[lagda]  upphöjda ǁ höjda  stor ǁ hög  insjunkna. ǁ ~ R — I Askys finnes en sten-bolvan med m[ens]kl[ig] gestalt och i dess närhet finnas flata stenar med hieroglyfer. Bolvaner besmörjas med grädda, vin etc.2729 — I en kurgan har man funnit en Gudabild af koppar, afbildad sittande med m[en]sklig gestalt och en kolpak på hufvudet. — Äfven har man funnit knifvar med hieroglyfer. — Knifvar och dolkar funna i grafvar2730 och på fältet, äro belagda med röd ❧ emalj. — Grafhögar förekomma både i dälder och på upphöjda2731 ställen. Dock har jag alldrig funnit n[å]g[o]n grafhög på berg. Och i större antal träffas de sällan annorst[ädes] än i dalar. — I en stor2732 grafhög vid katsch[inska] domen, uppgräfd af Окруж[ный] Началн[икъ] i Minusinsk fann man intet lik, utan endast 1.) ben af får l. gumse, 2.) eldstad 3.) kol och 4.) rutten träd. Midt på högen fanns små sten[ar]. — Grafhögarne äro i midten ofta insjunkna.2733 1253 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1253 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  Mscr: en  af ǁ med  holmar. ǁ ~ (Man ser höjder, klippor, skog, holmar Ho[lmarna]  en. ǁ ~ <Gifta>  den aflidnes ǁ hus[tru]  Mscr: sig  äga ǁ 1. wi ǁ 2. ägde  Castrén added the explanatory sentence afterwards. ☙  ❧ D  April [g. st.] afreste jag ifrån Minusinsk, hvars dam jag i tvenne weckor till lust och leda insupit. Efter en färd af några verst gjorde skjutskarlen halt under [ett]2734 högt berg, som han k[al]l[a]de ”Майдашинская гора” af2735 Майдаши, en liten by på andra sidan om berget. Ifrån nämnda berg har man en utm[ärkt] wacker utsigt öfver Jenisej som slingrar sig g[enom] en dal, grenar sig och bildar en stor m[än]gd skogsbewuxna holmar.2736 ☙  ❧ ☙  — Stöld be[s]traffas så, att tjufven betalar det stulnas dubbla värde ex. två hästar för en.2737 — Arf. Fadrens egendom tillfaller sönerna. Hustru och döttrar ärfva ej, men böra underhållas af sönerna. Finnas ej barn, så anammas egendomen af mannens närmaste anhöriga, h[vil]ka äro förbundna att underhålla den2738 aflidnes hustru och döttrar. Dock anses det för en pligt att brodren ger någon del (4de, 6te) af egendomen åt sin syster. Hon lägger sitt bomärke deri (ex. hästar, kor, får, getter) och tager egendomen med sig, då hon blir gift, hvarefter åter mannen lägger [sitt]2739 bomärke i hustruns egendom. Denna egendom äger hon rätt att återtaga efter mannens död och gå dermed till sina anhöriga, så framt hon ej äger barn. Finnas ❧ söner, så qvarstadnar modren hos dem; men om enkan äger döttrar, så går hon öfver till mannens slägtingar. — Flickan får alltid hemgift  – hästar, kor, får, gumsar, getter, kläder, etc. — Om oäkta barns wård äga2740 de Katsch[inska] Tat[arerne] ingen lag af skäl, att sådana casus knappt i mannaminne inträffa.2741 — De Katsch[inska] Tat[arerne] taga blott en hustru, men om hon ej är till lags, kan hon utan 1254 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1254 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  all dom och ransakning skickas till sina föräldrar, som emottaga henne, utan att n[å]g[o]t klagomål ifrån deras sida får anföras. Den förjagade hustruns barn stadna hos mannen. ❧ Yngre brodren kan gifta sig med den äldre brodrens enka, men kan äfven låta bli  – med vilkor att hon och barnen njuta underhåll af svågrarna. Will hon efter2742 mannens död gå till sina slägtingar, så är det henne obetaget, men barnen måste hon qvarlemna hos mannens anhöriga. — Tatarerne fria i 2–4 år, och hvarje år firas tre g[ån]g[e]r en2743 slags förlofning, best[ående] deri, att man ifrån fästmannen får allehanda gåfvor till bruden. Dessa gåfvor k[al]l[a]s artschi. Första gången går ej friaren2744, utan blott talmannen och hans anhöriga att fria. Erhålla de ett2745 jakande svar, så infinner sig derefter hvarje gång äfven brudgummen. Man besö❧ker bruden höst, vinter och wår. Om vintern för man med sig uschá, en2746 mixtur af mjöl och smör, kött2747 (af får, ko, häst), brännvin af Rysk fabrik; om wåren: airan (Tat[arisk] brännvin), kött af div[erse] slag (ej smör); om hösten: Ryskt brännvin, kött, ej smör.2748 Wid sista artschi för fästmannen med sig utom mat2749 och dryck en af sina bästa hästar. Efter bröllopet ger svärfadren ett antal (10 etc.) hästar åt sin dotter med sadel.2750 — Bröllopet firas med ätande och drickande, man springer, brottas, sjunger o. s. v. — Bröllopet fortfar i 2 dygn – natt och dag. — Hemkomst firas på s[am]ma sätt  – äfven 2 dygn.  efter ǁ gå  en slags ǁ 1. de så k[al]l[a]de ǁ 2. ar  friaren ǁ brudgumen  ett jakande ǁ br[udens]  en mixtur ǁ 1. smör, bröd ǁ 2. ej  kött ǁ <-->  smör. ǁ ~  – Tat[arerne] flytt[a]  mat ǁ andra wan[liga]  See also the shorter description on p. 1240. Bröllop firas hellst om sommaren eller hösten, då kreaturen äro feta, sällan om våren. 1255 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1255 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria       annat ǁ andra ar 1/13 Oct. (TS) Tatt. ǁ Man ren ǁ räf jurt ǁ tält jurt ǁ täl[t] ☙  ❧ Det långvariga frieriet äger blott rum, om bruden är flicka. Annat är förhållandet, om qvinnan är enka eller en af sin man öfvergifven. Då betalas hvarken kalym eller annat2751. ☙  ❧ — Tat[arerne] flytta 3 g[ån]g[e]r om året: 1o) om våren, då gräset börjar vexa 2o) om sommaren – höbergningstiden 3o) om hösten omkring Pokrow2752. — Tat[arerne]2753 hafva inga gränsor för sina ägor,  – endast för ängsmarker (покосъ), som äro gärdade. För öfr[igt] nomadisera enhvar, hvarest han vill. — Fiskafänge bedrifves i ringa mon om höst och vår – med not, nät, mjerda, krok (vid Abakan). Om sommaren upptages tiden till det mesta af höbergning. Soml[iga] fiska i ringa mon äfven om sommaren. — Om hösten gå somliga att jaga sobel, ekorre, ren2754, etc. ända till Sagaiska bergen. Om winter och wår bedrifva de Katsch[inska] ej jagt, men väl de Sagaiska Tat[arerne]. ☙  ❧ Ariner Det förtäljes, att 1000 Ariner bodde på en så k[al]l[a]d Arinskoj ostroff  – en ö i Jenis[ej] i trakten af Krasnojarsk. Ormar kommo, med en stor orm till öfverhufvud. Han ropade efter båt ́ ifrån holmen. En Arin for till stranden. Båten fylldes af ormhöfdingens underhafvande. Ormhöfdingen bad formannen strö aska omkring tältet, och binda omkring dets[amma] ett brokigt snöre. Under natten försvunno folk och jurt2755 med undantag af färjkarlens jurt2756 och familj. Denna familj hör nu till Katsch[inska] domen under namn af Tateschewskoj Tat[ariska] Ara. 1256 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1256 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Kumtigei — Katsch[inska] Tat[arerne] bodde fordom wid Katscha2757 i Kumtigej2758, песочная сойка. Här bodde äfven Arinerne. [—] Äfven ston mjölkas och brännvin tillredes både af sto- och ko-mjölk2759. — En Katschinsk Tatar äger 130 tabuner hästar, 2000 kor, 2000 får. — Icke alla, som höra till s[am]ma ulus, äro slägtingar.  The River Kača runs into the Enisej in Krasnojarsk at N56°0′55″ E92°53′57″. (TS)  Kumtigej ǁ Kumtiwej  Kumis of horse milk and ayran of cow milk. See p. 881. (TS)  The rivers Verxnie and Nižnie Tajaty flow into the River Kazyr from the left at points located 57 and 51 km from the mouth of the latter respectively. (TS)  bl. förvandlade ǁ förvandlade sig  Mscr: Xd. — Kiзir och Kaзir, 2 bifloder till Tuba, Tajat2760, en biflod till Kaзir. — Tubinska ulusen vet ej om sin ankomst från Tuba. ☙  ❧ — I en ulus finnas många familjer. — Jemför eldstäder funna i gamla och nya grafkummel. — Tat[arerne] förtälja, att deras fordna Bogatirer bl[ifvit]2761 förvandlade till sten-bolvaner, h[vil]ka nu föräras med Gud-dyrkan. — Det händer, att hustrun löper från sin man och gifter sig med en an[nan] samt till yttemera <visso> ant[ager] [Christendomen]2762 och låter döpa sig. — På somliga kummel finner man en flat större sten, sällan en upprättstående. ☙  ❧ Obs. K̈aaзaҟ, едрёный 1257 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1257 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria       och ǁ <--> i midten ǁ på venstra [sic] sidan anar ǁ for Tatt. ǁ Ki[rgisernes] Wid ǁ B hopa ǁ göra — Tatarerne förmoda, att grafven skall vara belägen på vestra sidan; och2763 d[en]na förmodan stöda de på följ[ande] argumenter: — Grafvarna äro gjorda lika med tält (de kirgis[iska]): liks[om] i tältet bör eldstaden i grafven vara belägen midt i kurganen. Emot öster är dörren och der finnes intet. Deremot förvara Tat[arerne] sin egendom på vestra sidan och uppehålla sig sjelfva mest på d[en]na. Så och i grafven. ☙  ❧ — Också har vid gräfning af kurganerna eldstäder vanl[igtvis] blifvit funna i2764 midten. — I allm[änhet] bör man noga märka den stora öfverensstämmelsen emellan grafvar och tält. — Der en stor sten finnes öfver grafven, anar2765 man en dyrbarhet vara nedlagd under stenen. — Tat[arernes]2766 nuvarande grafvar stå i ö[ster] och v[ester]. Liket ligger på rygg med hufvudet i vester och fötterna i ö[ster] så att den aflidne kan se en uppgående solen. Wid2767 hufvudet ställes en större sten; så och vid fötterna. ☙  ❧ [—] På s[am]ma sätt constr[uerade] äro en m[än]gd uråldriga grafvar vid Katsch[inska] steppen utom n[å]gra få, som hafva en riktn[in]g åt n[orr] och s[öder]. Dessa äro i öfrigt widt kringströdda från h[varan]dra, då deremot de nuvarande Tat[arerne] hopa2768 sina grafvar tätt invid h[varan]dra i en rad. Tat[arerne] vidgå ej, att dessa äro deras grafvar. Deras form är rund, n[å]g[o]t aflång. — Äldre personer veta förtälja att Matorer och Kojbaler fordom ägt ett annat språk, som hos begge varit detsamma, att de utgjort en och ☙  s[am]ma slägt, och haft en ❧ knäs, h[var]före 1258 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1258 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks de äfven nu äro förenade under s[am]ma dom, ehuru vidt skiljda från h[varan]dra. – — För 8 år tillbaka lefde ännu en gammal qvinna som kunde Matoriska. — Matorerne umgingos fordom med Sojoterne (Tat[ariska] Soján) och togo hustrur hos dem. De gingo fordom alltid om sommaren till таигу för att samla сарана, en rot som de begagnade i st[ället] för bröd – såsom fallet ännu är med Sojoterne. ☙  ❧ Då Tat[arerne] mötas med Sojoter, tager Soj[oten] sin pipa från gördeln, istoppar den med Turk[isk] tobak, uppslår eld och bjuder först åt Tat[aren]. Detta är hans hellsning. Derpå spörjer2769 han: 1. Благополучно ли Государъ Вашь 2. Благопол[учно] ли вы <савии> 3. Какъ скотъ вашь 4. Рощетъ ли траваетъ När Tat[aren] frågar Soj[oten] om Chines[iske] Kejsarens hellsa, ser Sojoten, då han svarar, på solen. ☙  ❧  spörjer han: ǁ 1. bor<-> ǁ 2. spörjer han om Kejsaren  Goats. Фасмер 1973: 556. (TS)  spetsiga ǁ jurt och  bak på ǁ men i [—] Sojoterna lefva såsom tatarer, hafva tabuner af hästar, hålla kor, får, getter, jamáner2770, kameler (hos de längre boende). — De lefva i spetsiga2771 Samojed-tält af näfver; de aflägsna i Tatar-jurt af näfver och voilok. — Bland deras slägter omnämnas: Oirát, Mol. — De hafva ej knäser, utan en Embetsman Targá, klädd i chalat med en örn-fjäder, bak2772 på en hög, spetsig mössa. — Sojoterna begrafva sina lik ofvan jord liksom Samojederna. 1259 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1259 26.8.2019 9:55:56 �Itineraria  1) […] watten ǁ Man trollar äfven i vatten  Castrén meant the River AldyIškin (Iškin-Baži, Oolač), discharging into the River Xemčik from the left 86 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Čexan runs into the River Džebaš from the left 16 km from the mouth of the latter. The Džebaš or Junˈ-Džebaš runs into the Abakan from the right 192 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kantegir (Ru.)/XanTigyr (Khak.) discharges into the Enisej from the left at N52°43′56″ E91°19′2″. (TS)  The River Taslja running into the Kantegir from the right 133 km from the mouth of the latter. (TS)  The Xemčik, running into the Enisej from the left at N51°44′7″ E92°11′29″. (TS)  Castrén himself, however, travelled upstream along the rivers Tuba and Amyl, i.e. taking a more eastern route. See p. 910. ☙  ❧ — Lejon wisa sig n[å]g[o]n gång Sajanska skogarna. — En drunknad kamel har nyligen bl[ifvit] ertappad i Jenisej. — Soboln har försvunnit ur de Sajanska bergen, sedan Guldsökarne börjat bränna skogarna af oförsigtighet. — Sojoterna hafva s[am]ma slags pipor som Samojederne. ☙  ❧ 1)2773 Trollkarlar spå bland annat i watten, som man häller i ett glas och ser i; 2) Man bränner ett fårlår på elden och spår i de strimmor (дорожки), som bildas under brännandet. Tatarerne lägga nu för tiden den aflidne i kista. Blott schamaner begrafvas utan kista och omsvepas med voilok. — Tschuderna woro stora och starka. De buro på sin rygg ofantliga stenar och begagnade dem till leksaker. ☙  ❧ ☙  — På Sojotiska sidan står wid Is’kim2774 en liten kurgan, hvarpå står upprest en flat sten af schiffer, med en inscription, uppå sojoterna knäfalla för stenen. — Till Sojoterna färdas man ifrån Abakanska förposten uppför Tschechan2775 till хребетъ, hvarpå står en караулъ. Derifrån till floden Kantigir2776; här tager man af wid en biflod Toslá2777 och far denna flod uppföre. Här åter öfver en annan хребетъ till fl. Is’kim, ❧ som faller i Bom-Kentschug2778, denna i Jenisej.2779 Wid Is’kim finnes знакъ. 1260 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1260 26.8.2019 9:55:56 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Om någon Tatar skjuter en svan, så går han dermed till sin nästa, undfägnar honom med brännvin och får i wedergällning hans bästa häst. Denna går likaså till sin granne och så fortsättes leken tills svanen ruttnat, då den bortkastas och den sista förlorar sin häst. — Aina är Schamaners hjelpandar, dem han ser.2780 ☙  ❧ ☙  Ariner  Aina = the devil in Khakas language. Jurij Esin, email to Timo Salminen, 21 Nov. 2016. (TS)  på […] sett ǁ råkat på  som han skurit ǁ och skurit den  Ännu […] gick ǁ Denne gick  underlydande ǁ underhafvande  en holme ǁ hinsidan floden  ropande, ǁ ropande öfv[er]  i shet ǁ Orm  elfven ǁ ~ lofvande honom guld och <---- -----> . Gubben <--->tycke  huru ǁ att  hästmahn ǁ ma[hn] En ung Arin hade på2781 fältet sett en orm, som2782 han skurit i 2 delar. Ännu2783 icke dödad gick ormen till sin höfding med klagomål öfver den lidna oförrätten. Ormhöfdingen församlade alla sina underlydande2784 ormar och och begaf sig att hämnas den beg[ån]gna oförrätten. Arinerna bodde vid d[en]na tid på en2785 holme, benämnd den Tat[eschewskij]. Ormhöfdingen ropade på båt och en Arin Gubbe begaf sig att föra den ropande,2786 som han höll för en m[enni]ska, öfver elfven. Kommen till stranden såg gubben hela stranden glänsa af små ormar. Alla wille föra ordet, förargande sig öfver orättvisan; i2787 s[ynner]het war den afhuggna ormen m[yc]k[e]t argsint. Ormhöfdingen nedtystade dem och bad Gubben lotsa ormarna öfver elfven2788. Först packade sig alla de små ormarna i båten. Andra gången for ormhöfdingen allena[.] ❧ Han undervisade Gubben till wedergällning för hans beredvillighet att hemta båt, huru2789 han skulle rädda sig och sina närmaste anhöriga, så att han strödde aska omkring tältet och binda ett brokigt (af hvit och svart hästmahn2790 flätadt) snöre kring tältet, så att ormarna skulle igenkänna tältet och af askan 1261 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1261 26.8.2019 9:55:57 �Itineraria  vid ǁ på hindras tillfoga honom skada. Genom detta råd räddade Gubben sitt tält, då alla de öfriga om natten förstördes. — Arinerna bodde förr omkring krasnojarsk tills[amman] med Katsch[inska] Tatarer och blefvo redan der tatariserade. Om sommaren nomadiserade de vid sjelfva Katscha, men om wintern bodde de vid2791 Jenisej på татешевскiй островъ, jfr. татешевскiй улусъ 1262 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1262 26.8.2019 9:55:57 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Minusinska kretsen №2 ☙  ❧ ☙  ☙  ☙  Katsinska domen Wid stranden af Abakan helt nära till Katsch[inska] domen ser man på ett upphöjdt ställe kringströdda talrika Tschudgrafvar af det mindre slaget. Man upptäcker wid första ögonkastet en likhet emellan dem och de nuwarande Tatariska Grafvarne; men Tatarerne wilja dock ej widkännas dem, utan tillskrifwa äfven dem dels Tschuder, dels Kirgiser. Dock kunna de ej angifva n[å]g[o]n annan olikhet emellan [dem] ❧ och de sina, än att grafvarne nu för tiden ställas i en rad, då deremot de gamla äro utan all ordning kringströdda på fältet. Så och wid Katsch[inska] domen. De moderna höja sig äfven vid2792 pass en arschin öfver jorden, men de gamla hafva naturligtvis2793 under tidens lopp insjunkit. Nu2794 före tiden märker man wid dem ingen egentlig upphöjning, utan blott ett obetydligt stenröse. Stenarna äro wanligen ganska små ❧ med undantag af tvenne i ö[stra] och v[estra] ändan uppresta stenar, som merendels äro [af] en ansenligare storlek  – dock alltid naturliga stenar, och ej tillhuggna såsom i de stora kurganerna. Östra ändan saknar ganska ofta den2795 nämnda stenen. De gamla grafvarnes riktning är liksom de sentida kumlens, ifrån vester till öster, h[vil]ken riktning äfven alltid förek[omma] hos de stora kurganerna. ❧ De2796 omförmäldta stenrösen äga en oval form, men deras storlek äro utwändigt n[å]g[o]t omvexlande: wanl[igtwis]2797 omkring 4 arsch[in] i längd och 3 arsch[in] i bredd. Se här en beskrifn[in]g på 2 bland de wid Katsch[inska] domen af mig uppgräfna rösen.2798  vid pass ǁ en  naturligtvis […] insjunkit ǁ 1. påtagligen inskjute ǁ 2. ins[junkit] ǁ 3. troligen  Nu ǁ Man  den ǁ en  De […] äro ǁ Till storleken äro de ifrågawarande ku[rganerna] grafvarna  wanl. […] 4 ǁ ifrån 1–1½  An overview of the objects and methods of Castrén’s archaeological fieldwork in Siberia can be found in Salminen, Timo, 2016: 286–290. There are several cemeteries of the Karasuk, Tagar and Taštyk Cultures within the present-day city of Abakan. Вадецкая 1986: 70, 113, 152. (TS) 1263 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1263 26.8.2019 9:55:57 �Itineraria  stötte ǁ fast  en ǁ h[äst]  På […] djup ǁ En half arsch[in] in i jor[den]  hvitaktig ǁ hvit  i förstone ǁ ans[åg]  ngt skelett ǁ skelettet  qvarters ǁ arschins  The appearance of the grave and the finds in it date the site probably to the Taštyk Period from the 1st c. BCE to the 5th c. CE. Вадецкая 1986: 131–132. №1 ☙  (TS)  en arschin ǁ någ[o]t o  djup ǁ öfver ☙  ☙  Rösets längd emellan de yttersta ändstenarna utgjorde  – 4 arschin 2 tum. Bredden 3 arschin 4 tum Stenarna voro starkt mossbelupna och djupt inskjunkna. Grafven ådrog sig min ❧ uppmärksamhet derig[enom] att dess riktning, att dömma af hörnstenarna n[å]g[o]t afvek ifrån de wanliga – ty hörnsten[arne] stodo här nästan i n[ord]v[est] och sydost. Äfven Tatarerne stötte2799 sig vid grafvens riktn[in]g och förklarade med en mun, att den ej tillhörde deras stam. Wid anställd gräfning tog jag de begge hörnstenarna till ögnamärke och lät gräfva en grop af vid pass en arsch[in] i bredd. Sedan det öfversta lagret af större och smärre stenar, som sträckte sig ett qvarter in i jorden, bl[ifvit] undanröjdt, ❧ mötte ett jordlager, hvari ej upptäcktes annat än n[å]gra förrutnade ben (förmodligen af en2800 offrad häst). På2801 en half arschins djup wisade sig hvitaktig2802 jord, som jag i2803 förstone ansåg för материкъ och i följe deraf misströstade af finna n[å]g[o]t2804 skelett. Jag lät ändock fortsätta gräfningen, och på 3 qvarters2805 djup wisade sig redan ben af skelettet. Derjemte framkommo stycken af illa förrostadt jern.2806 Ingen kista fanns omkring skelettet, ej heller upptäckte[s] ❧ förrutnadt träd. Skelettet låg fullkomligt i östlig och vestlig riktning – ställdt på rygg, med ansigtet skådande åt öster, den uppåtgående solen. Hörnstenarna wisade följaktligen icke alldeles riktigt. Också var den åt hufvud ställda stenen en2807 arschin aflägsnad från liket. Sedan skelettet, som var ganska väl conserveradt, borttogs, befanns grafven vara jemt 1 arsch[in] djup2808. 1264 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1264 26.8.2019 9:55:57 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ №  wisade sig ǁ börjades  Castrén added this assumption afterwards.  att ǁ en 2 — Röset liks[om] det föreg[ående]. I h[var]dera långändan en större sten afståndet mellan h[var]dera stenen – 4 arsch[in] 1 tum. — Rösets bredd jemt 1 sashen. — Äfven här upptäcktes n[å]gra ben nedanom stenlagret. — Den hvitaktiga jorden wisade2809 sig på ½ arshins djup. — Liket låg liks[om] i föreg[ående] graf. Skelettet väl conserveradt. — Intet fynd. ☙  ❧ Obs. Ett af skälen, h[var]före Tat[arerne] ej wilja vidkännas de omförmäldta grafvarne, är deras åldriga, mossbelupna utseende. Dock synes skelettets väl bibehållna natur och det funna jernet ådagalägga, att grafvarna äro ganska sentida. För öfrigt måste man antaga, att Tat[arerne] redan före Kirgisernas ankomst öfverströfvat de Sajanska stepperna, ehuru grafvarna knappt kunna äga en så hög ålder. — Kanske äro soml[iga] rösen af Samoj[edisk] upprinnelse?2810 ☙  ❧ Midt ibland de nyss omförmäldta grafvarne eller stenrösen upptäckte sig här och der smärre gropar eller inskjunkningar af jorden af alldeles rund eller oval form. Här sågs ingen sten midt öfver gropen, men rundt omkring märktes öfverallt småsten, ehuru redan med jord öfvervuxen. Jag företog att2811 uppgräfva en af dessa fornlemningar. Wid anställd mätning befanns längden wara 5 och bredden 4 arsch. inanför stenringen. 1265 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1265 26.8.2019 9:55:57 �Itineraria       som ǁ hv[ilket] snart ǁ efter så ǁ m[yc]k[e]t Icke ǁ In gjordes ǁ upp Castrén’s list of finds in the pocket calendar of 1847, see p. 1549–1550.  äro ǁ af  var ǁ h  Kumlets ǁ I öfrig[t] ☙  ☙  ☙  ❧ ☙  — Jorden war ofvantill så fast, att den endast med ❧ yxor kunde löshuggas. Derunder upptäcktes smärre stenar i ringa mängd, men för öfrigt ingen ting. Efter ½ arschins gräfn[in]g framtr[ädde] den hvita jorden. Jag lät fortsätta gräfningen 1 arsch[in] och mötte här ett stengrund, som2812 jag försökte genombryta, men märkte snart2813, att dessa stenar voro jordfasta och utgjorde fortsättningen af en klippa som äfven visade sig vid stranden. Också var sjelfva jorden så2814 fast, att man tydligen insåg, att här ingen gräfning tillförene ägt rum. Icke2815 heller ❧ gjordes2816 här några fynd. — Det är otvifvelaktigt, att dessa gröpper äro qwarlemningar af fordna semljankor. Stora kurganer2817 — Wid Katsch[inska] steppdomen finnas äfven ett antal större kurganer. De förekomma i skillda grupper och äro af mycket olika storlek. Många bland dem äro redan widrörda dels af m[enni]sko-hand, dels af djur, som gräfvit djupa hål i kurg[anerne]. Till sin riktning äro2818 de stora kurg[anerne] n[å]g[o]t afvikande från de små; ty då de sednare gemenl[igen] stå i ö[ster] och v[ester], äro de stora kurg[anerne] ställda i n[ord]v[est] och s[yd]ö[st]. Bland dem företog jag till undersökning en af de mest helbregda, hvarest endast i ❧ sydöstra hörnet fanns ett hål. Denna kurgan war såsom en stor del andra i midten n[å]g[o]t insjunken; men i h[var]dera ändan var2819 dess höjd i förhållande till jorden 1 arsh[in] och 2 tum. Kumlets2820 längd utgjorde: 7 sashen – 2 arsh[in] 4 tum. Bredden: 4 sash[en] 2 arsh[in] 8 tum. 1266 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1266 26.8.2019 9:55:57 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks 2821 med ǁ på 2822 fyrkantig ǁ hörn[sten] ☙ 111 Grafven var rundt omkring omgifven af en wägg, som var nästan helt och hållet insjunken i jorden och på sina ställen jordbewuxen. På södra (lång) sidan funnos 3 flata i ändan spetsade stenar, ställda ❧ med2821 tvärsidan emot kumlet, men på andra långsidan fanns blott en enda fyrkantig2822 sten i n[ord]v[estra] hörnet. Kumlets utseende var: I. 1 arsch[in] 2 tum.� 1 arsh[in] 2 tum. II. n[ord]v[est]�s[yd]o[st] 1267 �Itineraria  af ǁ som  sönderkrossad sten ǁ en mängd sönderkrossad sten. Gräfningen fortsattes på en arshins genom en djup  roten ǁ 1. ~ utan att finna n[å]g[o]t ǁ 2. ~ utan att möta  Sedan ǁ Wid  mots. ǁ andra  här ǁ uta[n]  hufvud-/skålarna  sida ǁ ör[at]  jorden ǁ ma ☙  ❧ ☙  ☙  ☙  På långsidan af grafven stodo uppresta n[å]g[o]t snedt emot h[varan]dra tvenne flata stenar, af2823 hv[i]lka den ena alldeles icke, och den andra högst obetydl[igt] höjde sig öfver jordytan. Afståndet emellan dessa stenar utgjorde: 4 sashen, 1 arsh[in] 6 tum. — Då uppgräfningen af hela kurganen hade varit förenad med större omkostnader, än mina tillgångar medgåfvo, tog jag dessa stenar till ögnamärke och lät till en början uppkasta en arschin bred graf emellan de tvenne stenarne. Sedan det öfversta jordlagret var bortkastadt, mötte här och der ❧ sönderkrossad2824 sten. Wid de begge stolparne lät jag gräfva ända till roten2825, hvarvid befanns, att den ena stenen [war] 1 arsh[in] 8 tum, den andra 1 arsh[in] 2 tum hög. Sedan2826 gräfningen fortgått 1. arsch[in] i jorden började på den nordv[estliga] sidan visa sig benst[ycken] och på den mots[atta]2827 upptäcktes en myckenhet ruttet träd. Man kunde i trädet märka spikhål, men ingen spik ❧ kunde upptäckas. Bland stycken af träd framkom ett käkben, tillhörande ett barn, samt n[å]gra andra benst[ycken], bland annat en liten del af cranium. Jag lät på detta ställe utvidga grafven ända till 1½ sash[ens] bredd, men förmådde ej upptäcka n[å]g[o]t vidare. Det ruttna trädet, som förmodl[igen] varit en kista, hvilande på en flat häll. Denna upptogs med m[yc]k[e]n möda; gräfningen fortsattes på djupet, men här2828 möttes redan fast jord. I den motsatta n[ord]v[estliga] ändan utvidgades likaså grafven på bredden; här fanns intet ❧ träd, men tvenne skelett, som lågo alldeles tätt intill h[varan]dra, så att hufvudskålarna2829 tangerade h[varan]dra. Begge liken lågo på sida2830 med örat emot jorden2831. De woro ställda liksom äfven kistan 1268 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1268 26.8.2019 9:55:58 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks på tvärsidan af grafven, icke2832 fullkomligt i ö[st] och v[est], men så att de kunde se den upp­ gående solen.2833 nv Lik Lik Kista so Liken <h[vil]ka> i nordost och sydvest med ögo­ nen åt öster. ☙ 116 ❧ Utom de två fullst[ändiga] skeletten framkom­ mo ännu [i] midten emellan de omförmäldta stenarna ett lårben och ett käkben af ett fjärde skelett.2834 Ehuru m[yc]k[e]t jag lät utvidga grafven, kunde på sidorna intet upptäckas. Här mötte2835 också inga små stenar, utan endast lös jord. — Af2836 de två hufvudskålarna, som lågo tätt in­ vid h[varan]dra war den ena hel, den andra rut­ ten. Liken lågo, den ena bakom den andras rygg. ☙ 117 ❧ Obs. Aina säges endast höja sig öfver jorden jems med bröstet. Denna trad[ition] har uppkommit af grafstenarna, hvars nedra ända sitter fast i jorden. Dessa stenar dyrkas äfven af Tat[arerne] så­ s[om]Gudar. 1269 2832 icke ǁ så a[tt] 2833 This grave probably also be­ longed to the Tagar Culture. It is unusual, however, that there were no finds in either this or other Tagar graves ex­ cavated by Castrén, because he did not consider them to have been plundered either. Usual­ ly, bronze artefacts are com­ mon in Tagar graves, and even gold items have been found. All the graves of the Tagar Cul­ ture excavated by Castrén be­ longed to the earlier phases of the culture; the later graves contained cremated mass bur­ ials. Grjasnow 1970: 235–236; Вадецкая 1986: 83–93, 100–101. (TS) 2834 skelett. ǁ 1. ~ Också tyckte jag m<--> ǁ 2. Jag lät 2835 mötte ǁ funnos kam 2836 Af ǁ De �Itineraria              vid ǁ med ett berg ǁ som f<--> lopp ǁ st Castrén wrote the letter u above the o. Arap ǁ Arapko Karí ǁ ~ it. Tolgán. Castrén wrote the letter z above the s. Batjaҟ ǁ Botjax Castrén wrote the letter u above the o. Bas’lan ǁ ~ Kusnja Samra ǁ Tjamber Merontja ǁ Merertja ’So’sҟa ǁ Tjos’ka ☙  ❧ Obs. Ariner och Katschinska Tat[arer] bodde om vintern tillsammans vid2837 Kumtigei, ett2838 berg nära intill Katscha. Om sommaren bodde Arinerna allena på Татешевскiй островъ. — De Katsch[inska] Tat[arerne] och Arinerna kommo på s[am]ma g[ån]g till Minusinsk. — Det förtäljes, att Jenisej i sitt öfversta lopp2839 skall hafva genombrutit en stor klippa, hvaraf de begge hälfterna nu stå om ömse sidor om floder. Detta öfverensstämmer med de Jenis[ejska] Ostj[akerne]s berättelse om det klufna berget, h[vari]g[enom] de invandrat. ☙  ❧ Tatariska förnamn Arinska ulusen it Mamurka it Tamai it Tjerepán it Bobang2840 it Arap2841 it Aptjaj it Apiljá it Adás’ it Baraskun it Aҟtai it Teresҟa it Baǥá ́ it Kari 2842 ☙  ❧ it ’Sagras’ it Mursa2843 it Turas’ it Nắte it Batjaҟ2844 it it Daҟa it Aps’ai it Boban2845 it Otas’ it Tjirka Ailán it Bas’lan2846 ? Samra2847 it Karsai ☙  ❧ Tooloҟs’an Bas. ☙  ❧ Merontja2848 it ’Soltai it Katjan Mortҟa ’So’sҟa2849 1270 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1270 28.8.2019 14:26:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks it Badыk Samsar2850 it Djibas’ it Suras it ’Soden 1 ’Sodán 2 it Kasaҟ2851 ’Soden Tjooҟor2852 it Artas’on it Kutja it Arap2864 Baǥadjaҟ Balteqas’ it Artóna ? Kazanej2853 it Aptis’ka2865 it Aps’an it Noҟá Porbai it Kondur it K̈urá it Tjuklein it Aptis’ka2854 it Kitjak ☙  ❧ it Apilja it Tjerepan ́ ☙  ❧ it Pekin2855 it ’Suglai it Baska it Olaҟ it Tylegä it Totján it Artjamaҟ2866 it K̈ulnaҟ ҟulnaҟ it Baras’ka it Porontja ? Kыrz’an it Buban it ’Saras’2856 it Bublai it K̈ara it Atjak 2857 it Taras it ’Sar’ska it Torbas it Böltjäk2858 it Tort it Atjaka it Kutja it K̈alás’ it Bagadjaҟ2867 Kaǥai 2859 it Tjorttobaj it Korok (горохъ) Tuҟtin2868 <L>eberdas it ’Sotká Kijä2869 ̈ aradjaҟ Karatjak K it Sadik Saдыk it Baltjan it Katыk ☙  ❧ it Topai it Daka it Tiptis2860 it Maral ☙  ❧ it Toka it Tabám it Botjak it Aptis’ka.2861 it Natjak it Arap2862 it Ҟarlas’ it Basҟá it Topán it Kaзыl. it Kután it Baltadjáҟ2863  Samsar ǁ Sapsar  Castrén wrote the letter z above the s.  Tjooҟor ǁ Tjoxur  Kazanej ǁ Kasnej  Aptis’ka ǁ Aptas’ka  Pekín ǁ ~ ? Bras’ҟa  ’Saras’ ǁ ’Sadas’  ’Sar’ska ǁ ’Sados’ka  Böltjäk ǁ Beltjek  Tjorttobaj ǁ 1. Tjortopaj ǁ 2. Tjortolaj  Tiptis ǁ Tiptыs’  Aptis’ka ǁ Aptыs’ka  Arap ǁ Arapka  Baltadjáҟ ǁ Baltazak  Arap ǁ ~ ? Terseba  Aptis’ka ǁ Aptыs’ka  Castrén added an e above the second a.  Bagadjaҟ ǁ Bagazaҟ  Tuҟtin ǁ Tuxtan  Kijä ǁ Kie 1271 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1271 28.8.2019 14:26:40 �Itineraria           Tipul ǁ Tjipol Tjyrtäj ǁ Tjertaj Bagadjak ǁ Bagazak Torodja ǁ 1. Torotja ǁ 2. ~ Argen Castrén wrote the letter u above the e. Otit ǁ Otjij Kaban ǁ ~ ? Tjuba Toloҟtjan ǁ Totjan Jurtaj ǁ Jurtej Mscr: xna it Atka it Kartej it Ailak it Tipul2870 it Bigan it Sarыs’ it Apaj it Kastai it Tas’ai it Andan it Kaban2876 it Sanbai it Atjak ☙  ❧ Toloҟtjan2877 it Buqa Jurtaj2878 it Kubei it Sartaj it Aptjei it Boktaj Tjyrtäj2871 it Abijak it Kustaj it Bagadjak2872 it Alan it Porbaj Araktaj it Torodja2873 ☙  ❧ it Naptыr it Ailaka it Kanas’ it Tjumgas’ it Kaptjak it Tjyrtái it Abdin Tjulegas’2874 it Pomin it Atjak it Tizej it Kartja it Baltan it Okla it Kazán it ’Sagrak it Balǥan ✔ K̈oҟa it Taban ✔ Izót it ’Sanera ✔ Prok it Boiko ✔ Baҟtan it Kas’kar ☙  ❧ ✔ Apting ✔ Kutjuk Kudjuk Kakan ✔ Tamai Samsar ✔ Aran Tjezol ✔ Otit2875 ☙  ❧ De döpta hafva [christ]na2879 namn med derjemte äfven ett eget sig emellan. M[ån]ga odöpta hafva sådana Rysk namn, såsom: Kapitan, Kopral, Sobaka, Kupets (Купецъ), Goroch (art) 1272 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1272 28.8.2019 14:26:40 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  Den [ ] April — Jag bivistade2880 ett Tatariskt Iiberix (поминки), hvarvid omkring 40 kojbaler woro församlade kring grafven. Enhvar hade medfört brännwin, stekt och kokt kött, mjölk, ost, smör, bröd och andra matwaror. De församlade sutto omkring en eldbrasa wid grafven, åto,2881 drucko, rökte, de närmaste anförwandterna sutto tätt invid grafven, och sjöngo klagosånger, lade2882 mat på grafven, och hällde den2883 ena koppen efter den andra med brännvin i hufvudändan af grafhögen2884. Somliga ❧ qvinnor greto hjertinnerligen, lutade sig mot grafven, slogo med händer och stafvar på stenarna och röjde tecken2885 af den mest förtviflade sorg.           bivistade ǁ besökte åto, ǁ somliga åto, andra lade ǁ s[atte] den ǁ det grafhögen ǁ s tecken […] sorg ǁ de mest förtviflade tecken af sin sorg Brorsdotter ǁ Kusiner tvenne ǁ kusi[ner] gräfva ǁ <---> See p. 525–526. — Tatarerne gifta sig ej ur s[am]ma slägt, men ur en annan slägt kan en morbror (t. ex.) äkta sin systerdotter. Brorsdotter2886 och systerson, eller brorson och syster-dotter gifta sig, men tvenne2887 bröders barn kunna ej äkta h[varan]dra, emedan i s[am]ma slägt äktenskap ej tillåtas. I skillda slägter äro äktenskap tillåtna nära skyldskap. ☙  ❧ — Det är förbjudet att anförvanter (af s[am]ma slägt) gräfva2888 graf åt den döda. Derföre sker, då man hör att den n[å]g[o]n aflidit, personer ifrån skillda håll att göra graf. H[äri]g[enom] är förklarligt, huru så stora grafkummel, såsom de i Minus[insk] förekommande kunnat uppresas. — Äfven Tat[arerne] blanda björkspånor i tobaken. Siirát, de aflidnes andar, tros efter döden wandra på jorden. Man fruktar för dem, håller i 3 dygn vakt kring tältet; ingen vågar sofva; vid hvarje litet buller råkat man utom sig af förskräck. Sam[ojediska] Siirtje2889. 1273 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1273 26.8.2019 9:55:58 �Itineraria  Djojan ǁ Jo[jan]  för ǁ en ☙  ❧ Qwinnonamn Jabát Djojan2890 Pokong Adaj Abra Kutjak Kuskadjaҟ Tjönäk Kögän ’Syrbäs’ Taps’egas’ As’én As’endaj Aknaj Akindaҟ Abatjaj Namaj Ajus’ Kölbäk Bos’tajak Bogandjaҟ ☙  ❧ Mandajaҟ Akыn Aknaj K̈arabalaj Astadjaҟ Astang Nastang ☙  ❧ Makrong Barz’enak Pakыs’ ’Somgá Bogondjaҟ Kus’ҟadjaҟ Kögedjäk Kazadjaҟ Söör Kutjaldai Kubá Sarin Kutjan (äfven mans-namn) ☙  ❧ Kurodjaҟ Tjaҟan Monderҟa Taptjêҟ Kang Abrá K̈amaҟ Poitaҟ Kapáng Bostai Astang Astendaj Takitjang — Barnfödan betalas med 50 Rub[el] för allt. — Barnet uppfostras ej af modren utan af dess anhöriga. — Afven för2891 ett slikt konetyg betalas kalym, ehuru n[å]g[o]t mindre än för en annan – dock alltid en häst. 1274 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1274 26.8.2019 9:55:58 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Oäkta fall är utomordentligt rara. — På trolltrumman afbildas fåglar, hundar, träd, sol, måne, m[enni]skor, bågar, pilar m. m. liks[om] på klipporna. — Dessa2892 ting aktas lika med gudar. Likaså alla jernstycken, klockor m. m. — Vid2893 klädningen äro fastsydda på ryggen otaliga flikar, h[vil]ka äfven aktas lika med Gudar. ☙  ❧  Dessa ǁ Hvarje  Vid klädningen ǁ Klädningen består  yttre formen ǁ utseendet  Sic.  This kind of appearance makes it likely that this kurgan can be dated to the Turkic period of the 6th–8th centuries CE, although a large stone at the head of the grave is not one of their typical features. Кубарев 2005: 14–18, 138–141, 168, 180– 181. (TS) D. . Maj [g. st.] Tatar-grafvar På den upphöjda kullen vid Katsch[inska] domen, der jag tillförene uppgräfvit 2 grafvar, lät jag åter rödja tvenne nya, till yttre2894 formen lika med de föregående: №3 — Grafvens längd 5½ arshin — Bredden 2 arsch[in] — Grafven insjunken lång med jorden och från alla sidan2895 ommurad med större stenar — Ofvanpå grafven ett röse af små sten[ar]. — I hufvud-ändan af grafven en större, upprättstående sten. ☙  ❧ — Stenröset hade insjunkit ett qvarter in i jorden. Straxt nedanom denna ett humus-lager. Liket låg jemt en aln i jorden – skelettet välbehållet. Inga fynd.2896 1275 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1275 26.8.2019 9:55:58 �Itineraria  ½ alns ǁ en aln  Probably of approximately the same date as the previous grave. (TS)  Om ǁ Men  <pilar> ǁ skrif[t]  Castrén’s quotation is not quite precise. He seems to mean the singing combat between Väinämöinen and Joukahainen, when they meet on a narrow road and the latter is not willing to give way to the former: “Laulo wanha Wäinämöinen, / Järwet läikky, maa järisi, / Wuoret waskiset wapisi, […]” In Castrén’s own Swedish translation: “Sjunger gamle Wäinämöinen, / Hafvet svallar, jorden skälfver, / Kopparberget häftigt skakas, […]”. Kalewala XXX: 116–118; Kalevala 1841: 190; Castrén 2019: 374. (TS) №4 En efter utseendet m[yc]k[e]t gammal graf – stenarne ofvanpå mossbelupna och till en del jordbevuxna – stenröset alldeles jemt med marken. En större sten befanns blott i vestra (hufvud) ändan. — Grafvens längd 5 arsh[in] — Bredd 2 arsh[in] — Liket låg på ½ alns2897 djup i jorden, straxt under röset. Ingen humus.2898 ☙  ❧ Jag lät gräfva öfver en arschin i jorden, i hopp att finna ett annat lik, men förgäfves. — Märkas bör, att äfven de nuwarande Tat[arerne] hafva sina grafvar på höjder, då deremot de gamla kumlen ligga i dälder. De nuwarande Tat[arerne] hafva sina grafvar alla i en rad och vidkänna d[er]före ej de gamla grafvarna, h[vil]ka äro utan ordn[in]g kringströdda på fältet. — I Tatar-sagor sägas Tat[arerne] fordom hafva bott vid ett haf. ☙  ❧ — Sagor få ej berättas om dagen. Om2899 en saga ej slutas första natten, så upphör berättaren vid dagsljuset och fortsätter följ[ande] natt sin berättelse (Obs. Efter solens nedgång får intet arb[ete] göras) — I Tat[ariska] sagor talas om <pilar>2900 med skrift. — Jfr. Kal[ewala] ”hafvet svallar etc. – när hjelten ropar”2901 1276 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1276 26.8.2019 9:55:58 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Gamla Kojbaliskan k[al]l[a]s Kistimtile, Kistim-språket. Obs. Abugadjajeвъ-улусъ k[al]l[a]d[e]s fordom кистимскiй. ☙  ❧ — Kojbal[erne] berätta, att Tschud[erne] lefvat i landet både före deras och Kirgisernas ankomst. — Kirgis[erna] äro kringströdda bl[and]2902 Katsch[inska,]2903 Kojbalska och Sagaiska Tat[arerne], men mest i Tubinska ulusen af Katsch[inska] domen2904     bl. ǁ i Katsch. ǁ ~ Kisilska? domen ǁ toben The River Matur runs into the River Abakan from the left 252 km from the mouth of the latter. (TS)  ej […] Askys ǁ men wäl vid floderna Askys (ehuru landet är olap [= olämplig?] — Tat[arerne] widkännas ej en mängd ortsnamn, som förek[omma] i Minus[inska] kretsen, och Kojbalerna påstå, att dessa namn härstamma ifrån deras gamla språk. De säga sig hafva namngifvit alla ställen och långt före Kirgis[ernas] tid bebott landet. — matur, en flod, som inf[aller] i Abakan.2905 D[er]vid bo Maturska Tatarer. ☙ a ❧ Kurganer finnas ej wid Tas’tыp och längre uppför Abakan. — Wid Abakan idkas ej åkerbruk, emedan jordmonen är sandig, ej2906 heller wid Askys (sandig jordmon), men väl wid Beja (i ringa mon), Arbat (lämpliga st[ällen]), Tjoja (tjenlig mark) i öfra loppet. Tas’typ (lämpliga ställen) Sejä (m[yc]k[e]t tjenlig mark. 1277 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1277 26.8.2019 9:55:58 �Itineraria 2907 KK Coll. 539:20 p. 14. Castrén did not show where these images belong in his diary, nor were they published in Aspelin 1901, but as Castrén was at the River Arbaty at this stage of his journey, they have been placed here in this edition. (TS) 2908 The text in the drawing reads: Камень писаницъ. Безеликъ (писано), направой сторонѣ рѣчьки Малаго Арбата (около устьѣ рѣчьки Карасу), въ 12х верстахъ отъ Устьѣ Арбата въ Абаканъ. Августа 24го дня 1847. Denna inskrift är tagen ur en klippa på högra sidan om lilla Arbat, vid pass 12 verst ofvanom dess utlopp i Abakan.2907 [The same inscriptions drawn by a different hand, Coll. 539.20 p. 21.]2908 1278 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Castrén wrote a Latin u above ы, but did not strike out the original vowel. ☙ b ❧ Kojbaliska ord Tamka vive, табакъ Kuzé, m[enni]ska. станешь ли Tjeҟta-kuze, gammal курить? m[enni]ska Bыrga2909, tand. Djit-kuze, ung шуба m[enni]ska Syibä, ko. Urut, арканъ Ulär, får. Paila ҟalim, за дровами иду ☙  ❧Uja, kött. Tugul, сарана, en Urut kyderä ҟanmi, rotfrukt. гдѣ у насъ Pêl, fitta, pillu. арканъю Kыn, хуй. Mie pit vive, щи Mainá, медвѣдь. станешь ли Songa, идетъ. хлѣбать? Ikur imä, молчи Uja vive, говѣдину Kыdimala, почто. станешь ли Tagái, knif. ѣсть. Örigá, jurt. Nanga, нѣту ☙  ❧ Kistemskoj языкъ (Кольскiй улусъ). Kuzé, menniska Ular, får. Tyzöi, ko. Inä, häst Barǥa, шуба. K̈opto, flicka. Böözeä, qvinna Taǥai, knif. Suǥa, уха. Aspaҟ, kittel. Tojo, fat (stor) Taҟse, litet fat. Piima, pimy, stöflor ☙  ❧ Män, hund. Maina, björn. Bṓte (boote), get. Op, en. Nagur, tre. Nanga, нѣть Ingä, есть K̈anmem, иду, gå bort. 1279 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1279 26.8.2019 9:56:00 �Itineraria  markens ǁ andra  As an equivalent scenario, Castrén is thinking of the rune in the Kalevala in which Väinämöinen is playing the kantele and singing and all the people, animals, gods and guardian spirits come to listen to him. Kalewala XXII: 194–392. Castrén had also cited elsewhere the folklore of different peoples as a sign of ethnic affinity with the Finns. See his travel reports of 1841–1844 in this volume and lecture Hvar låg det Finska folkets vagga?, Castrén 2017: 110– 124. (TS)  The next page was probably torn out by Castrén himself. There was writing on the page of which only one letter j remains.  Majdaši is situated near Minusinsk on the right bank of the Enisej at ca. N53°44′ E91°32′. Вадецкая 1986: 165; Белокобыльский 1986: 49–50 (рис. 12, according to G.I. Spasskij); Спасскiй 1857: Табл. IV:1. (TS)  flesta ǁ ~ belägna ☙  ❧ — I de Tat[ariska] sagorna, liksom i Kalew[ala], är allt af guld och silfver. — När hjelten ropar, svallar hafvet etc. — Wid en wacker sång samla sig fåglar och markens2910 djur till åhörare.2911 — Man strider med mag[iska] vapen. — Alliteration och paralell-verser. Man reser efter wishet män.2912 ☙  ❧ Klippan vid Maidashi2913 ☙  N[å]gra verst ofvanom inloppet af Abakan finnes vid Jenisej en klippa med en oändlig mängd figurer, – kringströdda på flera särsk[ildta] klippor, men de flesta2914 på en enda flat häll. Några äro m[yc]k[e]t högt belägna (monne klippstycken ramlat nedanföre?). Figurerna äro inprickade, icke särdeles djupt, men dock djupare än på Utschumska klippan. De föreställa 1o) m[enni]skor 2) särskilta djur 3) särskildta] föremål. M[enni]skor ser man här stående, ridande, förföljande willebråd. Än ser man en enst[aka] m[enni]ska, än åter hela flockar. Bland djur förekomma hästar, elger, getter, kor, renar, m. m. M[yc]ket ofta träffas ❧ figurer: samt Prickor förek[omma] utan all ända, men ingen bokstafs-skrift. 1280 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1280 26.8.2019 9:56:00 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  Gamla män förtälja, att sådana figurer ännu tillkommit i deras ungdom, att de blifvit nattetid inristade af Aina. Hvarje tecken tros innebära en profetia. Alla m[en]skliga figurer skola föreställa för tiden lefvande personer; är figuren tecknad med hufvudet uppåt, ❧ så innebär hieroglyfen ett långt lif, men om hufvudet är nedåt, så betecknar figuren, att den afbildade2915 pers[onen] snart aflider. — 25 verst fr[ån] Minus[insk] uppför Jenisej finnes en inscr[iption] på en klippa gent emot byn Lugatschkoj2916.2917 ☙  ❧ Floder, som falla i Abaҟan. a) Venstra sidan. 1. Uibat upptager fr[ån]2918 höger Niinä (Russ. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Njinjá)2919 Kamыs’ta (Yk)2920 faller i Abakan. Upptager Sыr2921 Askys, utgör gränsen emellan Katsch[inska] och Sag[aiska] stepp[erna] ehuru de Sag[aiska] Tat[arerne] bo äfven2922 emellan Askys och Kamыs’ta. Jes (Is) faller i Abakan. Tjoja id[em] (Töj) T[atariska] Tyj Tas’typ, (Tastêp).2923 Mâtur (Maader). Här bo Beltirer och <N>obizer och Kêj (Kaj).  afbildade ǁ ifråg[avarande]  Lugavskoe.  Tugarina gora, which Castrén visited on 17/29 June 1847. See p. 1325.  fr. ǁ Nj[injá]  Njinjá) ǁ ~, som faller utgör gränsen emellan Katsch[inska] och Sagaiska stepperna The River Ninja (Nenja) discharges into the River Ujbat from the right 83 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kamyšta (Ru.)/Öök, Хамыстығ (Khak) runs into the River Abakan from the left at N53°17′32″ E90°47′54″. (TS)  The River Bolˈšoj Syr or the Bol’šie Syry discharges into the River Kamyšta from the right at N53°18′40″ E90°45′7″. (TS)  äfven ǁ ännu  The River Taštyp runs into a branch of the River Abakan from the left 148 km from the mouth of the Abakan. (TS) 1281 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1281 26.8.2019 9:56:00 �Itineraria  The River Beja (Ru)/Pii (Khak) discharges into the River Abakan from the right at N53°22′44″ E90°59′23″. (TS)  The River Uty discharges into the River Abakan from the right 105 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Tabat runs into the River Abakan from the right at N53°5′20″ E90°32′46″. (TS)  The River Sos discharges into the River Abakan from the right at N52°58′14″ E90°18′27″. ☙  ❧ 1. Beja (Bei)2924, Tat[arer] och Ryssar. 2. Ut2925, Tat[arer] 3) Tabát2926 Tat[arer] och Ryssar[,] utgör grän- sen emellan Kojbaler och Sagaitser 4) Kindirlä, faller i Tabat. 6) Sos2927 (här bo Tat[arer] och Ryssar). 7) Moónak (T[atariska] Noonep)2928, Ryssar och Tat[arer] 8) Arbát2929, Tat[arer] och Kosaker 9). (TS)  The River Bolˈšoj Monok (at its upper course called Xozyndelˈ) runs into the River Abakan from the right at N52°53′3″ E90°16′38″. (TS)  The River Bolˈšie Arbaty (Ru)/ Улуғ Арбаты (Khak) discharges into the River Abakan from the right at N52°44′9″ E90°17′46″. (TS)  The River Baza runs into the River Askiz from the left 19 km from the mouth of the latter. b) Från högra sidan ☙  ❧ Sagaiska Uluser 1. Сагайскаго 1. половины 2. Сагайскаго 2. пол. 3. (TS)  The River Siry or Bolˈšie Siry discharges into the River Taštyp from the left 47 km from the mouth of the latter. ☙  ❧ 4. (TS)  Castrén probably means the River Butraxta, running into the Abakan from the right 24 km from the mouth of the latter. (TS)  The rivers Bolˈšaja and Malaja Seja flow into the Taštyp from the right at points 44 and 42 km from the mouth of the latter respectively. (TS)  Askys ǁ Tas’tip  byar). ǁ ~ Infödda 5. 6. } Tat[ariska] Sagailviii lviii lefva wid Askys, Ninjä (faller i Uibat), Syr (i Kamis’ta), Bazá (i Askys)2930, Abakan, Ylen (faller i Uibat), Uibat. Белтирскаго Tat[arer] Biltir, lefva vid Abakan, Tjoja (Tat. Tyi, faller i Abakan), Siir (i Tas’tыp)2931, Buderaҟ (i Tas’tыp)2932, Arbat (i Abakan), Noonep (i Abakan), Sos (i Abakan), Tabát (i Abakan) Карачерскаго (Sor Pl[uralis] Sorlar), vid Kinderlä (faller i Tabat), K̈arasux (i Kinderlä).  – Hafva invandrat ifrån Kusnetska sidan. Казановскаго (Tom Pl. Tomnar), vid Askys, vid Kix (i Askys). Hafva invandrat från Tom-floden på Kusnetska sidan. Кизилскаго (Kîsil-K̈aja) vid Jees (i Abakan), Tas’tip. Inwandrade från Kusnetska sidan. lviii. K[al]lade sig äfven fordom Ys-Sagai, emedan deras förfäder fordom bodde wid Ijus. Blott Sagaitser och Beltirer äro infödda. 1282 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1282 26.8.2019 9:56:00 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 7. Кiйскаго (K̈ êj Pl. Kêilar) wid Sejä (i Tas’tip)2933, ☙  ☙  ☙  ❧ wid Mator (i Abakan). – Dessa kallas af Ryssarne Matorskije Tatarer. De ❧ säga sig hafva förut ti[ll]hört stammen Mrasi och ifrån Kusnetska sidan hitflyttat. 8. Ближне-Каргинскаго (Tat[ariska] Taҟ-Ҟarǥa), vid Askys2934, Tjoja, Jes, Tas’tip, på Abakan, vid Jenisej (i byar).2935 9. Дальне-Каргинскаго2936 (Suҟ-K̈arǥa), vid Jes, Tastĭp. Indwandrade från Tomska sidan – en gren af Mrasser. 2937 Karginska Tatarerna hafva inwandrat De ifrån Kusnetska sidan der de fordom bodde vid floden Bras. Deras förfäder voro Tatarer och visste ej af n[å]g[o]t annat språk. 10. Кiвинскаго (Köbi), vid Tjojă, Abakan, Sejä (Seä), Tas’typ. Ifrån Tomsk, af Mrasser. 11. Изушерскаго (Tajas’ Pl. ❧ Tajas’tar) wid Kinderlä, Karasuǥ, Tas’tыp, Buderak. Ifrån Tomska sidan. Gudabilder — Wid gamla Sagaiska domen står en stenbild, föreställande en gumma (баба) Tat[ariska] Kurtjak-tas’ (старуха-каменъ)2938, med ansigte och bröst inhuggna i stenen, men utan händer och fötter. Stenen är hög.2939 — Wid nya domen finnes ock en sten förest[ällande] en qvinna. — Wid Ust-Jes på berget Sara2940 stod en aina med ansigtet groft afbildadt. Den är nu nedgräfven, och derunder har man funnit 7 stenkrus. a)  Дальне-Каргинскаго ǁ SuҟKarga  Castrén added these two sentences afterwards on the next mscr page.  Xurtujax tas. These stelae belong to the Okunev Culture (first half of the 2nd millennium BCE). They depict different deities of the culture. See also the next note. Есин 2010: 14; Esin 2009. (TS)  The Ulug Xurtujax Tas in the village of Anxakov at N53°0′52″ E90°19′4″. The statue is dated to the Early Bronze Age Okunev Culture. Usually statues of this kind belonged were part of a sanctuary consisting of a stela and an offering pit. They were erected to face the rising sun. The horizontal lines crossing the front side of the figure symbolize the division into upper, middle and underworld. The stone is still of sacred significance in Khakas culture today. Especially newly married couples and women hoping a child visit it and make offerings to it. Leontˈev – Kapelˈko 2002: 27, 68 (No. 106); Леонтьев & al. 2006: 87, 144 (No. 106); Esin  – Gorbatov 2011: 2–3, 5, 15; Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 219; Jurij Esin, two emails to Timo Salminen, 21 Nov. 2016. Castrén described the same stone once more in this notebook and a third time on a separate sheet of notes. See p. 1291, 1302. (TS)  Probably the mountain northwest of Ustˈ-Esˈ. Its highest point at ca. N52°59′5″ E90°12′57″ is slightly over 600 m high. (TS) 1283 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1283 26.8.2019 9:56:00 �Itineraria 2941 The kurgans in and around Askiz belong to different phases of Karasuk and Tagar Cultures. According to Вадецкая 1986: 114 Castrén meant the cemetery of Sagajsk from the Podgornovo phase of the Tagar Culture. See also Вадецкая 1986: 72, 75, 105. (TS) 2942 tum) ǁ ~ ¶ på sidan 6 sashen ? 2943 än ǁ stund[om] 2944 fördelad ǁ son ☙ 159 ❧ En stor kurgan №2 På Sagaiska steppen vid utloppet af Askys äro kringströdda större och mindre kurganer i stort antal.2941 Jag lät Tat[arerne] uppgräfva en, som var 1 arsh[in] – 1 tum (= 15 tum) hög. 3 sash[en] + 4 tum bred 7 sash[en] 2 arsh  – 4 tum lång (= 7 s[ashen] 1 arsh[in] 12 tum)2942 i. e. omk[ring] 7 sash[en] lång. Grafvens riktning sås[om] vanligt, d. ä. diagonalerna i nord s[yd], ö[st] och v[est]. ☙ 160 Grafven war rundt omkring omgifven af en smal schiffer-wägg, som än höjde sig två – fyra tum, än2943 alldeles icke ❧ öfver jorden. På hvardera långsidan stodo några schiffer-block: a) graf b) eldstad c) graf Grafven war genom en smal 2–4 tums vägg fördelad2944 i två afdelningar; den ena 5 sashen, den andra 2 sashen 1 arsh[in] 12 tum lång. 1284 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  1. afd[elningen] Grafven war öfverallt jordbetäckt, men sedan det öfversta jordlagret bortkastades, framträdde i synnerhet midt på grafven en mängd större och smärre stenar, bestäende af idel schiffer. På ett qvarters djup uppkastades på tvenne ställen lårben af m[enni]skor. Märkvärdigt nog träffades ett mennisko-ben (?) öfver2945 sjelfva eldstaden, ovidrörd af elden. — Wid norra ändan af den större ❧ afdelningen upptäcktes på ½ arschins djup en fyrkantig stengraf, bildad af flata schiffer block. Grafven war fylld med jord och öfverst betäckt med ett schiffer block. Grafven var 1 arsh[in] i quadrat. På 10 tums djup nedanom locket (eller 18 tum = 1 arsh[in] 2 tum nedanom jordytan) upptäcktes ett illa faret cranium af ett barn. Tätt invid d[en]na graf fanns en eldstad, hvari jag fann stycken af en söndrad, förbränd stengryta och aska2946. På sidan derom uppgräfdes2947 åter enskilta stycken af ett större lik samt i bottnet en myckenhet ruttet träd: — I sydöstra ändan äfven en liten stenkista tätt under jordskorpan. Kistan war 12 tum lång (på tvärsidan) och 10 tum bred (på långsidan). På 8 tums djup lågo i kistan smärre fragmen❧ter af ett barn-kranium. Rundt omkr[ing] kistan intet – hvarken eldstad eller skeletter. — Midt i kurganen fanns under stenröset ruttet träd och benstycken af lår m. m.2948     öfver ǁ på aska ǁ ~, men uppgräfdes ǁ fanns Also this kurgan belongs to the early phase of the Tagar Culture. (TS) 1285 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1285 26.8.2019 9:56:01 �Itineraria 2949 Pottery is commonly found in Tagar graves, but these kurgans are the first ones where Castrén mentions ‘stone pots’. Cf. Grjasnow 1970: 236. (TS) 2950 på ǁ 1. Ki[stan] ǁ 2. Sedan F I Afd[elningen] a) stengraf, b) eldstad, c) stengraf, d) ruttet träd och m[yc]k[e]t ben, e) träd och m[enni]sko-ben, st[ycken] af ett stenkrus2949. II. Afdelningen Uti d[en]na afd[elnin]g upptäcktes en stenkista: 1 sash[en] + 2 tum lång 1 arsh[in] + 12 tum bred ☙ 163 På2950 ett qvarters djup uppgräfdes: 1) ben af ett ❧ barn-cranium, 2o) en hundkäk. På arshins djup funnos en oändlig mängd m[enni]sko-ben, men intet cranium. — På yttre södra sidan om stengrafven lågo tvenne cranier med fötterna mot h[varan]dra – begge ställda på öra. Dessa lågo på 10 tums djup. Form. a) stengraf b) en sten wid hufvudet af ena skelettet. [...] 1286 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ arsh[in]2951 långa och 1 ¼ arsh[in] breda. Dessa voro 3 till antalet, en i midten af kurganen under stenen b. och två på sidorna. Under dem upptäcktes stengrafvar med skeletter och lerkrus  The missing parts in between cannot be found.  sten-/massan  This text belongs most probably here.  stenbilden, ǁ stenbilden och anstä[lla]  airan, ǁ airan samt Obs. D[en]na kurgan är belägen wid venstra stranden af Askis, 3 v[erst] ofvanom utloppet. ☙  ❧ Jag lät i grafven № 2 upptaga n[å]gra hörnstenar, men fann intet.  – Öf[ver]h[ufvu]d inga fynd utom ben och st[ycken] af stenkrus. — Jag lät gräfva denna kurgan nästan öfverallt ända till fasta jorden, på runda 2 arschins djup ofvan kumlet. — Allm[än] anm[ärknin]g: der kistan består af jord (sås[om] ofta är fallet midt i grafven), har den stora stenmassan2952 (som alltid är störst i grafvens midt, der äfven kumlet gem[en]l[igen] är stort) sönderkrossat cranium, och det ruttna trädet har äfven starkt nedrött skelettet. ☙  ❧ Obs.2953 Wid den 12 (7) ? verst hitom nya Sagaiska domen befintliga stenen församla sig Tatarerna till Petrow-dagen till ett antal af flere 100 personer, förande med sig brännwin, får och diverse lifsförnödenheter. Wid detta tillf[älle] rentvätta de den af fåglar besudlade stenbilden,2954 besmörja den med grädda och brännwin och airan,2955 offra gumsar till gudens ära och anställa ett stort gästabud. 1287 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1287 26.8.2019 9:56:01 �Itineraria 2956 Kurganens ǁ Dess ☙ 167 ❧ №3 Belägen nära intill nästföreg[ående] kurgan. Dess dimensioner: Längd: 3½ sashen Bredd: 3 saschen Höjd: 10 tum (vid pass[)] Rundt omkring en obet[ydlig] schiffer vägg. Kurganens2956 form: ☙ 168 Öfverst på grafven endast jord, alls ingen lös sten. På södra sidan upptäcktes på ett qvarters djup ett fullständigt skelett med hufvudet åt so (tätt vid wäggen) och fötterna åt n[ord]v[est]. Skelettet låg på sida. — Nedanom om skelettet låg ❧ en stor och flere smärre schiffer-hällar, och på dem upptäcktes fårben samt söndrade st[ycken] af ett stenkrus. Sedan stenhällarna bl[ifvit] undanrödjade, visade sig: a) en graf: (= stenkista) — belägen ½ arsh[in] (2 qvarter nedanom jordytan). — Grafven 1 sash[en] + 1 tum lång — Grafven 1 arsh[in] + 2 (till 4) tum bred. 1288 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — På half arsh[ins] djup wisade sig kål och en koppar-knif. — På 1. arsh[ins] djup ett lik med ansigtet uppåt, hufvudet på s[yd]v[est] och fötterna på n[ord]ö[stliga] sidan. — Tätt invid liket upptäckes fårben. — Wid hufvudet ett stenkrus och en koppar-yxa. — små koppar-smycken.2957 ☙  ❧  Grave furnishings of this kind were already common in the Karasuk Culture, which preceded the Tagar Culture, but the form of the kurgan dates also this grave to the Tagar Culture. Grjasnow 1970: 130, 236; Вадецкая 1986: 79–83. (TS)  Denna ǁ Midt st Obs. Grafven belägen en arschin ifrån wäggen, ställd på tväran. b) En graf utan stenkista Denna2958 graf intog hela midten af kumlet och war betäckt med ofantliga hällar, bland h[vil]ka en var 1 sash[en] 12 tum lång, 2 arsh[in] 2 tum bred, 6 tum tjock. Sedan hällarna blifvit undanrödjade, visade sig n[å]g[o]t ruttet träd, stora men söndriga lerkrus och tvä skeletter, helt friska, två cranier på öra med ansigtet åt n[ord]o[st]. ☙  ❧ c) Graf I n[ordo[stliga] ändan  – en dryg arshin från wäggen, på 2½ qvarters djup  – försedd med lock, hvarpå lågo benstycken (af m[enni]ska?). — Under hällen en stenkista 2 arsh[in] 8 tum lång. 1 arsh[in] 2 tum bred wid hufwudet. 14 tum bred vid fötterna. — På blott 4 tums djup i grafven visade sig vid fötterna 2 stenkrus, fyllda med jord. — Midt i kistan på s[am]ma djup en koppar knif och ett koppar-smycke, sådant Tat[ariska] qvinnor bruka i sin sadel. 1289 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1289 26.8.2019 9:56:01 �Itineraria 2959 stenkistan var ǁ stenarna gingo 2960 The stone is called Kys-taš and it is dated to the early medieval period. Jurij Esin, email to Timo Salminen, 5 Dec. 2016; Спасскiй 1857: Табл. I: 4–5. ☙ 171 (TS) — På 12 tums djup tvenne cranier tätt invid h[varan]dra, med ❧ ansigtet uppåt, i den vanliga riktningen. Obs. Denna graf ehuru 12 tum hög ägde dock samma absol[ut] höjd såsom a), ty stenkistan2959 var här lägre, men jordlagret deremot högre än i a). ☙ 172 ❧ a) Gudabilder Wid nya Sagaiska domen står en fyrkantig, n[å]g[o]t lutande schiffer-sten, 2 arsh[in] hög, 4–10 tum bred af följ[ande] utseende ☙ 173 På tre sidor af stenen ser man inprickade m[enni]sko-­ gurer, på den 4de intet. De flesta figurer fi äro otydliga; dock kan man tydligt å en figur varseblifva qvinno-bröst, samt dessutom mun, ögon, näsa mage etc. ❧ Denna sten säges wara af en herreman, wara funnen någonstädes hög­ re uppför elfven, och af honom hitförd. Den saknar namn[.]2960 1290 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks II. ☙  Några verst hitom gamla Sagaiska domen står nära intill en kurgan, som är uppgräfven, en bolvan kallad af Tatarerne: Kurtejaҟ, старуха l. Yräkäng, бабушка. Stenen är n[å]g[o]t framåtlutande, dess höjd en sashen. Stenen2961 afbildar i upphöjdt arbete en person med spetsig mössa på hufvudet, ett grofhugget ansigte (näsa, haka, panna i upphöjdt arbete). På bak ❧ äro nacke och rygg groft afbildade. Bilden är temligen afrundad, i midten tjock, smal i roten Bildens mun näsa och haka äro ymnigt och helt nyligen besmorda med smör och grädda.2962 — Inga qvinliga kännetecken2963 — Bildens anlete åt ö[ster] (n[ord]o[st]) i s[am]ma riktning såsom likens, d. ä. utmed Abakan – ”по вѣтру” (d. ä. för att ansigtet fredadt för de kalla bergsvindarna.[)]  Stenen afbildar ǁ 1. Man ser på en ǁ 2. Bild[en]  The same Ulug Xurtujax Tas stone described by Castrén above and once more on a separate sheet of notes. See p. 1283, 1302.  If this is the same stone that Castrén drew, there is a conflict between this description and the picture in which the statue is drawn with breasts.  The drawings and the text from KK Coll. 539:20 (Turcica 1) p. 11. Two of the drawings have previously been published in Aspelin 1901: Fig. 18, 19 and the third together with the picture of Aalep tas (see p. 1293).  ligger ǁ stå[r]  Sic, with a small initial. [See drawings Nos. 4 and 5 in the picture published on the first endpaper of this volume.] På en numera uppgräfven kurgan vid Sag[aiska] domen.2964 ☙  ❧ III. Wid gamla Sagaiska domen ligger2965 en kullstjelpt stenbild, föreställande en qvinna, k[al]l[a]d af Tat[arerne] kыs, flicka. Denna sten har tillförene stått på en numera upprödjad kurgan k[al]l[a]d kыs-köza, flick-kurgan. stenen2966 består af en flat schiffer-skifva, som är jemnad öfverallt och wäl afrundad. Dess Längd: 2 arsh[in] – 2 tum (1 arsh[in] + 14 tum) Bredd. 1 arsh[in] + 1 tum, på bredaste st[ället] i midten 1291 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1291 26.8.2019 9:56:01 �Itineraria  Stenen, som ǁ Stenen smalnar  Xys tas, originally probably standing on a Tagar Culture kurgan. Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 234; Леонтьев & al. 2006: 10, 79, 112 (No. 16); Leontˈev  – Kapelˈko 2002: 53 (No. 16). (TS)  Drawing with text KK Coll. 539.20 p. 10. It has been previously published as Aspelin 1901: Fig. 20. ☙  Stenen2967, som öfverallt är af ringa tjocklek, smalnar emot kanterna, som äro väl afrundade. Den är både i öfra och nedra ändan jemnt rundad, i saknad af alla kanter[,] ❧ stenen föreställer en qvinna, med ett groft hugget ansigte i upphöjdt arbete. Utom ansigtet äro äfven skuldrorna tydligt utmärkta. Qvinligheten tillkännagifves blott g[enom] 5 hårflätor, som sänka sig ned öfver skuldrorna. Håret är ej benadt, utan flätorna gå i wågor öfver hjessan, den ena öfver den andra.2968 [See drawing No. 1 in the picture on the first endpaper of this volume.] Bel[ägen 7 verst v[ester] Sagaiska domen (fl[oden] Askys.2969 IV. Ej långt ifrån denna sten befanns en annan k[al]lad Aalep-Tas, hjelte-sten, som tillförene stått wid ändan af en kurgan, som nyligen blifvit nedrifven ☙  ❧ D[en]na sten var: 4 arsh[in] + 3 tum lång 1 arsh[in] – 1 tum (= 15 tum) bred. 4 tum tjock — Äfven denna sten var slät huggen och dess kanter afrundade. På en af kanterna finnes ett m[enni]sko ansigte i upphöjdt arb[ete] men med svaga konturer. 1292 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1292 26.8.2019 9:56:01 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks ☙ 296 ❧ enl[igt]2970 rapport af Mäschkoff2971 Aalep-tas 3 ½ arsh[in] hög Obs. Enl[igt] Mäschkoffs uppgift var kurganen med Aalep Tas constr[uerad] på följ[ande] sätt. a) Aalep Tas – 3 ½ arsch[in] hög b) n[å]g[o]t mindre c) 4 arsh[in] hög Efter att hafva gräfvit 1 qvarter fann Мѣшковъ på 1 qv[arters] djup flata schiffer-hällar vid pass 2 ½ 2972 [Drawing No. 3 in the picture on the first endpaper of this volume.] På en numera uppgräfven kurgan vid Sag[aiska] domen.2973 1293 2970 This text belongs most probably here. In the upper corner there is a note in pencil in unknown handwriting, beginning with På but otherwise illegible. It may be the text by J.R. Aspelin published in German translation: “Auf dem linken Ufer des Askys [Jes?], 3 Werst oberhalb seiner Mündung, befindet sich ein Kurgan [...], von dessen Steinen einer den Namen Aalep-tas führt.” Aspelin 1901: 24. (TS) 2971 “Mäschkoff”, Meškov (Мешков/Мѣшковъ), was Castrén’s escort in South Siberia. See p. 1335. 2972 The continuation of this text has not been found. See also p. 1303. 2973 Drawing with text, KK Coll. 539:20 p. 10. It has been previously published as Aspelin 1901: Fig. 21,2, erroneously combining the two pictures of this stone and a third depicting the Ulug Xurtujax Tas. �Itineraria  grafvarnes […] höjd ǁ den olika höjden  Changes to the footnote: Ryssar ǁ Ryssarne skilja ǁ skild[e] See commentary on the classification of the graves in Castrén 2017: 90–91.  låga […] gamla ǁ en låg kurgan är ganska gammal  de ǁ den  höga ǁ en hög  Begge ǁ Den <-->  ofta ǁ fö[rdelade]  hörnstenar, ǁ hörnstenar o. s. v.  graf-/stenar ☙  ❧ Kurganer: ☙  Man har wid beskrifningen af kurganerna fästat en stor wigt wid deras höjd öfver jordytan, och m[ån]ga förf[attare] hafva varit af den mening, att grafvarnes2974 olika höjd antyder icke allenast olika åldrar, utan äfven olika folkslags olika begrafnings-sätt.lix 2975 Enligt de af mig anställda undersökningar äger höjden alls ingen ethnographisk wigt. Oftare inträffar wäl, att låga2976 kurganer äro ganska gamla, men i constructionen skilja de2977 sig alldeles icke från höga2978 ❧ majaker. Begge2979 äro wanl[igtwis] omgifna af en schiffer-vägg, ofta2980 fördelade i afdelningar, dels med, dels utan hörnstenar,2981 hafva s[am]ma riktning o. s. v. I öfrigt att närmare utreda arten af de låga kurganerna, företog jag till undersökningar, twenne vid gamla Sagaiska domen befintliga kurganer, hvilka alldeles icke höjde sig öfver jord-ytan och begge voro i saknad af grafstenar2982, men omgifna af en låg wägg. Se här en kort rel[ation] om d[e]r[a]s besk[affenhet]. lix. Äfven Ryssar och Tatarer skilja emellan курганы l. могилы och маяки, såsom man benämner alla höga kummel. 1294 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1294 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ №4 ☙  L[än]gd2983: 2 sasch[en] + 1 arsh[in] + 4 tum Bredd: 1 sash[en] + 1½ arsh[in]. Grafven bestod af tvenne afdelningar: den ena: 1 sash[en] + 1 arsh[in] + 4 tum den andra jemt en sasch[en]. — De begge afdeln[in]garna skiljdes från h[varan]dra genom en låg schiffer-vägg, och hela grafven omgafs dessutom af den dylik wägg. — Grafven war redan att dömma af utseende m[yc]ket gammal, stenarna mossbelupna och inskjunkna. Wid gräfningen befanns jorden öfverst wara så fast, att den med möda löshöggs. Under den öfversta jordskorpan befanns marken bestå af knappersten (enl[igt] jordmonens allm[änna] natur). Inga lösa stenar ❧ funnos i grafven. I den mindre afdelningen uppgräfdes på 6 tums djup ett fårben och n[å]g[o]t djupare m[yc]k[e]t ruttna m[enni]sko-ben. Intet widare kunde upptäckas, ehuru jag lät gräfva ända till 1½ arshins djup. — I den större afdeln[ingen] befanns i södra ändan en ofullständig stenkista af schiffer-skifvor. I d[en]na kista anträffade på 14 tums djup nedanom jordytan (6 tum i kistan) m[yc]k[e]t ruttna m[enni]sko-ben och bland dem ett fårkäkben. Fyra2984 tum fann jag ett ofullständigt barn-cranium och andra barn-ben. För resten upptäcktes2985 i större afd[elningen] endast benskärfvor.2986  Lgd: ǁ D[en]na kurgan war anmärkningsvärd d[eri]g[enom], att dess långsida befann sig i n[ord]v[est] och s[yd]o[st], då  Fyra ǁ 1. D ǁ 2. Twå  upptäcktes ǁ blot[tades]  Because Castrén does not mention any stone stelae on the kurgan, it may have been of earlier date than most of the other mounds excavated by him, i.e. of the Karasuk Culture ca. 1500–800 BCE. Grjasnow 1970: 128–130; Mallory 1997b. (TS) 1295 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1295 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria  Changes to the footnote: mellanwäggar ǁ sido[wäggar] upprättstående ǁ sten On the dating of the kurgan, see previous page.  jord-/ytan ☙  ❧ ☙  №5 Liksom den föreg[ående] jemn med marken  – inga hörnstenar, insjunkna schiffer-väggar utan mellan-wägg, men med en stor sten som höjde sig upp ifrån grafven.lx 2987 Grafven utgjorde i det närmaste en qvadrat; den var: 3 sash[en] + 1 arsh[in] + 2 tum l[ån]g. 3 sas[hen] + 1 arsh[in] bred — kurganen var starkt jordbewuxen och m[yc]k[e]t gammal. — I södra hörnet upptäcktes en af smärre stenar formad stenkista: 1 arsh[in] + 8 tum lång 10 tum bred. På 12 tums djup nedanom jordytan2988 wisade sig fragm[ent] af ett stort m[enni]sko-lårben, som låg ❧ under kistan. På norra sidan af grafven wisade sig ruttet träd och ruttna benskifvor. I midten ett stort stenröse, och mellan stenarna en m[yc]k[en]het små benstycken af m[enni]skor och får, äfvensom ruttet träd — Humus wisade sig redan på 8–12 tums djup, men benst[ycken] uppgräfdes ännu på n[å]g[o]t mera än en arshins djup. — Ehuru jag lät gräfva 1 arsh[in] 10 tum, fanns dock intet väs[endtligt] i denna graf. — Grafven hade påtagl[igen] insjunkit. lx. I allm[änhet] gäller den anm[ärknin]g, att der mellanwäggar saknas, der finnes åtm[instone] n[å]g[o]n större upprättstående sten i grafven. 1296 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1296 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  gamla ǁ urspr[ungliga]  ofta ǁ anm[ärkt]  är ǁ för ☙  ❧ ☙  Allm[änna] anmärkningar Både Katsch[inska] och Sagaiska Tat[arer] begrafva ofta sina döda på gamla kurganer, i s[ynner]het der bergen äro afsides belägna. (Dessa stammar begrafva annars ej sina lik på lågländta st[ällen]). Derföre är det troligt, att alla de lik som upptäckas på mindre än 1 arsh[in]s djup äro af Tat[arisk] urspr[ung], ty genuina lik träffas alldrig på ett mindre djup. — Bland de gamla2989 liken har jag utom barn blott undantagswis funnit en enda i s[am]ma graf, utan vanligen två bredvid h[varan]dra. Häraf kan man sluta, att man och hustru blifvit lagda tätt intill h[varan]dra. Grafven har naturligtvis blifvit öppnad, och h[äri]g[enom] förklaras orsaken, h[var]före ofta det ena liket är wida mera förruttnadt än det andra, samt h[var]före äfven delar af det ena liket ofta saknas. ❧ Kurganerna äro familje grafvar, och jag har ofta2990 gjort den anm[ärknin]g, att i grafvarna finnas lika m[ån]ga grafstenar, som der finnas större lik eller likpar: åtminstone är2991 antalet af stenarna alldrig större än af lik. Dessa stenar äro skyddshelgon, och m[ån]ga bland dem hafva m[en]skl[ig] gestalt; antingen med groft markerade kropps delar (hufvud, axlar[)], eller äfven med ansigts-delar etc. De döda begrofwos urspr[ungligen] i bredd; men då grafven blef för trång, utvidgades den g[enom] de vanliga mellanwäggarna. Dessutom har man äfven begrafvit döda (i s[ynner]het barn) på andra lik, h[vil]ket besannas af trad[itionen] hos de Tomska Samoj[ederne]. Jag förmodar att det stora stenröset, som vanl[igtvis] träffas midt i grafven, uppkommit just d[eri]g[enom] att fl[ere] lik bl[ifvit] hopade öfver 1297 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1297 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria  The section from here to the words lungan näsan is on a separate sheet (KK Coll. 539.26.22, Varia 1, p. 285–286) of ca. 18.5 x 22 cm, but seems to belong together with the travel notes from the spring of 1847. Cf. the following diary entry.  föda ǁ het[tande]  sittande ǁ 1. sitt[ande] ǁ 2. stillan[de]  snabb ǁ fort  Cf. the humoral pathology of Hippocrates and his followers in Europe, in which diseases were attributed to an imbalance between different body liquids, i.e. blood, mucus, yellow bile and black bile. Cartledge 1998: 314–315. (TS)  en lukt ǁ dålig h[varan]dra. Märkas bör, att grafvarnas långsida gemenl[igen] är bel[ägen] n[ord]v[est] och s[yd]o[st], dock ej utan undantag. Enl[igt] trad[itionen] och gamla sagor hafva Tat[arerne] tillförene begrafvit sina döda i trädtoppar. ☙  ❧ Het-sjukdom2992 Feber förorsakas af 1. gul wätska, 2. af blod, af föda2993, hettande födoämnen sås[om] salt, <g---t>, kött, vin, russin, hettande drycker, hettande safter? 3. af menniskans uppförande, af strängt arbete efter långvarigt sittande2994, af sofvande under middagshettan, af springande, och af snabb2995 gång, af lyftande öfver krafter, af gräfvande å ett hårdt ställe, af spännande å en stark båge, af öfverdrifvet brottande[,] af fallande ifrån hästryggen, af tryckning (om pers[onen] blir tryckt), af slag med påkar eller sten. — Att feber förorsakas af förkylning finnas ej omnämndt. af gul wätska af badagan, brun vätska, förorsakar brist på appetit. af röd vätska eller blod. af svart vätska2996 ☙  ❧ Hosta 1. Af dålig, oren föda 2. Af en2997 lukt, förorsakad af en elak transpi- ration 3. af smitta 1298 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1298 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks Hosta i halsen — lungan — näsan ☙ 319 ❧ Anrätt[ningen]2998 Sedan gräddan blifvit aftagen, hålles mjölken i ett större kärl, der det surnar i tre dygn. Sedan <st[örta]s> den sura mjölken i en jerngryta med ett trädlock, som väl tilltäppes med lera. I detta lock finnes ett hål, hvari en ihålig trädbåge, hv[ari]g[enom] vinet rinner ur jerngrytan in annan jernfat. a) gryta b) ett litet hål, som öppnas, då mjölken kokas alltför häftigt c) ett hål, d[eri]g[enom] röret renas d) locket består af 2 delar e) röret tilltäppes väl öfver i d[en]na anl. f) en2999 så fylld med vatten ☙ 320 ❧ af den återst[ående] mjölken göres ost. 1299 2998 The text from here until härst. trol. från Kirgiser is preserved separately from the other field notes as KK Coll. 539.26.22 (Varia 1.22) p. 319–330, consisting of four sheets of 13 x 20.5 cm and two sheets of 12.5 x 21.5 cm. The dates connect these notes here. 2999 en så ǁ ett stort fat �Itineraria  The Yzyx Mountains are on the right bank of the River Abakan, opposite the village of Ujbat, at N53°30′ E91°13′. To Castrén, they were, of course, on the left side when he was travelling towards the south-west. (TS) Tubinska familjer. Nonaktajeff – kirgiser Inkiz’akoff, – kirg. Ars’anoff, af kartinska slägten Tscharkoff, infödda Tubiner Ajeschin, kirgis. Atkinin, infödda Tubiner. Bortjugaroff, inf. Tubiner Tjabinoff, id. 1. Tubintserna voro staro<dh>iler, af s[am]ma stam med kojbaler 2. Andra fam[iljer] härst[amma] från Tomska Samoj[eder] 3. Ännu andra äro kirgiser. d. 13 Maj [g. st.?, 1847] ☙  Steppen jemn  – Höjder. Saҟsar å högra sidan och Isыk å den venstra3000 – på andra sidan om Abakan – — öfverfor fl[oden] Uibát, – en liten bäck. — Omkring Karting tält ett gärde – vanl[igtvis] intet – orenlighet – — Stora stenar så väl kring kurg[anerna], som enstaka stående – än tornlika, än fyrkan❧tiga – Kurgan[er] Tat[ariska] Oba. — Somliga stenar vid kurg[anerne] hafva utseendet af m[enni]skor – — Ifrån Uibat framåt stiger man oförmärkt på en höjd. — En tjock solrök – föranledd af fuktigheten säges årligen uppk[omma], då göken galar – — Obs. Blir, Tat. Buler R[yska] будетъ – F[inska] ole 1300 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1300 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks På wägen ifrån U[i]bat till Kamistá kommer man att öfverfara Yy-tag3001, hvarwid Aҟsar blifver på högra hand — När man öfverfarit Yy-tag mötes en stor bergssträckning Sыr3002, hv[a]raf en gren k[al]l[a]s Sar. Äfven på andra sidan om Abakan ser man ansenl[iga] berg, som tillhöra Beja-floden  Yy-tag ǁ Ytak Ujtag (Ru)/Öö тағ is a holy mountain on the River Abakan at N53°20′0″ E90°49′22″. (TS)  Sыr ǁ Sir The mountains beginning from N53°18′27″ E90°43′39″ to the west. (TS) Kamis’ta upptager i sig 3 små floder m[e]d namnet Sыr ☙  ❧ Wid afresan från Kartin råkade jag vid Uibat ut för en syndaflod, som qvarhöll mig på stället större delen af dagen. Mot aftonen hamnade jag i en så k[al]l[a]d зимникъ, der jag såg n[å]gra stugor och 3 fähus rundtomkring. Fåren förstörde min nattro, ty der 500 får är församlade, der är ett bräkande, som pröfvar de bästa örhinnor. — Den Tatar[iska] långsamheten  – en följd af herdalifvet – Lättja Slapphet, till en del förorsakad af airán — Omkring vinterst[ällen] herrskar m[yc]ken osnygghet – Männerna klädda dels i Ryska skjortor, dels i varma fårskinnspälsar. Qvinnorna, liks[om] de Ostj[akiska], i långa linnen, eller pälsar, med skrynklor i knävecken – ☙  ❧ — En oändl[ig] m[än]gd hårflätor, som hänga på h[var]dera kinden. 1301 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1301 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria  klumpig ǁ oform[lig]  Obviously the same stone that Castrén described twice in his notebook, Ulug Xurtujax Tas. See p. 1283, 1291.  Castrén had begun to sketch a drawing of the form of the stone but did not complete it. It is not published here. Sedan man öfverfarit Yy-tag, går wägen åter på en jemn stepp, längs den skogbevuxna stranden af Abakan – på v[enstra] sida. på högra handen åtföljes Sar  – Sar upphör på denna sidan om Askys. På den motsatta ser man berget Saroj, hvars yttersta spets k[al]l[a]s Tundjuk. Till Sagaiska domen anlände jag d. 14 Maj, rödjade här kurganer i tvenne dagar och afreste d. 16 Maj till gamla domen. ☙  En jemn stepp – till höger Saroj, till venster Kizil-kaja. På steppen en skog af kurganer. Ej långt ifrån en upprödjad kurgan står en bolvan, vid namn: Yrä käng (бабушка) stenens höjd relat[ivt] 1 sash[en] abs 2 ¾ arsh[in] Stenen är lutande, ❧ klumpig3003 och oformlig – med spetsig mössa plumpt bildadt uthugget ansigte, utan andra kroppsdelar. Äfven rygg. Mössa på hufvudet  – Bilden n[å]g[o]t lutande. Munnen besmord med smör – helt nyligen –3004 I midten tjockare, wid roten smalare.3005 Ansigtet åt O (NO)  – s[am]ma riktning som Abakan (по вѣтру) k[al]l[a]s ock Kurtejaҟ, старуха – Wid roten smal – i midten tjock. Inga qvinliga märken — Mun, haka och näsa nedflottade — Ansigtet ordentl[igt] uthugget ur <-----> ej inprickade (Upphöjdt arb[ete)] 1302 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1302 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Bredvid s[am]ma graf stå en schiffer-sten 1 sash[en] 4 t[um] hög, 1 arsh[in] 6 tum bred ☙  ❧ — Wid g[am]la Sag[ajska] domen en sten med qvinnobild k[al]l[a]d ҟas3006 (kыs), flicka. Denna sten har stått midt på en kurgan k[al]l[a]d kыs-közä, flick-kurgan. Nu är den bortgrafven – — Förest[äller] en qvinna med 5 hårflätor ansigtet och skulldrorna äro tydligt utmärkta – Näsa, panna, haka upphöjda L[än]gd 2 arsh – 2 tum – Bredd 1 ars + 1 tum på bredaste st[ället] — Båda ändorna rundade. — Smalnar mot kanterna, tjockast i midten — En flat skifva, slät huggen – — Hårflätorna sänka sig ned på skulldrorna  – Håret är ej benadt utan flätorna gå i vågor öfver hjessan den ena öfver den andra3007  Castrén wrote the letter ы̂ above a.  Castrén has described the same stone in his notebook. See above.  I ǁ På  See also p. 1293.  The Esˈ. ☙  ❧ I3008 ändan af en ann[an] närbelägen kurgan stod en nu nedgrafven sten k[al]l[a]d. Aalep-Tas (hjelte-sten) Stenen 4 arsh[in] + 3 t[um] lång 1 arsh[in] – 1 t[um] bred 4 tum tjock — Ett ansigte på den smala rundade kanten  – upphöjdt – i grofva konturer3009 Isja3010 utf[aller] i Abakan wid g[am]la domen, <uppstiger> par verst ofvanföre Tjoja 1303 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1303 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria  Cf. Castrén’s departure date from Uty on p. 1316.  Sic.  Probably the River Tašeba, running into the River Abakan immediately downstream from the present-day city of Abakan. ☙  ❧ d. 10 Maj [n. st.] 3011 — Protoker utan ända  – en skärgård af låga björk- vide, poppelbewuxna holmar  – Tillflykt för banditer — Göken galnade, fåglasång — kullar – maidasch berget — Branta klippor af schiffer  – björkar under klipporna tätt invid vattenranden – — Tatar-båtar i m[än]gd, som furo3012 till Jelle<--->. — Löfven nyss utspruckna – — 10 verst från staden är mynningen af Abakan – (TS)  runda ǁ med  upphöjdt ǁ spets[igt] 12 Maj [n. st.] [—] Steppen jemn som ett golf. Begränsad å ena sidan af Abakan, å den andra af <Tase>ba3013 – Wid h[var]d[e]ra floden åtföljes stranden af en bergssträckning – — Ulus wid ulus – hvarje af 4–10 tält – af näfver och voilok, 1 af h[var]dera. Soml[iga] koniska andra pyramidformiga Inredning – — Betande tabuner, kor, får, getter — Herdar – Steppen öfversvämmad af watten – ☙  ❧ — Tälten äro 2 <st.> a) koniska = Samoj[ediska] och Lappska  – Dessa sakna väggar  – omkring n[å]gra stänger breder voilok eller näfver b) runda3014 med upprätta väggar och ett upphöjdt3015 tak. 1304 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1304 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  På högra sidan […] ǁ 1. Både hö- ☙  — Gles skog wid stränd[erna] af Abak[an] — Steppen öfversvämmad – — Vägen leder öfver en stepp, på hvars yta man sällan finner n[å]g[o]n annan upphöjning än åldriga grafkummel. Den torra steppen fuktig här och der af mäandror, som utlöpa från Abakan och efter m[ån]ga <---->liga <foro> på steppen. På3016 högra sidan om sig ser man de Bidjinska bergen (Tat[ariska] Bidji taglar), h[vil]ka åtfölja3017 fl[oden] Uibat, som faller i Abakan. Bland de Bidjinska reser3018 sig en hög klippa Azer Tag wid floden Bidja3019. Med d[en]na klippa sluta de Bidjinska bergen. Gent emot mynningen af Uibat3020 reser3021 sig på andra sidan om Abakan ❧ en3022 hög klippa Isik3023. ✘ (Både höger och venster ser man ansenliga höjd-sträckningar. Glesa björkar synas här och der wid Abakan.). Uluser öfverallt – Steppen full af kreatur3024 ✘ På högra sidan ser man höjdsträckningar af h[vil]ka soml[iga] tillhöra Jenis[ej], andra (de Bidjinska) Uibat. De Bidjinska bergen sluta med Aser-Tag. På venstra sidan ser man på andra sidan om Abakan lägre höjder, samt en hög bergsknut – Isik Från3025 de Bidjinska bergen följer Sachsar3026 (Saҟsar) wid fl[oden] Kamis’tá.3027 ger och venster om sig ser man större och smärre höjder  – de på v[enstra] sidan k[al]l[a]s Bidjinska, på högra de Abakanska ǁ 2. Bland ǁ 3. På högra sidan resa sig de Bidjinska bergen, so[m] bland h[vil]ka ǁ 4. Venster om sig ser man på andra sidan om Abakan de en annan höjdsträckning.  åtfölja ǁ komma  reser sig ǁ ser man  Probably the River Beže flowing into the River Abakan from the left 413 km from the mouth of the latter. (TS)  Uibat ǁ Abakan  reser sig ǁ ser  en hög klippa ǁ bland be  See above.  See the next sequence marked with ✘. Castrén meant it either to replace this one or for these two to be joined.  Från ǁ Ifrån  Sachsar ǁ de  Kamis’tá. ǁ ~ Detta 1305 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1305 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria  Sic.  famljer ǁ m[edlemmar] Jurt 3–4 fam[nar] i diameter. Gent emot dörren en voiloks-divan. Å ömse sidor hyllor, fullradade å högra sidan med kärl, å venstra med kista på kista – i midten eldstad på golfvet – Obs. Om vintern bo somliga i stugor – — Om vintern bo m[ån]ga Tat[arer] i tält af voilok, om sommaren i näfvertält – På högra sidan 1o) Jenis. höjder, 2o) Bidjinska 3) Sachsar. ☙  ❧ Tubintser Trad[itionen] förmäler, att en Samoj[ed] bakom Tomsk vid namn Baján blef köpt för en kamel af en Krasnoj[arskisk] köpmän3028. Afkoml[ingarna] af d[en]na Bajan hafva med de Katsch[inska] Tat[arerne] inflyttat ifr[ån] Katscha. De kalla sig nu Kartin. Alla öfriga fam[i]ljer3029 af den Tub[inska] ulusen äro infödingar och utgöra sås[om] det synes, en bl[a]nd[nin]g af Samoj[eder] och Kirgiser. NB. Alla Katsch[inska] Tat[arer] med undantag af n[å]gra Tubintser härst[amma] från Katscha. it! it! — Wid pass 10 familjer bland de Tubinska Tat[arerne] bära namnet Kirgis och härst[amma] trol[igen] från Kirgiser 1306 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1306 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Minusinska3030 kretsen №3 ☙  ❧ Kojbal-steppen Belägen på högra sidan om Abakan, emellan Tabat och Jenisej. De utgöra 7 ulusser: 1 Таражаковъ 2. Больше-Баiкатовскiй 3. Мало-Байкатовскiй 4. Кольскiй 5. Абугачаевскiй, fordom Кичимскiй 6. Арши 7. Кандаковъ3031  Continuing here from KK Coll. 539.32 p. 187.  Кандаковъ ǁ ~ Obs. MaloBaikatowska och kandakow bo i Tesinska volosten vid Salba, som faller i Tuba och hafva jurt. Dessutom finnas några  1. Таражаковъ ǁ Matorer vid i Karatus. Deras Furste bor i Osnatschennaja  tre ǁ flera  Castrén marked this sentence with an asterisk as if it were a footnote, but does not show where it belongs.  The River Salba runs into the River Bolˈšaja Šušˈ, a tributary of the River Tuba, at N53°58′35″ E92°19′43″. (TS) ☙  ❧ 1. Таражаковъ3032 улусъ, Tat[ariska] Taradjaҟtar (Sing[ularis] Taradjaҟ) wid Ut, Karatus och Abakan. Denna ulus är en förening af tre3033 slägter, såsom: Taradjaҟ, Pl[uralis] ҟtar) a) K̈ang Pl. Kangnar hörde till en stam? b) Tjoda Pl. Tjodalar c) Mador Pl. Madorlar } Taradjaҟ är en g[emen]sam be[nämni]ng för alla tre slägter: K̈ang, Tjoda och Mador. De talade fordom alla Kistimska språket.3034 ☙  ❧ 2. Больше-Баiкатовскiй Tat[ariska] Ulug Bai l. Baiǥado bo wid Abakan, vid Ut m. m. 3. Мало-Баiкутовскiй Tat. Kitjig Bai l. Baiǥado, wid Salba, som faller i Tuba3035. 1307 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1307 26.8.2019 9:56:02 �Itineraria       Inǥara ǁ ~ (Engará) Engará ǁ Ingara Yrgen ǁ 1. ~ ǁ 2. Örgen Yrgennär ǁ 1. ~ ǁ 2. Örgennär Bögödji ǁ Kist Castrén wrote Ö above the letter Y.  Matoriskan ǁ ~ Kojbaliskan tillhörde företrädesvis de två slägterna: stora och lilla Baj, slägten Bögödji och Örgan Örgen (Yr̈ gen) o.  s.  v. (Kang, ҟaidȇng, monne Ostjaker?) Kojbaliskan tillhörde slägterna: 1. Stora och lilla Bai 4. Кольскiй Tat. Köllär Sing. Köl Twå slägter: 1. Köl 2. Inǥara3036 Wid Abakan bo Köllär; wid Abakan och Tuba bo Engará3037. 5. Абугачаевскiй Tat. Bögödji bestå af två slägter: ☙  ❧ a) Yrgen3038 Pl. Yrgennär3039 b) Bögödji3040 Yrgen3041 är en qvarlefva af Kistim, som talade ett skildt språk Monne = Iir-gup. Bögödji Sam[ojediska] Manjandji l. Mugadji Bo wid Abakan och Jenisej. 6. Арши Tat. Aartji Pl. Aartjilar. Består af två slägter: A. Köjäk Pl. Köjäktär B. Aartji Pl. [Aartji]lar Bo wid Abakan och Jenisej. 7. Кандаковскiй Tat. Kaidȇng PL. Kaidengnar (en slägt) ☙  ❧ Bo wid Katjulka, som faller i Tuba. Af den gamla kojbaliskan funnos urspr[ungligen] tre dial[ecter]: 1. Kojbaliskan. 2. Den Kolska l. Kistimska dial[ecten] 3. Matoriskan.3042 ☙  ❧ Obs. Siirät de dödas andar Samoj[ediska] Siirtje Samoj[ediska] ortsnamn. (Bejä, Ut) Hjeltars namn i sagor äro Samoj[ediska]. Tältformen är till en del Samojedisk 1308 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1308 26.8.2019 9:56:02 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Schams ǁ hans  en ǁ ett  följe. ǁ ~ Af Kojbalskan fun— Samoj[ediska] ord — Widkännas sig ej hafva varit Tatarer. ☙  ❧ nos 3 dial[ecter] 1.) Den Kistimska – Kolska 2) Den Kojbaliska 3) Den Matoriska Schamanväsende — Egen kostym — Kring tältet sitta folk. — Schamanen rör sig omkring, elden hvisslar, sjunger råmar, trummar, springer ut på gården, anmanar Aina, söker den under stolar och skrin, ser och talar med den. — Man trollas blott om natten och fortfar d[er]med hela natten igenom. — Åskådarne intages af bäfvan vid Scham[anen]s3043 genomträngande hvisslingar, etc. — Midt på mössan en3044 örnfjäder. — Ansigtet är betäckt med mössan. — Schamanen betalas för sin möda med en häst, ko, ett får, kläder, p[enin]gar mm. — Schamanen anropar alldrig Ҟudaj, utan IrleҞan och hans följe.3045 ☙  ❧ I och med försv[innandet] af Kojb[aliskan] har man förlorat det medium, som skulle förenat Samoj[ediskan] med Sojotiska. ☙  ❧ Kojb[alerne] äro blandade med Ryssar och Katsch[inska] Tat[arer] och hafva förlorat all nationalitet. Somliga äro förryskade, andra tatariserade. 1309 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1309 26.8.2019 9:56:03 �Itineraria  Surás ǁ Ba  Castrén wrote the letter e above the a. ☙  ❧ Kojbaliska namn Manliga Ҟatiján Uǥadjaҟ Baǥaldáj Surán Ygydjäng Sulǥán Porutjik (R. поручикъ) Ҟudai (Gud) Ooǥolaҟ Ҟadai K̈adong Boҟpái Baitaҟ Axtaǥás Körbä Mudaraҟ (✘) Tootpék Mыrza ☙  ❧ Mynytjäk Ҟaptji Ҟыzan Ҟazá Utupaҟ Körbäs Ҟurǥuldaj Tarán ☙  ❧ Bajin (Ba’in) Tjeekej Kaazan (kittel) Piikän Angnap Köbädjek Satjaҟ (✘) Ҟunaj Arǥa (rygg) Stoika Nasta Soidan Sыran Surás3046 Suran Typtiidjäk Ezergä Sodan Tjarpaҟ Burunáҟ Ҟuibaҟ3047 Samsaár Teeräk Kydydän ☙  ❧ Aasȇn Solbán Artjan Borbas Baartji Sodang Sabán Tolǥaҟ ☙  ❧ Tee’redjään Tänitjä Arǥadjang ✔ Baga Botjҟa (R[yska] бочка) Bartjaҟ Minis Ҟoopan Äplä. Aptjaǥas Ҟaazangdai Motjan 1310 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1310 26.8.2019 9:56:03 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Torlong ǁ Toorlong Tynööng Mato Alǥajaҟ Qv[inno]namn K̈aról Teȇrbaj Qv[inno]namn Naadjaǥa Torlong3048 Padas Ooǥarai Selbäng Kitjidjäng ✔ Oika ☙  ❧ ✔✔ Ҟaraǥai Qv[inno]namn. ☙  ❧ Baladjaҟ Tjuҟulaҟ Artjemaҟ Köbän Sosҟadjaҟ Suraҟ Sööräk Qv[inno]namn. ✔ Maitá Madjoǥo Maimei Aǥaja Kymystej Tirtjään Taartjek Tjoornaj Tordaj Ҟara (svart, natt) Tjabal Qvinnonamn. K̈ardjenaҟ ✔ Tepenäs (Sam[oAdaj (hund) jediska] Tebo) Ҟooҟ Apanás. Mȃtkädjek ☙  ❧ Typtis Baadjaҟ Ailaҟa Ailas ☙  ❧ Pedrän Maҟong Askȇr Tjelǥajaҟ Tjoornaj (кататся). Aarastaj Qvinnonamn Pidä Ҟooҟpaj. Köten (stuss) Kyskädjäk (möss) Qv[inno]namn. Örkä Öön ’Tjelganas Kitjan Qvinnonamn Bultaҟ Myköödjäk Qv[inno]n[amn] ☙  ❧ Qvinnonamn Tjuruҟ Teerebai Kara v. s. Tada 1311 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1311 26.8.2019 9:56:03 �Itineraria  äfven ǁ blan[d]  innehåll ǁ ~, som var af följ[ande] beskaffenhet  den ǁ sin  Dg. ǁ G[enom]  äro ǁ alltid  uppresta ǁ uppförda ☙  ❧ Kurganer (på Kojbal-steppen) Längs floden af Beja ser man stora grupper af kurganer, kringströdda (i s[ynner]het) wid den lågländta venstra stranden af floden. Bland antalet af dem finnes några som äro stenbetäckta och sannolikt af Kojbal[isk] härkomst, hvilket äfven3049 bewisas deraf, att Kojbalerna ännu i dag begrafva sina döda wid s[am]ma ställe. Att emellertid äfven de stenbelagda kurganerna äro ganska gamla, bevisa de kolossala kurgan-stenarna, som stå omkring grafvarna. Ännu mera bevisas detta af sjelfva grafvarnes innehåll3050. ☙  ❧ De gamla grafvarna skiljas ifrån de sentida: 1. Genom den3051 större yta, som de upptaga. 2. Genom sin mera fyrkantiga form. 3. Genom kurganstenar, h[vil]ka likväl kunna saknas. 4. D[eri]g[enom]3052 att de äro3053 jemnhöga med jorden. — Bland de wid stengrafvarne uppresta3054 kurgan-stenar war en m[yc]k[e]t hög, af en sällsam form, och i s[ynner]het d[eri]g[enom] anmärkningsvärd, att den på <-----> tre sidor war full med inhuggna smärre gröpper. Den ifrån grafven afvända sidan var alldeles slät. — De flesta grafv[arna] voro redan upprödjade 1312 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1312 26.8.2019 9:56:03 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Stengrafven № 63055 Denna graf låg i en fortsättning med en annan reda uppgräfven, hvarifrån den urspr[ungligen] tycktes varit skilld genom en stenwägg. I sitt närw[arande] skick war grafven omkr[ing] 2 sashen i qvadrat, jemnhög med den omliggande marken och betäckt med ett stort antal större och smärre stenar. Wid grafven funnos 2 kurganstenar; stående gentemot h[varan]dra.3056 — Emellan3057 stenarna upptäcktes på endast 4 tums djup ett cranium af sentida urspr[ung], ehuru m[yc]k[e]t medtaget. ☙  ❧ [—] Stenröset sträckte sig på ½ arsh[ins] djup, och bland stenarna i midten af grafven visade sig m[yc]ken kol — På 10 tums djup mötte humus — På 1 arsh[in] + 4 tum wisade sig en myckenhet ruttet träd på sidorna af grafven. (I midten intet utom kål.?) [—] Inga ben kunde upptäckas i d[en]na graf. Obs. Det är troligt, att här tillförene funnits en Tschudgraf, h[vil]ken blifvit upprödjad h[var]efter kojb[alerne] begrafvit sina döda på s[am]ma st[älle]  – Kurganstenarna tala för d[en]na m[enin]g, ty sådana träffas ej wid wanliga Kojbal-grafvar.3058  These graves (No. 6–8) can probably be dated to the Turkic period of the 6th–8th centuries CE. The kurgans of that period are mostly round with a diameter of 4–12 m and height from 20 to 60 cm, covered with stones and sometimes containing quadrangular inner constructions of shale slabs. The exact dating of the Turkic burials is difficult, in cases due to absence of grave goods, in the other ones to the long period of use of the artefact types found in the graves. Кубарев 2005: 14–18, 138–141, 168, 180–181. (TS)  hdra. ǁ ~ Under det öfver In his letter to Sjögren, 5/17 Aug. 1847, Castrén writes that while visiting the Soyots he became certain that the kurgan stones were statues of ancient gods. According to him, the Soyots still kneeled before them and the grave mounds. See the volume of letters in this series. (TS)  Emellan ǁ A  Castrén added these interpretations afterwards. 1313 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1313 26.8.2019 9:56:03 �Itineraria     hörn-/stenar sorgfälligt ǁ noga nya ǁ Kojb[aliska] Abakan. ǁ ~ Kurganen № 8 ☙  ❧ ☙  Stengr[af] № 7 5 arsh[in] lång, 2½ arsh[in] bred, jemhög med marken. Inga hörnstenar3059. Grafstenarna nästan helt och hållet jordbewuxna. Straxt under jordytan en stor m[yc]k[en]het småsten. Derunder på 6 tums djup flat, stor häll, och under hällen en kista n[å]g[o]t rubbad genom tyngden af det stora locket. — På 9 tums djup humus. — 1 arsh[in] + 6 tum upptäcktes midt under den stora hällen ben af 5 får, men intet enda m[enni]skoben kunde upptäckas, ehuru grafven sorgfälligt3060 under❧söktes i alla dimensioner. Det är möjligt att de 5 fåren blifvit offrade åt den närbelägna kurgan-stenen med groparna. Obs I. Fårbenen voro ganska gamla II. Inga hörnstenar i gr[af] N. 7. n[å]g[o]t oval och lik de nya3061 grafvarna. alldeles af s[am]ma besk[affenhet] som graf 1–4 vid katsch[inska] domen. Obs III. Riktningen af begge grafvarna i n[ord]v[est] och s[yd]o[st] eller въ верхъ och въ низъ efter loppet af Abakan.3062 ☙  ❧ Bredvid stengr[afvar] 7 och 8 funnos en m[yc]k[en]het helt unga, n[å]gra blott 1 weckas gamla Kojbal-grafvar. Jag ärnade låta uppkasta en och kom jemt till en trädkista, då Kojbal[erne] gjorde motstånd och åter betäckte grafven. <nb>, sedan de funnit att trädkistan var helt ny. 1314 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1314 26.8.2019 9:56:03 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks 3063 kurgan-/stenar 3064 ben ǁ ~, men intet cranium ☙ 216 ❧ Kurganen № 8 Enstaka wid floden Beja, af s[am]ma slag så­ s[om] kurg[anerne] 1–5 d. ä. med jord betäckt. Längden: 4 saschen + 9 tum, bredden: 3 sashen + 2 arsh[in]. Höjden war på norra sidan 10 tum men den södra n[å]g[o]t insjunken. Riktning­ en i n[ord]v[est] och s[yd]o[st] (въ верхъ och внизъ i förhållande till Abakan[)]. Formen: 10 tum� ☙ 217 Grafven war omgifven med en insjunken schif­ fer-vägg och försedd med 9 kurgan❧stenar3063 på följ[ande] vis nv. �so. Det öfversta jordlagret war 4 tum djupt. Derun­ der på n[ord]v[estliga] sidan stora schiffer ste­ nar. Derunder m[yc]k[e]t ruttnad m[enni]sko ben Humus på 12 tums djup. Mycket ruttet träd. Deribland m[enni]sko-ben3064 och på 1½ arsh[in] ett cranium, som var rubbadt och låg med hjessan emot jorden på grafvens östra sida. 1315 �Itineraria      med ǁ b[en] fragmenter ǁ intet skelett ǁ cranium midt ǁ alldeles Most probably of the Tagar Culture period. (TS)  tandverk, ǁ tandverk och  Beja is situated at N53°3′5″ E90°55′16″. (TS) ☙  ☙  ❧ — På s[yd]o[stliga] sidan under jordlagret ett ofantligt schifferblock, som med möda upplyftades. Under hället ruttet träd med3065 ben i hopen, men fragmenter3066 af ett cranium. På 1½ arsh[ins] djup den vestra sidan träffades ett skelett3067 på ett djup af 1. arsh[in] + 11 tum midt3068 under det förra skelettet, men med cranium på vestra sidan. Cranium låg på sitt öra med ögonen åt o[st]. Utan tvifvel hade vid begrafningen af detta lik det andra blifvit rubbadt.  ❧ I midten af grafven träffades ett stort röse, under röset ruttet träd, hästben, fragmenter af två m[enni]sko-ben men intet cranium. på 2 arshins djup ifrån spetsen af kumlet3069 Upplysningar om Sojoterna — En rik Sojot äger: 1. tabuner 2. renar 3. kor 4. får 5 getter. Hvarje djurslag har sin egen vaktare herde, men med renarna wistas man mest i skogen och fångar villbråd. — De bo i tält af näfver och voilok. ☙  ❧ D. 28 Maj/9 Junii afreste från Ut i regn och blåst, med tandverk,3070 snufva och hufvudverk – krämpor ådragna vid kurgan-gräfning på en kalt och regning väg. — Efter 7 versts färd anlände till byn Beja (Sam[ojediska] Be, rutten)3071. Floden Beja flyter g[enom] byn och omgifves af höjder, på h[vil]kas spetsar man ser kurganstenar. — I byn fanns en kyrka. 1316 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1316 26.8.2019 9:56:03 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Många bland dess innewånare voro осѣдлые, tillhör Katschinska Tatarer. — omkring byn funnos många tält — Landet rundt omkring stepp. — Vid floden vide och poppel, på höjderna n[å]g[o]t сосна.  Kaly, situated at N53°4′42″ E91°17′14″. (TS)  South-east of Lake Sabin-Xolˈ at N53°5′23″ E91°10′47″. (TS)  Osnatschennaja ǁ ~, som  är ǁ ~ belägen  resa ǁ war Ifrån Beja till Kal3072  – en ödslig, i regnväder ☙  högst otreflig stepp. Inga jurt, ❧ icke ens kurganer, blott en by af deporterade vid namn Sobinsk3073. — Kal, en liten bergsomgifven by wid floden Kaly  – Här <kunde> jag ej se omkring mig, emedan wärdinnan tog all min tid i anspråk. Hon hade hört om min ankomst, men igenkände mig ej i mitt usla equipage och kunde ej nog ursäkta sig, för det hon ej hastat mig till möte på gården. Hon hade beredt för mig färskt bröd, beströdt med socker, och piroger. Hon undfägnade mig med the och fordrade, att jag ovilkorligen skulle göra slut på hennes tre sockerbitar. Denna pretension uttalade hon först sedan jag druckit 3 stakaner på en bit, och följden war att jag nolens volens måste dricka ännu 3 stakaner dertill. ☙  ❧ [—] 9 verst ifrån kal byn Osnatschennaja3074. Här kunde <------lantor finna> en <----> klippa, för att störta sig ned i den bistra floden. Byn består till hälften af bönder, till hälften af Tatarer (i  jurt och stugor). Byn är3075 den yttersta wid Jenisej. Floden är här å ömse sidor omgifven af höga berg och högt öfver dem resa3076 sig de Sajanska bergen. 40–50 verst från Osnatsch[ennaja] synes Brus med sina fem toppar. 1317 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1317 26.8.2019 9:56:03 �Itineraria  Castrén does not list all tributaries of the Enisej but only a selection of them.  uppför ǁ utför  The River Uj discharges into the Enisej 3,027 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Sojotka runs into the Enisej 3,038 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Džoj, running into the Enisej 3,056 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kantegir/Xanter/Kantejgir/Xan-Ten-Gir discharging into the Enisej 3,061 km from the mouth of the latter. (TS)  Probably the River Bolˈšaja Medjanka 3,072 km from the mouth of the Enisej. (TS)  The River Golovanˈ running into the Enisej 3,082 km from the mouth of the latter. (TS)  The Paškina or Bolˈšaja Paškina 3,112 km from the mouth of Enisej. (TS)  The River Talovka discharges into the Enisej 3,129 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Golaja or Malaja Golaja runs into the Enisej 3,149 km from the mouth of the latter. (TS)  Another River Talovka 3,190 km from the mouth of the Enisej. (TS)  The River Golubaja 3,026 km from the mouth of the Enisej. Bifloder till Jenisej ofvanom Osnatschennaja.3077 1. från venstra sidan (uppför3078 floden. ✔✔ 1. Uj. Tat[ariska] Yy (10 verst ofvanom Osnatschennaja)3079 2. Sojotka3080 ✔✔ 3. Djoj3081 4. Kantigir3082 5. Татарская (Kara sug)3083 6. Голованя Aiҟan sug3084 7. Пашкина (Söibä sug)3085 8. Таловка (Kыzil taldek sug)3086 ☙  ❧ 9. Голая (Golaja Tat. Tas-sug)3087 10. Таловка o. smärre floder3088 2. Ifr. högra sidan (uppför floden[)] 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9 10. 11. 12. 13. Галуба (Tat. Djexse)3089 Siza (it[em])3090 Tebeika (Tebeg3091) Soboljewa (Ҟara ǥailaҟ sug)3092 Пойлова (it.)3093 Сосновка (Kara gailaҟ sug)3094 Abaldyr3095 Березёва3096 Сосновка3097 Керенцугъ (Kelbä sug)3098 Kazer sug (it)3099 Tjepsel (Tepsel) Djepsel3100 Us it.3101 (TS)  The River Sizaja 3,023 km from the mouth of the Enisej. Castrén thus listed these two rivers in reverse order. (TS)  Castrén wrote an x above the letter g.  The River Soboleva or Sobolinaja 3,037 km from the mouth of the Enisej. (TS) 1318 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1318 26.8.2019 9:56:03 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  The River Pojlova 3,041 km from the mouth of the Enisej. (TS) ☙  ❧ Nedanom Osnatschennaja 1. På högra sidan (TS) 1. 2. S’unera3102 3. S’us’ 4. Oja (upprinner ur en sjö Oibaz’e, ej långt fr[ån] Irǥaҟ-taskyl3103 5. Koja3104 6. Лугатская3105 7. Tubá 2. Venstra sidan 1. ☙  ☙   The River Sosnovka or Džojskaja Sosnovka 3,057 km from the mouth of the Enisej. Abakan Låg öfver natten i Osnatschennaja och fortsatte följande dagen min resa utmed Jenisej i en båt, som [war]3106 gjord af ett enda poppel träd. Floden war öfverswämmad3107 af vatten, mycket strid, samt full af smärre susande poroger. Den bildade ett antal holmar, som voro ❧ bewuxna med wide, poppel, björk, fura. Venster om floden en skoglös stepp men på högra sidan sterila moar, bevuxna med en tjock furuskog3108. — 9 verst nedanom Osnatschennaja landsteg jag vid Sajanska förposten3109, som bebos af idel kosaker. Dessa lefva3110 såsom bönder och äro befriade från nästan all tjänstgörning. Deras förnämste åliggande består deri, att vaka3111 öfver gränse-friden med China. Det gifves tvenne3112 hufvudläger för gränswäktande-kosaker: (1o) i Sajansk vid Jenis[ej], 2) vid Abakan. Till Sajanska stanitsan höra ❧ följande förposter: 1o) Schadatskoj vid Karatus, 2do) Sajanskoj vid Jenisej 3o) Kebejskoj (vid Oja).  Castrén wrote the letter ы above the letter y. The River Abdyr 3,090 km from the mouth of the Enisej. (TS)  The River Malaja Berezeva and the River Bolˈšaja Berezeva at points 3,099 and 3,102 km from the mouth of the Enisej respectively. (TS)  The River Sosnovka runs into the Enisej 3,162 km from the mouth of the latter. (TS)  Possibly the River Karynsuk discharging into the Enisej 3,144 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kazyr-Suk 3,166 km from the mouth of the Enisej. (TS)  The River Tepselˈ or Bolˈšaja Tepselˈ 3,197 km from the mouth of the Enisej. 8TS)  it. ǁ ~ Uz (it) The River Us or Usa flows into the Enisej 3,232 km from the mouth of the latter. (TS)  Castrén probably means the River Orlovka 2,990 km from the mouth of Enisej. (TS)  The Oja runs into the Enisej 2,948 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Koja or Bolˈšaja Koja or Kojka discharges into the Enisej 2,946 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Lugavka, running into the Enisej 2,931 km from the mouth of the latter. (TS) 1319 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1319 26.8.2019 9:56:04 �Itineraria           Mscr: af öfverswämmad ǁ för furuskog ǁ skog af fura Sajansk at N53°8′24″ E91°28′38″. (TS) lefva ǁ äro vaka ǁ årligen underhålla tvenne ǁ trenn[e] I ǁ Ifrån 10–15 ǁ 10–12 Očury, at present on the left bank of the river at N53°9′53″ E91°39′12″. (TS)  Kaptyrevo at N53°11′29″ E91°47′46″. (TS)  Castrén then continued along the rivers Tuba and Amyl to the east and further to the Chinese side of the border. The diary notes from the excursion continue with entries of 17/29 June and 5/17 July. See also from p. 910 on. — Till Abak[anska] stanitsan höra: 1o) Tas’tыpskoj, 2o) Arbatskoj. — I3113 hvardera förposten finnas inalles n[å]g[o]t öfver 100 kosaker. — Ifrån Abakan, Jenisej och Karatus afsändas årligen 2 g[ån]g[e]r 10–153114 pers[oner] till Sojoterna, h[vil]ka åter afsända sina Furstar till ett st[älle], med kors på Ryska sidan och en bolvan på den kines[iska]. ☙  ❧ [—] Nedanom Sajansk syntes furuskog och steniga branta яры äfven på den venstra sidan om floden. Höger om sig och ser man de Sajanska bergen med sina väldiga snöbetäckta knutar. — Очура, en liten by – fördelad å ömse sidor om floden.3115 — På högra sidan om floden ser man branta lodrätta klippor. — Emot byn Kaptjerewa3116 35 v[erst] nedanom Osnatsch[ennaja] vidgar sig floden och bildar en skärgård af wackra löfträdbevuxna holmar. Löfträd synas till och med på den högra stranden. — Floden fortlöper i grenar och bildar m[ån]☙  ga ❧ små holmar.3117 1320 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1320 26.8.2019 9:56:04 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  kuзuk ǁ kuзukъ  Kaзыr ǁ Katjulka Sojotiska ord Kiljegang, sobel Tat[ariska] Kis Ulturúҟ, varg Tat. byr. Tjekpä, р<ысосн>ака Tat. ҟunu Bur, сохатой Tat. Bulan. Sarbai, бѣлька Tat. Tiin Sar, быкъ Härkä Tat. Taasen Djaare, ren. Aderǥa, harjus-fisk Tat. kora Mujat ? таименъ Tat. Bil. K̈airaҟan, björn Tat. Aba. Bys, кедръ Tat. kuзuk3118 Kaade, сосна. Taǥai, knif Suga, yxa ☙  ❧ Tjibikej, syl Tat. bys. Djaǥa, öfra beklädningen Iu, jurt. Irik, snopt gumse. Soҟte, vulva. Ong tillägges numeralia, t. ex. bir ong, ikong etc. Jas’, прутъ. ☙  ❧ Obs Kandakovskij uluss äro Kamasintser, hvilka enl[igt] trad[itionen] kommit till ett antal af 20 personer för att nomadisera till Minus[insk]. Men de funno här ingen mossa, renarna störtade och de kunde ej återvända. Lefva nu här i 4de led, vid Kaзыr3119, som faller i Tuba. Några kamasintser hafva gått öfver till Katschinska domen, Tinska ulussen. Dessa bo för det nära wid Idra i Sucharjewa-uluss. 1321 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1321 26.8.2019 9:56:04 �Itineraria  Köl, ǁ ~ Ingara  skidor. ǁ 1. ~ Ingara höra urspr[ungligen] ǁ 2. ~ Êngará utgjor[de] hörde urspr[ungligen] ej till Kolska ulusen utan en särsk[ild] stam, som talade Bai-språket. ☙  Till Bai (Kojbaler) hörde 1. Ulug och K. Bai, Ҟang, Tjöda, Köjäk, Yrgän, Bögödji, Aartjilär, Engará. 2. Köl,3120 utgjorde de Kolska ulusser och talade Kistimskij языкъ 3. Mador utgjorde fordom 400 skattbetalande personer, som lefde ❧ i djupa skogen, saknade boskap, och sedermera till ena hälften blefvo den Ryska, till den andra Chines[iska] sidan, der namnet Mador ännu förekommer. 4. Kandakovskij uluss är en afkomma af Kamasintser, h[vil]ka efter att hafva förlorat sina renar nödgades qvarstadna här i landet. Obs — Köl har kommit ifrån Karagasserna, andra slägter ex. Mador ifrån de Sajanska bergen (на бѣлогоряхъ), der de lefde g[enom] jagt och sarana. De saknade all boskap, färdades om sommaren med båtar, om vintern med skidor.3121 ☙  ❧ ☙  [—] Tat[arerne] yttra: ”äfven elden är Gud” och kasta alltid ett köttstycke i elden då de börja äta. — Likaså kastas i wattnet talkan (en anredning af stekt bröd), då d[en]na rätt ätes. Obs. Den Kolska ulussen (köllar) har sitt namn d[er]af, att stammen fordom bodde vid Baazerlu köl Russ. Карасы озеро, som är belägen 10 v[erst] från byn Lugavskij, höger om ❧ Jenisej wid källorna af bäcken Nitschka, som utfaller i Jenis[ej] och till det mesta flyter under jorden. 1322 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1322 26.8.2019 9:56:04 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ☙  ☙  D. / 3122 Junii afreste med Fallenberg3123 från Schuscha till Osnatschennaja för att finna der hos Spaski omnämnda grafstenar med inscriptioner.3124 Resan fortgick utmed wägen på högra3125 sidan om floden. Denna sidan hade en helt annan char[acter] än den venstra ell[er] steppsidan. Den högra3126 war mera ojemn, full med höjder, rikt på fruktbara ängar bewuxen3127 med björk, stundom svart skog. Ifrån höjderna ifrån Otschura hade man angenäma ❧ utsigter åt3128 floden, som delade sig i grenar [och] bildade skogbewuxna holmar. — Wid Osnatsch[ennaja] hade wi redan uppgifvit hoppet att finna3129 den angifna stenen, då den tillfälligtwis upptäcktes bland en m[än]gd Kojbal-grafvar, liggande kullstjelpt och till hälften öfwerwuxen med jord. Stenen war belägen en ½ verst från flodstranden tätt inwid wägen, som leder till Kal. — Stenen är en3130 mjuk sandsten, full med prickor, ytan n[å]g[o]t ojemn, och figurerna ❧ stundom otydliga. Stenen hade förut varit stående, men låg nu kullstjelpt och var till3131 en del öfvervuxen med jord. Längden 1 sashen, bredden 13 tum. Stenen synes hafva legat wid3132 pass ¾ arshin i jorden.3133 — Tätt wid stenen låg ett kummel: i längd: 2 sash[en] + 1 arsh[in] i bredd: 1 sash[en] + 1 ¾ arsch[in] i höjd 14 tum. Jorden i kurganen var m[yc]k[e]t lös. Stenarna derinne äfwenså – Ett fårben och stycken af ett lerkrus. Inga tecken af en graf – kurganen hade sannolikt tillförene blifvit uppgräfd och sedan igenfylld. Också ❧ funnos tätt d[er]wid andra  Sic.  Colonel Fallenberg, a deported engineers officer. Aspelin 1901: 36. (TS)  Castrén had arrived earlier at Šušenskoe and travelled to the Koybal steppe, from where he returned some days before this diary entry. Šuša (Šušenskoe) must not be confused with Šoša (Šošino). See letter from Castrén to Sjögren, 15/27 June 1847 in the volume of letters in this series. (TS)  högra ǁ venstra  högra ǁ <si>  bewuxen ǁ m[yc]k[e]n  åt ǁ öfver  finna ǁ up[ptäcka]  en […] sandsten ǁ железникъ  till en del ǁ nästan  wid […] arshin ǁ en ar[shin]  Castrén and Fallenberg transported the stone to Šušenskoe. It was published for the first time in Спасскiй 1857: 158–159, Табл. VI. See also Aspelin 1901: 36. (TS) 1323 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1323 26.8.2019 9:56:04 �Itineraria  bl. ǁ till  In his letter to Sjögren, 15/27 June 1847, Castrén noted that he had by then excavated 10 kurgans of the older type and four of the younger type. This means that does not describe all of them here. He wrote: “I de gamla kurganerna har jag wanligen funnit ett stort antal mera eller mindre förruttnade skeletter af menniskor och djur, särskildta koppar-redskap och söndrade lerkrus. Mennisko-skeletterna träffas liggande antingen på rygg eller sida, i kistor af träd eller sten. I hvarje kista finner man merendels twenne skeletter (af man och hustru), bland hvilka det ena stundom är rubbadt och illa medfaret. De i kistor jordade skeletterna upptäckas wanl[igen] på 1 arschins djup i förhållande till den angränsande marken. […] Grafkumlen af den yngre upplagan tillhöra de nuwarande Tatarerne. Om beskaffenheten af desſa grafwar och deras förhållande till de gamla hoppas jag i min nästa relation kunna meddela tillfredsställande upplysningar.” See the volume of letters in this series. J.R. Aspelin excavated two kurgans in Označennaja in 1889. They are dated to the Podgornovo phase of the Tagar Culture. Tallgren 1921: 19– 23; Salminen, Timo, 2003: 88; Вадецкая 1986: 115. (TS)  Ekaterina Petrovna Kutuzova. Castrén visited her again in the autumn. See Castrén’s letter to Rabbe, 5/17 Sept. 1847 in the volume of letters in this series. gropar, som fordom trol[igen] bl[ifvit]3134 uppgräfda i samma kummel. Just ur dessa gropar hade den jord bl[ifvit] uppkastad, som bildade kumlet.3135 — På den ofvanförmäldta stenen funnos inskrifter på dess 3 sidor. Ena smalsidan var tom. – ☙  ❧ ☙  ☙  Den 17/29. Junii afreste jag ifrån Schuscha, beledsagad med m[ån]ga wälsignelser af Madame Kutusoff3136 och hennes familj. Jag styrde i en liten båt Jenisej utföre. Floden gled fram i talrika grenar och bildade oräkneliga holmar. Holmarna woro bevuxna med löfskog och uppfyllda med doftande blomster. Wid stränderna war skogen mera svag. Höjder wisade sig å ömse sidor om floden, och bland dem funnos många täcka kullar3137 och hymplar. Mellan holmarna glittrar den blanka spegeln af små sund, som äro mindre strida i sitt lopp än sjelfva floden. Stränderna bestodo mest af branta, skrofliga klippwäggar. ❧ Nejden3138 war alldeles förtjusande. Man färdades liksom i en örtagård3139, der det knapt en enda fläck, som ej oemotståndligen drog ögat till sig. Wid hvarje steg omvexla nya föremål, alla lika lockande, lika förtjusande. Midt under det blicken3140 drages åt alla håll af3141 den angenäma naturen, fängslas örat af fågelsång och glada wisor, som sjungas i byarna. Ljumma wårvindar fläkta3142 öfver wattnet angenäma blomdoften – – – – Alla3143 sinnen äro liks[om] berusade; men floden, afundsjuk öfver sin skönhet för3144 den resande med sådan snabbhet fram, att han  ❧ icke hinner samla sina känslor utan (TS) 1324 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1324 26.8.2019 9:56:04 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks liksom berusad flyger förbi dessa oändl[igt] sköna b[y]gden. — 27 verst ofvanom Minusinsk gentemot Kamenka by reser3145 sig Tugarina gora på hög­ ra flodsidan. Här finnas inskärningar i ringa m[än]gd (se ritn[in]g3146) Gent emot Kamenka och lugavskoj på en klippa vid högra stranden af Jenisej.3147 — Efter att hafva tagit dessa figurer i skärskå­ dande, gungade jag en ljum månskensnatt på de Jenis[ejska] böljorna och hamnade emot morgo­ nen i Lugavskoj, d[eri]från jag följ[ande] dag for landvägen öfver en enformig och sandig stepp till Minusinsk.3148 ☙ 242 ❧ [—] Den 1. Julii [n. st.] fortsatte jag resan från Minusinsk till volosten Tes. Wägen war i början mycket rik på höjder, bewuxen med svag skog3149. På höjderna funnos wackra ängar och åkerfält men inga gärden. Några verst hitom Inja sänker man sig utför en höjd och befinner 1325 3137 kullar ǁ 1. gräs ǁ 2. sk 3138 Nejden ǁ Jag wet ej, hvad den resande mera skall beundra: ant[ingen] 3139 örta-/gård 3140 blicken drages ǁ ögat hastar 3141 af ǁ för att 3142 fläkta ǁ drifv[a] 3143 Alla ǁ Under all denna 3144 för ǁ drager 3145 reser ǁ fo 3146 ritng ǁ anl 3147 The drawing KK Coll. 539:20 p. 25. It has been previously pub­ lished in Aspelin 1901: Fig. 15. 3148 See also p. 1281. 3149 skog ǁ ~ och wackra ängar �Itineraria  venstra ǁ s[tranden]  venstra ǁ ~, h[vil]ken är mera  This kurgan was excavated in 1889 by J.R. Aspelin and A.H. Snellman (Virkkunen). The finds are in Helsinki (KM 2681: 1–229) and they were published by A.M. Tallgren. The kurgan belongs to the last phase of the Tagar Culture (2nd–1st centuries BCE), which has been called the Tesˈ Phase according to it. Tallgren 1921; Grjasnow 1970: 236–237; Salminen, Timo, 2003: 83–88; Вадецкая 1986: 126–127. (TS)  Cf. p. 1391. ☙  sig på en stepp, som är 15 verst lång och 12 verst bred. På denna stepp finnas tre byar: Bolschaja Inja[,] Malaja Inja och Tes. Bolschaja och Malaja Inja äro begge belägna wid Inja, som är en liten, 9 verst ❧ lång flod som löper mest under jorden och utfaller i Tuba. Byn Tes står wid bäcken Tes, blott 1. verst från venstra3150 stranden af Tuba. — Den högra sidan af Jenisej är vida förmånligare för åkerbruk och ängsskötsel än den venstra3151. Den bebos d[er]före mest af Colonister, den venstra deremot af Tat[arer], af skäl att de på steppen bättre kunna vakta sina talrika hjordar. Obs. Wid Tes finnes en jättestor kurgan3152 och ett st[ycke] d[eri]från stå 3 fyrkant[iga] ,  – en fjerde stenar isolerade i rad. kullfallen.3153 Obs. Wid Inja finnas inga stationära Kojbaler, utan endast inflyttade arbetare och tiggare. ☙  ❧ Salba — en liten flod – faller i Schuscha, som upptages af Tuba. Salba upptager Djirem från högra sidan. — Wid Salba finnes blott en ulus  – Malo-Baigatovskoj. 1326 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1326 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Idra en biflod till Sыda3154, som faller i Jenisej.3155 — Wid Idra finnes en Rysk by och der bo äfven bland Ryssar åtskilliga Salbinska Kojbaler såsom arbetare. — De Salbinska Tat[arerne] äro fattiga på boskap och hafva begynt äflas med åkerbruk. Många bland dem tjena hos Ryssar. Jurtens antal är 9, alla wid Salba. ☙  ❧ [—] De Salbinska Kojbalerne äro landets urinnewånare. Enligt deras mening hafva alla Kojbaler urspr[ungligen] bebott den v[enstra] sidan af Jenisej och sedermera utbredt sig till3156 Abakan. (?) — De göra jagtresor uppför3157 Sesim3158, som faller i Jenisej. — Somliga sysselsätta sig med åkerbruk till husbehof. — Alla de Salbinska Tat[arerne] äro döpta. — Kurganer finnas äfven wid Salba, ej i stor m[än]gd. — Wid Salba finnes föga skog3159.  The original mouth of the River Syda flowing into the Enisej situated at ca. N54°20′47″ E91°22′10″. At present it runs into the Krasnojarsk Artificial Lake. (TS)  A.M. Tallgren drew a map of the kurgans on the River Idra in 1915. Tallgren 1915: 91. (TS)  till ǁ öfver  uppför ǁ wid  The River Sisim, running into the Enisej from the right at ca. N55°7′21″ E91°50′51″. (TS)  skog ǁ jor[d]  ‘Ostyak’ means Ket here.  Hit ǁ ~ l. It  Hit ǁ ~ l. It Kojbalska ord Buláng, fot. (Ostj[akiska]3160 Bul.). Kiega, hand. Hit3161, menniska (Hit3162) Ost. Ket. Haang, näsa. (Ostj. Olen). Toon, knif. (Ostj. Doan) ☙  ❧ Tiitjeҟan, öga. (Des). Hoobi, mun. (Ostj. xuu). Aluúp (Alup), языкъ. (Ostj. ej). Itäng, зубъ, tand. (Ostj. Iet). Taǥaj, голова. (Tjie) 1327 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1327 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria Iidji, kött. (Tat[ariska] Kitj) Us’, häst. (Ostj Kus) Altjip, hund. (Ostj. Tjip) K̈aldȇm, björn (K̈ oj, får) Pun, flicka. (Ostj. Fun) Alit, баба. (Ostj xim) Aspaҟ, kittel. Ul, вода, watten. (ostj. ul) ☙  ❧ ’Sis’, sten. (Tjies, Ostj.). Atji, дерево (Djaarde, bräde). Us’ (hus’), jurt. (Ostj. Xuos, hus) Op, fader. (Ostj. up.). Aama, мать. (Ostj. am.) Ajeng puup, чужый сынъ. Puup, сынъ. (Ostj Fip). Pengis’, кобыла, sto. Hama, добрый Kiräng, gräs, трава. Boǥam, руковица. ☙  ❧ Pidjaama, бабушка. ? Arai bojang, ѣсть. K̈alpeń, ковшикъ. Onҟa, умру. Kartang, вижу. Aliek, сѣдись, sitt ned. Ajeng toon; min knif. Abar, rygg. Teäg (teäg), рыба, fisk. Azam, худый, dålig. Hej, päls. Aatol, dörr. (?) 1328 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1328 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ – Wid3163 Ыdra bodde förut och bo ännu några Tat[arer]3164 som af de Salb[inska] benämnas Tin. De hafva i en sednare tid gått öfver till de Katsch[inska] Tat[arerne]. De hörde förut till Kojbalerne, lefde i nära samband med de Salbinska eller Malo Baigadowska och togo hustrur af h[varan]dra. Det är sannolikt, att dessa Tin äfven voro Ostjaker. — Märk: Den Tinska ulussen har ej kommit från Kaschta, utan hör3165 till landets infödingar. ☙  ❧  Wid ǁ M  Tatt. ǁ Katsch[inska] Tatt. af bl. Tins  hör ǁ är  begge ǁ w[id]  Fursten ǁ man  omkr. ǁ eft[er] Enligt trad[itionen] woro Bolsche- och Malo-Baigadowska kojb[aler] fordom en slägt och bodde begge3166 wid Salba. Antalet af dem war mycket stort, och då inga skrifvare funnos, kunde Fursten3167 ej föra räkning öfver dem vid saml[ingen] af skatten. Då delade de sig i tvenne slägter, emedan utrymmet vid Salba var ringa, drogo sig Bolsche-Baik[adowska] till Abakan. — ☙  De Salb[inska] Tat[arerne] äflas m[yc]k[e]t med jagt: 1. om hösten omkr[ing]3168 1. Oktober[,] 2. om vintern (efter nyåret)[,] 3. om våren på skaran. Man jägar sobel, ekorre, elg, björn (om våren), filfras, ren (ej varg, räf) etc. Man begagnar ❧ endast bössa, gör läger af trädgrenar eller brädder. — På steppen hafva de blott зимникъ och лѣтникъ (ingen весникъ), nomadisera ej om sommar. Bo om wintern i näfvertält, som täckas med hö. De äro m[yc]k[e]t fattiga på får och kunna d[er]före ej bestå sig tält af voilok. 1329 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1329 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  The River Kuma running into the River Šušˈ from the left 30 km from the mouth of the latter. (TS)  finnas ǁ 1. f[innas] ǁ 2. bo  Katsch. ǁ ~ och Sag[aiska]  venstra ǁ hö[gra] Obs. Jarmár, Jarinzi vid <Ыnas’>, Ҟ̈um och Sыda (Klaproth). Wid Kum finnas för det närv[arande] inga innew[ånare]. Den faller i Schuscha3169, som faller i Tuba. ☙  Wid Sыda finnas3170 för det närv[arande] m[ån]ga Ryska byar, och i dem lefva såsom arbeta❧re Salbinska Tat[arer], Katsch[inska]3171 Tat[arer] af Tinska och andra uluser samt Sag[aiska] Tat[arer], h[vil]ka sägas hafva inkommit från venstra3172 sidan af Jenisej. Obs. Klapprot pag. 228: Jarmar R. Jarinzi utgöra för det närv[arande] den Остинско-Аринскiй улусъ. Jastalar Tat[ariska] Djasteҟ höra till samma ulus, som just derföre k[al]l[a]s Ostinskoj. Bochtalár ? Kaidinar utgör den Kandak[ovska] ulussen på Kojbal = it[em] Tubalar = Tubinskoj ulus. ☙  ❧ Sarana äta de Salb[inska] Tat[arerne] både rå och kokad i watten[.] Sarana lägges äfven i Soppa. 1330 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1330 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  Кандаковскiй улусъ Den minsta af alla Kojbal-ulusser3173. Kalla sig Ҟaideng – bo till största delen byn3174 Katjulka wid floden Amyl. Här finnas endast3175 7 jurt – Dessutom finnes en Kandak[ovska] jurt wid Karatus och ett hus i Kuragina-by3176, samt en jurt i Kotjerginá3177 (Ivan Karzonkow[)] — Alla dessa familjer äro utfattiga och lefva till största delen i3178 arbetet hos Ryssar. Somliga ega 1–23179, somliga alls ingen ❧ häst, några kor och får. De gå ofta på jagt wid Kaзыr, Kizir, och Sizim gå de Salbinska (v[enstra] s[idan)] — Deras språk är vanl[igt]3180 Kojbalska, saknar hväsljuden z’ och s’. ☙  ❧ ☙   ulusser ǁ ул[ус]  byn […] Amyl ǁ vid mynningen af floden Amыl, Ka[tjulka]  endast 7 ǁ 9  Kuragino is situated on the River Tuba at N53°52′57″ E92°40′40″. (TS)  Kočergino is situated at N53°49′4″ E92°29′31″. (TS)  i ǁ af  1–2 ǁ en  vanl. ǁ en  Šošino at N53°49′10″ E92°29′20″. (TS)  en stepp ǁ steppen  grenar, hka ǁ 1. holmar och ǁ 2. grenar och st  växte ǁ funnos  Boskapsgärden ǁ За Den / Julii afreste jag från Tes och nådde efter en resa af 17 verst byn Schoscha3181. Denna wäg ledde till en del öfver en3182 stepp och till en öfver en höjd belägen wid Schoscha. Ifrån nämnda höjd hade man en vacker utsigt öfver Tuba, som utbredde sig liksom Jenisej och Abakan i många små grenar3183, h[vil]ka bildade wackra skogbewuxna holmar. På den omförmäldta höjden syntes m[ån]ga åkrar utan gärden, och gräswäxten war m[yc]k[e]t stark. Äfven ❧ växte3184 derpå en svag björkskog. Steppen deremot var m[yc]k[e]t torr och gräsfattig utan åkrar. Boskapsgärden3185 syntes på afstånd. 1331 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1331 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  betydlig ǁ by  förrut ǁ wis  genom ǁ såsom Schoschinsk ☙  wid Tuba – en betydlig3186 Rysk by, 3 verst hitom Kotjergina. Här bodde en Kandakowsk Tatar. Han påstod, att den slägt (Ҟaideng) äro landets infödingar och förrut3187 bodde wid Kaзыr ofvanom Kuragina. Fattigdomen har drifvit dem att söka sin bergning omkring Ryssar. De bo nu till större ❧ delen wid Katjulka. Weta intet om sitt gamla språk, h[vil]k[e]t förmodligen warit en Ostjak-dialekt. De säga sig alldrig hafva haft boskap, utan lefvat genom3188 jagt ”i de tider då willebråd ännu tillräckligt i skogarna”. NB. Jag lät kalla till mig en Tatar och under tiden lopp hans hustru till en annan man. — Omkring Schoschinsk finnas blöta, sanka kärr. Så äfven öfverallt på den högra sidan om Jenisej. ☙  ❧ — Ifrån Schoschinsk fortsatte jag resan öfver idel höjder bewuxna med löfträd och mycket fruktbara. Nejden utmärkt angenäm, men n[å]g[o]t för torr och vattenfattig. Ifrån Schoschinsk 40 v[erst] till Сагайское Селенiе, d[eri]från 7 v[erst] till Schadatska förposten l. Karatus – Obs. floden Karatus faller i Amyl. 1332 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1332 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks D.  Julii [g. st.] Anställdes i Karatus ett stort champagne-calas för Окр[ужный] Началникъ och undertecknad. ☙  ☙  ☙        hvka ǁ s[om] bygd ǁ upphöjd b[ygd] bland ǁ såsom På ǁ Kort På ǁ Der berget ǁ ett <-> б Tillredelser för resan till taiga – kosak-församling wid ❧ afresan. Ifrån Schad[atska] förposten räknar man 40 werst till en inhägnad (заимка), och d[en]na väg kan befaras med equipage. Nejden är m[yc]k[e]t wacker och vegetationen yppig – Ögat fägnas i s[ynner]h[e]t af de talr[ika] grupper med asp och björk som lika med parker äro kringströdda på fruktbara ängar. Åkrar synas ännu i m[än]gd. — Wi tillbragte natten i inhägnaden, som tillhörde en guldsökare. Här uppstod ett stort bekymmer med inpackning af särsk[ildta] för resan ❧ erforderliga effecter, hv[il]ka3189 alla insattes i enkom för sådant ändamål brukliga kappsäcken. Sedan allt war färdigpackadt, redo wi 7 verst till en annan guldsökare-inhägnad. Wägen ledde öfver en bygd3190, som war uppfyld med berg, bland3191 h[vil]ka den första k[al]l[a]des Березева гора, emedan den var bewuxen med björkskog. Efter att hafva öfwerstigit detta berg, kom vägen åter till Amyl och ledde så längs foten af красная гора  – ett brant, ramlande pittoreskt berg. Litet nedanom detta berg upptager Amyl floden Красная рѣчка. — På3192 ett litet afstånd ifrån Beresowa gora höjer ❧ Осинова гора, som är bevuxen med en ymnig aspskog. På3193 andra sidan flyter Таловая рѣчка, hvarefter man färdas öfver Малинова gora och berget3194 Быкъ. 1333 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1333 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria           björk ǁ asp, vide hundflokor ǁ chærophyller, hor wånda ǁ värk upphunnit ǁ uppf Intill ǁ <Un[der]> verst ǁ ~ och <ham> söpo ǁ dr[ucko] wisste ǁ m[ärkte] plågades ǁ pinades granqvistar ǁ 1. qvi[star] ǁ 2. ~. Mer än en gång slog jag mina sjuka knän emot granar och qvistar. träden och sonde  med ǁ efter — Vegetationen bestod af björk3195, asp, пихта och ceder, ormbunkar, hundflokor3196 m. m. — Wägen war ehuru banad, både trång, smutsig och svår att befara. Ett fortfarande regn gjorde resan högst obehaglig. Dertill kom ännu min owana att sitta till häst, som wållade trötthet och wånda3197 i knäwecken etc ☙  ❧ — Under dagens lopp hade wi upphunnit3198 ett guldsökare-sällskap och fortsatte resan tillsamman. Intill3199 aftonen hade wi med möda tillryggalagt 30 verst3200. Wi lägrade oss till natten under bar himmel på väta gräset. Guldsökarne anställde ett stort kalas och söpo3201 sig fulla, h[vil]ket kom dessa Herrar m[yc]k[e]t väl till pass under natten, ty de sofde så godt, att de alldeles icke wisste3202, huru de under nattens lopp g[enom]blöttes. Jag deremot plågades3203 i min nykterhet af både köld och wäta. ☙  ❧ D. . Julii [g. st.] Blef allt inpackadt och påsadladt, h[var]efter wi gjorde uppbr[ott] och nådde efter 4 v[erst] Amyl, som öfverfors med båt, h[vil]ken hölls oss tilhanda af en kosakpost. Här började den egentl[iga] bergsbygden. Wägen ledde 20 verst öfver berg och backar till Petropawlowska guldverket. Wägen war så blöt, att den numera alldeles icke kan befaras, utan man var tvungen färdas på obanade stigar, der ögon, ansigte och kläder voro i fara sönderrifvas af granqvistar3204. ☙  ❧ Under d[en]na besvärliga färd öfwerföllos vi af ett häftigt regn. Jag nedsteg för att lösbinda min kappa som hängde bakom sadeln; min häst var ostyrig och tillät mig med3205 möda att åter stiga i sadeln. Emellertid hade sällskapet lemnat 1334 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1334 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  mig. Hästen rände i förtviflan efter, men då wägen ej war farbar, drog den till skogs och nu bar det af genom en tätaste skog med sådan fart, att jag ej hann väja för träd och grenar. Jag uthärdade härunder en ordentlig risbadstu och var dertill i fara att förvilla mig midt i de Sajanska bergen. Efter ½ timmas ridt nådde jag omsider wägen och mina ❧ kamrater, samt befann mig nu wid sjelfva Guldverket Petropawlo[w]sklxi, som är m[yc]k[e]t fattigt och drifves blott med 50 arbetare. Machinen enkel  – drifves af ett hjul – fatet – båten – — I Petropawlo[w]sk upphann jag et talrikt följe med Prester, Djakoner och kyrkobetjenter, h[vil]ka foro för att inwiga en tält-kyrka vid Nikolajewska guldvaskeriet. Min ledsagare Мѣшковъ stadnade i Petrop[awlowsk] och jag reste i sällskap med Presterna och guldsökarne ☙  ❧  The River Bolˈšoj Tjuxtet, running into the River Amyl from the left 92 km from the mouth of the latter. Castrén was at ca. 53°15′35″ E93°45′ but it is impossible to trace the exact longitude where he reached the Tjuxtet. (TS)  The River Zibizjan running from the left into the Amyl 133 km from the mouth of the latter. (TS) D. 8 Julii [g. st.] från Petropawlovsk. Wägen gick öfver en med smärre berg uppfylld nejd 10 verst till Sergejewska guldverket Under vägen förek[ommo] 2 smärre floder: Tjux-Tjet3206 och Djebidjan3207 samt ett stort antal i dem infallande bifloder. Vegetationen: пихта, litet ceder, ännu mindre björk, ormbunkar, hundflokor, brun mossa etc. Marken var n[å]g[o]t stenbunden och m[yc]k[e]t lerig. — Sergejewska guldverket är beläget wid Djebjidan  – m[yc[k[e]t fattigt, drifves liks[om] det Petropawlowska med 50 arbetare. lxi. Härinvid finnes ett annat guldverk, som k[al]l[a]s Покровскiй пр[iискъ]. 1335 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1335 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  At N53°13′8″ E94°3′25″. Its height is ca. 950 m above sealevel. (TS)  utför ǁ up[pför]  åt ǁ öf[ver]  Amyl […] här ǁ Amyl. En kosak-patrull finnes åter vid öfverfarten  The River Semirečka runs into the River Amyl from the left 170 km from the mouth of the latter, at N53°13′14″ E94°6′27″. ☙  ❧ (TS)  infaller ǁ finnes  The River Bolˈšoj Besˈ or Besˈ discharges into the River Amyl from the left 183 km from the mouth of the latter at N53°10′7″ E94°15′38″. Castrén did not travel to the Besˈ but he crossed the Amyl near the River Semirečka and continued soon into the forests. See below. (TS)  farbar. ǁ ~ Under resan öfver Tjokur war  susande. ǁ susande, och v[aknade]  om ǁ och  for ǁ och  2 ǁ k[osaker]  störta ǁ 1. falla nedför ǁ 2. ~ på ☙  ☙  ❧ Ifrån Sergejewska guldverket leder wägen öfver Tjokur3208, som är det högsta berg man kommer att befara. Man stiger 8 v[erst] uppför och sänker sig 5 v[erst] utför3209 berget. Ifrån dess spets har man en vidsträckt utsigt åt3210 höger, till en del snöbetäckta berg (бѣлогорье). Alla äro bewuxna med svart skog: пихтовникъ och n[å]g[o]t ceder. Efter att hafva öfverstigit Tjokur når man åter Amyl3211 och når snart en kosak-patrull, som är jemväl här posterad för att hafva tillsyn öfver förrymmare. Nejden wid färjst[ället] är m[yc]ket wild och romantisk genom ❧ de jättehöga klippor, som resa sig höger om floden. Litet ofvanom färjstället finnes floden Семирѣчка3212, som bildas genom en fören[in]g af 7 små tillflöden[.] Ännu 12 v[erst] ofvanom d[en]na flod infaller3213 Bes3214, som är en stor biflod och gör Amyl farbar.3215 Wid färjstället låg jag öfver natten i en öppen balagan och insöfdes under böljornas sus, regnets smattrande, trädens susande.3216 Vaknade genomvåt om3217 morgonen. D. . Julii. [g. st.] Medan guldsökarne forslade sina varor med båt öfver Amyl, tröttnade jag att vänta, styrde min häst i floden, for3218 lyckligt deröfver och fortsatte resan åtföljd af 23219 kosaker. Wägen gick 15 v[erst] längs högra stranden af Amyl, som var m[yc]k[e]t stenig och oländig, samt till och med svår att befara, emedan hästen oupphörligt war i fara att störta3220, då den steg utför de kala, fläta, hala, nedblötta klipporna. 1336 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1336 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  mössa ǁ mygg[skärm]  mygg-/skärm ☙  — Ett ewinnerligt regn sqvalade ned från höjde[r]ne och nedblötte oss inpå bara benen. — Efter 15 v[erst] var jag i tillf[älle] ❧ att torka mina kläder i en liten stuga, uppbygd af n[å]g[o]n guldsökare. — Ifrån d[en]na stuga ledde vägen åter 15 v[erst] öfver idel granbevuxna nejder till Nikolajevskoj пр[iискъ] Notanda: 1. Ifrån bergen höjde sig dimmor, h[vil]ka lik- ☙  nade rökmoln och i lugnt wäder ägde uts[eendet] af colonner. 2. I bergsbygden rådde en stark [ ] och myggen besvärade alldeles icke åtminstone på hinsidan skogen. 3. Skogskostymen – dertill hör en armjak (af kamelhår), kirgisiskt arbete, ett ❧ par stöflor med så l[ån]ga skaft att de betäcka både wador och lår, en ändamålsenlig mössa3221, en myggskärm3222 och en balagan (om man så hafva kan) 4. I de Sajanska bergen warseblef jag intet lefvande djur, utom ett möss, som sprang öfver vägen. 1337 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1337 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  The River Izinzjulˈ flows into the River Amyl from the right 210 km from the mouth of the latter. (TS)  Bland ǁ 1. Kund[uzuk] ǁ 2. D ǁ 3. ~ alla  täfla ǁ anses  Ifrån […] guldverken. ǁ I Nikolajewska guldverket gjorde jag en utfart till Charitonowska Jurjewska guldverket förbi Jurjewska och och Tarassoffska guldverken till  Castrén originally wrote Izundjul, correcting it to Izindjul. This indicate the considerable likelihood that similar notes also elsewhere in some unclear cases elsewhere are corrections instead of parallel versions.  Kunduzuk ǁ Kuzundjuk  öfra loppet ǁ källorna  The River Algijak discharges into a tributary of the River Bolˈšoj Enisej (Bij-xem), the River Sistig-xem (Siste-kem) from the right 92 km from the mouth of the latter. (TS) ☙  ❧ Den  Julii. [g. st.] Nikolajewskoj пр[iискъ] Obs. Wid Amylska flodsystemet finnas 12 guldvaskerier, bland h[vil]ka de flesta och bästa tillhöra en Jekaterinenburgsk köpman vid namn Po<ch>osoff. De rikaste guldvaskerierna äro belägna wid en liten i Amyl infallande flod: Izindjul3223. Bland3224 guldvaskerierna täfla3225 för det närv[arande] det Nikolajewska och Uspenska om företrädet. Största antalet af vaskerier wid Kunduzuk. Obs. Man beräknar 1. proc[ent] för 100 d. ä. en solotnik för 100 lass sand ☙  ❧ ☙  — Ifrån3226 Nikolajewska guldverket gjorde jag en utfart till Jurjewska, Preobrashenska och Novo-Prijutnoj guldverken. De äro alla belägna wid floden Kundusuk, som löper parallel med Izindjul3227 och utfaller i Amyl. Wid floden Kunduzuk3228 finnes ännu dess❧utom wid öfra3229 loppet: Leontjewska guldwerket och wid nedra loppet Kosmodjemjanskoj, Nowodolsko-Petrowskoj. Deras ordning: — 1. Леонтевскiй 2. Ново прiютный. ✔ 3. Преображенскiй ✔ 4. Юрьевскiй 5. Козмо-Демянскiй 6. Новод[ольско-]Петров[скiй] Wid Algijak3230 finnes guldverket СпаскiйПорфировскiй 1338 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1338 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ D . Julii [g. st.] wäntade jag hästar hela dagen3231         d.  Julii [g. st.] ☙  afreste jag ändteligen ifrån guldwaskerierna med en Kojbalisk lots, 2 kosaker och en stalldräng. Efter att hafva tillryggalagt några verst på den breda guldsökare wägen togo3232 wi åt3233 sida, öfverstego en ås, kommo så till Amyl och åtföljde än den högra än venstra sidan af denna flod. Landet war m[yc]k[e]t bergigt å ömse sidor om Amyl, men i synnerhet på den högra. I förstone fanns en god spång att rida på, men efter en färd [af]3234 15 v[erst] blef wägen m[yc]k[e]t svår, emedan den var stenig3235, full med källsprång och träden oqvistade ofta liggande tvers öfver vägen. Inom de omförmäldta 15 v[erst] syntes längs stränderna af Amyl frodiga ängar, hv[il]ka som bäst bergades af guldsökare. Längre fram ❧ aftog gräswäxten och stränderna blefvo allt mer sterila. Skogen3236 bestod mest af елникъ, n[å]g[o]t3237 пихта och ceder. — Amyl war så grund, att den allestädes kunde öfvervadas  – m[yc]k[e]t strid, full af poroger, 5–7 sasch[en] bred. — I wår wäg funnos flera smärre bäckar, bland h[vil]ka de förnämsta voro: K̈aidesuk3238 och Irtsuk3239. Wi öfverforo Kaidesuk och anlände efter solens nedg[ån]g till3240 mynningen af Irtsuk. Här uppgjordes en riseld, balaganen uppslogs och efter intagen qvällsward lät jag wägvisaren redogöra bland3241 annat för Amylska3242 flodsystemet.     dagen ǁ ~ och erfor d<--> togo wi ǁ togos åt sida ǁ 1. af ǁ 2. åt hög[er] Mscr: att stenig ǁ <o---> Skogen ǁ Träden ngt ǁ stun[dom] Castrén wrote the letter g above the last k without striking out the k. With Kaidesuk Castrén most probably means the River Prjaxa running into the River Amyl from the right 216 km from the mouth of the latter. In any case it must run into the Amyl from the same direction as the River Irtsuk (Urten-Suk) if they have the same source. Cf. the list just below this. (TS) The River Urten-Suk, running into the River Amyl from the right 228 km from the mouth of the latter at N53°1′11″ E94°21′40″. (TS) till ǁ wid bland […] han ǁ för localen. Han anförde Amylska ǁ d[et] 1339 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1339 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  ur ǁ <wid>  Lake Kara Köl where the River Amyl begins is situated at N52°49′14″ E94°7′14″. (TS)  Sajanska ǁ ber[gsbygden/giga]  The River Kukšin runs into the River Amyl 198 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Berëzovaja discharges into the River Amyl 157 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kandat or Bolˈšoj Kandat, running into the Amyl 150 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Karažulˈ, discharging into the Amyl 137 km from the mouth of the latter. (TS)  Here Castrén is mistaken. The River Turta runs into the Amyl from the left instead of the right 119 km from the mouth of the latter. (TS)  At present, no rivers are registered between the River Turta and the River Kindat. (TS)  The River Kindat running into the River Amyl 96 km from its mouth. (TS)  The River Syroj Bogdat discharging into the River Amyl 93 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Krasnaja running into the River Amyl 88 km from the mouth of the latter. ☙  ”Amyl”, sade han, ”tager sin upprinnelse ur3243 K̈ara Köl[,] R[yska] Черное озеро 8 v[erst] lång och bred under K̈aader-taskyllxii.3244 Ifrån samma sjö ❧ upprinner äfven floden Us. Amyl tillryggalägger hela sitt lopp g[enom] den Sajanska3245 bergsbygden och är d[er]före mycket strid, full af wattenfall och blir först farbar wid utloppet af Semirätschka[.] Amyl upptager en stor mängd bifl[od] i s[ynner]h[e]t från högra sidan. De äro: A) Fr[ån] högra sidan. 1. Irtsuk upprinner fr. Ҟ̈orom-taskyl 2. Ҟaidesuҟ – fr. Ҟ̈orom-t. 3. Izindjul fr. Kyrky taskyl 4. K̈unduzuҟ, fr. Ala Taskyl 5. Kuks’in3246, fr. Koodur T. 6. Beresowa3247 7. Ҟondat, en stor flod3248 8. K̈ara djul.3249 9. Turta upprinner ur s[am]ma ås som Kop3250 10. Kazir suk3251 11. Ylyk suk ☙  ❧ 12. Kыndat3252 13. Bogdat3253 14 Красная рѣчка3254 15. Saap (Sap)3255 16 K̈oop (kop)3256 17. Kazir (större än Amyl) (TS)  The River Sap running into the River Amyl 34 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kopˈ or Bolˈšoj Kopˈ discharging into the River Amyl 30 km from the mouth of the latter. (TS) lxii. Taskyl är en hög, kal, skoglös bergtopp. 1340 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1340 26.8.2019 9:56:06 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks B) Fr[ån] venster 1. Kыlna, 10 v[erst] nedanom Kuks’in på mots[atta] sidan3257 2. Bes, fr. Djillix Taskyl 3. Berezowa3258 10 v[erst] nedanom3259 den på högra sidan bel[ägna] Berezowa3260 4. Semirätschka 5. Kös’kö djul3261 5b) Potҟin 6. Djibidjan 7. Tjyx-Tjet 8. Schadat fr. Djillix Taskyl3262 9. ’Seres’tex3263 ☙  ❧ 10 Ҟondaluk3264 11. K̈aratus 12. Ҟaratjuga3265 Bland Jenisejs bifloder kände Kojbaler följande: a) från höger infallande 1 Bij-Kem3266, som upptager den likstora bifloden Samzara3267, h[vil]ken åter upptager Djabas’ 2. Syrty Kem, en med Amyl jemstor fiskrik flod. 3. Tus. 4. Ut 5. Kamys’ta 6. Us 7. Djepsel 8. Kazir suk 9. Kilbä suk etc. v[enstra] s[idan] ☙  ❧ b) fr[ån] venster 1–2. Iskim, två floder med samma namn Jenisej sägas taga sitt urspr[ung] ur en m[yc]k[e]t hög is-taskyl, som är betäckt med en evig snö.  The River Kalna running into the River Amyl 186 from the mouth of the latter. (TS)  Castrén added above this: <Söötel> djul  nedanom ǁ ofv[anom]  If Castrén has placed this river correctly in relation to the River Berëzovaja, it should be the Čerekzjul, running into the Amyl 144 km from the mouth of the latter. However, if the order of the rivers in the list is correct, the River Berëzova on the left side should be upstream from the River Semirečka, and the only possible river there is the Klimentˈev 172 km from the mouth of the Amyl. (TS)  The rivers Kösˈkö djul, Potkin and Djibidjan cannot be identified. One of them may be the River Čërnaja, discharging into the River Amyl 132 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Šadat runs into the Amyl 78 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Širyštyk, discharging into the Amyl 71 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kunduluk, running into the Amyl 55 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Karatjug running into the Amyl 20 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Bolˈšoj Enisej/Bij-xem/ Bej-xem/Bij-kxem/Kok-xem beginning to N52°19′18″ E98°29′32″ and running into the Enisej at N51°43′47″ E94°27′19″. (TS)  The River Xamsyra/Čojganxem/Xamsara running into the River Bolˈšoj Enisej (Bij-xem) from the right 241 km from the mouth of the latter. (TS) 1341 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1341 26.8.2019 9:56:06 �Itineraria  fortsatte vi ǁ fortsattes  The mountains at the Russian-Chinese border, the present inner-Russian border of the Tuva Republic. Its highest tops are over 1,700 m above sea level. Castrén reached it at ca. N52°56′ E94°25′. (TS)  En […] skog ǁ Skogen og[enomtränglig]  gren ǁ ~, som gör en  en ǁ se  Kader, Korom, Kobur, Kyrka and Toros Taskyl belong to a highland area in the Sayan Mountains. Лисовскiй 1894. (TS)  The River Kebež begins at N52°51′35″ E93°22′10″ and runs into the River Oja at N53°19′33″ E92°28′38″. (TS)  och ǁ synlig[a] ☙  ❧ D. . Julii [g. st.] fortsatte3268 vi resan wid solens uppgång från mynningen af Irtsuk, och för 10 v[erst] uppför denna flod. Togo så af åt höger och åtföljde en liten bäck, som inföll i Irtsuk, ända till Ural3269. Wägen war svår och tröttande. En3270 ogen[om]tr[än]glig skog, kullstjelpta träd, blöt mark. Ofta måste man bana sig fram med yxa. Min häst stupade tre g[ån]g[e]r. Wid middagstiden nådde wi höjden af Urallxiii och hade härifrån en majest[ätisk] utsigt öfver den widsträckta bergsbygden. Hufvudsträckningen af de Sajanska bergen löper i öster och v[ester] och deraf se wi framför oss himmelshöga snöbetäck☙  ta taskyler. Ur denna kedja lösbryter  ❧ sig en annan gren3271 wid ҟara köl l. den svarta sjön. Denna gren gör en3272 böjning åt norr och fortsätter derpå sitt tåg åt ö[ster] samt bildar ansenl[iga] taskyler. Den ural, hvarest wi nu befinna oss tillhör nämnda gren. Wid sidan om oss reser sig Ҟaader Task[yl]3273 och bakom oss se vi: K̈orom taskyl Kyrky taskyl Kotur ✔ Ala taskyl, den lägsta af alla. ☙  Längre bort åt ö[ster] befinna sig utom ögnasigte: Djillix-Taskyl, K̈umnuҟ-Taskyl (hvarunder fl[oden] Buiba upprinner ur sjön Baite-köl 4 v[erst] lång och 2 v[erst] bred), Irgaҟ-Task❧yl (hvarur upprinna Kebes’3274 och Malaja Buiba, den förra åt v[est], den sedn[are] åt ö[st]. Obs. 1. Å ömse sidor om Jenisej stå tvenne till Sajansk och3275 ännu längre bort synliga taskyler, lxiii. Ural = en hög ås som fördelar wattendragen. 1342 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1342 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks hv[il]ka benämnas: Brus på högra sidan och Tem å den venstra. Jenisej fördelar här åsen (jfr. Ostj[akerne]s och Tat[arerne]s trad[itioner]). — Under vistelse på lilla Ural lät en dånande åska höra sig från bergen och tjenade till att föra3276 intr[esset] af den storartade, berguppfyllda nejden. Obs. Utom taskylerna synes en oändlig m[än]gd åsar och bergssträckningar, som utgrena sig från hufvudgrenen och åtfölja smärre floder3277. ☙  ❧ ☙   föra ǁ förhöja  floder ǁ åsar  The River Xut/Solˈdžur running into the River Bolˈšoj Enisej (Bij-xem) from the right 140 km from the mouth of the latter. Castrén crossed the border between Russia and China. (TS)  som ǁ 1. ~ här och [der] ǁ 2. ~ stundom  Stundom ǁ Här  små ǁ stora  Nikolajewska ǁ Petropa[wlowska] — På ural herrskade en yppig veget[ation]. Gräset växte alnshögt och bestod af rumices, violer, mnemosyner, bohvete och andra af mig okända örter. Inga björkar, men här och der пихта och кедръ. — På södra sidan om Ural upprinner Ut3278 och flyter genom en trång bergsdal, som3279 är utomordentligt fruktbar. Här och der är likwäl marken än blöt än steril. Skogen är m[yc]k[e]t gles och består mest af höga lärkträd. Stundom3280 finnes på blöta st[ällen] täta svårträngda widesnår på blöta st[ällen], och på sterila en m[yc]k[e]t tät granskog. — Ut upptager m[ån]ga små3281 bifloder (t. ex. Djidjár) och vidgar ❧ sig under loppet af några få v[erst] till en ansenl[ig] bredd. Den är m[yc]k[e]t strid, äger m[ån]ga poroger, grund. — Wi lägrade oss till natten på vanl[igt] sätt vid flodstranden. Månskenet – stjernklar himmel – böljornas brus  – eldbrasan och gruppen kring elden – Nattens stillhet – Elgar visa sig esomoftast – Hjerpar flaxa i träden – Kosakerna röka sina pipor, sitta besablade och förtälja historier. — Den 13 Julii [g. st.] tillryggalades vid pass 35 verst — Till Sojoterna wid Ut från Nikolajewska3282 guldvaskeriet vid pass 70–80 verst. 1343 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1343 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  They were at ca. N52°45′ E94°23′. (TS)  på ǁ för att  under ǁ g[enom]  A darga or darugha was originally an official in charge of administration in a province in the Mongol system under Chinese rule, chief. Wikipedia: Darugha, http://en.m.wikipedia. org/wiki/Darugha; Darughachi, ☙  ❧ http://en.m.wikipedia.org/wiki/ Darughachi. (TS)  framtog ǁ <räckte>  till och med ǁ all[a] ☙  ☙  D.  Julii [g. st.] fortsattes resan genom den omförmäldta bergsdalen vid Ut. Marken var här m[yc]k[e]t oländig vid pass 5 verst – stenig och bergig – Regn. — Wid middagstiden slogo vi läger 2 v[erst] hitom Sojoternas uluss3283 och utskickade Tataren på3284 rekognoscering. Han återvände om aftonen i sällskap med 16 personer  – män och qvinnor; alla i Tat[ariska] kostymer och så slarfviga att bara kroppen sken under3285 slarfvorna. Alla voro i yttersta grad orena om ansigte, kropp <--->. Jag war wid deras ankomst sysselsatt wid andfångst och Sojot[erne] rusade genast efter änderna, h[vari]g[enom] jag befriades från det widlöftiga hellsnings-ceremoniet. ❧ Sedan man fångat änderna, kom Dargan3286 samt några äldre personer, gåfvo mig hand och yttrade izän, izän Man frågade äfven om Tsarens hellsa, om årets beskaffenhet, gräswäxten och boskapens fortkomst. Derpå framtog3287 Dargan sin pipa, räckte den åt mig, jag åt min granne o. s. v. Alla suto på marken kring elden. Efter de vanl[iga] ceremonierna började man efterse wåra waror och mönstrade allt in på bara kroppen. Wi måste lofva att följ[ande] dagen hemta till3288 och med de mest nödv[ändiga] af våra plagg till salu åt Soj[oterna]. Tobak måste wi skänka åt dem genast och undfägna dem med ❧ the och brännvin. Dargan skänkte åt mig ett getskinn och jag åt honom en snusdosa. Mitt folk köpte remmar för tobak. — Obs. Dargan skrek af alla krafter och öf[ver]h[ufvu]d woro Soj[oterna] m[yc]k[e]t högljudda. Jag hade all möda att om natten bl[ifva] dem qvitt. En qvarstadnade och jag arbetade med honom halfva natten. 1344 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1344 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks D.  Julii [g. st.] ☙  ☙      betäckta ǁ med Ut- och inwändigt ǁ Inwändigt (kirpits), ǁ (kirpits) och fårmjölk ǁ 1. ko[mjölk] ǁ 2. ~ utan Följande dagen begaf jag mig till Sojoternas tält och mötte på vägen 2 Sojoter som kommo att köpa tobak, ty dessa liks[om] andra Soj[oter] trodde mig en köpman ehuru jag gaf mig ut för guldsökare. — På wägen warseblef jag tre grafvar betäckta3289 med sten samt ett Gudi helgade lärkträd med upphängda klädesrimsor. — Tälten woro widt kringspridda 2–3 på hvarje ställe. Rundt omkring dem betade hästar, kor, får och getter. Äfven fun[n]os ❧ wid tälten små inhägnader liks[om] hos Tat[arerne]. Ut- och inwändigt3290 voro tälten constr[uerade] på Tat[ariskt] vis. Mycket orena. Alla kärl fulla af orenl[ighet]. Gentemot dörren (som är bel[ägen] åt ö[ster]) står skåpet med gudarna. Eldstaden i midten består af n[å]gra stenar – Golfvet utgöres af bar mark, som är betäckt med getskinn. Wid min ankomst brann på skåpet ett ljus och man sade den 15 Julii vara en stor högtid. — Gentemot dörren satt en gammal man, som i m[ån]ga år varit Djarga. En klok och skarpsinnig man  – examinerade mig flera timmar och gjorde alla slags misstänksamma frågor. Tyckte mig göra bättre att sitta hemma hos hustrun än att traska i blöta kärr. Under samtalet undfägnade mig wärdinnan med en mixtur af the (kirpits),3291 barken af lärkträd, badan och mjölk. Då man började slå the eller annan mat i koppar, stänkte värdinnan n[å]g[o]t på elden och mot dörren. Äfven gaf man mig upp❧kokt fårmjölk3292. 1345 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1345 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  modiga […] åtbörder ǁ 1. <vrediga> ǁ 2. häftiga åtbörder  See p. 1361 for a description of the shamanist session in more detail. ☙  ☙  ❧ Jag begärde att få medtaga n[å]g[o]t mjölk, men sådant sades vara förbjudet på närv[arande] högtidsdag. Följ[ande] dagen lofvade man hemta till mig så m[yc]k[e]t mjölk jag önskade. — Man ville se mina varor, och då jag sade mig ej äga n[å]g[o]t och ej vilja köpslaga, blef Dargan vred, sade mig hafva kommit utan all orsak till deras land och bad mig genast draga min kos. Tillika visade han så modiga3293 rörelser och åtbörder, att jag till undvikande af obehagl[igheter] återvände till min balagan. Under dagens lopp infann sig hos mig en och an[nan] Sojot i öfrigt att drifva handel. Jag gjorde med dem philol[ogiska] studier. Min Tat[arisk] tolk rymde ifrån mig till Mator[erne] och söp hela dagen. Jag skickade kosakerna för att uppsöka h[ono]m. Han återhemtades om natten ❧ alldeles full – Följande dagen infunno sig åtskilliga Soj[oter] jämte Darganen. Jag gaf den skänker och lät en Schaman trolla bort min tandverk.3294 Obs. I Sojot-tältet höllo en gosse och en flicka, som voro helt nakna och buro blott en bindel om lifvet, h[varan]dra omlindade med sina armar och sågo med smägtande ögon å h[varan]dra[.] 1346 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1346 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  näfver-/tält  gå ǁ besöka ☙  ❧ Minusinska kretsen. № 4. ☙  ❧ Obs. Sojoterne lifnära sig under sommaren med nästan endast mjölk: af ko, får, häst och get. Renmjölk brukas bl[ott] såsom grädda. Mjölken ätes kokad och man förtär deraf efterhand en och an[nan] kopp under hela dagens lopp. Kondyk och Sarana begagnas föga sommartiden. Obs. Kondyk, sarana, badan och barken af lärkträd begagnas sås[om] födoämnen. — Stepp-Sojot[erna] sägas vara m[yc]k[e]t rika på boskap, men bergs-Soj[oterne] äro fattiga. ☙  ❧ Sojoter (vid Ut) Ekonomie [—] Sojoternas tält äro af samma constr[uction] sås[om] Tatarernes: 1o) stora, i bottnet runda, i spetsen koniska 2) små och koniska — Om sommaren bo Sojoterna i näfvertält3295, men till wintern uppföra de rika tält af vojlok. — De flytta bo liksom Tat[arerne] 2–3 g[ån]g[e]r om året. Bo om sommaren i skoglösa, om vintern i skogiga bygder — De berga ej hö, men lemna under sommaren obetade sådana ställen, der föga eller ingen snö faller om vintern. — Många Sojoter äflas med åkerbruk, men ingen bland dem som bo i den Utska dalen. — Sojoterna drifva jagt i de Sajanska bergen och komma ofta inom Ryska området, der de jaga älgar, renar, zoblar, ekorrar, björnar, m. m. Äfven Tat[arerne] gå3296 stundom öfver till 1347 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1347 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria      deremot ǁ emot Sojoterna ǁ Tata[rerne] Fiskaren ǁ <När> bommuls-/garn Salt […] sjöar. ǁ Salt-sjöar finnas i m[än]gd ☙  ☙  ☙  Sojotiska sidan i s[ynner]het för att ❧ bedrifva bäfver-fänge. Sådant är wäl icke tillåtet, men medgifves dock af ställets egare, deremot3297, att Tat[arerne] betala lega för stället. — Sojoterna3298 wid Syrty-kem och Samzara skola utom annan boskap wara rika på renar, samt besitta hjordar af 1000 st[ycken]. De Utska och m[ån]ga andra Sojot-slägter äga endast hästar, kor, får och getter. — Liks[om] hos Tatarerne är äfven hos Sojot[erna] en rik man egare af fl[era] tabuner med hästar och tusendetal af annan boskap. Många fattiga lefva såsom arbetare och aflönas efter godtycke af husbonden. Lifegna finnas ej. — De Utska Sojot[erna] bedrifva fiskafänge dels ). ❧ med tagel-nät, dels med en trädkrok ( Fiskaren3299 passar på när fisken kommer på trädet, och drager då kroken åt sig. — Hampa och lin finnas ej hos Sojoterna men i dess st[älle] silke och bommuls[-]garn3300. Allt groft arbete sys med sena. — Fattiga Sojoter få af rika hela tabuner, kor, får och getter att wårda och begagna med willkor att ej döda n[å]g[o]t djur. Kor, får och getter gifvas blott i ringa antal. Den väsendtliga fördel af detta lån är mjölken – Obs Äfven hästar mjölkas. — Wid Kamys’ta äro alla Sojoter åkerbrukare. — Sojot[erna] köpa sina förnödenheter af Mongoliska köpmän, som årligen resa ända till Kamys’ta — Med gränsboerna drifwa äfven Buräterna handel. Så ock karagasser och Kamazintser, Ryska Kosaker, bönder ❧ och Tatarer. — Salt3301 köpes ej, utan tages ur sjöar. — Krut göra de sjelfva, äfvensom sylitra. Deras krut är ej starkt. 1348 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1348 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — När Sojot[erna] börja äta, dricka, bedja Gud, buga de sig och föra två fingrar (pek-3302 och långfingret) till pannan. — Tälten äro inredda på Tat[ariskt] vis med en eldstad i midten. Dörren åt öster  – Gent emot dörren står ett slags rödmåladt skåp med alla slags brokiga figurer. På skåpet såg jag 9 små fat l. koppar af messing. De voro fyllda en med gryn3303, en an[nan] med smör, en med grädda och3304 an[nat]. ofta äro de toma.      pek- ǁ 1. <---> ǁ 2. <--> gryn ǁ ярица och ǁ o. s. [v.] på ǁ wi[d] stort. ǁ ~ Wid Jenisej Uluk-Kem angifvas 17, af h[vil]ka hvarje ett stort fl[era] aimaker. Man nämnde 1. Baiҟara 2. Oinar. Sg Ojn — Rundt omkr[ing] tältet kistor, smutsiga koppar af träd och näfver, jerngrytor, messings-skopor etc. ☙  ❧ Sojot-stammar Hvarje stam eller aimak styres af en så k[al]l[a]d Darga, och ein Djaisan styr en mängd aimaker. Den Utska Djaisanen styr följande 6 aimaker: 1. Mat wid Ut 2. Ir-git wid Ut, blandade med Mat 3. Tjoote (Tjoote) på3305 steppen höger om och venster om Jenisej 4. Sengei Pl[uralis] Sengeilár wid Ҟamys’ta (Tat[ariska] Öök), samt å ömse sidor om Jenisej 5. K̈ara Pl. K̈aralar, å ömse sidor om Jenisej ☙  ❧ 6. K̈oodeglar S[in]g[ularis] Ҟoodex, vid Kamys’ta och å ömse sidor om Jenisej Öfwer den vanl[iga] Djaisáng finnes ännu en Sumun-Djaisan’, som emottager skatten af Djaisanen och för den till Mongol[erna]. — Antalet af (Djaisandomen) aimaker wid Jenis[ej] l. Ulu-Kem är m[yc]k[e]t stort.3306 1349 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1349 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  Toot ǁ 1. Tjoote ǁ 2. ~ l. Tjoote  Toot ǁ 1. Tjoote ǁ 2. ~ l. Tjoote  There is a river called Oo or Ata in the Altai, but it runs into the River Lebed’ instead of the Enisej, and further to the River Bija and the Obˈ. Castrén probably means the River O-xem/ Ojna discharging into the Bolˈšoj Enisej (Bij-xem) from the left 351 km from the mouth of the latter. (TS)  Köjek ǁ 1. <Köjök> ǁ 2. ~ 4. Aҟ Toodet  Castrén wrote fyra and added fem above it without striking out fyra.  Djaisan ǁ Dessa  <paulin>-fjäder ǁ mös[sa]  Castrén placed this sequence here by marking it with ✘. It is possibly a later addition. ☙  ❧ Wid Syrty Kem och Bej-Kem: 1. Aҟ Toot3307 2. Kara Toot3308 wid fl[oden] oo som faller i Jenisej3309 3. Köjek3310 5. Sojan Dessa fyra fem3311 finnas wid Syrty Kem och Bej-Kem och n[å]gra fl[era] funnos ej vid dessa floder. Wid Kamzara bo äfven Ak-Tjoote. — Darga dömmer blott små saker i sin aimak. Större mål hemställer han till Kyndy och han till Djaisanerna, h[vil]ka ej heller kunna dömma i högmålsbrott, utan hemst[älla] en skrifven anmälan till de Mong[oliska] auctoriteterna. — Darga samlar skatten i sin aimak och öfverlemnar den åt Djaisanerna. Obs. Toopos Ҟus, <paulin> — Djaisan3312 bär en <paulin>-fjäder3313 (toopos ҟus) i mössan. Darga har intet märke. ☙  ❧ Obs.3314 Den längsta Embetsman är Đarga, en i hvar aimak. 2. Dernäst är Kyndy, som äfven äger domsrätt, och till honom appelleras fr[ån] Darǥa. Han bär i mössan ett märke af messing. En Kyndy öfver de 6 Darga. 3. Djaisang. 4. Sumu Djaisang Wid Ut en Sumu Dj[aisang], en Djais[ang], en Kyndy, 6 Darga 1350 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1350 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks [—] skatten är: 3 soblar ell. 6 räfwar eller 120 ekorrar eller 1 рысъ3315 för hvarje rik man. I Utska aimaken betala blott 7 skatt. De fattiga betala intet. — Sojoterna kalla sig Tuba Pl. Tubalar. De tala alla Tatariska i små brytningar. De afsides boende tala en renare dial[ect] än de närbelägna. ☙  ❧ [—] Mati förtälja att de fordom varit s[am]ma folk med de Minus[inska] Matorerne3316, men om sitt fordna språk veta de intet. — Äfven förtäljdes, att en 90 årig kojbal af kolska ulusen ännu3317 för n[å]g[o]n tid sedan talat s[am]ma språk med en Sojot af st[ammen] Tjoote wid Tus. Häraf följer att äfven Sojot[erna] varit Samojeder. — Till bevis för Matorernes och Mat-stammens identitet tjenar bl[and] annat den uppgift3318, att de Ryska Mat[orerne] fordom bodde under Kyrky Task[yl] och Koodur T[askyl] samt vid de floder, som ur dem upprinna, ex. Syrty Kem – således i den nuwarande Mat-stammens granskap. Dock säges Mat[orerne] förnämsta tillhåll varit trakten af Karatus. Här synas äfven de Chines[iska] Materne fordom hafva uppehållit sig, såsom äfven deras namn Tuba (jfr. fl[oden] Tuba antyder)     Lynch. Matorerne ǁ Tatarer[ne] ännu ǁ för uppgift ǁ omst[ändighet] 1351 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1351 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  stepperna ǁ ~, men man vet intet om deras urspr[ung] v. i.  som ǁ men  lägges ǁ föres  Mscr: anlidnes ☙  ❧ Begrafn[in]g [—] Kurganer finnes i stor m[än]gd på stepperna3319 — Sojoterna begrofvo fordom sina döda på Samoj[ediskt] wis, ofvan jord på en så k[al]l[a]d лабасъ, som täcktes med träd — Nu förtiden omlindas den aflidne med kitaika eller annat tyg och Nama uppsöker för h[ono]m ett afsides st[älle]. Finner han ej genast en lämpl[ig] plats, så går det ej wäl den aflidnes slägtingar. De och deras boskap öfverfallas af sjukdom och olyckor. Nama söker afsända dem med böner. Den aflidnes bästa kläder, hästar och redskap skänkes åt Nama. M[ån]ga offra åt honom all sin egendom. ☙  ❧ — En rik man begrafves i kista, som3320 ställes afsides ofvan jord. Nama sjunger och läser böner vid begrafn[in]gen och fl[era] dagar derefter. — När Nama dör, omlindas han med silke, lägges3321 i kista och föres åt sida. — Så äfven Sumung-Djaisan och andra betydande män. Obs. Öfver kistan lägges ingen ting, icke ens jord. När den döda bl[ifvit] begrafven, återwänder man till den aflidnes hem och anst[äller] ett stort gästabud. Поминки anställes i tre år på den a[f]lidnes3322 dödsdag. — Nama tager den aflidnes häst, sadel och bästa kläder. 1352 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1352 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧  The number 108 is considered sacred in several Asian religions, including Buddhism. Chinese Buddhist Encyclopedia, http://www.chinabuddhism- Religion Sojot[erna] äro tillgifna Lama-dyrkare och kalla sina Prester Nama, h[vil]ka åtnjuta en stor wördnad. Wid Kamys’ta finnas 10 Prester, infödda Sojoter. De njuta undervisning af n[å]g[o]n Mong[olisk] Prest, som kommer till Sojot[erna] enkom för detta ändamål. De Sojot[iska] Presterna äro alla underordnade och deras öfverhufvud är en, som hvarje wår besöker Soj[oterna] och wid sin afresa lemnar en efter sig till vicarius. — Nama äro tillika läkare och så wäl försedda med medicin, ett 6 kameler ej kunna föra alla deras läkemedel, som äro 108 till antalet.3323 — Sojot[erna] begåfva sina Nama med rika skänker. ☙  ❧ [—] Schamanismen utföras likasom hos Tat[arerne]. Nama tillåter Schamanerna att utöfva sin konst, då inga läkemedel hjelpa. — Nama säges kunna läsa alla m[enni]skans tankar. — De Soj[otiska] Schaman[erna] hafva trumma[,] hoppa och sjunga3324 liks[om] Tat[arernes] men gå omkring elden blott ett hvarf. ☙  encyclopedia.com/en/index.php/ 108_(number). (TS)  sjunga ǁ skrika  antingen ǁ en Kudaj är himmelens gud – den goda <----> Yzyt, underjordens Gud – den onda – kan äfven röra sig öfver jord, bringar död, sjukdom och olyckor. Oba är antingen3325 en enskildt sten med ansigte och form af m[enni]ska, eller en stor stenhög af s[am]ma höjd som ett träd. Dessutom ❧ inhuggas eller målas allehanda djurbilder i klippor. Obs. Man bör skilja Oba <---> ? Gudabilder ifrån Kozä, som äro gamla kurgansstenar. 1353 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1353 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  och ǁ till offer  i träden ǁ till offer och uppäter köttet och förärar Nama med hudarna,  tyg-/rimsor  kopparna ǁ faten  rösen ǁ maj[aker]  The River Kamyšta runs into the River Abakan. The River Ööber cannot be recognized. (TS) — Omkring Oba ställas hvarje wår färska björkar, och i björkarna hängas allehanda klädesskifvor och3326 djurhudar till offer. — Hvarje år i Augusti kommer alla små Nama samt en Mongolisk öfver-Nama. allt folk ifrån när och fjerran församlas kring Oba, anropa h[ono]m om hjelp och nåd. Man dödar alla slags djur, hänger hudarna i3327 träden och uppätar köttet. — Wid hvarje Oba finnas inskrifter, gjorda med färg, blå till färgen. ☙  ❧ — Äfven finnas inhuggna inskrifter, hka tillika äro målade. — Lärkträd betr[akta]s med Gudoml[ig] wördnad; man upphänger tygrimsor3328, djurskinn m. m. i deras gren — I religiöst häns[eende] råder hos Sojot[erna] en skrupulös pedantism. Man förbjöd mig att se på faten på det hel[iga] skåpet, tillät mig ej att föra en mjölkflaska från ett tält på d. 15 Julii. Wid hvarje liten rörelse var man ängslig, att jag skulle begå ett brott emot den Lamaiska rel[igionen]. — Obs Skåpet med de 9 kopparna3329. Blott en kopp var försedd med fot och deri brann en lampa. — Köözä Közä kallas stenbetäckta kurganer, sådana jag såg wid Ut-Kojbaliska. Mat[orerne] förtälja, att deras egna bogatirer upprest sådana rösen3330. Obs. Közä, kurgan in gen[itiv]. På stepperna emellan fl[oderna] Ööber och Kamys’ta (bifl[oder] till Jenisej)3331 finnas såd[ana] kurganer i oändl[ighet]. 1354 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1354 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ☙  Äktenskap afgöres g[enom] föräldrarna, så att brudgumens föräldrar3332 fria hos brudens föräldrar eller målsmän. Dessa bestämma en3333 kalym ända till 100–200 st[ycken] af skillda djur. Denna kalym mäkta naturligtwis gälda med ens; den betalas efter hand, stundom under loppet af flere år. Emellertid kommer fästmannen ofta på besök till bruden, lefver stundom en3334 hel månad hos henne och framalstrar barn med sin blifvande hustru. Är hela brudskatten betald, då först kan fästmannen taga bruden till sig. Han sänder en talman, (som hos Soj[oterna] är en budbärare) att tillsäga,3335 att han önskar hafva henne ❧ sig tillsänd. Då utstyres3336 bruden med kläder, vojlok till tält, hvarjehanda djur och an[nan] egendom. Anförwandterna nu bjudas till gästabud och efter dess slut begifva sig alla till brudgumen. Emellertid sänder man budbärare till brudgumen med underrättelse om sin ankomst. Han begifver sig nu med sina anförwandter bruden till möte. Nama åtföljer brudgumens tåg. Wid mötesplatsen välkomna h[varan]dra brudgumen och bruden, taga h[varan]dra i handen och kyssa h[varan]dra han på högra och hon på venstra kinden. Nama gör brudens anhöriga n[å]gra frågor och anst[äller] wigseln hvarvid förek[omma] särsk[ildta] ceremonier. Bland annat gör Nama omkring uti en ring på marken. De tillstädeswarande ❧ åtfölja honom3337 och vandra den ena bakefter den andra, hållande h[varan]dra i handen, alla utom Nama. Slutl[igen] häller man vin i en kopp, rycker gräs ur marken och gifver det åt Nama. Han doppar gräset i winet, stänker win åt alla fyra väderstreck, och derpå börjar man dricka. Nama sjelf smakar ej;3338 brudgummen för koppen till munnen och  Castrén wrote fader above the line without striking föräldrar out.  en ǁ om  en hel ǁ flere <-->  tillsäga, att ǁ fråga, om  utstyres ǁ låter  honom ǁ ~ hållan[de]  ej; ǁ ej, utan 1355 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1355 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  befallng ǁ 1. ~, att man sk[all] ǁ 2. ~ åt h  vid Ut ǁ hos Mo[ngolerna]  Sojj. ǁ Tat[arerne]  i ǁ på ☙  räcker så vinet åt bruden. Hon smakar deraf och öfverlemnar derpå koppen åt den äldsta tillstädeswarande person. Derpå gifver Nama befalln[in]g3339 att gifva vin än åt den ena, än åt den andra bland de äldsta i församl[ingen]. Wid mötesplatsen klubbar man äfven ett får och gör sig en måltid. Ifrån mötesplatsen begifver man sig till brudgumens ❧ tält och här firas först det egentl[iga] bröllopet medelst ätande, drickande, ridande[,] brottande. — Soj[oterna] hafva 1–3 hustrur. — Qvinnorna anses för orena och få alldrig med sin fot beträda den venstra sidan af tältet – Qvinnorna sitta på högra sidan. Obs. Likaså hos Tatarerne. ☙  ❧ Utseende och beteende [—] Man ser både Tatariska och Mongoliska anletsdrag. — Den Mongol[iska] voro vid3340 Ut allmännare — Soj[oterna]3341 äro m[yc]k[e]t wiga och rörliga. Jag såg dem med ett hopp skutta i sadeln utan att begagna sig af stigböglarna. — I sitt tal äro de m[yc]k[e]t högljudda. En främl[ing] skulle tro dem träta, då de föra en fredlig conversation. — Till wexten äro de m[yc]k[e]t små, men deras lemmar äro m[yc]k[e]t starka och härdade. — Ragglande i sin gång  – svaga i3342 benen  – men fasta i sadeln. 1356 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1356 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ☙  Klädedrägt. är liksom hos Tatarerne en får l. getskinspäls med wida3343 framst[ycken] tillknäppta öfver bröstet Wid lifvet3344 finnas baktill fållar3345. Pälsen är m[yc]k[e]t lång. [Sojoten]3346 är alltid förs[edd] med gördel. — Qvinnorna bära s[am]ma slags päls med den skillnad, att pälsen3347 ej är åtsittande wid lifvet och wecken anbragta ej vid lifvet, utan vid knävecken. — I stället för pälsar bära qvinnorna äfven dylika öfverplagg af rödt eller annorlunda färgart, ofta mångbrokigt tyg. — Byxorna räcka, liksom hos Tunguser och Samoj[eder] ❧ blott öfver wadorna och bestå ant[ingen] af sämsk eller ludet skinn. Stöflarna äro liks[om] de Tat[ariska] försedda med skaft, som räcka öfver knäwecken. De äro gjorda af getskinn – — Hos blott några få Soj[oter] anmärkte jag skjortor. Soml[iga] gjorde anspråk på den skjorta, jag bar på min kropp. — Mössan spetsig, konisk3348 med en toffs öfverst – — Wid gördeln hänga långa knifvar, glänsande eldstål, prydnader af jern och koppar – nåldosor, trädgafflar (till att upptaga kött ur grytan) etc. — Många [Sojoter]3349 gingo alldeles nakna, bärande blott en bindel wid veka lifvet. Deras kropp är så härdad, att de alldeles icke oroade sig, fastän hyn war alldeles ❧ full med brönsrar, mygg och flugor. — Hos soml[iga] hängde en skinnpung3350 på bröstet, som sades motsv[ara] Ryss[arnes] kors.         wida ǁ breda lifvet ǁ ~ bak[till] fållar ǁ skrynklo[r] Mscr: Tat[aren] pälsen ǁ lifvet konisk ǁ me[d] Mscr: Tat[arer] skinn-/pung 1357 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1357 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria        Männerna ǁ Soj[oterna] dylika ǁ blad Mixturen ǁ D sofvel ǁ 1. mal ǁ 2. <supa> stötes ǁ bultas sättes ǁ ätas gräfvas ǁ tor[kas] — Männerna3351 raka håret och skägget och bära öfverst på hjessan en fläta, som betäckas med mössan — Qvinnorna bära orakadt hår och tre flätor: en i nacken och på h[var]dera kinden. ☙  ❧ Anrättningar. — Sommartiden lifnära sig Sojot[erne] mest med mjölk och the. När man uppstiger ställes en gryta med kirpits på elden. Deri blandas torkad och finmalad bark af lärkträd samt dylika3352 blad af badan. Mixturen3353 ökas derefter ännu med mjölk. Förrän man börjar deraf eller i allm[änhet] förtära n[å]g[o]n sofvel3354, stänkes deraf n[å]g[o]t på elden s[a]mt åt ö[ster]. — Denna mixtur dricker man ur trädkoppar  – skedar finnas alldeles icke. — N[å]g[o]n tid derefter ställes åter en mjölkgryta på elden och man häller i sig en och annan kopp och fortfar så hela dagen igenom. ☙  ❧ Kondyk stötes3355 fin, blandas med творогъ och smör och steka denna anrättng i gryta. Kondyk sättes3356 sås[om] gryn i kött och fisksoppa, samt i mjölkwälling. Sarana begagnas äfven i st[ället] för gryn och kokas äfven i vatten. Obs. Kondyk och sarana tjena till ersättning för gryn. De gräfvas3357 under jorden om sommaren och torkas till vintern. — Soj[oterne] äro det lätt[j]efullaste folk, jag n[å]g[o]nsin sett. Om sommaren underhållas de med mjölk och kirpits  – Till vintern samla de sig sarana. Somliga bedrifva jagt och fiskafänge i ringa mon 1358 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1358 26.8.2019 9:56:07 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Obs. Kondyk3358 är en m[yc]k[e]t ällskad anrättning. Den torkas, trädes i3359 ett tråd och kokas med mjölk. Sarana äger afsättning äfven i Mongoliet. ☙  ❧ — Om wintern lifnära sig Soj[oterna] med kött, sarana och kondyk. — Alla ben förvaras m[yc]k[e]t omsorgsfullt3360 i skinnsäckar och kokas, i brist på kött, med sarana l. kondyk. — Cedernötter samlas med m[yc]k[e]n omsorg och ätas med skal. — Köttet ätes både rått och kokadt – — Sojoterna ega inga magaziner och förvara nästan all sin egendom i ledersäckar. När om hösten boskapen slagtas, inlägges köttet i lädersäckar, man låter det frysa och rör ej dervid före wåren3361. Större djur, sås[om] kor och hästar omlindas i sitt eget skinn, som först afflås. Nämnda skinnsäckar uppställas på en [af] Ryssarne så k[al]l[a]d лабасъ, som är Soj[oternas] enda förwarings-ort. Dessa säckar vidröras ej om vintern, utan man endast äter soppa på ben, sarana och kondyk, eller slagtar på sin höjd getter. Obs. — Soj[oterna] slagta alldrig sin boskap om dagen, utan alltid nattetid ty man vill ej, att en främmande är närv[arande] vid slagten.     Kondyk ǁ Sarana i ǁ på omsorgsfullt ǁ <--> wåren ǁ hösten 1359 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1359 26.8.2019 9:56:07 �Itineraria  på ǁ mot  i fl. Altaj ǁ i Jenisej. Här finnes en  The River Altaj runs through the Sungaj to the Obˈ. No river called Irsen is known today. ☙  ❧ Diverse om Sojoterne — Renen aktas för mer än hästen emedan den är ändamålsenligare i bergsbygden och i kärr. Den snafvar ej på3362 stenar, sjunker ej på blöta ställen och bär nästan en lika stor börda som hästen. — De hafva bomärken på sina hästar. — Sojoterne äro mycket tjufaktiga, ehuru de bestraffas på ett omenskligt wis. — Soj[oterne] fiska äfven med snara. (TS)  Castrén wrote this sentence next to the second group of families but did not note its context in any way. Kaa-Xem is on the river of the same name near its confluence with the River Bij-Xem, N51°42′0″ E94°33′20″. (TS) Sojot-slägter I 1. Aҟ Toot, wid Syrty Kem 2. Ҟara-Toot, wid Oo och Tapte som utfalla i Je- nisej (Oo är högre, Tapte lägre) 3. Köjek, lefver tills[amman] med Kara Tot och lyder under en Darga. ☙  4. Sojan, wid Irsen, som faller ❧ i3363 fl[oden] Altaj, h[vil]ken äger sitt utlopp i Jenisej.3364 Obs. Dessa fyra aimaker lyda under en Djaisan. II 1. 2. 3. 4. 5. Ojen Pl[uralis] Ojnnár Saldjoҟ K̈obal Baiǥara K̈argas Dessa slägter bo bakom de Sajanska bergen på stepperne i trakten af K̈aa-Kem (Ҟaa-Kem)3365 1360 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1360 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Sojj. ǁ Tat[arerne]  Hoppade ǁ ~, strödde  The same shamanistic session mentioned on p. 1346. III. 1. Adaj. 2. Kazet. 3. Adaj-Tarǥat 4. ☙  ❧ Schaman-kostymen är dens[amma] sås[om] hos Tat[arerne]. Dock finnas i ändarna af de långa flikarna små fransar af kläde, tyg, getskinn m. m. Å ömse sidan om bröstet bära Soj[oterne]3366 tvenne (inalles) fyra ormar, gjorda af häst- och får-hår med ögon af perlor. På bröst och rygg hänga skramlande jernstycken. — Trumman är större, för öfrigt liks[om] hos Tat[arerne] försedd med klockor, jernst[ycken] och målade figurer. — Sojoterne anropa Yzyt och veta intet af Aina. Obs. Yzyt hos Soj[oterne] mots[vara] i allo Tat[arernes] Aina. ☙  ❧ — Jag lät en Schaman trolla bort min tandverk. Han ville först veta sjukdomens orsak (synty) och vilken tand verkte. Derpå göt han mjölk i en kopp och började se deri, hällde litet mjölk på elden och åt alla 4 väderstrek. Derpå började han känna på tandnerven tryckte derpå under käken och vid ögat, just på de ställen, der äfven verken kändes, spottade på det verkande stället åtskilliga gånger – började så bita mig på kinden och sugade ur bettet blod liksom en igel – spottade bloden i mjölken, <--->tog derur marken och kastade den i skogen. Hoppade3367 sedan på marken och förehade andra galna ceremonier.3368 1361 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1361 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  Ulu-Kem ǁ J[enisej]  In the mscr (KK Coll. 539.32 p. 330–331) the families numbered with 7–10 here were originally 15–18 and the ones following them 7–14, but here they are listed in the order changed by Castrén.  venster ǁ 1. wid ǁ 2. s ☙  ❧ Tuga, Tatar, på Sojotiska I Oores, Rysse. Mol, Mongol. K̈atat, Chinesare. — Soj[oterne] ega ej släde och kärra — Soj[oterne] weta hvarken om pengar l. bröd. I st[ället] för bröd, mjöl och gryn tjena hos dem sarana och kondyk. ☙  ❧ Man kände följande slägter l aimaker: 1 Mat, vid Ut. Pl[uralis] Mattár 2 Ir-git Pl. Irgittär, vid Ut, blandade med Mat. 3. Tjoote Pl. Tjootelar, wid öfra loppet af Kam- zara och å ömse sidor om Ulu-Kem3369. 4. Sengei Pl. Sengeilär, wid Ut och Kamys’ta (Soj[otiska] Ooҟ) och vid Ulu-Kem. 5. Ҟara Pl. Karalár, å ömse sidor af Ulu-Kem. 6. Koodex Pl. Koodeglar, vid Kamys’ta och Ulu-Kem. 7.3370 Aҟ Toot, vid Syrty Kem. 8. Kara Toot, wid Oo och Tapte  – bifl[od] till Jenisej, den förra högre, den sedn[are] lägre 9. Köjek, ibidem 10 Sojan, vid Irsen, som faller i Altaj, denna i Jenisej 11 Ojen Pl. Oinnar, på stepperna venster om Ulu-Kem. 12 Saldjoҟ, Pl. Saldjoҟtar, venster3371 om Jenisej, mest vid små floder, i s[ynnerh[e]t vid Kaa-Kem. ☙  ❧ 13 Ҟobal Pl. llar, höger om Ulu Kem. 14. Baigara, wid Ulu-Kem å ömse sidor, i s[ynner]het vid små floder. 15. Karǥás, venster om Ulu-Kem på stepperna 16. Adaj, österut på Irkutska sidan 17. Adaj-Tarǥat, deras grannar 18. K̈azet, vid Djabas’ 1362 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1362 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Targa ǁ D[arga]  Kyndy ǁ Djaizang  omkr. ǁ vid ☙  ❧ Dessa tala alla s[am]ma språk i smärre dial[ecter] Deras Embetsmän äro: 1. Targa3372, en i hvar aimak = starshiná 2. Kyndy3373, råder öfver några aimaker. 3. Djaizang, är en Embetsman, som råder öfver Kyndy och Darǥa, samt har under sig ett större antal Sojoter. 4. Sumun-Djaizang, är den förnämsta infödda Embetsman. 5. Bix, en Mongolisk Embetsmän. Obs. Aimakerne äro fördelade i en m[än]gd Djaisandömen, af hvilka hvarje innefatta omkr[ing]3374 4 n[å]gra få (4) aimaker. ☙  ❧ Bifloder till Jenisej. 1. 2. 3. 4. 5 6. Altaj upptager Irzen Oo-kem Tapte Ööbyr Kaa-Kem Kamys’ta l. Öök fr[ån] höger Obs. Om Altaj och dess utlopp wisste man intet tillförlitligt. ☙  ❧ — Sojoternes Lamadyrkan är i hög grad uppblandad med deras fordna Schamanism. — Sojoterne raka af sig skägget. — Sojoterne tillreda ej airan, men kumis finnes hos dem hela sommaren igenom och de supa sig fulla alla dagar. — Sojoterne begagna bössa, båge och самострѣлецъ. Obs. пасть och черканъ finnes ej. 1363 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1363 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria     björn, ǁ ~ hare, som […] öga ǁ hvad han ser var ǁ hade Castrén wrote the letter a above the e in the last syllable, without striking out the e.  Castrén wrote the letter a above the e in the last syllable, without striking out the e.  Castrén wrote the letter a above the e in the last syllable, without striking out the e.  Castrén wrote the letter a above the e in the last syllable, without striking out the e. — Bäfver, utter, hare, колонокъ, vilda getter fångas mest med самострѣлецъ. — Elg, сынъ, björn,3375 räf, sobel, ekorre med bössa. ☙  ❧ — I Mars d. 1. dagen i nymånaden firas en allm[än] fest. Man kokar kött, brottas och rider. Kumis finnes ej på d[en]na årstid. ✔✔ — Sojoterne äro m[yc]k[e]t listiga, bedrägliga, misstänksamma, tjufaktiga och fallna för tiggeri. — De Utska Soj[oterne] lefva i lättja och fattigdom. Den Orient[aliska] lättjan har och sin poetiska sida (Fridfullhet, intet fjäsk och bekymmer.). — Sojoterne äro fullkoml[iga] wildar. Deras nakenhet, nyfikenhet, list och Habsucht. Soj[oten] will ega allt som3376 fägnar hans öga. Jag var3377 i stor nöd med mina kittlar, kaffepannor, pelsar, stöflor och andra effecter. Sjelfva skjortan, som jag bar på min kropp, ville man afkläda mig. ☙  ❧ Sojotiska namn För män: Suudjur, Tiilek, Tangma, Topor, Tjingmet, Buǥa, Angma, Ҟuraǥan, Ҟalbeges, Ҟaratjeǥai, Sööläk, Tjaqalex, Urlu Ҟulaҟ, Ҟasa Köräk, Irgelex, Baǥa[,] Bosҟa, Bediges, Toobeldjeҟ3378, Tauremdjeҟ3379, Tangat, Togdai, Tataҟaj, Tildenq, Bitjä Ҟaraҟ (lus-öga), Tektjigin, Saanagas, Kyrmä, Aҟtjeҟ3380, Ҟaten, Kiski, Bos-Ҟadjeҟ3381, Tjetjakai, ✔✔ Balder. För qvinnor: Iltäk 1364 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1364 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ [—] Sojoterne äro skickliga smeder, men dåliga snickare. Kläder sys af qvinnor Qvinnor valla kor, får och getter, männer se efter hästar – — Deras vanl[iga] handarbeten äro: vojlok, sadel och tömtyg, nät, båge och pilar. De Syrty-Kemska Soj[oterne] göra äfven bössor af utmärkt qvalitet. ☙  ❧ Notanda Kaзir Kan och Kaзir3382 taga sin upprinnelse ur samma ås. Kaзir upprinner ur tre källor: ’Sibidjän, Ҟara bola, Kaзir. Kazir upptager: a) från höger 1. Kität fr[ån] en ås nästan gent emot ’Sibidjän3383 – ’Sibidjän är n[å]g[o]t högre 2. Taaberax Tajat, m[yc]k[e]t nedanom attex Tajat. b) fr[ån] venster 1. Kara bola, från en ås 2. ’Sibidjän, id[em] 3. Tajat3384 4. Attex Tajat.3385 ☙  ❧ 5. Tiin Täjät3386 ☙  ❧  Castrén means the River Kazyr (Bolo) running into the River Tuba. (TS)  There are the rivers Verxnij Kitat running into the River Kazyr 239 km from the mouth of the Kazyr and Nižnij Kitat 187 km from the mouth of the Kazyr. (TS)  The River Tajat or Konnyj Tajat discharging into the River Kazyr 143 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Verxnie Tajaty 57 km from the mouth of the River Kazyr. (TS)  The River Nižnie Tajaty 51 km from the mouth of the Kazyr. (TS)  Also in the case of the River Abakan Castrén was able to add some new information to what had been published in Stuckenberg 1844: 480–482, but the addition was not as significant as in some other cases. (TS)  The River Malyj Abakan or Anyj-Jak runs into the Abakan from the right 327 km from the mouth of the latter. (TS) Abakan upptager:3387 a) fr[ån] höger 1. Lilla Abakan 2 Ana Аны3388 1365 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1365 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  The River Karasibo runs into the River Čexan from the left 11 km from the mouth of the latter. (TS)  2 ǁ och  The River Izyn-Žulˈ or Prjamoj Izin-Čul runs into the River Čexan from the left 23 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Teba or Čabal-Tibe discharges into the River Čexan from the left 35 km from the mouth of the latter. (TS)  (uppifrån) ǁ ~ 3. Чахонъ  går ǁ är m[yc]k[e]t  gick ǁ gjorde  uppställde […] bräder ǁ fäste här n[å]gra bräder och betäckte dem med stenar  hopade ǁ upp[staplade]  fiender ǁ k  förgjorde ǁ d (Djabas’, utfaller i Abak[an] 4 verst ofvan Arbatska förposten. Denna flod uppt[ager] fr[ån] venster Tjachan, som åter upptager 3 fr[ån] venster Karasiba3389, 23390 Izindjul3391 från venster, och 1. Tebä3392 fr[ån] venster 1. Tebä, 2. Izindjul, 3. Karasiba (uppifrån)3393 ☙  ❧ Traditioner on Toros — Tóros är en taskyl wid källorna af Semirätschka. Den har sitt namn af en Sojotisk Furste benämnd Tóros. Trad[itionen] förmäler att denne Toros för vid pass 200 år tillbaka begaf sig tillika med sin slägt, best[ående] af 35 pers[oner] till Ryssland. Toros’ stamförvandter vredgades häröfver och gåfvo sig att förfölja honom. Toros for öfver Toros Task[yl] och gjorde dervid en ännu synlig väg, som är bekant under namn af Toros väg. Denna wäg går3394 <кою> горю och stora stenar äro fästa å ömse sidor af vägen. För att rädda sig ifrån sina kamrater begagnade han följ[ande] list: Han gick3395 upp sin väg[,] under en brant klippa uppställde3396 han n[å]gra bräder och fastband dem med rep vid träd. Emot dessa bräder hopade3397 han en m[än]gd stenar och bidade på klippan sina fiender3398. Då dessa kommo under klippan lösband Toros repen, stenarna nedramlade och förgjorde3399 alla sina fiender. ☙  ❧ D. 17 Julii [g. st.] tröttnade jag omsider wid Sojoternes tiggeri och reste mot aftonen i regnväder till wårt sista nattläger vid framresan. 1366 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1366 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Den 18 Julii [g. st.] öfverreste Ural i regn och blåst, hamnade om aftonen vid Irtsuk, tillbragte natten i balaganen3400, och fortsatte följande dagen min resa till Nikolajewsk. Här tillbragte i3401 sällskap med råa3402 guldsökare och en fånig prest Eliædag. Denna fest till ära hade det roat några guldarbetare att i brist3403 på brännvin taga sig ett rus af борецъ3404. Den3405 giftiga drycken hade en sådan verkan att en af karlarna genast afled och den andra äfven <gälades> vid min afresa. ☙  ❧ ☙            balaganen ǁ en balagan i sällskap ǁ ett dygn råa guldsökare ǁ guldsökare brist på ‖ st[ället] för Aconite (Aconitum sp.), ca. 300 different species. Северная энциклопедия 2004: 105 (TS). Den ǁ Dry[cken] Idkeliga ǁ Emot Mining arrester. Petersburgare ǁ be[fann] regnet ǁ dimm[an] D.  Julii [g. st.] afreste jag från Nikolajewsk i ett stort sällskap. Dagen var mulen och regnig. Alla berg voro insvepta i moln. Idkeliga3406 regnskurar öfversköljde oss och en горный отводчикъ3407  – Petersburgare3408 till börden – befann sig i stor nöd så väl för regnet3409 som den dåliga vägen. — Wi intogo wår middag i en balagan, hamnade emot aftonen i Semirätschka och togo åter nattqvarter i en läkande balagan. — Följande morgon (d. 22 Julii) tog jag afsked af sällskapet, steg i en båt och seglade Amyl utföre. Äfven d[en]na dag var mulen, regning och obehaglig. Naturen vild och obebodd. Intet spår  ❧ till m[enni]skor men änder och gäss uppflögo wid hvarje årslag. Gamla balaganer – natten tillbragtes i en sådan. Fortsatte resan den följ[ande] dagen i wackert väder och nådde emot aftonen Karatus. Obs. När dimmor uppstiga från bergen, ät detta ett tecken till instundande regnwäder. 1367 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1367 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria         farbar ǁ segel[bar] Amyl ǁ hon nedanföre ǁ m[yc]k[e]t mycket ǁ d[jupa] hitintills ǁ å berg ǁ höga stränder widgar ǁ till floden och stränderna ǁ 1. floden, stran [= stränderna] ǁ 2. floden fördelar sig i  branta ǁ ~ poetiska ☙  ❧ ☙  Amyl blir farbar3410 efter fören[in]gen med fl[oderna] Bes och Semirätschka. Dock är Amyl3411 ännu nedanföre3412 på m[ån]ga st[ällen] så grund att, den med lätthet kan öfvervadas. Efter inloppet af Kondat är Amyl öf[ver]h[ufvu]d 1–2 sashen djup; dock finnas ofta äfven grunder och mycket3413 djupa (fem famn[ar]) gropar – ямы. — I dessa ямы draga Ryssarne not om hösten och man ser wid dem tidt och ofta balaganer af träd l. näfver – Vid Karatus är Amyl omk[ring] 2 sash[en] djup. — Allt intill Kondat äga Amyl en ganska ringa bredd (10–20) sashen. Hon beledsagas hitintillls3414 å ömse sidor oafbrutet af berg3415 och branta klippor, hv[il]ka äro utomord[entligt] pittoreska. Efter utloppet af Kondát ❧ widgar3416 sig floden3417 och stränderna blifva mera lågländta. — Floden är m[yc]k[e]t krokig. — Strid och full med smärre poroger. Dessa aftaga i nedra loppet och flodens strömkraft förminskas betydligt. — I sitt öfra lopp beledsagas Amyl å ömse sidor af bergsgrenar, h[vil]ka utlöpa från de Sajanska bergen. Än löpa dessa på n[å]g[o]t afstånd fr[ån] stranden, än störta de sig rakt i floden och bilda stundom branta3418 klippor. Wid inloppet af Kondat bl[ir] stränderna lägre, men man ser ännu här och der enskildta berg och stenklippor. I trakten af Tjuch-Tjet ser man på v[enstra] sidan vidstr[äckta] kärr, bl[and] h[vil]ka ett uppgifves äga i längd 25 verst. Tat[arerne] förmoda att detta kärr fordom varit en sjö. 1368 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1368 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ❧ — Wattnet i öfra loppet är m[yc]k[e]t klart men nedanföre grumligt i anl[edning] af ❧ det myckna guldvaskeriet. — Vegetation: ofvanom utl[oppet] af Chaidesuk är gran (елникъ) det förnämsta trädslaget (v[enstra] s[idan]). Nedanföre a försvinner granen och пихта träder i dess ställe. Dessutom ser man poppel, björk och ceder, samt vid stränderna af Amyl: al, asp, vide och рябина. Lärkträdet frodas ej vid Amyl, men asp och hägg finnes i ymnighet. Furan växer ej ofvanom Kыndat3419 wid sjelfva Amyl, men väl wid fl[ere] bland dess bifl[oder], sås[om] Izindjul, Chaidesuk m. m. Nedanom Kыndat ser man furar äfven vid Amyl. — Amyl bildar hvarje år nya protoker och förändrar sitt lopp. Dess gamla bana k[al]l[a]s старица. Dets[amma] gäller äfvenom Abakan och andra floder.  NB. The Kindat, a different river from the Kandat. See p. 1340.  The branches of the river begin between the points where the rivers Šadat and Širyštyk flow into it. (TS)  fiskarter ǁ bifl[oder] Obs. Тополъ, poppeln börjar visa sig litet ofvanför fl[oden] Kondat och fortgår sedan hela floden utföre Obs. Nedanom Tjookur grenar sig Amyl i fl[ere] prot[oker] och stränd[erna] bl[ir] lägre.3420 Obs. Ju lägre ned man seglar på Amyl, den mera aftaga barrträden. Stränderna bl[ir] utomordentl[igt] fruktbara – äfven finnes ett stort antal vackra, gräsrika holmar. Dock äro de enda innewånarne [vid] fl[oden] Guldsökarne, h[vil]ka anlagt utom vaskerierna 7 så kallade заимки på ett afstånd af vid pass 50 v[erst] ofvanom utloppet af Karatus. — De förnämsta fiskarter3421 så väl i Amyl som andra till Jenis[ej] infall[ande] bifl[oder] äro i öfra loppet: harjus, ljenok och taimen samt utom dem i det nedra gädda, abborre, sik, lake m m) 1369 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1369 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  No tributaries to the River Amyl are listed at present between the rivers Semirečka and the Berëzovaja. (TS)  ’Sagdem-köl ǁ 1. s[am]ma ås ǁ 2. ’Sagdem-озе  venster ǁ hög[er]  höger ǁ venster ☙  ❧ Bifloder till Amyl nedanom Semirätschka. Kös’ködjul, fr[ån] venster (fr. Tjookur[)]3422 Potkin, fr. venster (fr. Tjookur) Beresowa, fr. höger, frän berget Tjytjin. Kondát, fr. höger. (fr. en taskyl). Djibidján, fr. venster (fr. Tjookur, ur s[am]ma ås som Potkin) K̈ara djul, från ’Sagdem-Taskyl. Turta fr. höger (från ’Sagdem köl3423 – en sjö på ’Sagdem-Taskyl.[)] ☙  ❧ Kazer suk, fr. höger, ur ett litet berg. Ylyk suk, fr. höger, fr. s[am]ma berg K̈ara se̮n 15 v[erst] lång. Kыndat, fr. höger, 25 v. lång från ett litet berg. Ur s[am]ma berg flyter Tyrdej Bogdát, fr. höger ut ett högt berg: Ygejäng – fl[oden] 25 v. lång. Tjux-Tjet, från venster (1 verst nedanom Bogdat) – ur Tjookur. Красная рѣчка, fr. höger, ur Ygejäng ☙  ❧ Schadát fr. venster fr. Djillix Taskyl 200 v[erst] lång – ur sjön Bulan köl Scheres’tex, fr. venster – 10 verst lång. Konduluҟ, fr. venster3424 – liten (15 v[erst]) från ett litet berg. Saap, fr. höger3425, fr. Ygejäng Koop fr. Turan-Taskyl 100 v. lång Karatus, fr. höger – 20 v. lång Karatjuga, it. en liten flod Kaзir. 1370 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1370 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Matorer ☙  ☙  (Maador) [—]De Chinesiska Matorerne förtälja att de fordom voro ett folk med de Ryska, och hos de sistnämnda finnes den trad[ition] att vid3426 Chines[iska] gränseregl[eringen] 200 Matorer (af inalles 400) tillfallit China. — Madorerna bodde fordom i3427 bergsbygden (under taskylerna Kyrky Taskyl, Koorom, Koodur vid floderna Kuks’in, Ҟaidesuk, Syrty Kem m. m. De lifnärde sig genom jagt, sarana och kondyk. Boskap ägde de icke. — Årligen samlades de att betala sin skatt vid Kis taiga, en hög taskyl wid Kootur. Men emedan detta föll ❧ sig besvärligt för Ryska styrelsen, drefvos Matorerna3428 ifrån bergsbygden att3429 bo lägre ned på Amyl. Man nämner ännu många st[ällen], der Matorer tillförene bott, ex. vid klippan Badán, som har sjelfva sitt namn af en Mador vid namn Badan. De sägas warit m[yc]k[e]t talrika, men på ett enda år drogo de af en farsot, uppkommen (sås[om] Matorerne påstå) med anledning deraf, att de började äta bröd. Nu finnas blott vid3430 pass 15 Matorer, hvilka lefva i3431 Karatus och angränsande byar. Under sin vistelse wid Amyl sägas Matorerne äfven hafva ❧ idkat fiskafänge.        vid ǁ d[e] i ǁ vid Matorerna ifrån ǁ de här[ifrån] att bo ǁ till Kara vid pass ǁ 10 i ǁ omk[ring] somliga Matorer ǁ Matorerna — Enligt sin fordna sed gå somliga3432 Matorer ännu på jagt ända till taskylerna, i s[ynner]het om hösten. Annars gör man tre jagtresor till nämnda taskyler: 1371 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1371 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  en ulus ǁ 1. ~ ǁ 2. uluser  hvilken […] försvunnen ǁ hvilka nu äro försvunna  Karatjuga ǁ nuw[arande]  deras ǁ så <----agandes>  jägare ǁ och  i ǁ hos  vid ǁ rik  ngt ǁ <- -->  lärkträd ǁ barkt[räd] 1. om våren på skara, för att fånga renar och äf- ven soblar, som uppdrifvas af hundar i träd och skjutes med bössa. 2. Om sommaren skjuter man, elg, ren, сынъ, get (кога), björn etc. men ej sobel, som då har svagt hår. 3. Om hösten skjuter man sobel, utter, ekorre och hvad som i öfrigt förefaller. Äfven jägar man bäfrar på Sojotiska sidan. ☙  ❧ [—] De nuwarande Madorerne hafva helt och hållet förgätit sitt språk. — 10 verst ofvanom byn Karatus eller den Schadatska förposten finnes vid Karatus en så k[al]l[a]d Мадорскiй степъ. Här bodde fordom Madorer i en3433 ulus, hvilken3434 nu är försvunnen. Om vintern nomadiserade de vid Karatjuga3435 (nuw[arande] Sagaiska поселенiе), Numurtux (en liten flod som infaller i Karatus) m. m. Karatus war deras3436 residens. — De gamla Madorerne voro väldiga jägare3437. Många bland dem lefde hela året om i3438 skogar. ☙  ❧ Amyl är i nedersta loppet (nedanom Karatus) vid3439 pass 50 saschen bred och 2–3 sashen djup. Ställen finnas ännu här, som kunna öfwerwadas. Emellan Karatus och Katjulka finnas m[ån]ga protoker, men vid sjelfva utloppet finnas inga protoker. Stränderna af Amyl äro m[yc]k[e]t fruktbara och gräsrika; skogen består mest af björk och wide, n[å]g[o]t3440 fura, ceder och lärkträd3441 på högra sidan men ej på den venstra. 1372 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1372 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Katjulka. en Rysk by af 20 hus wid en gren af Amyl 3 verst ofvan utloppet af Amyl. Denna by består af Осѣдлые, h[vil]ka förut tillhört Katsch[inska] domen under3442 namn af ”Верхне-Тубинскiй аймакъ”       under ǁ och Alla ǁ af lefver ǁ är gick ǁ ~ (i följe af n[å]g[o]t krig) I ǁ De The village of Bolˈšaja Irba at N54°4′42″ E92°56′16″. (TS) Alla3443 hithörande familjer härleda sitt urspr[ung] fr[ån] 2 familjer: Kononow och Kuragina Dessa familjer finnas äfven i Kuragina samt dessutom Djamódow. Alla dessa hafva redan i 12 år varit осѣдлые. Obs. Dessa äro afkomlingar af de gamla Tubintserna. ☙  ❧ ☙  Ҟaideng l. Kandakowskoj ulus af ҟai och deng, Ostj[akiska] folk Denna uluss lefver3444 nu i Katjulka och är m[yc]k[e]t fåtalig. Deras urspr[ungliga] boningsplats var Kaзir och Kizir samt deras bifloder. I fordna tider, berättar man, var d[en]na ulus mycket talrik; men en stor mängd af dem gick3445 uppför Amyl till Sojoterne, wid den tid ”когда землю раздѣлила”. De äldsta gubbar weta ej om annat språk än Tatariskan. — I3446 äldsta tider bodde Kaideng wid Kaзir, men i en sednare tid stod deras uluss wid Kizir, wid ❧ en protoka, som nu kallas Djarbatoj. Här blefvo de öfverfallna och plundrade af arbetare fr[ån] Irbinska savoden3447 och nödgades bosätta sig vid Katjulka-by. — Alla de Kandak[owska] Tat[arerne] äro döpta och m[ån]ga bo i hus. 1373 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1373 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  Tatt. ǁ ~ öf[ver]hufvu]d ?  utloppet ǁ ~ af  The Petkadjul most likely means the River Sobolinka 221 km from the mouth of the Kazyr. Cf. the list below. (TS)  Castrén listed the tributaries of the River Kazyr proceeding downstream and marking the ones joining the river from the right-hand side with a) and from the left-hand side with b).  en taskyl ǁ ett ber[g]  The River Bazybaj 202 km from the mouth of the Kazyr. Its length is 69 km. (TS)  The River Rybnaja 200 km from the mouth of the Kazyr. — De äro af Ostj[akisk] härkomst h[vil]k[e]t bewisas af deras Ostj[akiska] namn 2. af deras granskap med de salbinska Ostj[akerne]. — Medan de Kandakowska Tat[arerne] bodde i skogen, egde de hvarken hästar eller boskap. — Deras språk närmar sig till Sojoternes = Matorernes. — De fiskade fordom, liks[om] Sojoterne, med nät af häst-tagel. — Tat[arerne]3448 begagnade fordom näfver-båtar – uttr[yckeligen] säges detta varit fallet med de Kandakowska. — Ifrån Kaideng härst[amma] bönderna i byarna Katjulka (wid Amyl) och Karagina (l. Kuragina) wid Tuba. Dessa bönder äro ännu осѣдлые (TS) ☙  ❧ Kaзir Den tager sitt ursprung ur ett och samma berg, sås[om] Birjusá. Äfven åsen k[al]l[a]s Birjus (?). Kaзir är ej så strid sås[om] Amyl, dock finnas äfven här några betydliga poroger. Floden anses wara farbar ända till Petkadjul. Ifrån Petkadjul till utloppet3449 räknas 3–4 dagsresor (omkr[ing] 200 verst).3450 Kazir upptager följande bifloder: fr[ån] höger och venster3451: a) 1. Petka-djul, en liten flod, 15 v[erst] lång, ur en3452 taskyl. a) 2. Baaze-baj (Baazebaj), 100 verst, ur en taskyl Baazebaj3453 hv[il]ka höra till de största bifloder. ☙  ❧ b) 3. K̈aidenzi, fr. venster 2 v[erst] nedanom Baazebaj. Kaidensi är af samma storlek som Baazebaj,3454 1374 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1374 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks a) 4. Kitet, fr. höger, 15 verst nedanom Kaiden- zi, är vid pass 100 verst lång3455, större än Kaidenzi, tager sitt urspr[ung] ur ett3456 och samma berg såsom Baazebaj. b) 5. Baager Tajat, från venster, 18 v[erst] nedanom Kitet, ur en taskyl – en liten flod – vid pass 50 v[erst].3457 a) 6. Taaberak Tajat, fr. höger, 25 v[erst] nedanom Baager Tajat  – omkr[ing] 100 v[erst] lång3458 – ur en och s[am]ma ås som Kitet. ☙  ❧ a) 7. Tyk-Tjet, fr. höger, 20 v[erst] nedanom Taaberak Tajat – liten flod – tager [sitt ursprung ur en] sjö3459: Teeger köl, som är vid pass 13 v[erst] lång, 5 v[erst] bred – en af de största sjöar. a) 8. Madjar, fr. höger, 3 v[erst] nedanom TykTjet, från en sjö, som äfven benämnes Madjar, 3 v. lång. Floden Madjar är 70 v. lång.3460 b) 9. Tajat, fr. venster, 6 v[erst] nedanom Madjar, ur Kamys’-taskyl;3461 fl[oden] är 40 v[erst] lång. ☙  a) 10. Toogos aazer, fr. höger, ❧ en liten flod, ur ett berg (K̈ara-Taiga) b) 11. Taabendjaaҟ, fr. venster en obetydlig flod, ur ett berg (Tarbát)3462 b) 12. Kyrät, fr. venster, en liten flod, ur ett berg.3463 a) 13. Kêzel djul, från höger, ur ett berg – en liten flod.3464 a) 14. Kizir, från höger, ur en3465 ås, en lika stor flod som Kazir, Den upptager följande bifloder: 1.–3. Kizir uppkommer genom en förening af ☙  ❧ tre små floder, som i sin mynning kallas: Yz bilter. b) 4 Ylgy från venster – 50 v[erst] lång – ur berg.  The River Nižnij Kitat 187 from the mouth of the River Kazyr. Its length is 60 km. (TS)  ett […] berg ǁ ett tasky[l]  This may be the River Čet 167 km from the mouth of the River Kazyr or some river not listed at present. (TS)  The River Tajat or Konnyj Tajat 143 km from the mouth of the River Kazyr. Its length is not more than 39 km. (TS)  Mscr: tager sin sjö  The River Možarka/Tagosuk, discharging into the Kazyr 65 km from the mouth of the latter. Its length is 106 km. (TS)  The River Verxnye Tajaty 57 km from the mouth of the Kazyr. (TS)  Not listed at present. (TS)  The River Kurjatka 28 km from the mouth of the Kazyr. (TS)  The River Kinzeljuk 25 km from the mouth of the Kazyr. (TS)  en ås ǁ ett och samma ås som 1375 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1375 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria  The River Nička, running into the River Kizir 92 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Šinda, discharging into the Kizir 79 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Džebˈ or Bolˈšaja Džebˈ 62 km from the mouth of the Kizir. (TS)  The River Kaspa 54 km from the mouth of the Kizir. At present, only two rivers are listed between the river Kaspa and Imiss (the Mulˈga and the Krasnaja). (TS)  Castrén wrote the letter x above the letter ҟ, without striking out the original letter.  The River Imiss 10 km from the mouth of the River Kizir. Its length is 30 km. (TS)  The River Šabalyk 3 km from the mouth of the Kizir. Its length is 12 km. (TS) b) 5. Alta suk, fr. venster, 100 v[erst] nedan- om Ylgy – ur en sjö: Kazel köl, 5 v. lång. a) 6. Teҟtjeng djul, fr. höger, 200 sash[en] nedanom Alta suk b) 7. Ataiǥa fr. venster, 6 v[erst] nedanom Tekt[jeng] d[jul] 5 v. lång. ☙  ❧ ☙  ☙  ❧ a) 8). Niskä, från höger, en stor, farbar flod – 100 verst lång – ur en sjö.3466 b) 9. Bulbeigá, från venster – 10 verst ned[anför] Niskä. – en liten flod, 7 v[erst] lång Ur Molm (Moolom) taskyl. a) 10). Simdä, fr. höger, en stor, farbar, 100 verst lång flod. Ur en taskyl. Man färdas 5 dagar uppför denna flod. Dess källor äro helt nära till Mana.3467 b) 11. Byrny, fr. venster, en liten 6 v[erst] lång flod. a) 12. Djep, från höger, en stor ❧ farbar flod, 2. dagsresor uppför.3468 a) 13. Ҟospa, fr. höger, en större flod – Ur ett berg.3469 b) 14. Kileng, fr. venster, 6 v[erst] lång ur en taskyl: Tjilamdji. b) 15. Tooberaҟ tыx, fr. venster, en obetydlig flod. a) 16. Bagalaҟ3470, fr. höger, en liten flod. a) 17. Köktä, fr. höger, ur en stepp – en liten fl[od]. b) 18. Tenzebä, fr. venster, en liten flod – ur ett berg. a) 19. Maibet, fr. höger, en liten steppflod. a) 20. Djailor, fr. höger, en liten steppflod. b) 21. Imis, från venster, en stor flod  – 60 v[erst] lång.3471 b) 22. Sыbыlыk, fr. venster, en liten, 6 v[erst] lång flod.3472 1376 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1376 26.8.2019 9:56:08 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧     Suҟarlar — Wid Idra finnes en uluss, som k[al]l[a]s Suҟar[,] Pl[uralis] Suҟarlar. Dessa äro urspr[ungligen] Kamassintser, h[vil]ka qwarst[adnade] i landet, sed[a]n deras renar störtat. Dessa lefva alldeles på s[am]ma sätt och befinner sig i s[am]ma läge, som deras grannar – de Salbinska Tat[arerne]. – Hafva ett ringa antal hästar, kor och får. — De höra för ett närwarande alla till den Tinska ulussen af Katsch[inska] domen. — De hafva helt och hållet glömt sitt språk, äro rena Tat[arer] och alla döpta. ☙  ❧ mga Sojot-stammar ǁ Sojoterna på ǁ wid i ǁ wid This sentence was underlined with red coloured pencil, but this may have been done by someone unknown after Castrén’s death. Tubalar kalla sig m[ån]ga3473 Sojot-stammar och bland dem äfven Matorerne (Mattar). Samma benämn[in]g äger den Tubinska ulusen på3474 Katsch[inska] steppen, och äfven de förryskade Tubintserna i3475 Katjulka-by. Då nu Matorerne voro Samojeder3476, så följer att äfven Tubintserna på Katsch[inska] steppen och öf[ver]h[ufvu]d hela den under namn af Tubintser kända stammen. 1377 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1377 26.8.2019 9:56:08 �Itineraria     Cf. Stuckenberg 1844: 482–484. strid ǁ ~ och bred sommaren ǁ wåren till 200 ǁ 100 – Castrén most probably wrote 100 originally and changed it to 200, not the other way round.  mkt […] och ǁ 1. både gräs[bewuxna] ǁ 2. mkt fruktbara och rika ☙  ❧ D. . Augusti [g. st.] afreste jag från byn Katjulka R[yska] Katschulka i en liten båt Amyl utföre. 3 v[erst] nedanom Katjulka inföll i Amyl fr[ån] Kazirlxiv, som är både större och stridare än Amyl, hvilken sades wara af s[am]ma storlek med Kizir — Efter föreningen af Amyl och Kaзir kallades floden Tuba.3477 ☙  ☙  är en stor och strid3478 flod. Dess bredd uppgifves om ❧ sommaren3479 och hösten till 2003480 saschen på breda ställen och 50 på smala, men om hösten öfversvämmas den på sina st[ällen] en sträcka af 1–2 verst. Tuba flyter fram i stora så kallade плёзы eller fjärdar, hvilka skiljas från h[varan]dra g[enom] så k[al]l[a]de переборы. Fjärdarna äro olika långa, 3–4 saschen djupa 200 sasch breda De så k[al]l[a]de переборы är mycket strida, blott 50 saschen vid pass breda och 3 arschin vid pass djupa. ❧ Fjärdarna wid Tuba bilda wanl[igtwis] ett antal holmar, hvilka äro bewuxna med björk och m[yc]k[e]t gräsrika. Wid stränderna ser äfven mest öfverallt större och smärre höjder och kullar, som äro m[yc]k[e]t3481 fruktbara och wanl[igtwis] bevuxna med björkskog. Ofta ser man äfven branta klippor störta sig ned i floden, och i dessa klippor träffar man stundom lxiv. Kaзir infaller i Tuba med 3 mynningar bland h[vil]ka den medlersta är den största. 1378 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1378 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ❧ ☙  inhuggna bilder och figurer t. ex. i klippan gent emot byn Tes, s[e] ned. Obs. Om en klippa sträcker sig ut i floden i eg[enskap] af en udde och dervid förorsakar, att wattnet bildar ❧ hvirflar, kallas klippan3482 быкъ. Sådana finnas wid Tuba3483 tvenne: 1. Большой быкъ wid utloppet af Kaзir. Hvirfveln3484 wid denna Schylla3485 är om wåren wid högt watten m[yc]k[e]t farlig och svår att komma ifrån. Klippan kallas af Tat[arerne] Ҟandagai. 2. Малый быкъ, numera3486 icke n[å]g[o]n betydan, hvarvid numera ingen hvirfvel förefinnes emedan floden har förändrat sin bana. Obs. Äfven Tuba har egenskapen att ofta förändra sina banor         klippan ǁ st[ället] Tuba ǁ Amyl Hvirfveln ǁ Denna In the Ancient Greek tradition, Scylla was a monster in the Strait of Messina between the tip of Italy and Sicily. On the other side of the strait there was the whirlpool known as Charybdis. Here Castrén is comparing the rock to the monster. Encyclopædia Britannica Micropædia 10: 576 [Scylla and Charybdis]. (TS) numera […] ngn ǁ som numera icke är af ngn äro ǁ af lefverera ǁ gå Genom dem ǁ 1. Af de[m] ǁ 2. Just d[e] [—] I Tuba saknas ossetra och sterläd, men deremot förekomma taimen, harjus, ljenok, язъ, елецъ, sik, gädda, abbore, lake etc. — Fiskafänget bedrifves med not, nät, krok. — Wid Tuba består befolkningen af idel Ryssar, bland h[vil]ka soml[iga] likwäl warit Tat[arer] och nu k[al]l[a]s Осѣдлые. Af detta slag äro3487 byarna Katjulka och Kuragina. I flera andra byar finnas äfven ensk[ildta] familjer af Tat[arisk] härkomst men de fl[esta] bestå af genuina Ryssar. Många bl[and] dem hafva ❧ i äldre tider bl[ifvit] deporterade fr[ån] Jenisej för att lefverera3488 förnödenheter till Irbinska jernbruket. Genom3489 dem anlades byarna: Katjulka, Kuragina, ’Salobolny Tes m. fl. 1379 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1379 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria  Šalobolino is situated at N53°56′30″ E92°17′1″. (TS)  According to Castrén, the same as Kavkazskoe. See the following one. There is, however a small village at N53°54′7″ E92°8′55″. (TS)  Kavkazskoe is situated at N53°57′51″ E91°55′50″. (TS)  Листвеговская ǁ Лѣсебоговская  Njengзa. ǁ ~ 7. Б Listvjagovo is situated at N53°58′52″ E91°39′5″. (TS)  Kočergino is situated at N53°48′57″ E92°29′24″. (TS)  Present-day Pojlovo at N53°50′38″ E92°27′4″. (TS) Byar wid Tuba: [a)] På högra sidan 1. 2. 3. 4. 5. 6. ☙  ❧ Ҟaragina l. Kuragina Artemjewa ’Salobolina, eg[entligen] wid Schuscha3490 Кохлы3491 Кавкаская3492 Листвеговская3493. Tat[ariska] Njengзa.3494 b) På venstra sidan. a) 1. Малцовская b) 2) Kotjergina3495 c) 3. Schoschinsk 4 Tesinska volosten 5. Gorodok 6. Потрожилова. I ordning 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9 10. 11. 12. Karatus, venster Katjulka, höger Kuragina, höger Малцовская, venster Kotjergina, venster Schoschinsk, venster nästan gent emot h[varan]dra Artemjewa, höger3496 Schalabolina, höger Tes, venster Кавкаская = Хохлы, höger. Gorodok, venster. Потрожилова, venster } 1380 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1380 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Tuba upptager följande bifloder: 1. Irba från höger. Här finnes den Irbinska ☙  jern-savoden, som nu ej är i gång. Irba upptager från venster Berezowka, 10 v[erst] ofvan mynningen af Irba. Wid utloppet af Berezowka står på högra sidan en by, som äfven benämnas Berezowka 2. Schuscha, en större flod, som tager sin uppr. ur berget Tjuҟluҟ. Wid Schuscha finnas tre byar: Djetlow (öfverst), Kurgantschik och ’Salobolino (2 verst ofvan utloppet[)]. ❧ Schuscha upptager från f höger en liten flod Salba, som upprinner ur ett berg: Kylbys tag. Här tager äfven Idra sin upprinnelse. Wid Salba finnes blott en Tatarisk uluss, МалоВайгудовскiй. 3) Inga betydligare bifloder ☙  ❧  Castrén was in Tesˈ around 5/17 Aug. See his letters to Rabbe and Sjögren in the volume of letters in this series.  Most probably Colonel Fallenberg, whom Castrén names later in his notes.  dess biflod ǁ en liten  The River Ana/Ona/Munganšxolˈ runs into the River Abakan 231 km from the mouth of the latter. (TS) D. – Augusti [g. st.] afreste ifrån Katjulka öfver Kuragina, Salobolino, Tes och Minusinsk till Katschinska domen.3497 Träffade här en Ingenieur officer3498, som meddelade följande uppgifter om Abakan. Abakan k[al]l[a]s i sitt öfversta lopp Болшiй Абаканъ, till skillnad fr[ån] dess3499 biflod Малый Абаканъ. Den stora Abakan tager sin upprinnelse ur de Teletska bergen blott 2 dagsresor ifr[ån] Телетское озеро. Den upptager 1. Maloj Abakan, från höger, kommande ifrån trakten af de Sabinska bergen. ☙  ❧ 2. Ana, från höger.3500 3. Djabas’, som upptager Чаханъ. v[enstra] s[idan] 1381 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1381 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria  Абалаковскаго ǁ ~ (T[atariska]  är […] fåtalig ǁ har i det närmaste utdött  Jerba ǁ ~ (Tat. Dje Den 7 Augusti [g. st.] afreste jag åter ifr[ån] Katsch[inska] domen och gjorde halt 20 verst fram på steppen hos en Tat[ar] som egde 40 tabuner, 1,200 kor etc. Tat[aren] var ej sjelf hemma, men en blind man gaf mig hosfölj[ande] upplysningar om de Tat[ariska] ulusserna: ☙  ❧ Katschinska Uluser. 1. Абалаковскаго3501 bestod fordom af två släg- ☙  ̂ ter: Djaarennár, och Djiltaglar (Djыltaglar), men slägten Djыltag är3502 numera m[yc]k[e]t fåtalig. Den var fordom ryktbar genom sina Schamaner, och namnet synes tillkännagifva, att de woro af Samojed[isk] härkomst jfr. Jilsi i Samoj[ederne]. Både Djîltag och Djaarennar tillhörde fordom Kojbaliska ❧ domen, hvilket ytterl[igare] bevisas deras otatariska härkomst. Märk namnet Djaaren Sam[ojediska] Jaran. — Både Djaaren och Djыltag uppehålla sig vid Abakan, Bidja, Byry (inf[ödingar] i Uibat), Jerba3503 o. s. v. För det närw[arande] finnes höger om Jenisej ingen af dessa slägter jfr. Klapproth. — Både Djaaren och Djыltag weta förtälja, att de ej inflyttat från Katscha, och påstå sig från urminnes tider hafva bott vid Byry och Jerba. ☙  ❧ Obs. I. Djaaren är det Samoj[ediska] Jaran, Samojed. II. Djaarennar och Tinnär – dessa två ulusser tillhörde fordom Kojbalerne. ☙  ❧ 2. Шалошина 1й половины, bo wid Abakan, Jenisej och Ijus, samt höra till ant[alet] af de från Katscha invandrade genuina Tat[arerne]. De kalla sig sjelfva: Aҟ-Ҟasҟa l. AҟҞaschҟa. 1382 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1382 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 3. Шалошина 2й пол[овины]. Tat[ariska] Ys- Ҟasҟa3504 d. ä. Ijus-Ҟasҟa bo till mesta delen wid Ijus, Kamys’ta, Abaҟan,3505 Jenisej och Uibat. 4. Яриеско-Остинской, eller vanl[igtvis] Остинской (läs Астинской) Tat. Djasteҟ. Denna ulus3506 är, såsom sjelfva namnet utvisar, s[amman]satt af 2 slägter: Djaaren och Djasteҟ. Bland dem är troligen h[varan]dra af ☙  främmande ursprung, ty namnet ❧ Djastek l Jastek och R[yska] Остинской erinra på det tydl[igaste] om namnet Ostjak. Dessa slägter bo till största delen wid Ijus, få vid Abakan m. m. 5. Мунгатовскаго är boende vid Ijus, Tat. Izer Pl[uralis] Izerlär, säga sig vara urspr[ungligen] Katschinska och bo wid Abakan, Uibat, största delen vid Ijus 6. Татаровскаго Tat. Byryt (af fl. Byry), bo vid Ijus, Ҟarыs’, Abakan o. s. v. 7. Татешевскаго Tat. Ara, = de gamla Arinerne, vid Ijus och Abakan.3507 ☙  ❧ 8. Тинскаго Tat. Tin hörde3508 liksom абалаковскаго fordom till Kojbalska domen och äro förmodligen af Samoj[edisk] urspr[ung] Större delen af denna uluss är bosatt vid Bidja, och Jerba, Ҟuҟ-suǥ och Son Obs. Till antalet af dem höra äfven de så k[al]l[a]de Suҟarlar, som bo vid Idra och äro en afkomma af Kamasintserna v. s. 9. Кубановскаго Tat. Soҟa Pl. Soҟalar, wid Abakan, Jenisej, Bidja, Ijus, Karыs (faller i Ijus) och Tujim (i Ijus). 10. Тубинскаго. Tat. Kыrgыs l Kerges, Pl. Ҟыr-❧ ☙  gыstár, bo nuförtiden vid Abakan, Uibat och Jenisej. Hit höra  Castrén wrote sch above the second s.  Abakan, ǁ Abakan och  ulus ǁ slägt  Abakan. ǁ ~ <----- -->  hörde ǁ war 1383 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1383 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria 1. åtskilliga från Katscha invandrade familjer. 2. Åtsk[illiga] Tubintser l. Tubalar (= Matorer = Samojeder) 3. Några qvarst[ående] Kirgis-familjer 4. En ifr[ån] Tomsk infl[yttad] Samojed. ☙  ❧ Jenisej Bifloder 1. 2. 3. 4. 5. Abakan, från venster Tuba, från höger Bidja ifrån venster Ҟoks’a från venster. Sыda, från höger 1384 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1384 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧  en och sma ǁ sma  medlem af familjen ǁ af sönerna eller brö[derna]  men ǁ och Minusinska kretsen. № 5. ☙  ❧ D. ☙  ☙  ❧ 7 Augusti [g. st.] tog jag in i flera bland de oräkneliga ulusser, som äro kringströdda på Katsch[inska] steppen och hamnade om aftonen i en uluss vid Uibat 15 v[erst] ofvan utloppet. Här funnos inom en inhägnad 3 tält som tillhörde tre gifta bröder, hvilka utgjorde en3509 och s[am]ma familj. Öfverraskad att finna dem bo i skillda tält började jag examinera min husvärd angående detta förhållande och erhöll följ[ande] upplysningar i ämnet: 1. Hvarje gift familj bor ovilkorligen i ett särskildt tält. 2. Så snart n[å]g[o]n medlem3510 af fa❧miljen gifter sig, måste han ovilkorligen bygga sig ett skildt tält. 3. Icke en gång gifta bröder kunna bo tillsamman 4. Ogifta söner bo tillsamman i fadrens tält. 5. Om efter sönernas giftermål enigheten fortfar att råda, blir egendomen odelad, men3511 ofta skiljer sig likwäl den älsta sonen, tager sin andel ur boet och lefver åtskills. 6. Så länge egendomen är odelad, lefva alla söner och bröder sås[om] ett hushåll, äta wid s[am]ma bord[,] d. ä. antingen hos fadren, eller om han är död: hos den äldsta brodren[.] I sammanhang härmed förtäljde min huswärd, att 1. att Svärfadren åtnjuter en utomordentlig aktning hos sina sonahustrur 2. och att hans älsta son äras i det närmaste på s[am]ma vis. 1385 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1385 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria  öfver ǁ på  dörren ǁ tält[dörren] Såsom bevis på d[en]na aktning anfördes, att sonahustrurna i svärfadrens och den äldsta sonens tält alldrig våga sig på den venstra sidan om tältet, utan hålla sig till höger om dörren. Obs. Denna aktning tillfaller äldsta sonen, antingen fadren lefver eller är död. Wid min ankomst till ulussen inbjöds jag af en, den älsta ❧ son i hans tält. Wanl[igtwis] blir man inbjuden i fadrens tält, men här war fadren redan död, och dessutom har jag alltid gjort den anmärkning, att den äldsta sonen bor bättre än hans fader. — Det ifrågawarande tältet var alldeles nytt, högt och teml[igen] rökfritt – inredt på vanl[igt] sätt men utmärkt renligt och väl möbleradt. Här stod kista uppå kista och skrin på skrin, det ena blankare än det andra. Brokiga mattor hängde rundtomkring tältet öfver3512 de hyllor, som voro betäckta med allehanda skräp. På venstra sidan om tältet, som tillhör männerna, var till ☙  det mesta uppfylld med kistor. ❧ På den högra sågos utom kistor, närmast till dörren3513 en hylla full med blanka kittlar, thekök, kaffe-pannor och porcellins-kärl. Obs. Tältdörren är alltid belägen åt öster. Gentemot denna befinner sig en divan, som i det närv[arande] tältet bestod af 9 tjocka vojloks-mattor, kantade med rödt, blått och grönt kläde och sammet. Framför divanen hängde en sänggardin af brokig kattun. ✔ Obs. I sommartältet är rökhålet fyrkantigt; i vinter-tältet rundt, så framt tältet består af vojlok. ☙  1386 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1386 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  I det här i fråga varande tältet war allt snyggt och ordentligt. Hvad som likwäl stötte ögat, ❧ woro3514 öfwerlefvorna af en nyligen slagtad häst, h[vil]ka3515 lågo i sin blod vid dörren. På min tillfrågan om värden sjelf [om]3516 hästkött svarade han, att hästen var slagtad för arbetsfolkets räkning3517, och att han sjelf såsom3518 Christen folk höll det för synd att förtära hästkött, ehuru det war mäktigare och mera födande än all annan köttmat. — Sedan jag intagit min plats och kommit mig väl i ordning församlade sig allt manfolk för att se på mig och sedan de sett sig mätta, blef jag åter allena med värden och samtalade med honom i hvarjehanda ämnen. Sednare mot aftonen infunno sig äfven åtskilliga unga flickor, hvilka sågo på mig med mycken nyfikenhet. Ehuru deras sällskap ❧ intresserade mig wida mera än de allvarsamma Tat[arernes], jagade dock min husbonde samtliga qvinnspersoner ut på dörren under försäkran, att jag war en m[yc]k[e]t stor herre och att det ingalunda anstod små väskor att träda inför mitt anlete. Snart förfogade sig äfven huswärden ut ur tältet och lemnade mig allena med mina papper. Emellertid framsmög helt oförmärkt en ung, ganska vacker, Tat[arisk] qvinnsperson och lade sig i divanen ej långt ifrån mig, som låg på golfvet och vid ett eldljus läste3519 en bok. När qvinnan3520 gick till sängs, lade jag boken å sido och började se på henne; hon åter smålog och såg på mig, men ingendera yttrade ordet. ❧ Så lågo wi nära en timmes tid mållösa, tills jag ändteligen släckte ut ljuset och lade mig till hvila. Qvinnan3521 fortfor att hosta, men jag begrep ingen ting. Märkas bör, att hon var huswärdens hustru, gift blott för två veckor tillbaka. Sent in på aftonen kom ändteligen         woro ǁ war en hka lågo ǁ som låg Mscr: åt räkning, och ǁ 1. sk[uld] ǁ 2. räkning, m[en] såsom ǁ höll läste en bok ǁ 1. collationerade mina anteckningar ǁ 2. upptecknade min rese qvinnan ǁ flickan Qvinnan ǁ F[lickan] 1387 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1387 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria      vara ǁ <--> betedde ǁ va[r] olika ǁ häftiga rösten, ǁ rösten och See also p. 891. ☙  ☙  wärden, lade sig vid sin hustru och frågade: ”om”, hvartill hon svarade ”nej”. Derpå följade ett hvisskande och slutligen ett snarkande. Äfven jag insomnade, men stördes snart uti min hvila af ett förfärligt trummande och tjutande, som lät höra sig ifrån steppen. Kor, får och hundar accompagnerade med sin musik till den gräsliga melodien, som framfördes i nattens mörker. ❧ Jag trodde att n[å]g[o]n wansinnig war i rörelse; men snart öppnades min tältdörr och en röst frågade på bruten Ryska om det vore tillåtet för en Schaman att söka bot för sitt döende barn. Jag kunde naturligtvis ej vägra härtill, men bad likväl att sjelf få vara3522 närw[arande] vid den magiska förrättningen, h[vil]ket ej tillstaddes. Jag frågade emellertid hvad Schamanen hade för sig och man berättade, ”att han, utstyrd i den vanl[iga] Schamankostymen, sjunger, trummar, hoppar omkring och öfver den sjukes bädd, besvärjer Aina, att han än trummar i tältet, än åter i nattens mörker springer såsom en vansinnig ute på steppen, ❧ att han stundom betedde3523 sig såsom en rasande, skrek, bet tänderna o. s. v.” Man kunde äfven i mitt tält sluta till hans olika3524 sinnesrörelser af de olika modificationerna i rösten,3525 trumslagens styrka och hastighet m. m. — Schamanwäsendet börjades i mörkret och fortfor intill midnatten. På ljusa dagen anses det ej för tillständigt att fara fram med trollkonster.3526 Obs. Soj[oterne] sägas vara stora mestare i trollkonsten och berättas fordomtima ofta hafva sändt sina Aina på de Kojb[aliska] Schamanerne, hvilka med dem skola varit vid litet <lif>. 1388 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1388 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ D.  Augusti [g. st.] sände jag åtsk[illiga] personer att uppsöka n[å]gra enl[igt] Pallas i nejden befintliga sten-inscriptioner samt begaf mig äfven sjelf i s[am]ma afsigt ut på steppen. Halfva dagen voro vi i rörelse, men funno blott följande anmärkningsvärda antiqvaria ☙  ☙  1. 3 v[erst] från Uibat, venster om floden, 15 v[erst] ofvan mynningen befanns en jättestor kurgan, som var 66 ½ sashen i omkrets.3527 Dess höjd kunde ej noga bestämmas, emedan steppen var sluttande och gränsen emellan den naturliga upphöjningen samt kumlet ❧ ej utan gräfning kunde uppgifvas. Ofvan kurganstenarna, h[vil]ka utan tvifvel voro uppresta i den fasta jorden var kurganen vid pass 3 sashen hög. Rundt omkring kurganen befanns3528 stor mängd stenar, bland h[vil]ka [somliga] redan hade nedfallit, men blott de stående utgjorde 41 st. ./. Detta kummel bildade i det närmaste en qvadrat3529; i midten hade man anställt en ganska djup gräfning./. På3530 en bland kurganstenarna kunde man med möda urskilja tre inhuggna menniskoanleten, af h[vil]ka tvenne voro tätt in❧wid h[varan]dra, men den tredje n[å]g[o]t på sida. Denna3531 sten var ej af n[å]g[o]n betydlig storlek. En3532 annan större kurgansten af schiffer var försedd med en inscription. Denna sten stod med sin smala sida emot kurganen; den var i sin öfra ända nästan spetsig och bredde sig allt mera emot roten. Framsidan var rätlinig med den utåtvända sidan något3533 böjd ( ). Inscriptionen befanns på3534 den utåtvända smalsidan. I  Castrén probably means the Ujbatskij Čaa-tas I, although it is situated further away from the mouth of the river than 15 versts and is three versts to the right from the river. In the publication of Castrén’s notes in Aspelin 1901: 40 the location of the kurgan has indeed been corrected. Вадецкая 1986: 128. (TS)  befanns stor ǁ stod en utom ord[entligt]  qvadrat ǁ fyrk[ant]  På […] kurganstenarna ǁ Bland kurganstenarna  Denna ǁ E[n]  En ǁ Den[na]  något ǁ 1. n[å]g[o]t ǁ 2. hade unge[fär]  på ǁ bakom 1389 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1389 26.8.2019 9:56:09 �Itineraria  Also this kurgan can be dated to the Tagar Culture. (TS)  Drawing and text KK Coll. 539:20 p. 15. The same inscription is also on p. 22–23 with text: [In beginning:] Början [Above the second mark:] Nb. Dessa tecken böra ställas någ[o]t högre, ty pappret rubbades. [Under the same mark:] Obs. Detta tecken är ett bomärke. [At the end:] Slut Obs. Samma tecken synas otydligt och ännu ett ann par andra. The drawing of the inscription has been published previously as Aspelin 1901: Fig. 29.  nästan ǁ je[mn]  en sten ǁ ett sten Det ǁ B  kullstjelpt ǁ störtadt ☙  hvardera ändan voro några tecken redan oläsliga och i den öfra hade till och med stycken af stenen bort❧fallit.3535 Denna inskrift är funnen wid floden Uibat. Börsäges jan och slutet äro defecta. Tecknet vara ett bomärke.3536 ☙  ❧ cont. ☙  ☙  2. Ej långt ifrån denna kurgan befanns en annan, som var nästan3537 jemn med marken, icke af synnerligen stort omfång, men utmärkte sig genom följande egenskaper: 1. Fanns på östra sidan af kurganen i h[var]dera ändan en3538 sten med m[enni]skoanlete. Det ena war inhugget i en slät sten och n[å]g[o]t otydligt, det andra uthugget, men m[yc]k[e]t groft, så att ändast näsa ögon, mun och pan❧na kunde urskiljas. Begge stenarna voro mycket glatta, och den ena med det otydliga, och såsom det tycktes manl[iga] ansigtet var svärtadt förmodligen af de offer, h[var]med bilden blifvit besmord. I öftra ändan voro begge stenarna spetsiga. Begge stenarna bestodo af granit. Det3539 ena med det uthuggna ansigtet hade blifvit uppgräfvet och låg kullstjelpt3540 på marken. 2. Utmärkte sig kurganen genom en egen farstulik utbyggnad på östra sidan. Den var i ändan öppen och sidorna bestodo af några vid h[varan]dra upprad[ad]e ste❧nar: 1390 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1390 26.8.2019 9:56:09 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks     ☙  åt hvlka ǁ h[vil]ka msko-skepnad ǁ likhet med ett st. ǁ n[å]g[o]t Cf. earlier in this volume. Obs. — Man omtalade, att vid Abakan äfven fanns en sten med ett m[enni]sko-anlete. — Ofta ser man på steppen kurgan-stenar, åt3541 hv[i]lka man påtagl[igen] velat gifva n[å]g[o]n m[enni]sko-skepnad3542, ehuru h[var]ken ansigte eller andra partier äro tydligt utmärkta. — Dessutom ser man äfwen offerstenar, stående så väl vid kurganen, som äfven ett3543 st[ycke] afsides. Anmärkningsvärda äro ❧ i s[ynner]h[e]t tre offerstenar vid byn Tes, belägna på ett litet afstånd ifr[ån] en jättestor kurgan.3544 Dessa hafva eg[entligen] warit fyra, men den fjerde ligger för det närv[arande] kullstjelpt och krossad på marken. Stenarna äro fyrkantiga och ko o stå den ena bako bakom den andra sål[edes]: . Wid den omförmäldta stora kurganen ser man ock en ofantlig sten, som är: 4 arshin hög 3 arsh[in] + 6 tum bred. 6 tum tjock Äfven d[en]na kurgan är i midten gräfd. 1391 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1391 26.8.2019 9:56:10 �Itineraria     träffade ǁ möt[te] Dessutom ǁ Tillik[a] 10 ǁ 9 See also Castrén’s letter to Rabbe, 5/17 Sept. 1847, in the volume of letters in this series. ☙  ❧ ☙  — Sedan jag förjäfves hade sökt få reda på de af Pallas uppgifna inskrifterna, återvände jag till Katschinska domen och träffade3545 här en Tysk läckare: H[er]r Böttiger, som kokade mig potatis. Obs I Under d[en]na resa anmärkte jag här och der små magaziner af träd wid sommarstationerna, samt inhägnader för boskapen och gärdade ängsfält. Dessutom3546 berättade för mig en Tatar att han egde en vinter-boning med fem boningsrum. II. Swart och hvit äro hos Tat[arerne] bestämningar, som äga sin ❧ tillämpning öfverallt i naturen, t. ex. Svart och hvit skog Svart och hvit fisk. nb. Svart fisk k[al]l[a]s företrädesvis abboren jfr. i Tomska Samoj[ediskan] ҟara, abbore. Den  3547 Augusti [g. st.] ☙  Reste jag ifr[ån] Katsch[inska] domen gina vägen öfver steppen till byn Lugawskoj och träffade på d[en]na väg flera Kojbal-ulusser. I en af dem blef jag öfverfallen af en full qvinna, som ville kyssa och omfamna mig.3548 I en annan ❧ låg jag öfver natten. 1392 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1392 26.8.2019 9:56:10 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks D.  Aug[usti g. st.] 3549 ☙  Gick jag till fots 5 v[erst] vid venstra stranden af Jenisej och såg öfverallt Kojbaler sysselsatta med att berga hö. I sin ängsdrägt voro män och qvinnor m[yc]k[e]t svåra att åtskilja fr[ån] h[varan]dra, ty äfven qvinnorna buro på ängen korta skjortor, med gördlar kring midjan, likasom vanl[iga] pantalonger. Också såg man qvinnorna röka tobak i kapp med männerna. En om3550 hufvudet bunden duk och hårflätorna utgjorde vanl[igtvis], dock ej alltid, kännetecknet3551 för qvinnorna. — Under min fotvandring såg jag äfven en Rysk заимка, som ❧ bestod af några små byggnader med platta tak, samt ängsfolkets hö-tält Tat. otaҟ R. станъ.  See picture on p. 964.  om ǁ omb[unden]  kännetecknet ǁ hela åtsk[illnaden]  sommar-/tiden  troget stå ǁ ej aflägs[na] Notanda. — Såsom Soj[oterne] vistas äfven Tat[arerne] sommartiden3552 ofta halfnakna. I tälten ser man alltid nakna barn. — Många berg bära sitt namn af Tura ex. Turan ҟaja, ofvan Minusinsk vid Jenisej. — Tatariska qvinnor föda sina barn i s[am]ma tält, som de wanl[igtwis] bebo. Barnmorskor tillkallas alltid wid förlossningen. Efter barnets födelse anställes ett gästabud, i synnerhet om en son blifvit framfödd. ☙  ❧ — Såsom en bl[and] Tat[ariska] hästars dygder omtalas, att de, om husbonden i fyllnaden nedfaller från ryggen, troget3553 stå vid hans sida tills han vaknat. 1393 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1393 26.8.2019 9:56:10 �Itineraria  NB! ǁ Man <---> — Äfven skola de alltid föra sin ryttare hem, då han är öfverlastad och oförmögen att styra hästen. — Wid wallandet af tabuner begagnas ej hundar, men för kor, får etc. begagnas de om nätterna till skygd för tjufvar och vildjur. Tat[ariska] ordspråk Håret långt, förståndet kort (om qvinnor) Tat[ariska] Tjatjeng uzung, saagandjeng ҟasҟa ☙  ❧ I sagorna anropas sol och måne. Ordspråk ”Att växa fruktade jag ej Att dö fruktar jag ej.” — Liksom Soj[oterne] gå äfven Tat[arerne] sommartiden alldeles nakna i hetta. ☙  Obs. NB!3554 Nära wid utloppet af Abakan finnes på högra sidan om floden ett högt berg uppå Kojbal-steppen. På detta stepp ser man några öfverlefvor af ett m[enni]sko-skelette ❧ (en Kojbal) och nära intill skelettet äro uppresta 3 stenrösen. — Äfven finnas på stepperna små, fyrkantiga stenurnor, fyllda med jord. 1394 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1394 26.8.2019 9:56:10 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ D. 11. Augusti [g. st.] anlände jag till byn Lugavskoj 25 v[erst] ofvan Minusinsk, lät tillkalla en Tatar och sysselsatte mig med honom intill d 21 Aug[usti g. st.]  Where the River Oja runs into the Enisej, at ca. N53°25′56″ E91°55′16″. (TS)  This kurgan does not seem to be marked on the appendix map and list in Вадецкая 1986. Neither does Aspelin 1901: 42– 46 locate it anywhere.  spetsigt ǁ högt  Den ǁ En  sluttade ǁ ~ sig då jag reste till byn Oja, 25 v[erst] uppför Jenisej.3555 Den . Augusti [g. st.] ☙  ☙  Lät jag samla 52 personer och begaf mig tidigt på morgonen för att upprödja en kurgan. ❧ Denna kurgan war belägen på högra stranden af Oja, tre verst ofvan utloppet (i Jenisej). På samma höjd funnos en hel hop andra kurganer, men de flesta redan uppgräfda. Bland de orödjade war den närwarande en ibland de största.3556 Den innehöll I höjd 4 ½ arsh[in] I bredd 11 ½ sash[en] I längd 13 sash[en] Längden war såsom vanl[igt] i n[ord]v[est] och s[yd]o[st]. Till sin form war ifrågaw[arande] kurganen ganska anmärkningsvärd. Den liknade i det närmaste ❧ en balagan eller ett spetsigt3557 tak. Den3558 slutade sig öfverst i en åsartad rygg (= takås) och sluttade3559 jemnt ned åt båda sidorna. Åsen lopp på långsidan af kurganen, men upptog ej hela kurganen, utan begge ändorna af långsidan woro äfven n[å]g[o]t sluttande. 1395 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1395 26.8.2019 9:56:10 �Itineraria      hdra ǁ sö[dra] en […] kanter ǁ en smal kant constr. ǁ beska[ffenhet] sashens ǁ famns ett trädlager ǁ 1. en stenkista, som låg på ǁ 2. en trädkista  Detta träd ǁ Denna kista ☙  — Omkring denna kurgan stodo uppresta blott tre stenar: två i h[varan]dra3560 af de södra hörnen och en på v[estra] sidan. På sistnämnda ) funnos sten, som egde en trekantig form ( några inristade tecken, m[yc]k[e]t tunna, och starkt mossbevuxna. Des❧sa tecken voro utan all ordning, kringströdda wid en3561 af stenens smala kanter. Dessa figurer voro: 1) ☙  ☙  2) 3) Bland dem förekom № 1 och № 2 tvenne gånger samt № 3 4 g[ån]g[e]r. — Kurganen var starkt gräsbevuxen och jorden ofvantill hård — I anseende till den ringa arbetsstyrka jag i och för gräfningen kunde använda, beslöt jag att lemna de yttersta kanterna oup[p]gräfna, ❧ men upptog dock på långsidan något mera än takåsen och bredsidan utvidgades efterhand till en yta af 6 saschen. Att detta omfång var ganska tillräckligt, härflyter af nedan stående beskrifning öfver kurganens constr[uction]3562. Gräfningen börjades ifrån spetsen och fortgick ända till en sashens3563 djup, utan att n[å]g[o]t vidare upptäcktes än tvenne små benstycken, det ena tillhörigt en get, det andra äfven af ett djur. Alls ingen sten ❧ lät wisa sig, utan kurganens innehåll utgjordes af idel svart mylla. På en sashens djup upptäcktes omsider ett3564 trädlager, som låg på tvärsidan om kurganen ungefär i midten. Detta3565 träd war 1396 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1396 28.8.2019 14:30:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks alldeles ruttet3566, men utgjorde utan tvifvel en lik-kista, ty i det ruttna trädet upptäcktes 1. spikhål, men ingen spik och 2o) ett slags groft, hvit, pulverartadt ämne, som ej kunde vara annat än ☙  förmultna❧de ben. På3567 två famnars afstånd ifrån denna kista funnos äfven på en sashens djup några3568 refben, såsom det tycktes; af m[enni]skor, men intet träd. — N[å]g[o]t vidare upptäcktes ej i den svarta myllan. Men så snart denna blifvit bortkastad och man kom till hwit jord, befanns i midten af kurganen ett tak3569 af träd, som intog sjelfva ☙  midten af kurganen och var på ❧ långsidan 2 famnar ½ arsch[in] samt på tvärsidan 2 famn[ar] 4 tum således i det närmaste en qvadrat. Rundt omkring detta tak war jorden fast, owidrörd, hvarföre gräfningen här afbröts. Det ruttna träd-taket (af fura[)] bortkastades och wisade sig på alla fyra sidor om grafven wäggar3570, bildande en ordentlig grafkammare. Denna kammare war fylld med lös jord ända till 1 ½ arshins ☙  djup. Under detta jordlager ❧ upptäcktes n[å]g[o]t bränd kål, som äfven blifvit funnet ofvanpå taket eller locket. Sedan den lösa jorden i grafkammaren blifvit bortfört, kom man till ett trädbottnen (af fura), som var enl[igt] beräkning fyra3571 trädlager djupt – d. ä. fyra rader stockar hade blifvit lagda på h[varan]dra. I d[en]na grafkammare upptäcktes på norra sidan fragmenter: 1. Af två m[enni]sko-lik, det ena stort, det andra litet 2. Ben af en häst 3. Stycken af stenkrus ☙  ❧ 4. St[ycken] af Sadelprydnader af messing.       ruttet ǁ rutten På ǁ Ett några ǁ tvenne tak af träd ǁ brädtak wäggar ǁ en fyra ǁ <vid> 1397 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1397 26.8.2019 9:56:10 �Itineraria  arshins ǁ sashens  afbröt ǁ instundade  This kurgan is dated to the latest phase of the Tagar Culture. Grjasnow 1970: 236–237. (TS)  in ǁ af  Castrén drew ethnic conclusions of both the general burial custom and individual artefact types. Such a method remained in use in archaeology with minor modifications until the 20th century. It also facilitated the idea of following an assumed migration of the Finnish people from their original home region to the west, work carried out in Finnish archaeology especially by J.R. Aspelin in the 1870s and 1880s. Trigger 2006: 235–241; Salminen, Timo, 2003: 152–155. (TS)  No. 4 does not exist. Gräfningen verkställdes ända till 7 arshins3572 djup, men kanterna kunde ej utwidgas emedan mörkret afbröt3573 arbetet.3574 ☙  ❧ Anmärkningar 1. Att ingen sten förekom in3575 i kurganen, och att sjelfva kurganst[enarna] voro både få och obetydliga förklaras lätt g[enom] den å stället rådande stenbristen. 2. Grafvens hela inredning skiljes sig endast g[enom] sin storlek ifrån alla de öfriga. 3. Att d[en]na graf tillhört icke (Mongoler) Tschuder, utan Kirgiser (= Tat[arer]) bevisas af följande omst[än]d[i]gheter: ☙  ❧ a) Figurerna i kurganstenen (ex. ) hafva likhet med de Tat[ariska]. b) Enahanda stenkrus finnas i alla gamla Tatar (och Mongol-grafvar) c) alldeles dylika sadelprydnader upptäcktes i grafven vid Askys d) Tat[arerne] hafva ännu i dag den sed att wid grafven döda en häst och lägga sadeln i grafven. De Tschud[iska] folkslagen (Samoj[eder] och Ostj[aker]) egde inga hästar.3576 ☙  ❧ 5).3577 Äfven g[enom] d[en]na kurgan bekräftades trad[itionen] att grafvarnas höjd uppstår derig[enom] att lik efterhand blifvit nedlagda i kumlet. 6). De gräfvande omförmälte en bland Tat[arer] allmänt gängse trad[ition] enl[igt] h[vil]ken Tschud[erne] skulle sjelfva begrafvit sig i kurgan[erna]. Den lyder: ”Wid början af den Hvita Tsarens herredöme uppstaplade de så k[al]l[a]de Tschud[erne] (= Tat[arerne]) stora jordhögar, dem de styltade på tak. Då fienden anlände och Tschud[erne] sågo sig ur stånd att 1398 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1398 26.8.2019 9:56:11 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  försvara sig, kröpo3578 de under taket, borttogo styltorna och läto den ❧ öfverhängande jordmassan falla öfver sig.” — Denna trad[ition] har trol[igen] sin grund deri att man i samma graf på s[am]ma djup funnit flera skeletter, och ej rimligen kunnat antaga, att Tschud[erne] wid hvarje [begrafning]3579 upptagit och åter igenfyllt de colossala kurganerna. — Just af s[am]ma skäl, antager äfven Stepanow, att i Tschud-kumlen blott finnes ett lik, tvertemot sanna förhållandet. ❧ Hvarken den ena eller andra förklaringen är grund[ad]. Saken förhåller sig så, att kurganerna i begynnelsen ej varit högre, än att de vid hvarje förefallande dödsfall lätt kunnat öppnas och fyllas. Deras höjd har, sås[om] både trad[itionen] och verkliga facta angifva, uppkommit d[eri]g[enom] att efterhand lik blifvit lagda i kumlet. 7) De i stenen befintliga figurer äro de i kumlet jordades bomärken –  kröpo de ǁ borttogo de s[tyltorna]  Mscr: begrafvit  Castrén made this addition afterwards. Cf. the two earlier points with similar type of additions with similar ink. Då kurg[anen] war bel[ägen] wid en flod med Finskt namn, kunde den förmodas vara Tschud[isk], h[vil]ket ej är fallet.3580 ☙  ❧ D.  Augusti [g. st.] reste till Schuscha, tog afsked af Madame Kutusoff och Fallenberg, samt återwände D. 27 Augusti [g. st.] till Minusinsk, hvarest jag uppehöll mig intill 1399 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1399 26.8.2019 9:56:11 �Itineraria  Shablaҟtы ǁ Sheblaҟtы  Djablaҟtы ǁ Djeblaҟtы  Oglaxty, situated on the left bank of the Enisej at N54°5′22″ E91°33′10″. It is well-known archaeologically especially because of its Taštyk Period cemetery (first centuries CE) published by A.M. Tallgren in 1937. There are also graves of the Tagar Culture nearby. Tallgren 1937; on the inscriptions, see Appelgren-Kivalo 1931: 11 & Abb. 133–140; Вадецкая 1986: 110, 149, 163. (TS)  wäggarna ǁ denn[a]  talrika ǁ en  mskor […] sås. ǁ särskildta djur, som  Appelgren-Kivalo 1931: Abb. 133–140; Вадецкая 1986: 163.  The village of Očury is on the left bank of the Enisej at N53°10′0″ E91°39′0″. (TS)  högra ǁ venstra  See commentary on p. 1280– 1281 and also Вадецкая 1986: 165.  Tepsej is situated at N53°57′9″ E91°33′31″. On the inscriptions, see Вадецкая 1986: 163; also on kurgans of different periods, Вадецкая 1986: 111, 119, 126, 149–150. (TS)  On the cemeteries of the Tagar Culture and inscriptions, see Вадецкая 1986: 111, 119, 163. (TS) D.  September [g. st.], då jag jemte Kirejeff afreste till Abakansk. Wi färdades den första stationen till Gorodok med posthästar. Nämnda station är belägen wid Tuba, wi stego i en båt och styrde utför Tuba 15 ☙  verst till utloppet, ❧ anlände till Jenisej, kringrande en protok och kommo till klippraden Shablaҟtы3581, Tat[ariska] Djablaҟtы3582 (äfven Oǥlaҟta)3583. Wid wäggarna3584 af detta klippberg funnos talrika3585 inskärningar, som bestodo af m[enni]skor3586 och särskildta djur, sås[om] hästar, getter, kameler. Inga bokstafslika tecken föllo oss i ögat, ehuru enl[igt] Pallas sådana skola finnas gent emot mynningen af Tuba. Måhända äro de redan utnötta af tiden, eller hindrade oss den dunkla luften att se dem.3587 ☙  ❧ — Sådana klipprader, såsom Djablaktы finnas wid Jenisej i talrik mängd så wäl på wenstra, såsom i s[ynner]h[e]t wid högra sidan om floden, t. ex. 1. Wid byn Atschura på högra sidan.3588 2. Wid Majdashi, på högra3589 sidan3590 3. Berget Tipsej på högra sidan wid mynningen af Tuba på dess högra sida3591 4. Shablaktы l. Djablaktы på venstra sidan ☙  5. Berget Turan, ❧ på högra sidan.3592 1400 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1400 26.8.2019 9:56:11 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Wid de flesta af dessa klipprader och de i dem befintliga hålor (пещеры)lxv hafva Tat[arerne] fästat en mängd traditioner. Så berättade man wid Djablaktы, att här ännu3593 synes en graf, dragen wid3594 pass 4 verst omkring en klippa. Denna graf skall, ehuru3595 insjunken, ännu på många ställen wara 2 arshin djup. Naturligtwis har klippan, som omgifves af grafwen, tjenat ☙  Kirgiserne ❧ till förskansning. Sådana förskansningar synas annars på m[ån]ga ställen. Wid omförmäldta graf ser man ännu en jordgrop, som tjenat3596 Kirgiserna till smidja, hvilket kan slutas deraf, att omkring gropen finnes en myckenhet jernrost (förbrändt jern). Följakteligen kände Kirgiserna bruket af jern. Bland öfriga wid Djablakty gängse trad[ition] må nämnas, att här i en brant3597 klippa synes en fåra, som kallas богатирская дорога, ☙  emedan en hjelte❧häst förmäles hafva utför denna klippa störtat sig i Jenisej och qvarlemnat tydliga spår af sina hofvar. I skötet af klippraden Djablakty finnes i en bergsdal Byn Apkas’ewa, som består blott af två hus, hvilka bebos af några förryskade Tubintser. ☙  ❧ Ifrån byn Apkas’ewa fortsatte wi resan med båt och anlände samma afton till den andra station ifrån Minusinsk, benämnd: Buзunowa, tillbragte här natten och reste följande dagen landvägen3598 till Abakansk, dit wägen går3599 ända ifrån Osnatschennaja på högra sidan om Jenisej. Wid Abakansk måste man låta flotta sig öfver floden, och wid sjelfva färjstället finnes på högra sidan om floden ett antal        ännu ǁ föru[t] wid ǁ <na> ehuru ǁ ännu på s[tällen] tjenat ǁ till brant ǁ teml[igen] landvägen ǁ med går ǁ ljen lxv. I en af hålorna wid Djablakty sitter enl[igt] trad[itionen] en flicka i sadel. 1401 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1401 26.8.2019 9:56:11 �Itineraria 3600 venstra ǁ högra 3601 äro ǁ fin[nes] 3602 ej ǁ med möda 3603 Appelgren-Kivalo 1931: 10 & Abb. 125; Pallas 1776: 359, Taf. VI. Pallas described the marks in the inscriptions as equivalent to those used by illiterate people instead of signatures. ☙ 440 ❧ (TS) 3604 KK Coll. 539:20 p. 7v–9. According to Aspelin 1901: 48 these inscriptions were copied by Castrén and published in Спасскiй 1857: Табл. VIII. Spasskij himself (p. 166–167) attributes the drawings to a Mr. Titov. (TS) 3605 det ǁ fragmentet 3606 På ǁ En ☙ 441 Inskriptioner. (wid Abakansk.[)] På venstra3600 sidan om Jenisej wid Abakanska färjan finnas i en klippa åtskilliga inskrifter, hvilka hos Pallas äro3601 afkopierade men så ofullständigt och oriktigt att de ej3602 kunna igenkännas.3603 Dessa inskrifter äro af två slag: 1. de som äro tecknade med svart färg (förmodligen tusch) och 2. de som äro inhuggna ❧ i klippan. A.) Inskrifter3604 af förra slaget finnas på fem särskildta stenar och hafva ursprungl[igen] funnits uppå sex, men f. d. Gouvernören i Krasnojarsk har behagat bortstjäla en hel sten och ett stycke af en annan. Bland de fem återstående är det3605 af Stepanow förderfwade fragmentet så oläsligt, att derur nu mera nästan intet återstår. På3606 1402 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks ☙ 442 annan sten wisa sig äfven allenast några mörka3607 strim❧mor. Ur de tre öfriga afkopierade Kirejeff hvad3608 han kunde se och urskilja. № 1. ☙ 443 Belägen på en höjd af 2 sashen + arshin + 4 tum. Denna inskrift synes hafva bestått af 25 rader och upptagit en yta [af] 1½ arsh[in] i längd och 1 arsh[in] + 2 tum i bredd. Såsom i alla dylika3609 inskrifter, går äfven här skriften uppifrån nedåt, men bokstäfverna måste ses ifrån sida och läsas från venster till höger. ❧ Märkas bör, att i inskriften № 1. midten af sten var tom, troligen3610 af skäl att färgen blifvit utnött. Ifrån öfra och nedra kanten äro de läsligaste rader så noggrant som möjligt afkopierade. № 1 L. a) är afkopierad ifr[ån] öfra kanten3611 i en och s[am]ma fortsättning; N 1 Litt. b och c ur twenne skillda ställen på den nedra kanten.3612 No. 1 L. a. Denna inskrift är tagen wid3613 Abakanska färjan. 1403 3607 mörka ǁ dunkla 3608 hvad ǁ några 3609 dylika ǁ lik[adana] 3610 troligen ǁ antingen 3611 kanten ǁ sid[an] 3612 KK Coll. 539:20 p. 7v–9. The writings have been published previously in Спасскiй 1857: Табл. VIII, and they are Mongol writing from the 13th century at the earliest. (TS) 3613 wid ǁ fr[ån] �Itineraria No. 1. L. b., L. c. Aftagna från samma sten som den föregående, men ifrån två skillda ställen på nedra kanten af stenen. 1404 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks 3614 Written in another hand at No. 2: Мѣста озна­ченные точками показываютъ продол­ женiе буквъ, ко­ орые т почти стерлись. No. 2. Wid Abakanska färjan. Här hafva stenflisor bort­fallit.3614 1405 �Itineraria 3615 Written in another hand: Не смотри! одѣсь въ ущелинѣ шумитъ вода, теснятся стада и пародъ. перев[одъ] 1841 года Н. Островскiй. 3616 bortfallit ǁ f[allit] No. 3. wid Abakanska färjan3615 ☙ 444 ❧ № 2. är belägen på någ[o]t mindre höjd. Inskriften upptager en yta af ¾ aln i längd och ½ arsh[in] + 1 tum i bredd. Här äro 20 rader synliga, men få läsliga, emedan färgen bleknat, och små sten flisor här och der bortfallit3616 ifrån ytan af stenen. 1406 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧     №3 temligen ǁ ko[pierade] inskrifter ǁ figurer The figures cannot be dated. offrat ǁ ~ och är belägen på en höjd af 2 sashen + 2 arsh[in]. Denna inskrift innehåller blott 2 rader, hvilka äro temligen3617 läsliga och begge fullständigt afkopierade. Obs. Alla dessa inskrifter3618 äro afkopierade i naturlig storlek. ☙  ❧ ☙  ☙  B). Inskär[n]ingar De inhuggna inskriptionerna äro fyra till antalet – alla belägna ungefär på s[am]ma höjd och på s[am]ma ställe som de föregående. Figurerna äro till större delen osynliga och ofulländade. Man ser figurer liknande sig till bokstäfver, hvilka afbrytas af m[en]skliga och andra djurs bilder. Anmärkningswärd är den omst[ändi]ghet, att ofvanpå en af de med inskärningar försedda stenarna finnas ofvanpå ❧ de inhuggna figurerna en in[s]krift med svart färg. Häraf följer påtagligen, att de inskurna figurerna äro äldre än de skrifna.3619 Obs. 1. Traditionen förmäler att äfven Tatarerne i fordna tider med Gudomlig vördnad tillbedt de med inskrifter försedda stenar, att de församlat sig wid dem, offrat[,]3620 ätit och druckit. 2. Ej mindre anmärkningswärd är den omständighet, att Tatarerne ännu i dag rista ❧ figurer åtminstone af m[enni]skor, alldeles lika med de gamla. Sådana m[enni]sko-figurer anmärkte jag i en klippa 1 verst ofvanom färjan wid Abakansk pa s[am]ma sida om floden. Här funnos äfven gamla inskärningar, se № [ ]. 1407 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1407 26.8.2019 9:56:16 �Itineraria 3621 Drawings and text KK Coll. 539:20 p. 13, figs. 1–3. They have been previously published as Aspelin 1901: Fig. 32,1–32,3. wid Abakanska färjan3621 1408 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks No 4 Denna inskrift är belägen 1. verst ofvan Abak[anska] färjan på venstra sidan om Jenisej.3622 ☙  ❧  KK Coll. 539:20 p. 14. Published previously as Aspelin 1901: Fig. 33.  The ferry port at ca. N54°16′2″ E91°22′21″. (TS)  der ǁ 1. dit jag med m[öda] ǁ 2. an ǁ 3. hvarom  förfärligt ǁ ih[ärdigt]  åt ǁ emot  och ǁ så  The actual travel report is at the beginning of the next diary book KK Coll. 539.30.3. See from p. 1421 on. Den  September [g. st.] A[f]reste jag ifrån Abakansk och satte mig i storm och oväder öfver Jenisej. Anlände om natten till färjan. Перевозъ d.  Septemb[er g. st.] 3623 ☙  lät bygga mig en flotta och afreste emot aftonen ifrån färjan samt anlände i mörkret till en holme wid byn Kopjon, der3624 jag gick wilse halfva natten. — En ihärdig nordanvind och ett förfärligt3625 snöglopp gjorde min resa både långsam och oangenäm. Dess❧utom war floden så torr, att jag ofta stötte på grund med min flotta och stundom satt fast hela dygnet på samma ställe. — Dessa widrigheter förforo allt intill den 20 Septemb[er] då winden vände sig åt3626 söder. Tillika blef floden stridare, och3627 jag tillryggalade nu på 1 ½ dygn (20–21 Septemb[er)] någ[o]t mera än 150 verst. Den 21. om aftonen anlände jag till Krasnojarsk.3628 1409 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1409 26.8.2019 9:56:18 �Itineraria  Osnatschennaja ǁ Minusinsk 1. Osnatschennaja, venster om floden 2. Atschura, höger om floden 3. Kapterewa, höger Several villages listed by Castrén were submerged under the Krasnojarsk Artificial Lake in 1966. This particularly concerns the villages on the right (eastern) bank of the river. (TS)  Nižnjaja Koja at N53°27′17″ E91°54′56″. (TS)  Castrén wrote -aja above -oje: Lugavskaja.  Potrošilovo used to be situated at ca. N53°55′ E91°34′. (TS)  Castrén wrote the letter з above z.  Situated at ca. N54°34′ E91°8′. (TS)  Bateni is situated at N54°36′48″ E90°57′34″. (TS)  Anaš is situated at N54°52′10″ E91°2′49″. (TS)  Mscr: höger  Aëška is situated at N54°55′19″ E90°50′58″. (TS)  Kokorevo is situated at N54°57′37″ E90°56′3″. (TS)  Ulazy is situated at N54°59′39″ E91°5′35″. (TS)  Novosëlovo is situated at N55°0′0″ E90°58′41″. (TS)  Koma is now situated at some distance from the Enisej at N55°0′41″ E91°12′33″. The original location was submerged under the Krasnojarsk Artificial Lake. (TS)  Most probably meaning present-day Divny at N55°5′32″ E91°16′13″. (TS) ☙  ❧ Byar wid Jenisej nedanom Osnatschennaja3629 Osnatschennaja, venster om floden Sajansk, höger om floden Kosak-förpost. Atschura, höger Kapterewa, höger Schuscha, volost och kyrkby, höger om floden Koja, höger etc.3630 Oja. etc. höger Lugavskoje3631, höger Minusinsk, stad, höger Maidashi, заимка, höger Petroshilowa, höger, n[å]g[o]t nedanom mynningen af Tuba.3632 12. Apkas’, venster. 13. Buzunowa3633, höger 14. Abakansk, höger, volost och kyrkby 15. Перевозъ (färjan) venster 16. Kopjón, venster 17. Ust-Jerba, venster. 18. Bыskar, höger, wid mynningen af floden Bыskar3634 19. Bateny, venster3635 ☙  ❧ 20. Lepeschkina, höger. 21. Irdja l. Irdji, höger. 22. Tes, höger 23. Anas’ (Онашъ), höger, en stor kyrkby.3636 24 Ajoscha (Аёша), [venster]3637 gent emot Anasch3638 25. Kokarjewa, venster3639 26. Janowa, venster 27. Ulas, höger3640 28. Nowoselowskaja, volost och kyr[k]by, venster3641 29. Koma, höger, vid mynningen af floden Koma.3642 ☙  ❧ 30. Trifanowa, venster, gent emot koma.3643 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. ☙  ❧ 9. 10. 11. 1410 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1410 26.8.2019 9:56:18 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  höger ǁ ~ ☙  Krivoscheina, venster Gläden (Глѣденъ) höger3644 Kurtaҟ, venster.3645 Biridjekowa, venster Idjul, venster.3646 Ubej (= Medwädjewa), höger, gent emot Idjul. Ust-Ubej, höger, wid ❧ sjelfva mynningen af floden Ubej, på högra stranden3647 38. Karakowa, höger. 39. Sizim, höger, vid mynningen af floden Sizim. 40. Karaulnaja, venster, n[å]g[o]t nedanom Sizim 41. Караулный острогъ, venster, en liten by med kyrka, fordom en ostrog emot Kirgiser. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 33. Ubej, höger, vid mynningen af en liten flod Ҟulaҟ. 34. Siзim, höger, nära mynningen af floden Sizim, ofvanföre  Kurtak is situated at N55°8′52″ E91°32′39″. (TS)  Idžulˈsk is situated at N55°9′15″ E91°39′17″. (TS)  At present the River Ubej flows into the Enisej at N55°4′57″ E91°40′4″. (TS)  Situated at N55°13′26″ E91°57′51″. (TS)  Situated at N55°57′20″ E92°35′5″. (TS) Atschinska kretsen Balachtinska volosten 42. Kundugasch, höger. 43. Jermolajewa, höger ☙  ❧ 44. Daurskaja, venster, gent emot Jermolaje- wa.3648 45. Potápowa, höger 46. Darashkejewa, venster 47. Djerbina, höger 48. Schelkina, höger 49. Goloschówa, venster 50. Jeзagasch, venster 51. Oscharowa, höger. Krasnojarska kretsen 52. Birjusa, venster 53. Овсянка, höger3649 54. Krassnojarsk 1411 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1411 26.8.2019 9:56:18 �Itineraria  Cf. Castrén’s report Jenisej on p. 862–878. Stuckenberg 1844: 467–488 provides a lengthy description of the Enisej, but his information is mainly based on 18th-century explorers such as Messerschmidt, Gmelin and Pallas. (TS)  Nedanföre ǁ Här  Jenisej, ǁ ~ och  venstra ǁ högra  hvilka ǁ s[om]  löfträd ǁ ~, sås[om] hägg etc.  Nedanför ǁ Wid  At ca. N55°28′28″ E92°17′14″. ☙  ❧ (TS)  nu ǁ endast ☙  ☙  ☙  Anmärkningar om Jenisej3650 Under sitt öfversta lopp är Jenisej m[yc]k[e]t strid och full af höga vattenfall. Floden beledsagas af höga berg å ömse sidor ända till Osnatschennaja ich löper ända hitintill i en trång fåra. Nedanföre3651 Osnatschennaja grenar sig Jenisej,3652 höjderna blifva mindre betydliga, vattenfallen upphöra och landet antager naturen af stepp, i s[ynner]h[e]t på venstra3653 sidan. På den högra förekomma ännu kullar, bevuxna med löfträd, lärkskog etc. På holmarna frodas mycken poppel ❧ utom björk, vide, asp, hvilka3654 trädslag allestädes förekomma. Nedanom Tuba blir skogen äfven på den högra sidan m[yc]k[e]t sällsynt. På den venstra frodas föga n[å]g[o]n skog, men på den högra ser man allt framgent: poppel, talnik, björk, asp, hägg och andra löfträd3655. Allt byggnadsvirke måste flottas nedför Jenisej eller dess bifloder. Bränsle erhålles ifrån flodens högra sida. Emellen byarna Tes och Anas’ anmärkte jag en svag соснякъ, som åter nedanföre upphörde och ❧ gaf vika för poppel, björk, vide m. m. Jenisej fortlöper i oändliga holmar och grenar ända till Atschinska kretsen. Nedanför3656 Jezagasch3657 upphöra protokerna, floden fortlöper i en fåra (въ трубу пошекъ), är m[yc]k[e]t strid i sitt lopp. Naturen förändrar sitt utseende. De pittoreska klipporna försvinna eller blifva sällsynt. Stränderna bestå af wilda, ödsliga, dystra, sterila berg. Ingen stepp synes till; jordmonen är mager och steril, samt frambringar ❧ nu3658 i m[yc]k[en]h[e]t: сосна, елъ, пихта, lärkträd, i mindre mängd: ceder och löfskog. Åkerbruket är här föga gynnande och innewånarne sysselsätta sig d[er]före ifrigt med fiska-fänge. I anseende till flodens strida natur 1412 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1412 26.8.2019 9:56:18 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ❧ bedrifves [fisket] icke med synnerlig fördel i öfra loppet af Jenisej. Deremot far3659 man om höstetiden att fiska till Tuba, Abakan, Sizim, Ijus, Syda, Mana3660 och öfriga i Jenisej infallande bifloder. De förnämsta fiskarterna i Jenisej äro här: ossetra, ❧ sterläd, harjus, ленокъ, taimen, jelets, lake, abborre, gädda. I bifloderna finnes ej ossetra och sterläd, somliga icke ens jelets och lake, utan hufvudsakligen harjus, och äfven taimen, ljenok, abborre, gädda. Fiskafänget bedrifves i s[ynner]het höst och vår, samt i biflodernas öfra lopp blott om hösten. Man fångar ossetra och sterläd med самоловци, öfriga fiskarter med not (som äro 15–30 famn långa), nät [,]3661 mjerda, ljuster.  far ǁ fiskar  The River Mana discharges into the Enisej from the right (south) at N55°56′42″ E92°28′44″. (TS)  nät ǁ ~ och  The River Bellyk or Kara-Bellyk discharges into the Enisej from the right instead of the west at ca. N54°31′58″ E91°8′0″. (TS)  The River Beskyš runs into the Koma from the right 24 km from the mouth of the latter. (TS)  nedflotta ǁ 1. segla ǁ 2. hemta Bifloder till Jenisej 1. Abakan 2. Tuba 3. Syda, infaller från höger och är talrikt be- bodd med Ryssar. 4. Jerba, infaller från venster, en liten flod, 50 ☙  v[erst] lång, upptager Suchaja Jerba är bebodd af Ryssar. 5. Bjelыk, en liten flod, infaller från venster, 8 v[erst] nedanom Jerba, en by vid utloppet.3662 6. Koma, en mindre flod, vid pass 50 v[erst] lång, infaller från höger, upptager från sin högra sida bifloden ❧ Beskыsch3663, wid Beskыs’ finnes en by och vid Koma tvenne. 7. Ubej, en stor flod, hvars källor gå ända upp till bergsbygden. Floden är strid, äger wattenfall, är starkt bewuxen med соснякъ, елникъ, листвякъ, кедръ, hwit skog. Ryssarna nedflotta3664 timmerskog utför floden och fiska här: harjus, taimen, ljenok, ej lake, ej 1413 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1413 26.8.2019 9:56:18 �Itineraria  The River Derbina discharges into the Enisej from the right 2,580 km from the mouth of the latter, i.e. 52 km downstream from the River Sisim. (TS)  The River Birjusa runs into the Enisej from the left 2,513 km from the mouth of the latter (67 km downstream from the River Derbina). (TS)  Den löper ǁ Nejden ä[r]  Unjug (Ru.)/Ӱнниг Хайа (Khak.), or ‘loud rock’, is situated on the right-hand shore of the Krasnojarsk Artificial Lake at N54°20′9″ E91°23′55″. (TS) ☙  ☙  gädda. Af Tat[arerne] besökes ej floden. Inga byar högre uppför floden 8. Sizim (Сизимъ) en stor flod, som tager sin början i бѣлогорье. Wid ❧ den flod finnas inga byar, utan Ryssarne fara att såsom vanl[igt] idka fiskafänge och nedflotta skog utför floden. Kamasintser uppehålla sig wid flodens källor. Floden är strid, äger wattenfall och all slags barrskog. 9. Djerbina, en med Sizim nästan jemgod flod, som från höger infaller i Jenisej.3665 Besökes blott af Ryssar, som fiska och härifrån nedflotta skog. Floden strid, skogig. Wid dess mynning byn Djerbina. 10. Birjusá, en liten flod, 30 v[erst] lång, hvars källor ❧ äro belägna nära wid lilla Kemtschugs.3666 Den3667 löper på venstra sidan om Jenisej, är skogig, bergig, men föga fiskrik och besökes ej af fiskare. Floden är ryktbar genom sina elgar, hvilka påsktiden fångas på skidor af Ryssarne. Mána, ifrån höger, utf[aller] i Jenisej 25 v[erst] ofvan Krasnojarsk. ☙  ❧ Klippor Långsmed hvardera stranden af Jenisej fortlöpa talrika klippor och klipprader af ett ganska pittoreskt utseende. Många bland dem hafva sina särskildta namn, såsom: Nedanom Abakansk Unjuk, 8 v[erst] ned[an]f[ör] Abakansk3668 Печки, en klippa på högra sidan. Bateny, på venstra sidan, n[å]g[o]t ned[an]för Печки. 1414 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1414 26.8.2019 9:56:18 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  Irdja, på högra sidan. Синый каменъ, på venstra sidan. Siputschi (Сипучи), höger. Ulas, höger. Gorodowaja, höger Krasnoj kamenj, venster. Imir, ett högt berg, 15 verst ifrån flodstranden, på högra sidan.3669 o. s. v.  Mount Bolˈšoj Imir is situated at N55°0′55″ E91°45′8″. (TS)  ant. inskurna ǁ inskurna och  nedanom ǁ blott ~  i ǁ wid På flera bland dessa klippor finnas ant[ingen]3670 inskurna eller målade figurer. Inskurna träffade jag nedanom3671 Abakansk blott ❧ i3672 en klippa nedanom Kopjon; för öfrigt voro alla målade med rödfärg och till en stor del urblekta. A) Inhuggen skrift 1. De i klippan nedanom kopjon på högra sidan befintliga voro a) på stenen № 1 b) stenen № 2 innehöll 1415 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1415 26.8.2019 9:56:18 �Itineraria 3673 These drawings appear twice in Castrén’s field notes, KK Coll. 539:32 p. 468 and Coll 539:20 p. 19. They have been previously published as Aspelin 1901: Fig. 34,1–2. [The same figures as above as drawn in Coll. 539.20 p. 19.] ☙ 469 ❧ hästar etc. Äfven finnas hästar, m[enni]skor m. fl. djur tecknade i klippan.3673 1416 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  till ǁ nästa[n]  ej ǁ för  inskriften ǁ tec[kningen] 2. Efter sednare erhållna underrättelser finnas ett stycke ifrån d[en]na klippa en annan ett stycke ifrån stranden, som äfven innehåller inskärningar. ☙  ❧ B) Rödmålade Figurer 1. Nedanom byn Tes står en klippa, som bär a) b) c) d) e) f) ☙  namnet писанный камень, emedan här finnas åtskilliga med rödfärg tecknade figurer, sås[om] vilda och tama getter björn сынъ ren m[enni]skor, som sitta på renens rygg och hålla djuret i hornen äfven ett bomärke (?) Alla dessa figurer äro ❧ illa gjorda och till3674 större delen urblekta. 2. Nedanom byn Ulas på högra sidan om Jenisej ☙  finnes i en klippa, benämnd Gorodowajá några med röd bläck tecknade figurer, utgörande cirklar och åtskilligt annat, som jag jag ej3675 kunde urskilja, emedan inskriften3676 war m[yc]k[e]t hög och dagen dunkel. 3. I klippan Krasnoj kamen, litet nedanföre, ❧ på venstra sidan, finnas äfven rödmålade figurer. Detta st[älle] passerade jag i mörkret. Figurerna sades föreställa m[enni]skor och djur. 1417 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1417 26.8.2019 9:56:19 �Itineraria  mkt illa ǁ wida sämr[e]  warit ǁ kom[mit] 4. Wid mynningen af floden Sizim på dess högra ☙  ❧ 5. 6. a) b) ☙  ❧ sida äfven figurer tecknade med röd färg. Här synas hästar, ridande m[enni]skor, och hornboskap. Inskriften i en m[yc]kt brant klippa på 2 famns höjd från marken. Teckningen illa gjord och urblekt[.] En annan dylik inskrift skall finnas i en klippa midt emot mynningen af Sizim, på venstra sidan om Jenisej. Denna kunde jag ej upptäcka; den sades föreställa: en elg, en hund, en ren etc. Fem verst nedanom byn Birjusa på högra sidan om Jenisej förekomma äfven med röd färg tecknade figurer, föreställande: 2 m[enni]skofigurer, stående En på häst ridande person. Notanda. 1. Det är anmärkningswärdt, att så snart de röd- färgade figurerna vidtaga, inhuggningarna alldeles försvinna. Af den omst[ändighet], att de äro m[yc]k[e]t3677 illa gjorda, kan man sluta dem tillhöra Ostjak[erne] h[vil]ka obestridligen här warit3678 hemmastadda. Bruket att rida på renen tillhör Sojoter och Kamasintser. ☙  ❧ 2. Kurganer anträffas i s[ynner]h[e]t på högra sidan ända till Караулный острогъ = Sizim. Nedanföre upphör både stepper och kurganer Samtidigt försvinna äfv en traditionerna om Kirgiser. ☙  ❧ ”Въ Сибирь ехаль, думалъ снасть добра, всё дрянъ, а мужики на денги живуть.[”] (När jag reste till Sib[irien], trodde jag att här fanns goda tacklage, men allt är skräp. Mynt hafva dock gossarna i sina fickor) 1418 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1418 26.8.2019 9:56:19 �Russia and Siberia 1845–1849, Diaries and Field Notebooks ☙ 477 ❧ Качинска инородная управа. Hithörande Tat[arer] äro alla осѣдлые och lefva kringströdda i särskildta byar, sås[om] Torgos’ina, Maganskaja3679, ’Salo, Заледеева etc. De hafva alla förgätit [sitt]3680 modersmål och lefva såsom Ryssar. De bestå af 180 skattbetalande Tatarer. ☙ 479 ❧ Kamasintser A.) Wid Mana. ☙ 480 Bestå blott af 6 jurt. Alla tala ren Tatariska. De tillhöra ulussen Abalakovo3681. De äro alla jägare, sakna renar, men ega hästar och kor i ringa mängd. Bo om vintern i små stugor med ugn, men om sommaren3682 i tält. Berga hö, hafva3683 åker i ringa mängd. De så råg, hafra, korn. Wid Mana finnas ❧ fruktbara3684 stepper. öfra loppet af Mana är skogig och besökes blott tidtals (om höst3685 och wår) af jägare. Bifloder till Mana3686 d) 1. Kolba, från venster3687 c) 2. Bodjej, fr. venster.3688 b) 3. Minja, fr. höger3689 a) 4. Krol, fr. wenster3690 obs. Kolba upptager Sinjera3691 Salbeja3692 ☙ 481 ❧ Kuwaj3693 etc. 1419 3679 Magansk at N55°52′54″ E93°18′22″. (TS) 3680 Mscr: sig 3681 Abalakovo ǁ ~ oc[h] According to Donner, Jörn, 2006: 213, 219, Abolakovo south of the River Kazyr, ca. N53°38′ E94°24′, but this obviously contradicts the more northern location given by Castrén himself. Cf. also Rybinsk on p. 1422. (TS) 3682 sommaren ǁ vintern 3683 hafva ǁ men 3684 fruktbara stepper ǁ mycket <---> åker 3685 höst ǁ hösten 3686 Cf. Stuckenberg 1844: 484–485. 3687 The River Kolba runs into the River Mana 234 km from the mouth of the latter. (TS) 3688 The River Badžej or Stepnoj Badžej discharges into the Mana 239 km from the mouth of the latter. (TS) 3689 The River Mimija or Mina runs into the Mana 337 km from the mouth of the latter. (TS) 3690 wenster ǁ höger The River Krol runs into the Mana 366 km from the mouth of the latter. (TS) 3691 The River Siner discharges into the River Solbija (not Kolba) from the right 21 km from the mouth of the latter. (TS) 3692 The River Solbija or Solbeja runs into the River Kolba from the right 30 km from the mouth of the latter. (TS) 3693 The River Kuvaj discharges into the River Solbija from the left 4 km from the mouth of the latter. (TS) �Itineraria  uppgifves ǁ torde  krok, ǁ krok och [—] Ehuru Kamasintserna wid Mana tillhöra Kanska kretsen, uppgifves3694 likwäl traditionen att de äro afkomlingar af de Katsinska Tat[arerne]. De tala äfven Tatariska och hafva inga renar. — Kamasintserna wid Mana fiska med not (7–10 famn), nät, krok,3695 mjerda etc. ☙  ❧ [—] om hösten fångar man sobel, get, сынъ, elg, ren, björn, warg, ekorre. — Om wåren är fänget sämre. — Wid Mana äro alla döpta, inalles vid pass 30 själar [—] De äro Katschinska Tat[arer] som blifvit öfverförda till Kamasintserna 1420 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1420 28.8.2019 14:32:26 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 29 [Reseanteckningar, Minusinsk 1847] (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/a30bbee55292b382e795e8990bc02a59.pdf 9a99cef500bfe685d4d7fb0049e5efea PDF Text Text Itineraria  The manuscript KK Coll. 539.29.7 (Varia 4.7) p. 469–478 consists of five loose sheets measuring ca. 21 x 32 cm. The article has been published in NRF VI p. 33–42 with the title Postskriptum efter en resa genom Tavastland. The editor Carl Gustaf Borg assumed that the text dates from 1839, which has been noted on the p. 469 of the manuscript. Borg seems to have based his interpretation on Castrén’s words in his 1839 travel report that he returned from Karelia via Oulu, Ostrobothnia and Tavastia to Helsinki. However, Castrén writes here that he is on his way to Lapland to get acquainted with Lappish poetry, and consequently the article must date from the spring of 1838. Also, Castrén writes both that the Tavastians expect a warm summer and that the poor growth of vegetation restricted his possibilities to collect names of plants, which both mean that the travelling cannot have taken place in autumn but in spring or early summer. Further evidence is the fact that Castrén and Ehrström had planned to meet at Lappajärvi. Castrén 1870e. Cf. note No. 12 above. Castrén reused parts of this text in his Utdrag ur ett bref… (see p. 584–597). (TS)  Wäinämöinens ǁ ett <->  Also here Castrén is referring to the first edition of the Kalevala, published in 1835. (KH)  Above the word återskalla Castrén wrote frambringa without striking out the original word.  tanke ǁ om o  olikheter ǁ Tavast[ars]  Tavastars ǁ Tavastarnes  Christfrid Ganander (1741–1790), chaplain of Rantsila, published the first general survey of Finnish mythology, Mythologia fennica in ☙  ❧ 3 Ett Postscriptum1147 Tawastarnes storartade land, den friska natur sinne, okonstlade seder och på bedrifter rika forntid hade hos mig alstrat den förmodan, att sångens gerning icke kunnat öfwergifva dessa för henne fordom så kära nejder, att Wäinämöinens1148 kantele, den hans wid sin flykt ”qvarlemnade Suomis söner till evig glädje” (Kal[ewala] 32: 249)1149, ännu skulle återskalla1150 hälst några brutna toner om forntids wishet och forntids kraft. I denna förmodan stärktes jag af ett ”pium desiderium” – hoppet, att till wisshet bringa och vidare uti en af mig länge närd tanke1151 om olikheter1152 i Tavastars1153 och Karelares religiösa föreställningssätt. Denna hypothes alstrades hos mig af swårigheten att förena Gananders1154 och Lencqwists1155 uppgifter med dem vi i wåra runo-samlingar erhålla. Men såsom ett objectiwt bevis härå gäller Agricolas1156 försäkran, att desse folkstammar dyrkat skilda Gudar. Oaktadt denna sak således icke widare kan bestridas, sökte jag emellertid ur folkets egen mun bekräftelse härå under en flyktig resa genom T[avast]land.1157 Ty värr! blef resultatet af mina forskningar att Runotar flyktat från Hämehs bygder och med henne alla minnen om det framfarna. 190 Itineraria 2osa 1838.indd 190 21.8.2019 15:49:51 �Lapland  Jag påminner mig ännu med bedröfvelse, huru en bonde omtalade, att han under sina resor i Savolax sett ett owanligt instrument, hvars namn han bortglömt. På min fråga, om [han]1158 i Tavastland aldrig sett detta instrument, svarade han: ”Aldrig, utom hos Savolaxare, då de färdats i T[avast]land.” ”Men fortfor jag: i Savolax har ni utan tvifvel hört en mängd sånger1159 och forntida1160 minnen; äro dessa helt och hållet okända i T[avast]land”? ”Wi wårda oss mera om Gudsfruktan och åkerbruk än sådan fåfänga!” war svaret. ”Har ni då aldrig hört talas om Wäinämöinen? fortfor jag widare”? – ”Om hvem frågade herren? Wiina-Jussi eller huru?[”] Samma bonde omtalade likväl till min förnöjelse, huru han såsom fattig Dreng råkat förälska sig i en lika så fattig flicka. De gifte sig. Begäret efter oberoende förde honom i en ödemark, der han med hustru och ett dibarn lägrade sig wid roten af ett träd och sofde wid en stockeld. ”Barnet gret och modern gret, men jag högg timmer till min stuga”. Inom 14 dagar war stugan färdig och inom 4½ år hade jag ett1161 det yppersta torp1162. Då ville min husbonde tvertemot wår öfwerenskommelse pressa mig till stora utlagor. Jag wägrade och man körde bort mig. Nu skördas den rike fruktan af min möda”.1163 Det är naturligt, att Tawastländarne såsom ett åkerbrukande folk, hvilket således med ☙  sitt svett betala1164 ❧ hvarje munsbit de förtära, akta sin egendom som sitt hjerteblod. Men det är upplyftande att se och höra huru lugnt och undergifvet de alltid, i dessa hårda t[ider]1165 fördraga sina motgångar. ”Nog hjelper oss Gud ännu, ty aldrig har han 1789. Vahtola, J., 2004; Siikala 2013: 42–43. Castrén is obviously referring here to Ganander’s suggestion that the Swedish, Finnish and Lappish (Saami) mythologies and religions were alike with regard to their main features. Ganander 1789: Företal. (TS)  Christian Lencqvist (1761–1808), the son of vicar Erik Lencqvist (1719–1808), defended his master’s thesis De superstitione veterum fennorum theoretica et practica, written by Professor Henrik Gabriel Porthan (1739–1804) in 1782 and based largely on the material collected by Erik Lencqvist. Also here, Porthan considers the same mythological characters as having spread all over Finland. Lencqvist 1782: 6. (TS)  Agricolas ǁ end[ast?] Michael Agricola (ca. 1510–1557), Bishop of Turku, published in the preface of his Finnish translation of David’s psalms (1551) a list of Tavastian and Karelian deities, presenting them as two different groups of gods. The latest facsimile and characterization of Agricola’s list is published in Siikala 2013: 27– 28. (TS)  Tland ǁ ~ , och detta i akt och mening att  The word was added in Castrén 1870e.  sånger ǁ gamla ~  forntida minnen ǁ tra[ditioner]  ett ǁ de[t]  torp ǁ ~ med bonings  Fi. torppari, Swe. torpare means a tenant farmer. The founding of tenant farms became more frequent especially in the late 18th century, when manors and large farms needed growing numbers of workers. Tavastia was one of the centres of the tenant-farm economy in the 191 Itineraria 2osa 1838.indd 191 21.8.2019 15:49:51 �Itineraria            Finnish countryside until all tenants could buy their farms as their own freeholds in the 1920s. Soininen 1980: 390–391; Rasila 1982: 142– 145. (TS) betala ǁ fort [förtära] alltid, t. o. med i dessa hårda t[ider] ǁ 1. alltid i dessa hårda t ǁ 2. [Castrén struck through the previous words but restored them to the text by underlining them and adding after them:] t. o. med. en Tavastländsk ǁ den Tavastländska [Mscr: en Tavastländska] g. […] förjagas ǁ förjaga under hårda år omtala ǁ 1. med förbittring ǁ 2. om möjligt lands sträckor ǁ s[träckor] The church of Kangasala is situated at N6817909 E343847 (N61°27′48″ E24°4′9″). (TS) Pälkäne is the eastern neighbouring parish (municipality) of Kangasala at N6804482 E353531 (N61°20′48″ E24°15′41″). (TS) och ǁ för stående, och röjer ǁ stående. Här är allt föråldradt, och i en T[avast]ländsk stuga stöter man på idel antiqui[te]ter och röjer bland annat ǁ utom öfvergifvit oss i nödens stund;” så talar en1166 Tawastländsk bonde, då han g[enom]1167 misswäxt förjagas ur hus och hem; men så talar endast den allt försakande, allt uppoffrande tron. I allmänhet hör man honom sällan beklaga sig, han synes af den hårda natur, hvarmed han har att kämpa blifvit härdad till förhärdelse, otillgänglig för alla m[en]skliga känslor och lidelser dum träg och tafatt; – men skåda honom djupare – det är mödan wärdt! Såsom en möjligen naturlig orsak till det elände, som för det närwarande råder i wårt Land, har jag hört bönderna omtala1168 strömrensningar. Derigenom, säga de, hafva stora lands1169 sträckor uppdykat; de innehålla källsprång och på sina ställen gäslera, hvilka alstra nattfroster. Märkeligt är åtminstone, att i Kangasala1170 och Pälkäne1171 frost-nätter och strömrensningar hafva s[am]ma datum. Sakkännare må pröfva om dessa uppgifter kunna äga någon sannfärdighet. Efter d[en]na digression återgår jag till mitt egenteliga ämne – resultatet af mina litterära undersökningar under resan g[enom] T[avast]land. Likasom Gudaläran, så har äfven Magien gifvit wika för Christendomens högre ljus. Af förfädernas wishet återstår här ingenting annat, än hvad som hör till lifvets yttre förhållanden. Likwäl hörde jag en bonde äfven i detta afseende yttra misstroende och1172 påstå att de gamla i många stycken warit oförståndiga (ymmärtämättömät), och hänförde såsom exempel härå deras sätt att s[amman]hopa sitt hus, i följe hvaraf wid inträffad wådeld flera olyckor blifvit tillväg bragta. Emellertid har T[avast]ländarens bildning warit stilla stående,1173 och röjer sig bland1174 annat i de såk[al]l[a]de g[am]las märken. Så wäntar sig t. ex. T[avastländning] en 192 Itineraria 2osa 1838.indd 192 21.8.2019 15:49:51 �Lapland  warm sommar i år, emedan snön hållit sig hela wintern på trädens grenar. Österb[ottningen] uttr[ycker] detta så: Sommarn blir warm, eme☙  dan wintern war kallxxv 1175, ❧ T[avast]ländingen säger äfven1176: Lommens och swalans tidiga ankomst (h. e. då isarne ligga) bådar kall wår. Österb[ottningen] deremot säger, att wåren blir kall, då Maji börjar med warm. Men1177 äfven i Österb[otten] har jag hört sägas, att såningstiden är inne, då spindelnät synes på marken. Man finner lätt, att T[avast]ländares föreställningssätt är äldre, att det tillika har sin grund i erfarenheter, Österbottningens deremot en förklaring af dessa fakta. Ännu mera än i ren kunskap [framträder]1178 d[en]na sk[illnad] mellan T[avast]ländare och Österb[ottning] i handtwerk1179 och slöjder, och T[avast]ländaren medgifver sjelf, att Österb[ottningen] är hans öfwerman i slika förrättningar. D[en]na förändring försiggår redan i [Orihwesi]1180 socken och yttrar sig alla förhållanden. Ansigts- och kropps-bildning, klädedrägt, åkdon, husgerådssaker, antaga ett annat, smakfullare utseende, folket winner i ledighet, språket och i s[ynner-]het uttal i ledighet, men förlorar i renhet, logisk precision och grammatikalisk regelmässighet1181. I allmänhet har det Finska skaplynnet renast bibehållit sig i T[avast]land; i Österbotten har det upparbetat sig inom tankens och i Savolax inom känslans område. Men såsom en märkwärdighet anmärkte jag, att innewånarne1182 i de socknar som gränsa  Changes in the footnote: isarne och ǁ isarne starka och ej lätt ǁ ej gerna  äfven ǁ <-->  Men ǁ (Men  Mscr: främtrader.  handtwerk ǁ egentl[iga]  Mscr: Ohriwesi Orivesi (older form Orihvesi) is situated at N6840678 E360159 (N61°40′26″ E24°21′28″). (TS)  regelmässighet ǁ regelbundenhet  innewånarne ǁ de xxv. På min fråga om anl[edningen] till wår k[al]la maji svarades, att den äfven härrör af winterkölden som gjort isarne och kälen så starka, att de ej lätt smälta. Den stränga torkan i Maji härleddes af det myckna regnet sistliden höst. 193 Itineraria 2osa 1838.indd 193 21.8.2019 15:49:51 �Itineraria  Fi. Virrat, N6904897 E332080 (N62°14′17″ E23°46′4″). (TS)  Fi. Alavus, N6944302 E326471 (N62°35′19″ E23°37′14″). (TS)  Lappajärwi ǁ Lappajärwi <--> Lappajärvi, N7013667 E331506 (N63°12′45″ E23°38′53″), is considered as belonging to Ostrobothnia. (TS)  En hållkarl ǁ 1. En ǁ 2. Sålunda  Tulijoki is situated at the opposite end of Lake Toisvesi as seen from the church of Virrat, N6921169 E327324 (N62°22′54″ E23°39′37″). (TS)  stöld ǁ ~, och påstod  medgaf ǁ påstod  GCarleby ǁ Kokkola The town of Kokkola (Fi.)/Gamla Karleby (Swe.) is the most important centre of Central Ostrobothnia. The coordinates of its old marketplace are N7084819 E309629 (N63°50′19″ E23°7′42″). (TS)  om ǁ hwart  Oriwesi ǁ redan i Ohriwesi  Söyrinki, N7014408 E328728 (N63°13′4″ E23°35′32″). (TS)  bekräftelse ǁ <---> ej  väl ǁ om  bestrida ǁ bestrida)  men ǁ 1. <på> ǁ 2. <------> ǁ 3. <usel>  långt in ǁ till  Finnland ǁ ~s sydligare delar  At present, ‘Lapp cairns’ usually mean burial cairns situated in the inland regions of Finland, dating mainly from the Bronze Age. They are mostly without any finds. At least some of the cairns shown by the peasants to Castrén belong to this group, but it is possible that some of them were actually the remains of ovens as he assumed or even field-clearing cairns. Lavento 2015: 168–169. (TS)  klde ǁ benämnde till T[avast]land (i s[ynner]het i Wirdois1183, Alawo1184, Lappajärwi1185) sakna all nationalitet. En1186 hållkarl i Wirdois som var Österbottning afrådde mig att taga nattqvarter norr om Tuulijoki1187, emedan såsom han sade Pohjas seder då widtaga. Med Pohjas seder (Pohjan tawat) förstod han stöld1188. Likväl medgaf1189 han, att i hela werlden icke fanns ett så ärligt slägte som norr om G[amla-]Carleby1190. I Alawo blef jag tillfrågad, om1191 jag ärnade mig till Pohja-landet (Pohjanmaalle). Hvad kallar ni då ert eget land? ”Ei tämä ole mitään maata”, var svaret. Det är derföre troligt och bevisas äfven folkets utseende, att innewånare i dessa orter utgöra en blandning af flere stammar. Till och med Lappska anletsdrag har jag tyckt mig igenkänna i wissa orter, såsom Oriwesi1192, men i s[ynner]het uti Lappajärwi, byn Söyringi1193. I sistnämnde Socken war jag äfven nog lycklig, att ur folkets egen mun finna bekräftelse1194 – (väl1195 icke på deras härkomst ifrån Lapparne, h[vil]ket Finnarne alltid bestrida1196 men1197 på) den gamla bespottelsen att Lapparne fordomdags sträckt sig långt1198 in uti Finnland1199. ☙  ❧ Bönderna visade mig lapprös1200, som de k[al]l[a]de1201 Lapparnes ugnsställen. En sådan lät jag uppgräfva1202 och erfor derwid sanningen af böndernas anmärkning, att den ej är ”tämän kansan tekemiä”, ithy att den saknade ugnsställe, att ingen aska upptäcktes inwändigt men i ymnighet utanpå stenröset, att stenarne woro alltför små för att kunna begagnas till1203 en ugn1204 m. m.1205 Ett annat hos bönderna gängse bewis för Lapparnes tillwaro i L[appa]järwi1206 är en1207 total brist på gammal skog, h[vil]ken skall bl[ifvit] på det sätt förstörd, att Lapparne af brist på renmossa1208 nedfällt skogen och födt 194 Itineraria 2osa 1838.indd 194 21.8.2019 15:49:51 �Lapland  renarna med trädla<v>a1209  – en tillflykt, som Lapparne än skola tillgripa under sådana år, då jorden betäckes af så tjock isskorpa, att mossan är otillgänglig för renarne  – Lappmarkens misswäxt. När all skog war förstörd, drogo Lapparne bort. Widare anförde en bonde till styrkande af d[en]na sak, att så wäl uti ett invid prästagården beläget sund som och på m[ån]ga andra st[ällen] i träsket skulle finnas en n[å]gra1210 aln under1211 wattnet nedsjunkna stockpator eller kassjor, dem Lapparne uppbygt till lax-fänge. Såsom ett bevis på traditionens sannfärdighet anmärkte samma bonde (emot en af mig gjord invändning) att1212 om deras förfäder skulle uppfört dylika pator, så skulle man1213 väl ännu göra dem.1214 – Lappajärwi, berättade någon bonde, var fordom ett laxrikt träsk, men nu mera fås här ingen lax, hv[il]ket är en följd af1215 en Lappes besvärjelse, h[vil]ken i harmen d[er]öfver, att hans1216 barn omkom af ett laxben, trollade all lax ifrån träsket.1217 Emot dessa traditioner, som mången kunde anse såsom fullkomliga bevis på Lapparnes wistande1218 i L[appa]järwi, kan anmärkas, att1219 Finnarne i fordna tider troligen fört ett dylikt lefnadssätt som Lapparne och att de således icke allenast varit Nomader utan äfven [ägt]1220 renar, att1221 lapprösen lika väl kunna v[ara] uppförda af Lappar, som Finnar, 2do)1222 att benämningen Lappar äfven1223 tillkommit Finnar. ”Efter Barders1224 afresa, heter det i Aspegréns1225 beskrifning öfver Pedersöre1226 Sokn pag. 47, sköflades dess provincier tourvis af Svenskarne, Ryssarne och de Norrske, till dess et utskott af1227 Finnarne utgjordes å desse orter i Eric den Heliges1228 tid efter Finlands un☙  derkufvande af dem, hvilka ❧ landsförwistes                        uppgräfva ǁ ~ och undersöka till ǁ i ugn ǁ 1. Finsk ǁ 2. Fin See also p. 592–593. i Ljärwi ǁ å dess[a] en […] brist ǁ den totala bristen af brist på renmossa ǁ under sådana år då Reindeer moss (Cladina rangiferina) Valokki-nettikasvio, http://kasvio.avoin.jyu.fi/laji.php?id=338. (TS) Castrén 1870e: lafven af träd. några aln ǁ 1. n<-> ǁ 2. omkr[ing] <3> alnar under ǁ <--- ----> att […] förfäder ǁ 1. att Finn ǁ 2. att förfäderne ǁ 3. att om förfäderne man ǁ wäl Different types of fishing dams have been used in most parts of Finland until the 20th century. Vuorela 1975: 106–109. (TS) af […] besvärjelse ǁ 1. deraf, att en Lapp[e] ǁ 2. af en Lappes sp hans barn ǁ en Lappe träsket. ǁ ~ Såsom ett bevis derpå på slägtsk[apet] med Lapparne länder utom det anförda, innewånarnes widskepelse och fördomar, hvari de wida öfwerträffa sina grannar. wistande ǁ <-> att ǁ 1o) The verb added in Castrén 1870e [egt], spelling changed here according to Castrén’s usual own practice. (TS) att ǁ 1. 2do) att ǁ 2. och att Finnar, 2do) ǁ 1. Finnar. De ǁ2. Finnar. <--> äfven ǁ icke According to Aspegren 1766: 46– 47, a local king from Västerbotten, Dumbus, occupied “that part of Biarmia that is now called Ostrobothnia” in 867. He was followed by his son Barder (Balder) but Harald, the King of Norway drove him away to Iceland in 874. (TS) 195 Itineraria 2osa 1838.indd 195 21.8.2019 15:49:51 �Itineraria  Hans Henrik Aspegren (1741–1790) was a vice-surveyor in Pedersöre. His father was a vicar in the same parish. Ylioppilasmatrikkeli 1640– 1852, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=8199. (TS)  Pedersöre ǁ Pedersöhre  af […] utgjordes ǁ gjordes af Finnarne  Erik (IX) Jedvardsson or St Erik (d.  ca. 1160), King of Sweden ca. 1156–1160. He is known from the tradition of organizing the socalled First Crusade to present-day Finland in the 1150s. Nenonen  – Teerijoki 1998: 84. (TS)  Ett […] ǁ Beträffande  udde ǁ hemman i Lap[pajärwi] Cape Nykälänniemi extends to the north on the western shore of Lake Lappajärvi, N7018151 E331168 (N63°15′10″ E23°38′11″). (TS)  så […] rum ǁ ställe  På ǁ Wid  stenarna ǁ en  gräsbewuxna. ǁ gräsbewuxna: wid  ser man ǁ synes  wägg af ǁ wägg, men  tyckes ǁ synes  Mina wägwisare ǁ Bönderna  hken ǁ men d  There have been several archaeological sites on Cape Nykälänniemi, but most of them were destroyed in the 20th century. Museovirasto: Kulttuuriympäristön palveluikkuna: https://www.kyppi.fi/palveluik      kuna/mjreki/read/asp/r_kohde_det. aspx?KOHDE_ID=1000006293. (TS) om ǁ af namnen ǁ han[s] de jättar ǁ dem höll på ǁ höll just på Chilia ǁ N[alli] In Castrén 1870e: 39, this word was spelled Muukalainen, but should efter k[onung] Erics förordning, för det de ej ville antaga Christna läran, dessa förenade sig med de närwarande Bjarmer, och blefvo af de Christnade Finnar för sin landsflyktighets skull Lappar kallade, hvilket namn ifrån dem till andra folkslag öfverfört denna tid begynte blifva brukbart, och på alla i Norden flyttande folkslag lämpadt”. Ett1229 vigtigt monument i Lappajärwi hade jag så när förgätit. På Nykälä udde1230 wisar man minne af en så kallad Lapp-kyrka. Jag har besett detta så1231 k[al]l[a]de rum och vill i korthet beskrifva den. På1232 en utmärkt wacker udde finns en oval stenring af omkring 4½ alns längd och 3½ alns bredd. Höjden är på sina ställen till 2 aln, ehuru stenarna1233 nu mera till en del äro gräsbewuxna.1234 Midt uppå ser1235 man bestämdt en jemt wägg1236 af 2 alnars längd och det tyckes1237 som skulle här funnits 4 dylika murar. Mina1238 wägwisare gjorde mig uppmärksam på en ingång, h[vil]ken1239 de ansågo lända såsom ett bewis derpå, att ringen warit en kyrka; men denna ingång war högst problematisk. Ingen reliquier hafva här blifvit upptäckta. – En graf? –1240 Äfven om1241 Jättarne hörde jag de wanliga sägnerna, neml[igen] att de bygt kyrkor och bott i skogar. Pedersöre kyrka skall af dem blifvit uppförd, och på mellantaket skall ännu i dag förwaras det ofantliga skelettet af byggmästaren, som efter kyrkans uppbyggande nedstörtade från tornet af följande anledning. Han hade, då kyrkan var färdig, fått det infall, att lofva efterskänka sin andel af betalningen, om någon uppgifva namnen1242 på de1243 jättar som deltagit i kyrk-bygnaden. En mor höll1244 på att wagga sitt barn till sömn, och sjöng dervid följ[ande] waggwisa: 196 Itineraria 2osa 1838.indd 196 21.8.2019 15:49:51 �Lapland  most probably be Munkalainen. It was common folklore that giants built churches. Härkönen 2011: 5–8. ”Älä itke hywä lapsi Kun Chilia1245 kirkkoa tekeewi Nalli nauloja takoowi Munkalainen1246 muuraa[”] ☙  ❧ Ju mera jag blef öfwertygad derom att mytherna försvunnit i T[avast]land, desto mera odeladt begynte jag egna uppmärksamheten åt detta lands sköna språk. Tawastarnes uttal behagar mig just icke; men hans meningar äro så helgjutna, uttrycken så punctila och till det de beteckna så kort, att en Stilist icke skulle skämmas för dem. Bruket af pronomina, praepositioner och conjunctioner är inskränkt, inblandningen af främmande ord sällsynt.xxvi 1247. Med ord: T[avast]ländare har g[enom] sitt isolerade läge bibehållit sitt språk rent, och borde således icke Savolaxarne anse sig för de enda rättfärdiga.1248 Det grundfalska i deras påståenden, som förfäktat den Savolaxska dial[ekten]s företräden, utgår just ur denna tro på rättfärdigheten af deras språk samt är väl, att äfven Savolaxiskan är en oförderfwad munart; men att den i sin utv[ecklin]g nått en högre grad än T[avast]ländskan, hvars ideal T[avast]ländskan numera utgör, och att den borde wara1249 den attiska dialekten i Finnland1250, synes vara påstående1251, framkalladt af en alltför warm patriotism. Man betänker härwid ej, att den Savolaxiska dialekten alldeles icke blifvit i prosa bearbetad1252 och således icke kan vara utweck☙  lad.1253 ❧ De som säga att W[est-]Finskan är platt fördärfvad, som således må förkastas för att gifva rum åt den rena Sawol[axiskan] tala xxvi. Kärra heter här rattaat stol jaluus (rahi, lawitta), r<----> rahil m. m. (TS)  Change in the footnote: m. m. ǁ ~ Men på Hikiä Gästg. <--- --> st[ällen] k[al]l[a]d[e]s kärra ratas, och öfverallt kärrhjul pyo (<-- --> på kärra) pyörä. Måhända har ratas urspr[ungligen] ej betydt hjul utan, sås[om]. här, kärra. D[e]tta synes bekräftas af rattastaa, rida, hvars st[am]ord ratas är, ell. kan ratsi <--> det.  The first part of the 19th century was a period of a struggle between dialects in the development of the Finnish literary language. Writers originating from the province of Savo were considered as initiators of this struggle, among them especially Reinhold von Becker (1788– 1858), a Finnish writer, journalist and scholar of history and the Finnish language, who emphasized the superiority of the Savonian dialects in the newspaper Turun Wiikko-Sanomat, which he had founded in 1820. Carl Axel Gottlund, who had lived in Juva in his childhood, started to use a Savonian-flavoured language in his writings, but this was no genuine dialect. Korhonen, M., 1986: 67–70; Hanski 2001. (KH)  wara ǁ tagas till  A reference to Ionian-Attican Greek, on which the classical literary Greek language was based from the 5th century BCE onwards. Hohti 1978: 3228. (TS)  påstående ǁ ett ~  Old literary Finnish from the 16th century until the beginning of the 19th century was mainly based on the western dialects, which were often called, especially when speaking about the literary language, 197 Itineraria 2osa 1838.indd 197 21.8.2019 15:49:51 �Itineraria     Dialectus Aboicus ‘Turku dialect’. This does not mean the same, however, as the Turku dialect today. Especially in the 18th century the literary language was developed grammatically closer to the Tavastian dialects. Those who developed it were aware of the large numbers of loanwords and especially of Swedish loans, but some of them such as Gustaf Renvall (1781–1841) and Elias Lönnrot (1802–1884) considered at any rate western dialects cleansed of their Swedish influences to be the best basis for a general literary Finnish language. Häkkinen, K., 1994: 436–451. (KH) […] utwecklad. ǁ ~ Det är ett stort framsteg i ett språk. att den i prosa blir är anwändas. Willja Savolaxiskan Savolaxarne ej åtnöja sig med den förhanden warande prosa, så må de försöka att bearbeta en ny, men må de bes<---> förgäta, att det g[am]la ordspråket: factum infectum fieri nequit” – – (kan n[å]g[o]t Savo dial[ekt] en ny prosa bearbetas?) Rasmus Kristian Rask (1787–1832), Danish linguist. Finnish and other Finno-Ugrian languages were among his interests and he visited Finland in 1818. Stipa 1990: 295– 298. (TS) Castrén 1870e: 40: maa, pää, edes (Sav. moa l. mua, peä, ies) Castrén 1870e: oo, öö (tuloo, mänöö) utan insigt i saken. Bibel-öfversättningen innehåller otvifvelaktigt många språk-fel, men de hafva sås[om] man ser af det hela, mera sin grund i de band, som en öfversättning och ett ouppodlat språk medföra, än i språkets inre förderf. Savolaxiskan[,] ropar åter någon, bör införas för sin ord- och form-rikedom. Häremot kan man, hvad ord-rikedomen betr[äffar], anmärka, att Savolax[iskan] såsom i prosa aldrig begagnadt, med sina visserligen rika förråder på sinnliga ting, nödv[ändi]gt måste sakna uttryck för abstr[acta] begrepp. Betr[äffande] formrikedomen torde karelskan eller Kalewala dialekten h[vil]ken jag anser wara vida mera skild fr[ån] Savol[axiskan], än denna från den T[avast]ländska vara Sawol[axiskan] wida öfwerlägsen. Skulle Sawolaxiskan likasom i sig uppsluka alla de öfriga dial[ekter]s förråder, så vore saken lätt afgjord. Men då detta icke är fallet, då widare W[est-]F[inskan] äfven är en ren språkart och dessutom äfven blifvit i prosa bearbetad, så har en opartisk svårt att inse, h[var]före den ifrågaw[arande] reformen bör företagas, och huru den skulle tillvägabringas, s[a]mt huru de sk[ulle] bära sig åt, som så lättsinnigt yrka på förkastandet af en genom sekler förvärfvad odling af språket. Jag förmodar att de skulle låna hufvudsaken ifrån V[est-]F[inskan] och smäcka språket fullt med Savolaxska idiomer. Ytterst må desse reformatorer betänka, att Savolaxiska munartens af Rask1254 så k[al]l[a]de ”förslagsljuden” o, a, och i (motsv[arande] de Ryska ю, я, е och Lapparnes <Arabls> m. <->. förslagsljud) t. ex. i orden m’a, p’a, i’es1255, den skarpa aspirationen óo, öö1256 m. fl. bevisa en ringa grad af odling i språket. De hafva trol[igen] tillhört Finska språket i gemen, men sederm[era] 198 Itineraria 2osa 1838.indd 198 21.8.2019 15:49:51 �Lapland  utv[ecklat] sig till best[äm]dare rena, enkla ljud.1257 Det vissa är, att de ej finnes hos fl[era] ☙  Savol[axiska]1258 Colon[ier]. ❧ Ware det likväl långt ifrån att i alla gilla den T[avast]ländska dialekten. Mycket misshagar mig de auxiliära ljuden l och vxxvii s[a]mt h[va]d sj[elfva] pronunciationen beträffar de d[e]tta språk och Savol[axiskan] g[emen]samt tillhöriga Guttural-ljuden1259 t. ex.1260 uo i ordet kuoli,1261 som nästan uttalas utan läpparnas biträde. Ännu mera skärande1262 äro de nasala ljuden ng och nk besynnerl[igen] i det fall att en guttural vocal efterföljer. Allm[änna] grunden till d[e]tta missljud är svårigheten för en genuin Finne att på1263 en g[ån]g anwända fl[era] språk-organer. När t. ex. T[avast]l[ändaren] uttalar ordet runko, så kan han icke röra tungan för att utstöta ko ljudet, utan bibehåller s[am]ma ställning sås[om] vid uttalet af första staf. Af ofvan1264 angifven grund saknar Finskan aspirerade bokstäfver, vid h[vil]ka fl[era] org[aner] tillika måste v[ara] i verksamhet. Att1265 Finskan åter äger tenues, men mediae endast sparsamt och 6 aldeles icke, h[vil]ka1266 likv[äl] stå lägre i utv[ecklin]gs serien (v. Becker) härflyter deras wana att utstöta ljuden så skarpt ur gommen, att de af öfra org[aner] ej1267 kunna modifieras till veka medialljud. Herder1268 k[al]lar Hebr[äiskan] i ans[eende] till dess rikedom på Guttural-ljud hjertats språk; m[e]d s[am]ma skäl kunde Finskan så benämnas. I lexicaliskt hänseende har min resa varit mest fruktbar. Blotta wextnamn har jag samlat  At present,diphthong phenomena of this kind are considered to be later than monophthongs. Itkonen, E., 1969: 76–83; Mielikäinen 1994, Chapter VI. (KH)  Savol. ǁ Colo[nier]  Gutturals are velar sounds made with the back of the tongue near or touching the soft palate. (KH)  t. ex. ǁ (t. ex.  kuoli, ǁ kuoli),  skärande ǁ misshaga[nde]  på ǁ ut  ofvan angifven ǁ sådan  Att ǁ Men  hka ǁ här[flyter]  ej ǁ <icke>  Johann Gottfried von Herder (1744– 1803) was a German philosopher, one of the first to propose the idea of nations based on languages and history. Nisbet 1999. (TS) xxvii. Införande af <--> och andra mediæ s[a]mt aspiratae är en af stridsfrågorne. Aspiratae i Kemi Finskan Alawuren, weren, joulun. Lapua. 199 Itineraria 2osa 1838.indd 199 21.8.2019 15:49:51 �Itineraria  en ǁ <->  qväden ǁ sånger  In Suomen kansan vanhat runot, there are twelve runes collected by Castrén in Southern Ostrobothnia: XI No. 46, 1680 and 1854 from Alajärvi and 1013, 1086, 1433, 1437, 1603, 1814, 1881, 1902 and 2054 from Lappajärvi. http://www.skvr.fi. (TS)  De ǁ <-->  plan-/mässigt  ej […] daf ǁ ej må rättas der<öfv[er]>  The text of the manuscript is incomplete.  Manuscript KK Coll. 539.31.1 (Varia 6.1) is a 94-page notebook, bound of originally loose sheets in the library. Its pages measure ca. 11.5 x 18.5 cm. The notes are mostly in pencil and they are partly extremely unclear. A considerable number of pages are missing and the preserved ones have partly been bound in incorrect order. Here they have been arranged according to Castrén’s route, but the original succession cannot be fully reconstructed. The pages also contain some notes that Castrén did not use in his published reports and therefore cannot be precisely located. Page 47 of the notebook does not belong to the 1838 journey but to the one from 1841–1842, and page 84 probably to the 1839 journey in Karelia. In this publication, they have been moved to their correct contexts (p.  314, 598). On the other hand, pages 165–168 of KK Coll. 539.26.19 (Varia 1.19, consisting otherwise of report fragments of the Siberian journey of 1845–1849) belong to this journey to Lapland and have now been joined to these field notes notes (p. 203–206).  Upper part of the mscr page.  It is assumed that the first Finnish settler Pekka Kolari came from till ett antal af 160, ehuru i anseende till vegetationens ringa framsteg det ofta varit svårt, någon g[ån]g omöjligt att af bl[otta] beskrif[ni]ngen sluta till wäxtens benämning. Widare har det lyckats mig att i Lappajärwi uppteckna en mängd hittils otryckta äldre och nyare sånger, neml[igen] 8 trollrunor, fem rätt naiva waggwisor en1269 mängd lyriska qväden1270, h[vil]ka afsjungna rätt wäl afspegla den Finska lyrikens djupa wemod, men för ingen del uthärda lyrikens strängare fordringar.1271 De1272 äro icke ☙  plan❧mässigt1273 utarbetade, man förmår ofta icke inse deras syfte och hufvudändamål;  – de äro likasom det öfverfulla hjertats fria utgjutelser; men just d[eri]g[enom] att de utgå ur hjertats djup warma, innerliga och skola ofelbart anslå hvarje hjerta, ware d[e]tta sagdt om den Finska lyriken i allm[änhet]. Här wore stället att nämna några ord om versbygnaden i runorna, men ett dunkelt minne af Lapps[ka] sånger säger mig, att mina närv[arande] åsigter skola förändras i L[a]ppm[ar]ken, der jag hoppas finna claven till runometherns uppkomst. Men klara och obestridiga facta äro följande: 1o.) Quantitheten utgör i runorna normen för versbyggnaden, 2) Runosångaren försummar ofta ordens egna accent, h[vil]ket är ett bevis att Finsk vers ej1274 beror d[er]af. 3) Lagarna för quantiteten äro likväl icke fullt bestämda. 4o) Det är en fordran af wår tid med sin Alexandrinska bildning1275 200 Itineraria 2osa 1838.indd 200 21.8.2019 15:49:52 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 3 Ett Post scriptum (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/2a07a9910da68559bb3074ed782fdbb9.pdf 903761e7786f801f15f447e9409ebc30 PDF Text Text Archaeologica et historica  jag […] tid ǁ 1. vi wilja uppskjuta härmed intill dess ǁ 2. jag vill spara härmed intill den  då […] vandringar ǁ då wi sjelfva besökt denna nämnda bergsbygd, samt och der måhända funnit ännu tydligare af wåra förfäders Finnarnes forntida wandringar  det torde ǁ hoppas kunna  wida rikhaltigare ǁ Castrén 1844: rikhaltigare  On p. 163 of the manuscript there is a list of local names (toponyms) assumed to be Finnic by Castrén. The same names are also repeated in his travel notes and diaries from Siberia. Surgut is a town in western Siberia at N61°13′55″ E73°26′46″. (TS)  Салымская ǁ Sal[ymskaja]  It was relatively typical of Castrén to write a word or place-name partly with Cyrillic and partly with Latin alphabet as he also did here. (TS)  The town of Minusinsk is situated in Minusinsk Valley on the river Minusa, a tributary to the Yenisei on its upper course in western Siberia at N53°42′34″ 91°41′7″. Its surroundings have been famous since early 18th century for its prehistoric graves. For a map of the most important archaeological sites in the area, see Salminen 2003b: 214– 215. (TS)  The manuscript KK Coll. 539.29.13 (Varia 4.13) p. 589–608 consists of a notebook or loose sheets, the size of which is ca. 18.5 x 22 cm. It is untitled, and the title under which the article was published has been provided by the editor of NRF, Castrén 1870b.  The manuscript begins with three fragmentary beginnings, which Castrén has stricken out: 1. De colossala grafstenar, som stodo uppresta, wid kring hwarje kurgan woro så talrika ǁ 2. öfverraskades men jag716 vill spara härmed intill en annan tid, då717 det torde718 blifva mig möjligt att meddela wida719 rikhaltigare upplysningar om wåra förfäders forntida vandringar. Surgut720 Селяровская. Silja rova Салымская721 – Sile maa Пимская, pimiä Демианскiй, Немянскiй, niemi Кондинская, kanta Пелымскiй Пелыm722, piilo Юкадинская, joki? 88 �Om kurganer eller s. k. Tschud-kummel 3 [Om kurganer eller s. k. Tsud-kummel i den Minusinska723 kretsen]724 Denna725 stepp hade naturen danat lika jemn och lika kal726, såsom alla de andra; men menniskorna hafwa gifvit den ett helt annat utseende. De hafva förwandlat steppen till en begrafningsplats, staplat727 derpå höga kummel och kring kumlen upprest en728 skog af colossala grafstenar. Allt729 detta sägas Tschuderne hafva tillwägabragt730, och kumlen731 hafva derföre både af bildade och obildade wanl. bl. benämnde Tschud-kummel eller Tschud-grafwar.732 Ifråg[avarande]733 kummel anträffas sällan och sparsamt på berg och höjder, men deremot i ganska stor mängd på lågländta stepper i734 närheten af735 sjöar eller floder. Till736 sin form äro de fyrkantiga, stundom737 qvadratformiga, men vanligen paralellogrammer.xxv Somliga bland dem äro jemna738, andra i739 midten insjunkna740 något nedanom jorden, de flesta höja sig 1–2 fot öfver741 jordytan, och man träffar till och med kummel, som äro mera än en sashen742 höga. Deras längd omvexlar ifrån 2–3 ända till         xxv. Se p. [91].          89 mitt öga att <-> ǁ 3. såg jag mig från alla håll omgifven från kurganer och kurgan-stenar. kal ǁ skoglös staplat ǁ rest en […] grafstenar ǁ 1. colossala ǁ 2. grafstenar af sådan storlek i en sådan mängd, att Allt […] Tschud-grafwar. ǁ Folket säger att endast en ochristen jättekraft sådan de tilldela de gamla Tschuderne, förmått uppresa dessa kummel och grafstenar; wi äro förpliktade att skänka dessa märkvärdiga fornlemningar några ögonblicks uppmärksamhet. Castrén refers to the folklore about Chuds in his article Om Savolotscheskaja Tschud as well as in his travel notes of 1842 from the region of Pinega and of 1847 from southern Siberia. Furthermore, the same folklore was related by Johan Reinhold Aspelin (1842–1915) by quoting the beginning of this article by Castrén. Aspelin 1875: 69–72. (TS) kumlen […] benämnde ǁ kumlen benämnas Tschud-grafwar. ǁ 1. ~ I sednare tider har ǁ 2. ~ Wi anse oss förpligtade att skänka några ögonblicks uppmärksamhet Ifråg. […] stepper ǁ 1. De anträffas wanl[igen] wid ǁ 2. De anträffas wanl. på långländta [sic] ǁ 3. De anträffas wanl. på stepper i ǁ wi[d]. af sjöar ǁ af en Till sin form ǁ 1. Endast undantagswis ǁ 2. Deras form är fyrkantig. stundom ǁ sällan jemna, andra ǁ jemna med i midten ǁ till och med ~ insjunkna ǁ någon öfver ǁ ofvanom Sažen (сажень) = 3 arshin, ca. 213 cm. �Archaeologica et historica  20–30 sasch. och ǁ 1. 20 saschener och ǁ 10  The size and height of the kurgans vary in different cultures. The earliest kurgans of the Chalcolithic Afanasˈeva Culture (ca. 3300–2000 BCE) are low. Some of them are personal burial mounds, while others are small collective ones. In the Okunev phase (2000–1500  BCE) there are small quadrangular graves with stone walls, and in the Andronovo horizon (ca. 1500–900 BCE) wooden grave chambers (in the west stone chambers). Every grave in an Andronovo collective burial mound is surrounded with stones, which has been interpreted as a sign of social change. Several Andronovo burials also contain animals and chariots as well as other wheeled vehicles. The most common kurgans in the Minusinsk area are those of the Karasuk Culture (ca. 1500–800). In Karasuk kurgans there are stone cists surrounded with quadrangular stone walls; in the Altai region the Karasuk kurgans are very low, without any marker on the surface of the earth above it, but in the Minusinsk area they are higher. The mounds contain only male burials. The most splendid finds are from the Tagar Culture (700–100 BCE), and the largest kurgans belong to this period. On the other hand, there are also small Tagar kurgans. It is typical for them to have stone steles in each corner and also be surrounded by similar steles. The inner structures vary, but in the large kurgans of the latest phase there are often wooden chambers that have been burnt. All these cultural phases and horizons belong to the Bronze Age. Simultaneously 20–30743 sasch[en] och bredde[n] är lika omvexlande.744 Kurganerna745 äro på alla sidor omgifna af en stenwägg746, som stundom747 är insjunken och öfvervuxen med jord, men wanligen höjer sig några tum öfver den angränsande jordytan. Enahanda wäggar löpa ofta twersöfver kumlen och dela grafvarna i skillda afdelningar.748 Nämnda wäggar bestå wanligen af tunna749 schiffer-sten750, stundom äfven af annan stenart.751 Äger752 kumlet formen af en parallellogram, så äro dess smala ändar ställda i n[ord]v[est]753 och s[yd]o[st]. I qvadratformiga och alla slags754 rectangulära kummel löpa755 diagonalerna i det närmaste mot norr och söder, öster och vester. Kring756 de flesta kummel ser man ett större eller mindre antal ansenliga757 stenar, hvilka stå uppresta758 så wäl wid hörnen som sidorna af kumlet.759 Somliga760 kurganstenar höja sig blott några761 tum, andra deremot flera (1–5) alnar öfver jorden. De762 bestå vanl[igen] af schiffer och äro ställda stundom med breda763, oftare med smala ändan mot kurganen. Ehuru m[yc]k[e]t olika formade äro dock de ojemförligt flesta kurgan-stenarna i764 öfra ändan något spetsade. Många bl[and] dem hafva utseendet af trianglar765. I766 andra observerar man oformliga conturer af767 hufvud och axlar. På en graf på Sag[aiska] steppen768 stod tillförene en sten med uthugget upp-769 och 90 �Om kurganer eller s. k. Tschud-kummel nedvändt manligt beläte, men kurganen770 är nu uppgräfven och stenen kullstjelpt771[.]772 På samma kurgan stod äfven en sten med 59 streck, betecknande tvifvelsutan, att den aflidne varit 59 år gammal. Ej långt ifrån detta ställe stod på773 en annan kurgan en qvinlig bild, inhuggen i en flat sten. Äfven denna kurgan har bl[ifvit] upprödjad utan n[å]g[o]t gagn för vet[enskapen]. Begge dessa bilder äro aftecknade i Bil[aga] 1.774 №. På samma Bil[aga]775 finnes dessutom en bild, befintlig ej långt ifrån den Sag[aiska] domen776, som njuter en Gudomlig dyrkan. Bilden är aftagen både <en face> och profil.777 Bekant är att på somliga kurganstenar äro778 inristade tecken, som likna sig till bokst[äfver]. Sådana äro anförda i Bil[agor].779 Alla780 de af mig öppnade Tschudgrafwar hafwa inwändigt varit af ungefär enahanda construction. Efter781 att hafva uppkastat det öfwersta jordlagret, har jag nästan782 alltid, åtminstone i midten af grafwen funnit ett stenröse. Ofta hafva783 ofwanom röset anträffats m[enni]sko-skeletter, bland784 hvilka många warit af m[yc]k[e]t sentida ursprung.785 Nedanom stenröset har jag nästan alltid funnit ruttet träd, ben af hästar, får och menniskor, söndrade lerkrus m. m., men sällan något fullständigt mennisko-skelett. Det tyckes såsom skulle den stora stenmassan hafva krossat de ruttnande benen. På sidorna  om                  91 with the Tagar Culture there is the Pazyryk Culture in the Altai region, and they are followed by the Taštyk Culture (0–400 CE) that has been connected to the arrival of the Kyrgyz to the area. The Taštyk Culture also built kurgans. Mallory 1997a; Mallory 1997b; Mallory 1997c; Grjasnow 1970: 51–52, 64– 65, 95–96, 104–106, 158–160, 235– 238; Anthony 2007: 307–311, 448– 450. (TS) Kurganerna ǁ De flesta stenwägg ǁ wägg stundom är insjunken ǁ 1. stundom ǁ 2. ofta insjunkit Castrén’s words about stone walls and separate departments make it probable that these kurgans are from the Karasuk Culture. Cf. above. (TS) tunna ǁ smala schiffer-sten ǁ schiffer-skifvor Here Castrén has marked a footnote a), which can be the same “se p. 10” as in the previous manuscript page. There are no other footnotes here. Äger kumlen ǁ Är grafven nv. och so. ǁ 1. nv. och so dial ǁ 2. nv. och so men om uppgifva ǁ 3. nv. och so och i alla slags rectan[gulära] slags ǁ andra. löpa ǁ ut Kring de ǁ De ansenliga stenar ǁ stenar uppresta ǁ wa Such stone steles are typical especially for Tagar Culture graves but they can be found also on Okunev, Karasuk and Taštyk graves. Esin 2009; Есин 2010; Леонтьев et al. 2006 and the references above. (TS) Somliga kurganstenar ǁ Somliga bland dem några ǁ en. �Archaeologica et historica  De bestå vanl[igen] […] ǁ 1. Till sin form äro de m[yc]k[e]t olika, men ǁ 2. Dessa stenar hafva ofta en  breda ǁ smalare  i […] spetsade ǁ 1. sp[etsade] ǁ 2. något spetsade  trianglar ǁ ordentliga ~  I ǁ Wid  af ǁ och  The Sagajsk steppe is situated around the village of Sagajskoe and the Karatjuga River at ca. N53°39′ E92°47′. (TS)  upp- […] beläte ǁ m[enni]sko-beläte  kurganen ǁ stenen     92 kullstjelpt ǁ kullstjelpt (se Bil. A Anthropomorphic figures are represented on stone steles of various periods. The more naturalistic figures are from the Okunev and Tagar periods, but the ones from the Karasuk Culture are usually of a more schematic type. Кожин 2013; Esin 2009; Есин 2010. (TS) på […] bild ǁ en qvinlig bild The pictures referred to here will be published together with Castrén’s field notes in the volume of his travels in this series. They have �Om kurganer eller s. k. Tschud-kummel  previously been published in Aspelin 1901.  Bil. ǁ <--->  The village of Sagajskoe at N53°38′32″ E92°47′32″. (TS)  profil. ǁ ~ De består ofta merendels af schiffer-sten och stå äro ställda än stundom med sin breda, oftare med sin smala sida emot kurganen.  på somliga kurganstenar äro ǁ somliga kurganstenar äga  Published in the volume of Castrén’s travel diaries in this series.  Alla […] ǁ Kurganernas inre construction Efter ǁ 1. Nedanom ǁ 2. Efter att bortkastat det öfra jordlagret har jag åtminstone midt på grafwen alltid mött ett stenröse stundom har jag ǁ 3. Ofvanom röset har jag ofta funnit lik.  nästan alltid ǁ alltid  hafwa […] anträffats ǁ hafva jag ofvanom röset anträffat  bland […] warit ǁ 1. hvilka blifvit ofta ǁ 2. hvilka blifvit stundom  ursprung. ǁ ursprung, ty det är Tat[arerne]s sed att begrafva sina döda i gamla Tschud-kummel, då inga berg finnas i närheten. ☞ 93 �Archaeologica et historica                   har […] saknats ǁ är stenröset wi åtminstone ǁ också Här hafva ǁ Deremot har i […] graf ǁ i graf kullfallna och rubbade ǁ rubbade det […] liken ǁ det ena liket på […] anmg ǁ på sida, de sistnämnda de sistnämnda ǁ de på sida vanl. varit ǁ äro och ǁ äfven merendels begrafna ǁ 1. att de oftast antr ǁ 2. sådana lik oftast anträffas ǁ 3. merendels lagda Alla lik […] solen. ǁ 1. Alla ǁ 2. Liken De döda äro lagda på tvärsidan af grafven och så ställda alla de på sida, att hos alla de på sida lagda lik ögonen äro riktade mot den uppåtgående solen. Here Castrén wrote a footnote that he did not complete and eventually struck out: Må man härwid erinra sig hvad som I förhållande […] ǁ Erinrande träffas ǁ ligg[a/er] djup. ǁ djup eller n[å]g[o]t deröfv kistan ǁ grafven It is apparent that these burials are from the Chalcolithic Period or Bronze Age, but there are some inconsistencies in Castrén’s description of their contents. The burials, in which the dead have been buried lying on their side, facing northeast are typical, above all, of the Andronovo Culture, but usually the Andronovo graves do not contain more than one set of human remains each. Also there are usually not daggers in them, but daggers appear in the Tagar burials of the Late Bronze Age. Knives are typical of Karasuk and Tagar burials. Grjasnow 1970: 95–96. (TS) grafwen har786 stenröset antingen saknats eller åtminstone787 warit ganska obetydligt. Här788 hafva äfwen skeletterna warit bättre bewarade. Jag har i789 hvarje graf wanligen funnit ett större antal (4–12) mer eller mindre fullständiga m[enni]sko-skeletter. De synes alltid hafva blifvit lagda i kistor antingen af träd eller sten, ehuru trädkistorna redan till det mesta äro förruttnade och stenkistorna äfven ofta kullfallna790 och rubbade. På de flesta ställen har jag funnit tvenne lik lagda i samma kista tätt inwid h[varan]dra. Då det791 ena af liken ofta warit rubbadt och mycket illa faret, så kan häraf slutas, att grafven blifvit öppnad för att gifva rum åt den aflidnes andra hälft. Liken har jag funnit liggande än på rygg, än på792 sida, och härvid trott mig göra den anm[ärknin]g, att de sistnämnda793 liken vanl[igen] varit794 äldre än de öfriga, och795 merendels begrafna796 i midten af grafven. Alla797 lik hafva blifvit lagda på twärsidan om grafwen och så ställda, att de aflidnes ögon, i s[ynner]het de på sida begrafna likens, äro riktade gent mot den uppåtgående solen.798 I799 förhållande till den omgifvande jordytan träffas800 liken gemenl[igen] på vid pass 1. arsh[in]s djup.801 Något högre finnas, såsom redan nämndt är, ben af hästar, får, hundar, m. m. I sjelfva kistan802 har jag esomoftast upptäckt bräckliga lerkrus, knifwar, dolkar, sadeltyg af koppar, men intet af jern.803 94 �Om kurganer eller s. k. Tschud-kummel De af mig sålunda i korthet beskrifna grafwarna delas af många andra förf[attare] i 2ne slag, som på måfå blifvit kall[a]de Tschud[iska] och Kirg[isiska].804 De förra sägas wara högre och försedda med stora grafstenar, de sednare deremot jemnhöga med marken och i805 saknad af några806 kurganstenar. Detta är en högst märkvärdig dist[inction], ty enl[igt] mina undersökningar höra just de med marken jemnhöga till de uräldsta807 kurganer. I dem är redan808 allt förmultnat och orsaken till deras lågländta besk[affenhet] är påt[agligen] den, att kumlet under tidernas lopp insjunkit. I809 grund falsk är den uppgift, att endast höga kurg[aner] äro försedda med grafstenar. Dessa anträffas wid höga810 och låga, stora och små kurganer. Att det äfven gifves höga kurganer som äro811 ganska gamla, kan väl icke bestridas; men man är alltid säkrare att finna ett oförruttnadt skelett i de n[å]g[o]t upphöjda, än de låga och insjunkna kurganerna.812 Hos Pallas skall813, enl[igt] Ryska förf[attare]s wittnesbörd, äfven förekomma814 en indelning i enskilta [och]815 familje-grafvar, samt i sten-kurganer816 (majaker), jordoch schiffer-kurganer817 eller de så k[al]l[a]de pliti.818 Tillvaron af enskildta grafwar819 lemnar jag derhän820, men vill821 dock anmärka, att jag ej öppnat en enda gammal graf, som skulle innehållit blott [ett] enda lik. Indelningen i 95  It is unclear whose division Castrén actually refers to. On the other hand when concepts like “Chud” were applied to anything unknown or alien, it also referred to everything belonging to the disappeared inhabitants of the area, and by that way it was easy to set as a counterpart of Kyrgyz that continued living there. Grigorij Ivanovič Spasskij (1784–1864) divided the kurgans explicitly to “Chud” and “Kyrgyz” types. Спасскiй 1818: 32 (159). Also in main features the divisions by Peter Simon Pallas (1741–1811) and Johann Georg Gmelin (1709–1755), see Pallas 1776: 361–362, 384–385 and Gmelin 1752: 317–318. The divisions of both of them are, however, more detailed, see Pallas 1776: 356–362; Gmelin 1752: 311–319. See also Gmelin 1999: 407–408 where Dahlmann identifies other mounds described by Gmelin with Tagar Culture tumuli except his slanec type that is younger. Pallas considered the kurgans with copper artefacts to have belonged to “Chuds” who had originated in the Altai and Sayan Mountains and migrated as far as Hungary from there. Philipp Johann von Strahlenberg (1676–1747) also lists different features of the graves but does not divide them into defined groups. Strahlenberg 1730: 356–358. Daniel Gottlieb Messerschmidt (1685– 1735) divides the graves into two groups calling one type Scythic and the other Tatar. Белокобыльский 1986: 17–18, 21, 35–36, 45. (TS)  i saknad ǁ utan  några kurganstenar ǁ 1. alla stenar ǁ 2. några hörnstenar  uräldsta ǁ allra äldsta  redan allt ǁ allt �Archaeologica et historica  I […] är ǁ Dessutom är  höga ǁ <------- ---->  äro […] gamla ǁ 1. sakna ǁ 2. <--> ǁ 3. äga en hög <---> ǁ 4. äro ganska åldriga  kurganerna. ǁ 1. ~ Hvad ǁ 2. ~ Wisserligen finnas äfven stora kurg[aner] som äro af tidigare urspr[ung]. ǁ 3. ~ För öfrigt måste emot d[en]na nämnda dist[inction] äfven anm[ärka]s att det gifves höga kurganer kummel som sakna, och låga grafvar, som äga kurganstenar, och då det äfven finnas låga kummel grafvar som äga och höga grafvar, som sakna och kurganer st grafstenar, så synes denna distinction af sig sjelf förwalla. Dessutom bör härvid ihågkommas, att äfven de låga kumlen fordom höjt sig n[å]g[o]t öfver jordytan, men und. tidernas lopp insjunkit. Man talar Rysk[a] förf[attare] tala äfven om stor förmodligen på Pallas auctor[itet], om om sten- och jord-kurganer. Here Castrén is referring to the groups presented in Pallas 1776: 356–362. (TS)  skall ǁ skola  förekomma en indelning ǁ förekomma många andra distinctioner, såsom ~  Mscr.: i  sten-kurganer ǁ sten- och  sten-kurganer […] schiffer-kurganer ǁ sten- och jord-kurganer m.  m.  ǁ [Here an unfinished footnote:] Sten-kurganerna torde wara synonyma med de Tschudiska, och jord  Pallas 1776: 361–362 mentions two types of kurgans: “common graves” (gemeine Gräber), which the grave diggers call, according to him, Slanzi or Mogilniki, and high earth tumuli (Kurgani). He assumes that these two types belong to different nations, and the people who built the large kurgans would have been the same people who controlled the ancient metal mines found in Siberia. He 96 �Om kurganer eller s. k. Tschud-kummel         äro ställda ǁ stå  en kurgan ǁ 1. grafven ǁ 2. kurganen  på marken ǁ på jemna marken  hållas de likwäl ǁ 1. <----> de ǁ 2. sägas de likwäl wara  Tschudiska ǁ schiffer  dess mening ǁ allmogens begr[ep]p  Xna  omöjl. ǁ ej  så […] hylla ǁ sådana kolosser, och Pallas synes hafva ant[agit] d[en]na men[in]g utan all egen undersökn[in]g  de stora ǁ ku[rganer]  är […] kurgan-stenar ǁ 1. äro helt enkelt ǁ 2. är en benämning på och brukas om kurgan  Change in the footnote: kurgan ǁ kurganen  Med jordkurganer […] ǁ Då oftast antr[äffas]s såd[ana] stenar wid höga och stora  G.I. Spasskij  skilld ǁ så kallad calls the people Chud. Pallas 1773: 608–611. Pallas 1776: 384–385 divides the tumuli into two groups: stone monuments (steinerne Denkmäler) and large tumuli without stones (die grossen Grabhügel von blosser Erde). The division between stone and earth kurgans is originally a part of J.G. Gmelin’s typology of the kurgans. Gmelin 1752: 317–318. (TS) grafwar lemnar ǁ 1. grafwarna kan jag wäl ǁ 2. grafwar måste jag derhän ǁ oafgjord vill ǁ bör anstår knappt ǁ anstår endast en Rysk bonde, men icke As stated above, Castrén is mistaken here, although this kind of division emerges only when the two different group divisions by Pallas are brought together. (TS) benämna ǁ kallas af grofva […] stenar ǁ de grofva och kolossala stenar, som ☞ 97 �Archaeologica et historica  Pallas 1776: 385 also makes the distinction concerning the location of different graves. Spasskij followed Pallas in his division of the antiquities of Siberia. See Спасскiй 1818: 31–34 (158–161); Белокобыльский 1986: 45. (TS)  är ogrundad ǁ äger ingen allmän tillämpning  According to what we now know, there is variation in the construction of the kurgans from one period (archaeological culture) to another. Castrén was right that kurgans of different periods can be found in the same cemeteries. Grjasnow 1970 passim; Членова 1972: 53, 61, 98. (TS)  För öfrigt […] ǁ Öfverhufvud är det den åsigt i grunden falsk föreställning att falsk, som af g[enom] grafstenarna och  bör […] äger ǁ äga kurganstenen alldeles ingen  män ǁ nationer  och ǁ 1. öfver ǁ 2. och <--> ǁ 3. dett  lika allmän ǁ wida allmännare  slutar […] folk ǁ 1. slutar jag af den högre betydelse, som grafv[arna] ǁ 2. slutar jag åtminstone för de flesta Sib[iriens] ǁ 3. slutar jag åtminstone för Sib. folkslag gemensamma  religiösa ǁ allmänna  mga ǁ 1. n<----> ǁ 2. måhända  har ǁ 1. har ǁ 2. blir ǁ 3. får ǁ 4. blef ǁ 5. har utan tvifvel  Change in the footnote: innehållit ǁ åtminstone ~  I […] för ǁ 1. ~ ǁ 2. Man kan utan misstag, att an  förfärdiga ǁ göra  […] Ostjak-st. ǁ ~ <Samtl[iga]> dessa Dessutom bevisa föräras af betraktar Ostj[akerne] och Tat[arerne] en med Gudoml[ig] dyrkan åt stenar hv[il]ka äro formade i likhet sten- och jord- och schiffer-kurganer anstår822 knappt en så upplyst forskare som Pallas.823 Majaker benämna824 bönderna grofva825 och kolossala stenar, antingen de äro826 ställda wid en827 kurgan eller stå isolerade på828 marken. Ehuru påtagl[igen] m[ån]ga med såd[ana] majaker försedda kurganer äro af ganska sentida ursprung, hållas829 de likwäl af allmogen Tschudiska830, emedan enl[igt] dess831 mening den ”[Christna]832 kraften omöjl[igen]833 förmått handtera så834 stora kolosser[,] en m[enin]g, som äfven Pallas och andra förf[attare] synas hylla då de tvert emot all raison för Tschudiska utgifva de835 stora med majak-stenar försedda kurg[aner]. Pliti är836 en benämning på kurganstenar af schiffer.xxvi 837 Med838 jordkurganer lärer man förstå grafwar, som äro i saknad af alla kurganstenar. Spaski839 anför att jordkurganerna stå afsides ifrån de så k[al]l[a]de stenkumlen och äro af en skilld840 constr[uction].841 Äfven denna distinction är842 ogrundad, ty först och främst träffas alla slags kurg[aner] om h[varan]dra, och för det andra äga de alla en lika constr[uction].843 För844 öfrigt bör845 anm[ärka]s att kurganstenen alldeles icke äger xxvi. Sjelfva ordet kurgan betecknar rättel[igen] i Ryska allmogens mun icke grafkumlet, utan grafstenen. 98 �Om kurganer eller s. k. Tschud-kummel n[å]g[o]n ethnogr[aphisk] betydelse. Grafstenar uppresas öfver berömda män846 ännu i d[en]na dag af alla nationer, och847 att denna sed i fordna tider warit lika848 allmän, om ej allmännare, slutar849 jag af den religiösa850 kult, hvarmed den aflidne tillbedes af m[ån]ga851 och kanske alla Sibiriens folk. Grafstenen representerar hos dem den aflidnes person och har852 fordom blifvit hedrad med offer.xxvii 853 I854 st[ället] för grafst[enar] uppresa de nuw[arande] Tat[arerne] wid grafven för beqvämlighets skull en trädstör och upphänga ett hästhufvud i dess ända. Samojederne förfärdiga855 i brist på sten en bild af träd och förära den i tre år efter den aflidnes död. Samma bruk förekommer äfven hos flere Ostjak-st[ammar].856 Derjemte har jag wid somliga kojbal-grafwar i st[ället] för trädstören anmärkt ordentliga kurganstenar, och de857 nordliga Samojederne samt andra Sibiriska folk förära s[am]ma858 slags spetsiga stenar, som de Tschudiska kurganstenarna, der de träffa dem färdigdanade af naturen.859 Att860 hvarken Tat[arer] eller Samoj[eder] nu förtiden uppresa861 dylika stenar vid sina grafvar, härrör dels af fattigdom862, dels af en missgynnande xxvii. Man kan utan fara för misstag antaga, att hvarje graf innehållit åtminstone lika m[ån]ga lik, som dervid finnas grafstenar.       99 med Tat[arerne]s Gudo kurganstenar Det är troligt att trädet hos de resp[ective] folkslag endast är ett surrogat för stenen och hvad särsk[ildt] Samoj[ederne] beträffar, har jag verkl[igen] hos dem funnit stenbilder, h[vil]ka utan att vara grafstenar likwäl äras med offer aktas med en gudoml[ig] wördnad och hafva ega m[yc]k[e]t likhet med de Tschud[iska] grafstenarna d. ä. en spetsig form. Till detta ämne torde wi i det följ[ande] ännu återkomma. Å andra sidan torde man kunna taga för afgjordt, I sjelfwa w[erket] Wid några äldre kojbal-grafwar har jag jemväl funnit ordentliga kurganstenar i stället för den vanl[iga] trädstören. Å andra sidan torde man kunna taga för afgjordt, att vid de Tschud-grafvar, som nu för-- sakna kurgan-stenar, tillhört fattiga fam[iljer] fordomtida warit uppresta monumenter af träd, ty allt utvisar, att sådana grafvar tillhört fattiga familjer, hvilka Att och ingen ting är troligare, än att de Tschud-grafvar, som sakna kurganstenar, fordom warit försedda med monumenter af träd, ty de ǁ äfven ~ sma slags ǁ 1. likartade ǁ 2. dylika By this sentence there is an addition in the margin that Castrén has not placed anywhere but has not stricken out either: Annars bör man <---> sakl förmodar sig <öfver kurgg. stenar> kumlen och <grafstenar storlek. Fattig ---- att> gräfva grafvar. Att hvarken […] ǁ Det är endast fattigdomen, och en missgynnande natur och en stigande civilization, som <-> hindrar uppresa ǁ härrör fattigdom ǁ en �Archaeologica et historica  inga grafstenar ǁ ifrågaw[arande] stenar ej  kurganerna ǁ 1. ~, ty allt utvisar till ǁ 2. ~, ty allt utvisar fattigdom  Så ǁ Allt d  utvisar ǁ till  nu […] monumenter ǁ monumenter  Missing word added in Castrén 1870b.  man […] kunna ǁ man kunna  Aleksandr Petrovič Stepanov (1781–1837): the first Governor of Enisejsk Governorate 1822–1831, privy councillor, poet, and writer. He published several descriptions of his administrative area and collected historical and archaeological material as well as studied Siberian languages. Энциклопедическiй словарь XXXI: 594–595 [Степановъ, (Александр Петрович)]. For Stepanov’s description of the kurgans in Minusinsk area and to some extent in Siberia in general, see Степановъ 1835 I: 123–133; ethnographical description of the peoples in western Siberia with samples of their languages Степановъ 1835 II: 32–117. (TS)  antaga, att ǁ antaga, Det gifwes med ett ord intet skäl till att tillä i kurgan  The largest and highest kurgans of the so-called Saragaš and especially Tesˈ phases of Tagar Culture are common graves. Some of them belonged to the elite of the society but, according to M.P. Grjaznov, they do not differ externally from common family kurgans. Grjasnow 1970: 236–241. (TS)  af ǁ <-->  hka ǁ men man upptäcker äfven nedanom det öfra jordlagret  som ǁ af m[yc]ket åldrig natur, dels af en stigande civilisation. Fattigdomen har troligen varit den enda orsak, som föranledt att inga863 grafstenar blifvit uppresta wid åtsk[illiga] bland de gamla kurganerna864. Så865 wäl den yttre, som inre constr[uctionen] utvisar866, att nyssnämda grafvar tillhört fattiga familjer, h[vil]ka kanske liksom Samoj[ederne] och de nuw[arande] Tat[arerne] i st[ället] för stenkurganer upprest nu867 mera försv[unna] monumenter af träd. Å andra [sidan]868 torde man869 med Stepanow870 kunna antaga, att871 höga kurganer blifvit resta öfver krigiska hjeltar och ansedda personer.872 Derjemte hafva egna undersökningar öfvertygat mig om sanningen af873 en folktrad[ition], enl[igt] h[vil]ken kurganernas höjd tillvuxit d[eri]g[enom] att de döda ofta blef lagda ofvan på h[varan]dra. Denna sed tillhör, sås[om] redan anmärkt, eg[entligen] de nuvarande Tatarerne, h[vil]ka874 begrafva sina döda i gamla kurg[aner] då inga berg finnas i närheten. Dessutom upptäckas äfven lik och stengrafvar som875 synas tillhöra en äldre gener[ation]. Det är min bestämda åsigt, att man i876 de gamla Tschudgrafwarnes läge, riktning, storlek877, yttre form och inre construction icke finner n[å]g[o]t skäl för de[n] förmodan, att dessa878 grafvar tillhört skillda folkslag. Hvad åter de gjorda fynden beträffar, så skall Pallas i Tschud-grafwarna879 hafva upptäckt både koppar- och jernredskap880. Kopparn har naturligtvis881 blifvit 100 �Om kurganer eller s. k. Tschud-kummel funnen i de Tschudiska, och jernet i de Kirgis[is]ka, Tat[ariska] grafvarne882. Men nu enl[igt] hvad i det föreg[ående] redan bl[ifvit] anför[d]t äro de så kallade Kirgis-grafvarna, d. ä. de låga, fattiga kurganerna öfverh[uf]v[u]d af äldre ursprung än de Tschudiska d. ä. de högre, med grafstenar försedda kumlen[.]883 Häraf skulle följa att man884 upptäckt jern i gamla och koppar i unga kurg[aner], hvilket strider emot alla historiska wittnesbörd. Hvad885 mig betr[äffar], har jag i de äldre kurganerna alldrig upptäckt n[å]g[o]t jern-redskap och samma intyg meddelas äfven af alla andra, som i sednare tider sysselsatt sig med kurgan-gräfning. Jag förmodar att de jernredskap, Pallas öfverkommit, alldeles886 icke blifvit funna i kurganerna, utan ofvanpå marken887, eller strax nedanom jordytan. Sådana jordfynd äro äfven i wåra dagar m[yc]k[e]t allmänna och förvexlas med kurgan-fynd888. Winnings[-]lystna speculanter bära till mig alla889 dagar diverse Ryskt och Tatariskt kram, som de vilja utprångla för höga penningar under förewändning att de gjorda fynden äro Tschudiska890. Utom de gamla eller Tschudiska kurganerna finner891 man i den Minus[inska] kretsen äfwen grafvar, hvilka påtagl[igen] äro af ett annat urspr[ung]. De anträffas mest på892 höjda, af en wacker natur gynnade nejder. Dessa893 grafvar äro aflånga, öfverst894 betäckta med sten, 3–5895 arsh[in]896 långa och 1–2 breda.897 De 101  i […] Tschudgrafwarnes ǁ i grafwarnes  A stricken out footnote: Det bör noga märkas, att Ryska allmogen och <----> äfven fl[ere] förf[attare] för Tschud[iska] anser  dessa grafvar ǁ 1. de skillda ǁ 2. de gamla Tschudgrafvarna  Tschud-grafwarna ǁ 1. <---------> ǁ 2. de höga eller Tschud-grafwarna  koppar- och jern-redskap ǁ 1. jernsaker ǁ 2. koppar-redskap men i de låga jernredskap  naturligtvis ǁ förmodligen  grafvarne ǁ <--->  The kurgans of the Taštyk Culture (2nd century BCE–5th century CE) are again smaller and lower than the ones of the Tagar Culture, and it seems that Pallas was referring to these graves when describing low kurgans with iron artefacts. Вадецкая 1999: 13–17, 65–67. (TS)  man upptäckt […] ǁ jernet warit tidigare kändt än kopparn  Hvad mig betr. ǁ För min del nödg  alldeles icke […] ǁ 1. blifvit funna på jorden, men ej i kurganerna liksom m ǁ 2. ej i kurganerna, utan blefvo utom ǁ 3. ej i kurganerna, utan blefvo ofvan jord ǁ 4. blifvit  ofvanpå marken ǁ wid jordytan. Sådana jordfynd äro  kurgan-fynd ǁ Tschud-fynd  alla […] Ryskt ǁ allehanda Rysk  Tschudiska. ǁ Tschudiska och  finner ǁ up[ptäcker]  på […] nejder ǁ 1. på höjden ǁ 2. på upphöjda ställen  Dessa […] äro ǁ Till sin form äro de  öfverst betäckta ǁ bet[äckta]  3–5 ǁ 4–5  arsh. ǁ sash[en] arshin = ell = ca. 71 cm  breda. […] ställda ǁ 1. breda, ställda in ǁ 2. Breda. Deras riktning �Archaeologica et historica  Wid ǁ In  lik. Man ǁ 1. lik, som ǁ 2. lik. Det synes  Tschud. ǁ K[irgisiska]  redan ǁ wanl[igtwis]  Likaså […] dem ǁ Äfven i dem träffas  med ǁ o [ögonen?]  men ǁ <---->  wäggar ǁ ~ och några kurganstenar  har ǁ är  Saknaden […] ǁ Den Tat[ariska] grafven är en Tschud[isk] graf i miniatyr. Det är eg[entligen] blott den fyrk[antiga] formen, som skiljer Tschud-grafvarne ifrån de Tatariska. Brist[en]  kurganstenar ǁ gra[fstenar]  ursprungl. bl. ǁ bl[ifvit]  träd-störar ǁ träd-störar de<--> och i sta [=stället]  de […] boningar ǁ sina grafvar  de […] warit […] ǁ 1. de äfven ǁ 2. de lefvandes logerat i fyrkantiga tält  Missing word added in Castrén 1870b.  wittnesbörd ǁ upp[gifter]  Jenis. ǁ Abak[an]  Missing words added in Castrén 1870b.  The Belyj Ijus runs on the steppe west of the Yenisei, around N55° E89°35′. (TS)  It is unclear whether Castrén originally intended to include this short paragraph in the subsequent paragraph or as a footnote at the end of the previous one. Höger om ǁ 1. På högra sidan ǁ 2. ~ Jenisej träffas kurganerne mera sparsamt, och äfven på venstra sidan förekomma de blott på stepperna, men ej i skogsbygden hv[ar] ken wid Jenis[ei] [eller] Abakan.  förekomma ǁ är  blott […] skogsbygden ǁ endast på stepperna men ej i skogsbygden äro ställda med långsidan i en ostlig och vestlig riktning. Wid898 öppnandet af dessa grafvar har jag endast funnit ett enda lik.899 Man finner lätt, att liket i dem, liksom i de Tschud[iska]900 kurg[anerna] vanl[igen] varit lag[d]t uti en redan901 förruttnad trädkista. Likaså902 träffas i dem liket på vid pass 1. arshins djup, med903 ögonen riktade mot solens uppgång. Dessa grafvar tillhöra de nu warande Tatarerne; men904 om man kring dem uppreser fyra wäggar905 samt betäcker röset med jord, så har906 man Tschudgrafven färdig. Saknaden907 af kurganstenar908 har i de Tat[ariska] grafvarne urspr[ungligen]909 bl[ifvit] ersatt g[enom] träd-störar910 och för att slip[p]a omaket med kumlen ställt grafwar[n]a på högländta ställen. Den enda wäsentliga skillnaden emellan de gamla och nya grafvarna är deras olika form. Med afseende härå har jag hört Tat[arerne] anföra den trad[ition], att de resp[ective] Tschuderna gjort de911 dödas boningar fyrkantiga, emedan de912 lefvandes boningar warit formade på lika sätt. Detta erinrar om Kirgisernas ännu i dag gängse sed att bygga fyrkantiga tält. Kirgiserna hafva i sekler bebott detta land, och det [är]913 anmärkningswärdt, att kurg[aner] förekomma i mängd just på de ställen, hvarest Kirg[iserna] enl[igt] historiska wittnesbörd914 skola uppeh[ållit] sig, d. ä. på venstra sidan om Jenis[ei]915 emellan [denna och]916 flod[en] Ijus917. Höger918 om Jenisej förekomma919 kurganer mera sparsamt, och äfven på venstra sidan träffas de blott920 sällan i skogsbygden, ty dessa 102 �Om kurganer eller s. k. Tschud-kummel trakter innehades af Samojed- och Ostjak-stammar, hvilka ännu i d[en]na dag begrafva sina döda ofvan jord, nedläggande921 dem ant[ingen] i trädkistor, eller upphängande dem till trädtoppar.xxviii 922 Såsom bekant, utgöra923 Kirgiserna en Turkisk924 stam, och den utomordentliga likhet, som deras grafvar äga med de nuwarande925 Turkarnes [eller] Tat[arernes] i Minus[inska] krets, är926 ett ytterligare bevis för de så k[al]l[a]de Tschudgraf[varnas] Kirg[isiska] ursprung. Åtskilliga af mig i grafvarna upptäckta smärre fynd af tvetydig beskaffenhet hafva Tatar[erne] wanl[igtwis] wid första anbl[ick] igenkännt, yttrande att såd[ana] saker äfven hos dem äro i bruk. Den i Minus[inska] kretsen fordom gängse seden, att i klippor och allehanda äfven i grafvarna funna redskap teckna särsk[ildta]927 djur och allehanda figurer förek[ommer] ännu i denna dag hos Tat[arerne].928 Med omgående post afsänder jag till Wet[enskaps-]Akad[emien] en Tat[arisk]929 spåtrumma, som innehåller ett tillr[<äckligt>] antal så besk[affade] tecken. Tillika åtfölja ett antal cranier, hvilka förmodligen äfven930 skola leda till det resultat, att de resp[ective] Tschud[erna] varit Kirgiser.xxix 931 xxviii. Sistn[ämnda] sed förek[ommer] äfven hos Tat[arerne] ehuru mera sällan. xxix. nb. Grafkumlen äro ej Mongoliska, ty på Mongol[iska] stepperna finnas de ej, åtminstone i södra 103  nedläggande ǁ upph[ängande]  Change in the footnote: mera sällan ǁ sparsamt  utgöra ǁ äro  Turkisk ǁ 1. ~ ǁ 2. Tatarisk  nuwarande […] l. Tat. ǁ Tataris[ka]  är ǁ at  särsk[ildta] ǁ allehanda  For a recent overview of rock art in the upper Yenisei area, see Есин 2010. (TS)  Tat[arisk] ǁ <-->  äfven ǁ ännu säkrar[e]  The text of the footnote is in the body text in Castrén 1870b: 136. In Castrén’s manuscript it is in the margin without annotation to indicate its intended placement. Change in the footnote: inom ǁ hos �Archaeologica et historica  The steppes west of the Sayan Mountains. (TS)  Wår emot […] ǁ 1. Wår emot Pallas och andra Ryska förf[attare] riktade polemik ǁ 2. Wår emot vissa Ryska förf. ǁ 3. Pallas och öfr[iga] Ryska förf[attare] hafva  gäller endast ǁ gäller sålunda endast  folkslag eller ǁ folkslag upprest  Endast […] vi ǁ Dock anse wi  skeletter ǁ lik  sida. ǁ 1. ~ Endast Emellertid en utredning physiol[ogisk] undersökning af skeletterna cranierna kan ådagalägga ǁ 2. ~ Emellertid kan blott en physiol. undersökning af cranierna ådagalägga om……  [Mongoler] ǁ 1. Mongoler ǁ 2. Mongoliska ǁ 3. enskildta individer af den Mongoliska step stammen Castrén has stricken out all versions. The word Mongoler restored in Castrén 1870b.  ett […] Mongolisk ǁ 1. äfven finnas ǁ 2. ett och annat befinnas vara Mongoliska ǁ 3. ett och annat befinnas vara af Mongolisk  ingen ting widare ǁ endast I sjelfva verket har man alldrig tviflat och ej kunnat tvifla derpå, att Kirgis[iska] grafwar finnas strödda på de Sajanska stepperna932. Wår933 emot Pallas och wissa Ryska förf[attare] riktade polemik gäller934 endast de falska på allmogens utsago grundade distinctioner af grafvarna, genom h[vil]ka man velat insinuera den åsigt, att måhända äfven andra folkslag935 eller de mythiska Tschuderna upprest åtskilliga bland nämnda grafvar. Wi hafva i det föreg[ående] sökt bewisa, att hvarken grafvarnes yttre form eller inre constr[uction] ger anl[edning] till en sådan förmodan. Endast936 den omständighet anse vi förtjena n[å]g[o]n uppmärksamhet, att soml[iga] skeletter937 anträffas liggande på rygg, andra på sida.938 Denna observation synes förlora all vigt d[eri]g[enom] att i samma graf anträffas skeletter i begge dessa position[er]. Dock rekommendera wi saken till Physiologernas begrundande af det skäl, att man på vissa historiska och antiquariska grunder kunde tilldela äfven [Mongoler]939 ett hvilo-rum i de Minusinska grafvarna. Skulle bland de funna cranierna ett940 och annat verkligen befinnas vara af Mongolisk härkomst, så bevisar detta ingen941 ting widare, än att Mongoler delen af Mongoliet.  – Icke heller hos Ostj[aker] och Samoj[eder], ty de finnas ej inom [outstr.: hos] deras gebiet, ex. omkring Krasnojarsk. Obs. I de inhuggna fig[urerne] förek[omma] pisken, m[ån]ga djur etc. som Ostj[akerne] och Samoj[ederne] ej ägt. 104 �Om kurganer eller s. k. Tschud-kummel och Kirgiser jordat sina döda på samma wis och till och med i samma grafvar.942 Efter943 att hafva upprödjat några944 kurga945 på den Sajanska steppen, satte jag mig ner öfver floden Abakan946 och började en ny series af resor på947 den Kojbalska steppen. Denna stepp948 utbreder sig längs949 högra stranden af Abakan emellan Jenisej950 och den i Abakan utfallande lilla floden951. Till sin natur är Kojbalsteppen952 likartad953 med den Katschinska954, kanske n[å]g[o]t mera fruktbar och bättre egnad för åkerbruk. På den955 stepp uppehålla sig utom Kojbaler ett antal Katsch[inska] och Sag[aiska] Tat[arer]. Äfven finnas här åtskilliga Ryska byar, sås[om] Sor956, Beja957, Sobinsk958, Kol, att ej tala om de wid sjelfva Jenisej belägna. Dessutom959 hafva960 n[å]gra961 fattiga Kojbal[er] bildat en liten by wid namn Ut962, der de lefva och bo på Ryskt wis. I d[en]na by uppehöll jag mig963 105  If Castrén had followed this conclusion to its logical end, he would actually have had to admit that there may have been also peoples living in the area other than Kyrgyz. Nowadays, at least the advent of Afanasˈeva and Andronovo are assumed to bear significant traits of new migrations to the steppes. Mallory 1997c; Keyser  & al. 2009: esp. 408–409; see also Grjasnow 1970: 235. Anthony 2007: 307–311. (TS)  Text from here onwards is not published in Castrén 1870b.  några ǁ ett half  kurganer ǁ mindre grafvar  The Abakan runs into the Yenisei from the southwest at N53°44′0″ E91°30′26″. (TS)  på […] steppen ǁ och undersö[kningar]  stepp ǁ steppen  längs ǁ wi[d]  Jenisej ǁ floderna  Castrén means the river that runs into the Abakan at the town of Abakan, N53°42′26″ E91°29′5″. (TS)  Kojbal-steppen ǁ den  likartad ǁ <---->  The steppe area around the river Kača north of Krasnojarsk, ca. N53° E92°30′. (TS)  den stepp ǁ 1. st[eppen] ǁ 2. denna  Sorsk at N53°59′48″ E90°14′48″. (TS)  Beja is situated at N53°3′7″ E90°55′19″. (TS)  Sobinsk ǁ Tabat  Dessutom ǁ 1. Dessutom ǁ 2. Också  hafva ǁ bo k  ngra ǁ 1. åtskilliga ǁ 2. 7 ǁ 3. åtskilliga  Ut or Uta used to be situated at ca. N53°9′ E90°49′. Salminen 2003b: 215 (No. 82 on the map). (TS)  The text is fragmentary here, which shows that Castrén originally meant it as a part of a larger entity. (TS) � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 3. [Om kurganer eller s. k. Tschud-kummel i den Minusinska kretsen] (Archaeologica et historica) Subject The topic of the resource <em>Archaeologica et historica</em>; <em>Universitaria</em>. Manuscripta Castreniana, Realia I. 187 p. ISBN 978-952-5667-92-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-5667-93-6 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/353e6aac99d31b05aa6eca79357b6180.pdf 565fc79b278c1e65abab1615ac27f476 PDF Text Text Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  The mscr KK Coll. 539.30.3 (Varia 5.3 p. 111–429) consists of separate notebooks bound together, the size of which is ca. 17.5 x 22 cm. Castrén himself did not give them any general title, but the library personnel has titled them as Rese-Anteckningar 1847–1848. 30 [Reseanteningar –] N 3696 ☙  ❧ Kanska kretsen  Continuing here directly from KK Coll. 539.32 p. 449 (see p. 1409). Castrén had arrived in Krasnojarsk from the south on ca. 23 Sept./5 Oct. 1847. See his letter to Lönnrot in the volume of letters in this series. (TS) 1. Fortsättning № 6. ☙  ❧ ☙  Resan ifrån Krasnojarsk.3697 Efter att i tre dagar hafva gästat de tre Syrjän-bröderna Latkin, afreste jag d. 26 September [g. st.] ifrån Krasnojarsk. Tätt invid staden måste man, då resan gället åt Irkutsk, låta färja sig öfver Jenisej. En häftig nordanwind gjorde min färd öfver floden äfventyrlig, men allt aflopp likwäl bättre än man förmodat. Kommen öfver floden befann jag mig på på en stepp, som dock war här och der bevuxen med ung skog. På steppen syntes hvarken tält eller tabuner, eller kurganer, men i dess ställe for jag esomoftast förbi stora Ryska byar med ❧ stenkyrkor, och såg å ömse sidor om wägen fruktbara åkrar och ängar. Efter en resa af 25 verst hamnade jag i Botoj, första stationen från Krasnojarsk. Härifrån framåt blef steppen mera ojemn, och 1421 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1421 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  ser ǁ såg  Most probably Rybnoe at N55°46′32″ E94°46′50″. There is a Rybinskoe at N55°58′12″ E94°42′24″, but its distance from Ustˈ-Anža is more than 75 versts. Nor is it situated on what is now the main road from Krasnojarsk to Kansk. Donner, Jörn, 2006: 213 located Rybinsk south of Aginskoe, but as far as Castrén’s travels are concerned, that kind of location does not suit his route. Cf. also Abalakovo on p. 1419. ☙  (TS)  Ustˈ-Anža at N55°20′28″ E95°8′19″. (TS)  The River Anža, running into the River Kan from the left 434 km from the mouth of the latter on the Enisej. (TS)  Wägen ǁ Denna  ledde ǁ war  uppfört ǁ b[ygt]  On Castrén’s work among the Kamasses, see his letters to Sjögren, 11/23 Oct. and 1/13 Dec. and to Rabbe, 5/17 Nov. 1847 in the volume of letters in this series.  land […] är ǁ land är  ströfva ǁ gå ☙  ☙  ❧ skogbewäxt. Träden bestodo dock endast af björk och gran, men ett stycke åt sida sades äfven furan frodas. Nejden war mycket glesbebodd, man ser3698 här nästan inga andra byar än stationerna. Dock är marken mycket fruktbar och kunde nära en tiofalldt större befolkning. Wid Rybinsk3699  – den femte stationen ifrån Krasnojarsk tog jag ifrån stora farwägen åt höger och ❧ förfogade mig till Odja, Russ. Andja  – 75 v[erst] ifrån Rybinsk3700. Byn Odja är belägen vid utloppet af floden odja3701, som faller i Kan. Wägen3702 ifrån Rybinsk till Odja ledde3703 öfver en fruktbar stepp, som dock war i det närmaste obebodd. Det är högst anmärkningswärdt att på dessa stepper ej finnas några kurganer. Häraf ser man på det tydligaste, att hvarken Ostjaker eller Samojeder uppfört3704 kurganerna, ty dessa folkslag äro landets aborigines. Att äfven Ostj[akerne] fordom nomadiserat här i landet, är en allmän tradition. ❧ Dock hörde jag dem här benämnas Kostjaki (jfr Oja och Koja), och en Kamas[intsisk] gubbe förtäljde, att de fordom uppehållit sig i närheten af byn Puzirjowa. Kamasintser.3705 Kamasintser kalla sig sjelfva på Tatariska Ҟamgadje djon. Deras egentliga land3706 (Камасинская землица) är belägen i bergsbygden emellan Kan och Mana. Dock sträcka de sina jagtfärder wida utöfver detta district, i s[ynner]het söderut, der de ströfva3707 ända in i Amylska och Sizimska flodsystemet inom Minusinska kretsen. De sönderfalla i tre ulusser, som kalla sig: 1422 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1422 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 1. Ugumak R[yska] Ugumakow uluss Kam[a- sintsiska] Djaaze-djon d. ä. stepp folk Abalak (Абалаковъ улусъ), Tat[ariska] Taiga-djon, d. ä. skogs-folk 3. Agul3708 (Агульскiй улусъ) äfven Пантыковъ3709. Tat. Kodo Pl[uralis] Kodolar. ☙  ❧ 2. 1. Ugumakow uluss.       Agul ǁ Kad Пантыковъ ǁ ’Sala’skin bifloderna ǁ dess jagt ǁ fänge Sic. Noj is situated at N55°32′39″ E94°17′16″. (TS)  sitt tält ǁ tält  ängsskötsel ǁ ~, samt  The River Kirelˈ, running into the Kan from the left 450 km from the mouth of the latter. (TS) Ugumakow uluss lefva kringströdda 1. Wid Mana och bifloderna3710 Sinjéra, Salbejá, ☙  ☙  som infalla i Kolba, denna i Mana. För öfrigt drifva de jagt3711 öfverallt wid Mana. 2. Wid floderna Рыбная och Odja, som falla i Kan. 3. Dessutom kringströdda på ❧ stepperna i Ryska byar, såsom Maganskaja, Верхная Odja, Малая Рубная3712, i Noj3713 m. m. Största delen af de Ugumakowska äga 1. dels ordentliga hus 2. dels små stugor, 3. dels endast jurt. De förstnämnda bo i byar, lefva alldeles såsom Ryssar och hafva till större delen redan glömt sitt språk. Likwäl betala de blott jassak och göra ej krigstjenst. De som äga stugor begagna derjemte äfven jurt såsom kök. Sommartiden bo de hellre i sitt3714 tält, som består af näfver. Äfven dessa idka åkerbruk, äga kor, hästar och får, men inga renar. ❧ Sjelfva de på Mana boende sysselsätta sig med åkerbruk och ängsskötsel3715. De till 3dje d[elen] hörande nomadisera wid Kerel3716 som faller i Kan, wid Mana och flera bland dess bifloder. Äfven de hafva hästar, men inga kor och inga renar. 1423 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1423 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  lefva ǁ sysselsätta  hörde förut ǁ utgjorde förut till den  Most likely referring to Castrén’s notes on the Kača Tatars in his diary.  såsom ǁ de som  Den ǁ Deras  jagar ǁ fångar  gå ǁ jaga ☙  ☙  — Öfwerhufvud lefva3717 hithörande Tatarer mest g[enom] åkerbruk och ängsskötsel. De kallas äfven af sådan anledning степные (djaaze-djon). Deras språk är samma dial[ect] af Tatariskan, som förek[omma] hos de Katsch[inska] Tat[arerne] i Minusinska kretsen. — Ugumakow uluss hörde3718 förut tillika med den Katschinska upravan ❧ till den Katschinska domen i Minus[inska] kretsen. De hafva först sentida blifvit förda till Kamas[intserne] och äro i ethnographiskt häns[eende] från dem alldeles åtskillda. Deras språk är rent Katsch[insk] Tat[ariska] (v. s.)3719 Alla de Ugumakowska drifva jagt, men såsom3720 saknande renar kunna de ej gå långt i bergsbygden (бѣлогорье), utan jaga i närliggande skogar. Den3721 förnämsta jagt-tiden infaller om hösten: ifrån 1. October till början af December. Man fångar om hösten: Sobel, ekorre, björn, elg, vildget, vildren, föga räf. [—] Jagten bedrifves mäst med bössa, ❧ men för wildget, elg, сынъ gräfver man gropar. — Om wåren jagar3722 man på skara, går på skidor och fångar sobel (i ringa mängd), wildget, elg, сынъ, ren, tjädrar m. m. — Dessutom går man om vintern alltid på wildgets-jagt, så snart ett oväder infaller. I köld och klart väder kan geten ej fångas, emedan den liksom renen har en fin hörsel. — De Ugumakowska gå3723 alltid på jagt med häst, ridande. D[e]tta är möjligt i närheten af stepper, men ej längre bort i skogsbygden, der snön är djup. 1424 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1424 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  — Äfven bedrifva3724 alla de Ugu❧makowska fiskafänge i Mana, Kan och deras bifloder. I Mana fångas harjus, ljenok, taimen etc. Fiskredskap: not, nät, krok m. m. Fiskafänge bedrifves både höst och vår, vinter och sommar. — Under sina jagtfärder begagna Ugumak[ovska] balaganer, som göras3725 af träd-grenar (mest3726 пихта). En sådan balagan begagnas ofta flera år, förbättras årligen. En enda person äger naturligtvis flere balaganer. — Hwar och en äger sin särskildta jagtmark, men man kan äfven utan betalning jaga i annans mark. Äfven ❧ Ryssar kunna saklöst fånga hvar de behaga. Med afseende å jagten klagas här liksom i Minus[inska] och Jenis[ejska] skogarna, att guldsökarne bortskrämt willbrådet3727.       bedrifva ǁ fånga göras ǁ ä[r] mest пихта ǁ пих[та] willbrådet ǁ all äro: ǁ ~ 120 pers[oner] inalles 35 ǁ 1. 135 ǁ 2. ~ Enligt Prest-tabell. manköns 80  – qvinkön 76   – I ecclesiastiskt hänseende [höra] de samtligen Odjinska prichoden. — Alla de Ugumakowska samlas den 6. Decemb[er] (Mikola) för att betala sin skatt i Малая Рыбная. — Airán och kumys är föga i bruk, emedan de härwarande Tat[arerne] äro fattiga på boskap. Slägter: 1. Balej Pl[uralis] Balejlar. 2. Adom Pl. Adomnár 3. ’Salba Pl. ’Salbalar 4. Tuigun Pl. Tuigunnar. ☙  ❧ 5. Tigis’kin Pl. Tigis’kinnär Hithörande individer äro:3728 Skattbetalande: 353729 1425 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1425 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  The River Kuliža or Bolˈšaja Kuliža, running into the River Kan from the left 504 km from the mouth of the latter. (TS)  källor. ǁ ~ Om sommaren uppehålla de sig i бѣлогоряхъ, der renar[n]e äga ett svalare klimat. Ifrån höstens början ända till våren lefva de på låglandet wid Kan, Kuljas, Mana De ströfva dessutom om höst och vår  prichoden ǁ volosten  fiskafänge. I slutet ǁ 1. fiskafänge i sjöar. Omkring ǁ 2. fiskafänge. I början  vintern ǁ som[maren]  tält ǁ nä[fvertält] Märk 1. Камасинская землица är det nuwarande Kamasiner-landet. 2. Jarinskaja землица kallades fordom ett landstycke ofvanom Krasnojarsk vid Jenisej. Hit hörde Balachtinskaja volost, som ännu finnes till och lyder under Atschinska kretsen, s[a]mt sträcker sig ända till Jenisej. ☙  ❧ 2. Abalakow uluss K[al]l[a]s af de öfriga Taiga-djon, skogs-folk. De äro alla nomadiserande och lefva kringströdda 1. Wid Kan och dess biflod Kuljas’3730 2. Wid Manas källor.3731 Skattbetalande – 36 Enligt prest-tabell m[an]k[ön] 80 qv[in]kön: 76. Tillhöra i eccl[esiastiskt] häns[eende] Odjinska prichoden3732 ☙  ❧ ☙  Dessa lefva största delen af året i бѣлогоряхъ. De draga sig dit om våren i April, då snön börjar smälta, ty i bergsbygden är det svalare klimatet lämpligt för renarna. De uppehålla sig i bergsbygden hela wåren, sommaren och hösten. Här jaga de hela wåren, sommaren och hösten, bedrifva äfven fiskafänge3733. I slutet af Nowemb[er], då snön blir besvärlig för renarna, draga de sig ned ifrån bergsbygden på slättlandet och uppehålla sig då wid Kan, Kuljas, Mana. Om vintern3734 fånga de vildget och ekorre. ❧ De bo alla i tält3735 dels af näfver, dels af renhud, elghud, wildget, сынъ. Sommartiden bo alla men vinter-tiden blott de fattiga i näfvertält. De lefva i små byar, hvarje by, bestående af 3–10 tält. Under sina jagtfärder föra de med sig tält, hustrur och hela sin familj. 1426 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1426 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Om wintern3736 samlas de i болшая l. верхная Odja för att betala sin skatt (d. 6 Decemb[er]3737). — De hafva en knäs. De kalla sig Nu. Slägter 1. ’Seiba 2. ☙  ❧     wintern ǁ <h[östen]> Decemb. ǁ Septem[ber] uppehålla ǁ l[efva] The River Senčit discharging into the River Kizir from the left 272 km from the mouth of the latter. (TS)  Dec. 6 old style. Шагина 2001: 345.  källorna ǁ Odja Obs. Ryska benämngar. Alla äro döpta. Kamasintserna uppehålla3738 sig sommartiden twå månader på ett och samma ställe wid källorna af floden: Schem’sa Kam[asintsiska] ’Semde3739, som faller i Kisir. De fånga då i бѣлогоряхъ mest vildren, get, elgar. ☙  — De stå med sitt tält under бѣлогоряхъ, men renarna gå och beta i bergen. — Äfven fiskar man om sommaren med nät, som köpas af Ryssar. — Så snart snön faller, bryta Kamas[intserne] upp och draga sig bort ifrån bergsbygden, der snön är alltför djup. De komma nu till källorna af Mana och Kan, jaga soblar i skogsbygden, och ❧ wid Jultiden, då äfven i skogarna snön är besvärlig, komma de till sjelfva skogs-gränsen ut på steppen. De samla sig omkring Odja och betala sin skatt omkr[ing] Nikolaj-dagen3740. Nu stå de nästan stilla ifrån Nikolaj-dagen till fastlagen. De flesta uppehålla sig vintermånaderna vid Kerer, en flod som faller i Kan. Alla stå vid källorna3741 af Odja (Urgu) och vid sjelfva Kan. Wid d[en]na tid jaga de på stepperna vilda getter, äfven elgar. Fastlags-tiden återvända de till skogarna och draga sig efterhand till ’Sems’a. 1427 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1427 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  The mountains at N54°17′ E95°22′. (TS)  som ǁ och wid s  The River Berëzovaja, running into the River Kizir at N54°6′14″ E95°19′2″. (TS)  jaga ǁ dr[ifva]  Kans bifloder ǁ Mima, som faller ut i Mana, och wid M  i ǁ wid  Under ǁ Här fi[nnes]  liten flod ǁ flod  koka ǁ torka och för<--> ☙  Kamasintserna woro fordom m[yc]k[e]t talrika, talrikare än till och med de Agulska, men härjande kop❧por hafva gjort slut på dem. Kamassintserna äga ett stort rykte för sin redlighet och ordhållighet. ”Har en Kamass[ints] en gång gifvit sitt ord, så minns han det ännu efter 10 år”, yttrade en Kott. Obs. En del (större delen) af Kamasintser bo sommartiden i berget Djapsu wid Kans källor.3742 Ifrån berget Djapsu upprinner i en flod Thedibu, som3743 utfaller i Tuba (Kisir)3744[.] I denna flod drifva kamasintserna sitt fiskafänge. Härifrån bryta de upp om hösten och jaga3745 vid Kans3746 bifloder. ☙  — En annan del Kamasint[s]er ❧ somra i3747 Djilbutá, som äfven är ett litet бѣлогорье. Under3748 detta berg finnes en sjö: Menjer tu, der Samoj[eder] fiska. – Ifrån Djelbuta upprinner en liten3749 flod af samma namn. — Kamasint[s]erna uppgräfva om hösten sarana, koka3750 och torka den framför elden. Den förwaras till vintern, koka den antingen utan allt tillägg, eller med kött, äfven med mjölk. — Hos dem finnas nuförtiden inga Schamaner. — För hustrur betalas 6–10 renar, eller ock lika många zoblar. — De rikaste Kamasint[s]er hafva endast vid pass 20 renar, de fattigaste 3–4. Derjemte hafva några 1–2 hästar, men alldeles inga kor. 1428 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1428 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Kunbu, floden Kan. Nu, Tatar Pl[uralis] Nuzang. Kodo, Agulsk Pl. Kodozang. Solo’, Karagas Pl Solozang. Kaltjaks’en3751 Kaltjaks’en, Tungus. Pl. Kaltjaks’enzäng Kazáҟ, Rysse. Kagmaáz’e, Kamass Pl. Kagmaazezang Menjér, floden Mana. Kaas’, katsch[insk] Tatar Pl Kaas’sang l. Kaaz’eje’. ☙  ❧ Kaltjaks’en ǁ Kaltjaks’ennár uppresa ǁ göra ofvanpå sadel ǁ sadel dödas ǁ och Bögössäng ǁ Bygössäng — Kamassintserna räkna ej dagar, weckor och knappt nog månader. — Kamassint[s]erna begrafva sina döda vinter och sommar i jorden, utan att derpå uppresa3752 någ[o]n hög. Den dödas ögon ställas åt öster (hufvudet i vester). Den döde svipes i utmär[k]t goda kläder. I grafven nedlägges knif, kött, mat, ofvanpå3753 sadel, yxa, sällan bössa. Поминки firas två gånger 1o) först efter 7 och sedan 2) efter 14 dagar efter begrafningen. Wid поминки dödas3754 en ren, men wid sjelfva begrafningen tillställs intet gästabud. ☙  ❧      Slägter bland Kam[a]ssint[s]erna 1. 2. 3. 4. 5. Njegezäng S[in]g[ularis] Nje’ (nje’g) örn Madorzang Sg. Mador. Bögössäng3755 Sg. Bögöz’ä Selzäng Sg. Sele Baigazäng. Sg. Baiga. Hvarje sådan slägt kallas tjööl och det är en lag äfven hos Kamas[intserne] att man ej kan äkta en hustru ur sin egen slägt. — Bögözäng och Selzäng lefva wid Mana, men de öfriga slägterna uppehålla sig wid Kan. 1429 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1429 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  knappt ǁ ej  och ǁ till ☙  ❧ [—] Zobelfångsten är i aftagande, ty då man förrut på en höst fångade ända till 70 soblar, räknas nu för tiden 20 zoblar för en mycket god fångst. — Renafveln är nu för tiden ganska obetydlig, ty sedan brödpriset stegrats hafva Kamas[intserne] uppätit sina renar, så att de rikaste knappt3756 äga 20 renar. — Kamassint[s]erna bära pelsar af renskinn, af samma form som de Tatariska, vanl[iga] Samojed-pimy och en mössa sådan den brukas till och med i Archang[elska] Guvernem[entet] hos de Samojeder. ☙  ❧ — Kamassintserna bryta upp ifrån sina sommarstationer, så snart myggen försvunnit. Det bör nu af på vildrensjagt, som om sommaren bedrifves med ringa fördel, emedan vildrenen flyr undan för myggen och3757 gömmer sig i täta, otillgängliga skogar, i högt gräs. Om hösten återwänder den till бѣлогорье och uppfångas af Kamass[intserna] i s[ynner]h[e]t på den första snön. Snart återfår äfven zobeln sitt hår och nu börjas sobeljagten, som fortfar hela hösten, under det Kamass[intserna] efterhand draga sig ut ifrån skogen, der snön snart blir dem hinderlig i deras jagt. Dessutom är sobeln svår att fånga ☙  längre in på vintern, emedan ❧ den i kallt väder är snabb på benen. — I Nowember anlända Kamassint[s]erna till sina vinter-stat[ioner] der de ligga lägrade till wåren, och fånga på steppen getter, elgar, samt ekorrar i närbelägna skogar. — Om våren bedrifves zobel-jagt på skara, hvarunder kamass[intserna] efterhand draga sig till sina sommarstationer. — Äfven somliga qvinnor förstå att begagna skjutgewär. 1430 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1430 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Kamassintserna hafva utom bössan inga jagtredskap. — Obs Bomärken brukas ej och hafva icke ens namn i språket. Renarna gå omärkta — En renoxe betalas med 30–35 Rub[el], en renko med 20 Rub. ☙  ❧ [—] Sommartiden lifnära sig Kamassintserna g[enom]3758 fänge af fisk3759 och fågel, wilda renar, elgar och getter, g[enom] gräfning af sarana3760. Bröd hafva de högst ringa. — Till sitt utseende äro Kamassintserna mycket lika Tatarerne, likwäl af en swagare, klenare kropps-constition, små till wäxten och af en bleklagd ansigtsfärg. En följd af deras usla föda. — De Kanska Kamass[intserna] öfversomra wid källorna af ’Simza3761, som faller ut i ?. Denna flod (Simz’a) och Pezo3762 som faller i Kan, taga sin upprinnelse ur samma berg: Konguize. ☙  ❧          g. ǁ a[f] fisk och fågel ǁ tjäder, änder sarana ǁ 1. ~, g ǁ 2. ~ och This river cannot be identified. On its sources, see below. Pezo ǁ Pezá The River Pezo or Bolˈšoe Pezo runs into the River Kan from the left at N54°47′54″ E95°12′48″ and begins at ca. N54°49′ E95°1′. (TS) Castrén was in Agulˈsk in the beginning/middle of December 1847. See his letter to Sjögren, 1/13 Dec. 1847 in the volume of letters in this series. From the right (south) at N55°44′41″ E95°42′19″. (TS) From the left 15 km from the mouth of the Agul. (TS) timrat ǁ anlagt Agulska ulussen3763 Агульскiй улусъ. — K[al]l[a]d[e]s fordom den Pantykowska ulussen. Består endast af 20 skattbetalande individer. — De lefde förrut kringströdda wid Agul och Kungus, men hafva nu coloniserat sig alla wid Agul, som infaller i Kan3764 (Kungus inf. i Agul3765). — De bodde tillförene liksom Kamasintserna i tält, men hafva nu redan timrat3766 sig stugor, med undantag af några få familjer. De som äga stugor, idka alla åkerbruk, men ej de som bo i tält (om sommaren). Märkas bör att alla för vintern hafva någon slags badstuga, men sommartiden bo några ännu i tält. 1431 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1431 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  Michaeli-dag, ǁ ~ ja ända till Ni[kolai-dag] 8 November Old Style i.e. in the 19th century, 20 Nov. New Style. (TS)  emedan ǁ der de <---> lifn[ära]  ekorre ǁ ~ m. m. e) utter ☙  ❧ Ingen bland de Agulska Tat[arerne] äger renar, men alla hafva de hästar, ehuru det största antalet ej öfverstiger fem eller sex. De hvilka sommartiden lefva i tält hafva ej kor, men alla de öfriga äga 1 a 3 ko-kreatur. Blott två eller tre individer äga får. — I allm[änhet] lifnära sig de Agulska ungefär på s[am]ma sätt som Stepp-Tatarerne i Abalakowska ulussen. De k[al]l[a]s äfven Сте[п]ные af Ryssarne, och på sitt eget språk benämna de sig Karan tjäng, af karang, stepp och tjäng, folk. — Alla till Agulska ulussen hörande Tat[arer] jaga 1. om hösten: a) sobel b) ekorre c) elg d) vildget, e) björn f) warg, g) filfras h) utter, men föga ren och сынъ ☙  ❧ Höstjagten börjas omkring 1. Oktober och fortfar till Michaeli-dag,3767 då snön blir så djup, att hunden ej kan förfölja soblar och andra djur. Jagten bedrifves om hösten wid Agul och Kungus i svarta skogar, emedan3768 sobeln uppehåller sig här, lifnärande sig med ceder-nötter. Till бѣлогорье gå de Agulska ej, emedan der finnas föga soblar. Till бѣлогорье komma blott Karagasser och Kamassintser, som äga renar  – ja de äro sommartiden till och med tvungna att lefva i bergsbygden för renarnes skull, som ej uthärda hettan på låglandet. 2. Winter-jagten bedrifves fastlagstiden. Hun☙  den gör då föga ❧ tjenst, emedan snön är djup. Jägaren förföljer då på skidor: a) sobel, b) elg (i s[ynner]h[e]t) c) vildget d) ekorre3769 e) räf (i ringa m[än]gd) Winterjagten fortfar ofta ända till wåren. 1432 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1432 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 3. Wårjagten omkring Påsk bedrifves med m[yc]ken fördel, emedan hunden nu drifver sobeln på skara. Man jagar nu: a) sobel b) elg c) vildget d) ekorre etc.  Somliga ǁ Andra  De ǁ På  jagtmarker; man ǁ jagtmarker. Dock  träd-/grenar 4. Sommartiden fångar man vildget, elg, björn – ☙  Jagten bedrifves alla årstider vid Agul och Kungus. Man begagnar mest bössa både för sobel, ekorre, björn, elg, vildget o. s. v. Wilda getter och elgar fångas äfven i ❧ gropar. Somliga3770 fånga äfven med капpkan warg och utter. Obs. 1. Räfwar finnas i ringa m[än]gd 2. Äfven de åkerbrukande idka jagt om sommaren, emedan åkern ännu är blott en bisak. — De3771 Agulska Tat[arerne] hafva inga bestämda jagtmarker;3772 man färdas öfverallt och jagar der willebråd finnas. I skogarna finnas små balaganer af trädgrenar3773, men vanligen lägrar sig jägaren under ett träd. Man färdas nästan alldrig en i sänder utan i en ”artelj” af 2–3 personer, hvilka fördela bytet efter jagtens slut. ☙  ❧ [—] Qvinnor gå ej på jagt. — En god jägare fångar vid pass 15 soblar om hösten Fiskafänge bedrifves om sommaren med not, nät, ljuster, mjerda, mete. I Agul finnes harjus, ljenok, taimen, gädda, abbore (föga), lake, sik, m. m. 1433 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1433 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  kallas ǁ ~ af Kamasintserna Karagas Alla äro döpta och tillhöra Manaschinska prichoden. Schamaner finnas ej en enda, ty af Abalakow och Agu[l]skoj uluss äro de flesta redan förryskade. — Skatten betalas med 2 soblar per man, hvarje sobel beräknad till 5 rubel. ☙  ☙  Obs. De Agu[l]ska Tat[arerne] kallas3774 ❧ ock af Tatarerne Kodolar. — De Agulska Tat[arerne] hålla blott en hustru och bortjaga henne alldrig — Kalym betalas ej nu för tiden. — För Agulska ulussen finnes en Furste (’Siraphens’). — Fursten afdömer förbrytelser såsom hans ”дядя” fordom dömde  – tager menigheten till hjelp. — Intet Schamanwäsende existerar. [—] De Agulska Tat[arerne] hafva ända ifrån uråldriga tider bott wid floderna Agul och Kungus. Agul kallades förut Maloj Kan i böcker (Tat[ariska] Aagul) — De Aagulska utgjorde förut twå ulusser: Pantykow och Schalaschkin. Pantykow wid Kungus och Schalaschkin wid Aagul. Af Scha❧laschkin finnes numera blott en enda indiwid. Af de Pantykowska funnos fordom 400 skattbetalande personer, och af Schalaschkinska ett nästan lika stort antal. De hafva efterhand dött af febersjukdomar. 1434 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1434 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Alla Kamassint[s]er så wäl Samojeder, Agulska Ostjaker och Tatarer förtälja att de woro Tschud[er] i3775 älldre tider, och att de blifvit döpta för 200 år tillbaka  i ǁ för  utgöra ǁ är  Kotter vid Anзir ǁ 1. Kotter wid sjelfva Kansk ǁ 2. Kotter om och  The River Ancirˈ or Ancirin running into the River Kan from the right at the village of Ancirˈ at N56°15′9″ E95°31′41″. Kodozang  eller ǁ och (TS) ☙  — De Agulska kalla sig sjelfva Kotu Pl[uralis] Kotuan Kam[asintsiska] Kodosang Tat[ariska] Kotolar. Äfven kalla de sig sjelfva Karan ’ceäng, eg[entligen] steppfolk af Karang samt äfven Kan-’ceäng, folk af Kan, af skäl att deras ❧ flod Agul fordom benämndes Малоj Канъ. De äro afkomlingar af samma Kotter, hvilka omtalas hos Klapproth och deras grannar, de af Klapprot så kallade ”Kongroitschi” utgöra3776 Bajgado-slägten. Med detta ord Kongoroitschi kan ej hänga rätt ihop, ty det bet[yder] klocka i Agulskan, utan detta är väl en misskrifning af Kangas’’ceäng, som betyder Katsch[insk] Tatar. — Nedanom Kansk funnos förut 8 personer: Kotter3777 vid Anзir3778, en liten flod som faller i Kansk. De äro nu förryskade och betala государственныя поддаты. ☙  ❧ [—] På björnhud sofva ej Kotterna, af fruktan att björnen skall vredgas. — Kotterna bodde fordom i tält af näfver, hade äfven små stugor. De egde hvarken hästar eller3779 renar, utan jag[a]de om vintern med skidor, om sommaren till fots. 1435 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1435 26.8.2019 9:56:20 �Itineraria  The sources of the River Mana are situated at N54°27′17″ E94°44′40″. (TS)  venster ǁ h[öger]  The River Badžej or Stepnoj Badžej. See above. (TS)  upptager ǁ f  Kyigö, ǁ 1. ~ w[id] ǁ 2. ~ Kyzij  Kan ǁ ~ o. s. v.  lefva ǁ hafva  The River Ulˈka or Bolˈšaja Ulˈka discharges into the River Agul from the right 96 km from the mouth of the latter. (TS) ☙  ❧ Mana Denna kallas af Kamassintserna Menjér. Den tager sin upprinnelse ur ett berg som benämnes Bextjö.3780 Wid dess källor öfversomra några Kamassintser-familjer. Den upptager följ[ande] bifloder: 1. Ajang tjaga, från höger 2 Kördézen, från venster3781 3. Djazól, från venster, upptager fr[ån] venster Bedel. 4. Djirzibej, fr. venster 5. Ydjygä Djirzibej (Малой Dj[irzibej]) fr. venster 6. Koróloҟ, från venster. 7. Bodjéj, ifrån venster3782 8 Kolbá upptager ifr[ån] höger Salbejá, som åter upptager Kuwaj Salbeja upptager3783 äfven ifrån höger Sinjera. ☙  ❧ Kamassint[s]erna öfverwintra wid floderna Odja, Kerel, Kyigö,3784 wid Igil, vid den i Igil infallande Kyzij, wid sjelfva Kan,3785 wid den i Mana infallande Mima, o. s. v. ☙  ❧ Kotterna intogo fordom hela flodsträckningen långsmed Kan. En af deras ulusser (стойби) stod der nu byn Агульская är belägen. En annan fanns der den nuwarande byn Korastelja är uppbygd. Lägre ned på kan funnos стойбы i byarna Anзir, Barnayl m. m. belägna omkring byn Kan. Alla dessa kotter hafva nu försvunnit. För några år tillbaka fanns wid staden Kansk ännu några skattbetalande Kotter, sju till antalet, men de lefva3786 nu såsom bönder, kringströdda på särskildta ställen, och betala государственныя поддаты. ☙  — Kotter bodde fordom äfven ❧ wid floderna Kungús och Uljka3787. 1436 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1436 26.8.2019 9:56:20 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Agulskaja d. . December [g. st.] – ☙  ❧ kallas ordentligen3788: Верхне-Агулская займка. utgör enl[igt] revision 42 m[an]kön och 34 qv[in]kön ☙  ☙            ordentligen ǁ wanligen åtskilliga ǁ några Agulskaja ǁ Scha[laschkina] tält-/byar Aajel ǁ Ājel 10–15 ǁ 10 svin ǁ getter och ǁ men på ǁ i <--> loppet […] år ǁ tidernas lopp Byn Agulskaja existerar i 7 år. Denna by utgör en förening af två ulusser: den Pantykowska och Schalaschkinska. De lefde förrut kringströdda i särskildta byar och åtskilliga3789 lefde till och med i jurt. Ännu finnes i byn Agulskaja3790 twenne jurt för sommaren (af näfver). — De Agulska hafwa alldrig haft renar, men i alla tider hafwa de haft hästar (tabuner) och kor. Deras lefverne har warit alldeles liksom de nuwarande Tatarernes. De lefde i tält[-]❧ byar3791, Russ. стойбы (Ag[ulska] Aajel3792). — För det närwarande hafva deras hästar och kor aftagit, så att de rikaste äga wid pass 20 hästar, 10–153793 kor, några få får och svin3794, inga getter. — Antalet af hus i Agulskaja äro 9 tillhörigen de skattbetalande, och dessutom 1 som bebos af en bonde. — Alla sysselsätta sig med åkerbruk, men blott för eget behof. — Alla jaga höst och wår. Om winter och sommar bedrifves jagt blott sällan, och3795 endast på3796 windiga dagar. ❧ Öfverhufvud aflägsna sig de Agulska ej alltför djupt i skogen. Obs. Om sommaren fångas mest getter och elgar. — De Agulska woro fordom m[yc]k[e]t talrika, men hafva under loppet3797 af ett år dött af koppor. 1437 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1437 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  Stuckenberg 1844: 485–487 gives a description of the Kan, but the information collected by Castrén is also here more detailed than Stuckenberg’s. ☙  ❧ (TS)  Tjapse. ǁ ~ Den är under hela sitt lopp m[yc]k[e]t strid  venstra ǁ högra  räknas ǁ är  högra ǁ venstra  venster ǁ höger  höger ǁ venster  höger ǁ venster  venster ǁ höger  The River Kalˈta, running into the River Kan 598 km from the mouth of the latter. (TS)  höger ǁ venster The River Janga 596 km from the mouth of the Kan. (TS)  ifrån höger ǁ v[enstra] s[idan]  The River Tukša or Prjamaja Tukša 558 km from the mouth of the River Kan. (TS)  venster ǁ höger  The River Xajdamža or Bolˈšaja Xajdamža 553 km from the mouth of the Kan. (TS)  venster ǁ höger  The River Tumanˈža 543 km from the mouth of the River Kan. (TS)  venster ǁ höger  This river cannot be identified. Tager sin upprinnelse ur ett berg (бѣлогорье), som kallas Tjapse.3799 Höger om Tjapse höjer ett annat бѣлогорье som kallas ’Sistibor (R[yska] Студенный хребетъ) och ifrån detta berg upprinner floden Peзo, som är nästan jämlik med Kan samt infaller deri från venstra3800 sidan wid pass 60 verst ofvan Andsha. Ifrån källorna af Kan räknas3801 blott en dagsresa till Tuba = Kizir (?). – Ifrån högra3802 sidan upptager Kan jemväl en stor flod Tuks’á, som utfaller i Kan wid pass 30 verst ofvasnom Pezó. Ifrån samma berg Tuchs’inskoj хребетъ som Tuxs’a upprinner floden Njengá, som infaller i Kan ifrån venster ofvanför Tuxs’a. ☙  ❧ Bifloder till Kan: 1. Nergubsin, från venster3803, en liten flod, som upprinner ur en бѣлогоря: Nöyömbä. 2 Mundjirej (Mundj’ire’) en liten flod från hö- (TS)  höger ǁ venster  The River Kujo or Bolˈšoe Kujo 535 km from the mouth of the River Kan. (TS)  venster ǁ höger  The River Allo 526 km from the mouth of the River Kan. (TS)  venster ǁ höger  venster ǁ höger The River Kuliža or Bolˈšaja Kuliža, see p. 1426. Kan3798 ☙  ger3804, upprinner ur бѣлогоря, k[al]l[a]d Bochtu Djilam 3. Heldirmä, en liten flod, infaller från höger3805, upprinner ur Kuran Hödy. 4. Kaïtá, från venster3806, upprinner ur бѣлогоря.3807 5. Njengá, från höger3808 6. Tuxs’a ifrån3809 höger3810 7. Kaidems’a, fr. venster3811, ur бѣлогоря: Kulama’,3812 8. Tongais’á, från venster3813, 15 v[erst] ❧ nedanom Kaidems’a3814, fr. Бѣлогоря:  – Kulama. 9. Malmi, från venster3815, en liten flod, ur бѣлогоря3816 10. Kujo, fr. höger3817, 5. v. nedanom Malmi.3818 1438 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1438 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  höger ǁ venster  This river cannot be identified. (TS) 11. Aalo, fr. venster3819, en liten flod, ur бѣло- горя, 30 v[erst] nedanom Malmi,3820 12 Pezó, från venster3821 v[enstra] s[idan] 13 Kuileés’, fr. venster3822 14 Karagan, från höger3823 en liten flod, 15 v[erst] nedanom Pezo. går ej till бѣлогоря.3824 15. Kuzjó, från höger3825, ej till бѣлогоря.3826 16 Toola djaga (темная рѣчка), från höger3827, en3828 liten flod, går ej till бѣлогоря3829 17. Yljö, från venster3830, en liten flod, ej till бѣлогоря, 10 v[erst] nedanom Toola djaga3831 ☙  ❧ 18. Kangás’, från höger3832, uprinner ur бѣлогоря: ’Samala, en stor flod.3833 19. Kirel, fr. venster3834, fr. бѣлогоря. 20. Odja, ur samma бѣлогоря som Kirel, från venster3835. ́ 21. Tjina, en m[yc]k[e]t liten flod från venster3836. 22. Tugac’á, fr. höger, en obetydlig liten flod.3837 23. Tыrbыs, fr. venster3838, en obetydl[ig] liten flod3839 ́ 24. ’Sumicha, ifr. venster, en obetydlig3840 25. Kazala, ifr. venster, obetydl[ig]3841 26. Irbej, en större flod, fr. venster.3842 ☙  ❧ 27. Aagul, äfven Малый Канъ. Denna gren är jemlik Kan och dess källor ännu3843 längre kringrännande Kan. Den tager sin upprinnelse ur en бѣлогоря, kallad den Agulska. Den upptager ifrån höger en stor biflod kallad Kungús. Denna upptager från sin venstra sida Teibá3844 och lägre ned Igil3845 ifrån venstra sidan. 30 verst ofvanom dess utlopp finnes en liten by: Agulskaja l. Верхне-Agulskaja заимка.  höger ǁ venster  The River Kuzˈë or Bolˈšoe Kuzˈë, running into the River Kan 509 km from the mouth of the latter, i.e. 5 km upstream from the mouth of the River Kuliža. (TS)  höger ǁ venster  en ǁ ej  This river cannot be identified. The River Šumixa belongs here, see below. (TS)  venster ǁ höger  The River Ulˈë or Bolˈšoe Ulˈë 493 km from the mouth of the Kan. (TS)  höger ǁ venster  The River Kingaš 488 km from the mouth of the Kan. (TS)  venster ǁ 1. ~ ǁ 2. höger  venster ǁ höger  venster ǁ höger The River Tiny 426 km from the mouth of the River Kan. (TS)  The River Tugač 418 km from the mouth of the River Kan. (TS)  venster ǁ höger  This river cannot be identified. (TS)  The River Šumixa is misplaced here. It runs into the River Kan 503 km from the mouth of the latter, i.e. between the rivers Kuliža and Ulˈë. Castrén does not mention the River Kursˈe, running into the Kan from the left 376 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kozyla 371 km from the mouth of the River Kan. (TS)  Castrén probably means the River Irbejčik running into the 1439 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1439 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria           Kan from the left at N55°38′58″ E95°28′10″, although it is only a small river. Interestingly enough, it is not mentioned in the Russian State water register. There is no larger river between the rivers Kozyla and Agul. (TS) ännu längre ǁ ända till The River Tajba runs into the River Kungus from the right (not the left) 102 km from the mouth of the latter. (TS) The River Igilˈ 89 km from the mouth of the Kungus. (TS) Agulskaja заимка ǁ Agul Because Castrén has erroneously noted all rivers running into the River Agul from the left as running from the right and vice versa, he seems to have meant here a river discharging into the Agul from the left. Thus, it should be either the River Tana-Oj 301 km or the River Bolˈšaja rečka 285 km from the mouth of the Agul. (TS) The River Malyj Agul runs into the River Agul from the left (not right) 276 km from the mouth of the latter. (TS) The River Bolˈšaja Jangoza, running into the Agul from the right (not left) 270 km from the mouth of the latter. (TS) The River Ërma 230 km from the mouth of the Agul. (TS) The River Korok discharges into the Agul from the right (not left) 159 km from the mouth of the latter. (TS) The River Telegaš runs into the Agul from the left (not right) 143 km from the mouth of the latter. (TS) ☙  — Kungus utfaller i Agul midt emellan byarna Korastelja och Aagul. — 60 verst ofvan Agulskaja3846 заимка infaller i Agul ❧ floden Uljká ifrån venstra sidan — Uljká är litet mindre flod än Agul. Här bodde enl[igt] trad[itionen] fordom mycket folk, och förmodligen har den Jenis[ejska] slägten: UljKet härifrån utgått. Obs. Kungus infaller ifrån högra sidan[,] Uljka ifrån den venstra. ☙  ❧ Bifloder till Agul Följande äro af någon betydenhet. 1. Tuks’á, ifrån högra sidan3847 2. Maloj Agul, ifrån högra sidan, svarar emot 3. 4. 5. 6 7. 8. 9. ☙  ❧ Agul ifrån бѣлогоря3848 Jengaзá, ifrån venster, ifrån бѣлогоря3849 Jorma, ifrån högra sidan3850 Korók ifrån venster3851 Telegás’, ifrån höger3852 Uljká, ifrån venster3853 Kesa3854, ifrån venster3855 Kungús ifrån höger3856 Finska namn Kem, Ket etc. Ajus, Aja. Oja. Kyrky-taskyl. Ala-Taskyl Kolba, faller i Mana. Mana. (Pezo i Kan) Sym. Jaga, vid Ushur (Jaginskaja). 1440 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1440 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Anteckningar № 7. Assaner och Karagasser ☙  ❧ ☙  ☙  18473857 Efter att hafva tillbragt något öfver twå månader i byarna Andsha, Tyrbysch, Mergenjówa och Agulsk, under studium af Kamassinskan och Kottiskan afreste jag d. 1.3858 December [g. st.] ifrån Agulsk. Min wäg ledde kan-floden utföre genom byarna Korastelja, Chomuty3859, Manasch3860 till Kansk  – en liten kretsstad wid Kanfloden.3861 Härifrån fortsatte jag utan uppehåll min resa till3862 Ustjanskaja volost, som ligger 40 verst ifrån Kansk3863, höger om allmänna farwägen wid floden Usol’ka3864. Här började jag min jagt efter Assanerne, för hvilkas skull jag enkom slagit in på den3865 lilla sidowägen till Ustjanka, som ❧ annars leder ända till Angara och bildar en communicationsväg emellan städerna Kansk och Jeniseisk. Ehuru jag redan i3866 Kansk hade erhållit fullständiga upplysningar derom, att inga infödingar finnas wid flod[erna] Usolka och Ona, ansåg3867 jag dock för nödigt att resa till Ustjanka för att på3868 ort och ställe erfara något mera om de arma Assanernes öde. Men det är en af mig ofta gjord erfarenhet att den nuwarande generationen i Sibirien ej äger n[å]gra traditioner och sålunda erhöll jag i Ustjanka inga underrättelser om Assanerna, utan nödgades fortsätta min resa ännu fram utför Usolka. Wägen gick öfver jemna step❧per, här och der bewuxna med en gles, liten löfskog, med björk. I Tasejewska3869 volosten wäxte ymnig[t] både löf- och barrskog.  The River Ulˈka runs into the Agul from the right (not left), see above. (TS)  Kesa ǁ Keзá  The River Malaja Kesa runs into the Agul 84 km and the Bolˈšaja Kesa 64 km from the mouth of the latter, both from the right, not left. (TS)  The River Kungus runs into the Agul from the left, not right. See above. (TS)  It is uncertain if the year was marked by Castrén himself.  d. 1. ǁ i början af  Xomutovo is situated at N55°43′15″ E95°40′32″. (TS)  Amonaš at N55°54′15″ E95°50′35″. (TS)  Castrén wrote in the margin here: 100 verst. Kansk is situated at N56°12′27″ E95°42′56″. (TS)  till ǁ 40 verst ~  Ustˈjansk is situated at N56°31′25″ E96°1′44″. (TS)  The River Usolka runs into the River Taseeva from the left 57 km from the mouth of the latter, the River Taseeva into the River Angara and the Angara into the Enisej. (TS)  den lilla ǁ s[idowägen]  i ǁ hos  ansåg jag ǁ wille jag öfver  på ǁ öfv[er]  Tasejewskaja ǁ Tateschew[skaja] Taseevo is situated at N53°12′52″ E94°53′39″. (TS) 1441 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1441 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  Större ǁ Jag  Nošino at N56°36′26″ E95°43′18″. (TS)  Kuraj at N56°41′7″ E95°29′40″. (TS)  Topol is situated at N56°56′36″ E95°6′54″. (TS)  Bakčet at N57°3′29″ E94°59′19″. (TS)  Xandala is situated at N57°7′42″ E94°55′13″. (TS)  Castrén’s note in the margin: 120 v[erst].  Glinnaja at N57°15′53″ E94°53′9″. ☙  (TS)  Murma at N57°17′0″ E94°48′0″. Nejden war tätt bebodd och inwånarne efter utseendet m[yc]k[e]t wälmående. Större3870 byar i min wäg woro: Noschina3871, Kuráj3872, Христорожественное село, Topol3873, Baktschetskaja3874, Chandala (Xandala)3875.3876 Derpå anlände jag till Tasejewskaja volost, derifrån man ännu räknar 77 verst till mynningen af Usolka. Nedanföre Tasejewsk finnas ännu följ[ande] byar: Glinskaja3877, Murmenskaja3878, Jakowlewskaja, Trojtskoje Selo3879 (hvarest ❧ finnes ett saltsjuderi), Bobrowskaja, Serednja3880, Nishnaja, Ustjanskaja3881, som är den sista by. (TS)  Trojck at N57°25′1″ E94°50′22″. (TS)  Srednee at N57°36′13″ E94°43′18″. ☙  ❧ (TS)  Ustˈe at N57°46′35″ E94°37′0″. (TS)  With Tunguska, Castrén means the River Verxnjaja Tunguska, i. e. the River Angara.  inpå ǁ innantill  Tasejewa men ǁ 1. Tasejewa. Och ǁ 2. Tasejewa. Dod  The River Topol discharges into the River Usolka from the left 196 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kolon runs into the Usolka from the left 157 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Xandala runs into the Usolka from the left 125 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Murma discharges into the Usolka from the left 91 km from the mouth of the latter. (TS) Obs. Usolka tager sin upprinnelse 30 verst höger om Ustjanka och utfaller i Tasejewa, som äger sitt utlopp i Tunguska3882. — Obs. Den Tasejewska volosten sträcker sig ända inpå3883 floden Tasejewa3884 men äfven wid Tasejewa finnes inom Kanska området ingen känd afkomma af de Assaner. ☙  ❧ [—] I Tasejewska volosten finnes ingen enda Assan-själ och inga осѣдлые крестьяне. Icke ens ett rykte om dem låter upptäcka sig. — Inom Tasejewska volosten upptager Ussolka floderna 1 Topól3885 2 Koolon3886, 3. Chandala3887 4 Murma3888, som upptager bifloden: Unsha3889, hvilka alla infalla ifrån venstra sidan. Wid dessa floder finnas åtskilliga byar: 1. Wid Topol 1. Djenisowa3890 2. Konradjewa.3891 3. Stepanowa3892 4 Makarowa 5. Schelomowskaja3893 1442 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1442 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ 2. Wid Kolon 1. Kolonskaja3894 2. Borkowskaja3895 3. Kanarajskaja3896 3. Wid Chandala 1 Suховская (Суховская)3897 4. Wid Unshá (som infaller i Murma). 1. Лукашинская. Obs. I Tasejewska volosten finnas öfver 300 hus och 480 själar — Här finnes icke det aflägsnaste rykte om infödingarna; men jag hörde dock mångenstädes yttras att infödingarna wid Ryssarnes ankomst dragit sig undan till andra floder. ☙  ❧ ☙  Wid efterspaningen af traditioner beträffade colonisationen wid Ussolka hörde jag förmälas, att de fleste Ryska bebyggare med undantag af de deporterade härstamma från kosaker, h[vil]ka räkna3898 sina anor ända ifrån Jermaks tider3899 D. 4 December [g. st.] återwände jag ifrån min excursion utför3900 Ussolka till Ustjanka. Här fann jag mig till möte en осѣдлый инородецъ ifrån floden Ana (R[yska] Онá)3901, byn Stepanowa. Denne man förtäljde, att hans fader qvarlemnat3902 efter sig tre söner, hvilka jemte en annan familj medsatt sig i byn Stepanowa och blifvit осѣд❧лые. Förut3903 hade de betalt skatt åt en Tungus-Furste wid Tschunja, en flod som faller i Aná. Här finnes en Tungus-colonie i byn Chaja3904, hvilka bo dels i stugor dels i tält. De hafva äfven tält  – tillhöra Jenis[ejska] kretsen.  The River Unža runs into the Murma 27 km from the mouth of the latter but from the right instead of the left. (TS)  Denisovo at N56°57′28″ E95°6′6″. (TS)  Kondratˈevo at N56°50′43″ E95°0′34″. (TS)  Stepanovo at N56°49′7″ E94°53′56″. (TS)  Šelomki at N56°48′13″ E94°51′26″. (TS)  Kolon at N57°1′1″ E95°1′28″. (TS)  Borki at N56°58′10″ E94°57′35″. (TS)  Kanaraj at N56°57′1″ E94°44′12″. (TS)  Suxovo at N57°3′54″ E94°38′43″.     (TS) räkna ǁ leda tider ǁ kämpar utför Ussolka ǁ ifrån Tas The rivers Ona (Birjusa) and Čuna (Uda) merge to form the River Taseeva at N57°43′17″ E95°25′16″. (TS)  qvarlemnat ǁ 1. warit Tungu[s] ǁ 2. kommit ifrån Tunguska och nedsatt wid Ana, samt ~  Förut […] kretsen. ǁ Förrut hade de betalt sin skatt åt en Tungusisk Furste wid Jeni Tunguska. En annan dylik Tungus-colonie finnes i Tschunska volosten i byn Fedjina byn Xaja wid Aná, som hör till Jeniseiska kretsen.  Xaja is situated at N57°29′50″ E97°3′7″. (TS) 1443 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1443 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  manliga ǁ ska[ttbetalande]  i alla tider ǁ förrut  Lägre […] Tunguser ǁ Huru wida Tunguser l  några ǁ T[unguser]  Koxa is situated at N56°21′4″ E96°20′19″. (TS)  Nižnij Ingaš at N56°12′6″ E96°31′27″. (TS)  Castrén’s note in the margin: ifr[ån] Karagas.  Castrén’s note in the margin: 60 v[erst]  Present-day Staraja Pojma at N56°11′14″ E96°38′44″. (TS)  The River Pojma runs into the River Ona/Birjusa from the left 339 km from the mouth of the latter. (TS)  Tinskaja at N56°9′10″ E96°55′5″. ☙  ☙  (TS) — Den lilla Tunguscolonien wid Ana består af 4 manliga3905 personer, hvilka äro en utgrening af de wid Tschunja boende. De ❧ förtälja att de i3906 alla tider warit boende wid Anà. — Inom Kanska kretsen finnes utom de 4. nämnda Tunguser inga andra осѣдлые инородци, utan endast Ryssar och äfven dessa fyra personer äro fullkomligt russificerade. — Om Assaner finnes wid Ana icke det aflägsnaste rykte inom Kanska kretsen. Lägre3907 ned säges Ana jemväl wara befolkad af Ryssar. Assaner finnas ej, men huruwida några3908 Tunguser tilläfventyrs nedsatt sig wid denna flod, härom kunde ingen säker underrättelse erhållas. ❧ Dock ansåg man för sannolikt att colonisationen består af idel Ryssar. — Ifrån Ustjanka fortsatte jag resan till byn Kocha3909 och kom härifrån till stora wägen wid Ingás3910. Wägen ifrån Ustjanka3911 till Ingas utgjorde 60 verst wid pass.3912 [—] Ifrån Ingas framåt är den första stationen Pojma l. Pojmskaja3913, belägen wid floden Pojma, som infaller i Ana3914. Denna by är den en[d]a wid Pojma-floden. ☙  — Ifrån Pojma leder wägen genom en granbewuxen, tråkig nejd till: Tinska volosten3915. Namnet påminner om den Tinska ulussen på Katsch[inska] steppen i Minus[inska] ❧ kretsen. Och då denna slägt (Tin) ursprungligen är antingen Samojedisk eller Ostjakisk, så kan man förmoda, att Tinska volosten 1444 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1444 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks urspr[ungligen] warit bebodd af n[å]g[o]n bland dessa nationer. Numera finnes ingen enda осѣдлый инородець Tin är en liten flod och byn Tinsk står derinwid. Floden3916 Tin faller ut i Pojma.3917 ☙  Ifrån Tinskaja fortsatte jag resan utmed allmänna farwägen till Birjusa3918, en stor flod som utfaller i Angara och utgör gränsen emellan Jenisejska och Irkutska Gouvernementerna. Denna flod är bebodd endast nedanom stora wägen. Ofvanföre finnes blott en by Spoloch, 8 verst ofvan byn Birjusa. Wid flodens källor ❧ finnas många guldvaskerier. Der ströfva äfven Karagasser. Nedanom byn3919 Birjusa finnas talrika byar. Floden kallas Ana 40 verst nedanom byn Birjusa. — Ifrån Birjusa reste jag genom en berguppfylld nejd, som var rik på barrträd, bestående af lärkträd, gran, tall, etc. Nejden kallades taiga och sades ej vara rätt egnad för äkerbruk. Man klagade öfver boskapssjukdomar3920 ☙  ❧ (TS)  byn ǁ fl[oden]  boskapssjukdomar ǁ ~, <--->  Nižneudinsk is situated at N54°54′28″ E99°2′19″. (TS)  Castrén arrived in Nižneudinsk around New Year 1848 (N. St.) and lay ill for at least three weeks, according to his letters to Rabbe, 4/18 Jan. and to Sjögren, 14/26 Jan. 1848. Nishneudinsk, en liten kretsstad, som bär sitt namn efter floden Udá, hvid den är belägen.3921 Staden är i och för sig m[yc]k[e]t obetydlig, men winner i ansenlighet genom en förstad слобода, belägen på hin sidan Jordán.3922 ☙  ❧  Floden ǁ Byn  The River Tiny, running into the River Pojma from the right 133 km from the mouth of the latter (N56°17′0″ E97°5′11″). (TS)  The village of Birjusa is situated on the river of the same name at N57°9′58″ E96°29′42″. Karagasser utgöra inalles 429 mankön 427 qvinkön enligt } ? 1846 års tabeller. De sönderfalla i fem slägter: 1445 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1445 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  Sareg ǁ Sarang  Above, Castrén wrote: Kaa<s’>.  Castrén wrote in the margin: Kaa<s’>.  Castrén wrote the letter e above the second o without striking out the earlier version: Tjogde. Cf. below.  Castrén wrote the letter e above the second o without striking out the earlier version: Tjogde. Cf. above.  According to Castrén, a tributary to the River Oka/Axa. See below. Cannot be identified. 1 2. 3. 4. 5. Bland dessa innefattar hvarje slägt ett antal ulusser, se nedanf[öre]. (TS)  Acha ǁ Aka The River Oka/Axa, running at present through the Bratsk Artificial Lake to the River Angara 1,135 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Gutara, running into the River Tagul (Malyj Tagul) from the right 164 km from the mouth of the latter and further on to the River Birjusa. (TS)  Sareg ǁ Sarang  Tjogde ǁ Tjogdo  vid ǁ på  Sareg ǁ Sarang  Castrén wrote in the margin: = ’Sulinga. Sareg3923 Haas’3924 R[yska] Карагаскiй улусъ. Hās’, Haas’3925 R. Кангатскiй Tjogdo3926 R. Си<л>тюгурскiй Kara Tjogdo3927 R. <Е>удинскiй Tjeptej R. Малчурскiй. ☙  De uppehålla sig wid floderna Birjusa, Uda, Ejá3928, Acha3929, Gutar3930, samt göra dessutom ströftåg till Kan och Agul. Slägterna göra ingen egentlig åtskillnad emellan jagtmarker, utan jaga der[,] sobeln finnes i sörsta mängd[.] ❧ Dock säges slägten Kara Tjogda hålla sig mest till Eja; Sareg3931 Haas’ wid Agul; Haas’ wid Gutar; Tjogde3932 wid Uda, Tjeptej vid3933 Birjusa. — De öfversomra wid бѣлогоря: Sareg3934 Haas’ wid Aguls källor Haas’ wid källorna af Gutar och wid Tymändjet, som faller i Birjusa. Obs. Agul och Tymändjet upprinna ur samma ås. Tjogde, wid källorna af Uda Kara Tjogde wid källorna af Eja och Acha Tjeptej tills[amman] med Kara Tjogda Några få lefva sommartiden omkr[ing] guldvaskerierna wid Birjusa. ☙  — Alla de fem slägterna styras af en så k[al]l[a]d Ulug bas’, och hvarje3935 slägt står under uppsyn af ❧ Tarha (= Darga). Schulinga har sig till hjelp en Starschina (Tarschina). Hvarje slägt sönderfaller i särskildta ulusser, hvilka bestå af de närmast befryndade familjer[.] 1446 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1446 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  — Karagasserna lefva om sommaren wid бѣлогоря och fånga vilda renar, n[å]g[o]t elgar och ssyn. De uppehålla sig ej hela sommaren på s[am]ma ställe, såsom Kamassintserna, utan flytta läger efter 10–14 dagar i3936 afsigt att söka wildren, ej i skogar, utan på taskylerna. Såsom kändt är, faller i taskylerna en djup snö redan tidigt på hösten. Wid denna tid draga sig Kar[a]gass[e]rna ifrån taskylerna i djupa skogar för att jaga zoblar. Under denna jagt draga de sig efterhand ut åt3937 steppen, emedan snön äfven i sko❧gen blir alltför djup och zobeln swår att fånga så väl af den anl[edning] att hunden ej förmår följa den i spåren, såsom varande tyngre än sobeln, dels äfven derföre att zobeln med tilltagande köld blir allt lättare på foten och sällan står stilla. Under sobeljagten står Karagassen stilla endast på sådana ställen, der han finner zobelspår och äfven der ej mera än 3–4 dagar. Sobeljagten fortfar om hösten blott wid pass en månad. Derpå fångar man ekorre, men räfvar finnas ej. Till Nicolaj-dagen församla sig Karagasserna till suglan, som hålles ❧ i en djup skog 30–403938 verst ifrån Nishneudinsk. Här uppbäres skatten af Ispravniken, och utgör en sobel för hvarje mansperson. Ingen öppen3939 handel tillåtes för det närwarande på suglanen. Efter dess slut skingra sig åter Karagasserna och fånga i skogen vilda renar, elgar, ekorrar, men getter finnas ej, emedan nejden omkring Nishneudinsk är skogig, och getterna endast trifvas på steppen. Jultiden är jagten mycket dålig, men Karagasserna stå dock ej på s[am]ma ställe, utan flytta allt läger efter 2–3 dagar, sökande ❧ elgar, vilda renar, ekorrar. Omkring маслиница, då väderleken3940 redan är blidare, förbättra jagten, som dock ännu består i fänget af renar, elgar      i ǁ och åt ǁ på 30–40 ǁ 40 öppen ǁ han[del] väderleken ǁ luften 1447 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1447 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  wargar […] mgd ǁ wargar och getter finnas ej  skott ǁ särskildta  för ǁ om  2–3 ǁ ~ 10 och ekorrar. Då snön betäckes med skara, begynner sobeljagten, som fortfar så länge skaran bär. Under sin wårjagt draga sig Karagasserna efterhand till бѣлогоря för sommaren. Obs. Räfvar, wargar3941 fångas i ringa m[än]gd inom Karagassernas område. Björnar fångas om hösten i sitt ide med bössa. Wid björnjagt äro alltid flere jägare tillstädes, hvilka undfägna nalle med skott3942 på skott[.] ☙  ❧ Fiskafänge bedrifves i högst ringa mon och endast om wåren under lektiden. Wid detta fänge begagnas intet annat redskap än ett jern, som är alldeles likt ett ljusterjern. Dermed stinger man fisken uti nacken på grunda ställen. Fisken består mest af harjus, ljenok och föga taimen. Sommartiden lifnära sig Karagasserna mest med roten af saraná, som om sommaren uppkokas i vatten och derpå uppblandas med renmjölk samt omröres till en art af gröt. De skjuta äfven änder och gäss om sommaren. Tjädrar fångas om höst och wår. Alla förse sig med mjöl för wintern, men för3943 sommaren endast de rikaste[.] ☙  ❧ Karagassernas förnämsta egendom består i renar, men hjordarna äro högst obetydliga och bestå hos de rikaste blott af 20–30 djur. Hästar hafwa några få, och endast till ett antal af 2–33944 st[ycken]. Hästarna släppas ut på steppen till wintern och äga ingen wakt. De beta ej i tabuner, utan hvarje familj lemnar sina hästar på sitt särskildta ställe. Märkvärdigt är att hästarna hvarken bortrymma eller bortstjälas!  – Om wåren far man att afhemta dem och medtager 1448 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1448 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  dem till бѣлогоря, likasom de ❧ åter på första snö blifva utförda på steppen.      runda ǁ Tat[ariska] handeln ǁ kärlekshandeln begifver ǁ far och ǁ fort soblar, ǁ soblar och Hö bergas ej. Tälten äro af två slag: 1. Vintertält af renhud, och 2. Sommartält af näfver. Begge äga s[am]ma spetsiga, koniska form, som de Samojediska, men runda3945 Tatar-tält finnas ej. ☙  ☙  Giftermål afslutas alldeles enligt föräldrarnas godtycke, utan att barnen äga n[å]g[o]n del i handeln3946, hvilken afgöres förmedelst en talman. Han gör sig underrättad om brudens pris, och om sonens fader är dermed tillfreds (– prut äger ej rum –) så begifver3947 sig fadren ❧ sjelf jemte sin son till brudens tält, för med sig matvaror (bröd, kött, sarana etc.) samt en så stor del af brudskatten, han för tillfället mäktar betala. Denna betalning och3948 dithörande tractamente afbördas under loppet af 5–10 år, ty bland Karagasserna är ingen så rik, att han med ens skulle förmå hela skatten, som utgör för en rik 30 renar eller waror motswarande deras värde (sås[om] soblar,3949 särsk[ildta] djurskinn, sarana, peningar m.), för en fattig 5 renar. NB. För en renoxe betalas 30–40 rubel och för en renko 20–30 Rub[el]. ❧ Sedan hela brudskatten blifvit betald, begifver sig fästmannen med sin far, talman och öfriga anförwandter till bruden, der ett gästabud anställes på de förråder fästmannen medför, bestående i brännwin, kött, sarana, bröd m. m. (att fira gästabud uttryckes af Karagasser och andra Sib[irien]s infödingar helt enkelt genom uttr[ycket]: ”Koka en gryta”, emedan detta utgör hufvudsaken wid hvarje gästabud, 1449 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1449 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria         bala[laj]ka o. s. v. ǁ bala[laj]ka, Mscr: xna blifva ǁ måste motsvarande ǁ likn[ande] Emellertid ǁ Me[dan] Bredvid ǁ Det knif, ǁ ~ eldstål hvarwid ǁ men en ☙  ☙  ❧ ☙  brännvinet oberäknadt). Gästabudet eller rättare bröllopet fortfar så länge fästmannens förråder och i s[ynner]het brännwinet räcka. Brudens föräldrar depensera här wid föga eller intet. ❧ Under bröllopet sjungas Tatariska och Mongoliska sånger, spela[s] med bala[la]jka3950 o. s. v. men ingen dans äger rum. Efter bröllopets slut beledsagas de nygifta af brudens föräldrar ett st[ycke] på vägen, men ej ända hem. Hos brudgummen firas intet hemkomöl. Märkas bör, att sonen redan dessförinnan byg[g]a sig ett särskildt tält, ty äfven hos Karagasserna bor hvarje gift familj inom sitt särsk[ildta] tält. Emedan Karagasserna äro till namnet [christna]3951, så blifva3952 de af Presterna tvungna att låta wiga sig, hvilket wanl[igtwis] inträffar på suglanen ute på bara backen. Begrafning. Så snart en person aflidit, bygger man för honom om vintern en mangmár, motsvarande3953 Samojed[erne]s graf (tin), men om sommaren gräfves en wanlig graf i jorden. Denna förrättning kan hos karag[asserne] äfven verkställas af anhöriga. Emellertid3954 lefva den aflidnes anförwandter i tältet tillika med honom. Så snart grafven eller ambaren efter en eller högst två dagar blir färdig begrafves den döda. Han utföres af sina anhöriga med hufvudet förrut. Så bäres han af fyra perso❧ner, hvilka nedlägga honom i grafwen. Bredvid3955 honom lägger man i sjelfva graf[v]en kittel, yxa, knif,3956 sadel, bössa, krut och bly. Den döde begrafves i sina bästa kläder. Derjemte dödas en renoxe (både för män och qvinnor), men det är anmärkningsvärdt att denna af Karagasserne ej förtäres utan blir liggande och ruttnar bort wid grafven. Dock firas wid begrafningen ett gästabud, hvarwid3957 åter brännvinet och en gryta 1450 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1450 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  utgör hufwudsaken. Ingen поминки äger rum hos karag[asserna]. ❧ Seden att upphänga döda i lärkträd förekommer ej hos Karagasserna. Schamaner och barn begrafvas liksom de öfriga. Religion. Ehuru Karag[asserna] alla äro döpta, widhänga de Schaman-wäsende. ☙       örnfjäder ǁ f[jäder] af ǁ in Mandják ǁ ~ Tat[ariska] Ainá sjunger ǁ hop[par] och […] blir ǁ sås[om] jagt, goda jagtställen,  Likasom ǁ Likaså  Castrén wrote Han over the latter part. On Tibetan Buddhism see p. 1489–1497. Schaman-kostymen är hos Karagasserne densamma som hos Tat[arerne] och utmärker sig: 1. Genom en spetsig mössa med en örnfjäder3958 i spetsen. 2. G[enom] en mantel, s[amman]sydd af3959 brokiga flikar, hvarwid hänga bakpå långa remsor, som ❧ af Karagasserna benämnas Mandják3960. Wid samma mantel finnas dessutom ormar af kläde eller n[å]g[o]t slags tyg, vidare bjellror, jern- och koppar-skramlor m. m. 3. Trumma (Tyngyr) med hvarjehanda skrammel. Schaman-wäsendet försiggår om natten efter solens nedgång i tältet. Schamanen sjunger3961, trummar, hoppar liksom hos Tat[arerne]. ☙  — Schamaner tillkallas wid sjukdomar, och då man will weta tillkommande händelser och3962 i s[ynner]het ❧ hurudan jagten blir. Äfven förlorade ting tager Schamanen reda på. — Likasom3963 Schamaner kunna tillskynda godt åt sina wänner, så sägas de äfven kunna besvärja sina fiender. — Taskspeleri-konster känna ej Schamanerna hos karagassfolket. Karagasserna tillbedja en god Gudomlighet under namn Bur-Chan3964, Gud och en ond under namn af Asá, чертъ. 1451 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1451 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  Karagasserna ǁ Kläd[dedrägten]  snorpas ǁ dr[agas]  Denna päls ǁ Pälsen är baktill försedd med сборы, weck.  Tatarerne ǁ ~ och alla slags prydnader  blott af qvinnor ǁ hvarken af män eller qvinnor  Castrén is referring with this to women (not Tatars). While replacing the original expression hvarken män eller qvinnor in the previous sentence with blott af qvinnor, he did not change the beginning.  dukar ǁ ~ på Ryskt vis Om björnar, gäss, änder och deras Gudomlighet veta Karagasserne mindre än intet ☙  ❧ Schamanens tjensteandar kallas af Karagasserne Ysyt. ☙  ❧ [—] Karagasserne äga ej slädor, utan rida liks[om] Kam[a]ss[intserna] på renar. Äfven jagten bedrifves med renar. — Kamassint[s]erna äga ej båtar, utan timra sig flottor wanl[igtwis] af 6 stockar. ☙  ❧ Klädedrägt. Karagasserna3965 bära kläder, hvilka till formen äro alldeles lika med Tatarernes, d. ä. en framtill öppen päls meden liten ståndkrage, med breda armar, hvilka wid handlofven snorpas3966 tillhopa. Denna3967 päls ar gjord af renskinn, och deras skoplagg (pimy) bestå äfven af renbenligar. ☙  [—] Qwinnopelsen skiljer sig från den manliga genom sina rika weck som i största m[än]gd finnas på bakst[ycket], liksom hos Tatarerne3968. Mössan är spettsig liksom hos kamass[intser] och Samojeder ❧ och äfven gjord af renskinn. — Karagasserne bära ett långt, svart, okammadt hår. Flätor brukas blott3969 af qvinnor och bäras i lika stort antal som hos Tat[arerne]. De sistnämnda3970 ombinda sitt hufvud med dukar3971 som hänga långt ned på ryggen. — Wid qvinnornas gördel finnes m[yc]k[e]t skrammel af messing, glasperlor etc. — I tältet hafva män och qvinnor sitt särsk[ildta] afdelning, de förra på venstra, de sednare på högra sidan om ingången  – liksom Tatarerne. Qvinnorna anses för orena varelser. 1452 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1452 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Orus, Rysse. Buraát (Burát), Burät. Kaas’, katschinsk Tatar. Kojbắl, kojbal. Kamasché, Kamassiner Kamasche Kodug, Agulsk. Âaná, Birjusa. Êena Udá, Uda. Oká, id. Ahá, Oka Angará, id[em]3972 Tufá, karagass. Kongoroj, krasnojarsk. Irhu, Irkutsk. ☙  ❧ Traditionen om Karagassernes härkomst lyder så: Slägterna Kaas’ och Sareg-Kaas’3973 härstamma3974 ifrån de Katsch[inska] Tat[arerne]. Karag[asserna] fordom woro förenade med Buräterne, samt betalade sin skatt tillika med de sistnämnda och med de öfriga Karagasserne i Irkutsk. Tidigare gick deras skatt till Krasnojarsk. ☙   id ǁ ~ Sara Kaas’, Karagass Sarang Haas’  Sareg-Kaas’ ǁ Sara[ng-Kaas’]  härstamma […] Krasnojarsk.  ǁ bodde fordom tillika med de Katschinska Tatarerne wid Katscha-floden. I en sednare tid flyttade de till Kanska området och nedsatte sig vid källorna af Agul samt betalade sin skatt i Kansk. sedermera drogo de sig ännu längre söderut och  Tjogde ǁ Tjogdo  Kaas’ ǁ Ho  Sareg ǁ Sarang  Sareg ǁ Sara[ng]  Castrén wrote K above the letter H.  Kolzoktár ǁ Kolzaktár — Slägterna Tjeptej och Tjogde3975 äro landets infödingar. De räkna slägtskap med kamassintserna, jaga tillika med dem, ❧ gifta sig hos dem o. s. v. Dets[amma] gäller äfven om slägterna Kaas’3976 och Sareg3977 Kaas’, h[vil]ka förtälja, såsom äfven af namnen härflyter, att de fordom utgjort en slägt. ☙  ❧ 1. Slägten Sareg3978 Haas3979 innefattar särskildta familjer eller ulusser, såsom: 1 Orta aál, 2 Kyndymäj 3 Kolzoktár3980 4 Schara-Hangat 1453 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1453 26.8.2019 9:56:21 �Itineraria  Ergäälär ǁ Irgäälär  Tjogde ǁ Tjogdo  4. […] Tjogde: ǁ 1. 4. Slägten Kara Tjogdo Tjogde inbegriper följande familjer: 1. Baglang  2 2. Slägten Kara Tjogdo  Boogosche inkomma ǁ Boogoscherak inkommen  Tjeptjej ǁ Uljuguut  Sareg ǁ Sara[ng]  Tjogde ǁ Tjogdo  några familjer ǁ slägter 2. Slägten Kaas’ innefattar 3 familjer eller ulusser: 1 Ergäälär3981 S[in]g[ularis] Irgä́ 2. Schuurlar Schuur 3. Taraktar Tarak 4 3. Till Tjogde3982 höra slägterna: Daiga āla a Daiga Keselaala Kêzel Obs. Daiga aala, d. ä. Daiga uluss Kesel aala, d. ä. kesel uluss ☙  ❧ 4. Slägten Kara Tjogde:3983 1. Daigaala Daiga 2. Hogo aala. Hogo 5. Slägten Tjeptej: 1. Boogosche3984 inkomma ifrån Tunka, wid den tid, då Ryssar ännu ej funnos 2. Tuulaj 3. Tjeptej3985 Obs. Slägter och familjer böra ej förvexlas. Det bör i s[ynner]h[e]t märkas, att Kaas’, Sareg3986 Kaas, Tjogde3987 ej äro några3988 familjer, utan g[emen]samma namn, tillhörande alla dem underlydande familjer[.] ☙  ❧ 1. Haas’ 1. S[in]g[ularis]. Ergä Pl[uralis] Ergälär. 2. Schuur Pl. Schuurlar. 3. Tarak Pl. Taraktar 2. Sareg-Haas’ 1. Orta l. Orta aal (d. ä. Orta uluss). 2. Kyndymä́j 3. Kolsoҟ Pl. Kolsoktar 4. Schara-Hangat 3. Tjogde 1. Daiga aala (eg. skogs uluss) 2. Kêsel aala (röd uluss) 1454 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1454 26.8.2019 9:56:21 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  From here on, Castrén seems to have called families kins (slägt), contrary to the distinction he had just emphasized himself. See above. Later, he replaces the term slägt with stam (tribe) and familj with slägt.  Castrén wrote an x above the letter g: Kers’aalex.  Meaning family.  Meaning family.  Kazen ǁ Kazan 4. Kara-Tjogde 1. Daiga aala. 2. Hogo aala. ☙  ❧ 5. Tjeptej 1. Boogosche 2. Tuulaj 3. Tjeptej ☙  ❧ Männers namn 1. Slägten Sareg Kaas a) Ulussen Schara-Hangat. Boogoldaj Betjää́dej Bo<g>eeltjek Baalak Sl[ägten]3989 Kyndymäj Kers’aaleg3990 Tjestokoop Burzagar Ygzääkäng Sl[ägten]3991 Orta-aal. Koodagan Ojaáka Schireldjek Namrak Botoógon Sl[ägten]3992 Kolzaktar. Aibidáj Pääbäl Suukka. ☙  ❧ Tjuudji. ́ Kidiiskä Meékäj Ҟamnajak Kaзeän, Kazen3993 1455 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1455 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria       Meaning family. Meaning family. Meaning family. Meaning family. Meaning family. Käädär ǁ Khäädär Qvinnors namn Slägten Sara-Kaas’ Ulussen Sara-Hangat. Katjeerak Tjeptääkä Slägten3994 Orta-al Mandaj Onjeésa Sl[ägten]3995 Kyndymäj Bulgang Domaltaj Sl[ägten]3996 Kolzaktar. Balek Karangnas’ ☙  ❧ 2. Slägten Kaas’ Män a) Familjen Irgäälär Hanjáj. ’Sedéj. Baǥol b) Slägten3997 Schuurlar. Sobolje Kastajak Boobaҟa Ҟolop c) Slägten3998 Taraktar Onadjek Kulataj Astapán R. Stepan Qvinnor a) Irgäälär Tjogook Käädär3999 1456 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1456 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ b. Schuurlar Surataj Kanjeedeg4000 Taraktar Tjogoók Käädär (Ҟ[äädär]).  Castrén wrote the letter x above g: Kanjeedex.  Castrén wrote the letter x above g: Baksex.  Meaning family. 3. Slägten Kara-Tjogde A. Män Baglang Bagol Taltajaҟ Bakseg4001 Mengäräk Kujherang Tjäändä Mihelaj Basiílaj B. Qvinnor Barbara Katjeema Oidadjej Tjigerääkä Schuureng ☙  ❧ Onisa Aana (R[yska]Anna) 4. Tjogde A. Män Sl[ägten]4002 Daigaala Karmán Mihaalaj Sergej Door<q>adjak ’Silgidjäk Oodedjaҟ Budursun 1457 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1457 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  Meaning family.  Meaning family. Sl[ägten]4003 Keselaala Marhaadaj ’Sidjejäk Oroҟpaj Momong Bardaj Kalpang. Ogle Öbdääkej Has’pan Möngnegbej. ☙  ❧ Hodegban Dylejäk Njämaleg. Muskunaj Djundjuurak Buutjinaj Bangke Mihelaj B. Qvinnor Sl[ägten]4004 Daigaala Karas’kinjä Sidendjäk Holatjen Haljongaj Anjak Börbääkä Keselaala Bulgang Hodan Annas’taj <Ŭ>djä. Djuudjej Serastaj Aibildjäk Katjumä Akpas’. 1458 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1458 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Tjeptej a) Män Sl[ägten]4005 Boogosche Hoomáj Hogóp Alas’táj Sadám Mihelaj Sahar Mihaala Tjartemáj Mudjudjej Tjuutjagaj Iván Sl[ägten]4006 Tuulaj Piridon Basiilej Alas’taj Gabriilo ☙  ❧ Nonooҟo Kuiherang ’Sopҟo Moorem Uljeksán (Alexander) Agáp Sobolje Sl[ägten]4007 Tjeptej Semén Torpis’ka  Meaning family.  Meaning family.  Meaning family.  Stam (tribe) is what Castrén originally called slägt (kin) and slägt (kin, family) is what Castrén originally called familj. See above. Obs. Tjeptej är den enda stam, som tillika är en slägt.4008 1459 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1459 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  wenster ǁ ~ wid Ty[mändjet] B. Qvinnor Boogosche Hootjej Tjuudjej Hosoomaj. Aana ☙  ❧ Baksegbaj Njorhajang Molodjong Sadaaja Tuulaj Böbödöng Kêstaj. Ajas’ҟa. Kosenda Manattá ’Subudaj Tjeptej Takeana ☙  ❧ Agul. Tager sin upprinnelse ur ett och s[am]ma berg som Kaзir. Berget kallas Kajbettaj, der Karagasserne uppgräfva i ymnighet Sarana. Wid Aguls källor uppehåller sig Sara-Kaas’ Tymändjet Upprinner ur samma berg som Agul och Kaзir. Tymändjet faller i Birjusa från wenster[.]4009 Tymändjet upptager en biflod Gutar ifrån sin högra sida. Wid Tymändjet och Gutar uppehåller sig Kaas’slägten. 1460 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1460 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Achá R[yska] Oka faller i Angara och tager sin upprinnelse i Tunka-gebietet. Den upptager [en]4010 biflod Ejá. Wid Acha och Eja uppehåller sig slägten Kara-Tjogde. Udá Upprinner ur Bjelogorja och infaller i4011 [ ]4012  Mscr: ej  i ǁ ~ Birjusa?  To the River Taseeva and further on to the River Angara. This is something Castrén must certainly have known, but for some reason he has left it open here. (TS)  Uda […] Tjogde ǁ Uda upptager en flod Kara-Burän, hwarwid <--> Kar[a]g[asserna]  Xarir ǁ Garir  Mscr: Russ[ica]  This river cannot be identified. (TS) Wid dess källor bor om sommaren Tjogde. Uda4013 upptager biflod Xarir4014, [Tatariska]4015 Ҟara Burän4016, h[var]vid Tjogde äfven uppehåller sig. NB. Slägten Tjeptej lefwer mest wid Eja, stundom wid Achá. Sistnämnda flod besöka Tjeptej och Kara Tjogde blott omkring Johannes för att gästa Buräterna, som då fira en högtid. ☙  ❧ Agul Bifloder 1. Njangasa, ifrån höger. 2. Jorma, ifrån höger. ☙  ❧ Kodoglar bodde förrut wid Birjusa men uppehålla sig för det närwarande wid Uda, 30 verst nedanom Nishne-Udinsk uti Badaranowka tillika med Buräter. De tala nu Burätiska men kallas af Kara]g[asserna] Kodeglar, likasom de Agulska. Bland Karagasserna finnas inga Kodeglar. 1461 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1461 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  Solontsi ǁ en uluss Soloncy is situated N54°40′0″ E99°11′34″. (TS) at — Kar[a]g[asserna] weta ej att de någonsin talat ett annat språk än Tatariska. — Haas’ och Sara-Haas bodde kring Nish[n]eudinsk, då här blott fanns en enda stuga. De betalte sin skatt, som bestod af 6 soblar i Nishne-Udinsk, derifrån den fördes till Krasnojarsk. ☙  ❧ Buräterne och Kar[a]g[asserna] utgjorde fordom en stam och styrdes af samma Schulinga. Till stammen Tjeptej hörde förrut en slägt Uljuguut, som nu är Burätisk och lefver i Solontsi4017 och Badaranowka. ☙  ❧ — Kar[a]g[asserna] hafva inga hjeltesånger, utan de wanliga ex tempore visorna. Karagassernas land kallas: Нижнеудинская землица. 1462 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1462 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Bratsk is a town at N56°9′2″ E101°37′0″. (TS)  Nishneudinska ǁ <-->  soblar ǁ en  till ǁ de  The River Uda (Ru.)/Udè (Bur.) is a tributary of the River Selenga, discharging into it at Nižneudinsk (Ulan-Udè). (TS)  träder ǁ bekläder ☙  ❧ Anteckningar. № 8. ☙  ❧ 1848 Nishneudinsk ☙  Buräterne kallade[s] af Ryssar wanl[igen] Братскiе4018 Татары höra inom Nishne-Udinska kretsen till antalet af Кочуюущiе инородци. Förrut voro de Nishneudinska4019 sammanslagna med Karagasserne och och betalade då den vanliga jassak, som erlades med soblar4020. Nu betala de sina krono-utskylder i peningar, belöpande till4021 2 Rub[el] 59½ kop[ek] Silfver. Derjemte äro de underkastade wissa земскiя повинности, såsom väga-reparation m. m. De till Nishneudinska kretsen hörande Buräter lyda till en del under Ryska voloster, till en ännu större del under den инородческая управа, som finnes wid floden Uda4022 i ❧ Кандуйское зеленiе, der Buräterne äfven hafva ett brödmagasin samt till Верхне-окинская och Iйская управа. De sistnämnda styras af en så kallad Schulinga eller Iki tologoj (Bur[ätiska] stort hufvud). Detta öfverhufvud besatt fordom ett ärftligt embete, men ombytes för det närwarande årligen. Schulinga har sig till hjelp en Starschina, och råda dessa herrar i förening öfver alla till upravan hörande ulusser. Derjemte finnes i hvarje uluss en så kallad Darga, som äger närmaste uppsigt öfver sina underhafvande. Alla dessa öfverhetspersoner äga domsrätt, dock så att Dargan ej är fullkomligen auctoriserad, då deremot Schulinga, biträdd af sin skrifvare, afkunnar domar på embetets wägnar. Under hans frånwaro träder4023 Starschinan i Schulingans stad och ställe. 1463 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1463 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  After the River Ija, running today through the Bratsk Artificial Lake to the River Angara. (TS) ☙  ❧ Förteckning öfver de till Nishne-Udinska kretsen hörande Buräter: A. Voloster 1. Jandinskaja волость (Яндинская волость) m[an]k[ön] 63 – qv[in]k[ön] 62 Belägen wid Angara. 2. Bratska v[olost] 38 – 43 (Братская в.) B. Upraver 1. Верхне-Оки́нская och m[an]k[ön] 107 – q[vin]k[ön] 142 Iйская управа4024 Vid floderna: Angara och Ija. 2. Нижнеудинской 429 – 427 землици управа <5> ☙  ❧ 637. – 674. Till Nishneudinska semlitsan höra följande ulusser: skattbetalande 1. Корчинскiй, Bur[ätiska] Kors’in 96. 2. Низкихъ-Корчинскiй 11. Bur. Sangká. 3. Турулицкiй 54 Bur. Turjaalaҟ 4. Коронатскiй, B. Karanut 20. 5. Ашегабатскiй 10 Bur. As’ebgút 1464 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1464 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 6. Карагатскiй 1. Maaldjer 2. Uljugut 3. Kasamat. 29. 7. Шуртовскiй, B. Huurdut Bur. Kotop 9. Годалейскiй Godalejskij – Bur. Sangka. ☙  begifva ǁ öfvergå Burät-slägten ǁ ulussen Mscr: foro med Karagasserne ǁ förenade med Karagasserne under en gemensam styrelse 19. 11 8. Имѣнековскiй ☙  ❧     83. Alla dessa ulusser äro kringströdda wid Uda, med undantag af den sistnämnda eller Godalejska, som är boende wid Ija och fordom tillhörde Kemeltejska volosten. En colonie ifrån sistnämnda volost äro Karanut och As’ebgut -slägterna Bland de öfriga härleda sig Koss’in, Hurdut och Turjalak ifrån sjelfva Mongoliet. Slägten Turjaalak påstår sig hafva invandrat ganska sentida. Traditionen om denna inwandring lyder sålunda: Utom Chinesiska gränsen lefde i Darhatska ulussen en mäktig man, benämnd Nemerej. Af okända orsaker beslöt denne man att begifva4025 till Ryssland jemte sina twå söner: Eji och Yngö samt tvenne Sojotiska tjenare af ❧ slägten Tjogde. Detta behagade Mongolerne så illa, att de eftersatte Nemerej, fasttogo och dödade honom wid fl[oden] Muksut, som infaller i Udá. Emellertid undkommo g[enom] flykter Nemerejs tvenne söner och två Sojotiska tjenarne. De förra blefvo stamfäder till Burät-slägten4026 Urjalak och ifrån de sednare härstamma de två Sojot-slägterna Tjogde och Kara-Tjogde. Under den tid då de Nishneudinska Buräterne [voro]4027 med4028 Karagasserne, lefde dessa tre 1465 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1465 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria     mycken ǁ nä[ra] Castrén’s note above två: 2. Dess ǁ Deras efterhand ǁ slutl[igen] slägter i mycken4029 vänskap och besörjde gemensamt gränsebewakningen wid Chinesiska gränsen. Obs. Burät[erne] voro fordom förpligtade att besörja gränsebewakningen i st[ället] för Kosaker. ☙  ❧ Af heterogen upprinnelse äro till större delen de två ulusserna: Каракатскiй och Имѣнековскiй. Den förra består af tre slägter: 1. Alaldje eller Karagas 2. Uljugút (två4030 skattskyldiga) 3. Kasamát (7 skattsk[yldiga]) Kasamat-slägten består af genuina Buräter hvilka inflyttat från Bratska volosten. Alaldjer-slägten härstammar ifrån en Karagas, hvilken tillhörde ulussen Kara-Tjogde. Denna person gifte sig med en Burätisk qvinna och flyttade till Buräterne, bland hvilka hans afkomlingar ännu uppehålla sig vid floden Ut, som infaller i Udá. ☙  ❧ U[l]jugut är till sin upprinnelse en Sojotisk slägt och påstås hafva inflyttat till Kar[a]gasserne i sällskap med de två slägterna Tjeptej och Tulaj, hvilka ännu äro Karagasser. Om Uljugut-slägten förtäljes att den saknade renar och af sådan anledning ej besökte бѣлогорья, utan lefde bland Buräterne wid Uda. Dess4031 språk säges bestämdt hafva warit Karagassiska, som efterhand4032 bortglömdes under gemenskapen med Buräterne. 1466 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1466 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ☙  ☙  ❧ Имѣнековскiй улусъ Denna uluss’ innewånare kallas på Burätiska: Kotop, på Ryska Kotowtsi, på Kar[a]gass: Kodeglar. De äro såsom blotta namnet angifver en afkomma af Kotterna. För wid pass 30 år sedan lefde de ännu wid floden Birjusa under namn af Minjekow uluss, som vid nämnda tid bestod af 37 skattbetalande personer. De lefde i tält, saknade renar, men woro i besittning af kor och hästar. De förde ett kringirrande lefnadssätt och odlade ej åker. Deras språk war en munart af Agulskan. Häraf minnes nuwarande generation icke ett ord. Redan fäderna hade4033 antagit Burätiskan till sitt modersmål, men deras fäder talade ännu kottiska. På be❧fallning af General-Gouvernören Speranskij4034 hafva de blifvit öfverflyttade ifrån Birjusa till Uda, hvarest de nu lefva förenade med Buräterne i byn Badaranowka. Deras lefnadssätt4035 öfverenstämmer fullkomligt med Buräternes. De bo om sommaren i tält, om vintern i små stugor, äga ett ringa antal hästar och kor, odla åker till husbehof, jaga en månad om hösten o. s. v.  hade ǁ <-->  Mixail Mixajlovič Speranskij (1772–1839), Governor General of Siberia in 1819–1821, famous for his efforts to import western ideas to Russia and modernize its administration and legislation. Rauhala 1916: 1724; Nenonen – Teerijoki 1998: 478. (TS)  lefnadssätt ǁ lefnads<-->  Bolˈšaja Elanˈ at N52°34′7″ E103°39′51″. (TS)  till och med ǁ dock — Dessa Kodeglar förtäljde mig, att de wid Pojma boende Kotter utgjorde en enda uluss, benämnd Baginow och att de efterhand blifvit förryskade, samt att de i byarna: Anzir, Barnaul, ❧ Jelan4036 boende kotter utgöra just en afkomma af de till Baginow-uluss hörande infödingar. En del af de Nishneudinska Buräterna lefva i Ryska byar, s[amman]blandade med colonisterna. Dessa skilja sig i sitt lefnadssätt alldeles icke från Ryssarne, och många hafva till4037 och med glömt sitt språk. De betala dock jassak och åtnjuta s[am]ma privilegier med alla öfriga Buräter. 1467 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1467 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  saknas ǁ ~, stundom af en jordgrop (землянка)  Sic.  mest ǁ blott  Ярица means spring grain in general, but here probably a specific cereal used in Siberia. Фасмер 1973: 559. (TS)  Buräterna ǁ Tat[arerne]  nästan ǁ alldeles  antalet ǁ <-->  ifrån […] Nikolaj-dagen ǁ för vid pass en månad ☙  ☙  — Större delen af Buräterne lefwer alldeles afskilld ifrån Colonisterne i sina egna ulusser. De hafva liksom Tatarerne ern särskild vinterstation (зимникъ) och sommarstation (лѣтникъ). Dessa begge lägerställen äro belägna blott på 3–10 versts afstånd ifrån hvarandra. Vinterstationen består till det mesta af hus med vanl[iga] små Ryska stugor, i h[vil]ka ugnen är gjord ❧ af lera (ej af tegel) och golf saknas4038. Wid sin winter-stationen4039 äger Buräten sitt egentliga hushåll, sina åkrar och ängar, stall, visthus m. m. Denna lemnas om wåren alldeles öde, då Buräten drager till sin sommar-station. Här har han sina betesmarker, inom hvilkas område han uppför sitt näfvertält och bor sedan hela sommaren på s[am]ma stället (ty hans hjordar äro ej så talrika, att han nödgas ombyta lägerställen). Under wistelsen i лѣтникъ måste Burät[erne] esomoftast göra resor till зимникъ för att berga sina ängar, wårda sina åkrar o. s. v. — Åkerbruket är numera en vigtig näringsgren hos Burät[erne] ehuru den bedrifves i liten skala. Man besår endast några få desjatiner ❧ och mest4040 råg, äfven пшеница, ярица4041, korn, hafra, af sådan föryttras nästan intet. Tabuner äga Buräterna4042 alldeles icke, utan de rikaste sägas räkna inalles 10 hästar. Får och getter finnas nästan4043 ej, och antalet4044 på korna utgör 2–10 st[ycken]. — Om hösten draga Buräterna ut på zobel-jagt ifrån4045 1. Oktob[er] till Nikolaj-dagen. Jagten verkställes till häst. Om vintern pläga äfven Buräterne fånga getter i gropar, ekorrar m. m och om wåren draga somliga till skogs på tjäderjagt. 1468 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1468 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Alla Buräter i Nishneudinska ”semlitsan” äro döpta och hafva i det närmaste förgätit allt Schamanwäsende. ☙  ❧ — De döda begrafvas i jorden. — Seden att köpa hustrur är ännu gängse. Kalym utgör för en rik flicka: 20–30 stycken hästar,4046 kor, föl, kalfvar eller såsom Burät[erna] uttr[ycker] sig: ”20–30 hufvuden” af skillda djurslag. ☙  ❧ — Hvarje Burät omtalar såsom det wisaste den tradition, att så wäl Buräterne som Karagasserne lydt under China och derifrån inwandrat af önskan att blifva ”бѣрноподданные.” ☙  ❧ ☙   hästar, ǁ hästar och  för ǁ hög[st]  Tulun is situated at N54°33′33″ E100°34′40″. (TS)  Kimiltej is situated at N54°8′0″ E101°58′46″. (TS)  Mscr: i  med ǁ skog D 27 Januar[ii]/8 Februari 1848 Ännu icke fullkomligen tillfrisknad afreste jag d 27 Januarii ifrån Nishneudinsk med näsan riktad åt Irkutsk. Ur stånd att i Nishneudinsk förskaffa mig podoroshna på bond-hästar nödgades jag följa den allmänna postwägen, som här liksom öfverallt är för4047 litteratören högst steril och oländig. Nejden war ända till Irkutsk bebodd af Ryssar, och äfven de voro fåtaliga. Buräter sågos ingenstädes wid farvägen, men sades uppehålla sig i stor mängd på sidorna. Inom N[ishne-]Udinska kretsen voro deras bostäder belägna 70–100 verst ifrån allmänna vägen. ❧ Detta var uttryckeligen fallet i Tulunska volosten4048; men i den Kimilteiska4049 lärer afståndet ej warit större än vid pass 40–50 verst till de närmaste boende. Orsaken till deras aflägsenhet ifrån allm[änna] vägen är landets sterila beskaffenhet. Både i Kanska [och]4050 Nishn[e]Udinska kretsen går wägen genom en bergig, med4051 barrskog bewuxen, sandig nejd, der bristen på betesmarker och för jordbruk tjenlig 1469 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1469 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria  Balagansk is situated at N54°0′44″ E103°3′4″. (TS)  blefvo ǁ voro  låta ǁ antaga  The River Kitoj runs into the River Angara near Irkutsk at N52°38′12″ E103°55′35″. (TS)  genom ǁ <------>  Kultuk is at the westernmost end of Lake Bajkal at N51°43′10″ E103°42′25″. (TS)  The River Irkut discharges after an extremely meandering course into the River Angara at the town of Irkutsk. (TS)  bestod ǁ såg jag  både ǁ af  en […] bebodd ǁ obebodd ☙  ☙  jord är ganska ringa. Inom Irkutska kretsen widtaga åter mera fruktbara, steppartade nejder och nu visa sig äfven Buräterne närmare vägen. En steppdom i Balaganska ❧ volosten4052 sades vara belägen blott 14. verst ifrån landsvägen. Hithörande Buräter blefvo4053 af Ryssarne mycket prisade för sin välmåga, renlighet och sina goda seder. Många bland dem sades vara skrifkunniga och man berättade 700 pers[oner] woro i beråd att låta4054 döpa sig. På näst den sista station till Irkutsk förtäljde man, att ett mindre antal Tunguser uppehöll sig vid pass 100 verst fr[ån] wägen vid floden Kitoj4055. Dessa Tung[user] sades vara vilda och hysa ett stort hat till ❧ Ryssarne, som de nästan alldrig besöka. De äflas med jagt och äga små renhjordar. — I Irkutsk dröjde jag blott 4 dagar och hann derunder föga se mig om i staden, emedan min tid upptogs af de wanliga bestyren angående podoroshna, instructioner, rekommendationer m m ☙  ❧ ☙  D 4/16 Februarii afreste jag från Irkutsk till Tunka. Wägen ledde genom4056 skogiga nejder, öfver svindlande höjder. Wid Kultuk4057 100 verst ditom Irkutsk kom jag till Baikal, och fortsatte härifrån min resa nattetid på floder Irkut4058 till den Tunkinska steppdomen. Omkring denna dom bestod4059 landet af en stepp med bar mark. Steppen var uppfylld med Burätiska ulusser, hvilka bestodo af små stugor, både4060 i yttre och inre motto af en eländig beskaffenhet. Ifrån steppdomen fortsatte jag längs Irkut genom ❧ en4061 glest bebodd nejd till Tunká. 1470 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1470 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Tunkinska Buräter4062 De Tunkinska Buräterne bo till en del wid Irkut-floden4063, som faller i Angara, och till en ringa del wid floden Djidá4064¸ som faller i Selenga4065 wid Oka4066. De utgöra enl[igt] böckerna 17 slägter, men äro i sjelfva verket endast följande åtta: 1. 2. Тыртѣевскiй, Bur[ätiska] Terte 3–4. Куркутскiй, Bur. Hurhut 5–9. Хонгодорскiй Bur. Hongooder. 10. 11. Челдарскiй Bur. Tjeldar 12. Шешоловскiй Bur. ’Ses’oolok 13–14. Хойгодскiй Bur. Hoigot 15. Бодорхойскiй Bur. Baderhong. 16 Ключевскiй Bur. Bulakting 17. Иркитскiй Bur. Irkit. ☙  ❧  Buräter ǁ Tunguser  Irkut-floden ǁ T[unka]  The River Džida discharges into the River Selenga from the left 346 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Selenga runs into Lake Bajkal from south-east. It has a large delta area at ca. N52°16′ E106°28′. (TS)  It is unclear what Castrén means with Oka here, because the River Axa/Oka flows west of Lake Bajkal discharging into the River Angara instead of the Selenga. (TS) De Tunkinska Buräterne indela sig sjelfva i anseende till sina bostäder i tvenne grenar: 1. De som bo på denna sidan om камень. 2. De som äro boende bakom камень. De förra tillhöra Irkutska kretsen, de sednare Verchne-Udinska, som dock betala skatt till Tunka. I Verchne-Udinska kretsen bo blott följande tre slägter: 2. Tыrte 5. Hongooder Ключевскiй l. Bulakting. 1471 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1471 26.8.2019 9:56:22 �Itineraria           Irkut ǁ Tun[ka] Toora […] st. ǁ Toora Irkut ǁ T[unka] vanligtvis är ǁ 1. utgör ǁ 2. är 8 ǁ ej Above both h’s, Castrén wrote x: Buxa-Gorxon. wid ǁ ej Mscr: v[erst] ✘ ǁ 5. Irkut ǁ Tunk[a] Samtliga slägterna äga sina bostäder på följande ställen: ☙  ❧ 1 Tыrté. 1 Tыrte bo på steppen Toora wid Tunkinska domen, längs fl[oden] Irkut och andra st[ällen] wid Irkut4067, äfvensom wid Oka. 2. Hurhut bor äfven vid Toora4068 och andra st[ällen] längs Irkut. 3. 4. Hongooder längs Irkut4069, Oka. 4. Tjeldar vid Irkut och vid Oka. 5. ’Ses’oolok vid Irkut. 6. Hoigot wid Irkut och Oka. 7. Baderhong, wid Irkut. 8. De tre slägterna bakom камень bo wid Djida och dess bifloder. ☙  ❧ 9. Om Irkit se ned[an]f[öre] ☙  — Dessa slägter utgöra en mängd ulusser, bland hvilka hvarje uluss vanligtvis4070 är s[amman]satt af skillda slägter. De förnämsta ulusser: 1. Tora, R[yska] Торскiй улусъ innehåller vid pass 600 jurt, belägna omkring domen. 2. Hoimer, wid Irkut 84071 verst ifrån Tunkinsk, omkr[ing] 1000 jurt 3. Buha-Gorhon4072, wid4073 Tunkinsk, består af 350 [jurt]4074 4. Hirén R. Киренскiй, vid Irkut, 40 v[erst] ofvan Tunka, vid pass 400 jurt. ✘4075 Dessutom finnas ännu en mgs små ulusser kringströdda vid ❧ Irkut4076, Oka och deras bifloder. — Ulusserna hafva ej n[å]g[o]t gemensamt öfverhufvud, utan så m[ån]ga slägter som finnas i en uluss, så m[ån]ga särskildta embetsmän äger samma uluss. — Den Burätiska styrelsen består af en såkallad Duma, hvartill höra 1472 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1472 26.8.2019 9:56:22 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Tais’a, som är en Embetsman af 12 classen. Hans medhjelpare помощикъ. Sasädatel. Skrifvare. Dessa utgöra den Dumska Embetsmanna-personalia, men dessutom finnas i hvarje slägt en Schulinga, som äger ❧ sina medhjelpare eller Starschiny. 1. 2. 3. 4. ☙   ярица ǁ пшеница,  Wheat. (TS)  bakom ǁ wi[d]  Buräterna ǁ Sojo[terna]  st. ǁ af  6. ǁ N[ikolaj-dagen]  sobeln, ǁ ~ som efterses efter en vecka  Castrén probably wrote this word here by mistake. It is unclear what he meant. — Bland Buräterna äro somliga: 1. Åkerbrukare, De rikaste beså 20 Desjatiner och hålla säd till afsalu. De så råg, korn, ярица4077, hafra och föga пшеница4078, potäter. 2. Herdar, som alldeles ej sysselsätta sig med åkerbruk, utan blott lifnära sig genom boskapsskötsel och jagt. Sådana äro de vid öfra loppet af Irkut och bakom4079 камень 3. Sojoter, som äga renhjordar och äflas med jagt. De Tunkinska Buräterna4080 äga tabuner, de rikaste äga 250 hästar, 250 st[ycken]4081 af hornboskapen, 600 får (hos en enda), 100 getter (hos en enda). — De flesta Buräter äflas med jagt. Den hufvudsakliga jagten bedrifves om hösten, ifrån 1. Oktober till 6.4082 December Denna jagt idkas med bössa, men redan d. 1. Septemb[er] utsättas snaror för sobeln,4083 hvarunder jägaren bor i balaganer. Jemte sobeln fångas räf, ekorre, хорки, varg, björn, elg, хабарка (med snara), hermelin etc. En god jägare fångar om hösten blott 7 soblar. Om vintern fångas intet, men om våren ifrån ❧ medlet af Aprill till början af Junii jagas зубры, elgar, renar, björnar etc. Om sommaren jagas föga. Jagten bedrifves 1. med bössa 2. med snara (bössa4084, хабарга). Gropar, kapkaner brukas ej. ☙  ❧ — ☙  1473 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1473 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria     vinter-/stugan (ladu-/gårdar) höbergnings-/ställen hästarna ǁ om vintern Fiskafänge bedrifves föga. — Många Buräter lefva såsom arbetare hos hvarandra och betalas med 100 Rub[el] för året. ☙  ❧ ☙  Boningar. Alla Buräter hafva stugor af träd, hvilka äro dels 4- dels 6- och dels 8-kantiga. Hvarje Burät har en лѣтникъ och en зимникъ. I vinterstugan4085 hafva de flesta golf af träd och en ord[entlig] ugn men i sommar-jurten saknas golf och elden brinner i midt af jurten. Rika Buräter hafva äfven заимки (ladugårdar)4086, der de hålla sin boskap om vintern och låta sina arbetare bo. Заимки äro belägna vid höbergnings[-]ställen4087 och ägas ända till två af en enda person. Åkerfälten äro belägna dels vid зимникъ dels vid лѣтникъ, dels äfven ❧ på afsides ställen. Ängarne äro belägna vid зимникъ. Лѣтникъ är belägen vid goda mullbetesställen. Зимникъ och лѣтникъ äro belägna blott på 2–5 versts afstånd fr[ån] h[varan]dra. Näfvertält finnas ej, men för tillfället uppföras särsk[ildta] slag af balaganer, sås[om] af trädrötter, h[vil]ka täckas med jord, af träd dels spetsiga, dels fyrkantiga o. s. v. — Om sommaren och vintern hålles hornboskapen och fåren på s[am]ma ställe, men hästarna4088 drifvas omkring på särsk[ildta] ställen. ☙  ❧ — Buräterna förtälja att de för 300 år inflyttat i landet ifrån Mongoliet, och att vid denna tid ännu ej fanns n[å]g[o]n gräns emellan Ryssland och China. 1474 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1474 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ❧ ☙  Utom de under4089 domen lydande Buräter finnes en ”инородная управа”, som är belägen 5 verst ifrån Tunkinsk. D[en]na uprava innefattar vid pass 1000 skattbetalande h[vil]ka alla betala skatt och äga s[am]ma privilegier, men de till upravan hörande Buräter äro alla döpta. Märkas bör att döpta äfven höra under steppdomen4090. För öfrigt förekomma bland dem s[am]ma slägter såsom hos de under domen lydande, med undantag af Ключевскихъ, 24091 Тыртеевскiй, 5 Хонгодорскихъ d. ä. med undantag af de så kallade закаменскiе. De styras af en Golova och Помощикъ, som tillhöra upravan. Wid роды finnas i st[ället] för Schulinger så k[al]l[a]de Staroster och deras medhjelpare Starschiner. Dessa så k[al]l[a]de яссачные utgör 9684092 skattbetalande, h[vil]ka sönderfalla i åkerbrukare och herdar, liksom öfriga Buräter De skilja sig uti intet från öfriga Buräter4093, och hafva ant[agit] Christ[endomen], emedan Regeringen gifvit dem 3 års befrielse4094 fr[ån] skatten.           under ǁ anför steppdomen ǁ upravan 2ǁИ 968 skattbetalande ǁ 1. enl[igt] revision 968 ǁ 2. begge könen 968 Buräter ǁ skattskyl[diga] befrielse ǁ lindring Dessa utgöra ǁ Bland dem b[o] Buxa-Gorxon ‖ Buha-Gorhon med ǁ sa för […] Burätiskan ǁ intet annat språk än T[urkiskan] Sojoter Slägten Irkit. Dessa4095 utgöra inalles 57 skattbetalande. Bland dem bo 39 i бѣлогоряхъ och 18 tillsamman med Buräterna i ulusser Buxa-Gorxon4096. De 18 Sojoters uluss kallas med4097 ett särsk[ildt] namn Nuraj. Desse aderton äro fullkomliga Buräter och hafva redan för 50 år skillt sig ifrån Sojoterne, sedan de förrut förlorat sina renar. De i бѣлогоряхъ boende 39 skattskyldiga Sojoterne känna för4098 det närwarande ej heller n[å]g[o]t annat språk än Burätiskan, men deras ❧ fäder talade ännu Turkiska enl[igt] s[am]ma dial[ect] som Karagasserne. De äga ett ringa antal renar och nomadisera wid floderna 1475 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1475 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria  Gargan ǁ Soroxi Bur[ätiska] Sorok The River Gargan or Irkutnyj Gargan runs into the River Irkut from the right 474 km from the mouth of the latter. Gargan4099, Halbe och Honschun4100 Hons’un. Alla härvarande Sojoter tillhöra slägten Irkit, och några andra slägter finnas ej. De taga hustrur hos Buräterna, emedan giftermål i s[am]ma slägt äro förbjudna. Till sin religion äro de Lamaiter. Sin skatt betala de i peningar. (TS)  Honschun ǁ Hontschun  Horok ǁ Soro[k]  These rivers cannot be identified. (TS)  i bergen ǁ mest ~  uppsöka ǁ på  taga ǁ äga  af stock ǁ täckta med bark — Skogs-Sojoterna uppehålla sig för det närvarande wid floderna: Gargan, som faller i Oka. Oka. Halbĕ, som faller i Horok4101. Hons’un, som faller i Horok4102 ☙  ❧ ☙  Wintertiden bo Sojoterna vid Hons’un och Halbi. Wid Gargan och Oka uppehålla de sig både sommar och vintern. Om sommaren bo de i4103 bergen, om vintern uppsöka4104 de en jemnare mark. — Sojoterna äro till en del döpta, till en del Lamadyrkare. — De lefva genom jagt, bröd taga4105 de högst obetydligt fr[ån] Tunka; sarana ersätter brödet. — Emedan de äktat Burätiska hustrur, hafva de glömt sitt modersmål och blifvit Buräter. — Sojoterna bo vinter-tiden liksom Buräterna i träd-jurt men utan ugn och utan golf. Sommartiden uppehålla de sig i balaganer af4106 stock, täckta ofvantill ❧ med jord och bark (liksom Buräterna). Sojotiska familjer: 1. RenSojoter * Munkuj. * Baasi. 1476 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1476 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  The word Öbertee is in the margin but belongs probably here.  Most likely the River Cakirka, running into the River Džida from the left 438 km from the mouth of the latter. (TS)  Zida ǁ Djida * Tapxar. * Azerga. * Mynzöj. 2. Häst-Sojoter * Tabarlaj Malakow Lariwonow Muranskij Tarafimjatskij etc. De med * anmärkta äro eg[entligen] förnamn på familjers äldsta. ☙  ❧ [—] De rikaste Sojoter äga 70 renar, de fattigaste 3–6. Derjemte äga dessutom rika Sojoter 10, fattiga alls inga hästar. Kor och annan boskap äga de ej. — Både Ren-Sojoterna och de till Nuraj hörande 18 Häst-Sojoter bodde förrut за камень Öbertee4107 vid floden Sikir4108 som faller i Zida4109, som åter äger sitt aflopp i Selenga. Härifrån hafva de för 50 år sedan utflyttat, förmodligen undanträngda af Buräterne. ☙  ❧ Orót, Rysse. Burjäät, Burät Xamnagan, Tungus. Xojit, Sojot. Mongól, id[em] Kitat, Chinesare. Urjanxaj, Chines[iska] Sojoter. Tatár, id. Zugdé, Kar[a]gass. Angara, id. Jenisej, id. Axá, Oka. Irkú, floden Irkut. 1477 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1477 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria  380 ǁ enl[igt]  The River Armak runs into the River Džida from the left 209 km from the mouth of the latter. (TS)  This river cannot be identified. ☙  ❧ I östra Sibirien blifva de Finska namnen allt mera sällsynta och tvetydiga, ex. Angara Wiluj Aga. ☙  ❧ D. 18. Febr[uarii g. st.] (TS)  The River Xamnej or BarunXamnej discharges into the River Džida from the left 328 km from the mouth of the latter. (TS)  och ǁ men  Ebenkii ǁ ~, Tungu[s] Lät jag kalla till mig en Tungus ifrån Armatska upravan och erhöll af honom följande upplysningar om dervarande Tunguser. ☙  Till Armatska upravan höra 168 Tunguser (skattbetalande) eller inalles 3804110 personer enl[igt] revisionen. De utgöra 3 slägter: 1. Sajiktaj 2. Senkigin 3 Tertej. De hafva af ålder bott på sitt närv[arande] ställe vid Armák4111, Sinsenoj4112, Kamnéj4113, af hvilka Armak och Kamnej falla i Zidá och Sinsenoj i Baikal. De ifrågawarande Tunguser hafva antagit Lamaitiska ❧ religionen, och4114 deras språk är för det närvarande Burätiskan. Till sitt lefnadssätt äro de fullständiga Buräter. — De ifrågawarande Tung[userne] härleda sig ifrån 8 pers[oner], hv[i]lka skola först hafva nedsatt sig på orten och inflyttat, man wet ej hwarifrån. — Tungus[erne] äro herdar, äga hästar, kor, får, getter. Åkerbruk idka de ej, men sysselsätta sig så mycket mera med jagt. De äga liksom Buräterna en särskilld лѣтникъ och en särskilld зминикъ, begge på Burätiskt wis uppby[g]da. Deras klädedrägt är den Burätiska. Tunguserna k[al]la sig sjelfva Ebenkií 4115 1478 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1478 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Sojom ǁ Hoj  Tonga ǁ Tomnga  Tonga ǁ Tomnga ☙  ❧ Tunguserna k[al]la sig sjelfva Ebenkií Buräterne Kamnagang Sojom4116 Sojoterne Ryssarne Luusa Lamú Baikal Angara. Angara ☙  ❧ Räkneord 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14 15. 20. 30. 40. 50. 60. ☙  ❧ 70. 80. 90. 100. 200. 300. 400 500. 600. Muxún Zur (eg[entligen] zuur[)] Ilán ́ Digin Tonga4117 Nungún Nadán Zapkán ́ Jegin Zaan Zaan muxun Zaan zuur Zaan ilan Zaan digin Zaan tomnga Zur zaan Ilan zaan Digin zaan Tonga4118 zaan Nugun zaan. Naden zaan Zapkan zaan Jegin zaan Namaaz’e Zur namaaz’el Ilan namaaz’el Digin namaaz’el Tonga namaaz’el Nugun namaaz’el 1479 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1479 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria  Castrén seems to have marked with ✔ such words that sounded Finnish to him.  Castrén wrote the letter e above the latter u: Uden.  wår ǁ höst  Bolon ǁ Bolong 700. 800. 900. 1000. ☙  ❧ Nadan namaaz’el Zapkan namaaz’el Jegin namaaz’el Zaan namaaz’el. Nomina Tigé, чашка. Jaramná, ben. Akín, äldre bror. Kotó, knif. Nekýn, yngre bror Suké, топоръ ́ Amin, fader. Zuu, tält Burҟan, Gud. Ųrké, dörr. ́ ☙  ❧ Sun, päls. Enin, moder. ́ Ekin, syster. Untá, pimy. ✔ Togó, eld. Ahi,́ hustru. Hunát, дѣвка. Imaná, snö. Amalgi,́ gosse. Muu, vatten Eeha, öga. Udun4120, regn. Ooktó, näsa. Djelsá, sol. Amngá, mun. Beega, måne. Iiktä́, tand. Ohiktá, stjerna. Iingi,́ tunga. Tjerga, dag. Hemén, läpp. Dolgó, ночь, natt. ☙  ❧ ’Sen, öra. ✔ Zuga, sommar. Belgá, hals. Tuge, vinter. Dil, hufvud. Nengnä, wår4121. Baada, panna Bolon4122, höst. ́ Njyyryktá, волосъ. Edin, wind. ☙  ❧ Berá, flod. Naala, hand. Ömäkavän, палецъ. Ingaá, sten. Ohikta, nagel. Tömyr, jern. Tingän, bröst. Kokoó, häst. Gųdigä, mage. Zogzó, ren. Ųkųn, тытка, spene Hukur, ko Sogdengá, rygg Sar, быкъ. Darám, id. Inakín, hund. ✔ Halgan, fot.4119 Luusankur, björn. Buské, warg. Hengen, knä 1480 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1480 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  Buuz’eep ǁ Buuz’ep  ✔ Nengitsem ǁ Nejits’eep ✔ Idií , хозяйнъ. Zegep, sobel. Ylgöki, ekorre, Ahií , хозяйка ☙  ❧ Hekti, stor barunduk. Moó, träd. Niptukun, liten ✔ Aja, god. Salbán, björk. ✔ Ollo, fisk. Erųųma, dålig Niiki, утка, and. Heeka, berg. Kuran, örn Ije, horn. Puuta, tjäder. Beje, menniska ☙  ❧ Hinukií , hjerpe. ✔✔ Sangan, дымъ Nonjom, lång. Horokii, глухаръ. Urumkum, kort Omokta, ägg. Sulakii, räf. Taktakan, ceder. Haarji, jord Ireektä, lärkträd. Irgi, хвость, svans Zagda, сосна. Yllä, kött Ahikta, елъ. Imögö, жиръ. Z’odoo, пихта. Baldarin, hvit Igzarin, guld. Kolnarin, svart. Sat, messing. ☙  ❧ Ahaki, крыло. Holarin, koppar. Bi, jag Namná, кожа. Si, du Njerawi,́ лужикъ. Murä, плецо, axel. ☙  ❧ Verba. Gaz’eep, возму. Gaxal! Buuz’eep4123, даю Buukel! Emiz’eep, иду, приду Irkuz’eep, хожу. Enez’eep, уйду. Tegetsem, сижу. Hugleezem, лежу. Aazam, силю. Baaz’ēp, убью. Neelezem, боюсь. Zegdezeren, го[во]ритъ. Tiks’eep, упаду ✔ Nengitsem4124, вижу. 1481 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1481 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria        För ǁ 1. F[ör] ǁ 2. De[n] 16 ǁ och men ǁ ell[er] åttkantig ǁ j[urt] i öfrigt ǁ alld[eles] venstra ǁ högra Detta jurt ǁ Utom dess fan[ns] ☙  ❧ ☙  ☙  D. 18 Februarii [g. st.] Afreste jag ifrån Tunkinsk, besökte steppdomen och tog in hos Taischa, som logerade i ny, förträfflig våning, bättre än n[å]g[o]n af dem man ser hos på denna ort boende Ryska bönder. För4125 öfrigt skillde den sig ej ifrån Ryska hus genom annat än sina otaliga Lama-bilder. Förmaket liknade en Mongolisk kyrka, här funnos bilder af alla möjliga slag, pukor, koraller, trummor, pipor, 164126 böcker, offer m. m. Efter att hafva beskådat all denna härlighet och låtit Taischans hustru servera för mig thé, vin och confect reste jag med Taischan och ❧ några Starschiner ut i ulusserna. Huru olika war ej den anblick som mötte mig i de Burätiska jurtorna mot lyxen hos Taischan! Hvarje hushåll ägde wisserligen två hus, men4127 dessa voro af följ[ande] besk[affenhet]. Stugan uppförd på Rysk vis utgjorde ett eländigt, mörkt, osnyggt, stinkande hål, ej olikt en fiskare koja. Det andra utgjordes af en åttkantig4128 jurt af träd, i4129 öfrigt alldeles lika med de Tatariska voilokstälten. Wäggar[n]e voro af träd. Taket likaså, men ofvantill täckt med jord. Det hvilade på ett fyrkantigt stockverk. Golf funnos öfverallt utom i midten, der man brände en ❧ eldbrasa. I taket fanns ett rökhål. Högra sidan om ingången utgjorde qvinnornas departement och wäggen på d[en]na sidan war uppfylld hyllor, hvilka dignade under bördan af <-----er>[,] byttor, kittlar och särs[kildta] koksartiklar. På venstra4130 sidan stodo i soml[iga] jurt bänkar och gent emot dörren sågs här och der en art divan. — Detta4131 jurt begagnades såsom kök. — Utom dess fanns en jurt för boskapen, ett litet visthus, inhägnader för hästar, kor och får. 1482 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1482 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  — Öfverallt rådde fattigdom. Trasiga barnungar sutto kring grytan i tältet, väntande på brödet ❧ hvarpå4132 man till qvällsvard uppkokade sin soppa. D. 20 Febr[uarii g. st.] anlände jag till Irkutsk4133 ☙  ❧ D. 1. Mars [g. st.]. 1. Stationen från Irkutsk. Baschkowskaja. ☙  Solen4134 kastade sina sista aftonstrålar öfwer de guldfärgade kyrktornen, då jag d. 1. Mars afreste ifrån Irkutsk. Wid min ankomst till Bajkalska tullen (Заморская застава) nedfälldes bommen4135 och wakten anhöll mig uti en ha[l]ftimmas tid, hvarunder skymningen redan inbröt. Nedkommen på Angara kunde4136 jag ej urskilja annat än mörka konturer af de höga skogbewuxna stränderna. Innan kort var4137 jag omgifven af ett ogenomträngligt mörker och satt lyssnande till formannens sånger och monologer, hvilka ❧ werkligen4138 voro så underhållande, att jag glömde mana på färden och först sent om natten anlände till första stationen.  hvarpå ǁ 1. som ǁ 2. <---->  See also Castrén’s letter to Rabbe, 27 Feb./10 March 1848 in the volume of letters in this series.  Cf. from p. 919 on.  bommen ǁ tullbommen  kunde jag ej ǁ såg in[tet]  var ǁ satt  werkligen […] stationen. ǁ i Ryssland den mången gång utgöra den resandes tröst under de långa och ruskiga vinteraft[n]arna. Werkligen voro så underhållande att jag enl[igt] formannens beräkn[in]g glömde bort hela färden och först sent inpå natten anlände till stationen  höjder, ǁ höjder och  ofvanom ǁ nedanom  None of these rivers can be identified. (TS) — Emellan Irkutsk och den första stationen finnas små Ryska byar i stor mängd; längre fram förekomma endast tre små byar. Buräter finnas alldeles ej på vägen ifrån Irkutsk till Bajkal. Denna nejd är uppfylld med höjder,4139 steril och derföre föga bebodd. — Bifloder till Angara ofvanom4140 Irkutsk:4141 Koróloks Burdugús Taltsá 1483 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1483 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria            utmed ǁ genom oräknelig ǁ oändlig klädes-/fabrik af skäl ǁ ty gran ǁ barrskog Mscr: Granen var det rådande lärkträdet. var ǁ sades vara ossetra ǁ ~ och sterläd saknades ǁ alldeles ~ i […] är ǁ 1. sad[es] ǁ 2. i Bajkal liksom i Angara sades vara harjus norra ǁ högr[a] ☙  ☙  Följande dagen fortsatte jag min resa utmed4142 allmänna landswägen genom en bergig, skogbewäxt, skogig nejd. På sjelfva Angara kunde resan ej ske, emedan floden i sitt öfversta lopp war ofrusen. En oräknelig4143 mäng[d] sku❧tor lågo på de öppna stränderna. För öfrigt anmärkte jag på den andra stationen ingen ting af intresse utom ett glas-, porcellins- (?) och klädes[-] fabrik4144. — Efter en färd af 32 verst ifrån Irkutsk 61 = vid andra stationen ifrån Irkutsk öppnade sig utsigten öfver Bajkal, som här endast framtedde en smal wik, hvars watten göt sig i Angara liksom uti ett trattrör. Här träffade jag en deporterad Polsk öfverste, som tigde om navodka. — Wägen fortgick nu längs venstra stranden af Bajkal. Här fanns ingen väg till lands, af4145 skäl att stranden bestod af, höga, skrofliga, klippuppfyllda berg, hvilka brådstupa störta sig i hafvet. Dessa berg woro på norra sidan starkt bewuxna med gran4146, tall, lärkträd. Granen var det rådande [trädslaget].4147 På södra ❧ sidan af Bajkal, som äfven var4148 berguppfylld, sades vegetationen vara något rikare, så att äfven ceder och пихта trifvas derstädes. Likaså förtäljde man att nämnda sida af hafvet var mera fiskrik, alldenstund äfven röd fisk (ossetra4149), som på norra sidan saknades4150, på den södra ej war sällsynt. Ossetra finnes på h[var]dera sidan om Bajkal, men den norra sidan är så klippuppfylld, att fiskafänget der ej kan bedrifvas med fördel. Den förnämsta fisken i4151 Bajkal är: omyl, harjus, ljenok, taimen, gädda, abborre, lake etc. — Byar finnas ej på norra4152 sidan och äfven få den högra. 1484 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1484 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  — I anseende till sina bergiga, sterila4153 stränder är Bajkal föga bebodd. På den norra stranden af Bajkal såg jag blott en enda liten by: Голоустная4154. Längre4155 fram sades blott bo Buräter och Tunguser. — Ifrån Голоустная reste jag öfwer Bajkal 55 ½ verst. Sjöns ❧ bredd war dock betydligt mindre, ty wägen gick ej rakt deröfver. Efter att hafva öfverfarit Bajkal kom jag till stationen Posolskaja4156. Härifrån färdas man ännu en station uppå en vik af Bajkal och befinner sig sedan på en slätt med en vidsträckt bergskedja framför sig. Wägen leder in bergsbygden, men4157 bergen göra dock den resande intet omak, ty wägen går fram på jemna stepper, å ömse sidor omgifna af bergen. Snart befinner man sig vid floden Selenga, wid hvars stränder wägen fortgår ända inemot Kjachta. — Efter att hafva åtföljt Selenga vid pass 30 verst anlände jag till Werchneudinsk, en liten stad wid Selenga, invid utloppet ❧ af Uda. Staden, ehuru liten, är mycket snygg och reguliärt bygd. Stora stenhus, en wacker гостиный, åtskilliga stenkyrkor falla den resande i ögat vid genomfarten. Staden är en kretsstad i den så k[allade] Верхнеудинскй округъ — I Verchneudinska4158 kretsen finnas 4. Burätdomer: 1. Xorin, R[yska] Коринская4159, wid Njertschinska gränsen. Består af 11. slägter 1. Xarganá. 2. Xudaj. 3. Galsút. 4 Köbdyt 5. Batonaj 6. Xaljbeng.  sterila ǁ kl[ippuppfyllda]  Bol’šoe Goloustnoe at N52°1′39″ E105°24′0″. (TS)  Längre ǁ 1. No ǁ 2. Ort  Posolˈskoe at N52°1′14″ E106°10′50″. (TS)  men ǁ 1. och ǁ 2. som en  Verchneudinska kretsen ǁ Selenginsk la  Xorinskaja, also known as Aninskaja/Oninskaja. Мамышева 2009: 186. (TS) 1485 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1485 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria  The River Verxnjaja Angara discharges into Lake Bajkal from the north-east at N55°42′28″ E109°52′51″. (TS)  The River Barguzin runs into Lake Bajkal from the northeast at N53°25′34″ E109°59′25″. (TS)  The River Turka discharges into Lake Bajkal from the east at N52°56′23″ E108°13′11″. (TS)  The River Temnik runs into the River Selenga 310 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Čikoj discharges into the Selenga 285 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Xilok discharges into the Selenga 242 km from the mouth of the latter. (TS)  Olˈxon is an island instead of a lake almost in the middle of Lake Bajkal, at N53°9′ E107°24′. (TS)  Possibly meaning the River Saranka, running into the River Xilok from the right 607 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Šabartujka, discharging into the Xilok from the right 392 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Ulentuj or Bolˈšoj Ulentuj, discharging into the River Xilok from the right 635 km from the mouth of the latter. (TS)  Possibly the Mogojta, running into the Xilok from the left 427 km from the mouth of the latter. (TS)  The rivers Vostočnaja Alentujka and Srednjaja Alentujka, running into the River Xilok both from the right 396 km from the mouth of the latter and the ☙  ❧ 7. Bodongut 8. Xoasaj. 9. Sagang 10. Gus’et 11. ’Sarét 2. Selenginska domen består af 18 slägter. 3. Bargusinska domen 4. Kudarinska domen. ☙  ❧ Bajkal upptager från sin södra sida floderna: 1. Верхная Ангара.4160 2. Баргузинъ4161 3. Турка (Turka)4162 4. Selengá, som upptager a) Dz’idá fr[ån] venster b) Temnik, fr. venster4163 c) Tschikoj fr. höger4164 d) Kilok, fr. höger R[yska] Хилокъ4165 e) Udá fr. höger. I Bajkal finnes en stor sjö: Oljxon (Ольхонъ), ryktbar för sina varma watten.4166 — Bakom Bajkal finnes en stor mängd små floder, hvilkas namn lyktas på tui, såsom: Satuj Sagatuj ☙  ❧ Dolotui Sarantui, infaller i Xilokъ4167 ’Sabartui id[em]4168 Kudatui id Sosutuj id Uluntui id4169 Mogontui, id.4170 Olentui id etc.4171 1486 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1486 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Egendomliga flodnamn: Bui inf[aller] i Chilok.4172 Ungó id.4173 Tura faller i Njertscha4174 Aga –––– i Onon4175 Xasuj f[aller] i Selengá4176 Iga id. River Alentuj, discharging into the River Xilok from the right 562 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Buj runs into the River Xilok from the left 190 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Ungo discharges into the Xilok from the left 268 km from the mouth of the latter. (TS) — Udá upptager floderna 1. Oná fr. höger 2. Kurba id4177 3. Onoxoj, id4178 bäckar 4 Noxoj, id4179 5. Kudún, från venster, nedanom Oná.4180 } ☙  ❧ Vitim4181 upptager: Janga4182 Muja4183 Цыпá4184 Кареньга4185 ✔ Konda4186 etc.  At present, no tributary of the River Nerča is called the Tura. (TS)  The River Aga runs into the River Onon from the left 26 km from the mouth of the latter. The Onon discharges through the River Ononači and the River Tynda to the River Giljui. (TS) I Barguзin infalla: Brjankulj R. Брянкуль. Жирга Z’irgá4187 Uljun R[yska] Улюнь Alla4188 Ori ✔ Kargá4189 Argadá4190 Ulgom R. Улгомъ4191 ✔ Suvo R. Суво.4192 Uro.4193 Kulutaj.4194  This river and the next one cannot be identified. (TS)  The River Kurba or Bolˈšaja Kurba runs into the River Uda from the right 84 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Onoxoj or XaraGules discharges into the Uda from the right 41 km from the mouth of the latter. (TS)  Possibly the River Naxala from the right 276 km from the mouth of the Uda. (TS)  The River Kudun or Xudun runs into the River Uda from the left 200 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Vitim is a tributary of the River Lena, running into it 2,714 km from the mouth of the latter. (TS)  This river cannot be identified. (TS)  The River Muja runs into the Staryj Vitim branch from the 1487 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1487 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria        left 1 km from the mouth of the latter. (TS) Цыпá’ ǁ Cы[пá] The River Cipa discharges into the River Vitim from the left 872 km from the mouth of the latter. (TS) The River Karenga runs into the River Vitim from the right 1083 km from the mouth of the latter. (TS) The River Konda or Kuanda runs into the River Vitim from the right 705 km from the mouth of the latter. (TS) Z’irgá ǁ 1. З ǁ 2. Sh The River Alla runs into the River Barguzin from the right 279 km from the mouth of the latter. (TS) The River Garga, running into the River Barguzin from the left 249 km from the mouth of the latter. (TS) This river cannot be identified. (TS)  The River Uljugna or Uljan, running into the River Barguzin from the right 333 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Suvo runs into the River Ina, which discharges into the River Barguzin from the left 75 km from its mouth. (TS)  The River Uro discharges into the Pravaja Kokujskaja branch, running into the River Barguzin from the right 75 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Kulutaj or Levyj Kulutaj, running into the River Barguzin from the left 57 km from the mouth of the latter. ☙  ❧ Ifrån Verchneudinsk till Selenga leder winterwägen4195 oafbrutet uppför floden Selengá. Man ser wid dess stränder talrika höjder, hvilka fortlöpa i ett oafbrutet sammanhang. Här och der wisa sig äfven höga klippor, hvilka störta sig i floden med branta wäggar. Nejden erinrar om Jenisej, men klipporna äro mera skrofliga, och nejden öfverhufvud mera wild. Höjderna äro öfverallt bevuxna med barrskog. Stepper synas icke till, och landet närmast floden är föga tjenligt till odling. Sålunda ser man äfven wid stranden få byar. Stationerna äro uppförda på obebodda ställen, här och der synes en fattig uluss. Höger om Selenga finnas stora byar ett stycke från flodstranden. Dessa bebos af Starovertser, som under Jekaterinas (?) tid bl[ifvit] hit deporterade. ☙  ❧ Staden Selenginsk består af tvenne delar: den gamla staden på högra och den nya på venstra sidan om floden.4196 Innan kort torde hela den gamla staden blifva öfverflyttad, af skäl att floden lösrifver stranden och flygsanden4197 ifrån ett bakom staden beläget berg öfvertäcker husen. Ej långt ifrån nya staden står4198 ett hus, som fordom tillhört de Engelska Missionärerne4199. — Selenga är en stor flod, ej synnerligen strid, men icke heller just af de lugnaste. Poroger finnas ej och floden vore farbar men begagnas föga för segelfart. The’et går nu mera i ganska ringa [mängd] utför Selenga4200, men i fordna tider i stor mängd. – I öfra loppet är Selenga ganska4201 bred och framskrider i många holmar och protoker liksom Jenisej och dess bifloder. Lägre ned är floden mindre holmrik, och bergen närma sig ☙  mera till ❧ floden. Just i och för de bergiga strändernas skull är floden föga befolkad. På (TS)  winterwägen ǁ wägen 1488 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1488 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks sidorna i4202 s[ynner]het på den högra finnas stora byar, bebodda af Starovertser, som vanl[igtvis] kallas Semeiskije, Семейскiе, och stå i rop för sin arbetsamhet. ☙  ❧ ☙  D. 4. Mars [g. st.] I stället för att ifrån Selenginsk fortsätta resan utmed4203 postwägen till Kjachta, gjorde jag en utflygt åt höger till den så kallade Gusinnoje oзero Bur[ätiska] Kųlųn nor.4204 Här war wåren redan så långt framskriden, att jag nödgades sätta mig på kärra, ehuru thermomethern4205 på innewarande dag visade –20° [R]4206. Marken war på soml[iga]4207 ställen bar, på andra åter betäckt med en tunn snöskorpa, h[vari]g[enom] grässtrån framstucko. Nejden ifrån Selenginsk till Gusinnoje osero utgjorde en stepp, rik på höjder med alldeles4208 utan skog. Efter en resa af 20 verst nådde4209 jag den ryktbara sjön Gus[innoje] os[ero], som sades hafva warit 30 verst lång och 10 v[erst] bred men i sednare tider betydligen torkat. Nejden rundt omkring sjön bestod af en mycket jemn stepp, men4210 ett litet afstånd reste sig åt ❧ alla håll mindre höjder, dels skoglösa, dels skogbewuxna. Sjön sades vara m[yc]k[e]t fiskrik, wattnet klart och af en sårläkande egenskap. Jag öfverfor sjön och befann mig innan kort vid den Selenginska Burät-kyrkan, belägen inwid sjelfva sjöstranden, 35 verst ifrån staden Selenginsk.4211 — Invid sjelfva kyrkan ser man åtskilliga hus, bland hvilka ett tillhör Chamba och de öfriga lägre Prester. Dessa hus bebos icke alltid, utan blott under stora högtider, då 400 Lamer instufva4212 sig uti dem. Äfven på andra tider måste wid pass 20 Lamer bo wid kyrkan, för att  Present-day Novoselenginsk on the left bank of the river, at N51°5′31″ E106°40′57″. The old town was situated at N51°6′2″ E106°40′57″ where there are now only the remains of a monastery. (TS)  flygsanden ǁ en  står ǁ finnes  Edward Stallybrass (1794– 1884), William Swan and Robert Yuille of the London Missionary Society stayed in Selenginsk in 1819–1828. They were teaching and translating Christian literature into the Buryat language during their stay. Bawden 2004. (TS)  Selenga ǁ B<-->  ganska ǁ br[ed]  i […] finnas ǁ finnas  utmed ǁ den <->  The village of Gusinoe ozero is situated at the south-western end of the lake of the same name at N51°7′1″ E106°16′6″.       (TS) thermomethern ǁ ko [= kölden?] –25℃. soml. ǁ sina alldeles ǁ uta[n] nådde ǁ ha men ett litet ǁ 1. men på ǁ 2. men ett icke  For a commentary on Castrén’s description, see p. 923–932.  instufva ǁ 1. fors ǁ 2. inpacka 1489 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1489 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria               en mängd ǁ åtskilliga andr[a] kommo ǁ mötte war […] af ǁ bestod af e[n] funnos ǁ fanns i k<-> Meaning Shakyamuni (Castrén 1848: 306: Çâkjamuni) or the historical Buddha, Siddhartha Gautama. (TS) messing ǁ koppar på papper ǁ i lärft hvilka ǁ och messings-/koppar brändes ǁ off[rades] de […] byggnaderna ǁ 1. by[ggnaderna] ǁ 2. ~ ǁ 3. de talrika kyrk-byggnaderna Mscr: att Sjelfva […] torn. ǁ Sjelfva kyrkan är försedd med flyglar, alla under ett särskildt tak, och försedda med hvart sin och hvarje f[lygel] Castrén marked a # here as a sign of an addition, but no addition or note can be found. ☙  ☙  ☙  förrätta den dagliga gudstjensten, som här blott sker en gång om dagen. — Wid min ankomst funnos vid ❧ kyrkan några resande köpmän, hvilka hade låtit tillkalla Chamba och en4213 mängd Lamer. Dessa kommo4214 att möta mig i sin embetsskrud, med Chamban i spetsen. Efter ömsesidiga välkomst-hellsningar ledsagade mig Chamban uti sitt audiensrum, som war4215 uppfylld af heliga föremål, af samma beskaffenhet såsom hos Taischan i Tunkinsk. Här funnos4216 bilder af ’Sigimuni4217 och andra helgon, dels gjutna i messing4218, dels målade på4219 papper. De förra stodo uppställda på bänkar, hvilka4220 voro öfvertäckta med gult eller rödt kläde, de sednare upphängda på väggen. Framför messingsbilderna stodo offer af m[ån]ga slag, mest ярица och watten i små messings[-]❧koppar4221. Framför bilderna brunno lampor och ymnig rökelse brändes4222 på golfvet. Bland andra föremål må märkas: pukor, trummor, pipor, чазы, snäckor, en spegel, ’Sigimunis palats i koppar, böcker uppställda på ett skåp och alla tomer omlindade med tyger. — Efter att hafva tagit i betraktande Chambans audiensrum och blifvit undfägnad med the begaf jag mig till kyrkan, der Gudstjensten redan war i full gång. Innan wi begifva oss till det heligaste, låt oss kasta en blick på de4223 talrika byggnaderna. Wi se här omgifna [af]4224 ett widsträckt trädstakette en större trädkyrka och 16 smärre trädkapeller. Kapellerna äro till större delen fyrkantiga, några jemväl försedda med ❧ åtta kanter och alla försedda med ett torn. Taken äro upphöjda. — Sjelfva4225 kyrkan är en byggnad af föga storlek (vid pass 12 ? sashen lång), försedd med flyglar4226 och åtskilliga större och smärre torn. 1490 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1490 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  Taket är upphöjdt och brutet, så att flyglarna tyckas stå under sitt särskildta tak. Så väl kyrkan som kapellen äro omgifna af breda trädgångar, hvilka åter omgifvas af staketter. Taksparrarna sträcker sig så widt ut, att de öfvertäcka hela gången. De uppehållas af en otalig mängd träd-pelare. ❧ I4227 nämnda gångar förrättas gudstjenst, ”ty det är anbefalldt i våra4228 böcker”, yttrade Lamen, ”att man efter gudstjenstens slut skall gå omkring kyrkan och läsa böner i gångarna4229”. Uti4230 de omförmäldta kapellerna (Suma) förwaras Gudabilder (Burchaner) och deras offer. Uti en af dem visade man mig kyrkans bibliothek, som var nog fattigt och bestod blott af Ganschun, en bok i 108 tomer. I ett annat kapell förvarades en wagn och häst af träd, hvilka voro uppställda på hjul. Denna anstalt4231 war bestämd till emottagande af Maider. — Efter att hafva egnat en flyktig blick åt dessa och likartade föremål inträdde jag i sjelfva kyrkan. ❧ Den4232 liknar nära nog våra korskyrkor och består af tre afdelningar: 1. farstugan 2 kyrkan 3 altaret.  I […] gångar ǁ Utan att taga till råds den oss åtföljande Lamen kunna vi lätt finna, att nämnda gångar  våra böcker ǁ böckerna  gångarna ǁ kyrkorna  Uti de ǁ Om wi nu efter denna ytliga blick intränga i sjelfva kyrkan  anstalt ǁ wagn  Den […] afdelningar: ǁ Denna bestod af 3 afdelningar.  1. ǁ då Castrén changed the order in which he lists his observations. 1. Farstugan Här mötes ögat 1.4233 af tvenne gapande lejon, med vidöppna gapar, hvilka äro gjorda af lera och utvändigt brokigt målade; 2. af en så kallad kurda, en låda, som invändigt är uppfylld med böner och utvändigt med helgonbilder. Denna låda är så inrättad att den kan vridas omkring, vid h[vil]ken förrättning man läser böner till befrielse från sina synder. Dessa äro anbragta i sittande ställning. På wäggarna hänga offer af särskildta djurskinn (vargar, filfrasar, lejon, björn), af panzar, svärd och andra vapen. 1491 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1491 26.8.2019 9:56:23 �Itineraria               hvardera ǁ ömse De sitta ǁ Till uts[eendet] marmor-/stoder en rörelse ǁ att de ega lif Framför ǁ <Ned>ifrån särskildta ǁ nedhäng[da] olikafärgadt ǁ brokigt i kyrkan ǁ äro hvitt, ǁ hvitt och Utgör ǁ Al[taret] alldeles uppfylda ǁ i synnerhet v I slutet af ǁ På den b[akersta] Tschodbo ǁ Tschedbo på ǁ åt ☙  ❧ ☙  ☙  ❧ 2. Kyrkan Genom kyrkan ledde en smal gång, som å hvardera4234 sidan är full med bänkrader, löpande på långsidan af kyrkan. Dessa bänkar sakna ryggstöd och äro betäckta med mattor. På dem sitta Lamer med korslagda armar och ben. De hafva sina ansigten rigtade mot hvarandra. De4235 sitta så stelna såsom marmor[-]stoder4236, endast läpparna framte under sången en4237 rörelse. Framför4238 Lamerna ser man särskildta4239 större och mindre blåsinstrumenter, pukor, messings-plåtar, hängande trummor och andra skramlande instrumenter. Längre fram på gången äro bänkarna betäckta med röda dynor och försedda med ryggstöd öfverdragna med olikafärgadt4240 siden. — Dessutom finnas några stolar ❧ på tvärsidan i öfversta ändan af kyrkan. På dem sitta Chamba och de förnämsta Presterna. — Wäggarna i4241 kyrkan äro uppfyllda med målade bilder. Ifrån taket nedhänger en oräknelig mängd flikar af hvitt,4242 gult och rödt silke eller annat tyg. 3. Altaret. Utgör4243 en särskild afdelning af bakersta fonden af kyrkan. Dess väggar äro alldeles4244 uppfylda med målade bilder. I4245 slutet af gången ser man dessutom särskildta bilder af messing. Den förnämsta bland i slutet af gången är en bild af Laman Tschodbo4246, på4247 högra sidan om denna nindre bilder af Maider och Arjábola, som sitter innesluten i sitt palats. 1492 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1492 26.8.2019 9:56:23 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  ❧ — Venster om Laman Tschodbo gjuten4248 bild, som kallas Naideng.4249 Naideng äro 16 till antalet och4250 till dem beder man ur boken Jum. (Åt Laman Tschodbo läses ur en lika benämnd4251 bok.) — Framför denna rad af bilder finnas brinnande lampor och ❧ rökelser samt små messings[-] koppar4252, uppfyllda med jaritza vatten och andra offer. Derjemte ser man många af smör och särsk[ildta] matvaror sirligt gjorda offer. ❧ Klockor finnas ej, utan Lamerne kallas till gudstjensten genom blåsinstrumenter och de så kallade тазы Mong[oliska] Tsang4253. — Lamerna gå klädda i långa4254 fotsida mantlar af rödt och gult tyg (siden etc). De bära enligt sin olika grad drägter4255 af olika form. De4256 pryda sig med mantlar4257, liknande nattrockar, men ombundna med gördlar. Andra bära en art slängkappor utan ärmar.4258 Hos somliga ser man glänsande4259 metallprydnader på ryggen, bak i nacken nedhängande4260 längre och kortare rimsor, shavlar, vecklade om axlarna. Alla bära spetsiga mössor af olika höjd och många små olikheter i formen.4261               gjuten bild ǁ en bild Naideng. ǁ Naideng och och ǁ åt <-> benämnd ǁ besk[affad] messings-/koppar Tsang ǁ ’Cang “Cans”, meaning most probably the large drum known as the rṅa c’en. Tucci  – Heissig 1970: 136. (TS) långa ǁ man[tlar] drägter […] form ǁ olika drägter De ǁ ~ flesta mantlar ǁ va ärmar. ǁ ärmar; chamban omgifver sig med en lös kappa, liknande en stor shavle. glänsande ǁ bläck nedhängande ǁ och en st Different forms of headwear in different orientations of Tibetan Buddhism and for different purposes, see Tucci  – Heissig 1970: 142–147, 151. (TS) Kyrkor och Lamer. Bakom Bajkal finnas: 1. Stora kyrkor l. datsaner Bur[ätisk] Datsan hvartill kommer ännu en norr om Baikal i Alarskaja 33. 1. 34. 1493 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1493 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  en gång ǁ om 2. Små kyrkor eller kapeller Mong[olisk] Suma Bakom Bajkal i Alarsk 142 2 144. 3. Bumchan till ett obestämdt antal. 4. Obó likaså. ☙  Obs. 1. Wanl[igtwis] Gudstjenster anställas i datsan; i suma förrättas gudstjenst på årets 3 stora högtider (På den tredje i ordningen firas i Suma ingen Gudstjenst). 2. Bumchan kallas små kapell belägna på höga berg. De äro timrade af träd, men guds❧tjensten förrättas ej in i, utan utanför kapellet. Här firas gudstjenst en4262 gång om sommaren, vanligen d. 15de i 6te månaden. Härvid firas en stor fest med brottning, kappränning, ätande och drickande. 3. Obo kallas små pyramider, gjorda på höga berg af träd och sten. Här firas gudstjenst en gång om året på s[am]ma dag och på s[am]ma sätt som i Bumchan. 4. Dessutom finnas skrifna stenar (bischiktee tschulu), hvilka äro ett slags walfärtsorter. I dessa stenar skrifves vanl[igtvis] de Tibetanska orden: ”Um ma ni bada ne chum”, som utgöra den vanliga innehållsrika bönen, som commenteras i stora tomer[.] 1494 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1494 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Mongolerna[s] förnämsta högtider äro: 1. Tsagan-sara, som firas under loppet af årets 1. månad. (Febr[uarii])4263 2. I sjette månaden (Julii) under loppet af 104264 dagar, ifrån d. 5 till den 15. (Julii) 3. Ifrån den 16 i4265 sjette månaden i 45 dagar, under h[vil]ken tid Lamerne fasta och helgas. 4. I 10de månaden en 5 dagars lång högtid4266 till minne af Sungehaba. — Dessutom firas i hvarje månad d. 8de, den 14de och 15de samt den 304267 dagen. Slutligen förekomma äfven dagliga Gudstjenster i4268 kyrkan, ofta äfven i ulusserna.4269 ☙  ❧ Lamer.4270 (TS) De sönderfalla i skillda classer. A. Efter sin större eller mindre helighet sönder- falla de i tre classer: 1. Gelún, som iaktager 2534271 föreskrifter i sin andliga vandel.4272 2. Gecul, som iakt[ager] 36 reglor4273 3. Bandi4274, som iakt[ager] 9 reglor. Utom dessa finnas ännu så kallade Obos’i (lärjungar), som iakt[ager] 5 reglor. B. Efter sitt embete sönd. Lami i följ[ande] classer: 1. Öfra Presterskapet 2. Lägre Presterskapet  Cagaan sar (Mong. “white month”), festival to celebrate the renewal of man and nature, openness and purity of thought, hope and good expectations at the beginning of a new year. Wikipedia: Цаган Сар, https://ru.wikipedia.org/ wiki/Цаган_Сар. (TS)  10 ǁ 1  i sjette ǁ till d[en]  högtid ǁ st  30 ǁ 16de  i ǁ äfvensom  On the calendar of festivities, see Tucci  – Heissig 1970: 161– 162, 165–175. (TS)  Lamer. ǁ ~ <--->  253 ǁ 252  A monk of a lower class, dge sloṅ. Tucci – Heissig 1970: 128. 2924275 2925  Novice, dge ts’ul. Tucci – Heissig 1970: 128. (TS)  Bandi ‖ Xau  292 ǁ 296  hvars ǁ som  Paṇḍita, a title given to scholars mastering the five sciences of language, logic, medicine, fine arts and crafts and spirituality. Tucci  – Heissig 1970: 143; Wikipedia: Pandita (Buddhism), https://en.wikipedia. org/wiki/Pan dita_(Buddhism) . (TS) 3217 Alla dessa Lamer stå under uppsigt af ett consistorium, hvars4276 förnämsta person är Bandeda Chamba4277. 1495 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1495 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  en ǁ den  ärender ǁ ärenderna  There are also schools for lamas, with a study period of seven years. The system divides the lamas among those engaged in studies and the common monks. Tucci – Heissig 1970: 148, 157–159. (TS)  är forelagdt ǁ int<-->  bud ǁ reglor  Oboschi ǁ Bandi  The five precepts belong in identical form to all the traditions of Buddhism, but their practical applications may differ. Their aim is to regulate the behaviour and thoughts of man and prevent causing harm to oneself or other living beings. Tucci – Heissig 1970: 128. (TS) ☙  ❧ ☙  Wid hvarje kyrka finnes en4278 hufvudman (Kyrkoherde, som kallas Schiretu, eger uppsigten wid Gudstjensten, styr alla ärender4279 wid datsanen och har uppsigt öfver andra Lamer. Samma embete bekläda i Suma Lamerna Djudba och Gurunba. Dessutom finnas en otalig mängd smärre afdelningar af Lamer. — Lamerna hafva ej någon bestämd lön, men belönas rikligen för sina mödor af den råa massan. — De få ej gifta sig. — Några bland dem känna icke blott Mongoliska och Tibetanska, utan äfven Sanscrit-språken. — De läras ej i skolor, utan hemma hos andra Lamer, enligt föräldrarnas samtycke. Deras framsteg pröfvas under Gudstjensten af de så kallade Jambatu med Schiretuj i spetsen.4280 — Alla Lamer äro förpligtade att iaktaga fasta, som är4281 förelagdt Gelun och Gecul under den 45 dagars lång högtiden. Dessutom äro Gelun, Gecul och Bandi förbundna att fasta d. 8de, 14de och 15de och 30de i hvarje månad. För öfrigt föreligga sig Lamerna fastor efter fri vilja på andra tider. — Äfven många qvinnor iaktaga fasta och de fem bud4282, som äro förelagda Oboschi4283 (lärjungar) ❧ Dessa 5 bud äro:4284 1. Att ej döda n[å]g[o]t lefvande djur. 2. Att ej taga något utan tillåtelse 3. Att ej befatta sig med dryckenskap. 4. Att ej ingå några kärleksförbindelser, utom äktenskap, som också ej är andra Lamer än Oboschi tillåtet. 5. Att ej tillfoga sin nästa någon skada 1496 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1496 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Cardinal-synder4285 Mongolerna antaga 10 Cardinal-synder: 3. från kroppen 4. från tungan 3. från själen4286 a) De tre första från kroppen äro: 1. att döda lefvande varelser = mörda 2. att taga utan tillåtelse = stjäla 3. att ingå kärleksförbindelser = hora. b) Från tungan: 1. att ljuga 2. Att yppa4287 en anförtrodd hemlighet 3. Att föra på tunga hårda och oangenäma ord. 4). Att ej svära, träta och begagna onda ord c) Från själen: 1. Onda4288 tankar 2) att ej tänka på stöld 3. att misstro sin nästa.4289  The concept of sin is not known in Buddhism, but there are ten unwholesome or negative actions: 1. taking life, 2. taking what is not given, 3. sexual misconduct, 4. lying, 5. sowing discord, 6. harsh speech, 7. idle gossip or worthless chatter, 8. covetousness, 9. ill will or wishing harm on others and 10. wrong views. The four first ones are also in Castrén’s list exactly as they are given here, Castrén’s point b2 is equivalent to No. 7 and b3 to No. 6, c1 to No. 10 and c2 to No. 8, but the last one does not correspond to the last missing one, No. 9. I express my gratitude of the information about the negative actions to Ms. Tiina Hyytiäinen, MA. (TS)  själen ǁ tanken  yppa ǁ sqvallra  Onda tankar ǁ 1. ~ ǁ 2. att hysa onda tankar  Here, Castrén marked ✘ as if it should refer to an addition somewhere, but no addition can be found. 1497 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1497 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  It seems that notebook No. 9 is missing. However, this notebook was marked as No. 9a and the next one as 9b in unknown handwriting. The last dated note in notebook No. 8 is from 4 March 1848, and the first one in this notebook of 16–17 April 1848. The missing period should thus be only a few weeks. At the beginning of notebook 10, Castrén refers to his archaeological excavations, no notes of which can be found, and most probably notebook No. 9 contained at least a relation of these excavations. Cf. p. 1542–1543. Castrén relates the excavations briefly in his letter to Sjögren, 18/30 May 1848. See the volume of letters in this series.  som ǁ ~ ås<--->,  Oninska ǁ Grj[adskaja] Around the River Onon. (TS)  Curuxajtuj, present-day Priargunsk at N50°21′55″ E119°6′5″. ☙  ❧ Anteckningar. № 10.4290 ☙  ❧ Михайлъ Андрѣевичь Зинзиновъ, en köpman i Njertsch[ins]k, som4291 ryktb[ar] för lärdom. Ifr[ån] Oninska4292 steppen till Njertschinsk g. smärre omwägar Till Nj[ertschinska] Central-verket Till Tsuruchaj4293 Till Selinda4294 Till Alexandrowsk4295 Till Manikowa Till Makarjowa Till Gasimursk4297 Till stora savoden4298 Ifrån st[ora] Savoden till Konduj4299 (TS)  Situated at N50°33′54″ E118°19′41″. (TS)  Aleksandrovskij Zavod, a silver mine, factory and village, founded in 1792 on the River Talman, N50°55′41″ E117°54′55″. Пережогин 2009. (TS)  52 ǁ 46  Gazimur(ov)skij Zavod, silver mines and factory established in 1778 on the River Gazimur, N51°32′39″ E118°20′12″. Пережогин 2009. (TS)  Most probably meaning Nerčinskij zavod.  Konduj is situated at N50°33′18″ E117°28′36″. (TS)  3,092 ¼ ǁ 2,297 ¼ 745 + 795 Transport 620 286 ¾ 115 ½ 62. 524296 16 40 27 130 203 3,092 ¼4300 ☙  ❧ D. 16–17 April [g. st.]. Efter slutad gräfning af kurganerna4301 fortsatte jag min resa några verst uppför4302 Ana till Sasädateln Tarba, som logerade i ett hus, hvilket förrut tillhört Engelska Missionärer.4303 Tarba härstammade ifrån en ansedd Taischa-slägt och war något högdragen öfver sina anor – för öfrigt en mäkta snål och egennyttig man. Tillgifven 1498 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1498 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  Lamadyrkan och sina fäders seder hade han föranstaltat en fest, men höll sina gäster hela dagen på fastande mage. Festen bestod i en målskjutning med båge. Målet utgjordes af tvenne sammanwecklade grimmor4304, på hvilka man sköt ifrån 50 båglängders afstånd. Den som träffade grimmorna, var deras egare. Om sista grimman brottades ❧ twenne personer. — Ifrån Sasädateln gjorde jag en excursion till den Aninska datsanen4305, som war bygd af sten och nära lik en rysk kyrka, rymlig och försedd med dyrbara burchaner. Påtagligen hade datsanens byggmästare haft till ögnamärke, att denna datsan en gång skulle förvandlas till en christen kyrka. D.  April [g. st.] ☙   The notes of these excavations may have been in notebook No. 9, which has been lost. Cf. above.  uppför ǁ ifrån  In present-day Xorinsk, situated at N52°9′32″ E109°45′40″. (TS)  grimmor ǁ båg<->  Aninsk datsan (Bur. Anaagaj xijd) is situated at N52°16′15″ E109°49′31″. Aninsk datsan was built in 1775. Лепехов 2009c: 461. (TS)  resan ǁ 1. nöd<--->g ǁ 2. min resa  Khirigsuur, dated to the Bronze Age, ca. 1200–700 BCE and widespread in Mongolia and neighbouring areas. Fitzhugh 2009. See also p. 922, 941. (TS)  begränsade ǁ både höger Stundeligen erinrad af min wärd om resan4306 nödgades jag emot min wilja gifva mig till vägs i dag på aftonen. Efter en resa af 25 verst anlände jag till stationen Grjadskaja, belägen wid Njertschinska wägen. Denna station låg wid floden Uda och på motsatta högra sidan om floden höjde sig ett ❧ ansenligt berg, som bar namnet Tura. Härifrån fortsatte jag oförtöfvadt min resa och nådde innan kort en widsträckt stepp, benämnde den Balaganska steppen. Här warseblef jag några köhö af det vanliga fyrkantiga slaget, som på andra orter benämnas kirgisi ur4307. Mörkret hindrade mig att taga dem i närmare skärskådande. Af den kringliggande nejden kunde jag ej heller iaktaga n[å]g[o]t widare än den mörka skogen som begränsade4308 steppen. Denna skog bestod mest af björk och lärkträd, samt på sina ställen af fura. 1499 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1499 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria       Poperečnaja. Utan ǁ Härifrån på ǁ if[rån] North-east of Xorinsk. (TS) höjder ǁ skog[sdungar] Lake Bolˈšoe Eravnoe at N52°37′11″ E111°29′39″ and Lake Maloe Eravnoe at N52°39′26″ E111°38′42″. (TS)  Lake Sosnovoe at N52°33′0″ E111°32′0″. Castrén turned towards the south-east here. (TS)  Sosnowoje och Jarawnja ‖ Jarawnja och Sosnowoje — Efter att hafva öfverfarit den Balaganska steppen hamnade jag till natten Popereshnaja4309, en liten eländig Rysk by, der jag med möda fann tak öfver hufvudet. ☙  ❧ ☙  D. 19 April/1 Maj Efter att hafwa tillbragt min natt i sällskap med tuppar och hönor, afreste jag d. 19. på morgonen ifrån Popereshnaja[,] B[urätiska] Egeten. Utan4310 att besöka den Egetenska datsanen, som sades ligga 4–6 v[erst] på4311 sidan reste jag utmed den allm[änna] farwägen öfver Egetenska steppen.4312 Här öfverfölls jag af det allra skarpaste töwäder, som någonsin ägt rum d. 1 Maj. Luften var förmörkad, nordanwinden gnisslade och snöflingorna yrde mot ansigtet. Det var alldeles omöjligt att se och urskilja föremålen omkring sig. — Samma owäder förföljde mig ännu ifrån Pogrominskaja 38 verst till Jarawinskaja. Hela denna wäg bestod af vidsträckta stepper, hvilka här och der afskuros från hvarandra genom smärre höjder4313 och skogsdungar. Öfverhufvud ❧ war skogen ganska svag och bestod mest af björk och lärkträd. — Emellan Pogrominskaja och Jarawinskaja ligger sjön Jarawnja Bur[ätiska] Jaruuna, belägen 6–7 verst ifrån vägen.4314 Sjön säges vara 15 verst lång och 10 verst bred. Denna sjö består egentl[igen] af 3 sjöar hv[il]ka sammanhänga med hvarandra. Bland dem benämnas Sosnowoje4315 och Jarawnja4316. Sjöarna äro fiskrika men innehålla blott gädda, abborre och mört. — Owädret har förföljt mig hela dagen och stationerna hafva varit så eländiga, att jag ej kunnat 1500 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1500 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  göra någ[o]t uppehåll. Wägen öfvermåttan dålig, skakande, uppfylld med snö och vatten. — I trakten af Verschino-Udinska stationen4317 upphörde stepperna och nejden var skoguppfylld samt bestod af omvexlande bergsåsar samt lågländta kärraktiga nejder. Widt och bredt syntes inga invånare, hvarken Ryssar eller Buräter. Naturen var derföre mycket wild, träden4318 murkna och lutande, skogen uppfylld med ugglar och u[l]fvar, ingen rörelse å landswägen. Winden4319 ❧ susade, träden gnisslade, korparna skreko i den öde skogen – Det var en bedröflig 1. Maj[.] — Utom4320 Verschino-Udinskaja finnes en liten by, Uxer, derifrån man till närmaste by: Schaks’a4321 räknar 1004322 verst. Hela denna wäg är skogbewuxen och i saknad af innewånare. — Till Schakschinska stationen anlände jag sent om natten emot4323 den 2 Maj [n. st.] och hvilade mig här några timmar.  The station was situated at ca. N52°27′57″ E111°38′25″. (TS)  träden murkna ǁ 1. skogen rutt[en] ǁ 2. skogen mur[ken]  Winden ǁ <--->  Utom ǁ Wid Uxer  Šakša is situated at the southern end of Lake Šakšinskoe, N52°6′38″ E112°43′11″. (TS)  100 ǁ något öf[ver]  emot ǁ de[n]  derjemte ǁ i det  Castrén crossed the watershed at ca. 51°59′ E112°58′. (TS)  Mscr: wäggen  Något ǁ På  Lake Kenon at N52°2′17″ E113°22′53″. (TS)  The River Čita runs into the River Ingoda from the left at N52°0′28″ E113°31′16″ and the Ingoda into the River Šilka from the left at N51°42′23″ E115°50′41″. (TS) D. 2. Maj./20 Apr. afreste ifrån Schakscha och nådde efter 12? verst färd den ryktbara ”Jablonnoj chrebet” som utgör gränsen emellan wattendragen samt derjemte4324 emellan Werchneudinska och Njertschinska kretsarna.4325 En skogig nejd fortfor ännu allt intill närmaste station  – Kljutschewskaja, men härifrån ledde [wägen]4326 öfver ojemna stepper ända till ❧ byn Tschita. Något4327 hitom denna by anmärkte jag en sjö Kinon4328 af 5 versts längd. På östra sidan om sjön flyter Tschita och utfaller i Ingada, denna i Schilka4329. 1501 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1501 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  The cossack fort was founded in 1653. Čita was later known as one of the places of exile of the Decembrists of 1825. It was granted the status of a town in 1851. Дибирдеев & al. 2009; Мироненко 2007; Перцева 2009a. (TS)  Dmitrij Irinarxovič Zavališin (1804–1892), a naval officer who was expelled to Čita in 1826 and lived there until 1863 when he was expelled from in turn to European Russia (sic) because of his articles criticizing the local authorities. Перцева 2009b. With сѣверный союзъ Castrén obviously means Сѣверное общество, a conspiratory organization founded in 1821 by members of the Союзъ благоденствiя that had been previously disbanded by the authorities. Мироненко 2007. (TS)  Skogen ǁ Odling före[kom]  på […] om ǁ längs venstra stranden af  34 ǁ en 40  furuskogen ǁ skog[en] ☙  — Tschita är en större by som bebos af Заводскiе крестяне. Här fanns fordom en ostrog, som numera ej existerar.4330 Orten är vigtig såsom landningsplats för alla varor, hvilka sommartiden expedieras till Njertschinsk och de Njertsch[inska] bruken. De afgå på floden Ingada ända till Njertschinsk, sedan på Schilka. — I Tschita sutto under loppet af 2ne år 1825 års revolutionära män. Här uppe❧håller sig ännu Savalishin4331, en af de ifrigaste anhängare af сѣверный союсь  – en man af mycken bildning och solida kunskaper, bevandrad i astronomie, mathematik, theologie, grekiska, hebräiska, latin, franska, tyska, engelska och Ryska språken – en gammal sjöman, som deltagit i seglatsen omkring jorden. D. 22 April/4. Maj afreste jag från Tschita. – Wägen war steril, uppfylld med furubewuxna moar och höjder. Här och der wisade sig en liten stepp. Utom furan förekom äfven björken och lärkträdet. Äfven sades äppelträdet wäxa i denna nejd, men dess frukt är oduglig och kan endast såsom frusen förtäras. Skogen4332 war ogenomtränglig. Spår af odling visade sig ingenstädes. Färden framskred på4333 venstra sidan om Ingada. ☙  ❧ — Efter 344334 v[erst] uppnådde jag Turinska stationen och deromkring bredde sig en liten stepp, men efter en färd af 12 (?) verst vidtog åter furuskogen4335 och fortfor intill närmaste station.lxvi Här såg jag en mängd wilda getter springa mellan träden och lyssna till kurirklockornas plinglande ljud. lxvi. Obs. På detta håll fanns ett högt berg vid namn Turan[.] 1502 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1502 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  — Ändteligen wid tredje stationen upphörde skogen, som med ringa afbrott fortgått ända ifrån nejden af Verschino-udinsk. Likväl fortforo bergen så väl höger som venster om Ingada. Wägen strök fortfarande längs venstra stranden af floden, som sedd ifrån närbelägna höjder erbjöd en angenäm anblick. ❧ I4336 nattens mörker fägnades jag dessutom af ett eget fenomen. Stränderna stodo i ljusan låga, som kastade sitt fladdrande sken öfver flodens jemna spegel-yta. Det var en illumination, som vida öfverträffade alla de artificiella. Skjutskarlen förtäljde att gräset på fuktiga ställen plägar uppbrännas om våren, och4337 att i detta fall en4338 ymnigare gräsväxt om sommaren framalstras. — Åkrarna voro öfverallt redan besådda och folket berättade, att den bästa sådd-tiden här är omkring vårdagjemningen. Åkern gödes ej, och säges såsom gödd frambringa endast ogräs. Orsaken härtill är väl dåliga4339 plöjningen, ty ❧ den Sibiriska plogen berör endast den öfversta jordskorpan, gödseln qvarstadnar till det mesta ofvanpå marken och detta lärer väl wara orsaken till de4340 allm[änna] klagomålen öfver ogräset. — Bönderna lyda under bruken, med undantag af de deporterade. — Befolkningen är obetydlig, infödingar synas ej wid wägen, och Ryssarna bo i glest strödda byar.     I […] mörker ǁ Om nätterna och att ǁ för att en ymnigare ǁ frambringar dåliga plöjningen ǁ den, att gö[dseln]  de allm. ǁ ogr[äset] 1503 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1503 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  In Urulˈga at N51°46′17″ E114°47′40″. (TS)  Njertsch. ǁ Tschi[ta]  hvilka ǁ s[om]  Tunguserne ǁ Täll  hvadan ǁ hvarför D.  April [g. st.] Anlände jag till Urulginska domen4341, som är belägen 120 verst hitom Njertsch[insk]4342. Chefen (Родоначалникъ) för domen är Furst Gantimurow, som bär titeln af verklig Furste. Han är af Tung[usisk] härkomst, har g[enom]gått en kadettcorps, tjenat 3 [år] wid armeen och uppehållit sig i Kaukasus. Har afsked med Kaptens rang. Domen består af Tunguser, hvilka4343 äro fördelade i 34 slägter. ☙  ❧ Tunguser Tunguserne4344 äro af twenne slag: 1. Egentliga Tunguser 2. Orotschoner Tung[usiska] Orotjeen De förra uppehålla sig på stepperna, de sednare i skogarna. Stepp-Tung[userne] skilja sig föga fr[ån] Buräterna i sitt lefnadssätt. De flesta plöja åker, äga kor, får, getter och hästar, äfla derjemte med jagt. Större delen af Tung[userne] har till och med utbytt sitt språk emot Burätiskan. De som coloniserat sig i Ryska byar hafva ant[agit] Ryskan till sitt modersmål. — I allm[änhet] äro Tung[userne] ett snart utdöende slägte. De uppslukas dels af Buräter dels af Ryssar. Orotschonerna deremot äro utan undantag jägare och sysselsätta sig endast med renskötsel, hvadan4345 de äfven benämnas Orotschoner, af oron, ren. I sitt lefnadssätt öfverensstämma de med Tung[userne] i Jenis[ejska] kretsen  – till och med klädedrägten är densamma. Endast 1504 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1504 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  jagten ǁ jägare-lifvet  hka ǁ af s[am]ma form som  vinter-/stationen några få Orotschoner hafva hitintills börjat utbyta ❧ jagten4346 emot herda-lifvet. — Bland de egentl[iga] Tunguserne finnas så väl Schamaner som christna och Lamaister; Orotschonerne äro och Schamaner och till en obetydlig del christna. — Tälten äro hos de egentliga Tunguserne af flere slag: 1. Af woilok, hv[il]ka äro gjorda liksom hos Buräterna. 2. Af näfver h[vil]ka4347 a) antingen äga samma runda form, som de föregående, eller b) en konisk form, liks[om] hos Samojederne. Obs. I nödfall så besk[affade] tält äfven af vojlok 3. Af trädrötter. Sådana tält äga alltid en konisk form. Till skygd emot blåsten instufvas mossa uti springarna. ☙  ❧ 4. Träd-tält, liknande stugor, men utan golf och utan ugn. Dessa äro antingen 4 eller 6 hörniga. ☙  — Dessa bebos lika om vintern och sommaren. — Hwarje Tungus har en vinter- och en sommar-station. Somliga bo både vintern om på samma ställe och likaså hela sommaren, andra rikare både Tunguser och Buräter nomadisera med sina vojlokstält både under loppet af vintern och sommaren för att söka gräs för sin boskap. — Åkerbruk och ängsskötsel idkas i närheten af vinter[-]stationen4348. Jagten bedrifves i synnerhet om hösten, men derjemte äfven på andra årstider. 1505 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1505 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria      Ofwanpå ǁ På bak föreställa ǁ bestå skuldra ǁ ax[el] såsom ǁ föreställande Castrén wrote stycken above saker.  sandperlor ǁ svans  fårull ǁ ull  skinn ǁ röda ell[er] ☙  ❧ Klädedrägten är hos Tunguserne Dens[amma] som hos Burät[erna] Orotschonerne bära s[am]ma drägt med de Jenis[ejska] Tunguserne. — Till Schaman-kostymen höra 1. en frack med 1. skörte af sämsk Tung[usiska] sun. Ofwanpå4349 d[en]na rustning finnes af tunna jernstänger gjord en anstalt, som föreställer en m[enni]ska. Dessa jernstänger föreställa4350 bakpå ryggraden armar, skuldra4351 o.  s.  v. Utom dess finnas många jernsaker, såsom4352 a) en rund skifva föreställande himlen b) En fyrkantig skifva med 4 fötter, förest[ällande] jorden. c) tvenne jernkrokar, på h[vil]ka Schamanen stöder sig under det han hoppar och sjunger. ☙  ❧ d) åtskilliga andra små jernsaker4353, som äro sydda wid fracken för ljudets skull. — Af sistn[ämnd] anl[edning] är äfven kostymen öfverallt belagd med små messingsklockor. Dessa förek[omma] i s[ynner]h[e]t wid armarna och i fållerna af skörten. — På ryggen nedhänga dessutom en ofantlig mängd klädesflickar, h[vil]ka kallas Dzabdar, äro af skillda färger, försedda med ögon af sandperlor4354, en spetsig svans och till formen flata. Derjemte förekomma en stor mängd ormar af tyg, kläde, fårull4355 m. m – somliga svarta, andra spräckliga, med ögon af glasperlor. Slutligen nedhänga här skinn4356 af ekorrar, hermeliner, черногрудъ etc. ☙  ❧ 2. Skor af sämsk, hvilka äfven på framsidan äro belagda med jernst[ycken], förest[ällande] lår- och wadbenet samt fotbenet och tårna. Äfven wid skorna äro fastsydda m[ån]ga skramlande jernsaker. 1506 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1506 26.8.2019 9:56:24 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 3. Нагрудникъ (Älegäptji) af sämsk med jern-  jernsmidda ǁ af  Mössan ǁ 4. Mössan af jern, förest[ällande] hufvudet och af följande utseende j st[ycken] föreställande a) brösthvalfvet b) tvenne nyckelben. Dessutom finnas här tvenne jernsmidda4357 kaakkuri, h[vil]ka fåglar af Tung[userne] aktas med helig wördnad. — Slutl[igen] förek[omma] äfven här åtsk[illiga] skramlande jernst[ycken]. ☙  ❧ 4 Mössan4358 (Maikaptji) af jern (en ring kring pannan och tvenne korswis öfver hjessan löpande jernst.) Öfverst finnas twenne horn af jern, med många grenar. Äfven ifrån mössan nedhänga Dzabdar och ormar, dessutom messings-klockor, jernstycken m. m. 5. Twenne stafvar af träd, h[vil]ka skola förest[älla] Schamanens <häst>. Wid dem finnas äfven åtsk[illiga] jernstycken, sås[om] tvenne stigböglar, en jernbåt och jernåre, jernspjut, jernringar uppfyllda med skramlande jernst[ycken]. 6. En liten skinnpiske (bardak), med ett skaft af ☙  träd, hvari finnas utom skillda jern❧st[ycken] yxa och hammare af jern. 7. En aflång trumma (untugun) hvari finnas med röd färg målade på kanterna4359 a) öfverst sol och måne med en örn i midten b) på venstra sidan 2 elgar och på den högra twå björnar c) i midten en aflång ring, hvari finnas 1. ofvantill4360 2. hufvudlösa i bredd stående pers[oner], hvilka skola bo i sol och måne 2. nedantill tvenne hvalfiskar – de enda på trumman, som äro målade med svart färg. 8. Trumsticken (Toivur), undertill belag[da] med benling af get.  kanterna ǁ ~ sol och  ofvantill ǁ öfvers[t] 1507 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1507 26.8.2019 9:56:24 �Itineraria  Kaltäägir ǁ Kalteégir  är ǁ f[innes]  Castrén wrote ts above the letter c: Pootsagar. ☙  ❧ Somliga Tungus[iska] Schamankostymer äro rikt utsmyckade med silfver-prydnader och hållas i ett m[yc]k[e]t högt wärde. Urulginska domen (Урульгинская дума) består af följ[ande] 6 upraver och slägter: I Urulginska upraven består af följande slägter: 1. Saaradul R[yska] Теленбинскiй 2. Mongol R. Мунгальскiй. 3. Kaltäägir4361 R. Кельтéгирскiй 4. Duligaát R. Дулигатскiй 5. Jaruunagán R. Яравнинскiй 6. Orotjeen R. Бродящiе Орочоны ☙  ❧ obs. Denna upprava är4362 belägen wid sjelfva domen II. Olowska uprawan (Оловская управа) Wid fl[oden] Olow. Tung[usiska] Olof 1. Poocagar4363 2. Bajagit 3. Kältäägir 4. Duligar l. Duligat 5. Udzon 6. Sukaanof d b c) a) 7. 1508 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1508 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Obs. Flodnamnen. Uda, Ana förek[omma] äfven i N[ishne-]Ud[inska] kretsen Kija, en liten flod i Njertsch[inska] kretsen4364[,] förek[omma] äfven i Tomska Guv[ernementet]. Turán k[al]l[a]s tvenne berg i Njertsch[inska] kretsen h[vil]k[e]t namn äfven antr[äf]f[a]s i Minusinsk Ingáda N[ishne-]Ud[inska] Ingas’ Boxta l. Boxto, en flod och by i Njertsch[inska] kr[etsen] Jenis[ej] Baxta l. Baxtá4365 Purja, by och bäck4366 Konda l. Kondui namn på flere floder4367 och byar[,] Tob[olsk] Konda Narym, i Njertschinska kretsen, liten flod som faller i Uruljunguj4368 och en4369 Tungusisk uluss. Tomsk. id[em] stad ☙  ❧ ☙  D. 3 Maj [g. st.] afreste jag ifrån Urulginska domen, efter att hafva blifvit på det nedrigaste bedragen af Furstinnan, min wärdinna. Efter en resa af några få verst nådde jeg den allm[änna] farwägen och fortsatte så min färd längs4370 Ingada. Nejden war ganska angenäm, ty floden beledsagas å ömse sidor af höjder, hvilka ej voro kala, såsom wanligt, utan bewuxna med björk, lärkträd, gran, fura4371 m. m. Äfven förekommer äppelträdet wildt wexande längs stränderna af Schilka etc. – Sjelfva floden Ingada upptager ett betydligt slättland, som omkr[ing] Eliæ dag öfversvämmas. ❧ Wid denna tid äger floden en stor mängd protoker, hvilka nu woro alldeles torra. Härigenom äger Ingada en stor likhet med  The River Kija runs into the River Šilka 28 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Baxta runs into the Enisej from the right 1,425 km from the mouth of the latter. The other river of the same name cannot be identified. (TS)  bäck ǁ flod At present, the River Purja discharges into the Bratsk Artificial Lake and further on into the River Angara. (TS)  floder och byar ǁ byar och floder There is one River Konda running into the River Vitim from the right 1,397 km from the mouth of the latter and another one flowing into the River Čara from the right 626 km from the mouth of the latter (the River Lena catchment). On a third Konda (Kuanda), see p. 1488. (TS)  There are two rivers called Narymka running into the River Ingoda, both from the right, at points 272 and 319 km respectively from the mouth of the latter. The river discharging into the River Urunljunguj is called Bolˈšoj Naryn (102 km from the mouth); there are 14 other rivers called ‘Naryn’ in Siberia. (TS)  en […] uluss ǁ by  längs ǁ s  fura m. m. ǁ fura, wide, äf[ven] 1509 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1509 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  With the rectangular kurgans, Castrén seems to mean the graves of the Slab Grave Culture, at least two of which he excavated himself. See p. 1531. (TS)  Castrén is most likely referring to the khirigsuur graves. (TS)  träffades ǁ woro  Mscr: af  Belägen ǁ Nejden  höjder ǁ kullar ☙  ☙  ❧ de Minusinska floderna, men är wida wackrare genom de skogrika bergen. — Min färd gick backe upp- och backe nedför. Ifrån bergen war utsigten utmärkt pittoresk, ehuru nejden ännu grå, träden nakna och luften grå, kall och obehaglig. — 5 verst ofvanom Gorodischtsche förenade sig floderna Ingada och Onon. Efter sin förening kallas dessa floder Schilka. — Sedan jag kommit ut ifrån de Tschitinska skogarna, förekommo ❧ åter här och der kurganer, mest af det fyrkantiga slaget, som benämnas köhö.4372 Understundom warseblef jag äfven så k[al]l[a]de Gir-schulung4373. Dessa träffades4374 ofta i samma grupper med köhö, men utan omhägnader och af en obetydlig storlek. — Antalet af byar ökades, men fattigdomen war allmänt rådande. De flesta bönder lydde under bruken, som ej underlåta [att]4375 pressa det arma folket in på bara benen. — Att dömma af utseendet och den brutna munarten woro bönderna till större delen af Burätisk och Tungusisk extraction[.] Njertschinsk d.  Maj [g. st.]. Belägen4376 wid venstra stranden af floden Njertscha i en sandig nejd, omgifven till det mesta af nakna höjder4377. Staden är ringa till storleken, men äger åtskilliga nya och välbygda stenhus Innewånarne bestå till största delen af köpmän och borgare, bland h[vil]ka åtskilliga nedsatt sig i andra närbelägna byar. Man träffar i denna småstad mera bildning än i många större städer. 1510 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1510 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — D. 5 Maj [g. st.] reste jag ifrån Njertschinsk till grufvorna. De första, i s[ynner]het det andra hållet war genomskuret4378 af steniga4379, klippuppfyllda berg och åsar. Här och der en trång dal. Sanka kärruppfyllda nejder. Innevånarne fåtaliga. Inga kurganer ☙  ❧ ☙  d. 6. Maj [g. st.]. For jag öfver den lilla floden Unda4380. Nejden blef något jemnare, björkbewuxen. Byarna woro ganska talrika men fattiga. — Kurganer knappt för syns skull.  genomskuret ǁ upp  steniga […] åsar ǁ 1. åsar ǁ 2. <wa>  The River Unda runs into the River Onon from the right 57 km from the mouth of the latter. (TS)  bergsåsar ǁ höga ~  uppåt ǁ uppför  brann ǁ slocknad[e]  According to Juntunen 1983: 83, the mine tunnels were at a depth of 10–24 sažens and their length was as much as 160 sažens. (TS) D. 7. Maj [g. st.]. Sanka, kärraktiga nejder omgifna af bergsåsar4381. Mycken skog i bergen, mest björk, men äfven lärkträd. I närheten af ”большiй заводъ” äro både bergen och stepperna skoglösa. Byar funnos i talrik mängd, men bönderna woro fattiga. — I närheten af ”большiй заводъ” steg jag ned i en grufva. Ditin ledde ett trångt mullvadshål och man passerade in i berget genom en trång, mörk gång. Gången war upptill och längs sidorna trädbeslagen och träden woro isbelagda. Golfvet ❧ af träd med en remma i midten gjord för hjulet af en skottkärra. På ena sidan fanns en wattenränna. Här och der funnos djupa schakter och i wäggarna stora hål. Ifrån hufvudgången ledde sidogångar åt särskilta håll. Än steg man uppåt4382 på ledstänger, än åter nedåt. Öfwerallt herrskade ett ogen[om]trängligt mörker; jag gick nedhukad med ett ljus i handen. Af den starka fuktigheten brann4383 ljuset ganska dåligt och slocknade slutligen helt och hållet.4384 1511 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1511 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  blifvit ǁ efter 20 års ordentlig lefnad ~  scholhuset ǁ 1. schola ǁ 2. en schola  Äfven dessa ǁ 1. B ǁ 2. Dess[a]  Altača.  ryktbar ǁ kä[nd]  According to statistics published by Juntunen 1983: 88, 23 Finns were released after their trial term, 12 had died during their sentence and 63 had escaped in the overall period of 1826–1888. (TS) — Bland arbetarne såg jag de flesta löshugga rudimaterie ur klippwäggen med stora hamrar. Andra pumpade watten och några sköto skottkärror. Alla arbetare gingo lösa och lediga. ☙  ❧ D. 7 Maj [g. st.] anl[ände] jag till Njertschinska Central-werket. Här finnes ett talrikt antal innewånare, men husen bestå till största delen af eländiga, half-förfallna kojor. Dessa bebos af förbrytare, som blifvit4385 försatta i frihet, men fortfarande måste arbeta i werken. Utom dem finnas i Njertschinsk några köpmän och ett stort antal Ingenörer, politiska förbrytare m. m. — Bland publika byggnader förtjena att anmärkas: горное управленiе, ett magnetiskt observatorium, scholhuset4386 m. m. Äfven4387 dessa äro obetydliga och till det mesta af träd. Gostinnoj dvor är obetydlig och handeln ringa. — Staden är belägen i en dal omgifven af höga, kala berg. Den genomflytes af en liten bäck vid namn Altantscha4388[.] ☙  ❧ — Finnarne i bruket hafva om sig det rykte att uppföra sig utmärkt stilla och anständigt. Under loppet af 20 år har ingen enda större förbrytelse blifvit af Finnar begången. Den enda last, som företrädeswis påbördas Finnarne, är fylleriet. Blott en enda gammal man wid namn Ekman är ryktbar4389 för sina otaliga försök att rymma, men dessa excursioner har han alltid företagit sig i fyllnaden och alldrig utsträckt längre än till närmaste grufva. Sedan han der sofvit ruset ifrån sig, så har han frivilligt återwändt till sitt arbete. — Många rymmare hållas nästan hela sin lifstid i torn.4390 1512 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1512 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  [—] I de Njertschinska grufvorna finnas lösa och jernbelagda arbetare. Hvarje afdömd förbrytare blir genast wid sin ankomst till Njertschinsk befriad ifrån sina bojor.4391 Blott de som begått4392 nya ❧ förbrytelser på stället, blifva här bestraffade och å nyo slagna i jern. Dessutom förwaras i fängelserna många rymmare4393 från Savoderna, hvilka4394 blifvit gripna ännu ej blifvit dömda att sitta4395 fängslade ett bestämdt antal år. — Grufarbetarne4396 hållas i arbete 12 timmar å rad. De ombytas 2 g[ån]g[e]r i dygnet, kl[ockan] 5 om morgonen och klockan 5 om aftonen. Hwar tredje vecka äro de fria. — Sedan en förbrytare arbetat 20 år i grufvorna, är han fri för lifstiden, befriad ifrån allt arbete men erhåller ej mera något4397 underhåll och kan wälja4398 sig ett yrke efter eget behag. — Grufarbetare4399 erhålla 2 pud mjöl och 1 Rub[el] 97 kop[ek] i månaden d. ä. 24 Rub[el] om året. ❧ S[am]ma4400 underhåll njuta alla barn4401 af deporterade. Alla4402 handtwerkare (som4403 arbeta för grufvorna), sås[om] smeder, snickare etc erhålla utom 2 pud säd4404 15 kop[ek] B[an]co för hvarje arbetsdag men för fridagar intet utom sin proviant. — Arbetarne bo ej i kronohus, utan äga sina egna stugor, eller lefva på hyra och betala 1. Rub[el] för månaden. Äfven kläder måste arbetarne sjelfva bestå sig — Förbrytare4405 dömmas till arbete på 4, 6, 8, 15, 20 år och för4406 lifstiden.                 Cf. Juntunen 1983: 81–82. begått ǁ 1. beg[ått] ǁ 2. anting[en] rymmare ǁ förbrytare hvilka […] ännu ǁ hvilka ännu sitta fängslade ǁ arbeta Grufarbetarne ǁ Arb[etarne] något underhåll ǁ n[å]g[o]t arbetare wälja [..] behag ǁ odla jord Grufarbetare ǁ ~ och alla slags handtwerkare Sma underhåll ǁ Handtwerkare (smedar, snickare barn ǁ for Alla ǁ ~ slags som ǁ utom säd ǁ mjöl Förbrytare ǁ Arbeta[re] för lifstiden ǁ äro ofta utan l 1513 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1513 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  The names of all the 23 Finnish prisoners listed here and below were published in Castrén 1848m. For the whole letter to Sjögren, 18/30 May 1848, see the volume of letters in this series. See also Karkotetut suomalaiset Siperiassa autonomian aikana, https://www. ☙  genea logia.fi/emi/siperia/siperiaa.htm.  Drängfogde ǁ Djenschtschik  wärdigt och anständigt ǁ på ett an[ständigt]  hyljänneet ǁ jättäneet  trycka […] man ǁ trycka. De  i ǁ för  här ǁ sa  i ǁ vid<--> ☙  Johan Henrik Backman, Skräddarson ifrån Åbo – Lapidör4407 Carl Wilhelm Färde, soldatson ifrån Åbo – Grufarbetare Jonas Johanson Isotalo. ❧ ifrån Tawasthus – sågare. Johan Ericson Nalkkila ifr. Tawasthus län; Hollola socken – sågare Johan Nummelin ifr. Björneborgs län Ulvila socken. Sågare Jakob Sjöberg, ifrån Tawasthus län Messuby socken – skräddare. Anders Kotoluoto, ifrån Wasa län, Lappo Socken – Djenschtschik Gustaf Waronen ifrån Wasa län Drängfogde4408 Herman Beckström från Wasa län – sågare Herman Storås fr. Wasa. Sågare Michel Henriksson Nikkola fr. Åbo Län Sågare Henrik Mattson Korkiakoski, från Åbo Län, nyss anländ. Alla dessa män sätta en ära uti att uppföra sig wärdigt4409 och anständigt. ”Me olemme hyljänneet4410 kaiken koiruuden ja ❧ elämme kunnialla”, yttrade sig en af männerna. Dock hette det att ”synderna” trycka4411 och man beklaga sig att ej äga någon Prest. — Föreståndaren för hufvudverket yttrade, att under loppet af 20 år ingen Finne blifvit bestraffad i4412 hufvud-verket för n[å]g[o]n förbrytelse. — De deporterade yttrade, att arbetet på Sveaborg war lättare och födan bättre än i Njertschinsk. Den enda fördelen bestod deri, att de här4413 ej behöfde släpa efter sig någon svans. — Handtverkare njöto de största förmåner; dernäst sades arbetet i grufvorna wara lättare, i4414 fabrikerne tyngre och tyngst i guldvaskerierna. Somliga höllo grufarbetet för lättast, emedan 1514 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1514 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks arbetarne hade hvar tredje wecka fri och på denna vecka kunde förtjena sig medel för att leja för sig arbetare för sina4415 twenne arbetsweckor. — Ingen Finne med undantag af Ekman har ännu tjent ut sin tid af 20 år, utan de flesta hafva antingen dött eller rymt före tiden ☙  ❧ [—] Finnarne plågas af hemlängtan och religiösa scrupler, hvartill ännu kommer dålig föda och strängt arbete. — Blott en enda Finne har gift sig i Njertschinsk. — Till sitt yttre skick äro de Njertschinska arbetarne på4416 långt när icke så ohyggliga som wåra4417 Finska fångar. De bära inga jern, ingen krono-kostym, ingen soldat beledsagar dem. Finnarne woro öfwerhufvud wäl klädda, rena, af blekt utseende, och med4418 ett ord: egnade4419 att wäcka deltagande.       sina ǁ all de på […] icke ǁ ej wåra Finska ǁ de S med ǁ wä[cka] egnade ǁ wäcka Anderson ǁ 1. Ki[vijärvi] ǁ 2. Johanson  grufarbetare ǁ pyd  har ǁ är ☙  ❧ Matts Anderson4420 Kivijärvi från Kronoby är fri efter 2 år. Snickare och Djenschtschik, erhåller i lön 80 Rub[el] och fritt uppehälle, bor i Tsuruxaj Ekman är fri sitt arbete Erik Skott, en grufarbetare4421, som efter ett år blir fri. — Grufarbetet anses af många för det lättaste, emedan man då har4422 tredje weckan fri — Finska och Swenska fångarne önska få några hel[iga] biblar och psalmböcker, hvilka alldeles saknas, och några postillor. Johan Paawola ifrån Wasa län smed. — Finnarne påstodo att man i Finland ej kom sig till att ångra sina synder, att man älskade rymma och under rymmeri-färderna war nödsakad att begå nya förbrytelser. 1515 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1515 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria        saschen ǁ verst sashen ǁ arshin djupaste ǁ största djup ǁ bred fordom ǁ under är ǁ går Castrén marked this with a question mark in the margin.  men ǁ de  är ǁ redan ~ ☙  ❧ Vosdwischenskij (Воздвиженскiй заводъ) är vid pass 60 saschen4423 djup, 3 sashen4424 lång, 1 ½ sashen bred. Den går i flera gångar under jorden. — Den djupaste4425 grufva är 70 sashen djup4426. Ur alla de Njertsch[inska] bergverken erhålles: 180 pud Silfwer – rent (i ligatur 200 pud) 25 pud. Guld (i ligatur) 17,000 pud Bly ☙  — Rud Silfverhaltig rudimateria ❧ upptages årligen till 700,000 pud. — Hvarje pud innehåller ifrån 1 ¼ solotnik till 3 solotnik silfver, och 3 till 12 bly. — Guld erhålles af 100 pud guldförande sand 1 sol. 16 <del.> — Silfwerafkastningen har fordom4427 varit wida rikare och är nu under en följd af [ ] är stillastående, ty de bästa silfververken äro redan förbrukade. Guld-afkastningen är4428 deremot i stigande. — Kronans vinst på den Njertschinska berghanteringen (uppgår årl[igen]) sades uppgå till 20–30,000 Rub[el] Silf[ver]4429 årligen, winsten är genom guldvaskeriet stigande. ☙  ❧ [—] Silfwergrufvorna äro många till antalet, men4430 de bästa äro redan bearbetade. Äfven smältugnar (fabriker, заводы) äro talrika, men meningen är att reducera dem alla till blott en enda. Guld waskas blott i ett enda waskeri, som är4431 ganska gifvande och begrundar kronans förnämsta winst. 1516 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1516 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Deportation af Finska fångar till Sibirien är nästan onyttig för Ryssland4432, emedan Finnarne ej låta sig förryskas och icke kunna bevekas att antaga Grek[iska] rel[igionen] och att gifta sig. Befolkningen ökas ej g[enom] dem. Svenskarne äro öfwerhufwud mera tillgängliga för Russicismen än Finnarne. Också röja de mindre ånger och botfärdighet än Finnarne. — Tyskar, Finnar, Esther och Svenskar eller med ett ord: Protestanter hålla sig nära4433 tillsamman och undvika så m[yc]k[e]t som möjligt all beröring med trosförvandter.  Ryssland ǁ Fin[land]  nära tillsamman ǁ för ett fol[k]  The River Argunˈ (Ergun, Xajlar) is a tributary of the Amur, discharging into it at N53°19′46″ E121°28′0″. The border between Russia and China follows it. Castrén reached the river at Čalbuči-Kilga, N51°7′42″ E119°43′16″ and continued from there towards the south-west. (TS)  och ǁ st[eniga]  Castrén left an empty space here but never completed the sentence.  i ǁ wi[d] ☙  ❧ D. ☙  10 Maj [g. st.] afreste jag ifrån Njertschinska Central-werket. Wägen ledde wid pass 20 verst berg upp och berg nedför. Nejden war för öfrigt alldeles skoglös och efter utseendet mycket fruktbar. Kommen till Argun4434 färdades jag fram wid flodstranden, som war mycket jemn, ehuru ömse sidor om floden i s[ynner]het på den högra funnos betydliga, och4435 till en del steniga berg. Någon gång framlupo bergen långsmed sjelfva flodstranden, och wägen gick i detta fall wanligen längsmed bergets sluttning (въ косогорье), der färden understundom är ganska ❧ wådlig. Skog syntes nästan icke till och bestod mest af spensliga sålg-viden, små björkar, [ ]4436 — De enda invånarne bestodo af Kosaker, som bestodo ungefär till hälften af Ryssar och till hälften af Tunguser. De voro posterade i4437 små byar eller såkallade караулы, belägna på venstra sidan om Argun 10–25 verst från hvarandra. I hvarje karaul funnos vid pass 20 tjenstgörande kosaker med en underofficer (урядникъ) till Chef. Antalet af Tung[usiska] kosaker war 1517 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1517 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  Present-day Bulduruj 2-j (vtoroj) at N51°4′36″ E119°42′20″. (TS)  Present-day Srednjaja Borzja at N50°54′40″ E119°29′16″. (TS)  Bura at N50°45′5″ E119°27′0″. ☙  (TS)  Zargol at N50°36′29″ E119°16′37″. (TS)  floder ǁ kallas  The rivers Srednjaja Borzja and Nižnjaja Borzja, running into the Argunˈ from the left at points 511 and 504 km from the mouth of the latter respectively. (TS)  en usel ǁ ett uselt  inalles ǁ det vanl[iga] antalet n[å]g[o]t större än af de Ryska, så att af 20 ❧ kosaker 8–9 voro Ryssar, och 10–12 Tunguser. De sistn[ämnda] woro till större delen döpta och många hade jemväl glömt sitt modersmål. De bodde till det mesta i stugor, de fattigaste i tält. De flesta odlade åker och voro i allt sitt väsende Ryssar. Stationer: ifrån Njertschinska savoden till Чалбучинскiй караулъ Булдуруйскiй4438 Барзинскiй4439 Буринскiй4440 Зорголскiй4441 Цурухай (крѣпость) verst 22 12 ½ 18 19 19 25 115 ½ ☙  På wägen till Tsuruchajtujewska fästningen funnos åtskilliga små floder4442, bland ❧ hvilka tre kallades Barsja (Барзя)4443. — Kurganer såg jag blott på ett enda ställe och äfven dessa woro små, af en4444 usel beskaffenhet. I Tsuruchaj, som är en så kallad крѣпость, men utan all befästning, finnes en kosak-Pristaff, en Сотенный och inalles4445 35 Ryska och Tung[usiska] Kosaker. Äfven finnes här en kyrka. — Obs. I Njertschinska trakten finner man s[am]ma slags kapprockor hos Ryska bönder som hos Finska. Äfven träffas här många slag anrättningar (munkar, wofflor), som äro i bruk hos oss. 1518 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1518 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Det är högst anmärkningsvärdt, att wid4446 Argun och öfverhufvud i Njertschinska [kretsen] kurganerne äro högst sällsynta. Det4447 tyckes sås[om] skulle Tunguserne icke4448 hafva uppfört detta slags grafkummel. — Dessa minnesmärken förek[omma] hufvudsakligen vid fl[oderna] Njertscha, Ingada, Aga, Schilka. ☙  ❧ [—]  wid ǁ innom  Det tyckes ǁ 1. Endast wid Nj[ertscha] ǁ 2. Såso[m]  icke ǁ f  Tarbagan marmot (Marmota sibirica). Громов 1976. (TS)  af ålder ǁ äro D. 12. Maj [g. st.] afreste jag ifrån Tsuruchaj. Wägen ledde öfver en jemn, vacker stepp till en kosakpost (партiя). Denna wäg war full med tarbaganer4449. Ifrån Partija reste jag i mörkret öfver en bergig nejd till en liten by Selinda, som är bebodd af kosaker och Tunguser. ☙  ❧ [—] Tunguserne äro här till en del nomadiserande, till en ringa del fastboende. — De försäkra att de af4450 ålder innehaft landet, och att österom Onon Burät[erne] fordomtima ej uppehållit sig, samt att de till och med i närvarande tid högst sällan och blott vintertiden nomadisera härstädes. — Större delen af Tung[userne] äro här på orten åkerbrukare, många hafva antagit Grek[iska] religionen och emot Ryskan utbytt sitt modersmål. 1519 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1519 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  Mattson ǁ Gustaf Waro[nen] ☙  ❧ Finnar och Svenskar i Aleksandrowska silfverfabriken samt på angränsande orter. ☙  [—] Israel Mickelson Suila, ifr[ån] Wasa Län. Laihela Socken. Snickare – är gift och har låtit döpa sig – Finne 14 år i Sibirien — Karl Ström, ifrån Åbo Län – Skomakare, f. d. Finsk Soldat 13 år i Sibirien Svensk.? — Johan Klyfvare från Åbo Län – arbetar i silfverfabriken i Aleksandrowsk – första året — Erik Gustaf Saarikoski, fr. Saarijärwi socken. Snic❧kare och en ryktbar fiolspelare. 9 år. [—] Carl Grandell från Stockholm  – Myntförfalskare och gammal matros – är 70 år gammal. Waktmästare. Johan Friberg fr. Wasa stad. I Guldvaskerierna. Esajas Johanson Nordmark, från Ulfsby Socken. I Guldwask[erierna]. Mattson4451, från Wasa Län. Grufarbetare. Matts Jacobson Wahlström ifr. Tawasthus Län Snickare. Deporterad för förfalskning af 20 kop[ek] B[an]co. Har i Sib[irien] bl[ifvit] rånad och illa misshandlad. En nykter, omtänksam och p[enin]grik man Hans hustru Ewa Sofia uppehåller sig i H[elsing]fors[.] 1520 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1520 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Slägter i Manikowska upravan 1. 2. Bajagir, bor wid 1 fl[oderna] Kalgukan, som faller i Kalgu4452, denna i Burdzu (R[yska] Borza), denna i Argun etc. 2. vid fl. Gadz’imur (Gaзimur), som faller i Argun4453. 3–4. Duligar 5. Nameet 6. ’Cip’cinut 7. Koonut 8. Dûlat. 9. Dolot. ☙   The rivers Kalgu and Kalgukan cannot be identified. (TS)  The River Gazimur runs into the Argunˈ from the left 110 km from the mouth of the latter.     (TS) i […] boende ǁ öfri[ga] ej ǁ med kullar ǁ höjder Puri at N50°46′55″ E118°4′11″. (TS) En stor del af Tunguserne bo i stugor och äro och äro fullkomligt russi[fi]serade, andra föra ett nomadiserande ❧ lefnadssätt och bo i tält. De sistn[ämnda] hafva en vinter- och sommar-station. De flesta som hafva stugor, odla åker, men de i4454 tält boende sysselsätta sig ej4455 med åkerbruk. D. 17/29 [Maj] begaf jag mig ifrån Selinda. Wägen ledde öfver steppartade nejder. Här och der funnos äfven blöta, sanka, kärrartade ställen. Rundt omkring sågos kullar4456 och höjder, skoglösa och steniga. Efter en färd af 30 verst anlände jag till Purja4457, en liten by, bebodd af Ryska bönder och kosaker, samt af Tunguser. — Tarbaganer hvimlade öfverallt på stepperna. M[ån]ga krossades under kärrhjulen. Dessa djur fångas af infödingarne i s[ynner]het för istrets skull. Odöpta Tung[userne] beg[a]gna äfven tarbaganen till spis. Dess skinn taxeras bl[ott] till 18 kop[ek] B[an]co. 1521 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1521 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  Kutomarskij ǁ Kutamarskij  Kutomara is situated at N51°5′54″ E118°49′19″. Castrén did not visit it himself until slightly later. See p. 1524. (TS)  åtskilliga ǁ fyra  Castrén marked this with a question mark in the margin.  samt ǁ och  byn ǁ Kondy[i]  ej långt ǁ emellan  Castrén marked this with a question mark in the margin.  The remains are those of Konduj Palace, a Mongol palace from the 14th century, situated at N50°29′13″ E117°28′10″. They have been known since the late 18th century and were archaeologically excavated in the 1950s. The church in Konduj was built in 1806 with stones from the ruins. Кызласов 2010; Энциклопедия Забайкалья: Кондуйский городок, ☙  ❧ Observanda. Inskrifter — Wid Kutomarskij4458 заводъ4459, ej långt ifrån stora Njertschinska savoden finnes ett berg, vid namn Данинскiй хребетъ, belägen omkr[ing] 15 verst ifrån Kutomarska savoden. På detta berg finnas åtskilliga4460 höga klippor, hvilka med aledning af sin form bära namnet: ”каменныя столбы.” I dessa столбы skola finnas inskurna så kallade hieroglyfter.4461 Murade kurganer. — Wid Chinesiska gränsen finnas några af tegel murade kurganer, hvilka dock till större delen äro förstörda. Dessa finnas ☙  ❧ http://encycl.chita.ru/encycl/ person/?id=4916. (TS) 1. Wid fästningen Tsuruchaj inom Chines[iska] området. Wäggarna i denna kurgan skola ännu wara stående samt4462 af en ansenlig höjd och omfattning. 2. Wid byn4463 Kondui R[yska] Кондуев- ☙  ское селенiе, ej4464 långt ifrån Njertschinska gränsen har funnits en jemväl af tegel murad kurgan eller så k[al]l[a]d городокъ med en mängd m[enni]sko-beläten.4465 Denna kurgan är alldeles förintad och stenarna begagnade för kyrkan i Кондуевское селенiе. ❧ Invändigt är den upprödjad.4466 — Denna kurgan har enl[igt] trad[itionen] warit Dshingis Chans palats. Obs. Denna kyrka är uppbygd af en rik Kosak-enka, boende i Konduj. 1522 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1522 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 3. Wid Klitschewskij Rudnik (Кличка)4467, ej långt från Konduj finnas jemväl spår af en kurgan. Den har warit murad af tegel, men teglen hafva blifvit använda för kyrkan i konduj. Äfven skola (på kurganen?) hafva funnits inskurna i granit figurer t. ex. af ett hästhufvud mennisko-anleten m. m., men äfven dessa bortförda och soml[iga] förwaras i Klitschewskij рудникъ[.] Inwändigt är denna kurgan upprödjad, och att den tjenat till en graf4468, bewisas af en mängd mennisko-ben, hvilka derur skola blifvit uppgräfda[.]  Klička is situated at N50°26′44″ E117°59′35″. (TS)  Castrén marked this with a question mark in the margin.  brist ǁ a[ppetitbrist]  Possibly Kokuj 1-j at N51°10′49″ E118°20′57″. (TS) ☙  ❧ — Tidskriften Библ[iотека] для чтенiя årg[ång] 1846 meddelar den upplysning, att wid Tangutskij источникъ skall finnas en grotta (пещера) med talrika inskrifter i wäggarna[.] ☙  ❧ Den 20 Maj [g. st.] fann jag mig föranlåten att ifrån Manikowa återvända till stora Savoden. Min hellsa, som i en weckas tid warit i det jemmerligaste tillstånd, blef genom nattvak och brist4469 på appetit så förswagad, att jag måste kasta arbetet å sido och endast tänka på min hellsa. Jag reste öfver byarna Kaakoj4470 (wid floden Kaakoj) och Makarjewa till njertsch[inska] farwägen och nådde följande dagen Njertsch[inska] savoden. — Njertschinska bergverken indelas i följande kretsar l. områden (округи) 1. Njertschinska 2. Schilkinska 3. Kutomarska 4. Alexandrowska 5. Petrowska i Werchneudinska kretsen 1523 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1523 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  Dučarskij rudnik is situated 40 versts from Nerčinskij zavod where the River Niž runs into the River Kalukša. Энциклопедия Забайкаля: Дучарский сереброплавильный завод, http://ez.chita.ru/encycl/ person/?id=476. (TS)  Dono situated at N50°53′50″ E118°36′0″. (TS)  Savvo-Borzja at N50°42′0″ E118°20′42″. (TS)  Mulino at N50°32′33″ E118°4′40″. (TS)  vägen ǁ resan  i ǁ a[f]  Man ǁ De n<->  klippor ǁ kullar eller ~  koniskt rundt ǁ koniskt D.  Junii/  Maj ☙  ❧ ☙  afreste jag ifrån Njertschinska savoden till en silfvergrufva wid namn Dutschár (Дучарскiй рудникъ)4471. Här träffade jag en ung Ingenör Taskin, som ofta svängt sig på brunsbalerna i H[elsing]fors jemte Jossa, Kuksarow m. fl. unga kadeter. Efter n[å]gra timmars uppehåll hos honom fortsatte jag wägen till Kutomarska silfwerverket, och träffade här en Ingenör som gjort resor i Tyskland, Belgien, Italien m. m. Härifrån ledde mig wägen öfver byarna Doná4472, Sawo-Borsinsk4473 och Mulina4474 till Konduj. Hela denna wäg bestod af idel kullar och berg, bland h[vil]ka den största war Doninskij ❧ хребетъ på wägen emellan Kutomar och Doná. Ju längre vesterut jag kom ifrån denna bergsrygg, dess jemnare blef landet. Bergen försvunno wäl ej, men de kunde nu åtminstone undvikas, ty vägen4475 gick oftast i en bergsdal eller af Ryssarne så kallad пать. Skogen bestod allmänneligen af björk och lärkträd, men förekom i ringa mängd och endast i bergen. På slättlandet såg jag blott wid små bäckar och källsprång en risskog af vide eller svartbjörk (ерникъ). Inwånarne utgjordes af Savodskije крестяне med undantag af befolkningen i4476 bergverken, som till större delen bestod af förbrytare[.] ☙  ❧ Obs. Tunguserna begrafwa sina döda för tiden på Ryskt wis. Endast Schamaner jordas olika. Man4477 uppbygger för dem på höga klippor4478 ett tält af sten, till formen koniskt4479 rundt (ej fyrkantigt). Öfverst lemnas ett hål (rökhål) och på vestra sidan en liten dörröppning <---->. Häri nedlägges den döda i sittande ställning med 1524 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1524 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ansigtet wändt åt dörren eller vester. Den döda Schamanen begrafves i sin Schaman-kostym (och vid honom nedlägges, såsom wanligt är, näringsmedel, särsk[ildta] redskap m. m.) — Tältet göras så rymligt, att schamanen obehindradt kan sitta deri. Höjden af tältet är 2–3 arschin[.]  kosaker ǁ kosakerne  ulusser ǁ sina ~  Boxto is situated at N51°3′50″ E118°11′1″. It is unclear when Castrén travelled along this route. (TS)  Puri. ☙  ❧ Obs — Utom de Tunguser, som lyder under Domen finnas 5 bataljoner kosaker, h[vil]ka äro förbundna att jemte Ryska kosaker4480 besörja om gränsebevakningen. De bo till en del wid förposterne, till en ringa del i ulusser4481 på stepperna. Alla bo de i tält och öfverensst[ämma] i sitt lefnadssätt med öfriga Tunguser. De erlägga inga utskylder, erhålla deremot af kronan kontant-betalning, men ingen proviant. De äro befriade från allt manövering. — Tungus-kosakerne stå under uppsigt af en särsk[ild] Ataman, som uppehåller sig i Schindanska fästningen – är Rysse till börden. — Så wäl kosakerne i allm[änhet] som Tungus[erne] i s[ynner]h[e]t stå i wanrykte för det de på Ryska sidan föröfva stölder och derpå öfverlemna det stulna åt sina wänner bakom gränsen. Likaså emottaga de å sin sida tjufgods af gränseboerne. ☙  ❧ Marschroute 1. 2. 3 4 Ifrån Stora savoden till Kutomarskij заводъ. Till Bochto.4482 Till Purja.4483 Till Konda. I trakten af Konda bor en Tungusisk Starost vid namn Prokopij och en Sasädatel wid namn Bartholomei Suchanow, boende vid Sonoktui. 1525 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1525 26.8.2019 9:56:25 �Itineraria  The number was written in pencil and probably not by Castrén. The notes here continue where the previous notebook ends.  Xada-Bulak at N50°38′41″ E116°18′0″. (TS)  Aginskoe at N51°6′16″ E114°32′32″. (TS)  See also above.  hvilka […] belägna ǁ 1. som alla ǁ 2. hvilka till större [delen] stå på ett litet afstånd ☙  ❧ Rese-anteckningar. № 9. b.4484 ☙  ❧ Transport Bulak4485 Ifrån Kondui till Chada Till Aginska domen4486 Till Tschita Till Werchneudinsk på små omvägar Till Irkutsk 3,092 ¼. 85. 180 170 470 311 ½ 4,038 ¾ [verst] ☙  ❧ ☙  D 19 Junii/1 Julii 1848. I Kondujewsk låg jag sjuk nära 3 weckors tid i en sjukdom, som förmodades wara ant[ingen] en nerf- eller en frossfeber. Efter att hafva repat mig något antr[ädde] åter min resa ut på steppen. 7 v[erst] ifrån byn Kondujewsk tog jag i skärskådande de Kondinska ruinerna.4487 Dessa ruiner äro belägna på 1 ½ verst ifrån floden Konduj, Tun[gusiska] Konda. De bestå af en större och 20 smärre kummel, kringströdda inom en liten terräng. Det stora kumlet ligger i midten af de små, hvilka4488 till större delen äro belägna rundt omkring detsamma. ❧ Det finnas likwäl kummel, belägna på en half versts afstånd ifrån det stora kumlet. Wid de yttersta kumlen warseblifves på östra sidan en numera uttorkad kanal, som blifvit afledd ifrån floden Konda. 1526 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1526 26.8.2019 9:56:25 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks — Till formen liknar det stora kumlet ett kors. Efter4489 ögonmått bestämdt innehåller4490 kumlet på långsidan omkring 30 sashen, och bredsidan4491 är wid korset ungefär 15 sashen, men i hvardera ändan ej mera än 5 sashen. Kumlets höjd är i midten närmare 2 sashen. — Långsidan är belägen i norr och söder, bredsidan i öster och vester.      Efter ǁ Att innehåller ǁ är bredsidan ǁ bredd[en] I ǁ Att olika ǁ ringa ☙  ❧ — ☙  De små kumlen äro alla paralellogrammer, olika till både storlek och riktning. — Ifrågawarande kummel, i s[ynner]het det stora har blifvit till en del uppgräfvit, ty man han härifrån anskaffat tegel i och för uppbyggandet af kyrkbygnaden i Konduj. De som warit härwarande wid gräfningen berätta, att kumlen omgifvits af tegelwäggar, hvilka likwäl legat helt och hållet under jorden och sägas ägt en höjd af runda 2 sashen. Utom tegel har man wid gräfningen upptäckt en 1 oändlig myckenhet kål. 2. I4492 sten uthuggna bilder med menniskoanleten, groft arbetade och af olika4493 storlek, men alla i miniatyr tilltagna. Dessa bilder paradera nu på kyrkwäggarna i Konduj, nb. ❧ på den yttre sidan. 3. Runda och fyrkantiga, mästerligt uthuggna granitblock. Sådana ses ännu liggande så på det stora kumlet, som wid kyrkan i konduj. Äfven finnas likartade stenar på berget Ingädär, 20 verst ifrån kumlet. Stenarna hafva 1527 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1527 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria     säges ǁ <-->des förklara ǁ förstå Sic. Äfven […] utvisa ǁ Med allt detta är det möjligt  Den […] hafva ǁ Annars skulle man ☙  blifvit ifrån nämnda berg anskaffade och der uthuggna, ty der finnas ännu många halffärdiga block af enahanda beskaffenhet. 4. Lerkrus, af hvilka ännu finnes en oändlig mängd fragmenter å det stora kumlet. 5. Jernspikar och jernspjut, bevisande att kumlen ej äro alltför gamla. 6. Äfven trodde man sig å det stora kumlet hafva upptäckt spår ❧ af tak, som säges4494 warit af lera och муравленная. Obs. 1 Ben hafva ej funnits. 2. kål har man funnit i sådan mängd, att de wid gräfningen närwarande ej kunnat förklara4495 deras uppkomst annorlunda, än att här stått hus med trädwäggar och att husen uppbrunnit. Tegel-lagret förmodas hafva utgjort sjelfva grundwalen. ☙  Till sitt utseende liknar det stora kumlet med sitt kors en wanlig Burät-kyrkan4496, och såsom de små kumlen resa sig deromkring, på samma sätt uppbyggas ännu i denna dag Suma l. kapeller omkring kyrkan. ❧ Äfven4497 helgonbilderna synas utvisa, att stället warit Gudi helgadt. I detta fall äro spjuten och lerkrusen att anses såsom offer. Måhända hafva de aflägsna kumlen tjenat till boningshus. Kanalen åter kan hafva tjenat till att förse inwånarne med watten. Den4498 tyckas hafva warit alltför ringa fästningsgraf. I öfrigt finner man dylika kanaler mångenstädes å stepperna bakom Bajkal, och de hafva åtminstone i de flesta fall tjenat till att wattna ängarna, ty ur hufvudkanalen sprida sig åtskilliga små kanaler ut på steppen. 1528 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1528 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ☙  ☙  — Oanmärkt bör dock ej lemnas, att ortens innewånare anse dessa ruiner för en worden fästning, ❧ med anledning hwaraf stället äfven benämnes af Ryssarne: Городки. — Grafvar äro de ej, ty sådana4499 finnas äfven i närheten, men de äro på vanligt sätt uppbygda.  sådana ǁ d[ylika]  Cagan-Oluj at N50°28′7″ E117°9′40″. (TS)  med ǁ af  Nejden ǁ An  The River Cunguruk, running into the River Turga from the left 54 km from the mouth of the latter. (TS) [—] Ifrån nyssbeskrifna ruiner fortsatte jag min resa till Altangan eller Sagan Ooluj4500 (35 v), en förpost bebodd af idel Ryska och Tung[usiska] kosaker – 74 hus. — Härifrån böjde jag min wäg åt norr till Ijewskaja (30 v.), en by med4501 4 hus, bebodda af kosaker. — Chada-Bulák (20 v[erst]), en kosak-by med 10 hus, af hvilka 3 tillhöra skattbetalande kosaker. — Nejden4502 nästan alldeles skogslös. Blott här och der på åsarna en gles björk- ❧ eller lärkskog. Vegetationen yppig både i bergen och på slättlandet. Hästar, kor, får och kameler betade i stora hjordar. De tillhörde mest Ryssar, ty Tunguser och Buräter funnos här i ringa mängd. — Höjder ja till och med steniga berg sågos öfverallt wid wägen. En enda sjö, Sagan-Nor, 4 verst lång och 3 v[erst] bred midt emellan Konduj och Sagan Oluj. Likaså blott en ansenligare flod Borzja. — Ifrån Chada-Bulak fortsatte jag min färd till floden Onon och mötte på denna wäg endast Burätiska tält. Först nådde jag en liten flod 20 verst Sunkuruk l. Cunkuruk4503 som faller i Turga. Wid denna flod finnes en uluss som består af vid pass 100 tält. Dessa tält fortlöpa ej i ett sammanhang, utan man ❧ ser en liten grupp (3–4) tält på ett och samma ställe och på några 1529 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1529 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  som ǁ och  From the right 152 km from the mouth of the River Onon, N50°51′12″ E115°38′49″. (TS)  på ǁ under  här och der ǁ till en de[l]  betydliga grupper ǁ en ma[ssa]  wanligen ǁ till  en ǁ ett ☙  ☙  skotthåll åter en dylik grupp. Tälten bestodo alla utan undantag af vojlok. Hus funnos ej, men wid somliga tält anmärkte jag ett litet magasin på hjul, som4504 under nomadfärderna släpas fram med oxar. Somliga bland dessa magasiner tjena till kyrkor och äro uppfyllda med Burchaner; i andra åter förvaras alla slags husgerådssaker. — Ifrån Cunkuruk fortsatte jag min färd (20 verst) till floden Turga, som infaller i Onon4505. Wid denna flod finnas wid pass 200 tält, lika besk[affade] såsom wid Cunkuruk. — Min färd gick wid pass 30 verst utmed Turga, på4506 hvilket afstånd jag nästan oupphörligt hade tält i ögnasigte. Nejden ända ifrån Chada-Buluk bestod af jemna stepper Höjderna blefvo allt mera sällsynta och skog syntes alldeles icke. I närheten af Onon wisade ❧ sig betydliga, här4507 och der björkbewuxna åsar. Sedan jag öfverfarit Onon öfverraskades jag helt owäntadt af en ordentlig by. Detta war en tenngrufva, lydande under Alexandrowska fabriken. Här hvilade jag öfver natten och fortsatte följ[ande] morgonen min resa til den Ononska Burät-kyrkan. Utan uppehåll lemnade jag denna ort och styrde nu min kosa vesterut till Aga. Under denna färd insjuknade jag så häftigt att alla yttre föremål undgingo min uppmärksamhet. Nejden tycktes bestå mest af stepper, men här och der funnos äfven björkbewuxna åsar. Närmare till domen förekom äfven små holmar af furuskog på höjderna. Hus funnos ej, men Burät-tält syntes öfver❧allt. Här och der anmärkte jag betydliga4508 grupper af kurganer hvilka wanligen4509 woro belägna på upphöjdare ställen, wid sluttningen af en kulle, eller på en4510 upphöjdare del af steppen. 1530 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1530 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Obs.4511 Boskapsskötseln wid Cunkuruk och Turga war m[yc]k[e]t betydlig. Det fanns Buräter som räknade närmare 1000 hästar, och ett ansenligt antal kor, får, kameler. Åkerbruk odlades alldeles icke. Nb. Den lärda Lama, wid Turga ☙  ❧ — I stark feber anlände jag den 21 Juni [g. st.] till Aginska domen. Följande dagen kändes sjukdomen något lindrigare och jag begaf mig ut på steppen för att upprödja några wid domen befintliga kurganer. ☙  ❧ Kurganen ☙  № 34512 Belägen på en upphöjd del af steppen. Wäggarna bestodo af granit, men woro till större delen insjunkna och nedfallna. Det kunde lätteligen skönjas att kurganen warit försedd med en tredubbel wägg, men de yttre små wäggarna woro helt och hållet nedfallna. Blott [af] den inre wäggen woro några stenar ännu stående. — Kurganens riktning war såsom wanligt. Bredsidan låg och norr och söder, litet ån n[ord]v[est] och s[yd]o[st]. Långsidan: 7 arsh[in] + 2 ½ tum. Bredsidan 4 arsh[in] + 11 tum. nb. Denna storlek ägde kurganen innanför stenwäggarna. — Kurganen war jemhög med den angränsande marken. Ofvanpå densamma lågo en mängd stora stenar, som påtagligen4513 voro  ❧ nedfallna wäggar.  Castrén wrote this addition in the margin.  These kurgans belong to the Bronze Age Slab Grave Culture. It was widespread on the Mongolian steppes and neighbouring areas in present-day Russian Transbaikalia and Northern China. Its kurgans are common in the Aginsk region. The culture is dated from the 13th to the 6th centuries BCE. According to some scholars, it continued to the 2nd century CE with roots in the Altai-Sajan region, Central Asia and Eastern Asia. Цыбиктаров 1998: 8, 23, 106, 114–125, 145, 163, 194 (Рис. 2). On p. 8 Cybiktarov refers to Castrén’s excavations of 1848. (TS)  påtagligen ǁ s 1531 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1531 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  Castrén wrote this text in the margin without a note where it exactly belongs. ☙  ❧ De omkring grafwen stående stenarna bestodo på tvärsidan af tvenne m[yc]k[e]t breda hällar å h[var]dera sidan, men på långsidan af en m[yc]kenh[e]t höga, smala stenst[ycken], liknande sig till stolpar.4514 ☙  ❧ Gräfning ☙  Sedan den öfversta jordskorpan blifvit bortkastad, förekommo såsom wanligt lösa stenar i stor myckenhet. Ibland dem upptäcktes en halft förstenad tand af sällsamt utseende. På 6 tums djup låg en stor stenhäll, som intog centrum af grafven. Denna häll war 2 arsh[in] + 10 tum lång[,] 1 arsh[in] + 10 tum bred på bredaste stället och innehöll i tjocklek 6 tum. Stenen låg med sin långssida långsåt grafven. I vestra ändan fortsattes denne häll af ett mindre stenstycke. Dessa tvenne stenar utgjorde locket till grafven Någon ting liknande sig till kista kunde här likwäl icke warseblifvas. ❧ Under de tvenne omförmäldta stenstycken fanns på 1 arsh[in] + 7 tums djup ett fragmentariskt skelett. Deraf återstod intet widare än n[å]gra m[yc]k[e]t multnade benskärfvor. Skelettet låg på långsidan af grafven, men något spår af hufvud kunde ej upptäckas. Af de öfriga benens läge hade man anl[edning] att förmoda hufvudet hafva legat i öster. — Gräfningen fortsattes ända till 1 arsh[in]  + 10 tums djup, utan att något vidare kunde upptäckas. Obs. 1. All sten i kurganen bestod af granit 2. Marken war sandig och förändrade ej sin beskaff[enhet] ända till 1. arsh[in] + 10 tum, då en stenbunden mark widtog. 1532 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1532 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ Kurganen ☙  ☙  ❧ № 4. Belägen tätt invid den föregående och ägande alldeles samma riktning som denna. Kurganen var redan i yttre motto m[yc]k[e]t fattig och liten i alla sina dimensioner[.]4515 Stenarna (af granit) deromkring små och till största delen ant[ingen] nedfallna eller insjunkna i jorden. Kurganen ägde såsom wanl[igt] en fyrkantig form och war jemhög med marken, ofvantill starkt jordbewuxen och bar alla tecken af en m[yc]k[e]t hög ålder. — Kurganens längd: 6 arsh[in] – 2 tum bredd: 4 arsh[in] – 2 tum. Under den öfra jordskorpan förekom såsom wanligt ett stenröse, som sträckte sig ända till 9 tums djup. Äfven anmärktes en fyrkant af stående stenar liknande sig till en graf, åtminstone hvad dimensionerna ❧ beträffar. I detta kummel funnos inga stora hällar eller lock öfver grafven. — Sedan röset upphört widtog en lös sandjord4516, hvari ingen förändring upptäcktes ända till närmare 2 arshins djup, då en stenbunden mark widtog. — I denna graf upptäcktes icke det allra ringaste, icke ens ett benstycke.  According to Цыбиктаров 1998: 121, the low kurgans belong mostly to the older phase of the Slab Grave culture, from the 13th to the 8th century BCE. (TS)  sandjord ǁ jord Slägter i Agínska domen 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Kargana *Chargana Xaatsaj Galsut Sagan Sųn Kųbdųt Barun Kųbdųt ’Sarait 8. 9. 10. 11. 12. 13. Barun Xaatsai Xalbin Kudai Bodongut Batanaj Gotschit 1533 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1533 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  feber ǁ en  Argalej at ca. N51°21′24″ E114°5′9″. (TS)  Turá ǁ ~ (25) The village was situated at ca. N51°32′32″ E114°4′48″. (TS)  At N51°35′35″ E114°9′13″. (TS)  Žimbira at N51°21′24″ E114°5′9″. Castrén must have been in Žimbira before continuing to Tura. (TS)  At N51°32′31″ E114°4′58″. (TS) ☙  ☙  ❧ * Dessa slägter woro fordom förenade med Chorinska Buräterne och deras upprinnelse är densamma. Dock hafwa de Aginska slägterna alltid bott innom sitt närv[arande] ❧ område. Endast några få äro inwandrade ifrån Chorinska steppen. I hela sitt lefnadssätt öfverensstämma de Aginska Buräterne med de Xorinska. D. 24 Junii/6 Julii. Ehuru mycket illamående afreste jag dock i dag ifrån den odrägliga Aginska domen. Knappt hade jag tillryggalaggt 20 verst, förrän ett häftigt oväder utbröt. Stormwinden rasade med utomordentlig styrka och efterföljdes snart af ett ihållande, starkt regn. Wägen war emellertig högst eländig. Den ledde öfver en hög, ojemn, träckig ås. Under sådana omständigheter kunde ej annat inträffa, än att jag innan kort angreps af en häftig frossparoxysm, som snart öfvergick till feber4517. ☙  Argalejskoje4518 поsselenie (45 v[erst]) en liten Rysk by, som bär sitt namn af bäcken Argaleja, hvilken infaller i Turá. Byn bebos af deporterade och deras afkomlingar. — Här låg jag i stark feber nära ett helt dygn, fortsatte sedan ❧ min resa med stor nöd till Turá4519, en liten Rysk by, vid floden Turá, som utfaller i Ingadá4520. Wägen war fortfarande dålig, marken dels stenig, dels sank och mycket skogig. Öfverhufvud tilltog skogen allt mera, ju längre jag aflägsnade mig ifrån Aginska domen. Den bestod här af fura, lärkträd, björk och vide. Жимбиринская4521, 25 v[erst] ifrån Argalejsk; 5 verst från Tura, en liten Rysk by, vid Жимбира, som infaller i Tura4522. Här låg jag åter några 1534 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1534 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  timmar i frossfeber, men fortsatte ändock min resa 15 verst till allmänna postwägen. — Följande dagen d. 26 Junii [g. st.] anlände jag till Tschita och måste genast intaga sjukbädden, hvarå jag låg i fyra dagar.4523 Derefter ❧ fortfor min hellsa ännu att wara mycket wacklande. Det oaktadt anträdde jag  See also Castrén’s letter to Rabbe, 3/15 July 1848 in the volume of letters in this series.  Castrén has left the sentence incomplete.  i ǁ och D. 8/20 Julii ☙  min resa från Tschita. Redan den första dagen af min resa blef jag wid öfverfarten af Jablonnoj chrebet så illa rådbråkad, att ett nytt utbrott af sjukdomen syntes oundgängligt. Också inträffade samma dag ett starkt regn, som utan afbrott öfversköljde mig i mitt öppna equipage. På de eländiga stationerna fanns icke ens en stuga, der de utblötta klädesplaggen [ ].4524 Ej under om i sådana omständigheter frossbrytningar esomoftast läto känna sig. Tillfälle till uppehåll fanns ingenstädes och jag war i sjelfva verket äfven angelägen om att så fort som möjligt hinna till Werchneudinsk i4525 hopp att der erhålla läkare-hjelp. Också anlände ❧ jag till sistn[ämnda] stad d. 11/23 Julii med lifvet, men med frossan i alla lemmar och leder. — Under wägen från Tschita till Werchneudinsk kunde jag ej anställa några rese-betraktelser dels för min sjukdoms, dels för ovädrets skull. Att upprödja kurganer kunde alls icke komma i fråga. Också woro de på denna wäg, liks[om] öfwerhufvud bakom Bajkal mera sällsynta. De förnämsta kurgangrupper har jag här observerat wid floderna Agá, Onón, Ingada, Njertscha, Uda o. s. v. Äfven wid Schilka skola kurganer förekomma, men vid Argun har jag ej warseblifvit dem. 1535 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1535 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  gingo ǁ beta[de]  en ǁ ett  Steamer traffic on Lake Bajkal began in 1844. There were two steamers on the lake in the late 1840s. Wikipedia: История судоходства на Байкале, https:// ru.wikipedia.org/wiki/История_судоходства_на_Байкале. ☙  (TS)  This should be the right bank (east) of the River Angara. The River Ida runs into the Angara at N53°11′11″ E103°23′6″. (TS)  This is also on the right bank of the Angara. The River Kuda discharges into the Angara at N52°25′51″ E104°6′56″. (TS)  This should be the left bank (west) of the Angara, because the village of Balagansk is situated at N54°0′43″ E103°3′51″. På wägen ifrån Werchneudinsk till Irkutsk insjuknade jag i frossa och rödsot, hvilka nästan betogo mig medvetandet. Jag öfverfor Bajkal i ett4527 ångfartyg4528 och anl[ände] till Irkutsk den 14 Julii [g. st.]. Här låg jag sjuk i flera weckors tid, men njöt lyckligtvis ordentlig läkarewård. (TS)  Also this region is situated on the left bank of the Angara. The coordinates of the village of Alar’ are N53°4′12″ E102°32′34″. (TS) — Emellan Tschita och Werchneudinsk färdades jag på en ny wäg blott ifrån Chorinska domen till Werchneudinsk. Wägen gick fortfarande utmed stranden af Uda, som å hvardera sidan på ett litet ❧ afstånd från flodbädden företedde ansenliga höjder, bevuxna med svart skog, mest lärkträd. – — Burätiska jurt af träd, vojlok, bark, trädrötter voro å stepperna öfverallt synliga och betydliga boskapshjordar gingo4526 i gräsbetet. ☙  ❧ Obs. — Det berättas att man i kurganerna funnit Schaman-mössor och andra till Schaman-kostymen hörande st[ycken]. — Item panzar-skjortor. — I den Sabajkalska nejden finner man öfverallt på stepperna kanaler, bland h[vil]ka somliga sägas vara ända till 20 verst långa. De hafva tjenat till att bewattna stepperna. – — I trakten af Irkutsk norr om Bajkal finnas följande Burät-domer: 1. Idinskaja дума, venster om Angara4529 2. Kudinskaja id[em]4530 b) 3. Balaganskaja höger om Angara.4531 4. Alarskaja, id.4532 1536 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1536 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  ❧ ☙  ☙  Irkutsk4533 — D. 18 (30) Augusti afreste jag från Irkutsk efter 1 månads medicinerande. Redan den andra dagen af min resa erhöll jag det fjerde recedivet af frossan, som sedermera fortfor att plåga mig allt intill min ankomst till Krasnojarsk. Paroxysmerna woro stundom så svåra, att jag låg hela dygnet om på stationerna och derunder ägde föga begrepp om min tillwaro. Den leda frossdemonen hindrade mig att egna en noggrannare uppmärksamhet åt nejden. Så mycket föll dock lätt i ögonen, att landet närmast Irkutsk war mycket fruktbärande, ❧ gräsrikt och bewuxet med en gles björkskog, här och der lärkträd. Wackra fält bredde sig öfverallt för ögat; de woro jemna, steppartade, utan tufvor, buskar och annan bihang. Långsluttande höjder woro öfverallt synliga, men höga branta berg ingenstädes. Innewånarne woro idel Ryssar wid stora wägen, men på sidorna bodde äfven Buräter och Tunguser (i s[ynner]h[e]t wid floden Bjelaja4534). — Ju mera jag närmade mig till Nishneudinska kretsen, desto sterilare blef bygden. Öfverallt en djup skog, bestående af ❧ furar, blandade med björkar, men nästan ingen lärkskog. Branta berg och bergsåsar. Byarna voro små och ägde ett ett fattigt utseende, allt wittnade om armod. — I trakten af Kansk widtogo åter wackra, gräsrika, med4535 gles björk bewuxna fält. Åter widtogo4536 stora4537 byar och allsköns wälmåga hos innewånarne4538. — The-karawaner hela wägen utefter. — Obs. Husen rödaktiga.  From here, see Castrén’s letters to Rabbe and Sjögren, 12/24 Aug. 1848, in the volume of letters in this series.  The River Belaja discharges into the Angara from the left (south-west) at N52°55′18″ E103°40′7″. (TS)  med ǁ björk  widtogo ǁ an  stora ǁ ~ wälmående  innewånarne ǁ n 1537 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1537 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  Castrén means the River Oka (Axa). See p. 1446. (TS)  The River Zima discharges into the Oka (Axa) from the left (south-west) at N53°52′40″ E102°3′23″. (TS)  Probably Old Style. Castrén had arrived in Krasnojarsk before the middle of November (New Style). His health was poorer than ever before; in Balaj east of Krasnojarsk, N55°52′12″ E93°59′7″, the local people expected him to die at any moment. See his letters to Rabbe and Sjögren, 3/15 Nov. 1848, in the volume of letters in this series.  The River Argut (Ak-Alaxa) runs into the River Katunˈ from the right 390 km from the mouth of the latter. (TS)  Castrén means the River Turulu, running into the River Abaj from the left 39 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Abaj runs into the River Koksa from the left at N50°23′44″ E85°6′18″. (TS)  biflod ǁ två bifloder  The rest of the rivers listed here cannot be identified. There are, however, rivers with similar names in other water systems. (TS) Etaper och half-etaper — Under wägen från Irkutsk till Krasnojarsk öfverfor jag följande floder: 1. Angara 2. Kitoj 3. Bjelaja 4. Aka4539 5. Sima (Зима)4540, 6. Bjelaja 7. Uda 8. Birjusa 9. Kan 10. Jenisej. ☙  ❧ I trakten af Kansk förek[omma] m[ån]ga sällsamma ortsnamn, sås. U<j>ár, Balaj, Kutskun — Med afs[eende] å ortsnamnen bör märkas att många bland dem här i östra Sib[irien] synas vara bildade ex analogia genom tillsattsen af en bokstaf uti ordets början, ex. Oja & Koja; Uda och Kuda, Ija och Kija; Kym (Kem), Tym, Sym, Pym[.] jfr. äfven: Om (omsk) och Tom (Tomsk) ☙  ❧ D. . November. 4541 Afreste jag ifrån Krasnojarsk och anlände helskinnad till Tomsk d. 20 Nowember. Anmärkningsvärda ortsnamn i södra delen af Tomska Gouvernementet: Argut, en biflod till Katunj4542 jfr. Irkut, Surgut Turum4543, en biflod till Abaj4544, som faller i Koksa, en biflod till Katunj. Narym, biflod4545 till Irtisch i öfversta loppet4546 <Суciй> Нарымъ, d[it]o, do ☙  ❧ Uba, en stor biflod till Irtisch Uljba (Ульба) Do Schulba, biflod till Irtisch Anuj, biflod till Katunj 1538 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1538 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks  This river cannot be identified. (TS) Oksa, en af källfloderna till Tom.4547 Usa (Уса), biflod till Tom.4548 Suma (Сума), en biflod till Tschulym (Чулымъ) wid sjön Чанъ.4549 Mungai4550 små bifloder Sungai4551 i Katunjska Alambaj (Alamboj)4552 flodsystemet4554 Uran4553 } 25 November4555 afreste ifrån Tomsk och ernådde efter 212 verst den lilla staden Kolyvan4556. Efter att härifrån ännu hafva tillryggalagt en station framåt befinner man sig på Barabá, som anses begynna der de så k[al]l[a]de Заводскiе крестяне (d. ä. de under Barnaulska bruken4557 lydande) bönder) upphöra och kronobönderne (Государствiе крестяне) vidtaga. Baraba är en stepp, bewuxen utmed wägen mest af björk och asp. Lärkträd, gran och tall finnes ej. Åkerbruk och boskapsskötsel utgöra här hufvudsaken  – Inga kurganer.4558 ☙  ❧ D. ☙  ❧ [—] Ilmen (Ильмень), en sjö vid Mjatskij savod ej långt från Slatoust4559. — Turu-Tau är en bergstopp i Orenburgska Gouvernementet. Denna topp tillhör Uralska systemet, är4560 en fyrkantig coloss och äger utseendet af ett hus. Tatarerne berätta att en deras höfding Thur haft sin borg på detta berg. ☙  ❧ Anmärkningsvärda flodnamn Turá, 1. en flod, som i4561 Njertschinska området faller i Ingada, 2. ett berg i dess närhet 3. en by vid samma flod.4562 ✘ Ordet är Turkiskt  The River Usa runs into the River Tomˈ 651 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Suma discharges into the River Čulym from the left 222 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Mungaj discharges into the River Alambaj (Lesnoj Alambaj/Bolˈšoj Mungaj) from the right 12 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Sungaj runs into the Obˈ 3333 km from the mouth of the latter. (TS)  The River Alambaj runs into the River Čumyš 260 from the mouth of the latter. (TS)  This river cannot be identified. (TS)  As shown by the other endnotes, this is not correct. (TS)  Probably Old Style.  Situated north-west of Novosibirsk at N55°18′20″ E82°44′20″. (TS)  Barnaul is an industrial town at the Obˈ at N53°21′55″ E83°46′24″. There was both silver and gold mining in the region. Sjöström 1909. (TS)  Castrén travelled from Krasnojarsk to Omsk in 12 days. He was in Ufa in December. See his letters to Rabbe, 2/14 Dec. 1848 and to Sjögren, 21 Dec. 1848/2 Jan. 1849, in the volume of letters in this series.  Lake Ilˈmen cannot be identified. (TS)  är ǁ och k  i ǁ faller 1539 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1539 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  Castrén’s diary notes end here. From Sjögren’s diary we know at least something about his stay in St Petersburg. He arrived there on 12/24 January and left on 10/22 February. Sjögren related on 25 Jan.: “Besök af den från sin resa återkomna Castrén, som åt frukost hos oss.” 27 Jan.: “Besök af Castrén.” 29 Jan. “Besökte [– –] Castrén, som sedan följde mig hem.” 30 Jan. “Om aftonen [besök] af Fru Vater med broder, Böhtlingk med fru, Castrén, Sirén med fru och dotter, fru Brosset med dotter och Schiefner.” 2 Feb.: “Castrén fann jag hem.” 6 Feb.: “F[ör]m[iddagen] besök af Castrén. [– –] Om aftonen besök af Hamel, Kunik, Radlof med fru, Castrén, Böhtlingk och Zandt med fru och dotter.” KK Coll. 209.76 Eph. 25, 27, 29, 30 Jan., 2, 6 Feb. 1849. Joseph Christian Hamel/Iosif Xristianovič Gamelˈ (1788– 1862) was a geographer of Volga German background and an Academician at the Academy of Sciences. Joseph Christian Hamel, Wikipedia: https:// historian of German background at the Academy of Sciences. Большая российская энциклопедия 16: 344. Radlof in the context of the 1840s in Russia cannot be identified. 7 Feb.: “F[ör]m[iddagen] besök af <------->, <Schreiber> och Castrén.” 8 Feb.: “Besök af Castrén.” 11 Feb.: “Besök af Nordmann och Castrén.” KK Coll. 209.76 Eph. 7, 8, 11 Feb. 1849. Alexander von Nordmann (1803–1866) was a Finnish zoologist and palaeontologist of German background who had been working in Berlin and was later engaged as teacher in Odessa but had just been appointed Professor of Zoology and Botany at the Alexander University in Helsinki. He is considered to be the first internationally renowned Finnish zoologist. Leikola 2001. 13 Feb.: “Hos Castrén, med hvilken jag om aftonen återvände hem, hvaräst jag förefann Brosset med dess d[o]t[ter]. Sednare kom ännu Böhtlingk.” 14 Feb.: “Besök af Castrén, hvilken jag följde till Sirén till middag.” 15 Feb.: “Med Castrén hos Frähn till middag, [– –]” 17 Feb.: “Om morgonen hos Castrén, hvilken jag tillställde de.wikipedia.org/wiki/Joseph_ Christian_Hamel. Ernst Eduard/Arist Aristovič Kunik (1814–1899) was a 1540 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1540 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks honom 700 Rubel silfver för år att kunna uteslutande egna sig till utarbetande af sina samlade Materialier, i likhet med hvad af Akademien förut i dylika fall blifvit tillgjordt. Naturligtvis hade ingen i Klassen att anmärka deremot och det beslöts att derom i högre Ort göra en vederbörlig hemställan. För att kunna förkunna C[astrén] detta Resultat före hans afresa, hade jag budit honom i dag till middag ock jemte honom hans <vän> Sirén, Pastor Zandt, Öfverste-löjtnant Tigerstedt, Professor Nordmann, samt af Akademiens ledamöter Middendorf, Böhtlingk och Kunik.” KK Coll. 209.76 Eph. 20, 21 Feb. 1849. Colonel Lieutenant Tigerstedt is apparently Axel Fredrik Tigerstedt (1813–1870), later Major General in the Russian army. Tommila 1964: 1401. This is the only documented event when Castrén met Middendorff, although they probably also met on other occasions during Castrén’s stay in St Petersburg in 1849. 22 Feb.: “Wid middagen hos Siréns 1 Pomerans sup och <3> glas rödt win, hvarpå Castrén efter caffet kl[ockan] 5 afreste åt Wiborg och Helsingfors.” KK Coll. 209.76 Eph. 22 Feb. 1849. bref att medföra till Professor Ilmoni och Professorskan Blomqvist.” KK Coll. 209.76 Eph. 13–15 Feb. 1849. Immanuel Ilmoni (1797– 1856) was professor of medicine at the Alexander University in Helsinki. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, https:// ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/ henkilo.php?id=12699. Mrs. Kristina Charlotta Blomqvist, b. Harring, (d. 1850) was the widow of professor Alexander Blomqvist who had died in December 1848. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=12853. 20 Feb.: “Besök af Castrén, som i dag förnämligast äfvensom redan i går sysselsatte mig, i det jag controllerade afskriften af hans egen bericht till nästa  – morgondagens  – session och sjelf dertill förberedda 2 af mig, 1 om saker, som han medhämtat för Akademien och 2. förslag till ytterligare understöd för honom, på det han må kunna sorglös och ostörd skrida till bearbetning och utgifning af sina Materialier.” 21 Feb.: “Jag föredrog i Klassen såwäl Castréns egen redovisning för sin resa, som ock min derpå grundad motion att i 3 års tid <än> ytterligare bevilja (TS) ☞ 1541 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1541 26.8.2019 9:56:26 �Itineraria  The mscr of this fragment KK Coll. 539.26.22 (Varia 1.22) p. 279–282 consists of two sheets of 18 x 21 cm. The text is probably an unpublished article mscr on Castrén’s excavations in Irkutsk region.  Både i denna […] ǁ mennisk ben af m[enni]skor, kalfvar, får, fåglar, hundar, och men inga redskap. I hvarje graf förekom ett lik, som låg med öster i bar jord med hufvudet i öster. Utwändigt woro <k---a> grafvarna försedda med höga fyrkantiga stenwäggar, men i saknad hvilka i tre hvarf omgifva Utwändigt woro grafvarna försedda i öster  både […] skillda ǁ n[å]g[o]t stör[re]  höga kummel ǁ 1. familje-grafvar ǁ 2. stora  mket allmänna ǁ allmännaste  ofta med ǁ wanligtwis <wid>  Såsom […] familje-grafvar ǁ Inwändigt <->  de […] liken ǁ 1. Minusinsk <----> ǁ 2. liken i de  icke vester ǁ i öster  Mscr: vester  Dessa […] frestad ǁ 1. Oaktadt detta ǁ 2. Ehuru dessa och många andra olikheter <skulle> på det kraftigaste af  är ǁ wore Appendix . ☙  ❧ Både4563 ☙  ☙  i denna4564 och några andra närbelägna Kurganer förekommo multnade ben af m[enni]skor, kalfwar, kor, får, hundar, fåglar och andra slags föremål, sådana jag uppgräfvit i de Minus[inska] graf-kumlen. Oaktadt det likartade innehållet äro dock de härwarande grafvarna både4565 till sin yttre och inre constr[uction] ❧ betydlig[e]n skillda ifrån de Minusinska. Här har jag hitintills icke funnit några höga4566 kummel hvilka i Minusinska kretsen äro m[yc]ket4567 allmänna, utan endast små, fyrkantiga, ofta4568 med tredubbla stenwäggar omgifna grafvar, hvilka wanligtvis äro jemnhöga med marken. Såsom4569 sjelfva det yttre utwisar, äro grafvarna härstäde[s] icke allmänna familjegrafvar, utan innehålla blott ett enda skelet[t]. Då i de4570 Minus[inska] grafvarna liken nästan alltid träffas liggande [i] en kista af träd eller sten[,] man och hustru i samma kista, så har jag deremot härstädes icke funnit några spår hvarken af träd- eller stenkistor. Anmärkningswärd är äfven den omständighet, att liken härstädes ligga med hufvudet icke4571 ❧ vester, såsom i Minus[inska] kretsen, utan alltid i [öster]4572. Dessa4573 och många andra olikheter, som jag nu ej ärnar vidröra, är4574 man frestad att sluta till grafvarnas olika ursprung, men det är 1542 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1542 26.8.2019 9:56:26 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks ☙  anmärkningswärdt att Mong[olerne]4575 hålla äfven de härwarande grafvarna för ett verk af Kirgiser4576 och af4577 sådan anledning benämna dem än Kirgisi ür, än åter med det ifrån Turk[iskan] lånade köhö4578 kyhö, kyhö, kysö, kycö, såsom ordet4579 i särsk[ildta] dial[ecter] uttalas. Det4580 berättas såsom alldeles afgjordt att Kirgiserne4581 fordomtida ströfvat på dessa stepper och att denna berättelse icke är ogrundad, bevisas af Turkiska ortsnamn, hvilka ❧ äfven i denna nejd tidt och ofta påträffas. Emellertid kan man med all4582 sannolikhet antaga, att åtm[instone] icke alla härwarande grafvar äro gjorda med Turkiska händer, utan kanske till största delen är ett verk af Mongolerne. Buddhismens4583 anhängare uppresa wäl inga offerstenar wid den aflidnes graf, men bland Burät[erne] gifvas ännu i dag många Schamaner, wid hvilkas begrafning utom4584 otaliga andra ceremonier iaktages det bruk, att grafven liksom i fordna dagar omgifves med en trefalldig stenring. Såsom tjenande till hviloläger endast för Schamaner kunna4585  Mongg. […] härwarande ǁ trad[itionen] tillskrifver de här[warande]  Kirgiser ǁ Turk[iska] folkslag och  af […] benämna ǁ benä[mna]  köhö ǁ ordet  ordet ǁ det  Det […] afgjordt ǁ Det heter  Kirgiserne ǁ T  all sannolikhet ǁ sanno[likhet]  Buddhismens ǁ 1. Wisserl[igen] ǁ 2. Såsom dessa gra[fvar] ǁ 3. <--->  utom […] andra ǁ 1. bland annat ǁ 2. utom <--->  kunna ǁ 1. ~ dessa ǁ 2. ~ de benämnde grafvar[na] ǁ 3. ~ <-->  färd ǁ <---->  den ǁ ~ stora Njertsch[inska] farwägen Med denna winning — Ifrån den Aninska steppen fortsatte jag min färd4586 utmed den4587 1543 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1543 26.8.2019 9:56:26 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 30 [Reseanteckningar 1847–1848] (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/50796ac6070c749fed7bab3880039101.pdf d24b3bcd126d1c170ca27407a974101b PDF Text Text Itineraria  KK Coll. 539.26.14 (Varia 1.14, p. 55– 106) is an interfolied Russian calendar of the Julian system containing short notes by Castrén. The page size is 13.5 x 21.5 cm. The calendar contains also Castrén’s draft of a review of Matthias Akiander’s book Försök till utredning af Finska språkets ljudbildning (1846), written on the interleaves between pages 8–9, 14–15, 16– 17 and 30–31 (KK Coll. 539.26.14 p. 64, 71–72, 75–76 and 103–104).  Between p. 14–15 (Coll. 539.26.14 p. 71).  Конторю […] Отдѣленiя ǁ въ Почтовымъ Туруханскимъ Отдѣленiемъ  Рудакову ǁ ~ намѣренъ Мѣсяцословъ на  31 годъ, въ Санктпетербургѣ, при Императорской    Академiи Наукъ4588 ☙  ❧ Notanda — De rikaste guldgrufvor gifva 120 pud. — Bönderna i Jenis[eiska] <---> och hela Sibirien odla svedjebruk it[em] Bränna det fjolgamla gräset för att befordra höwexten. — den Sibiriska phlegman. — Judens ordspr[åk] Сибирь умнѣе Россiи — Qwinnornas hufvudbonad. 1. Den Sib[iriska] phlegman 2. ––––––– slugheten — Sibirjaken har alltid tråkigt, d[er]af kortspel och vin. Господину4589 Управляющему Конторю4590 Почтоваго Туруханскаго Отдѣленiя Рудакову4591 1544 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1544 26.8.2019 9:56:27 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks [April ] ☙  ❧ D 27 strök Jenis[ei] [May ] ☙  ❧ D.4592 1 Maj sköt Jenis[ei], d [ ] Ang[ara] och d. [ ] segl[ade]. Jag hade förest[ällt] mig Jenis[ei] såsom en bergig D. 6 Maj blef Jenis[ei] isfri vid staden Jenis[eisk] och den 7 steg4593 jag i en lätt båt, med hågen riktad åt Turuchansk. Wid d[en]na tid om wåren ännu så ringa framskriden, att ☙  ❧ D 7. strök Tungusk[a] ☙  ❧ D.4594 18 Maj tog jag min afsked af den guldrika4595 men glädjetomma staden Jeniseisk steg i en4596 öppen båt och styrde utför Jenisei4597 med hågen riktad åt Turuchansk.4598 Blott en arm, deporterad bagare från Dorpat beledsagade mig till stranden och nedkallade4599 öfver mig Herrans välsignelse för den l[ån]ga och mödofulla resan[.] – Jag ärnar ej här inlåta mig i en chronologisk4600 berättelse af de små öden och äfventyr, ☙  ❧  The notes concerning 1, 6 and 13 May are on the interleaf between p. 8–9 (January).  steg ǁ styrde  This fragment is also at the beginning of the travel description published in Morgonbladet 25–29/1847, the original mscr of which is in SKSA A721. See p. 816 and Castrén 1847g.  guldrika ǁ <--->  en öppen ǁ 1. min lilla ǁ 2. en liten  Jenisei ǁ ~-floden  Turuchansk. ǁ 1. ~ Jag lemnade Jeniseisk med ett hjertinnerligt nöje, ehuru wan wid både ett och annat som möter händer på resan ǁ 2. ~ Ehuru det bar af till werldens yttersta ända lemnade jag dock Jeniseisk med ett hjertinnerligt nöje, ty med all min reswana och stoiska likgiltighet <--> för  nedkallade […] resan ǁ 1. önskade mig <be> ǁ 2. nedkallade öfver mig wälsignelse mig för till den l[ån]ga och mödosamma resan, men jag hade knappt <- ---> sedan wälsignelse, som enligt hans  chronologisk berättelse ǁ relation D 17 Bref fr[ån] Rabbe och Zachris [Castrén] D. 18. Reste från Jenis[ejsk] [ June ] ☙  ❧ D. 7. Anl[ände] till Turuchansk 1545 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1545 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria  Franska. ǁ ~ tik. En Fransk Gramma- [ July ] ☙  ❧ Till Rabbe Черноусовs ögonsjukdom Den ewiga Guden på Franska.4601 Klostret. Almanacke. D 12 Bref från Akad[emiker] Sjögrén och Rabbe D. 19. Från Turuchansk – D. 27. Till Plachina. ☙  ❧ Till Rabbe Hvarmed däckades Noachs ark  – en fråga som uppstod med anl[edning] af golfdäckningen. — Skicka mig en theol[ogisk] dissert[ation] öfver d[en]na materia. — Dub[b]el temperatur i dubbel bemärk[else] 1. I öfra och nedra etagen. 2 Ifrån 12 till 12. Jfr. Solovjeffs. — I Dudinka trodde jag, att jag skulle dö och tänkte på mitt test[ament]. 1546 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1546 26.8.2019 9:56:27 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks [August ] ☙  ❧ D 12. Ifrån Plachina till Chantaika. D 20 [Augusti]/1 [September] Från Chantaika D. 23 [Augusti]/4 [September] till Dudinka [September ] ☙  ❧ D 27. 4 Bref från Rabbe af. — Bref af W[ille]brand4602, Collan, Alcenius4603, Akiander4604 [October ] ☙  ❧ бородникъ dolg[anska], Jak[utiska] Sengjakaa = mössa нагрудникъ – Tyhyluk.  Knut Felix von Willebrand (1814– 1893), Doctor of Medicine, later Director General of the Board of Medicine in Finland. Savolainen 2001. (TS)  Karl Alexander Alcenius.  Matthias Akiander (1802–1871), historian, Lecturer in Russian at the Alexander University of Helsinki, later professor. Luther 2001a. (TS)  The same list can also be found among Castrén’s letters, belonging most probably together with the letter to Sjögren, 11/23 Jan. 1847. See the volume of letters in this series for both this list and another one, sent on 17/29 July 1846. The collections sent by Castrén have partly been preserved in the Kunstkamera in St Petersburg and in the Museum of Cultures in Helsinki. Lehtinen, I., 2017: 145–148. (TS)  En Samoj. ǁ 2 Samoj[ediska] och Öfra bekl[ädnad] Парка Jak. Ogdokó. Undra bekl[ädnad] Sŏn. Den stora mössan: Kalpák. № 1. Trädlådan innehåller:4605 1. 2 Samoj[ediska] bolvaner 2. 1. fiol 3. En Sam[ojedisk] pipa af mammoth-ben 4. 2. Sam[ojediska] och Jakut[iska] nätnålar. 5. En4606 Samoj[edisk] rensnara (af vildrenskinn) 6. Ett Sam[ojedisk] rep, förfärdigadt af renens fotsenor. 1547 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1547 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria  faren ǁ ~ efter min halfåriga tundra-färd  halfåriga ǁ tun[dra-färd] 7. Ett Samoj[edisk] pilkoger 8. En Ost-samoj[edisk] qvinno-kostym (Вос- точно Сам[оѣдская] женская одежда) – utom stöflor 9. En Samoj[edisk] wåtsäck. 10. En Jakutisk granulatsmössa (sengjakáa) Obs. Jakuterne bära äfven en нагрудникъ = Tunguserne D. 13. Tillfrös Jenisej. ☙  ❧ n[å]g[o]t illa faren4607 anl[ände] jag i går till Turuch[ansk] efter min halfåriga4608 tundra-färd. Med katharr i hufvudet, värk i lederna och <seroca> i sinnet kan jag denna omöjligen [November ] ☙  ❧ Den 16. Från Dudinka D 18 Till Tolstoj Nos Den 24 Från Tolstoj Nos [December ] ☙  ❧ D. 8. Ifr[ån] Dudinka D. 10. Till Chantaika. 1548 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1548 26.8.2019 9:56:27 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 31 Мѣсяцословъ на 1846 годъ (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/7d5bd805d269e50b0cc72b02c0cdb9e0.pdf d947081f9042be955e0ac8d39912a2d6 PDF Text Text Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks 32 Карманный мѣсяцословъ на . Санктпетербургъ, При Императорской    Академiи Наукъ.4609 Lådan No 1.4610 Innehåller under No 1–4 Cranier funna i Tatar-grafvarne wid Abakan omkr[ing] steppdomen. Num[m]er-följden är dens[amma] såsom grafvarnes. I grafven No 1. upptäcktes äfven de jernst[ycken] som — No 5–7 är funna i en 4kantig kurgan vid steppdomen — En Tat[arisk] balalaika (ҟoomes)4611 Lådan Noo 24612 Cran[ier]4613 No 9–10 – tvenne skeletter funna utanför stengrafven <1> i den mindre afd[elningen] af No 2. — No 11.4614 I Gr[af] No 2. i sjelfva stenkistan (barncranium, fårkäk och hundkäk). No 12.4615 Fragm[ent] af barncranium funna i Gr[afven] No 2. Större afdeln[ingen] i4616 en stenkista.  The original in SLSA 1185 is an interfolied Russian pocket calendar, the size of which is 13.5 x 9.5 cm. There are Castrén’s notes on the interleaves.  These lists of the contents of packing crates are mainly of Castrén’s excavation finds from the South Siberian steppe in the summer of 1847, but they also list also some ethnographic artefacts. At least most of the objects have been lost since then. Cf. excavation notes earlier in this volume. The same lists but divided differently according to crates are included in Castrén’s letter to Sjögren, Sept. 5/17, 1847. In addition to this, the letter lists also stray finds from ploughing fields on both sides of the Enisej upstream from Minusinsk. (Box No. 28). They are from both the Bronze and Iron Ages, possibly also later. This is no. 23–24 in the letter. See the volume of letters in this series.  (koomes) ǁ ~  – Kojbal-språket känner wid Yst-Oja, Amelian [above l, Castrén has wrote an unclear rlike letter without striking out l] Заводковъ och 1  Crates nos. 25–26 in the letter. See above.  Crann. ǁ Litt. A och B  No 11. ǁ Litt. C  No 12. ǁ L. D.  i ǁ af 1549 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1549 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria             No 13 ǁ L. A. No 14 ǁ L.) I No 15 ǁ L. B. a ǁ <b> N 16 ǁ L C. kistan ǁ grafven No 3) ǁ ~ L.) D. No 17–18 ǁ LL) F och G 19 ǁ (L) H) ett ǁ åtsk[illiga] No 20–21 ǁ L.) E. Kojbal-/steppen Crate no. 27 in the letter. See above.  22–23 ǁ Litt B och C  No 24 ǁ 1. L. A ǁ 2. No 6. Ur Grafven No 3. No 134617 Ett cranium nedanom öfversta jordlagret wid sidan af kumlet. No 144618  – Gr[afven] No 4. Fragment af ett barncranium i Gr[afven] No 4 wid gamla Sag[aiska] domen No 154619 Ett cranium i stenkistan a4620) N 164621 2 Knifvar och en yxa i kistan4622 a (af No 3)4623 No 17–184624 – två cranier i kistan c) af Grafven No 3. 194625 En knif och ett4626 koppar-st[ycke] tillh[örande] qvinno-sadeln och div[erse] koppar-prydnader funna i kistan c) No 20–214627. 2 Cranier i grafkumlet No 3. Lådan No 3. Fr[ån] Kojbal[-]steppen4628 Innehåller: Gr[afven] No 8. 22–234629, funna nära intill h[varan]dra (B. högre upp och C djupare ned i grafven): I norra hörnet S. t. gr[afven] No 244630 fragmenter af ett cranium, funnet under öfversta jordlagret Gr[afven] No 8 litt D. Fragm. af ett cranium i södra hörnet [March ] D 9 till Jeniseisk Tuguntsow. 1550 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1550 26.8.2019 9:56:27 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks Schadatskoj Förpost ifr[ån] Minusinsk 100 verst på fl[oden] Amyl: Kosak Iwan Kowrigen (korpral) bör efterfrågas Wasilij Schogonin af Kolska ulusen — Ясачный Tatarin, eller hans дядя. it[em] Andrej Kolascheff, Mator Begge i Karatus – it[em]4631 Sch. Savodkoff  it. ǁ af  Cream of tartar or potassium bitartrate C4H5KO6, used as leavening agent and stabilizer in baking and as a laxative in medicine. Brockhaus Enzyklopädie 20: 146 [Weinstein, Tartarus]. (TS) 1. Михайло Чалкинъ känner Kojbaliska. 2. Терентiй Бажагинъ i Sojatokska förpos- ten. (3. Amelian Заводковъ vid Ust-Oja[)] Иванъ Сустугашевъ  – en lämplig Kojbal-tolk i byn Schoschinskaja 35 v[erst] från Karatus; arbetare hos Nikifor Kudanókow som håller qvarter för resande. Uppköp i staden Compass – snus – kalsonger – kaloscher Cremor Tart[ari]4632 Schlafrock Trycksvärta krut och bly – Walter Scholl Wid Sagaiska domen duger till tolk en gubbe vid namn Köörök R. Mikita, och en ung person Kazantje Ko’cega’sep, en skrifvare. [ June ] D. 18 Bref till Sjögren. D. 24 Simmade första gången. Bref till Lars, Bergst[adi] och <Eiren> 1551 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1551 26.8.2019 9:56:27 �Itineraria  Castrén is mistaken by one week here. According to his travel diary, he arrived in Krasnojarsk on 21 September/3 October.  Samsón ǁ ~ Aldagi  Болшая-Andsha ǁ Yst [ July ] D. 3. Fr[ån] Tes. Obs. I Karatus finnas 2 Kandak[ovska] Tat[arer] Tsirka Dodascheff och Bultaҟ. I Katjulka Tat[ar] Arsentij Tjeptjergin D 24 Till Katjulka [August ] Hos bröderna Krjukov äro lemnade i förvar: 1. En päls 2. En kista med hufvudskålar 3. En korg med thekök 4. En säck med stöflor och en Schamanskostym 5. En trumma 6. En mintir [September ] D. 5 Septemb[er] ifrån Minusinsk – D. 14 till Krasnojarsk –4633 D. 26 från Krasnojarsk D. 28. Till Усть-Анджа [October ] Wid floden Kungus bor en Agulsk gubbe vid namn Samsón4634 D. 6. till Болшая-Andsha4635 D. 13. Till Tыrbыs’ 1552 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1552 26.8.2019 9:56:27 �Russia and Siberia –, Diaries and Field Notebooks D. 26 Till Mergunjowa Апр[ѣль] 124636 За рѣтiя кургановъ 10. 17. За рѣтiя кургановъ 10. 18 За рѣтiя кургановъ 10. Іюнiя. Апрѣль Мая Мая – Мая Мая – – – Мая Іюнiя Іюнiя Іюнiя Іюля Августа 10 2. <2>. – 3.4637 За рѣтiя кургановъ За рѣтiя кургановъ За рѣтiя кургановъ Ящикъ Шаманская одежда и Барабанъ 3. 4639 Balalaika 16 За рѣтiя кургана4640 17 За рѣтiя кургана – Ящикъ 20 За рѣтiя кургановъ Ящикъ 21. Чудская вещъ 2. Чудскiя вещи 5 Чудскiя вещи 7. Чудскiя вещи 9.25 18.50 18.50 5. 12.50 254638 12.50 2. 10.20 5 3. 37 2.50 1.5.4641 2 3.50. 5 145.30 10 – 25. 30 10 24 За рѣтiя кургановъ Чудскiя печати Чудскiя вещи Чудскiя вещи Чудскiя вещи За рѣтiя кургана Spik lärft Packlådor Rep. Spik 2 Tat[ariska] pipor Nål och tråd 5 5. 5. 2.40 2. 37. 1.20 6. Tschud-fynd  Апр 12 ǁ 1. Мая 20 ǁ 2. Апр 10 – It is unclear whether Castrén changed the month before the day or vice versa.  Moved from after May 20.  Castrén wrote this sum between the titles and prices per piece in his calendar.  Moved from after June 10.  кургана ǁ кургановъ  Castrén no doubt meant 1 rouble 5 kopecks. Cf. below. 2 Sept[ember] 6 } 2.5 .32 1553 Itineraria 6osa 1845_49paivak.indd 1553 26.8.2019 9:56:27 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 32 Карманный мѣсяцословъ на 1847 (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/04ce882a318fee4562a6492f019cd7da.pdf 1c5cb401eaafe0424c6bc30ac7fc0a25 PDF Text Text Itineraria  en ǁ <->  qväden ǁ sånger  In Suomen kansan vanhat runot, there are twelve runes collected by Castrén in Southern Ostrobothnia: XI No. 46, 1680 and 1854 from Alajärvi and 1013, 1086, 1433, 1437, 1603, 1814, 1881, 1902 and 2054 from Lappajärvi. http://www.skvr.fi. (TS)  De ǁ <-->  plan-/mässigt  ej […] daf ǁ ej må rättas der<öfv[er]>  The text of the manuscript is incomplete.  Manuscript KK Coll. 539.31.1 (Varia 6.1) is a 94-page notebook, bound of originally loose sheets in the library. Its pages measure ca. 11.5 x 18.5 cm. The notes are mostly in pencil and they are partly extremely unclear. A considerable number of pages are missing and the preserved ones have partly been bound in incorrect order. Here they have been arranged according to Castrén’s route, but the original succession cannot be fully reconstructed. The pages also contain some notes that Castrén did not use in his published reports and therefore cannot be precisely located. Page 47 of the notebook does not belong to the 1838 journey but to the one from 1841–1842, and page 84 probably to the 1839 journey in Karelia. In this publication, they have been moved to their correct contexts (p.  314, 598). On the other hand, pages 165–168 of KK Coll. 539.26.19 (Varia 1.19, consisting otherwise of report fragments of the Siberian journey of 1845–1849) belong to this journey to Lapland and have now been joined to these field notes notes (p. 203–206).  Upper part of the mscr page.  It is assumed that the first Finnish settler Pekka Kolari came from till ett antal af 160, ehuru i anseende till vegetationens ringa framsteg det ofta varit svårt, någon g[ån]g omöjligt att af bl[otta] beskrif[ni]ngen sluta till wäxtens benämning. Widare har det lyckats mig att i Lappajärwi uppteckna en mängd hittils otryckta äldre och nyare sånger, neml[igen] 8 trollrunor, fem rätt naiva waggwisor en1269 mängd lyriska qväden1270, h[vil]ka afsjungna rätt wäl afspegla den Finska lyrikens djupa wemod, men för ingen del uthärda lyrikens strängare fordringar.1271 De1272 äro icke ☙  plan❧mässigt1273 utarbetade, man förmår ofta icke inse deras syfte och hufvudändamål;  – de äro likasom det öfverfulla hjertats fria utgjutelser; men just d[eri]g[enom] att de utgå ur hjertats djup warma, innerliga och skola ofelbart anslå hvarje hjerta, ware d[e]tta sagdt om den Finska lyriken i allm[änhet]. Här wore stället att nämna några ord om versbygnaden i runorna, men ett dunkelt minne af Lapps[ka] sånger säger mig, att mina närv[arande] åsigter skola förändras i L[a]ppm[ar]ken, der jag hoppas finna claven till runometherns uppkomst. Men klara och obestridiga facta äro följande: 1o.) Quantitheten utgör i runorna normen för versbyggnaden, 2) Runosångaren försummar ofta ordens egna accent, h[vil]ket är ett bevis att Finsk vers ej1274 beror d[er]af. 3) Lagarna för quantiteten äro likväl icke fullt bestämda. 4o) Det är en fordran af wår tid med sin Alexandrinska bildning1275 200 Itineraria 2osa 1838.indd 200 21.8.2019 15:49:52 �Lapland    4 ☙  ❧ ☙  ❧ [Reseanteningar .   Lappland.]1276 För1277 300 år sedan ha Finska innevånare bosatt sig i Kolari1278 (De äro i d[en]na dag alla Smeder H[var]före? Kittiläboernes1279 härkomst  – Ifrån Savolax kommo 2ne bröder och bosatte sig en i Jääskö (Alakylä by)1280, en i Ollila (nu Prästbord)1281, och en ifrån Storkyro1282 som bosatte sig i Kyrö by – 4de leden lefver nu i kittilä.1283 Före d[en]na tid säges Lappar innehaft landet  – Några få Lappar <bo> i Kittilä <laviasti> asunneet adde1284: 3 Puukero1285, Siepinkero1286,1287 Palokero1288,1289 den största – Lappby – <-----> – Kolfors Keräsjärwi1290 är ½ fjerded[els] lång ifrån Keräsjärwi wandrade wi en <-> öfwer fjällen längsefter en fjälldal, som skiljer kerästunturi ifrån Wuontistunturi1291 På södra sidan befann jag mig på perif[eri] af en cirkel; på norra likaså  – Snö! ifrån fjället kommo wi rakt till stranden af Wuontisjäur<i>1292, ett litet träsk, som ej må förvexlas med ett Wuontis jauri högre upp1293 – En1294           Rautalammi in Savonia. Vahtola, J., 1991: 227–228. (TS) Kittiläboernes ǁ Kittiläboerne. innewånare The Ranta-Jääskö and Mäki-Jääskö farm properties are still in Kittilä, in the village of Alakylä on the River Ounasjoki, N7471780 E409033 (N67°20′55″ E24°52′59″). (TS) Castrén probably means Ollila farm in the village of Kaukonen, N7485951 E410814 (N67°28′34″ E24°54′48″). When the vicars of Sodankylä visited Kittilä in the late 18th century they would stop at Kaukonen where a chapel was built in the 1770s. His wording, however, is not unambiguous, because a new church was built in Yli-Kittilä already in 1831. Kittilän seurakunnan historia: http://www.kittilanseurakunta.fi/historiaa/; Onnela 2006: 329. (TS) Fi. Isokyrö, situated at the River Kyrönjoki in Southern Ostrobothnia, N6994751 E262964 (N63°00′16″ E22°19′2″). (TS) See also Onnela 1995: 149–150. (TS) The text is upside down beginning from the foot of the page. Castrén probably means Cape Puukeronniemi on Lake Vuontisjärvi in Muonio, N7551014 E370049 (N68°2′37″ E23°53′4″). (TS) Sieppikero in Muonio, N7557061 E373156 (N68°5′57″ E23°57′6″). (TS) Siepinkero, ǁ ~ La<u>kkukero, Himmelrik, Orottama, Pyhäkero, Nu<--->ala (Njobmel, hare) kero, Palokero in present-day Enontekiö, N7559518 E375258 (N68°7′20″ E23°59′57″). (TS) Palokero ǁ ~ , Keräskero, Saiwokero, Wuontiskero Lumikero, Suvastunturi, Lake Keräsjärvi in Muonio at N7561870 E373898 (N68°8′34″ E23°57′50″). (TS) 201 Itineraria 2osa 1838.indd 201 21.8.2019 15:49:52 �Itineraria  The valley between the Keräskero and Vuontiskero fells at N7561578 E376630 (N68°8′28″ E24°1′47″). (TS)  Lake Vuontisjärvi at N7562958 E379314 (N68°9′17″ E24°5′34″). (TS)  There are three different lakes with the name Vuontisjärvi in presentday Enontekiö and one in Muonio. Here Castrén probably means the one at the village of Vuontisjärvi, see p. 81. (TS)  En af […] ǁ Wi foro öfve[r]  strand ǁ träsk  qvart ǁ h  Yli-Kyrö at N7564661 E382411 (N68°10′17″ E24°9′55″). (TS)  och ǁ ifrån  sades i Peldowuoma ǁ sades  Jatuli ǁ Jätt[e] Jatuli means ‘giant’ in North Ostrobothnian folklore. Calamnius 1868: 197–198; Kirjastovirma: jättilais- ja lappalaistarinoita: http://            ☙  Kyrö by har sitt namn af en ifrån Peldo by och1298 Kyrö gård inwandrad <------> – Härifrån har den nuvarande ägarens faster flyttat till Kyrö i Enari och gifvit byn dess namn – Om Stalo sades i Peldowuoma1299, hvad jag förmodat, att stalo = Jatuli1300 och k[al]l[a]d[e]s1301 äfven Liha-tontti1302  – Lappska trad[itioner] – Ifrån Kyrö efter Ounasjoki <3> mil1303 – Ounastunturi sågo wi nu från nordliga sidan, om v[enster] en half mil ifrån den; hade mest snö – Sedan efter Käkkäläjoki 1 ½ mil och efter Peldojoki ½ mil till Peldowuoma – käkäläjoki tar sitt ursprung ifrån Peldå tunturi – likaså Peldojoki – De som färdas till Utsjoki efter Teno elf böra taga följande kurs: Palojoensuu1304 –1305 www.kirjastovirma.fi/asutusjasotatarinoita/2. (TS) klds ǁ liha Lihatonttu. mil ǁ ~ h Castrén probably planned to explain the route from it very beginning at the western border of Finland in Palojoensuu (Fi.)/Bálojohnjálbmi (SaaN), N7579696 E337960 (N68°17′3″ E23°4′25″). (TS) The rest of the text is missing. poika ǁ joki hugger ǁ <sköt> Suomen kansan vanhat runot XII.1 No. 62–65 and 67 from Lapland and Northern Ostrobothnia, http:// www.skvr.fi. (TS) Upper part of the mscr page. Då […] önskan ǁ Hade det icke varit din uttryck[ta] önskan, att – önskan ǁ <---> lemna ǁ meddela af karlarne kringrände träsket för att anskaffa båt ifrån motstående strand1295  – Ännu wandrade wi en qvart1296 mil och kommo till kyrö1297 ❧ belägen 2 mil ifrån Sieppi – <-> Pallastunturi i n[ord] och s[yd] Wid lappkåtan hundar – Sieppi hör under Kittilä, Kyrö under Enontekis. ☙  ❧ Wäin[ämöinen] k[al]l[a]s i runor, dem jag hört i Peldowuoma Pätosen poika1306. Ex[emplaris] gr[atiae] i de sånger der han hugger1307 sig i knäet –1308 ☙  ❧ — Då1309 jag nu skall enl[igt] ditt önskan1310 går att lemna1311 dig n[å]gra torftiga upplysningar om1312 202 Itineraria 2osa 1838.indd 202 21.8.2019 15:49:52 �Lapland  Om utsigterna för det kommande året i åtskilliga delar af Finnland – och Finska Lappmarken –1313 Gunstige1314 läsare! Denna (Utdrag ur en resandes dagbok –) Öfwer-Torneå d[en] 26 Junii.1315 I Kittilä har man i1316 wåras uppgräft häst<rat>, som under wintern dött af brist på hö –  This is the beginning to a letter struck out by Castrén.  Castrén also struck out also this title.  Gunstige ǁ <--->agne  Castrén struck out this date.  i ǁ <---->  The fragment from here to the words den <wilda> naturen is from KK Coll. 539.26.19 (Varia 1.19) p. 165–168. It is a draft of Castrén’s letter to K.F. von Willebrand in July 1838 (see the volume of letters in this series). It consists of two manuscript sheets of ca. 19 x 24 cm.  kaffe ǁ ~ och  nuwarande ǁ K[emi] [– –] ☙  ❧ drucko1317 kaffe1318, metade, samlade insekter och traditioner. Durchman christnade ett barn och erhöll derföre en ost, hvilken han broderligen delat med oss. Ehrström såg på de sjuka och utdelade medikamenter, men hans praktik war icke så inbringande som Durchmans, hvarföre någon i sällskapet yttrade sig att ”tron frambringar (eller inbringar) de bästa frukter” Hitintills hade det icke lyckats mig att erhålla några traditioner om Finnarnes inwandring till trakten af Torneå och Muonio-elf, men i Kihlangi erhöll jag fakta, som i afseende å detta ämne lemna följande resultater. Om det med full wisshet icke kan bestridas, att innewånarne wid Kemi och Torneå elf (eller rättare: i nuwarande1319 Kemi och Torneå Moderkyrko församlingar), så hafva inwandrat ifrån trakterna af hvita hafvet, så anser jag det likwäl för otvifwelaktigt att <bjarmi> vid Muonio elf icke tillkommit 203 Itineraria 2osa 1838.indd 203 21.8.2019 15:49:52 �Itineraria  In the village of Juoksenki, farm of Filpus in Turtola, situated at N7383556 E360202 (N66°32′22″ E23°51′8″). Leinonen, H., 1958: 134. (TS)  Af […] hörde jag ǁ 1. Från Kardinen ǁ 2. ~ (?) Kardinen) fingo wi  Above this word Castrén wrote: Kiexisvaara  In Castrén’s time, slash-and-burn cultivation was practised only in the inland regions of Finland. Vuorela 1975: 144 (map). (TS)  Kuusamo is situated in the eastern part of Northern Ostrobothnia, at N7317588 E599806 (N65°57′49″ E29°11′47″). (TS) genom en allmän folkwandring utan genom colonisationer ifrån skilda orter och på skilda tider. Derigenom är förklarligt, huru man till och med i de närmast belägna byar stöter på folk med utseende och språk, som förråda skilda racer. Sålunda anmärkte jag på Toolanen Gästgifveri1320 följande språkegenheter, som jag hvarken förr eller sednare erfarit: ”Wenete pro wene, purete pro puree tulete pro tule” o. s. v. Af1321 de karlar, som stakade oss ifrån Kieksiswaara hörde jag, att en boda skulle finnas på Kardinen (?)1322 med Savo☙  laxisk ❧ inscription, att Savolaxare och Lappar fordom bebott landet, men blifvit fördrifne af Nederbyggarne. Werkeligen finner man äfven vid Kardinen <--> stora svedjeländer – en odling, hvarpå landets nuwarande innewånare aldeles icke förstå sig.1323 Efter Lapparne har man ända ifrån Karungi otaliga lemningar, och till största delen ugn-ställen. Men till landets nuwarande innewånare. Karlarne som skjutsade oss ifrån kolari hade ett mycket markeradt utseende. Jag drog mig straxt till minnes att någorstädes hafva funnit dylika physiognomier samt erinrade mig sluteligen, att de liknade Kuusamo-boers1324. Sedermera har jag hört en tradition, enligt hvilken 3ne smeder (kolare) kommit ifrån nedra landet, bosatt sig i Kolari (en i Kiexiswāra) och gifvit orten dess namn. Första inbyggare på Kihlangi torde warit en lycksökare. Han skall hafva bygt sig en stuga, som nyligen blifvit nedrifven och warit omkring 3 aln[ar] i quadrat, odlat ett litet stycke jord och inan kort begifvit sig till hafvet (=  Ishafvet) under föregifvande, att brusningen af en närbelägen ”niva” (liten fors) stört hans 204 Itineraria 2osa 1838.indd 204 21.8.2019 15:49:52 �Lapland  ☙  nattro.  – En tradition förmäler, att Muonioniska boerne härstamma från Muhos1325. Men deras spr[åk] röjer det ej. Den är ganska lik kemi och Torneå Finska, men äger i stor mängd Lappska ord. Allt detta sammanlagdt bevisar, om annars traditioner bevisa någon ting, att innevånarne hitkommit från skilda orter. Att orten på olika tider blifvit befolkad är ett hi❧storiskt faktum, och behöfwer således icke några ytterligare bevis. – På färden ifrån Kihlangi gjorde wi bekantskap med myriader myggor, hvilka i anseende dertill att jag saknade handskar och flor, så oroade mig att jag nödgades smörja mig med bäckolja. Bäckoljan afhåller dem blott omkring en timmas tid, och emedan jag icke alltid kom att smörja mig i behörig tid, var jag till ansigte och händer aldeles uppsvullen wid1326 min ankomst till Muonioniska.  – I anseende till den revolutionära anda1327, som råder hos dessa nordens talrika innewånare och deras Lappska styfsinthet, som charakteriserar dem, wäckte en af skjutskarlarne fråga om deras ändamål. En annan afgaf derpå följande förklaring. ”De äro nyttiga för Lappen, likasom de äro hans trogne följeslagare, i thy att de sammanhålla renarne om sommaren, då hundarne icke kunna göra det. Saken är den, att Lappen, så ofta han vill hafva sina renar tillsamman, gör upp eld, och då renen märker röken, ilar den dit för att blifva qvitt sina besvärliga gäster.” Hvar har icke den ädla nyttighets principen sin anwändning? – Landet blir allt mer och mer obebodt, så att ifrån Kihlangi1328 till Muonioniska på en wäg af 7 ¼ mil eller rättare till nedre Muonio by – 6 ¼ mil icke finnes en enda gård på1329  Muhos is also in Northern Ostrobothnia, at N7188305 E451936 (N64°48′57″ E25°59′16″). (TS)  wid ǁ för[e]  This is a reminiscence of the revolutionary events in France and Poland in 1830. Nenonen – Teerijoki 1998: 408, 822–823, 1055.  Kihlangi ǁ Kolari  på Finska ǁ och på Sv[enska] 205 Itineraria 2osa 1838.indd 205 21.8.2019 15:49:52 �Itineraria  Castrén means Alkkula in Ylitornio.  sammanhänger ǁ har sin grund i följande  lyste […] afstånd ǁ på mils afstånd lyste  vid ǁ på  mil, som ǁ mil kan Finska sidan och på den Svenska endast tvenne. Uti den ena af dem togo wi nattqwarter, och blefvo rätt väl undfägnade, neml[igen] med fisk, som är en sälsynthet här i landet. Allt sedan wår afresa ifrån Alkala1330 har det blott på 2ne ställen lyckats oss att få fisk. Men wi hafwa gjort den anmärkning, att Svenska sidan är bättre försedd med matwaror än den ☙  Finska. Måhända ❧ är dock detta en tillfällighet, som sammanhänger1331 med Franska expeditionen, hvilken Pastor Laestadius skulle denna wäg låtsa till Lappmarken. Han kom här ned, och har troligen warnat sina landsmän att wara väl försedde. Men Fransoserne hafva troligen färdats en annan wäg  – Annars få de <-> lång näsa  – ty wi hafwa ätit upp det bästa och druckit kaffet. 30 Junii. Då wi i dag mot middagen nalkades Muonioniska, lyste1332 på mils afstånd emot oss hvita, snöbetäckta fjällar, wid hvilkas åsyn en af wåra karlar, som förut ej warit här, med förbittring utropade: ”Ha! Tä[ä]llä meidän leipäwuoret loistaa”! och tillade efter en paus: ”Härifrån wåra 10åriga misswäxter  – Dessa orter borde ej bebos af menniskor, utan af Djeflar och Lappar.”. Jag har med flit ända hittils besparat en beskrifning af Lokalen. Jag lemnade dig wid wåra Finska bergstoppar i Turtola, och är nu sjelf vid1333 de Lappska fjällarne i Muonioniska. Afståndet oss emellan är stort till milen men ringa i så motto, att jag endast behöfver ledsaga dig en half mil, för att skaffa Dig en åskådning af det hela. På denna halfva mil,1334 som jag äfven, om du så vill, kan förlänga till flere, färdas du först långsefter stranden af en 206 Itineraria 2osa 1838.indd 206 21.8.2019 15:49:52 �Lapland  <--gt>, som på sina ställen är torr, men oftast wåt och bevuxen med små björkar och höga granar, bland h[vil]ka flere af ålder och sitt svaga underlag hviskande luta mot jorden; – sedan finner du en ljungbevuxen hed, der jemväl en tät granskog wäxer1335. Likasom af en tillfällighet förflyttas man nu då och då midt i den allra herrligaste natur. Ifrån så herrlig, trolliusbevuxen äng sänder denna nordens yppersta blomma och häggen sina doftar, solen lyser i norr, på motsatta stranden ser du en1336 klippa, vinkelrätt störta sig i djupet1337 och i spetsen af den1338 står en renwaja med sin kalf, och blickar förskräckt omkring sig under det äfven1339 hon vill njuta af den <wilda> naturen.1340 ☙❧  wäxer ǁ ~, <samt>  en klippa ǁ 1. nordens ǁ 2. de fasta ǁ 3. de älskade ǁ 4. en klippa, som  djupet ǁ ~, på afstånd höres brusningen af en sjudande forss  den ǁ en klippa  äfven ǁ <--->  The fragment from KK Coll. 539.26.19 ends here.  KK Coll. 539.31.1 is continuing.  Kittilä Alakyrö ǁ Kittilä  Present-day Raattama at N7560865 E384502 (N68°8′17″ E24°13′11″). (TS) Enare1341. I Peldowuoma war kornet ännu ej i ax d. 20 sås[om] fallet var i Enare hvarest några sått Walborgsdagen kälan hade naturligtvis legat i jorden ”mutta ei ole lapsi ennenkään kylmettynyt äitin wattasa”. Colonisationen i Enare: 3 Bröder Henrik, Thomas och Pehr kommo ifrån Storkyro (enl[igt] andra fr[ån] Turtola Kyrö) till Kittilä kyrö. Thomas och Pehr qvarstannade i Kittilä1342 Alakyrö1343, men Henrik kom till Enare och var den första Finska inbyggare i Kyrö by. Henriks nästan hela egendom förstördes af wargar och björnar, så att några af hans barn måste flytta bort, somliga qvarstadnade och af de bortflyttade återvände somliga. H[an]s söner voro: Henrik, Michel, Johan, Pehr, Lars. Johan och Michel äro ännu wid lif. Döttrarna voro: Anna, Margreta, Brita, Caisa och Elsa – 207 Itineraria 2osa 1838.indd 207 21.8.2019 15:49:52 �Itineraria  att ǁ <-->  Kyrko-Bok ǁ Communio[ns]  KA Inari parish records 1731–1790: 5 (http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid =6112533). (TS)  Henriks ǁ s  fadrens ǁ Lars  Sirkka, situated at N7523144 E407533 (N67°48′30″ E24°48′21″). (TS)  nytt ǁ eget  ¼ mil ǁ <-> [number] Af Lars Henriks son, som flyttade till Norrige köpte Thomas Thomasson en egendom, som var i det skick, att Thomas bygde 5 rum utan att behöfva använda häst till att1344 släpa stockar ☙❧ ☙  Alla öfriga i Kyrö bosatta familjer äro fr[ån] Kittilä, med undantag af Kyrkovärden, som är från Enontekis. Enl[igt] den älsta Kyrko-Bok1345 i Enare <öfver> 1749 finnes upptecknad Henrik Michaelis Kyrö nat[us] 1727, hustru Carin Henriks d[otte]r – Barn Anna, Margeta, Brita, son Michael född 1763 7/141346 Henrik, Henriks son – upptog ett nytt nybygge Michel, ännu vid lif, har på fadrens ¼. Johan, d[it]o bor på fadrens 1/4 Peter upptog nytt nybygge – Lars flyttade bort, och köpte Henriks1347, fadrens1348 ¼ –1 Dottern Maria gift md Magnus Magni fr[ån] Hetta! fick och ¼, som åter är delad i 3: 1/3 åt Peter Johannis Autio, 1/3 Matts 1/3 och Johan 1/3, alla Johan Autios söner. Af deras söner har ingen upptagit nytt nybygge – Ifrån Kittilä hafva dessutom inflyttat Johan Autio ifr[ån] Kittilä, Cirka1349 by, och ❧ upptog nytt1350 nybygge  – Inflyttade för 26 år tillbaka – Petter Jakobi Mettäjärwi ifrån Kittilä, upptog nytt nybygge – 3 bröder Akujärvi hafva nybyggen och af dem 2 wid Akujärwi ¼ mil1351 landväg och 1 mil båtväg – Akujärwernas far var Lappe, mor Brita Henriks d[otte]r. 208 Itineraria 2osa 1838.indd 208 21.8.2019 15:49:52 �Lapland  Lappar1352 med nybyggen: Morottaja, Aikio, John Matthiæ Lajetts. Misswäxt-år jagade folk ifrån Kittilä1353 till Enare, der lättheten att från Norrge få mjöl är g[an]ska stor – –          Lappar med nybyggen ǁ Lappar Kittilä till ǁ Kittilä, om hafva ǁ ~ upptagit sig 4–5 ǁ 4 a 5 en […] ovetande ǁ en qvinna ¾ mil ǁ för att der ǁ forma [förmå] st och ǁ in och ǁ ut See also p. 330. 2ne Sodankyläboer hafva1354 ett nybygge vid Kamas å, Thule benämndt ☙❧ 5. Gutbefinden hos Kyrö Thomas. Wälmågan i Enare större än i Peldowuoma  – men bröd fanns icke. Med stor möda fingo wi på detta ställe 5 bröd, som för 4 karlar sk[ola] räcka i 4–51355 dygn – Wanha talo. Under regnet ilade en1356 qvinna oss ovetande, som hört, att wi har brist på bröd ¾ mil1357 till kappeln för att der1358 låta baka oss. När wi rodde förbi d[e]tta st[älle], stod en stor menighet församlad på backen i sina hel[g]dagskläder. Wi hvilade en stund på årorne och öfverlade om wi skulle stiga in. Wår följeslagares slägtskap med husbonden desiderade oss d[er]till, och när wi kommo till stranden, lupo emot oss och1359 vadade i sjön män, qvinnor och barn för att välkomna oss. Stugan i ordning stäld – murad – granris – Enare sjö skall vara m[yc]ket djup – Man berättar att en bonde för lång tid sedan sökt mäta det och nedfällt 260 famn[ar] tåg med en kittel i ändan utan att nå bottnet. Man förklarar d[e]tta så att en haltia drog tåget ned, och1360 ej gaf det åter – Sjön är 12 mil lång – 8 bred – Wattnet stiger genom floders tillopp 1 famn – 209 Itineraria 2osa 1838.indd 209 21.8.2019 15:49:52 �Itineraria       marken ǁ g<---> lager ǁ härb och ǁ Träd en lappby ǁ han färden ǁ båten It seems that Castrén wrote a mark resembling ˇ above the letter i.  Máttit Bálggesoaivi (SaaN)/Määddib Pälgisuáivi (SaaI) and Taaveeb Pälgisuáivi, the former at N7665440 E495229 (N69°5′58″ E26°52′49″) and the latter at N7667174 E492809 (N69°6′53″ E26°49′9″). (TS)  Tuorpumapää (Fi.)/Tuárbumuáiváš (SaaN) at N7662724 E492453 (N69°4′30″ E26°48′39″). (TS)  Muotkatunturit (Fi.)/Muotkeduoddarat (SaaN). (TS) ☙  ❧ d[en] 28 [Juli] om morgonen kommo wi till den första Lapp-kåta – Jutua – Med ett perlband förmådde 2ne flickor att sjunga, men de sjöngo ej Lappska, utan en Finsk psalm – efter ½ mils vandring e[fter]m[iddagen] kommo vi till Enare kyrka – gingo till fots 1 mil och kommo till en lappby ben[äm]nd Otho – Härifrån skulle vi öfver sjön Muddusjärwi (Isojärwi), men fiskaren v[ar] borta – Wägen var för lång och dålig att kringränna – Wi skickade på tillstyrkan af vår opas h[ono]m och vår dreng att tända en nuotio på en långt skjutande udde Alla dörrar voro öppna och alla husgerådssaker kringspridda på marken1361 – yxor, grytor, nät, dessutom fisk, som torkades – (nb. märkeligt att Lappen ej vill taga emot n[å]g[o]n ting för förtäring – det är icke sed i vårt land – <--------> m[yc]k[e]t välvilliga) – (I skogen träffar man lager1362 af bark, som Lapparne skalat – och1363 afskalade träd) – Wår wäg wisare är aldeles osammanhängande – En nuotio behöfdes ej, emedan en1364 lappby icke var l[ån]gt aflägsen – Vi bäddade oss i en sa<-->, en bädd, som ej hade annat fel än att taket ej höll vatten  – Kl[ockan] 4 kom vår Opas med båt. Vi rodde efter Muddusjärwi, drogo båten öfver ett litet näs och fortsatte färden1365 efter den 2dra afd[elningen] af Muddusjärwi  – Fjällen på v[estra] sidan om sednare afd[elningen] voro: Polku-tunturit (Balges aiwe1366)1367 s[a]mt på längre afstånd Doorbim aiwe1368 som är en afdeln[ing] af M<oa>tke aiwe1369 210 Itineraria 2osa 1838.indd 210 21.8.2019 15:49:52 �Lapland  ☙  ❧ kl[ockan] 7 kommo vi till Enare kyrkovärd – Genast frambars nya1370 renhudar, muddar, fårskinsfällar och ett lakan breddes deröfver  – Derefter ett kärl med mjölk, betäckt med lock (En Lappkåta har 6. afdeln[in]g[a]r1371  – I de vid dörren belägna nyttjas å1372 ena sidan wed, å andra skoplagg, kläder m. m., på högra sidan om eldstaden bor husbonden och h[an]s hustru, i dom det öfriga folket – i de bakre afd[elninga]r nyttjas kokkärl1373 d[en] 29 [Juli] Gudstjenst hos kyrkovärden – Barn i wagga bl[ef] införde – En lappsk wagga har följande utseende:  nya ǁ ren[hudar]  Cf. Castrén’s published description above where he lists nine distinct spaces. Itkonen, T.I., 1948 I: 196 Fig. 50 shows Saami dwellings with 5–9 spaces. (TS).  å […] skoplagg ǁ wed, skoplagg  kokkärl ǁ ~ I Enare fångas mest sik, n[å]g[o]t taimen = tammukka, rautu, små sill – (Taimen har rödt, rautu hvitt kött  – Taimen har brokig, rautu röd mage); <-----> gädda, abbore, lake –  vaggan […] hållet ǁ Den är gjord  According to Itkonen, T.I., 1948 I: 475–476 (see esp. Fig. 259) a Saami cradle komsio (gietkka) is made by carving a block of wood. See also Guttorm 2005. (TS)  Castrén wrote the explanations of the drawing over this sentence up to here.  skinnet ǁ och ~  spänt ǁ ~ och är g[enom]  och […] ǁ hett[e] skråfvet vaggan helt och hållet1374 af trädrötter1375, och helt och hållet öfverdraget med skinn1376[,] skinnet1377 är upphöjt öfver hufvudet genom tvenne i motsatt riktning löpande bågformiga pertor. Ifrån den ena af dem utgår 3 remar, som håller skinnet öfver hufvudet spänt1378 ☙  (Lappen har en förargelig, h[ono]m charakteriserande sed, den att säga ”Jag wet visserligen icke” till nästan hvar fråga – Han vet icke hvad hans far och1379 farfar hette och ❧ knapt nog hvad han sj[elf] heter. På 10 tal år känner han sin ålder – Han vet icke, huru m[ån]ga renar han har, huru m[yc]k[e]t fisk har fått – Detta 211 Itineraria 2osa 1838.indd 211 21.8.2019 15:49:52 �Itineraria  According to Itkonen, T.I., 1948 I: 353 rāha means a women’s waistcoat. Cf. also Castrén’s explanation below. (TS)  Itkonen, T.I., 1948 I: 357: the vuolpu used in Enontekiö, Inari and Synjel. Jag vet icke synas ofta v[ara] en blott höflighet – – Lappen är ej stolt öfver sitt, men väl kär i sitt – Han blygs, när man talar med h[ono]m om hans oekonomi – Han tycks v[ara] sin egen skugga, lemning ifrån en forntid, som vill lefva förgäten och obegråten  – Det är bl[ott] det ovanliga som intresserar den resande (TS)  hakar ǁ ~ – I den n  According to Itkonen, T.I., 1948 I: 355 raddelijne (SaaI) is a men’s scarf, the ends of which form a bag for various small utensils. (TS)  Itkonen, T.I., 1948 I: 361–363: belts (boagán [SaaN] or čevđipoovij [SaaI]). (TS)  bäras ǁ vid <-->  Cf. Castrén’s description on p. 115, 117.  turk ǁ turkki  kläds ǁ <-> Raha, Qvinnornas h[u]f[vud]st[ycke]  – drages på <-----> wallm[an]1380 Matsu: karlars och qwinnors wallmans mecka Walpu (läs vualpu) k[al]l[a]s qvinnornas vallmans mecka, om hon har skrynklor –1381 Peski = mudd; kinnuspeski då håret är afbarkadt – Turk = Turkki Rađđalin, fickor, som hos karlar och qvinnor hänga öfver bröstet fastfästade kring halsen med hakar1382 –1383 Boaga Kantsh. (Powi Enare) är bälte.1384 Sådana bäras1385 af män och qvinnor och är full af förgylda silfverspännen ☙❧ Lappars klädedrägt1386 I Enare. Klädedrägten är hos karlar och qwinnor ungefär densamma. De nyttja ej skjortor, utan wanligen både sommar och winter en fårskinspels (turk1387), och på den en peski eller kläds1388 waippa, h[vil]ken om den bakom ryggen saknar skrynklor, sås[om] altid är fallet med karlarnes och någon gång med qvinnornas k[al]l[a]s Matsu, och i det fall att skrynklor finnas Walppu. Wanl[igtvis] 212 Itineraria 2osa 1838.indd 212 21.8.2019 15:49:52 �Lapland  nyttjas om sommaren antingen blott fårskinnspelsen, i fall det är kallt, eller blott matsu l. walpu i wärme; och om vintern nyttjas på fårskinnspelsen <------->  – I1389 regn nyttjas en kinnuspeski, bestående af i1390 al barkade och väl smorda renskinn.         Raððelin äro lösa fickor, som brukas1391 af män och qvinnor hängande öfver bröstet och fastfästade kring halsen med hakar – Män och qvinnor nyttja böxor vanl[igtvis] af skinn men äfven af kläde –1392 ☙ Poaga Kautok[eino] (Powi Enare), bälte ❧ Sådana bäras af män och qvinnor och högtidsbälten äro fulla med förgylda silfverspännen – Uti de, som bäras i hvardagsdag har jag märkt 1) en stor knif 2) nycklar 3) ett instrument af renhorn, h[var]med bark afskalas –  I regn ǁ <-----> i al ǁ 1. rensk[inn] ǁ 2. <--> brukas ǁ hos Itkonen, T.I., 1948 I: 355–356 does not mention trousers of skin. (TS) Gahpir. Different forms of headwear, see Itkonen, T.I., 1948 I: 363–369. (TS) messingssked ǁ k The spoons used in Lapland were of the Medieval or Renaissance form with a large, round bowl and a short handle. Fjellström 1962: 179–194. See also Itkonen, T.I., 1948 I: 518, 526, 533. (TS) Artefacts of brass were considered to have magical properties among the Saami. Fjellström 1962: 197–198. (TS) nb. Qvinnor ha längre mekkor än männerna och i Enare hafva qvinnorna kragen särskilt, som är fast sydd vid ett lifst[ycke] och bäres än öfver, än under kjorteln s[a]mt k[al]l[a]s Raha – I Utsjoki är kragen fastsydd i mekkan – Qvinnor bära äfven alltid mössa kapper1393 som om sommar och vinter är lika – Männers sommarmössor se Sjögren – Wintermössarne1394 Män och qwinnor bruka om handlafwen en messingssked1395 (Væikke paddik)1396, troende att handen ej tröttnar på det ställe, der den finns.1397 nb. I Utsjoki bruka ej männerna, utan blott Qvinnorna fårskinspelsar – Männerna nyttja 213 Itineraria 2osa 1838.indd 213 21.8.2019 15:49:52 �Itineraria  This definition corresponds to the one given by T.I. Itkonen. (TS)  Upper part of the mscr page.  Middle part of the same mscr page.  färskfisk ǁ torrfisk  Upper part of the mscr page.  mekkan ǁ <--> wallmans takki underst och peski på  – När qvinnorna nyttja fårskinspels nyttjas vanl[igtvis] bl[ott] takki, i köld peski derpå. Raha brukas ej i Utsjoki, utan kragen är fastsydd i mekka.1398 ☙  ❧ Om renlappen har irrat werlden kring, så känner fiskar lappen föga utom sina notvarp. ☙  ❧ I1399 Utsjoki bruka bl[ott] qvinnorna fårskinnspelsar – I Utsjoki bruka männerna wallmanstakkin underst och peski på – Raha nyttjas ej i Utsjoki qvinnor utan kragen är fastsyddd i wallmansrocken – När qvinnorna i Utsjoki har fårskinnspels, nyttja de ibland takki och peski derpå men vanl[igtvis] bl[ott] takki – Kämmenpeukalo – när1400 Ryssen för 1 våg mjöl tar 2 ½ våg färskfisk1401, tar Norrsken 5, och när Norrsken för 1 våg torr fisk ger 1 våg mjöl, ger Ryssen för D[it]o 1 våg och 8  – . ☙  nb. D[en]na handel äger rum med Finnen men Lappen prejas jemmerligen af brännvin med Ryssen få blott handlas i Rötmånaden  – Har Lappen ej fisk till det ❧ belopp1402 <----> vid hvarje tillfälle consumerar brännvin, kläder köpmannen mekkan1403 af honom  – Samma händer på Enare marknadsplats – Lappska barn äro hårda emot sina föräldrar – 214 Itineraria 2osa 1838.indd 214 21.8.2019 15:49:52 �Lapland  Bränwinsförsälning1404 i Enare – ☙  Bränwinsförsälningen har hintintills varit Enareboers allt i allom  – Af mjölet1405 han genom fiske förtjent har han bränt bränwin – med bränwinet köpt renar (en oxe för kannan) – Med renarne har han åter handlat sig mjöl – för en renoxe 8–10 L , och för en vaja 6–8 L   – Denna handel med renar emot brännvin1406 sker med här om1407 vintern bosatta Norrska Lappar – Mjölet köpes ifrån Norrige – Till d[en]na resa få de gratis renar af Norrskar 7–8 renar vägras aldrig – De lemnas för att köras upp – En1408 Norrsk Lappe icke allenast lemnar sin ren åt en Enarens gratis, och då den bl[ir] utkörd, lemnar han en annan – Norrskarne gifva dem en stek för 1 sup1409 – Vill en Enarens handla m[e]d dem, blifva de utan sup till taleman utkörda –1410 Ad nota Enarelappen smakar knapt bränvin – Att således bränvinet hitintills utgjort Enarensernas förnämsta <föda> är klart och att ❧ Norrmännen så m[yc]k[e]t mindre borde utköras, som Finnarne om sommaren beg[a]gna sig af deras betesmarker  – Och hvad gör Enarensen med sina renbeten? –         Cf. p. 221–222. mjölet ǁ s[itt?] brännvin ǁ Norrskar om ǁ bo[satta] En […] ǁ Här sup ǁ ~ – med ett utkörda – ǁ ~ Att således brännvin Åkerbruk – ǁ ~ När, hos de rikaste Men frågan bl[ir] huru kan Enarensen hjelpa sig fram brännvin och renbeten förutan – Skall man återföra dem till det förra nomadiska lifvet? – till en lägre cultursgrad! Detta är ock omöjligt, då Enarens[erna] hafva fasta bostäder – Orimligt få han fisk<a> öfver hösten – Ängsbeten äro dåliga – kunna ej rödjas, ty de vexa bl[ott] 1 år – Åkerbruk –1411 Fl[ere] hafva upphört att så 215 Itineraria 2osa 1838.indd 215 21.8.2019 15:49:53 �Itineraria  Vandraren ǁ När man hos Enare la[ppen]  väggarna ǁ <----->  En […] kske ǁ Frågar man honom  mil sjöledes ǁ mil  mil fotväg ǁ mil  Lappen ǁ en  till ǁ öfver  närmaste ǁ Klockars  lättade ǁ gjor[de]  The word disappears in the middle fold of the pages.  This page belongs most probably here.  röjde ǁ 1. märk[te] ǁ 2. yp[pade?] ǁ 3. vis[ade] nb. Enare-Lappen köper sitt brännwin af Finnen – Vandraren1412 träder I Enare lappens kåta skall han oaktadt dennes omtanke finna barkskifvor radade kring väggarna1413  – En1414 okunnig frågar k[an]ske hvartill tjenar detta? <Burost> <----> <----> <räkna>, svarar Lappen, <----> <en> <------> och äter m[e]d god appetit – ☙  ❧ Ad notam – Vildrensfänge är en tillfällig näringsgren och numera fisket äfven – Bränvinsbr[ännin]gen och försäln[in]gen existerar ingenstädes i mindre grad än Enare – Ifr[ån] Kyrkovärden tillryggalade vi 2 knappa mil1415 sjöledes till E<----> <----> <----> <--> en Sodankylä bonde d[eri]fr[ån] fyra mil1416 fotväg till Lappen1417 Päders kåta[.] På d[en]na väg må den resande bida ett ögonblick på Turun harju och betr[akta] uts[igtet] åt <-----> fjäll[,] från Päder 2 mil sjöväg och 2 knappa mil fotväg – till1418 närmaste1419 kåta – d[en] 30 [Juli] hade vi idel mossor att gå på – De 2 sista milen förlängde wår opas genom sin okunnighet om wägen dubbelt – En orimligt kall wäderlek lättade1420 <---->1421 ☙  ❧ ligheterna.1422 Då vi redan trodde oss hafva öfvervunnit dem och kommo till stränderna af den insjö, hvarest en fiskare läger skulle finnas röjde1423 vår opas att han var i fullkomlig okunnighet de<--->. Nästan på 216 Itineraria 2osa 1838.indd 216 21.8.2019 15:49:53 �Lapland  ☙  måfå gåfvo vi oss att wandra långsefter1424 insjöns stränder, jag för min del fast öfvertygad derom, att vår direction var oriktig – <Under> dessa bekymmer öfverföllos vi af ett svårt regn, som snart nog öfverföll oss – Ett ögonblick vacklade modet hos mig  – Wi hade wandrat öfver 1 dygn  – 9 mil  – och endast njutit n[å]gra ögonblicks orolig1425 hvila – Vi voro sål[edes] aldeles uttröttade och befunno1426 oss nu på en mossa, der ej en torr1427 tufva ❧ fanns, der ett träd ej kunde lemna oss skygd eller en stockeld1428 upptändas; – kalla vindar isade bloden  – Emot förmodan kommo vi rätt – Vi tänkte stiga in i kåtan – det enda <--> rum på d[e]tta st[älle] – Men när vi skulle öppna dörren framträdde en bedröfvad man, med en1429 djup sorg målad ansigtet – Han yttrade den, trädde tillbaka, och drog dörren igen – Wi voro nästan i s[am]ma belägenhet – En <båt> och nuotio – det dödfödda barnet – R<---> sökte tydliggöra g[enom] att sätta fingret i mun – såsom osäkerhet –1430  långsefter ǁ 1. wid ǁ 2. lan [långsefter] ǁ 3. up[p]  orolig hvila ǁ hvila  befunno ǁ befunnos  torr tufva ǁ tufva  stockeld ǁ eld  en ǁ s[org]  After this, Castrén with his companions arrived at the church of Utsjoki. Cf. the travel report p. 132. (TS)  Castrén added this note in the upper edge of the page. Cf. p. 127. (TS)  en käring ǁ h[en]ne Huru länge har du bott här? Jag vet wisserligen [icke], men d[e]tta år är det nionde En Lappsk likkista Lapparne  – män och qvinnor  – bruka om handlafven en messingsked (Vaeihke paddik) troende, att handen ej tröttnar på d[e]tta ställe Lapparne, i s[ynner]het fjäll lapparne gräfva silfver i jorden – ☙  ❧ Ijo1431 Prostinnan är cousin åt en1432 käring, som jag träffade i Enare uti en fiskar-stuga 217 Itineraria 2osa 1838.indd 217 21.8.2019 15:49:53 �Itineraria  Middle part of the mscr page. According to Castrén’s travel report this event belongs to this phase of the journey. See p. 128.  Referring either to Högman’s property on the way back from Utsjoki to Inari (see later) or events at the church of Inari after the visit to Utsjoki on 12 August. Because the words ‘järvessä on juomaa’ refer to the route from Inari to Utsjoki (see p. 128), it can be concluded that Castrén did not write all his notes immediately but later in random order. (TS)  Fiskare Lappar ǁ sina  hade ǁ stod  sås. ǁ p[å]  hörde ǁ funno  Säytsjärvi (Fi.), Seavžejávri (SaaN), Sevžjävri (SaaI), N7695804 E510451 (N69°22′17″ E27°15′57″). (TS)  förmådde ǁ voro  hvarpå ǁ som  These words suggest the likelihood that this page refers to the route from Inari to Utsjoki, assuming that Castrén did not combine the words of two different persons in the statement of one man (Aikio) in his published report (cf. p. 129). On the other hand in such a case, this text would belong in the middle of mscr p. 32, which cannot be considered probable. (TS) ☙  ❧ Päder1433 – På min anhållan att få dricka fick jag anvisning på träsket – ”Järvessä on juomaa” – Lushistorien1434 – Att afk[l]äda sig i en kall nordanköld är ohyggligt – [– –] ☙  ❧ vid en björkstam – Wår Opas, som emot Fiskare1435 Lappar iaktog en så sträng rätts känsla, att han icke en g[ån]g ville oss tillåta att göra upp eld på deras kenta, än mindre att beg[a]gna n[å]g[o]n förhanden warande stubbe, hade1436, sås[om]1437 vi hörde1438 på återresan, stulit <bort> en m[än]gd horn, som sålunda <bl[ifvit]> efterlemnade – Wid Schäutsjaur1439 beswarades vårt rop efter en förut öfverenskommen båt utaf en barnstämma. Wi förmådde1440 i början icke urskilja ett ord af det han sade; – men hans wana wid d[e]tta yrke war beundranswärd  – Han talte med sin späda röst en oändlig m[än]gd meningar, men förstod att antaga en djup bas vid sådana ord, hvarpå1441 <mesta> eftertryck hvilade – I dessa ord drog han ut hvar stafvelse – V– – – (vene) – – – – <-----> goađest En Lappes yttrande om hans behof  – Wi behöfva icke mer än myggen1442  – Wärme, köld, mat, allt är likgiltigt – Lapparne äro snabbfotade – Ogina att svara – Det dystra fjället  – Aikio slägten härst[ammar] fr[ån] Finnar – Hastigh[eten] att färdas, när man bestält båt<ar> <Mera> en gosse vedergäller mig – <’Cih’> stuorra muorjek – [– –] 218 Itineraria 2osa 1838.indd 218 21.8.2019 15:49:53 �Lapland  ☙  ❧ Enare Lappen. Hans kåta  – sommarstuga  – bodor på trädpelare, för att skydda dem mot odjur – bekläder sin kåta med torf – <-->1443 <--> <regel> har 9 afdelningar hvarje kåta – Enare lappen står1444 på öfvergångs punkten fr[ån] Nomad till bosatt1445. Winterstugor i barkstugor1446  – kor och får  – högst1447 få odla jord1448  – Få renar, emedan wargen i brist på vård förtärt de flesta – Fiska (sås[om] Bönderna) i Ishafvet ifrån Mariæ till Johannis  – säljer fisken åt Ryssen, och köper mjöl från Norrsken, som om vintern transporteras till Enare. M[ån]ga fattiga Lappar hafva sin stora fördel af dessa transporter – Efter Johannis fiska E[nare] Lappen i Enare träsk, och får (hvilka fisk se på s. st.). Om hösten flytta de i sina granskogar  – för att få bark, den de inblanda i all mat. I år har förtjensten1449 i Norrige1450 v[arit] dålig emedan de för 12 L fisk bl[ott] fått 2 L mjöl – och en ka[– –]1451 har per medium fått1452 3–4 (waja (6–8 L fisk – Enare Lappar äro af flere slag: ☙  1) fjälllappar1453 ❧ 1)1454 med1455 kåtor åt1456 Ryska Lappmarken, [– –]1457 som draga sig ofta ända till trakterna af Kola och uppehålla sig wanl[igen] i Ryska1458 fjällen. 2)1459 med boningsrum1460  – låta sina få renar springa lösa om sommaren  <--> […] kåta ǁ 9 afdelningar i hvarje kåta  står ǁ har  bosatt ǁ <-->  bark-/stugor  högst […] jord ǁ odla ej jord  The Saami of Southern Lapland began to keep cattle and sheep already in the 17th century, but this was not common amoung the Saami population of Inari until the 1840s. Itkonen, T.I., 1948 II: 183–184. (TS)  förtjensten ǁ fisk[en]  Norrige ǁ En[are]  Disappears in the middle fold of the pages.  fått ǁ förtjen[t]  fjälllappar ǁ med kåtor som flytta  1) ǁ 2)  med […] ǁ som flytta b med sina renar till Norrige om wintern.  åt ǁ på  Disappears in the middle fold of the pages.  Ryska ǁ i trakterna af ~  2) ǁ 3)  boningsrum ǁ ka [kåtor]  An imperial decree of 1836 ordered that these families should either become subjects of Russia instead of the Grand Duchy of Finland or remain in Inari. The last ones did not leave Inari until after 1875. Itkonen, T.I., 1948 I: 125–126. (TS) nb. 6 Enare Lappfamiljer i Kola  – Kejserl[iga] Ukasen.1461 Utan religionslärare Utsjoki fjällappar äro 16 familjer. Enare Lappens ren betar hemma <är> af ett starkt slag – nb. Enare Lapparne stiga till 6–700, Utsjoki till 400 – 219 Itineraria 2osa 1838.indd 219 21.8.2019 15:49:53 �Itineraria     Sodankylä ǁ Lappar bon ǁ Lappen tager dock ǁ gör ändock sårande ǁ <-> nb. Norrska Lappen betar Enare Lappens renbeten Sodankylä1462, Enare och Utsjoki lappar fiska i Norrige uti Fälles distrikt – De wackraste ängar jag sett finnas i Enare – gödas väl  – Också är smöret den enda exportwara föres till Norska fjorderna i slutet af November och utbytes emot mjöl – Likv[äl] ha få mer än 10 mjölkande kor – ☙  ❧ När Lappen fått anledning att genom ett halft ord misstro en m[enni]ska, får han aldrig mera förtroende till h[ono]m. Wår opas, en utm[ärkt] redlig man kom att skryta öfver sin bössa för en Lappe – Lappen som var en stor skytt ville göra sig till ägare af dens[amma] och gjorde sig möda att färdas 7 mil för att handla den – Men nu råkade bössan hafva ett mindre hål än mannen föregifvit – Ehuru man md s[am]ma bössa skott till måls på 162 fots afst[ån]d wille han dock icke ingå handel med h[ono]m, sås[om] han sjelf sade, för att karlen ljugit om hålet – ☙❧ Enare bon1463 taxerar för ingen ting, knapt nog för skjutsen men tager1464 dock gerna emot, så m[yc]k[e]t man ger h[ono]m – Lappen tager aldrig emot någon ting för maten man förtär  – Sjelfva anbudet wore ett sårande1465 af Lappens gästfrihet, så framt främlingen ej skulle ursäktas med uttr[ycket] D[e]tta är ej sed i wårt land. Qvinnorna i Enare synas till det mesta v[ara] af Lappsk härkomst – 220 Itineraria 2osa 1838.indd 220 21.8.2019 15:49:53 �Lapland  Petäjä, burist rokka – buoremus1466 Enare Lappen förstår Finskan wida bättre, än Svenska Lappskan – Ja! Blott några få lärda förstå sistn[ämnda] språk – Fåren mjölkas af Enare Lapparne och äro så tama att de vilja äta upp vägkosten af den resande –  Castrén has written the word buoremus above burist rokka.  Norrska ǁ Finnlan[d]  hvars ǁ st  The rest of the text is missing.  Cf. p. 215.  Enareboernes ǁ Innewånar[nes]  näringsfång ǁ 1. bränwins ǁ 2. bränvins  hittills ǁ si  det ǁ den  renar […] Lappar ǁ renar  mjöltransporten ǁ tr[ansporten] Fattig-Skol och Arbetshusinrättning – Fonden erhålles af vaccinatorslön 50 Rub[el] silfver, af Fiskare i Norrska1467 fjorderna omkr[ing] 100 Rb. silfver och af Norrskar, hvars1468 renar afbeta Finska betesmarker omkring 100 – <--->der <emot> Arbetshuset Lappar antaga sig de fattiga som <-----> arbeta, 2) Orklösa antages af1469 [– –] ☙❧ En1470 wigtig källa till Enareboernes1471, besynnerligen Finnars näringsfång1472, har varit brännwin och hittills1473 gällande förhållanden [till] Norrska Lappar: Af det1474 mjöl, Fiskaren i Norrige g[enom] byte erhållit, har han bränt brännvin  – och med bränwinet 1) köpt renar1475 af Norrska Lappar – vanl[igtvis] erhållit 1 oxe för kannan – Med renarne har han åter ifrån Norrige skaffat sig mjöl – för en renoxe 8–10 L s[a]mt för en vaja 6–8. Till mjöltransporten1476 få de renar af de Norrska Lapparne mot vilkor att inköra dem utan ans[enlig] betalning – 3) Bränvinet är den bästa taleman 221 Itineraria 2osa 1838.indd 221 21.8.2019 15:49:53 �Itineraria     Norrsk<e> Lapp. ǁ Norr<----> är ǁ d<----> ~ ringa ǁ wäsen[dtlig] Swedish currency was valid in Finland until 1840. Nenonen – Teerijoki 1998: 415. (TS) i all handel och för den fås när som hellst en renstek – Utan sup blir man i handel afvist – Norrsk<e> Lapp[ar]1477 synas alltså v[ara] till stor nytta för Finnarne – men de uppäta deras renbeten – Finn[arne] utöfva repressalier om sommaren. Sjelfva tror Enarens[erne], att de ej kunna lefva Norrskar och brännvin förutan – Dåliga ängsbeten är1478 [– –] och Enare Lappen köper brännwin af Finnarne ☙  ❧ nb man frågar, huru kan Fiskare lappen komma sig till bränwin[.] Få, nybyggarne oberäknade, hafva tillgång till pannor, rum m. m. De lemna åt n[å]g[o]n ex professo brännvinsbrännare några pud mjöl, få för 2 L mjöl blott 1 kanna brännvin, ehuru 1 L mjöl redan renderar 5 halfstop brännwin  – Jag känner en nybyggare, som nästan ute slutande lifnärt sig m[e]d d[e]tta yrke – ☙  ❧ Renbetet emellan Utsjoki och Enare är helt och hållet förtärdt – Norrska Lapparne bosätta sig således nu i närheten af Enare. En ringa1479 näringsgren är fårafvel. Dock finnas dem (Thomas [Kyrö]) som haft öfver 100 får, men emedan vargar på en gång förstört 60 st[ycken], har d[e]tta antal nu betydligen förminska[t]s och belöper sig för det närvarande till n[å]g[o]t öfver 60. Fårull på Enare marknad kostar 16–24 <R[iksdale]r>  – goda fårskinn betalas högst med 1 R[<ik]sd[ale]r>1480 222 Itineraria 2osa 1838.indd 222 21.8.2019 15:49:53 �Lapland  Enare Lappar äro af 2 slag: Fiskare- och Skogslappar. De förra äga inga renar, Skogslapparne äga renar ifrån 10 till 200, dem de sommar och winter beta på Finska sidan om Riksgränsen  – Båda slagen idka fiske dels i Norrska fjordarne, dels i Enare träsk – ☙  (nb. I hafvet fiska somliga hela sommaren igenom  – Om1481 wåren fångas torsk med krok – om hösten Saihu1482 med nät och not. Bönder1483 ha berättat mig, att de i ett hvarp fått <9> båtar fulla af d[e]tta slag1484  – Om hösten fångas äfven Pallas, hvaraf några skola väga 10 våg) – Rötmånstiden idkas1485 Frihandel af  ❧ Ryssar och Handl[ande] fr[ån] sydliga orter i 6 weckors tid. På annan tid tilllåta Norrskarne Fiskarne1486 ej att idka handel med andra  – De taga 10de 1487 af dem  – Quo jure?1488 När Ryssen för 1 wåg mjöl tager 2 ½ wåg färsk fisk, tager Norsken 5; – och när Norrsken för 1 wåg torr fisk betalat 1 wåg mjöl, har Ryssen gifvit 1 våg och 8 M. Så handlas med Finnar, men Lappar prejas jemmerligen genom brännvin. Ofta skall köpmannen kläda jackan af en1489 fattig Lappe, som supit mera än han förmår betala vid d[e]tta tillf[älle].         Om wåren ǁ Mot hösten Above: Sai<æ>? Bönder ǁ 1. S ǁ 2. <--> ǁ 3. Man slag ǁ slag) idkas ǁ f[rihandel?] Fiskarne ǁ dem [= tionde] […] jure? ǁ ~ Det heter väl, att de som See also Itkonen, T.I., 1948 I: 542. Most probably the taxes can be derived from the time when Lapland was taxed by both Sweden and Denmark, i.e. before 1751. (TS)  en […] Lappe ǁ den fattig[a] Lappen  Norrige ǁ Norrige) (nb. Det tionde Norrska köpmän uppbära, tillfaller Presterne i Norrige1490 – hvarföre ej i Finland – ½, der Fiskarne bo) Fiskeriet bedrifves så, att en vid hafvet bosatt Fiskare, som har båt och redskap, tager 2ne karlar till sig, delar fångsten i fyra delar – en för sig, en för båten och redskapen s[a]mt 2 för sina medfiskare 223 Itineraria 2osa 1838.indd 223 21.8.2019 15:49:53 �Itineraria  besynnerligen ǁ h  Castrén uses partly Finnish and partly Swedish names for the fishes. Taimen or tammukka (Fi.) = brown trout (Salmo trutta). Rautu or nieriä (Fi.) = arctic char (Salvelinus alpinus). Gädda (Swe.) = pike (Esox lucius). Abbor[r]e (Swe.) = perch (Perca fluviatilis). Lake (Swe.) = Burbot (Lota lota). All these were of considerable economic significance in Finland. It is not clear what Castrén meant with “small herring”. Luontoportti: http://www.luonto- ☙  ❧ Äfven de Lappar som fiska i Enare, torrka större delen af sin fisk  – besynnerligen1491 småfisk – De stora ätas genast och resten saltas vanligen – I Enare fångas sik, taimen = tammukka (med rödt kött, brokig under magen) rautu, med (hvitt kött, röd mage), och sill s[a]mt n[å]g[o]t gädda, abbore och lake –1492 portti.com/suomi/en/kalat/browntrout; http://www.luontoportti.com/ http:// suomi/en/kalat/arctic-char; www.luontoportti.com/suomi/en/ kalat/pike; http://www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/perch; http:// www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/burbot. (TS)  Reisivuono is the Finnish name for Bugøyfjorden in Northern Norway, N7815913 E1046962 (N69°52′5″ E29°21′15″). (TS)  Näätämövuono (Fi.)/Neidenfjorden (No.) N7799644 E1057439 (N69°42′17″ E29°31′7″). (TS)  lämpligt ǁ <->  bränsle ǁ träd  Upper part of the mscr page. Isbergen possibly meaning Spitsbergen (Svalbard).  Vardø (No.)/Vuoreija (Fi.)/Várggát (SaaN)/Vuorea (Kven) is a harbour in northern Norway at N7886993 E1097801 (N70°22′14″ E31°6′34″). (TS)  2ne Norrmän ǁ Skaale (en <Fors------>) Den mesta fisk torrkas, alls ingen saltas, ut<an> en del säljes färsk åt Ryssar under rötmånaden, annars åt Norrmän (M[ån]ga Enare Lappar hafva kor och får) – Wildrenen har en besynnerlig instinkt i walet af lägerst[älle]. Den lägrar sig på de högsta tiewa på en mossa och wänder hufvudet med vinden – Ty med sitt fina wäderkorn känner den väl om någon kommer bakifrån; framåt ser den åter de kommande – I Reisi Wuono1493 besynnerligen och äfven Näätämä Wuono1494 wore ett lämpligt1495 hamnst[älle]  – Reisi Wuono är lämpligare, emedan vägen dit är kortare, mossan bättre och bränsle1496 finnes. Detta motsades af Kyröboerne. Till Näätämä kommer man m[e]d fartyg bättre – ☙  ❧ Isbergsfararne1497 – För 2 år sedan afseglade ifrån Wardö1498 ett Norrskt fartyg under Kapten Brunn  – Ankomna till närheten af Isbergen lade en båt ut ifrån fartyget hvars besättning utgjordes af 2ne Normän1499, en af börd vid namn Skale, 2ne Finnar och en Lappe – 224 Itineraria 2osa 1838.indd 224 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  ☙❧ En af Lapparnes närings grenar är äfven wildrensfångst – dels med skjutgewär – fordras m[yc]ken skicklighet och försigt[ig]h[et]. De wigtigaste reglorna d[er]vid äro: Hunden sporrar opp renen men får ej skälla – Renen förföljes under wind i ans[eende] till ofantligt skarpa väderkorn (nb. Efter skottet springer wildren[en] jorden 4–5 mil. Den sker besynnerligen om hösten brunsttiden ifrån Korsmässan till Allahelgonetiden s[a]mt om wåren, ifrån Mars så länge snön finnes på marken  – nb. Hunden uppdrifver renen 2 mil. Den och körrenen1500 lemnas i de trakter der man af hundens vädring finner att renen1501 är i närheten  – Snarfångsten sker på s[am]ma tid – Man gör ett gärde omkr[ing] ½ mil1502 långt, lemnar här och der några öppningar, sätter deri en stor snara och midt i snaran ett kors, så att ohornade1503 äfven må fastna deri. Många fånga t. o. m. 30– 401504 renar under en wildrenstid – Fjällapparne bry1505 sig ej om detta yrke. ☙  ❧              körrenen ǁ ren[en] renen ǁ den ½ mil ǁ 1 mil ohornade ǁ horn[ade] t. o. m. 30–40 ǁ 30–40 bry […] om ǁ odla ej gör ǁ st flere […] hål ǁ ett hål 1–1 ¼ ǁ 1 a 1 1/4 i ǁ <-> om ǁ h[vil]ket b ett ǁ an [ända] och nätet […] ǁ (uti ett d[eri]fr[ån] 3–4 famn[ar] belget hål sätter man ett annat i botten – Deri sätter binder man ett smalt tåg  djupt ǁ grundt Af sitt sommarfiske hafva Lapparne obetydliga besparingar för vintern, men de fiska då med juomuks<-->: När isen börjar bära, så gör1506 man flere1507 rundte hål af 1–1 ¼1508 aln i1509 diam[ether] (om1510 isen tunn, göres hålet mindre), i ett hål sticker man ett1511 träd ända i bottnet, och1512 nätet fästes deri, med ett annat långt träd (’cuolgguo) leder man tåg ifrån ena hålet till det andra intill det sista. – Sedan man fått tågändan dit, drages nätet d[er]med ifrån första hålet till det sista. På lågt watten sättes nätet äfven fast i ett till botten stucket träd. Men man fiskar gerna i djupt1513 watten, sättes först ett träd tvert öfver <wa>ket. Derwid fästes ett träd medelst 225 Itineraria 2osa 1838.indd 225 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria       Lower part of the mscr page. fruser fast ǁ fastnad i ise[n] trädet ǁ <--> The rest is missing. Kateketens ǁ Allt Growing potatoes became common in Inari and Utsjoki in the 1850s. Turnips were also cultivated. Itkonen, T.I., 1948 I: 294, II: 193. (TS)  Enare ǁ Iwa[lo]  och ǁ <--> ☙ ☙  ❧ en deri befintelig krok bildad af n[å]g[o]n qvist h[vil]k[e]t träd ❧ förlänges1514 g[enom] tåg – m[yc]k[e]t lågt vatten duger ej emedan nätet lätt fruser1515 fast I m[yc]k[e]t djupt watten fås ej heller juomus trädet1516 ej räcker till Stenigt vatten undvikes – Juoŋas – Juomus1517 (Min karl skrattar ännu åt mitt infall att <----> mitt fall vid <Portiset> ej differerte (<fann> emellan min näsa och en klipp-spets –) Nedför Ot<i>joki färdas man huru? 3 forssar – Båt från Högmans –) Det grå gräset = mossan – Lessingsröda gräs – Den projekterade färden till Tam<----> Informatorer – <Allt> <kan> <vara> svart – Kateketens1518 ämbets[-]pligter; betalningen – kyrkovärdens välsignelser  – <---> Pastor  – kyrkoherdens ängskötsel – <Spenat> Rediser – kolrötter – <---->sallad – ej ärter <----->1519 – ☙  Fiskarlapparne i Utsjoki äro m[yc]k[e]t fattiga, <----> ❧ medan fjällapparne uppehållit sig närmare Enare på de sednare åren. (nb. Aftonen före wår ankomst till Enare1520 – kringränningen och1521 vandringen på <salgar> – Foten widrör ej marken – Vägen måste först banas – Genomwåta – beslöto att ej sofva – Sömnen i bötes-regnet – Första stugan –) Fjällbäckar i m[än]gd wid Utsjoki – (Gudstjensten i Utsjoki) – 226 Itineraria 2osa 1838.indd 226 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  Enare Lapparne (Fiskar L[appar]) tåla ej att de k[al]l[a]s Lappar – Sig k[al]la de inarilaiset och FjellLapparne benämna de Lappar – ☙  ❧ ☙  ❧ Einari1522 Anders är ett mestare af Sjögren. Mannen är ifr[ån] Norrige och har alldrig bott knapt nog varit i Enare. Utsjoki FiskareLappar k[al]la Fjälllapparne Lappalaiset  – Lapparne <--> flere1523 sommarställen, och då de flytta från ett till ett annat lemnas allt för wäder och wind  – Till och med Fjällappar lemnar n[å]g[o]n g[ån]g sina renar1524         Lower part of the mscr page. flere ǁ <all> <sin> renar ǁ ~ <för> <wäder> <---> No source reveals where Castrén took part in läksiäiset (the sendoff celebration), but because the place where he stayed for the longest time was Utsjoki, it is possible that the event took place there. It is also possible that the description is not from the 1838 journey at all but from the 1841 one to Inari. (TS) dygn ǁ da[gar] g. ǁ med Efter ǁ 1. ~ ǁ 2. Då en mgd ǁ alla Läksiäiset1525 – firas en, 2 och 3 weckor efter wigningen, som sker i kyrkan – Under tiden syr bruden utstyrsel åt sig sjelf och gåfvor åt sina nya slägtingar  – Läksiäiset fortf[ar] i fl[ere] dygn1526, allt efter omständigh[eterna]  – De börjas sål[unda], att då talmannen och bruden träder in; talmannen g[enom]1527 ett handslag med brudens målsman bekräftar kontraktet (nb. då talm[annen] träder in, frågar han, om nattqvarter kan erhållas) Efter1528 handsl[aget] klädde målsmannen rocken på sig.  – Derpå st[äller] sig målsm[annen] i bordsändan och brudgummen sätter sig (jemte talm[annen], kosiomies) att utdela peninge gåfvor åt slägtingar. Han frågar vid hvar gåfva är det nog? Om n[å]g[o]n är så <------>, att han ej är beläten med sin gåfva, får han mer, höfver dock en och an[nan] närw[arande] förkl[ara] sitt ogillande[.] Sedan alla p[enin]g[a]r äro utdelade, kommer bruden för att taga en1529 m[än]gd löspe[ni]ngar, dem brudgummen stält fram  – Hon måste m[e]d wåld taga dem fr[ån] den mot<----->nande 227 Itineraria 2osa 1838.indd 227 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria       jag ǁ endast kommer ǁ s Huru ǁ Hvarmed dessa […] som ǁ Er, som under ǁ till There is writing between the lines, but it cannot be read except for the words gäster som komma.  en ǁ s ☙  ☙  kosiomies – Bruden fick <---> hälften dem hon tycktes utdela bl[and] sina slägtingar[.] ❧ Derpå frambär talmannen brudgummens bröd <---- ---- ---->, värdinnan brudens  – Brudens måste sättas på  – Men talmannens will ha brudgummens öfverst  – Den förra segrar  – Den får sedan talmannen – Nu går bruden jemte brudskaran ut. Kommer in gråtande. Dörren öppnas af slägtingar. Bruden tillsluter. Sist öppnar modren, l. i fall hon är död, den närmaste i qwinnoled[.] <---> kom bruden jemte sin syster gråtande till målsmannen. Derpå till oss – Jag kommer ej att tigga gammalt kopparmynt, jag1530 kommer1531 för att m[e]d klagan lugna mitt sorgsna sinne  – Huru1532 skall jag tacka dessa1533 gäster, som <dessa> öfv<-------> kommit under1534 wårt låga tak [– –]1535 Ni hafva gått g[enom] höga scholor, ni hafva rest g[enom] m[ån]ga riken. M[ån]g[a] tusen tack för det ni kommit under wårt låga tak. Ni ären snygge män – Wår stuga är osnygg <Wi> tusen tack ni kommit i wår osnygga stuga o.  s.  v.  – Sången är extempore  – Innehåller n[å]g[o]n g[ån]g skälsord – <---- ---->, men är vanl[igtvis] – djupt melankolisk – ❧ Drickande och sjungande – Nu komma de eg[entliga] läksiäiset – Brudens hår kammas af alla slägtingar  – Koaso sjunger under det håret kammas – Brudg[ummen] kammar ock. Sist sättes säpsä på hufvudet – Nu företas wandringen – Brudens utstyrsel – Gåfvorna ställas på en päls på gården – Modren ställer ett bröd på brudens h[ufvu]d – Man går in, ställer sig wid bordet – Brudg[ummen] bruden. Talman och koaso doppa en1536 g[emen]sam i ett fat m[e]d uppwärmd mjölk och äta ett <-> <---> ske<--->[.] Ätande och drickande. Nu drickas huomen-tuopi, deri sättas gåfvor (loihaa) – 228 Itineraria 2osa 1838.indd 228 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  Koaso bjuder sukukunta (slägten) att kamma. Äfven brudgummen kammar. Koaso är vanl[igtvis] brudens syster (?). Under det bruden kammas, sjunger bruden: Tulkoote1537 sukimahan ☙  ❧ Suuri sukukunta Suruttomilla1538 sukasilla Tulkoota harjoamaan Hallattomilla harjoilla – När brudgummen kammar, sjunger koaso: Hywin kowatpa sull on koprat Kokon koprilla kopristel<et>1539 När mössan af koaso påsättes, ber hon bruden slunga den Hiien hemmon kattilahan – Först på den 4de g[ån]g[en] tar hon mössan på sig –  Tulkoote ǁ Sukiite, suki[ite]  Suruttomilla ǁ Sukiite sukite  Ink has spread on the end of the word.  Lower part of the mscr page. The journey back from Utsjoki to Inari begins here.  Mantojärvi (Fi.), Máttajávri (SaaN), N7749454 E500787 (N69°51′10″ E27°1′14″). (TS)  Eden  – ǁ 1. ~ endast deri olikt P[aradiset?] ǁ 2. ~ och <--> skilda ifrån werldens This refers to the vicarage of Utsjoki on the western shore of the lake. (TS)  dref ǁ har drifvit  The edge of the page is outworn. ***** ☙  ❧ ☙  Återresan1540 d[en] 9 Augusti – Mandusjauri1541 – Jag sitter i båten och blickar tillbaka på de fjäll, wid hvilka goda m[enni]skor skapat sig ett litet Eden  –1542 Det förefaller mig nu såsom ville jag här lefwa och – dö bortglömd, ❧ obegråten, men den tanken oroar mig tillika, att det icke är mig beskärdt att i lifvet finna ro – Eller hvarföre belyser solen nu de fjällar jag lemnat då tjocka moln lägrat sig öfver m[i]g. Se der en bild af mitt lif – Oron dref1543 mig ut, Jag ville som örnen finna ro i stormen – – men hvart hellst jag kom, mötte jag glädje och trefnad – blott icke i mitt eget bröst fanns frid – Det synes som hade Försynen velat str[af]fa1544 mig mitt oroliga sinnelag Högman  – wi inträdde en vanlig Lappstuga. Längst och <k[al]lad> 229 Itineraria 2osa 1838.indd 229 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria        Medan ǁ Jag löp[er] draga ǁ hjelpte efter ǁ uppför och ned för fjällarna draghålet ǁ rok [rökhålet] lapp-kåta ǁ re stökade ǁ an Cf. the version in the published report, see p. 138.  This is the same place where they buried the dead baby on their way to Utsjoki (see p. 131–132).  Upper part of the actual text on the mscr page. ☙  <våra> Lappska – Ur den lusiga sängen uppgräfdes sockerskrinet  – Till kaffeskedet användes k<-->[.] ❧ Högman hade 34 filbunkar af 4 kor. Fordom hade han haft ända till 15, men det hade icke lönat sig, emedan tjenstefolket under wintern icke kunnat sysselsättas  – Ängsbeten i Utsjoki äro dessutom m[yc]k[e]t dåliga – s[am]ma dag  – Medan1545 andra draga1546 båten upp för ½ mil lång fors, löper jag som en vildren efter1547 fjällarna. Härwid trodde jag mig hafva gått wilse, slutande dertill af 2ne omständigheter 1) hade jag ej attenderat till ett sandberg, som var m[yc]k[e]t karakteristiskt, 2) kände ej trakterna för öfrigt 3) drägt på en ½ mil ifrån ½4 till 6 nb. Visarens <fel> ☙  ❧ ☙  Försöket att krypa in g[enom] draghålet1548 i Päders lapp-kåta1549 – Slapp i bodan – stökade1550 sorgfällg[i]t undan alla <ylle> och andra utslitna kläder <s[a]mt> lade mig på en peski – Röstet af mina kamrater wäckte mig efter en timme1551 – De hade wadat i forssen till midjan – D[en] 10 [Augusti] i natten anlände wi efter 4 mils färd till <------> Pehrs kåta1552 – Wi lägrade oss wid en nuotio, som låg inwid kåtan – Gubben beklagade sig öfver sitt träd – men vi tröstade h[ono]m med, att han icke släpat det sjelf – Dessutom voro wi g[enom] wåta, och då <-------> man icke särdeles  – Mot morgonen uppvaknade wi i ett ynkeligt skick – Öfversnöade och frusna så att tänderna ❧ skakade1553 – En kopp kaffe i närmaste hjelpte oss på <rät> 230 Itineraria 2osa 1838.indd 230 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  Lappen1554 tog för afgjordt, att wi tagit hans båt och md den färdats uppför Teno  – Han sade sig sörjt den. Wi hade att tacka regnvädret och de wåta <--> d[er]för, att wi fingo Opas – ☙  ❧ Lappkäringen1555 lönade min ynnest mot hennes pilt med att som en pil (hök) skjuta efter hjortron, dem jag hukade mig ned att upptaga  – Derpå utbrast hon i gapskratt d[e]tta var n[å]g[o]t groft railleri, ett <olken> på en bränannde solskensdag  It is uncertain but probable that this fragment belongs here.  Lower part of the mscr page.  Fjälllapparne ǁ Nb. ~  qvarblifva ǁ bl[ifva]  utan ǁ ~ att  särsk. ǁ hela  Modren ǁ Lap[pkäringen]  […] gapskratt  – ǁ 1. ~ D[e]tta var nästan för groft ra[illeri] ǁ 2. ~ Men på en mossa, der ej en enda <vått> <part> var till finnandes, och på en het solskensdag –  Most probably Ukonjärvi (Fi.)/Äijihjävri (SaaI) at N7674966 E511203 (N69°11′4″ E27°16′57″). (TS) Fjälllapparne1556 öda ren- och fårbetet, hämta vargar som qvarblifva1557 efter deras flyttning öfver fjället, taga deras renar med sig, och <-----> återgifva dem utan1558 särsk[ild]1559 betalning ☙  ❧ Modren1560 lönade min bevågenhet mot h[en]n[e]s pilt med att som en hök skjuta efter hjortron, dem jag hukade mig ned för att upptaga och m[e]d dem släcka min brännande törst. Derpå utbrast hon i gapskratt –1561 En karavan af 8 pers[oner] tågade wi till marknaden (= kyrkan)  – Gossens kringsprång  – Huru jag nämnas på käringen för hjortron då hon steker sin fisk  – Fisken brinner – – Aje jaur1562 – Huru Lappkäringen med bark släcker min törst, medan opas skickades på expedition (för att söka vatten –) Jag åt bl[ott] hvad oundgängligen var af nöden – men käringen skalade alla träd i närh[eten] och åt barken [– –] 231 Itineraria 2osa 1838.indd 231 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria  angående ǁ mellan  anser ǁ har  bivista ǁ åhöra ☙  ❧ 8 mil tillryggalagda på en dag Förkyl[ni]ng och illamående förorsakad af kallt watten och hjortronkast – Några ögonblicks hvila och badstuga – Försöket att slita tvisten mellan Lappar och Nybyggen angående1563 Fiskewatten och ängsmarker – Lappar afvundas Finnarne  – Oaktadt de ingen ko hafva, vilja de ej tillåta Finn[arne] att berga hö – En grym oförsonlighet är ock en egenskap hos Lapparne  – En Nybyggare (<Eru> Jussi) har ett document derpå, att han får fiska vid utloppet af Kamas – Detta fiskvatten anser1564 Aikio för sin tillhörigh[et] och har på det grymmaste förföljt <Eru> Jussi för hans pretensioner – Bland annat har han skjutit ut Johans båtar och lemnat h[ono]m på en holme Den andra sprang i det iskalla vattnet och ådrog sig <d[it]o> <en> <långsam> sjukdom – ☙  Enare Prästagård – On se ❧ ikään kun lehmän kello – D[er]med sprang en annan vigtig man kring kyrkbacken – Illamående hindrade mig att bivista1565 Aftonbönen  – jag åhörde d[er]före Gudstjensten i <---> I<------->, som är wägg i wägg med kyrkstugan Glädjen att i Enare träffa Finnar war så stor, att jag ehuru uttrött icke fick nog länge språka tills[amman] med dem. Jag tyckte mig vara åter kommen till civiliserade länder – Andakten i Enare – Wid nattvarden s<-->kade Comm[unionen] från Publikanens ord: 232 Itineraria 2osa 1838.indd 232 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  Lapparnes vanl[iga] svar: En tiedä, Itte tiedät – Miks’ ej – On kyllä Ei1566 taida olla – I Enare finnes1567 en talrik Lappslägt Walle och är i kyrkoboken för år 1749 walle för Samuel Mattsson utstruken, – i dess st[älle] står Walle <-----> –       Under predikan sade en i Enare till Prestens ord: Den som intet fått af h[ono]m &c. ”Niin on –1568 ☙  ❧ Enare d[en] 12 Aug[usti] På Enare kyrkbacke är ett sittande råd af socknens högwisaste ledamöter. De slå sina hufvud tillsamman för att öfverlägga om en ugn – Emellertid sitta deras makar och kärälskliga bredvid1569 och lusa dem (nb Till kärleks betygelse hörer att älskarinnan lusar älskaren) –        Ei ǁ (On – finnes ǁ 1. kyrkobok ǁ 2. för[samling] The rest of the text is missing. bredvid ǁ invid This text is upside down beginning from the lower edge of the page. If Castrén means Cape Kiviniemi (Fi.)/Keđginjargâ (SaaN)/Källeenjargâ (SaaI) in Lake Syysjärvi (Fi.)/ Čovčjävri (SaaI), N7684951 E508991 (N69°16′27″ E27°13′40″), one of the dates is incorrect, either this or the previous one, Inari 12 August, because the lake is situated north of the church of Inari. (TS) En […] stackare ǁ En stackare The word is covered by a blot, but Castrén means Riksdaler, see below. Haf ǁ De[raf] The word is covered by a blot. honom […] smörask ǁ sin smörask fyllas på The text is upside down starting from the lower edge of the page. och gjort ǁ och naturlig slöhet gjort 131570 Augusti. kiviniemi1571 d[en] 13 Augusti. En1572 fattig stackare åt en annan fattig stackare en silfver-<----->1573 att d[eri]g[enom] smörja hjulen<!>  – Den andra stackaren vägrar att taga något för sitt besvär – H[är]af1574 blir den förra mäkta svårmodig, och tager för afgjordt, att hans <----->1575 misslyckas – Emellertid förbjuder den andras fåfänga att taga Riksdalern – Deremot låter han, för att lugna sin nästa, – honom1576 fylla på sin smörask – ☙  ❧ d[en]1577 <13> Augusti Morottaja – Med några 12 >D[ale]r <I> brist på silfvers tog jag afsked af d[e]tta beklagansvärda usla slägte, som fattigdomen förtryckat och1578 gjort till 233 Itineraria 2osa 1838.indd 233 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria  See above.  Lake Ukonjärvi (Fi.)/Äijihjävri (SaaI) south of Lake Inari, N7628492 E519456 (N68°46′2″ E27°28′53″). (TS)  Akuniemi (Fi.)/Áhunjargâ (SaaI) on the northern shore of Lake Ukonjärvi, N7629562 E519176 (N68°46′37″ E27°28′29″). (TS)  Castrén is probably referring to the a pair of lakes, Ylempi Akujärvi and Alempi Akujärvi (SaaI Vyeli-Áhujävri & Paje-Áhujävri) south of Lake Inari, at N7618122 E528367 (N68°40′25″ E27°41′57″). There is also a small lake called Akujärvi (Fi.)/Áhuvärjáávráš (SaaI) north of Lake Inari on a hill known as Akuvaara/Áhuvääri, N7668231 E526820 (N69°7′23″ E27°40′28″). (TS)  reser ǁ d<---->  <sjön> ǁ Hafvet  Castrén means Ukonsaari or Ukonkivi (Fi.)/Äijihsuálui (SaaI) Island in the southern part of Lake Inari, N7645987 E534095 (N68°55′22″ E27°50′58″). A cave on the island is a well-known offeringplace that was in use until the late 19th century. It is also famous as an archaeological site, because the British archaeologist Sir Arthur Evans (1851–1941) found a silver earring there in 1873. It became known in Finland in 1914, and C.A. Nordman published it in 1923. The latest excavations there were carried out in 2006. Nordman dated the ring to the 11th century and stated that it represented an eastern type. Christian Carpelan has given a broader date to it with a terminus ante quem in the 13th century. Nordman 1923; Carpelan 2003: 80; Äikäs 2011: 40. Carpelan 2003: 78–81 and Vahtola, J., 2003: 130–131 list place-names in Inari reflecting a sacred function in Saami culture. (TS) slafvar af de uslaste bland laster i girighet, misstänksamhet, <kallstughet> – Detta slägte förnekar sig sjelf, och skall d[er]före förnekas, förintas – ☙  ❧ den 13 Aug[usti Emellan Utsjoki och Enari finnes ett träsk vid namn, Äje jaur.1579 Invid Morottaja finnes ock ett stort träsk benämnt Ajejaur1580, samt Akuniemi1581 med Seida – Akujärvi1582 i Enare har ej Seida – I Enare träsk kan den resande ej undgå att fästa uppmärksamhet vid en klippa, som lik ett torn reser1583 sig ur <sjön>1584 – Denna k[al]l[a]s Aje och en Gudomlig wördnad har bl[ifvit] dens[am]ma tilldelad –1585 (Ifrån marknaden färdades wi 6 båtar i s[am]ma sällskap – 5 voro Finnar;1586 Jag intog min plats i en Lappsk tillhörig Cathek[et]1587, af hvars högre insigt i Lappskan jag ville profitera. Du må icke missunna m[i]g d[e]tta val – Fisk lukt – Bort s<----> fågel i pannan. dålig <var> – i första årtagen bl[ef] vi efter) – med flott trodde katech[eten], att <---> den bl[ifvit] smord, emedan stenen i solsken lätt suger den i sig, h[är]af troddes att den <---> <---> dricker smörja1588 – ☙  ❧ På wel<---->t1589 på en holme i Enare besåg jag en med <händer> gjord Seida bestående af på hvarann staplade stenar – Ett berg benämndt Akku1590 visades mig på fasta landet vid Enare träsk, och sades1591 varit en Gudomligh[et] i fordna dagar  – , och ett it[em] d[er]fr[ån] Äje – Bakom den finnes Äjejaur1592 – 234 Itineraria 2osa 1838.indd 234 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  Stalo förföljer i osynlig gestalt, och befaller n[å]g[o]n g[ån]g den förföljda att komma och möta h[ono]m för att brottas – För 4 år tillb[aka] hade en Reisivuonå brottats ock dödat en Stalo vid ett slikt möte. Stalorne skola flyttat till hafs holmarne Akunpää är en fjälltopp i Enare Mennä Louheen (fara till Louhi) Stalo trollades på m[enni]skor men s<ia>de ej <m[yc]k[e]t> öfver de [Christne]1593– Stalot förföljdes och dödades af Päiwiö – Päiviö förföljer på kamratens anmodan vildrenar, dödar en vaja m[e]d dess kalf. ☙  ❧     Finnar; ǁ ~ men <--> <--> sk<u>ll Cathek, af ǁ Cathek. D[e]n smörja ǁ <---> Between the church of Inari and the village of Kyrö. Cf. p. 142.  Probably Castrén means the one south of Lake Inari at N7631744 E519255 (N68°47′47″ E27°28′37″). (TS)  sades varit ǁ omtalades sås[om]  Probably Ukko (SaaI Äijih) at N7627719 E521367 (N68°45′37″ E27°31′43″), although it is an island in Ukonjärvi south of Lake Inari (see above). (TS)  Xne  Päiwiö ǁ såg  i syfte ǁ vältra  This note shows that Castrén wrote this while listening to the story in an authentic situation. Orjiladsch, renlapp – Wuolabb Päiwiö1594 såg hemligen Stalo i1595 syfte att att lyfta en sten – mäktade ej d[er]med – wältrade – Päiviö kom och lyfte <---> Stalo att springa – Päiviö lät h[o]n[om] fara – ångrade sig och förföljde Stalo hoppade öfver Näytämä  – Päiwiö efter och dödade Stalo  – Lapp[arne]1596 tyckte om historien och gåfvo sitt bif[all] till<-> <-----> En Lappe vid namn Wuoleb Walle var Päiviös följeslagare – Då Päiviö en g[ån]g återvände fr[ån] en notfärd, råkade han ut för motwind – kom till en holme  – Kastade den notbelastade båten på skuldran, och bar den öfver – Hans ädelmod prisas m[yc]k[e]t – Han gaf åt sin dreng den största fisken de steka – Päiviö förföljde en varg, som jagade ofta hans får – tog den i svansen och slog mot klippa – 235 Itineraria 2osa 1838.indd 235 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria  Cf. p. 164 (footnote): Sandesaari.  This is a version formulated later by Castrén on the basis of the field notes above.  skrattade ǁ och  Af ǁ Då  råkade ǁ kom  motvind ǁ <storm>  Upper part of the mscr page.  åratal ǁ inscript[ion] Laurukainen här äfven känd i Enare för sin hjeltebragd emot Ryssarne Päiviös kentta i Enare träsk på Sadesaari1597 der Juutua <--> har sin kentta – ☙  ❧ Wuoleb1598 Päiwiö, berättade en Enare Lappe, hade i hemlighet sett en Stalo vilja lyfta en sten  – Han mäktade ej dermed, utan skulle vältra den – Päiwiö framträdde, skrattade1599 åt Stalo och lyftade den till det best[äm]da stället – Af1600 fruktan för sin öfverlägsna fiende gaf sig Stalo att springa[.] Päiwiö lät honom fara, men ångrade sig kort derpå och började att förfölja h[ono]m. Stalo hoppade öfver Näytämä floden; – Päiviö gjorde dets[amma] – och dödade Stalo – (En Lappe vid namn Wuoleb Walle hade varit Päiviös ständiga följeslagare. H[ono]m hade Päiviö undfägnat m[e]d den bästa och största fisk, som fångades, enl[igt] n[å]gra af gästfrih[et], enl[igt] andra för att i sin tjenst få bibehålla en så utm[ärkt] man) – Då Päiwiö en g[ån]g återwände fr[ån] en notfärd, råkade1601 han ut i motvind1602, kom till en holme – kastade den notbelastade båten på skuldran och bar den öfver – P[äiwiö] förföljde en varg, som jagade h[an]s får – tog den i svansen och slog i klippan – ☙  ❧ Ett1603 st[ycke] s[öder] om Kyrö Thomas på wägen till Sombio skall finnas en grafvård af sten med åratal1604 på en gran, som utvisar att monumentet är nära 500 år gammalt 236 Itineraria 2osa 1838.indd 236 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  nb. RyskLapp[ar] begrafva sina lik, der de dö, och Presten kastar mull åt d[e]tta håll – Wirolainen k[al]l[a]s en, som i skepnaden af björn1605 varg1606 eller annat odjur gör skada (Sombio). Berättelse om n[å]g[o]n, som sköt sin granne h[vil]ken ant[agit] sk<epn[aden]> af en björn, och skadat hans boskap. Hotelsen – Katosi toisen talon isäntä –           björn ǁ en ~ varg ǁ gör skada Middle part of the mscr page. med ǁ mot storm ǁ motw[ind] f. m. ǁ morgon på ǁ 1o) stridde ǁ täfl[ade] värme – ǁ ~ Wi woro insvepta (N. O) ǁ s[om] Troll karl nu för tiden återst[älla] tjufgods – ☙  ❧ Toragas1607 vet Uts[joki] Lappen ej af = Toralas – Päiviö – Bäiwe – ☙  ❧ d[en] 14 Augusti – Afresan fr[ån] Kyrö – Åskväder och fruktan för nattfrost – (wackra åkrar öfverallt –) men natten tillbragd vid nuotio war g[an]ska wacker  – Fredagen omvexlade en m[yc]k[e]t kall nord med regnskurar och solbadd – E[fter]m[iddagen] var i s[ynner]het m[yc]k[e]t het – Men med1608 mörkret uppstod en förfärlig storm1609, som gjorde wårt nattläger wid nuotio högst obeh[a]gligt – Följ[ande] f[ör]m[iddagen]1610 var på1611 Sombio insjö så kall, att wi stridde1612 om rodden – E[fter]m[iddagen] utomordentligt het  – Samteligas wår fruktan för d[en]na natt – Icke en g[ång] karlarne kunde oaktadt den ❧ häftigaste rodd och påpelsning få värme  –1613  – Himlen var klar inemot morgonen, men n[å]g[o]n blåst, ([nordost])1614 som mot morgonen medbragte ett moln, och hindrade radikal frost – Följande morgonen war het och qvalmig – Riestos fruktan det oaktadt  – Man öfverlägger om skärningen[.] Argumenter pro & contra – E[fter]m[iddagen] omvexl[ade] kall nordost med olidelig hetta  – Klart hela e[fter]m[iddagen]. ☙  237 Itineraria 2osa 1838.indd 237 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria                  midn. ǁ kal Beginning of the mscr page. Lower part of the mscr page. Raututunturit, a group of over 400 m-high fells in the southern parts of Inari. From here on, Castrén lists the major fells or hills that they climbed or passed on their way from Inari to Sodankylä. (TS) bestego wi ǁ best[år] af Palopää (Fi.)/Buollánoaivi (SaaN)/ Puállámuáivi (SaaI) at N7594166 E521467 (N68°27′34″ E27°31′26″). (TS) Urupää (Fi.)/Urroaivi (SaaN)/Urruáivi (SaaI) at N7594168 E518525 (N68°27′34″ E27°27′8″). (TS) Kaunispää (Fi.)/Čaabuáiváš (SaaI) at N7591292 E518175 (N68°26′2″ E27°26′35″). (TS) Probably Ahopää at N7583914 E520725 (N68°22′3″ E27°30′14″). (TS) Palkispää in Sodankylä at N7575220 E519251 (N68°17′22″ E27°27′59″). (TS) Peselmäaapa is a bog, but because Castrén otherwise lists fells or hills here, he most likely meant Peselmäpalo at N7568921 E516234 (N68°14′0″ E27°23′32″). (TS) höga fjäll ǁ -berg Tankavaara (Jorpulipää) at N7563211 E506948 (N68°10′57″ E27°10′3″). (TS). Probably Luironpalo in present-day Pelkosenniemi at N7451297 E521991 (N67°10′40″ E27°30′29″). (TS) Seita ǁ förfallen A village in Sodankylä at N7546353 E517243 (N68°1′51″ E27°24′47″). On the villages of Sodankylä in the 18th century, see Onnela 2006: 32– 34. (TS) At present, Pelkosenniemi, the centre of a municipality of the same name. In Castrén’s time, it was a village in Sodankylä, at N7443664 E522059 (N67°6′34″ E27°30′29″). ☙  ☙  ❧ Mot midn[atten]1615 ej en enda fläkt  – Men kl[ockan] 12 uppstego ung-moln – Det oaktadt war redan frost på jorden – Men den natten skedde ingen  ❧ skada1616 – (Nb. vår enögde vägwisares profetior) – Natten1617 emot 15 Aug[usti] tillbragtes wid Nuotio 15. A[ugusti] Rautatunturi1618 bestego1619 wi Palopää1620, Urupää1621, Kaunispää1622, A<ho>pää1623, Palkispää1624, <Pesselmäapa>1625 höga fjäll1626  – <----->, <----> fjäll, Tanka fjäll1627, Luirofjäll1628 ☙  ❧ d[en] 16 Aug[usti] Natten emot d[en] 16 oförmodadt tillbragt vid nuotio – på ett fjäll. En ohygglig natt! Sombiojärwi En hvit sten – Akan kiwi v[estra] s[idan] träsket – Ej l[ån]gt d[eri]fr[ån] på fasta landet en Seita1629 – förfallen, emedan man anstält gräfningar. Man har funnit d[er]vid ringar <---> – Pyhätunturi  – d[er]på skola Lapp[arne] haft ett offerst[älle]  – Pyhä<kaani> är en wik i Sombio  – Kuusajan waara – D[er]på en seida – För öfrigt är Sombio omgifven af berg Mutenia1630 Innewånarne härstamma i 3dje led ifrån en Colonist fr[ån] Pelkola1631 vid namn Olof1632  – Från d[en]na Olof härst[ammar] alla i Mutenia bosatta familjer h[vil]ka äro 5 till antalet – Riesto1633 har en Lappsk befolkning – Lapparne afundades, att Finnarne slogo under sig alla ängsmarker1634 och började derföre sjelfva idka1635 boskapsskötsel (TS) 238 Itineraria 2osa 1838.indd 238 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  ☙  ❧ <---> <wacker> <---> <-----> kantaja <blo-> gömmer undan Lauruk[ainen] dödar Ryssarne Köngäs uti Patsjoki Lauruk[ainen] och Päiwänen erkännas äfven af Finn[arne] varit Lappar – Olof1636 Mattsson flyttade fr[ån] Pelkola till Mutenia, Johan, d[en] <2.> broder bosatte sig i Lokka och Henrik 3dje brodren qvarblef i Pelkola – På Riesto bor för det närw[arande] Olofs son Jakob – Der bodde före Jakob Lappar, af h[vil]ka den sista hette Johan Johans son Ara. Ifrån denne Ara härstammar ägaren af andra Riesto vid namn Erik Ara – Han är gift med Jakobs dotter, och Jakobs hustru är en anförwandt till denne Ara –  Olof ǁ ~ (Hans broder bosatte sig i Lokka)  Riesto used to be a village in Sodankylä, which was submerged by the artificial lake of Lokka in the 1960s, At present, it is only a small island at N7532828 E525789 (N67°54′32″ E27°36′52″). (TS)  ängs-/marker  idka ǁ <-->  Under the text written in ink there is another, largely similar text in pencil.  From here on, under the text written with ink there is another, mostly similar text in pencil, but there are also some differences between the two texts.  Actually, the passive form in the function of the 3rd person plural is typical of most Karelian dialects. Cf. Nirvi 1947: 5–22; Pääkkönen 1990. (KH) Matts,1637 de nämnde 3 brödernas fader inflyttade (Sawolax)  – Språket synas bevisa sanningen af d[en]na trad[ition]  – Det liknar m[yc]k[e]t Uleåborgdial[ekten]. Men 3 pers[ona] plur[alis] menthin (jalat menthin), tulthin &ra äro rent Savolax[iska] ändelser.1638 Matts son (?) Jakob flyttade till Wiborg – Johans son flyttade till Lokka hade inga barn utan tog ifrån Kairawuopio Ollila en fosterson vid namn Anders, som hade en son vid namn Olof hvars 2ne söner nu innehafva 2ne gårdar i Lokka. Den tredje innehafs af en Colonist som om sin härkomst ej wet annat, än att han haft en landsskojare och <vrakling> vid namn Pehr till Fader – 239 Itineraria 2osa 1838.indd 239 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria  This fragment is a part of the original text of the page written in pencil. Its beginning cannot be read under the text written with ink.  Savolaxiska ǁ T[avast]ländska  Lower part of the mscr page. Kiurujärvi is a village in Savukoski, which belonged to Sodankylä in Castrén’s time, N7486556 E517946 (N67.4947 E27.4194). (TS)  härst[amma] ǁ i 2dra led  Also on this page Castrén doubled the pencil writing with ink, possibly changing it in places. Kelujärvi is a village in Sodankylä, N7483189 E502157 (N67°27′53″ E27°3′2″). (TS)  tredje ǁ 3dje  Kemikylä is a group of farms along the rivers Tenniöjoki, Kemijoki and Arajoki in present-day Savukoski. The Tenniöjoki flows into the River Kemijoki at N7462159 E554590 (N67°16′16″ E28°15′58″). See also Suomen kartta 1927: 49. (TS)  Castrén means here the parish called later Salla. (TS)  The ink writing over pencil writing ends here.  Nuwarande ǁ Inn[ewånare]  gård ǁ liten ~ mig1639, att Sombio boerne härst[amma] från Lappar, men mina undersökningar hafva öfvertygat mig, att det ej är fallet – Nu lefvandes förfäder ha ej kunnat tala Lappska, och de nu lefvande äro ock m[yc]k[e]t svaga i språket – Savolaxiska1640 stugor (ugnar) – ☙  ❧ kiurujärwi1641 gård (nu en gård), Ägaren härst[ammar]1642 i 2 led Kemi, Poikila hemman – En Lappe, bror till en D[it]o Tanhua var första innewånaren i Kiurujärvi. Innewånare i Tanhua äro Lappar i 3dje led). ☙  ❧ Kelujärwi.1643 1) Aikioniemi. Ägaren härstammar fr[ån] en Lappe som i tredje1644 led bor ”lannaksi” – Familjen heter Aikio. 2) Gustafsberg. Här war första innewånaren en Lappe vid namn Matts Raasakka. Nu bebos hemmanet af Anders Mattlins 2ne söner, men de hafva sålt hemmanet till Kyrkovärden  – 3) Kelujärwi – 4. Siuramaa. Första innewånaren en Lappe, d[er]på <--> Johan Mattlins son – Innevånarne i Kemikylä1645 skola härst[amma] fr[ån] Kuolajärwi1646) –1647 Kelujärwi. 1) Aikioniemi  – Nuwarande1648 husbonden härstammar ifr[ån] en Lappe Aikio som för 3 mansleder sedan började bo lannaksi – 2) På Gustafsberg bodde var första innevånaren en Lappe vid namn Matts Rasakka. Nu bo der Anders Mattlins 2 söner – de hafva <---> nb. Wid Luiroelf hafva bönderna högst få renar. Blott ytterst få Lappfamiljer drifva här ren skötsel –Tanhua är blott 1 gård1649 – 240 Itineraria 2osa 1838.indd 240 21.8.2019 15:49:54 �Lapland  ☙  ❧ Anm[ärkning]. Tanhua husbonden bor <--> ibland folk som tala ren Savolaxiska  – Men Tanhua som är Lappe, talar Kemi dialekt. I s<[ynnerhet]> h före ofta – l fördublas1650 – Likaså på Aiki[o]niemi, der jemwäl husbonden är en Lappe[.] Likväl är man ej consequent häri – nb. I Sodankylä församlings rättigh[eter] och skyld[igheter] finns ett document af 4 Martii 1672 deri Påhl Pelkonen botlägges för tillfynd intrång uti Lapparnes näring samt ålägges att flytta sig bort fr[ån] Lapparnes ägor. (Häri uppdagas att Nyb[yggaren] fr[ån] Österb[otten] Pelkonen inflyttat för 8 ell[er] 9 år sedan) ☙  ❧ Korwanen1651 har äfven warit befolkad1652 af Lappar, tills dess nuvarande ägare från Peldowuoma köpte hemmanet – Päiwänen har bott i Sombio – Laurukainen likaså. Dessutom omtalas Turwanen (Torjonen och Akumieli, ifr[ån] h[vil]ken sistn[ämnde] Korwanen härstammar) – (Teno Anders sorg)1653. Laurukainens öde<-> Ryssarne g[enom] att förleda den till Sombio – Sjelf gömde han sig i en håla –1654 Hans hustrus knep [–] Tjärblossen – Elden i kåta – — Ryssarne, då de i skogen stött på Lauruk[ainen] i h[an]s köttboda, ville döda h[ono]m och befalte h[ono]m komma ned – Lauruk[ainen] dröja och stoppar sin peski full m[e]d dun  – Kasta den i hopen  – Ryssarne döda h[varan]dra till sista man  – Laur[ukainen] var äfven1655  It is not clear what phenomena Castrén is referring to with his fragmentary notes, as there are no examples. By h, he may mean preaspiration (e.g. Saami áhkku ‘grandmother’, Fi. akka), and by the doubled l, the strengthening of the original single consonants (Fi. (dial.) kallaa, Standard Finnish kalaa) which is also typical of the Saami languages. Sammallahti 1998: 48–49, 54–55. (KH)  Korvanen was formerly a village in Sodankylä. At present, it is only a small sandbank in the Lokka artificial lake, N7538156 E533106 (N67°57′21″ E27°47′26″). These notes are from around 17–19 August on Castrén’s journey. The whole page was written at once, making it likely that Castrén did not write this tale of Laurukainen on paper until after he had arrived in Sodankylä. However, cf. note on Anders of Teno (TS)  befolkad ǁ bebodt  Anders of Teno is the Lapp of whom Aikio told him on the way from Inari to Utsjoki in July. See p. 129–130. (TS)  […] håla – ǁ ~ nb. Ryssarne trodde h[ono]m för <--> säkra uppgifter om <-----> Ryssarne.  The rest of the text is missing. 241 Itineraria 2osa 1838.indd 241 21.8.2019 15:49:54 �Itineraria  Continuation of the page.  After this, Castrén has written notes on the village of Lokka as well as tales on Laurukainen.  Karjalansaari, see p. 93.  Lauruk. ǁ en[ligt]  Tuokah […] ǁ Tule tänne <----->  ja ǁ och  Tääl […] ǁ Näin Lauruk[ainen] ☙  ❧ d[en]1656 18 [Augusti]. En g[an]ska wacker dag, ehuru folket på ängen beklagade sig, att de <froso> dem fingrarne  – Vädret hade fr[ån] n[ord]o[st] vänt sig till <---->1657  – Glädjen öfver d[en]na wäderleks förändring – — I Lokka blandas bark med vesirikko i st[ället] för halm Vesi-rikko (Cerastium vulgatum) torkas och survotaan ynnä petäjän kansa – Laurukainen förgjorde Ryssarne i Ounasjärvi på holmen Kirjalan saari1658 Laurukainens pälsar, som han kastade åt Ryssarne var fyld med kött och torr fisk – ☙  Hvar helst en köngäs finnes der har Lauruk[ainen]1659 enl[igt] trad[itionen] ❧ förgjort Ryssar  – I Luiro bundit 7 båtar i rad, lagt Ryssarne under täcket, hoppat sj[elf] på klippan – När Lauruk[ainen] lemnat Ryssarne på holmen dök en till båten Lauruk[ainen] afhögg fingret och fick en silfverring i båten – Tuokah1660 weneh pyhä weli, tääll on huttu ja1661 hutri neuwot, ruotsin woita silmäks’ pannaan[.] Oma hutri annetaan  – Tääl1662 on hutri ja hutri neuwot[.] Karj[alainen:] kuuma tinaa suuhus waletaan – nb Lauruk[ainen] rodde kring holmen i 9 dygn för att Ryssarne ej måtte undkomma g[enom] flotta 242 Itineraria 2osa 1838.indd 242 21.8.2019 15:49:55 �Lapland  ☙  ❧ Unari1663 by Luusua, kallats, Wierilä, Nyb[ygget] Riskilä, Kandola, Martin, Martin, Martin, Lassali, Lassali, 2 Sywäjärwi, Leipäjärwi, Mattanen, Nyb[ygget] Sywäjärwi, Hingamaa (1sta Colon[ist] ifr[ån] Pelkola hemman i Lumijoki)1664, 2 Riipi, Nyb[ygget] Riipi, Kumbula – Waalajärwi by1665 Pumbanen, Nyb[ygget] Häätylä, Pumbanen, Nyb[ygget] Mäki, Toiwola, Jessiö, Yli-Jesiö, Wäli Jesiö, Nyb[ygget] Wäli-Talo, Jesiö, Nyb[ygget] Wikewänkorwa, Ala-Jesiö – Kyrkoby1666 Prästgården, Annaberg, 2 Halonen, Poikela, 1. Arpela, Poikela, 1. Piilola, Aikioniemi, Gustafsberg, Kelujärvi, Onnila, Salmi, Orajärwi, Huhtala, Orajärvi –  Unarin Luusua (Luusua of Unari), a village in Sodankylä, N7448033 E445009 (N67°8′40″ E25°43′52″). In the following Castrén lists farms in the different villages of Sodankylä parish. (TS)  Lumijoki is a parish in Northern Ostrobothnia, at N7191541 E413831 (N64°50′14″ E25°11′1″). (TS)  Vaalajärvi is a village in Sodankylä at N7478444 E466317 (N67°25′13″ E26°12′50″). (TS)  Sodankylä.  Sattanen is a village in Sodankylä at N7488224 E483730 (N67°30′34″ E26°37′8″). (TS)  Madetkoski is a settlement in Sodankylä at N7530968 E489659 (N67°53′35″ E26°45′14″). (TS)  At present, the village is called Torvinen. Vaiskojärvi is a bog (former lake) east of it. Torvinen is situated at N7453591 E484652 (N67°11′56″ E26°38′42″). (TS) Sattas by1667 Sattas, Nyb[ygget] Riipi, Riipi, Sattas, Waara, Nyb[ygget] Takakangas, Sattas l. Ollila, Sattas, Ollila, Rajala – Madetkoski by1668 Kaaretkoski, 2 Aikio, Nyb[ygget] Marjawaara, Äärelä, 2 Moskuwaara – Waiskojärwi by1669 ☙  4 Aska, Ala aska, Nyb[ygget] Portikangas 1. ❧ Mattila, 4 Torwinen, Wuojärwi 243 Itineraria 2osa 1838.indd 243 21.8.2019 15:49:55 �Itineraria  The village was called Kairavuopaja in Castrén’s time, at present Kairala in Pelkosenniemi at N7452498 E519649 (N67°11′20″ E27°27′15″). See KA Sodankylä parish records 1838– 1844: 75–77, 82–92 (http://digi.narc. fi/digi/view.ka?kuid=5842563 etc.), 1859–1866: esp. 29–30 (http://digi. narc.fi/digi/view.ka?kuid=7835806 etc.); Suomen kartta 1927: 49. (TS)  The village of Hietasuvanto belonged later to the village of Sivakkamaa and is now part of the village of Luiro in Pelkosenniemi at N7456390 E523243 (N67°13′24″ E27°32′17″). KA Sodankylä parish records 1838–1844: 78–80 (http://digi. narc.fi/digi/view.ka?kuid=5842728 etc.); Suomen kartta 1927: 49. (TS)  This sentence is in the margin at the mention of the following four villages.  At present, the main village of Pelkosenniemi. Suomen kartta 1927: 49. (TS)  Saunavaara is a village in Pelkosenniemi, in Castrén’s time it belonged to Sodankylä, N7437905 E523225 (N67°3′27″ E27°32′2″). (TS)  At present, there is no village called Sompio, because most parts of it were submerged under the Lokka artificial lake in the 1960s. On the location of Mutenia and Lake Sompiojärvi, see above. (TS)  See p. 240.  A group of settlements along the rivers Tenniöjoki, Kemijoki and Arajoki, see above. Kairawuopio by1670 3 Pyhäjärwi, Ollila, Nyb[ygget] Ahoniemi, Lakso, Jaakkola, Keskitalo, Kairawuopio, 2 Hyötylä, Yli-Talo, Nyb[ygget] Salmela – Hietasuando by1671 Waara, Takkinen, Wälitalo, Nyb[ygget] Hautajärwi, 2 Luiro. Räknas till Sombio[:]1672 Pelkola by1673 kilpimaa, Mäkitalo, Pelkola, Terwo, Alatalo, Pulskala – Saunawaara by1674 Matomaa, 3 Bertula, Oinas, Arwola, Säärelä, Oinas, Nyb[ygget] Kandola, Nyb[ygget] Kuoppala. Sombio by1675 5 Mudenia, 2 Raesto, 2 korwa, 2 Lokka. Kiurujärwi by1676 Seitajärwi, Kiurujärvi, Tanhua. Kemikylä by1677 2 Halonen Nyb[ygget] Halonen, 2 Kuosku, Karppinen, Nousu, Törmänen 3 Nousu, Nyb[ygget] Alatalo, Nyb[ygget] Wärriö – 244 Itineraria 2osa 1838.indd 244 21.8.2019 15:49:55 �Lapland  ☙  ❧ d[en] 20 [Augusti] Afresan fr[ån] Sodankylä – Askan kosket1678, Orakoski1679, K<-->kikoski1680, Porttikoski1681 – Nedanför Akan koski Vid Kitinen ofvanom Sodankylä kyrka Ukon harjut1682 och i Jesiö Ukon mukka1683 i1684 elfven och Ukon harjut – (Lapparnes kåta käräjät)1685 Matts Halonen inflyttade först från Kemiträsk till Kyrkoby (år 1730). Han hette Halonen och ant[og] det nu delta hemmanet – under h[an]s son[.] Matts hade en son Lars, som1686 sålde ½ af hemmanet åt C. G. Mathlin. Lars hade en son Lars, h[vil]ken sednares söner ännu lefva – Poikela – Upptogs sås[om] Nyb[ygge] af Pastor Wegelius1687, som sålde hemmanet åt en Colonist ifrån Rovaniemi vid namn Matts (h[an]s yngsta son nuwar[ande] ägaren af kiurujärvi är). Matts hade 4 söner Matts, Hans, Michel, Henrik (på Kiurujärvi). ½ af hem = Piilola <fisk> Matts, ½ = Arpela Hans. Denna1688 [– –]  The Askankosket rapids were probably situated at N7462889 E487776 (N67°16′57″ E26°42′59″), but the name is not known any longer. Cf. Askankangas west of the place. (TS)  Orakoski is a rapids location in the River Kitisenjoki at N7468871 E485952 (N67°20′9″ E26°40′24″). (TS)  These rapids were between Orakoski and Porttikoski in the River Kitisenjoki. (TS)  Porttikoski is a rapids in the River Kitisenjoki at N7465661 E487020 (N67°18′26″ E26°41′55″). (TS)  There is a hill called Ukonharju mostly submerged by the Porttipahta artificial lake in the 1960s. Only a small island remains at N7544858 E486881 (N68°1′3″ E26°41′9″). It is uncertain, however, if Castrén meant this or some other Ukonharju closer to the church of Sodankylä. (TS)  Ukonmukka in the River Jeesiöjoki at N7487864 E475649 (N67°30′20″ E26°25′47″). (TS)  i ǁ och  Kotakäräjät (‘goahti [Saami tent] assembly’) was a Saami institution for local jurisdiction and administration in the 18th and 19th centuries. Kent 2014: 40–41; Itkonen, T.I., 1948 II: 257. (TS)  som ǁ denn[e]  Henrik Wegelius (1707–1780), chaplain and later vicar of Sodankylä 1730–1763. Ylioppilasmatrikkeli 1640– 1852 http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=5663. (TS)  The rest of the text is missing. 245 Itineraria 2osa 1838.indd 245 21.8.2019 15:49:55 �Itineraria  Sodankylä.  The end of the word disappears at the damaged edge of the page.  Matomaa is a farm in the village of Saunavaara. (TS)  Mudajoki ǁ ~ , till Körkö  The village of Vuojärvi is in the southern part of Sodankylä on the shore of a lake of the same name N7441100 E483419 (N67°5′12″ E26°37′6″). (TS)  spets ǁ sida  Oratunturi Fell, rising to 450 m above sea-level, is situated east of the church of Sodankylä at N7471740 E504825 (N67°21′43″ E27°6′44″). (TS)  A hill known as Kevitsa is situated at N7507735 E498556 (N67°41′6″ E26°57′57″). The coordinates place the sieidi stone on its highest point. Salminen 2019: 38, 47. (TS)  Ämnet ǁ Den är  The word is covered by a fleck of dirt.  From here on to the end of the page there is illegible writing in pencil writing under the ink writing.  Ämmänvaara is a hill on Cape Ämmänniemi in the Ämmänselkä part of Lake Kemijärvi at N7387943 E526165 (N66°36′33″ E27°35′26″). A Stone Age settlement and a quartz quarry are known from Ämmänniemi and Ämmänvaara is classified as a nationally significant prehistoric site on the because of its related Saami cult site traditions. Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www.kyppi. fi/palveluikkuna/mjreki/read/asp/r_ default.aspx objects No. 320010302, 320010043 and 320010303 (Ämmänniemi, Ämmänvaara 1 & 2). In this case, as in many others, the name beginning with ämmä is connected with the cult of Saami áhkka deities. Mallat 2007a: 144; 2007b. (TS) Kyrkoby1689 Till Halonen hafva innewånare kom[m]it från Kemiträsk Till Poikila från Rovaniemi ko[– –]1690. Hans. Salmi är nyligen upptagen – Suanto. Innevånarne som nu lefva i 3dje led ha kommit från Kokkos, dit de inflyttat fr. Savolax – Kairavuopio första colonist fr[ån] Kemiträsk för 200 år tillbak[a] Till Matomaa1691 ha Colonister kommit fr[ån] öfre Saunawaara (I Bertula) Till Saunawaara (Oinas) hafva Colon[isterne] infl[yttat] fr[ån] Kemiträsk Oinas Till Anti ifrån Wiiri, till Wiiri ifrån H<i>tt<i> vid Mudajoki1692. ☙  ❧ I Sodankylä uti Wuojärvi1693 finns Pyhä kumpu, en hympel vid hvars spets1694 man funnit grafvar. Der har varit Palwelus paikka  – På Orastunturi1695 en <park> af träd 3 ½ alns hög  – smord  – lika tjock öfverallt  – utan bilder. Grafvar i Waalajärvi – På Keitsa berget i Sodankylä finns en Seita af sten1696 1 famn hög, bred i toppen och smal nedtill. Ämnet1697, sade min berättare, för hårdt till lera, för mjukt till sten, gråaktigt – I nejden finns rundt omkring ingen enda sten utan mylla. Vid en köngäs invid Kitinen finns ock klippor, h[vil]ka [– –]1698 bl[ifvit] tillbedda, som Seider (nb. Vid1699 Stuorra jaur fanns ock en naturlig Seida 246 Itineraria 2osa 1838.indd 246 21.8.2019 15:49:55 �Lapland  ☙  ❧ <NB.> Kemiträsk beklaga <---> <skjuts---------> sig <fl[ere]> <lemna> ☙  ❧ Amman waara1700 vid Kemiträsk skall varit ett andakts ställe under Hedendomen – Wid en udde i1701 Kemi elf nära Kemiträsk <lund> Kalkoniemi1702 skola fordomdags grafwar funnits och man har der upptäckt jernkorg – Seitakorva är en fors 3 [mil] nedanom kemiträsk kyrka.1703 Hertikan D[it]o Jujärvi1704, Jukoski, Juwaara, Ju 2 ind? Ämmän pää, en klippa i Ounaskoski1705 Ämmän koski i Kemi1706 Ämmän saari och Pietin (Pietarin?) saari1707 bredvid h[varan]dra vid Kähkönen i Terwola Pohjasen otta vid D[it]o ☙  ❧ Boskaps pesten i Kemitr[äsk] Intill 22 [Augusti?] ha störtat 6 kor och 1 kalf1708 Om Islossningen i öfre loppet af Ounas & Kemi elf – Säpsä1709 och Juotas1710 i Kemi elf äro svåra1711 att komma ned af brist på vatten – Islossningen har i Säpsä fört1712 klippor i fåran –  i ǁ vid  Cape Kalkonniemi is situated south of Kemijärvi at N7394398 E524785 (N66°40′2″ E27°33′39″). There are both Stone Age and Iron Age finds known from there. Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, objects No. 1000015657, 320010231 and 1000012115 (Kalkonniemi 1–3). https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/ mjreki/read/asp/r_default.aspx. (TS)  The Seitakorva rapids are situated at N7368744 E515495 (N66°26′16″ E27°20′51″). (TS)  Lake Juujärvi is situated at N7363675 E513704 (N66°23′32″ E27°18′24″). Juuvaara hill is on its eastern shore and is known as an ancient offering place. There is also a Stone Age dwelling site on Cape Juuniemi at the opposite shore. Museovirasto, Kulttuuriympäristön palveluikkuna, objects No. 320010072, 320010074 (Juuvaara, Juuniemi), https://www. kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/read/ asp/r_default.aspx. (TS)  The Ounaskoski rapids were situated in the centre of Rovaniemi at N7376285 E443925 (N66°30′2″ E25°44′23″). (TS)  The Ämmänkoski rapids were at Lautiosaari in Keminmaa at N7298949 E387708 (N65°47′32″ E24°32′43″). (TS)  Pietinsaari Island is in Tervola at N7338035 E415568 (N66°9′5″ E25°7′42″). The island of Ämmänsaari no longer exists after the construction of large hydroelectric power plants in the River Kemijoki. (TS)  kalf ǁ ~ s[a]mt  Säpsä is a rapids location in the River Kemijoki in Rovaniemi at N7356703 E500490 (N66°19′48″ E27°0′39″). (TS)  The Juotaskoski rapids in Kemijoki in Rovaniemi almost immediately 247 Itineraria 2osa 1838.indd 247 21.8.2019 15:49:55 �Itineraria downstream from Säpsä at N7356167 E498248 (N66°19′31″ E26°57′39″). (TS)  svåra ǁ så ~  fört ǁ sk  The village of Ylikylä is in Kemijärvi at N7419880 E520651 (N66°53′46″ E27°28′18″). From here on Castrén lists again the farms of different villages on the River Kemijoki. (TS).  The village of Isokylä is in Kemijärvi at N7397496 E524535 (N66°41′42″ E27°33′21″). (TS)  Three letters are covered by an ink stain.  Alakylä in Kemijärvi, which no longer exists. Castrén lists here farm properties on the shores of Lake Kemijärvi downstream from the centre of Kemijärvi. (TS)  The cape Kelloniemi is situated at N7392343 E523766 (N66°38′56″ E27°32′14″). (TS)  Here Castrén lists farms in Kuolajärvi or present-day Salla. He copied the list from the parish records of Kuolajärvi. Several of the listed properties have later grown to become villages. Kursu is a village at N7405696 E550007 (N66°45′56″ E28°8′10″). (TS)  Vuolukka is a farm in Kursu on Cape Vuonneniemi. (TS)  Salmijärvi is a farm in the village of Salmivaara at N7413209 E562063 (N66°49′50″ E28°24′49″). (TS)  Aatsinki is a village in Salla, at N7419448 E584691 (N66°52′52″ E28°55′59″). (TS)  Kellokumpu belonged to the village of Aatsinki and is situated at N7425983 E580632 (N66°56′27″ E28°50′42″). There is also another Kellokumpu in Salla, but it did not exist until the 1850s. KA Salla: parish records 1832–1862, http://digi.narc. ☙  ❧ Öfwerby1713 3 Oinas, 4 Helistu, 4 Tapio, 2 Talwensaari, 2 Kostamo, 3 Kostamowaara, 2 kulpakko, 2 korpela, 3 Peldoniemi, Mäkelä, 3 Suopangi, 2 Junttila, Puikko, Laurila, Peldoperä, 3 Pauna, 2 Aho, 2 Jankkila, kaisamatti, 2 Kyhkynen, Kumbula, Helistenkangas, Majawaniemi, Tohmola, Hietala, Kaakkuriwaara Storby1714 3 Kärppä, 3 Törmänen, Ylikärppä, 2 Ollila, Soppela, Könönen, Terwola, kujala, könönen, 2 Kehkelä, Lahtela, 2 Jaakkola, Maa-Jaakkola, 2 Kotajärwi, 2 Räisänen, 2 Tarwas, 2 Kallanwaara, 2 Imbonen, 5 Joutsijärwi, Kotaniemi, 2 Wälikangas, Ojala, 2 J[– –]sila1715, Iipola, Rytilahti, Nikunlassi, Kaisanlahti, Lehtola, Ruotsala, Sallmela ☙  ❧ Nederby.1716 Ämmälä, 3 Halonen, 3 Pietilä, Kujala, 3 Halonen, 4 Luusua, Juujärwi 2 Pietilä, keskitalo, 3 Pöytiö, 2 kelloniemi1717, 2 Tywikelloniemi, 2 Kangas, 3 Tuulaniemi, Ulkoniemi, Narkinlahti, Hannuniemi, 2 Häckman, 2 Särkikangas, Jyväperä, Ruopsaperä, Siiwola, Seinälä, Kiwilahti, Niemelä, Paawola, Mesikangas, Säynäjäkangas. fi/digi/dosearch.ka?sartun=306451. KA. (TS) 248 Itineraria 2osa 1838.indd 248 21.8.2019 15:49:55 �Lapland  Kuolajärwi. ☙  Kursu1718, Kursu-Leskelä, 2 kursu, KursuHeikkilä, 4 Wuonala, Wuonala-Wuolukka1719, – 3 Sallmijärwi1720, Tenno-Isola, 2 Tenno-Terwo, 2 Tenno-kandola, Tenno-Kiwilä – 2 Atsingi1721, Kellokumpu1722, Lambela, 2 Ongamo1723, 2 Kallungi-Niemelä, Kallungi, Haliselkä1724, Hautajärwi1725, Hirvasjärwi1726[,] ❧ Hietajärwi-Niskala1727, Tuuliainen, Nojonen, Nojonen-Ahola, Palojärwi1728, Kiwilä1729, 4 Saariniemi1730, Säjä1731, Kalliskota, Särkelä1732, Mukkala1733, 5 Salla1734, Korja1735, Sotkajärwi1736, Kesälahti1737, Ukuniemi1738, Kairala1739, 2 Sulasalmi, Wuorijärwi1740, Tumsa-Kurtti1741, Tumsa-Hautaniemi, Tuutjärwi1742, Leikala, Ongamo, ☙  ❧ Till Luusua1743, kemiträsk, ha de första innew[ånarena] kommit fr[ån] Tervola ☙  ❧ På1744 Antti hemman, som är den 1sta i Rovaniemi, börjas åter berättelserna om Jatulin kansa. Antti Michel wet berätta, att de bott på udden vid en gård, och visar deras ugnställen wid Pirtikoski s[a]mt grafvar, hvari de fångat vildrenar – Båge var deras vapen. Ett lat slägte?  – Iddes knapt bära bränsle  – En frågade sin kamrat? Kuinka tässä walkia sammu? Svar: ”Wasta tähän kannon onnen kennen” –  Onkamo is a village in Salla, at N7404192 E591561 (N66°44′33″ E29°4′42″). (TS)  Cf. Lake Halijärvi at the village of Hautajärvi. (TS)  Hautajärvi is a village in Salla, at N7378444 E590431 (N66°30′43″ E29°2′1″). (TS)  Hirvasjärvi is the present-day village of Hirvasvaara on Lake Hirvasjärvi in Salla at N7381720 E570879 (N66°32′47″ E28°35′46″). (TS)  Castrén means Niskala farm at Lake Karhujärvi in the presentday village Karhujärvi at N7376198 E559999 (N66°29′57″ E28°20′54″). There is Lake Hietajärvi north of it. KA Salla: parish records 1832–1838: 191 (http://digi.narc.fi/digi/view.ka? kuid=7871864). (TS)  Palojärvi is a farm near the presentday village of Paloperä at N7371848 E552815 (N66°27′41″ E28°11′7″). (TS)  Kivelä in the present-day village of Vuorela at Lake Kivelänjärvi at N7368607 E554291 (N66°25′56″ E28°13′1″). (TS)  The houses of Saariniemi farm were in the village of Saija. Tietoja Saijan historiasta, http://www.saija. net/historiikki2.html; see also following note. (TS)  The village of Saija at N7442402 E578722 (N67°5′19″ E28°48′44″). (TS)  Originally belonging to the village of Saija, later Mukkala, at N7436624 E586468 (N67°2′5″ E28°59′10″); Tietoja Saijan historiasta, http://www. saija.net/historiikki2.html. (TS)  Mukkala village is situated at N7438416 E583988 (N67°3′5 E28°55′50″). (TS)  The farms of Salla were situated in the village of Sallansuu, the centre of the parish. (TS)  The village of Korja was situated at Lake Autiojärvi at N67°7′54″ E29°32′32″. Since 1940 in Russia. Suomen kartta 1927: 50. (TS) 249 Itineraria 2osa 1838.indd 249 21.8.2019 15:49:55 �Itineraria  Near Lake Sotkajärvi at ca. N67°9′ E29°32′. The Sotkajärvi, Kesälahti, Ulkuniemi, Sulasalmi and Vuorijärvi farms were all in the village of Tenniö. KA Salla parish records 1853–1859: 162–171 (http://digi.narc. fi/digi/view.ka?kuid=7873796 etc.). Since 1940 in Russia. Suomen kartta 1927: 50. (TS)  Kesälahti farm was situated in the village of Tenniö around Lake Tenniöjärvi, N67°11′ E29°40′. Since 1940 in Russia. Suomen kartta 1927: 50. ☙  ❧ d[en] 26 Ännu större fruktan. Klarnar1746 – ☙  ❧ (TS)  Ulkuniemi in the village of Tenniö. KA Salla parish records 1853–1859: 165 (http://digi.narc.fi/digi/view. ka?kuid=7873800). Since 1940 in Russia. (TS)  The village of Kairala was situated on Lake Kuolajärvi at N66°55′47″ E29°36′34″, near the present-day village of Kajraly. Since 1940 in Russia. Suomen kartta 1927: 50. (TS)  The village of Vuorijärvi was situated at Lake Vuorijärvi at N66°47′24″ E30°9′24″. Since 1940 in Russia. Suomen kartta 1927: 50. (TS)  The village of Kurtti was situated south-west of the present-day village of Alakurtti at N66°57′9″ E30°18′23″. Suomen kartta 1927: 50. (TS)  Tuutijärvi was a village in Salla on the lake of same name, N66°32′6″ E29°50′55″. Since 1940 in Russia. Suomen kartta 1927: 46. (TS)  Luusua is a village in Kemijärvi at N7373890 E513381 (N66°29′2″ E27°18′2″). (TS)  A struck-out text in the uppermost part of the page: <uti> <Monum[enter]>  Lower part of the mscr page.  Klarnar ǁ D[it]o  inwid ǁ och  Johan Wiktor Calamnius (1838– 1891) visited the site in 1862 and stated that it was a former pond d[en]1745 25 Aug[usti] Åter fruktan för frost – Kall nordlig vind började klarna mot aftonen – Blåste h[e]la natten igenom I Terwola störta 8–10 hästar och n[å]gra kor – mossor och pölar 3 frostnätter emot Söndag, Måndag och Tisdag – Åkrarne mindre för sig komna än i Kemiträsk och Rovaniemi – ☙  ❧ En Jatulin hauta i Wiianmaa inwid1747 Terwola kyrka, kan v[ara] 2 famnar djup –1748 Molekit1749 gjordes för att befria sig riiwatun pauloista – ännu på sedn[aste] tider har man tillvägabragt sådana – De ha manlig och qvinlig gestalt – Soml[iga] påstå, att man g[enom] dem afbildat m[enni]skor, h[vil]ka man önskat skada – Jons1750 kåta (Jonnin kåta) belägen i Terwola nära Prästagården – Sielutin saari i Tervola1751 Molekki på Pajarin waara1752. Bildad på ett wäxande trä. Mol[ekki] är af m[enni]skostorlek och m[e]d dess form 250 Itineraria 2osa 1838.indd 250 21.8.2019 15:49:55 �Lapland  ☙  ❧ Tervola Koiwu by1753    Rynänen, Kähkönen, Kilpinen, Lambela, Saari, 3 Fränti, Kojo, Niska, Honkanen, Tolonen, 2 Peura, Räihä, kratari, Olkila, Aurela, Wähäkari, koiwuperä –  Rungaus by –1754  Kurwi, 2 Liimatta, Leinonen, Siitonen, 2 Mattinen, 2 Saaren, Oinas, Lumbus, Tarwas, Kähkölä, Niemelä, Wajoensuu1755. (Bl[ott] löst folk Aska)  Lapiniemi by1756 Junna, 2 Tossala, 4 Terwo, 2 kaperi, kaasi, 2 Romsi, Wuolukka, Jurwa, 2 Olliterwo, 4 Kando, 3 Palosaari, 2 Rötkönen, kapellansbordet, Kolmonen, Harjuniemi, Riimala, Koiwusalo, Hornela, Koiwula, Niskawaara, Myllyaho, Palokangas, Siiwola (öde), ☙  ❧   measuring ca. 30 x 10 m, thus not made by human hands at all. Calamnius 1868: 199. (TS) Molekit ǁ Molekin hauta Jons ǁ Johns Tervola ǁ ~ m[e]d Sielutinsaari is situated on the River Kemijoki at N7334459 E403677 (N66°6′57″ E24°52′4″). (TS) Pajarinvaara is in Tervola at the site of the village of Pajarinperä, N7324472 E398878 (N66°1′29″ E24°46′10″). (TS) Koivu is a village in Tervola at N7339932 E419393 (N66°10′9″ E25°12′43″). (TS) Runkaus is no longer an actual village. It is situated in Tervola at N7337433 E412493 (N66°8′42″ E25°3′38″). (TS) Wajoensuu ǁ Waajoensuu, Ask[a] Lapinniemi is the centre of Tervola. (TS)  At present, the village of Yli-Paakkola along the River Kemijoki at N7322122 E396061 (N66°0′10″ E24°42′33″). (TS) Paakkola by1757 Pajari, 2 Waara, Pesonen I Hannuksela, Pesola, 2 Peldo, 2 Raatikka, 2 Mölö, Marto, Pyttinen, Pajari, Kaisajoki, 2 Kaara, Iso, Karwo, Oinas, Kuiri, Hätelä, Peldomaa. 251 Itineraria 2osa 1838.indd 251 21.8.2019 15:49:55 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 4 [Reseanteckningar 1838. Lappland.] (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/5797e1166e809c7e9f1a4e3547e2166b.pdf 514aeaed712286a2a0461cb49233939e PDF Text Text Archaeologica et historica  The manuscript KK Coll. 539:29.15 (Varia 4.15) p. 621–626 consists of loose sheets, sized ca. 23.5 x 37 cm. The text was originally published as Castrén 1870a, but without the first and last sentences of the manuscript. Castrén sent the proposal, translated in Russian, to the Imperial Russian Geographical Society on January 16, 1851. (TS)  The Imperial Russian Geographical Society (until 1850 Russian Geographical Society) was founded in 1845 and has been working continuously since then. At the present moment (2016) the society has firm ties to the state, while its board of trustees (попечительский совет) is led by President of the Russian Federation Vladimir Putin and the chairman of the society is Minister of Defense Sergej Šojgu. http://www.rgo. ru/en/society/history. (TS)  § ǁ i ~  “Каждый Членъ, подающiй голосъ, свернувъ листокъ свой, отдаетъ его одному изъ свидѣтелей, который кладетъ его въ назначенный для того ящикъ. По собранiя всѣхъ листовъ, они вынимаются Секретаремъ Общества, и имена избранныхъ произносятся гласно и записываются тремя Членами порознь.” Временный уставъ §37.  af intresse ǁ af något intresse  meddela ǁ lemna  är ǁ synes wara  The text published in Castrén 1870a begins here.  For commentary on the prehistoric graves in Siberia, see Om 4 Förslag till en undersökning af de i Finland befintlige grafkumlen964 Eders Excellens. Sedan jag af Kejserliga Ryska Geografiska Sällskapet965 blifvit utwald till dess ”членомъ сотрудникомъ” och ej längesedan erhållit ett diplom ”на это званiе”, får jag nu genom Eders Excellens framföra till Sällskapet min tacksägelse för det smickrande förtroende, hvarmed jag blifvit behedrad. Mitt bemödande skall blifwa att samvetsgrannt uppfylla de åligganden, hvartill Sällskapets Stadgar §966 37967 förbinda mig. Sysselsatt för det närwarande med redaktionen af mina under resor i Ryssland och Sibirien gjorda anteckningar öfwer särskildta Finska, Samojediska och Tatariska språk äger jag för det närwarande inga свѣденiя utarbetade, som kunde vara af968 intresse för Sällskapet, men så snart jag hunnit widtaga bearbetningen af mina ethnographiska, statistiska och geographiska rese-anteckningar, skall jag ej underlåta att meddela969 Sällskapet ett och annat resultat af mina forskningar. För det närwarande will jag blott fästa Sällskapets uppmärksamhet wid en omständighet, som är970 af den wigt för Rysslands äldre ethnographiska och historiska förhållanden, att den ej kan wara likgiltigt för Sällskapets medlemmar. Det971 är en länge känd sak, att i särskildta delar af Ryssland och Sibirien anträffas en talrik mängd forntida grafvar, hvilka äro kända under namn af kurganer.972 Då jag åren 1845–1848 i Kejserliga Wetenskaps-Akademiens uppdrag werkställde en vetenskaplig resa till Sibirien, hade jag bland annat mig förelagdt, att i mån af mina tillgångar upprödja nämnda kurganer och söka utreda, af hvilken folkstam de blifvit uppförda. Mig intresserade denna fråga så mycket mera, som åtskilliga lärda warit af den mening, att de till större delen äro qvarlefvor af den Finska stammen, hvars språk, historia 106 �Förslag till en undersökning af de i Finland befintlige grafkumlen och ethnographie ifrån tidigare år utgjort det käraste föremålet973 för mina forskningar. Ledd af hoppet att om denna stam winna någon upplysning genom undersökning af nämnda fornlemningar974 lät jag oaktadt mitt ringa rese-understöd upprödja wid pass 30 grafwar i Minusinska kretsen samt dessutom ännu några få i trakten af Njertschinsk. Jag gjorde975 en noggrann beskrifning öfwer dessa grafwar, deras976 läge, yttre och inre construction m. m., som jag framdeles ärnar genom trycket meddela.977 Alla de af mig i grafwarna gjorda fynd978 har jag öfverlemnat till Kejserliga Wetenskaps-Akademien, och bland dem wid pass 20 mera eller mindre konserverade kranier. Mig weterligen har Akademien ännu icke låtit anställa någon undersökning hvarken öfver kranierna eller de öfriga fynden; men det är dock min öfvertygelse att genom deras tillhjelp något ljus öfver Sibiriens äldre979 innewånare bör kunna winnas. Hvad jag genom egna undersökningar tror mig hafva utredt, är att de Sibiriska kumlen äro ett verk af den utaf mig så kallade Altaiska folkrasen, hvartill jag räknar både Mongoler, Tunguser, Turkar980, Finnar och Samojeder. Enligt981 min åsigt äro alla982 yngre grafwar983 dels af turkisk, dels af mongolisk och tungusisk härkomst, men jag anser det tillika984 för ganska sannolikt, att bland de äldre grafwarna kunna finnas sådana, som äro ett werk af den finska stammen.985 För986 att likwäl finna en grundad öfvertygelse i detta ämne, wore det nödwändigt att jemföra de Sibiriska kumlen med dem, som i Finland förekomma.987 Antalet988 af grafkummel är äfven i sistnämnda land ganska talrikt, men de hafwa hitintills ej blifvit gjorda till föremål för någon närmare undersökning.989 För min del hade jag wisserligen för wid pass ett decennium tillbaka börjat samla alla slags upplysningar om dessa grafwar, men min kort derpå inträffade resa till Lappland och Sibirien hindrade mig att fortsätta dessa undersökningar. Emellertid990 hade jag med anledning af den yttre likhet, som nämnda991 grafkummel erbjuda med de i Skandinawien förekommande uppkastat den förmodan, att de tilläfwentyrs 107                  kurganer eller s.  k. Tschudkummel i den Minusinska kretsen and Castrén’s travel diaries of 1847–1848 in this series. föremålet ǁ ämnet fornlemningar ǁ ~ i jordens sköte gjorde ǁ äger deras ǁ <ba--> Castrén means either his article Om kurganer eller s.  k. Tschud-kummel i Minusinska kretsen, which came out posthumously, or some other text that has disappeared or never even existed. (TS) They have not been found in St Petersburg since then. There are some lists of them in Castrén’s travel diaries and calendars. See a later volume in this series. (TS) äldre innewånare ǁ aborigines Turkar ǁ Finn[ar] Enligt […] äro ǁ Jag håller det ej för ganska sannolikt, att alla ǁ de grafwar dels ǁ grafwar bestämdt dels tillika för ǁ tillika wara Cf. Om kurganer eller s. k. Tschudkummel i den Minusinska kretsen above where  Castrén considers it improbable that there would be other than Kyrgyz burials in the mounds. (TS) För ǁ Men See also Utdrag ur ett bref… among his travels in this series. Antalet […] talrikt ǁ Äfven i sistnämnda land finnes en talrik mängd grafkum[mel] Castrén probably means the Bronze Age grave cairns known especially along the coasts, but possibly also the socalled Lapp cairns that he had �Archaeologica et historica          excavated in his travels of 1838 and 1839. Cf. the publication of his travels in this series. On burials in cairns in Finland, see Lavento 2015: 160–170; Raninen – Wessman 2015: 235. (TS) Emellertid ǁ Med nämnda […] erbjuda ǁ de Finska kurganerna förete See Utdrag ur ett bref, dateradt Kuolajärvi den 3 December 1841 among his travels in this series. Sven Nilsson (1787–1883): Swedish zoologist, ethnologist, and archaeologist. Tallgren 1914. grundliga undersökningar ǁ unders[ökningar] sjelfva ǁ äfven On a craniological basis, Nilsson 1838–1843 III: 26 interprets them belonging to ”Lapps”; cf. Nilsson 1838–1843 II: 9–16. (TS) Johann Karl Ullrich Bähr (1801– 1869) was a Baltic-Germanborn painter who excavated assumed Livian graves in Livonian Governorate and published them as a monograph in 1850. Bähr 1850: esp. 1–3; Sauer 1953 ( http://www.deutsche-biographie.de/pnd116033908.html). The graves excavated by Bähr were, however, from the Late Iron Age (10th to 11th centuries CE). Mugurēvičs 1974: 194–203. (TS) The Bronze Age culture along the Finnish coasts shows a clear Scandinavian influence, but it is ambiguous to what extent this could also be a sign of immigration from the west. The meaning of the concept of Finns or Finnishness depends on the definition, but if it is used to refer to a population speaking the Finnish language in the present-day sense, a äro af ett skandinaviskt ursprung – en förmodan, som äfwen tycktes winna ett stöd deri, att de finska kumlen till större del anträffas längs kusten af Finska och Bottniska viken, der den svenska befolkningen nedslagit sina bopålar.992 Sedermera har jag dock nödgats öfvergifwa denna åsigt, emedan det genom den frejdade Svenska fornforskaren Nilsons993 grundliga994 undersökningar blifvit utredt, att sjelfva995 de skandinawiska grafkumlen till en icke ringa del äro af finsk härkomst.996 Nyligen har äfven J. K. Bähr997 uti ett arbete med titel: ”Die Gräber der Liven” ådagala[g]dt, att i Livland finnas enahanda kummel, hvilka af honom jemwäl tillskrifwas den finska stammen. Det synes sålunda wara utom allt tvifvel, att äfwen och i synnerhet de grafwar, som anträffas på finsk jord, äro Finnarnes eget werk.998 Men äga wäl dessa grafwar någon gemenskap med de i Sibirien förekommande?999 Man inser lätt, att på denna1000 fråga, huru den ock må komma att besvaras, bero wigtiga resultater. Utfaller svaret jakande, så kan man med wisshet sluta att den Finska folkstammen, såsom jag äfven på andra grunder antagit, leder sin härkomst ifrån de Altaiska bergen, och att det är samma stam, som i äldre tider bebott äfven1001 det Europeiska Ryssland och der qvarlemnat samma slags minnesmärken, som i Sibirien.1002 Blir svaret åter nekande, så kan det nästan tagas såsom en afgjord sak, att nämnda minnesmärken, både i Ryssland och Sibirien äro ett verk af Tatariska1003 stammar, hvilka onekligen spelat en vigtig rol i Rysslands äldre historia, ehuru det ännu icke lyckats1004 häfdeforskningen att behörigen åtskilja dem ifrån Finska folkslag. Äfwen till bestämmande af många redan förgångna folkslags (Bolgarers1005, Chasarers m. m.) nationalitet, torde en komparativ undersökning af grafkumlen i Ryssland, Finland och Sibirien komma att lemna rika bidrag. Men utan allt afseende på de resultater, som genom en sådan undersökning kunna vinnas, ligger det dock ovilkorligen i vetenskapens intresse, att framfarna slägters alla minnesmärken med all möjlig noggrannhet undersökas, att sjelfwa de dödas ben framdragas ur mullen, för att om forntiden wittna hvad de kunna.1006 108 �Förslag till en undersökning af de i Finland befintlige grafkumlen Jag tager mig derföre friheten att till Kejserliga Geographiska Sällskapets bepröfwande hemställa, huruwida det ej skulle anse en undersökning af de i Finland befintliga grafkumlen wara öfwerensstämmande med dess wetenskapliga ändamål. För min del åtager jag mig beredvilligt att gå Sällskapet tillhanda med alla de notiser, jag varit i tillfälle om nämnda kummel insamla. Med fullkomligaste högaktning har jag äran framhärda Eders Ecxellens         109 Baltic-Finnic continuity in language cannot be placed earlier than the beginning of the Common Era. Lavento 2015 passim; Häkkinen, J., 2010: 58. (TS) Already J.R. Aspelin had abandoned the idea of connection between the kurgans of Siberia and the cairns of Finland, interpreting the latter ones as Scandinavian. Aspelin 1875: 58–59; Aspelin 1885: 34–38. (TS) denna […] besvaras ǁ denna frågas besvarande äfven […] Ryssland ǁ Ryssland This idea got its archaeological application in J.R. Aspelin’s work in the 1870s and 1880s. See esp. Aspelin 1875; Aspelin 1877–1884. (TS) Tatariska ǁ Turkiska lyckats häfdeforskningen ǁ lyckats för häfdeforskningen Bolgarers ǁ såsom ~ The text published in Castrén 1870a ends here. � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 4. Förslag till en undersökning af de i Finland befintlige grafkumlen (Archaeologica et historica) Subject The topic of the resource <em>Archaeologica et historica</em>; <em>Universitaria</em>. Manuscripta Castreniana, Realia I. 187 p. ISBN 978-952-5667-92-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-5667-93-6 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/b20a1af1ec793dfdf3fe9a487ce01482.pdf 3acd8aad176e07e55e55c6c6220c394d PDF Text Text Itineraria             Resa […] ǁ IV. Ryska Karelen ǁ Archange[lska] Mscr KK Coll. 539.27.2 (Varia 2.2) p. 203–250) consists of notebooks or loose sheets, the size of which is ca. 18.5 x 23 cm. Castrén formulated this version for Nordiska resor och forskningar I on the basis of the report he delivered to the Finnish Literature Society in the autumn of 1839 (Castrén 1852c). It was discussed at the meeting of the society on 6 November 1839 (SKSA B1611, minutes 6 Nov. 1839 appendix 29), and the original copy is kept in SKSA A1938. As the original version differs considerably from the published one, both versions are published here separately beginning with the travelogue written for NRF. Resa till […] ǁ IV. Ryska Karelen ǁ Archangelska Gouvernementet Academician Anders Johan Sjögren (1794–1855) in particular promoted this idea. The decision for undertaking an expedition was made and a general plan was accepted on 18 May (o. st.), 1838. There was no unanimity, though, on how the expedition should be realized and to whom the task should be given, and the final decision was not made until August 27, 1841. Сухова  – Таммиксаар 2005: 28–30; Branch 1999: 130–131; Tammiksaar 2009: 143. (TS) blifvit ǁ 1. plötsligt ~ ǁ 2. plötsligen ~ afbrutna ǁ 1. ~, emedan en annan, mera maktpåliggande krigsexpedition ǁ 2. ~, emedan en krigisk expedition ǁ 3. ~, emedan en plötslig krigsrustning till Chiva för det närwarande tog statens medel i anspråk sade […] weta ǁ kunde ej upplysa mig expeditionen ǁ ~, utan derpå ǁ ej The Finnish Literature Society decided to give Castrén the above-mentioned ☙  ❧ ☙  ❧ 5 Resa1 till Ryska Karelen2  år .3 Resa4 till Ryska5 Karelen Wid min återkomst ifrån Lappland hörde jag ifrån flera håll omtalas, att en wetenskaplig expedition innan kort skulle af Kejserliga Wetenskaps-Akademien i Petersburg utrustas till Sibirien, och att man wid denna expedition önskade fästa en Finne i och för undersökningen af åtskilliga i Sibirien boende, med den finska stammen befryndade folkslags språk och ethnographiska förhållanden.6 I hopp att tilläfwentyrs erhålla detta förtroende inledde jag med en vid academien engagerad landsman, H[er]r Sjögrén, en korrespondens, som hade till påföljd, att jag oförtöfwadt måste påbegynna förberedande studier i och för resan. Dessa fortsatte jag oafbrutet intill wåren 1839, då Hr Sjögrén underrät☙  tade mig, att till❧rustningarna för den wetenskapliga expeditionen blifvit7 afbrutna8. Hr Sjögrén sade9 sig ej weta, om och när det åter kunde blifva fråga om den wetenskapliga expeditionen10. Han rådde mig blott att derpå11 ej bygga några framtida förhoppningar, utan alldeles oberoende af akademien inrätta mina studier efter eget behag. Knappt hade jag emottagit dessa underrättelser, förrän jag wände mig till finska Litteratur[-]sällskapet, med anhållan om 254 Itineraria 3osa 1839.indd 254 21.8.2019 15:57:00 �Karelia  ett understöd i och för en redan förrut påtänkt resa till de i Archangelska Gouvernementet boende Karelare. Sällskapet willfor med beredwillighet min begäran och tilldelade mig ett understöd af 300 Rub[el] B[an]co-Assign[ationer] för ☙  fyra sommar[-]❧månader.12 Beledsagad af twenne unga Studenter J. M. och J. R. Tengström13 afreste jag i början af Maj månad 1839 ifrån Helsingfors och återwände dit i medlet af September. Min öfver nämnda resa till Litteratur-Sällskapet afgifna redogörelse lyder med smärre tillägg och förändringar sålunda: Såsom14 ändamål för denna resa15, hade jag för Sällskapet uppgifvit, att jag wille samla sånger, sagor, traditioner och alla slags upplysningar till Kalewala.16 Min önskan att göra just dessa ämnen till resans syfte grundade sig på en af mig redan länge närd plan att utarbeta en finsk mythologie och en svensk öfwersättning af Kalewala.17 I och för det mythologiska arbe☙  tet ❧ innehöllo wisserligen Kalewala och andra äldre run-samlingar18 ett rikt material; men det syntes mig likwäl sannolikt, att de ännu osamlade trollrunorna, sagorna och mundtliga traditionerna kunde lemna många för mythologien wigtiga bidrag. Mera än dessa ämnen intresserade mig likwäl för tillfället öfwersättningen af Kalewala, emedan den i sjelfwa Finland war af behofwet påkallad och för utländningen utgjorde det enda medlet, hvarigenom han för det närwarande kunde göra sig förtrogen med wårt national-epos. Öfwertygad om wigten af nämnda arbete hade jag redan förrut gjort början dermed, men i brist på tillfredsställande19 ordböcker20 och andra nödiga hjelpmedel sett mig föranledd att afstå ifrån företaget, tills det blefve mig      sum of money in its meeting on 1 May 1839. Castrén had applied for 200 roubles, but his abilities were considered worth a larger sum. SKSA B1611, minutes 1 May 1839. See below for a comment on internal disputes within the society and Castrén’s position in them. The sum given to Castrén was equivalent to ca. 86 silver roubles, one silver rouble being worth 3.5 paper roubles. See e.g. Sjögren 1955: 246. (TS) Johan Martin Jakob af Tengström (1821–1890), later Dr. Med., and Johan Robert Tengström (1823–1847), later Docent of Philosophy. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http://www. helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=15653, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo. php?id=15660. (TS) SKSA A1938 report begins here. denna resa ǁ den resa jag under sistlidne sommar på Finska Litteratur-sällskapets bekostnad werkställde till Ryska Karelen The first version of the Kalevala, known as the Old Kalevala was published in 1835–1836, but the collection of material was continued also in subsequent years and the new and more extensive version appeared in 1849. Castrén regarded the Kalevala to be an ancient folk epic but interpreted it mythologically instead of historically. Kuusi  – Anttonen 1985: 90–94; Laaksonen 2008: 284; Karkama 2001: 240–258. (TS) Castrén’s Swedish translation of the Kalevala was published in 1841, and his lectures on Finnish mythology were published posthumously. The Kalevala translation has recently appeared in a critical edition, Castrén 2019: 25–395, including Castrén's vocabulary and explanations of the 255 Itineraria 3osa 1839.indd 255 21.8.2019 15:57:00 �Itineraria        Kalevala, Castrén 2019: 396–670. A new commented edition of the mythology lectures in Finnish appeared in 2016. Castrén represented the mythological tradition of interpreting the Kalevala instead of the historical one. Castrén’s translation of the Kalevala was based on an earlier one by Carl Niclas Keckman (1793–1838), but Keckman was not acknowledged by the society, although it had already undertaken to publish his translation. Irma Sulkunen has described this event as one example of how Elias Lönnrot (1802–1884) and Castrén, with the support of other leaders of the society, practically stole the heritage left by Keckman. The society paid 500 paper roubles to Castrén for his translation. SKSA B1611– 1612 minutes March 3, 1841, March 16, 1842; Kuusi  – Anttonen 1985: 178; Siikala 2013: 41–43; Sulkunen 2004: 62–63, 81–85; Pikkanen 2004: 36; Castrén 1853; see also Castrén 1870f; Castrén 2016; Ahola – Lukin 2016. (TS) Zachris Topelius Sr. (1781–1833), Elias Lönnrot and also some others had published Finnish folk poetry in the 1820s and 1830s, before Lönnrot compiled the Kalevala. Kuusi – Anttonen 1985: 86–90; Sihvo, H., 2003: 87–91. (TS) tillfredsställande ǁ <-> ord-/böcker der ǁ ~ på ort och ställe alla ǁ de Kuopio was a town of some 2,000 inhabitants in Castrén’s time. It is the centre of Northern Savonia, situated at N6973671 E534771 (N62°53′29″ E27°41′2″). Toivanen 2000: 89–90. (TS) Fi. Iisalmi, in Castrén’s time a parish, later a town, north of Kuopio. ☙  möjligt att göra en resa till runornas ❧ hemland och der21 förskaffa mig alla22 erforderliga upplysningar. Med nyssnämnda planer i sigte styrde jag min kosa ifrån Helsingfors genom Sawolax till Kuopio.23 Härifrån hade jag ärnat fortsätta min resa genom Iidensalmi24 till Kajana25, men fann mig sedermera föranledd att förändra min plan, emedan den erfarenhet stadgat sig hos mig under resan till Kuopio, att för mitt ändamål föga war att skörda i Sawolax. Med anledning häraf fattade jag i Kuopio beslutet att göra en liten afväg in åt Karelen och werkställa resan till Kajana genom Kaawi26, Libelits27, Juuga28, Nurmis29, Sotkamo30. Så snart jag trädt31 innom Karelens område, öppnade sig en ny werld för mig. Sjelfwa Karelarnes32 yttre lif, sådant det röjer sig i seder33 och ☙  lefnadssätt, försätter forskaren ❧ i forntiden; men framför allt röjer sig det uråldriga i folkets inre lif, i dess hela känslo- och föreställnings-sätt. Det röjer sig äfven i34 hågen för forntida sånger, sagor och traditioner. Jag fästade hufvudsakligen min uppmärksamhet wid traditionerna, bland hvilka jag här35 företrädeswis vill omnämna den gängse sägen, att Fornfinnarne i likhet med Lapparne, Ostjaker och andra befryndade stammar med helig wördnad tillbedt wissa träd. Med afseende å Finnarne bekräftas denna sägen genom en af påfven Gregorius IX utfärdad bulla, som förmäler, att Tawastarne fordomtima plägat jaga sådana personer, som antagit christendomen, omkring sina heliga träd, tills de förlorade lifvet.36 Äfwen i wåra gamla runor omtalas heliga träd, att endast nämna rönnen, som ofta benämnes pyhä puu (heligt 256 Itineraria 3osa 1839.indd 256 21.8.2019 15:57:00 �Karelia  träd).37 På wissa orter betrakta38 Finnarne ☙  ännu somliga träd ❧ med39 sådan wördnad, att40 de ej gerna vilja nedhugga dem, hvilket i41 synnerhet skall wara fallet med Tapion puu, skogsgudens träd d. ä. en fura, som saknar kåda, Tapion kanto, skogsgudens stubbe, en stubbe, hvarur nya skott utskjuta o. s. v.42 Flertalet bland de traditioner, som jag i Finska Karelen upptecknade, hvilade43 på en mythisk grund och woro starkt uppblandade både med magiska och christliga föreställningar. Derjemte lyckades det mig äfven att öfwerkomma åtskilliga sägner af historiskt innehåll. Dessa rörde sig till större delen kring landets äldre innewånare Lapparne och ägde en nära öfwerensstämmelse med dem, jag i Lappland upptecknat. Berättelserna om Lauru☙  kainen, som i ❧ Karelen44 kallas Larikka, äro åtminstone i Libelits allmänt kända, och många bland de bedrifter, som Lapparne tillskrifwa Päiwiö-slägten, hörde jag här berättas om samma Larikka. Liksom Lapparne förtälja äfven Karelarne, att han utöfvat sina hjeltebragder i striden med Ryssarne.45 Under resan genom Karelen uppehöll jag mig ett par dagar i en af grekiska Finnar bebodd by wid namn Sotkumaa46. Det hade blifvit för mig uppgifwet, att här skulle finnas tvenne utmärkta sångare, och jag wille, om möjligt, tillegna mig deras qwäden47. Olyckan fogade emellertid, att jag ej fick träffa dem, ty straxt wid min ankomst hade de jemte flere andra af byns innewånare tagit till flykten, ☙  emedan de befarade ❧ att jag war en uppbördsman48. Utom nyssnämnda sångare fanns i byn en gammal qvinna, som äfwen sades wara kunnig i yrket, men tillika hade det         Its centre was situated at the time at N7050236 E508528 (N63°34′48″ E27°10′18″). (TS) Fi. Kajaani, town north of Iisalmi at N7122208 E535247 (N64°13′27″ E27°43′35″). In Castrén’s time, Kajaani had approximately 350 inhabitants and Elias Lönnrot worked there as a district medical officer at the time. His status as collector of Finnish folk poetry was so strong that practically no one dared to challenge it and work in the field without his support. Ahonen 1961: 17; Sulkunen 2004: 81–84; Majamaa 1997. (TS) Kaavi is a parish east of Kuopio, at N6983674 E575551 (N62°58′30″ E28°29′25″). This change of route made Castrén’s journey cross in places A.J. Sjögren’s route of 1824 and 1825. Sjögren had come from Petrozavodsk in Russian Karelia via Ilomantsi and Eno to Liperi and travelled from there to Sortavala in 1824. In the following spring in 1825 he came from Povenec to Ilomantsi again and continued from there around Lake Pielinen to Kaavi. In the summer he travelled to Kajaani and from there via Sotkamo to Kemˈ on the White Sea. Branch 1973: 62, 65–68. (TS) Fi. Liperi, a parish in Northern Karelia, at N6935299 E622874 (N62°31′41″ E29°23′16″). (TS) Fi. Juuka, a parish in Northern Karelia, at N7014956 E613664 (N63°14′44″ E29°15′27″). (TS) Fi. Nurmes, a parish at the northern end of Lake Pielinen, at N7048131 E606143 (N63°32′43″ E29°8′9″). (TS) Sotkamo is a parish east of Kajaani at N7112442 E568406 (N64°7′54″ E28°14′19″). (TS) trädt ǁ kom Karelarnes ǁ Karelarens 257 Itineraria 3osa 1839.indd 257 21.8.2019 15:57:00 �Itineraria                  seder ǁ hans ~ i hågen ǁ deri, här […] vill ǁ likwäl här endast will Pope Gregory IX to the Archbishop of Uppsala and his subordinate bishops dated 9 December, 1237, DF 82, Diplomatarium fennicum, http://df.narc.fi/document/82. (TS) By the time of Castrén’s Karelian journey, the designation ‘pyhä puu’ (holy tree) was known from more than a hundred runes collected in several places around Finland, Russian Karelia, Ingria and Värmland in Sweden. Suomen kansan vanhat runot, http://www.skvr.fi. About holy rowan trees, see Siikala 2013: 396. (TS) betrakta Finnarne ǁ betraktar den Finska allmogen med ǁ e<-> att ǁ de i synnerhet ǁ uttryckligen Tapio was the god of the forest in Finnish mythology. Tapion puu, Tapio’s tree, was mentioned approximately as frequently in folk poetry as the holy tree. Suomen kansan vanhat runot, http://www. skvr.fi; Siikala 2013: 375–380. (TS) hvilade ǁ had[e] Karelen ǁ Li[belits] After Lönnrot had published the Kalevala epic, Karelia gained special significance as a source on the ancient Finnish past. This idea led also Castrén on his journey. Sihvo, H., 2003: 93–97, 103–104. (TS) Sotkuma is a village in present-day Polvijärvi, in Castrén’s time part of Liperi, located at N6958411 E624375 (N62°44′6″ E29°26′2″). (TS) qwäden ǁ skatter uppbördsman ǁ ~ och fikade efter <--> wanliga skatter hade ǁ höll rykte om sig att äga ett häftigt och ondsinnt lynne. På sistnämnda egenskap hade49 jag så när fått erfara ett50 ganska handgripligt prof, ty så snart jag wäckte fråga om att få lära mig några af hennes sånger, fattade hon i sopqvasten och ärnade jaga mig51 ur rummet, men kom likwäl dessförinnan till besinning och åtnöjde sig med att omtala för mig följande berättelse om gossen och Manalainen.52 ”Engång”, började gumman, ”hade en gosse fått i sitt hufvud, att han borde blifva en stor53 och frejdad sångare. I sådan afsigt hade han länge gått i lära hos de kunnigaste mestare, men af dem alla erhållit54 det enstämmiga wittsord, ☙  att han ej kun❧de lära sig den ädla konsten. Häröfwer blef han nu mycket bedröfwad, grubblade dag och natt och öfwerlade med sig sjelf, hvad han borde göra för55 att få sin önskan uppfylld. Men huru mycket han äfwen tänkte och grubblade, så blef det ej56 dessto bättre sångare af honom. En gång hände det sig, då han satt försänkt i sorgsna tankar, att en obekannt person helt57 plötsligt trädde för hans åsyn. Det war Manalainen, som kom och sporde honom58 om orsaken till hans bekymmer59. Sedan gossen gjort besked för allt tog Manalainen honom wid handen och ledde honom bort, långt bort till en aflägsen ödemark. Sedan de kommit till det allra dystraste stället af ödemarken, förswann Manalainen lika hastigt, som han hade kommit och lemnade gossen åt sitt öde. Men då nu60 denne såg sig en☙  sam och öfvergifven midt ❧ i den djupa ödemarken, waknade den rätta sorgen i hans hjerta61 och gaf sig luft i sånger – de herrligaste sånger, dem en dödlig någonsin diktat.” Af denna berättelse gjorde gumman nu en 258 Itineraria 3osa 1839.indd 258 21.8.2019 15:57:01 �Karelia   tillämpning på mig och sökte råda mig att söka sånger, icke i Karelen, utan i mitt eget hjerta. Emellertid lät hon slutligen förmå sig att afsjunga för mig ett och annat af sina qväden. Dessa hörde till antalet af de så kallade hää-wirret (bröllops-sånger) och woro i sitt slag ganska utmärkta, men jag ansåg det likwäl ej löna mödan att uppteckna dem, emedan de till större delen öfwerensstämde med redan förrut tryckta runor. Dessutom hörde det också icke egentligen till min reseplan att uppteckna sånger af lyriskt innehåll.62 Utom Sotkumaa besökte jag äfven en annan af grekiska trosförwandter63 bebodd by, ☙  benämnd Taipale64, men jag uppehöll mig ❧ derstädes blott en kort tid, emedan det ej lyckades mig att erhålla något annat, än bröllopsoch begrafnings-sånger. I Juuga och Nurmis skulle jag måhända äfven hafva kunnat förskaffa mig trollrunor65, i fall jag velat göra excursioner ifrån allmänna stråtwägen; men detta syntes mig ändamålslöst, emedan jag hörde berättas, att Lönnrot redan besökt alla schamaner66 i nejden och uttömt deras förräder.67 Också hade min wistelse i68 ryska Karelen härigenom blifvit för kort, och dessutom måste jag69 nu skynda till Kajana för att träffa Lönnrot, som innan kort skulle begifwa sig ut på sina medicinska inspections-resor i distriktet. Enligt beräkning inträffade jag just i rättan tid hos den frejdade runo-samlaren, och efter att af honom hafva erhållit alla för min resas ☙  fortsättning nödiga upplysningar, be❧gaf jag mig i början af Juni ifrån Kajana. Min färd, som hitintills försiggått i70 kärra längs allmän landswäg, måste nu fortsättas i båt uppför floder och sjöar. Efter en i några dagar sålunda                     ett […] handgripligt ǁ det allra handgripligaste mig ǁ med Traditions of the underground folk, see Sarmela 1994: 169–172. (TS) stor […] sångare ǁ stor skald erhållit ǁ fa [fått] för ǁ få ej ǁ 1. icke någon ǁ 2. ingen helt […] för ǁ kom och ställde sig midt honom ǁ gossen bekymmer ǁ 1. sorg ǁ 2. stora bekymmer nu denne ǁ denne nu hjerta ǁ sinne Epic runes especially of mythicalhistorical character were the most highly esteemed ones among the early folk poetry collectors, although lyric songs were also collected. Siikala 2013: 139–140. (TS) trosförwandter ǁ F[innar] Taipale in Liperi at N6948209 E614610 (N62°38′48″ E29°14′10″). (TS) trollrunor ǁ några ~ schamaner ǁ Schamaner Lönnrot had visited the region of Juuka and Nurmes in 1828, 1832 and 1837 and was there again in 1841. Also in Russian Karelia, Castrén visited several places where Lönnrot had been. Anttila 1931: map in appendix; Lönnrot 1833; 1834; 1835. (TS) i ǁ <--> jag ǁ man i ǁ lan [längs] 259 Itineraria 3osa 1839.indd 259 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria           innan kort till ǁ till Kolvasjärvi, former village in Russian Karelia, at N63°49′42″ E30°32′47″. (TS) Rebolˈa (Ka.)/Repola (Fi.)/Reboly (Ru.) is situated at N63°49′48″ E30°48′41″. Itä-Karjala 1934: kartta; EKI Place Names Database, http:// www.eki.ee/knab/knab.htm. (TS) Suomen kansan vanhat runot 213, 987. http://www.skvr.fi. (TS) Miinoa, former village in Russian Karelia at N64°21′9″ E30°18′57″. Itä-Karjala 1934: kartta; EKI Place Names Database, http://www.eki. ee/knab/knab.htm. (TS) Cf. p. 394. The Raskolniks or Starovery (Old Believers) are a group of Russian Orthodox Christians that did not accept the reforms of the Orthodox Church of Russia in the 1650s and 1660s, preserving instead the old forms of Orthodox Christianity. Зеньковский 1995: esp. 258– 322. Castrén described them also in connection with his later travels. See p. 390–395, 399–400, 489–493 and in his letter to F.J. Rabbe from Turuxansk, 28 June/10 July 1846 (in the volume of letters in this series). For a later description of the Starovery from Russian Karelia, see Juvelius 1889: 26–28. (TS) till […] orenade ǁ orenade In his description of the 1841–1844 journey, Castrén wrote that this encounter would have taken place in Vaarakylä, situated at ca. N65°34′ E31°37′. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab.htm . Itä-Karjala 1934: kartta. (TS) lycklig ǁ lyckligt ansvar ǁ <-> verkställd resa nådde jag ryska gränsen, gick sedan öfwer landtryggen och anlände innan71 kort till Kolwasjärwi72 by i Olonetska Gouvernementet. I nämnda by fann jag dock icke skäl att göra något längre uppehåll, utan fortsatte oafbrutet min wandring till Repola73 kyrka. Här dröjde jag några dagar och sysselsatte mig förnämligast med att uppteckna runor af episkt och magiskt innehåll.74 Enligt hwad jag hade hört berättas, fanns på detta ställe en utmärkt sångare, men han war för det närwarande stadd på en liten resa. Jag hade gerna afbidat hans återkomst, men i okunnighet om tiden för den☙  samma tyckte ❧ jag mig dock hellre böra fortsätta min wandring till en närbelägen by Miinoa75, der ej mindre än 60 bönder sades wara församlade i och för den nu som bäst pågående gränseregleringen emellan Finland och Ryssland. Min ankomst till nyssnämnda by skedde under högst ogynnsamma auspicier. Olyckan fogade, att en af mina kamrater wid sjelfwa inträdet till byn kom att dricka watten ur en brunn och derefter begagnade en wårt wärdsfolk tillhörig knif wid måltiden. Både brunnen och knifwen ansågos af byns innewånare, som woro stränga raskolniker76, härigenom hafva blifwit till77 den grad orenade och förderfwade, at man ej trodde dem kunna begagnas åtminstone under den nu förhanden warande fastetiden.78 Ett sådant ingrepp i de sekteriska innewånarnes religions[-]stadgar kunde naturligtwis icke annat än framkalla de skarpaste demon☙  strationer ifrån de förorättades sida. En ❧ lycklig79 tillfällighet befriade oss likwäl ifrån allt ansvar80 för de begånga religions-förseelserna. Medan den brottsliga kamraten efter intagen 260 Itineraria 3osa 1839.indd 260 21.8.2019 15:57:01 �Karelia   måltid hwilade på en bänk och åhörde raskolnikernas anföranden, hände sig att en på wäggen upphängd helgonbild nedföll ofwer hans hufwud och tillfogade honom någon sweda. Detta uttydde raskolnikerna så, som hade helgonet i egen hög person bestraffat brottslingen, och ansågo81 det numera ej för tillständigt82 för dem sjelfva att ålägga oss någon vidare näpst. Men knappt hade wi lyckligen kommit83 ifrån detta bryderi, förrän en84 ännu större ledsamhet blef oss beredd. Kort85 efter wår ankomst till Miinoa anlände till samma by en wid landtpolisen engagerad lägre embetsman eller en så kallad semskij sasädatel86, hvilken af en händelse kom att inqvartera sig i samma stuga, der wi kort förrut hade tagit87 wårt herberge. Ledd af ☙  ❧ tjenstenit88 hade han under nattens lopp inställt visitation icke blott i wåra renslar, utan äfven i wåra fickor, och derwid öfwertygat sig, att wi woro oförpassade och borde behandlas såsom andra lösdrifware.89 Han ansåg sig sålunda berättigad att arrestera och med fångskjuts skicka oss till närmaste ryska stad; men innan detta beslut af honom bragtes i werkställighet, ansåg90 han försigtigheten fordra, att han anmälde saken hos cheferna för gränseregleringen, emedan det war honom bekant, att wi dagen förrut aflagt ett besök hos den ena af dem och blifwit af honom ganska wälwilligt emottagna. Ifrån wår sida hade wi också allt skäl att räkna på hans beskydd, ty utom det att han war wår landsmän, hade wi ifrån Finland medfört till honom ett rekommendations-bref och dessutom warit i tillfälle att göra91 honom en liten tjenst. Det oaktadt ansåg92 han sig ej nu kunna antaga sig wårt förswar, och wi trodde oss redan wara dömda till bojor och fängelse, då ett            ansågo […] ålägga ǁ ansågo sig numera ej för tillständigt att ålägga tillständigt […] sjelfva ǁ tillständigt kommit ǁ undsluppit en ǁ ett Kort ǁ När sasädatel ǁ Sasädatel Земский заседатель, see vocabulary. tagit ǁ lägrat tjenstenit ǁ ett hos dylika embetsmän ganska wanligt ~ Although Castrén leaves it slightly unclear here whether or not they had passports, in his report to the Finnish Literature Society he states explicitly that they did not have them. See p. 280. (TS) ansåg ǁ trodde göra ǁ b ansåg ǁ trodde 261 Itineraria 3osa 1839.indd 261 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria  uppteckna runor ǁ 1. sköta mina göromål ǁ 2. uppteckna runor af de så wäl af byns innewånare som af de från skillda orter sammankallade bönder  Lužma (Ka.)/Lusmanlahti or Lusma (Fi.), former village ca. N64°27′3″ E30°20′45″. Itä-Karjala 1934: kartta; EKI Place Names Database, http:// www.eki.ee/knab/knab.htm. (TS)  Akonlahti (Fi.)/Babˈja Guba (Ru.), former village at N64°31′35″ E30°8′31″. Itä-Karjala 1934: kartta; EKI Place Names Database, http:// www.eki.ee/knab/knab.htm. (TS)  The centre of Vuokkiniemi (Fi.)/ Voknavolok (Ru.) is situated at N64°57′9″ E30°33′14″. Itä-Karjala 1934: kartta; EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab. htm. See picture on the first endpaper of this volume. (TS)  While he was there he collected runes SKVR 50, 67, 138–141, 250, 250a, 341, 350, 385–389, 457, 499, 500, 558, 575, 667, 676, 818–820, 890, 891, 937, 937a, 948, 949, 1063, 1068, 1087, 1099, 1361, 1362, 1519, 1634– 1637, 1673–1675, 1700, 1701, 1711, 1737, Sampo 1, Vellamon neito 8, Kilpakosinta 4 and Lemminkäisen virsi 6. Suomen kansan vanhat runot, http://skvr.fi. (TS)  Lapparne ǁ landets äldre innewånare ~  Tsarer […] Knäser ǁ tsarer, utan knäser  Possibly Šarkiniemi (Ka.)/Tikšezero (Ru.) at Lake Tiiksjärvi at N66°12′17″ E32°1′28″. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab. htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)  lapparne ǁ de  Cf. p. 295.  Most of these traditions are connected with the long state of war between Sweden and Russia in ☙  ryskt collegii-råd, som var en för oss ❧ alldeles obekant storhet, beskärmade sig öfver oss och utfärdade åt oss ett dokument, som ändteligen bragte den nitiska sasädateln till tystnad. Sedermera fick jag i ostörd ro uppteckna93 runor och sköta mina öfriga göromål. Wid bäsk[t] barkbröd förekommo mig wisserligen dessa göromål något tunga, men jag uppehöll mig icke dess mindre en hel wecka i samma by, som hade ganska mycket af intresse att erbjuda. Ifrån Miinoa gjorde jag en liten utflygt till en närbelägen by Lusmanlahti94, der en berömd sångare sades uppehålla sig. Händelsewis hade han just samma dag råkat begifwa sig på en handelsresa till Finland. Jag satte wäl genast efter mannen, men det lyckades mig ej att ertappa ☙  honom. Nu ❧ fortsatte jag min wandring till Akonlahti95, som war den första by jag nådde i Wuokkiniemi96 församling af Archangelska Gouvernementet. I denna by meddelades mig nära 40 trollrunor samt dessutom en mängd sagor och traditioner af en enda person, hwilken under loppet af fem dygn höll mig i sträng werksamhet.97 En annan lika utmärkt sångare sades wara stadd på en resa till Finland i handelsangelägenheter. I samma by funnos dessutom åtskilliga mindre berömda sångare, och de woro högst få, som ej hade något att sjunga eller förtälja. Bland traditioner, dem jag här antecknade, hänförde sig den största delen på Lapparne98. Man berättade bland annat, att i en långt aflägsen forntid, då ännu icke Tsarer99, utan Knäser herrskade i Moskwa, twenne utmärkta Lappska Schamaner hade warit bosatta i Akonlahti. ☙  Desse skulle ❧ enligt berättelsen hafwa skänkt lifwet åt en döende knäs och i belöning för 262 Itineraria 3osa 1839.indd 262 21.8.2019 15:57:01 �Karelia  denna handling fått uteslutande rättighet att idka, den ena laxfiske i Lusmanlahti och den andra räffångst i Särkiniemi100. Traditionen förmäler widare, att några finska gränsboer hade nedgjort Lapparne och tillegnat sig deras besittningar, ehuru lapparne101 i godo welat afträda dem.102 Öfwerhufwud war den tradition allmänt gängse på orten, att Lapparne warit landets äldsta innewånare och att de efterhand blifwit utrotade af Finnarne under så kallade warastus-sodat, peitto-sodat (tjufkrig, lönnkrig).103 I Akonlahti wisade man mig jemväl några fornlemningar af104 lappsk härkomst. Redan förrut hade jag så wäl i Finland, som i Ryska Karelen warit i tillfälle att se särskildta minnesmärken, hwari105 de106 nuwarande ☙  innewånarne trodde ❧ sig igenkänna spår af Lapparne, men mig förekom det likwäl, såsom skulle många bland dessa minnesmärken wara så beskaffade, att deras lappska härkomst tilläfwentyrs kan sättas i fråga. Af en högst twetydig natur äro i synnerhet enligt min tanke många107 bland de så kallade Lapprösen (Lapin rauniot).108 Med detta namn har man wäl egentligen att förstå Lapparnes fordna eldstäder, med det tillämpas jemwäl mångenstädes109 på alla slags rösen, som äga en sällsam och egendomlig form, vare sig att de blifvit danade110 af naturen eller genom menniskohand tillkommit. I synnerhet tilldelas ifrågawarande benämning åt111 de i Finland talrikt förekommande ättekummel, hvilka åtminstone112 till större delen torde wara af skandinavisk härkomst.113 För öfrigt passera äfven under detta namn gamla ugnar och eldstäder, som tillhört Finnarnes jagt- och fiska☙  re-stugor samt de under krigs[-]❧tider i djupa skogar uppbygda lönnpörten114 (piilo-pirtit).           the 16th century, which ended in a peace treaty in 1595. On the other hand, there had also been similar periods previously, especially in the 15th century. The terms varastussota, vaippasota, peittosota, sissansota and salasota are known in Karelian folklore concerning the war in the 16th century. Luukko 1954: 714; see also Juvelius 1889: 58– 69 in which a selection of these traditions is published and Sarmela 1994: 182–183. (TS) af […] härkomst ǁ , som sades wara ~ hwari […] Lapparne ǁ som förmentes wara af samma härkomst, de […] innewånarne ǁ man många […] de ǁ de At present, Lapp cairns usually mean burial cairns in the inland regions, dating mainly from the Bronze Age. They are for the most part without any finds. Because the ancestors of the present-day Saami population mostly inhabited the inland regions of Finland, they may indeed have a connection with the ‘Lapps’. Lavento 2015: 168–169. (TS) mångenstädes […] rösen ǁ 1. på naturliga ǁ 2. mångenstädes på nat[urliga] danade ǁ formade åt ǁ talrikt för[ekommande] åtminstone […] wara ǁ twifwelsutan äro The Bronze Age culture of the Finnish coastal regions displays a clear Scandinavian influence, but it is not unambiguous whether this should also be considered a sign of immigration from the west. The meaning of the concept of Finns or Finnishness depends on definition, but if it is used to refer to a population speaking the Finnish language in the present-day sense, Baltic-Finnic language continuity 263 Itineraria 3osa 1839.indd 263 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria cannot be dated back further than the first millennium BCE. Lavento 2015 passim; Häkkinen, J., 2010: 58; Lang 2018: 195–196, 204–226. In his research programme proposed in 1850, Castrén himself doubted the Scandinavian origins of the cairns. Castrén 2017a: 108. (TS)  lönn-/pörten  hvilka ǁ som  Castrén also interpreted the ‘Lapp graves’ elsewhere as reindeer hunting pits without specifying what he considered to be the main differences between the two types of pits or their distinctive features. The term ‘Lapp grave’ no longer appears in present-day archaeological terminology. See p. 114, 124. It is not impossible that they could be also dwelling pits. Šahnovič 2009: 89; see also Juvelius 1889: 38–51, 56–57 with descriptions of ‘memories of Lapps’ collected in Russian Karelia. Juvelius classed the Lapp graves into two groups, the smaller reindeer hunting pits and the larger dwelling pits. (TS)  stenar ǁ torf  Med så ǁ Så  Finland och Karelen ǁ Finland  finner ǁ äro  aska ǁ bran [brända]  jernslagg, ǁ jernslagg och  Ryssland ǁ Lappland  äfwen ett ǁ ett ännu  sägas […] blifvit ǁ enligt traditionen blifvit  man i […] ǁ åtskilliga familjer i Ryska Karelen sades wara af Lappsk härkomst  ordade […] om ǁ omtalade  fordomtima ǁ sk[ulle]  Kemˈ (Ru.)/Kem(i) (Fi.) on the White Sea in the estuary of the River Kemˈ, N64°56′56″ E34°36′58″. (TS)  i dag skulle ǁ skulle Det är i synnerhet fornlemningar af detta slag, som jag i de nordliga delarna af Finland hört benämnas Lapprösen. I trakten af Kajana och i Ryska Karelen war jag dessutom i tillfälle att se ett annat slag af fornlemningar, hvilka115 benämnas Lappgrafwar (Lapin haudat) och owedersägligen äro af lappsk härkomst. Dessa hafwa enligt traditionen tjenat Lapparne till boningsställen och röja i sjelfwa werket en nära öfwerensstämmelse med ett slags tält, som jag warseblifvit i skogfattigare delar af Lappland.116 De sistnämnda utgöras af gropar, hvilka äro betäckta med konformiga, at träd, stenar117 och torf bildade tak. Med118 så beskaffade tak skola enligt traditionen äfven de i norra Finland119 och Karelen förekommande Lappgrafvarne ur☙  sprungligen warit försedda. I bott❧net af nämnda Lappgrafwar finner120 man kol, aska121, brända stenar, jernslagg,122 förbrända jernsaker och annat, som tydligen utwisar, att de i sjelfva verket haft den af traditionen angifna bestämmelsen af bostäder. Det gifwes i de nordliga trakterna af Finland och Ryssland123 äfwen124 ett annat slag af Lappgrafwar, hwilka ej haft denna bestämmelse, utan sägas125 hafva blifvit af Lapparne begagnade till wildrensfängen. Med förbigående af öfriga om Lapparne gängse [traditioner] will jag endast omnämna, att man126 i Wuokkiniemi socken ordade127 mycket om en lappsk kung, som fordomtima128 skulle hafwa varit boende i trakten af staden Kem129, och påstod, att ruinerna af hans borg ännu i130 dag skulle wara synliga. ☙  ❧ Några sägner om131 Jatulin kansa eller Jättiläiset och Hiidet, hvilka i Finland äro mycket utbredda132, upptäckte jag ej på Ryska sidan, men ortsnamn, lånade af Hiisi (plur[alis] Hiidet) 264 Itineraria 3osa 1839.indd 264 21.8.2019 15:57:01 �Karelia    äro äfwen här wanliga133, t. ex. Hiisiwaara, Hiiden hauta o.  s.  v. I fråga om de locala benämningarna bör jag anmärka, att många orter i134 Ryska Karelen bära sitt namn efter Tawaster, t. ex. byn Häme, Hämehen niemi och Hämehen saari i Kuittijärwi135 m. m. Nyssnämnda omständighet kunde gifwa anledning till den förmodan, att colonister ifrån Tawastland nedsatt sig i Ryska Karelen, och denna förmodan bestyrkes än mera derigenom att innewånarne i ☙  Latwajärwi136 by i137 ❧ sjelfwa werket föregifwa sig wara en Tawastländsk colonie, som redan i sex mansåldrar lefwat innom Ryska gebietet. Äfwen i många andra till Wuokkiniemi församling hörande byar har jag anträffat138 slägter, hvilka leda sitt ursprung ifrån särskildta139 delar af Finland och ännu kunna redogöra sina slägtskapsförbindelser derstädes. Grundbefolkningen140 i landet torde dock hwarken härstamma från Finnar eller Lappar, utan utgör sannolikt en lemning af de gamla Bjarmerna eller de141 Ryska kronikernas Sawolotscheskaja Tschud.142 Traditioner af mythiskt innehåll woro i Ryska Karelen mycket sällsynta. Öfwerhufvud will det synas mig, som skulle både hos Finnar och Ryska Karelare alla myther af någon större ☙  betydenhet hafva blifvit förefwigade ❧ genom sång. Det är blott med möda man någon gång lyckas erhålla mythiska sägner i form af berättelser, och äfwen dessa sägner hänföra sig wanligen blott till alldagliga143 företeelser. Med största sorgfällighet har jag emellertid sökt uppteckna äfwen sådana sägner, emedan det wid första påseendet ringa och obetydliga i en wetenskapligt utarbetad mythologie kan blifva af största wigt och betydelse. om ǁ och ‘Jatuli’ means ‘giant’ in North Ostrobothnian folklore. Calamnius 1868: 197–198; Kirjastovirma: jättilais- ja lappalaistarinoita: http:// www.kirjastovirma.fi/asutusjasotatarinoita/2. (TS)  wanliga ǁ ganska ~  i […] ǁ bära sitt namn ef[ter]  The three lakes Ylä-, Keski- ja AlaKuittijärvi (Ozero Verxnee, Srednee and Nižnee Kujto) form a chain east of Vuokkiniemi. Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)  Latvajärvi, former village at N64°49′53″ E29°53′39″. (TS)  i sjelfwa […] wara ǁ 1. förege sig härstamma ǁ 2. i sjelfwa verket föregifwa sig hafwa inkommit ifrån  anträffat ǁ <->  särskildta […] Finland ǁ Finland  Grundbefolkningen ǁ Den  de ǁ den  Castrén’s article on Zavoločeskaja čudˈ, Castrén 2017a: 48–88.  alldagliga ǁ wissa ~ 265 Itineraria 3osa 1839.indd 265 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria  utgör ǁ äro  hvälfwa ǁ an[tingen]  Polyphemus was the strongest of all the cyclopes and was struck blind by Odysseus. Homeros 1997: I 68–73, IX 182–555. (TS)  jätte ǁ hj[elte]  skickar ǁ sänder  omlopp ǁ Karelen  bestå ǁ wara lånadt  benämnd ǁ som benämnas  Emellertid […] ǁ Hennes diktan och traktan  bestånds-/delar ǁ ~ , så wida hennes diktan och traktan merendels går ut på att bortgifta sina döttrar med Tsarsöner Jag nämnde nyss, att det finska folkets mythiska minnen wäsendtligen innehållas i deras sånger. Hurudant är då sagornas innehåll? Enligt min erfarenhet utgör144 en icke ringa del af dem, som i Karelen äro i omlopp, öfwersättningar af ryska sagor, ty de hvälfwa145 sig mest kring Tsarer, Tsarsöner och Tsardöttrar, Bojarer och Bogatyrer m. m. Några bland dem förråda en slägtskap med berättelserna i ”tusen och en ☙  natt”, andra åter bära en germanisk prägel. ❧ Såsom någon ting sällsamt förtjenar anmärkas, att jag i ryska Karelen till och med fann en saga, som erinrar om Ulysses i Polyphems grotta.146 Hjelten i den karelska sagan sitter innesluten i en borg, der han bewakas af en jätte147, som är blind på ena ögat. För att rädda sig ur borgen hittar den karelska hjelten på samma list, som den grekiska. Han utsticker om natten ögat på jätten, och då denne följande morgon skickar148 sina får ut på bete, gömmer sig fången under ett af fåren och kommer sålunda lyckligen ut genom porten. Troligtwis har både denna och många andra i omlopp149 warande sagor blifvit genom ryska munkar fortplantade till Karelen. Flertalet torde dock bestå150 dels af ryska, dels ☙  af skandina❧viska folksagor. Härwid bör dock ej lemnas oanmärkt, att det i ryska Karelen äfwen gifwes åtskilliga sagor, som äga en mera inhemsk karaktär. Ämnet för dem hänför sig mest till en mythisk person, en qvinna benämnd151 Syöjätär-akka (ätare-gumman). Emellertid152 äro sagorna äfven om henne starkt uppblandade med ryska beståndsdelar153. De äro för öfrigt hvarannan så lika, att man nästan kunde anse dem utgöra variationer af ett och samma thema. Då nu enligt min föregående 266 Itineraria 3osa 1839.indd 266 21.8.2019 15:57:01 �Karelia     framställning de mythiska traditionerna i154 ryska Karelen woro få och af mindre betydenhet, då jemwäl sagorna ägde ett för mina155 mythologiska studier främmande innehåll, så ☙  war ❧ det naturligt, att jag måste wara betänkt på att få mina önskningar på någon annan wäg uppfyllda. Detta trodde jag bäst lyckas genom en samling trollrunor. Sådana samlingar hafva wisserligen redan förrut blifvit gjorda både af Ganander156, Topelius, Lönnrot och Sjögrén, men blott få hafva hitintills sett dagen, och hvad som ligger undangömdt i bibliothekerna, torde ej heller utgöra någon ting fullständigt157. I sjelfwa werket är denna slags litteratur enligt min åsigt så rikt, att den aldrig torde158 kunna i all fullständighet inbergas. Egentligen är de159 ämnen, hvilka besjungas i trollrunorna, få160 till antalet, men så mycket större är förrådet på varianter.161 Såsom hwilande på en mythisk grund, utgöra naturligtwis162 detta slags runor ett högst163 wigtigt bidrag till en finsk mytholo☙  gie, och jag ansåg mig ❧ derföre med all ifver böra egna mina bemödanden åt denna litteratur. Efter dessa anmärkningar återkommer jag till min resa. Sedan mina göromål i Akonlahti woro slutade, fortsatte jag resan genom några164 smärre byar till Latwajärwi. Sistnämnda by låg wäl något på sida ifrån den allmänna stråtwägen, men jag wille dock besöka den för att träffa en der bosatt, vida frejdad runosångare wid namn Archippa.165 Då de flesta af hans sånger redan finnas tryckta i Kalewala, antecknade jag endast mig166 till minnes den ordningsföljd, hvari han sjunger dem, samt nedskref167 dessutom i förbigående några hitintills otryckta i […] woro ǁ woro mina […] studier ǁ min reseplan Christfrid Ganander (1741–1790), chaplain of Rantsila, published the first general survey of Finnish mythology, Mythologia fennica, in 1789. Vahtola 2004; Siikala 2013: 42–43. (TS)  fullständigt ǁ ~ , så wida då det ej icke blifvit offentliggjordt  torde kunna ǁ kan  de ǁ en  få ǁ 1. ~ ǁ 2. högst få  These variants were published in the series Suomen kansan vanhat runot in 1908–1948 and 1997, now also available as an electronic database at http://skvr.fi. (TS)  naturligtwis […] runor ǁ alla runor af detta slag naturligtwis  högst wigtigt ǁ wigtigt  några […] Latwajärwi ǁ Kiurjärwi till en liten by benämnd Latwajärwi  The famous Arhippa Perttuńe (1762–1841) had also sung for Elias Lönnrot. The runes that he certainly or probably sung for Castrén are Suomen kansan vanhat runot No. 54b, 339a, 362a, 399a, 411b, 759b, 836a, 921, 1103b, 1103c, 1105b, 1182, Aino 1, Laivaretki ja kantele 2; http://www.skvr.fi. Haavio 1948: 35–36 quotes Elias Lönnrot’s description of Arhippa and states that it seems as if Castrén was unable to empathize with Arhippa or his world. (TS)  mig […] hvari han ǁ ordningen, hwari han  nedskref ǁ dessutom 267 Itineraria 3osa 1839.indd 267 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria  Timonen 2008: 19 has stated that Arhippa’s Christian faith was by no means unambiguous, and that he even dictated charms to Elias Lönnrot. (TS)  sina […] ǁ oss  ryska ǁ K[arelen]  Vuonninen (Fi.)/Vojnica (Ru.) is situated at N65°10′54″ E30°17′31″. (TS)  Suomen kansan vanhat runot contains only two runes collected by Castrén with explicit, albeit also here uncertain, provenience from Vuonninen, SKVR 712 and 713, but some others collected by him there have been mistakenly been placed at Uhtua. Suomen kansan vanhat runot, http://skvr.fi. (TS)  af ǁ Scham[anerna]  Vaassila Kieleväinen (ca. 1755–ca. 1840), cf. p. 286. See also Timonen 2008: 10. (TS) runor,i som besjunga christendomens eller egentligen frälsarens seger öfwer den hedniska ☙  werlden. Twert❧emot min uträkning erhöll jag af Archippa inga trollrunor; han sade sig aldrig hafwa welat taga kännedom af dem, emedan han höll hela schamanwäsendet för en syndig och gudlös sak.168 Det oaktadt war han icke särdeles intagen af sina landsmäns religiösa fördomar, utan hyste så liberala åsigter, att han icke allenast gaf sina169 egna fat och knifwar till wårt begagnande wid måltiden, utan äfwen tillät oss att röka tobak in i stugan – friheter, hvilka annorstädes i ryska170 Karelen aldrig blefvo oss beviljade. Ifrån Latwajärwi fortsatte jag färden till Wuokkiniemi kyrka och härifrån widare till en by benämnd Wuoninen171. I denna by lyckades det mig att göra en ganska betydlig skörd på traditioner och trollrunor.172 Också fick jag här bese en temligen fullständig samling af sär☙  skildta redskap, som ❧ af173 schamanerna begagnas wid sjukdomars botande. Ägaren af denna samling, som war den ryktbaraste schaman i hela nejden174, lät mig intränga i sina allradjupaste mysterier, i det han yppade för mig, huru han brukade tillreda sin medicin och hvilka alla konstgrepp han begagnade wid utöfningen af sitt läkare-kall. Dessutom meddelade han mig en variant till första runan i Kalewala, hvars innehåll jag här i korthet will framställa. De första warelser, som funnos i werlden, woro en örn, som flög i luften, och Wäinämöinen, som irrade omkring på hafwet. Blickande ned ifrån höjden warseblef örnen den af wädret kringdrifne Wäinämöinen, hvarpå hon sänkte i. Numera äro äfwen dessa runor genom trycket utgifna i 3 delen af Kanteletar. 268 Itineraria 3osa 1839.indd 268 21.8.2019 15:57:01 �Karelia     sig ned, byggde ett bo på Wäinämöinens knä och lade några ägg i boet. Dessa rullade seder☙  mera ifrån ❧ boet ned i hafvets djup och uppslukades der af en gädda. Örnen började nu öfwerallt175 eftersöka sina ägg, och fann dem slutligen i gäddans buk, men de hade här redan hunnit blifwa förskämda. Vredgad deröfwer utropade örnen: Miks on mu[u]ttunut munani, Kuks on soanut176 soaliheni?177 öfwerallt ǁ eftersöka sina soanut ǁ saanut Suomen kansan vanhat runot places this fragment at Uhtua, but this is most likely a mistake. SKVR 114a. http://skvr.fi. (TS)  till […] runan ǁ om Wäinämöinen  Wäinämöinen ǁ den  The other variant mentioned in Castrén’s footnote is SKVR 697a, collected at Lonkka. Suomen kansan vanhat runot, http://skvr.fi. (TS)  likwäl ǁ till d. ä. Hwad har nu af äggen blifvit, Hvartill har min frukt förwandlats? Ur stånd att af de förskämda äggen dana ungar, beslöt örnen att ändock icke låta sin afföda gå alldeles förlorad, utan frambragte deraf werlden, hvilket skedde förmedelst de bekanta skapelse[-]orden: Munasen ylänen puoli Yläseksi taiwahaksi m. m. Äfwen till178 den sista runan i Kalewala har jag både i Wuoninen och på andra orter hört ☙  en variant, ❧ som betydligen afwiker ifrån den af Lönnrot anförda. Enligt nyssnämnda variant hade skaparen (luoja) beslutit att beröfwa Wäinämöinen179 lifvet, emedan denne tyckte sig wara ”luojoa parempi, jumaloa yläwämpi” d. ä. bättre än skaparen, högre än Gud.ii 180 Med många böner lyckades det likwäl181 Wäinämöinen att få sin lifstid förlängd, tills han hunnit slita ut tre par jernskor. Nu förgick en lång tid, ii. Enligt en annan variant skulle gud hafva fällt dödsdomen öfver Wäinämöinen, emedan han besofvit sin egen moder. 269 Itineraria 3osa 1839.indd 269 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria  desamma ǁ sina jernskor  till ǁ f[ör]  göra […] skorna ǁ slita ut sina jernskor. Men  de ǁ skorna  Suomen kansan vanhat runot places also this rune – probably incorrectly – at Uhtua, SKVR 115. http://skvr. fi. (TS)  blef ǁ s  Jyvöälakši (Ka.)/ Jyvöälahti (Fi.)/ Juvalakša (Ru.) at N65°6′43″ E30°55′13″. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab. htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)  Uhtua is a large village on Lake Keski-Kuittijärvi, N65°11′56″ E31°10′56″. EKI Place Names Database, http:// www.eki.ee/knab/knab.htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS) hwarunder Wäinämöinen alldeles icke begagnade desamma182. Emellertid skickade skaparen särskildta gånger sina sändebud ned till183 jorden för att erfara, om Wäinämöinen icke redan hunnit göra184 slut på skorna. Då sändebuden alltid återwände med det svar, att de185 ännu woro hela, blef skaparen slutligen förtörnad och ☙  beslöt att han skulle få lefwa ❧ i all ewighet, men utfärdade öfwer honom följande dom: Mäne tuonne, kunne käsken, Kurimuksen kurkun suuhun, Meren ilkiän kitahan, Ikuisille istuimille, Sielt et pääse päiwinäsi, Selkiä sinä ikänä186 d. ä. Gif dig hän, dit jag manar, In i wattenhvirfwelns strupe, I det ilskna hafvets käkar, Der skall du ett ewigt säte och en ewig trappa finna, Derifrån du aldrig slipper, Reder dig ej nånsin mera. En annan variant framställer Wäinämöinens hädanfärd på det sätt, att han blef187 dömd af skaparen att först irra omkring på hafwet och ☙  genomgå de öden, som skildras i början ❧ af Kalewala, samt efter långwariga irrfärder slutligen hamna i wattenhvirfwelns gap. Sedan jag tillbragt några dagar i Wuoninen, fortsatte jag min färd genom Jywälahti188 till Uhtuwa189 by, som sades bestå af 90 hus. Här dröjde jag i 11 dygn och sysselsatte mig, liksom förrut, hufwudsakligen med upptecknandet af trollrunor. Dessutom erhöll jag äfwen i denna 270 Itineraria 3osa 1839.indd 270 21.8.2019 15:57:01 �Karelia  by åtskilliga traditioner, hvilka woro af ett historiskt innehåll och mestadels190 hänförde sig till de förrberörda tjufkrigen. En af dessa traditioner skildrade ett ströftåg, som en mängd Finska gränsboer hade gjort till Alajärwi191 by. Efter att hafwa plundrat byn ville de med wåld bortföra en af dem länge förföljd och hatad gubbe. Medan de släpade192 honom bort längs ena ☙  stranden af träsket, ❧ följde hans unga, tolfåriga son på den andra och hotade att nedskjuta alla fiender, så framt de ej försatte fadren i frihet. Långt193 ifrån att lyssna till gossens hotelser smädade honom194 endast wåldswerkarne och handterade fadren195 dessto grymmare. Men då gossen icke lät afskräcka sig härigenom, utan allt framgent fortfor med sina hotelser, lofvade fienderna slutligen villfara hans begäran med wilkor, att han ifrån den motsatta stranden skulle afskjuta en pil, som klyfde ett äpple (omena), stäldt på fadrens hufvud.196 Gossen åtog sig werkligen det djerfva försöket, och fadren gaf honom härwid följande råd: ”käsi ylennä, toinen alenna, järwen wesi wetää” d. ä. höj den ena handen,197 sänk den andra, ty insjöns watten drager” (pilen) åt sig. Twertemot fiendernas uträkning träffade pilen riktigt sitt mål, äpplet klyfdes i tu och fadren blef befriad ifrån sin ☙  fångenskap. I en annan, mera ❧ genuin tradition framställes en talrik skara finska gränsboer härjande och plundrande widt och bredt i ryska Karelen. För att undan fiendens hand rädda hwad räddas kunde, hade landets innewånare bortgömt sina skatter och gifwit sin besparda säd dels till föda åt boskapen, dels kringstrött den på snön och deraf enligt198 berättelsen erhållit en god skörd. Under detta plundringståg hade fienden öfwerraskat en karelare, benämnd  mestadels ǁ till  There was formerly a village called Alajärvi (Fi.)/Alozero (Ru.) in Russian Karelia at N64°42′58″ E33°365′19″ and at least two other lakes with the name Alajärvi. It is unclear which one is meant here. EKI Place Names Database, http:// www.eki.ee/knab/knab.htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)  släpade ǁ släppade  Långt ifrån ǁ I stället för  honom ǁ de  fadren ǁ hans  A variant of the William Tell legend, in which the hero shot an apple placed on his son’s head. The legend was known in modified form also in Scandinavia. Bergier 1990: esp. 78–114; Sarmela 1994: 183. (TS)  handen, ǁ handen och  enligt ǁ erhall [erhållit] 271 Itineraria 3osa 1839.indd 271 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria  sig ǁ sin[a]  fienderna nalkades ǁ någon af fienderna närmade sig  se […] jag ǁ se jag  sina fiender ǁ fienden  sådan ǁ forwi [förwirring]  åter […] tillfälle ǁ lyckades  ströftåg ǁ ströfståg  Lake Tuoppajärvi (Fi.)/Topozero (Ru.) is situated at N65°44′ E31°50′. (TS)  The River Kiisjoki (Fi.)/Kizreka (Ru.) discharges into Lake Tuoppajärvi from the south-west at N65°31′45″ E31°54′53″. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab. htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)  finnes ǁ ligger  Cf. the item of tradition which Castrén had recorded in Lapland, attributing the same deeds to Päiviö or Laurukainen. See p. 93. (TS)  båtens ǁ dess Lahonen Tiitta, medan han låg försänkt i sin djupaste sömn. Uppwäckt af bullret omkring sig rusade Lahonen upp ur sin bädd, tog i hast båge, pilar och ett par benkläder på armen, gaf sig så att springa undan den förföljande fienden. En snabb löpare skulle han snart hafva räddat sig genom flykten, men den stränga winterkölden ☙  twang honom att ❧ tänka på betäckningen af sina bara ben. När han således hade wunnit ett litet försprång framför fienden, beslöt han att stadna och draga på sig199 benkläderna. Men han hade knappt hunnit få det ena benet betäckt, förrän han uppnåddes af fienden. Rask och rådig spännde han sin båge, och så snart fienderna200 nalkades för att angripa honom, riktade han bågen än mot den ena, än mot den andra, ropande: ”katscho, mie ammun” (se201 dig för, jag skjuter dig). Genom denna list bragte han sina202 fiender i sådan203 förwirring, att han åter204 fick tillfälle att fly och fullända sin klädsel, hvarpå han gömde sig undan i skogens djup. De roflystna fienderna fortsatte emellertid sitt ströftåg205 och kommo, efter att hafwa föröfwat många wåldsgerningar, till en sjö, be☙  nämnd Tuoppajärwi206. Härifrån ❧ önskade de färdas sjöledes till Pääjärwi, men i okunnighet om wägen förmådde de en bonde i Kiisjoki207 att styra deras båt till det åsyftade målet. På den wäg, som fienderna hade för sig utstakat, finnes208 en fors, benämnd niska, som äger ett stort wattenfall. Så snart de nalkades denna fors, styrde lotsen fartyget helt nära till stranden, hoppade sedan på en sten och sparkade härwid båten ut åt floden.209 Fienderna kunde numera icke hejda båtens210 fart, utan den fördes af strömmen in i den sjudande forssen. Derefter upptäckte man 40 mössor nedanom fallet. 272 Itineraria 3osa 1839.indd 272 21.8.2019 15:57:01 �Karelia    Utom dessa och andra likartade berättelser om de Finska gränsboernes ströftåg till ryska211 Karelen hörde jag i Uhtuwa berättelser om ett jättelikt folk, som benämndes Naikkolaiset ☙  eller Naikon kansa.212 Om detta ❧ folks härkomst gick den sägen, att skogsrået (metsän paha) hade röfvat åt sig en christen qvinna och med henne sammanaflat en gosse och en flicka, hvilka sedermera äktat hvarandra och frambragt till werlden en213 gudlös afföda, känd under det214 anförda namnet Naikkolaiset. Afskyende allt christligt215 umgänge säges detta folk hafva uppehållit sig på ett berg, wid namn Haapawara, och der bildat ett innom sig slutet samhälle. Antalet af personer216, som tillhört detta slägte, uppgifwes blott till 17 bågbärande män, hvilka under tjufkrigen påstås217 hafva blifvit till sista man utrotade. Om detta folk har jag hwarken förr eller sednare hört218 någon sägen. Efter att hafwa rådfrågat de erfarnaste219 ☙  personer i Uhtuwa och ❧ uttömt deras kunskaps-förråder220, begaf jag mig först till Tuoppajärwi och fortsatte221 sedan härifrån min resa genom Pääjärwi222 till Kuusamo223. Under denna resa fann jag föga något annat, som för mitt ändamål war af intresse, än en mängd traditioner om Lapparne224. Man berättade225 om dem bland annat, att de fordom stått i fiendtligt förhållande till ett folk, som benämnes Kiwekkäät.226 Måhända utgör227 detta namn en förwrängning af kiwikäet (sing[ularis] kiwikäsi stenhändt) och antyder att ifrågawarande folk begagnat stenar såsom stridswapen. Till bekräftelse för denna förmodan tjenar den omständigheten, att man på ett ställe, der enligt traditionen en strid förefallit emellan Lapparne och ryska ǁ Ryska The Naikkolaiset people remain unidentified. Cf., however, kven. (TS)  en ǁ <->  det […] Naikkolaiset ǁ 1. namnet Naikkolaiset ǁ 2. det anförda namnet af Naikkolaiset  christligt […] uppehållit ǁ 1. christligt folk hade ǁ 2. christligt folk säges desse Naikkolaiset hafva bildat  personer ǁ detta  påstås […] blifvit ǁ blifwit t<i[ll]>  hört ǁ förnum[mit]  erfarnaste ǁ kunnigaste  kunskaps-förråder ǁ forrad [förråder]  fortsatte sedan ǁ fortsatte  Lake Pääjärvi (Fi.)/Pjaozero (Ru.) at N66°5′ E31°0′. (TS)  Kuusamo is a parish in Finland near the Russian border at N7317528 E599772 (N65°57′47″ E29°11′44″). (TS)  Lapparne ǁ ~ och deras strider  berättade om dem ǁ berättade  See e.g. oral tradition collected in Suomussalmi in 1909, noting that the kivekkäät were immune against witchcraft, because they had gone through fire and water before coming on raids to Finland. SKVR 4620, Suomen kansan vanhat runot http://skvr.fi. (TS)  utgör ǁ är 273 Itineraria 3osa 1839.indd 273 21.8.2019 15:57:01 �Itineraria  som woro ǁ som i denna <-> woro  Kotakäräjät (‘goahti [Saami tepee] assembly’) was a Saami institution for local jurisdiction and administration in the 18th and 19th centuries. Kent 2014: 40–41; Itkonen, T.I., 1948 II: 257. (TS)  mördaren ǁ den  genast ǁ på stället  desamme ǁ samm[e]  de trakter ǁ den landsträcka  This sentence may be the main reason why C.G. Borg had dated Castrén’s article Ett Postscriptum to 1839 and connected it with his Karelian journey, instead of his travels in Lapland in 1838 where it correctly belongs. See p. 190–200. (TS) Kiwekkäät, skall hafva funnit en sten, som liknat en slunga. Bland öfriga traditioner, som228 ☙  woro gängse om ❧ Lapparne, will jag ännu anföra en, som gifwer en föreställning om deras sätt att skipa lag och rätt. En Lapp, boende i Kuusamo, hade i lönndom aflifwat sin hustru, men denna illbragd blef dock sedermera upptäckt af Lappens egen son, som war ett tioårigt barn. Gossen yppade brottet för sin dödade moders anförwandter, och dessa anmodade åter byns äldsta att häröfver anställa ransakning. Efter häfdwunnen sed församlade sig domarene hos den brottslige och anställde här ett så kalladt tält[-]ting (kåta-käräjät).229 Öfwerbewisad om sitt brott dömdes mördaren230 att hänga, och domen utfördes genast231 af desamme232 män, som fällt utslaget. Man wisar ännu stället, der Lappen skall blifvit hängd, och ortens in☙  newånare förtälja, att man för icke lång ❧ tid tillbaka wid en kullfallen fura funnit hans skelett jemte en rostad kittel, en knif och en yxa. I och med ankomsten till Kuusamo nödgades jag afbryta mina wetenskapliga sysselsättningar, emedan sommaren nu redan war till ända och mina medel i det närmaste uttömda. Dessutom woro äfwen sjelfva de233 trakter, jag nu hade att genomresa, fattiga på alla slags forntida minnen. Min wäg gick ifrån Kuusamo till Uleåborg och derifrån genom Österbotten och Tawastland till Helsingfors. Längs hela denna sträcka hafva både runosången och nästan alla minnen ifrån den mythiska fornåldern försvunnit.234 För ethnographen och linguisten skulle kanske dessa nejder erbjuda ett rikt fält, ☙  men så beskaffade undersökningar ❧ woro för mitt närwarande ändamål främmande. Blott i förbigående egnade jag min uppmärksamhet åt 274 Itineraria 3osa 1839.indd 274 21.8.2019 15:57:01 �Karelia  forntidens döda minnesmärken, i synnerhet åt de särskildta slag af stenrösen, som i största mängd förekomma längs hafskusten. Jag kunde nu ej sysselsätta mig med deras upprödjande, utan underrättade235 mig blott om de ställen, hvarest ifrågawarande rösen förekomma, i akt236 och mening att framdeles kunna göra dem till föremål för en sorgfällig undersökning. Hwad nu de hufvudsakligaste237 resultaterna af min resa beträffar, så bestå de i238 en samling trollrunor, en239 mängd myt[h]iska och historiska traditioner240, ett antal sånger af blandadt innehåll o. s. v. Med största sorgfällighet har jag äfven sökt förskaffa mig alla slags till Kalewala hörande upplysningar och wågar hysa det hopp, att jag genom deras tillhjelp innan kort skall kunna utgifva en sven[s]k öfver☙  sätt❧ning af detta wårt241 national-epos. Det skulle glädja mig, om jag härigenom kunnat uppfylla det förtroende, sällskapet wisat mig, och ersätta de kostnader, min resa föranledt. Hvad jag med full tillförsigt kan säga, är att redlig vilja icke trutit och aldrig skall tryta mig i de mål, som röra fosterlandets intressen.242  underrättade mig blott ǁ gjorde mig blott underrättad  akt och mening ǁ hopp  hufvudsakligaste ǁ egentliga  i ǁ af  en mängd ǁ i ~  The collected traditions are preserved in SKSA Castrén M.A. Kerääjäsidokset (S) 1–2.  wårt national-epos ǁ epo[s]  There are three empty pages at the end of the mscr (p. 250–252). 275 Itineraria 3osa 1839.indd 275 21.8.2019 15:57:01 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 5 Resa till Ryska Karelen år 1839 (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/9052263b963d45d6232b07197a7c3ea4.pdf d7ac8cb686811307ed544649c6384c4d PDF Text Text Archaeologica et historica  This text was originally a lecture delivered at Henrik Gabriel Porthan’s (1739–1804) anniversary. Porthan was a professor of eloquentia and poetry at the University of Turku and is especially remembered for his work on the topics of Finnish folk poetry and history. In 1779 he made a journey to Göttingen where he was strongly influenced by A.L. von Schlözer. Klinge 1989; Tarkiainen 2000/2012. (TS) The manuscript has not been preserved. The text has been published as Castrén 1849 and 1858b. This publication follows the version of 1849 except that misprints have been corrected. The editor of Litterära soiréer changed and unified the spelling of Castrén’s original manuscript (e.g. äga > ega), which can be noticed at the few points where he has not done this. Cf. also Castrén’s letter to D.E.D. Europaeus, Irkutsk, March 10, 1848, partially published in Finnish in the newspaper Suometar 17/1848 (April 28, 1848). For an earlier version of some parts of the lecture, see Castrén’s travel diary (1  Sept. 1845), published in a later volume of this series.  Pe(h)r Brahe (1602–1680) was a Swedish nobleman who held several of the most influential offices of Sweden in the 17th century. He was Governor General of Finland 1637–1640 and 1648–1654. In Finland, he is remembered especially for his attempts to promote the economy of the area. The university 5 Hvar låg det Finska folkets vagga?1007 Föredrag, hållet i Universitetets Solennitetssal, den 9 November 1849. Mina Herrar och Damer! – Denna dag står tecknad i Finlands häfder såsom en af de ljusaste, gladaste dagar, som af försynen blifvit vår högskola beskärda. Det är i dag Porthans födelsedag. Vid detta universitet har ej funnits ett namn, som i glansfull ära skulle öfverstråla namnet Porthan. Med detta namn börjas ett nytt tidskifte uti vårt universitets och hela vårt lands annaler. Pehr Brahe1008 grundade ett Universitet i Åbo och Porthan döpte det till ett Finskt Universitet. Han var den förste, som höjde sin stämma för odlingen af fosterlandets språk, häfder, skaldekonst och hela litteratur, och han var äfven den förste, som med allvar lade hand vid verket. Porthan har såsom vetenskapsman verkat i många rigtningar, men under all sin verksamhet har han i främsta rummet haft fosterlandet för ögonen, och sin största ära har han hos efterverlden skördat såsom Finlands häfdatecknare.1009 Det är till en icke ringa del aktningen för den store mannens minne, som förmått mig att på denna hans födelsedag till föremål för min framställning välja ett ämne, som eger både ett fosterländskt och ett historiskt innehåll. Denna fråga, hvarpå jag utbeder mig att för några ögonblick få fästa uppmärksamheten, lyder så: Hvar låg det Finska folkets vagga? Det är en fråga, som både i äldre och nyare tider utgjort ett vigtigt föremål för lärda mäns forskningar.1010 Historieforskare, språkforskare, naturforskare hafva hvar på sin väg sökt utreda denna dunkla fråga. Få ämnen hafva blifvit så mångsidigt behandlade som detta, och likväl veta vi ännu i dag föga mera än intet om 110 �Hvar låg det Finska folkets vagga? vår härkomst.1011 Med anledning af de vidunderliga meningar, som häröfver stundom blifvit uttalade, har sjelfva denna undersökning råkat i vanrykte och blifvit föremål för den hårdaste af all kritik – för åtlöjet. Trotsande till och med denna kritik, fördristar jag mig att här inför en bildad allmänhet uttala mina tankar i ämnet. Skulle min framställning misslyckas, så beder jag att felet icke skall tillräknas ämnets beskaffenhet, utan min oförmåga att behandla detsamma. Huru min framställning af ifrågavarande ämne äfven kommer att utfalla, så hoppas jag att det i intet fall bör kunna ställas vid sidan af de lärdas undersökningar om paradisets läge och mensklighetens gemensamma härkomst ifrån Adam och Eva.1012 I vår tid äro så beskaffade undersökningar högst osmakliga, emedan de ej leda till annat än luftiga, haltlösa fantasier. Här kan derföre icke blifva fråga om den Finska stammens första, paradisiska hem, utan jag skall blott bjuda till att påpeka den plats på jorden, der denna stam ännu lefde osöndrad i en grupp eller liksom en folk-familj.1013 Såsom bekant är, hafva de Finska folken ända ifrån den tid, de ega en tillförlitlig historie, lefvat vidt skillda från hvarandra, somliga i Asien, andra i olika delar af Europa. Man har funnit spår af dem i Skandinavien och Danmark, i Tyskland och England. En icke ringa yta af Ryssland och vestra Sibirien bebos ännu i dag af Finska folkslag. Den egentliga kärnan af Ungerns befolkning tillhör likaså den Finska stammen. Berömda forskare hafva yttrat den förmodan, att till och med Spaniens äldsta invånare, Iberer och deras afkomlingar, de så kallade Baskerna, äro af Finsk härkomst.1014 När man för sin betraktelse framhåller dessa från hvarandra fjerran belägna nejder, hvilka utgjort sätet för Finska folkslag, så kan man ej värja sig för frågan: på hvilket ställe af jorden lefde dessa folkstammar ännu förenade med hvarandra? Det är ur denna synpunkt, jag ärnar behandla frågan om det Finska folkets vagga. För en närmare utveckling af ämnet är det af högsta vigt, att åtminstone i största allmänhet vidröra Finnarnas 111 was founded in Turku during Brahe’s period in office. Teerijoki 2001. (TS)  In fact, Porthan was convinced that the Finnish language would disappear sooner or later, and he had no ideological programme to prevent this development. His attitude towards Finnish folk poetry was also rather negative. Klinge 1989: 45–48. (TS)  Before Castrén’s time there had been several different original homelands proposed for the Finns. Originally it had been sought on a biblical basis and Finns were considered to be related to Scyths. Porthan abandoned that approach and, in his explanations of Paulus Juusten’s (ca. 1520– 1575) Chronicle of the Bishops of Finland, states that there is no doubt that Finns originally lived between the Caspian, Baltic, and White Seas. Closer to Castrén’s time, Julius Klaproth placed the original homeland in the Ural Mountains. When Castrén refers to the theories that had made the whole problem ridiculous in some people’s eyes, he may mean D.E.D. Europaeus’s hypotheses, published in the newspaper Suometar in 1847. Porthan 1799: 71; Klaproth 1823: 182; Europaeus 1847; on explanations of the origin of Finns, see Kemiläinen 1993: 31–37, 46–53, 68–75; Häkkinen, K., 1996: 65–67; Fewster 2006: 100–101. (TS)  The question about the “original homeland of the Finns” maintained with slight modifications its central position �Archaeologica et historica in Finnish (pre)history writing until the 1970s. Thereafter it has been formulated otherwise, when it has become clear that there is no single original homeland from where the Finns as a developed, unified nation would have departed, but there were several different waves of migration that brought new inhabitants to the area of present-day Finland. See, e.g., Aspelin 1885: 54–56; Setälä 1923: 160; Tallgren 1931: 141–144; Kivikoski 1961: 109–121; Salo 1984: 220; Kulonen 2002; Norio 2002; Carpelan 2002; Häkkinen, J., 2010; Halinen 2015. (TS)  From the early Middle Ages to the 16th century, history-writing was based on the Bible. It influenced the viewpoints of history still in 17th-century Scandinavia. Litzen 1983: 24– 27; Kemiläinen 1993: 31–37, 55; Korhonen 1986: 25–26; Alkarp 2009: 67–69; Fewster 2006: 54. (TS)  The idea of a shared original homeland was a logical consequence of the idea of language kinship. It was established in the Finno-Ugrian case by the early 18th century. Korhonen 1986: 28–33; Kemiläinen 1993: 46–53. (TS)  One of the scholars who proposed a relationship between Basque and the Uralo-Altaic languages in the early 19th century was Christian Gottlieb von Arndt (1743–1829) in his work on the relationships between European languages in 1818. Morvan 1996: 31, 273; Deutsche biographische Enzyklopädie 1: 215. (TS) och hela den Finska stammens slägtskaps-förhållanden. I detta afseende äro likväl de lärdas meningar mycket delade. Ty då några hänföra Finnar och deras stamförvandter till den gula eller Mongoliska rasen, anse åter andra, att de böra räknas till den hvita, den Kaukasiska eller Indoeuropeiska rasen, och ännu andra antaga en nordlig eller polar-ras, hvartill de räkna både Finnar, Samojeder och många andra bland nordens folk.1015 Mig vill det synas, såsom skulle de Finska, de Turkiska och Samojediska folken bilda en inom sig sluten grupp, hvilken så till sägandes utgör en förbindande länk mellan de gula och hvita, de Mongoliska och Kaukasiska raserna. Huru härmed äfven må förhålla sig, så är det åtminstone säkert, att ett bestämdt slägtskapsförhållande eger rum mellan nysnämnda tre folkstammar: den Finska, Turkiska och Samojediska.1016 Slägtskapen mellan Finnar och Turkar har i sjelfva verket redan länge varit af språkforskare antagen, och äfven bland naturforskare har Prof. Retzius1017 i Stockholm nyligen på det bestämdaste erkännt nämnda slägtskap. Hvad åter den Samojediska stammen beträffar, så har väl dess förvandtskap med Finnarna ur den naturvetenskapliga synpunkten stundom blifvit betviflad, men språkforskaren kan ej annat än tillerkänna äfven Samojederna ett gemensamt ursprung med både Finnar och Turkar eller Tatarer. Det kan här ej blifva fråga om att för nyss antydda slägtskaps-förhållande åberopa några bevis, allraminst sådana, som grunda sig på språkliga och naturvetenskapliga undersökningar. Mera egnande vore det för tillfället, att vidröra förvandtskapen i de förrberörda folkens seder och lefnadssätt, i religions-kulten, i känslooch föreställnings-sättet; men då äfven detta skulle leda utöfver gränserna för närvarande framställning, vill jag denna gång endast fästa uppmärksamheten vid en omständighet, som framför andra synes mig vigtig och anslående. Det är den obegränsade, öfvernaturliga tro, som dessa folkstammar hyste och till en del ännu hysa för sångens undergörande makt. Med sången trodde de sig kunna besegra hvarje fiende, afböja hvarje fara, bota hvarje sjukdom, tjusa ormar, tämja vilddjur, och med ett 112 �Hvar låg det Finska folkets vagga? ord åstadkomma det omöjliga. Enligt deras föreställning voro sång och vishet samma sak, och de skattade ingen förmåga så högt som denna. Huru stor tillit de äfven satte till svärdet, så tillerkände de likväl åt sången en vida större makt. Vi läsa i våra gamla runor, att de allratappraste hjeltar verkade mera med sina sånger, än med sitt svärd, och om de någon gång under sina idrotter råkade förgäta blott ett enda ord, så kunde ingen makt mera hjelpa dem, utan det saknade ordet måste uppsökas, om det ock låg fördoldt i Wipunens graf eller i Tuonis dystra rike. Alldeles i samma anda qväda äfven vilda Tatarer och Samojeder om mäktiga hjeltar, som begifva sig bakom länder och haf, för att komma i besittning af det allmäktiga ordet, den allt besegrande sången och visheten. Så underbart mäktig och hänförande var sången enligt de gamla Finnarnas föreställning, att de trodde sjelfva Gudarna lyssna förtjusta till sångens toner, och likaså förtälja äfven Tatarernas sagor, att himmelens sju Gudar, sittande på en molnspets, låna sitt öra åt de dödligas qväden, att sjelfva underjordens mörka makter ila till ljusets rymder, för att hugsvala sig vid ljudet af harpans toner. Denna utomordentligt tjusande kraft troddes i synnerhet ligga fördold i de magiska eller trollsångerna. Utom dem ega nämnda folk ett stort förråd äfven på lyriska och episka sånger. Hvardera slaget af qväden skulle lemna ett rikt ämne till jemförande betraktelser, men jag kan här endast i få ord vidröra de allmänna beröringspunkter, som nämnda qväden erbjuda hos de omförmäldta folkstammarna. Hvad först de lyriska sångerna beträffar, så hafva de fullkomligt enahanda character såväl hos Finnar och Samojeder, som hos hedniska Turkar eller Tatarer. Såsom man redan kan sluta af dessa folkslags yttre läge, så har man ej i deras qväden att söka glada, tjusande drömmar om lycka och sällhet, utan de äro – dessa qväden – att liknas vid djupa suckar, frampressade ur ett lidande, sorgbetyngt hjerta. ”Min harpa”, så qväder den Finska sångmön, 113  Peoples of the Arctic region were conceived as a group by, e.g. J.G. von Herder. The Mongolic theory was established above all by Johann Friedrich Blumenbach (1752–1840). For an overview of these differing viewpoints in different periods of time, see Kemiläinen 1993: esp. 56–57, 65, 107–135. (TS)  In Castrén’s time, above all, Wilhelm Schott (1807–1889) and Ferdinand Johann Wiedemann (1805–1887). Korhonen 1986: 60–61. (TS)  Anders Retzius (1796–1860): a Swedish anatomist who developed the cephalic indexes used to define human races in the 19th and 20th centuries. He had just given a presentation on the skull forms of the inhabitants of the north at the fourth Scandinavian meeting of natural scientists in Kristiania in 1844, and it had been published both in Swedish, French, and Dutch. Hanson 1998 (https://sok.riksarkivet. se/SBL/artikel/6598). (TS) �Archaeologica et historica  The quotation comes from Eräskummainen kantele, the first song of the folk-song collection Kanteletar, published by Elias Lönnrot in 1840: ‘Soitto on suruista tehty, / Murehista muovaeltu: / Koppa päivistä kovista, / [Emäpuu ikipoloista, /] Kielet kiusoista kerätty, / [Naulat muista vastuksista. /] Sentä ei soita kanteleni, / Ei iloitse ensinkänä, / [Soitto ei soita suosioksi, / Laske ei laatuista iloa, /] Kun on huolista kuvattu, / Murehista muovaeltu. Kanteletar: 1. (TS)  In Castrén 1858b there is a footnote here: Nordiska Resor och Forskningar. Andra Bandet; ss. 176 ff. See Castrén’s 1841–1844 journey in this series.  The oral, epic poetry of the Tundra Nenets reflects a patrilocal system of relations, in which parents decide marriages and the married wife moves to her husband’s parents’ nomadic village (kotakylä). Marriage with its positive and negative consequences is a main theme of epic poetry. Women’s position is not as unambiguously poor as Castrén describes it: mistreatment of a wife leads unavoidably to her rescue from the village. Women moving to different kinship groups often represent in the poems knowledge based on kinship and constructing solidarity that men do not possess. Пушкарёва 2000; Lukin 2015. (KL) ”Min harpa är af sorger bildad, Af bekymmer sammanfogad, Kupan gjord af onda dagar, Strängarna af sorger snodda; Derför ej min harpa klingar, Ljuder ej i glädjetoner, Att hon är af sorger bildad, Af bekymmer sammanfogad.”1018 Sådan är den Finska harpans natur. Den eger sällan något ljud för glädjen, men låter oss deremot i tusende variationer förnimma menniskohjertats sorger och lidanden. Samma vemodsfulla skaplynne röja äfven Samojedernas och Tatarernas lyriska utgjutelser. Jag har förut1019 meddelat allmänheten några prof på Samojedernas sånger, bland hvilka en lyder sålunda: ”Då jag blef till hustru tagen, Bittert sörjde jag mitt afsked Från min hulda fostrarinna; Men en liten tid jag lefde Med min man, den ädle vännen, Och min hela sorg förglömde. Förr jag tänkte så: det ges ej Någon annan afskeds-smärta, Än att skiljas från sin moder, Men nu kom också en annan: Han dog bort, den ädle maken, Och jag sörjer honom mera, Än jag förr min moder sörjde. Utom mig har efterlemnat Fyra späda barn i hemmet; O! när skola vi förgäta Sorgen efter den försvunna? Nu på sådant sätt jag lefver, Att jag hälften af min smärta Söker genom sånger skingra, Men med tårar andra hälften Af min djupa sorg förmildra.”1020 114 �Hvar låg det Finska folkets vagga? Om denna sång har redan af andra den åsigt blifvit yttrad, att den, öfverflyttad i Finsk drägt, ingalunda skulle kunna skiljas ifrån genuint Finska sånger, och detsamma kan äfven sägas om de flesta andra bland Tatarernas och Samojedernas sånger. Men en så stor öfverensstämmelse kan ej vara blott tillfällig, utan det grundar sig helt visst på en förvandtskap emellan folken. På en sådan förvandtskap tyda äfven flera öfverensstämmelser i de förrberörda folkens episka eller hjeltesånger. Redan sjelfva ämnet för nämnda sånger är af fullkomligt enahanda beskaffenhet. I de Finska hjeltesångerna utgör vanligen ungmöns hand det yttersta målet för hjeltarnes bragder. Samma thema genomgår äfven Turkarnes och Samojedernas sånger. Det gifves äfven bland dem knappt en enda, der hjeltebragden icke ytterst afser besittningen af en genom skönhet, börd och rikedom frejdad jungfru. Sannt är väl, att detta ämne äfven blifvit af flera europeiska folkslag besjunget, i synnerhet under riddare-lifvets sköna tidehvarf; men det är naturligt, att Asiens vildar ej kunnat uppfatta ämnet ur samma synpunkt, som Europas bildade nationer. Hvad särskildt den nyssnämnda riddare-tiden beträffar, så var hjeltebragden vid denna tid blott ett medel, hvarigenom riddaren ville försäkra sig om ungmöns kärlek och tillgifvenhet. Efter att i årtusenden hafva försmäktat under ett ok af träldom och förnedring, hade qvinnan omsider genom kristendomens öfver barbariet vunna seger fått en af sina heligaste rättigheter sig tillerkänd – den att sjelf vara sitt hjertas herrskarinna, att efter fritt behag kunna råda öfver sina känslor. Det låg uti riddaretidens anda, att ungmön företrädesvis skänkte sitt hjerta åt den, som på stridernas fält skördat ärans lager. Hoppet om ungmöns ynnest var derföre den sporre, som manade riddaren till ädel bragd, den ledstjerna, som genom tusende faror förde honom till seger. Det är i denna anda, som ifrågavarande ämne skildras i medeltidens hjelte-sånger och riddare-sagor. På en helt annan grund stöder sig ämnet för hjeltesången hos de folkslag, hvilka frågan här gäller. Hos dem var qvinnan förut, och är till en del ännu en betryckt 115 �Archaeologica et historica  Castrén relates his observations about the situation and treatment of women among the Siberian peoples in his travel reports. See them in this series. (TS) och misshandlad sla[f]vinna, en viljelös varelse, en vara, som köpes med en annan vara. Det är henne icke tillåtet att hysa några önskningar i lifvet, hon får åtminstone icke gifva luft åt dem, utan klokheten bjuder, att hon liksom ett ogräs utrotar hvarje förhoppningsrik känsla, som efter naturens ordning vill arbeta sig fram i hennes bröst. Till trälinna född, måste hon med lugnt mod åse, huru fäder och bröder köpslaga om hennes hjerta och bortsälja det för mindre än trettio silfverpenningar. Sjelf får hon vid denna handel icke ega någon talan.1021 Är nu qvinnans ställning så ofri och beroende, så frågas: hvad kan väl då vara motivet för hjeltebragden? Hvad är det, som förmår mannen att våga lif och blod för en svag, misshandlad och föraktad slafvinnas skull? Man bryr sig ju icke om hennes kärlek och tillgifvenhet; det är endast hennes person man vill ega, och då den kan vinnas med några rendjur eller ridhästar, hvarföre skall man då strida? För att besvara denna fråga, nödgas jag framhålla en paragraf ur den Samojediska och Tatariska äktenskapsbalken. Det är den paragraf, som stadgar att äktenskapliga förbindelser ej få ingås emellan individer af samma stam, utan de begge contrahenterna måste nödvändigt tillhöra tvenne skilda stammar. Men fordom stodo de olika stammarne merendels i ett högst fiendtligt förhållande till hvarandra. Färden till en främmande stam måste, för att begagna mig af hjeltesångens egna ord, banas ”genom männers svärdsegg och hjeltars stridsyxor.” Det var åtminstone ganska ofta omöjligt att genom fredlig bemedling vinna en maka ur den fiendtliga stammen. Härtill kom ännu, att den rådande polygamien föranledde en stark afsättning på den handelsvara, som man kallade qvinna, i följd hvaraf unga flickor voro både sällsynta, mycket eftersökta och svåra att vinna. Derföre kunde äfven i bästa fall äktenskapliga förbindelser ej afslutas utan långvariga underhandlingar, mer eller mindre betydliga omkostnader och andra olägenheter. För att med ens afböja alla dessa hinder och svårigheter, hände det icke sällan att den starke med väpnad arm 116 �Hvar låg det Finska folkets vagga? tillkämpade sig en maka. Det är företrädesvis bragder af detta slag, som Tatarer och Samojeder i sina hjeltesånger förherrligat. Jag är öfvertygad derom, att det ursprungligen är samma grund, hvarpå äfven den Finska hjeltesången stöder sig, ehuru den under tidernas lopp antagit en skönare, vekare, mera human character. Qvinnans rättighet att sjelf bestämma sitt öde är i våra hjelterunor redan i någon mon erkänd, och såsom vilkor för sin ynnest fordrar ungmön äfven i dessa runor att den man, som gör anspråk på hennes hjerta, skall hafva utmärkt sig genom ärofullt utförda bragder. Emellertid framskymtar genom denna ridderliga slöja ännu ett och annat asiatiskt drag. Liksom Tatarer och Samojeder, voro äfven Finnarne fordom söndrade i stammar, hvilka lefde i en inbördes fiendskap. Runorna omtala endast tvenne sådana stammar, men traditionen känner långt flera, bland hvilka somliga ännu i dag lefva i spändt förhållande till hvarandra. Oaktadt den hätskhet och fiendskap, som de särskilda stammarna närde mot hvarandra, måste likväl enligt våra fornsängers vittnesbörd äfven den Finske hjelten välja sig en brud ur en främmande stam, och hade han en friare[-]färd i sinnet, så plägade han stundom ”Kläda sig i jernsmidd skjorta, Stålsmidt bälte på sig spänna”,1022 eller åtminstone Taga guld, hvad mössan fyllde, Hattens kupa full med silfver.”1023 Uttryckligen angifva våra gamla runor, att de Finska hjeltarna ej skydde att med armens rätt bemäktiga sig jungfruns hand, och många skäl finnas äfven till den förmodan, att en mössa, fylld med silfver och guld, varit en af de yppersta talmän hos våra förfäder. Vi finna med ett ord i de Finska, Turkiska och Samojediska folkens hjeltesånger ursprungligt samma grunddrag, men dessa drag hafva dock, såsom jag redan nämnde, i våra sånger blifvit i betydlig mon mildrade och förädlade. En 117  Lemminkäinen leaving to Pohjola to get a bride: “Hyöteleksen, vyötteleksen, / Rautapaitohin paneksen, […]” Kalewala: V/95–96. (TS)  Castrén has taken these words out of their context and uses them differently from the text of the Kalevala. There, they are connected from the episode, where Ilmarinen is smithing a wife of gold and silver for himself and using for it “kultia kypärin täyen, / hopehia huowan täyen”. Kalewala: XX/89– 90. (TS) �Archaeologica et historica flägt af medeltidens riddare-anda har äfven inträngt till våra bortgömda dalar och tryckt sitt insegel på våra hjeltesånger, hvilka derföre i sitt nuvarande skick erbjuda många öfverensstämmelser med Germaniska folkens riddare-sånger. Man måste öfverhufvud i fråga om de finska folkens slägtskap med Turkar och Samojeder taga i betraktande, att flera grenar af den Finska stammen i mera än tusen år lefvat i nära beröring med såväl Germaniska som Slaviska nationer, hvilka inympat sin bildning på nämnda stam och till en icke ringa del utplånat dess ursprungliga skaplynne. Men så vidt detta ännu kan uppdagas, röjer det en omisskännelig likhet både hos Finnar, hedniska Turkar och Samojeder. Man kan af sådan anledning knappt hysa något tvifvel om dessa folkstammars inbördes förvandtskap. Men det förhåller sig med befryndade nationer, liksom med befryndade individer: att de en gång måste hafva haft ett och samma hem, att de utgått ur ett gemensamt bo. Det har utan tvifvel gifvits en tid, då Finnar, Turkar och Samojeder ännu lefde i broderlig förening med hvarandra. Men skulle äfven forskaren på grund af sin första trosartikel, som bjuder honom att ingenting tro, att ingenting antaga utan exakt bevisning  – skulle, säger jag, forskaren betvifla förvandtskapen emellan ifrågavarande tre folkstammar, så berättigar dock i hvarje fall den obestridliga likheten i deras språk, seder, lefnadssätt m. m. till det antagande, att de åtminstone i uräldsta tider lefvat i yttre beröring med hvarandra, att de någon gång i verlden egt gemensamma boningsplatser. Häfderna hafva lemnat oss i okunnighet om Finnarnes äldre hemvist, och skall det lyckas oss att om dem erhålla någon tillförlitlig kännedom, så måste det ske derigenom, att de omförmälda turkiska och samojediska stammarnes äldsta bostäder blifva utredda. I och för utredande af Samojedernas språk, historie och öfriga förhållande har jag anställt mångåriga forskningar och dervid kommit till det osvikliga resultat, att den Samojediska stammen utgått ifrån Högasien och 118 �Hvar låg det Finska folkets vagga? varit der bosatt i den Sajanska bergsbygden eller i det öfra området af Jeniseiska flodsystemet. Här träffade jag många små Samojed-stammar, hvilka nu lefde kringskurna af turkiska och mongoliska folkslag. Bland de öfrigblefne Samojederna hade blott en enda liten stam, eller så kallad uluss, räddat sitt språk och sin nationalitet1024; alla de öfriga stammarne hade redan antagit de Turkiska och Mongoliska folkens tungomål, deras seder och lefnadssätt. De erinrade sig icke desto mindre sin Samojediska härkomst, hvilken för öfrigt på det klaraste framträdde både i språkliga och andra minnesmärken. Så upptäckte jag, att endast nämna ett exempel, hos den inom Chinas gränser boende Sojot-slägten några familje-namn, hvilka äfven förekomma hos de vid Ishafvets stränder irrande Samojederna.  – Det kan således intet tvifvel ega rum om de nordliga och sydliga Samojedernas gemensamma härkomst, men väl kunde af de författare, som antaga en polar-ras, det inkast möjligen göras, att de sydliga Samojederna tilläfventyrs skulle ifrån Ishafvets bygder hafva invandrat till sina nuvarande bostäder inom den Sajanska bergsbygden. Ett sådant antagande strider dock emot historiens vittnesbörd, ty så långt mennisko-slägtets häfder gå tillbaka, hafva alla större folkrörelser för sig gått ifrån söder till norr och ej tvertom: från norr till söder. Det ligger också helt och hållet utom sannolikhetens område  – detta antagande af en polar-ras, som skulle hafva haft sin vagga vid den norra oceanens isbelagda stränder. En natur, som med möda förmår mana till lif en och annan nödvuxen planta, huru skulle väl den hafva kunnat ur sitt sköte framalstra ett mennisko[-]par. Hvad särskildt Samojederna beträffar, så bevisar äfven deras slägtskap med Turkarne, att de härstamma från sydliga nejder. Detsamma bekräfta äfven deras egna traditioner, hvilka uttryckligen hänvisa på de Sajanska bergen såsom den punkt på jorden, hvarifrån den vidt spridda Samojed-stammen utgrenat sig öfver det nordliga Asien och Europa. Det är en annars mycket gängse tradition hos flera Asiatiska folkslag, att de i tidens begynnelse lefvat 119  Castrén means Kamassian Samoyeds. Cf. travel diaries of 1847 in a later volume of this series. (TS) �Archaeologica et historica  Castrén’s most likely source on the flood myths was Klaproth 1823: 19–34, 41–42. For an extensive survey on deluge myths of different peoples and regions, see Dundes (ed.) 1988. (TS)  Tannu-Ola or the Tangdy-Uula Mountains: situated at N51°4′ E92°25′. It is not known, what Chinese sources Castrén knew, but he apparently knew them from literature, most probably Klaproth 1823: 203–216. Their relation to Turkic peoples of Central Asia was related in Castrén’s time also in Prichard 1844: 304–317. (TS)  Castrén means here the German geographer Carl Ritter (1779–1859) who expressed this assumption in Ritter 1832: 193. See also Klaproth 1823: 210. (TS)  Abu al-Ghāzī Bahādur (1603– 1663): khan of Khiva, author of works on the history of Turkic peoples in Central Asia. The New Encyclopædia Britannica 1: 43. (TS) concentrerade vid någon större bergskedja och derifrån efterhand utbredt sig öfver slättlandet. Denna tradition har utan tvifvel sin sannfärdiga grund och eger sin häntydning på den stora vattenflod, som enligt flera folkslags samstämmiga vittnesbörd öfversvämmat jorden och tvungit dess invånare att söka sin räddning på de högsta bergsspetsarne. Greker, Judar, Chinesare, Tibetanare, Hinduer, ja till och med Amerikanare ega traditioner om den så kallade syndafloden.1025 På särskilda delar af jorden omtalar man höga berg, som under öfversvämningen skulle hafva räddat menniskoslägtet ifrån fullkomlig undergång. Berget Ararat var troligen icke mensklighetens enda tillflyktsort och Noachs ark icke dess enda räddnings-planka. Samma rätt till erkännande som Judarnes, hafva äfven andra folkslags traditioner, och erkänner man en gång syndafloden för ett historiskt factum, såsom den af nyare forskare nästan allmänt erkännes, så äger man häri en naturlig förklaring till de gängse berättelserna om folkslagens utgång ur höga bergskedjor. Jag anser det på sådan grund för sannolikt, att de Sajanska bergens skyhöga toppar tjenat Samojederna till ett landningsställe under den stora öfversvämningen. Så mycket kan åtminstone anses för afgjordt, att Samojedstammen ganska tidigt varit bosatt inom detta bergssystem, och att de sista spåren af nämnda stam här försvinna. I en oafbruten fortsättning med de Sajanska bergen fortlöper den vestra Altai-gruppen, hvars egentliga kärna utgöres af Stora Altai, som utbreder sig emellan Ob- och Irtisch-flodernas källor. En annan ganska mäktig knut af de Altaiska bergen bär namnet Tangnu-Ola1026, som ligger i söder om Jenisei, ej långt ifrån de Sajanska bergen. Enligt hvad Chinesiska källor antyda, voro Stora Altai och Tangnu-Ola af ålder sätet för den turkiska stammen. Tvenne af nutidens största forskare Klaproth och Ritter1027 förmoda, att dessa berg varit Turkarnes tillflykt under öfversvämningen. Åtminstone har nämnda stam sedan uråldriga tider varit hemmastadd i denna bergsbygd. Detta intygar, utom Chinas annalister, äfven en inhemsk historie-skrifvare Abulghasi-Bahadur-Chan1028, 120 �Hvar låg det Finska folkets vagga? som förtäljer att Turkarnes stamfader nedsatt sig i den Altaiska bergstrakten, nära sjön Issikol1029. Hos Abulghasi bär denne stamfader namnet Turk, och det säges uttryckligen att han varit en son af Japhet. Följaktligen skedde äfven enligt den Muhamedanska författarens uppgift Turkarnes bosättning vid Altai i en ganska tidig ålder, men såsom rättrogen Muselman kunde han icke anse Turkarne för ortens urinnevånare, utan lät dem på grund af den Mosaiska traditionen, som äfven de Muhamedanska Turkarne erkänna, utgå ifrån paradiset och det förlofvade landet. Det är i sanning en i högsta grad öfverraskande företeelse, att äfven häfdeforskningen tyder på ett gemensamt hem för de med hvarannan befryndade Turkiska och Samojediska folkstammarne. Detta hem var enligt min föregående framställning beläget i vestra Högasien vid de Sajanska bergen och vestra Altaikedjan, inom området af källorna för Ob, Irtisch och Jenisei. Det är i samma nejd, som äfven den Finska stammens vagga på grund af dess förvandtskap med Turkar och Samojeder måste sökas. En lärd Ungrare vid namn Czoma de Körös1030 hoppades finna den Ungerska och hela den Finska stammens ursprungliga fädernesland i en annan trakt af Högasien, i Tibet. Ledd af denna förhoppning banade han sig väg ända till Dalai Lamas rike, dvaldes der 11 år i klostret Zimskar1031 och fullföljde rastlöst sitt föresatta ändamål under mödor och försakelser af alla slag. Frukterna af Körös’ bemödanden äro den lärda verlden bekanta. Han har lemnat oss nyckeln till Tibets rika litteratur, men den finska stammens första fädernesland har han ej funnit, och med sitt compass ej kunnat finna. Jag har med uppmärksamt öga följt den Finska folkvandringen, och om jag icke mycket misstagit mig, så förlora sig de sista spåren af Finnarne och den Finska stammen, såsom jag redan nämnde, inom de Altaiska och Sajanska bergssystemerna. Här hör man ännu i dag Tatarerna förtälja om en ljusögd1032 folkstam, Akkarak benämnd, hvilken af ålder skulle hafva varit bosatt i landet och tros hafva upprest de åldriga grafkummel, 121  Issyk-Kul/Isyk-Köl/Yssyk-Kul is a lake in Central Asia at N42°25′ E77°12′. (TS)  Sándor Kőrösi Csoma (Alexander Csoma de Körös, 1784/8– 1842) was a Hungarian linguist who attempted to find the Hungarians’ original home in Asia. Therefore he travelled especially in Middle East, Central Asia, and northern India in 1820– 1842. Fox 2001. (TS)  Phugtal Gompa Monastery in Zanskar in Yammu and Kashmir, situated at N33°16′6″ E77°10′51″. Rizvi 2012: 88, 284–285. (TS)  Mscr.: ljus-/ögd. �Archaeologica et historica  The Ija discharges into the Angara, a large tributary of the Yenisei, at N55°31′51″ E102°9′13″. (TS)  The Simojoki discharges into the Gulf of Bothnia at N7279256 E410054 (N65°37′22″ E25°2′48″). (TS)  The Kolva runs into the river Uza at N65°55′35″ E57°19′0″. (TS)  These comparisons are not accepted by linguistics today. (TS) som öfverallt anträffas på stepperna. I öfverensstämmelse med denna tradition angifver äfven den chinesiska historien att ett folk af blond ras fordom skulle hafva bott norr om det nyss omförmäldta berget Tangnu-Ola, liksom åter Turkarne påstås hafva varit bosatta söder om detsamma. Det är icke otroligt, utan tvertom högst sannolikt, att man med folk af den blonda rasen har att förstå Finska stammar, ty i alla tider har den blonda färgen blifvit ansedd såsom ett af deras mest characteristiska kännetecken. Märkvärdigt nog finnes också inom Irtischska flod-området ett ortsnamn Sumi, som nästan bokstafligen öfverensstämmer med den för Finland inhemska benämningen Suomi. Utom denna anträffas i förrberörda nejd många andra locala benämningar, hvilka äfven förekomma i Finland och till en del just i Finskan ega sin förklaring. Jag vill exempelvis anföra några bland de vigtigaste. Floden Jenisei kallas af Tatarerna Kem, och samma namn ega äfven åtskilliga floder både i Finland och Ryska Karelen. Ordet ljuder i våra dialekter Kem, Kemi, Kymi, och eger i Finskan betydelsen af ”stor flod” eller ”moderflod.” Till det Jeniseiska systemet höra bifloderna: Sim, Ija1033 och Ijus, hvilka benämningar ega en öfverraskande likhet med de Finska flodnamnen: Simo1034 och Iijoki, som jemväl förekomma i trakten af Kemi i Norra Österbotten. Bland öfriga bifloder till Jenisei förtjena att nämnas: Oja, som i Finskan betecknar en bäck; jaga, beslägtadt med det Finska joki och det lappska joga; Kolva1035, ett namn, som äfven förekommer i Finland, Perm, Archangel, och i de Finska språken eger betydelsen af ett ”fiskrikt vatten.” Vid källorna af Jenisei ser man tvenne bergstoppar eller taskyler, af hvilka den ena i betydlig mon höjer sig öfver den andra. Den högre toppen kallas af Tartarerna kyrky-taskyl, och den lägre ala-taskyl, hvilka benämningar ofrivilligt erinra om de Finska orden korkia hög och ala låg.1036 Skulle nu ett och annat af dessa benämningar äfven kunna härledas ifrån de Tatariska språken, så bevisar i alla tillvaron af lika ljudande ord i Finland och Altai, att de Finska och Altaiska språken måste vara beslägtade, och att följaktligen 122 �Hvar låg det Finska folkets vagga? Finnarne ifrån Altai-bergen invandrat till sina nuvarande bostäder. Med förbigående af åtskilliga andra bevis, som ännu kunde anföras till stöd för min mening om Finnarnes utvandring ifrån trakterna af Altai, vill jag endast omnämna den högst vigtiga omständighet, att enskildta grenar af den Finska stammen ännu i denna dag anträffas i närheten af detta sitt urgamla säte. De äro vanligen kända under namn af Ostjaker och Woguler, men inbegripas äfven under den gemensamma benämningen af Ugrier eller Jugrier. För det närvarande äro dessa stammar bosatta längs hela det nedra loppet af floderna Ob och Irtisch. Här bodde af ålder en Turkisk stam, benämnd Ōgur eller Jōgur1037, och de Finska stammarna blefvo tvifvelsutan för sitt nära granskap af främmande nationer förvexlade med de Turkiska Ugrierna. Det är för öfrigt icke Ostjaker och Woguler allena, som erhöllo detta namn. Äfven Magyarernes benämning af Ungrer är af samma ursprung, liksom äfven sjelfva det Ungerska folket till sina närmaste stamförvandter räknar Ostjaker och Woguler. Ungrarne vilja, såsom bekant är, af national-fåfänga icke erkänna denna förvandtskap, och kanske var det till en del äfven denna fåfänga, som förledde Körös att söka Ungrarnes vagga i Tibet, der jemväl enligt Chinesiska annalisters vittnesbörd en gren af den vidt frejdade Turkiska Uigur-stammen fordomtima skall hafva uppehållit sig. Utom Körös hafva äfven andra både Ungerska, Tyska och Franska lärda uppsökt alla möjliga skengrunder för att, tvertemot all sanning och rättvisa, afskilja Ungrarne ifrån den ringa aktade Finska stammen.1038 Vi kunna ej förundra oss deröfver, ty äfven vår egen känsla vill uppresa sig vid åtankan derpå, att Lappar och Samojeder äro våra blodsförvandter.1039 Det är just denna känsla – den vördnadsfulla känslan för höga och lysande anor, som äfven förmått flere bland vårt lands lärda att söka vår vagga i Grekland och det förlofvade landet. Vi måste dock resignera ifrån all förvandtskap med Hellener, med Israels tio stammar, med jordens stora, privilegierade 123  Uyghur. (TS)  The discussion has continued with strong political connotations since then in Hungary. See, e.g., Laakso, Johanna, Brave New Linguistics (https:// hungarianspectrum.wordpress. com/category/finno-ugric-linguistics/). (TS)  The genetic roots of a people and the origin of its language are no longer considered dependent on one another. See, e.g., Häkkinen, J., 2010. (TS) �Archaeologica et historica  This idea of the decisive significance of a man’s work is reflected also in Castrén’s lectures at the university. See them in this series. (TS) nationer i allmänhet, och vare det härvid vår tröst, att ändå ”en och hvar är sina handlingars son,” att all sann och verklig adel måste vara sjelfförvärfvad. Det kan vara ovisst, om det Finska folket förmår tillvinna sig ett aktadt namn i häfderna, men visst är att efterverldens dom öfver oss kommer att grunda sig, icke på våra anors, utan på våra handlingars beskaffenhet.1040 124 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 5. Hvar låg det Finska folkets vagga? (Archaeologica et historica) Subject The topic of the resource <em>Archaeologica et historica</em>; <em>Universitaria</em>. Manuscripta Castreniana, Realia I. 187 p. ISBN 978-952-5667-92-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-5667-93-6 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/2a78ee398989eac58c2d13c60896071e.pdf e748a10c9558d8a9f0731584389481b2 PDF Text Text Itineraria  The manuscript is in SKSA A1938 (Matkakertomuksia runonkerääjien). The text has also been copied in the minutes of the Finnish Literature Society’s meeting of 6 November 1839 (SKSA B1611), appendix 29. The original consists of 14 loose sheets, the size of which is ca. 17 x 21.5 cm.  allt […] ǁ i det när[maste]  Lönnrot 1834, esp. nos. 57, 60/1834.  min ǁ den ☙❧ 6 Redogörelse för min resa   under sistledne sommar.243 Såsom ändamål för den resa, jag under sistledne sommar på Finska Litteratur-Sälskapets bekostnad werkställde, hade jag uppgifvit mig 1o) vilja samla myther, äldre historiska traditioner och sagor, 2do) söka förskaffa allehanda upplysningar till Kalewala. Anledningen, hvarföre jag tänkte göra just dessa ämnen till föremål för min resa, war i korthet följande: Det låg förnämligast i min plan att samla bidrag till en Finsk Mythologie. Genom D[octo]r Lönnroths runo[-]samlingar trodde jag allt244 mythiskt i det närmaste wara skördadt, som genom sång blifvit i folkets minne förwaradt. Men det war ☙  att förmoda, att jemwäl många myther ❧ genom mundtlig berättelse blifvit räddade till efterwerlden. I synnerhet anade det mig och ett yttrande af Dr Lönnrot på H[elsing]fors Morgonblad245 stärkte mig i min246 förmodan, att bland den mängd sagor, som ännu fortlefva i Ryska Karelen, en stor del skulle wara af mythisk art. Detta war förnämsta anledningen, hvarföre jag erbjöd mig att samla sagor. Derjemte hade jag till biafsigt, att genom dem lemna ett mönster af ren Finsk prosa. – Med äldre historiska traditioner, dem jag äfven erbjöd mig att samla, afsåg jag likaså hufvudsakligen den möjliga vinst man i mythologisk hänseende kunde af dem hafva. Men äfven i historiskt 276 Itineraria 3osa 1839.indd 276 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  hänseende hade jag i framtiden tänkt göra bruk af sådana, som stå i beröring med frågan om Finlands ur-innewånare.  – Beträffande min uppgift att söka förskaffa till Kalewala hörande upplysningar, är behofvet af dem och i synner☙  het af philologiska för❧klaringar allmänt erkändt. Huru det lyckats mig, att i anseende till hvarje af dessa ändamål motsvara Sällskapets mig gifna förtroende, går jag nu att redogöra247. Då mig wetterligt ännu ingen genomrest Sawolax, i afsigt att hälst i allmänhet undersöka, huruwida der ännu icke kunde finnas mythiska qwarlefvor, beslöt jag att hellre taga wägen derigenom, än den östra genom Karelen, hvarest248 Dr Lönnrot ströfvat särskilta somrar. Hvad som äfven bestämde mig för resan genom Sawolax, war att jag wille undersöka några af den Sawolaxiska dialektens egenheter, och i synnerhet naturen af de utaf Rask249 så kallade ”Forslags”-ljuden. Också war det hufvudsakligen blott i philologiskt hänseende jag hade någon nytta af denna resa. Enligt min erfarenhet är ingen trakt i hela Finland fattigare på fornti☙  da minnen, än just Sawolax. Wisst hafva ❧ mytherna äfven i Tawastland dött ut; men det herrskar i Tawastländarens hela föreställningssätt en wiss uråldrighet, som om den också icke riktar Forskarens samlingar, likwäl kan wara af större wigt och intresse för honom, än många nakna fakta. Då således min resa genom Sawolax emot all förmodan illa aflopp, beslöt jag i Kuopio, att ej taga den gina wägen genom Idensalmi till Kajana, dit jag nödwändigt måste komma, för att kommunicera mig med Dr Lönnrot, utan först göra en resa inåt Karelen. Jag gjorde således  redogöra ǁ meddela  hvarest ǁ der  Danish linguist Rasmus Kristian Rask (1787–1832). (TS) 277 Itineraria 3osa 1839.indd 277 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  The same letter mentioned previously in this text. omvägen genom Kaawi, Libelits, Juuga, Nurmis och Sotkamo. Det första [ ], man kommer till Karelen, öppnar sig en ny werld för Fornforskaren. Blott det yttre lifvet hos Karelaren försätter honom i fornwerlden, förklarar många dunkla ställen i runo-poesin och gör för honom lefwande, hvad han förr endast oredigt kunde ana och föreställa sig. Men framför allt röjer sig ☙  det urgamla i ❧ folkets känslo- och föreställningssätt. Här lyckades det mig således att uppteckna en mängd myther och traditioner. Ibland de förra må jag såsom en af de wigtigaste omnämna den gängse sägen, att wåra förfäder dyrkat trä’n och stubbar (terwas-kantoja).  – Denna uppgift bekräftas af en påflig bulla, utfärdad af Gregorius IX250, af några runors wittnesbörd, samt widare deraf, att wissa trän ännu i dag på många ställen hållas heliga, hvadan äfven Tapion puu är ett träd, som ej får afhuggas, och Tapion kanto en stubbe, derifrån nya skott utskjuta. Då det för mig är omöjligt, att här specificera de mythiska sägner, jag [i] Karelen erhöll, will jag blott omnämna, att de flesta af dem hafva ett magiskt innehåll. – De historiska traditionerna åter angå Lappar. Men det ☙  mest anmärkningswärda härwid är, ❧ att jag i Karelen åhörde aldeles enahanda berättelser med dem, jag i Lappmarken antecknat. Berättelserna om Laurukainen, som i Karelen kallas Larikka, äro allmänt kända i Libelits; och några bland de bragder, Lapparne tillskrifva Päiwiöslägten, tillämpas jemwäl af Karelarne på samma Larikka. Karelarne säga neml[igen] honom hafva utfört sina hjeltebragder i strider med Ryssarne. Under min resa genom Karelen uppehöll jag mig ett par dagar i en Rysk by, wid namn 278 Itineraria 3osa 1839.indd 278 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  Sotkumaa, der man försäkrat mig, att sångare skulle finnas. Men de twenne bönder, på hvilka jag fått anvisning, hade vid min ankomst till byn flytt undan, af fruktan att jag war en uppbördsman251; och för öfrigt fanns i byn blott en ☙  qwinna, som sjöng bröllops[-]❧qwäden, dem jag ej ansåg löna mödan att uppteckna, emedan de i det närmaste öfwerensstämde med 14de och 15de Sången i Kalewala.252 Dessutom hörde det ej till min rese-plan, att anteckna sånger af lyriskt innehåll. – Utom Sotkumaa besökte253 jag en annan Rysk by, wid namn Taipale; men äfven här fanns ej annat, än bröllops- och begrafnings-sånger.  – Några trollsånger antecknade jag i Juuga och Nurmis, och hade kunnat erhålla än flere, i fall jag wetat göra betydliga afwägar, men jag ansåg det ändamålslöst, då jag hörde, att Dr Lönnrot besökt samma trollkarlar och uttömt deras254 förråder. Dessutom war jag osäker, om jag alls borde egna mig åt dessa håll, inan jag fick kommunicera mig med Dr Lönnrot angående hans samlingar. – Resultaterna af min ☙  resa genom Karelen äro ❧ således endast: en mängd mythiska berättelser och historiska traditioner, samt philologiska observationer. Äfwen antecknade255 jag så wäl under resan genom Sawolax, som Karelen en mängd ortsnamn, som äro af Lappskt ursprung, och således bättre än alla monumenter, dem jag jemwäl tagit kännedom af, bewisa att Lapparne uppehållit sig i dessa trakter. Om dessa resultater ej äro stora och wigtiga, så war också icke det Finska Karelen enligt min rese-plan egentliga fältet för min werksamhet. Wäl hade jag önskat göra några flere och widsträcktare excursioner derstädes; men jag befarade, att tiden för min wistelse i Ryssland derigenom skulle blifva för kort.  uppbörds-/man  Castrén refers to the Old Kalevala of 1835–36. See Castrén 2019: 181– 204. (TS)  besökte jag ǁ uppehöll jag mig  deras ǁ all[a]  antecknade ǁ har 279 Itineraria 3osa 1839.indd 279 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  inan ǁ innan  sina ǁ s<-->  Kuhmo is in Eastern Finland near the Russian border at N7113588 E622151 (N64°7′38″ E29°30′33″). Castrén collected runes SKVR 125, 136 and 3578 there. Suomen kansan vanhat runot, http://skvr.fi. (TS)  återkomma ǁ hemkomma  i Repola ǁ all[aredan]  In Castrén’s report Repola, corrected in the minutes as Miinoa.  der ǁ dit  ej ǁ icke  trollrunor ǁ bröllops-sång[er]  mannen ǁ <-> Dessutom måste jag skynda mig till Kajana, inan256 Dr Lönnrot hann företaga sig sina257 inspectionsresor.  – Sedan jag af honom erhållit för min resas fortsättande nödiga upplysning☙  ar, ❧ begaf jag mig i början af Junii månad från Kajana. Då det war min afsigt, att genom Kuusamo återwända till Uleåborg, så låg det i sakens natur, att jag skulle söka komma till den mest sydliga ort af Ryska Karelen, som möjligt war. Jag tog alltså wägen genom Kuhmo258, och derifrån ej den gina wägen till Miinoa, utan for först till Kolwasjärwi, som är en liten by inom Repola Socken af Olonetska Guvernementet, och derifrån till Repola Kyrkby. Här dröjde jag i flere dagar under wäntan på en ryktbar Kalewala-Sångare, den Dr Lönnrot alldrig fått träffa. Men då det war ovisst, när han skulle återkomma259, och mitt arbete i260 Repola allaredan war slut, beslöt jag att icke längre afbida hans ankomst, hälst äfven många satte hans skicklighet i fråga. Äfven wille jag skynda mig till ☙  [Miinoa]261, der262 jag hörde att ❧ omkring 60 bönder, som blifvit sammankallade för att arbeta wid gränse-regleringen, lågo owerksamma. Jag betänkte ej wid detta steg, att jag war oförpassad, och wisste ej263, med hwilken stränghet de Ryska Herrarne gå till wäga i denna sak. Så när hade äfven den Ryska Compromissarien skickat mig öfver gränsen med en Stanowoj till följeslagare. – I Miinoa dröjde jag en hel wecka, och antecknade trollrunor264. Härifrån gjorde jag en excursion till en närbelägen by wid namn Lusmanlahti, för att träffa en af de förnämsta Kalewala-Sångarne; men han hade samma dag rest öfver till Finland. Jag satte då genast efter mannen265, men war ej lycklig nog att anträffa honom. Min nästa station war Akonlahti – den 280 Itineraria 3osa 1839.indd 280 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  första by inom Wuokkiniemi Socken af Archangelska Gu❧vernementet. Uti nämnda Akonlahti by antecknade jag nära 40 trollrunor af en enda sångare, samt dessutom sagor och traditioner. Han ensam höll mig i den strängaste werksamhet uti hela fem dygn. En med honom jemngod sångare war borta. Dessutom funnos i samma by en mängd smärre sångare; och få woro de, som ej hade något att sjunga eller berätta. Bland traditioner syftade wida största delen på Lappar. De upplyste, bland annat, att på en tid då en266 Knäs (ej Tsar) herrskade i Moskwa, twenne Lapp-familjer warit bosatta i trakten af267 Akonlahti, och fått af nämnda knäs tillåtelse att ostörda idka den ena laxfänge i Lusmanlahti, den andra räffångst i Särkiniemi. Traditionen förmäler widare, att Finnarne från gränsen hade, för att tillegna sig dessa fördelar, ☙  nedgjort Lapparne, oaktadt de i godo welat ❧ afträda nämnda besittningar. I allmänhet war den sägen gängse, att Lapparne warit landets ur-innewånare, och blifvit utrotade af Finnar under de så kallade ”warastus” eller ”peitto[-] sodat”, om hvilka många berättelser förekomma. I Akonlahti wisade man äfven monumenter efter Lappar. Dessa äro af flere slag. Minst268 pålitliga äro de så kallade Lapprösen269 (Lapin rauniot). Endast minnesmärken af detta slag wisste man omtala ifrån Libelits ända till trakterna af Kajana, der så kallade Lappgrafvar (Lapin haudat) finnas i stor ymnighet. Dessa sägas hafva varit försedda med tak och tjenat Lapparne till boningsplatser. De äga samt och synnerligen en konisk form, aska och kål, brända stenar och jernslagg, som troligen härrör af ☙  förbrända husgeråds-saker. I Repola  ❧ war fattigt på minnen efter Lapparne; men i ☙   en knäs […] Moskwa ǁ i Moskwa en ”Knäs” (ej tsar) blifvit konung  af ǁ hä  Minst ǁ De  Lapp-/rösen 281 Itineraria 3osa 1839.indd 281 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  beskyllning ǁ ~, utan  icke ǁ <->  […] hitflyttat. ǁ ~ Nog om traditioner Wuokkiniemi anträffar man öfverallt spår efter dem. Bland monumenter anträffas här utom rösen och de wanliga grafvarne, större gropar, deri Lapparne sägas fångat wildren, samt dylika gärden, hvaraf man finner spår i de nordliga delarne af Finland. – Många familjer sägas wara af Lappskt ursprung. Äfven hörde jag berättas om en Lappsk Kung, som skulle herrskat i trakten af Kem. Ruinerna af hans borg skulle ännu wara synliga. (Kunde detta syfta på Bjarmerna?)  – Lapparne sjelfva omtala fiendtligheter, som Karelarne skulle föröfvat emot dem; men Karelarne widgå ej denna beskyllning270. Sägner om Jatulit och Hiiet förekomma ej i Ryssland; men ortsnamn lånade af Hiisi och Hiidet äro äfven ☙  här wanliga. – Några ortsnamn, ❧ såsom Hämehen niemi och Hämehen saari i Kuittijärwi, samt en by, wid namn Häme, kunde gifva anledning till en förmodan om någon Tawastländsk colonisation. Denna förmodan får ytterligare stöd af den tradition, att innewånarne uti Latwajärvi by skulle i 6te led härstamma från Orihwesi. För öfrigt hafva enligt tradition de flesta familjer inom Wuokkiniemi Socken inflyttat från Finland; några få sägas härstamma från Lappar och ännu färre från Ryssar. Dessa traditioner och monumenter äro af icke271 ringa wigt, i thy att de jäfva den allmänt antagna meningen om ortens befolkning af en kolonisation från nord-ost. De lemna påtagligen det resultat, att dessa trakter fordom warit bebodda af Lappar, och att landets nuwarande innewånare i en icke alltför aflägsen forntid från Finland hitflyttat.272 Hwad mytherna angår, är det numera en ☙  ❧ hos mig stadgad öfvertygelse, att hos Finnarne alla myther af någon större betydenhet blifvit 282 Itineraria 3osa 1839.indd 282 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  förewigade genom sång. Men der sången upphört, der hafva äfwen mytherna bortdött. Endast öfver smärre omständigheter, som alldagligen förete sig, och till magien hörande ämnen kan man erhålla en mythisk förklaring. Med största sorgfällighet har jag likväl äfven antecknat dem, emedan det wid första påseendet ringa och owäsendtliga i ett mythologiskt system ofta kan blifva af stor wigt. Nu följer att tala om sagorna. Jag nämnde, att det mythiska elementet hos Finnarne endast innehålles i deras sånger. Hurudant är då sagornas innehåll? De flesta äro enligt berättarnes ☙  egen utsago öfversättningar från Ryskan. ❧ De hvälfva sig således till det mesta kring Tsarer, Tsar-söner och Tsar-döttrar, Bojarer och Bogatirer m. m. Några hafva slägtskap med berättelserna i Tusen och en natt, i andra öfverraskas man till och med af någon scen ur Odyssén. Så räddar sig hjelten i en saga ur en borg, derigenom att han med en jernstör stinger ögat ur jätten273 som war blind på det andra, och sedan under ett får smyger sig genom porten. Några sagor finnas jemwäl, som äro af ett mera Finskt innehåll. De angå Syöjätär-Akka; men hon spelar i dem ej någon större role, än att hon genom list bortgifter sina döttrar med Tsar-söner. För öfrigt äro sagorna om henne så enformiga, att man wore frestad anse dem för variationer af ett enda thema.274 När således de mythiska berättelserna ☙  woro få och af mindre betydenhet, ❧ då sagorna woro af275 ett icke allenast för mitt ändamål, utan måhända äfven för den Finska litteraturen främmande innehåll276, så war det naturligt, att jag för att icke gå miste om hufvud-ändamålet för min resa, skulle söka att på annan wäg få  jätten ǁ en jätte  Cf. KK Coll. 539.1.3 (Fennica 1: Poemata variae) p. 153–328, the contents of which Castrén at least partly collected during this journey.  af ǁ ick[e]  innehåll ǁ 1. <-> ǁ 2. intresse 283 Itineraria 3osa 1839.indd 283 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  flere ǁ en mängd  Cf. KK Coll. 539.1.1 (Fennica 1) p. 87–91.  erhållit ǁ lyckats erhålla detsamma realiseradt. Jag trodde mig bäst kunna komma till målet genom en samling af trollrunor. Ty enligt min innersta öfvertygelse är uti Finnarnes mythiska utwecklingsprocess Magien det första och wigtigaste element, lika som det är det mest utwecklade. Gudaläran är ännu i sitt frö. Christendomen hindrade den att komma till full mognad. Härwid måste jag likwäl anmärka, att enligt min tanka Wäinämöinen och äfven Ilmarinen endast äro att betraktas så☙  som Magiens Representanter. ❧ I grund af det anförda är under närwarande förhållanden en samling af trollrunor det förnämsta vilkoret och det bästa bidrag till en Finsk Mythologie. Men om äfven wigten af en slik samling ej kan bestridas, torde någon anse min möda derå förspilld, då wi redan äga Topelii och Lönnrots runosamlingar. Utan att vilja förringa wärdet af dem, måste jag likväl yrka, att denna slags litteratur är så rik, att den alldrig fullkomligt kan inbergas. Trollrunorna äro i sjelfwa werket få till antalet; rikedomen består egenteligen i en oerhörd mängd af varianter. Men till resan. Ifrån Akonlahti färdades jag genom flere277 smärre byar till Latwajärwi, hwarest onekligen den största Kalewala-sångare wid namn Arhippa, är bosatt. Då alla hans sånger redan finnas i Kalewala, antecknade jag ☙  endast ordningen, ❧ i hvilken han sjunger dem, och några wigtigare varianter278, samt sådana qwäden, som besjunga Christendomens eller egenteligen Frälsarens seger öfver den hedniska werlden. Ty wärr! hafva dessa sånger redan börjat utdö, så att jag med största möda endast erhållit279 högst få af detta slag. En så beskaffad sång utgör den sista Runan i Kalew[ala], som i sjelfva werket är sammansatt af tvenne, utaf 284 Itineraria 3osa 1839.indd 284 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  hvilka den förra, som blott till hälften är intagen i Kalewala, skildrar Frälsarens seger öfver Hiisi, och den sednare öfver Wäinämöinen. Andra sånger förhärrliga hans seger öfver Turso och Herodes280. Frälsaren föreställes wandrande omkring på land och haf, och krossande allt, som fiendteligt ställer sig i hans wäg. Redan häraf inses, som på den 32 Runan begrundar Wäinämöinens Gudomlighet. Då måste ju äfven ☙  Herodes warit en Gud. ❧ Mången kunde anse för owigtig en samling af sånger, som hafva ett med Christendomen uppblandadt innehåll. Men enligt min tanka hör det till en fulländad Finsk Mythologie, att den äfven framställer Hedendomens öfvergång i Christendom. För öfrigt må man ej tro, att dessa sånger blott tillhöra de Grekiskt-Christna. Jag har i min barndom hört uti281 Österbotten berättelser af aldeles enahanda innehåll med dem jag nu i form af sång antecknat i Karelen. Ifrån Latwajärwi färdades jag widare genom Schenaniemi282 till Wuokkiniemi kyrkby. Här träffade jag en Rysk Prest, som var hemma från trakten af Onega och talte en med Finskan nära beslägtad dialekt, som i Karelen är bekant under namn af Wepsan kieli. I nämnda land skall kantele ännu wara i bruk; men ”Karjalan ☙  runoja” trodde man ej ❧ finnas der. Språket skiljer sig föga från Karelskan; – några ord äga likwäl större slägtskap med Lappskan. Utom Wepsan maa omtala bönderna ett n[ord]o[st] om Moskwa beläget land wid namn Wessin maa (Wesser), der ren Karelska ännu skall talas.283 Från Wuokkiniemi kom jag till Wuoninen, och gjorde der en betydlig skörd på trollrunor, myther och traditioner. Här fick jag äfven bese en temligen fullständig samling af  Meaning Herod the Great, who reigned as a vassal king of the Romans in Palestine in 37–4 BCE. Nikolainen 1962. (TS)  uti […] innehåll ǁ berättelser af aldeles enahanda innehåll med dem uti Österbotten  Tšenanniemi or Keynäsjärvi (Fi.)/ Kenasozero (Ru.), former village at N64°57′0″ E34°24′49″. EKI Place Names Database, http://www.eki. ee/knab/knab.htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)  The Vepsians have been assumed to be descendants of the Vesˈ people mentioned in the Russian Primary Chronicle. On the Vepsians, see Pimenov  – Strogalštšikova 1994: 19–25; Kotshkurkina 2005: 29–31. (TS) 285 Itineraria 3osa 1839.indd 285 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  wissa ǁ ko[nstgrepp] trollredskap. Ägaren af denna samling, som var den ryktbaraste trollkarl i hela Karelen och hette Kielewäinen, yppade för mig en mängd troll<medel> af egen art. De bestå nemligen i wissa284 konstgrepp, och upplösande af några högst korta trollformler. – Så wäl uti Wuoninen, som på många andra orter hörde jag berättelser om Wäinämöinens hädanfärd, som aldeles afvika från den i Kalewala upptagna mythen. Lika☙  så har jag till den första sången hört en ❧ i min tanka högst wigtig wariant. Den innehåller i korthet följande: Ursprungligen fanns i werlden endast hafvet och örnen. Traditionen förutsätter likwäl i det följande Wäinämöinen, drifven omkring på böljan. Örnen kom och lade några ägg på Wäinämöinens knä. Derifrån rullade de ned i hafvet. Örnen – modren – kommer och söker sina ägg, finner dem ej der de blifvit lagda, träffar dem sluteligen i gäddans buk, men bortskämda. Då utropar örnen: ”Miks on muutt<a>nut munani kuks on soannut soalliheni? När sade min berättare af äggen ej blef örnar, skapade modren af dem en hel werld, utropande: Munasen ylänen puoli &ra Ifrån Wuoninen gå flere wägar till Finland. Jag tog den Ostligaste genom Jywälahti och Uhtuwa. Här funnos i ymnighet traditioner om krig med gränsboerne, hvilka märkwärdigt ☙  nog aldeles ❧ öfverensstämde med de Lappska. – Här omtaltes äfven ett jättelikt slägte wid namn Naikkolaiset eller Naikon kansa, som skulle bott uppå ett närbeläget berg, wid namn Haapawaara. Om detta folk har jag hvarken förr eller sednare hört talas. 286 Itineraria 3osa 1839.indd 286 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  Efter att hafva uppehållit mig 11 dygn i Uhtuwa, en by af 90 gårdar, till det mesta sysselsatt med antecknande af trollrunor, afreste jag derifrån genom Tuoppajärwi och Pääjärwi till Kuusamo. Jag lät bönderna förleda mig till denna långa omväg, som ej medförde annan winst, än några torftiga upplysningar i Lappsk Mythologi. I Kuusamo lyckades det mig att komma colonisationen derstädes på spåren, likasom jag förut med mer eller mindre framgång anställt undersökningar rörande den Finska befolkningen i Muonioniska, Enare och Sodankylä Lappmark.285 Nämnda kolonisation i Kuusamo ☙  är anmärknings❧wärd derigenom, att nästan hela socken härstammar från 4 familjer. Innewånarne äro af Sawolaxisk härkomst och hafva ditflyttat under stora Ryska fejden286 från Paldamo287, Pudasjärwi288 och Rowaniemi289. Före nämnda tid woro Lappar och Ryska Karelare landets innewånare. Om hvardera, och i synnerhet om Lapparne, finnes en otalig mängd traditioner. Bland annat hörde jag omtalas, att Lapparne stått i fiendtligt förhållande till ett folk, hvarom man ej wet widare, än att de blifvit kallade Kiwekkäät. En sten, liknande slunga som290 man upptäckt i ett träsk, der en strid skall hafva förefallit emellan Lappar och nämnde Kiwekkäät, har hos mig gifvit anledning till den förmodan, att de fått sitt namn deraf, att de begagnat sten-slungor till wapen. Ordet skulle då okontraheradt heta Kiwikäet, och med aspiration Kiwikkäet, deraf Kiwekkäät. – Om Lapparnes jurisdiction har jag äfven hört ett och annat af intresse, som blefve291 alltför widlöf☙  tigt att här omtala. ❧ Här slutas den andra och mest fruktbara delen af min resa. Resultaterna  Cf. esp. p. 152, 203, 205.  The so-called Great Wrath of the Great Northern War when Finland was under Russian occupation from 1713 to 1721. (TS)  Paltamo on the northern shore of Lake Oulujärvi at N7142912 E540233 (N64°24′34″ E27°50′5″). (TS)  Pudasjärvi is situated in Northern Ostrobothnia at N7251784 E495283 (N65°23′19″ E26°53′55″). (TS)  Rovaniemi is situated in Southern Lapland on the Arctic Circle at N7375542 E443596 (N66°29′38″ E25°43′57″). (TS)  som man ǁ som blifvit  blefve ǁ här 287 Itineraria 3osa 1839.indd 287 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria      myther, ǁ myther och Ännu ǁ Nu ställen ǁ orter kommit ǁ ~, nemligen att Fi. Kemijärvi, situated at N7399769 E 519321 (N66°42′57″ E27°26′17″). (TS)  är ǁ <->  Fi. Kälviä, a former parish, at present part of Kokkola in Central Ostrobothnia at N7086547 E325463 (N63°51′45″ E23°26′52″). These locations seem to form Castrén’s route in Ostrobothnia when returning from Karelia. See letter from Castrén to Jacob Fellman 12 March 1840 in the volume of letters in this series. (TS)  Härmä or Alahärmä, a former parish, today part of Kauhava at N7019681 E291999 (N63°14′44″ E22°51′24″). (TS)  Kauhava at N7002788 E301553 (N63°5′59″ E23°4′1″). (TS)  Fi. Lapua at N6988229 E297511 (N62°58′2″ E23°0′18″). (TS) deraf äro, utan en mängd myther,292 traditioner, philologiska iaktagelser och sånger af blandadt innehåll, omkring 100 st[ycken] trollrunor, när jag inberäknar wigtigare varianter, widare trollmedel och andra till magien hörande trollkunskaper. Dessutom har jag med största ifver sökt förskaffa upplysningar till Kalewala, och wågar hysa det hopp, att åtminstone i philologiskt hänseende många hinder genom min resa blifvit undanröjda. Ännu293 återstår, att nämna några ord om återresan. Föremålen för densamma skulle enligt min rese-plan blifva, att 1o) undersöka de i Finland under flere namn förekommande stenrösen 2do) fortsätta en redan förut påbegynt undersökning angående Lappska språkets infly☙  tande på Finskan uppå åtskilliga orter. ❧ Hwad det första ämnet för min undersökning beträffar, måste jag afstå derifrån, först och främst i anseende till den ringa tid, jag numera hade att egna deråt, och för det andra, emedan den tanken waknade hos mig, att ifrågawarande monumenter kunde vara af Göthiskt ursprung; hvarföre det vore nödigt, att först taga kännedom af de i Swerige undersökta stenrösens beskaffenhet – en sak, som jag helt och hållet åsidosatt. Jag inskränkte mig således nu att göra mig underrättad om de ställen294, hvarest dylika rösen förnämligast finnas, och huru beskaffade de äro. Beträffande åter det andra föremålet för min undersökning, kan jag här endast i allmänhet upptaga de resultater, hvartill jag hitintills kommit295. Lappska språkets inflytande på Finskan röjer sig förnämligast i Muonioniska, So☙  dankylä, Rowa❧niemi, (mindre i Kemiträsk296, ehuru denna Socken är297 nordligare belägen), i Kelwia298, Härmä299, kauhawa300 och Lappå301. 288 Itineraria 3osa 1839.indd 288 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  Grunderna för dessa påståenden ämnar jag i sinom tid offentlig-göra. För att icke uttrötta Sälskapets tålamod med ett och annat, som ännu borde tilläggas, slutar jag här min redogörelse, hvarjemte jag får betyga min tacksägelse för det förtroende Sälskapet mig wisat. Å min sida kan jag försäkra, att redlig wilja icke trutit och aldrig skall tryta mig i de mål, som röra vårt Fosterland. Helsingfors den 26 September 1839 M. A. Castrén. 289 Itineraria 3osa 1839.indd 289 21.8.2019 15:57:02 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 6 Redogörelse för min resa under sist ledne sommar (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d87cbd0d5e56acf8f42dc435f70d8ba9.pdf cd1e35466a3ec41b570840cd8b946082 PDF Text Text Itineraria  Mscr KK Coll. 539.2.3 (Fennica 2.3) p. 103–125 consists of a notebook or loose sheets measuring ca. 10.5 x 34.5 cm. Castrén’s own page numbering begins with 1. The notes seem to follow Castrén’s route, and therefore their succession has been preserved unaltered here.  Pyhäwesi ǁ Pyhäjärwi Pyhä place-names often signify a border Anttonen 1996: 111–116; Suviranta 2007. The lake mentioned by Castrén is situated at N6732488 E447173 (N60°43′28″ E26°1′54″). (TS)  Fi. Artjärvi, a former parish now belonging to Orimattila. Its centre is at the abovementioned Lake Pyhäjärvi, N6734864 E449653 (N60°44′46″ E26°4′35″). (TS)  Fi. Mäntyharju, situated at N6808487 E490801 (N61°24′37″ E26°49′40″). (TS)  Fi. Mikkeli. The town of Mikkeli in Southern Savonia at N6839604 E514101 (N61°41′22″ E27°15′59″) had just been founded in 1838 and it had only 63 inhabitants when Castrén was there. Kuujo 1971: 55, 194. (TS)  Lake Oulanki is situated west of Mikkeli at N6833419 E506013 (N61°38′3″ E27°6′48″). (TS)  Mscr: nedra  Lakes Iso-Vuolinko and Pieni-Vuolinko. The former is situated at N6838459 E508125 (N61°40′45″ E27°9′13″). (TS)  Situated at N6974022 E532310 (N62°53′41″ E27°38′8″). (TS)  Käärmeen käräjäkivi (‘Snakes’ thing [assembly] stone’) are stones that were said to be connected with snakes and their meetings. Many of them have ☙  () ❧ 7 Hvarjehanda philologiska, mythologiska historiska m. m. anteningar i Finskan, gjorda under sommaren .302 Pyhäwesi303, ett träsk i Artsjö304 in wid Hiitelä by. Träsket är omgifvet af höga klippor. Perween pohja (pro Peräween pohja), en by i Mändyharju305 in wid en lång wik af ---Wid St Michel306 finnas 2ne träsk, det nedra Oulenki307, det [öfra]308 Wuolenki309. Monne benämningarna äro af Lappsk origine? Leppä, blod. Savolax. Sawilahti, en wik af Kallawesi nära staden Kuopio.310 H[är]af Savolax? Käärmeen käräjä kiwi. Så k[al]l[a]s en m[yc]k[e]t slät oval sten, som ormarna lemna efter sig, der de om våren komma tills[amman]. Den bl[ir] slät d[er]af, att hvar och en har den i sin mun, är en talisman311 Jälsi, björks<o>fva312 Rytäri, hingtfåle, ylpiä. Pisanwuori, ett chrystall?-berg313 i Nilsiä.314 Lapinranda och Lapinmäki i Leppäwirda315 s[a]mt slägtnamnet Lappalainen.316 Lapinsaari i Wiinijärwi317 i Libelits. Här berättas, att Lapparne flyktat i skogar undan Ryssarne och d[eri]fr[ån] sedermera318 dragit sig mera norrut. 290 Itineraria 3osa 1839.indd 290 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  Äfven talte man här om Lappugnar, man319 sade, att stenarne i dem woro brända inwändigt. Yösilmä, ett märke på h[var]dera af hästens framfötter. En häst, som saknas dem, får ej gå i mörkret. Ormen gick fordom på tu ben och upprätt, men war då ett grofligt djur (kauhia eläwä), och bl[ef] d[er]före beröfvad dem. Intet djur utom wargen skadar, utan att wara ”nostettu”. Pyy pyrähti, maa järähti, Jesuksen sydän wawahti. – Pyy war neml[igen] fordom ett så stort djur, att när det rörde sig ”jorden &ra –” Jesus besvor den då att till domedagen bl[ifva] så liten, att den flyger g[enom] en ring –320 Imeinen,321 Pakkua, tigga. Pakkuri. Larikka = Laurukainen i Karelen Kuore-kokkaro, enl[igt] L[önnrot] af kuore, en fisk och kokkaro  – (K[an]ske af kuore, fil  – ☙  () Till❧redas så, att kuore borttages, h[var]efter surmjölken blandas med korngryn och bredes på en brödskifva – <O>rätt)322 Ukon pii, marmor. Lapin hauat finnas m[ån]ga i Paldamo. Wid Kuluntalahti omkr[ing] en mil s[öder] om Kajana323 undersökte jag flere bland dem och fann medelst gräfning att de innebar324 brända stenar, kol, jernslagg. De sades hafva tjent Lapparna till boningar och varit försedda med tak.325 Lyylytys, afgudadyrkan. been collected for museums. Tales of a society of snakes are explained by their habit of overwintering in groups under stones or the rhizomes of trees. Pulkkinen 2014: 279. (TS)  Castrén struck this line out.  chrystall?-berg ǁ mar<--->  Pisa hill is situated at N7010392 E566613 (N63°12′59″ E28°19′30″). It is in the former parish of Nilsiä, present-day Kuopio. There is a stone marking the Swedish-Russian border of 1595 on the hill. (TS)  Fi. Leppävirta is a parish at N6929086 E540624 (N62°29′26″ E27°47′17″). (TS)  Place or personal names with the term ‘Lappi’ are often though not always signs of ‘Lappish’ settlement. They can also be relicts of other people who led a nomadic life. Aikio 2007; Paikkala 2007. (TS)  The village of Viinijärvi is the centre of the Orthodox parish of Taipale, on the southern shore of Lake Viinijärvi. See above. (TS)  sedermera ǁ småni[ngom]  man ǁ och  Traditions about the hazel grouse (Tetrastes bonasia) are common in Finnish and Karelian folklore. According to the tradition related by Castrén here, God created it so large that its sprint when taking flight frightened him and he decided to make it smaller. It also tells that the apocalypse will come when a hazel grouse can pass through the eye of a needle. Järvinen 1991: 54, 147–149; Luontoportti: http://www.luontoportti.com/suomi/en/linnut/hazelgrouse. (TS) 291 Itineraria 3osa 1839.indd 291 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  There is another version of the section beginning here bound together with the notes from Lapland from 1838, KK Coll 539.31.1 p. 89. According to it the text reads: Imeine [Castrén has written here afterwards: Stor Stor] Pakkua, tigga Pakkuri poika tiggare gosse Larikka = Laurukainen [Castrén afterwards: Stor Stor Stor] Kuore-Kokkaro göres af korngryn [change by Castrén: n[å]g[o]n > korngryn], och filmjölk, ehuru ej sjelfva filen (Kuore) läggs der [Castrén afterwards: Stor] Ukonpii, <marmor> [Castrén afterwards: Stor Stor] Lapin hauat i Paldamo upptäcktes till flere 10tal på en enda fläck – trad[itionen] att de tjent Lapp[arne] till hus – varit försedda m[e]d tak  – Deri upptäcktes brända stenar, kol, jernslagg  According to Vuorela 1975: 253 the same as kalitta. See below. (TS)  Kuluntalahti is situated at N7127407 E541654 (N64°16′13″ E27°51′36″), i.e. not south but ca. 8 km north-east of the town of Kajaani. (TS)  innebar ǁ 1. in ǁ 2. ned  Iron slag suggest the probability that the sites were used for melting iron. At present an iron melting furnace is known from Lehtola in the village of Ryynäsenjoki (Kajaani 940010015), but none from the northeastern part of the present-day Kajaani area where Castrén excavated. Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www. Wanha kansa har dyrkat terwaskantoja. Kolpitta (-tsa), förwaringsrum för mat under wintern, bygd wid sidan af ugnen.326 Woarnikat (kka), större insekter, häraf boskapen plågas i brist på tjenligt foder Wäiweet, (we) mindre Helpponen, lättsinnig. Sahalainen, som har att skaffa med såg Urakko miehet = summa-miehet. Selänne (af selkä), On hän täs sa327 semmosta selännettä. Kuolaniemi, wid Uleå träsk?328 jfr. Kuolajärwi Akon koski i Kuhmo; Akonlahti329 i Kuhmo och Wuokkiniemi – jfr. Wenakko, Rysk hustru – ”Ei ne Wenäläiset sitä tee waan Wenakot” (Siwakka, dess derivation) Turun korwa i Sotkamo330 – Wuokatti331, Hiiwatti332, Radix? Anmärkningswärdt är, att bl[ott] få st[ällen] emellan333 Sotkamo och Kuhmo, s[a]mt i Ryska Karelen ha Lappska benämngar. Jemförelsewis torde de L[appska] benäm[ni]ngar vid Kemi334 elf vara flere. Ämmä, vid Kajana –335 Päiwäniemi – ett hemman i Pudasjärwi – Byn Katerma i Kuhmo.336 Merkummäki, ett hemman wid Akonkoski i Kuhmo337 (Hildula i Uppbörds<----> ☙  ❧ Wieksi by i Kuhmo –338 () Laus, hemman i Kuhmo – Hotakka, D[it]o339 kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/ read/asp/r_default.aspx. (TS) 292 Itineraria 3osa 1839.indd 292 21.8.2019 15:57:02 �Karelia  Rajalinna, Do340 Kotajärwi Do341 Akonjärwi Do Louhi Do Lendua by i Kuhmo342 (Lendira by vid gränsen343 Uppi, en stång med jernspets, som wid notdrägt nedstötes i bottnet för att fasthålla båten. Jalku, Jalut, äro stånger, medelst h[vil]ka seglet är fästadt i masten – Käsine, want, handske – Ke(h), ken, mi, min. Sihen i Repola Matata pro matkata, kosen pro kosken Uson pro uskon, Lasen pro lasken, Lesen pro lesken, men leski och leskin Naiskulut, gamla pigor, qvinnor. Kisata, spela. kisa, spel: dansa & Riepu-hattara.344 Etähän, från söder. Joama, landswäg. Wärtsi, hoawo = säkki. Irgentää, förstå – k[an]ske af Järki. Aiwonen, tidig. Lempi ei nouse hänellä; lemmettä mänöö, waan pitää olla pohatta. Nousi poika Pohjolasta, Uros uuesta kylästä Wihma, regn. Wid Akon lahti finnas Lappgrafvar med kol (sysiä)345  According to Vuorela 1975: 410 a box-like bench (Ru. голбец), used as a sitting- and sleepingplace. Its lid covered stairs leading to a storeroom downstairs, karsina. (TS)  Onhan tässä  Castrén probably means the village of Kuolaniemi in Sotkamo south-east of Kajaani at Lake Iso Sapsojärvi, N7109757 E565214 (N64°6′30″ E28°10′19″). (TS)  Both a village and rapids called Akonkoski in the River Pajakkajoki in Kuhmo at N7113928 E619139 (N64°7′52″ E29°26′52″). Akonlahti is located immediately northeast of Akonkoski. (TS)  Castrén may have meant Turunkorva in Paltamo at N7138797 E552529 (N64°22′15″ E28°5′18″). (TS)  There is a hill called Vuokatti in Sotkamo at N711102 E561148 (N64°7′16″ E28°15′20″) and a village of the same name north of it as well as another Vuokatti hill in present-day Kajaani at N7095678 E535648 (N63°59′10″ E27°43′42″). (TS)  No locations called Hiivatti are known in Finland today. (TS)  emellan ǁ af  Kemi ǁ Torneå  Castrén may mean the Ämmänkoski rapids in Kajaani at N7122866 E535334 (N64°13′49″ E27°43′42″) or Ämmänmäki hill in Koivukylä south-west of Kajaani at N7101930 E523230 (N64°2′36″ E27°28′32″). (TS)  Situated at N7109240 E596879 (N64°5′46″ E28°59′16″). (TS)  Situated on the southern shore of the Akonkoski rapids. (TS)  There is Ylä-Vieksi at N7134500 E600823 (N64°19′18″ E29°5′8″) 293 Itineraria 3osa 1839.indd 293 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria and Ala-Vieksi at N7122348 E596911 (N64°12′49″ E28°58′49″). (TS)  At present a village at N7100744 E628763 (N64°0′35″ E29°38′2″). (TS)  SItuated at N7085852 E621702 (N63°52′43″ E29°28′40″). (TS)  Lake Kotajärvi at N7145268 E605305 (N64°25′0″ E29°11′9″). There is a hill called Ukonmurto on the eastern shore of the lake. (TS)  Lentuankylä on Lake Lentua at N7123324 E632680 (N64°12′38″ E29°44′2″). (TS)  Lentiira is situated at N7143449 E636327 (N64°23′22″ E29°49′38″). (TS)  A rag wound around the foot when wearing a shoe. Vuorela 1975: 535, 586. (TS)  Possibly tar-burning pits, known also at present from the villages of Akonlahti and Akonkoski. (TS)  i ǁ <-->  skulle ǁ kunde  Cf. p. 262–263, 281. Tradition. Wid Lusmanlahti bodde fordom 2ne Lappar wid en tid, då en Knäs regerade i Moskwa i346 st[ället] f[ör] Tsar. Han fick ingenstädes bot för sin sjuka fot. Lät d[er]före i alla trakter utgå Ukaser ☙  () om ❧ folk, som skulle347 bota såret. Nämnde Lappar foro till Moskwa, efter att hafva af Knäsen erhållit respengar. Knäsen stälde dem på prof. Han framställde dem frågan, huru många ungar en hynda hade i magen, och widare, huru m[ån]ga hundar och huru m[ån]ga hyndor. Svaret var 6 ungar; 4 hundar, 2 hyndor; h[vil]ket äfven besannades. Sedan framst[älde] han frågan, huru beskaffad fåle en häst skulle föda. Sv[aret] En hingst m[e]d hvit fläck på pannan och venstra foten hvit, svarade den ena, den andra sade, att ej pannan war hvit, utan att det war spetsen af svansen, som war hvit och sträckte sig till pannan. Så förhöll sig ock – Ni äro kunniga män, jag ser det, sade Knäsen, men kan ni bota mig – Siun miekka miun pää, om vi ej kunna. På nio dygn botade de h[ono]m medelst trolldom och slickande af såret. Knäsen bjöd dem uppehälle för lifstiden, men de afslogo anbudet och begärde endast att få ostörda idka laxfiske i Lusmanlahti räfvar vid Repokiwi i Särkiniemi Dessa Lappar bl[efvo] sedan dödade af Finnar i ett krig, som ej skonade dem, ehuru de afstodo ifr[ån] nämnda besittningar. Ännu i dag finns en stenpata efter dessa Lappar i Lusmanlahti.348 294 Itineraria 3osa 1839.indd 294 21.8.2019 15:57:02 �Karelia   nb. ǁ <----------> Wepsan sanoja Naku, siellä. Wiereen, lapatas. Karhi (astiwo), äkästä. Suawi, heräntö, Weräjä, pärstäkka Korennukse, (<->gå) rakt fram. Iso ämpäri, koati – Hame, kaapas. Säkki, Hawato – Pieni nuotta, kerikota Pyri (ryssja), meresä. ☙  ❧ Saukko, Sagarwo. () Taula, tiksi. Tuli, lämmä. Tschappam, hugga = Lapp[ska] ’coappam Täällä, täkällä – Siellä, sigellä – nb. I Wepsa finnes kantele, men man anwänder den blott till dansmusik ☙  ❧ Der svalan börjar i () gård kommer lycka ymnighet bygga bo, till den och wälstånd, men den gård förstörs (häwiä) der sirkku (sparfven) bygger bon – konsa, karel[iska] pro koska. K efter S nb.349 <kl-------->as efter S en kort staf[velse] som <----> <---> (kepiä, kapio, heponen Tuotane (= tuotakaan); Jos et tuotane totelle. Sopiu. Ei se sihen sopiu. 295 Itineraria 3osa 1839.indd 295 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  They protected only the toes and the sole of the foot and were used especially when burn-clearing fields or mowing hay in wet meadows. Vuorela 1975: 590. (TS)  See riepu-hattara on p. 293.  Ala-Vuokki at the Vuokkijärvi Lake in Suomussalmi, N7182407 E616409 (N64°44′50″ E29°26′20″). Patsas, ugnstolpe. Löttö, lötöt, näfverskor.350 Olkah mit’ olkah (pro olkoon). Kun ruwenee, niin ruwekkah (kkoon) Warwashattarat, linne-trasor, som bindas kring fötterna sommartiden.351 Walkia tanhua är, der den finnes, ingången till musta tanhua. En tijä, tullah ko he wai ei. Hawenta-rotu, skägg. Lähemme weneheh (weneeseen). Ensimäinen arki Toinen D[it]o Kolmas päiwä. Serota. Neljäs Do Peätnitsa Suowatta Pyhä – (I Mändyharju buro flickor i fordna dagar vid sitt bälte en knifslida (– bl[ott] gifta qvinnor fingo bära knif deri). När någon friade, satte han en knif i flickans slida. Antog fl[ickan] anbudet, så lät hon knifven sitta deri; hvarom ej, kastade hon bort den –) – Wuokkiniemi, Wuokin salmi, Wuokki by i Hyrynsalmi352, Wuokatti – Kätyt pro kätkyt – 296 Itineraria 3osa 1839.indd 296 21.8.2019 15:57:02 �Karelia   h. ǁ ~ Ex. Adj[ectiv-]änd[elsen]; ni pro nen är wanl[ig]. Brukas äfven hos. Subst[antiv] Inkerwöini, Ankerwoini 1: 66 Alani pro alanen &ra. Dat[ivus] Sing[ularis] Int. ändas på h.353 3 pers[onae] sing. Præs[ens] Ind[icativus] Act[ivus] på v och u (Sopiu, laatiu) – ☙  ❧ Det form ersättes g[enom] Locat[ivus] Instr[uc() tivus] Sing[ularis]. Jalan, purston. Emellan i och o inskjutes i Wuokkiniemi ett v. Kunnivosi. Wuotamah, Infin[itivum] Etsittäneh <-->: <17>. Tuotanehe, mist on takko tuotanehe. Liittähös, ottahos, katsohos, han måg (kahten pro kahen i Plur.) Salpoa pro salwa. Emut, pag: 60. poartelete, lyöte (67) Syrhelete pro syrhettele, pyörtelete kolme yheksiä = nio Puuta mäni keskeh pro välih. ta, tai, tahi, tahikka l taikka Meitten. Yleitse. Koprastah, ablat[ivus] inst[rumentalis] suff[ixus] pro koprastahan Paikka, duk = huiwi. Mesa = rå. Taimen, frö (Jos ne wanhat welhot eläsi, jo olis maa ilmalla) 297 Itineraria 3osa 1839.indd 297 21.8.2019 15:57:02 �Itineraria  For an overview of fireplaces, see Vuorela 1975: 316–320. (TS)  It is unclear what Castrén is referring to with these page numbers.  Fi. Hamina.  The centre of Virolahti parish was situated in Castrén’s time at N6708391 E537778 (N60°30′35″ E27°41′17″). (TS) Kiuas är hos Karel[arne] enda ben[ämnin]gen på ugn –354 I Akonlahti besåg jag Lappgrafvar. De voro fl[ere] in wid h[varan]dra, m[e]d bränd jord och kol i botten och på sidorna – Trattformiga tyckas ej hafva varit boningar utan eldstäder (och k[an]ske <-----> förwaringsrum för matwaror.) Sortuoho, kaatuoho, pag. 73355. Pujottelemme 73. Panemme — Ormen kan ej simma utan att ha ett höstrå i mun. Med detta strå kan man s[amman]bryta jern – ☙  () — Siitä Ukkoa rukoilewi Pauannetta palweloowi – så ❧ sjunger Arh[ippa] om Wäin[ämöinen], då den på sin första Pohjola färd anropat Ukko för att komma i land — Kal[ewala] 26: 59. Läpi taiwahan yheksän, Läpi &ra bör wara Läpi t[aiwahan] kaheksan – ”Ei ole taiwoa ku kaheksan – Ilmaa on yheksän – tie pro tee pag. 71. Skammi (скамейка) = renkku (vik.) = lawitsa (l lautsa af lauta?) = rahi. Laituri, bryggan i stranden, der båten hamnar = Porras. Wirolahti, 1sta socken fr[ån] Fredricshamn356 åt Wiborg till.357 Sillatsi, monitse. Kesrätä; Ohra, otra, osra. Kaisla. Kesseli = konti Sanan, suun (p. 58) Instr[uctivus] 298 Itineraria 3osa 1839.indd 298 21.8.2019 15:57:03 �Karelia  Porolampi358 en by nära Lowisa (i Arkijärwi359) Ämmänlahti och Ämmänkoski vid Niskajärwi i Vuokkiniemi Mitys = mitäs – Läsiä pro läksiä Elkää kaatuo, tuuo Pitkempi Wuuet, pl[uralis] af wuosi  Castrén is probably referring to Porlammi (Fi.)/Porlom (Swe.) at N6727695 E447169 (N60°40′53″ E26°2′0″) belonging at present to Lapinjärvi/Lappträsk. (TS)  Artjärvi (Fi.)/Artsjö (Swe.). (TS)  Innewånarne ǁ Till  Ori(h)vesi at N6840680 E360167 (N61°40′36″ E24°21′29″). (TS)  af hken ǁ som  Kivijärvi, former village at N64°48′41″ E30°6′10″. EKI Place Names Database, http://www. eki.ee/knab/knab.htm; Itä-Karjala 1934: kartta. (TS)  midt emell. ǁ nära Kajoani on Kivijärwestä Otuksista päin Innewånarne360 i Latwajärwi säga sig härst[amma] i 6te led fr[ån] Orihwesi361 nb. I Wuokkiniemi härleda Finnarne sin härkomst fr[ån] Finland; i Repow[esi] mest fr[ån] Ryssland. Alakiwi k[al]l[a]s en sten som till hälften är uti jorden. ☙  ❧ () Myggen skyr röken, emedan mannen, af362 h[vil]ken Paholainen fick hålet efter gärdsgårdsstören tillstängde det m[e]d en kekäle  – ”Sitä enn[en] siitä tuli säskiä, kun turkin hiasta[”] – I kiwijärwi363, Latwajärwi, Tschenaniemi m. m. finnas Lapprösen och Lappgrafvar. I Latwajärvi talte man äfven om en Lappsk kung, som skulle haft sitt säte midt364 emell[an] Vuokkin[iemi] och Kem, men blifvit d[eri]från fördrifven. Ruinerna efter hans slott skola ännu vara synliga. Pane ovi umpeh – 299 Itineraria 3osa 1839.indd 299 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria  Reindeer-hunting pits. See p. 124. (TS)  gifva ǁ bilda  stinger ǁ d<-> Poskehen = syrjään Wessi maa är öster W<ui>sno Vologda – Man berättar, att i skogar skola finnas Lappgrafvar, som äro större än de vanliga. Dessa skola hafva tjent till renfången –365 Liitih (hääwirsi 1). D[e]tta h tyckes här tjena till att gifva366 reflexiv betydelse. Late = laattia, golf. Wälehin, <grf>. Kyly, badstuga. Waatetkäsi, ruoskakäsi. Compar[ativum] af Subst[antivus] ind[icerande] adj[ectiv] betyd[else] Angervon kukka = Spiræa ulmana Waarnat, = seinä-naulat Palwipuu, = wisa. Pienehkö, suurehko, lewiähkö, olawahko, ylä (ala) wähkö. Mots[varar] i Sv[enskan] något så stor &c Talwikko är en fyrfotad, hvit fogel med ”ruskia nenä”, tränger sig om vintern i stall och fähus, der hon stinger367 och med sitt styng dödar kor, hästar m. m. Sylki Syöjätär wesille Lapaliwo lainehille – brukas i allm[änhet] om en ❧ liderlig, otäck, bakslug, belackande qvinsperson – ☙  () Lapalivo Uupu Juutas juossahan Wäsy &ra 300 Itineraria 3osa 1839.indd 300 21.8.2019 15:57:03 �Karelia  Commentar: Ormens första bragd bestod deri, att han med sitt styng trollade den förbifarande Juutas (se on: metsän paha, kalmasormi, joka juoksee ja ihmisille pahaa laati). G[enom] ormbettet skall Juutas något förlorat sin snabbhet, h[vari]g[nom] han först tillfogat oräkneligt ondt –  Kuona ǁ Kino  Castrén wrote u above the second a without striking the a out: warwussa. Ormen bet Juutas, så att fradgan stod honom i mun: Kuona368 juoksi konnan suusta Kino ilkiän kiasta Wahti <wankan> sieramista Uinota, sofva Kal[ewala] 31: 210 sjunges om Wellamo. kaisla = kahila Wärttinässäki on maon wihat ja warwassa369 (varpa = varpu). Akonjärwi, Akonlahti och Sawonlahti i Wuoninen by Hiisiwaara i Hiien hauta i Kuittijärvi träsk – Pörhöniemi (Mölköniemi, Hämehenniemi och Hämehen saari i Kuittijärvi träsk Wuosmo och Torassaari äro holmar i Kuittijärvi – Joikua, sjunga (i Jywälahti) – En gång hände sig, att från himmelen sänkte sig ned en <mörk> warelse – Med honom råkade en bonde i samtal och frågade, hvadan åskan kom. Den himmelska varelsen svarade, att bonden ☙  () icke skulle kunna ❧ uthärda ordet, h[vari]g[enom] d[e]tta förklaras. Han lofvade derföre nämna det ordet för bondens oxe, från h[vil]ken 301 Itineraria 3osa 1839.indd 301 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria       besofvit ǁ lig tills ǁ så skickade ǁ san [sände] af ǁ <--> men ǁ och In the two last verses, Castrén wrote an e above the a: Ikusille istumille./Polwisille portahille. denne sedan kunde erhålla den äskade förklaringen. Men när han sade det, klyfdes oxen i ögonblicket midt i tu[.] Werldens skapelse förmedelst Fan: Urspr[ungligen] fanns bl[ott] watten. Gud skick[ade] Fan att ur kaislas rot hämta jord. Efter 2ne misslyckade försök fick fan upp litet jord. D[er]af skapade Gud werlden[.] Gud wille beröfva den åldrige Wäin[ämöinen] lifvet, emedan han redan lefvat nog (enl[igt] andra, emedan besofvit370 sin egen moder) och emedan han war ”Luojoa parempi, Jumaloa yläwämpi”. Wäin[ämöinen] bönföll då hos Gud att ännu få lefwa, tills371 han slitit ut 3 par jernskor. Gud biföll hans begäran. Då nu en så lång tid åtgått, att Gud trodde Wäin[ämöinen] hafva hunnit slita ut jernskorna, skickade372 han ett sändebud att döda Wäin[ämöinen]. Men Wäin[ämöinen] (sade sig ännu icke hafva) hade ännu icke hunnit göra ända på något skopar (han hade aldeles icke begagnat dem). Han begärde och fick förlängning af373 lifvet. Andra gången intr[äffade] detsamma. När det äfven hände 3 g[ån]gen bl[ef] Gud wredgad och sade att Wäin[ämöinen] skulle få lefva så l[än]ge werlden står, men374 utfärdade öfver h[ono]m följ[ande] dom: ☙  () ❧ ”Mäne tuonne kunne käsken Kurimuksen kurkun suuhun Meren ilkiän kitahan Ikusilla istumilla Polwisilla portahilla375 Sielt’ et pääse päiwinäsi Selkiä sinä ikänä.” 302 Itineraria 3osa 1839.indd 302 21.8.2019 15:57:03 �Karelia   Also called kuorekakkara, a pasty eaten with cream or coddled milk. Vuorela 1975: 253. Enl[igt] andra fick Wäin[ämöinen] först, enl[igt] Guds dom g[enom]gå de öden, som i Kal[ewala] 1 och 2 R[unan] besjungas – (Paawila = Paul). Wuotscha och Kintismä, forssar i Kem. (TS)  I ǁ <----->  Trollredskap ǁ En trollkarls reds[kap] This seems to be the equipment Vaassila Kieleväinen showed to Castrén. See p. 268. Huoppi (substitueras i Kal[ewala] för huova) yksi korvanen astia? Sanki, smärre brödkakor med ringa grynfyllning och bestrukna med olja. Kalitta, tunnare bröd med mera grynfyllning och jemväl öfverstrukna med olja.376 Ollvila, twål. Silmätä är att med blotta ögonen stifta ondt (I377 s[ynner]het hos besvärjare derigenom skada barn – Trollredskap378 käärmehen käräjä kiwi löyettään kallioilla rukiin leikkuu-aikana, koska käärmehet lähtöö pois. Se on hywä käräjissä. Karhun sappi K[äärmehen] suoli. Sitä pannan heposen juomiseen ja ruokaan. Ei laihu sitte hevonen. K[äärmehen] suunahka (strupe). Genom den dryper man watten 3 g[ån]g[e]r i munnen på halspatienten. K[arhun] hammas, att trycka med under uppläsande af trollformler Kiwi, joka Iwanan päiwän aikana otetaan koskesta suulla. Heinä, joka oikeuessa voittaa. Densamma m[e]d h[vil]ken ormen simmar? 303 Itineraria 3osa 1839.indd 303 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria  klädningen ǁ plagge[n]  är ǁ bör  A sleeveless smock to be worn over a shirt with long sleeves, Ru. костол. Vuorela 1975: 554. (TS)  <-------------> ǁ 1. ~ ǁ 2. <------>  Sorokka or harakka, consisting of three parts, see description in Vuorela 1975: 549. (TS) Pirun peukalo, begagnas mot ”rauan raanta” och för att få kor och mjölka. Majoan häntä. Sitä painetaan tauwissa. ☙  ❧ Majoan hammas. När man dermed slipar sin yxe, () h[var]med man rensar sin äng, så wäxer derpå sedermera ingen mossa. Ej heller ogräs i åkern, då man slipar karhi. Patwaskan ruoska med pung. Deri finnas käärmehen käräjä kivi, qwicksilfver uti en penna och tre korn. med denna piska gör talmannen, när han kommer i brudstugan, ett kors framför dörren, uttalande dervid några Ryska ord, som innehålla, att ingen må skada det unga paret. Paita k[al]l[a]s männernas skjorta, qwinnors Rätsi l. Rätsinä Kosto k[al]l[a]s hos qvinnorna klädningen379. Den är vanl[igtvis] af lärft och ofärgad. Är den röd färgad, heter den kumasnikka och är380 en högtidsdrägt.381 Kitaikka är svart och brukas vid högtidligh[<eter>] af <------------->382 besk[affenhet] Palahwana är en grof och kort mantel. Kauhtana är längre och finare. Haljakka, 1) blått kläde. 2) Blå mantel. Päärihma, qvinnornas hufvud<band> Sorokka, k[al]l[a]s unga hustrurs hufvudbonad383; de äldres är lakki. Kun eläwä on ammuksissa, niin nuoli mänöö eläwän läpi – Wuontislahti boernes härkomst är följ[ande]: Slägten Kielewäinen härstammar från Siikajoki; 304 Itineraria 3osa 1839.indd 304 21.8.2019 15:57:03 �Karelia  Kossilo är från gränsen384 och Jaakkonen är en Lappsk slägt.  gränsen ǁ sl  Castrén wrote Herodes above Moses.  allt ǁ m[yc]k[e]t  af ǁ <----> Wetehinen = Ween emäntä – ”Se on korja” – ”Olkah” (pro olkoon) Pesemme, kumartelemme pro pesimmä, kumartelimma – Kuusienne, yheksienne. Uwehtia. siell on orihit uwehtimassa. L. <k>. 2. ☙  ❧ () Kal[ewala] 372–73. Olipa Tiera tieossansa Kuuro kuulemoisissansa – nb. Tierän, jag vet, brukas <n[å]g[o]n> i Vuokk[iniemi] Wunukka, dotterson (Moses385 kom för att uppäta Frälsaren. Då yppade han för Maria? allt386 af387 d[en]na verldens visdom utom 1) den dag i Petri helgd, då gräsen ej växer; 2) den dag i <Jul>-helgden, då barken wisnar fr[ån] träd, 3) hvad åska är – yppade det för oxen, som &ra) – Siiwatta k[al]l[a]s i Wuokkiniemi kor, oxar, får och om dess synty sjunges. Siiwatta on sampahan jalan juuresta Kirjokannen tutkalmesta. Mato syöpi maan vihoja Sammakko ween vihoja. 305 Itineraria 3osa 1839.indd 305 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria       stocken ǁ skaftet Mscr: rännnan hornbeslagen ǁ af g. ǁ att smärre ǁ sk Castrén struck this sentence out. Poaru = sielu. Kun eläwä tuloo ammuksihen, niin nuoli mänöö läpi; sattuuko pahaan paikkaan, niin se kuoloo. Öfveralt i Wuokkiniemi talas man om Lappgärden. Tschuppu = soppi, hörn (icke bl[ott] ugnshörn). Jousi Bågens beståndsdelar Selka, bågen – af (jern) stål. Jänsi, strängen Sääri, stocken388 – karnan af träd, beslagen med horn, och rännan389 beslagen med jern. Den öfre delen af stocken är ej hornbeslagen390 – Lipatsin och nakla, h[var]med pilen afskjutes. Lotko (= Loukko), ränna. Kanta af jern. Pilen (wasama) med 3 sulat, 2 på sidorna och en öfverst – Ratas  – En jägare war alltid försedd med 4 pilar och en Kolkkapoika, hvars åliggande det war g[enom]391 att kolista i träden och d[eri]g[enom] wisa, hvar ekorren war och att återhemta pilarna. Sköt jägaren bom, och gosse ej var i stånd att få reda på pilen, sköt han en pil till åt s[am]ma håll o. s. v. ☙  ❧ () I Uhtuva talte man om tjufkrig som smärre392 ströfpartier föröfvat.393 Lapprösen säges vara ugnställen, tillhöriga ruin<in>[er] 306 Itineraria 3osa 1839.indd 306 21.8.2019 15:57:03 �Karelia  Lappgropar, i h[vil]ka renar bl[ifvit] fångade skola394 vara 1½–2 famn[ar]395 i qvadrat 1 famn hög – försedda396 med wäggar. Rintalastanen war walaskalan (kian) suupieli  – hängdes för bröstet – I Uhtuwa talte man om tjufkrig (varastus-soat, peitto-soat), dem Finska gränsboer fört emot dem. Under dessa krig skola Lapparne blifvit från landet utrotade. Traditionen förmäler att ett sådant ströfpartie skulle bortröfva en Gubbe i Alajärvi. Hans unga son stod på andra stranden och hotade nedskjuta dem alla, i fall de icke frigåfvo hans far. Som bevis på sin skickligh[et] att skjuta klyfde han ifrån motsatta stranden m[e]d en pil ett äpple på fadrens hufvud. Hållet397 öfver398 sundet var långt och fadren varnade sin son sålunda: Poikani, käsi ylenä, toinen alena, järwen? vesi wetää399 – Nu afstod fienden ifrån sitt mordanslag.           skola ǁ berättas famn[ar] ǁ aln[ar] försedda ǁ med Hållet ǁ Fadr[en] öfver ǁ va[r] wetää ǁ k<---> North Sa. oaivi, head. knät ǁ Wäin[ämöinen]s der ǁ förva säger: ǁ ~ ”Mi munassa &c och förvandlar dem till jord, himmel &ra. Wattelo, wesihako. Kuta ketäki ☙  ❧ Aiwo mies = oiwallinen. Lapp[ska] oaivve400 () Örnens ägg, som hon lade på Wäin[ämöinen]s knä, sväljde gäddan, sedan de nedfallit från knät401. Örnen söker efter dem; finner dem i buken, der402 de hade förändrat sig. Det är örnen som säger:403 nb. Miks’ on muuttunut munani, Kuks on soannut soallehine Mi munassa ruskiata &ra 307 Itineraria 3osa 1839.indd 307 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria       bl. ǁ om från hka ǁ ifrån hen[ne] wåld ǁ ~, men hon bågbärande män ǁ personer putki ǁ kukka It is unclear what plant Castrén is referring to here. Hukanputki is fool’s parsley (Aethusa cynapium) and koiranputki is cow parsley (Anthriscus sylvestris). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/fools-parsley. (TS)  Stinging nettle (Urtica dioica). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/stinging-nettle. (TS)  Piharatamo, greater plantain (Plantago major). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kukkakasvit/greaterplantain. (TS)  Peltomatara, false cleavers (Galium spurium). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kukkakasvit/falsecleavers. (TS)  In Finland, the name saviheinä is usually used for jauhosavikka, fat hen (Chenopodium album), but the Swedish name förgätmigej is equivalent to lemmikki, forget-me-not (Myosotis spp.). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/fat-hen, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/water-forget-me-not. (TS)  Heinätähtimö, lesser stitchwort. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/lesser-stitchwort. (TS)  Rautanokkonen, annual nettle. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/annual-nettle. (TS)  In Finland, the name kukkaroheinä is usually used for peltotaskuruoho, field pennycress I Haapawaara, 3 mil n[orr] om Uhtuwa skall fordom hafva bott ett folk, benämndt Naikon kansa, Naikkolaiset. Äfven de skola hafva bl[ifvit]404 utrotade under warastus l. peitto-soat  – Deras ursprung är från den Ondt, Piru l. metsän paha, h[vil]ken först skall hafva röfvat åt sig en Christen qvinna och med henne framalstrat 2ne barn, från h[vil]ka405 sedermera det öfr[iga] sl[ägtet] utbr[edt] sig. En Lapp hade trollat qvinnan ur den ondas wåld406[.] Uti nämnda Haapawaara skola 17 bågbärande407 män, utom qvinnor och barn, hafva uppehållit sig. Kulakka, parall[ell] m[e]d Siwakka och Ussakka. Haljakka Är änd[ock] af Rysk origine – Hinkalo, stocken framför ugnen, motsvarande ☙  () pankko. Hinkalon alu❧sta, rummet derunder – Hopehia h<uo>pin täyen – Katan betäcka Hukan putki408 = koiran putki Lomium amp409 Piitiäis heinä, piitiäinen, blind nässla410 Rauan heinä, melifolium.411 Terwa-heinä, Galium.412 Savi-heinä, förgätmigej413 Härkin heinä, stellaria graminea414 Tsilahainen, urtica urens.415 Kukkaro-heinä, cucubalus behen.416 Tuli heinä, rumex417 Piiro<n>-heinä, vicia (cr.?)418 Kassikaisheinä 308 Itineraria 3osa 1839.indd 308 21.8.2019 15:57:03 �Karelia  — Ett ströfparti fiender (Finska gränsboer[)] kom till Uhtuwa tidigt på våren och plundrade der i lång tid. Ryktet om fiendens grymma framfart utbredde sig i närgränsande byar. Hellre än att lemna sin egendom i härjarens händer sådde man sin säd på snön (– fick äfven god skörd) och gjorde ända på resten g[enom] att mata sina hästar och andra creatur dermed. Den som ej hyste någon fruktan för fienden och icke heller widtog några försigtighetsmått var ägaren af det enda i Röhö419 by då befinteliga hemman. Han var en rik man – hade 3 bodar fylda med säd – När fienden kom, ☙  () stälde han sig framför dörren ❧ af en bland sina bodar med yxe i handen. Der blef han dödad. Derpå tågade fienden420 till Waarakylä421. Här fanns en man, vid namn Lahonen Tiitta, en utmärkt löpare. Han waknade knapt vid fiendens ankomst. I brådskan fick han blott ett par byxa och båge i handen; derpå gaf han sig att springa. Fienden i hamn och häl efter honom. När man just var i beråd att gripa honom, vände han sig med bågen mot fienden och ropade: ”Katscho mie ammun”. Derigenom bragte ovännen i förvirring tills han fick ena böx-benet på sig. Så åter att springa. Derpå upprepade han sitt förra knep och undkom sluteligen i skogen. Efter422 att här hafva uppeh[ållit] sig i 14 dagar, begaf han sig hem i hopp att fienden redan hunnit aflägsna sig. Men när han hemkom, var fienden ännu i byn och nedgjorde honom. Derpå färdades man till Kiisjoki wid Tuoppajärwi. Här fingo de en lots i sitt sälskap. De wille, att han skulle föra dem till Pääjärwi. När man kom till Niska – en fors med brant fall i ändan af Tuoppajärwi, hoppade han på en sten. Fyratio mössor blefvo423 funna under fallet –424           (Thlaspi arvense). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/ suomi/en/kukkakasvit/field-pennycress. (TS) In Finland, the name tuliheinä is usually used for hevonhierakka, northern dock (Rumex longifolius). Luontoportti, http://www. luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/northern-dock. (TS) Hiirenvirna, tufted vetch (Vicia cracca). Lontoportti, http://www. luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/tufted-vetch. (TS) Röhö (Fi.)/Regozero (Ru.), former village at N65°28′19″ E31°15′30″. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab. htm. Itä-Karjala 1934: kartta. (TS) fienden ǁ han Vaarakylä used to be situated at ca. N65°34′ E31°37′. EKI Place Names Database, http://www. eki.ee/knab/knab.htm. Itä-Karjala 1934: kartta. (TS) Efter […] uppehållit sig ǁ Här uppehöll han sig [While changing the beginning of the sentence, Castrén left everything else unaltered. The following wording is in the mscr: Efter att här hafva uppehöll han sig] blefvo ǁ kommo Cf. the tales about Laurukainen collected by Castrén in Lapland. Ru. Olanga, discharging into Lake Pääjärvi (Fi)/Pjaozero (Ru.) at N66°11′5″ E30°37′6″. (TS) Kivakkatunturi Fell at N66°12′20″ E30°33′1″. Its height is ca. 480 m. (TS)  geađgi, stone  Nuorunen Fell at N66°8′44″ E30°14′42″. Its height is ca. 570 m. There is a sieidi stone on the highest point of the fell. (TS)  The island of Luptsinkasaari (Fi.)/Lupčinga (Ru.) at N66°11′ E30°59′. (TS) 309 Itineraria 3osa 1839.indd 309 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria  olik ǁ <->  Saami winter village sites are commonly called kenttä (Fi.)/ gieddi (SaaN). Several of them have been archaeologically excavated in the 20th century. A kenttä usually consists of foundations of semi-underground buildings in a close row or group. There can be ten or more of them. Late prehistoric and medieval Saami structures in Forest Lapland are usually round with a fireplace in the middle. Log houses were introduced in the 17th century. Itkonen, T.I., 1948 I: 198–200; Halinen 2011: 152–153; Carpelan 2005: 78. (TS)  broar ǁ tak  ej ǁ renarne  och ǁ utan hafva de  dem ǁ renarne  (Der de annorstädes ǁ (eller annorstä[des]  This kind of reindeer-hunting with pits was common in Lapland until historically recorded times. Itkonen, T.I., 1948 II: 39– 40. (TS)  tak-bräder ǁ wäggar  Situated at N7318167 E631061 (N65°57′26″ E29°53′1″). (TS)  Situated at N7319062 E626340 (N65°58′2″ E29°46′50″. (TS)  Situated at N66°24′4″ E30°33′31″. (TS)  Lakes Iso Jalmajärvi and Pieni Jalmajärvi north-west and south-east of N7316638 E628396 (N65°58′2″ E29°49′25″). There are also Lakes Iso-Akka and PikkuAkka. Cf. Castrén’s notes from Lapland in 1838 on p. 234 where he lists place-names with Ukko, Äijä and Akka. (TS)  Situated at N7314882 E620751 (N65°55′55″ E29°39′15″). (TS)  Lake Hiidenjärvi or Kaunistonjärvi at N7325290 E607989 ☙  ❧ () Wero, mål. Rupiama. Kasa, framhörnet på yxen Koarn<u>hus, kråkbär. Nb Sorsa pro suorsa. Saiha, så kallas bänken, der näfver tjera tillredes Sawaltaa pro sukeltaa (Pääjärvi) Anastaa – Oulungansuu. Oulunga är en flod som kommer fr[ån] Panajärwi och uttöm[m]er sig i Pääjärvi.425 Ouluwaara och Oululampi nära Röhö. Wid Waarakylä finns en af en Lapp till sten förwandlad m[enni]ska, Lapinkiwi kallad. Kiwakka, ett ofantligt högt berg wid Pääjärvi. Här skall Fan haft sin boning. Hans ben hafva blifvit upptäckta på berget –426 Kätkäwaara (af Geädge427, sten) vid Pääjärwi. Små sten i ymnighet. Njomalaisen selkä i Pääjärwi, af Njobmel, hare. Nuoru (l. Nuorison vaara)428, Painuoru, Tschulketti[,] Ukon woara äro höga berg vid Pääjärvi, samt Kiperin woara på Luptschengin soari429. Nb. Tschulketti, jfr Vuokatti, Hiiwatti – I Pääjärvi finnas äfven och i s[ynner]h[e]t spår efter Lappar – stenrösen och grafvar (– nb nära in wid rösen). Kentställen visas ännu öfverallt. Invid dem skall blott växa småskog. nb. Wid en ☙  () Kentä har man för 2 år tillbaka uppgräf❧vit en kapli, som säges hafva tillhört Lapparna, olik430 de på orten brukliga.431 310 Itineraria 3osa 1839.indd 310 21.8.2019 15:57:03 �Karelia  I Ku[u]samo berättar man om Lapparnes renfångst-gropar, att de warit försedda med broar432, liknande tak, af sådan beskaffenhet, att de ej433 förmått understöda renarna, och434 tjent till att förleda dem435 i gropen. Sådana rengropar hafva blifvit gjorda wid uddar (Der436 de annorstädes bl[ifvit] gräfda, hafva de troligen alltid haft gärden, som fört i dem.437 — I en skog i Kuusamo har man för ej lång tid sedan wid ett kullfallet furuträd funnit kadavret af en Lapp; samt en af rost illa medtagen kittel, knif och yxe – Papuluoma, Wasaluoma, Kallioluoma, Särkiluoma, Säynäjäluoma, Oiusluoma äro smärre träsk i Kuusamo. Riwakka, slägtnamn i Kuusamo Ren-fångst-groparna äro så inrättade, att öfverst på dem finnas fasta tak-bräder438  – derefter lösa – moss- eller mull-betäckta – Hirwaswaara439 och H. järwi440 i Kuusamo. Hirvasjärvi finns ock i Ryska L[a]p[p]m[arken]441 Jalma-waara och -Järwi i Kuusamo442 Muojärvi & -waara i D[it]o443 Hiienjärvi, i Do.444 ☙  ❧ () Lapparnes kent- eller445 läger-ställen anträffas öfverallt i Kuusamo. De äro öp[p]na ställen med stenrösen446 och ännu blott bevuxna med småskog. Det älsta fragment af en kentta skall enl[igt] trad[itionen] finnas vid Kirpisto träsk447 och Heikkilä gård på Teeriniemi udde448. Det skall vara 400 år gammalt d. ä. denna tid har förflutit, sedan familien Heikkinen (– den älsta i (N66°1′47″ E29°22′57″). (TS)  eller ǁ och  stenrösen ǁ små[skog]  träsk ǁ gård Located in and around Lake Kirpistö are Cape Kenttäniemi, Kenttälahti Bay and the island of Kenttäsaari, all of them south of the above-mentioned Heikkilä farmhouse. Cape Kenttäniemi is situated at N7319885 E618866 (N65°58′39″ E29°37′2″). (TS)  At present, there is only one Cape Teeriniemi in Kuusamo, at Lake Iijärvi much further south than the other places mentioned by Castrén. He is undoubtedly referring only to Cape Kenttäniemi in Lake Kirpistö. (TS)  Puolanka is at present a municipality, situated at N7193735 E532048 (N64°51′59″ E27°40′34″). (TS)  eller ǁ och  Lake Oivanginjärvi is situated at N7327195 E593395 (N66°3′6″ E29°3′44″). (TS)  Toranki is both a lake and a village in Kuusamo. The lake is situated at N7316482 E599995 (N65°57′13″ E29°11′58″). (TS)  Lake Vuolajärvi is in Kuusamo at N7304390 E637607 (N65°49′52″ E30°0′46″). (TS)  At present, Raistakka is a village on Lake Yli-Kitka in Posio, N7328237 E547962 (N66°4′16″ E28°3′35″). (TS)  There are two hills called Pyhävaara in Kuusamo. Castrén must have meant the one next to Rukatunturi Fell, i.e. N7336465 E597270 (N66°8′1″ E29°9′17″). (TS)  Rukatunturi Fell is situated at N7340097 E596966 (N66°9′58″ E29°9′3″). (TS)  Munakkasuo bog is situated at N7317285 E595592 (N65°57′43″ E29°6′12″). (TS) 311 Itineraria 3osa 1839.indd 311 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria  The Raasakkakoski rapids are situated in the River Iijoki at N7245165 E430582 (N65°19′19″ E25°30′35″). (TS)  The Vuormankoski rapids situated at N7240093 E478837 (N65°17′0″ E26°32′47″). (TS)  The Maalismaankoski rapids are situated at N7243673 E438471 (N65°18′37″ E25°40′47″). (TS)  Pajarinkoski rapids are situated at N7244842 E431906 (N65°19′10″ E25′32°18″). (TS)  There are rapids called Kypäräkoski in the River Suolijoki in Puolanka at N7227904 E548712 (N65′10°15″ E28′2°22″), but it is likely that Castrén meant some other rapids with same name. (TS)  The Vihanti farmhouse is situated in the village of Kantokylä in Kuusamo at N7310946 E609197 (N65°54′3″ E29°23′50″). (TS)  The farmhouse called Tiermas is situated at Lake Kallunkijärvi at N7357948 E601126 (N66°19′30″ E29°15′26″), but only a narrow isthmus separates it from Lake Tiermasjärvi. (TS)  There are several locations called Valamo in Finland. (TS)  Lake Ruokamojärvi in presentday Posio at N7344170 E559513 (N66°12′43″ E28°19′20″). (TS)  Lake Nolimo is in present-day Posio at N7364300 E550438 (N66°23′39″ E28°7′44″). (TS)  The River Kuusinkijoki is a tributary of the River Oulankajoki on the Russian side of the border at N66°15′24″ E29°47′5″. (TS)  The present-day village of Saapunki is situated on the lake of the same name at N7322037 E602559 (N66°0′9″ E29°15′37″). (TS)  Lake Suininki is situated at N7329608 E616728 (N66°3′56″ E29°34′45″). (TS) Kuusamo?) inflyttade ifr[ån] Puolanga449. Den nuvarande ägaren säger sig i 5te led härstamma fr[ån] hemmanens grundare. Betr[äffande] dessa så k[al]l[a]de kenttor är det anmärkningsvärdt, att man här antr[äffat], såsom det synes, pört- eller450 badstugu-ugnar. Så upptäckte jag af en händelse en kentta, der ett större stenröse (påtagl[igen] en infallen ugn) fanns till invid ett mindre, som alltför väl kunde vara ett kentröse. Mähånda hafva Lapparne här redan iklädt sig en half-Finsk lefnadsart, eller äro rösen lemningar af de pörten, flyktingar för tillfället uppbygt till gömställen åt sig. Sotaniemi, i Posio by af Kuusamo Murhaniemi, på Oivangi träsk451. D[it]o Här skall en strid hafva förefallit emellan Lappar och Kiwekkäät (se nedanf[öre]). Thorangi452 (Brauelin törmä i Kemi, emellan Wilmilä och Rautiola har sitt namn af en Handlande vid namn Brauel). Wuolajärvi453 och Joukama i Multijärvi. ☙  ❧ Raistakka, wik af Kitka454 () Pyhä-455 och Ruka-waara456 i Kuusamo begge, men i s[ynner]het den sednare anmärkningsvärda igenom en egen underbar formation – Munakka (an-) suo i Kuusamo –457 Same, gräns? Kieretti, en köping vid Hvita hafvet. Ikku, Raasakka458, Wuorma459, Maalismaa460, Thorvakon Koski, Pajari461 äro ofantliga forssar vid Ij elf. Pajari är ofarbar. 312 Itineraria 3osa 1839.indd 312 21.8.2019 15:57:03 �Karelia   Kypäräkoski vid kostojoki.462 Namnet, som numera ej är kändt på orten, kunde tjena som bevis derpå, att Finnar länge bott vid d[en]na elf. Wihandi, gård i Kuusamo.463 Tiermas, träsk och gård i D[it]o.464 Sotkamo, Kuusamo, Paldamo, Walamo465, Ruokamo (träsk i Kuus[amo])[,]466 Nolimo, (träsk i Do)467. Etymol[ogie]? I Kuusamo förekommande ortsnamn af okänd origine: Kuusamo, vanl[igtvis] af Kuusi moa. G[enom] bortkastning af a enl[igt] Lapp[ska] Kuusimo. Enl[igt] andra af Kuusame, try. Fordom har try vuxit å orten och växer än vid Kuusingi bäck. Kuusingi468, Saapungi (träsk och gård, har sitt namn d[er]af, att en saapukki (= saapka) bl[ifvit] der upptäckt i jorden)469, Suiningi (träsk)470, Kuoringi471, Wuotungi (d[it]o)472 Oiwangi (träsk, af oiwa, i enl[ighet] af de närbel[ägna] berg?)[,] Taatangi och Kolwangi473 (m[e]d Kuusamo förenade träsk)[,] Lusmingi474 (jfr. Karungi, Kihlangi vid Torneå elf). Oulanga (å)475 ☙  ❧ () Maananga (träsk) – Kondioluoma476, Kallioluoma477, Oiusluoma478, träsk – Luoma = Lampi? Woho, träsk –479 Ajakka (träsk)480 Miekkasaari,481 Kivintojärvi. Akka, träsk Wuolajärvi och Joukamo, träsk (Muojärvi och Muosalmi, supra)            Lake Kuorinki in Kuusamo is at N7313541 E610198 (N65°55′26″ E29°25′16″). There is another lake with same name at Rovaniemi. (TS) Lake Vuotunki is in Kuusamo at N7338129 E616050 (N66°8′31″ E29°34′19″). (TS) Lake Kolvanki is in Kuusamo at N7320075 E601034 (N65°59′7″ E29°13′31″). (TS) Lake Lusminki is in Kuusamo at N7300954 E629000 (N65°48′14″ E29°49′17″). (TS) The River Oulanganjoki flows into Lake Paanajärvi on the Russian side of the border, at N66°15′12″ E29°49′1″. (TS) Lake Kontioluoma in Kuusamo at N7294817 E594784 (N65°45′39″ E29°4′10″). (TS) Lake Kallioluoma in Kuusamo at N7292034 E622059 (N65°43′36″ E29°39′41″). (TS) Lake Oijusluoma in Kuusamo at N7307032 E594518 (N65°52′14″ E29°4′20″). (TS) Vohonselkä is a part of Lake Simojärvi in present-day Ranua at N7330270 E509203 (N66°5′34″ E27°12′13″). (TS) There are two lakes called Ajakka, one in Kuusamo at N7350758 E602545 (N66°15′36″ E29°16′59″) and another in present-day Posio at N7343134 E542513 (N66°12′20″ E27°56′40″). (TS) At present, a cape in Posio at N7336982 E547734 (N66°8′58″ E28°3′29″). There are many reindeer-hunting pits on Cape Miekkasaari. (TS) At present, there is only one Lake Iijärvi in Kuusamo at N7301244 E612785 (N65°48′46″ E29°28′3″). (TS) 313 Itineraria 3osa 1839.indd 313 21.8.2019 15:57:03 �Itineraria  The hill known as Iivaara in Kuusamo at N7300400 E622388 (N65°48′6″ E29°40′35″) is ca. 470 m high. (TS)  Kometto is a hill in Puolanka at N7225755 E545640 (N65°9′7″ E27°58′24″). (TS)  Lake Tavajärvi, since 1940 in Russia at N66°5′28″ E30°6′26″. (TS)  Lake Juumajärvi in Kuusamo at N7344481 E626840 (N66°11′41″ E29°49′1″). (TS)  Lake Mourujärvi in presentday Posio at N7362329 E564665 (N66°22′26″ E28°26′46″). (TS)  There are several lakes called Irnijärvi. Castrén may mean the one in present-day Posio at N7366750 E539343 (N66°25′4″ E27°52′53″). (TS)  Present-day Lake Pikku-Aska in Taivalkoski at N7259366 E574093 (N65°26′54″ E28°35′53″). (TS)  Lake Iso-Aska in present-day Taivalkoski at N7258170 E572469 (N65°26′17″ N28°33′45″). (TS)  Situated at N7463957 E486813 (N67°17′31″ E26°41′38″). (TS)  Lake Juujärvi at N7363675 E513704 (N66°23′32″ E27°18′24″). (TS)  The hill known as Juuvaara at Kemijärvi at N7362746 E515323 (N66°23′2″ E27°20′34″). (TS)  Cape Hämeenniemi in Posio at N7352492 E551270 (N66°17′17 E28″8°33′). (TS)  gård ǁ by  The Koutaniemi farmhouse is in the village of Vaimojärvi at N7333516 E608557 (N66″6′12″ E29°24′7″). (TS)  There is an empty page at the end of the mscr (p. 126).  This brief note was bound together with Castrén’s notes from Lapland from 1838, KK Coll. 539.31.1 p. 84, but it belongs to the journey in Karelia in 1839. Kirpisto. Iijärvi (fl[ere] i Kuusamo)482 och Iiwāra483. Wuopaja och Siikawuopaja d. f. Suolijärven lahti. Kometto.484 Watajärvi och Aksojärvi – Tawajärvi.485 Kukkea – Juumajärvi.486 Mouru, träsk –487 Irni, D[it]o488 Alaaska489, Isoaska490, Byn Aska i Sodankylä491 Näskämä, träsk – Juujärvi492 och -waara493. Träsket i Kemijärvi Hämehen niemi i Posio by –494 Koutaniemi – gård495 i Kuusamo496 och en köping i Hvita Hafvet Kiwekkäät hafva gjort ströftåg i Kuusamo (se p. s. st.)497 ☙  ❧ Mehtäkan i Repola kyrkby498 314 Itineraria 3osa 1839.indd 314 21.8.2019 15:57:03 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 7 Hvarjehanda philologiska, mythologiska historiska m. m. anteckningar i Finskan, gjorda under sommaren 1839 (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/5dddf510af800a373c85a511fd70823f.pdf 5de12d7e7c2208198ad197414594a9f5 PDF Text Text Itineraria  Mscr KK Coll. 539.27.3 (Varia 2.3) p. 253–680 consists of notebooks or loose sheets, measuring ca. 18.5 x 23 cm. The clean copy was jointly written by several persons. Mscr p. 255– 384 and thereafter from the beginning of p. 606 to the beginning of p. 607, from the middle of p. 609 until the upper part of p. 612 as well as p. 617–644 are most probably by Natalia Castrén. M.A. Castrén himself wrote mscr p. 385–440, from p. 521 to the beginning of p. 606, from the beginning of p. 607 until the middle of p. 609 and from the upper part of p. 612 until the end of p. 614, another probably female person mscr p. 441–520 and a third, also probably female, person from the upper part of p. 644 to the end of p. 680. The parts written by Castrén himself contain relatively numerous changes. The spelling used by other persons differs slightly from the spelling used by Castrén himself, but the inconsistencies have been preserved unaltered here. The parts written as a clean copy by Castrén himself have also his own pagination but in the other parts the situation varies. Therefore, only the numbering made in the library is given in this publication. Mscr pages 335–380 were originally in Castrén’s letter to Fabian Collan of 4 October 1842, p. 420–435 in Castrén’s letter to F.J. Rabbe of 17 December 1842, p. 438–522 in Castrén’s letter to Collan of 1 May 1843, p. 531–538 and 549–551 in Castrén’s letter to Rabbe of 15 September 1843, and p. 617–623 to Castrén’s letter to Rabbe of 14 November 1843. Pages 462–470 and 565–614 form a separate travel report. The letters to Collan are preserved in KK Coll. 37.13, and the letters to Rabbe in SKSA. ☙  &  ❧ Resa 8 norra till Lappland, Ryssland o Sibirien åren –.1 I År 1841 anträdde jag i sällskap med D[octo]r Lönnrot2 och till en del på hans bekostnad en resa, som enligt vår först uppgjorda plan blott skulle komma att omfatta vissa delar af Lappland och Archangelska Gouvernementet, men sedermera till följe af oförutsedda omständigheter för mig erhöll en vida större utsträckning. Utgångspunkten för denna resa var Kemi moderkyrka3, belägen vid pass 25 verst [öster]4 om Torneå stad. Enligt förut fattad öfverenskommelse sammanträffade vi här i början af November och anträdde den 13. i samma månad vår resa uppför Kemi elf5. Emot vår beräkning var vintern i denna nejd ännu så litet framskriden, att vi i början endast med största svårighet kunde fortsätta vår färd. Den icke längesedan banade landswägen ifrån Kemi till Rowaniemi6 och derifrån ett stycke framåt Kemiträsk7 var icke allenast illa rödjad och af sådan anledning ☙  svår ❧ att fara, utan äfven på många ställen ännu i saknad af snö. Egentligen är väl Kemi elf den landsväg, som äfven vintertiden gerna begagnas af de resande; men nu var äfven den obegagnelig, emedan isarna ännu voro ganska 316 Itineraria 4osa 1841_44.indd 316 21.8.2019 16:05:31 �Lapland, Russia and Siberia – svaga och osäkra. Vi banade oss emellertid fram, så godt vi kunde; åkte mest steg för steg och promenerade äfven ofta till fots medan skjutshästen släpade våra effekter. Efter en i 14 dagar sålunda verkställd resa hade vi tillryggalaggt 240 verst och anlände så till Salla kyrkby i Kuolajärwi kapell8 och Kemiträsk församling. Härifrån ärnade vi begifva oss in åt Ryska Lappmarken och hoppades genom denna resa göra en god skörd för vetenskapen, emedan oss veterligt ännu ingen resande hade ordentligen9 undersökt denna del af Lappland i lingvistiskt och ethnografiskt ändamål. Särskildt intresserade oss Lapparne i Akkala10 by, ty enligt den Finska allmogens försäkran hafva dessa hållit sig i sträng afsöndring så väl ifrån Ryssar som andra nationer och det syntes oss derföre sannolikt, ☙  att språket och natio❧naliteten hos dem måste hafva behållit sig renare, än i andra delar af Lappland. Vårt intresse för Akkala-Lapparna ökades ännu mera derigenom, att de både i Finland och Lappland anses för det mest trollkunniga folk i hela norden.11 En oförutsedd händelse fogade likväl så, att vi nödgades slå ur hågen vår tilltänkta Akkala-färd. Vi råkade i Salla ut för ett ogint, schackrande, illslugt folk, som ej ville gå våra önskningar till möte och för modererad skjutslega ledsaga oss öfver den 140 verst vida ödemark, som åtskiljer Akkala från Salla, utan endast tänkte på att plundra vår klena reskassa. Ur stånd att förmå bönderna till fogligare anspråk beslöto vi att tills vidare qvarstadna i Salla och afbida bättre konjunkturer. Såsom vi hade anledning att förmoda infunno sig äfven efter få dagars förlopp några Akkala-Lappar i Salla med särskilda handelsvaror, som skulle här föryttras, hvarefter de ärnade återvända The final published text differs sometimes considerably from the original letters, but the changes are shown here only if they have either been made by the editor of Helsingfors Morgonblad and accepted by Castrén as such, or if they provide some additional information compared with the final version. Otherwise, the reader is referred to the volume of Castrén’s letters in this series. In all parts where the mscr in Castrén’s hand has been preserved, it is followed in this edition. Otherwise this publication has been made by combining the clean copy and the publication in Castrén 1852b. The changes made by Castrén to the parts written by someone else show that Castrén has accepted the clean copy written by others, but it is inevitable that he also accepted the NRF version (Castrén 1852b), which differs from them in some details. Before Castrén 1852b the mscr pages 275–334 had been published in Suomi 1842, p. 3–35, partly Helsingfors Morgonblad 87, 89, 90, 93, 96, 97/1842 (14, 21, 24 Nov., 5, 15, 19 Dec. 1842), p. 420–435 partly in Hf. Mbl. 4–5/1843 (12, 16 Jan. 1843), p. 438–522 in Hf. Mbl. 50–52, 54, 55, 62, 63, 75, 76/1843 (3, 6, 10, 17, 20 July, 14, 17 Aug., 28 Sept., 2 Oct. 1843) p. 531–538 in Hf. Mbl. 18– 19/1844 (4, 7 March 1844), p. 617– 623 in Hf. Mbl. 6/1844 (22 Jan. 1844) and p. 462–470 and 565–614 in Hf. Mbl. 37–41/1844 (20, 23, 30 May, 3, 6 June 1844). (Castrén 1842a; 1842c; 1843a; 1843c; 1844a; 1844b; 1844c.) Elias Lönnrot’s travel letters in Hf. Mbl 36, 37, 57, 59–61, 80, 84/1842 (19, 23 May, 1, 8, 15 Aug., 20 Oct., 3 Nov. 1842) are from the same journey as this description. (Lönnrot 1842a; 1842b; 1842c.) 317 Itineraria 4osa 1841_44.indd 317 21.8.2019 16:05:31 �Itineraria        Elias Lönnrot (1802–1884) who worked as district medical officer in Kajaani at the time, was a collector of folk poetry, the compiler-author of the epic Kalevala epic and later Professor of Finnish language at the Alexander University in Helsinki. Majamaa 1997. (TS) The church of Keminmaa (Kemi rural parish) at N7301261 E387770 (N65°48′47″ E24°32′41″). In Castrén’s letters and travel notes it can be read that he left Helsinki on 25 June 1841, travelling from there to Kemi via Koski (Turku Province), Säkylä, Kokemäki, Ulvila, Karvia and Lohtaja. See Castrén’s letters to Lönnrot on 24 July 1841 and on 23 June 1843 to Rabbe in the volume of letters and p. 581–583. (TS) Mscr and Castrén 1852b: 99: vester. In Castrén’s time, Tornio was a town of ca. 600 inhabitants. It is located at N7306206 E369604 (N65°51″2′ E24°8′35″). Teerijoki 2006: 126 etc. (TS) The River Kemijoki (Fi.)/Giemajohka (SaaN) discharges into the Gulf of Bothnia at N7296916 E384355 (N65°46′22″ E24°28′26″). Elias Lönnrot wrote a letter to the Finnish Literature Society on 12 November announcing their intention to leave on the next day. SKSA B1611 minutes 1 Dec. 1841. (TS) Rovaniemi is situated on the River Kemijoki at N7375638 E443436 (N66°29′41″ E25°43′44″). (TS) The lake and parish (chapelric in Castrén’s time) of Kemijärvi, N7399769 E519321 (N66°42′57″ E27°26′17″). (TS) Since 1936 called Salla. The original centre of the parish, the village of Sallansuu, used to be situated west of the present-day Куолоярви at hem med toma kerisser12 (renslädor). Vi togo för afgjordt att denna händelse skulle befria oss ☙  ifrån Salliternas roflystna ❧ händer, men dessa menniskor voro oss för kloka. Medan Lapparne ännu lågo lägrade ett stycke ifrån byn och vi lefde i okunnighet om deras ankomst, hade några bönder förenat sig om att uppköpa deras samtliga förråder och sedan förmå dem att aftåga, utan att ens hafva besökt byn. Denna spekulation misslyckades väl fullkomligt, emedan man ej förliktes om varupriset, men nu hittade bönderna på den utvägen att göra oss misstänkta hos de enfaldiga Lapparne. Man inbillade dem att vi voro utskickade för att tvinga dem13 att lära sig läsa, att vi skulle fråntaga dem korset och påtvinga dem vår egen trosbekännelse m.  m.14 Denna sammansvärjning hade till påföljd, att Lapparne oss ovetande lemnade byn. Harmsna öfver sprattet gjorde vi nu till förargelse en liten ändring i vår reseplan och beslöto att först begifva oss till Enare15 samt derifrån efter Jul fortsätta resan till Ryska Lappmarken. Till detta beslut bidrog äfven i sin mån den upp☙  lysning, vi i Salla erhöllo, att de ❧ Ryska Lapparne ända till Julen äflas med fiskande och bo i de jemmerfullaste kojor, men derefter draga sig till sina vinterstugor, hvilka sades erbjuda ett bättre skygd emot köld och oväder.16 Med denna nya plan i sigte lemnade vi Salla i början af December, tillryggalade så ett par mil till häst och satte oss sedan i hvar sin rensläde. Den första dagen af vår resa åtföljde vi en liten flod, hvilken var så öfversvämmad af flödvatten, att vår färd i de kullriga kerisserna liknade nästan en båtfärd. Min keris var mycket låg och det hände derföre ganska ofta, att vattnet sqvalade in öfver kerissens bräddar. En gång 318 Itineraria 4osa 1841_44.indd 318 21.8.2019 16:05:31 �Lapland, Russia and Siberia – blef min ren uppskrämd af en hund, som sprang af och an på isen. Renen började i yttersta förtviflan löpa från vägen, rände fram och tillbaka på isen och stjelpte mig slutligen i en sjö af flödvatten. Detta var något att börja med. De följande dagarne färdades vi äfven idel berg och mossor, uthärdade derunder många små äfventyr ☙  med våra ostyriga renar och ❧ anlände slutligen till Tanhua17 by vid Luiro elf18. Efter par dagars hvila härstädes fortsatte vi vår färd uppför elfven och anlände lyckligt till Korvanen19, det nordligaste hemman i Sodankylä20, beläget 200 verst ifrån Salla och ungefär på lika stort afstånd ifrån Enare kyrka. På nyssnämnda hemman fingo vi till vårt begagnande ett rum, der enligt Lönnrots anteckning ”något år förut sex räfungar hade blifvit uppfödda.” Rummet vat naturligtvis högst illa försedt, det ägde väl en öppen spis, men var i saknad af spjell, hvarför man efter hvarje eldning var tvungen klättra upp på taket och tilltäppa rökhålet med en hötapp.21 I detta näste uppehöllo vi oss i runda tolf dygn under väntan, att Ukkos22  – den gamla snögubbens vrede skulle lägga sig. Jag sprang esomoftast ut på gården för att tillse, om han ej ärnade befria oss ifrån snöbollarnas dynasti, men ingen hoppgifvande strimma syntes på himlahvalfvet. Solen var redan försvunnen på en lång tid och luften ☙  så ❧ förmörkad, att man stundom midt på ljusa dagen ej såg att läsa utan eldsljus. När omsider väderleken lugnat sig, samlades på samma hemman menniskor ifrån östan och vestan, hvilka i likhet med oss ärnade sig till Enare kyrka. Äfven de hade blifvit uppehållna af ovädret och legat många dagar på de angränsande hemmanen. Dagen före Julaftonen skedde           N66°58′3″ E29°12′37″ and has belonged to Russia since the peace treaty of Moscow 1940. (TS) ordentligen undersökt ǁ besökt The Akkala Saami lived at Lake Imandra. The village of Aˈkkel (Akkala Sa.)/Akkala (Fi.)/Babinsk (Ru.) used to be situated at ca. N67°32′56″ E32°19′19″. Kulonen 2005; appendix map in Kulonen & al. 2005. (TS) The Akkala (Aˈkkel/Babino) Saami language is at present considered to be an independent language. It was characterized as ‘on the brink of extinction’ in Solbakk 2006: 226, according to the Unesco Red Book on Endangered Languages extinct since 2003, http://www.helsinki. fi/~tasalmin/fu.html. (TS) The geres is a boat-like sledge drawn by reindeer and it was the most typical winter means of transport in Lapland. Itkonen, T.I., 1948 I: 399–410 with several pictures of different types. (TS) dem ǁ Lapparne The Akkala Saami were of the Orthodox Christian confession. (TS) Inari (Fi.)/Enare (Swe.)/Anár (SaaN)/ Aanaar (SaaI)/Aanar (SaaS). The chapel of Inari was at Lake Iso Pielpajärvi (Fi.)/Stuorrâ Piälbáájävri (SaaI), at N7648953 E504641 (N68°57′5″ E27°6′56″). Vahtola, J., 2003: 132–133. (TS) See also Castrén’s letters to Alexander Blomqvist 12 Feb. 1842 and F.J. Rabbe 13 Feb. 1842, published in the volume of letters in this series. A village in present-day Savukoski, belonging in Castrén’s time to Sodankylä, N7490335 E523019 (N67°31′41″ E27°32′23″). (TS) The River Luirojoki discharges into the River Kitisenjoki at Pelkosenniemi at N7450079 E521505 (N67°10′1″ E27°29′48″) and the latter 319 Itineraria 4osa 1841_44.indd 319 21.8.2019 16:05:31 �Itineraria     almost immediately thereafter into the River Kemijoki. (TS) Korvanen used to be a village in Sodankylä, of which only a small sandbank in the Lokka artificial lake remains at present, N7538156 E533106 (N67°57′21″ E27°47′26″). (TS) Sodankylä (Fi.)/Soađegilli (SaaN)/ Suáđigil (SaaI)/Suäˈđjel (SaaS) was one of the first Finnish parishes in Lapland, originally comprising the whole of central Lapland from west to east. The centre of Sodankylä is located at N7477693 E482457 (N67.4151 E26.5902). Onnela 2006: 325–333. (TS) It was a cabin without a chimney, still common in the remote parts of Finland in the 19th century. (TS) The god of thunder for both the Finns and the Saami. In Inari Saami he was called Äijih. Itkonen, T.I., 1948 II: 306–308; Pulkkinen 2011: 231. (TS) ändteligen uppbrottet. Billigheten hade fordrat, att hela sällskapet på samma gång hade gifvit sig åstad för att med förenade krafter bryta sig fram öfver de fruktade Sombio-fjällen, men åtskilliga bland bönderna qvarstadnade på hemmanet till följande dag, emedan de funno det beqvämare att åka efter oss på banad väg. I förtröstan på Korwanens goda renar och raska skidlöpare anträdde vi resan i sällskap med tre Finnar och två Lappar eller inalles sju personer. Renarnes antal utgjorde vid pass trettio, raidrenarne eller lastdragarne inberäknade. De två första milen färdades vi på sådant sätt, att en Lapp rännde fram på skidor i spetsen af tåget ☙  och ❧ ledde efter sig en lös ren, som upptrampade spåret för de efterföljande. På de nästföljande två milen var snön mindre djup, hvarföre resan nu kunde tillryggaläggas utan skidlöpare. Härmed var den första dagsresan ändad. Till natten lägrade vi oss på en drifva och antände en stockeld, som dock var mera till för namnet än nyttan. Under det vi sofde, utbrast ett häftigt oväder och då jag om morgonen vaknade, voro tvenne reskamrater försvunna. De upptäcktes dock slutligen under hvar sin drifva, der de sofvit hela natten i ostörd ro. Vid dagens inbrott lemnade vi åter vår hvilostad under fortfarande oväder. I början begagnades skidlöpare, men sedan vi uppstigit på det egentliga fjället, var snön så fast sammanpackad af blåsten, att den nästan öfverallt bar renen. Det räckte ej länge, innan vi kommo öfver fjället, nu blef föret åter sämre men lyckligtvis upphörde stormen och ovädret. Sjelfva månen blef synlig och stjernorna glindrade på fästet. Trött af resan inslumrade jag i min keris och tyckte mig i drömmen försatt i en elegant salon. Stjernorna förekommo mig 320 Itineraria 4osa 1841_44.indd 320 21.8.2019 16:05:31 �Lapland, Russia and Siberia –  ☙  såsom Julljus och granarna presen❧terade sig såsom menskliga figurer i hvilka jag igenkände mina bästa vänner som församlat sig för att fira Julaftonen. Med en af de församlade julgästerna råkade jag i en häftig strid angående beskaffenheten af några Lappska vokal-ljud och striden lyktades så, att jag i hettan slog min panna emot min trätobroders. I detsamma vaknade jag och kände mycken vedermöda i pannan, ty renen hade fört mig med hufvudet emot en gran. I yrseln ville jag bedja granen, min stridskamrat23, allra ödmjukast om förlåtelse och arbetade med all ifver att få den fastsnörda mössan af hufvudet, då Lappen, som kom åkande bakefter mig, gjorde den förståndiga anmärkning, att jag borde låta mössan sitta qvar på hufvudet, men lösa dragremmen ifrån granen. Kort efter detta äfventyr kommo vi till en obebodd kåta, som man uppbyggd i fjällbygden till de resandes beqvämlighet. Här togo vi nattqvarter, efter att på denna dag hafva tillryggalaggt endast tre mil. Midt ☙  uti kåtan antän❧des en stor julbrasa, köttgrytorna lades på elden och sedan kraftsoppan blifvit förtärd, anställdes ett thekalas, hvars like väl aldrig blifvit sedt i Suoma-kåtan24. Efter all denna välfägnad lade man sig att sofva, dels på bänkar, dels på golfvet, som utgjordes af marken, hvarpå man strött något hö och tallqvistar. När jag om morgonen uppvaknade, blickade stjernorna vänligt in vår hydda genom det halföppna taket. Om denna anblick var skön, så var det ännu skönare att utanför kåtan betrakta Guds fria verld. Den var så tyst, så fridsam och högtidlig, såsom hade äfven den firat sin andakt på ljusets och försoningens dag. Men kort är den nordiska vinterns ro. Redan före middagen började det yra och vi tackade vår lycka att till  The word stridskamrat was originally ridkamrat in the clean copy of the manuscript, but Castrén has added the missing letters. This seems to show that the clean copy has been written from dictation. The Suomu tent (goahti) near Saariselkä, south of Ivalo, known today as Suomunruoktu. Itkonen, T.I., 1948 I: 204; Jantunen 2017, http://www.kiilopaa.fi/blogi/kirjoitus/2017/04/suomun-ruoktu-toimijo-lonnrotin-aikana-majapaikkana. html. (TS) 321 Itineraria 4osa 1841_44.indd 321 21.8.2019 16:05:31 �Itineraria   A pair of lakes, Ylempi Akujärvi and Alempi Akujärvi (SaaI VyeliÁhujävri & Paje-Áhujävri) south of Lake Inari, at N7618122 E528367 (N68°40′25″ E27°41′57″). (TS) The clergyman was Josef Vilhelm Durchman (1806–1891), who served in several parishes, among other duties as chaplain of Inari 1838– 1847 and vicar of Ruovesi 1853– 1879. Ylioppilasmatrikkeli 1640– 1852 (http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=13893). See p. 133–136. (TS) natten finna skygd undan ovädret i en Lappstuga vid Akujärwi sjö25. Härom hade vi redan börjat misströsta, ty i hela sällskapet fanns blott en enda man, som kände vägen, men han var nästan blind och hade dessutom Juldagen till ☙  ära tagit sig ett så väldigt rus, att ❧ han knappt kunde styra sin ren. Sistnämnda omständighet var måhända just vår lycka, ty enligt mannens egen bekännelse var det hans förträffliga ren, som under dagens lopp hade varit vår vägvisare och fört oss till målet, ehuru den blott en enda gång förrut hade tillryggalaggt samma väg. Ifrån Akujärwi afreste vi följande morgon och ärnade samma dag hin[n]a fram till Enare kyrka, men detta var en missräkning, ty då vi kommo på Enare sjö, inbröt mörkret och nu förvillade sig både renen och vägvisaren, af hvilka den förra aldrig sades hafva blifvit begagnad vid färden öfver sjön. Stephanus till ära åkte vi nu länge af och an på en fjärd af den vidsträckta sjön, hvarvid flödvattnet sqvalade in i min keris och isade sig fast vid mina kläder. Omsider fann man spåret, men vår blinda vägvisare vågade sig numera ej ut på träsket. Vi vände om och upptäckte en Lappstuga, der vi lägrade oss bland får och annan fänad, ty stugans menskliga innevånare hade begifvit sig till kyrkan med undantag af tvenne Lappflickor, hvilka sedermera ☙  upptäcktes på en granrisbädd ❧ i skogen, der de vaktade sina renar. Följande morgonen lotsade oss den ena flickan vid stjernornas sken till Enare kyrkstad. Här bereddes oss en ganska angenäm hvilostad efter våra mödor. ”Då jag 1837 om våren var rest till Enare, skrifver Lönnrot till en vän, ”funnos här endast kyrkan och en mängd usla Lappstugor, nu har stället helt och hållet omskapat sig, sedan det fått sig en egen 322 Itineraria 4osa 1841_44.indd 322 21.8.2019 16:05:31 �Lapland, Russia and Siberia –  prest.26 Kyrkan har blifvit rödmålad, presten har en byggning med fem rum för egen räkning och dessutom finnes här ännu en annan byggning, som består af en sal och tvenne kamrar, uppförd, såsom jag vill minnas för Kyrkoherdens räkning, som väl bor i Utsjoki, men understundom äfven måste infinna sig i denna Kapell-församling. I nästa sommar skall man ännu uppföra en tings- och domar-stuga. Förundra dig ej deröfver att jag nämnt och beskrifvit sådana ting, som dessa byggnader. På andra orter vore de visserligen ej värda att omnämnas, men här i Lappmarken! När man någon tid vältrat ☙  sig bland röken ❧ i en Lappkåta, så känner man först värdet af ett ordentligt hus, liksom man efter en öfverstånden sjukdom njuter bäst af helsan, och liksom solen den 18 Januari [1842], då vi åter för första gången sågo henne, förekom oss så underbart härlig, att man på lång tid ej kunde vända ögonen ifrån henne.” Under vår vistelse i Enare erhöllo vi den upplysning, att den frejdade Lappska missionären och författaren Pastor Stockfleth27, som vi ärnat uppsöka borta i Alten28, för det närvarande vistades i Karasjoki29, dit man från Enare endast räknar 16 korta mil. Denna lyckliga tillfällighet förmådde oss att i början af Januari begifva oss till Karasjoki. Denna färd är anmärkningsvärd genom tvenne stora fjällsträckningar, ofver hvilka vägen nästan oafbrutet fortgår, nemligen Muotka-30 och Iskuras-tunturi31. Den förra passerade vi i sträng köld, men utan att likväl råka ut för något svårare oväder. När vi efter en och en half dagsresa skulle sätta oss utför nämnda fjäll hände mig det missödet, ☙  att renen stadnade midt i sin fart, hvarvid ❧ kerissen slängdes omkull och min högra arm     Niels Joachim Christian Vibe Stockfleth (1787–1866) was originally an officer and later clergyman and missionary who served in Finnmark, Northern Norway. He is remembered especially for his studies in the Saami language. He also published literature in Saami, among other works a translation of New Testament. Castrén had met Stockfleth in Pori in the autumn of 1838 when returning from his first journey in Lapland. They travelled together to Turku where they stayed for a couple of days. Stockfleth had arrived in Helsinki in the summer and had met also A.J. Sjögren at the beginning of August. See Castrén’s letter to Jacob Fellman, 15 Dec. 1838, in the volume of letters in this series; KK Coll. 209.75, Eph. 3, 6, 7 Aug. 1838. Wichmann 1917. (TS) Alta (No.)/Áltá (SaaN)/Alattio (Fi.) on the northern coast of Norway at N7783264 E814646 (EU89 UTMsone 33) (N69°57′52″ E23°15′6″). (TS) Kárášjohka (SaaN)/ Karasjok (No.)/ Kaarasjoki (Fi.) in Northern Norway at N7741674 E909427 (N69°28′0″ E25°30′13″). (TS) The fell group known as Muotkatunturit (Fi.)/Muotkeduoddarat (SaaN) is situated on the Finnish side of the border. Their highest point is ca. 500 m high at N7683242 E471484 (N69°15′27″ E26°16′43″). (TS) The Iškoras fells are on the Norwegian side of the border. Their highest elevation is 644 m at N7722128 E907376 (N69°17′51″ E25°22′5″). (TS) 323 Itineraria 4osa 1841_44.indd 323 21.8.2019 16:05:31 �Itineraria   Jorggástat (SaaN)/Jorgastak (No.) is on the Norwegian side of the border at N7709659 E923586 (N69°9′46″ E25°43′1″). (TS) The River Teno or Tenojoki (Fi.)/ Deatnu (SaaN)/Tana (No.) is the border between Finland and Norway. It flows into the Arctic Ocean at N7876495 E994663 (N70°30′5″ E28°22′23″). (TS) jemte körremmen råkade komma under kerissen. I denna svåra belägenhet måste jag framför allt arbeta att få armen fri, men detta kunde jag ej åstadkomma utan att tvärtemot regeln släppa remmen. Nu var det likväl naturligt att renen, då den kände sig frigjord, icke skulle stå och vänta, tills jag åter hunnit komma upp i kerissen, utan enligt sin natur skyndsamt ila bort efter sina kamrater och lemna mig på fjället. För att förekomma detta, fattade jag genast med min venstra arm, som var lös och ledig, i ryggstödet af kerissen och lät renen sedan draga mig i släptåg efter sig. Detta sätt att färdas var likväl så besvärligt, att jag innan kort måste lemna mig efter. I mörker och yrväder hade denna dag kunnat blifva min sista, men nu hade jag intet att frukta, ty blåsten var lindrig och aftonen klar, så att jag ej lätt kunde förvilla mig ifrån vägen. Kamraterna hade emellertid tillryggalaggt en half mil, förrän min utevaro upptäcktes ☙  ❧ och det var redan något sent på aftonen, då de kommo mig till möte. Kort efter detta äfventyr anlände vi till Jorgastak32, ett om vintern obebodt fiskare-läger vid Teno-elf33, hvarest Lapparne alltid stadna för att åtminstone beta sina renar. Vi tillbragte på detta rätt ohyggliga ställe en sömnlös natt och gjorde uppbrott redan före gryningen. Efter en half mils färd på Teno elf stego vi på Iskuras-tunturi, der åter ett äfventyr väntade mig. Min obändiga ren fick vid färden utför en höjd det infallet att veka från vägen och rännde efter yttersta förmåga till en björk, hvaremot jag fick en så häftig stöt, att bloden strömmade från mun och näsa, hvilka partier varit de mest utsatta. I min sorg och bedröfvelse blef jag dock ganska glad när Lönnrot gaf mig det hopp, att näsan ännu kunde räddas, 324 Itineraria 4osa 1841_44.indd 324 21.8.2019 16:05:31 �Lapland, Russia and Siberia – ehuru den visserligen blifvit illa blesserad. Då naturligtvis en och hvar är högst angelägen om att åtminstone bibehålla denna kroppsdel, fattade jag nu det fasta beslut, att framdeles under mina renfärder aldrig utsätta den för någon ☙  fara. ❧ Denna försigtighet kan äfven i de flesta fall iakttagas, så framt man ej är nogräknad om sina ben, utan i alla svårare fall sätter dem i sticket och isynnerhet använder dem till att hejda kerissens slingrande rörelser. Härvid måste man sorgfälligt undvika att stoppa emot med hälen, ty då är man alltid i fara att bryta benet af sig, utan man måste sätta sig gränsle öfver kerissen, trycka knäna fast vid dess sidor[,] låta benen släpa efter och med sjelfva fötterna hindra kerissen att slänga sig emot träd och stenar. Theorin är väl ganska enkel, men praktiken svår, emedan renen just då ger den minsta betänketid, då man är i största behof deraf, vid färden utföre fjällen. Det bär ofta af med sådan fart, att man ej kan urskilja föremålen omkring sig, om man annars uthärdar att hålla sina ögon öppna för den massa af snö, som renen med sina klöfvar uppsparkar emot ansigtet. Att i nödfall kasta sig omkull med kerissen är i djup snö en god konst, emedan kerissens ryggstöd fäster sig i snön och nästan ögonblickligt hin☙  drar ❧ renens fart; men på fjällen kan denna utväg icke begagnas, emedan snön här oupphörligen bortsopas af de häftiga stormvindarna. Rika och förnäma resande bruka alltid hafva åtminstone en lös ren i reserve och låta vid färder utför höjder binda den bakom sin keris, ty det är en egenskap hos en sålunda bakbunden ren att den efter sin yttersta förmåga stretar emot och städse hindrar körrenen att taga fart. För mindre bemedlade resande som ej kunna 325 Itineraria 4osa 1841_44.indd 325 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria      The distance between the top of Iškoras fell and Karasjok Church is ca. 20 km. (TS) 19 January 1842. Castrén leaves unmentioned here that after arriving in Inari, from roughly 3 to 10 February, he visited a village further away in the fells. Lönnrot did not follow him there. See e.g., Castrén’s letters to K.F. von Willebrand 3 Feb., Alexander Blomqvist 12 Feb. and F.J. Rabbe 13 Feb. 1842 in the volume of letters in this series. fattade ǁ ändteligen ~ On the background and early stages of the expedition, see the introduction in this volume as well as Branch 1968; Branch 1968: 336– 342; Korhonen, M., 1986: 47; Branch 1973: 262; Branch 1999: 127–130; Tammiksaar 2009: 145; Сухова  – Таммиксаар 2005: 244; Летопись Российской Академии Наук II: 324–325. See also Castrén’s letters to Sjögren 14 Feb. 1842, and to Rabbe 13 Jan. 1844, in the volume of his letters in this series. (TS) tillgripa denna utväg, ät det hufvudsakligen att vid ifrågavarande fjällfärder aldrig söka hejda renen i dess fart, utan låta den ila fram efter sitt eget behag. Härom erhöll jag en tydlig föreställning vid färden utför Iskuras-tunturi, som är ett af de högsta fjäll jag någonsin passerat. Det sänker sig ned i många branta afsattser. Då jag styrde ned för en af dessa sökte jag med all makt hejda renen, men stötte mig härvid flera gånger emot träd och stenar. Vid en annan af☙  satts lät jag åter renen ❧ fara så fort den förmådde, åkte omkull en annan ren, och for öfver en raid-släda, men kom ändock lyckligt utför branten. I och med detsamma voro vi på Karasjoki prestgård34 och emottogos med öppna armar af Pastor Stockfleth. I hans sällskap tillbragte vi 10 lärorika dagar och begåfvo oss sedan d. 18 Januari åter till Enare. Gynnad af ett utmärkt vackert väder var denna vår återresa en verklig lustfärd. På Iskuras-tunturi visade sig till och med solen, ehuru den ännu höjde sig föga öfver horizonten. Då vi efter en dagsresa om aftonen anlände till Jorgastak, kunde vi ej underlåta att anställa ett litet kalas i anledning af solens återkomst. Under tiden rymde alla våra renar, men ertappades lyckligtvis ändock på ett närbeläget fjäll. Ånnu samma afton begåfvo vi oss åstad, åkte länge vilse, men upptäckte slutligen en Lappstuga, der vi tillbragte återstoden af natten. Följande dag35 anlände vi till Enare.36 Kort efter vår återkomst till Enare erhöll ☙  ❧ jag ifrån Herr Sjögren i Petersburg en skrifvelse, deri han underrättade mig om Kejserl[iga] Vetenskaps-Akademiens fattade37 beslut att låta en vetenskaplig expedition afgå till Sibirien och föreslog mig att i egenskap af linguist och ethnograph deltaga i denna expedition.38 Då 326 Itineraria 4osa 1841_44.indd 326 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia –  detta förslag fullkomligt öfverensstämde med mina egna, innersta önskningar, förklarade jag mig villig att emottaga Akademiens uppdrag. Enligt H[er]r Sjögrens skrifvelse kunde dock den ifrågavarande resan till Sibirien ej företagas förrän efter förloppet af ett år, och det blef mig tillåtet att begagna denna tid efter eget godtfinnande. Likväl gaf mig Hr Sjögren det råd, att jag ej borde afbryta min nuvarande Lappländska resa, utan enligt den förut uppgjorda planen ifrån Enare begifva mig in åt Ryska Lappmarken, fortsätta derifrån min färd till Archangelsk och sedan styra kosan till de Europeiska Samojederna39 och slutligen öfver norra Ural bana mig vägen till Sibirien, der mitt uppdrag i Aka☙  demiens tjenst skulle begynna. ❧ Huru denna vidsträckta reseplan af mig blifvit utförd skall i det följande visa sig. Samoyeds, meaning here Tundra Nenets, were and still are living along the whole tundra zone of Russia from the Arxangelˈsk region in the west to the Tajmyr Peninsula in the east. Гемуев & al. 2005: 386. (TS) 327 Itineraria 4osa 1841_44.indd 327 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria     The text from here onwards, to p. 334 of the manuscript, was published in Suomi 1842 p. 3–35 (Castrén 1842a). It is probably the same travel report that Castrén mentioned in his letter to Rabbe on May 14, 1842. The original mscr has not been preserved. The text is published here according to Castrén 1852b, but the differences between the two published versions have been shown when they originate from Castrén’s hand. The fragment incorrectly included as page 47 in KK Coll. 539.31.1 (Reseanteckningar 1838 Lappland) belongs to this phase of his travels. It is published together with the fragment of travel diary SLSA 1185.1.3. See p. 598. On the annual market in Inari, see Itkonen, T.I., 1948 II: 212–213, 219– 221. (TS) The two spellings of the word mäktig/mägtig appearing in the travelogue show among other details that there were editorial inconsistencies in the published travel report. Castrén himself mostly used the spelling mäktig. Similar pairs are ega/äga and fremmande/ främmande, with Castrén using the latter alternative of both. Sales of spirits were prohibited for the first time in Lapland in 1740. Some alleviations were introduced in 1752 and the ban was practically forgotten in the following decades, until all importation of spirits to Lapland was forbidden in 1838. One reason for this was the large consumption of alcohol during market times. Itkonen, T.I., 1948 I: 296–298; 1948 II: 213. (TS) ☙  ❧ II. Då40 Enare församling intill sednaste tider varit i saknad af egen prest och blott några få gånger om året blifvit betjenad med religionsvård af Pastorn i Utsjoki, så är det tydligt att menigheten vid sådana tillfällen desto talrikare församlat sig vid kyrkan till öfvande af gemensam andakt. Måhända har dock hos större delen af den församlade Lapp-allmogen andaktsöfningen ej varit bevekelsegrunden till dessa för mången ganska långväga kyrkresor. Detta kan med fullkomlig säkerhet påstås icke blott om Ryska Lappar, utan äfven om Norrska och Finska Fjäll-Lappar hvilka vanligen i stor mängd infunnit sig vid Enare kyrka under de så kallade samlingseller marknads-tiderna.41 Men hvad kan då hafva utgjort den mägtiga42 driffjäder, som förmått bringa tillsamman menniskor från så många och så vidt aflägsna landsändar? Mest alla folkslag ega traditioner om en jordisk sällhet, en timlig lycksalighet, som gått dem förlorad. Så omtala äfven Lapparne med känslor af saknad och sorg den gyllne tid, då bäckar af vin kringflöto Enare kyrka och hundradetal menniskor ☙  strömmade tillsamman, ❧ för att värma sin af fjällens vindar afkylda blod.43 Sittande vid den matta eldbrasan i sin ensliga kåta, utbrister Fjäll-Lappen understundom i en elegie öfver denna förgångna tid med dess många nöjen och njutningar. Nu skänker honom Enare marknadsplats intet vidare, än ett sorgfullt minne af det förflutna. Ytterst sällan händer det i vår ordentliga tid, att någon djerf äfventyrare vågar trotsa lagens bud och i skogarnes djup undandölja ett ringa förråd af den elyseiska drycken, som dessutom endast hålles tillhanda för 328 Itineraria 4osa 1841_44.indd 328 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia – särdeles goda och bepröfvade vänner. Man kan under sådana förhållanden ej undra deröfver, att så väl Ryssarne, som äfven Fjäll-Lapparne till det mesta upphört att besöka Enare marknader. Dessa hafva äfven förlorat sin ursprungligen religiösa betydelse, sedan församlingen erhållit sin egen prest, hvilken det åligger att hela året om vistas inom kapellet. Icke desto mindre församla sig Enare-Lapparne efter gammal sed några vissa söndagar talrikare än annars vid Gudstjensten och uppehålla sig då flere dagar å rad i sina vid kyrkan uppförda små stugor. Det ☙  är svårt att säga, hvad dessa ❧ menniskor egentligen hafva för sig under sina samlingstider, om jag undantager några bröllop, barnsöl och förlofningar, som vanligen firas vid slika tillfällen. Det röjer sig här, att Lappen af naturen ej har sinne för nöjen, offentliga förlustelser eller något gemeinleben öfverhufvud. Hvar och en synes vara fullkomligt upptagen af egna småbestyr, såsom kokning, vedsläpning, omvårdnaden af sina renar m. m. På sin höjd kan man se några vänner och fränder gå och språka tillsamman i största tysthet. Det måste vara en särdeles ovanlig händelse, som kan tillvägabringa en större folkskockning. En sådan tilldragelse erbjöd sig någon dag i slutet af Februari månad, då vi, tvenne Finnar, samt ett par individer af den ädlare, den germaniska stammen, skulle gifva oss åstad ifrån marknadsplatsen. Nyfikenheten och ännu mera ett naturligt deltagande för de resande förde tillsamman större delen af den vid kyrkan tillstädesvarande Lapp-allmogen. En hvar ville arbeta sig fram, för att räcka handen till afsked och skänka oss sin välsignelse till vägkost. Härvid strålade ur Lapparnes trinda solbelysta anleten en innerlig 329 Itineraria 4osa 1841_44.indd 329 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria        The fortress and later town of Kola (Ru.)/Kuola (Fi.)/Kuâlõk (SaaS)/ Guoládat (SaaN) at N68°52′56″ E33°1′9″. The coordinates of places in Russia are given according to Google Earth if other sources are not cited. (TS) Nordkapp in northernmost Norway at N7930997 E886623 (N71°10′15″ E25°47′0″). (TS) Kasariselkä (Fi.)/Skállujorŋâ (SaaI) in Lake Inari at N7660146 E531299 (N69°3′0″ E27°47′4″). See also p. 209. (TS) Ukonselkä (Fi.)/Äijihjorŋâ (SaaI) in Lake Inari at N7648370 E512611 (N68°56′45″ E27°18′52″). (TS) Castrén wrote about the Saami religion also in his description of his 1838 journey. See p. 90. A seita (Fi.) or sieidi (Sa.) is a holy or sacrificial place, also considered as a deity in itself in the traditional Saami system of beliefs. They are usually stones or rocks that are in some way exceptional in the landscape, but sometimes a sieidi can be also a wooden post. Like the saivo lakes, also sieidis are liminal places through which the other world can be accessed or a contact with it can be made. Itkonen, T.I., 1948 II: 316– 321; Pulkkinen 2011: 222–225; Pentikäinen 1995: 149–156; Pulkkinen 2005e with a distribution map; Äikäs 2011: 34, 82–83. (TS) Per Högström (1714–1784) gives an extensive description of the Saami religion in Högström 1747: 172–213 (on sieidis and sacrifices to them p. 182–185, 190–197). (TS) ☙  hjertlighet och kär❧leksfullhet, ett obegränsadt deltagande för de resande. Mången kunde med ett förnämt förakt anse denna enfaldiga välvilja, men Lapplandsfararen, som endast är van att skåda nakna klippor omkring sig, tecknar en sådan tilldragelse icke blott i dagboken, utan tillika i djupet af sitt hjerta. Under många välsignelser och lyckönskningar anträdde vi alltså vår långa och besvärliga resa till den Ryska småstaden Kola44, medan våra Tyska kamrater styrde sin kosa åt Nordkap45. En talrik mängd Lappar återvände hem i vårt sällskap. Färden gick till en början tvärs öfver Enare sjö, men vi hunno på den första dagsresan icke längre, än till midten af det vidsträckta träsket, då mörkret inbröt och tvang oss att söka herberge i en obebodd kåta på någon sjöholme. Vi hade på denna dag färdats öfver tvenne stora fjärdar, benämnda Ukon-selkä och Kattilan selkä46. Den sednare har enligt traditionen erhållit sitt namn i anledning deraf, att någon Lapp med en kittel, fästad vid ändan af ett rep, pejlat färdens djup. Benämningen Ukon-selkä (Äije jarngga)47 har åter en mythisk ☙  grund ❧ och föranleder mig till några anmärkningar rörande Lapparnes fordna Gudalära.48 Öfverallt der Lappsk tunga talas, hör man traditioner om Seider (Seida, Sieida), d. ä. Gudabilder af sten, för hvilka Lapparne knäböjt och framburit offer.49 Offren hafva merendels bestått i horn och ben af renar, särdeles vildren. Högström50 omtalar, att somliga Seider varit omgifna af ett vidsträckt gärde, och hvilka djur som helst Lappen skjutit inom denna omkrets, har han af dem offrat åt Seiden hufvud och fötter samt dessutom vingarna af fåglar. Äfven har jag hört berättas, att Lapparne på vildrens-jagt 330 Itineraria 4osa 1841_44.indd 330 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia –   lofvat hufvudet och halsen af en vildren till offer åt Seiden, ifall jagten skulle aflöpa lyckligt. Den öfriga, bättre delen hafva jägarne sjelfva förtärt vid offerstället, men icke dess mindre återvändt hem med hungrig mage, emedan allt, hvad man ätit, endast kommit Seiden till godo. Enligt Högström hafva Ren-Lapparne äfven brukat bestryka Seiderna med renblod, liksom Fiskar-Lapparne besmort dem med fiskflott. När flottet sedan torkat i solhettan skall den enfaldi☙  ga fiskaren hafva trott, att Seiden förtärt ❧ hans offer.  – Både Tornæus och Högström öfverensstämma deri, att Seiderna ej blifvit formade af menniskohand, utan äro ”sådana, som naturen tyckes sjelf hafva gjort dem, men hafva dock merendels en sällsynt skepnad, såsom petrifikater, krusiga och knottriga.” (Högström) Detta må hafva varit fallet med de flesta. Dock har jag varit i tillfälle att på någon holme i Enare sjö få se en Seida, upprest af smärre stenar och afbildad så till form som storlek i likhet med menniskan. – Om de af Högström omnämnda51 trädbeläten ”tillhuggne af rötter under liknelse af menniskor” har jag i Lappland kunnat erhålla någon upplysning, men i Finlands nordligare trakter anträffas bilder med mensklig gestalt, formade vid ytan af växande träd. Dessa benämnas Molekit52 och sägas i fordna tider blifvit hedrade med Gudomlig dyrkan. I Sodankylä församling brukar man ännu i dag forma dylika bilder, hvilket sker, då en person för första gången besöker ett ställe. En sådan bild kallas Hurikkainen, skild från Karsikko, som i Kajana län brukas för samma ändamål, men göras på ☙  det sätt, att man afhugger qvistar❧na på ett träd, med undantag af en enda, hvilken bör vara riktad åt den trakt, hvarest den resande har sitt omnämnda ǁ ~ (d<[it]o> pag[ina]) The name Molek (Moloch) is from the Bible where it repeatedly signifies a non-Christian deity. See Bible Study Tools, http://www.biblestudytools.com/search/?s=bibles&q= molek&t=niv&c=all. (TS) 331 Itineraria 4osa 1841_44.indd 331 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria    See also Castrén 1853a: 204, 206; Johansson 1997: 73 (http://www. johannordlandersallskapet.se/oknytt/ 1997_3-4.pdf). (TS) The German scholar Johannes Schefferus’s (1621–1679) work Lapponia (1673) was the most important work on Lapland for several decades and was known all over Europe. Its image of the Saami became the standard one for two centuries. Klinge 2006; Pulkkinen 2005b. (TS) Juksakka, Jaabmeakka. ǁ Castrén 1842a:7: Juksakka. There were several different feminine áhkká deities in the Saami religion, and they were mostly women’s gods. Itkonen, T.I., 1948 II: 308; Pulkkinen 2011: 232–233; Pulkkinen – Porsanger 2005: 281. (TS) hem.53 – Det är sannolikt, att nyssnämnda Hurikkaiset, ej mindre än Molekit varit Lapparnes fordna Gudabilder, identiska med de hos Scheffer54 och flere andra författare omnämnda Wiron Akka, Storjunkare m. m. samt med de af Högström beskrifna trädbeläten. Utan att vilja bygga något resultat på denna hypothes är det emellertid af det anförda tydligt, att Lapparne varit den råa, sinliga naturdyrkan tillgifne. De hafva väl i Seiderna ej dyrkat sjelfva stenen, men å andra sidan icke heller föreställt sig dessa stenbeläten såsom representanter eller symboler af något Gudomligt väsen, utan Gudomligheten har tänkts inneboende i sjelfva bilden. I enlighet med denna uppfattning af Seidernas väsen, låter man dem icke blott förtära offren, utan tilldelar dem äfven lif och rörelse. ”En del Lappar,” säger Högström, ”äro alldeles i den tron, att desse stenar hafva lif och kunna gå.” Detta bekräftas af en bland Enare-Lappar allmänt gängse ☙  tradition, som omtalar, att ❧ Seiderna länge rört sig på vattenytan utan att sjunka, då Päiviö störtat några bland dem i Enare sjö. Utom Seiderna och de ofvanföre nämnda trädbeläten, förekomma i den Lappska Mythologien äfven några personliga Gudomligheter, såsom Äije eller Äijsh (i Sv[enska] Lappm[arken] Aija, Aijeke, Atja), Akku, Hiidda, Tuona, Lempo, Madderakka eller Mudderakka, Saarakka, Uksakka eller Juksakka, Jaabmeakka55. Äldre författare omnämna ännu några andra Gudomligheter, men dessa torde antingen vara Lapparne pådiktade, eller hafva de sin grund i något missförstånd, ty de förutsätta så höga religionsbegrepp, som omöjligen kunnat finnas hos ett vildt natur-folk. Bland dem, som verkligen tillhöra den Lappska Mythologien synas 332 Itineraria 4osa 1841_44.indd 332 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia –  åtminstone de flesta vara desamma som hos Finnarne. Så är äfven i Finska Mythologien Ukko känd under namn af Äijä; Akku är vår Akka eller Ämmä. Hiidda, Lempo, Tuona äro de Finska Gudomligheterna Hiisi, Lempo, Tuoni. – ☙  Äije och Akku förekomma i ❧ Enare såsom benämningar på berg, höga klippor, stora sjöar. Vidare kallas åskan i Finska Lappmarken Äijsh, som är ett diminutivum af Äije, likasom hos Finnarne åskan vanligen betecknas med den diminutiva formen Ukkonen. Regnbågen benämnes af de Finska Lapparne Äije daugge56, hvilket motsvaras af benämningen Ukon kaari hos Finnarne. Hiida har jag endast hört i uttrycket mana Hiidan (mene Hiiteen). Tuona, Tuone eller Tuon är upptagen i Lindahls och Öhrlings Ordbok, men så väl i Norrska som Finska Lappmarken är ordet okändt. Jaabmeakka57 (Fin[ska] Tuonen akka) och Madderakka (Fin. maan akka, mannun eukko) förekomma äfven i den Finska Mythologien, men Saarakka och Uksakka äro för den fremmande. Mythologerna förmena att både Madderakka, Saarakka och Uksakka blifvit anropade vid barnsbörd, men deras uppgifter äro öfverhufvud föga tillförlitliga, och den närvarande har måhända blott en philologisk grund. I Svens☙  ka Lappmarken betyder, ❧ enligt Lindahls och Öhrlings Lexikon, ordet madder (vanligen maddo) härkomst och saret skapa. Genom dessa bemärkelser kan man lätt leda sig till egenskaper, som blifvit Madderakka och Saarakka tilldelade. Men D[octo]r Lönnrot har fästat min uppmärksamhet dervid, att dessa benämningar möjligen härstamma från de Finska orden: manner, fastland, jord, och saari, holme. I philologiskt hänseende möter denna härledning inga svårigheter, såvida manner (urspr[ungligen] mantere deraf Arvedávgi or bajándávgi in the present-day North Saami language  Jaabmeakka […] fremmande. ǁ Castrén 1842a: 7 Madderakka, Saarakka och Uksakka äro åtminstone såvida lånade från den Finska Mythologien, som ordet Akka i dem ingår. (TS) 333 Itineraria 4osa 1841_44.indd 333 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria    ☙ There is obviously an indirect etymological connection between the Finnish words manner, mantu and the Saami máddar- ‘pro-, proto’ (e.g. máddar-áddjá ‘progenitor’). Suomen sanojen alkuperä 2 s. v. manner, mantu. (KH) This etymology is no longer accepted, but the explanation of the word is unclear. Pulkkinen 2011: 232. (TS) […] Wiljan Eukko. ǁ Castrén 1842a: 8–9: ~, men jag lemnar oafgjordt, huruvida den Lappska Gudomligheten antingen omedelbart är lånad af Finnarne eller möjligen utvecklat sig på inhemsk grund förmedelst det inflytande, som Finnarnes Mythologie utöfvat på Lapparnes religiösa föreställningssätt öfverhufvud. ❧ [Footnote:] Jag har någon gång tillförene omnämnt, att äfven Thor förekommer i den Lappska Mythologien samt tillika yttrat den förmodan, att han ej ursprungligen tillhört den Skandinaviska, utan den FinsktTatariska folkstammen, I enlighet med de här ofvanföre uttalade åsigter måste dock nämnda Gudomlighet anses för ett lån i den Lappska Mythologien. [Body text continues:] Detta inflytande har, enligt hvad vi i det föregående sökt ådagalägga, varit hvarken större eller mindre, än att Lapparne just derigenom kommit till begreppet af personliga Gudomligheter. Ty att Äije, Akku, Tuona m. m. vore hvardera stammen ursprungligen tillhöriga Gudomligheter, är knappt att förmoda, emedan de hvarken äro kända öfver hela Lappmarken, eller ingå i några myther och traditioner, utan blott förekomma såsom ortsnamn eller i några enskildta för både Finnar och Lappar gemensamma uttryck. mander och slutligen manner) enligt det Lappska språkets lynne och lagar kan öfvergå till madder, liksom hinta öfvergår till hadde, rinta till radde, pinta till bidde, kant till gadde, sand till saddu o. s. v.58 Ifrågavarande härledning bekräftas i afseende å Madderakka ännu ytterligare af följande mig utaf Kyrkoherden J. Fellman benäget meddelade fragment: Mon laem Madderest ja Madderi mon boadam, Madderakast mon laem aellam ja Madderakka kuullui mon boadam, d. ä. af Madder är jag och till Madder kommer jag, af Madderakka har jag lefvat och till ☙  Madderakka kommer jag. ❧ Detta är påtagligen en öfversättning af de i vår Christna begrafnings-ceremonie förekommande orden: Af jord äst du kommen, till jord skall du varda. Om nu i Madderakka och Saarakka i sjelfva verket de Finska orden manner och saari ingå, så är ingenting troligare, än att Finnarne omdöpt de Lappska Seiderna och kallat Madderakka en på fasta landet befintlig Seida samt med namnet Saarakka åter betecknat sådana Seider, som Lapparne dyrkat på sjö-holmar.59 Hvad vidare Uksakka eller Juksakka beträffar, så kan detta ord lämpligast härledas ur det lappska Juksu, fångst, byte. Juksakka vore således identisk med Finnarnes Wiljan Eukko.60 Efter denna korta utflygt till Lapparnes dunkla forntid skola vi återkomma till vårt resesällskap. Det har församlat sig61 en grupp kring den värmande brasan, tänd i midten af kåtan. Qvinnorna hålla sig dock på något afstånd från elden, och en ung blomstrande mö har dragit sig längst i en vrå, der hon med barnsligt nöje betraktar en ring, en sked och en duk  – gåfvor, som hon på marknaden erhållit af sin fästman. ☙  Karlarne sköta med förenade ❧ krafter om de 334 Itineraria 4osa 1841_44.indd 334 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia –   ångande grytorna, trycka med ifver hvarje uppåtsträfvande köttbit under vattnet och uppfånga tid efter annan något stycke, pröfvande med kännare-min, om köttet icke redan kokat tillräckligt.62 Understundom tömmes ett glas Norrskt brännvin. Vinet löser Lapparnes tungor, man skämtar, berättar muntra historier och gör sig med ett ord: en rolig afton. Omsider tagas grytorna från elden; sällskapet fördelar sig i smärre grupper, enhvar kring sin gryta. Sedan man i djup andaktsfull tystnad intagit en rundlig måltid, sjunker den ena efter den andra med förnöjdt sinne ned på sin björkrisbädd. Snart ligga alla försänkta i den djupaste sömn. Sjelfva elden slocknar; – blott stjernorna vaka derute. Följande morgonen åtskiljdes sällskapet; – vi fortsatte resan öfver Enare träsk och kommo så till en enstaka Lappstuga i Patsjoki by.63 Ställets egare var en bland Lappar ovanligt klok och fördomsfri man. Ganska klart utlade han för mig det förvända i Enare-Lapparnes närvarande lefnadssätt och insåg äfven ☙  tydligt den utväg, hvar❧igenom de kunde komma sig upp till bättre välmåga. ”Våra renar,” yttrade han bland annat, ”äro en högst osäker egendom. På en enda natt kan vargen förstöra en stor del af Fiskare-Lappens ringa renhjord och under sommaren, då renarne äro utan all bevakning, händer det ej sällan, att de förskingras, utan att någonsin mera igenfinnas. Hvad fiskafänget åter beträffar, så är detta yrke nästan lika opålitligt som renskötseln. Om nu sommar-fisket slår illa ut och renhjorden blir förstörd, hvarmed vill den arma fiskaren då berga lifvet under den långa vintern? Skulle han deremot vårda sig om boskapsskötseln, så hade han icke blott en säker egendom, utan  sig en grupp ǁ Castrén 1842a: 9: sig i en grupp On cooking meat soup, see Itkonen, T.I., 1948 I: 264. (TS) They probably arrived at presentday Nellimö (Fi.)/Nellim (SaaN)/ Njellim (SaaI)/Njeäˈllem (SaaS) village that formed a part of the Paatsjoki village at N7637857 E552585 (N68°50′49″ E28°18′21″). (TS) 335 Itineraria 4osa 1841_44.indd 335 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria         The River Ivalojoki (Fi.) Avveeljuuhâ (SaaI)/Avviljohka (SaaN) flows into Lake Inari at N7628230 E524450 (N68°45′52″ E27°36′18″). (TS) Kolonister ǁ Castrén 1842a: 10: Colonister The River Kaamasjoki (Fi.)/Kaamâsjuuhâ (SaaI), discharging into Lake Mutusjärvi at N7664597 E506893 (N69°5′30″ E27°10′23″). (TS) Joenjoki ǁ Castrén 1852b: 117: Ioenjoki The River Joenjoki or Juutuanjoki (Fi.)/Juvduujuuhâ (SaaI) flows into Lake Inari at the present-day main or church village of Inari at N7644295 E500676 (N68°54′35″ E27°1′0″). Suomen kartta 1927: 57. (TS) The River Paatsjoki (Fi.)/ Báhčeveaijohka (SaaN)/Paaččjokk (SaaS)/Паз or Патсойоки (Ru.)/ Pasvikelva (No.) flows from Lake Inari to the Barents Sea at Kirkenes on the Russian-Norwegian border, N7805872 E1079224 (N69°42′43″ E30°6′5″). (TS) lokala ǁ Castrén 1842a: 11: locala According to Itkonen, T.I., 1948 II: 122, domesticated reindeer were not necessary for the Inari Saami, because their livelihood was mainly based on fishing, wild reindeer hunting and raising sheep. See also Kortesalmi s. a. [2007]: 26–27. (TS) kultur ǁ Castrén 1842a: 11: cultur kunde äfven genom smörhandeln på Norrige göra sig en god förtjenst.” Det är obestridligt, att boskapsskötseln, skulle härstädes kunna bedrifvas med framgång, ty stränderna vid Ivaloelf64, som blifvit upprödjade af Finska Kolonister65, bevisa ögonskenligt, att ängsodlingen är möjlig i Enare-Lappmark. På få ställen i sjelfva Finland skall man anträffa en så yppig gräsväxt, som vid nämnda elf, och jag har vid dess mynning öfverskådat stora slätter, som med ☙  ringa odling kunde bringas ❧ till samma fruktbarhet. Ängslägenheter finnas jemväl vid Kamasjoki66, Joenjoki67, Patsjoki68, på holmar samt här och der vid sjöstränder. – Det kan ej vara min mening att boskapsskötseln skall helt och hållet utesluta renvården och fiskafänget, den borde endast blifva Enare-Lappens förnämsta näringskälla. Derjemte kan han alltför väl hålla några renar, fiska, skjuta vildren och för sitt lifs bergning begagna alla utvägar, som de lokala69 förhållanden i öfrigt erbjuda. Men derest boskapsskötseln ej vinner insteg i Enare församling, så försjunker denna ort ofelbart allt mera och mera i fattigdom och elände. Detta är lätt att inse, när man besinnar, att renafveln, som i Enare redan länge varit i aftagande70, i fordna tider utgjort en lika vigtig om ej ännu vigtigare näringskälla, än sjelfva fisket. Boskapsskötseln vore således blott ett surrogat för renafveln, hvilket brännvinshandeln med Fjäll-Lapparne redan utgjort en tid bortåt. Men skulle det måhända icke vara ändamålsenligare att söka upplifva renskötseln och bringa allt till sitt förra? Detta är, enligt min oförgripliga tanke, rent af omöjligt, ty jag är fast öfvertygad ☙  derom, att icke så ❧ mycket yttre förhållanden, som icke mera Enare-Lappens högre kultur71 336 Itineraria 4osa 1841_44.indd 336 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia –   vållat ren-afvelns förfall. Det är väl sannt, att Fjäll-Lapparne äro i många afseenden farliga för Fiskare-Lapparnes renhjordar, men den hufvudsakliga orsaken till renarnes aftagande ligger otvifvelaktigt deri, att Enare-Lappen redan vant sig vid ett slags stationärt lefnadssätt. Ju fastare Lappen nedslår sina bopålar, desto omöjligare blir det för honom att underhålla en större renhjord, så vida renbetet äfven vid de bästa lägenheter snart blir uppätit72, och en mansålder åtgår, innan ny mossa åter uppväxer. Jag nämnde nyss att Enare-Lapparne redan gjort några framsteg på odlingens bana. Detta röjer sig förnämligast i deras religiösa bildning. De äro mycket boksynta och väl bevandrade i sin Christendom, samt älska derjemte ett stilla och Gudaktigt utvärtes lefverne. Gröfre brott äro ganska sällsynta, om jag undantager den icke ovanliga företeelsen, att Fiskare-Lappen stundom ränner en kula genom någon från Fjäll-Lapparnes hjordar förvillad renoxe. Detta anses för en ringa förseelse, såsom man redan kan finna af den obetydliga om☙  ständigheten, ❧ att en särdeles samvetsgrann Fiskare-Lapp på fullt allvar framställde till mitt besvarande den frågan, om det verkligen vore synd att skjuta en och annan af Fjäll-Lappens renar.73 Öfverhufvudtaget afskyr man dock allt orättmätigt tillgripande i annan mans egendom. Enare-Lappen är äfven i motsatts mot andra Lappar exemplariskt nykter. Liksom de flesta dödliga försmår han icke ett glas, då det erbjudes honom, men han öfverlastar sig nästan aldrig. – Man förebrår Enare-Lappen för egennytta, vinningslystnad, prejeri, och denna förebråelse torde ej vara alldeles ogrundad. I uppätit ǁ Castrén 1842a: 11: uppätet According to Itkonen, T.I., 1948 I: 261 a poor fisherman was even allowed to kill a reindeer belonging to a rich owner, if he really needed it and later informed the owner of it. (TS) 337 Itineraria 4osa 1841_44.indd 337 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria      ovillkorligt ǁ Castrén 1842a: 12: ovilkorligt In his idea of progress, Castrén followed a line of thought that was later, in the 1870s, formulated by Lewis Henry Morgan (1818–1881) who considered human cultural evolution to lead from savagery via barbarism to civilization. This idea had been developed by Enlightenment philosophers such as Jean Jacques Rousseau (1712–1778). Broome 1963: 48–49; Burke Leacock 1967: lxv. Already in the 18th century agriculture was the predominant source of livelihood in Kemi Lapland, and in Inari cattle-breeding became important during the late 19th and early 20th century. Itkonen, T.I., 1948 II: 183–185. (TS) kultur ǁ Castrén 1842a: 12: cultur Fiskarena ǁ Castrén 1842a: 12: Fiskarne oländig ǁ Castrén 1852b: 119: eländig synnerhet har jag hos dem anmärkt en ytterst minutiös ömtålighet i allt, som i den ringaste mon kommit att såra deras privat-intressen, samt en dermed sammanhängande missundsamhet för hvarandras lycka och framgång. Men sådana egenskaper alstras nästan ovillkorligt74 hos ett folk, som lefver i armod och, för att berga lifvet, oupphörligt måste kämpa med en njugg och jernhård natur.75 I fråga om Enare-Lapparnes kultur76 kan jag ej underlåta att nämna några ord om deras ☙  husliga lif. I detta afseende har civili❧sationen åtminstone så vida framskridit, att de ega hus, fastän dessa bebos endast vintertiden. Under sommaren föra Fiskarena77 ett nomadiserande lefnadssätt, flytta ifrån ena kåtan till den andra och fiska än i ett träsk, än i ett annat. Men då fiskafänget upphör och vintern börjar nalkas, så drager sig Fiskaren till sin ensliga stuga, uppförd i någon oländig78 bergstrakt. Vid valet af boningsställe för vintern afser han icke andra fördelar, än ett godt bete för sina renar, bark till egen förtäring och bränsle. När någon af dessa förnödenheter börjar tryta, så måste han söka sig ett nytt boningsställe. Äldre personer hafva förtäljt mig, att de nödgats sålunda ombyta boningsplats tre, fyra ja till och med fem gånger under sin lefnad. Det är klart at Lappen under sådana förhållanden ej vårdar sig mycket om sina byggnader. Hans stuga är vanligtvis icke större, än att den med möda inrymmer familjens medlemmar samt dessutom några får, hvilka oaktadt sitt spaka lynne hållas i fängsligt förvar under sängen. Dess höjd är under takåsen ungefär lika med en reslig karls storlek, ☙  men på sidorna kan man ej ❧ stå i upprätt ställning. Den till fårahus upplåtna delen af rummet 338 Itineraria 4osa 1841_44.indd 338 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia –  bildar stundom ett departement för sig, i ty att den sjunker något ned i jorden. Köket79 utgör en annan afdelning af stugan80 . Hvad spisen beträffar, så är dess inrättning ganska enkel. Den består af tvenne i ögonen fallande partier, ett fasaväckande gap och ett skorstensrör, hvarigenom lågan obehindradt kan svinga sig i fria luften. Det enda som stöter på lyx i en Lappstuga, är ett och annat fragment af en glasruta i en liten fönsterglugg. Bord och stolar kunna räknas bland rariteter. Äfven skedar äro icke allmänna, ty Lapparne sjelfva förtära vanligtvis sin soppa med slefvar.81  – Framför somliga Lappstugor finnes en liten utbyggnad, deri man förvarar sina klädesplagg m. m., som ej få rum i sjelfva stugan. Rikare Lappar hafva äfven fårahus, och de som ega kor, måste naturligtvis bestå sig ett särskildt fähus. Dessutom har hvarje hushåll så väl vid sina sommar- som vinter-stationer en eller flera små bodar. Dessa äro upp☙  byggda på höga stolpar, för att deras ❧ innehåll, som till det mesta består i matvaror, måtte vara bättre skyddadt för vargar, filfrasar och andra rofdjur.82 Hvad Enare-Lapparnes ekonomi83 för öfrigt beträffar, så är derom föga att orda, som icke redan tillförene är nästan hvar man bekant genom särskilda beskrifningar öfver Lappmarken. Deras förnämsta näringsgren är fiskafänget, såsom de äfven alla äro Fiskare-Lappar. Den fisk, som ej blir förtärd under sommaren, hänges att torka och besparas för vintern. Men under den kallare årstiden åtnöjer sig Lappen icke gerna med denna lätta föda. Han äter ett hufvudmål om dagen, som intages sent på aftonen, och då vill han gerna hafva köttmat. Om morgonen bespisar han sig med föregående dagens     Köket […] enkel. ǁ Castrén 1842a: 13: Köket utgör en annan afdelning af stugan och är derifrån åtskild medelst en stock, hvilken löper parallelt med sidoväggen närmast spisen. Sjelfva spisen är åter en mycket enkel inrättning. stugan ǁ ~ och är derifrån åtskild medelst en stock, hvilken lö[per] See also p. 113, 116. Different types of Saami dwellings are explained and illustrated in Itkonen, T.I., 1948 I: 174–197, 205–216. Timbered houses were used by the Saami since the 18th century (p. 205–216). (TS) Here Castrén means the storehouses called nili, which came into use in the early 18th century. Itkonen, T.I., 1948 I: 230–235. (TS) ekonomi ǁ Castrén 1842a: 13: oekonomie 339 Itineraria 4osa 1841_44.indd 339 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria           On the diet of the Saami, see Itkonen, T.I., 1948 I: 267–268. Also Itkonen, T.I., 1948 I: 281 mentions this kind of attitude towards fish and meat. (TS) Bread did not become common among the Saami until the late 19th century. Itkonen, T.I., 1948 I: 292– 295. (TS) Milking reindeer became known only gradually among the Saami and it was still unknown in the Kola Peninsula in the early 20th century. On the dairy economy and especially cheese-making, see Itkonen, T.I., 1948 I: 273–278. (TS) Christmas and Easter, in particular, were times when the Saami traditionally ate better meals than in everyday practice. Berries were eaten especially in the autumn. Itkonen, T.I., 1948 I: 263, 291–292. (TS) dagligen ǁ Castrén 1842a: 14: dageligen Such dishes offered to a traveller in Lapland werer already described in the early 17th century. Itkonen, T.I., 1948 I: 268. (TS) ovillkorlig ǁ Castrén 1842a: 14: ovilkorlig. There were attempts to launch the teaching of the Saami language in the first half of the 18th century, but they were unsuccessful, because all books were printed in Southern Saami, which was unintelligible in the north. From then on, Finnish became the language of teaching and the church in Lapland until the middle of the 19th century, when Saami l was gradually taken into use. Itkonen, T.I., 1948 I: 75–76. besparingar eller med sin torra fisk.84 Många Lappar äro dessutom försedda med bröd85, ost af renar86, kor och får, frusen renmjölk, hjortron, kråkbär och andra slika läckerheter.87 – Sitt kött får Fiskare-Lappen dels genom vildrens-jagt, dels från sina egna små hjordar, men isynnerhet af närboende Fjäll-Lappar. ☙  Dessa sälja väl ogerna ❧ sina renar, emedan deras hjordar ändock nästan dagligen88 förminskas genom vargen, hvilken för att begagna mig af en Fjäll-Lapps uttryck, ”är lika farlig för hans renhjord, som Djefvulen är för menniskan,” men brännvinet är en mäktig, en alltbesegrande förespråkare. Kommer man såsom resande till en fjällby och efter landsens sed bjuder sitt värdsfolk en eller par supar, så blir man rikligen begåfvad med renstekar, tungor, märgben m. m.89 Det anses med rätta såsom en förolämpning om man vägrar emottaga dessa gåfvor, men har man engång emottagit dem, så är det en ovillkorlig90 skyldighet att med brännvin vedergälla det undfångna godset, enligt ordspråket: ”Gåfva mot gåfva, eller gif min gåfva åter.” Förglömmer man denna skyldighet, så blir man derom inom kort erinrad. Härpå följa åter nya skänker och en ny traktering, hvilket fortfar, så länge den resande har en droppe qvar i sitt krus. Häraf synes hvilken oerhörd vinning en beräknad månglare kan draga på sin brännvinshandel med Fjäll-Lappen. Ej under, att Enare-Lapparne ansett denna handel för en vigtig näringsgren. Sedan jag nu kommit att orda om Fjäll-Lapparne, torde det vara mig tillåtet att ☙  ännu ❧ bifoga några anmärkningar om detta slägte. Fjäll-Lapparne stå i religiöst och sedligt hänseende vida under Fiskare-Lapparne. Dertill (TS) Lottáž, ‘little bird’. (TS) Sjelf […] ömhet. ǁ Castrén 1842a: 15: Sjelf har jag sett […] resa, kyssa hustru och barn samt smeka dem 340 Itineraria 4osa 1841_44.indd 340 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia – är vållande icke blott deras nomadiserande lefnadssätt, utan äfven obekantskapen med de tungomål, hvarpå religionsundervisningen blifvit dem hitintills meddelad.91 Icke desto mindre synes äfven Fjäll-Lappen ega ett djupt religiöst anlag, ty han läser dagligen vissa bordsböner, morgon- och aftonböner, samt undervisar med omsorg sina barn i de stycken, hvari han sjelf är hemmastadd. Liksom Fiskare-Lappen är han en afgjord fiende till vidskepelse och hedendom, samt känner derföre föga eller intet af sin forntid. Fjäll-Lappens religiösa sinnelag visar sig äfven i oändlig kärlek till maka, barn och tjenstefolk. En Fjäll-Lapp berättade för mig, att han under sitt trettioåriga äktenskap aldrig vexlat ett ondt ord med sin hustru, aldrig tilltalat henne annorlunda än med det vackra ordet ”loddadsham” (lintuiseni, min lilla fågel)92. Sjelf har jag sett Fjäll-Lappen, då han om aftonen hemkommit från sina renar eller återvändt från en resa, kyssa och smeka sin hustru och sina barn med en varm, innerlig ömhet.93 Med denna vekhet i sinnet förenar ☙  Fjäll-Lappen ❧ en djerfhet och frimodighet, som stundom öfvergår till trotts och förakt för skick, sed och lag.94 Gröfre brott äro väl bland Fjäll-Lapparne lika sällsynta som hos Fiskarena, men det gifves i menskliga sammanlefnaden många antagna seder, hvilka ej finnas specificerade i Tio Guds Bud och om dem har Fjäll-Lappen föga kunskap.95 På äkta fornnordiskt vis älskar han göra sin vilja gällande medelst näfrätten; hans språk är ofta96 fräckt och hela hans beteende plumpt och öfvermodigt. Det97 kan ej annorlunda vara, ty oaktadt Fjäll-Lapparne redan antagit christendomen, så tillhöra de dock ännu antalet af vilda folk. De-     med en takt och finhet, som blott derigenom skiljer sig från den civiliserade menniskans, att den ej är en sedvana utan ett naturligt uttryck af en ren och innerlig kärlek. och lag. […] föga kunskap. ǁ Castrén 1842a: 15: ~ Detta härrör dock ej af ett djupt rotadt sedligt förderf, utan har sin grund i ovana vid sedliga förhållanden och ett mera civiliseradt lefnadssätt i allmänhet. Gröfre brott äro bland Fjäll-Lapparne nästan lika sällsynta som i Enare; men det gifves i menskliga sammanlefnaden många antagna seder, som ej specificeras i Tio Guds Bud, och om dem har Fjäll-Lappen föga kunskap. Itkonen, T.I., 1948 I: 58–61 gives an overview of jurisprudence in the Saami area especially explaining cases involving the Saami and Finnish settlers, but not so much actual criminal cases within the Saami communities. The religious revival movement of Lars Levi Læstadius reduced the use of alcohol in the Saami community, which also led to a decreasing crime rate. The most common crimes among the Saami were burglary and theft. Kent 2014: 40–41. (TS) ofta ǁ Castrén 1842a: 15: stundom Det kan […] ifrån hvarandra. Castrén 1842a: 15–16: Det kan ej annorlunda vara. Icke kan fjällens son lefva efter samma norm, som slättlandets bebyggare. Van att ända ifrån sin spädaste barndom irra omkring på fjällen och föra ett fritt, från alla menskliga förhållanden oberoende lefnadssätt, känner han ej andra pligter, än dem han kunnat inhemta i familjens och naturens sköte. För att icke behöfva omskrifva min mening med många ord och slippa att begagna mig af 341 Itineraria 4osa 1841_44.indd 341 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria de missförstådda orden: sed, sedlighet, civilisation, nödgas jag ehuru mot min vilja, fälla om Fjäll-Lapparne det omdöme, att de ännu tillhöra antalet af vilda folk. Detta röjer sig på det ögonskenligaste i deras yttre lif. Ty att börja med deras boningar, så uppehålla de sig i tält, som äro af den uslaste beskaffenhet. De uppföras på följande vis: Först nedstötas i jorden fyra bågformiga träd på det sätt, att de bilda tvenne halfcirklar [half-/cirklar], som ställas i parallel riktning på par alnars afstånd från hvarandra.  mekanik ǁ Castrén 1842a: 16: mechanik  Tents (goahti) of this type were in use among the reindeer nomad Saami but became increasingly rare during the 19th century. Itkonen, T.I., 1948 I: 180–185 (see esp. figs. 33–36). (TS)  The laavu (Fi.)/lávvu (SaaN) is a simple, mostly open shelter covered with a fabric. Itkonen, T.I., 1948 I: 175–177. (TS)  Så besvärliga […] renar. ǁ Castrén 1842a: 16: Ännu mera besvärlig än flyttningen, är för Fjäll-Lappen den ständiga bevakningen af renarna. ras vildhet röjer sig ögonskenligt redan i deras yttre lif. För att börja med deras boningar, så uppehålla de sig, liksom de flesta andra vildar i eländiga tält. Dessa uppföras sålunda, att man i jorden nedstöter fyra bågformiga träd, bland hvilka två och två bilda en halfcirkel och äro ställda i paralell riktning på ett par alnars afstånd ifrån hvarandra. Dessa sammanfogas sedan medelst några tvärträd och nu är sjelfva skrofvet eller underredet färdigt. Deremot stäl☙  ler man ❧ en mängd stänger i sluttande läge, lemnar blott ett litet draghål för röken och en dörröppning. Kring denna rustning drages sedan ett vallmars-täcke, hvaraf en flik tillika utgör dörren. I midten af kåtan göres en eldstad medelst en sådan mekanik98, att några stenar radas kring det ställe, hvarest elden skall brinna. Kasta nu litet björkris på golfvet, bred några renhudar deröfver, så har du byggnaden färdigt inredd. En sådan kåta (goatte) utgör Fjäll-Lappens högqvarter.99 Här bo hustru och barn samt ålderstigna personer. Sjelf följer han och hans tjenstefolk med renhjorden, lägrande sig stundom i snödrifvan, stundom i en så kallad laovu, som är en ännu bristfälligare inrättning än kåtan.100 Den uppslås, så snart renbetet kring kåtan tager slut och renarne aflägsna sig blott ett litet stycke derifrån. Finnes renbete ej mera på nära håll, så blir det en allmän flyttning af tält, husgeråd, matvaror och annan egendom. Sådana flyttningar inträffa enligt Högströms uppgift tvenne gånger hvarje månad. Dessutom draga sig Fjäll-Lapparne om våren till hafskusten och vända om hösten tillba☙  ka till fjällen.  – ❧ Så101 besvärliga dessa flyttningar än äro, så har dock Fjäll-Lappen ännu mera omak med den ständiga bevakning- 342 Itineraria 4osa 1841_44.indd 342 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia – en af sina renar. Natt och dag måste han vara på vakt mot vargen – denna listiga ovän, som lurar i buskarna och begagnar sig af det första tillfälle att gripa sitt byte. Hufvudsaken vid renarnes bevakning består i konsten att hålla dem väl tillsamman. Ty då antalet af en FjällLapps renar uppgår till tusendetal och alla Lappar som bo i en så kallad Fjällby, hafva sina renar i en hjord, så är det naturligtvis en omöjlighet att hafva öga öfver dem alla, om de slippa att sprida sig i flera smärre flockar. Derföre löper Lappen af och an på skidor och söker sammanhålla renhjorden medelst hundar, hvilka äro så väl dresserade, att Lappen blott behöfver peka på den ren, som aflägsnar sig från hjorden, hvarefter hunden genast drifver honom tillbaka. Oaktadt en så sorgfällig omvårdnad, händer det likväl ofta, att vargen får tillfälle att döda flera renar på en enda natt. Under hela vintern behöfver Fjäll-Lappen ej hafva besvär med att slagta någon ren för eget behof. ☙  Han äter i sitt dagliga lif ❧ endast vargfrat och går således miste om de bästa stycken, samt isynnerhet bloden – denna läckerhet, som han älskar dricka rå. – Man hyser vanligen den falska föreställning, att Fjäll-Lappen endast lifnärer sig med kött. Det är väl sannt, att han till qvällen kokar sig en kraftig köttsoppa, hvilken han, i motsatts till Fiskare-Lappen, äter osaltad, men sjelfva Fjäll-Lapparnes domestiker har jag sett bespisa sig med bröd, smör, saltfisk, renost m. m. Till bark som utgör ett vigtigt näringsmedel för Fiskaren, behöfver Fjäll-Lappen ej taga sin tillflygt. Han är på sitt sätt rik, och detta är hans enda väsendtliga företräde framför Fiskaren. Ty enligt hvad jag i det föregående korteligen antydt, står Fiskare-Lappen både i 343 Itineraria 4osa 1841_44.indd 343 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria  arkitekturen ǁ Castrén 1842a: 17: architecturen  ekonomiskt ǁ Castrén 1842a: 18: oekonomiskt  The original Suõ’nnjel (SaaS)/Suonikylä (Fi.) was a Skolt Saami winter village which in Castrén’s time was on the Russian side of the Finnish-Russian border, ca. N68°45′20″ E30°29′43″. Later, after the peace treaty of Tartu in 1920 when Russia ceded the Petsamo/Pečenga area to Finland the Skolt Saami moved to Finland and the new village of Suonikylä was built ca. 50 km west of the old one. Suomen kartta 1927: 59; see also Kortesalmi s. a. [2007]: 283–284 Sverloff 2003: 19, 30. (TS) religiöst och sedligt hänseende vida öfver sin broder på fjällen. Sednast har jag äfven sökt ådagalägga, att Fjäll-Lappens lefnadssätt är vida mera vildt och ohyfsadt, än Fiskarens. Denne tillbringar större delen af vintern i en kanske alltför ostörd ro hemma i sin stuga, då deremot Fjäll-Lappen har att kämpa med köld, ☙  storm och oväder ❧ samt öfverhufvud nödgas föra ett lif, som mera liknar djurets än menniskans. – Fiskare-Lappens byggnadssätt utvisar ej några stora framsteg i arkitekturen102; men då han en gång byggt upp ett hus, kommit sig till får och möjligen någon ko, så har han derigenom med ett stort steg närmat sig till en stationär lefnadsart. Såvida han likväl om somrarne irrar omkring och stundom äfven om vintrarne flyttar bo, så är han ännu till hälften nomad, och bildar sålunda en länk emellan Fjäll-Lappen och Nybyggaren. Fiskare-Lappen är i sjelfva verket stadd i en brytningsprocess, men alla brytningar äro svåra, och hos Enare-Lapparne har öfvergången ifrån nomad till fastboende nybyggare alstrat ett ekonomiskt103 förfall. Måtte de som kunna något verka för Lapplands väl, inse beskaffenheten af nämnda brytning och söka bringa Enare-Lapparne, icke till fjällen, icke till de Norrska fjorderna, utan till det mål, hvartill de sjelfva omedvetet sträfva, som är ett fullkomligen stationärt lefnadssätt. ☙  Efter alla dessa omvägar skola vi ändte-❧ ligen rusta oss på resan. Dervid få vi likväl icke göra oss någon brådska, ty för att renarne skola härda ut på det tolf mils långa hållet från Patsjoenniska till den Ryskt-Lappska byn Synjel104, måste de i ostörd ro få njuta sin koitto-lepo (skymnings-hvila) och derpå ännu beta en 344 Itineraria 4osa 1841_44.indd 344 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia – stund. Sedan är det en svårighet att fasttaga renarne. Man fångar dem med en snara, hvilken kastas så, att hornen fastna deri. Men somliga renar, isynnerhet de, som äro af vildrensras105, låta ej lätt snärja sig, utan skygga redan på afstånd för menniskan.  – Måltiden, på morgonstunden intagen, är ej så hinderlig för Lappen, som den vanligtvis är för Finnen. Men begge ega de samma obegripliga förmåga att förhala tiden, utan att någonting väsendtligt ändock blir uträttadt. Sålunda var äfven vid vår afresa från Patsjoenniska middagstiden nära för handen, då vår värd omsider gaf tecken till uppbrott. Detta tillkännagifvande sker vanligtvis alltid, förrän renarne blifvit förespända, ty denna operation är så enkel, att dertill, enligt Lap☙  pens sätt att tala, alls ingen tid är af nöden. ❧ Den verkställes på följande vis.106 Kring renens hufvud bindes en grimma, hvarvid körremmen är fästad. Oket består af mjukt renskinn, och bildar en ögla kring renens hals, sträckande sig ända under frambenen. Dragremmen utgör en beståndsdel för sig, den löper mellan renens ben och är med ena ändan fästad vid oket samt med den andra vid en lycka, som sitter under spetsen af renslädan. Denna liknar till sin yttre form en på midten afsågad båt, är försedd med ryggstöd och har för balancens skull en bred köl107 i bottnet. Till sin storlek är renslädan så beskaffad, att en person beqvämligen kan sitta deri och ännu hafva en rensel till stöd emot fötterna. Nu äro renarne förespända och allt i ordning. Lappen läser ännu i tysthet sitt ”Fader vår” och sedan bär det öfver backar och berg, med en hastighet, som knappt kan öfverträffas af något annat än fågelns bevingade flygt. Snart hejdar dock renen sin fart, och nu börjas den  vildrensras ǁ Castrén 1842a: 18: vildrensrace  See also Itkonen, T.I., 1948 I: 412– 415 with illustrations. (TS)  köl i bottnet ǁ Castrén 1842a: 19: köl 345 Itineraria 4osa 1841_44.indd 345 21.8.2019 16:05:32 �Itineraria  tigger […] stormen. ǁ Castrén 1842a: 19: tigger om stöd af en ungdomsvän och qvider bittert, då stormen ej unnar honom den glädjen att dö i fred.  då han […] snö ǁ Castrén 1842a: 19 … då han hopat öfver dem en ättehög, hvilken åtminstone under vintern undandöljer de nakna liken  drifvor ǁ Castrén 1842a: 19: små ~  kolossala ǁ Castrén 1842a: 19: colossala  This address shows that also this text probably comes from a letter. vanliga, oföränderliga lunken, som genom sin enformighet uttröttar både kropp och själ. Det ☙  är mycket uppfriskande att stundom få sätta ❧ sig utför någon ättestupa, men vägen emellan Patsjoenniska och Synjel löper beklagligen hvarken öfver fjäll eller några höga berg. Deremot kommer man att färdas öfver en oräknelig mängd mer eller mindre vidsträckta sjöar, och dessa pröfva allra mest tålamodet, emedan de äro ödsliga, enformiga och dessutom lemna fritt spelrum för väder och vind. Lyckligtvis ligger i vår väg jemväl mycken skog, hvarest man åtminstone har något skygd för vinden, men äfven här finnes ingen annan omvexling, än den som kan upptäckas i olikheten emellan tallarna, intet annat lif, än hvad som röjer sig i vilddjurens spår, intet annat ljud än vindens tjutning och en sorglig klagan af något åldrigt träd, som lutande under årens tyngd tigger108 om stöd af sin granne och fruktar att förkrossas af stormen. Många bland hans bröder ligga redan kullstjelpta och förkrossade af den skoningslösa tyrannen, men denne har likväl ärat sina motståndare såsom hjeltar, då109 han öfver dem hopat stora ättehögar af snö. Hvad äro dock dessa drifvor110 emot de kolossala111 vårdar, som naturen upprest öfver sin egen graf? Du112 tror kanske, att ☙  de endast ❧ äro molnskyar – dessa mörka vålnader, som skymta der långt i fjerran. Ser du ej huru orörligt de stå på sitt ställe, säger dig icke allt, hvad du skådar omkring dig och bland annat jordens egen hvita svepning, att de blifvit satta till att vittna om död och förgängelse? I en sådan dyster skepnad framställde sig för mitt sinne den Lappska naturen under början af vår färd från Patsjoenniska. För att gifva åt mina betraktelser en annan riktning körde 346 Itineraria 4osa 1841_44.indd 346 21.8.2019 16:05:32 �Lapland, Russia and Siberia –   jag vid lägligt tillfälle fram till vår förare och sökte bringa å bane något muntert samtal med Lappen. Jag sporde honom bland annat huru det kom till, att vi, efter att hafva passerat Ryska gränsen, fått öfver oss ett fullkomligt oväder. Lappen genmälte, att vid sjelfva gränsen, i stället för tullkammare, varit ett heligt ställe, en basse baikke113, så kallad, emedan derå finnes en Seida. I fordna tider hafva Lapparne aldrig rest förbi Seiden, utan att dervid göra sin måltid och naturligtvis äfven offra något åt Guden. Ännu i dag iakttaga Ryska Lapparne denna plägsed, af fruktan, att de annars skola öfverfallas af hunger och andra plågor, hvarmed den förgrymmade ☙  Guden bestraffar ❧ en sådan öfverträdelse. ”Måhända”, tillade Lappen leende, ”hade Seiden äfven af oss kräft något offer och vill genom detta oväder visa, hvad han förmår.” I afsigt att blidka Gudens vrede anställdes en libation, men den tjenade nu mera till intet. Ovädret fortfor och nästan tilltog. För oss fanns således ingen annan utväg, än att med ihärdigt lugn afbida ovädrets utgång och trösta oss med hoppet att få tillbringa natten vid en god eldbrasa. Detta hopp gick äfven i fullbordan. Vi funno en tall som låg kullstjelpt på marken, och hade en rot, vid hvilken snart sagdt en evig eld kunnat underhållas. Dervid gräfde vi en rymlig grop, gjorde i dess botten en bädd af qvistar, bredde på vindsidan ett segel (loudet), ställde grytan på elden och sutto sedan förnöjda vid den värmande brasan. Vi hade nu mera intet men af vinden; den tvertom underhöll vår brasa vid friskt lif och roade oss genom sin konversation114 med tallarna. Det förstås af sig sjelft, att man vid ett sådant tillfälle ej underlåter att tömma ett glas och upplifva känslans glöd genom erinringen af Bassi báiki (SaaN) meaning sacred place. (TS) konversation ǁ Castrén 1842a: 20: conversation 347 Itineraria 4osa 1841_44.indd 347 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria             ekonomi ǁ Castrén 1842a: 21: oekonomie minnen ǁ Mscr and Castrén 1842a: 21: reseminnen Lake Sulkusjärvi (Fi.)/Sulgušjävri (SaaI) at N7632492 E565418 (N68°47′46″ E28°37′15″). (TS) Lake Puolžâhjävri (SaaI) on the Russian side of the present-day border at N68°46′45″ E28°45′30″. (TS) Lake Algašjaur at 68°44′48″ E28°54′56″. (TS) In Castrén 1852b: 128 this name was incorrectly changed to Kamajäyri. Lake Karnjaur is situated at N68°47′5″ E29°8′14″. (TS) Lake Ylä-Njaannamjärvi or more probably Ala-Njaannamjärvi (in Russian Ilja-Njaannamjarvi and Ala-Njaannamjarvi) at N68°49′27″ E29°26′51″. (TS) Lake Kallajaur west of Lake Kukkesjaur. Suomen kartta 1927: 59. (TS) Lake Nollesjaur between Lakes Kallajaur and Kukkesjaur. Suomen kartta 1927: 59. (TS) Lake Kukkesjaur at N68°42′53″ E30°12′30″. (TS) There is no actual mountain ridge east of the Njaannamjärvi lakes. (TS) detsamma ǁ Castrén 1842a: 21: detta berg sina vänner och annat, som man eger dyrbart i sitt saknade hemland. Sålunda går tiden lätt och ☙  lustigt under ❧ väntan på den kostliga soppa, som ofelbart förhjelper Lapplandsfararen till en rolig hvila i sjelfva den djupaste vildmark.  – Vederqvickt genom en ljuflig sömn, är man redobogen att möta, hvad hellst den nytända dagen må bära i sitt sköte. Den 27 Februari var en sådan dag, om hvilken jag kunde säga perdidi diem, ifall jag verkligen vore en iso herra, såsom de Finska skjutsbönderna stundom kallat mig, då jag i motsatts mot Länsmän, Pantfogdar och andra resenärer, färdats beskedligt med deras hästar och språkat förtroligt med dem sjelfva om deras ekonomi115, lefnadsförhållanden och mera dylikt. Om denna dag finner jag bland mina minnen116 antecknat föga mera, än namnen på en mängd sjöar, som lågo i vår väg ända ifrån Patsjoki till Synjel. De äro: 1) Sulkishjäyri117. 2) Puoltshihjäyri118, 3) Alkäsjäyri119, 4) Karngjäyri120, 5) Njannomjäyri121. 6) Tshoalmejäyri, 7) Kallajäyri122, 8) Noblasjäyri123, 9) Gukkisjäyri124. Emellan Njannomjäyri och Tshoalmejäyri löper en temligen hög bergsrygg, benämnd Ukka-shaelke125. På detta berg fanns troligen åter en hungrig Seida, ty så snart vi ☙  kommit ❧ öfver detsamma126 utbröt ett häftigt yrväder, som tilltog dessmera ju närmare vi hunno till byn och på det milslånga Gukkisjäyri höll på att helt och hållet förhindra vår ytterligare framfart. Sedan det ändteligen lyckats oss att komma deröfver, återstod ej mera än en half mil till byn. Enhvar lärer dock inom sig hafva gjort den erfarenhet, att liksom tidens längd icke alltid låter bestämma sig efter timmar och minuter, så är äfven den geometriska måttstocken af famnar och fot mången gång icke lämplig 348 Itineraria 4osa 1841_44.indd 348 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –   till bestämmande af vägens längd. Det är otroligt huru lång en half mils väg förefaller i Lappland, då man blir öfverfallen af yrväder, är uttröttad efter en mödosam resa och börjar längta att ändtligen få träda under ett gästfritt tak. Man anstränger sina synorganer till det yttersta, för att få se den efterlängtade elden skymta fram emellan träden. Fantasin127 underlåter ej att gäcka den otålmodige Lapplandsfararen med tusende eldar, som vänligt vinka honom till sig, men i nästa ögonblick försvinna, för att sedan på samma sätt åter tändas och slockna. Ledsen ☙  vid detta ❧ bedrägeri anser man sjelfva den sannskyldiga elden för ett dylikt gyckel, tills hundarnes omisskänneliga helsning öfvertygar den resande, att att han omsider hunnit till målet.128 Sedan vi sålunda kommit till den första Lappby inom Ryska området, skulle det väl höra till ordningen att taga i ögnasigte det mest anmärkningsvärda, som orten erbjuder. Men såsom Synjel är den närmaste gränsby till Enare, så äger den äfven mycket gemensamt med Finska Lappmarken, som ej igenfinnes i andra Ryska Lappbyar. För att således förvärfva oss någon kännedom om de Ryska Lapparne öfverhufvud, synes det vara ändamålsenligare, att vi förutsätta såsom bekanta äfven åtskilliga andra Lappbyar och i grund af denna bekantskap med några allmänna drag utmärka de Ryska Lapparnes lynne, lefnadssätt och andra förhållanden. I afseende å lefnadssättet skilja sig Ryska Lapparne ej mycket från våra Enare-Lappar.129 De lifnära sig hufvudsakligen genom fiskande och lefva under sommaren kringspridda vid sina ☙  träsk, vid floder och hafsstränder, ❧ boende i kåtor eller andra slags Fiskare-kojor. Men om  Fantasin ǁ Castrén 1842a: 22: Fantasien Cf. also KK 539.31.1 p. 47, field note ending at this point (see p. 598). See Лукьянченко 2003a: 78–85. (TS) 349 Itineraria 4osa 1841_44.indd 349 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria  Castrén’s logic seem to be based on the assumption of reindeer herding as an original means of livelihood in the Saami region. According to Solbakk 2006: 40 and Лукьянченко 2003b: 66, reindeer husbandry actually became common on the Kola Peninsula in the late 19th and early 20th century, i.e., after Castrén’s time, when immigrants from Norway came into the region. Лукьянченко 1971: 32 assumes that there had never been a deeply-rooted tradition of reindeer husbandry in the western parts of the Kola Peninsula before it was replaced by a fishing economy. (TS)  Imandra is a large lake at N67°48′19″ E33°8′34″. (TS).  Notozero (Ru.)/Nuorttijärvi (Fi.)/ Njuohttejávri (SaaN) used to be a lake at ca. N68°30′52″ E31°8′12″. At present, it is part of the Upper Tuloma artificial lake. (TS)  Лукьянченко 1971: 34–44 gives a description of different fishing methods in the Saami communities of the Kola Peninsula in the late 19th century with reference to their roots further back in history. (TS) hösten och sednast efter jul-fastans utgång flytta de till sina vinterboningar, hvilka ej äro så vidt skilda från hvarandra, som Enare-Lapparnes, utan efter det Ryska sättet mästadels sammanpackade i trånga byar. Sjelfva detta boningssätt bevisar tillfyllest, att de Ryska Lapparne ej kunna vara i besittning af stora renhjordar, emedan i sådan händelse nejden innan kort skulle blifva utblottad på renbete och byn följakteligen nödsakad att den ena gången efter den andra ombyta boningsplats. Men så ringa är antalet af deras renar, att smärre byalag kunna uppehålla sig tiotal år på ett och samma ställe. Att de Ryska Lapparne vant sig ifrån renskötseln130 och nästan uteslutande slagit sig på fiskeri, dertill gifves mera än ett skäl. Först och främst är naturen utmärkt gynnande för sistnämnda yrke. Ishafvet och Hvita Hafvet äro verkliga guldgrufvor för Fiskaren. Dessutom finnas inom Ryska Lappmarken ett par stora och fiskrika träsk Imandra131 och Nuotosero132, ☙  samt en oräknelig mängd ❧ smärre insjöar. Hvi skulle ej Lappen begagna dessa näringskällor och utbyta det vilda fjäll-lifvet emot Fiskarens jemförelsevis mycket lättare värf?133 Också torde den Grekiska religionen i sin mon hafva bidragit till att vända Lapparnes håg åt detta yrke. Ty då denna religions bekännare nästan halfva året måste umbära den slags föda, som Lappen kunnat erhålla från sin renhjord, så blef det äfven af religiös grund en nödvändighet för den Ryska Lappen att kasta sig på en annan näringsgren. Då han vidare måste afhålla sig från köttmat äfven på den tid, då han, engång vorden Fiskare, har vård om sina renar, och blott ett par månader om året är i tillfälle att lifnära sig med denna föda, så har han i sanning föga skäl att 350 Itineraria 4osa 1841_44.indd 350 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia – underhålla stora renhjordar, om detta annars vore möjligt för en Fiskare-Lapp. Emellertid är, näst fiskafänget, renvården Ryska Lappens förnämsta näringsgren.134 – Äfven handeln tjenar honom till ett bergningsmedel. Således finner ☙  man Gudabilden och ❧ besmanet vanligen alltid hängande på väggen i hans stuga. Här frågas sällan, hvad man får gifva den resande till mat, utan han måste låta sig afväga fisk, bröd och i allmänhet allt hvad han ärnar förtära. Så röjer sig i allt en öfverhandtagande handelsesprit, men de Ryska Lapparne äro ännu alltför fattiga, för att kunna företaga några egentliga spekulationer135, göra resor, besöka marknader. Ändock visar sig understundom vid Enare kyrka en och annan Lapp från någon närbelägen Rysk Lappby, hitkommen i någon handelsaffär136. Likaså besökes äfven Salla i samma afsigt af Akkala-Lappar. Om man öfverhufvud vågar tro på de Ryska Lapparnes stigande i ekonomisk137 förkofran, så är utan tvifvel sistnämnda egenskap eller deras handelsesprit det medel, hvarigenom de skola gå framåt. Boskapsskötseln är för detta folk alldeles främmande. Ingen enda bland dem eger en ko, icke ens alla hafva får. Det är så mycket mindre troligt, att uppmärksamheten ☙  skall rigtas åt detta håll, som boskaps❧skötseln äfven försummas af Ryssarne  – deras läromästare. I boningssättet visar sig en stor mångfald hos de Ryska Lapparne.138 Största delen af dem bor under vintern i stugor, hvilka i det närmaste likna Enare-Lapparnes och således äro låga, mycket trånga samt försedda med en öppen spis. Den mest i ögonen fallande skiljaktigheten består i taket som i Enare är upphöjdt men i Ryska Lappmarken brukas plattadt. In i sjelfva  Лукьянченко 1971: 44–54 also emphasizes hunting, especially sea hunting with traditions going back to the Neolithic Period on the coasts of the Kola Peninsula. (TS)  spekulationer ǁ Castrén 1842a: 23: speculationer  handelsaffär ǁ Castrén 1842a: 23: handels-speculation  ekonomisk ǁ Castrén 1842a: 23: oekonomisk  Also Лукьянченко 1971: 88–105 describes several different types of buildings with comparison with the Scandinavian Saami region but without any analysis of their relationship to each other. (TS) 351 Itineraria 4osa 1841_44.indd 351 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria  Itkonen, T.I., 1948 I: 206 quotes this description in his account of Skolt Saami dwellings. (TS)  De […] ihopsydde ǁ Castrén 1842a: 25: Sistnämnda plagg, äro hos de Ryska Lapparne tillhopasydda stugan visar sig den olikhet, att de Ryska Lapparne i stället för säng hafva breda bänkar kring rummet. – Vid hafskusten, i fjälltrakter och på trädfattiga orter i allmänhet bo de Ryska Lapparne äfven vintertiden i kåtor. Dessa äro dock gjorda af träd eller bräder, uppställda i något lutande riktning. Kåtan är bredast i midten och smalnar mot hvardera ändan. Väggarna löpa dock icke tillsamman, utan i kåtans begge ändar befinnes en smal sidovägg. Taket är platt och torfbetäckt; golf saknas; midt i kåtan finnes en vanlig eldstad. – Ett tredje slag af boningsrum ☙  utgöres af pörten, hvilka ❧ dock äro vida mindre och bristfälligare än våra Finska rökpörten. Ugnen hvilande på ett underlag af träd har en rundad form; den liknar våra badstugu-ugnar, men är vanligen mycket liten och så illa uppförd att lågan slår genom stenarna. Rökhålen tilltäppes med en uppstoppad säck eller dyna, som med tillhjelp af en stång ditlyftas.139 – Ännu finnes hos några få Ryska Lappar ett fjerde slag af boningar, nemligen ordentliga stugor, fullkomligt lika med de Ryska Karelarnes och således äfven försedda med vanliga rör-ugnar. Hos de Lappar som ega antingen rökpörten eller sistnämnda slag af stugor är kåtan förnedrad till kök. För samma ändamål begagnas kåtor äfven på flere ställen i Österbotten, hvilket bruk utan tvifvel är ett spår af Lapparne. Klädedrägten är hos alla Lappar ungefär densamma. Lappens oumbärligaste klädespersedlar är renmudden samt skor och benkläder af renbenlingar. De140 tvenne sistnämnda plaggen äro hos de Ryska Lapparne ihopsydde; andra Lappar hafva dem åtskilda, men dock så väl ☙  fast❧snörda om smalbenet, att snön ej kan tränga sig derigenom. Norska och Finska 352 Itineraria 4osa 1841_44.indd 352 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –   Lappar bära i köld omkring halsen en björnskinnskrage, hvilken ej blott skyddar öron och ansigte utan äfven betäcker bröstet och axlarna. Ryska Lappar sakna detta plagg; men i stället för att andra Lappar hafva föga skygd för ansigtet af sin mössa, som är den ”Ryska kuskmössan”, är dessas hufvudbonad försedd med örlappar, hvilka täcka en stor del af ansigtet.  – På detta sätt är Lappen företrädesvis141 klädd på sina resor och denna klädnad är ungefär densamma hos karlar och qvinnor. Största olikheten består i mössan, hvilken enligt det Ryskt-Lappska modet, hos karlarna har en rundad, men hos qvinnorna en plattad, högre och bredare kulle. Den Finskt-Lappska qvinnomössan har jag någon gång tillförene142 beskrifvit. I sitt hvardagliga lif bära i vår Lappmark så väl karlar som qvinnor, en klädnad af vallmar143, som i det närmaste liknar en skjorta, men i Ryska Lappmarken har man utom mycket annat äfven antagit den Ryska nationaldrägten.144 ☙  ❧ Efter dessa anmärkningar, som blott beröra de Ryska Lapparnes yttre förhållanden, skola vi nu nämna några ord om deras inre lif. I religiöst hänseende befinna de sig på en beklagligtvis alltför låg145 ståndpunkt. De hafva föga eller ingen146 kännedom af Christendomens anda och föreskrifter, ingen af dem kan läsa i bok och ganska147 sällan betjenas de med religionsvård af prester från någon närbelägen Rysk by eller stad.148 Sabbaten blir således icke helgad af dem annorlunda, än som en hvilodag. På sin höjd går man i bönehuset, som dock finnes i hvarje by eller pogost149, och gör några korsningar framför Helgonbilderna, hvilken ceremoni150 kallas bön. I sitt dagliga lif iakttaga Ryska Lapparne troget den Grekiska kyrkans ceremonier m. m.,         företrädesvis klädd ǁ Castrén 1842a: 25: klädd Castrén 1842b from the journey to Lapland in 1838, published in this volume. vallmar ǁ NRF: vadmal On the clothing of the Russian Saami, see Лукьянченко 2003a: 85–92; 1971: 122–144. (TS) When inspecting the manuscript for printing in Castrén 1852b, printing official (censor) C.A. Sanmark struck out the words beklagligtvis alltför. See his note on mscr p. 315. C.A. Sanmark struck out the words eller ingen. See mscr p. 315. ganska […] betjenas de ‖ C.A. Sanmark changed the text published in Castrén 1852b: endast sällan kunna de betjenas. See mscr p. 315. Castrén 1842a: 25: I religiöst hänseende befinna de sig på en beklagligtvis alltför låg ståndpunkt. De hafva föga eller ingen kännedom af Christendomens anda och föreskrifter; ingen af dem kan läsa i bok och ganska sällan betjenas de med religionsvård af Prester från någon närbelägen Rysk by eller stad. This version is the same that Castrén aimed to publish in NRF but it was changed by the censor. A pogost was a parish and tax-paying district in the Russian countryside especially in the Middle Ages, but the name was used also later. Nenonen – Teerijoki 1998: 396. (TS) ceremoni ǁ Castrén 1842a: 25: ceremonie 353 Itineraria 4osa 1841_44.indd 353 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria      kulten ǁ Castrén 1842a: 26: culten hälsa ǁ Castrén 1842a: 26: helsa charlataneri ǁ Castrén 1842a: 26: charlatanerie Shamans, however, used various hallucinogens to achieve a trance. Mental instability has also been referred to as a characteristic of a shaman. Siikala – Hoppál 1992: 10– 11, 26–40. (TS) okultiverade ǁ Castrén 1842a: 26: ocultiverade som hör till den yttre kulten151; men under denna christna yta döljer sig mycken öfvertro och vidskepelse. I synnerhet är tron på trolldom hos dem starkt rotfästad. Högst i anseende stå de förr omnämnda Akkala-Lapparne för sina magiska kunskaper. De äro äfven i Finland så be☙  ryktade att ❧ bönder ända ifrån Savolax vallfärdas till dem, i afsigt att återvinna sin hälsa152, sina förlorade skatter eller hvad som tilläfventyrs kan ligga dem ömt om hjertat. Om Akkala-Lapparnes sätt att gå till väga vid sina signerier har jag ej erfarit vidare, än att de falla i en magisk dvala och derunder erhålla uppenbarelser, som för dem äro i ett eller annat hänseende nödiga. Lapparne mena härom, att själen i detta tillstånd öfvergifvit kroppen, att den färdas vidt omkring och förskaffar sig alla slags erforderliga upplysningar: kunskapar om det stulna godset, söker utreda sjukdomens upphof, o. m. d. – Att denna dvala numera är till stor del charlataneri153, torde ej kunna dragas i tvifvelsmål.154 Men den är så allmän hos alla okultiverade155 folkslag och i alla verldsdelar, att man omöjligen kan tvifla på dess ursprungliga verklighet. Också torde detta fenomen i sjelfva verket icke höra till antalet af dem, som allenast kunna förklaras genom den animala magnetismen, d. ä. som ej kunna förklaras. Den är till sin ☙  grund ingenting ❧ vidare, än en vanmakt efter den onaturliga extas, hvartill trollkarlen upparbetar sig under sin magiska handling. Troligen framställa sig för honom under detta vanmaktstillstånd, liksom i sömnen, hvarjehanda orediga föreställningar om det, hvarmed hans själ sednast varit sysselsatt. Dessa har man tagit för uppenbarelser, och således ganska naturligt börjat anse dvalan för ett magiskt medel. Man säger 354 Itineraria 4osa 1841_44.indd 354 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –  att trollkarlen när som helst kan försätta sig i ett sådant tillstånd, och äfven det anser jag för möjligt, så vidt fråga är om trollkarlar som tillhöra vilda nationer. Åtminstone står detta fenomen i sammanhang med många andra, som berättas om råa nationer. Jag vill blott anföra några få, som kanske äro mindre vigtiga, men derigenom ändamålsenligare, att de röra Ryska Lappar.  – Man hade under min resa i Lappmarken ofta gifvit mig den varning, att jag borde taga mig väl i akt för de Ryska Lapparne och i synnerhet deras qvinnor, emedan de understundom skulle ☙  råka i vanvettigt till❧stånd och derunder ej veta hvad de göra.156 I början lyssnade jag ej till dessa berättelser, utan ansåg dem för vanliga, den Lappska nationen pådiktade fabler. En157 gång hände det mig att jag uti en by i Ryska Lappmarken stötte tillsamman med några Karelare, samt tvenne Ryska köpmän. Bland dem varnade mig åter någon att icke på minsta vis uppskrämma de Lappska qvinnorna, menande detta vara en res capitalis. I sammanhang härmed berättade en Karelare följande tilldragelse: ”Då jag uti min ungdom fiskade i hafvet, råkade jag en gång på en båt, som roddes af Lappar. I båten fanns äfven en qvinna, som höll ett spädt barn i sina armar. Då hon varseblef min ovanliga klädedrägt, blef hon så utom sig af förskräckelse, att hon kastade sitt barn i sjön.” En annan Karelare androg åter en så lydande berättelse: ”För många år sedan befann jag mig i en krets af Terska Lappar. Vi sutto och samtalade öfver likgiltiga ämnen, då plötsligt ett slag, liksom af en ☙  klubba eller hammare, lät höra sig ❧ bakom väggen. Men hvad händer? I ögonblicket digna alla Lappar ned på golfvet, sprättla litet med händer och fötter, blifva sedan orörliga såsom  So-called Arctic hysteria, which was known to occur especially among women over 40. According to T.I. Itkonen, it had almost disappeared in the first decades of the 20th century. He cites several descriptions of it by different authors. Itkonen 1948 I: 152; II: 453. (TS) In Raznavolok. See the next page. 355 Itineraria 4osa 1841_44.indd 355 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria  knifvar, yxor ǁ Castrén 1842a: 27: yxor, knifvar lik. Efter en stund börja de åter resa sig och förhålla sig, såsom hade ingen ovanlig tilldragelse egt rum.” För att öfvertyga mig om dessa och andra likartade berättelser af de Karelska bönderna, erbjödo sig de Ryska köpmännen att visa mig några prof på de Lappska qvinnornas lättskrämdhet. Dessförinnan undanskaffade han alla knifvar158, yxor och andra tillhugg, som voro lätt åtkomliga. Derpå trädde han helt hastigt framför en qvinna och slog sina händer tillsamman. Straxt rusade qvinnan lik en furie på honom, ref, slet, slog och piskade honom på det eftertryckligaste. Efter att sålunda en stund hafva misshandlat den arma köpmannen, dignade hon ned på en bänk och utstod en våldsam kamp innan hon återfick andedrägten. Återkommen till full sans, gjorde hon det beslut, att ej vidare låta skrämma sig. Också aflopp det nästa försöket så, att hon blott uppgaf ett gällt, genomträngande skri. Medan hon gladde sig öfver det ☙  misslyckade försöket, viftade ❧ den andra köpmannen en näsduk förbi hennes ögon, men sprang i och med detsamma sjelf ur rummet. Nu var det att se, huru qvinnan rusade från den ena till den andra, kastade en till marken, slog en annan, slängde några mot väggen, skakade andra från håret. Sittande i en vrå af rummet afbidade jag med otålig ängslan, att ordningen äfven skulle komma till mig. Med fasa ser jag henne slutligen fästa vid mig sin vildt stirrande blick; derpå rusar hon emot mig med utsträckta armar och skall just hugga i mitt ansigte med sina naglar, då tvenne handfasta Karelare i en behaglig stund ryckte henne åt sidan. Vanmäktig nedsjönk hon i deras armar. Det troddes att mina glasögon retat henne till detta vilda raseri. Man sökte äfven uppskrämma en ung flicka 356 Itineraria 4osa 1841_44.indd 356 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –  fakta ǁ Castrén 1842a: 28: facta  Magins ǁ Castrén 1842a: 29: Magiens på det sätt, att en perta nedfälldes på hennes hufvud. Hon skrek till och sprang ut. Ytterligare slog man med en hammare emot yttre väggen. Den ofvanberörda qvinnan spratt till, men i och med detsamma betäckte någon hennes ögon med sina händer, och då sansade hon sig has☙  tigt. – ❧ Dessa fakta159, huru obetydliga de äfven må vara, torde ändock kunna tjena till bevis derpå, att råa menniskor med lätthet kunna bringas ur sin fattning och råka i ett vanmäktigt tillstånd. Särdeles bör detta gälla om trollkarlar och besvärjare, hvilka genom häftiga extaser och sina själskrafters onaturliga ansträngning ofta våldfört sig emot sin menskliga natur. Men för att återkomma till de Ryska Lapparnes trollkonst, så har jag hos dem icke uppdagat några besvärjelse[-]formler, liknande Finnarnes läsningar, utan allenast anmärkt vissa traditionella konstgrepp och symboliska handlingar. Såsom ett bevis på denna art af trolldom, må jag anföra, huru en qvinna i Ryska Lappmarken botade en ledvrickning. Hon förde sina fingrar af och an på det vrickade stället och tycktes likasom leta efter plågorna. Efter mycket letande lyckades det henne äfven att få dem mellan sina fingerspetsar. Derpå klämde hon dem mellan sina naglar, förde dem så till munnen, sönder☙  malade dem mellan ❧ tänderna och utspottade slutligen de sålunda tilltygade plågo-andarne. Detta upprepades flere gånger, men dervid förekom ingen läsning, ty qvinnan språkade under hela den löjliga operationen öfver likgiltiga ämnen. Vidare förmår jag ej utreda mig öfver beskaffenheten af de Ryska Lapparnes trollkonst, emedan jag hvarken kunnat samtala med dem så ledigt, som det hade varit af nöden vid utredande af Magins160 hemligheter, ej heller 357 Itineraria 4osa 1841_44.indd 357 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria besökt de delar af Ryska Lappmarken, hvarest trollkonsten hufvudsakligast bedrifves. Ännu några ord om de Ryska Lapparnes lynne. Det Lappska lynnet är sig temligen lika öfverallt; det är att liknas vid en bäck, hvars bölja flyter fram så sakta, att man knappt märker om den ens rör sig. Ställer sig något större hinder i bäckens väg, så böjer den sig vackert åt sidan, men kommer ändock slutligen till målet. Så är ock Lappens lynne: stilla, fredligt, eftergifvande. Frid är hans valspråk; om frid är hans första fråga, frid är hans afskedshelsning, frid ☙  hans allt. Friden ❧ älskar han som modren det barn, hon närt vid sin egen barm. Sagan täljer att i det Lappska landet allt i yttre måtto är naket, fult och fattigt, men tillägger, att i djupet döljes det renaste guld. En skönare skatt kan väl knappt ägas än det fridfulla lugn, hvaraf Lappen är i besittning. Utblottad på de flesta af lifvets njutningar, omgifven af en obetvinglig natur, försänkt i armod och elände, är honom beskärd den afundsvärda lott, att med ett orubbligt lugn kunna uthärda alla vedermödor. Han fordrar blott, såsom ett oundvikligt vilkor för sin trefnad, att icke blifva störd i njutningen af sitt lilla, icke rubbad i sina gamla sedvanor eller på något sätt ofredad. Den missgynnsamma naturen drifver honom ofta till arbete och rörlighet, men dessemellan öfverlåter han sig gerna åt ett makligt, eller, efter hans egen terminologi, fredligt lif. Han älskar icke vidtutseende planer, kloka beräkningar eller någon slags utåt rigtad verksamhet, utan lefver helst försänkt i en stilla begrundning öfver religiösa föremål eller andra ☙  ämnen, som förefinnas i hans lilla verld.  – ❧ Det torde redan synas af denna korta skildring, att den Finska typen återspeglar sig äfven i det 358 Itineraria 4osa 1841_44.indd 358 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –  Lappska folklynnet. Likasom Lappen besitter också Finnen i grunden samma lugna, fridfulla, fördragsamma väsen. Äfven han viker gerna undan, så länge det blott är fråga om en småsak; men gäller det en i hans tanka vigtig angelägenhet, då är han en hjelte. På samma sätt eggas Lappen stundom till en ytterligt envis ansträngning, men förlorar lätt den lugna sansen, som sällan öfverger hans manligare broder – Finnen. Den inåtvända själsverksamheten, den lugna meditationen är äfven gemensam för dem begge, men161 den är dock hos Lappen mera dvergartad än hos Finnen. I djupet af det slutna lynnet döljer sig hos dem hvardera en viss grad af slughet och aktsamhet eller misstänksamhet  – karaktersdrag162, hvilka dock i vida högre grad tillhöra Lappen än Finnen. Vidare hafva äfven Lapparne sin dryga del af det sorgsna lynne, som karakteriserar163 Finnarne och den Finska ☙  stammen öfverhufvud, men den djupa sorg, ❧ som skoningslöst tär på sin egen märg, och blifvit räknad till den ”Finska heroismen”, denna sorg torde ej höra till det Lappska lynnet. Det är under karakteren164 af ett yttre betryck, som Lappens sorgsna sinne vanligen framträder. Öfverhufvud synes det, som skulle Lappen vara Finnens svagare broder, eller såsom hade han ärft mera af sin moder, Finnen deremot mera af sin fader. – Såsom vi nu i korthet sökt skildra det Lappska folklynnet, sådant röjer det sig äfven hos de Ryska Lapparne på många afsides belägna ställen. Men i de byar, som ligga vid den stora Murmanska stråtvägen hafva Lapparne redan börjat träda ifrån sitt ursprungliga skaplynne. Den inre förnöjsamheten har gifvit vika för en yttre, tanklös glädtighet, den stilla begrundningen har nödgats lemna rum för en    men […] Finnen. ǁ Castrén 1842a: 30: men hos Lappen är den dvergartad, jemförelsevis med den colossala Finska begrundningen. karaktersdrag ǁ Castrén 1842a: 30: charaktersdrag karakteriserar ǁ Castrén 1842a: 30: charakteriserar karakteren ǁ Castrén 1842a: 30: charakteren 359 Itineraria 4osa 1841_44.indd 359 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria        förgäfves ǁ Castrén 1842a: 31: förjäfves invånarenas ǁ Castrén 1842a: 31: invånarenes national-karakteren ǁ Castrén 1842a: 31: national-charakteren Söndagarna ǁ Castrén 1842a: 31: Söndagarne Ryssarna ǁ Castrén 1842a: 31: Ryssarne The title of a district police chief from 1775 until 1917. Большая российская энциклопедия 12: 91 [Исправник]. (TS) From then on, their numbers have remained the same or have decreased slightly. The most recent figures are from the mid-1990s, and according to them there were 1,500–2,000 Saami in Russia. Less than half of them speak the Saami languages any more. Solbakk 2006: 223–225. (TS) praktisk klokhet, det lugna lifvet är utbytt emot en fjäskande rörlighet. Hos dem söker man förgäfves165 den vekhet i sinnet, den hjertliga välvilja, som så fördelaktigt utmärker andra Lappar. Handelsandan samt den täta beröringen ☙  med Ryssar och ❧ Karelare har tjenat till att bringa dem ur sitt naturliga oskuldstillstånd. Äfven har det Lappska skaplynnet lidit mycket genom invånarenas166 beblandning med Ryska Karelare. Men framför allt har den ryska national[-]karakteren167 intryckt omisskänneliga spår i det Lappska lynnet. I en krets af Ryssar igenkänner man väl alltid den tysta, saktmodiga Lappen, men i förhållande till andra Lappar är han redan en Rysse. Det Ryska språket tyckes han tala lika ledigt, som sitt modersmål. I saknad af egna sånger älskar han understundom att gifva luft åt sina känslor i något Ryskt qväde. Om Söndagarna168 roar han sig, till och med på den kallaste vinterdag med bollspel och andra af Ryssarna169 lånade förströelser. Äfven i Lapparnes husliga lif märker man idel Ryska bruk och plägseder, för att ej tala om den Ryska klädedrägten. Hvad vi i det föregående ordat om deras glädtighet, rörlighet, handelsesprit m. m. det är allt en följd af Ryskt inflytande. Man kan i grund af allt detta ej annat förmoda, än att de Ryska Lapparne förr eller senare skola fullkom☙  ligt assimileras med den Ryska ❧ nationen, och det så mycket mera som de ej ens hafva eget bokspråk. De Ryska Lapparnes ringa antal tjenar såsom ett ytterligare stöd för en sådan förmodan. Enligt de uppgifter, jag erhållit af Ispravniken170 i Kola, utgöres hela den Lappska befolkningen i Ryssland in summa af 1844 själar.171 360 Itineraria 4osa 1841_44.indd 360 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –   Kanske […] tillägga ǁ Castrén 1842a: 31: Ännu borde vi kanske tillägga derpå ǁ Castrén 1842a: 32: derå Kanske172 borde jag ännu tillägga några anmärkningar om de Ryska Lapparnes språk, men det torde redan vara hög tid att tänka på afresan. Låtom oss derföre utan alla omvägar och vidlyftigheter anträda det 150 verst långa hållet till Kola. Må vi icke ens fästa någon särdeles vigt vid den omständigheten, att våra renar blifvit rikligen utsmyckade med klockor, bjällror och en myckenhet brokiga remtyg. Vi kunna blott ej med stillatigande förbigå den för Lapplandsfararen ändock ganska vigtiga frågan om väderleken, utan måste anmärka, att den 1 Mars var en i sjelfva Lappland ovanligt ruskig dag. Deröfver anstår det oss likväl ej att föra någon klagan, såvida samma himmelens vrede måste uthärdas af ett nyfödt barn, som i vårt sällskap ☙  föres till den hyperboreiska staden, ❧ för att der intagas i Herrans församling. Visst är den moderliga famnen mera skyddande än en öppen keris; men ehuru vi ännu på sätt och vid äro barn i Lappland, kunna vi likväl med temligen manligt mod vältra drifvorna ifrån oss. Dessutom är det en källa till förtröstan, att vi en gång fått goda renar, och de Ryska Lapparne hafva dertill den berömvärda seden, att köra friskt. Också gingo de två första milen, så att säga, i ett andetag. Så vidt jag kunde se omkring mig för snöflingorna och det inbrytande mörkret, var denna väg öfverallt skogbeväxt. Sedan kommo vi på det vidsträckta Nuotosero (Nuotjäyri,) färdades derpå173 ytterligare tvenne mil, stego så i land och togo nattqvarter vid en brasa på drifvan. Det är intressant att se, med hvilken utomordentlig hastighet den Ryska Lappen tillreder sin brasa. Han täljer några spånor, bryter några qvistar, spjelkar några klabbar, föser allt detta kring en tjäru-stubbe, och straxt har han brasan 361 Itineraria 4osa 1841_44.indd 361 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria   finsk ǁ Castrén 1842a: 32: Finsk Wolf (Canis lupus). Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/ fi/nisakkaat/susi. (TS) färdig. Den duger väl knappt till annat än tobakseld, eller att smälta snö till dricksvatten; men hvad göres honom behof af något bättre, ☙  då han ligger insvept i renhudar, fällar och  ❧ fårskinnspelsar? Enare-Lappen använder vanligtvis mycken tid och möda på sin brasa; den blir ock i samma mon bättre, men är dock intet emot en ordentlig finsk174 stockeld. Fjäll-Lappen vårdar sig ej om brasa. Då han om aftonen träffar på ett godt bete åt sin ren, gräfver han en grop i snödrifvan och sofver der i god ro intill morgonen. Denna konst är ock att föredraga framför en dålig eld. Har man en god lappmudd, drager den öfver öronen, träder ut armarna och håller äfven dem inom mudden, så kan man rätt väl uthärda en vinternatt på fjället. Men så snart man eger det ringaste tecken till brasa, kläder man gerna den tunga mudden af sig, och då händer det vanligen alltid, att man ej får njuta en så rolig hvila, som det kanske varit påräknadt. Man vaknar genomfrusen och måhända öfversnögad, flyr så till brasan – den är slocknad. Man blåser upp en ny eld, lägger sig och insomnar, för att efter en stund åter vakna i en lika ömklig belägenhet, som förra gången. Sålunda tillbragte jag natten vid vår närvarande hvilostad. När omsider den efterlängtade mor☙  gonen grydde, fortsattes ❧ resan ännu en mils väg på Nuotosero. Ulfvar175 lupo, likt hundar, på det ödsliga träsket och sneglade glupskt på våra feta renar. De hade under natten legat på lur och ofredat renarne hvilka nu voro trötta och alldeles uthungrade. Komna i land, måste vi således göra halt och låta renarne beta. Renen prisas högt af Lapparne för dess utomordentliga natur-instinkt, till följe hvaraf den genom drifvor af snö kan urskilja om mossa finnes för handen, 362 Itineraria 4osa 1841_44.indd 362 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –   tillryggalaggt ǁ Castrén 1842a:33: tillryggalagt afsats ǁ Castrén 1842a: 34: afsatts så snart den blott sticker nosen i snön. Såvida likväl denna förmåga utgör vilkoret för djurets bestånd och hela tillvaro, är den kanske mindre beundransvärd, än åtskilliga andra egenskaper, som jemväl anträffas hos goda renar. Så har jag icke nog kunnat förundra mig öfver den egenskap, som några renar ega, att de utan det ringaste tecken till väg eller spår sjelfmant, föra sin körare till målet, om de allenast en enda gång förut tillryggalaggt176 samma väg. Äfven det vittnar om renens goda egenskaper, att han med ett så enkelt ting, som körremmen är, kan läras till att förstå och lyda sin körare. Kastar man ☙  denna rem på högra sidan om ❧ renen, så löper han åstad, men stadnar åter, så snart remmen blir kastad på den venstra. Denna manipulation tjenar dock till intet då det bär utför backar och berg; ty här följer renen icke körarens, utan sitt eget hufvud, som bjuder honom att sätta af det bästa han förmår. En sådan färd är nöjsam men kan ock stundom blifva ganska farlig, såsom jag sednast erfor uti en backe, hvilken mötte oss efter några timmars färd från det nyssnämnda betesstället. Backen är mycket hög, och stora tallar växa vid vägen, som i många krökningar slingrar sig ned på en elf, benämnd Nuotjoki. Oaktadt yrvädret de näst föregående dagarne var vägen mycket hård, ty den skyddades af skogen och vinden hade äfven legat öfver den motsatta sidan af berget. Genom mycket åkande hade på vägen bildat sig smärre afsatser, hvilka likt vågor höjde och sänkte sig hela backen utföre. Här fick min ren det infallet att löpa efter sin yttersta förmåga. Kerissen flög ifrån den ena afsatsen till den andra, utan att det minsta vidröra mar☙  ken. När den i nästa afsats177 åter stötte ❧ emot den stenhårda vägen, var det en icke ringa 363 Itineraria 4osa 1841_44.indd 363 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria  dragremmen ǁ Castrén 1842a: 34: körremmen  afsats ǁ Castrén 1842a: 34: afsatts  afsats ǁ Castrén 1842a: 34: afsatts  dag ǁ Castrén 1842a: 35: dagen  kolossalt ǁ Castrén 1842a: 35: colossalt svårighet att hålla sig i kerissen. Om der ännu råkade växa något träd tätt invid vägen, såsom fallet var mest öfverallt, så måste man skynda sig att vända kerissens botten deremot, emedan annars hufvudet stod i fara. Men hände det att vägen i och med detsamma böjde sig åt motsatt riktning, så skulle man med tillhjelp af händer och fötter eller genom någon häftig kroppsrörelse söka vända kerissen. Ty om des spets kom att löpa bakom trädet, så är ingenting sannolikare, än att dragremmen178 skulle brista och köraren dragas med hufvudet emot trädstammen. Jag hade lyckligen afböjt en sådan fara och derigenom kommit ur balancen, då kerissen åter så häftigt stötte emot en afsats179, att jag kastades upp ifrån den och sedan nedföll sidlänges deri. I denna belägenhet hade jag varit alldeles ohjelplig, om icke nästa afsats180 genom en förnyad stöt lyckligen bragt mig åter i min rätta position. När vi omsider kommit ned på elfven stadnade renen plötsligt, vände sig om ☙  och betraktade med synbar förundran ❧ den svåra backen. Derefter gick färden mycket beskedligt långsmed elfven ända till vårt nattherberge, som togs i en för resandes räkning särskildt uppbyggt kåta, ej långt från elfstranden. Följande dag181 sågos tvenne fremlingar från en hög fjällspets betrakta Kola stad, der den ligger i en däld, från alla håll begränsad af höga berg, samt omsluten af tvenne elfvar: Tuloma och Kola, hvilka straxt nedanom staden systerligt omfamna hvarandra, för att sedan med lättare mod kunna möta sin död i Ishafvets böljor. Ifrån sjelfva staden resa sig en mängd åldriga byggnader, men snart drages blicken ifrån dessa små hyddor till ett kolossalt182 tempel från Tsar Peters tid. När man ser denna jättebyggnad från 364 Itineraria 4osa 1841_44.indd 364 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia – ett så långt afstånd, att dess många torn visa sig för ögat, såsom en enda väldig kupol, är man nästan färdig att anse den för ett Lappländskt fjäll.183 Bredvid detta tempel står ett annat, som både genom sin glänsande yta, och som litenhet ☙  erinrar om en nyare tid.184 Sedan ❧ de resande en stund betraktat allt detta, såg man dem med pilsnabb fart sätta sig utför det branta fjället.185  Castrén means Voskresenskij Church built in 1681–1684 and destroyed by the British fleet in the Crimean war in 1854. It had 19 domes and its height was 37 metres. Никонов 2009. (TS)  The Church of the Annunciation, built in 1804. Северная энциклопедия 2004: 390. (TS).  The text published in Castrén 1842a ends here. It is followed by the date and the author’s name Kem den 14 Maj 1842. M. A. Castrén. 365 Itineraria 4osa 1841_44.indd 365 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria  The text from here to mscr p. 380 originally belonged to Castrén’s letter to Fabian Collan 4 Oct. 1842 (KK Coll. 37.13) and was published in Helsingfors Morgonblad 87/1842 (Castrén 1842c). There are some minor differences especially in spelling between the letter and the Castrén 1852b version. Most of them are shown here, but the reader is also advised to consult the volume of Castrén’s letters in this series. The first paragraph of the letter and newspaper article (Sedan […] välvilja.) is omitted in Castrén 1852b and it is published here following the spelling of the original letter.  The River (Severnaja) Dvina discharges into the White Sea through a wide delta area at N64º45ʹ E40º2ʹ. (TS)  Castrén 1852b continues.  In 1842, Shrovetide of 1842 was from Monday, 24 Feb. until Sunday, 2 March (Old Style). Мѣсяцословъ и общй штатъ 1842: IX; Соснина 2001. (TS) ☙  ❧ III. Sedan186 jag sist lemnade Eder en berättelse om mina rese-äfwentyr, har vintern gifvit wika för våren, wåren för sommaren och nu utöfvar hösten sitt kulna herrawälde. Under denna tid har jag från fjällborgen Kola arbetat mig till den mossomgifna staden vid Dvinas187 stränder, derifrån gjort en lustresa till Terska kusten, sedan dvalts några weckor i en Rysk bondby, och nu befinner jag mig åter i Erke-Engelen Michaels frejdade stad. Att i detalj utföra en beskrifning öfver denna resa, vore för mig lika omöjligt, som för Häfdatecknaren att skrifva en historia, ända från gamle Adams dagar. Minnet är en dålig hjelpreda, då det är fråga om fullständighet af facta, om noggrannhet af tids- och orts-bestämningar. Dock vill jag bjuda till, så vidt det står i min förmåga, att ur den förgångna tidens graf mana fram ett spökeri af små, för mitt egentliga ändamål till mesta parten oväsendtliga tilldragelser, rikligen belönad för min ringa möda, om det kan bereda dig och någon god vän dessutom ett litet tidsfördrif på en ruskig höstqväll. Med glädje flyger minnet tillbaka till den lilla staden bakom bergen, hvarest man emottog oss med den mest förekommande välvilja. Vi188 inträffade i Kola straxt före den så kallade Maslinitsan189, som i hela Ryssland är en vecka af jubel och fröjd, hvarmed man vill gå den långa och sorgliga fastan till möte. Utan att iakttaga de vanliga uppvaktnings-ceremonierna, blefvo vi dock öfverallt inbjudna och med hjertlighet bemötta. Under hela veckan gick ingen dag förbi, då vi ej blefvo kallade att taga del i stadens festliga fröjder. Vid dessa tillfällen skulle Natural-Historikern haft den yppersta lägen- 366 Itineraria 4osa 1841_44.indd 366 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia – het att studera Ishafvets Ichtyologie, utförd i otaliga folianter af svällande piroger, samt derjemte låna sin uppmärksamhet åt Lapplands Flora, sammanpressad inom permarna af mångfärgade nalifka-flaskor190. Äfven fornforskaren kunde här finna talrika föremål för sin vettgirighet, så väl i en mängd föråldrade bruk och plägseder, som och i särskilda dyrbara curiosa, hvilka gått i arf från slägte till slägte. Mig191 roade det allra mest att taga i skärskådande de Ryska national-drägterna, i synnerhet dem, ☙  hvilka prydde Borgare-fru❧arne och deras hulda döttrar. Det mest i ögonen stickande var en tröja (schubejka192) af rödt kläde eller sammet, prydd med en rik guldbrodyr och glittrande perlor. Tröjan var ganska vid, den saknade ärmar och sträckte sig ända till rorna. Ej mindre strålande var flickornas hufvudbonad, hvilken äfven omtalas i de Finska runorna och der liknas vid en ”upprättstående (hellre bakutlutande) molnspets.” Skada att den Finska sångmön ej råkat på infallet att äfven taxera denna kostbarhet; sannolikt hade hon ej låtit saken passera för ett ”brunt räfskinn”, då plagget ännu i vår perlrika tid betalas med 3 à 500 Rubel. Klädningen är en bred och styf rustning, men dess färg var olika, emedan alla från andra orter inflyttade damer bibehållit sin hemorts färg. Ett par hvita lösarmar höra ännu till kompletteringen af det hufvudsakliga i kostymen. De voro oformligt vida och uppdragna nästan i jemnhöjd med öronen, samt tjenade till att gifva åt den allra huldaste tärna ett uttryck af trumpenhet och styfsinthet. Då jag för första gången ☙  såg ett tåg af unga sjuttonåriga ❧ flickor i sådan utstyrsel skrida gravitetiskt fram, höjande sig vid hvart steg på tåspetsarna och blickande med  Наливка = berry wine, liqueur. (TS)  See also Castrén’s letter to K.F. von Willebrand, Apr. 4, 1842, in the volume of letters in this series.  Шубейка (< шуба) means actually a short fur coat, but Castrén uses it as a term for some thinner, waistlength clothes. (TS) 367 Itineraria 4osa 1841_44.indd 367 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria  –32.5˚ C. Castrén used the Réaumur thermometer. (TS) förnämt allvar framför sig, tyckte jag mig åskåda ett lustspel, föreställande en jungfrulig stolthet, som grundar sig på fädrens skatter. Till Kola-flickornas lof måste dock anmärkas, att denna theatraliska representation ej utfördes på fullt allvar. Ty då de stränga mödrarnas blickar mot aftonen blefvo rigtade från de kära döttrarna till de ännu kärare the-kopparne svängde sig de nyss så trumpna flickorna gladt och lustigt i hurtiga masurkor. Men om det lyster dig att skåda dessa fjällens döttrar i sitt rätta element, så följ mig på en promenad till ”Lappska berget”, der man roar sig med ett nöje, som hos oss kallas skrinna backe, på ryska кататься. Hvilket tåg af kavaljerer och damer, ilande parvis i små renslädar utför det branta fjället! Allas anleten stråla af en hjertinnerlig glädje. Gossen fröjdar sig öfver den blixtsnabba färden, ynglingen känner den stolta fröjden att vara sin flickas beskyddande ☙  riddare; men hvad kan det vara för ❧ en fröjd som sprider en rodnad på flickans kind? Eller är det måhända den bistra kölden, som målar dessa rosor? Detta är visst det naturligaste, ty vi hafva nu 26° R.193, och flickorna äro klädda i tunna siden-schubejkor, i lätta ljusa kattuns-klädningar med röda förkläden. Om hufvudet bära de blott en bindel; händerna skyddas af svarta sammetsvantar. Men låt oss betrakta tåget närmare. Se der kommer midt i skaran en junker, som spänt en hund för sin ahkia. Så munter färden är för den lilla köraren, så oangenäm är den för hunden, hvilken esomoftast får vidkännas häftiga stötar af spetsen på kerissen. I förtreten spelar hunden sin beherrskare det arga sprattet, att han stadnar midt i backen och lemnar den öfvermodiga tyrannen att tillse, huru han nu månde 368 Itineraria 4osa 1841_44.indd 368 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia –  Vi draga oss härifrån ‖ Letter: Låt oss draga härifrån  – Changed by the editor of Hf. Mbl. värja sig sjelf för andras ahkior. Äfven vi lemna honom åt sitt öde, i hopp, att han vår omsorg förutan hjelper sig ur sin nöd; ty der kommer med pilens snabbhet en lös keris, som ovillkorligt påkallar vår uppmärksamhet. I kerissen sit☙  ter en ungersven med sin flicka i famnen. ❧ Stolt och säkert styr ynglingen sin släde i alla slingringar och gropar, men flickan – hon darrar af ångest. I den vilda farten har hårbindeln löst sig och lockarna fladdra för vinden. Hon vänder sin lågande blick mot älskaren. Heroiskt slår han sin arm kring flickans lif, men förlorar i detsamma balansen, och den poetiska excessen ändas så, att herrskapet får svalka sina känslor i närmaste snödrifva, till icke ringa munterhet för de kringstående. Nu kommer en modig amazon, som styr sin skuta sjelf och styr den lyckligt hela berget utföre. Hon belönas med hurrarop. Men se här har åter midt i den lysande skaran sällat sig en ahkia, full med trasiga gatpojkar, som skrika, larma, pingla med klockor och bjellror. Berget skallar af skrattsalfvor. Vi hafva redan stått och betraktat detta lustspel alltför länge, för att ej väcka uppseende. Folkskarorna börja draga sig omkring oss och nöjet är ej mera så lifligt. Från alla håll ljuder det: ”Behagas det att skrinna backe, Ers välborenhet”? ”Min keriss är god” – ”min är bättre” – ☙  ”min” – ”min”, o. s. v. Vi194 ❧ draga oss härifrån, så länge det ännu är möjligt. Den glada veckan är förbi. Månne vi icke nu kunna göra en rund hos stadens högtärade herrskaper och tillse, huru de månde befinna sig efter Maslinitsans fröjder? Bred sitter Doktorn i sin breda divan, talar om tung luft och nödvändigheten att preservera sig emot skörbjugg. Tullförvaltaren klagar öfver den ledsamma 369 Itineraria 4osa 1841_44.indd 369 21.8.2019 16:05:33 �Itineraria      Стряпчей, later стряпчий, ‘solicitor’. (TS) Городничий, police and administrative chief in a district centre 1775–1862. Яновскiй 1893. (TS) According to Castrén’s letter to K.F. von Willebrand of 4 Apr. 1842 (see the volume of letters in this series) the monk was Polish and had been deported to Kola because of his participation in the Polish revolt of 1830. Судья, ‘judge’. (TS) Situated on Kildin Island in the Barents Sea, at N69°19′18″ E34°20′42″. (TS) tiden, då man icke ens får tullfritt röka tobak. Paedagogen, hans vän, råder honom att röka fritt, menande att Gud förlåter (Богъ проститъ). Sjelf har Paedagogen fått ett illartadt utslag. Ispravniken lider af rheumatism. Sasädateln visar oss gula fläckar på sitt bröst. Sträptshej’n195 sitter hos sin hysteriska dotter. Gorodnitsen196, Capuciner-Munken197 m. fl. besväras af hufvudvärk. Huru det står till med Sudjan198, är svårt att säga, ty han yttrar ej ordet. Samtliga damer sitta hemma och (törs jag säga ut det?) äta kål. Så följer matthet och domning på öfvermåttet af glädje. Emellertid fortfar man att emot oss bevisa samma vänskapliga bemötande. Den som framför alla andra omfattade oss med en ut☙  märkt väl❧vilja, var Ispravniken  – en man hvars bekantskap lände oss till båtnad äfven i vetenskapligt afseende. Han hade på sitt embetes vägnar lefvat många år bland Samojeder och Lappar, samt kunde således lemna oss många nyttiga upplysningar om hvardera folket. Äfven Paedagogen sökte på sitt vis gå oss tillhanda; han öfvade våra språkorganer vid de Ryska bokstafs[-]ljuden, handledde oss efter sin förmåga i Ryska grammatiken, samt försåg oss med Rysk lektyr. Oaktadt den myckna välvilja och tjenstaktighet, som vi erforo i den Lappländska staden, började jag likväl känna en hemlig längtan till Lapparne sjelfva. Denna längtan var dock högst obefogad, emedan jag på långt när ännu ej innehade den kännedom af Ryskan, som varit mig nödvändig, då jag ärnade begagna mig deraf till kommunikations-medel vid lärandet af de Ryska Lapparnes munarter. Emellertid företogs en liten utflygt till den närbelägna Lappbyn Kildin199, men byn var för tillfället tom på 370 Itineraria 4osa 1841_44.indd 370 21.8.2019 16:05:33 �Lapland, Russia and Siberia – innevånare och vår planlösa färd bestraffades så, att vi nödgades återvända med nästan ❧ oförrättade ärender. Men hvar var bya-folket? Största delen hade begifvit sig att skjutsa de så kallade Murmanski200 till Ishafvet, och återstoden af befolkningen tågade under vår vistelse i Lappbyn till Kola, för att se och högtidligen emottaga den ditförväntade archangelska Guvernören. Det var vår afsigt i begynnelsen att välja Kola till ett slags medelpunkt för våra excursioner i Ryska Lappmarken och derifrån med första öppet vatten begifva oss öfver Mesen201 till Samojederna; men från Petersburg inlupo underrättelser, som förmådde oss att ändra denna plan och ifrån Kola allra först begifva oss till Archangelsk202. Här ärnade vi nemligen undangöra en preliminärkurs i Samojediskan under ledningen af Archimandriten Winjamin203. För att hinna med detta studium och tillika före vintern kunna verkställa den Samojediska resan, sågo vi oss föranlåtna att använda vida mindre tid på Ryska Lappskan än det i början var påräknadt. ☙  Vi måste således lemna Semio❧stroff204, Muotka med flere norr om Kola belägna Lappska orter obesökta, och fingo nöja oss med en kort vistelse hos de Lappar, som lågo i vår väg emellan Kola och Kandalaks205. Här finnes väl endast en ordentlig Lappby men vid de allmänna poststationerna lefva en eller flere lappfamiljer från skilda landsändar. Vid hvarje station finnes åtminstone en välförsedd stuga, och vi hade följaktligen under denna resa ganska beqvämt kunnat studera den Ryska Lappskans särskilda munarter, med undantag af den Terska dialekten, om206 icke olyckan fogat att vi nu skulle råka ut för den Murmanska folkvandringen, ☙   See below.  Mezenˈ is a town of at the mouth of the river of the same name, N65°50′39″ E44°14′47″. In Castrén’s time it had ca. 1,600 inhabitants. Статистическiя таблицы 1840: 2. (TS)  Arxangelˈsk, governorate centre near the mouth of the River Dvina at N64°32′23″ E40°31′12″. (TS)  Archimandriten Winjamin ǁ Letter: en Archimandrit vid namn Winjamin, hvilken deltagit i en mission för de i Mesenska kretsen boende Samojeders omvändelse, lärt sig deras språk, författat derå en Grammatik och ett Lexicon samt öfversatt de fyra Evangelierna, hvilka samtliga arbeten ännu ligga i manuscript  Semiostrovskoe used to be situated on the northern coast of the Kola Peninsula, at the mouth of the River Xarlovka, N68°46′51″ E37°19′53″. Атласъ Маркса 1910: 16. (TS)  Kandalakša (Kar./Ru.)/Kantalahti (Fi.), a town at N67°8′57″ E32°24′20″. (TS)  om […] att ǁ Letter: men olyckan fogade, att – Changed by the editor of Hf. Mbl. 371 Itineraria 4osa 1841_44.indd 371 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  [море]  Lake Onega (Ru.)/Oniegu (Ka.)/ Ääninen (Fi.) is in Russian Karelia at N61°37′ E35°41′. (TS)  Kemˈ (Ru.)/Kem(i) (Fi.) is ca. 60 km west of Soloveck on the western shore of the White Sea in the estuary of the River Kemˈ, N64°56′56″ E34°36′58″. (TS)  The village of Imandra on the eastern shore of the lake of the same name at N67°51′2″ E33°15′28″. (TS)  This post station was at the northern end of Lake Imandra and must not be confused with places of the same name on the western and southern shores of the White Sea.         (TS) poststation ǁ letter: post-station Cape Svjatoj Nos on the northeastern coast of the Kola Peninsula at N68°8′54″ E39°46′16″. (TS) till […] Kola ‖ Letter and Hf. Mbl.: till sin bestämmelse-ort. The Murman shore means the northern coast of the Kola Peninsula as far as Cape Severnyj Nos. Северная энциклопедия 2004: 591. (TS) The Ter shore means the southeastern and southern shore of the Kola Peninsula from Cape Severnyj Nos to the River Varzuga. Северная энциклопедия 2004: 944. (TS) lodjor, katschmaror och snäckor ǁ Letter: lodjor (лодя), katshmaror (качмара?) och snäckor (шняка) See also the diary fragment from 1842 below in this volume. vid […] fiskelägen ǁ Letter: vid sitt fiske-läger – Changed by the editor of Hf. Mbl. Vadsø on the southern shore of the Varanger Peninsula in Norway at N7842410 E1055376 (N70°4′49″ E29°43′51″). (TS) som var oss till icke ringa hinder i våra litterära företag. De så kallade Murmanski (ordet är ett mixtum compositum af morje207 och man, betyder således ethymologiskt hafsmän) äro till en del Ryssar, till en del Karelare och Lappar, samt färdas i slutet af Mars och början af April till Ishafvets stränder för att der idka fiske under våren och sommaren. Kommande ända från ☙  trakten ❧ af Onega208 och Kem209 styra dessa Murmanski sitt tåg öfver Kandalaks och Imandra210 upp till Rasnavolok211, som är en poststation212 11 mil söder om Kola. Här fördelar sig tåget i tvenne flockar. De som fiska i hafsfjordarne mellan Kola-viken och Norrska gränsen, fortsätta sin färd upp till Kola och derifrån vidare framåt. De åter, som fiska emellan Kola och Svjatoi-Nos213 fara från Rasnavolok rakt till214 sin bestämmelseort, utan att besöka Kola. Hela hafskusten från Norrska gränsen till Svjatoi Nos är bekant under namn Murmanska stranden215, hvartill ännu i dagligt tal räknas en del af Terska stranden, under hvilket namn man annars förstår Hvita Hafvets vestra kust216. Det nyssnämnda tåget af Murmanski utgöres till det mesta af legofolk. Sjelfva segla husbönderna i Juni och Juli månader med smärre fartyg, som efter sin olika storlek och konstruktion kallas lodjor, katschmaror och snäckor217, för att afhämta fisken och öfverföra bröd för följande årets behof. Somliga åtnöja sig att qvarstadna ☙  vid218 sina ❧ fiskelägen inemot slutet af Augusti, då fiskeriet upphör; andra åter fortsätta färden till Vadsö219, Hammerfest220, Tromsö221 och andra Norrska hamnar, föra med sig mjöl, gryn, ravenduk, rep, hampa, fiskflott, tvål med flere varor, dem de utbyta emot torsk, räfskinn, 372 Itineraria 4osa 1841_44.indd 372 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – rumm, kaffe, the, socker, och andra specerier som hafva god afsättning i hemorten. Men för att fullfölja händelsernas episka gång, skola vi säga vännerna i Kola ett farväl! och sedan i behörig ordning afresa. I detsamma vi skulle göra uppbrott öfverraskade oss en stor del af stadens icke obetydliga embetsmanna-personal med ett besök, tömde ett glas för vår välgång och ledsagade oss vid den slutliga afresan ett godt stycke på vägen. Sedan vi ändtligen nödgats taga det sista afskedet af dessa oss uppriktigt tillgifne vänner, fortsattes resan under en stjernklar af norrsken flammande himmel till den första poststationen222 Kitsa (Kjeddjam)223, 30 verst från Kola. Komna på backen blefvo vi varse något svart, som likt ett bårtäcke vidt och bredt betäckte den hvitskim☙  rande snön. ❧ Vi gingo att förskaffa oss upplysning om denna spökelse-scen och funno här några tjog sofvande, väl bepelsade Murmanski, hvilka i brist på utrymme i stugan nödgats lägra sig på drifvan. Vi skulle träda in i stugan, men vid hvarje försök att få fast fot på golfvet ljöd oss till möte ett aj! ett oh! ett чертъ! eller en ännu kraftigare interjektion, om tillfälligtvis något parti af de sofvande kom att sitta hårdt emellan. Ur stånd att sjelfva få något fotfäste på golfvet anmodade vi Jemstschiken224 att vara oss behjelplig. Hans dundrande Blahorodnie225 ljudi! väckte ögonblickligt värden, som icke blott lotsade oss fram genom den Murmanska skärgården, utan äfven utrymde en bänk till vårt hvilo-läger. Om morgonen väcktes jag af ett förfärligt skrikande, handklappande och fotstampande. Af fruktan att min redan i kerissen illafarna rygg vore hotad af någon fara hastade jag att stiga upp och ställa mig i försvarsskick.  The present city of Hammerfest on the northern coast of Norway at N7862774 E819889 (N70°39′48″ E23°40′55″). (TS)  The present city of Tromsø at N7731678 E653476 (N69°38′56″ E18°57′24″)  poststationen ǁ Letter: post station  Mokraja Kitsa south of Lake Kitsa at N68°37′50″ E33°16′11″. (TS)  ямщик, ‘coachman’ (TS)  Blahorodnie ljudi! ǁ Letter: Благородные люды! 373 Itineraria 4osa 1841_44.indd 373 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  –37,5˚ C.  Mscr: värme-/graden  At the northern end of Lake Pulozero at N68°27′9″ E33°17′26″. See Fellman 2008: 6. (TS)  husbondsfolket ǁ Letter: husbondafolket Snart blef jag dock varse att min räddhåga var ogrundad. Den nattliga kölden, som enligt de thermometer-observationer, jag kunde anställa med tillhjelp af min näsa, torde varit vid pass ☙  30o R.226, hade ❧ genomträngt den Murmanska kolonins skinnpelsar och man var i brist på eld och brännvin nödsakad genom slika palliativer söka återvinna den nödiga värmegraden227. Sedan stugans redan förut talrika inhysingar blifvit förökade genom den exsulariska kolonins inträngande, var rummet så uppfyldt af menniskor, att man ordentligen stridde om plats, och det blef den svages lott att jagas på backen och der intaga sin frukost eller oäten begifva sig å färde. Att i denna hvimmel begynna med några litterära företag, hade varit lika dåraktigt, som omöjligt. Vi begåfvo oss alltså ännu samma morgon åstad, i hopp att på nästa station finna ett mindre bullersamt sällskap. Men i denna förhoppning blefvo vi fullkomligt bedragne. Ty då vi kommo till Angesvarre228 (22 verst från Kitsa), funno vi åter ett fullt hus af Murmanski, hvilka samtligen deltogo såsom handlande personer i en representation, hvilken kunde kallas Kittelstriden, emedan här striddes om rättigheten att få kitteln på elden. Emedan alla hade ungefär lika stor och lika liten rättighet härtill, ville naturligtvis ingen maka åt sig, ehuru mycket ☙  man ordvexlade, knuffades och ad❧vocerade. Följande rättsprinciper tycktes likväl i berörda hänseende vilja göra sig gällande inom den Murmanska korporationen. §1. Ho som ingen ved på elden bringat, vare från elden förvist. §2. Ho som kokar soppa på bröd vike för den som fisksoppa kokar. §3. Vike qvinnan för mannen, och pilten för qvinnan. §4. Legohjonen vike för husbondsfolket229. §5. Afgöre husbönderna 374 Itineraria 4osa 1841_44.indd 374 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – inbördes och legohjonen inbördes, i hvilken ordning de enhvar sin kittel på elden sättja må. Dessa paragrafer i den Murmanska kittelbalken äro påtagligen alltför otillräckliga, och det vore derföre önskligt att en Lykurgus230 skulle uppträda inom det Murmanska samhället och lika förträffligt reglera dessa förhållanden, som fordom den Spartanske lagstiftaren i sin stat ordnade samma kinkiga kapitel.  – Men vi lemna Murmanski på Angesvarre att der för tillfället stifta provisoriska lagar, och begifva oss att åskåda nya scener. Sådana erbjuda sig i mängd på vägen emellan Angesv[arre] och Maanselkä231. Emedan Maanselkä är en temmeligen ansenlig by hade kittelstriden här ej vållat så stort ☙  dröjsmål för Murmanski, som på ❧ Angesv[arre], hvarföre vi straxt efter vår afresa från sistnämnda station började möta skaror af dessa Ishafsfarare. De färdades 20, 30, ända till 50 personer i skocken och bestodo af män, qvinnor, åldriga gubbar, unga gossar och flickor. De flesta släpade efter sig en liten rensläde, hvarur framskymtade pelsar, limpor, båtsankare, kittlar m. m. Stundom hade tvenne förenat sig om en keris, som de antingen framsläpade gemensamt eller turvis, och ej sällan mötte man kerisser, som drogos af hundar. Mer än en gång anmärkte jag äfven att en ungersven utom det öfriga bagaget hade i sin ahkia en tärna, som förmodligen insjuknat under den mödofulla färden. Skarorna framryckte merendels under sång och ett högljudt skrål. De flesta anleten uttryckte trotts och oförvägenhet. Många bandit-fysionomier röjde sig i hopen, och de trasiga kläderna, orenligheten samt en i allt rådande vårdslöshet, i förening med det vilda skrålet och de fräcka sångerna, gåfvo det hela utseendet af ett  Lycurgus, mythical king and lawmaker of Sparta in the 8th century BCE, known especially from the works of Xenophon. Cartledge 1998: 84, 128–129. (TS)  Maselga/Maaziellˈk at N68°14′33″ E32°57′30″. Kulonen & al.: appendix map. 375 Itineraria 4osa 1841_44.indd 375 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  herrskare ǁ Letter: ~ (владѣтель) On Valit/Varent, see also Baer 1844: 73–74.  Branch 1973: 203, 268 cites here Sjögren’s work Bemerkungen über die zum Grossfürstenthum Finnland gehörigen Lappmarken published in 1830. (TS) röfvare-tåg. Emellertid var det för omvexlingens skull roande att se detta lif och denna rörlighet på Lapplands öde stigar. ☙  ❧ Vi kommo till Maanselkä eller Maasesiid. Denna benämning är påtagligen Finsk, och äfven många andra ortsnamn anträffas både på östra, vestra och södra kusten af Hvita Hafvet, ja in i sjelfva Lappland, hvilka leda sitt ursprung från Finskan. Detta synes leda till bekräftelse å den af Sjögrén uppställda hypothes, att ”Karelarne engång utsträckt sina boningsplatser – – – igenom hela den Kolska kretsen ända till Norra Oceanen.” Sjögrén grundar denna hypothes mindre på orters Finska benämningar, än på det inflytande, Finska språket påtagligen utöfvat på Ryska Lappskan, samt på en gammal tradition om en Valit eller Varent, ”en namnkunnig herrskare232 i Karela eller Kexholm och vasall under Novgorod”, hvilken skulle eröfrat ”Lappland eller det Murmanska landet” och tvungit Lapparne att betala tribut till Novgorod.233 Hvad vigt man äfven i öfrigt må tilldela denna tradition, åberopad vid ett gräns-konvent emellan Ryssland och Danmark af de Ryska sändebuden, så bevisar den dock föga i afseende å Ryska Lappmarkens kolonisation af Karelare. – Om det är ☙  lof❧ligt att i detta dunkla ämne yttra någon mening, så finnes min uttalad i nedanstående rader: Såsom man kan sluta dels af muntliga traditioner, dels af skriftliga urkunder, hafva Finnar, särdeles af den Karelska stammen, ofta i äldre tider gjort ströftåg till Lappland icke i afsigt att der bosätta sig, utan endast för att vinna byte. Stundom hafva rätt väldiga strider blifvit kämpade, vid hvilka naturligtvis Lapparne enligt sina egna berättelser behållit öfvervigten. 376 Itineraria 4osa 1841_44.indd 376 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – Något dylikt ströfveri ligger sannolikt äfven till grund för den varentska traditionen. Men så väl enligt Lappska och Finska traditioner, som till en del historiska vittnesbörd och för att sluta af det ännu gängse förhållandet, hafva enskilda Finska familjer under oroliga tider och missvextår inflyttat till Lappland, blott i den fredliga afsigt, att här nedslå sina bopålar. Om man vid valet af boningsställe tilläfventyrs kommit att göra intrång i Lappens häfdvunna rättigheter till skogsmark, fiskevatten m. m., så har saken vanligtvis blifvit afgjord genom en liten skärmytsling, i anledning hvaraf många orter i det ☙  nordliga ❧ Finland enligt traditionen blifvit benämnda Riitasaari, Torajärvi m. m. Men när dette ibesittningstagande ej skett till men för landets fordna innevånare, hafva Finnarne fått ostördt bygga och bo, om äfven Lapparne med sneda blickar betraktat deras företag.234 I händelse de första kolonisternas ansträngningar blifvit krönta med framgång, så har ryktet härom ditlockat äfven andra bebyggare, och på detta vis skall mera än en Finsk koloni, enligt traditionen, hafva bildat sig i Lappland. Exempelvis må jag nämna kolonierna i Enare, Alten, Pulmak235, Seida236 samt äfven Karasjoki. Alla dessa hafva väl i sednare tider uppstått, men det nyssnämnda sättet för deras uppkomst torde gälla om alla tider. Få och i ryska Lappmarken ingen enda af dessa kolonier har det lyckats att bibehålla sitt språk och blifva sin nationalitet trogna, hvilket synes bevisa att de invandrande Finska kolonisters antal ej varit alltför betydligt, ännu mindre så ansenligt som Sjögrén synes antaga, då han påstår, att Karelarne fördrifvit Lapparne från hela södra och östra delen af Kolska kretsen samt sjelfva tagit landet i  The Finnish settlers and the Saami could indeed live without disturbing each other, but in several cases the Saami appealed in court because settlers had violated their rights to the land. Enbuske 2008: 164–192. (TS)  Polmak (No.)/Buolbmát (SaaN) in Norway at N7826501 E991545 (N70°4′15″ E28°0′26″)  Seida (No.)/Sieiddá (SaaN) at N7845361 E993304 (N70°13′53″ E28°9′33″). (TS) 377 Itineraria 4osa 1841_44.indd 377 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  Letter: SV ǁ Castrén 1852b: 155 sydost  The parish of Ylitornio (Fi.)/Övertorneå (Swe.) on both sides of the River Tornionjoki was divided by the 1809 border between Sweden and Finland/Russia. Its centre on the Finnish side is at N7358942 E350769 (N66°18′52″ E23°40′11″). (TS)  Called Muonio at present, at N7541384 E360556 (N67°57′11″ E23°40′11″). (TS)  uppdagas […] stamfäderna ǁ Letter: uppdagas, och de utreda, att stamfäderne – Changed by the editor of Hf. Mbl.  Rovaniemi is at N7375638 E443436 (N66°29′41″ E25°43′44″). (TS)  Present-day Keminmaa at N7301261 E387770 (N65°48′47″ E24°32′41″). (TS)  Alatornio at N7303913 E370140 (N65°49′48″ E24°9′25″). (TS)  Tervola is on the River Kemijoki, N7330899 E400583 (N66°4′59″ E24°48′7″). (TS)  Karelians are considered to have settled in Lapland especially in the 12th until 14th centuries. Later they had to withdraw because of a wave of migration from western Finland. Enbuske 2008: 78–81. (TS) ☙  besittning och derpå framträngt ännu ❧ högre upp mot norden. I sådant fall hade väl ej det styfva Finska national-lynnet kunnat uppfrätas af det äfven i andelig motto vida underlägsna Lappska folket. Och hvad det beträffar, att dessa Karelare sedermera i sin ordning blifvit af Ryssarne utträngda åt [sydvest]237. och derigenom bidragit till att ”befolka de ostliga delarna af Kemi-Lappmark”, så är denna hypothes alldeles obestyrkt och motsäges af den svaga Ryska kolonisationen i Lappmark. Obestridligt är det likväl, att invånare vid Kemi och Torneå elfvar utgöra en blandning af Savolaksare, Karelare och Lappar. Det Savolaksiska elementet är öfvervägande högre upp mot norden, i Kemiträsk, Sodankylä, Öfver-Torneå238, Muonioniska239. Denna kolonisation kan ännu genom familje-traditioner till en del uppdagas240, hvilka utreda, att stamfäderna invandrat på skilda tider, från skilda orter och af särskilda orsaker, men vanligast under krigsoroligheter eller missvextår. Den Karelska stammen är mäktigast i Rovaniemi241, Kemi242 och Neder-Torneå243. Dess invandring är svept i dunkel, men sannolikt ☙  tyckes det mig, att ifrågavarande ❧ kolonister småningom inflyttat från nuvarande Kemska kretsen, först och mäktigast befolkat Rovaniemi samt derifrån framträngt till Terwola244, Kemi och Neder-Torneå. Detta har af ålder varit en temligen allmänt stråtväg vid Karelarnes handelsfärder, hvilka måhända äro en förnyad form af deras fordna vandringar och ströfverier inom det Finska området. Anmärkningsvärdt är det åtminstone, att Karelska kolonisationen upphör med Rowaniemi.245 I det af naturen i flere afseenden gynnade Kemiträsk finner man knappt spår till en beblandning med Karelare, och just 378 Itineraria 4osa 1841_44.indd 378 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia –  The pronouns mie and sie are still considered a Karelian feature today (see e.g. Lehtinen, T., 2007, 274.) denna ort hade bordt tjena Karelarne till den förnämsta tillflyktsort, om de från Ryska Lappmarken blifvit till Finland undanträngda. Men att invånarne i Kemi, Torneå och Rowaniemi verkligen äro befryndade med Ryska Karelare bevisas af flera sammanträffande omständigheter. Påfallande äro i detta afseende åtskilliga språkegenheter, bland annat pronomina-personalia: mie, sie246, verbal-ändelsen -oitsen (-öitsen)247, adverbial-ändelsen -sta248 (för -sti i ☙  Torneå) och många enskildta ord, som annor-❧ städes ej anträffas. Den äldre klädedrägten är hos hvardera folket så lika, att jag och en annan jemte mig för några år sedan ansåg en bonde från min födelseort Tervola för en Rysk Karelare. Samma likhet röjer sig i åtskilliga redskaper och husgerådssaker, såsom slädar, båtar, lior, skåp m. m.249 Om det i grund af föregående anmärkningar är mindre troligt, att Ryska Lappmarken någonsin varit talrikt, och dess sydliga del uteslutande befolkad med Karelare, så skönjes här dock mest öfverallt, särdeles inom den sydliga delen af Kolska kretsen, en blandning af Lappska och Karelska elementer. Den röjer sig ej blott i språket, utan äfven i kroppsbildning och anletsdrag, i boningssätt och seder. Så voro Lapparne i Maanselkä af en mycket reslig vext, hade rena ansigtsdrag och ej denna fina, gnällande stämma, hvarpå man genast igenkänner Lappen, utan en grof bas. De bodde till en del i rökpörten, till en del i Karelska stugor och hade i decennier bebott samma ställe, hvilket ej är Lappens sed. Språket var öfversvämmadt af Ka☙  relska ord och talesätt. ❧ Väl kunde det icke ens här lyckas oss att göra detsamma till föremål för ett ordentligt studium, emedan i hvarje stuga (KH)  The same derivational suffix is also known in other dialects of Finnish, but the combination of the consonants -ts- is characteristic of some dialects from the Karelian Isthmus. In the western dialects, there is -ttinstead (see maps 8–10 in Kettunen 1940). The ‘Karelian’ variant has also been established in Standard Finnish, although instead of -oitse-, usually the shorter suffix -oi- is used nowadays. Cf. tupakoitsen, tupakoin. Häkkinen, K., 1994: 431. (KH)  The elative ending is relatively commonly used as a derivational suffix to produce adverbs both in dialects and old literary Finnish (see e.g. Nikkilä 1994: 252–254). Thus, this feature is not typical of Karelian only. (KH)  Castrén’s view of the colonization history of Finnish Lapland is derived from Jacob Fellman, but present-day research does not confirm it. The origins of settlement were in different regions and the Karelian influence in the Rovaniemi area is considered to have been relatively weak. Karelians came to the Kola Peninsula in the 11th century, and more extensive Karelian, Finnish and Russian settlement began in the second half of the 19th century. Vahtola, J., 1996: 143–145; Ruotsala 2005: 161–162 (TS) 379 Itineraria 4osa 1841_44.indd 379 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  Pečenga (Ru.)/Petsamo (Fi.) at N69°32′40″ E31°12′49″. (TS)  Èkostrov (Экостров) at ca. N67°37′25″ E32°42′24″. Kulonen & al. 2005: appendix map where it is incorrectly spelled ‘Jokostrov’. (TS)  Aˈkkel/Akkala. (TS)  Ljavozero (Лявозеро) (Ru.)/Lejjaavvˈr at N68°14′5″ E36°17′38″. On Kulonen & al. 2005: appendix map erroneously spelled Levozero. (TS)  Voronežskij used to be situated on the Kola Peninsula at the location where the River Lanˈiok joined the River Voronˈja, ca. N68°45′ E35°34′. Атласъ Маркса 1910: 16. (TS)  The River Ponoj discharges into the Barents Sea just south of the easternmost point of the Kola Peninsula at N66°58′55″ E41°16′58″. (TS) fanns ett större eller mindre antal Murmanski, som drefvo någon slags nålhandel med Lapparne; men vi hörde här åtminstone Lappskan talas och dröjde äfven af denna anledning några dagar i byn. Det vore sannolikt af ringa intresse att uppräkna en mängd Fennicismer, dem jag antecknat i Maanselkä. I dess ställe vill jag skrifva ett omdöme öfver den Ryska Lappskans allmänna beskaffenhet, hvarunder dock den Terska dialekten, såsom alldeles okänd ej är inbegripen. Ryska Lappskan erbjuder i grammatikaliskt hänseende icke så väsendtliga olikheter från de öfriga Lappska dialekterna, som man vanligen antager. Den närmar sig till en del Fjäll-Lappskan, till en del Enare-dialekten och ligger på många orter midt emellan dem båda. Dess egendomliga karakter består visserligen äfven i smärre form-skiljaktigheter, men förnämligast i ändelsernas förkortning. Slutvoka☙  len har öfverallt gifvit vika för de ❧ Ryska halfljuden ь och ъ. Den i andra dialekter vanliga konsonantförstärkningen förekommer här mera sällan. Likaså finner man ej i denna munart den oändliga mängd vokal-modifikationer som anträffas i Fjäll-Lappskan samt i synnerhet uti Enare-dialekten. I formrikedom kan den ej mäta sig med Finnmarkska, än mindre med Svenskt-Lappska dialekten. De Ryska Lapparna indela sjelfva sitt språk i trenne hufvud-dialekter, bland hvilka en förekommer i Petsingi250, Muotka, Patsjoki, Synjel, Nuotosero, Ekostroff251, Babia252, en annan i Semiostroff, Lävosero253, Woronesk254, Kildin, Maanselkä, och den tredje på Terska halfön emellan Svjatoj Nos och Ponoj255. Då jag ej besökt alla dessa orter, kan jag ej heller borga för indelningens 380 Itineraria 4osa 1841_44.indd 380 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – rigtighet och måste, hvad särskildt Babinska Lappskan beträffar, yttra den mening, att denna dialekt måhända med större skäl kan föras till den sednare med Finskan mera uppblandade klassen. Det var egentligen den första af dessa hufvud-dialekter, som åtminstone på de orter vi undersökte densamma, låg midt emellan ☙  Fjäll-Lappskan och Enare-språket. ❧ Den andra aflägsnar sig något från hvardera. Samtliga det Lappska språkets dialekter komma väl temligen nära öfverens, om man abstraherar från de främmande elementer, som de enhvar på sitt vis från skilda språk upptagit. Men Lapparne hafva haft den olyckan att komma i nära beröring med främmande folkslag, medan deras språk ännu var i sin spädaste barndom, och häraf har följden varit den, att språket ej blott upptagit en gränslös mängd fremmande ord, utan äfven i många grammatikaliska hänseenden gestaltat sig efter främmande mönster. Just denna inverkan från skilda håll begrundar olikheten emellan de Lappska dialekterna. Så röjer sig i den förstnämnda af Ryska Lappskans munarter ej blott Ryskt och Finskt inflytande utan äfven en inverkan af Norrskan. Den andra hufvud-dialekten har åter varit mera utsatt för Ryskt och Karelskt inflytande. På somliga orter är det Ryska elementet starkare, på andra, särdeles i Akkala-Lappmark, har Karelskan mäktigare inverkat. Vill man engång komma det Lappska ☙  språkets ❧ urtyp på spåren, så kan det endast ske derigenom, att man underkastar de enskilda dialekterna en noggrann jemförelse och vid alla sig företeende olikheter oväldigt pröfvar, om de kunna genom främmande inverkan förklaras – en skärseld, som sjelfva Finskan ännu kunde tåla vid. 381 Itineraria 4osa 1841_44.indd 381 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  förgäfves ǁ Letter: förjäfves  The Russian writer and historian Nikolaj Mixajlovič Karamzin (1766–1826), was known as a representative of conservative Tsarist ideology, a dominant figure in Russian literature during the first decades of the 19th century. He was a widely travelled person with personal contacts with several West European writers and philosophers. Schönle 2004; Terras 1991: 155–159; (TS)  Letter: Какая смѣсь одеждъ и лицъ / Племенъ, наречiй, состоянiй! The quotation is not from Karamzin but instead from Aleksandr Sergeevič Puškin’s (1799–1837) poem Братья разбойники (1825). Пушкин, А.С., Собранные сочинения в 10 томах , т. 3: http://rvb. ru/pushkin/01text/02poems/01poe ms/0787.htm. (TS)  denna station ǁ Letter: Rasnov[olok] – Changed by the editor of Hf. Mbl.  Orpheus of Greek mythology was torn into pieces by a crowd of bacchants after attempting to fetch his beloved Eurydice back from the Underworld. Harrauer  – Hunger 2006: 381. (TS)  och blifvit ǁ Letter: att blifva  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  See previous chapter.  In the article in Hf. Mbl. there is a footnote by the editor here: Suomi 1842, h. IV, s. 27 ff. referring to Castrén 1842a.  afresan ǁ letter: vår afresa  In the letter also with the Russian name Voronˈeozerskaja. Af fruktan att blifva mera vidlyftig än tillbörligt, vill jag afbryta dessa anmärkningar och utan vidare uppehåll begifva mig till Rasnavolok (Rasnjarg) för att tillse om ej Lappska språkets studium på denna station må med någon större framgång kunna bedrifvas. Allt förgäfves256! Här om någonstädes kunna vi med Karamsin257 utropa: Hvad blandning utaf folk och drägter, Af stammar, stånd och dialekter!258 Ty då alla Murmanski, som i det föregående nämndes, måste färdas genom Rasnavolok, då vidare skjuts-Lappar ligga de längre vesterut farande fiskare på denna station till möte, så kan man lätt föreställa sig, hvilken rörelse här eger rum under den Murmanska folkvandring☙  en. Det skall för några år sedan ❧ hafva tilldragit sig, att 1200 personer på samma gång varit lägrade vid denna station259. Dermed likartadt var väl förhållandet ej mer, men ändock befanns antalet af menniskor vara mera än tillräckligt för att uppfylla ett par trånga stugor. I en af dem utrymde tvenne Kolska köpmän, som lågo på stationen och sålde bröd åt Murmanski, för vår räkning ett hörn, hvarest jag ihärdigt fasthöll mig närmare ett dygn, med papper och blyertspenna i handen. Det var i samma hörn jag så när hade delat Orphei260 öde och blifvit261 söndersargad af en rasande qvinna.262 Denna263 obehagliga omständighet, förmådde mig att påskynda afresan264 från Rasnavolok till Rikkataival (Rik-suolo)265. Den lappska naturen, som under vår färd ända från Kola haft föga anmärkningsvärdt att erbjuda, började nu åter visa sig från sin 382 Itineraria 4osa 1841_44.indd 382 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia –  Umptek (Kildin Sa.)/Xibiny (Ru.) at N67°44′15″ E33°34′39″. Its highest point is ca. 940 m above sea level. kolossala sida. Man har i Lappland hvarken sommar eller vinter att söka det natursköna i en rik omvexling af föremål och en sträng begränsning af den förhandenvarande taflan, såsom jag ☙  skulle ❧ definiera det täcka, det vackra, det som vanligen kallas skönt. I Lappmarken anträffas det sköna, om det annars ej är förvist från detta land, i det täckas raka motsatts, det omätligt enahanda. Vi befinner oss nu på Imandra sjö och skåda rakt framför oss fjärdar, åt hvilka ögat förgäfves söker någon annan begränsning, än den dunkelblåa horizonten; åt venster resa sig de dunkla molnlika konturerna af jätte-fjället Umptek.266 Så enformig och chaotisk denna anblick äfven må vara, så verkar den dock med en underbar makt på det menskliga sinnet. Trotts allt sitt filosoferande är och förblir menniskan sådan, att hon igenkänner Skaparens hand tydligare i det stora och kolossala, äfven om formen der ej blifvit så tydligt utritad, än i det lilla och dvergartade, vore det än aldrig så form-fulländadt. Men skulle det tyckas någon, att en natur, sådan som den närvarande, måste förefalla död och verka tryckande på sinnet, så må man blott föreställa sig, att luftens vindar spela på de vidsträckta fjärdarna, eller att åskan dånar på de ☙  skyhöga fjälltopparna och man skall ❧ ej sakna lif. Men den som ej finner behag i et sådant lefverne må färdas här om vacker vinternatt, då himlen lågar af stjernor och norrsken. Så långt man förmår skåda framför sig ser man på hvarje punkt af det omätliga snöhafvet en viss obetydlig rörlighet, en fin dallring, så förtjusande, att hela ens väsende hotar bortsmälta vid dess åskådning. Vill man åter rigta blicken på fjälltopparna, så ser man dem omhöljda af ett fladdrande sken, som synes flyga upp ur sjelfva (TS) 383 Itineraria 4osa 1841_44.indd 383 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  Castrén never travelled in Italy or any other foreign country except brief visits to Swedish Lapland in 1838 and Finnmark in Norway in 1842. (TS)  stationerna härstammade ǁ Letter: stationer: Ekostroff och Sasheika härstammade  36 verst ǁ Letter: tre mils  Zašeek at N67°24′31″ E32°33′0″. (TS) fjället, likt lågan ur kratern på ett eldsprutande berg. Skenet sprider sig öfver hela himlen, fladdrar någon tid och försvinner, för att efter en stund på samma sätt åter uppstiga och försvinna. Med ett ord, nog finner man det natursköna så i Lappland som Italien267, blott man helt anspråkslöst upplåter sitt sinne för dess intryck och ej mästrar det efter förut af reflexionen uppgjorda theorin. På Rikkataival blefvo vi ändtligen befriade från den Murmanska svärmen. Så angenämt det var att efter 10 dagars oupphörligt hvimmel ☙  omsider komma i ro, likaså ❧ förargligt var det derjemte att genom detta tillfälliga hinder hafva till större delen förfelat resans ändamål. Saken kunde ej mera upphjelpas, ty på Rikkataival och de tvenne andra ännu återstående stationerna268 härstammade de flesta innevånare från Finnar och språket var följaktligen förderfvadt. Också tvang oss det infallande menföret att påskynda färden. Lapparne yttrade redan betänkligheter vid att skjutsa oss på dagen, befarande att deras renar skulle tröttna på hållen, hvilket och någongång inträffade. Af sådan anledning nödgades vi efter ankomsten till Ekostroff (Tshuk-Suolo) ännu sent på aftonen begifva oss på det 36 verst269 långa hållet till Sasheika (Nieshke)270. Kort efter afresan från nämnda station mötte mig ett litet äfventyr. Man hade spännt för min keris en ung, oinkörd, usel ren. Medan jag satt obekymrad och betraktade norrskenet, började renen flyga åt höger och venster om vägen. Naturligtvis lemnade jag ingen möda ospard att tukta honom för slika extravaganser, men härvid fogade sig ej bättre, än att tömmen fastnade vid en långt framstickande hornspets. ☙  Häraf råkade ❧ renen i yttersta förtviflan, 384 Itineraria 4osa 1841_44.indd 384 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – hoppade och svängde sig af alla krafter, hvarvid tömmen allt mera trasslades. Jag reste mig upp för att klarera den, men renen begrep ej min välmening, utan fortfor med sitt ofog så att tömmen helt och hållet invecklades. Stumpen var ännu lindad kring min arm, men jag stod nu så nära renen, att dess rörelser började kännas mig odrägliga. Jag blef derföre nödsakad att lemna tömmen och det så mycket mera, som renen nu började gå offensivt tillväga. Fästande sina skarpa hornspetsar vid min mage, hade den kunnat göra ett nesligt slut på min timliga varelse, om jag ej hunnit gripa i hornen och vrida renens hufvud ner till marken. Naturligtvis var renen dermed föga belåten, och nu börjades en strid som sannolikt hade lyktats på ett för mig bedröfligt vis, derest jag ej fått tillfälle att hoppa tillbaka i kerissen. Äfven detta var vådligt; ty på det vidsträckta Imandra, som hvimlade af bivägar och dessutom för tillfället var betäckt med en hård skara, hade renen lätt kunnat bringa mig på villostråt, då jag ej ägde något ☙  medel att ❧ styra den. Men nöden tvang mig att tillgripa denna utväg och lyckan gynnade mig så, att jag inom kort upphann kamraterna. Sedan vi med förenade krafter bragt tömmen till rätta, tillryggalades färden, några små äfventyr oberäknade, ganska lyckligt till Sasheika, hvarest vi hamnade tidigt på morgonen.  – Samma dag fortsattes resan till Kandalaks, en medelmåttig Rysk by vid Kandalakska viken af Hvita Hafvet. Hit hade ryktet om våra egenskaper hunnit förr än våra personer. Jag var renommerad såsom en ovanlig siare och L[önnrot] såsom en undergörande läkare. Käringarna öfverhopade mig med böner, att jag måtte utreda deras temligen lätt utredda framtids-härfva; men i 385 Itineraria 4osa 1841_44.indd 385 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria    Становой пристав, local police commander of a стан formed from a few municipalities. Большая советская энциклопедия 24:1: 1247– 1248.) Paxkov. See Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 48–88. stället för att aflägga några specimina i Augurernas vetenskap, begåfvo vi oss å färde, efter att först hafva gästat Stanovoj Pristaff271 och föryttrat våra numera onödiga kerisser, muddar och andra lappska persedlar åt borgaren Pahkoff272. Vägen från Kandalaks till Kem, som var vårt närmaste mål, utgör 262 verst och löper till ☙  en del efter kusten, till en del ge❧nom det inre af landet. Kusten är befolkad med Ryssar, men de byar som ligga några mil åt sidan bebos af Karelare. Många Karelare anträffas äfven i de Ryska byarna, men de äro alla i en sednare tid inflyttade. Dock bevisa så väl de många i nejden förekommande Finska ortsnamn, som bland innevånarne allmänt gängse traditioner, att äfven de Ryska byarne, åtminstone många bland dem, tidigare varit bebodda af Karelare. Traditionen skiljer emellan Finnar, hvilka af Ryssarna vanligtvis kallas Svenskar (Шведы) Karelare (Кориляки[,] Корели) och Tschuder (Чухны). På sydvestra sidan om Hvita hafvet förekomma blott traditioner om Karelare, på den södra och östra sägas landets äldre innevånare varit Tschuder, hvilka traditionen förknippar med Ingrer och Ester.273 Utan att här inlåta mig i några vidlyftigare argumentationer öfver den med tillräckliga skäl bestyrkta hypothesen, att den Finska stammen fordom sträckt sig ända till Hvita Hafvets kuster, vill jag allenast upptaga den svårlösta frågan: Hvart hafva dessa kust☙  landets äldre inne❧vånare tagit vägen? Att de af Ryssarna blifvit undanträngda inåt Lappland och derifrån tillbaka till Finland, synes vara en otillfredsställande förklaring. För att sluta af sannolikheter, här och der befintliga traditioner, samt den ännu svaga Ryska befolkningen i de 386 Itineraria 4osa 1841_44.indd 386 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – nordliga delarna af Archangelska Guvernementet, hafva Ryssarna ej intågat till dessa öde och ofruktbara nejder med härsmakt eller i större massor; utan vanligtvis har nöden, hoppet om en bättre lifsbergning, äfventyrare-andan eller tillfälliga yttre orsaker förmått enskilda familjer att här söka sig en bostad. Styrkans rätt torde således mera sällan kommit i fråga, åtminstone på de tider, då samma religion och en gemensam styrelse tjenade till ett föreningsband emellan landets äldre innevånare och de nya kolonisterna. Emellertid uppstod en nödvändig konflikt emellan de genom språk, seder och föreställningssätt åtskilda folkens nationalitet. Denna konflikt måste vid Hvita Hafvets kuster lyktas med den Finska nationalitetens undergång, så vida denna trakt, hvilket jag straxt i det följande skall ådagalägga, erbjuder ☙  sådana näringsgrenar, som väl ❧ kunde locka Ryssarna, men ej Finnarne, att här talrikt kolonisera sig. Att den Ryska befolkningen fredligen hitträngt och i stället för att fördrifva, assimilerat den Finska folkstammen, bestyrkes ytterligare af det orena med fennicismer uppfyllda Ryska språket i Archangelska Guvernementet samt af de omisskänneliga Finska anletsdrag, man här oupphörligt anträffar under den Ryska hatten.274 Antingen man antager denna eller Sjögréns mening om Finnarnes försvinnande från Hvita Hafvets kuster, så kommer man i hvardera fallet till det resultat, att den äldre befolkningen måste hafva varit ringa och svag, då den kunnat antingen fördrifvas af, eller sammansmälta med Ryssarne, hvilka ännu i dag utgöra ett ganska ringa antal i det nordliga kustlandet. Detta finner jag äfven af andra skäl antagligt.  The Slavic settlement of Russia has been dated at its earliest to the 8th and 9th centuries. According to toponymic evidence, it spread further to the north approximately in the 13th century. Bjørnflaten 2006: 69–71; Saarikivi 2006: 296. (TS) 387 Itineraria 4osa 1841_44.indd 387 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  The idea of Finns as representatives of the first agricultural civilization in the north and especially in Finland survived in Finnish archaeology practically until the 1970s and even longer in the general image of prehistory. As long as the settlement of Finland was explained by assuming a gap in settlement in the Pre-Roman period followed by the immigration of a new agricultural population, the ancestors of the present-day Finns, this basic idea was not questioned. See, e. g., Kivikoski 1961: 118–119, 124. (TS)  Similarly also in Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 48–88.  då […] här ǁ Letter: deremot Finnen här vanligtvis  – Changed by the editor of Hf. Mbl. Om jag icke helt och hållet misstagit mig om det Finska folkets lynne och fallenheter, så utgöra icke Hvita Hafvets kuster fältet för dess naturliga verksamhet. Åkerbruket och boskapsskötseln äro de näringar, som företrädesvis egna sig ☙  för Finnarnes lynne, ❧ och Försynen tyckes hafva sändt dem upp till norden, för att de med sin outtröttliga kraft, sin tålmodighet, sitt lugna, alldrig misströstande mod måtte bringa odling öfver Finlands, det nordliga Rysslands och Skandinaviens vildmarker.275 Finnen älskar dessa yrken, emedan det för hans trefnad är ett oundvikligt vilkor, att han har en liten verld omkring sig, der han ensam och oberoende kan råda och herrska. Derföre utbyter han ofta ett bekymmerfritt lif under annan mans herravälde mot ett torftigt hem i öknen, menande det vara bättre att i sitt eget hem ”dricka vatten ur en rifva”, än uti en annans boning ”tömma öl ur silfverstopet.”276 I följd af detta anlag för en stilla, fredlig oberoende verkningskrets kunde ej en större Finsk kolonisation nedsätta sig vid Hvita Hafvet. Dess ofruktbara, för odling otillgängliga stränder och de ständigt kulna vindarna göra åkerbruket snart sagdt omöjligt. Här måste menniskan lifnära sig af hafvet, hvartill fordras ett rörligt, irrande, oroligt lif, ett oupphörligt äflande med planer och spekulationer, korteligen: ett lefnadssätt öfverensstämmande ☙  med det Ryska lynnet. ❧ I Kolska kretsen finnas 26 Ryska byar, och i dem sysselsätta sig blott fem innevånare med åkerbruk. Äfven boskapsskötseln är ytterst klen. Dock herrskar bland Ryssarna mycken välmåga, då277 vanligtvis Finnen här framträder under den ömkliga skepnaden af tiggare eller träl. Samma näringskällor stå väl öppna för hvardera; men de äro 388 Itineraria 4osa 1841_44.indd 388 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – begåfvade med olikartade krafter, och Ryssens hela styrka består i hans på planer, beräkningar och alla slags företag outtömliga snille. Ryssen hatar denna enformiga ro, som utgör Finnens högsta sällhet. Att dväljas under hemmets tak och räkna omfånget af några tegar för sin verld, vore för Ryssen olidligt. Hans lust är att irra vidt omkring och från fjerran trakter draga skatter till hemmet. Så finna vi honom under sommaren än liggande med sin lodja i Archangels hamn, än kryssande vid Norriges kuster; men om vintern träffas han åter på Moskvas gator och N[ižnij] Novgorods278 torg. Den som saknar medel till så stora företag, blir ej derföre hemma; med sin lilla julle plöjer han Hvita Haf☙  vets tegar, ❧ fångar somga279 och sill280, skälar och bäluger281. Ty det är ett axiom, att den som vill äta bröd om vintern, får ej ligga hemma under sommaren. Han måste ut på förtjenst, och om det härunder lyckas honom att förtjena några kopek utöfver hvad han behöfver för sig och sin familj, företager han sig under vintern mer och mindre vidsträckta handelsresor. Sådant är i korthet lefnadssättet vid Hvita Hafvets kuster, och onekligt egnar sig detta lefnadssätt bäst, om ej uteslutande, för landets natur. Således synes Ryssen med sitt oroliga lynne, sin rörlighet och framför allt: sitt kloka, beräknande förstånd vara enkom danad till att bebo denna nejd. Måhända har sjelfva naturen – den stora uppfostrarinnan – tjenat till att bilda menniskorna till det de äro; hon har då funnit ett ämne, som varit lätt att bearbeta. För att dömma af det Archangelska Guvernementets Ryska bebyggare, finnes ingen annan nation i verlden, som ägde den klokhet att begagna sig af alla konjunkturer, den presence d’esprit att fatta i hvarje tillfälle  A city in central Russia at the junction of the Volga and the Oka, N56°17′48″ E43°56′9″. (TS)  Mscr: songa; letter: somga. Сёмга, salmon (Salmo salar). (TS)  Herring (Clupea harengus). (TS)  Beluga whale (Delphinapterus leucas). (TS) 389 Itineraria 4osa 1841_44.indd 389 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  Подорожная, a document, with which a traveller could attest his right to obtain state-owned horses for transport Энциклопедическiй словарь… XXIV: 801. (TS)  tvinga […] skjutslega ǁ Letter: preja oss på högre skjutslega, hvilken man dock var rädd att uttryckligen begära, emedan L. egde ett papper från Finland, som i nödfall kunde passera för подорожная. – Changed by the editor of Hf. Mbl.  […] kampar. ǁ Letter: ~ Komna till Kem måste vi med afseende å det fullkomliga menföret och andra bevekande omständigheter besluta att nedsätta oss här på några veckor, för att sedan med första öppet vatten begifva oss sjöledes till Archangelsk.  The town of Kemˈ emerged in the 15th century. From the next century it belonged to the Soloveck monastery and became a district town in 1785. In 1894 it had 2,150 inhabitants. Книповичъ 1895: 928. (TS)  The visit to Kemˈ was somewhat unpleasant for Castrén because of the street urchins and their disrespectful comments. See Castrén’s letter to F.J. Rabbe, 14 May 1842 in the volume of letters in this series.  The Raskolniks or Starovery (Old Believers) are a group of Russian Orthodox Christians that did not accept the reforms of the Orthodox Church of Russia in the 1650s and 1660s, preserving instead the old confession and forms of Orthodox Christianity. Зеньковский 1995: esp. 258–322. See also Castrén’s descriptions on p. 260–261, 399–401, 489–490, 572–573 as well as his letter to F.J. Rabbe from Turuxansk, 28 June/10 July 1846. (TS) ☙  och sig till fromma ❧ använda alla, äfven de obetydligaste omständigheter, som just det Ryska folket. På detta det Ryska folkets praktiska snillekraft fingo äfven vi erfara några obetydliga prof på stationerna emellan Kem och Kandalaks. Vid afresan från Kola hade vi försummat att lösa den så kallade podoroshna282, hvarförutan den resande ej är berättigad att färdas med post-hästar. Han måste i slikt fall hjelpa sig fram medelst ackord. Men vid den ringaste misstanke, att vi ej voro behörigen dokumenterade, sammangaddade sig bönderna att ej föra oss ur fläcken. Man uppgaf såsom förevändning att alla hästar voro i skogen, att de nyss hemkommit och voro uttröttade, med mera dylikt, som endast gick ut på att tvinga283 oss att betala högre skjutslega. I närmaste by till Kem gjorde man ett så hårdnackadt motstånd, att jag nödgades till fots begifva mig till staden, för att derifrån förskaffa oss hästar. Fruktan för en möjlig efterräkning hade dock bevekt bönderna, att kort efter min bortgång förespänna ett par usla kampar.284 Såsom bekant är, är Kem en obetydlig ☙  ❧ stad vid utloppet af Kemi elf.285 Här finnes hvarken Biskop, Guvernör, eller andra höga Herrar; således inga stora hus eller kolossala minnesvårdar samt öfverhufvud inga stora anstalter.286 Staden äger måhända sin största märkvärdighet genom en här talrikt utbredd religionssekt, hvars anhängare kalla sig Starovärtser, men af andra benämnas Raskolniker.287 Desse Raskolniker äro på visst sätt Rysslands pietister. Äfven de ifra för den gamla, ursprungliga, om icke just apostoliska läran (старая вѣра), tillbringa sin mesta tid i bön och andakt, samt anse det gudomliga vara lika vidt skildt 390 Itineraria 4osa 1841_44.indd 390 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – från allt, hvad verlden tillhörer, som afståndet är emellan jordytan och himlahvalfvet. För att således vara Gudi behaglig, måste menniskan helt och hållet vända ryggen åt verlden, trottsa dess hat, ovilja och förföljelser samt derigenom förvärfva sig en martyr-krona i himmelen. Samma förakt för det verldsliga predikas äfven af pietisterna, men under en vida mera kolossal288 och omfattande form, sträckande sig un☙  derstundom till sjelfva ❧ det herrligaste, konsten danat och vetandet frambragt. Den gamla lärans anhängare i Ryssland utgöras af personer, som ej förstå sig på slika ting. Från sin inskränktare synkrets kriga de blott emot vissa små menskliga bestyr, som hvarken lända till själens uppbyggelse, ej heller äro oundgängligen nödvändiga för kroppens nödtorft. I synnerhet hyser man ett gränslöst hat till alla slags nöjen och förlustelser. – Men oaktadt några yttre likheter finnas dock vida större olikheter emellan Rysslands och Finlands pietister. De våra predika väsendtligen en lefvande Christendom, då deremot religionen hos Starovärtserna hårdnat till vissa yttre ceremonier, hvilka de med judisk envishet289 vidhänga. Så hafva och pietisterna hos oss ej i ringaste mon skilt sig från kyrkan och dess antagna lärosatser, då deremot Starovärtserna bilda en egen religions-sekt, hvadan äfven benämningen Raskolniker d. ä. Heterodoxi (af расколъ, åtskillnad.) Det är en bland härvarande Starovärtser gängse berättelse att Nikon290 – den ryktbare religi☙  onsreformatorn i ❧ Ryssland, – logerat trenne år med djefvulen i en grotta samt der enligt den senares diktamen förändrat alla renläriga religions-böcker. ”Då arbetet var färdigt begaf sig Patriarken att omvända den regerande Tsaren  kolossal […] form ǁ Letter: colossal ~ charakter – Changed by the editor of Hf. Mbl.  “With Jewish stubbornness”. Cf. the German 19th-century view of Jews as tough-hearted people. Forsgård 1998: 184. (TS)  Nikon (b. Nikita Minin, 1605–1681), seventh Patriarch of Moscow. The reforms of the Orthodox church were decided in his time, in 1654 and 1656. Зеньковский 1995: 185– 258; Pentikäinen 1999. (TS) 391 Itineraria 4osa 1841_44.indd 391 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  Aleksej Mixajlovič (1629–1676) was Tsar of Russia from 1645 to 1676. Nenonen – Teerijoki 1998: 628. (TS)  icke […] sjelfva ǁ Letter: mindre sjelfva – Changed by the editor of Hf. Mbl. Alexei Michailovitsch291. Denne hade förut genom en dröm blifvit varnad för en orm, som skulle komma att fresta honom, och för säkerhets skull ställt en sträng vakt för sitt palats; men vakten kunde under Patriarkens mantel ej ana ormen, utan lemnade honom tillträde till Tsaren. Denne blef omvänd och de nya böckerna införda.” Om dem vilja Starovärtserna ej höra talas. De läsa med förkärlek gamla legender och andra utnötta kloster-böcker, som äro tryckta med slavonska stilar. Men likasom läsningen af böcker ej utgör någon hufvudsak hos Starovärtserna, så vida få af dem kunna läsa i bok, så gäller äfven striden icke292 så mycket sjelfva läran, som ej mera hvarjehanda yttre bruk och ceremonier. Bland annat älska Staro☙  värtserna en lång process vid sin an❧daktsöfning. Äldre personer stå och korsa sig stundom i timtal framför helgonbilderna. För att ceremonin ej måtte slutas i förtid, gör man esomoftast ett uppehåll midt under den gudeliga förrättningen, blir dervid stående framför helgonbilden och samtalar under tiden med sin omgifning öfver förefallande ämnen. Sättet att korsa sig är en af de förnämsta stridspunkterna emellan den gamla och nya lärans anhängare. De sistnämnda korsa sig med de tre första fingrarna, Starovärtserna deremot med tummen och de tvenne sista. En Starovärts utlade för mig det irrläriga i de Orthodoxas korsnings-sätt på följande vis: Tummen betecknar Gud Fader, ringfingret Guds Son, lillfingret den Heliga Anda. Derföre skall en rätt Christen korsa sig med dessa tre fingrar, hvilka tillsamman beteckna den heliga Treenigheten. Så lära de gamla böckerna, men huru säger Nikon? Korsa dig med tummen, pekfingret och långfingret. 392 Itineraria 4osa 1841_44.indd 392 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia –  helgonbilderna sägande ǁ Letter: Helgonbilderna, yttrande  – Changed by the editor of Hf. Mbl. Här ser du huru djefvulen åter haft sin hand med i spe❧let; ty det vet du väl, att pekfingret betecknar jorden och långfingret himmelen. Hvilken djefvulsk uppfinning att göra en treenighet af Gud, himmel och jord! Men icke nog härmed. Då de tre personerna i Gudomen äro lika höga, så måste äfven fingerspetsarna vid korsningen vara jemnhöga. Nu är långfingret högre än pekfingret, liksom himmelen är upphöjd öfver jorden, och när dessa fingrar ställas jemnhögt, så har Guds boning blifvit förnedrad ända till den syndiga jorden.” Af samma beskaffenhet äro äfven de öfriga tvistefrågorna. Att man reducerat de sju bröden vid nattvarden till fem, och annat dylikt, anses af Starovärtserna för oerhörda afvikelser från den rena läran, samt en oöfverstiglig skiljemur emellan dem och den orthodoxa kyrkans anhängare. Starovärtserna besöka aldrig Herrans hus, och då jag sporde vår värdinna i Kem, som bekände sig till den heterodoxa läran, hvarföre de undandrogo sig den offentliga Gudstjensten, svarade hon helt kort: ”För att ej begå synd,” pekade dervid helgonbilderna293 sägande: вотъ наше церковъ! (se der vår kyrka!). De hafva sina egna ☙  prester, ❧ som döpa deras barn, begrafva deras döda, viga, bigta, med ett ord: anställa alla presterliga förrättningar. Starovärtserna äro så vida toleranta, att de hvarken visa någon fördömmelse-anda eller omvändelse-ifver; men med yttersta aktsamhet afhålla de sig från all gemenskap med olika troende. Äro föräldrar och barn af skilda läror, så spisa de ej vid samma bord och ur samma kärl; icke heller gå de på samma gång i badstugan. Kommer man sommartiden till en källa i nejden, som bebos af Starovärtser så äro alla björkar i närheten ☙  393 Itineraria 4osa 1841_44.indd 393 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  Vaarakylä was situated at ca. N65°34′ E31°37′. In his description of the 1839 journey, Castrén places this encounter in Miinoa. See p. 260–261. EKI Place Names Database, http://www.eki.ee/knab/knab. htm. Itä-Karjala 1934. (TS) afskalade och marken vidt och bredt betäckt med näfverbitar, ty alla Starovärtser, som dricka ur källan, måste för hvarje gång förse sig med ett nytt näfverstycke, emedan det är osäkert om ej någon af olika lära begagnat sig af de förhandenvarande. Då jag år 1839 färdades i Ryska Karelen, kom jag en gång till en liten by (Waarakylä)294 som beboddes af idel Starovärtser. Uttröttad efter en lång vandring begärde jag kallt vatten och litet mat till förfriskning. Man visade mycken beredvillighet att tillfredsställa ☙  mina ringa an❧språk, men i gården funnos inga kärl för främmande trosförvandter. Ett bud utskickades till andra gårdar men budet återvände med den underrättelse att i hela byn ej funnos slika ting. Emellertid hade bya-folket församlat sig att betrakta en så sällsynt företeelse, som en Svensk hedning. Bland åskådarnes antal befunno sig äfven några åldriga gubbar. Jag framställde till deras bepröfvande, om det ej vore större synd att tvinga en medmenniska till att hungra och törsta, än att orena en träkopp. Då framträdde ur hopen en gråhårsman, och lutande sig mot sin staf höll han en så lydande oration: ”Gifven honom i Guds namn mat och dricka så att han varder mättad; ty det är menniskans pligt emot sin nästa. Men J skolen ej sätta för honom ett trädkärl, ty den hedniska besmittelsen tränger sig så djupt i trädet, att du i all evighet ej rentvår det. Nej låten honom äta ur ett stenkärl, ty se! detta förmår han ej orena, så att du icke får det rent igen, när du tvättar det väl med sand och vatten.” Talet hade sin åsyftade verkan, men jag märkte likväl, att värdinnans hand darrade, då hon ☙  fram❧bar det heliga fatet. Otaliga uppträden af lika komisk beskaffenhet kunde jag anföra om 394 Itineraria 4osa 1841_44.indd 394 21.8.2019 16:05:34 �Lapland, Russia and Siberia – dessa Starovärtser, men saken är i hvarje fall alltför allvarsam, för att göras till föremål för skämtet, ty det står ju skrifvet, att ”hvar och en skall varda salig af sin tro.”295 I den nyssnämnda Raskolnik-staden blefvo vi emot vår villja tvungna att för menförets skull uppehålla oss en rund månads tid, tills det ändteligen d. 19 Maj296 blef oss möjligt att fortsätta vår resa. I anseende dertill att det ej ges någon sommar-landsväg ifrån Kem till Onega, måste vi nu gifva oss ut på Hvita Hafvets stormiga böljor. Målet för vår resa var Archangelsk, och det hade varit vår önskan att utan något uppehåll på vägen kunna i en köpmans-lodja omedelbart förflytta oss dit, men härtill fanns för det närvarande ingen utsigt, emedan vatten-kommunikationen emellan Kem och Archangelsk ännu icke hunnit taga sin början. Vi beslöto derföre på inrådan af stadens innevånare att begifva oss till klostret So☙  lovetskoj, som ligger på en ö i Hvita Hafvet, ❧ 60 verst ifrån Kem297, och hoppades sedermera här finna någon lägenhet att komma öfver till Archangelsk.298 I en liten båt, som färde några pilgrimer till klostret fingo äfven vi plats som passagerare. Färden skedde nattetid, hvarunder den påhängsna sömnen ej tillät oss att gifva akt på de talrika holmar och skär, som sades hafva legat i vår väg. Efter att hafva tillryggalaggt 30 verst ifrån Kem, befunno vi oss på det vida, öppna hafvet, men här stötte vi snart på isbelaggda fjärdar och nödgades derföre låta sätta oss i land 15 verst ifrån klostret. Återstoden af vägen tillryggalades på en ytterst svag is med hästar och kärrar som blefvo efterskickade ifrån sjelfva klostret.  […] tro. ǁ Letter & 1842c continue: ~ Amen! P. S. Detta amen kommer väl nästan för tidigt, men jag hinner omöjligen bringa min epistel denna gång till ända, emedan jag hvarje dag är sysselsatt 12 à 14 timmar dels med Archimandriten Vinjamin, dels med min Samojediska läromästare. Dessutom är jag förargad öfver hela detta scriptum, emedan det hvarken duger till ett bref eller en Tidnings-artikel. Gör dermed, hvad dig för godt synes. – – – Castrén’s letter to Fabian Collan 4 Oct. 1842, continues further, but the text quoted from it ends here. On the Old Believers in Karelia, see Pentikäinen – Raudalainen 1999: 51; on their rituals, Pentikäinen 1999: 15–16; Vlasov 1999: 67. (TS)  Probably Old Style.  Soloveck is situated in the White Sea, the monastery main building at N65°1′29″ E35°42′35″. See commentary to Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan, Castrén 2017a: 20. (TS)  Arxangelˈsk was founded at the mouth of the River Dvina (N64°32′3″ E40°31′4″) in 1584. It was originally called Novaja Xolmogory. It became the administrative centre of a governorate in 1708 and in Castrén’s time it had ca. 10,000 inhabitants. The town of Xolmogory was inhabited by ca. 1,300 people at the same time. Губернии Российской империи: 35; Статистическiя таблицы […] 1840: 2 (http:// dlib.rsl.ru/viewer/01003542943#page 2?page=9). Белов & al. 2005. (TS) 395 Itineraria 4osa 1841_44.indd 395 21.8.2019 16:05:34 �Itineraria  Castrén 1843d; 2017: 20–47.  gifwa […] isbeströdda ǁ trottsa på – Correction in Castrén’s own hand.  liten båt ǁ In the clean copy in Natalia Castrén’s hand: liten, lejd båt  huru […] medfärde ǁ med huru stora besvärligheter den äfven var förknippad – Correction by Castrén’s hand.  See also Castrén’s letter to Sjögren, 4 Apr. 1842, in the volume of letters in this series. Framkomna till det ryktbara klostret erforo vi till vår ledsnad att segelfarten till och ifrån Archangelsk ej kunnat taga sin början, emedan stora ismassor ännu drefvo omkring på hafvet. Under sådana omständigheter kunde vi naturligtvis icke annat än med tacksamhet emottaga Archimandritens anbud att bosätta ☙  oss i klostret, intill ❧ dess det kunde blifva oss möjligt att fortsätta resan till Archangelsk. Medan vi nu lågo stilla och väntade på vår befrielse, inbjödo oss de heliga fäderne alldagligen att åhöra Gudstjensten, bese klostrets talrika prydnader, göra excursioner till tvenne andra närbelägna filial-kloster o.  s.  v. Mera än dessa nöjen intresserade det oss likväl att taga kännedom om de skiftande öden, som det solovetska klostret undergått sedan sin stiftelse 1429.i 299 Snart blef äfven detta intresse tillfredsstäldt, och vår otålighet att ändtligen hinna fram till Archangelsk stegrades nu till den grad, att vi beslöto gifwa300 oss ut på det isbeströdda hafvet och i en liten301 båt söka bana oss fram till det Archangelska kustlandet. Den 26 anträdde vi vår resa och huru302 stora besvärligheter den äfven medförde, så anlände vi dock efter fyra dygns resa till Archangelsk. Dagen efter vår ankomst till nyssnämnda stad besökte vi Archimandriten Vinjamin – en ☙  Samojedisk missionär, som var vida ❧ frejdad för sina djupa insigter i Samojed-språket. Redan före vår resa hade vin genom Hr Sjögrén fått anvisning på denne man, som vi trodde blifva oss utomordentligt nyttig vid studium af ifrågavarande språk.303 Hvad mig beträffar, så hade i. Jfr. Suomi, Tidskrift i fosterländska ämnen för år 1843; 4de häftet. 396 Itineraria 4osa 1841_44.indd 396 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – jag föresatt mig att under loppet af hela sommaren begagna mig af hans undervisning, och sedan med vinterföret begifva mig till Samojedernas eget land. Olyckan fogade emellertid att Archimandriten af litterär jalousie ej lät förmå sig att lemna oss den äskade undervisningen.304 Kanske var härpå i det hela taget icke mycket förloradt, emedan Archimandritens Samojediska kunskaper i sjelfva verket befunnos vara ganska305 ytliga, men visst är att vår resa härigenom fick en helt annan riktning. Lönnrot fattade beslutet att slå alla Samojediska studier ur hågen och begifva sig till Olonetska Guvernementet, för att taga kännedom af det här boende Tschud-folket.306 Hvad åter mig beträffar, så vidhöll jag allt fortfarande min plan att med första vinterföre begifva mig till Samojed-tund☙  rorna, men sommarmånaderna ville jag ❧ använda för en resa till de Terska Lapparne, dem vi under den förflutna vintern ej hunnit besöka.  For more details, see Castrén’s letters to Sjögren 26 June, 22 July/4 Aug., 1 Oct. and <13> Nov. 1842, and to Rabbe 25 June and 1 Oct. 1842, in the volume of letters in this series.  ganska ytliga ǁ bristfälliga  – Correction by Castrén.  It was mentioned in the annual report of the Finnish Literature Society for 1841 that Lönnrot and Castrén had travelled to Russian Lapland to study the Saami language and especially its relationship to Finnish. Lönnrot wrote to the society on May 14, 1842, that he is going to turn to Karelia instead. SKSA B1612 minutes 16 March (annual meeting), June 8, 1842. (TS) 397 Itineraria 4osa 1841_44.indd 397 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria  This chapter is deals with the same sequence in Castrén’s journey as the travel diary in SLSA 1185.1.3. The description in the diary differs partly from the published account, and it can be found below in this volume. The clean copies of this chapter and the next one in KK Coll. 539.27.3 are in Castrén’s hand and they are used here instead of the NRF version (Castrén 1852b). Cf. also Castrén’s letter to Rabbe, 21 July 1842, in the volume of letters in this series.  It is uncertain whether Castrén uses dates of Old or New Style here, but Old Style was most likely used.  Tri Ostrova at N67°6′30″ E41°24′12″. (TS)  woro […] medtagna ǁ 1. war jag så utt[röttad] ǁ 2. woro mina krafter så utmattade  In his letter to Sjögren, 4 Aug. 1842, Castrén wrote that he left Arxangelˈsk against Lönnrot’s advice. See the volume of letters in this series.  Detta […] följa ǁ 1. Detta råd skulle jag ǁ 2. Detta råd hade jag äfven haft fullt skäl att följa, så snart ǁ 3. Detta råd hade jag äfven haft fullt skäl att följa, derest icke luftens windar styrt mina ǁ 4. Detta råd hade jag wisserligen haft skäl att följa ☙  ❧ IV.307 Den 27 Juni308 steg jag ombord på en större lodja, som låg segelfärdig, för att ifrån Archangelsk med en mjölladdning afgå till den Murmanska stranden. Fartyget skulle under färden anlöpa Hvita hafvets vestra kust wid Tri Ostroff309, hvarest jag ärnade låta landsätta mig, för att sedermera fortsätta min resa till de i nejden boende Terska Lapparne. En fortfarande sjuklighet, ådragen under föregående winter genom färderna i Lappland, wäckte hos mig många farhågor öfver utgången af denna widsträckta resa, hvars mål war ett wildt och öde land. Just i det ögonblick, då afresan skulle ske, woro310 mina krafter så medtagna af sjukdom, att jag blott med möda förmådde bana mig fram till sjelfwa fartyget. Lönnrot ansåg wäl min ☙  sjukdom icke ❧ wara af en alltför farlig beskaffenhet, men han rådde mig dock att ej fortsätta resan, utan låta landsätta mig wid Dwina, så framt mitt hellso-tillstånd intill påföljande dag ej skulle förbättras.311 Detta312 råd kom jag dock ej i frestelse att följa, fastän jag dertill hade haft fullt skäl; ty då jag följande morgon uppwaknade, befunno wi oss redan på Hvita hafvets böljor. Naturligtvis war ingen återresa numera möjlig, och huru eländigt mitt tillstånd äfven war så måste jag finna mig uti mitt öde att såsom invalid qvarstadna på fartyget. Ifrån Dwinas mynning skall resan till Tri Ostroff kunna med god vind tillryggaläggas på ett dygn; men en sådan wind blåste dock ej i wåra segel. När wi hade kommit ett stycke ut i ☙  hafwet, uppstod ett ❧ fullkomligt stiltje, som twang oss att kasta ankar under en holme. Här nödgades wi nu ligga stilla den ena dagen efter 398 Itineraria 4osa 1841_44.indd 398 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia –   den andra och låta steka oss af solens brännande strålar. Härunder blef min hellsa allt sämre och mina krafter utmattades till den grad, att jag knappt förmådde lemna min sjukbädd och släpa mig fram på däcket ifrån min trånga och qvalmiga kajuta. I det hela taget hade icke heller däcket något för mig särdeles inbjudande, ty under det313 wi lågo för ankar, började besättningens314 matförråder taga skada i den starka wärmen och spridde i315 skeppet en olidelig stank, för hvilken man dock war bäst skyddad i kajutan. I alla fall war det mitt åliggande att regelbundet316 twenne gånger om dagen lemna ☙  kajutan, ty här förrätta❧de både skepparen och besättningen, hvilka woro stränga raskolniker317, hvarje morgon och afton långa andaktsöfningar, dem jag, såsom otrogen, enligt förrut fattad öfwerenskommelse ej fick biwista. Deremot kunde det naturligtwis icke wara mig förmenadt att fritt yttra min protestantiska trosbekännelse och efter bästa förmåga förswara den emot skepparens oförtrutna anfall. Påtagligen war det hans afsigt att få mig omvänd till sin egen lära, men då hans bemödanden i detta afseende fullkomligt misslyckades, hemtade han till mig en dag ifrån en annan lodja, som äfven låg för ankar ej långt ifrån wår, en ordentlig raskolnik-prest, hvilken skulle utföra hvad skepparen icke förmådde. Liggande på min sjukbädd underkastades jag ett långt förhör, och det märktes tydligt att presten icke war alldeles otillfredsstäld med min theologi, ty efter slutad bigt drack han helt ogeneradt the ur mitt glas ☙  och försäkra❧de mig upprepade318 gånger, att min kätterska trosbekännelse war wida bättre än den orthodoxt grekiska. Wid sitt afsked lofvade han äfven319 framdeles besöka mig och      det […] ankar ǁ under wår långwariga <-> besättningens ǁ 1. skeppet[s] ǁ 2. skeppsfolkets i ǁ en regelbundet ǁ åtminstone raskolniker ǁ raskolnins upprepade ǁ f[lera] äfven ǁ fr[amdeles] 399 Itineraria 4osa 1841_44.indd 399 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria  bjuda […] öppna ǁ öppna  dag ǁ dagen  A species of sturgeon (Acipenseridae). (TS)  gaf ǁ han  tänka […] morgonbönen ǁ uppläsa några morgonböner  färd ǁ kosa  Zimnye Gory, Zimnegorsk(ij) at N65°28′50″ E39°42′50″. Cf. Топографическая карта Q-37, 38, published http://mapq38.narod.ru/q3738. html. (TS)  ur ǁ ifrån  Mscr: östra, corrected in Castrén 1852b: 175.  isbeströdda ǁ snö  Wid […] ǁ En m  According to the diary fragment (see p. 603) at Čapoma, N66°6′8″ E38°52′18″. (TS) bjuda320 till att öppna för mig den rätta wägen till paradiset. Denna afsigt kunde han dock icke utföra, ty följande dag321 (d. 4 Juli) medförde ändteligen medvind, och det war naturligtvis både för presten och skepparen wida mindre angeläget att locka mig i sina garn, än att fånga störar322 i Murmanska hafwet. Hwad skepparen beträffar, så gaf323 han sig knappt tid att tänka324 på sin egen frid och förrätta den wanliga morgonbönen, förrän seglen spänndes och den tunga lodjan efter en weckas hvila åter blef satt i rörelse. Wår färd325 gick nu till en början längs östra stranden af Hvita hafvet eller den så kallade Dvina-bugten. Winden war god och wi sågo wid ☙  kusten den ena byn efter den andra skym❧ta förbi wåra blickar. Komna till en udde wid namn Simnija Gory326 lemnade wi den Archangelska kusten och styrde ut i öppna sjön. Wid middagstiden hade wi redan lemnat hela det östra kustlandet ur327 ögnasigte, och det förgick några timmar, då wi rundt omkring oss ej sågo annat, än det öde hafvet och himmelens dunkla hvalf. Snart började likwäl den [vestra]328 eller Terska kusten afhölja sina hvita, isbeströdda329 stränder och jag hoppades med säkerhet, att wi ännu samma dag skulle hinna fram till Tri Ostroff. Men i en hast kastade sig vinden åt nordost och jag warseblef till mitt bekymmer, huru fartyget allt mer och mer afwek ifrån sin rätta kosa. Wid330 solens nedgång nådde wi wäl den Terska kusten, men dermed war dock föga wunnet, ty enligt skepparens utsago befunno wi oss wid pass 150 verst söder om Tri Ostroff.331 Här lågo ☙  wi åter ❧ för ankar hela den påföljande dagen och wäntade med otålighet på wår förlossning. Jag gjorde mig emellertid noga underrättad om 400 Itineraria 4osa 1841_44.indd 400 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – den angränsande lokalen, och då jag erfor att wi befunno oss endast 20 verst söder om en mindre rysk by, ärnade332 jag låta landsätta mig och ensam uppsöka byn, i hvars närhet jag hoppades finna333 Terska Lappar. Emot denna plan anförde likwäl skepparen så många betänkligheter, att jag beslöt ännu qvarstadna på lodjan och åtminstone afbida hvad den följande dagen skulle bära i sitt sköte. Nämnda dag (den d. 6 Juli) war en för raskolnikerna mycket stor334 högtidsdag335, och med anledning häraf hoppades skepparen nu genom sina varma förböner kunna förskaffa oss en gynsam vind. ”Du skall få se att Gud är nådig och i morgon ger oss medwind”, ☙  yttrade han till mig för❧tröstansfullt efter slutad aftonbön och anförde sedan på sitt hviloläger åtskilliga berättelser om sjöfarande, hvilka genom träget fastande och bedjande fått winden att blåsa i sina segel. Att hos wår herre utwerka sig wind ansåg skepparen wisserligen höra till en af de svåraste uppgifter, emedan han, som styr molnens lopp, genom att bönhöra den ena lätt kan förfördela den andra; men för det närwarande trodde skepparen honom likwäl icke befinna sig i ett336 sådant dilemma. Alla rätt[-] trogna sträfvade ju nu till samma mål, den Murmanska stranden, de behöfde således samma wind, och deras böner måste naturligtwis gälla mera inför337 wår herre än andra syndares, som möjligen hade andra önskningar. Ungefär338 på detta sätt raisonerade skepparen, och så rolig hans logik äfven förekom mig, werkade339 likwäl hans fasta tro och förtröstan lifwande på mitt sinne och närde340 äfven hos mig glada förhoppningar för morgon☙  dagen. ❧ Knappt war denna dag i sin gryning, förrän skepparen skyndade att framför helgo-  ärnade ǁ umgicks  finna ǁ träffa  stor […] hoppades ǁ 1. stor hög[tidsdag] ǁ 2. betydelsefull, och på en sådan dag hoppades  If Castrén uses dates of New Style, he may mean St John’s Day (Midsummer) on 24 June/6 July.  ett ǁ di[lemma]  inför ǁ än  Ungefär […] ǁ Så  werkade ǁ så ~  närde […] mig ǁ närde 401 Itineraria 4osa 1841_44.indd 401 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria  den rätta ǁ denna  Connected to the word klara there is a note in the margin: ✘ # 12. It remains unclear what it refers to.  höjde ǁ upphöfvo  med […] hastighet ǁ allt mer och  Då […] woro ǁ Dessa företeelser woro  alldeles ǁ hogs [högst]  på däck […] upp ǁ 1. ombord på däck. Men de hade kna[ppt] ǁ 2. ombord på däck, men de hade knappt hunnit upp  åtlyddes ǁ åtfölj[des]  endast ǁ blo[tt]  svordomar ǁ 1. ~ och förbannelser, önska ǁ 2. ~ och förbannelser, sade sig ingen ting  hvarwid det blef ǁ och det blef härwid nens anleten upptända alla waxljus, som funnos i kajutan, att kringströ myrham och rökelse, göra täta knäfall och läsa långa böner. Hela besättningen war kallad att deltaga i denna andakts-förrättning, men såsom ej hörande till den341 rätta fårahjorden måste jag efter wanligheten begifwa mig på däck, der wakthållningen nu blef mig anförtrodd. Trogen mitt kall spejade jag ut åt hafwet och dess wida fjärdar, dem jag ännu alldrig sett så lugna och klara342 som i dag; men snart höjde343 sig på den norra himmelen digra moln, hvilka tycktes hota med en stormfull dag. Kort derpå warseblef jag på något afstånd en krusad wattenrand, som med344 ☙  mycken hastighet närmade sig fartyget ❧ och åtföljdes af en tjock mist. Då345 dessa företeelser i mina ögon woro alldeles346 owanliga, skyndade jag att afbryta gudstjensten och kalla manskapet på347 däck. Min kallelse åtlyddes348 ögonblickligt, men de bönfallande hade ännu icke hunnit upp, förrän stormen hven förfärligt och allt war insvept i ett ogenomträngligt töcken. ”Ankaret upp” ljöd skepparens stämma, men knappt hade dessa ord gått öfwer hans läppar, förrän man hörde ett brakande och såg fartyget börja att drifva för vinden. Ankaret, wårt enda ankare war förloradt. ”Hwad blir nu wårt öde?” frågade jag af skepparen, i hopp att erhålla någon tröst i olyckan, men han utfor endast349 i de ☙  förskräckligaste svordomar350 ❧ och yttrade till slut den önskan, att F[a]n måtte taga både honom och mig och hela skeppet med, sedan han förlorat sin goda ankare, som kostat honom sina hundrade rubel. Oaktadt sin vilda förtwiflan sammankallade han dock manskapet till öfwerläggning, hvarwid351 det blef beslutadt, att man borde hålla sig så nära kusten som möj- 402 Itineraria 4osa 1841_44.indd 402 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – ligt och försöka att segla in i en närbelägen flod, der fartyget wore skyddadt för stormen. Denna plan, så wäl anlagd den äfven tycktes wara, kunde dock ej utföras, ty352 fastän blott ett halft segel uppspändes och manskapet med353 långa störar sökte drifwa fartyget in genom flodmynningen, kastades det likwäl af354 den häftiga stormen inom några ögonblick ut i öppna sjön. ☙  Här kändes ❧ stormens raseri på ett ännu mera eftertryckligt355 sätt. Tacklaget hven och gnisslade356 förfärligt, mästerna swigtade, och357 tycktes wara färdiga att brista, ur sjelfwa skepps-skråfwet hördes ofta ett brakande, som lät förmoda att det hade remnat i stycken. Höga som torn reste sig hafvets358 wågor och rullade öfwer däck den ena efter den andra. Allt löst, som fanns ombord, måste359 antingen fastbindas eller bergas under däck, emedan det annars hade blifwit wågornas rof. Sjelfva matroserna360 måste fasthålla sig wid tågen och befunno361 sig i stor fara, då det gällde att ifrån ena362 ändan af fartyget begifwa sig till den andra. För mig hade man anvisat363 en plats i364 en ofvanpå däcket fastbunden barkas. Sittande i bottnet af barkasen fasthöll365 jag mig med begge hän☙  derna wid dess sidor, ❧ emedan366 jag fruktade att annars blifva bortsköljd af någon bland de tusende störtsjöar, som med våldsamhet slogo ned öfver fartyget. Efter det misslyckade försöket att segla in i367 flodmynningen beslöt man att styra öfwer till den motsatta sidan af Hvita hafvet i hopp att här finna en skyddande hamn; men winden war i början icke gynnande för denna plan, utan hotade att drifwa oss till de Solowetska öarna och krossa fartyget emot deras stränder368. Både skepparen och besättningen började med allwar  ty ǁ f[astän]  med […] ǁ ansträngde sina yttersta krafter för att  af […] ǁ inom  eftertryckligt ǁ efters  gnisslade förfärligt ǁ gnisslade  och […] ǁ skepps-skråfwet  hafvets […] den ǁ wågorna på hafwet och rullade de[n]  måste ǁ blef  matroserna ǁ manskapet  befunno […] fara ǁ det förenadt med lifsfara  ena ǁ den ~  Mscr: anvisatt  i ǁ in uti  fasthöll […] händerna ǁ måste jag med begge händerna fasthålla mig  emedan […] ǁ 1. emedan wågorna stundom slogo ned med sådan kraft ǁ 2. för att icke ǁ 3. för  i ǁ genom  stränder ǁ klippor 403 Itineraria 4osa 1841_44.indd 403 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria  öste […] ǁ seglade fram och åter  tidt och ofta ǁ i enru[m]  drog […] ned ǁ började äfwen manskapet den ena efter den andra krypa in  likwäl ǁ emellertid  om aftonen ǁ inemot midnatten  skickade ǁ dref  hvarpå ǁ hvarest  försjönk ǁ insomnade  påföljande ǁ förfärliga  om morgonen ǁ den följande dagen  Mscr & Castrén 1852b: vestra.  inemot ǁ widpass  anländt ǁ efter otroliga ansträngningar ~  dem ǁ dessa fartyg  farkost ǁ fartyg  en ǁ ett  flera […] händelse ǁ hela fem dygn (7–11 Juli) misströsta om wår räddning och togo sig i förtviflan ett rus. I detta tillstånd kunde de naturligtwis ej uträtta något med besked, utan öste369 ☙  endast ur sig ❧ svordomar och förbannelser. Skepparen beklagade sig tidt370 och ofta för mig deröfwer, att brännvinet ej wille gifwa honom något riktigt rus och gaf mig ingen ro, förrän jag till hans disposition afstått en rumm-butelj. Sedan han efterhand tömt hela dess innehåll, befann han sig i ett sådant läge, att han ej mer förmådde komma på däck, utan blef liggande i kajutan. Härefter drog371 sig äfwen manskapet den ena efter den andra ned uti hvar sin koj, och skeppet dref nu wind för wåg på det willande hafvet. Jag satt allena på däck och afvaktade i min barkas med dystra känslor den afgörande stunden. Snart warseblef jag likwäl372, att winden började draga sig mera åt ost, och efter denna lyckliga upptäckt begaf jag mig om373 aftonen ned i kajutan, wäckte den snarkande skepparen och skickade374 honom på däck, hvarpå375 jag ☙  sjelf intog hans hvilobädd. Ut❧mattad genom dagens fasawäckande scener försjönk376 jag snart i den djupaste sömn och sofde bort hela den påföljande377 natten, hvaraf sjöfolket sade sig äga ett minne för hela lifvet. Wid mitt uppwaknande om378 morgonen befunno wi oss i säkerhet wid Hvita hafvets [östra]379 kust under det förromnämnda Simnija Gory. Utom wårt hade inemot380 trettio andra fartyg blifvit wäderdrifna öfwer hafwet och anländt381 till samma hamn. Ifrån ett af dem382 hade min skeppare fått låna ett nytt ankare, som höll wår farkost383 fästadt wid foten af en384 skyddande höjd. Ännu i flera385 dygn efter denna händelse fortfor stormen att rasa med större och mindre häftighet. Under denna tid började min hellsa, 404 Itineraria 4osa 1841_44.indd 404 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – som fortfarande warit svag, till den grad föratt skep❧paren ej längre wille bibehålla mig ombord, utan sökte på allt sätt förmå mig [att]386 stiga i land och återwända till Archangelsk. För min del wille jag ej så lätt afstå ifrån en fattad plan, och dessutom war jag fullkomligt öfwertygad derom att min helsa skulle stärkas genom de strapatser387, som förestodo mig i Terska Lappmarken. Jag qwarstadnade således på fartyget, drack the och underhöll theologiska diskurser med skepparen, emottog388 ofta besök från de öfriga fartygen och sökte med ett ord göra min vistelse på389 sjön så dräglig som möjligt. I hopp att erhålla någon upplysning om vissa inskrifter, som skola finnas ristade wid några klippor på Murmanska stranden, lät jag en dag kalla till mig en gammal skeppare, som sades wara wäl förfaren i alla sådana ämnen. ☙  Skepparen wisste äfven förtä❧lja om en inskrift, som han sjelf hade sett390 i en klippa på ön Anikejew391, men ej kunnat dechiffrera, emedan de i inskriften392 begagnade karaktärerna icke warit af rysk härkomst. Enligt skepparens berättelse skulle393 likwäl ifrågawarande inskrift blifvit werkställd af en Rysse och innehålla minnet af följande händelse. ”I långt aflägsna tider hade en engelsk [viking]394 haft för sed att hvarje sommar komma seglande med395 sitt skepp till Murmanska stranden, för att af derwarande fiskare utkräfwa en skatt, bestående i fisk och flott, mjöl, gryn, o. s. v. Wägrade fiskarena att utbetala skatten, utmanade vikingen den bästa kämpe till en enwigs-strid. Då den engelska vikingen war modig och stark, wågade ingen af fiskarena emottaga hans utmaning, utan man beqvämde sig hellre till att er☙  lägga den ❧ fordrade skatten. En sommar be- ☙  sämras,  att ǁ Mscr: och, corrected in Castrén 1852b: 179.  strapatser ǁ fotwandringar  emottog […] från ǁ gjorde ofta besök till  på sjön ǁ 1. så ǁ 2. på lodjan  sett […] på ǁ sett på  Bolˈšoj Anikiev Island on the northern coast of the Kola Peninsula at N69°42′3″ E33°6′21″. The oldest datable inscriptions there are from the early 16th century and were documented for the first time in 1826. Аникиев, Большой и Малый, http://lexicon.dobrohot.org/index. php/ АНИКИЕВ,_Большой_и_ Малый. (TS)  inskriften ǁ sk[riften]  skulle likwäl ǁ skulle  The word viking is missing in the mscr, added in Castrén 1852b: 180.  med ǁ till 405 Itineraria 4osa 1841_44.indd 405 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria      befann sig ǁ ~ dock en man […] ringa ǁ en man af ringa emottog ǁ ~ slutligen <--> berättelsen ǁ traditionen hela min rese-plan ǁ 1. hela min res[e-plan] ǁ 2. alla  storm ǁ wind  och sväfvade ǁ utan fartyget började drifwa och wi sväfwade fann396 sig bland fiskarenas antal en397 man, som för sitt ringa och oansenliga utseende begagnades såsom kock, men icke dess mindre war i besittning af en utomordentlig styrka. Denne man emottog398 wikingens djerfwa utmaning, och det lyckades honom att ändteligen befria fiskarena ifrån den besvärliga gästen.” Det är denna seger, som kocken enligt berättelsen399 skall hafva förewigat i den förrberörda kllippan. Min afsigt hade warit att under närwarande resa taga så wäl denna, som andra wid Murmanska stranden möjligen befintliga inskrifter i närmare skärskådande, men snart inträffade händelser, som bragte hela400 min rese-plan om ☙  ända. Sedan wi i fem dygn (7–11 Ju❧li) befunnit oss i god säkerhet under Simnija Gory började (d. 11. Juli) en ny wind blåsa upp och wäxte snart till en förfärande storm. Emot denna storm401 ägde wi intet skygd i wår närwarande hamn, och402 sväfvade derföre i stor fara att för andra gången förlora wårt ankare. Stormen fortfor hela den påföljande natten, hvarunder besättningen icke sofde en blund. Då jag om morgonen uppwaknade, fann jag waxljusen upptända i kajutan och skepparen liggande på knä framför helgonbilderna. Sedan han slutat sin andaktsöfning, meddelade han för mig en högst bedröflig skildring af wårt läge. Stormen hade under natten ännu mera tilltagit och skeppet börjat drifva. Uttröttade af nattens ansträng☙  ningar ❧ hade matroserna i förtwiflan supit sig fulla och woro med undantag af en enda odugliga att sköta sin tjenst. Under sådana förhållanden trodde sig skepparen ej äga någon annan utwäg, än att lyfta ankar och segla, dit winden styrde. Mig sökte han fortfarande förmå att 406 Itineraria 4osa 1841_44.indd 406 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – stiga i land och ej utsätta mig för nya faror. Dessa403 voro i sjelfwa verket ganska hotande, men ännu mera bekymrade mig den omständighet, att jag genom en under föregående dag anställd simning ådragit mig en förkylning, som började404 gifva sig tillkänna i wissa högst betänkliga feber[-]symptomer. Det oaktadt wägrade jag ännu att efterkomma skepparens önskan, men sedan äfven han undfägnat sig med en butelj brännwin och twå stakaner rumm, ansåg jag det ej mera för rådligt att öfverlemna mig åt ☙  hans beskydd, utan beslöt ❧ att åtminstone tills widare stiga i land och sedermera låta det bero på omständigheterna, huruwida jag antingen skulle återwända till fartyget eller begifva mig till Archangelsk. Sedan den ena nyktra matrosen rott mig öfwer en brusande sjö till närmaste land405, qvarlemnade jag på stranden mina små effekter och gaf mig ensam åstad för att uppsöka ett406 tillhåll för fiskare, som sades wara beläget widpass 8 verst ifrån hamnen.407 I min sjuka och utmattade belägenhet måste jag uppbjuda mina yttersta krafter för [att]408 tillryggalägga denna wäg, och nästan en half dag hade förgått, innan jag uppnått409 mitt mål, der410 jag endast fann ett par eländiga kojor411. Framkommen bad och bönföll jag fiskarena412 på det enträgnaste, att ☙  de emot ❧ skälig wedergällning skulle afhemta mina mitt på stranden qvarblefna gods, men jag413 förmådde ej bewekna det lumpna folket att414 göra mig denna ringa tjenst. Upprörd och förgrymmad af ett så omenskligt bemötande lemnade jag genast fiskeläget, återwände till mina effekter och bar dem sjelf under nattens lopp till fiskeläget415, der jag fick ett416 uselt kyffe anwisadt till min boning. Efter denna               Dessa ǁ Mitt började gifva ǁ gaf land ǁ strand ett tillhåll […] som ǁ 1. fiskarenas lägerställe, som ǁ 2. ett fiske-läger ǁ 3. ett tillhåll för några fiskare, som In SLSA 1185.1.3 diary notes (see p. 608) Castrén calls the village Kozdela, but most probably it should be Kozly at N65°14′52″ E39°53′18″. (TS) Word att missing in mscr, added in Castrén 1852b: 181. uppnått ǁ uppfann der […] fann ǁ hvarest jag fann kojor ǁ fiskare[-kojor] In his letter to Rabbe on 21 July 1842 (see the volume of letters in this series), Castrén wrote only about one fisherman. Otherwise his description from there seems to correspond to the diary. Cf. also Castrén’s letter to Sjögren 4 Aug. 1842. jag […] ej ǁ 1. det stod ej i min makt ǁ 2. det stod ej i min förmåga att att ǁ <-> Cf. p. 607. ett […] kyffe ǁ 1. ett slags skulle ǁ 2. ett höskulle 407 Itineraria 4osa 1841_44.indd 407 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria                    Cf. p. 607–608. låg jag ǁ ~ på min skulle full ǁ min sade […] ǁ enligt måste jag ǁ åtestod för mig icke annat än att uppsöka ǁ att <-s-> mig ǁ <-> benämnd ǁ 1. b[enämnd] ǁ 2. wid namn ǁ 3. nämnd Situated at N65°5′0″ E40°5′45″. (TS) ej ǁ 1. ej ǁ 2. knappt återstod […] wal, än ǁ ägde jag icke annat wal, än Ehuru icke […] ǁ Fiskarenas omenskliga beteende gjorde mig emellertid oerfaren ǁ med dess förhållanden ǁ obekant med verlden högt ‖ Castrén 1852b: 182: högst röfvare och famlade ǁ banditer och röfware, famlade i […] näste ǁ 1. på höskullen ǁ 2. i mitt mörka ku någonstans […] förföljelser ǁ dölja mig undan mina förföljare inne i kyffet ǁ på skullen kraftyttring kände jag, huru febern allt mer och mer börja[de] sjuda i mina ådror. I runda tre dygn417 låg418 jag nästan utan allt medvetande, och då jag återkom till full419 sans, hade alla fartygen redan afseglat. Då äfwen fiskarena sade420 sig wara sinnade att oförtöfwadt lemna ☙  sitt lägerställe, ❧ måste421 jag naturligtwis wara betänkt på, att422 uppsöka ett annat herberge. Jag tog åter min tillflykt till fiskarenas ädelmod och anhöll, att de icke skulle lemna mig423 ensam och sjuk på en öde strand, utan ro mig till närmaste by, benämnd424 Kuja425, som war belägen 22 verst ifrån fiskeläget. Nu tycktes äfwen fiskarenas hjertan öppna sig för mina böner, men då jag började accordera med dem om skjutslegan, sade de sig i anseende till den fördelaktiga tiden för sitt fiskafänge ej426 kunna åtaga sig att föra mig till byn, utan att för sin möda erhålla widpass 100 Rub[el] B[an]co. Då denna fordran wida öfversteg de tillgångar, jag för det närwarande kunde disponera, åter☙  stod427 för mig naturligtwis icke ❧ något annat wal, än att qvarstadna i fiskeläget och wänta, hvad ödet månde mig beskära. Ehuru428 icke alldeles oerfaren429 med lifwet och dess430 förhållanden blef jag likwäl på det högsta uppskakad af fiskarenas omenskliga bemötande och började ängsligt grubbla öfwer mitt sorgliga läge. Naturligtwis kunde en sådan sinnesstämning icke annat än högt431 menligt inwerka på min sjukdom. Jag föll åter i en slags feber[-]yrsel, tyckte mig derunder omgifwen af röfvare432 och famlade af och an i433 mitt mörka näste, i tanke att någonstans434 finna en tillflykt undan deras förföljelser. Men då jag ej ansåg mig wara nog säker inne435 i kyffet, lemnade jag mitt sjukrum och gaf mig att 408 Itineraria 4osa 1841_44.indd 408 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  wandra ut i skogen. En smal ❧ gångstig ledde mig till en436 liten bäck, hvars bräddar pryddes af gröna björkar och blommande häggträd437. Denna anblick wäckte mig åter till klart438 medvetande,439 jag lade440 mig ned vid den porlande441 bäcken, lyssnade till fåglarnas sång och inan[da]des blommornas doft. Mitt hufvud war i början så tungt, att jag knappt förmådde höja det upp från marken och wid hvarje sådant försök öfwerfölls442 af svindel samt443 höll på att förlora min sans, men ju längre det led på dagen, dess lättare kändes det mig att lefwa. Öfwerraskad af en så hastig förbättring började jag redan frukta444, att min445 sjukdom warit en andelig förwirring; men wid närmare besinnan☙  de fann jag dock, att ❧ febern allt ännu glödhet rasade i min blod. Af wissa symptomer446 trodde jag mig nu till och med kunna draga den slutsats, att min sjukdom icke war någon ting wärre än en katharhal-feber447. Efter448 denna upptäckt blef jag åter lugnare till sinnes och beslöt att genast återwända till fiskeläget, der449 jag450 nu ärnade söka bota mig genom någon svettdrifvande dryck. Men då jag skulle träda in i min451 dystra boning, warseblef jag utanför densamma twenne soldater, hvilka hade sina blickar skarpt fästade wid min person. Jag tillsporde karlarna452 om deras wägar, och de genmälte med kärfhet, att tullförwaltaren i Kuja hade skickat dem till fiskeläget för att besigtiga mina effekter. Utan all protest underkastade jag ☙  mig be❧sigtningen och belönade till och med soldaternas möda med en drickspening453. Min afsigt war att söka förmå dessa personer att ro mig till Kuja, men det war tydligt att de454 egennyttiga fiskarena skulle uppbjuda all sin förmåga för att tillintetgöra denna plan, som hotade  en […] pryddes ǁ en källa, som omgafs  häggträd ǁ ~, hvilk[a] Bird cherry (Prunus padus). Luontoportti, http://www.luontoportti. com/suomi/en/puut/bird-cherry. (TS)  klart ǁ ett ~  medvetande, ǁ medvetande och  lade ǁ satte  porlande bäcken ǁ klara källan  öfwerfölls ǁ höll på att  samt ǁ och  frukta ǁ fruktas  min ǁ <->  symptomer ǁ sjukdoms-sy[m]pt[omer]  Catarrhal fever meant a fever following a sudden lung or stomach inflammation. Influenza was also included among these fevers. Tietosanakirja 4: 513 [Katarri-kuume]. (TS)  Efter […] beslöt ǁ Denna upptäckt lugnade mig mycket och jag beslöt  der ǁ och  jag […] bota ǁ jag ärnade bota  min […] boning ǁ min boning  karlarna ǁ dem  drickspening […] war att ǁ drickspening, i afsigt att härigenom  de […] fiskarena ǁ det egennyttiga fiskare-folket å sin sida 409 Itineraria 4osa 1841_44.indd 409 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria  embetsman ǁ ~, att jag war bekant med Guvernören i Archangelsk  annan ǁ någ[on]  honom ǁ tullförwaltaren  febern […] bedröfligt ǁ 1. min feber, ehuru mitt hellso-tillstånd i öfrigt ännu war ganska eländigt ǁ 2. min feber, ehuru jag  allmänna ǁ hellsto [sic]  Cf. p. 608.  i den […] fråga om ǁ börjat repa sig och det blef fråga om att beröfwa dem en säkert påräknad inkomst. Liksom gluppska ulfwar smögo de sig omkring mig och spärrade sina öron för att uppsnappa mitt samtal med soldaterna. Dessa hyste i början ett stort misstroende till mig, men med tillhjelp af mitt pass lyckades det mig likwäl småningom att öfwertyga dem derom, att jag war rysk undersåte och en i kronans värf stadd em☙  betsman455. ❧ Dessa argumenter och i synnerhet den omständigheten, att jag icke allenast war en wälborenhet, utan till och med ägde en åtminstone lika hög rang som sjelfwa tullförwaltaren, gjorde på soldaterna den verkan, att de wälwilligt inbjödo mig i sin båt och emot en måttlig skjutslega rodde mig till Kuja. För sin egen säkerhets skull förde de mig genast till tullförwaltaren och afgåfwo sin rapport, som war af det innehåll, att de hos mig hvarken funnit kontraband eller annan456 egendom med undantag af några böcker. Härpå framställde jag för tullförwaltaren öppenhjertligt alla mina öden, hvilka gingo honom457 så mycket djupare till hjertat, som han tydligen märkte, att jag ännu war ganska hårdt ansatt af min feber-sjuk☙  dom. Ledd af verkligt del❧tagande för mig drog tullförwaltaren försorg derom, att jag icke allenast erhöll ett godt herberge i byn, utan äfwen blef försedd med all den omvårdnad, jag i mitt sjukliga läge behöfde. Lyckligtwis war han äfwen försedd med svettdrifwande the och andra enkla läkemedel, genom hvilkas anwändande jag innan kort befriades ifrån febern458, ehuru mina krafter ännu woro ganska svaga och mitt allmänna459 hellso-tillstånd högst bedröfligt. Sedan mina krafter efter några dagars wistelse i Kuja460 i461 den mon repat sig, att det kunde blifva fråga om afresa, lät tullförwaltaren 410 Itineraria 4osa 1841_44.indd 410 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – ännu, för att kröna sitt ädla werk, bemanna en slup, hvari jag af fyra soldater roddes till Ar☙  changelsk. ❧ På ett för vetenskapen så ofruktbart sätt slutades min äfwentyrliga resa till Terska Lappmarken. Efter återkomsten till Archangelsk befann jag mig i en ganska brydsam belägenhet, i det jag ej ägde medel att uppehålla mig i staden och ännu mindre kunde företaga462 mig några resor i det kringliggande landet, som jag i antiqvariskt hänseende gerna hade velat undersöka. Min463 hela kassa utgjorde widpass femton464 silfwerrubel, och med denna summa kunde naturligtwis icke mycket uträttas för wetenskapen. Emellertid funnos i Archangelsk några Samojeder, hvilka woro ännu fattigare än jag och skattade sig öfwermåttan lyckliga, då jag emellanåt besökte deras tält och undfägnade dem med en sup brännwin. En af dessa individer blef så hänryckt ☙  af min frikostighet, ❧ att han förklarade sig willig att465 blifwa min tjenare och följa mig466 till werldens ända. För467 min del fordrade jag af honom icke så stora uppoffringar, utan upphöjde mannen till min läromestare i Samojediskan och begaf mig med honom468 icke längre, än till en 17 verst ifrån Archangelsk belägen by wid namn Uima469. Här uppehöll jag mig sedermera med470 min Samojed återstoden af sommaren, hvarunder både min hellsa och mina Samojediska kunskaper betydligt förkofrades. Sjelfwa min kassa wann471 snart en lysande förkofran, ty Finska staten hade för min472 resa anslagit ett understöd473 af tusen rubel silfwer, och474 så snart dessa medel kommit mig tillhanda, begaf jag mig åter till Archangelsk, der jag allt ☙  fram❧gent fortsatte mina Samojediska studier under loppet af hösten.              företaga mig ǁ ~ enligt min önskan Min ǁ Till femton ǁ tio att blifwa ǁ att icke allenast blifwa Castrén added two letters (an?) above the word mig and struck them out again. För […] upphöjde ǁ Jag upphöjde honom ǁ 1. <bl> ǁ 2. honom ǁ 3. <bl> Here Castrén means the village named Uemskij instead of the one called Ujma today, at N64°28′46″ E40°50′57″. Cf. p. 611. (TS) med […] sommaren ǁ 1. oafbrutet allt intill Oktober månad ǁ 2. med min Samojed hela ~ wann ǁ fick min resa ǁ mig understöd ǁ rese-understöd och […] medel ǁ hvilka medel i Oktober månad 411 Itineraria 4osa 1841_44.indd 411 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria                 Mot ǁ I skulle ǁ äfven ~ med […] ǁ bjudit till att såsom […] förenad ǁ såsom förenad strapatser ǁ 1. svårigheter ǁ 2. besvär som […] ǁ 1. som ǁ 2. trottsande hwarje fara ej skydde någon ǁ 3. och en tillförsigt ägde ǁ hade i […] bättre ǁ en bättre rese-/pass rekommendations[-]bref ǁ rekommendationer The gorodišče of Xolmogor was situated on the River Dvina from the Middle Ages until the 17th century. After the founding of Arxangelˈsk on the coast it gradually lost its significance. Xolmogor has not been archaeologically excavated, and its area has largely been destroyed by later settlement. The location of the present-day village of Xolmogory is N64°13′30″ E41°39′0″. Ясински – Овсянников 1998: 89. See also Anmärkningar om Savolotscheskaja Tschud, Castrén 2017a: 48–88. (TS) For a recent analysis of the Biarmia problematic, see Koskela Vasaru 2014. ringa ǁ liten The Biarmians were said to have worshipped a deity called Jomali, Jomala or Jumala. For a description of Xolmogor and Arxangelˈsk in late 17th century, see Ясински – Овсянников 1998: 173–175. On Biarmians in historical sources, see Koskela Vasaru 2014: 199–204. Cf. Castrén’s note on the temple of Xolmogor in his relation of the Buddhist temples of Tibet in his travel report from Gusinoe ozero in 1848, p. 931. (TS) och […] belägna ǁ förmodas hafva stått Bjarmisk ǁ begr[afningsplats] ☙  ❧ V. Mot475 slutet af November månad lemnade jag för tredje gången Archangelsk, i det fasta beslut att ej mera återwända till denna stad, huru äfwen min nu förestående resa till Samojedernas tundror skulle476 komma att aflöpa. Mina wänner i Archangelsk hade med477 de mörkaste färger skildrat för mig dessa tundror och på det sätt sökt afråda mig ifrån den Samojediska resan, såsom478 i deras tanke förenad med mödor och strapatser479, dem jag med min wacklande helsa ej ansågs kunna uthärda. I någon mon delade jag äfven sjelf denna farhåga, men hvem är wäl ej i sin ungdoms enthousiasm redo att för en idé offra sjelfwa lifwet! Hoppet att för veten☙  skapen göra en eller annan eröfring ❧ ingaf mig ett mod, som480 åtminstone på närwarande tidpunkt ej kunde bringas i rubbning. Också ägde481 jag nu i482 många hänseenden en vida bättre garanti för resans lyckliga fortgång, än fallet förrut hade warit. Min hellsa hade under wistelsen i Uima och Archangelsk betydligen förbättrats, min rese-kassa war i det allra yppersta skick, jag ägde dessutom ett förmånligt resepass483 och utmärkta rekommendations[-] bref484 så wäl af Inrikes-Ministern som den heliga synoden. Sålunda i alla afseenden wäl utrustad anträdde jag med de gladaste förhoppningar min Samojediska resa. Wägen ledde mig först 70 verst till Cholmogor485, som fordom war Bjarmernas486 frejdade fäste men nu är en ringa487 och obetydlig kretsstad. Jag hade under nästförflutna sommar ☙  ❧ gerna welat anställa gräfningar på det ställe, der Jumala-templet488 och489 en gammal Bjarmisk490 begrafningsplats förmodas hafva warit 412 Itineraria 4osa 1841_44.indd 412 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia – belägna, men då saknade jag medel till ett så kostsamt företag, och nu war marken så491 frusen och snöbetäckt, att jag icke ens wille göra ett försök med dess upprödjande. Jag dröjde dock några dagar i staden och erhöll derunder talrika traditioner om det hädangångna Bjarma-folket, dess fäste och tempel, dess skatter och glans.ii Härpå fortsatte jag min resa till en annan ännu mindre kretsstad vid namn Pinega492, som är belägen 132 verst ifrån Cholmogor. I Pinega fann ☙  jag ❧ mig åter föranledd att dröja några dagar, ty den erbjöd många föremål för min vettgirighet, bland hvilka jag i synnerhet bör nämna ett gammalt Tschud-fäste och Polismestarens493 fru Sofia Kirilowna Gromoff. Då jag för den missgynnsamma årstidens skull ej kunde sysselsätta mig mycket med undersökningen af fästet, hade jag dessto bättre tillfälle att göra bekantskap med Frun. Hon war en i hela den kringliggande nejden mycket älskad, aktad och berömd qvinna. Folket skildrade henne såsom en moder icke blott för sina sex egna, wälartade barn, utan äfwen494 för hvar och en annan, som behöfde495 en moders huldrika wård. Äfwen för de sjuka war hon en tillflykt, understödde496 dem med ☙  goda råd och ❧ försåg dem derjemte med enkla läkemedel, dem hon sjelf sades förstå att tillreda af vilda vexter. Mest prisades hon dock för den trefnad, son hon genom sina husliga dygder hade förmått att sprida icke blott i staden Pinega, utan äfven på landsorterna. Hon sades hafwa här och der infört trädgårdsskötseln samt genom sitt exempel och sina goda råd förmått497  så […] icke ǁ 1. frusen, snöbetäckt, oåtkomlig me[d] ǁ 2. så frusen, snöbetäckt och snar, att den ej  Pinega was a district town in the Governorate of Arxangelˈsk at N64°41′53″ E43°23′40″. In Castrén’s time it had ca. 650 inhabitants. Статистическiя таблицы 1840: 2. (TS)  From here onwards the text is based on Castrén’s letter to F.J. Rabbe, 5/17 Dec. 1842, which was originally published in Helsingfors Morgonblad 5/1843 (Castrén 1843a). For the original letter, see the volume of letters in this series.  äfwen för ǁ för  behöfde ǁ 1. behöfde ǁ 2. war i behof af  understödde ǁ hjelpte  förmått ǁ want ii. Större delen af dessa traditioner har jag meddelat uti min afhandling om ”Sawolotscheskaja Tschud”, se tidskriften Suomi för är 1844. 413 Itineraria 4osa 1841_44.indd 413 21.8.2019 16:05:35 �Itineraria  att ǁ och  Potato cultivation was initiated in the Governorate of Arxangelˈsk in the 1810s, but it was not really promoted before the 1840s, when related Imperial orders were given. Яновскiй 1895: 629–630. (TS)  i ǁ med  boskapsskötselns ǁ s  ansåg ǁ 1. skall ǁ 2. hade hon ǁ 3. war ǁ 4. trodde  Efter att […] frun ǁ 1. Dessa och andra likartade förtjenster hade jag redan under sjelfwa resan hört tilldelas den frejdade frun och war derföre mycket angelägen högst intresserad att personligen göra hennes personliga bekantskap ǁ 2. frun  Everyone arriving to a district centre in Russia had to have his passport stamped at the local police station. Энциклопедическiй словарь… XXII: 924–925. (TS)  bringa ǁ hemta  insigtsfulla ǁ kunskapsfulla  iakttagelser ǁ observationer  ömhet ǁ hela ~  de utsöktaste ǁ 1. de utsökt[aste] ǁ 2. mina favorit  Hedvig Sophia Lencqvist was born in 1791. She was married to sergeantmajor Israel Hemanus (1785–1818) in 1807 but fled with the Russian officer Gromov, her future husband, during the Russian-Swedish War of Finland 1808–1809. KA Orivesi, parish records 1790–1795: 170, http://digi.narc. fi/digi/view.ka?kuid=24827982; Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852, http:// www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/ henkilo.php?id=11377; KA Orivesi, lists of married persons 1807, http://digi. narc.fi/digi/view.ka?kuid=6428834. allmogen att498 odla potäter.499 Äfwen i500 afseende å boskapsskötselns501 befrämjande an☙  såg502 man henne mycket förbunden. ❧ Efter503 att hafva hört alla dessa rykten och berättelser var jag naturligtvis högst intresserad att lära personligen känna den mångbeprisade frun, och jag fann verkligen uti henne en utomordentligt energisk, klok och huslig qvinna. Så snart jag kom till staden och för polisen anmälde mig såsom en wetenskaplig resande504, satte hon mig ovetande alla polisbetjenter i rörelse och lät dem ifrån när och fjerran bringa505 till mig insigtsfulla506 män. Onekligen erhöll jag dock af henne sjelf de flesta och wigtigaste upplysningar om orten. I synnerhet wisste hon förtälja en stor mängd traditioner om de gamla Tschuderna, och det märkwärdiga war, att hon genom egna iakttagelser507 hade kommit på den tanken, att ifrågawarande Tschuder warit Finnar. Jemte det Polismestarfrun sålunda med ☙  all ifver sökte befrämja ❧ mina vetenskapliga intressen, glömde hon icke heller mina lekamliga behof, utan sökte tillfredsställa dem med en husmoders ömhet508. Hwarje dag måste jag spisa wid hennes bord, och sedan hon derunder med mycken fintlighet utforskat mina svaga sidor, lät hon wid afresan bringa till mig ett rikt förråd af de509 utsöktaste läckerheter. Jag bör ej lemna oanmärkt, att detta sällsynta fruntimmer äfven widkännes namnet Hedvig Sofia Lenqvist510 och är dotter till framlidne kyrkoherden i Orihwesi511 Theol[ogie] och Filos[ofie] D[octo]r Erik Lenqvist512. Liksom mången annan bland Finlands döttrar hade äfven hon under sista kriget skänkt sitt hjerta åt en segrande riddare och med honom irrat werlden kring till hon slutligen funnit en fristad i det lilla Pinega.513 Laasonen 2000 does not mention Hedvig Sofia in the list of Erik Lencqvist’s children. (TS) 414 Itineraria 4osa 1841_44.indd 414 21.8.2019 16:05:35 �Lapland, Russia and Siberia –  ☙  ❧ Med rördt hjerta skildes jag ifrån denna ädla landsmaninna och fortsatte min resa till Mesen, dit man vinter-tiden514 ifrån Pinega räknar 143 och ifrån Archangelsk 345 verst. Liksom wid Hwita515 hafvets vestra kust Kola, så är wid den östra Mesen werldens yttersta stad och slutpunkt för all civilisation. Ända till Mesen är landet bebodt af christna menniskor, Ryssar till nationen, men längre fram widtager den Samojediska befolkningen516, som till större delen ännu är hedendomen tillgifwen. Redan i Mesen såg jag tungt bepälsade517 Samojeder släpa sig fram längs gatorna. Jag sökte förmå en och annan bland dem att träda i tjenst hos mig ☙  såsom tolkar och läromestare, men de antogo ❧ ogerna mina518 anbud och uppfyllde sina åligganden på sådant sätt, att jag snart519 nödgades förafskeda dem alla och begifwa mig till en 40 verst ifrån Mesen belägen by wid namn Somsha520, som på närwarande tid sades vara Samojedernas521 egentliga tillhåll. Dock wille mina bemödanden icke ens der krönas af någon framgång, ty en allmän dryckenskaps-mani hade nu522 angripit det arma folket. Jag tog i min sold den nyktraste person, som fanns i Somsha, men äfwen han war efter wår föreställning en fyllhund. Härpå försökte jag taga till mitt biträde en Samojedinna, men också523 hon kunde ej hålla sig nykter en enda dag. Sedan wände jag mig till en utarmad tiggare, som omöjligen kun☙  de bestå sig ett rus; ❧ äfwen med honom kunde ingen ting uträttas, emedan hans lättjefulla lynne ej tillät honom att tänka ut ett redigt och förnuftigt svar. Då det alltså icke lyckades mig att i godo erhålla en lämplig tolk och språkmestare, tog jag slutligen min tillflykt till mina ministeriella papper, i hopp att genom deras tillhjelp  Orivesi (older form Orihvesi) is in Southern Finland at N6840678 E360159 (N61°40′26″ E24°21′28″). (TS) Erik Lencqvist (1719–1808) was a pastor at Orivesi and also known as a historian and collector of folk poetry. Laasonen 2000, http:// www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/2473/. (TS)  […] Pinega. ‖ Castrén 1843a: ~ Hon sade sig ej ett ögonblick ångrat detta steg, ty hon hade gift sig af kärlek och sedermera fortfarande älskat sin man; i Finland hade döden bortryckt hennes fader och andra nära anförvandter.  vinter-tiden ifrån ǁ ifrån  Hwita hafvets ǁ A[rchangelsk]  Tundra Nenets. Unesco Red Book, http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html#Tundranenets. (TS)  bepälsade […] gatorna ǁ 1. bepälsade Samojeder släpa sig sömniga och halfrusiga ǁ 2. bepälsade Samojeder släpa sig längs gatorna sömniga, halfrusiga och ǁ 3. bepälsade Samojeder släpa sig längs gatorna sömniga, halfrusiga, öfwerhöljda med smuts och på allt sätt  mina anbud ǁ anbud  snart nödgades ǁ nödgades  Sëmža (Сёмжа) on the eastern shore of Mezen’ Bay at N66°8′51″ E44°7′3″. (TS)  Samojedernas […] tillhåll ǁ det rätta tillhållet för Samojeder  nu angripit ǁ 1. antagit ǁ 2. nu antagit  också ǁ icke 415 Itineraria 4osa 1841_44.indd 415 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  dokumenternas innehåll ǁ innehållet af dokumen[terna]  utvalde […] ifrån ǁ walet föll på en samma dag ifrån  Cape Kanin Nos is situated north of Mezenˈ and Sëmža, its tip at N68°36′59″ E43°25′55″. (TS)  ansågs ǁ sad[es]  den klokaste ǁ klokaste  The text based on Castrén’s letter to Rabbe 5/17 Dec. 1842 is interrupted here but continues after the next paragraph.  dock icke ǁ icke  som ǁ be  Bacchus, Roman god of wine. Harrauer – Hunger 2006: 141–143. (TS)  föreföllo ǁ 1. ~ ǁ 2. ~ nu  komma ǁ <b[ära]>  mycket noga ǁ noga bättre lyckas i mina förehafwanden. Jag lät således ifrån krogen uppkalla samtliga tillstädeswarande Samojeder, meddelade dem dokumenternas524 innehåll och fordrade på grund af dem, att man skulle förse mig med en nykter, ordentlig och förnuftig tolk. Ett hörsamt och fruktande folk, såsom Samojederna äro, satte de sig genast till råds och utvalde525 till mitt biträde en sam☙  ma dag ❧ ifrån Kanin Nos526 anländ Samojed, som ansågs527 wara både den nyktraste och den528 klokaste karl på hela den Kaninska tundran. Personen uppkallades och tycktes i början göra skäl för sig, men efter några timmars sysselsättning ledsnade han wid mina frågor och gjorde sig sjuk. Han lade sig på golfwet, wåndades, qved och klagade, kröp till mina fötter och bad om förbarmande, tills jag uttröttad af hans böner i vredesmod körde honom ut på dörren. Kort derefter såg jag mannen ligga full på en snödrifwa wid krogen.529 Han war dock530 icke den enda, som531 dignat ned under rusets tyngd, utan hela snöfäl☙  tet rundt omkring Bachi532 tempel ❧ war uppfyldt af slagna hjeltar och hjeltinnor. De lågo alla med ansigtet wändt emot drifvan och woro till hälften igenyrda. Grafvens tystnad herrskade i denna krets, men ifrån sjelfwa krogen hördes det wildaste skrål. Det oaktadt föreföllo533 inga slagsmål, utan alla woro hjertansglada och försonligt stämda. Ofta såg jag halfrusiga personer af mankönet komma534 ut ifrån krogen, bärande en kaffepanna i handen. Af fruktan att förlora något af pannans innehåll, wandrade de med mycken försigtighet fram och tillbaka på snöfältet, skärskådade derunder mycket535 noga hvarje fallen kamrat och letade påtagligen efter en maka, en moder, en brud eller något annat 416 Itineraria 4osa 1841_44.indd 416 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia – kärt föremål. Så snart den åsyftade upptäckten blifvit gjord, lades pannan ❧ tills widare å sido på drifvan och man företog sig nu att bringa536 den slumrande i en uppåtwänd ställning. Sedan detta blifwit werkstäldt, tog man åter kaffepannan i handen, satte pannans pip i sin älsklings mun537 och lät538 den ljufva brännwins-nektarn rinna ned i dess539 hals. Härpå wände540 man patienten i dess förra ställning och underlät ej att täcka wäl dess ansigte, som annars hade kunnat erhålla ett och annat frostbett. Då541 jag icke engång i Somsha kunde med besked idka mina filologiska studier, plägade jag ofta till tidsfördrif betrakta dessa ömma, kärleksfulla scener, hvilka nästan alla dagar upprepades542. Dessemellan uppehöll jag mig mest uti ett wid543 byn beläget tält, som bebod☙  des af Tiggar-Samojeder ❧ och nu i nödfall måste tjena mig till studerkammare. Här kunde det naturligtvis under544 larmet af skrikande barn, gnällande hundar och tjutande vindar ej blifva fråga om noggranna iakttagelser545 i språket; men jag promenerade dock tidt546 och ofta till tältet, emedan här för mig såsom nybegynnare, dock547 alltid war något att inhemta. Under dessa promenader råkade jag en gång ut för ett äfwentyr, som lätt hade kunnat afskräcka mig ifrån mina besök i tältet, så framt jag af annat orsak ej warit föranledd att afbryta dem. Emellertid548 vandrade jag träget alla dagar till tsjummen549, till dess ett litet äfventyr afskräckte mig från dessa promenader. Såsom du troligen har dig bekannt, är den nordliga delen af Mesenska kretsen ett flackt, skoglöst, kärruppfylldt land. Redan i trakten af Mesen utbreda sig för ögat omätliga slätter, som af Ryssarne kallas tundra.550 Detta ord är utan tvifvel ☙   bringa […] uppåtwänd ǁ wända ~ motsatt  mun ǁ hand  lät ǁ den  dess ǁ sin  wände man ǁ bemödade man sig att åter wända  From here on again based on Castrén’s letter to Rabbe 5/17 Dec. 1842.  upprepades ǁ föres[tälldes]  wid byn beläget ǁ närbeläget  under […] språket ǁ 1. ej blifva fråga om noggranna språk ǁ 2. ej blifva fråga om noggranna observationer i språket, emedan man  iakttagelser ǁ obs[ervationer]  tidt och ofta ǁ tro[get]  dock alltid ǁ alltid  The paragraph from here to Samojediska lectioner was omitted from Castrén 1852b. It is published here according to the letter Castrén to Rabbe 5/17 Dec. 1842. For the whole letter, see the volume of letters in this series. Cf. also Castrén 1843a where it was originally published.  For illustrations and an explanation of the structure of a čum, see Гемуев & al. 2005: 100 (Khanty), 430–436 (Nenets). (TS)  The northernmost parts of Russia and Siberia belong to the Arctic tundra zone, but most of tundra is of subarctic character. The characteristics of tundra include permafrost soil and no trees or only stunted ones because of the cold climate. Семенов  – Белов 2015: 234–237. (TS) 417 Itineraria 4osa 1841_44.indd 417 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria     At present both tunturi (Fi.) and тундра (Ru.) are considered to be Saami loanwords. Suomen sanojen alkuperä 3: tundra, tunturi). (KH) The sequence omitted in Castrén 1852b ends here. en […] wistelsen ǁ 1. under wistelsen ǁ 2. en dag under wistelsen танзер’ нумгӑна, ‘it is bad weather’, literally ‘in snowdrift weather’, ‘it is windy in the sky’; танзер’, Ru. ‘позёмка’, the whole expression according to Tereščenko 1965 ‘в сне́жном бура́не’, translations in Lehtisalo 1956: ‘im Schneesturm’, ‘in dem Schneegestöber’. The word num has several meanings, ‘sky, weather, god’, here simply ‘weather’. (TaS – KL) det Finskt-Lappska Tunturi551 och betecknar här (märkvärdigt nog) ett kärr, hvarå renmossa växer. I Lappland växer mossa på fjällen, det öfriga landet består af sanka kärr. Här i Mesenska landet träffas renfödan på sjelfva kärren, der de nemligen bestå af något solidare ämne. Fasthåller man sig vid den oekonomiska betydelsen af ordet tundra, så finner man det förklarligt, huru det klangfulla ordet Tunturi med sitt sublima begrepp af ett skyhögt fjäll kunnat nedplattas till det ringa sägande tundra och missbrukas till att beteckna det lägsta och simplaste på jorden.  – En tundra i ordets flacka betydelse utgör nejden kring Somsja. Det är Hvita Hafvets botten, som här visar sig i hela sin nakenhet. Att sjelfva detta haf ifrån vestra sidan begränsar Somsja-landet, tjenar ej till att förminska kalheten, ännu mindre att hindra de bångstyriga vindarne att öfva sin æoliska harpolek. En lugn dag hör i Samojed-landet öfverhufvud till de så kallade res rarae. Det är troligen för de skarpa vindarnes skull, Samojeden finner sig nödsakad att bära mera plagg än Lappen. Han är i afseende å klädedrägten en Lapp in dupplo, bär på sig en tvåfalld af pälsar, mössor, stöflor. Sjelfva hans kåta är sammanfogad af dubbla renhudar. Sommartiden gör han sig tält af näfver, som till och med vindas fyrdubbelt kring tältets stänger. Fattigt folk måste äfven vinter-tiden inskränka sig till sistnämnda slags boningar, och så beskaffadt var äfven det tält, hvari jag tog Samojediska lectioner.552 ☙  cont. ❧ Jag hade en553 afton under wistelsen i tältet bemödat mig om att inhemta några Samojediska glosor och just lärt mig att till Samojedernas nöje uttala orden tanser Numgana (det är oväder hos Gud)554, då i sjelfva verket en för- 418 Itineraria 4osa 1841_44.indd 418 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia –  ☙  färlig storm lät förnimma sig. ❧ Tältet brakade, snön yrde derin genom springorna och rökhålet, tjärlampan släcktes och Samojederna drogo sig undan sina skinnfällar. För mig, som555 ingen skinnfäll ägde, återstod icke annat än att krypa ut genom dörren och anträda556 min wandring till byn. Afståndet war wäl icke stort, men den häftiga stormen gjorde dock min promenad ganska besvärlig. Utan att hafwa frestat windarna på en557 Samojedisk tundra lärer dock en och hvar hafva erfarit, att man i storm och oväder har svårt att andas, att hålla ögonen [öppna]558 och stå rätt på benen. Dessa olägenheter förmådde mig att tid efter annan wända ryggen åt winden, för att få litet andrum, skrapa bort snön ifrån mina ögon och hvila mig efter den öfverdrifna ansträngningen. Men under dessa svängningar blef jag snart ☙  hufvudyr och ❧ kunde så mycket mindre igenfinna den rätta kosan, som vinden än blåste från ett hål, än från ett annat. Jag hade nyligen läst Karamsins qväde om de i yrwädret dansande trollen, och denna fantasi framträdde559 lifligt för mitt sinne, medan jag nu kämpade med luftens windar och förgäfwes sökte upptäcka en ljusstråle ifrån min boning. Jag tyckte mig wara hemfallen till rof åt onda makter, och denna fantasi560 stegrades ännu mera, då jag innan kort började förnimma en tung flämtning tätt inwid min sida. Häraf lät jag dock icke afskräcka mig, utan beslöt att anställa en noggran undersökning öfver detta spöklika fenomen. Jag upptäckte innan kort, att det war en Samojed, som hvilade sina renar på tundran, och gaf mig tillkänna genom ett: hvarthän? Till krogen, svarade en trygg stämma. Härpå presenterade jag mig för Samojeden såsom en resande em- som […] ägde ǁ som ej ägde någon skinnfäll  anträda ǁ begy[nna]  en […] tundra ǁ Samojediska tundror  The word öppna added in Castrén 1852b: 191.  framträdde […] kämpade ǁ 1. rann mig nu i sinnet, medan jag kämpade ǁ 2. framträdde nu lifligt för mitt sinne, medan jag kämpade  fantasi ǁ tanke 419 Itineraria 4osa 1841_44.indd 419 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  honom ǁ Samojeden  Men […] sinne ǁ Men med sitt misstänksamma Samojed-sinne tolkade Samojeden  ifrån Archangelsk ǁ till <->  тадебя, ‘shaman’ (KL)  hvilken ǁ so[m]  mitt […] Mesen ǁ staden, som i sjelfwa verket ännu war mitt högqvarter  blifva ǁ att ~  inskränkte […] dertill ǁ bestod egentligen blott  A note in the margin: 13do Arkal. Its context is unclear but it appears to refer to the word Gouvernören.  lät […] torg ǁ midt på stadens torg lät uppresa ett kolossalt Samojedtält  låtsade förespå ǁ fö[respådde]  exc:s ǁ excellens’  jag märkte ǁ det märktes  wille […] wärf ǁ 1. lät trumfunnen t ǁ 2. lät nödtwungen utfärda  om […] ǁ mig  i […] ǁ på  Wi […] Mesen. ‖ Castrén 1843a (spelling here according to the original letter, for the whole text of the letter, see the volume of letters in this series): Slika saker har jag redan bjudit till att samla, och sista natt måste jag vaka hos Guvernören samt för honom öfversätta några sånger och sagor af mythiskt innehåll. Han lofvar genom trycket meddela dem för det Ryska publicum och jag skall ej heller underlåta att från Pustosersk tillsända eder några profbitar. Det måste hafva väckt din förundran, att bland de otaliga breflappar, hvarmed jag på sednare tider öfverfallit dig, intet enda innehållit något om den sak, som nu är och en tid bortåt redan varit min hufvudsak, jag menar Njentsernes bets❧man och inledde med honom561 ett samtal, hvarunder jag bland annat sporde honom om antalet af de renar, han hade förespända framför sin släde. Min mening med denna fråga war ingen annan, än att på ett höfligt vis säga åt Samojeden: du åker wäl med så många renar, att de kunna draga oss begge till byn. Men562 Samojeden uttolkade med sitt misstänksamma sinne min fråga så, som skulle jag hafwa haft lust till hans boskap. Han började således bedja mig om nåd och förskoning, blottade hufvudet och nedföll på knä framför mina fötter. Å min sinda lofwade jag icke blott lemna hans renar oantastade, utan äfven undfägna honom med en sup, så framt han wille skjutsa mig till byn – ett förslag, som Samojeden jemväl med nöje antog. ☙  ❧ Wid återkomsten till mitt logis erfor jag, att Civil-Gouvernören ifrån563 Archangelsk helt nyligen hade anländt till Mesen och genast affärdat ett ilbud till Somsha, för att derifrån afhemta en Samojedisk Tadibe564 eller trollkarl, hvilken565 skulle wisa sina konster för hans excellens. detta war för mig en bewekelsegrund att återwända till mitt566 högqvarter Mesen, ty jag hoppades med säkerhet blifva567 inbjuden till representationen. I detta hopp blef jag också icke besviken, men hela roligheten inskränkte568 sig hufvudsakligen dertill, att Gouvernören569 lät570 uppresa ett kolossalt Samojed-tält, midt på stadens torg, gatpojkarne till stor förlustelse. Wisserligen dundrade Tadiben deri med sin trumma och låtsade571 förespå hans ex☙  c[ellens]s572 tillkommande ❧ öden, men jag573 märkte lätt, att han behandlade sin sak såsom raljeri och wille574 slippa sitt wärf för så godt pris som möjligt. Då jag sedermera i enrum ☙  420 Itineraria 4osa 1841_44.indd 420 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia – yttrade för Tadiben mitt missnöje med hans sätt att gå till wäga med ceremonien, bad han om575 mitt beskydd hos Gouvernören och lofwade i sådant fall wisa för mig ett wida bättre profstycke i576 sitt eget tält på Kaninska tundran. Wi577 öfwerenskommo att träffas der efter några dagars förlopp578 och gjorde oss hvardera redo att anträda wår afresa ifrån Mesen. Förrän579 jag tager580 mitt sista afsked af ☙  af denna stad och gif❧wer mig ut på de ödsliga tundrorna, will jag i förbigående uppkasta några gränslinier på det widsträckta land, der mina närmast581 förestående resor skola komma att försiggå. Detta land begränsas i norr af Ishafvet, i öster af Ural, i vester af Hvita hafvet, i söder af granarna582 eller skogsregionen, som uppgifves sträcka sig till 66583 eller 67 gr[ader] lat[itud]. Detta [omätliga]584 land585, som utgör den så kallade Mesenska tundran, afskäres af floden Petschora586 uti tvenne hälfter, af hvilka den östra eller större hälften, som är belägen emellan Petschora och Ural, af Ryssarne benämnes den Bolschesemelska tundran (тундра большеземельская) eller det stora landet (большая земля), af Samojederna åter aarka ja587, som ☙  äfven betecknar att stort land. ❧ Den vestra, emellan Petschora och Hvita hafvet belägna hälften äger hos Ryssarne ingen gemensam benämning, men af Samojederna kallas den njude ja588 d. ä. det lilla landet. Detta land fördelas åter i tvenne hälfter, den Kaninska och den Timanska eller Tiunska tundran. Sistnämnda tundror äro åtskilda från hvarandra enligt officiella uppgifter genom floden Pjoscha589, men enligt Samojedernas eget utsago genom floden: Snopa590, hvilka begge utfalla i Tschesskaja Guba. Vester om den ena eller den andra591 af        föraktade tungomål. För denna tystlåtenhet gifves dock ett det mest aktningsvärda skäl i verlden; den grundar sig på den gamla läran: melius tacere, quam male loqui. Om jag icke irrar mig, hade äfven den store mästaren Pythagoras, bland andra wackra föreskrifter, för sina lärjungar stadgat den lag, att de under sin första lärotid ej skulle få yttra någon mening utan först genom en grundlig, sjelfständig, inom sig sluten meditation bringa sina åsigter till mognad. För denna föreskrift har jag alltid hyst en djup respect, hvilken i samma mon tilltagit, som jag erfarit, att menniskorna i vår moderna tid läras mindre till att tänka, än att resonera, att vetenskapen ej sällan betraktas antingen såsom en hygglig galanteri-vara, eller en loflig födkrok. […] Deremot skulle jag hafva lust att förtälja ett och annat om de gamla Tshuderna så väl enligt gängse traditioner, som i grund af den likhet i seder och lefnadssätt, som eger rum emellan innevånare i Pinegska kretsen och våra Finska bönder; men emedan min resa är oåterkalleligen beramad till morgondagen, måste historien om Tshuderna uppskjutas till ”nästa gång”, hällst jag framför allt är skyldig att nämna ett par ord om Софiа Кириловна Громова. förlopp ǁ ~ ty tadiben är The paragraph from here on is preserved also as a different version in KK Coll. 539.26.22 p. 301 and it is published as Appendix 8.3 on p. 578–579. Förrän jag tager ǁ 1. Men förrän jag gifv[er] ǁ 2. Men förrän jag nu närmast ǁ nu granarna ǁ ~ och det gröna gräset 66 […] grad. ǁ 66˚–67˚ Mscr: omältliga 421 Itineraria 4osa 1841_44.indd 421 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  land ǁ fält  The River Pečora flows into the Arctic Ocean at N68°13′4″ E54°13′58″. At present the Mezenˈ tundra belongs to the Nenets autonomous district. (TS)  Ңарка я (TaS)  Нюдя я (TaS) Castrén’s note in the margin: ? Schrenk. This refers to Alexander Gustav von Schrenk’s (1816–1876) book Reise nach dem Nordosten des europäischen Russlands, durch die Tundren der Samojeden zum arktischen Uralgebirge (1848), which Castrén also reviewed for the Academy of Sciences. His review was originally published in the journal Suomi in 1850. See p. 678– 691. Castrén 1850b.  The River Pëša runs into Chosha Bay (Čëšskaja Guba) east of Cape Kanin Nos at N66°53′38″ E47°34′28″. dessa floder utbreder sig den Kaninska tundran, hvarunder äfven halfön Kanin Nos inbegripes, den Timanska tundran sträcker sig åter österut till Petschora. Af Samojederna benämnes den Kaninska tundran Salje, ☙  som  ❧ betecknar näs och egentligen hänför sig till Kanin nos eller det Kaninska näset.592 Samojedernas benämning på den Timanska tundran är Jude-ja, det mellersta landet, d. ä. landet emellan de Kaninska och Bolschesemelska tundrorna.iii 593 För att ej gå min rese-berättelse i för☙  ❧ wäg, will jag inskränka594 mig till dessa få topografiska notiser rörande det Mesenska tundralandet och i det följande nogare595 angifva de lokaliteter, hvilka här ådragit sig min uppmärksamhet. (TS)  The River Snopa discharges into Čëšskaja Bay at N66°49′53″ E46°54′52″. (TS)  andra […] floder ǁ andra  Сӑля, meaning ‘cape’, here Cape Kanin Nos. (TaS)  Ёнэй я, ‘the middle country’. (TaS) The explanation equivalent to the footnote here can be found in more extensive form in Castrén’s letter to Fabian Collan, 1 May 1843, and in a newspaper article in Helsingfors Morgonblad 54/1843 (Castrén 1843c). See mscr p. 462. Changes in the footnote: ordet tundra ǁ ben[ämningen] […] tunturi. ǁ ~ Wisserligen är begreppen tundra och tunturi något afwikande i det Ryssarnes boljschaja ǁ det Ryska ~ (iso maa), ǁ ~ is’ maa Ishma […] en flod. ǁ 1. Ishma. Egentligen betecknar f ǁ 2. Ishma. ☙  ❧ iii. I afseende å nyss anförda benämningar för- tjenar kanske anmärkas, att någon bland dem hvarken härstamma från Ryskan eller Samojediskan, utan sannolikt äro lånade ifrån de gamla Tschudernas eller de nuwarande Finnarnes språk. Så är t. ex. ordet tundra främmande för både Ryskan och Samojediskan, men igenfinnes deremot i Finskan under formen tunturi. Bland de öfriga benämningarna anser jag Ryssarnes boljschaja semlja och Samojedernas aarka ja wara en ren öfwersättning af Finnarnes isomaa (iso maa), hvaraf Ryssarne bildat sitt Ishma, som ännu begagnas till betecknande af en flod. Liksom i Ishma, synes äfven i adjektivet Timansk den sednare beståndsdelen af ordet wara det Finska maa land. Se mera härom i min ofvananförda afhandling om Savolotscheskaja Tschud. 422 Itineraria 4osa 1841_44.indd 422 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  ❧ VI.596 Den597 19 December 1842 stod utanför Polismästarens hus en kibitk598, förespänd med tvenne hästar. Jemstschiken sågs ur hotelet utbära små skrin och renslar, med vaxduk belagda paketter m. m. hvilket allt inlades i kibitken av tvenne polisbetjenter. Medan detta påstod, samlade sig på gatan en talrik mängd åskådare, män och qvinnor, gamla och unga. Oaktadt den bistra kölden stodo de vid kibitken i nära två timmars tid, väntande med otålighet att få se den resande ändtligen inpackas. Många utsträckte sina hufvuden spejande genom den låga fönsterrutan, om ej middagsmåltiden, som vållade dröjsmålet, snart tog en ända. Omsider stod den väntade personen för de nyfiknas blickar. Medan han mönstrade sina effekter och gaf anordning till hvarjehanda små förändringar, hörde han de omkringstående göra några ljudeliga anmärkningar öfver honom och hans resa. ”Så ung, och måste till Sibirien,” yttrade sig en matrona, och ☙  hennes gran❧ne tillade: ”Det säges att han måste dröja der, i många, många år. När han engång återvänder, är han en599 gubbe och hvad har han då af hemmet?” – ”Den som ändå visste hvarföre den stackarn skickas till Sibirien?” yttrade åter någon. ”Derom har jag mina egna tankar”, menade en annan. ”Jag såg huru Njemtsen600 vid ankomst till staden genast tog in hos Polismästaren, och fastän Polismästaren ej var hemma, lät Njemtsen inbära sina saker, blef der i qvarter, och har hela tiden sutit hos Polismästaren lik en fånge. Sedan kom Gensd’arme-Öfversten601 till staden, och fastän man hyrt ett annat qvarter för honom, ville han ändå bo hos Polismästaren, der Njemtsen bodde. Och För det närwarande betecknar väl Ishma en flod, men ordets ǁ 3. Ishma. För det närwarande betecknar väl Ishma en flod, men detta ords etymologi tillkännager ǁ 4. Ishma. För det närwarande betecknar väl Ishma en flod, men etymologin af detta ord visar ögonskenligt, att denna betydelse icke ej är den ursprungliga. Såsom ordets sednare beståndsdel ma uttryckligen utwisar, har härigenom ursprungligen betecknats ett land, och då floden Ishma begränsar en del af den Bolshesemelska tundran, så håller jag det för sannolikt, att Finnarne med detta namn betecknat nämnda tundra. i Ishma ǁ i ordet Ishma det Finska ǁ lånad ifrån ~  inskränka ǁ här ~  nogare ǁ när[mare]  From here to mscr p. 520 the clean copy is in again in different handwriting. The same person also wrote the clean copy of mscr pages 635–644. Some spelling principles differ from the ones used in the previous parts of the text; e. g. the word gudomlig was written with a small initial. The editor of NRF (Castrén 1852b) followed the same practice. The text is mostly based on letters from Castrén but differs from them in places. Cf. the volume of letters in this series.  The text from here to Pustosersk, onekligen ett af de ödsligaste ställen på jordklotet is based on Castrén’s letter to Fabian Collan of 19 Apr./1 May 1843 and was previously published in Helsingfors Morgonblad 50–52, 54, 55, 62, 63, 75, 76/1843 (Castrén 1843c). See the volume of letters in this series. Differences of content between the two versions are noted here, but 423 Itineraria 4osa 1841_44.indd 423 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria     differences in spelling only if they contain additional information. In case of the latter ones the reader is mostly referred to the volume of Castrén’s letters in this series, where the letter is published in its entirety. The spelling in Hf. Mbl. was decided by the editor, and Castrén could not have any influence on it. In many cases he seems, however to have accepted the changes made by the editor, as can be seen in NRF (Castrén 1852b). The beginning of the article Hf. Mbl. 50/1843 reads: Sviker mig ej minnet, så lemnade jag dig i mitt sednaste bref uti den lilla staden Kem, hvarom jag nu mera knappt äger någon annan hugkomst, än att jag der var ett föremål för skators och gatpojkars hån. Härifrån må du hjelpa dig på egen hand uppå Hvita Hafvets isbeströdda böljor till Klostret Solovetskoj och än vidare till Archangelsk. Namnet Mesen verkar ett behagligt intryck på min sinnesstämning mindre för folkets egen skuld, än en ringa tilldragelse, som vid hogkomsten af denna lilla stad alltid träder för minnets spegel. Saken är af följande beskaffenhet. Den 19 December 1842 […] The кибитка is a covered wagon or in this case more likely a sleigh. Энциклопедическiй словарь… XV: 41–42. (TS) en gubbe ǁ Letter & Hf. Mbl.: en gubbe (стариъёкъ) It was a common practice in Russia to call all foreigners немцы, meaning literally Germans but originally people speaking an unintelligible language. Бучатская 2013: 371. (TS) The so-called gendarmerie was mainly state police and frontier guards in imperial Russia. It was founded in the late 18th century Gensd’arme-Öfversten skall ofta hafva talat med Njemtsen långt in på nätterna uppå ett främmande språk. Nej! det hänger aldrig rätt ihop med Njemtsen och hans resa till Sibirien; det vet jag.” – ”Du vet mindre än en snöripa602,” ☙  genmälte en för❧ståndig borgare; men jag vet att Njemtsen har papper från höga herrar, och kan göra hvad han vill. Liksom Gensd’arme-Öfversten och andra herrar, som resa i603 kronans ärender, tog Njemtsen in hos Polismästaren, emedan staden hyrt huset för sådana resande. Men hvarföre han reser till Sibirien, se det har jag reda på. Ty då jag en afton satt hos Alexej Vasiljevitsch, kom Njemtsen till honom med en stor bok i handen. Alexej, som lefvat 20 år på tundran och vet allt, Alexej sade honom namnen på alla berg och alla floder, och Njemtsen skref det i sin bok. Och ännu sade honom Alexej, i hvilka berg finnes svart sten, och i hvilka blå sten, hvar man kunde finna koppar och jern, ja guld och silfver. Allt skref Njemtsen i sin bok, och deraf vet jag att han söker guld och annat, som finnes i bergen.” Detta yttrades med en sådan tillförsigt att ingen vågade invända något häremot. Tvertom yttrade någon bifallande till denna mening: ”Nu ☙  få vi se ❧ om de Ischemska Syrjänerne vilja vackert bekänna, hvar guldbergen finnas, eller om de trots kanonerna, som för några år sedan fördes till Ischemsk604, ännu våga sätta sig emot öfverhetliga bud och befallningar.” Medan mina aktier repat sig, började medlidandets röst ånyo höja sig ur ett och annat känsloömt hjerta. Man ömade ej endast för mig, utan alla de hemmavarande, i synnerhet för den arma, öfvergifna hustrun605. Slutligen kringsvärmades jag af en mängd tiggare, gnällande med ömkelig ton: 424 Itineraria 4osa 1841_44.indd 424 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia – ”I606 Christi namn en liten skärf åt de fattiga.” Särdeles enträgen var en skröplig gumma med vid mössa och randig kjol. ”Gif åt den fattiga en djeneschka607,” yttrade gumman, ”så ber hon för dig, och Guds moder står dig bi under resan; hon hör de armas bön.” Verkligen nödgades jag lösa bältet och strö tvåstyfvers allmosor omkring mig. Derpå kröp jag hastigt608 in i kibitken, och då jag härifrån kastade en blick på de kringstående, såg jag en rad af ålderstigna per☙  soner, med ansigten vän❧da åt Soborn, korsa sig, bedjande enligt gummans löfte för min välgång. I detsamma ljöd ifrån Soborns torn ett609 dånande klockslag, som bebådade aftonsången. Alla blottade sina hufvuden och gjorde korstecknet. Derpå hördes ännu ett610 chor af ”Gud välsigne” men efter611 en stund hörde jag ej vidare än kyrkklockornas dofva ljud. Under sådana auspicier anträdde jag min Samojediska resa. Klockringningen ljöd ännu i mina öron, då vi anlände till byn Somsha. Kurirklockan tillkännagaf för byns innevånare ankomsten af en med podoroshna utrustad resande. Min kibitk kringrändes genast af nyfikne. Emedan jag redan tillförene från Mesen gjort en excursion till byn, emottog man mig såsom en gammal bekant, och jag var glad612 att denna gång undslippa revisionen af pass och andra säkerhetskort. Min glädje var dock alltför tidig. Knappt hade jag hunnit kasta pelsen af mig, förän tvenne lagens tjenare inträdde i kamma☙  ren, och framförde från en till ❧ byn samma dag anländ Stanovoj Pristaff den befallning, att jag i ögonblicket skulle uppvakta hans613 välborenhet. Detta gaf anledning till en munter rangstrid, som lycktades på det sätt, att Stanovoj innan kort uppvaktade mig tillika med en mängd             and was organized during the first decade of the 19th century. Яновскiй 1894: 718–719. (TS) Willow grouse (Lagopus lagopus), a gallinaceous bird generally shot as game in the Arctic region. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/linnut/willowgrouse. (TS) i […] ärender ǁ Letter & Hf. Mbl.: i kronans ärender (по казенной надобности) Ižma (Ru.)/Izˈva (Komi) on the river of the same name, N65°0′39″ E53°54′55″. (TS) hustrun ǁ Letter: ~ (!) ”I […] fattiga.” ǁ Letter & Hf. Mbl.: Христа ради милости сатюшка. Денежка meaning here a small coin in general, later (1849–1866) a coin of half-kopeck value. Denga was a monetary unit from the 1360s until the reforms of Peter I when it was replaced by the kopeck. Kovalev 2004. (TS) hastigt ǁ Letter & Hf. Mbl.: skyndsamt ett […] aftonsången ǁ Letter & Hf. Mbl.: ett dånande klockslag ett […] välsigne” ǁ Letter & Hf. Mbl. ett chor af Господи благослови (Gud välsigne) efter en stund ǁ Letter & Hf. Mbl.: sedan glad […] revisionen ǁ Letter & Hf. Mbl.: glad att åtminstone denna gång undslippa den idkeliga revisionen hans välborenhet ǁ Letter & Hf. Mbl.: hans Wälborenhet (Его благородiе) 425 Itineraria 4osa 1841_44.indd 425 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  Tadebtsjo ǁ Letter & Hf. Mbl. without exception: Tadebtsioh тадебцё, a shaman’s assistant spirit. (TaS)  för […] samvete. ǁ Letter: för en pligt att till och med respectera ett Samojed-samvete. ǁ Hf. Mbl.: för en pligt att respektera till och med en Samojeds samvete. betydande bönder, dem han ålade att utan ringaste dröjsmål uppfylla alla mina lagenliga fordringar. Tillika sporde han mig, om jag för ögonblicket ej hade något att befalla. Emedan jag i Mesen stämt möte med en Samojedisk Tadibe, som uppehöll sig några mil från Somsha begärde jag ren-skjuts till honom. Till min förtret fanns ingen i byn, som kunde upplysa hvar Samojedens tält var beläget. I följe häraf afsände Stanovoj Pristaff genast en person att uppsöka tältet och bringa Tadiben till mig. Emedlertid satte jag mig ned att ordna gamla anteckningar, ett arbete, som jag alltid plägar företaga mig, då intet bättre finnes förhanden. Först tredje dagen efter min ankomst till ☙  Somsha återvände den utskickade ❧ jemte Tadiben. Då jag nu erinrade mannen om vår öfverenskommelse, bekräftad å min sida med en silfver-rubel, sade han sig hafva råkat i ånger och ruelse deröfver, att han, christen vorden och vandrande vid grafvens brädd, gifvit sig i slang med djefvulen, föregaf sig hafva uppbränt sin spåtrumma, och ville icke engång rådfråga Tadebtsjo614 för att finna bot för sin sjuka dotter. Silfver-rubeln var han redobogen att antingen återgifva eller gälda med hvarjehanda upplysningar om Tadibernas konst och annat, som kunde lända mig till fromma. Det hade varit mig lätt att anskaffa en annan trumma, och med några supar brännvin förmå Tadiben, att träda ifrån sina christliga föresatser, men jag ansåg det för615 en pligt att respektera den arma Samojedens förkrossade samvete. Dessutom var kännedomen om Samojedernas magiska kunskaper, dem Tadiben lofvade meddela mig, mycket vigtigare, än sjelfva utöfningen af kon☙  sten, som man hos oomvända Samojeder ❧ 426 Itineraria 4osa 1841_44.indd 426 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia –  med lätthet kan se och erfara. Se616 här några anmärkningar rörande den Samojediska trolldomskonsten. Hos alla folkslag äro föremålen för magien enahanda, och dessa föremål äro till talet lika många, som menniskans önskningar, afsigter och behof. Men företrädesvis är trollkonsten: 1:o läkarekonst, 2:o spådomskonst. Hos somliga folkslag, såsom hos Finnarna är läkarekonsten, hos andra åter, t. ex. Samojederna, är spådomskonsten öfvervägande.617 Efter olika folkslags olika kulturgrad, känslosätt samt det mått af andelig kraft, som blifvit hvarjom och enom tilldelad, antager magien en af dessa hufvud-karakterer: antingen är trollkarlen den Gud, som ur sin egen andes djup öser allt, hvad han för sitt ändamål har af nöden, eller anlitar han andra Gudar om bistånd. Så är den Finska trollkarlen mästare hufvudsakligen618 genom sin andeliga kraft, nemligen genom sin mäktiga vilja, sådan den finnes uttalad i de så kallade sanat samt genom sina djupa insigter innehållna i synty-orden. ☙  ❧ Enligt Samojedernes mening förmår trollkarlen af sig sjelf föga eller intet, han är blott andeverldens tolk, och hans hela förmåga består deri, att han kan försätta sig i korrespondens med andarna, Tadebtsjo kallade, och619 af dem erhålla alla nödiga upplysningar. Likasom Samojederna sjelfva, äro äfven Tadebtsjo ett listigt, egensinnigt och nyckfullt slägte. Än få de infallet att ej hörsamma Tadiben, än leda de honom bakom ljuset genom falska orakel; med gamla Tadiber drifva de blott spe och begabbelse. Den Tadibeiska konsten fordrar alltså unga och kraftfulla idkare. En sund och muskelstark kropp är äfven derföre af nöden, att Tadiben på  befallning  af  Se […] trolldomskonsten. ǁ Letter & Hf. Mbl.: Då jag nu tillfälligtvis kommit på kapitlet om Tadibeer, är du väl angelägen om att förnimma något om deras mystiska yrke. För att ej lemna din wetgirighet alldeles otillfredställd, vill jag ur strödda pappersblad deschiffrera så mycket mitt tålamod för denna gång medgifver. For an overview on shamanism among the Siberian peoples, see Siikala  – Hoppál 1992: esp. 1–40. Castrén on Nenets religion and shamanism, see also p. 782–788. (TS)  hufvudsakligen ǁ Letter & Hf. Mbl.: blott  och […] upplysningar ǁ Letter & Hf. Mbl. 2o) [2:o] att han förmår hålla dessa Tadebtsioh i tygel 427 Itineraria 4osa 1841_44.indd 427 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  Shamanistic rituals contain parts in which the shaman damages himself by cutting or shows his might in different ways. In addition to presentations of the shaman’s might they have also been interpreted as references to his initiation period. According to Tatjana Bulgakova who has studied the Nanai, damaging oneself can act as a sacrifice and a means to fight against other, hostile shamans. There is a great deal of oral tradition about the supernatural deeds of the shamans, of which also the story below is an example. See Siikala 1987: 210–211; Bulgakova 2013: 24–33; Lukin 2012.  (KL) synes bevisa ǁ Letter & Hf. Mbl.: bevisar  fyrade […] framgång ǁ Letter: tryckte af; kulan flög tillbaka – Changed by the editor of Hf. Mbl.  flyga ǁ Letter: ~ i luften – Changed by the editor of Hf. Mbl.  behaga ǁ ~ och af dem erhålles alla nödiga upplysningar Tadebtsjo stundom måste skära och martera sig med knifvar och andra hvassa vapen.620 Denna sed skall nu mera vara i aftagande, men fordna Tadiber, berättar sagan, genomborrade sig med spjut, sköto sig med pilar, läto skära sig i många ☙  stycken, och lefde upp igen. – ❧ Slikt berättas äfven om några nu lefvande Tadiber, och efterföljande berättelse synes621 bevisa, att saken måste äga någon slags grund. – För några månader tillbaka sammanträffade i ett tält på Timanska tundran tre Samojeder och en Rysse. Bland Samojederna var en invigd i Tadibernas mysterier. Af en eller annan anledning anmodade honom de öfriga att slå kudes, såsom Ryssarne kalla den magiska handlingen. Uppbragt i den vanliga exaltationen, anbefallte Tadiben under sjelfva ceremonien, att man skulle skjuta honom med ett skarpt laddadt gevär. En af Samojederna åtlydde befallningen, men kulan träffade ej, eller enligt berättelsen: den studsade tillbaka från kroppen. Bössan laddades åter, och den andra Samojeden fyrade af, men622 med lika liten framgång. Förvånad häröfver laddade Ryssen geväret, sköt och – träffade. Samojeden afled på fläcken. På Kaninska tundran mötte jag en mängd embetsmän, som blifvit skickade att utre☙  da målet. Jag känner ej resultater❧na af deras undersökning; min berättelse grundar sig på det allmänna talet. Om forntidens Tadiber berättar man många andra historier, som äfven igenfinnes i den Finska folksagan. De flyga623, simma under vattnet, fara upp till molnen, gå in i jorden och ikläda sig derunder, hvilken skepnad de behaga624. Om sättet att blifva Tadibe, låter ej mycket säga sig. Yrket är ärftligt; magus non fit, sed nascitur. Så mena äfven Finnarna, men då den 428 Itineraria 4osa 1841_44.indd 428 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia – Finska trollkarlen måste lära sig långa lexor af besvärjelse- och ursprungsord, samt dessutom många andra konster, slipper deremot Samojeden allt detta bråk. Ty hvad den förra åtager sig att sjelf utgrunda med sin af fäderne ärfda vishet, allt detta låter den sednare blifva Tadebtsjernas omsorg. Han blott öfversätter, hvad de på sitt, endast af Tadibens öra förnimbara språk, yppat för honom. Väl har jag hört Samojederna begagna uttrycket: ”gå i lära hos Tadiber”, men ingen kan göra ordentligt besked, hvari denna ☙  lära skulle bestå.625 – ❧ Hvad626 en Samojed i största förtroende berättat mig, vill jag här i lika förtroende meddela. Nämnde Samojed hade vid femton års ålder blifvit skickad i lära hos Tadiber, emedan flere i hans ätt blifvit utmärkta Schamaner627. Tvenne Tadiber skulle blifva hans läromästare. De bundo en duk för hans ögon, gåfvo honom en trumma i handen och bådo honom bulta på. Under detta slog honom den ena Tadiben med handen öfver hjessan, och den andra klappade honom på ryggen. Detta fortfor en stund, och se! nu vardt det ljus för lärjungens ögon. En talrik skara Tadebtsjo visade sig för piltens syn, dansande på hans händer och fötter. Lärjungen blef förskräckt, for till presten och lät döpa sig. Derefter sade han sig ingen Tadebtsjo hafva sett. Upplysningsvis bör jag nämna, att lärlingens inbillning förut blifvit af Tadiberna upphetsad genom vidunderliga sagor och berättelser om Tadebtsjo.628 Är nu en Tadibe väl invigd i yrket, så förser han sig med trumma, samt en särskild ☙  kostym. ❧ Trumman är efter Tadibens förmögenhet mera eller mindre prydligt utsmyckad med messingsringar, tennskifvor och annan grannlåt. Till formen är den rund, men dess  According to Siikala – Hoppál 1992: 5–7 there is indeed an initiation period, during which an apprenctice must adopt certain skills and wisdom, which vary from one region to another. (TS).  Hvad […] meddela. ǁ Letter: Hvad en Samojed härom i förtroende berättat för mig, will jag i lika förtroende meddela dig. ǁ Hf. Mbl.: Hvad en Samojed härom i förtroende berättat, vill jag äfven i förtroende meddela.  Schamaner ǁ Letter & Hf. Mbl.: trollkarlar  Among the indigenous peoples of Siberia, becoming a shaman is almost without exception conceived of as a selection made by the spirits, not by man. Shaman candidates learn their knowledge and skills often from older shamans, and a person assisting at a Nenets shamanistic ritual is also often a shaman candidate. As Anna-Leena Siikala has shown in her studies on Siberian shamanism, a shaman must, in addition to techniques of ecstasy and ritual poetry, have a command of knowledge about the afterlife and ways of moving there. See Хомич 1966: 209–212; Lehtisalo 1924: 151–159; Лар 1998: 34–36; Siikala 1987: 201—211. (KL) 429 Itineraria 4osa 1841_44.indd 429 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  försedd med endast ǁ Letter: endast försedd med – Changed by the editor of Hf. Mbl.  самбурця”, самборця”, meaning ‘shaman’s paraphernalia’, ‘shamanic tools’. (TaS)  klädeslapp […] andeverlden. ǁ Letter & Hf. Mbl.: klädeslapp.  sin ǁ en  att […] begära ǁ Letter: att begära af Tadebtsioh  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  тэлтаңгода, ’repeater’ (KL) storlek är ej lika. Den största jag sett, var omkring fem qvarter i diameter, samt af ett halft qvarters höjd. Trumman är försedd629 med endast ett botten af tunnt genomskinligt renskinn. Denna lilla anstalt är ett mäktigt redskap i Tadibens hand. Det är med den han stärker sitt eget mod; dess mäktiga ljud tränger sig till andarnas dolda verld, och väcker dem ur sin lättjefulla sömn. Tadibens kostym är lika prydlig, som sällsam. Den består uti en skjorta af sämsk; samburtsja630 kallad, hvarå finnes en fåll af rödt kläde. Alla sömmar äro med rödt kläde öfversydda och axlarna prydas med epåletter af samma skimrande tyg. Öfver ögonen och hela ansigtet nedhänger en klädeslapp631; ty det är icke med ögat, utan med sin632 inre blick, som Tadiben tror sig kunna intränga i andeverlden. Hufvudet är obetäckt; blott en smal röd klädesrimsa ☙  löper kring nacken, samt en annan ❧ öfver hjessan. De tjena till att fästa klädeslappen. Öfver bröstet bär Tadiben en jernskifva. Så utsmyckad nedsätter sig trollkarlen att633 af Tadebtsjo begära råd och bistånd. Han biträder härvid af en i konsten mindre invigd Tadibe. Handlingen börjas sålunda att den förnämligare Tadiben slår på sin trumma och qväder några ord med en mystisk, förfärande melodie. Den andra Tadiben faller genast in, och begge omqväda nu, liksom våra Finska runosångare, desamma orden. Hvarje ord och hvarje stafvelse uttänjas i oändlighet. När man efter en kort prolog börjar samtala med Tadebtsjo, blir den bättre Tadiben ofta stum och slår svaga trumslag. Sannolikt lyssnar han då till Tadebtsjos svar. Emedlertid fortfar medhjelparen634 att omqväda, hvad mästaren sednast sagt. Sedan denna slutat sitt stumma tal med 430 Itineraria 4osa 1841_44.indd 430 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia – Tadebtsjo, utbrista begge Tadiberna i ett vildt tjut, trumslagen tilltaga i styrka och orakel-språket afkunnas. – Jag bör ännu anmärka att Tadibeernas qväden blott innehålla några få ord och äro föga mer än impromtu-stycken. I Samojedernas sånger öfverhufvud är det ej fråga om ett och annat enskildt ord, än mindre om versmått och pedes. Vet sångaren, hvad han har att säga, ☙  så kommer ❧ ordet af sig sjelft, och passar det ej till melodien, så halkar man öfver en och annan stafvelse eller tänjer den635 längre ut, – allt efter som melodien fordrar. Men om Samojeden ej afsjunger, utan blott reciterar ett qväde, då är han angelägen om en viss rythm som äfven mitt öra vant sig vid. Denna rythm låter ej analytisera sig till något bestämdt versmått, men likväl röjer den en viss benägenhet för tvåstafviga trocheer.636 Låt637 oss nu efter dessa allmänna betraktelser framdraga några särskilda fall af Samojedisk trolldomskonst. Om t. ex. en ren gått förlorad är ceremonien mycket enkel. Tadiben kallar först Tadebtsjo, och en Tadibe sade sig härvid begagna följande ord:  den […] ut ǁ Letter: dem längre  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  On ways of reciting Nenets poetry and its metre, see Niemi 1998; Niemi 2016. Tundra Nenets folklore collected by Castrén, see Castrén 2018a. (KL)  Låt […] trolldomskonst. ‖ Letter: Detta är nu, hvad jag i allmänna ordalag denna gång vill meddela dig om Samojedernes magie; men emedan det är alltför otillräckligt att bibringa dig ett redigt begrepp af saken, må jag ännu i korthet redogöra för tillgången vid ett par casus. ‖ Hf. Mbl.: Ännu i korthet något om tillgången vid utöfningen af deras Magie.  Trolldoms andar! ǁ Letter: (Mäktiga andar!)  Trolldoms andar! ǁ Letter: (Mäktiga andar!) Kommen, kommen Trolldoms andar!638 Om J ej kommen, Jag till er kommer. Vaknen, vaknen Trolldoms andar639 Jag till er kommit, Vaknen ur sömnen. 431 Itineraria 4osa 1841_44.indd 431 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  På […] Tadebtsjo. ǁ Letter & Hf. Mbl.: På denna anmaning infinner sig vanligtvis blott en Tadebtsioh.  There are practically no existing tape recordings of Nenets shamanistic rituals, but according to later studies among the Nganasan it has been stated that a shaman performs the speech of different spirits with different voices or melodies. On the musical structure of Nenets and Nganasan shamanistic sessions, see Добжанская 2008. (KL)  må ǁ Letter: skulle  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  är ǁ Letter: blifvit – Changed by the editor of Hf. Mbl.  håna ǁ Letter & Hf. Mbl.: begabba  m. m. ǁ Letter: och andra dylika accidentia ǁ Hf. Mbl.: och dylika accidentia ☙  ❧ Tadebtsjo svara: Säg i hvilka Värf du löper, Hvarför kom du Vår ro att störa? Tadiben: Nyss till mig Kom en Njenets, (Samojed) Mig den karlen Ifrigt plågar, Hans ren är borta. Derför har nu Till er jag kommit. På640 denna anmnaning infinner sig, yttrade min berättare, vanligtvis blott en enda Tadebtsjo. Om de komma i mängd, talar den ena på ett, den andra på annat sätt, och Tadiben vet ej hvem han skall tro.641 Tadiben börjar nu bedja sin tjenste-ande att uppsöka renen. Sök honom, sök noga, att ej renen må642 gå förlorad. Tadebtsjo åtlyder naturligtvis befallningen. Emedlertid uppmanar honom Tadiben, att söka mycket noga och ej upphöra förrän renen är643 funnen. När Tadebtsjo återvänder, börjar Tadiben åter tillhålla honom att tala sanning. ”Ljug ej; om du ljuger går mig ej väl. Då skola kamraterna håna644 mig. Hvad du sett, säg rent ut; säg det ☙  onda, säg det ❧ goda. Säg blott ett ord. Talar du mycket (d. v. s. obestämdt och oredigt) går mig ej väl” o. s. v. Tadebtsjo nämner nu stället, der han sett renen. Härpå går Tadiben tillika med den hjelpsökande till det anvisade stället, men han rår ju ej för det, om renen under tiden lupit bort, om en annan Tadibe med sina Tadebtsiers tillhjelp betäckt renens spår m. m.645 Det bör ej lemnas oanmärkt, att Tadiben före 432 Itineraria 4osa 1841_44.indd 432 21.8.2019 16:05:36 �Lapland, Russia and Siberia –  eller […] tvinga ǁ Letter: eller tvinga – Addition made by the editor of Hf. Mbl. andebesvärjelsen underrättar sig om alla de förhållanden, under hvilka renen blifvit förlorad, när detta skett, hvar händelsen tilldragit sig, om Samojeden förmodar att renen blifvit stulen, hvilka han haft till grannar, om någon bland dem är hans ovän o. s. v. Kan den tillsporde ej lemna behöriga upplysningar, griper Tadiben till sin trumma, spörjer Tadebtsjo äfven om slika saker, examinerar åter Samojeden och fortfar härmed, intill dess han på grund af Samojedens egna uppgifter bildat sig en öfvertygelse om sakens förhållande. Det är denna förut fattade öfvertygelse, som Tadiben sedermera under exal☙  tationen hör uttalas af ❧ Tadebtsjo. Måhända bildar sig äfven denna öfvertygelse någon gång under det exalterade tillståndet, likasom en dröm eller magnetisk syn; – det vissa är, att Tadiben verkligen tror sig hafva förnummit orakel-språket ur de för hans inbillning framträdande Tadebtsjos mun. Derom öfvertygar mig utom Tadibernas lugna, andaktsfulla och enstämmiga berättelser om sakens förhållande, isynnerhet den omständigheten, att trollkarlen ofta erkänner sig, antingen ej hafva förmått mana fram Tadebtsjo, eller646 ej kunnat tvinga dem att gifva ett redigt svar, och detta äfven i sådana fall då han med lätthet kunnat dikta ihop hvilken profetia som helst. Det har roat mig att sålunda sjelf anställa proba på Tadibernas ärlighet. Utom nyssnämnda medel gifves det ännu en annan konst, att få reda på en förlorad ren, och den begagnas af Samojeder, som äro oanvigda i Tadibernas vetenskap. Man gör af renhorn en ring på marken, i midten af ringen lägger man en slipsten, derpå ställes ett eldstål, en yxa, eller något annat jernstycke, på det sätt, att de 433 Itineraria 4osa 1841_44.indd 433 21.8.2019 16:05:36 �Itineraria  Detta […] eget bruk. The description until the end of this paragraph was published in Castrén 1843c but omitted in Castrén 1852b. It is published here according to the original letter (Castrén to Collan 19 Apr./1 May 1843). See also the volume of letters in this series and cf. Castrén 1843a where it was originally published.  хэхэ̆, 1) ’хэхэ́ , ‘guardian spirit, spirit of bad weather’, 2) ‘idol’; used by Castrén in the latter meaning. (TaS) ☙  bilda ett kors med slipstenen, och med yttersta lätt❧het falla åtskils. Derpå går en Samojed kring ringen, intill dess anstalten nedfaller. Nu vet han, vid hvilken kant renen finnes, och när han sedermera går åt detta håll, kommer renen sjelfmant honom till möte. På samma sätt uppsöker han äfven förvillade menniskor, blott med den skilnad, att ringen göres af menniskohår. Detta647 slags orakel grundar sig på en bön till Häheh648, såsom Samojederne kalla sina Gudabilder, motsvarande Lapparnes Seider. Häheh äro formade af träd, hafva mensklig gestalt, med undantag af hufvudet, som är trekantigt och ändas med en spets. Slika Gudabilder föra oomvända Samojeder med sig öfverallt hvar de färdas, bestryka dem, liksom Lapparne sina Seider, med renblod, offra åt dem hufvudet och klöfvarne af renar. Hufwudet ställes, der sig göra låter, i ett träd, midt för Gudabildens anlete, och klöfvarne kastas på marken framför belätet. Dessa Häheh anlitas om bistånd i mindre vigtiga angelägenheter, såsom vid jagt, fiskafänge samt i synnerhet vid edgång[.] Om en Samojed blifvit bestulen och bär misstanka till tjufven, så kallar han den misstänkte till edgång. Han gör då en Hähe af sten, jord, i nödfall af snö, för den misstänkte personen till bolvanen, slagtar dervid en hund, sönderhugger Hähe och yttrar till sin wederpart: ”om du stulit, må du omkomma, såsom denna hund”. Edgången är så fruktad af Samojederne, att den sannskyldige tjufven alldrig låter förmå sig dertill; han återgifver hellre godvilligt det stulna. Man tror, att en tjuf, som underkastar sig edgången, skall på samma sätt styckas af Hähe, som denne blifvit styckad af Samojeden. I stället för bolvanen plägar man ock sönderskära nosen af en hvit björn. Denna edgång hålles för ännu 434 Itineraria 4osa 1841_44.indd 434 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – kraftigare. Man säger, att eden vanligast förekommer vid tjufnader, men den kan ock begagnas för andra ändamål och det är oomvända Samojeder tillåtet att inför domstolen aflägga ed efter sitt eget bruk. ☙  ❧ Om649 en sjuk anlitar Tadiberna om hjelp, cont. så begynnes ej kuren samma dag, huru trängande behofvet än vore, utan man bidar dermed till ”första morgonrodnaden”. Under natten umgås Tadiben med sina Tadebtsjo, sökande hos dem råd och hjelp. Har den sjuka blifvit något bättre till morgonen, så är tiden inne att gripa till trumman; i annat fall måste man ännu hålla upp till ”sjunde morgonrodnaden”. Är den sjukes tillstånd då ej bättre, så förklarar honom Tadiben för ohjelplig och gör i sådant fall icke ens försök att bota honom. Men om en behandling af sjukdomen genom inträffad förändring inom den bestämda tiden verkligen är indicerad, så spörjer Tadiben den sjuke, om han till äfventyrs ☙  har sig be❧kant, af hvem sjukdomen blifvit honom påsänd. Vet han det ej, så börjar Tadiben examinera honom, hvilka han har till ovänner, med hvem han slagits650 och tvistat m. m. d. Kan den sjuke ej lemna nödiga upplysningar så rådfrågas Tadebtsjo. Utan att veta, hvarifrån det onda har sitt ursprung, vågar ej Tadiben företaga sig något. Det651 kunde hända att sjukdomen vore sänd af Gud, och hans allmakt får Tadiben ej strafflöst fresta. Men om det upplyses, att sjukdomen härleder sig från onda menniskor, så gör Tadiben i alla fall intet vidare, än beder Tadebtsjo hjelpa den sjuke. Af denna hjelp är det en oundviklig följd, att den som tillfogat sjukdomen, nu sjelf insjuknar. Jag vet ej om man kan lita på Tadibernas uppgifter, men de hafva försäkrat mig, att inga flera konster  Castrén 1852b continues.  slagits och tvistat ǁ Letter: “slagits och tvistat”  Det […] af Gud ǁ Letter: Ty det kunde hända, att sjukdomen vore sänd af Gud (märk detta!) 435 Itineraria 4osa 1841_44.indd 435 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  vid […] botande ǁ Letter: vid botandet af den sjuke – Changed by the editor of Hf. Mbl.  ett […] tecken ǁ letter: ett lyckligt omen  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  inses att Tadiberna ǁ Letter: finner du, att Tadibeerne – Changed by the editor of Hf. Mbl.  De […] tjenste-andar. ǁ Letter: De äro dem icke heller af nöden, då Tadebtsioh allt verka. ǁ Hf. Mbl.: De hafva dem eller icke af nöden, då Tadebtsioh allt verka.  нум’, 1) ’sky’; 2) ’weather’; 3) ’higher deity, god’; илебям’ пэртя, in Nenets mythology a good supreme deity, giving reindeer and game to people. (TaS) In the letter and Hf. Mbl. 52/1843 (Castrén 1843c) this is followed by a sequence expanded in Castrén 1852b: 207–212 mainly according to Castrén’s travel report from 24 Dec. 1843 (KK Coll. 539.30.1, Varia 5.1; see p. 503–): Jileumbaertje i den Samojediska Mythologien motsvarar Ukko i den Finska. Han thronar i luften, är herre öfver åska och blixt, regn och snö, lif och död; han, med ett ord, beherrskar allt och är allt, hvad herrligt är; himmel, sol, stjernor. Himmel och luft kallas derföre Num, stjerna nämnes jemväl efter honom Numgii. När dagen randas, träder Samojeden ur sitt tält, vänder sig med ansigtet mot solen och yttrar: ”Såsom du Jileumbaertje! uppstiger, så uppstiger äfven jag” och då aftonsolen sänker sig, gör Samojeden sin korta bön med dessa ord: ”Såsom du Jileumbaertje! nedgår, så går äfwen jag till hvila”. Jileumbaertje är alltså äfven sol. Det är till honom, Samojeden riktar sina böner i hvarje vigtigare angelägenhet. Hähe är, så att säga, endast en husgud, och förekomma vid652 den sjukes botande. De säga sig ej veta af några läsningar och besvärjelser, ej eller äga de någon kunskap om naturliga läkemedel. Åtminstone har jag ej kunnat uppdaga hos dem några andra kurer, än den hos snart sagdt alla folkslag kände brännkuren. Härvid gå Samojederna så tillväga, att de torka en ☙  björksvamp, skära derur ett par små ❧ stycken, hvilka antändas och läggas på det värkande stället. Äfven Samojederna hålla det för ett653 godt tecken, om svampbitarna spritta från kroppen. Värken har nu flugit bort med dem. Af det anförda inses654 att Tadiberna, ehuru de vördas såsom vise och insigtsfulle män, i sjelfva verket besitta ringa kunskaper. De655 hafva också inga flera insigter af nöden, då de i Tadebtsjerna äga så förträffliga tjenste-andar. Dock äro icke ens Tadebtsjerna allsvåldiga, utan lyda under Num eller Jilibeambaertje (Jileumbaertje), såsom Samojederna kalla sin Gud.656 Detta bevisar657 bland annat ett qväde, deri Tadiben sänder Tadebtsjo upp till Num för att begära hjelp åt den sjuke. Tadiben tilltalar i qvädet Tadebtsjo med dessa ord: ”öfvergif ej den sjuke, gå upp till höjden, gå till Jilibeambaertje och bed honom om bistånd. Tadebtsjo åtlyder befallningen, men återvänder snart med det budskap, ”att Jilibeambaertje ej658 ger ordet”, ej förlänar hjelp. Tadiben börjar nu anropa Tadebtsjo sjelf om bistånd, men denna genmäler: ”huru kan jag hjelpa? Jag är ju mindre än Num, icke kan jag gifva hjelp.” Tadiben fortfar att bedja Tadebtsjo begifva sig till höjden, och med ifver bedja Num, om ☙  hjelp ❧ och räddning. Tadebtsjo uppmanar å sin sida Tadiben att sjelf fara upp till honom. Härtill genmäler Tadiben: ”jag når ju icke Num, han är fjerran borta. Nådde jag honom, så skulle 436 Itineraria 4osa 1841_44.indd 436 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – jag icke bedja dig, utan jag ginge sjelf till honom. Men nu når jag icke honom; gå derföre du.” Tadebtsjo låter ändtligen beveka sig, yttrande: ”För din skull må jag gå; men på mig bannas Jilibeambaertje oupphörligt, och säger sig ej vilja gifva ordet.” o. s. v. I659 sammanhang härmed vill jag ännu meddela en och annan upplysning rörande Samojedernas hedniska gudalära. Om den förrberörda Num eller Jilibeambaertje förmäla Samojederna ungefär detsamma, som man i Finska sångerna läser om Ukko. Num thronar i luften och nedsänder derifrån dunder och blixt, regn och snö, väder och vind. Ofta förvexlas han med sjelfva den synliga himmeln, som äfven benämnes Num. Stjernorna betraktas såsom beståndsdelar af Num och kallas i anledning deraf Numgy, d. ä. något till Num hörande.660 Regnbågen anses utgöra fållen af Nums mantel, såsom dess benämning af Numbanu tillkännagifver. Äfven solen vördas såsom Num eller Jilibeambaertje, ty då dagen randas, träder Samojeden ur sitt ☙  tält, vänder sig med ❧ ansigtet mot solen och yttrar: ”Då du Jilibeambaertje uppstiger, så uppstiger äfven jag”, och då aftonsolen sänker sig, gör Samojeden sin bön med dessa ord: ”Då du Jilibeambaertje nedgår, så går äfven jag till hvila.” Några Samojeder har jag hört förtälja, att äfven jorden, hafvet, och hela naturen, äro Num. Andra deremot hafva förmodligen i följe af christendomens inflytande lärt sig att fatta honom såsom verldens661 skapare och förmena, att det är han som äfven styr och uppehåller verlden, som åt menniskorna förlänar lycka och välgång, gifver dem renar, räfvar662, fjällrackor663, och all slags rikedom. Num säges äfven bevara renarne för vilda djur, och i anledning med Tadebtsioh plägar blott Tadiben umgänge vid sina magiska förrättningar. I sagorna omtalas utom dessa Gudomligheter wattnets värd, jordens nafvel och flere andra, men de synas wara Gudar blott till namnet.  – Beträffande ännu ethymologien till ordet Jileumbaertje, så kan det betyda: 1o) de lefvandes görare, 2do) de lefvandes väktare. Hvardera betydelsen passar fullkomligt till hans väsende. Han har danat allt det goda, som finnes och lefver, och han wakar natt och dag öfver goda menniskor, så att intet ondt wederfares dem.  – Num (Num’ah) betyder åter: jag står, är fast beståndande. Ho wet, om ej ordet är befryndadt med vårt Finska Jumala, som af Tscheremisserne kallas Juma. Num och Juma stå i philologiskt hänseende ungefär i samma förhållande till hvarandra, som isä och det Samojediska ordet niseˈäh (fader), имя och nimˈoh (nimi, namn.)  Detta bevisar […] gå upp ǁ Letter: Att nu, såsom ofvanföre sades, Tadebtsioh äro Num underordnade, härflyter af ett qväde, deri Tadiben sänder Tadebtsioh till Num för att begära hjelp åt den sjuke. ”Öfvergif ej den sjuke”, säger Tadiben, ”gå upp  att Jilibeambaertje […] vilja gifva ordet” o. s. v. ǁ Letter: att Jileumbaertje ej gaf ordet. Tadiben börjar nu begära hjelp af Tadebtsioh. Denne genmäler: ”Huru kan jag hjelpa, jag är mindre än Num; icke kan jag hjelpa eder”.  – Ytterligare beder Tadiben, att Tadebtsioh måtte begifva sig till höjden och ifrigt bedja Num om hjelp och räddning. Tadebtsioh å sin sida uppmanar Tadiben att sjelf fara till honom. Denne yttrar: ”Jag når icke Num, han är fjerran borta. Nådde jag honom, så skulle jag ej bedja dig; sjelf gick jag till honom. Men 437 Itineraria 4osa 1841_44.indd 437 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria nu når jag honom icke, gå derföre du”. Tadebtsioh låter ändteligen beveka sig, sägande: ”För din skull må jag gå, men på mig bannas Jileumbaertje oupphörligt och säger sig ej gifva ordet” o. s. v. [– –] några gränslinier å det kulna land, der det är bestämdt, att min varelse under året 1843 skall röra sig. Dessa äro i norr Ishafvet, i vester Hvita hafvet, i Öster Ural, i söder granarne och det gröna gräset. Detta omätliga fält, utgörande det Mesenska Samojedlandet, afskäres af floderna Petschora och Ischma i tvenne hälfter. Den östra större hälften kallas af Ryssarne тундра болшеземелская, eller blott болшая земля. Tundra är det Finska tunturi och betecknar här ett lågt, sankt, mossbevuxet, skoglöst land. Болшая земля betyder ett stort land och är utan tvifvel en öfversättning ifrån Finskan. Då Finnarne ännu voro herrar här i landet, kallades den Bolschesemelska tundran iso maa, hvaraf sedermera floden Ischma, som begränsar detta stora land, fick sin benämning. Efter Finnarnes föredöme hafva äfven Samojederne kallat ifrågavarande landsträcka aarkka jeäh, stort land, ehuru det ej är stort nog för deras oroliga, till sin kära hembygd – Sibirien – längtande lynne. Sig sjelfve kalla de Bolschesemelske Samojederne Aarkkajenderah. – Den vestra af nyssnämnde hälfter indelas åter i tvenne tundror: den Kaninska och den Timanska. De äro skilda från hvarandra enligt chartan genom floden Pjoscha, men enligt Samojedernes uppgift genom Snopa, som utfaller i vestra hörnet af Tscheskaja Guba. Vester om elfven utbreder sig den Kaninska tundran, hvarunder äfven halfön Kanin Nos inbegripes; den Timanska tundran häraf bär han epithetet Jilibeambaertje d. ä. boskapens väktare. Ehvad som sker på jorden, allt detta vet och ser Num. Och ser han menniskorna öfva det goda, så låter han dem gå allt väl i handen, gifver dem renar, och godt fänge, skänker dem ett långt lif o.  s.  v. Men om de begå synd, så störtar han dem i fattigdom och elände, och sänder öfver dem en förtidig död. I saknad af en redig föreställning om ett tillkommande ☙  lif, äro Samojederna ❧ allmänt af den åsigt, att vedergällningen ovillkorligen skall försiggå i detta lif. Denna tro underhåller hos dem en gränslös fasa för synd (haebea) och onda gerningar, isynnerhet för mord, stöld, mened och äktenskapsbrott. Ehuru begifna på dryckenskap hålla likväl äfven de ett omåttligt fylleri för synd, såsom man redan slutar af den omständigheten att de benämna de Christnes Söndag för haebida jalea (syndig dag) hvartill orsaken ej torde vara någon annan, än det sedvunna bruket på tundran att under Sön- och Helgedagar öfverlåta sig åt fylleri och dryckenskap.664 Beträffande de särskildta straff, med hvilka Num hemsöker syndare, har jag hört anföras, att mord och mened straffas med död, stöld med fattigdom, okyskhet med en olycklig förlossning o. s. v. Utom Num, dyrka Samojederna äfven sina husgudar, fetischer eller så kallade Hahe665, yppa för dem sina önskningar och behof666, bedja af dem hjelp och bistånd i alla sina företag, och isynnerhet ett lyckligt fänge. Hahe och ☙  Tadebtsjo äro analoga, Num underordnade ❧ gudomligheter, men dem emellan äger dock den åtskilnad rum, att Tadebtsjerna äro andeväsenden,667 otillgängliga för hvarje annan än Tadibens allseende blick, då deremot de 438 Itineraria 4osa 1841_44.indd 438 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – förkroppsligade Hahe kunna rådfrågas äfven de af magiens mysterier oinvigde. Ifrågavarande Hahe äro antingen naturliga eller konstgjorda668. Till det förra slaget höra ovanliga stenar, träd, och andra sällsynta föremål i naturen. Råkar Samojeden på en sådan raritet, som enligt hans theologie kan gälla för Gud, så omlindar han den med brokiga band eller klädes-flikar och släpar den med sig, ehvar han färdas. Hedniska Samojeder äga en skild släde, Hahen gan669 kallad, hvari de förvara sina husgudar, hvilka åtfölja dem under alla deras färder. Om det gudomliga föremålet är af den storlek, att det icke beqvämligen kan inpackas i slädan, så dyrkas det såsom en gemensam folkgud. Sådana folkgudar finnes på ön Vaigats670 i stor mängd, hvilka alla sägas bestå i stenar och klip☙  por.iv 671 ❧ Den förnämsta bland dem är belägen midt på ön och bär namnet ja jieru Hahe, d.  ä. landets herre Hahe.672 Denna bild säges bestå uti en större sten, belägen nära intill en jordhåla. Enligt berättelsen har stenen ej funnits här i äldre tider och ingen bet, hvadan den kommit. Dess form skall vara lik en menniskas med undantag af hufvudet, som på stenen är spetsigt. Efter detta original, förtäljer traditionen, hafva Samojederna börjat forma större och smärre gudabilder af träd, hvilka pläga benämnas Sjadaei673 af den anledning, att de äro försedda med ett menniskolikt anlete (sja’)674. Dessa bestå dels af manliga och dels af qvinliga gudomligheter, de äro vanligen klädda i Samojedisk iv. Islavin föreger att antalet af de på Vaigats befintliga gudabilder uppgår ända till 20, utom hvilka tillförene ännu skall funnits en af träd, som af Missionärerna blifvit uppbränd 1827. sträcker sig åter från Snopa österut till floderne Petschora och Ischma. De Kaninska Samojederne kalla sig sjelfve Saljendierah och sitt land Saljeh, näs – den Timanska tundran kallas Juodeijeäh, landets midt, och innevånarne Juodeijendierah. Men de Timanska Samojeder, som bebo landet emelllan Kolokolskaja Guba och Petschora-viken kalla sig med ett särskildt namn Laptandierah och sitt land Laptah, som betyder lågt land. Nyssnämnda indelning af landet i tvenne tundror har blott en statistisk grund och torde vara af sentida ursprung. Ur en vetenskaplig synpunkt kan man på sin höjd indela de Mesenske Samojederne i tvenne classer, nemligen de Kaninskt-Timanske och de Bolschesemelska. Visserligen röjer sig emellan de Kaninska och Timanska Samojederne en viss olikhet i lynnet, men detta härrör af vissa yttre och helt nyligen tillvägabragta förhållanden. I philologiskt hänseende äro de oåtskiljeliga. De Bolschesemelska Samojederne skilja sig derigenom från de Kaninskt-Timanske, att det Ryska inflytandet hos dem ännu ej hunnit göra alltför stora framsteg. Deras nationalitet framträder således i renare, om äfven vida råare gestalt, än till och med de Kaninska Samojedernes. Så är äfven språket hos dem mera oförderfvadt och eger derjemte många egenheter, som äro grundade i dess egen, inre natur. The latter paragraph is equivalent to Castrén 1852b: 183–184, cf. also Hf. Mbl. 4–5/1843 (Castrén 1843a). Thereafter the text of the letter and Hf. Mbl. continues in Castrén 1852b: 212.  The sequence from here to the words hålles för synd och bringar ofärd published in Castrén 1852b: 439 Itineraria 4osa 1841_44.indd 439 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria       207–212 is missing from the letter and Hf. Mbl. It is equivalent to a part of the report KK Coll. 539.30.1 (Obdorsk 24 Dec. 1843; see p. 512) and has been published in Hf. Mbl. 38/1844 (Castrén 1844c). Castrén’s analysis is correct. The word means ‘something in the sky’ and derives from нум. (TaS) verldens […] förmena ǁ personlig Gud, de kalla honom Fox (Vulpes vulpes). (TS) Arctic fox (Vulpes lagopus). (TS) хэбидя яля. Хэбе(сь) ‘to be forbidden, unclean, can also be translated as ‘sinful’. Its derivative is хэбидя ‘holy, sacred’. Dangerous, forbidden and unclean belong to the signification field of sacred, as significations emphasizing order in other contexts. In this sense хэбидя яля should rather be translated as a holy day. ‘Holy’ and ‘sinful’ together mean ‘taboo’. In addition to Christian holy days, the expression is used of feast-days in a more general sense. Castrén writes below about the other word in the Tundra Nenets language belonging to the field of significations of holy or sacred. See Anttonen 1996: 76–77, 93–96, 154– 155; Lehtisalo 1956: 181. (KL – TaS) Häheh, see an earlier commentary. (TaS)  In the right-hand margin of the mscr page there is an unclear note by possibly Castrén here.  andeväsenden ǁ andar af dem  konstgjorda ǁ ~ Gudomligheter  Hahen gan ǁ Hangar хэхэ̆’ хӑн (хэхэ̆ңгӑн), ‘a holy sledge in which religious cult equipment is kept’. (TaS)  Vajgač Island in the Pečora Sea at N70°1′13″ E59°28′56″. (TS) drägt och på bästa vis utsmyckade med gördlar, röda band och all slags glitter. Dock ser man äfven nakna Sjadaei vid Samojedernas fångst-ställen, der de stå med ansigtet vändt åt vester675. I saknad af träd pläga Samojederna äfven bilda fetischer af jord och snö, hvilka bära det för alla slags fetischer gemensamma namnet ☙  Hahe. Dessa bilder ❧ och isynnerhet de af snö danade, kunna naturligtvis komma ifråga, blott676 då deras närvaro för någon kortare tid är af nöden påkallad, t. ex. vid en edgång. Denna religiösa handling skall ofta förekomma hos de Samojeder, hvilka äro hedendomen tillgifna. Har en sådan Samojed blifvit bestulen och bär misstanke till tjufven, så kallar han den misstänkta personen till edgång. Han anskaffar då en Hahe antingen af sten, träd, jord, eller snö, för sin vederpart till bilden, slagtar så en hund, förstör bilden och tilltalar den under misstanke befintliga tjufven med dessa ord: ”Om du begått stölden, så må du omkomma liksom denna hund”. Edgången skall hos Samojederna vara så fruktad, att den sannskyldiga brottslingen nästan aldrig låter förmå sig dertill, utan hellre vidgår sitt brott. I stället för Hahe brukar man vid edgången äfven begagna nosen af en björn, och sönderskär den i stycken. En sådan ed anses för den allra kraftigaste, ty enligt Samojedernas föreställning är äfven björnen677, såsom framdeles kommer att ådagaläggas, en mäktig gud, vida mäktigare än Hahe. Samojederna föregifva, att edgången oftast förekommer vid tjufnader, men den skall äfven kunna begagnas för ☙  andra ändamål, och det är ❧ för oomvända Samojeder tillåtet att inför den Ryska domstolen i alla förekommande fall aflägga sin ed efter eget bruk. 440 Itineraria 4osa 1841_44.indd 440 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia –  I de fall, då man anlitar Hahe eller Sjadaei om hjelp och bistånd, är alltid ett offer af nöden. Gäller det att hos dem bönfalla om ett lyckligt fänge, så kan hvem som helst frambära offret; men i vigtigare angelägenheter bör en Tadibe vara tillstädes och anställa offringen. Sättet hvarpå denna ceremoni för sig går, är på olika orter och hos olika Tadibeer mer och mindre afvikande. På somliga orter har jag hört förtäljas, att Tadiben, efter att på marken hafva upprest en Hahe, ställer midt för gudabilden ett nedåtlutande spö, vid hvars öfversta spets ett rödt band är fästadt. Derpå sätter sig Tadiben bakom spöet med ansigtet vändt emot gudabildens, börjar678 så att larma med sin trumma och qväda till Hahe en sång, som innehåller en förbön för den bedjande. Då han härmed fortfarit en stund, begynner679 bandet (i följe af någon hemlig680 åtgärd från Tadibens sida) att röra sig på stickan, hvilket för åskådarena är ett tecken, att Hahe nu tilltalar Tadiben. Detta tal tolkas sedan af Tadiben för den bönfallande, och dess innehåll består vanligen deri, att Hahe lofvar uppfylla den bönfallandes önskningar, men ☙  med vilkor att han ❧ till offer erhåller en renoxe, vaja, kalf o. m. d. Det händer ej sällan, att den bönfallande, antingen börjar pruta med guden och beder, att i stället för en oxe få lefverera en vaja, i stället för en vaja en kalf o. s. v., eller anhåller om uppskof med offringen, hvilket allt guden efter skälens beskaffenhet antingen förviljar eller förkastar. Så snart det blir fråga om offringens anställande, aflägsnas till en början alla qvinnor från offerplatsen. Sedan framledes renen midt för guden, och strypes här af Tadiben. Hufvudet, hornen, så till och med sjelfva huden pläga upphängas i ett träd framför          The text of footnote No. iv belongs originally to the actual text in mscr p. 465–466, but it has been changed to a footnote probably by Castrén himself. Change in the footnote: Islavin ǁ Islovin Castrén means Vladimir Aleksandrovič Islavin (1818–1895), an official at the Ministry of Finances, whose book on the Samoyeds (Nenets) Самоеды въ домашнемъ и общественномъ быту was published in 1847. Северная энциклопедия 2004: 326 [Иславин Владимир Алексардрович]. (TS) я’ ерв, ‘guardian spirit of the land’, хэхэ does not change the meaning significantly. (TaS) сядэй, ‘wooden idol, bolvan’. (TaS) ся”, ‘person’. Castrén’s analysis deriving сядэй from ся” is undoubtedly correct, although the derivation is not of regular type. (TaS) vester ǁ ~ , <-----> fetischer af jord och snö blott ǁ endast For Castrén, the divinity of the bear was one argument for the SamoyedFinnish relationship. Several peoples of northern hemisphere, not only Finno-Ugric and Samoyed ones, have provided the bear with a divine birth in heaven and signified it therefore as a deity. The bear has also been a totem animal for several Finno-Ugric peoples. For an overview, see Pulkkinen 2014: 212–219; Иванов – Топоров 1988. (TS) börjar […] sång ǁ tager sin trumma och börjar till Hahe qväda en sång begynner ǁ <------> hemlig ǁ dold 441 Itineraria 4osa 1841_44.indd 441 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  Hahe. Gudens ǁ 1. Guden. Dess ǁ 2. Hahe, hans  gudens ǁ 1. ~ ǁ 2. sjelfva ~  The following parts of the text have been ordered differently in NRF (Castrén 1852b) compared with Castrén’s letter to Collan and the article in Hf. Mbl. Efter […] tjenligt fält. ǁ I följe häraf fattade jag beslutet att styra min färd öfver Kaninska och Timanska tundrorna upp till Pustosersk, som åter egnade sig utmärkt väl för fortsättningen af mina Samojediska studier, emedan orten vinter-tiden utgör en samlingsplats för Bolschesemelska Samojeder samt äfven besökes af den angränsande Timanska tundrans befolkning. För en vetenskaplig resande är ingen ting angelägnare, än att han öfverallt kan finna sig hemmastadd och ej rymmer ett för sitt ändamål tjenligt fält af några yttre considerationer. På mina vägar är det i synnerhet nödvändigt att afsäga sig anspråken på lifvets så kallade beqvämligheter. Man måste vara lika redobogen att dväljas i trånga rökstugor och arbeta under larmet af qvinno-trät och barna-skri, som att lefva i kamrar, der snön tränger sig in genom väggspringorna, der ljuslågan fladdrar för vinden och vargskinnspälsen måste låna skygd emot kölden. Sådant har jag omsider vant mig vid; men att bo i tält, är en vana, som jag ännu ej hunnit förvärfva mig. Med det inbrytande mörkret lägrar jag mig gerna vid Samojedernes gästvänliga härdar, språkar långt in på nätterna med wärden och värdinnan samt söker på detta sätt göra mig förtrogen med folkets känslo-, föreställningsoch lefnadsart. Men då dagens Hahe.681 Gudens anlete bestryker Tadiben med renens blod och bränner något af dess fett på elden. Häri består gudens682 måltid, men allt den öfriga af renen förtär Tadiben sjelf, tillika med de vid offringen närvarande. Härvid bör dock den försigtighet iakttagas, att den ätande ej låter någon blod-droppe falla ned på sina kläder. Detta hålles för synd och bringar ofärd. Efter683 att hafva kastat en flyktig blick i Samojedernas inre verld, är det måhända tid, att ☙  vi be❧gifva oss för att åskåda deras yttre lif, så vidt det kan ske under de öden, dem vi nu gå till möte. Det gäller att bana oss fram 700 verst öfver den Kaninska och Timanska Tundrans ödemarker, upp till den Ryska kyrkbyn Pustosersk684 vid utloppet af Petschora. På denna väg måste vi vara beredda, att afsäga oss alla lifvets yttre beqvämligheter och dväljas än på de stormupprörda, villsamma tundrorna, än i Samojedernas ömkliga tält, än åter i de Ryska kolonisternas trånga stugor, der685 snön tränger sig in genom väggspringorna, ljuslågan fladdrar för vinden och vargskinnspelsen måste lemna skygd emot kölden. Det är en vetenskaplig resandes första pligt, att han öfverallt finner sig hemmastadd och af yttre konsiderationer ej rymmer ett för hans ändamål tjenligt fält. Denna pligt skola vi samvetsgrannt söka uppfylla under den oss nu förestående resan. I686 det föregående glömde jag nämna, att den omförmäldta Stanovoj Pristaff, för att vedergälla sin emot mig begångna förolämpning vid sin afresa från Somsha skänkte åt mig en ☙  bast öfvertäckt ❧ rensläde. Framför denna släda se vi någon morgon i sednare hälften af December en Samojed förespänna fyra friska renar. Sedan han äfven för sin egen, öppna släde 442 Itineraria 4osa 1841_44.indd 442 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – förespännt ett lika antal dragare, binder han en af mina renar medelst en lång rem bakom sin släda. Härpå sätter han sig uti sin egen, främre släda, fattar körremmen i ena handen och en lång stör i den andra, ger så med stören en stöt åt hvarje ren, och nu bär det af i ilande fart ut på tundran. Vår kosa går rakt åt norr, och framför oss ligger den Kaninska tundrans omätliga yta.687 Tundran är nästan lika naken och arm, som dess moder  – hafvet, hvars östra rand är synlig för ögat. Ja vore icke vindarna nog tjenstfärdiga att afmeja den snö, som himlen af barmhertighet nedsänder öfver detta mörka land, så skulle vi vara i villrådighet om det element, hvarå vi befinna oss. Blott här och der möter oss en svag granskog, kallad af härvarande Ryssar med det från Finskan lånade ordet mjanda688 (mänty). Oftare stöter man på ett snår af videbuskar, som689 Ryssarne med ett Syrjänskt ord kalla jorá. En sådan småskog690 antyder vanligtvis tillvaron af någon liten bäck, som arbetar sig sakteligen fram på den jemna tundran. Vid ☙  en minutiös betraktelse upp❧täcker man ännu öfver allt smärre upphöjningar, bland hvilka många till sin yttre form likna de Lappska fjällen; men vintertiden äro de knappt märkbara, emedan snön fyller groparna rundt omkring dem. Der en sådan ojemnhet höjer sig något betydligare öfver jordytan, är marken bar, eller på sin höjd öfverdragen med en tunn hård snöskorpa, hvarigenom en tät renmossa uppspirar.691 Detta var allt hvad jag under flera timmars omsorgsfullt spejande med fyra ögon kunde upptäcka på min färd från Somsha. Jorden var ”öde och tom”, nästan som vid skapelsens början, och sjelfva himmelen hade påtagit sin gråa mantel. Vår färd skred makligt fram,         första strålar genom rökhålet falla in i den mörka boningen, då gripes jag af en oemotståndlig längtan att enligt ett Samojediskt talesätt ”flytta från det lilla tältet ut i det stora”. The village of Pustozërsk is situated at N67°32′11″ E52°34′54″. (TS) der ǁ i hvilka The sequence from here until ut på tundran does not have a direct counterpart in the letter to Collan or the articles in Hf. Mbl. Wår […] yta. ‖ Letter & Hf. Mbl.: Enligt compassens anvisning skola vi till en början styra vår kosa [Hf. Mbl.: Enligt kompassens anvisning styr vi nu till en början vår kosa] från Somsja rakt mot norr. Här ligger nu midt för oss den Kaninska tundrans omätliga yta. mjanda ǁ Letter: мянда som […] jorá ǁ Letter: som Ryssarne kalla ёра (Syrjänskt ord) småskog ‖ Letter: snårskog. Castrén describes the typical tundra of Northern Siberia here. Because of the cold climate, trees do not grow and mosses and lichens form the most important vegetation of the tundra. There is permafrost in the ground. The elevated parts of the terrain described by Castrén consist of frozen peat. Семенов – Белов 2015: 234–237. (TS) 443 Itineraria 4osa 1841_44.indd 443 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  Torova ǁ Letter: Torove (здоровье)  Castrén had a new innovation in his pocket: the first matches that could be lit by striking came into use around 1830. Matchsticks containing phosphor, in addition to potassium chlorate, sulphur and other ingredients were introduced in 1832. They were extremely flammable even when slightly pushed against a surface and were therefore soon replaced by less dangerous and less poisonous matches without phosphor. Siintola 1917. (TS) snöflingorna började flyga mot ansigtet, Jemstschiken gnolade en enformig melodie. Ändtligen visade sig ett tält. Det tilhörde Jemstschikens föräldrar. Vid vår ankomst till tältet stodo värden och värdinnan oss till mötes. Afsigtligt stadnade jag en stund vid släden för att se, huru man ärnade emottaga mig. I det minsta väntade jag en inbjudning till tältet, men jag väntade förgäfves. Samojederna stodo orubbligt stilla på samma plats, mannen häftade vid mig sin plirande blick, hustrun såg än på ☙  mig, än ❧ på sin man. Jemstschiken spände långsamt sina renar ur redet, gick derpå till sina föräldrar, helsade med det från Ryskan lånade ”Torova”692. – ”Torova”, svarade på en gång far och mor, men härvid afstadnade samtalet. Nu trädde äfven jag till mitt tystlåtna värdskap, gjorde efter Jemstschikens föredöme min kompliment med ett Torova, och fick samma ord igen. Härpå följde åter en lång paus, den jag omsider afbröt, med tillsägan, att man skulle förespänna friska renar. Jag begaf mig nu till tältet och öppnade dörren; här var mörkt som i en graf. Jag anmodade värdinnan att uppgöra eld, och steg åter in i tältet, uti den säkra förmodan, att man ej skulle lemna mig der i mörkret. Äfven häri for jag vilse. Jag upprepade min befallning, men utan framgång. Famlande i tältet stötte jag på en hög af torra risqvistar, föste så alltsammans i härden, tog en fosforsticka693 ur fickan och antände för mitt nöje en flammande julbrasa. Vid eldskenet varseblef jag en flicka, som dragit sig längst i ett hörn, och höll på, att med den outtröttligaste ifver förföra sig på ett rått, genomfrusit köttstycke. Hon brukade härvid ingen knif, utan högg med tänderna i hela stora stycket, slet och skakade om hufvudet, så 444 Itineraria 4osa 1841_44.indd 444 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – att lockarna i vild förvirring svajade kring det blodröda ansigtet. ❧ På mig kastade hon en och annan förstulen, om en förtviflad ångest talande blick. Men i hast förändrar sig uttrycket i hennes ansigte, hon lägger köttstycket å sida och börjar ordna sina lockar694. Ansigtet återfår sin naturliga färg, och ögat strålar af glädje. Hvem skulle tro, att ett så ringa ting, som en vid eldslågan glimmande snusdosa, kan framkalla en så stor förvandling i menniskosjälen? Medan flickan satt betagen af dosans skimrande695 glans, inträdde det öfriga sällskapet, tagande sin plats vid brasan. Sonen satte sig vid min sida till venster om härden; far och mor förfogade sig enligt bruket till höger derom.696 Flickan drog sig ur vrån till modrens sida697 för att på närmare håll betrakta snusdosan. Så sutto vi nu alla i en krets, men med iakttagande den djupaste tystnad. Eldens sprakande var det enda ljud, som hördes i tältet. Tystnaden afbröts af flickan, som vid upptäckten af en ring på mitt finger utbrast i ett för mig obegripligt utrop. Derpå började hon medelst modren underhandla med mig om ringens värde, förutsatt, att någon ville köpa den. Vid min försäkran, att den ej stod till köps för något annat pris, än en vacker Samojedinnas varma hjerta, drog sig flickan åter i skamvrån. ☙  ❧ Emedlertid hade Jemstschiken småning698 ur sin barm hunnit framdraga en flaska om brännvin. Han hällde deraf en betydlig qvantitet i en trädkopp, tömde brännvinet i ett andetag och öfverlät derpå flaskan jemte koppen åt sin fader. Denne krusade ej ifrån sig, utan hällde i sig koppens hela innehåll och återgaf derpå flaskan åt dess ägare. Man tuggade litet rått renkött, tog sig åter en klunk och fortfor härmed, tills intet mera återstod i flaskan. Allt detta ☙   lockar ǁ mörka ~  skimrande ǁ Letter: glittrande  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  A Nenets tent is traditionally divided into several departments. The central part, where the householder lives with his wife, is the most highly appreciated of them. The men’s sleeping places are in the middle part of the back wall. Гемуев & al. 2005: 436. (TS)  till modrens sida ǁ Letter: till sidan af sin moder – Changed by the editor of Hf. Mbl.  småningom […] barm ǁ Letter: ur sin barm småningom  – Changed by the editor of Hf. Mbl. 445 Itineraria 4osa 1841_44.indd 445 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  lät […] skrin ǁ Letter: lät jag inbära mitt brödskrin  sporde […] åter ǁ Letter: sporde åter jag – Changed by the editor of Hf. Mbl.  lära ǁ tro  Polygamy was still practised by some Samoyeds at the beginning of 20th century. Donner, K., 1916: 735. (TS)  är här ǁ 1. är ǁ 2. nu är ǁ 3. är nu betraktade modren med smärta och oro; hon yttrade ej ett ord, men ögat talte ett desto mera rörande språk. Sonens hjerta rörde det ej; han tömde utan betänkande sjelf den sista klunken. Förargad öfver denna kallsinnighet lät699 jag ur slädan inbära mitt skrin, och började traktera värdinnan med en ytterlig frikostighet. Nu blef det annat ljud i tältet; far och son föllo mig till fota, bedjande om endast en sup, af mitt ”förträffliga brännvin”. ”J hundens söner”, utfor jag, ”blygens J ej att tigga en främling om brännvin, då J sjelfva ej unnen en droppa åt den, som är eder närmaste nästa. Det är blott för eder hårdhets skull, jag nu beplägar värdinnan. I detta ögonblick äter du, den oförskämdaste bland söner, dina föräldrars kost; detta ☙  har ❧ du gjort all din tid, men din moder anser du ej vara värd en sup brännvin.” – ”Hvem är min moder”? frågade Jemstschiken med häpnad. ”Denna der, är hon icke din moder”? sporde700 jag åter, pekande på värdinnan. ”Icke är hon min moder”, var Jemstschikens korta svar. Nu frågade jag värden om ej värdinnan var hans hustru. Härpå följde först ett nekande, sedan ett jakande svar. Jag var färdig att tro det värsta om Samojedens äktenskaps-förhållanden, men vid ett ytterligare anställdt spörjsmål om sakens sammanhang, anförde Jemstschiken: ”Vi äro ej Christna, utan hafva vår egen lära701, och tro ej på den Ryska Guden. Denna vår tro tillåter oss att taga så många hustrur, som vi för godt finna. Bland dem står den första hustrun högst i anseende702, och jag är född af en sådan, icke af henne, som är703 här närvarande. Skulle min egen moder varit tillstädes, så hade jag visst afgifvit henne en sup; men den, som blott äger femton renar, förmår ej 446 Itineraria 4osa 1841_44.indd 446 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – undfägna hela familjen.” Något blidkad genom denna förklaring gaf jag åt far och son hvar sin sup, dock med förbehåll, att renarna skulle genast förespännas. Men förrän befallningen åtlyddes, måste jag ännu bestå en sup öfver laget. ☙  Nu förfogade704 sig sällskapet ändtligen ❧ ur tältet. Med hundarnas tillhjelp började man drifva renarna tillsamman, drog ett rep omkring hjorden, och utvalde derur åtta renar, bland hvilka fyra705 spändes för hvardera slädan. Vi voro färdiga till uppbrott, då värden ännu anhöll om en sup för sig och sin hustru. ”Hvad godt har du gjort mig, att jag skall gifva dig brännvin”? sporde jag Samojeden. ”Du åker med mina renar”, svarade denne. ”Derför betalar jag för dig skjutslega”, var mitt svar. ”Jag har gifvit dig goda renar”, menade Samojeden. ”Men din son kör dåligt,” yttrade jag. ”Derför bör du ej gifva någon sup åt honom”, var Samojedens faderliga råd. Med ett ord, jag måste ännu gifva åt värden och värdinnan hvar sin sup. Derpå begåfvo vi oss åstad, öfverföllos af mörker och yrväder, samt nådde efter mycket obehag under natten byn Nes, som är belägen från Somsha 60 och från Mesen 100 verst. Byn Nes har sitt läge vid en flod af samma namn, omkring 15 verst från dess utlopp i Hvita Hafvet.706 Den består af eländiga kojor, som bebos af några i Mesen inskrifne borgare. Deras förfäder hafva nedsatt sig här i tanke att upphjelpa sina förfallna affärer genom den så fördelaktiga handeln med Samojederna707. Men708 ☙  kanske till men för byns gamla ❧ näringsfång håller kronan nu Samojederna tillhanda för drägliga priser, mjöl, salt, bly och krut. Mera än detta verkar till709 de inflyttades skada följande omständighet. Fordom fanns i Nes en  förfogade […] ändtligen ǁ Letter: förfogade sig omsider sällskapet – Changed by the editor of Hf. Mbl.  fyra […] slädan ǁ Letter: fyra spändes för min och fyra för jemstschikens släde. – Changed by the editor of Hf. Mbl.  Nesˈ is near the western coast of Kanin Nos at N66°36′2″ E44°40′44″. (TS)  genom […] Samojederna ǁ Letter & Hf. Mbl.: genom bedrägeri och plundring  Men […] men ǁ Letter: Till oberäkneligt men  till […] skada ǁ Letter: till byns förderf 447 Itineraria 4osa 1841_44.indd 447 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  För […] sakens ǁ Letter: För sakens  Present-day Nižnjaja Pëša at N66°45′7″ E47°45′37″. Латкинъ 1901. (TS)  1833 ǁ Letter & Hf. Mbl.: 1843 The text is written in 1842.  ‘Eldest’, leader of the local community. Энциклопедическiй словарь… XXXI: 460. (TS) brännvinsförsäljning, och då utgjorde byn en samlingsplats för de Kaninska Samojederna. År 1825 utsändes en mission att omvända Samojederna till den Christna läran. Omvändelse-verket kröntes med framgång, om framgången kan bestämmas efter antalet af de döpta. För710 den goda sakens ytterligare framgång var det af nöden, att Samojederna skulle förses med kyrkor och prester. Så erhöllo de tre tundrorna hvar sin kyrka, den Bolshesemelska vid floden Kolva, den Kaninska i byn Nes, den Timanska vid floden Pjoscha711. De två förstnämnda uppbygdes år 1831, den sednare 1833712. Någon tid efter invigningen af den Kaninska kyrkan flyttades af lättfattliga orsaker brännvinsförsäljningen från Nes till byn Somsha. Sedan denna tid är Nes sällan besökt af Samojeder, de församla sig nu kring Somsha och bönderna i denna by hafva slagit under sig nästan all den handel, som förut tjente innevånarne i Nes till födkrok. I Mesen underrättad om alla dessa förhållanden beslöt jag att bosätta mig på några veckor i Somsha, men såsom jag redan anmärkt, var krogen kärare för Samojederne än min studerkammare. I följe häraf drog jag mig till kyrkan, i hopp att under helgedomens skydd med bättre ☙  framgång kunna idka mina ❧ studier. I sådan afsigt lät jag straxt efter min ankomst till Nes tillkalla den Kaninska tundrans Starschina713, och anbefallte honom att genast anskaffa mig en i Ryskan väl bevandrad Samojed. Starschinan lofvade redan följande dag uppfylla min befallning, och jag var nog enfaldig att bygga på hans löfte. Dagar förflöto, en vecka förflöt, ingen Samojed syntes till. Under denna väntan, gick nästan hela Julhelgen till ända. 448 Itineraria 4osa 1841_44.indd 448 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia –  Läsaren714 är715 väl kanske nyfiken att veta, huru en Samojedisk Jul ser ut. Detta beror, likasom mycket annat i verlden, på yttre omständigheter, och för mig voro dessa till en början ej särdeles gynnande. Emedan presten var bortrest, tog jag in hos den embetsman, som hade uppsigt öfver mjöl-, krut- och salt-magasinerna i byn. Han hade hyrt sig en liten kammare af klockaren, som sjelf jemte en talrik familj från Mesen bodde i köket framför kammaren. Min värd, brödförsäljaren kallad, var den ideelaste gnidare, jag någonsin träffat. Hans garderob utgjordes af ett par nankins-benkläder716, en fårskinnspels och en uniforms-syrtut. Sistnämnda plagg begagnades endast vid högtidliga tillfällen, i717 hvardagslag fick fårskinnspelsen göra718 tjenst. Brödförsäljarens dagliga föda bestod utom brödet, konseqvent i en enda sur fisk, som om morgonen stektes och under dagens ☙  lopp små❧ningom intogs. Med samma kost ämnade han äfven afspisa mig, men min mage gjorde protest emot detta tyranni. Jag gaf penningar åt klockaren till uppköp af något bättre, men sannolikt på brödförsäljarens tillställning fick jag mina penningar igen, med den försäkran att i byn ingenting stod att erhålla. Julen719 kom, den sura fisken frambars i en svart stekpanna på mitt arbetsbord. Jag slängde stekpannan i vrån, der fisken blef hundarnes rof. Sedan lexade jag opp brödförsäljaren med det eftertryck, att han i stället för den till spillo gifna fisken beställde720 åt mig en bastant mjölkvälling. Blidkad genom vällingen lefde jag åter på fredlig fot med min värd och lät åtnöja mig med den sura fisken. Nyåret721 närmade sig. Jag gillrade tillika med klockaren snaror för snöripor; men då vi nyårs-aftonen gingo att efterse snarorna, Läsaren […] huru ǁ Letter: R[abbe] frågar mig, ”huru  är ǁ <------->  Nankin(g) was a special type of strong cotton cloth. It was named after the city of Nanjing in China. Simola 1914. (TS)  tillfällen, i ǁ tillfällen. I  göra tjenst ‖ Letter: ~ från morgonen till aftonen  Here Castrén means Christmas according to the Gregorian calendar or New Style. The Russians celebrated their Christmas 12 days later. (TS)  beställde ǁ Letter: bestyrde  New Year in New Style. (TS) 449 Itineraria 4osa 1841_44.indd 449 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  Cf. p. 649: “Sjelfva nyårsaftonen inbjöds jag dock till Prestfrun, som trakterade mig the.” hade vi den sorgen att se våra förhoppningar felslagna. Återkommen hem, tog jag min bössa på armen och gaf mig att skida ut i snårskogen. Ingen snöripa lät höra af sig. I beråd att återvända hem märkte jag på motsatta sidan af elfven en tät snårskog. Jag beslöt att förfoga mig dit, helst denna tur beredde mig nöjet att tvenne gånger få styra ut för backen. I första backen fanns ett brant fall, som uppifrån ej kunde mär☙  kas. ❧ Hade jag förut vetat af fallet, så är jag öfvertygad, att färden aflupit lyckligt, men nu bar det af med händer, hufvud och bössa in i snödrifvan. Lyckligtvis bemärkte ingen min skymfliga nedfärd och jag återvände hem med god min. Hemkommen började jag åter tänka på medel till Nyårets firande. Genom den misslyckade jagten voro utsigterna betydligt förmörkade. Min enda tillflykt var nu prestfrun. Brödförsäljaren hade skildrat henne för mig såsom en stygg hexa, och afrådt mig att göra hennes bekantskap. Men den ytterliga nöden förmådde mig att våga ett försök. Brödförsäljaren ovetande tog jag min mössa och gick.722 I prestfruns gemak brinner ett svagt ljus; i köket är mörkt. Med beklämdt hjerta öppnar jag köksdörren, från lafven höres en tung snarkning. Jag träder med tysta steg till kammardörren, men att gripa till nyckeln, dertill saknas mig mod. Att åter vända om var vådligt, ty om jag tilläfventyrs bemärktes af ett vaket öra, kunde man anse mig för en tjuf. Denna tanke bemannade mig. Jag fattade dristigt i nyckeln, slog upp dörren, och steg in. Vid bordet sitter en engel af ungdom och skönhet. Hon läser i en stor bok, vid hennes fötter sitter uppå en pall ett litet barn, lyssnande med andakt till de ”heligas lefverne”. Framför helgonbilderna brinner 450 Itineraria 4osa 1841_44.indd 450 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – ett vaxljus. Jag trädde ett par steg fram och gjorde min helsning723, men vidare ❧ hann jag ej säga, innan prestfrun aflägsnade sig till köket, tagande barnet med sig. Hvad!724 skall hon lemna mig här allena, tänkte jag. Det vore dock ett spratt, om äfven rättvist. Invid de ”heligas lefverne” låg en liten visbok. Jag begynte läsa deri, läste flera sidor, utan att någon visade sig. Ändtligen kom en domestik med theköket725. Kort derpå inträdde äfven prestfrun i en metamorfoserad gestalt. Nu fulländade jag den afbrutna meningen med en726 ursäkt för min dristighet att störa hennes ensamhet. Hon åter förebrådde mig i milda ordalag, för det jag ej ”bevärdigat” henne med ett besök. ”Vi lefva här,” tillade hon, ”ett sorgligt lif, och anse vår vistelse i denna ödemark såsom ett straff af Försynen. När någon resande kommer till oss, äro vi innerligt glada, och er hafva vi redan länge väntat.” Detta tog jag för en727 tom kompliment och genmälte derföre helt torrt, att personer af728 min lära vanligtvis ej äro mycket efterlängtade gäster. Prestfrun yttrade med värma: ”vi veta ej mycket och hafva ej sett mycket af verlden, men goda menniskor frukta vi ej, de må vara af729 hvilken lära som helst. Onda menniskor hata vi och afsky, om de ock äro våra egna. Fastän ni ej besökt oss, har jag dock förmodat, att ni måste hafva ledsamt hos den stygga och snåla ☙  bröd❧försäljaren; derföre har jag låtit uppbygga730 mellanväggen till Diakonens rum, som nu stå obebodda. Meningen har varit, att efter min mans hemkomst bjuda eder till oss; men om det behagar er, så kan ni redan i morgon flytta in.” – Derpå visade hon mig kammaren, ett ljust och gladt rum. Prestfrun hade sjelf öfverdragit väggarna med karduspapper731, och målat dem ☙   helsning ǁ letter: ~ med извините  Hvad! […] äfven rättvist. ǁ Letter: ”Hvad! skall hon lemna mig här allena?” tänkte jag, ”detta vore dock ett spratt, men rättvist vore det.  – Changes made by the editor of Hf. Mbl.  ‘Tea-kitchen’, a samovar (‘selfcooker’), a Russian tea water kettle heated with coal. Otavan iso tietosanakirja 7: 1025 [Samovaari]. (TS)  en ursäkt ǁ Letter: en platt ursäkt  en tom kompliment ǁ Letter: en meningslös artighet ǁ 2. en meningslös, tom artighet  af min lära ǁ Letter: från mitt land och af min lära  af […] helst ǁ Letter: af hvilken lära och nation som helst  uppbygga ǁ Letter & Hf. Mbl.: upphugga  Thick wrapping paper. Solitander 1912. (TS) 451 Itineraria 4osa 1841_44.indd 451 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  Detta […] bekymmer. ǁ Letter: Dock, detta lände mig numera ej till något bekymmer. ǁ 2. Dock, detta skedde mig likväl numera ej till något bekymmer.  Cf. p. 649.  ”På stunden” ǁ Letter: Сей часъ  en […] måltid ǁ Letter: en kostlig måltid för Ispravniken  Christmas according to the Julian calendar or Old Style, 25 Dec. corresponding 6 Jan. New Style. (TS)  ett […] angenämt ǁ Letter: det angenämaste med blå färg. Rummet pryddes af en liten soffa och några snygga trädstolar. En blankt skurad samovar stod på ett rent bord. Vi togo allt i ögnasigte och förfogade oss derpå till thebordet, hvarpå, utom de vanliga ingredienserna till ett hyggligt thekalas, under vår frånvaro tillkommit en bär-pirog. Aftonen förflöt under angenäma samtal, hvarvid jag bortglömde mitt egentliga ärende, att anhålla om materialier till en anständig nyårs-måltid. Detta gjorde mig likväl numera ej något bekymmer.732 Tvertom var jag besluten att tåligt nedsvälja den sura fisken intill prestens återkomst.733 När jag återkom på min kammare, låg brödförsäljaren snarkande vid sidan af den varma kakelugnen. Jag satte mig ned att arbeta. Kort efter midnatten hör jag ljudet af en kurir-klocka, och straxt derpå stadnar en kibitk ☙  utanför vår ❧ port. Med spetsen af min fot uppväckte jag brödförsäljaren. Han hade knappt hunnit öppna sina ögon, förrän Ispravniken inträdde i rummet, ropande redan vid tröskeln efter mat. ”På734 stunden”, genmälte brödförsäljaren, och jag lyckönskade Ispravniken till en smaklig måltid. Men brödförsäljaren visste, hvad han var sin chef skyldig, och uppdukade ur prestfruns skafferi en735 förträfflig måltid. Under Ispravnikens vistelse i Nes lefde vi fortfarande på prestfruns bekostnad, och genast efter hans afresa återkom presten. Nu öfvergaf jag brödförsäljaren och tillbragte den Ryska Julen736 på ett737 ganska angenämt sätt hos det glada och välvilliga prestherrskapet. Bondfolket hade hitintills hyst en viss skygghet för min utländska, antichristna person, men då de märkte den välvilja, hvarmed presten och hans fru omfattade mig, sågo dem spisa vid samma bord 452 Itineraria 4osa 1841_44.indd 452 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – med mig (hvaremot, i förbigående sagdt, anmärkningar läto höra sig), sågo presten på sjelfva Juldagen rena mig med vigvatten, då började man omsider låta äfven mig gälla för menniska. Juldagen738 hade jag det nöjet att emottaga en skara unga bondflickor, hvilka genom Prestfrun anhöllo, att för mig få afsjunga en visa. Mening☙  en var att gifva mig en ❧ brud, hvars rikedom, skönhet och talenter upphöjdes till skyarna.  – Om ursäkt att jag uppehållit läsaren så länge med småsaker. Ja, för mången äro väl ett välvilligt bemötande, ett godt bord, en vacker visa, ett hjertligt ord idel småsaker; men739 på de Samojediska tundrorna äger äfven sådant ett högt värde, och den resande får vanligtvis träda många tunga fjät, förrän ödet sänder en välvillig prestfru i hans väg. Genom Ispravnikens bemedling erhöll jag omsider en Samojedisk läromästare, som740 var hemma i Ryskan och begåfvad med ett hos Samojeder ovanligen redigt förstånd. Mannen var medvetande af sin öfverlägsenhet, och såg derföre under sin lärare-tid med förakt ned på sina svagare bröder. Engång ville några Samojeder rätta litet741 i hans öfversättning, men han bad dem tiga, och tillade att de ej voro lärdt folk. Jag sökte genom alla medel binda denna sällsynta Samojed vid mig för en längre tid, språkade vänligt med honom, betalte honom väl, gaf honom brännvin alla dagar och vägrade honom aldrig att taga sig ett rus, när lusten påkom. Icke dess mindre långleddes han och längtade oupp☙  hörligt till tundran. – ”Du lefver fredligt ❧ med mig, och derföre älskar jag dig”, yttrade han till mig en dag, ”men jag kan ej lefva i rum. Var derföre mild och befria mig.” Jag ökade nu på dagslegan, gaf Samojeden mera brännvin, lät  Juldagen […] skyarna. ǁ Letter: Hvad tycker du väl derom, att på Juldagen en skara unga flickor, vinograd (виноградье) kallad, medelst Prestfrun anhöll att för mig få afsjunga en visa. Meningen war att gifwa mig en brud; hennes rikedom, skönhet och talenter upphöjas till skyarna.  men […] resande ǁ Letter: men du bör ej förgäta, att vi för det närvarande befinna oss i något olika kathegorier. I njuten af lifvets goda i rikt mått, men jag  som […] med ǁ hemma i Ryskan och med  litet […] folk ǁ Letter: något i hans öfversättning. Han yttrade med stolthet: молчите, вы не учевные люди, d.ä. I tigen, när lärdt folk talar. 453 Itineraria 4osa 1841_44.indd 453 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria skicka efter hans hustru och barn, gaf äfven brännvin åt hustrun, sökande på allt upptänkligt sätt muntra Samojedens sorgsna sinne. Härigenom lät han åter förmå sig att qvarstadna några dagar. Så suto nu på mitt kammargolf, likasom i ett tält, man, hustru, och deras barn, omgifna af renhudar, benlingar, knifvar, skrin och andra redskap. Mannen var helt och hållet sysselsatt med mig; hustrun sydde Samojed-plagg och biträdde stundom sin man vid öfversättningen. Ofta hörde jag henne draga djupa suckar, och då jag engång sporde henne om orsaken till sitt bekymmer, brast hon i gråt och svarade under snyftningar, att hon sörjde öfver sin man, som måste lefva instängd i kammaren. ”Din man”, yttrade jag, ”lider ju ej värre nöd, än du sjelf. Säg mig hurudan finner du din egen belägenhet?” ”Jag tänker icke på mig sjelf, jag sörjer blott öfver min man”, var hennes naiva svar. Derpå började man och hustru bedja mig ☙  så en❧träget om befrielse, att jag ej längre mäktade motstå deras böner. – Nu erbjöd sig en annan Samojed sjelfmant att blifva min läromästare, men han var af det vanliga Samojed-slaget, trög och obegriplig. Hvarje fråga måste jag förelägga honom flera särskildta gånger, och ändock begrep han mig sällan rätt. När jag t. ex. bad honom öfversätta uttrycket: ”min hustru är sjuk”, blef hans öfversättning: ”din hustru är sjuk.” ”Säg ej din, säg min hustru,” fortfor jag. ”Såsom jag sagt, så är det”, inföll Samojeden. Nu bad jag honom öfversätta uttrycket: ”din hustru är sjuk.” Härtill genmälte Samojeden: ”om du talar om min hustru, så är hon likaså frisk, som jag.” ”Men det kunde ju hända,” yttrade jag, ”att din hustru skulle insjukna. Om du engång skulle komma till mig 454 Itineraria 4osa 1841_44.indd 454 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia – och berätta, att din hustru blifvit sjuk, huru skulle du säga detta på ditt eget språk?” Samojeden svarade: ”när jag for till dig, var min hustru frisk; om hon sedan insjuknat, det kan jag icke veta.” Detta erinrar mig on en Lappsk klockare, som jag bad öfversätta det Finska ordet lunastan, betydande 1:o) jag löser, 2:o) jag återlöser. Lappen teg, jag upprepade min fråga särskilda gångor. Ändtligen yttrade han med högtidligt allvar: ”Hvarken jag eller du återlöser, utan vår Herre Jesus Christus har återlöst oss alla för våra synders skull.”742 ☙  ❧ Uttröttad genom min nya lärares enfald, blef jag mäkta glad, när prestfrun en morgon föreslog mig att i sällskap med henne fara till ett Samojediskt bröllopp, som firades omkring 30 verst från kyrkan. Medan prestfrun gjorde sig resfärdig, inkallade jag våra Samojediska ledsagare och lät dem redogöra för tillgången vid ett Samojediskt äktenskap. Deras berättelse lyder i korthet affattad på följande sätt: När en Samojed vill gifta sig, ser han sig om efter en talman, och begifver sig med honom till den af föräldrarne utkorade flickans hem. Då de anländt till tältet, skall enligt bruket friaren stadna utanföre vid sin släde. Talmannen743 går in, vänder sig till flickans fader eller målsman och andrager sitt ärende. Blir svaret nekande, så återvänder man genast hem. Men om fadren ger sitt samtycke, frågar talmannen åter744, när brölloppet skall firas. Ännu vet man ej, om det blir något bröllopp af, ty hos Samojederna är bruket sådant, att friaren måste betala något för flickan åt hennes fader. Förut har man på friarens sida taxerat brudens värde och talmannen är derom underrättad. Men om flickans fader skulle lägga ☙  ett högre pris på sin dotter, då ❧ går talmannen  It is possible that Castrén meant precisely this person when describing a serious-minded ‘Lapp catechumen’ in his description of the journey of 1838 in Inari. See p. 142– 143.  Talmannen […] hem. ǁ Letter: Talmannen går in och yttrar, genast vid sitt inträde, till flickans fader, eller målsman: ”En ungkarl har skickat mig att fria; samtycker du eller ej?” Svaras härtill nej, så återvänder man genast hem, och friaren visar sig ej i tältet.  åter […] firas ǁ Letter: åter, ”när bröllopet blir” (djuuna sjaangaenguu) 455 Itineraria 4osa 1841_44.indd 455 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria till friaren, och öfverlägger med honom, om man tilläfventyrs skulle öka på en och annan ren. Så handlas och köpslås, prutas och bjudes, tills saken blir på ett eller annat sätt afgjord. Öfverenskommer man ej om priset, så träder friaren icke i tältet. Men om talmannen lyckats afsluta handeln, så leder han in brudgummen. Efter förlofningen besöker brudgummen ej bruden, utan alla angelägenheter afgöras medelst talmannen. Kort före brölloppet begifva sig brudens slägtingar att gästa brudgummen. Sedan man ätit och druckit sitt lystmäte, binder talmannen fyra renar – tvenne oxar och tvenne vajor – i rad efter hvarandra, betäcker de tvenne första med rödt kläde, hänger en klocka på halsen af kör-renen, leder renarne tre gångor omkring tältet och spänner dem sedan för brudgummens släde. Nu bär det af till bruden. Brudgummen åker främst, och talmannen styr hans renar. Sedan man kommit fram, kör talmannen tre gångor kring brölloppstältet, stadnar bakom detsamma och lemnar brudgummen der sittande i sin släde. Vid brudgummens ankomst slagtas en ren. Man tömmer ett glas och begynner måltiden, men brudgummen får ej dervid vara närvarande, utan talmannen bär mat och bränn☙  vin åt honom, der ❧ han sitter bakom tältet. Sedan måltiden är lyktad, ledes omsider brudgummen i tältet af talmannen. Här sitta på ena sidan om härden brudgummens, på den andra brudens slägtingar. Brudgummen träder till brudens anhöriga, och sätter sig höger om henne sjelf. Talmannen sitter vid brudens och brudgummens fötter. Sedan enhvar tagit sin lagliga plats, börjar värden undfägna gästerna med brännvin. De första glasen räcker han medelst talmannen åt brudgummen; denna tömmer 456 Itineraria 4osa 1841_44.indd 456 21.8.2019 16:05:37 �Lapland, Russia and Siberia –  On the different regional varieties of a Nenets wedding, see Гемуев & al. 2005: 463. (TS) hälften och ger den andra hälften åt bruden. När alla gäster blifvit undfägnade med ett och annat glas, börjar man äta uppkokadt kött; hjertat gifves åt brudparet. Efter måltiden upphör all ceremoni; enhvar super, så mycket han förmår. Brölloppet upphör med brännvinet. Men skulle brännvinet taga slut den första brölloppsdagen, så måste i alla fall brudgummen qvarstadna till följande morgon. Derpå begifver man sig till hans tält. Bruden ligger betäckt i sin släda; hennes renar styras af brudgummens moder. Så snart man hunnit fram, kör svärmodren med bruden tre gångor omkring tältet. Derpå aftages brudens täckelse och svärmodren leder henne i tältet. Här börjas en ny brölloppsgästning; renar slagtas, brännvin framsättes, man sjunger, träter, skämtar och slåss.745 Det var en akt, eller rättare en scen, af detta romantiska drama, jag med prestfrun for att åskåda. Vid vår ankomst till brölloppstältet, hade handlingen såvida framskridit, att alla ☙  hunnit ❧ blifva väl beplägade. Somliga lågo redan vanmäktiga på fältet. De lågo der med blottade hufvuden; hufvudet hade insjunkit i drifvan och vinden samlade snö öfver ansigtet. Men se här kommer en äkta man, famlar från det ena liket till det andra, igenkänner sin hustru, ruskar om hennes hufvud, vänder henne med ryggen mot vinden, och lägger sig sedan bredvid henne, näsa mot näsa. Der går en annan med en kaffepanna i handen, letar efter sin käraste, finner henne och börjar hälla brännvin i hennes hals. Der stöter någon på sin fiende, ger honom några lömska hugg och aflägsnar sig. Här lyftas åter en stackare på slädan, man fastbinder honom derpå, tar hans renar i släptåg och far sin kos. Medan jag stod och betraktade dessa 457 Itineraria 4osa 1841_44.indd 457 21.8.2019 16:05:37 �Itineraria  lågo och sutto ǁ sågs ǁ Letter: lågo ǁ Hf. Mbl.: sågs bacchanaliska uppträden, kringsvärmade mig en mängd halfrusiga brölloppsgäster. Enhvar hade något att säga eller fråga, och alla gjorde anspråk på att blifva hörda. Ur stånd att på engång samtala med hela sällskapet, vände jag mig till den nyktraste. Då fattade mig de öfriga i pelsen, de började draga och slita mig enhvar åt sitt håll. Jag gjorde ett förtvifladt utfall och slog mig lyckligt genom ringen. Gaf mig sedan att springa undan mina förföljare, såg på afstånd en mängd flickor och ilade till dem. Flickorna voro sysselsatta med en lek af egen art. De hade fördelat sig i tvenne grupper, sju i hvardera gruppen, stående gent emot hvar☙  andra. ❧ Man kastade lyra med en mössa. Den grupp, till hvilken mössan blef kastad, vände sig om och sökte på bästa sätt undangömma mössan. Derpå kastade sig dessa sju i en hög på drifvan. Sedan kommo de andra sju, föllo öfver motparten och började en strid om mössan. Först tumlade man om i snödrifvan, sedan stod man upp och fortsatte striden, tills mössan blifvit funnen. Leken utfördes med den ifver, att man i början ej blef mig varse. Men sedan min närvaro blifvit upptäckt, bar det af i fullt språng långt ut på tundran. Nu återvände jag till tältet; värden kom mig till möte på vägen och inbjöd mig på en kopp thé. Vi trädde i tältet, det var stort, men icke rundt eller pyramidformigt, såsom Samojedernes tält öfverhufvud äro konstruerade, utan aflångt och sammanfogadt af tvenne vanliga tält. Här lågo746 och sutto om hvarandra män, qvinnor, gamla gubbar, unga flickor. Bland de slagnas antal befann sig äfven brudgummen. Jag satte mig att dricka thé tillika med värden och talmannen. Med möda kunde jag förmå 458 Itineraria 4osa 1841_44.indd 458 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia –  Castrén’s margin note in his letter to Collan, 19 April/1 May 1843: Uff ! värden att äfven inbjuda Prestfrun i vårt aktningsvärda samqväm. Efter intaget thé anbefallte värden att en ypperlig ren skulle slagtas. Ett lindrigt slag af yxhammaren emot pannan fällde renen till marken. Derpå stack man en knif i hjertat och uttog luftstrupen. Härom uppstod bland menigheten en väldig strid, hvilken lyktades så, att brudparets närmaste anförvandter delade stru☙  pen emellan sig och på fläcken förtärde ❧ hvar sin anpart. Renen flåddes, buken uppskars, det oätbara bortkastades, och djuret uppstyltades på rygg. Det erbjöd anblicken af ett stort aflångt fat, hvarest simmade uti en ansenlig blodmassa lunga, lefver, och andra godbitar. Värden tog mig i handen, ledde mig till sidan af renen och bad mig begynna måltiden. Ehuru tydligt meningen uttalades, var jag nog enfaldig att ej förstå den. Jag blef således stående helt overksam vid slagtoffret. Emedlertid församlades brölloppsgästerna deromkring, framtogo sina långa knifvar, afskuro stycken af det varma, rykande köttet, doppade köttstycket i bloden, förde det med ena handen till munnen, tuggade derå med uppåtvända ansigten och afskuro under tuggningen en del af stycket. Åter doppades stycket i bloden och fördes så till munnen. Bloden rann utför mungiporna och den utsträckta halsen!747 Lunga och lefver åtos som desert. Sedan denna vidriga måltid blifvit ändad, anhöll jag att ett stycke kött skulle kokas för min och prestfruns räkning. Denna anhållan var dock öfverflödig, ty i tältet kokade allaredan en stor gryta. Halfrått togs köttet ur grytan och utdelades i stora fat åt de förnämsta brölloppsgästerna. Jag anmodades att spisa ur samma fat med värden och talmannen. Åt prestfrun räckte man några 459 Itineraria 4osa 1841_44.indd 459 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria  en Samojed […] ansigte ǁ Letter: ett spetsigt Samojed-ansigte  byttor ǁ Letter: mjölk-byttor ☙  stycken på ett bräde till den ❧ venstra, mindre aktade sidan af tältet. Under måltiden sjöngo flickorna Samojediska visor, till innehållet vackra, men med en melodie, som nära nog liknade grodornas musik. Sången och måltiden afbrötos genom ett tragiskt uppträde. Genom dörren tittade en748 Samojed med spetsigt ansigte och anhöll med gnällande röst att få deltaga i brölloppsglädjen. Någon bland gästerna bad personen inträda och denne åtlydde kallelsen. Detta skedde utan värdens vetskap. När han blef den objudne gästen varse, befallte han utkasta honom. Flere beredvilliga händer hastade att åtlyda befallningen; andra åter rustade sig till motvärn. Värden och talmannen grepo hvarandra i lufven; jag klämdes jemmerligt midt emellan dem. I tältet var ett stort tumult, man skrek, svor och bultade om hvarandra, grytor, kaffe-pannor, köttfat, byttor749, allt vräktes öfver ända. Leken lyktades slutligen så, att Samojeden blef utdrifven. Sedan menskligheten åter lugnat sig, förtäljde min värd, att snyltgästen nyligen upptedt för honom en skrift, som skulle varit af mig affattad och af sådant innehåll, att Samojeden ägde i hvarje tält för min räkning uppbära 20 Rubel B[anco] Ass[ignationer]. Den tredskande skulle af mig skickas fängslad till ☙  Archangelsk. För detta ❧ nedriga bedrägeri ville nu min värd nu bestraffa sin illsluge broder, och vid helgona-bilden bedyrade han, att bedragaren aldrig finge ostraffadt träda inom hans dörr. Nu vore väl tid att orda något om brudparet, men om fästmannen är föga mer att förtälja, att han låg full vid tältdörren hela den tid, jag bivistade brölloppet. Utom ett blodigt ansigte, varseblef jag hos honom intet utmärkande. Han 460 Itineraria 4osa 1841_44.indd 460 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia – bar på sig en vanlig malitsa, d. ä. en renskinnspels med hårsidan vänd åt kroppen, liknande till formen en skjorta.750 Malitsan var hvarken försedd med ett lysande öfverdrag eller en någon prydlig hundskinnsbräm. Till utseendet var fästmannen lik andra Samojeder; han hade breda kinder, tjocka läppar, små ögon, låg panna och en platt näsa, som i det närmaste bildade en rät linea med pannan, stora näsborrar, becksvart, börstlikt hår; glest skägg, mörk hy, med flera kännetecken, som751 de Mongoliska folken. Bruden var ett barn af tretton år, men752 hos753 Samojederna gällde hon för en verklig skönhet. Ett litet rundt ansigte, fylliga, rosenröda kinder, och läppar, hvit panna, svarta lockar, små,754 mörka ögon äro kännetecknen på ☙  en skönhet af det Samojediska slaget. ❧ Så prisas ock i någon Samojedisk visa en flicka för sina små ögon, sitt breda ansigte och dess rodnad, liknande morgonrodnaden före ett instundande oväder, för sin raka näsa, och sin utåtböjda gång. Äfven755 ett annat ideal af en sådan skönhet, som ännu tillhörde de ogiftas tal, lät visa sig på brölloppet, och det roade mig att betrakta, huru alla unga svenner ville kyssa henne, icke vid näsan, såsom vanligt, utan på hennes röda läppar. Något, som i hög grad bidrager till en ung Samojedinnas täckhet, är hennes smakfulla drägt – en kort renskinnsjacka, som sluter sig tätt till lifvet, men nedanföre vidgar sig, och vid knäna ändas med en yfvig hundskinnsbräm. Dess vikna krage, fastknäppt öfver det fylliga bröstet, är utmärkt behaglig för ögat. Vadorna döljas af brokigt sammanflikade renskinnsbenlingar. Att hänga denna drägt på en vägg, och med anatomisk noggrannhet skärskåda alla dess tusende sinom tusende brokigheter, vore att allt för  See Sirelius 1913; Donner, K., 1916.  som […] folken ǁ Letter: som anträffas hos den Mongoliska racen, särdeles den Kalmuckiska folkstammen  men […] skönhet ǁ Letter: men vacker var hon, såsom Samojed-flickorna vanligen äro  hos samojederna ǁ i Samojedernas tycke  små, mörka ǁ Letter: små, skälmska, mörka  Äfven […] visa sig ǁ Letter: Idealet af en sådan skönhet lät visa sig 461 Itineraria 4osa 1841_44.indd 461 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria  For a picture of a Tundra Nenets female costume, see Гемуев & al. 2005: 443. (TS)  en ungmö ǁ Letter: ett jungfruligt sinne  smidiga ǁ Letter: veka mycket blottställa sina skratt-muskler, men på en lifslefvande Samojedinna är det en ganska naturlig prydnad.756 Eller finnes det kanske ingen natur deri, att en757 ungmö blyges hölja sin smidiga gestalt med ett lurfvigt vilddjurs fäll. Denna fäll kan hon väl ej fullkomligt umbära, men hon formar den åtminstone efter sina smidiga758 leder, och insyr deri rödt och ☙  gult och blått, på det man ej må taga ❧ henne för en hund, en ren, en varg eller något desslikes. Det verkligen komiska i en Samojedinnas paryr, äro hennes dubbla af band sammanflikade och med knappar eller annan grannlåt öfvertäckta hårflätor, hvilka stundom hänga ända ned till hälarne. I denna national-drägt visade sig äfven bruden på sin brölloppsfest. Endast tvenne band af blå glasperlor öfver pannan skilde henne från de andra. Föröfrigt var hon ej så drucken som hennes leksystrar; i deras amazoniska lekar såg jag henne aldrig deltaga. Bland de öfriga flickorna och bland brölloppsgästerna öfverhufvud var det svårt att upptäcka någon enda, som på sitt ansigte ej bar blodiga spår efter en utkämpad strid. Isynnerhet tilltog stridslystnaden emot aftonen. Ehvart man kastade blicken, sågos menniskor hår ihop med hvarandra. Det var den yfviga svarta peruken som allra först ansattes, derpå bultade man om hvarannan med näfvarne, och ej sällan grep man i ett tillhugg. Striden börjades utan all anledning. Enär tvenne personer möttes, flögo de ovilkorligen hvarandra i håret, utan afseende på ålder och kön. Här hvarken gafs eller begärdes pardon, enhvar högg ifrån sig, så godt han förmådde. Den besegrade blef vanligtvis liggande på drifvan och segraren gick att utföra nya bragder.  – Mättade af detta skådespel 462 Itineraria 4osa 1841_44.indd 462 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia – begåfvo vi oss efter mörkrets inbrott på hemfärden.759 ☙  ❧ Några760 dagar efter brölloppsfärden gjorde jag uppbrott ifrån Nes. Min väg böjde sig nu österut åt Tscheskaja Guba. Att styra kosan upp till sjelfva den Kaninska halfön, hade varit utan ändamål, emedan landet under denna vinter var alldeles utblottadt på menskliga innevånare. Det händer ej sällan, att halfön sålunda utrymmes. Orsaken dertill säges761 vara följande. Hafs-stränderna vid Kanin Nos äro mycket låga och sanka. Under regniga höstar blifva äfven de torrare762 ställen starkt uppblötta. Om nu vintern begynnes med skarpa froster, bildar sig öfverallt en tjock isskorpa och den är renens död, ty med sina klöfvar förmår han ej genombryta isen och tränga sig till mossan. Jag förmodar att renmossan bör finnas på bergen, men detta båtar Samojederne föga, emedan de både vinter och sommar äflas med hafsfänge och följaktligen måste bo nära hafs-stranden. Öfverhufvud är Kanin Nos mindre talrikt besökt. Äfven de Kaninska Samojederne uppehålla sig mest vid den Timanska stranden. Före Jul draga de sig i mängd till trakterna af Mesen och Somsha, der de afyttra sina renhudar, räfskinn och annat vildt, som de ur land och haf uppfångat, förse sig med mjöl, smör, surmjölk, krut, bly, brännvin och andra förnödenheter. Efter Julen åter☙  vända de till hafvet, med undantag af ❧ några få de fattigaste, som resa ända till Pinega, Kolmogor, Archangelsk, der männerna lefva såsom hyrkuskar och qvinnorna tigga. Vid min afresa från Nes den 19 Januari763 [1843] hade större delen af Samojederna redan fulländat sitt återtåg. Jag tillryggalade omkring 160 verst utan att anträffa mer än ett enda tält, och der var värden  See also Louheranta 2006: 307.  From here on, see also Castrén’s letter to Sjögren, May 18/30, 1843, in the volume of letters in this series.  säges vara ǁ Letter: är  torrare ǁ Letter: torra  It is not clear if this date is according to Old or New Style. 463 Itineraria 4osa 1841_44.indd 463 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria  beständigt ǁ Letter: behändigt  The River Vižas runs into Chosha Bay (Čëšskaja guba) at N66°49′10″ E46°1′15″. (TS)  The River Oma runs into Chosha Bay (Čëšskaja guba) at N66°49′24″ E46°33′36″. (TS)  The River Viska flows into the River Mezenˈ at N64°56′11″ E45°36′2″2. (TS)  kyrkan […] samt ǁ Letter: kyrkan, omkring 40 verst uppför floden Pjosja, samt  Present-day Nižnjaja Pëša. (TS) min ovän. Han hade bland Kaninska Samojeder utspridt det rykte, att jag såsom utländning ej kunde vara sänd af Ryska regeringen, utan det ”Nemtska” folket hade skickat mig för att utspionera, huru man på beständigt764 sätt kunde döda alla Samojeder och sedan fara af med deras renhjordar. Wid floderna Wisas765, Oma766, Snopa, Wiska767 fann jag enstaka Ryska gårdar och förderfvat folk. Ej sällan mötte mig Ryska karavaner, som kommo från Samojedernas tält och återvände hem med rikt byte. Vid floden Pjoscha, några verst från dess utlopp i hafvet, stötte jag omsider på ett Samojed-läger, bestående af tre tält. Ett ibland dem tillhörde samma Tadibe, som i Somsha meddelat mig sina hemliga kunskaper. Nu träffade jag aftal med Tadiben att han om ett par dagar skulle uppsöka mig vid den Timanska kyrkan768, som var beläget omkring 40 verst från tältet uppför floden769, samt der handleda mig någon vecka i sitt modersmål. Aftalet bekräftades medelst ☙  några supar och jag afreste med lättadt hjerta ❧ till kyrkan. Här funnos af menskliga innevånare endast barn och några ålderstigna personer, ty presten, klockaren och deras hustrur, hvilka tillsammantagna utgjorde två tredjedelar af ställets befolkning, hade begifvit sig till Mesen. Bristen på menskligt umgänge ersattes mig rikeligen genom ortens vackra läge. Här återsåg jag för första gången på flere månader skog och höjder. För att till fyllest njuta af denna fosterländska natur, skaffade jag mig ett par skidor, tog min bössa och rännde ut i skogen. Snart varseblef jag en skock med snöripor. Deras förderf låg mig om hjertat, men mitt onda uppsåt emot riporna hade så när sjelf bragt mig i förderfvet. Lurande på ripskocken skidade jag ned i ett 464 Itineraria 4osa 1841_44.indd 464 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia – öppet, med lös snö öfvertäckt källsprång. Med stor möda kom jag derifrån upp igen, och på hemfärden hade jag så när förfrusit mig uti mina våta kläder. En badstuga uppvärmde åter mina afkylda leder och befriade mig från alla vidare efterräkningar. Sålunda kom jag lyckligt ur detta bryderi, men en förlägenhet af annan art, bereddes mig derigenom, att Tadiben ej höll ord. Hans lärdom kunde jag väl undvara, men det var en vida mer tänkvärd sak, att vid kyrkan ej fanns ett enda kreatur, hvarmed jag kun☙  nat  ❧ förskaffas helst 20 verst till en lägre ned vid Pjoscha belägen gård. Äfven ur denna förlägenhet räddades jag efter tio dagars arrest af tvenne Timanska Samojeder, som fått väderkorn på mitt lilla bränvinsförråd och i förväntan på ett rus företagit sig en resa af närmare hundra verst till kyrkan. Dessa erbjödo sig att icke blott sända renar till mig, utan ville770 äfven låta en budkafvel gå från tält till tält för att underrätta Samojederna om ankomsten af en i rätta värf stadd Tschinovnik771. Sistnämnda åtgärd syntes mig öfverflödig, men Samojederna yrkade ifrigt derpå, föregifvande att ”tundran ej var rätt säker”, ett uttryck som jag under sjelfva resan lärde mig att behörigen kommentera. Egentligen gick jag in på förslaget af den grund, att man utan en föregående kännedom om tältens läge ovilkorligen skulle komma att leka blindbock på tundran. Efter sådana försigtighetsmått anträdde jag den 1. Februari772 resan från Pjoscha kyrka. Snart uppstod ett häftigt oväder, som förmådde mig att göra halt vid den lägre ned på elfven belägna gården. Jemstschiken for med sina renar till ett närbeläget tält, och jag nedsatte mig i gården att afbida ovädrets öfvergång. Allt intill  ville […] budkafvel ǁ Letter: ville låta budkafwel  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  Чиновник, ‘official’. (TS)  Also here it is unclear which calendar Castrén was using. 465 Itineraria 4osa 1841_44.indd 465 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria  taga […] ledsagare. ǁ Letter: taga lagens tjenare till min beledsagare – en försigtighet, som hitintills blifvit af alla resande iaktagen och troligen af mig framdeles skall iaktagas. midnatten hven vinden utan återvändo. Derpå insomnade jag, men väcktes efter en kort hvila ☙  af hundskall. Jag gick till fön❧stret, men kunde ej se något genom de isiga rutorna. Vinden andades sina sista djupa andetag. Medan jag lyssnade till dessa andaktsfulla ljud ur naturens hjerta, öppnades min kammardörr. ”Hvem är det?” ”Vi få en vacker dag herre!” svarade Jemstschiken. Renarna förespändes och resan fortsattes. Långt före dagens uppbrott nådde vi de första tälten. Här fann jag åter min Tadibe. Han höll sig i början undan, men då jag redan var färdig till uppbrott, kom han till min släde och begynte tigga om en sup. ”Brännvinet är ej till hands, och för din skull lönar det ej mödan att besvära sig”, yttrade jag till den enträget tiggande. ”Gör det ej för min, gör det för himmelrikets skull, ty det står ju skrifvet, att den som vill ärfva himmelriket måste besvära sig här på jorden”, genmälte skälmen. Vid min afresa från tältet hade morgonen så vida framskridit, att solen begynte uppgå. Härvid bredde sig eldröda moln öfver större delen af himlahvalfvet, fladdrande i luften likt norrsken. Anande ett oväder sökte jag påskynda min resa, men på en Samojedisk tundra är man ej alltid herre öfver sina beslut. Jag trodde mig hafva iakttagit alla nödiga försigtighetsmått, då jag förberedt tund☙  rans in❧nevånare på min ankomst; men jag hade uraktlåtit det nödvändigaste, att taga773 en lagens tjenare till min ledsagare. För Samojeden har man intet att frukta, ty oaktadt sin råhet kan han alltid vinnas genom brännvin och ett godt ord; men på tundrorna nomadisera, likasom Samojeder, ett stort antal Ryssar och Syrjäner, hvilka sedan äldre tider vant sig att drifva ett slags stråtröfveri i ödemarken. De hafva 466 Itineraria 4osa 1841_44.indd 466 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia – genom all slags orättvisa, ofta genom uppenbar plundring, kommit sig till Samojedernas renhjordar och småningom gjort sig till herrar i Samojedernas rättmätiga land.774 För att göra en ända på deras nesliga förtryck, samt tillika vänja Samojederna sjelfva vid någon slags borgerlig ordning, har Regeringen nyligen utfärdat en så kallad Ustaff775, som enligt mitt förstånd äger776 ett högt värde. Men det faller af sig sjelft, att lagens öga, om än aldrig så vaksamt, ej kan varsna allt som tilldrager sig i den Samojediska vildmarkens natt. Förtrycket fortfar oafbrutet, mera sällan under gestalten af stråtröfveri, men så mycket oftare under bedrägeriets mildare skepnad. Hufvudkällan till det onda är brännvinet, som trots lagens stränga förbud fortfarande ☙  föres till ❧ Samojedernas tält, och sannolikt föras skall, intill dess Regeringen finner sig föranlåten att här och der på tundrorna, såsom i Somsha, Pustosersk, Ischma o. s. v. utsätta militärposter, med rättighet att konfiskera brännvinet och andra i Ustaffen förbjudna artiklar, samt föröfrigt vidmakthålla ordning och skick, isynnerhet under Samojedernes samlingstider. Så mycket i allmänhet om näringsidkarena på tundran. – Äfven på mig ville besagde personer draga vexel. Ett enigt brödraskap, skjutsade de mig icke till Samojedernes läger, utan jag fördes från det ena Ryska tältet till det andra. Man förde mig fram fem eller sex verst, men skjutslega måste jag vanligtvis erlägga för femton. Ändtligen fick jag en Samojedisk Jemstschick. Han skjutsade mig enligt alla Samojeders uppgift 20 verst, men fordrade skjutslega för trettio. Efter en lindrig protest emot hans gjorda påstående förklarade han sig tillfreds med den skjutslega, jag fann för godt att tilldela honom. Blidkad  On the way along the River Usa Castrén initiated a discussion on this topic. See p. 517–523.  Устав, ‘regulation’. (TS)  äger […] värde ǁ Letter: är ett ideal af fullkomlighet 467 Itineraria 4osa 1841_44.indd 467 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria  The place was probably called Maste. Cf. p. 639. genom denna eftergifvenhet, ärnade jag betala hvad han i början begärt. Då jag redan höll på att räkna penningarne, trädde till min släde en Rysse med vild uppsyn och sönderslitna kläder. Hemskt grinade de hvita tänderna genom hans ☙  svarta skägg; ögonen glänste af ❧ ilska och skadefröjd. Han liknade ett rasande vilddjur, som är i beråd att hoppa på sitt byte, men ännu samlar sig styrka och efterser, hvar han skall gifva det dödliga hugget. ”Du vill icke betala skjutslegan”, skrek han slutligen i vildt raseri, ”men vi skola lära dig. Vi skola spänna renarna ur redet och lemna dig på tundran. Gå till fots du hundens son.” I denna stil fortfor han en god stund. ”Är menniskan vid sina sinnen?” sporde jag omsider af den närmast stående Samojeden. ”Fullkomligt”, svarade Samojeden, ”men han har af naturen ett oroligt lynne.” Nu fattade vreden låga i min syndiga själ och jag ljungade emot röfvaren ordets blixtar, som kommo honom att sänka den utsträckta armen. Härpå upptecknade jag banditens namn och afreste. Efter en timmas färd nådde jag ett enstaka tält.777 Uppstigen ur slädan varsnade jag på tundran en mängd fyrspännare, som styrde kosan emot tältet. Utan att låna dem någon vidare uppmärksamhet gick jag i tältet. Efter mig anträdde en mängd Samojeder, kommande från det läger, som jag nyss hade lemnat. Ändamålet med deras resa var att anföra klagomål öfver samma Rysse, som öfverfallit mig med hotelser och skymford. Stölder och våldsamheter af alla slag påbördades ej mindre honom, än många andra på tundran nomadiserande Ryssar. Till den grad hafva desse objudne gäster förmått uppreta Samojedernes i grunden fredliga lynne, att man på Kaninska Tundran nu umgicks med 468 Itineraria 4osa 1841_44.indd 468 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  planen, ❧ att afsända en deputation till sjelfva Majestätet och i underdånighet anhålla, att Ryssarne måtte blifva åtminstone från hafskusten aflägsnade. Denna supplik ärnade man isynnerhet stöda derpå, att Ryssarnes stora renhjordar inom kort uppbeta all renmossa vid hafs-stränderna, hvaraf följden påtagligen blir den, att Samojederne antingen måste upphöra med allt hafsfänge, som för det närvarande utgör en af deras vigtigaste näringsgrenar, eller också nödgas lemna renskötseln å sido. Äfven dessa olyckor äro i Ustaffen visligt förebyggda genom ett stadgande, som tillerkänner hvarje från äldre tider på Tundran bosatt kolonist 60 desetiner778 utmätt jord, hvarutom han ej äger att röra sig med sina renhjordar. Då Samojederne äfven vid närvarande tillfälle yppade mig sin djerfva plan, rådde jag dem att först taga kännedom af sina omätliga privilegier och sedan hos vederbörande Embetsmän i Guvernementet anhålla, att Hans Majestäts nådiga stadganden blefvo åtlydda.779 Under dessa diskurser hade aftonen så vida framskridit att det nu mera ej var att tänka på afresa, ty jag hade för mig ett håll af 60 verst och ovädret hade allaredan begynnt rasa. I sjelfva verket kände jag också ingen åhåga att öfvergifva mitt angenäma värdsfolk. Jag befann mig ☙  nu hos Timanska Samojeder, ❧ och dessa äro oaktadt sin fattigdom af alla Samojeder de ädlaste. För att karakterisera dem, är det nödigt att förut veta ett och annat om Samojedernes lynne öfverhufvud. I detta liksom i många andra afseenden äga de mycket gemensamt med Finnarna. De äro ytterst betänksamma, inom sig slutna och saktmodiga, misstrogna780, envisa och egensinniga, i sina företag långsamma, i utförandet  See vocabulary.  Here, Castrén’s words reflect the tradition of legalism, common in the Finnish society since 17th century and onwards. See, e. g., Katajala 2002: 487–491. In his letter to Sjögren on 11 March, 1844, Castrén mentions, however a petition letter that had been “obtruded” on him by some Samoyeds to be sent to the Ministry of Internal Affairs. Castrén had mailed it along with other letters to the Finnish Literature Society in Helsinki to be forwarded to St Petersburg, but it was not sent to the ministry. See KK Coll. 539.25.8 where it is preserved today. (TS)  misstrogna ǁ Letter: aktsamma 469 Itineraria 4osa 1841_44.indd 469 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria  Liksom […] opålitliga. ǁ Letter: Såsom Lapparne äro de misstrogna, lättretliga, nyckfulla, bedrägliga och opålitliga.  men […] lugn ǁ Letter: men den argaste cynicus torde ej betrakta saken med mera lugn  Härom […] en Finne. This sequence was published in Castrén 1843c but omitted in Castrén 1852b. It is published here according to the spelling of the original letter (Castrén to Collan 19 Apr./1 May 1843). For the whole letter, see the volume of letters in this series. ihärdiga. Liksom781 Lapparna äro de äfven mycket nyckfulla, bedrägliga och opålitliga. Tvenne sistnämnda egenskaper tillhöra företrädesvis de Kaninska Samojederna och böra rätteligen ej tagas i betraktande, då fråga är om Samojedernas national-karakter i allmänhet. Ett gemensamt drag hos alla Samojeder är en mörk åskådning af lifvet och dess förhållanden. Likasom det yttre, så bär äfven det inre hos Samojeden nattens färg. Skulle detta inre låga af häftigare passioner, så vore Samojederna otvifvelaktigt hvad de anses vara: ett af de vildaste folkslag på jorden. Men nu har en huld försyn fogat så, att de kunna med fullkomlig liknöjdhet betrakta de flesta omständigheter i verlden. Naturligtvis utgör ett godt mål enligt Samojedernas filosofi en af lifvets vigtigaste frågor; men782 äfven denna fråga torde ingen betrakta med ☙  mera lugn, än just Samojeden. Han till och ❧ med umbär ofta för det större nöjet att sofva, det mindre att äta. För sin maklighet är han färdig att hungra, törsta och lida all slags smälek. Men försök att träda en af dessa Ishafvets söner in på lifvet, förnärma honom, säg honom en förolämpning, eller väck hos honom allenast tanken på en oförrätt, och det skall visa sig, att hans sinne om äfven förmörkadt och afkyldt under polar-himmelns inflytande, dock äger en temperatur-grad, som det troligen erhållit under en mera glödande sol. Härom783 vore mycket att tala, men ämnet hör till antalet af dem, om hvilka jag af vissa subjectiva skäl tills vidare ogerna talar. Ändock vill jag till ämnets upplysande anföra ett samtal, som nyligen föreföll emellan mig och en Samojed af den Bolschesemelska tundran. ”Du är rik på renar, min vän! är du äfven rik på hustrur?” sporde jag Samojeden. ”Mina hustrur äro 470 Itineraria 4osa 1841_44.indd 470 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia – nu tvenne; förut voro de tre, men den tredje skickade jag till sin fader,” genmälte denne. ”Säg mig, broder! hvarföre gjorde du detta?” fortfor jag. ”Hon födde en son, som ej var min”, yttrade Samojeden torrt. ”Huru kan du veta, att saken så förhåller sig?” – ”Jag vet det, och hon bekände det sjelf för jordgumman, såsom seden är hos oss, att man och hustru före barnets födelse måste bekänna sina äktenskaps-synder, om förlossningen skall aflöpa lyckligt.” – ”Känner du äfven förföraren?” frågade jag vidare. ”Kände jag honom, så skulle, vid Gud! mitt spjut sitta i hans hjerta,” utfor Samojeden i raseri. Säg mig, om ett sådant ord någonsin kan eller kunnat uttalas af ☙  en Finne?  ❧ Detta784 mörka, vilda, och på sitt cont. sätt passionerade lynne röjer sig företrädesvis hos Samojeder af den Kaninska Tundran. Det underhålles här af folkets välmåga och deraf alstradt högmod, samt dess envisa framhärdande vid sin hedniska Gudadyrkan. Helt annat är förhållandet på den Timanska tundran. Här rasade åren 1831 och 1833785 en pest, som störtade omkring 20,000 renar och bragte folket i armod. Större delen af Samojederna sjelfva omkom genom pesten, emedan de förtärde sina besmittade renar. Efter denna näpst hafva de Timanska Samojederna blifvit ett fromt och saktmodigt folk, samt vändt sig mangrannt till den Christna Guden. Visserligen se äfven de lifvet i mörker; men den vilda passionen är borta. Deras hjerta är vekt, deras sinne saktmodigt, sorgen bor i djupet. Dessa786 drag, tillhörande egentligen den Finska folkstammen, framträda här öfverallt hos det svagare, betryckta och misshandlade könet. De Samojediska qvinnornas sånger hafva derföre att stort slägttycke med våra lyriska qväden.  Text published in Castrén 1852b continues.  1831 och 1833 ǁ Letter: 1831–1833  Dessa […] seclers secler. – This paragraph and the following poem were published in Castrén 1843c but omitted in Castrén 1852b. Published here according to the original letter (Castrén to Collan, 19 Apr./1 May 1843. For the whole letter, see the volume of letters in this series. 471 Itineraria 4osa 1841_44.indd 471 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria Kanin Samoyeds. Castrén 1852b. 472 Itineraria 4osa 1841_44.indd 472 21.8.2019 16:05:38 �Lapland, Russia and Siberia – Timan Samoyeds. Castrén 1852b. ☞ 473 Itineraria 4osa 1841_44.indd 473 21.8.2019 16:05:38 �Itineraria  Castrén 1852b continues.  äger föga ǁ Letter: ej eger Kläder man dem i runometherns sorgdrägt, så kunna de nästan gifvas ut för Finska folksånger. Följande visa är en sålunda omklädd, för öfrigt ordagrann öfversättning från Samojediskan: Då jag blef till hustru tagen, Bittert sörjde jag mitt afsked Från min hulda fostrarinna; Men en liten tid jag lefde Med min man, den ädle vännen, Och min hela sorg förglömde. Förr jag tänkte så: det ges ej Någon annan afskeds-smärta, Än då man från modren skiljes, Men nu kom också en annan: Han dog bort, den ädla maken, Han, som medlerst var bland bröder. Mera jag nu honom sörjer, Än jag förr min moder sörjde. Utom mig han efterlemnat Ännu fyra späda söner; O! när skola vi förgäta Sorgen efter den försvunne? Nu på sådant sätt jag lefver, Att jag hälften af min smärta Söker genom sånger skingra, Men med tårar andra hälften Af min djupa sorg förmildra. Ej min man ur grafven stiger, Alldrig ser jag honom åter, Icke under seclers secler. Bland787 Samojedernas allmänna egenskaper bör jag ännu omnämna deras hjelpsamhet emot fattiga. Denna dygd försonar mig med många kantigheter i det Samojediska lynnet. Min känsla kan rätt väl uthärda dervid, att ett vildt med fattigdom kämpande folk, som äger788 ☙  ❧ 474 Itineraria 4osa 1841_44.indd 474 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – föga begrepp om rätt och orätt, om789 godt och ondt, genom våld, list och bedrägeri söker komma åt sina ovänners egendom, då å andra sidan samma folk äro redo att med sina vänner dela den sista munsbiten. Samojedernas hjelpsamhet röjer sig bland annat deri, att de i likhet med Lapparna upptaga och vårda fattiga anförvandter. Äfven på min närvarande station fanns en sålunda upptagen flicka. ”Är hon din dotter?” sporde jag värdinnan under samtalet. ”Nej! Gud har icke gifvit mig några barn; hon är en faderoch moderlös, som skulle hungrat och frusit ihjäl, om vi ej tagit henne till oss, klädt och födt henne. Hon är en aflägsen anförvandt, som vi underhållit af barmhertighet.” Flickan nedslog ögat och begynte röra om snön i en gryta. Då jag märkte, att hennes känsla blifvit sårad af den genom brännvinet upprörda värdinnans skoningslösa tal, yttrade jag till flickans försvar: ”Om du hjelpt den värnlösa i hennes barndom, så hjelper hon dig nu på din ålderdom.” – ”Nog stretar och ☙  arbetar den arma, ❧ och svårt blir det för mig, när hon gifter sig och blifver sin egen.” Vid detta uttryck kastade husbondens broder den790 ömmaste blick på flickan, men hon såg ned och stickan började åter röra sig i grytan. Kort derpå gick fästmannen att vakta renarna, och vi drogo oss enhvar under fårskinns-fällen. Men då elden slocknat på härden, hörde jag flickan smyga sig sakta ut genom dörren för att med sin älskare genomvaka natten i det förfärliga ovädret. Tidigt om morgonen väckte mig värden med den hugneliga underrättelsen, att ovädret saktat sig, samt att vi nu utan fara kunde begifva oss på resan, tilläggande likväl med ett visst eftertryck: ”om ovädret öfverfaller oss på tundran, så är det en Guds skickelse, och derföre rå  om […] våld ǁ Letter: om godt och ondt, om ett tillkommande lif och en dom efter döden, att ett sådant folk genom våld  den ‖ Mscr: en den 475 Itineraria 4osa 1841_44.indd 475 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria  Castrén seems to mean the ca. 200-m-high fell or ridge at N67°14′43″ E48°59′26″. (TS)  ej mera ǁ Letter: knappt  Jemstschikarna ǁ letter: Jemstschikarne  A sovik is a long, closed fur coat that is worn over the malitsa on long journeys. Гемуев & al. 2005: 439. (IL – TS) ej vi.” Skyndsamt begåfvo vi åstad. Värden sjelf och hans broder erbjödo sig att gemensamt beledsaga mig, emedan vägen var villsam och årstiden opålitlig. Min färd gick, såsom jag ofvanföre anmärkt, längsefter Tscheskaja Guba, så att jag än färdades på Ishafvet, än åter på det fasta landet. Detta var en betydlig omväg med afseende å mitt yttersta mål – Pustosersk; men att resa den gina öfver berget Tschaischin791, var både vådligt och för mitt vetenskapliga ändamål onyttigt, såvida inga Samojeder här uppehålla sig. Sedan vi nu tillryggalagt några verst, visade sig tecken till ett annalkande oväder. Snart gjor☙  de Jemstschikarna halt, och ❧ började med hvarandra en öfverläggning. De samtalade länge, skakade betänkligt på hufvudet och fortsatte åter resan. Såsom jag sedermera erfor, hade man ärnat föreslå mig att återvända till tältet, men man vågade ej komma fram med förslaget. Ovädret tilltog och var vid middagstiden så häftigt, att man ej792 mera kunde se renarna framför sin släda. Kuren på min släda, som i början skänkte mig något skygd emot ovädret, blef längre fram på dagen, bortförd af stormen. Bekymrad om mitt öde sporde jag mina ledsagare om den tillryggalagda vägens längd, och erhöll till svar: ”vi känner ej stället och se intet”. Detta svar upprepades hvarje gång, Jemstschikarna kommo att afspada de snödrifvor, yrvädret samlat öfver mig. De gjorde härvid den bedröfliga upptäckt, att min malitsa blifvit af snön nedblött och den ena af Jemstschikarna793 var nog ädelmodig att erbjuda mig sin sovik794 – ett plagg som motsvarar Lapparnas peski, och bäres ofvanpå malitsan. Mitt öde är, att i lineara dimensioner fylla något mera, än det vanliga Lappska och Samojediska 476 Itineraria 4osa 1841_44.indd 476 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – måttet. Detta har i fråga om renslädar och klädesplagg mången gång bragt mig i förlägenhet. Äfven nu måste jag af slik anledning afslå Samojedens vackra anbud, och med tålamod underkasta mig den hårda nödvändigheten att småningom blifva alldeles genomblött. Resan ☙  fort❧sattes fot för fot; man styrde än åt ett håll, än åt ett annat. Det var berget Tschaischin man sökte, men ej fann, ehuru vi stundom måste varit nära dess fot. Den ena Jemstschiken åkte ett stycke förut med sin lätta släda, undersökte lokalen, så vidt sig göra lät, och tillsåg framför allt, hvar vi med våra tunga slädar lättast kunde komma fram. Ändtligen nådde vi en af Jemstschikarna väl känd flod.795 Förköraren störtade med sin ren ned på floden, och for så att eftersöka något för oss bättre farbart ställe. Härunder förvillade han sig ifrån oss. Den andra Jemstschiken for att eftersöka kamraten och jag satt nu allena på tundran åtminstone796 två timmars tid, utan att veta hvart Jemstschikarna tagit vägen, ty allt, hvad jag nu berättat, erfor jag först efter vår ankomst till tältet. I början visste jag icke ens att mina lotsar försvunnit, men sedan jag förvärfvat mig härom en sorglig erfarenhet, tog jag för afgjordt att de lupit undan af rädsla. Jag ville ej försöka en skildring af mitt inre läge. Det yttre var sådant, att mina kläder under dagens lopp blifvit genomblötta. Men då kölden emot natten skärpte till, angreps jag af en olidelig frossa. Jag trodde mitt timglas vara fyldt och gjorde mig redo, att anträda fär☙  den öfver ett annat fält. ❧ Emellertid återvände Jemstschikarna. Wi foro lyckligt öfver elfven, förvillade oss åter och kommo, enligt Jemstschikarnas utsago efteråt, fem särskilda gångor till samma elf. Sedan vi för sjette resan färdats  Castrén may mean the little river running into the River Indiga at N67°37′56″ E48°58′9″. They would thus have been at ca. N67°30′ E48°59′. (TS)  åtminstone ǁ Letter: i runda 477 Itineraria 4osa 1841_44.indd 477 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria  slutade Jemstschicken. ǁ letter: ~ Богъ привесь, Богъ привёсь. Castrén returns to his memories of this stormy night in his notes of autumn 1845 when travelling south-east along the Obˈ in Southern Siberia. It had remained such a frightening experience in his mind that two years later the threat of a storm still evoked a strong reaction in him. See p. 750.  The River Indiga discharges into the sea at N67°41′30″ E48°43′40″. (TS)  The tip of Cape Svjatoj Nos is situated at N67°54′42″ E48°35′50″. (TS) fram ett stycke väg, började våra renar efter eget hufvud hålla åt venster, då Jemstschikarna åter efter sitt ville styra åt höger. Renarna fingo naturligtvis umgälla sin envishet med idkeliga stötar af körstången; men icke dess mindre stretade de oupphörligen åt sitt håll. Ändtligen måste man gifva dem sin vilja, och detta hade till påföljd, att vi innan kort nådde en by af sju tält. Hundskallet hade redan före vår ankomst kallat Samojederna ur sina tält. Innan Jemstschikarna gåfvo sig i samtal med dem, kom den äldre till mig, knäböjde vid min släda, och lättade öfvermåttet af sin glädje med en tacksägelse till Gud, ty ”Han och icke jag har räddat dig i natt”, slutade797 Jemstschiken. Nästan hela det återstående af natten språkades i vårt tält öfver de äfventyr, af hvilka jag blott anfört den minsta delen. De väckte ett så stort deltagande, att ingen lät förmå sig till att vakta renarna; men om morgonen erfor man att vargen anställt ett betydligt nederlag i hjorden. Det var min afsigt att hvila en dag i tältet, men vissa brännvinsförsäljare, hvilka nu uppehöllo sig här, voro så angelägna om min afresa, att jag nästan emot min egen vilja nödgades åter följande morgon begifva mig å färde. Väd☙  ret hade i någon mån lug❧nat sig, och den väg jag hade för mig, var lätt igenkännlig. Jag befann mig nu vid utloppet af floden Indiga798 några verst söder om Svjatoj Nos799. Det var nämnde flodsträckning jag borde följa allt intill en Rysk gård, belägen 40 à 50 verst uppför elfven. Der hade jag beslutit att qvarstadna någon tid, och lejde mig derföre från de nyss lemnade tälten en Samojed till min språkmästare. Liksom föregående dagen tilltog ovädret äfven nu, ju längre det led emot aftonen, och nådde 478 Itineraria 4osa 1841_44.indd 478 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – slutligen den höjd, att man i motvind hvarken kunde andas, eller hålla ögonen öppna. För örat ljöd oupphörligt en susning, som verkade800 döfvande på sinnet. Den fuktiga snön nedvätte mig under dagen; det blef natt och natten medförde köld. Genomfrusen anlände jag efter midnatt till den Ryska gården. Mina krafter voro så uttömda af resans besvärligheter, att jag knappt kunde hålla mig på benen. Medvetandet hade jag nästan förlorat och mina synorganer voro så försvagade af blåsten, att jag den ena gången efter den andra stötte pannan emot väggen. Vindens susning kunde jag på ett helt dygn ej få ur mina öron. För öfrigt aflopp färden utan något omedelbarligen efterföljande ondt, som skulle förtjena att anmärkas. Efter tio dagars vistelse i Indiga801, anträdde jag resan vidare framåt. Från de sju tälten skickade man mig 20 renar, 3 Jemstschikar och ett litet tält, för att uppslås, om till äfventyrs ett oväder öfverföll oss på det förestående långa ☙  ❧ hållet af 80 verst till byn Sula. Det var en herrlig Februari802 morgon, då jag satte mig i rörelse. Solen höll just på att träda ur sitt tält och sände en vemodig rosenblick på det ödsliga fältet. Jag åkte i förkörarens släda och han utlade för mig landets beskaffenhet vidt och bredt. Häraf erfor jag bland annat, att den Timanska tundran är mycket rik på floder och sjöar. Floderna taga sin upprinnelse från berget Tschaischin; men emedan landet är jemnt, och intet hinder stör dem i sin engång erhållna bana, församla de sig ej i några större vattenmassor, utan löpa hvar efter sin fåra ut i hafvet. Bland sjöar finnes blott en enda af betydenhet. Sjön kallas Urier803 efter en af i Samojedernes fornsägner mycket frejdad Tadibe, som med  verkade […] sinnet ǁ Letter: borttog all eftertanke  Today, the village of Indiga is only ca. 15 km from the mouth of the river. (TS)  Februari ǁ Letter: Februarii  Urdjužskoe ozero at N67°14′11″ E50°10′17″. (TS) 479 Itineraria 4osa 1841_44.indd 479 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria  honom. ǁ ~ Sagan om Urier och hans Himlafärd lyder (Se № 39.)  The text from here to the end of the paragraph was published in Castrén 1843c but was omitted in Castrén 1852b. Here it is published according to the original letter (Castrén to Collan 19 Apr./1 May 1843). For the whole letter, see the volume of letters in this series.  Castrén refers to 2 Kings 2:11: ‘As they were walking along and talking together, suddenly a chariot of fire and horses of fire appeared and separated the two of them and Elijah went up to heaven in a whirlwind’. Bible (New International Version): http://www.biblestudytools. com. (TS)  Probably Ва”мы = perfect participle of the verb ваць, ‘to fence, enclose by a fence’, meaning thus ‘fenced’. (TaS)  Derived from the verb хунӑ-, ‘to flee’. (TaS)  Ңармбэй (= Ңарӑмбэй), ‘aged’. (TaS)  Castrén seems to mean Islam here. renar farit upp till himlen från en hög bergsspets på Ural. Sjelfva Ural förmodas bära sitt namn efter honom.804 Berättelsen805 om Uriers himla-flygt erinrar om den bibliska traditionen rörande Elias.806 I allmänhet förtjenar det anmärkas, att Samojederne ega mycket gemensamt med de gamle Hebreerne. Hit hör bland annat lagen, att en broder skall äkta sin broders enka. I språkligt hänseende finnes äfven många öfverensstämmelser; men mest har det förvånat mig, att hos Samojederne finna åtskilliga äkta Hebreiska namn, hvilka ej äro i bruk hos Ryssarne. Exempelvis må jag anföra namnen Ableh, Lot, Elej, Malkej, Ion. Dessutom hafva många af Samojedernes, likasom Hebreernes namn en betydelse, tagen ur vissa lefnadsförhållanden. Så betyder, enligt Samojedernes egen utläggning, namnet Waamuih, han föddes vid ett gärde807, Wiisuih, han kunde ej gå på lång tid, Hunih, föddes af en flykting808; Aarumbaej, växte hastigt809 o. s. v. – Detta är åter en vink till uppsökande af något samband emellan Samojederne och Ilaismens810 bekännare; ty med Judarne sjelfve hafva väl Samojederne alldrig stått i någon omedelbar beröring. ☙  ❧ Medan jag satt språkande med Jemstschicont. ken, mötte vi ett stort sällskap Samojeder. En bland dem väckte min uppmärksamhet genom sin ovanliga klädedrägt, sitt sällsamma skick och utseende. Samojeden bar på sig en malitsa, öfverdragen med ljusblått kläde, och prydd med en yfvig hundskinnsbräm. Hans mångbrokiga ☙  stöflar ❧ voro ofvanom vaden fastbundna med prydliga skoband, af hvilka toffsarna hängde ända till smalbenet. Öfverst på hjessan satt lutande åt sida en luden, spetsig renskinnsmössa. Samtalande med min Jemstschik iakttog 480 Itineraria 4osa 1841_44.indd 480 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – Samojeden en baklutande ställning. Den venstra handen låg troget vid sidan, den högra var utsträckt, pekfingret gjorde commata och tankestreck. Det ena ögat höll Samojeden tillslutet, med det andra fixerade han så mycket skarpare sitt föremål. Hans läppar voro mycket tunna och rörde sig omärkligen under talet. Ansigtet egde ej den vanliga Samojediska bredden. Pannan var låg, hjessan spetsig. Denna sällsamma fysionomi tillhörde en Samojedisk aristokrat. Du ler, läsare, men var viss derpå, att en rik Samojed i sitt eget tycke är vida bättre karl än mången liten Knäs, och tyranniserar sina fattigare bröder med mera stränghet än flere bland jordens mäktiga. Eger han dertill ett litet embete, så har hans högmod ingen gräns. Den nyssnämnda Samojeden, som af menigheten blifvit utvald till biträde åt Kaninska tundrans Starschina811, var derigenom upphöjd öfver andra sitt folks aristokrater, att han förstod uppföra sig i öfverensstämmelse med den sjelfkänsla, rikedo☙  men och hans embetes ❧ vigt ingåfvo honom. Han812 var fullkomligt herre öfver sig sjelf; hvarje ord och åtbörd voro uttänkta och beräknade813. Emot mig war hans beteende helt annorlunda, än emot min Jemstschik. Icke som skulle han hafva ansett mig jemngod med sig sjelf; men han bemötte mig dock med mycken värdighet. Storsinnadt bad han mig, efter ankomsten till sitt tält utvälja så många renar, jag behagade, och det oaktadt tiggde han hvarken brännvin eller prutade om skjutslegan. Vi åtskiljdes, körde några timmar och kommo till Samojedens tält. Efter ombyte af renar fortsatte vi resan, lemnade efter oss en Jemstschik och vårt tält. Tälten ansågs öfverflödigt, emedan Samojed-aristokraten visat oss vägen till ett  See vocabulary.  Han […] beräknade. – This sentence was published in Castrén 1843c but while editing the version for Castrén 1852b he first included it but then struck it out.  beräknade ‖ uttänkta väl och ~ 481 Itineraria 4osa 1841_44.indd 481 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria  Sula by ǁ Letter: ~, som var rik på Tschudiska minnen  Pustosersk […] jordklotet. ǁ Letter: Pustosersk. Denna by är onekligen ett af de ödsligaste ställen på jordklotet. Sjelfva Obdorsk skall jemförelsevis vara ett eden. After this sentence, both the letter and Castrén 1843c continue with a description of Pustozërsk and its surroundings, divided here by Castrén to continue in the next chapter.  The text based on Castrén’s letter to Collan, 19 Apr./1 May 1843, ends here. After this paragraph in the mscr of Castrén 1852b (mscr p. 518– 520) there is a part of the text sent by Castrén as a letter to Rabbe on 2/14 Nov. 1843. It was moved later in Castrén 1852b. Also the text that Castrén sent in his letter to Rabbe on 11/23 March 1843 (SKSA) and was published in Castrén 1843b belongs after this chapter. See p. 568– 569 and the volume of letters in this series.  From here to p. 606 of the mscr the clean copy was written by Castrén himself.  Den Pustoserska […] snömassorna. Based on Castrén’s letter to Fabian Collan 19 Apr./1 May 1843. The sequence was published in Castrén 1843c (Hf. Mbl. 76/1843). The beginning of the chapter in the version of the original letter and Hf. Mbl.: I vidsträcktare mening förstår man med Pustosersk 18 byar, bland hvilka några, t. ex. Sula, rätt väl egna sig till menniskors bostäder, men egentligen betecknar Pustosersk den vid insjön Pustosero (пустое озеро) belägna kyrkbyn, äfven Gorodok kallad, emedan här i fordna tider fanns en ostrog till skydd emot Samojeders täta anfall. Denna och läger, vid pass 20 verst ifrån hans tält. Vi kommo till det anvisade stället, men funno hvarken tält eller renspår. Emedlertid utbrast ett oväder, det var natt och till Sula återstod ännu vid pass 30 verst. Sedan vi begått den oförsigtigheten att efterlemna tältet, måste vi nu försöka att genom natten arbeta oss fram till byn. Men knappt hade vi färdats en timmas tid, förrän vi helt oförmodadt stötte på lägerstället. Här funnos Bolschesemelska Samojeder, bland hvilka ingen förstod det Ryska språket. Genom tolk och min egen ringa kännedom i Samojediskan underhöll jag mig med det välvilliga folket långt in på morgonen. Några gångor väckte jag väl fråga ☙  om afresa, men Samojederna bådo ❧ endräget, att jag måtte qvarstadna och språka med dem. Härunder förärade värdinnan mig en fisk, men fordrade såsom gengåfva en guldring, den hon såg glimma på mitt finger. Mångfaldt ersatte jag fiskens värde, men Samojedinnan lät med intet annat trösta sig, och satt hela natten tårögd i en vrå af tältet. Vid dagens anbrott fortsatte jag åter resan och nådde innan kort Sula814 by. Den derpå följande dagen släpades jag af ett par hästar till byn Pustosersk, onekligen en af de ödsligaste ställen på jordklotet815.816 482 Itineraria 4osa 1841_44.indd 482 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  ❧ VII.817 Den818 Pustoserska volosten innefattar inalles 18 större och smärre byar, bland hvilka somliga äro belägna wid sjelfva Petschora i dess nedersta lopp, andra åter wid dess grenar och wid819 närbelägna sjöar. Störst ibland alla dessa byar är Pustosersk, som bär sitt namn efter en derinwid belägen sjö pustoje osero (den ödsliga sjön)820. Byn benämnes äfven i wanligt tal Gorodok821, emedan här i fordna tider skall hafva funnits ett fäste till skydd emot Samojedernas täta anfall. Både denna och flera andra närgränsande822 byar äro omgifna af ytterst torftig och wild na☙  tur. Man ser här ❧ knapt823 något tecken till skog, icke ens klippor och stenar frodas i denna nejd, utan för ögat ter sig wintertiden endast824 ett flackt, omätligt snöfält, hvarpå windarna ostördt kunna drifwa sitt vilda spel. De rasa här nästan utan uppehåll och stundom med den häftighet, att ortens innewånare hvarken kunna förskaffa sig watten eller825 upphemta wed till eldning af sina rum.826 Stormen bortför stundom taken ifrån deras hus och hopar kring827 wäggarna snödrifwor, hvilka höja sig ända upp till taksparren. För att ej blifwa ordentligen inmurade pläga828 innewånarena gräfwa smala gångar omkring sina hus, emedan829 det skulle kosta dem830 alltför mycken möda att831 helt och hållet undanskofla de stora och tätt sammanpackade snömassorna. ☙  ❧ Uti en så dyster och öde nejd nedslog jag nu mina bopålar på832 ett par månaders tid, i afsigt att fortsätta mina studier öfwer Samojedernas språk, seder, religion o.  s.  v. Härtill erbjödo de Pustoserska byarna genom833 sitt läge midt i Samojedernas land ett utmärkt gynnande andra lägre ned på sjelfva Petschora belägna byar äro begränsade af en natur, torftigare än den torftigaste hed på Finlands jord. Man ser här inga träd, inga höjder, inga klippor, med ett ord: intet utom ett omäteligt snöfält. Under de sju veckor, jag uppehöll mig i denna nejd, stormade det nästan hvarje dag, stundom så häftigt, att folket ej kunde förskaffa sig dricksvatten ifrån stranden. Snödrifvorna höjde sig ända till taksparren. För att ej blifva ordentligen inmurade, måste man gräfva gångar rundt omkring husen. Må vara, att denna vinter i mannaminne ej haft sin like; men en like till Pustosersk må man i alla fall ej söka i vår verldsdel. Så hårdt det är, måste jag nu lemna dig i denna vildmark, medan jag sjelf njuter af min varelse i ljusare bygder.  wid […] sjöar ǁ bifloder  The village of Pustozërsk is situated on the northern shore of the lake. The lake is at N67°31′53″ E52°36′40″. (TS)  Gorodok ǁ ~ (fäste)  närgränsande byar ǁ 1. närw[arande] ǁ 2. närgränsande byar wid  knapt […] ǁ inga träd, inga höjder, inga  endast ǁ blott  eller ǁ ifrån  […] rum. ǁ ~ De äro mången g[ång]  kring […] hvilka ǁ så höga drifvor kring wäggarna, att  pläga ǁ måste  emedan ǁ så framt de ej  dem […] mycken ǁ en alltför stor  att […] undanskofla ǁ att undanskofla  på […] fortsätta ǁ i afsigt att under ett par månaders tid sysselsätta mig med  genom […] ǁ ett u[tmärkt] 483 Itineraria 4osa 1841_44.indd 483 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria             Den […] afsigten ǁ Afsigten hitkomst ǁ besök så wäl med ǁ med tidt […] besök ǁ förnya sina besök, så ofta wäderleken det tillät framgång ǁ frams[teg] och ǁ at[t] i […] Trogen ǁ kom till henne, och trogen gumman ǁ hon och […] ändamål ǁ för hvars skull hon sade sig hafva gjort Nicholas, Bishop of Myra (ca. 270– ca. 343) who was sanctified first in the Orthodox and later in the Catholic Church has been considered a protector of seafarers, travellers, children and several other groups of people. There are two feast days of Saint Nicholas in the Russian Orthodox calendar, 9 May (Old Style, Spring-Nicholas) and 6 Dec. (Old St., Winter-Nicholas). St Nicholas was also the national saint and protector of the Russian people. Attwater 1975: 250–251; Шагина 2001: 345–346. (TS) In the second half of the 19th century, i. e. soon after Castrén’s journey, many Nenets of European Russia considered themselves to be Christian. They had adopted the Orthodox saints into their system of beliefs and used churches on the tundra as offering places. St Nicholas or Mikola became a central spirit also in the religious system of the Siberian Nenets. Lehtisalo 1924: 5, 32–33; Lukin 2011: 240–262; Vallikivi 2003. (KL) hade ǁ på en tillfälle. Nästan alla dagar församlade sig här Samojeder icke allenast ifrån den Bolschesemelska, utan äfven ifrån de Kaninska och Timanska tundrorna. Den834 hufvudsakliga afsigten med deras hitkomst835 war att afyttra sina varor och förse sig så836 wäl med mjöl som andra förnödenheter; men derjemte lockades mången af begäret efter brännwin att tidt837 och ofta förnya sina besök. Undantagswis lärer en och an☙  nan äfven ❧ hafwa begifwit sig till Pustosersk i afsigt att besöka Guds hus. Åtminstone hörde jag en äldre Samojediska qvinna för ortens prest omtala, att orsaken till hennes ankomst warit den nyss angifna. Hon sade sig under wistelsen på tundran för widpass ett halft år tillbaka hafwa förlorat en renkalf, som för sin smidiga gestalt och hvita färg hade warit henne oändligt kär. I hopp att återfå kalfven hade hon anlitat Tadiber om bistånd och åt Hahe framburit rika offer, men utan all framgång838. I sin ängslan och bedröfwelse hade hon slutligen wändt sig till den ryska Guden och839 utlofwat åt honom en rubel banko, i fall han skulle åtaga sig att återföra det bortlupna djuret. Knapt war detta löfte af henne aftaladt, förrän renen i840 fullt ☙  språng kom henne till möte. Trogen sitt löfte ❧ kom gumman841 nu för att afbörda sin skuld och842 gjorde i och för detta ändamål en resa af omkring 200 verst. Jag förmodar att detta offer gällde undergöraren Nikolaus843 eller Mikola, såsom han af Samojederna benämnes, ty detta helgon dyrkas till och med af oomvända Samojeder såsom en mäktig Gud.844 Bland de Samojeder, som ifrån tundran anlände till Pustosersk träffade jag aldrig någon så nykter individ, att jag hade845 kunnat antaga honom i min tjenst, men det lände mig dock till 484 Itineraria 4osa 1841_44.indd 484 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – stor båtnad att dagligen få samtala med personer ifrån skilda orter angående846 lifvet och sederna på tundran. Wid mina språkliga studier begagnade jag mig mest af några Tiggar-Samojeder, som hade uppslagit sina tält invid de Pustoserska byarna. Äfven rådfrågade jag847 ofta så ☙  väl i detta ❧ som848 många andra afseenden en Samojedisk kolonist, hvilken849 war ett ljus bland sitt folk och wida frejdad genom de tragiska öden850, han genomgått. Först hade han såsom ett litet barn blifvit af sin moder bortsåld åt en Rysse för 1 pud mjöl och sedermera, liksom en annan handelswara, gått ifrån hand till hand, tills han wid åtta års ålder kommit i tjenst hos en på Bolschesemelska tundran nomadiserande Rysse. Samojeden skildra[de]851 denna sin nya husbonde såsom en hård och sniken man, hvilken tvingade honom att halfnaken och med knapp föda dag och natt wakta sina renar. Ifrån detta träldomsok blef gossen likwäl efter någon tid förlöst af en Ispravnik, som un☙  der en852 inspektions-resa på853 ❧ tundran854 hade kommit att fästa sin uppmärksamhet wid honom i anledning af hans usla drägt och ömkliga utseende. Efter att hafwa gjort sig underrättad om den855 öfwergifna gossens sorgliga läge beslöt Ispravniken att taga honom856 i sin wård och gifwa honom ungefär samma uppfostran som sina egna barn. Olyckligtwis blef Ispravniken snart skild ifrån sin tjenst och lemnade orten, hvarpå Samojed-pilten åter råkade på tiggarstråt. Något mera till åren kommen ☙  hade han i rusets yra sålt857 sig till rekryt, ❧ men såsom sjuklig och till krigstjenst oduglig genast åter kommit på fri fot. Derpå hade han wankat någon858 tid såsom tjenare kring tundrorna och slutligen bosatt sig uti en liten859,               angående ǁ och jag […] i ǁ jag i som ǁ 1. afs[eende] ǁ 2. och hvilken ǁ som öden ǁ <--> Castrén left the last syllable out at the turn of the pages. Added in Castrén 1852b: 248. en ǁ 1. sin ǁ 2. <--> på ǁ fick tundran […] Ispravniken att ǁ 1. tundran fäste ǁ 2. tundran händelsewis fästade ǁ 3. tundran händelsewis hade fästat sin uppmärksamhet wid hans usla drägt och bedröfliga utseende. Ispravniken twang den snikna husbonden att ǁ 4. tundran händelsewi[s] den […] gossens ǁ det öfwergifna barnets honom […] wård ǁ 1. honom i sin tjenst ǁ 2. gossen i sin wård sålt ǁ gifvit någon tid ǁ länge liten […] der ǁ rysk by nära Pustosersk. Här 485 Itineraria 4osa 1841_44.indd 485 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria  mindre […] bibehållit ǁ mindre bibehållit  genom […] tillhörde ǁ tillhörde  naturligtvis […] förbehållsamma ǁ äro skygga af naturen och emot främ<lin>[gar]  Det […] esomoftast ǁ 1. Jag hade önskat oftare ǁ 2. Jag hade haft för afs[igt]  färder ǁ 1. <--> ǁ 2. ut[flygter]  oblid ǁ ~ på tundrorna  kunde ǁ s[åg]  nyss verkställda ǁ nästföregående  förespådde […] stormar ǁ 1. hotade mig med ännu svårare stormar, ty ǁ 2. hotade mig med ännu svårare stormar. I sjelfwa werket fick  besök ǁ oförmodadt ~  den […] häftighet ǁ den häftighet, att  nyfikenheten […] fria ǁ påklädde mali[tsan] nära Pustosersk belägen by, der han timrat sig en stuga och gift sig med en Ryssinna, men icke dess mindre860 twertemot det vanliga förhållandet bibehållit sin kärlek till den nation, han genom börden tillhörde861. Denna person behöll jag flera weckor i min tjenst och begagnade honom med fördel såsom förespråkare hos de ifrån tundran dagligen ankommande Samojeder, hvilka naturligtvis862 i sitt förhållande till mig, såsom främling och embetsman, woro mycket skygga och förbehållsamma. Stundom anställde jag äfven i sällskap med samma min mentor smärre utflygter till de ☙  närmast belägna ❧ Samojed-tälten. Det863 låg i min plan att esomoftast förnya dessa för mig högst lärorika färder864, men de oupphörliga stormarna hindrade mig att utföra denna föresats. Wintern war detta år så oblid865, att sjelfwa Samojederna beskärmade sig deröfwer och plägade tacka Gud, då owädret ej war desto svårare, än att de kunde866 se renarna framför sina slädor. Att detta icke alltid är fallet på tundran, derom hade jag äfwen sjelf förwärfwat mig en bedröflig erfarenhet under min nyss867 verkställda resa till Pustosersk. Det war länge min tro, att jag under denna resa pröfwat tundrornas värsta oväder, men innewånarena i Pustosersk förespådde868 ännu svårare stormar, ☙  och deras spådom gick äfwen i fullbordan. ❧ Tidigt en morgon erhöll jag ett besök869 af min hyreswärd, som rådde mig att för denna dag inställa min wanliga promenad, emedan stormen enligt hans försäkran rasade med den870 utomordentligaste häftighet. Jag åtlydde ej denna wälmenta warning, utan nyfikenheten871 dref mig ut i det fria. Med mycken försigtighet klättrade jag utför trapporna och kom lyckligt ända 486 Itineraria 4osa 1841_44.indd 486 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – till det nedersta trappsteget. Hitintills hade huset lånat mig något skygd emot winden; men då jag nu nedsteg på marken, kände jag att stormen war mig öfwermäktig och skyndade att med båda händerna fatta tag i ledstången872. Nu förestod mig en swår kamp med luftens osynliga andar.873 Det gälde blott att taga ett enda ☙  steg, men detta steg ❧ tog874 hela min kraft i anspråk. Efter en förtviflad ansträngning lyckades det mig wäl att blifwa herre öfwer wädret, men då jag återwände till kammare, woro mina krafter så utmattade, att jag ej förmådde stiga i min bädd, utan wanmäktig och nästan sanslös neddignade på golfwet. Under875 den Pustoserska himmelens mulna hwalf uppehöll jag mig förtfarande, så länge Samojeder ifrån tundran ännu wisade sig i nejden. Men så snart de försvunnit, lemnade äfwen jag denna ort och begaf mig till en 250 verst sydligare belägen Rysk by, benämnd Ustzylmsk876, hvarest Tundra-Samojeder ännu ☙  sades uppehålla sig. Min färd till Ustzylmsk ❧ gick877 uppför Petschora genom en nejd så öde och tom, att den enligt härwarande presterskapets försäkran ej878 kan hafwa blifwit skapad af wår herre, utan tillkommit först efter syndafloden. Här finnes föga af det slags skapelser, som föryngra sig och lefwa upp i nya slägten879, ja man finner här nästan inga skapelser. Jorden består till det mesta af sanka, lågländta tundror och när880 i sitt inre en is, som förqwäfwer nästan all vegetation. Åtminstone ser man i denna nejd inga ordentliga träd, utan blott här och der wid stränderna ett spår af täta widebuskar, och af sådan anledning nödgas innewånarena i Pustosersk begagna drifwed till eldning af sina rum. Såsom jag redan förrut  Mscr: ledstängen; corrected according to Castrén 1852b: 249.  andar. Det gälde ǁ andar, och det gällde  tog […] anspråk ǁ tog i anspråk  From here to the beginning of Castrén’s description of his journey over the Urals, the text is based on Castrén’s letter to F.J. Rabbe 3/15 Sept. 1843, part of which was published in Hf. Mbl. 18–19/1844 (Castrén 1844b). However, Castrén rewrote it almost completely. The parts of the letter published in Castrén 1844b and 1852b are published on p. 570–577 and the whole letter can be found in the volume of Castrén’s letters in this series.  Ustˈ-Cilˈma (Ru.)/Čil ́imdin (Komi) is situated at the point where the River Cilˈma discharges into the Pečora, N65°26′2″ E52°9′12″. It was founded in 1542. Лисовскiй 1902. (TS)  gick […] tom ǁ 1. gick genom en nejd  ǁ 2. gick uppför Petschora genom en nejd ǁ 3. gick uppför Petschora genom en öde och obebodd nejd  ej ǁ om[öjligen]  slägten ǁ gestalten  när […] vegetation ǁ 1. bär ǁ 2. höljer i sitt inre en is, hwarur inga blommor spira 487 Itineraria 4osa 1841_44.indd 487 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria      trifwas ǁ s betydligt ǁ i betydlig mon stundom ǁ här skall ǁ frodas en min skjutsbondes ǁ en af mina skjutskarlars  It is a commonly known tradition that Judas hung himself from an aspen tree (Populus tremula) after betraying Jesus. It has also been told that Jesus was crucified on a cross made of aspen. Relve 2002: 52–53.     (TS) hafwa ǁ finnas möjliggöra ǁ 1. åstadkomma ǁ 2. <--> bad- […] rökstugor ǁ rökstugor kokar […] nattherberge ǁ hvilar sina hästar,  en […] ǁ små <-->  anses […] icke ǁ 1. ej ǁ 2. anses ej anmärkt, ❧ will icke engång stenen trifwas881 wid stränderna af Petschora, utan de innehålla hufwudsakligen lera. Wid flodens nedersta lopp äro de mycket låga, men längre uppför floden resa de sig betydligt882 och bilda stundom883 rätt ansenliga höjder. I den mon elfstränderna höja sig, i samma mon tilltager äfwen vegetationen, och redan i trakten af Ustzylmsk, skall884 enligt en885 min skjutsbondes försäkran ”hvarje trädslag frodas”, såsom granen, tallen, björken, wideträdet, alen, häggen, rönnen, för att ej tala om den föraktade aspen, hwarwid enligt samma skjutsbondes utsago Judas skall hafva hängt sig.886 Bland de djurslag, som talrikt uppehålla sig i trakten af nedra Petschora, förtjena i synnerhet snöriporna att omtalas, och det af föl☙  jan❧de anledning. Emellan Pustosersk och Ustzylmsk hafwa887 ännu inga fasta bebyggare nedsatt sig, emedan hvar och en, som ärnar göra sin lycka i denna region, hellst styr sin bräckliga skuta till Pustosersk, der han onekligen kan bereda sig en säkrare bergning dels genom hafsfänge, dels äfwen genom renjagt, nb. i Samojedernas tama hjordar. För att likwäl möjliggöra888 en kommunikation emellan ifrågawarande byar har man vid stränderna af Petschora uppbygt några små bad-889 eller rökstugor, i hvilka den resande kokar890 sin fisk och tager nattherberge, då wädret är öfwermåttan dåligt. Dessa stugor inrymma tidtals en891 talrik mängd Ryska jägare, som gillra ut snaror för snöripor. Här på orten står wisserligen ripan i mera dåligt anseende, och det anses892 just icke för någon storar☙  tad spekulation att begifva sig ❧ på ett afstånd af flera hundrade verst för att fånga ripor; men säkert är dock, att ripfångaren får sin möda wäl ☙  488 Itineraria 4osa 1841_44.indd 488 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – betald. Det händer ofta, att han på en enda dag löser ur sina snaror hundrade ripor, och likwäl bortsofwer893 han en stor del af dagen på badstu-lafwen, drömmande om lycklig fångst. Men då sömnen tryter honom, roar han sig och sina kamrater med sånger och sagoberättelser. Bland dessa ripfångare färdades jag i894 nära en weckas dagar med ett par eländiga hästar och anlände i början på April till den förrberörda byn Ustzylmsk, som räknar sin tillwaro ända ifrån Tsar Iwan den stränges895 tid och bebos af de råaste och mest hårdnackade raskolniker, jag någonsin sett.896 Utan att känna ett enda ☙  af tio897 Guds bud, lefvande ❧ i fylleri, otukt, lättja och kif hålla de sig för898 wida bättre än andra syndare och inbilla sig, att wår herre utkorat blott dem till sin himmel, för det de korsa sig899 med tummen, ring- och lillfingret, buga sig för fula och utslitna helgonbilder, kalla Frälsaren Isos och aldrig besöka Guds hus. Att fördöma900 annat folk, detta har901 i alla tider warit sekterismens fröjd, detta är den boja, hvari det andliga högmodet städse snärjer sig och ger tillkänna, hwars andas barn hon902 är. Raskolnikerna903 i Ustzylmsk gingo i sitt sekteriska öfwermod ända derhän, att de icke blott förkättrade den rättrogna grekiska kyrkans anhängare, utan till och ☙  med sina egna trosförwandter, ❧ så framt deras lära ej till alla delar öfwerensstämde med den i Ustzylmsk rådande. Ej under då, att jag såsom904 en anhängare af den protestantiska läran, blef illa ansedd af dessa den rena lärans kämpar. De utmålade mig såsom en trollkarl, mordbrännare, förgiftare905 af floder och brunnar, de påstodo att jag lefde i förbund med onda andar och att jag med deras biträde906 hade i Ustzylmsk tillwägabragt många förskräckliga saker.  bortsofwer ǁ tillbringar  i ǁ en  Ivan IV the Terrible (1530–1584), Grand Duke of Moscow and Tsar of Russia in 1533–1584. Nenonen – Teerijoki 1998: 844–845. (TS)  See also Castrén’s other descriptions of the Starovery or Raskolniks both from this journey and from Karelia in 1839 (p. 260–261, 390–395, 399, 401). Ustˈ-Cilˈma and Pustozërsk were among the most important centres of all the Russian Old Believers. Pentikäinen  – Raudalainen 1999: 43–44; Vlasov 1999: 67. (TS)  tio […] bud ǁ Guds bud  för […] ǁ icke blott  sig med ǁ 1. me[d] ǁ 2. sig för  fördöma ǁ fördömma  har […] sekterismens ǁ 1. är sekterismens ǁ 2. har alltid  hon ǁ han  Raskolnikerna […] trosförwandter ǁ Raskolnikerna i Ustzylmsk gingo i sitt sekteriska öfwermod ända derhän, att de icke tillochmed förkättrade sina grekiska egna trosförwandter, så framt  såsom ǁ som  förgiftare ǁ och  biträde ǁ tillhjelp 489 Itineraria 4osa 1841_44.indd 489 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria       låtit […] jemte ǁ skall hafva åtföljt af under […] ǁ 1. och ǁ 2. samt med […] sett ǁ sett hwarefter det åter ǁ men derifrån störtat in i ǁ instörtat i Up to here the text is based on Castrén’s letter to Rabbe 3/15 Sept. 1843 (see Appendix 8.3 on p. 578–579 as well as the volume of letters). See also Castrén’s letter to Rabbe, 19 Apr./1 May 1843, where Castrén related that he was even accused of burning down the towns of Kazanˈ and Permˈ. In the latter letter Castrén also described other events not included in the published description. See also p. 657. (TS)  Om […] person ǁ 1. Om dessa och många andra likabeskaffade rykten ǁ 2. Många sådana rykten hade i Ustzylmsk blifwit satta i omlopp angående min person  dagliga ǁ <-->  beklädde ǁ der ~  soldat ǁ militär  fosterland ǁ 1. s ǁ 2. fosterjord  bemödade […] att ǁ sökte  han wille ǁ wille  instänga ǁ alldeles ~  wille öfwerlemna ǁ öfwerlemnade Sålunda berättade man, att jag medelst gräfning i snön hade åstadkommit ett underjordiskt skri, som låtit907 höra sig jemte dunder och blixt under908 loppet af flera dygn. Derpå skall jorden hafwa öppnat sig och ett behornadt widunder uppstigit ur dess sköte. Detta widunder hade många personer med909 egna ögon sett uppfa☙  ra ❧ till molnen, hwarefter910 det åter nedsänkt sig och med ett förfärligt läte störtat911 in i Petschora-floden.912 Om913 de mångfaldiga rykten, hvilka i Ustzylmsk hade blifvit satta i omlopp angående min kätterska person, erhöll jag dagliga914 rapporter genom en Grusinsk Furste, som war bosatt i denna by och beklädde915 ett forstmestar-embete. Tillförene hade han i egenskap af rysk soldat916 uppehållit sig många år i Finland och derunder fattat mycken kärlek till mitt fosterland917. I åtänkan af det goda bemötande han hos oss åtnjutit, omfattade han mig med en ut☙  märkt wälwilja, besökte ❧ mig dagligen och bemödade918 sig om att på allt sätt förljufwa min wistelse på denna oangenäma ort. En dag såg jag honom redan kl[ockan] 6 om morgonen inträda i min kammare, full af ångest och förskräckelse. Orsaken till detta tidiga besök war följande. Enligt inlupen rapport hade 25 raskolniker under nattens lopp warit församlade i bya-stugan och öfwerlagt, hvad de med mig borde företaga sig. Fursten tycktes wara medwetande af deras fattade beslut, men han919 wille ej underrätta mig derom, utan gaf mig endast det wänliga råd, att jag antingen borde instänga920 mig på min kammare, eller åtminstone icke annorlunda än till häst och under betäckning af twenne handfasta karlar, dem han wille921 öfwerlemna till min disposition, företaga mig 490 Itineraria 4osa 1841_44.indd 490 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – promenader ut i det fria. Trotts denna warning begaf ❧ jag mig på wanlig tid helt allena och till fots ut på gatan, wandrade med trygghet fram min wäg, och922 kunde omöjligen tro, att någon fara skulle möta midt på ljusa dagen. Men i en hast ser jag en talrik mängd berusade menniskor med wild uppsyn springa ut ifrån en krog och fästa923 på mig sina gluppska blickar. Innan kort såg jag mig omringad af denna924 svärm, som till det minsta bestod af 25 personer, bland hvilka äfven funnos några qvinnor. Under ett wildt skri fattade de mig i malitsan och började slita mig hvar åt sitt håll. De hade försigtigtwis först tagit mina armar i beslag, men efter en förtwiflad ansträngning lyckades det mig att frigöra925 den högra armen; och då jag nu under ett utrop af vrede höjde den i luften, såg jag hela svärmen, ☙  lik en uppskrämd fårskock, taga till ❧ flygten och fördölja926 sig i de närmaste husen. Härpå fick jag tillbringa min dag i ostörd ro, men till natten hade man omkring mitt qvarter utsatt en patrull, som tasslade under mitt fönster allt intill morgonen och injagade927 hos mig den fruktan, att man beslutit anfalla928 mig på min kammare under nattens mörker. Medan jag under ängslan och oro afbidade detta anfall, hörde jag dörren till farstugan öppnas och en person med sakta steg gå utför trappan. Jag smög mig nu helt sakta till fönstret och warseblef929 tre personer, af hvilka twenne woro försedda med bössor, men den tredje, som troligen war min husbonde, tycktes wara obewäpnad. Jag befarade att den sistnämnde skulle åt930 de bewäpnade männen ☙  öppna wägen till min kammare, ❧ och ställde mig i förswarsskick bakom dörrposten, men snart hörde jag husbonden återwända till sin stuga och lemna931 patrullen ut på gården. ☙        och ǁ <sam[t]> fästa på mig ǁ fästa denna svärm ǁ hela svärmen frigöra ǁ göra fördölja ǁ gömma injagade […] fruktan ǁ i nattens mörker uppwäckte i mitt sinne många slags farhågor  anfalla ǁ öfwerfalla  warseblef ǁ 1. ~ ǁ 2. ~ i månskenet  åt […] öppna ǁ öppna patru[llen]  lemna patrullen ǁ patrullen 491 Itineraria 4osa 1841_44.indd 491 21.8.2019 16:05:39 �Itineraria  att ǁ om  om nätterna ǁ 1. under nattens mörker ǁ 2. i nattens mörker  brunnar, […] och ǁ brunnar och  det yttersta ǁ wåldsamheter  längre ǁ p[romenad]  mitt ǁ att  wäg […] byn ǁ wäg  skock […] mig ǁ folkskock ansåg jag w<ä>  den […] ǁ för ~  sedan jag kommit ǁ då jag kom  ledde […] skocken ǁ 1. war obewakad ǁ 2. ledde förbi hopen  Jag […] ǁ Utan betänkande  massan […] rop ǁ 1. hopen ett wildt skri ǁ 2. hopen ett högljudt rop  och ǁ som  Cf. Castrén’s letter to Rabbe 3/15 Sept. 1843 (Appendix 8.2).  jag genast ǁ jag  At N65°0′39″ E53°54′53″.  en […] by ǁ en stor, af Syrjäner bebodd by  The River Ižma (Ru.)/Izˈva (Komi) runs into the Pečora at Ustˈ-Ižma, N65°19′18″ E52°54′36″. (TS) Såsom jag sedermera erfor, skall det ej hafva varit patrullens mening att bryta sig in i mitt rum, utan endast i den händelse anfalla mig, att932 jag under nattens lopp lemnade min kammare. Ryktet hade förkunnat, att jag om933 nätterna plägade gifwa mig åstad för att förgifta byns brunnar,934 förderfva åkerfälten och bestryka husen med ett ämne, som under sommaren skulle antändas af solens strålar, och man wille öfvertyga sig om sanningen af detta rykte, förrän man skred till det935 yttersta. Efter en genomvakad natt företog jag mig den följande morgonen en längre936 promenad ut på Petschora, i afsigt att wederqvicka mitt937 nedstämda sinne och ☙  uppfriska mina krafter. När jag ❧ återwände ifrån denna promenad, såg jag min wäg938 till byn tillspärrad af en folkskock, som helt säkert bestod af flera hundrade personer. Att träda midt i denna skock939 syntes mig äfwentyrligt, men ännu mera äfwentyrligt hade det warit att wända om, emedan min wisade fruktan skulle hafva gifvit den940 wilda massan ett förökadt mod. Jag trädde derföre dristigt fram, redo att möta det wärsta, men sedan941 jag kommit helt nära folkskocken, warseblef jag en smal gångstig, som ledde942 förbi hela skocken och ginade till mitt qvarter. Jag943 beslöt att följa denna ginwäg, ilade fram med snabba steg och kom lyckligt förbi folkmassan, förrän den hunnit besinna sig på en ny anfallsplan. I sin förbittring ☙  upphof nu hela den för❧samlade massan944 ett högljudt rop, och945 detta war enda yttringen af denna massas hjeltemod. Återkommen946 till mitt logis beställde 947 genast hästar och befann mig redan efter jag en timme på wägen till Ishemsk948. Detta är namnet på en949 stor by wid Ishma-floden950, 492 Itineraria 4osa 1841_44.indd 492 21.8.2019 16:05:39 �Lapland, Russia and Siberia – som bebos af Syrjäner och är belägen 100951 verst söderom Ustzylmsk. Wid ankomsten till denna för sin gästwänlighet prisade by wäckte det min förwåning, att jag härstädes952 med godo ej kunde få mig tak öfwer hufwudet, utan för detta ändamål nödgades taga min tillflygt till en på stället boende embetsman, som efter genomläsningen af mina dokumenter twang en af byns innewånare att för mig upplåta sina dörrar.953 Denna gensträfwighet från de godmodiga Syrjänernas sida wäckte hos954 mig den förmodan, att ryktet om mina egenskaper redan hun☙  nit utbreda sig ❧ ända till Ishemsk, och det wisade sig äfwen snart, att min förmodan icke war ogrundad. Redan dagen efter min ankomst till byn blef jag af den nyssnämnda embetsmannen, som lyckligtwis war en ganska fördomsfri person, inbjuden att åskåda, huru den onde dref sitt spel i en fattig Syrjäns stuga. Jag åtföljde honom med nöje, icke blott för att få bewittna den lilla roligheten, utan äfwen i hopp att kunna i någon mon inverka på den vidskepliga mängden och skingra de fördomar, man om955 mig hyste. Komna956 till det förtrollade stället funno wi utanför stugan en talrik folksamling och i dess midt en prest, som war klädd i sin högtidligaste ☙  embetsdrägt och bar krucifixet i handen. ❧ Presten kom oss till möte och omtalade med bäfwan de förskräckliga händelser, som under natten hade tilldragit957 sig i stugan. En malitsa och958 en renhud hade företagit sig att wandra ned från ugnslafven, en sax hade af en osynlig hand blifvit kastad ifrån ena wäggen till den andra, en wattenså hade råkat i gungning o. s. v. Syrjänerna trodde naturligtwis att jag hade åstadkommit alla dessa hexerier, och denna tro hade så mycket fastare rotfästat sig hos de959 här församlade  100 ǁ wid[pass]  härstädes med godo ǁ god<-->  In his letter to Sjögren on 3/15 April 1846, Castrén, however, makes the reader understand that he stayed with a local police chief called Jakubovič, which conflicts somewhat with what he writes here. Castrén recalled this later, because having arrived in Krasnojarsk he met Mrs. Jakubovič’s parents there. Their meetings is described by Castrén’s travel companion J.R. Bergstadi in his travel diary. Rancken 1884: 88–89, quoted on p. 1117–1118 of this volume; Castrén’s letter to Sjögren, 3/15 April 1846 (see the volume of letters in this series). (TS)  hos […] ǁ f[örmodan]  om mig hyste ǁ hyste om mig  Komna […] folksamling ǁ 1. Komna ǁ 2. Wi begåfwo oss således till det förtrollade stället och funno utanför stugan en talrik folksamling  tilldragit sig ǁ timat  och […] ned ǁ hade nedf[allit]  de […] försäkrat dem ǁ 1. dem, som en af de här församlade åskådarena ǁ 2. dem, som en af byns innewånare skall hafva försäkrat för de här församlade åskådarena 493 Itineraria 4osa 1841_44.indd 493 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria             hexerier ǁ händelser nämnda ǁ dessa legat […] ǁ under ugnen […] nedkastat ǁ 1. ugnen och  ǁ 2. ugnen samt derifrån nedkastat sin ǁ 3. ugnen. Plågad af […] qvarlemnad ǁ qvarlemnad den […] warit ǁ och troligen der warit Mscr: wattsån, corrected in Castrén 1852b: 256. These phenomena related to Castrén are a typical example of a poltergeist, commonly known in different cultures and explained by the local people with features familiar to them from other contexts of their lives. Klemettinen 1996. (TS) hade bragt ǁ bragt i […] natt ǁ 1. nu waka natten om i stugan ǁ 2. genom under åkallande ǁ 1. och åkalla ǁ 2. samt åkalla af […] ǁ äfven åskådarena, som en af byns innewånare försäkrat dem, att han warit i tillfälle att se mina händer och fötter och funnit dem wara smidda af jern. För att bringa det widskepliga folket på bättre tankar, begaf jag mig tillika med embets☙  mannen ❧ in i stugan, der wi anställde en noggrann undersökning af de under nattens lopp timade hexerier960. Härwid uppdagade wi efter många förfrågningar, att de flesta bland nämnda961 hexerier hade blifwit föranledda af en wansinnig person, som legat962 öfwer natten ofwanpå ugnen963 och i anseende till den der rådande hettan nedkastat både renhuden och malitsan, hvilka tjenat honom till sängkläder. Äfwen saxen hade enligt wärdinanns försäkran blifwit den nästföregående aftonen af964 henne qvarlemnad på ugnen, den965 hade troligen här warit den wansinnige i wägen och af honom blifvit nedslängd med en sådan kraft, att dess spets djupt inträngt i den motsatta wäggen. Med watt[en]sån966 war det åter så beskaffadt, att den hvilade på en lös tilja och kom i rörelse, så ☙  ofta någon ❧ steg på tiljan.967 Till en sådan obetydlighet reducerade sig nu de förmenta hexerierna, som hade968 bragt i rörelse en stor del af den Ishemska befolkningen och förmått presten att i969 stugan genomwaka en hel natt, under970 åkallande af Guds bistånd emot den ondes arga stämplingar. Men huru handgripligt orsaken till nämnda häxerier af971 mig och embetsmannen äfwen framställdes för bönderna, så litade de icke mycket till wåra ord, utan fortforo allt framgent att betrakta mig med misstänksamma blickar. Det hjelpte ej, att embetsmannen och hans fru samt flera ansedda bönder i byn med wärme åtogo sig mitt förswar; den stora hopen såg i mig blott en 494 Itineraria 4osa 1841_44.indd 494 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia – trollkarl och gudsförnekare. Detta972 oaktadt fick jag i Ishemsk ostörd idka mina studier under den långa menförstiden. Jag sysselsatte mig ☙  dels med den Ishem❧ska dialekten af Samojediskan, dels äfwen med det Syrjänska språket. Derjemte bemödade jag mig om att förskaffa973 mig några upplysningar om Syrjänerna[s]974 nationella egenheter; men i detta afseende war dock föga att skörda, emedan de Ishemska Syrjänerna både till religion, seder och lefnadssätt på det närmaste öfwerensstämma med ortens Ryska befolkning. Sjelfva975 grunddragen i den Syrjänska national-karaktären röja likwäl ännu en omisskännelig slägtskap med Finnarnes och hela den Finska stammens, hvartill äfwen Syrjänerna höra. Betänksamhet, allwar och flärdlöshet976, godmodighet, redlighet och ordhållighet äro de dygder, hvilka företrädeswis äfven977 tillskrifwas Syrjänerna, liksom å978 andra sidan ☙  slughet, ❧ misstänksamhet och afvundsamhet anses utgöra deras förnämsta, medfödda979 lyten. Bland Syrjänernas mindre wackra, ehuru icke980 så mycket i sjelfva national-karaktären981, som982 ej mera i folkets lägre kultur-tillstånd grundade egenskaper förtjenar äfwen omnämnas, att mannen lägger på qvinnans axlar allt, som han sjelf vore förpligtad att bära och aktar till och med sin egen maka lika med en trälinna.983 Syrjänens ringa aktning för qvinnan röjer sig redan i det ömsesidiga förhållande, hvari bruden och brudgummen träda till984 hvarandra på sjelfwa bröllopet. Här måste bruden i alla gästernas närwaro qwäda en sång, deri hon under tårar och bugningar beder brudgummen förbarma sig öfwer hennes wärdelösa tillstånd och taga henne till sin äkta hustru. Meningen härmed är naturligtwis den,              Detta oaktadt ǁ Emellertid förskaffa ǁ utforska Corrected in Castrén 1852b: 257. The text from here to the beginning of the wedding songs below is based on Castrén’s letter to Rabbe 3/15 Sept. 1843, published partly in Hf. Mbl. 18/1844 (Castrén 1844b). flärdlöshet, godmodighet ǁ flärdlöshet äfven tillskrifwas ǁ tillskrifwas å andra […] ǁ äfwen deras öfriga stamförwandter medfödda lyten ǁ 1. lyten ǁ 2. förnämsta lyten icke […[ sjelfva ǁ 1. icke i sjelfwa ǁ 2. mindre i sjelfwa national-karaktären ǁ nationalch[arakteren] som ej ǁ än i Castrén described this more extensively in his letter to Rabbe, 11/23 June 1843. See the volume of letters in this series. (TS) till hvarandra ǁ under sjelfwa bröllopet 495 Itineraria 4osa 1841_44.indd 495 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria  att […] sig för ǁ mannen af bruden skall erkännas såsom  för ǁ såsom  make ǁ unga m[ake]  bröllop ǁ f  Changes in the footnote: en slags ǁ ett slags rythmisk ǁ rhyth[misk]  The song is not included in Castrén’s letter to Rabbe. ☙  att985 ❧ bruden ej måtte yfwas deröfwer, att mannen anhållit om hennes hand, utan erkänna sig för986 hans ödmjuka trälinna. I samma mening måste äfwen bruden efter vigsel-ceremonin afkläda sin make987. Wid ett Syrjänskt bröllop988 förekomma dessutom ännu många andra om qvinnans förtryck och djupa förnedring wittnande bruk, men i stället för dem will jag här anföra ett par qwäden, som af bruden och hennes medhjelparinnor afsjunges under bröllopet.v 989 1. 990 ☙  ❧ Tog man fritt min fria vilja, Tog man ömt min warma ömhet, Snärjde man mitt unga hufvud Fasthöll mina gyllne lockar, ledde mig med wid fingerspetsen? O min fostrare, min fader, O min mor, min fostrarinna, Broder du, som falken modig, Och min egen, ömma syster, Hulda farbror, goda faster! J så uttänkt och beslutet, Att mitt hem jag måste lemna. Nyss jag gick till gyllne bordet, Tog en bägare, den fyllde, Kringbar win åt alla gäster, Såg derwid på hela skaran Genom gyllne ögonbrynen, Men min broder såg jag icke. v. Den här begagnade Finska runo-methern tillhör ej de Syrjänska sångerna, hvilka äro affattade i en slags rythmisk prosa. 496 Itineraria 4osa 1841_44.indd 496 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia –  dunkla ǁ mörka  Wet ǁ Hör  snabbaste ǁ sto [största] ☙  ❧ Borta är den glada falken, Sitter hän på svarta tundran, Wid en wik af dunkla991 hafvet, Under Urals höga hällar. Skynda hit, min ädle broder, Wet992 du ej, att jag nu skickas Bort ifrån det gyllne hemmet? Kom, o kom min dyre broder Närd wid samma moders sköte, Kom att se min snara bortgång! Wälj ur hjorden goda renar, Sex de snabbaste993 och största, Spänn dem för en stadig släde, Och med starka remmar gördla, Ila så i hast till hemmet. Men om hundra tjugu floder, Wårens floder skulle yfvas, Skulle wägen för dig stänga, Höj dig då till flyget som svanen Eller som den lätta anden. Goda fader, hulda moder! Jag ju war en trogen tärna, Som en son jag städse fostrats; Hvarför skulle ni så skjuta Bort den trogna tjenarinnan Till en okänd fader, moder, Obekanta bröder, systrar? Hundrawis jag borde wara, Borde jemt mitt hufvud böja För att glädje hos dem finna. Men om i det nya hemmet Ingen glädje för mig blomstrar, Will jag lefva uti minnet af den sällhet, som jag ägde Fordom hos min far och moder. 497 Itineraria 4osa 1841_44.indd 497 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria  Change in the footnote: anförwandter ǁ brudgu[mens]  far ǁ mor  jag ǁ af er ~  Corrected in Castrén 1852b: 260.  kärlek ǁ ömhet ☙  ❧ 2. Du mitt lif, min goda fader! Samla slägtens dubbla röttervi 994, Red åt dem ett mål till qvällen, Red ett gladt och muntert gästbud, Bordet fyll med rika håfvor. Moder du min fostrarinna! Duka upp det bästa bordet, Bordet med sin cederskifwa Hopa derpå söta rätter, Drycker ock af bästa slaget. O mitt lif, min far995 och moder! Som en son jag996 hit[t]ills997 fostrats, Följt i allt min goda vilja; Nu den sista dagen kommit, Nu den sista stunden nalkas, Då min goda vilja gäller, Då jag om min kärlek998 råder, Sitter som en ärad jungfru. Allt hos mig, beklaganswärda, Allt med denna dag försvinner, Allt förblir hos far och moder, vi. Med slägtens dubbla rötter förstås anförwandter ifrån både brudgumens och brudens sida. 498 Itineraria 4osa 1841_44.indd 498 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia –  Mscr: Om, corrected in Castrén 1852b: 260. ☙  ❧ ☙  ❧ Nu farväl, min glada ungdom. Som en brodd mitt hem jag lemnar, Lemnar stället, der jag städse Haft en god och sorgfri näring, Der jag granna kläder burit, Fått min hvila ostörd njuta. O min goda, milda moder! Hwarför blef du wid mig ledsen, Wid din trogna tjenarinna? Njöt jag wäl för mycken näring, Nötte ur för mycket kläder, Då du gaf mig bort så tidigt? O999 min mor, min fostrarinna! Låt mig arma flicka gråta Hundra tårar i sekunden, Då jag allt nu måste lemna All min fröjd hos far och moder. Och j goda barndomswänner! Hysen ej i hjertat wrede Mot den arma, som er lemnar, Som med gladt och sorgfritt sinne Gick med er på gröna ängen, Sen, hur allt jag måste lemna Uti wårens första dagar, Nu, då alla bäckar brusa, Då de höga träden störta och de fasta stenar remna, På en tid, så sorgsna göken, Wårens gök begynner qväda. Tidigt qväder sorgsna göken, Mera tidigt dock jag arma Skall i nya hemmet qväda. Far nu wäl, min far, min moder, O farwäl min ungdomsglädje! 499 Itineraria 4osa 1841_44.indd 499 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria  From here to mscr p. 561 again based on Castrén’s letter to Rabbe 15 Sept. 1843, see p. 572–573.  Kolva is on a small river of the same name near its confluence with the River Usa, N65°57′47″ E57°21′42″. (TS)  werkställde ǁ tillryggalade  en […] floden ǁ en till Kolw[a]  The River Usa runs into the Pečora west of Kolva, at N65°57′54″ E56°56′2″. (TS)  sedermera ǁ och ~  In his letter to Rabbe 11/23 June 1843, Castrén mentioned that he had not yet decided whether he would continue directly from Kolva to Obdorsk or first go to Permˈ. He explained that this depended on the information he was to receive from St Petersburg especially concerning Sjögren’s possible journey to Siberia. See the volume of letters in this series. (TS)  wägen […] på ǁ 1. fär[den] ǁ 2. resan försiggick längs  de […] Ural-bergen ǁ det nordliga Ural  boskapsskötsel ǁ åkerbr[uk]  Innewånarena […] fiskafänge ǁ Innewånarena i denna nejd äro ännu till hälften nomader och jägare  hela denna ǁ denna  genom ǁ <-> Uti1000 Ishemsk och några andra till samma volost hörande byar uppehöll jag mig intill sednare hälften af Juni, då det åter blef mig möjligt att fortsätta resan till Samojedernas gebit. Närmaste målet för min resa war en liten by wid namn Kolwa1001, belägen på den Bolschesemelska tundran, 400 verst ifrån Ishemsk. Denna resa ☙  werkställde1002 jag under ❧ loppet af 15 dygn i en1003 ifrån Ishemsk till floden Uusa1004 afgående fiskarebåt. Min färd gick först utför floden Ishma, sedermera1005 uppför Petschora och dess biflod Uusa ända till Kolwa-flodens mynning.1006 Den wida största delen af wägen1007 tillryggalade jag på Petschoras böljor. Denna flod kallas af Samojederna haf (jam) och hon gör äwen skäl för namnet. Upptagande i sig alla bifloder, som upprinna ifrån vestra sidan af de1008 nordliga Ural-bergen, vidgar hon sig under sitt nedersta lopp till en bredd af tre verst och på några ställen ännu derutöfwer. Liksom Dwina tillryggalägger hon sin bana i ett jemnt lopp; här och der forekomma wisserligen strida ställen, men i min wäg fanns ingen enda fors. ☙  Floden säges wara fiskrik, dess stränder ❧ äro wid medlersta loppet ganska frodiga, men för åkerbruk säges de dock i anseende till klimatets stränghet ej vara egnade. Deremot erbjuda de ett godt tillfälle till boskapsskötsel1009, ehuru denna näringsgren ännu hitintills icke gjort några stora framsteg. Innewånarena1010, hvilka i hela1011 denna nejd bestå af Syrjäner, lifnära sig hufwudsakligen genom1012 jagt och fiskafänge. De lefva dock ej såsom nomader, utan uppehålla sig i små byar, hvilka lyda under den Ishemska volosten. Wid medlersta Petschora wore i slutet af Juni oändligen mycket att bemärka, beundra 500 Itineraria 4osa 1841_44.indd 500 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia – och beprisas, såsom den majestätiska elfven, wackra1013, skogbewuxna stränder, grönskande ängar och holmar, den1014 djupa wildheten, den mörka, melankoliska färgen, som i den höga ☙  norden hvilar ❧ öfwer gräset, skogarna och sjelfva wattnet, det bländande skenet af någon snödrifva1015, som under skygd af någon betydligare höjd förmått motstå solens glöd o. s. v; men den som redan1016 lefwat någon1017 tid i skötet af en så beskaffad skön natur, kan ej särdeles förtjusas deraf, åtminstone icke till den grad, att han wore känslolös för de tusende myggbett, som hvarje ögonblick falla på hans lott. Tvertom aktar han för en hufvudsak att värna sig emot detta onda, som med skäl kan ställas i bredd med Egyptens sju1018 plågor. Huru han härwid äfven må gå till wäga: antingen hölja sig med en hufva af tagel eller draga sig1019 under balaganen (ett lärfttält, som här under sommaren utgör ett vade mecum)1020, så går han i begge fallen misste om naturens skönhet. Äfven solens här om sommaren odrägligt brännande strålar förslöa sinnet och göra ☙  det1021 otill❧gängligt för intryck. För min del kunde jag äfven på den grund icke ega någon synnerlig uppmärksamhet åt den yttre naturen, att jag ungefär på halfva wägen till Kolwa fick min hufvudskål skadad genom ett oförmodadt fall af masten. En underbar skickelse fogade likwäl så, att en af mina roddare råkade vara härwid tillstädes och i betydlig mon hejda styrkan af slaget. Jag hade den Ryska Johannes1022 till ära gifvit åt mina följeslagare en flaska brännwin, och i samma ögonblick en af dem infann sig för att emottaga flaskan, inträffade det fatala slaget, som hotade att i förtid afskära min lifstråd.       wackra ǁ dess ~ den […] ǁ fåglarnas snödrifva ǁ of redan lefwat ǁ lefwat någon tid ǁ några sommar In the mscr, there is a question mark above the word sju. The real number of the plagues of Egypt according to Exodus 7–10 was ten. Water was turned into blood, and there were frogs, lice, flies, diseased livestock, boils, thunderstorms of hail and fire, locusts, darkness for three days and the deaths of firstborn children. Bible, http://www.biblestudytools.com. (TS)  sig ǁ sit[t]  The word balagan actually means a temporary stage built e.g. at a market place for performing plays for the public. Wikipedia: Балаган, https://ru.wikipedia.org/wiki/Балаган. (TS)  det ǁ ~ resande  Midsummer Day (24 June) according to Old Style, i.e. 6 July New Style. (TS) 501 Itineraria 4osa 1841_44.indd 501 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria  utloppet […] namn ǁ den med samma namn  I denna ǁ I ett  dess ǁ <b>  hålla ǁ kunna ~  The pagination of the mscr jumps here from p. 561 to 564. National Library of Finland pagination p. 564 is p. 42 in Castrén’s original numbering. It marks the end of one notebook, and a new one begins with page number 1.  Syrjänska ǁ Samojedis[ka]  i […] ǁ af  De […] studierna ǁ Mina Samojediska studier  vistelsen ǁ min vistelse  en […] underjorden ǁ 1. en vidskeplig fasa för underjorden och allt underjordiskt ǁ 2. en vidskeplig fasa för den under ǁ 3. en fasa för det underjordiska rummet  Cloudberry (Rubus chamaemorus), a highly appreciated berry that grows on bogs. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/cloudberry. (TS)  VIII. ǁ IX.  In the travel report of 24 Dec. 1843, (KK Coll. 539.30.1, Varia 5.1) there is an introduction preceding this paragraph: Under sitt lopp genom Archangelska Guvernementet beskrifwer floden Petschora en båge, som i wester utgör gränsen för den Bolschesemelska tundran af Mesenska Samojed-landet. I norr begränsas nämnda tundra af Ishafwet, i söder och öster af Uralska bergskedjan. Den sydliga gränsen Tundrans sydliga gräns uppgör wid berget Salja, som tillika utgör gränspunkten för sjelfva det Archangelska Guvernementet.  hos Ryssarne ǁ här ~  Bolschesemelska tundran ǁ KK Coll. 539.30.1: Bolschesemelska tundran (тундра большеземельская) Illa tilltygad af detta slag anlände jag i början af Juli månad till den omförmäldta byn Kolva, belägen några verst ofvanom utloppet1023 af den med samma namn betecknade flo☙  den. ❧ I nyssnämnda by finnes en för de Bolschesemelska Samojedernas räkning nyligen uppbygd kyrka, särskildta boningar för tvenne prester och en djakon samt dessutom nio trånga kyffen, som bebos af fattiga Samojeder, hvilka till större delen antagit Syrjänernas språk och lefnads-art. I1024 denna by nedsatte jag mig för återstoden af sommaren och fick till min bostad ett af dess1025 allra uslaste kyffen, der jag plågades både af hetta och fuktighet, af mygg, ohyra och en gnällande barnskara. Ehuru wan att arbeta under mångfalldiga förhållanden hade jag likwäl all möda att här hålla1026 mina tankar tillsamman och måste ofta taga min tillflykt till ☙  en under kyffet befintelig källare.1027 ❧ I denna underjordiska boning författade jag min Syrjänska1028 Grammatik, ehuru jag äfwen här stördes i1029 min sysselsättning både af råttor och möss. De1030 Samojediska studierna, hvilka under vistelsen1031 i Kolwa utgjorde min hufwudsak, nödgades jag bedrifva i det öfra etaget, emedan mina läromestare hyste en1032 wiss fasa för underjorden och ogerna inträngde i dess sköte. För öfrigt ströfwade jag alldagligen kring skog och mark, sköt änder, plockade hjortron1033 och sökte med ett ord förse mig med en bättre spis än den, som Samojederna plägade uppduka för mitt bord. 502 Itineraria 4osa 1841_44.indd 502 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  ❧ VIII.1034 Den1035 omätliga landtsträcka, som hos1036 Ryssarne bär namnet af den Bolschesemelska tundran1037, är fördelad emellan de under den Pustoserska, Ustzylmska och Ishemska volosten inskrifna1038 Samojeder på det sätt, att den nordvestra hälften tillhör1039 Pustoserska och Ustzylmska, den sydöstra1040 åter Ishemska Samojeder. Det ligger1041 dock i sakens natur, att Samojederna, såsom ett nomadiserande folk, ej så noga iakttaga denna1042 gräns, utan ströfwa dit hågen och yttre förhållanden drifva dem1043. Också torde ifrågawarande fördelning af tundran aldrig1044 hafva wunnit högwederbörlig1045 sanktion. Den säges wara bestämd af landträtten1046 i Mesen på gjord hemställan af ☙  Syrjänska1047 bönder, hvilka, ❧ efter att1048 på loflig och oloflig wäg hafva bemäktigat sig de1049 Ishemska Samojedernas renar, äfven1050 måste söka att komma i besittning af deras betesmarker. De1051 gjorde wäl sin ansökning i de1052 Ishemska Samojedernas namn och för deras räkning, men då nämnda1053 Samojeder nästan1054 inga renar äga och de öfriga enligt landträttens beslut blefvo förbjudna att1055 öfverträda den förrberörda gränsen, så stadnade naturligtvis den sydligare delen af tundran i Syrjänernas1056 ego. Denna del utgöres egentligen1057 af det skogiga landet wid Uusa och dess bifloder1058. Wintertiden1059 egnar sig denna nejd förträffligt för renvården, emedan skogarna lemna ett skygd emot de häftiga stormwindarna, hvilka göra uppehället på tundrorna wådligt1060 och icke blott för menniskorna, utan äfven för sjelfwa renen. Men sommartiden kan1061 rendjuret med sin warma pels icke  inskrifna ǁ KK Coll. 539.30.1: inskrefna  tillhör ǁ KK Coll. 539.30.1: tilhör  sydöstra åter ǁ KK Coll. 539.30.1: sydöstra  ligger dock ǁ KK Coll. 539.30.1: ligger  denna […] ströfwa ǁ KK Coll. 539.30.1: den utstakade gränsen; de styra ströfwa  dem ǁ KK Coll. 539.30.1: ~ och låta lika litet styra sin yttre, som sin inre warelse  aldrig ǁ KK Coll. 539.30.1: alldrig  högwederbörlig sanktion ǁ KK Coll. 539.30.1: Högwederbörlig sanction  landträtten ǁ KK Coll. 539.30.1: Landträtten  Syrjänska ǁ KK Coll. 539.30.1: Ishemska Syrjänska  att […] hafva ǁ KK Coll. 539.30.1: att hafva  de […] Samojedernas ǁ KK Coll. 539.30.1: de Ishemske Samojedernes  äfven […] betesmarker ǁ KK Coll. 539.30.1: äfven ville komma i ego besittning af deras land  De […] Syrjänernas ego. ǁ KK Coll. 539.30.1: De bönföllo wäl om södra hälften af tundran för de Ishemske Samojedernes räkning, men då dessa nästan inga renar ega och de öfriga Samojederne frånsades rättigheten att öfverträda den fastställ[da] i Mesen föreslagna och i Mesen fastställda gränsen, så stadnade ganska naturligt nyssnämnda hälft i Syrjänernes ego.  de Ishemska Samojedernas ǁ Samojedernas  nämnda ǁ nyssnämnda  nästan […] äga ǁ äga få eller nästan inga renar  att ǁ af  Syrjänernas ǁ de  egentligen ǁ KK Coll. 539.30.1: bestämdare 503 Itineraria 4osa 1841_44.indd 503 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria  Uusa […] bifloder ǁ KK Coll. 539.30.1: ”Uusa och dess bifloder”  Wintertiden […] rika skörden. ǁ KK Coll. 539.30.1: Winter-tiden egna sig skogiga nejder wäl för renwården, emedan de lemna skygd emot windarne, hvilka på tundran rasa med yttersta hastighet och samt göra uppehället icke allenast wådligt och plågosamt icke allenast för menniskan, utan äfven för rendjuret. Sommartiden kunna åter renarne icke uthärda hettan i skogarne. Derföre nödgas Syrjänerne sjelfve öfwerträda sin gräns och till sommaren förfoga sig ut på de svala tundrorna. När hösten nalkas, maka de sig åter sakteligen till skogarne. – Wid samma tid begifva sig från de Ishemska byarne åtskilliga rikare Syrjäner, hvilka sjelfva ej vårda sina renar ifrån Ischma de Ishemska byarne uppför Petschora och Uusa <-----> hjordarna till möte för att möta sina hjordar och skörda winning.  wådligt ǁ ~ och plågsamt  kan rendjuret ǁ kunna renarna  förfoga ǁ draga  sakteligen ǁ åter  Ishemsk ǁ de till  taga […] renwården ǁ wårda sina renar  tundrorna ǁ KK Coll. 539.30.1: tundran  fjöllrackor […] o.  s.  v. ǁ KK Coll. 539.30.1: fjällrackor, fisk, fjäder m. m.  De Ishemska […] kolonister o. s. v. ǁ KK Coll. 539.30.1: De Ishemske bönderne åtnöja sig ej med det lilla, som deras vicarier eller legohjon kunnat insamla till och under hösten; de resa ifrån tält till tält och göra sig på ett eller annat vis till egare af Samojedernes besparingar. Efter winterns ankomst fortsätta somliga resan ända till Sibirien och uppköpa der enahanda waror af Samojeder ☙  uthärda hettan i skogsbydgden, och af ❧ sådan anledning nödgas Syrjänerna wid sommarens ankomst öfwerträda gränsorna för sina betesmarker och förfoga1062 sig till de svala, skoglösa tundrorna. När hösten åter nalkas, maka de sig sakteligen1063 tillbaka till skogsregionen. Samtidigt begifva sig ifrån Ishemsk1064 och andra till samma volost hörande byar åtskilliga rikare Syrjäner, hvilka sjelfwa ej taga1065 sig någon befattning med renwården, uppför Uusa och Petschora för att möta sina hjordar och inberga den rika skörden. Öfwerallt är hösten den rätta bergningstiden. På tundrorna1066 skänker renstekar, renhudar, räfskinn, fjällrackor, fjäder o. s. v.1067 De1068 Ishemska bönderna åtnöja sig ej med der lilla, som deras förwaltare1069 och legohjon kunnat insamla på1070 tundrorna; de resa sjelfwa om hösten ifrån tält ☙  till tält ❧ och göra sig äfven1071 på ett eller annat wis till egare af Samojedernas gjorda besparingar. Efter winterns ankomst fortsätta somliga resan ända till Sibirien och uppköpa der pelswerk af Ostjaker och Samojeder, mjöl af Ryska kolonister o. s. v.1072 Med1073 en af dessa Sibiria-farare hade jag under wistelsen i Ishemsk träffat öfverenskommelse om resesällskap till Obdorsk ifrån den omförmäldta Samojed-kolonien Kolwa, som [af]1074 Syrjänerna alltid pläga besökas i förbifarten. I följe af denna öfwerenskommelse anträdde jag den 4/16 September min Asiatiska resa1075 i en farkost, som af Ryssarne benämnes ☙  kajuk1076 ❧ och består uti en större, däckad skuta, som är bred i fören, stammen smal och blott försedd med en enda mast.1077 De kajuk, hvari jag werkställde min resa, ansågs för1078 den bästa i hela nejden, men jag1079 fann mig 504 Itineraria 4osa 1841_44.indd 504 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia – dock icke fullkomligt tillfredsställd med denna boning1080. I synnerhet plågade mig här en wederwärdig stank, föranledd af sur fisk och förskämdt kött, hvilka tjenade besättningen till föda och derföre bewarades i öppna tunnor. Till fartygets mindre förträffliga egenskaper hörde ☙  äfven den, att dess1081 däck ❧ war alldeles genomskinligt och läkande. För att i någon mon skydda sig1082 emot höstens skurar, hade några  – de förnämare om bord  – försett sig med små tält eller så1083 kallade balaganer. Sådana funnos under däcket fyra. En1084 af dem tillhörde naturligtwis mig, en annan skutans egare, en tredje hans brorson och dennes hustru; men hvem tillhör wäl denna1085 balagan, som är sammansydd af de rosiga shavlarna? Förmodligen en skönhet med rosiga kinder, men1086 denna skönhet wisar sig aldrig på däck. Sådant röjer modesti, jungfrulig blygsel1087 och en naturlig fruktan för det råa sjöfolket. Wi skola i det följande göra1088 hennes bekantskap. Enligt1089 hwad jag redan förrut omnämnt, finnes i byn Kolwa en Samojedkyrka, och1090 denna kyrka är inwigd i undergöraren Nikolai namn. En tioårig erfarenhet har bekräftat, att den hel[ige] Nikolaus alltid1091 bereder ☙  medvind åt dem, som ❧ wid1092 förbiresan vika af till Kolva och1093 kosta på sig en litania i kyrkan. En ny bekräftelse på riktigheten af nämnda erfarenhet war den märkwärdiga kasus1094, att winden vände sig till wår fördel just1095 i samma ögonblick wi nådde kajuken. Hela1096 den återstående delen af dagen fortfor samma vind och wår färd skred muntert fram. Den påföljande1097 dagen medförde snöslagg1098 och motwind. Wi1099 nödgades1100 således ligga för ankar, besättningen roade sig      och Ostjaker samt dessutom mjöl af Rys de Ryske colonisterne, fisk af Ostjakerne m. m. o. s. v. förwaltare ǁ förb på ǁ under äfven på ǁ på The text based on Castrén’s letter to Rabbe of 15 Sept. 1843, ends here. Med […] genomskinligt och läkande. ǁ KK Coll. 539.30.1: Med en af dessa Sibiria-farare hade jag under min vistelse i Kolwa Ishma träffat öfverenskommelse om ett rese-sällskap till Obdorsk ifrån den lilla Samojed-colonien Kolwa som ligger nära invid Kolwa-flodens utlopp till Uusa och af Syrjänerne vanligen besökes wid förbifarten. I grund af nämnda öfverenskommelse anträdde jag den 4/16 September min Asia-resa. Den war bestämd att till en början för sig gå på en så kallad kajuk  – en rymlig, däckad skuta, bred i fören, i stammen smal, med en mast, utan kajuta, utan pumpa. Dess däck höjde sig nästan lika mycket öfver relingen, som skrået sänkte sig derunder. Å ömse sidor om däcket funnos <---> ledstänger, wid hvilka man radat några bräder, för att bereda en communication emellan fören och backstammen. Wid sidan af däcket fanns en glugg, som utgjorde ingången i skutan, hvilken likwäl denna gång ej war så full lastad, att man ju ej kunde krypa under däck genom skutans främre ända. Kajuken, för att tala om dess inre egenskaper, var rutten, läck, lappad, genomsur och stinkande. Stanken ökades af sur fisk och förskämdt kött, som tjenade besättningen till föda under resan och derföre bewarades i öppna tunnor. Däcket war öfwerallt genomskinligt och läkande, skutbottnet klibbigt och alla effecter nedblötta. 505 Itineraria 4osa 1841_44.indd 505 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria  af Syrjänerna ǁ Mscr: Syrjänerna, preposition added in Castrén 1852b: 266.  resa i en ǁ resa. Den war  kajuk och består ǁ kajuk. Man förstår med detta namn en rymlig, däckad skuta, som är bred i fören, stammen smal och blott försedd med en mast. Å ömse sidor om däcket finnas ledstänger, h[vilka] wid hvilka man radar några bräder, för att bereda en kommunikation emellan fören och bakstammen, ty på det kullriga däcket är passagen mycket besvärlig. Wid sidan af fartyget finnes en glugg, hvarigenom man kryper in i fartyget.  Pictured in Donner, Joakim  – Janhunen 2014: 10. (TS)  för ǁ wara  jag fann ǁ 1. den ǁ 2. jag war  boning ǁ ~, ty den war halfrutten  dess däck ǁ däcket  sig emot ǁ KK Coll. 539.30.1: sig sjelfva emot  så kallade ǁ KK Coll. 539.30.1: här ~  En af dem ǁ KK Coll. 539.30.1: En  denna […] shavlarna ǁ KK Coll. 539.30.1: balaganen, som är sammansydd af de rosiga shavlarne  men […] däck. ǁ KK Coll. 539.30.1: men wi wåga ej höja fliken af balaganen, och dess egarinna wisar sig alldrig på däcken.  blygsel […] fruktan ǁ KK Coll. 539.30.1: blygsamhet och måhända en wiss fruktan  göra hennes bekantskap ǁ KK Coll. 539.30.1: göra bekantskap  Enligt […] namn. ǁ KK Coll. 539.30.1: Samojed-kyrkan i Kolwa är inwigd uti Undergöraren Nikolai namn.  och […] inwigd ǁ som är inwigd  alltid ǁ KK Coll. 539.30.1: ovilkorligen ~  wid förbiresan ǁ i förbifarten  och […] kyrkan. ǁ KK Coll. 539.30.1: och låta Presterne anställa Gudstjenst kosta på sig en litania i kyrkan. med att spela durak1101, jag stod och wärmde mig framför eldbrasan, som brann i fören af kajuken. D[en]1102 18 Septemb[er]1103 nådde vi med Nikolai tillhjelp mynningen af Synja1104, en liten biflod, som ifrån1105 östra sidan infaller i Uusa och angifves1106 vara belägen 40 verst ifrån Kolva, 60 ifrån Petschora. Här böjde sig Uusa åt norr, en god wind blåste upp ifrån1107 söder, och den tunga kajuken strök med lätthet fram på de brusande böljorna. Den sydliga win☙  den förhjelpte1108 oss 90 verst ifrån ❧ Synja till en större biflod Chirmor eller Adsjwa1109, hvarvid Uusa åter böjer sig åt öster. Ända hitintills1110 hade naturen warit ungefär sådan, jag fann henne wid Petschora  – rik på ängar och skog wid1111 elfstränderna, men i det inre af landet uppfylld med sanka1112 kärr och sandhedar. Öfverhufwud äro stränderna mycket låga, men här och der anträffas likwäl upphöjdare ställen, hvilka af1113 Syrjänerna benämnas tschelja1114. Den rådande jordarten är lera, hvilken likwäl wid Uusa aftager1115 högre uppför floden. Stenar äro högst sällsynta ända till Chirmors utlopp, men härifrån framåt börja de wisa sig här och der wid stränderna. Några verst ofwanom sistnämnda flod ser man till och med en ofantlig klippa, som bär namnet Adak. Nu antager äfven hela1116 den öfriga omgifningen ett förändradt ☙  utseende. Skogen glesnar ❧ och träden erhålla en dvergartad karakter. Björken börjar förvandla sig till buske, granen förlorar sina grenar och söker dölja1117 sin nakenhet med en mörk mossa. Det1118 allmännaste trädslaget är widebusken, som wid stränderna bildar täta, nästan1119 ogenomträngliga snår. Nejden1120 röjer med ett ord en stark benägenhet att öfvergå till tundra. 506 Itineraria 4osa 1841_44.indd 506 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia – Det1121 är klart att kulturen här ej mera kan rotfästa sig, men en annan fråga är, huruwida icke1122 floden Uusa i sitt nedra och Petschora i sitt öfra lopp kunde egna sig för någon slags odling. Det yrkas allmänt af både lärda och olärda, att åtminstone åkerbruket här icke kan med framgång bedrifvas. En så allmän mening förtjenar wisserligen1123 respekt, men genom erfarenheten kan den icke anses wara bekräftad, alldenstund landets innewånare hvarken förstå1124 sig eller wårda sig om åker☙  bruk. ❧ Uti sjelfva Ishemsk1125, som står i högt anseende för sin agrikultur, äro åkrarna upptagna1126 under ett widsträckt kärr; de dikas aldrig1127 och plöjningen är en sak, som verkställes blott för syns skull. Men1128 med antagande af åkerbrukets otjenlighet för orten erbjuda dock Uusa och Petschora outtömliga källor till1129 uppehälle äfwen för en annan befolkning än den nomadiserande. Häri finnas utmärkt wackra ängslägenheter, floderna1130 äro utomordentligt1131 fiskrika och skogarna uppfyllda med all slags willebråd. Oaktadt dessa naturens håfwor är nejden öde och obe☙  bodd. ❧ Wid1132 Petschora finnas, såsom redan nämndt är, endast några få och1133 svagt bebodda byar; innom Uusas flodsystem träffas åter med undantag af Kolwa ingen enda koloni. Det är tydligt1134, att naturen under sådana förhållanden skall bära prägeln af den djupaste wi[l]dhet1135. När man i September månad färdas på Uusa, så ser man wid stränderna widsträckta ängar, som stå obergade och äro öfwerdragna med höstens grå likfärg. Öfwerallt möter ögat torra ruttnade träd, af hvilka somliga äro upprättstående, andra deremot ligga kullslagna. Esomoftast blir man äfwen varse  kasus ǁ KK Coll. 539.30.1: casus  just i samma ǁ KK Coll. 539.30.1: i samma  Hela […] fram. ǁ KK Coll. 539.30.1: Seglet spändes, wädret blåste och färden skred muntert fram.  påföljande ǁ KK Coll. 539.30.1: följande  snöslagg ǁ KK Coll. 539.30.1: snö  Wi […] eldbrasan. ǁ KK Coll. 539.30.1: Wi stodo stilla, besättningen spelade durak, jag wärmde mig för eldbrasan.  nödgades […] ligga ǁ lågo  Durak, a Russian card game. The last player left holding cards, is a durak, a stupid fellow. Wikipedia: Дурак (Карточная игра), https:// ru.wikipedia.org/wiki/Дурак_(карточная_игра). (TS)  D. 18 […] Synja, en ǁ KK Coll. 539.30.1: Den derpå följande dag, den 18 September, nådde vi med Nikolai tillhjelp Synja, en  Old Style, cf. below the dates of 27 Sept. and the end of October.  The River Bol’šaja Synja, running into the River Usa from the left (south) at N65°58′20″ E58°1′16″. (TS)  ifrån ǁ KK Coll. 539.30.1: från  angifves ǁ KK Coll. 539.30.1: säges  ifrån ǁ KK Coll. 539.30.1: från  förhjelpte ǁ KK Coll. 539.30.1: forthjelpte  The River Xirmor or Xyrmor (Nenets)/Adzˈva (Komi) joins the River Usa from the right (north) at N66°35′16″ E59°21′49″. (TS)  hitintills ǁ KK Coll. 539.30.1: hittills  wid […] dvergartad karakter. ǁ KK Coll. 539.30.1: wid elfstränderna. Det inre landet består af moar och kärr och sandhedar. Rådande jordarten är wa[r] är lera, hvilken likwäl wid Uusa aftager, i den mon man höjer sig uppför floden. Elfstränderna äro låga; blott här och der anträffas mer och eller mindre upphöjda ställen, 507 Itineraria 4osa 1841_44.indd 507 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria               som af Syrjänerne kallas tschelja (schtschelja) och jemwäl bestå af lera. – Wid Chirmor undergår naturen en skenbar förändring. Stenar börja wisa sig vid stränderna; ju några verst ofvanom Chirmor finnes redan ett stenberg, benämndt Adak. Skogen glesnar; alla träd antaga ett dwerglikt, sammanfruset utseende. sanka ǁ idel af […] ǁ bestå щелля (PK) aftager ǁ ~ i den mon man hela den ǁ den dölja ǁ KK Coll. 539.30.1: hölja Det allmännaste ǁ KK Coll. 539.30.1: Det råd[ande] allmännaste nästan ogenomträngliga ǁ KK Coll. 539.30.1: ogenomträngliga Nejden […] stark ǁ KK Coll. 539.30.1: Korteligen: naturen röjer en stark Det […] bedrifvas. ‖ KK Coll. 539.30.1: Det yrkas allmänt af lärda och olärda, att nejden wid Uu[sa] Petschora och Uusa i anseende till klimatets stränghet sa ej egnar sig för åkerbruk. icke ǁ ej visserligen respekt ǁ KK Coll. 539.30.1: respect förstå sig ǁ KK Coll. 539.30.1: förstå sig på Ishemsk […] agrikultur ǁ KK Coll. 539.30.1: Ischemsk, som står i anseende för sin agricultur  upptagna under ǁ Castrén 1852b: 268 upptagna tätt under (original formulation)  aldrig ǁ KK Coll. 539.30.1: alldrig  Men […] ljusare bygder. ǁ KK Coll. 539.30.1: Men med antagande af åkerbrukets otjenlighet för hela Petschora-området erbjuda lik äfven dessutom floderna Petschora och Uusa outtömliga källor till menniskans bergning, genom sin rikedom på ängar, fisk, fågel och all slags willebråd. Man kan antaga, att nästan hälften af Ischmas befolkning hufvudsakligen lifnärer sig genom den fisk, de hvarje sommar och höst uppfånga ur Uusas och Petschoras böljor. Det oaktadt finnas wid Petschora högst få, wid Uusa alls inga colonier med undantag af den obetydliga byn i wid Kolwa  – en af Uusas bifloder. Följakteligen bär allt prägeln af vildhet, död och förruttning. När man i September månad färdas wid på Uusa, ser man wid stränderna widsträckta, obergade ängar , med höstens likfärg öfwerdragna ängar. Öfwerallt möter ögat torra, ruttnade träd, af hvilka somliga stå upprätta, andra deremot ligga kullslagna 508 Itineraria 4osa 1841_44.indd 508 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia –          Dädali ǁ KK Coll. 539.30.1: Ikars  – Changed by the editor of Hf. Mbl. Castrén means flying referring to the Greek tale of Daedalos and his son Ikaros. Harrauer – Hunger 2006: 119. (TS)  fulländning ǁ 1. uppfinning ǁ 2. utbildning The word utbildning was written in pencil in the margin of the mscr. It is unclear if the writing is in Castrén’s own hand. Uppfinning was struck out with pencil and fulländning written with ink, which shows the sequence of the changes.  bygd ǁ KK Coll. 539.30.1: natur  alstrar ǁ KK Coll. 539.30.1: väcker  ängsliga ǁ Mscr: ängliga, corrected in Castrén 1852b: 269  Ifrån […] Rögöwei. ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. Till följe af den hel[ige] Nikolai fortfarande bewågenhet seglade vi för god vind från Chirmor ǁ 2. Från Chirmor seglade vi för god vind omkring 40 verst till den mäktiga bifloden Kosja, derifrån ytterligare 50 verst till floden Chusmor eller Rögöwej.  The River Kosˈju, discharging into the River Usa from the left (south) at N66°17′51″ E59°52′55″. Its headwaters are in the Urals. af stormen. Nästan hvarje dag får man se en räf, en fjällracka, en björn eller något annat willbråd springa vid stranden. I stället för mennisko-boningar träffar man blott öfvergifna fogel-bon och tillhåll för wilda djur. Otaliga Tallösa svärmar af gäss och änder återwända med oharmoniska fröjde-rop till ljusare bygder. till ǁ äfven för ängslägenheter, floderna ǁ 1. ängslägenheter, skogarna ǁ 2. ängslägenheter, och utomordentligt […] willebråd. ǁ 1. så fiskrika, att ǁ 2. utomd ǁ 3. utomordentligt fiskrika. Skogarna äro uppfylda med all slags willebråd. Wid […] af Kolwa ǁ 1. Wid Petschora finnas såsom redan nämndt är, högst få kolonier och wid Uusa alldeles inga kolonier, om man undantager den lilla byn wid Kolva ǁ 2. Wid Petschora finnas såsom redan nämndt är, högst få kolonier och inom Uusas hela flodsystem träffar man, med undantag af Kolwa och ǁ af l<a>tt tydligt ǁ naturligt wildhet ǁ Mscr: widhet, corrected in Castrén 1852b: 269 villdjur ǁ Castrén 1852b: 269: vilddjur (TS) ☞ 509 Itineraria 4osa 1841_44.indd 509 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria  The River Rogovaja or Verxnjaja Rogovaja or Bolˈšaja Rogovaja flows into the River Usa from the right (north) at N66°30′13″ E60°37′1″.  wädret […] stranden. ǁ KK Coll. 539.30.1: wädret; wi kastade ankar wid stranden.  tacklaget ǁ KK Coll. 539.30.1: taklaget  ankaret häfta ǁ KK Coll. 539.30.1: ankaret att häfta  ändteligen suto ǁ KK Coll. 539.30.1: ändtligen sutto  en […] spillo och ǁ KK Coll. 539.30.1: enhvar till hvilo. Emellertid fortfor owädret. Regnet nedföll i den mängd, att hvarken däck eller balaganer stodo deremot. Länge låg jag begrundande ofver en casus, som mera än en gång bragt mig i bryderi. Antingen jag borde låta den gifva min ena, till hälften nedblötta sida, alldeles till spillo och  Jag […] och ǁ Länge låg jag och  hörde […] elden ǁ KK Coll. 539.30.1: hörde jag elden  eldbrasan ǁ KK Coll. 539.30.1: eld-brasan  renskinns-mantel ǁ renskinnsm[antel] ǁ KK Coll. 539.30.1: renskinns mantel  i […] nedhänga ǁ nedhä[nga] ‖ KK Coll. 539.30.1: nedhänga i fantastisk förvirring  fantastisk ǁ Mscr: fantastik, corrected in Castrén 1852b: 270  filfras-skinn ǁ Mscr: filsfras-skinn, corrected in Castrén 1852b: 270 ǁ KK Coll. 539.30.1: filfrasfäll  messingsskifvor ǁ skifv[or]  ryggen. ‖ KK Coll. 539.30.1 [struck out]: ~ Spöket är knappt af två alnars höjd, men vidgar sig desto mera på bredden.  Genom […] anletet ǁ KK Coll. 539.30.1: Af anletet synas genom den lurfviga mössan  twenne ǁ tj[ocka]  knapt ǁ KK Coll. 539.30.1: knappt  brädden ǁ Castrén 1852b: 270: bredden räfwar, fjällrackor, björnar och andra villdjur1136, som springa längs stränderna. I stäl☙  let  ❧ för mennisko-boningar träffar man endast öfwergifna tillhåll för vilda djur. Dagligen ser man tallösa skaror af änder och wilda gäss under fröjderop återwända till ljusare bygder. Man wore glad att kunna följa dem i spåren, men då Dädali1137 uppfinning ännu icke nått den härtill erforderliga fulländning1138, så måste man åtnöja sig med den ringare glädjen, att medelst en icke alldeles olik uppfinning få ila förbi en bygd1139, som wid en minutiös betraktelse alstrar1140 äng[s]liga1141 tankar i själen. Ifrån1142 den förrberörda floden Chirmors mynning seglade wi för god wind omkring 40 verst till Uusas mäktiga biflod Kosja1143 och derifrån ytterligare 50 verst till floden Chusmor eller Rögöwei1144. Wid wår ankomst till sistnämnda flod lugnade sig wädret1145 och wi kastade ankar nära invid stranden. Medan sällskapet satt och superade under däck, utbröt ett ☙  förfärligt owäder; regnet ❧ nedstörtade i häftiga skurar, stormen hven i tacklaget1146 och hotade sönderslå kajuken emot den klippiga stranden. Med yttersta möda lyckades det oss att komma ut på elfven och få ankaret1147 häfta. Då vi ändteligen1148 suto säkert fasthakade, begaf sig en1149 och hvar till hvila. Emellertid fortfor owädret att rasa. Regnet nedstörtade i så häftiga skurar, att hvarken däcket eller balaganerna stodo deremot. Jag1150 låg länge stilla och anställde betraktelser öfver en kasus, som mera än en gång bragt mig i willrådighet: antingen jag borde lemna min ena till hälften nedblötta sida alldeles till spillo och söka skydda den andra, eller låta dem begge broderligen dela ödets lotter. Fördjupad i dessa betraktelser 510 Itineraria 4osa 1841_44.indd 510 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia – hörde1151 jag till min stora förnöjelse elden spraka i fören af kajuken. Då jag nu höjde fliken af balaganen, möttes mitt öga af en sällsam företeelse. Omkring eldbrasan1152 rör sig nå☙  got, som ovilkorli❧gen kommer det fördomsfriaste, emot alla spökerier stålsatta samvete att wackla. Detta något har svept sig i en luden renskinns-mantel1153, hvarur i1154 fantastisk1155 förwirring nedhänga klädesrimsor af regnbågens alla färger. Hufvudet, skuldrorna och en del af ansigtet höljas med en sammanhängande rustning af filfras-skinn1156, prydd med blanka, löst hängande messingsskifvor1157, som skramla bak på ryggen.1158 Genom1159 denna lurfwiga mössa synas af anletet endast twenne mörka, blixtrande ögon, twenne1160 tjocka läppar och ett par breda näsborrar. Spökelsen är knapt1161 af två alnars höjd, men widgar sig desto mera på brädden1162 medelst1163 sin yfviga renpels1164. Det1165 spöklika föremålet synes skrida sakteligen omkring jernspjellet, hvarpå elden är antänd; men wid spjellets alla fyra sidor står det stilla en stund och bugar sig för ☙  alla1166 fyra wäderstreck. Wid1167 dessa ❧ spökets rörelser warseblifva wi, att dess ena ben är betydligt kortare än det andra. När således spöket står med ansigtet wändt åt öster och påtagligen har för afsigt att buga sig åt detta håll, gör kroppen1168 under sjelfva bugningen en så betydlig lutning åt norr, att hela komplimangen tillfaller detta wäderstreck. Will det åter böja sitt hufvud åt vester, så sker bugningen i sjelfva verket åt söder. Ehwart äfwen1169 hufvudet will sända sin salut, så protesterar benet deremot och tvingar förstnämnda kroppsdel att salutera ett annat wäderstreck. Detta kan wäl1170 i det hela wara sak samma, emedan1171  medelst ǁ KK Coll. 539.30.1: genom  renpels ǁ ~ och de widt pösande ma  Det […] antänd; men ǁ Wårt spöklika ‖ KK Coll. 539.30.1: Om vi nu noga äfven fästa uppmärksamheten wid fenomenets rörelser, så synes det sakteligen skrida omkring jernspjellet, hvarpå elden är antänd, men  alla […] wäderstreck ǁ KK Coll. 539.30.1: hvarje wäderstrek  Wid […] hufvud åt ǁ KK Coll. 539.30.1: Härvid warseblifwa wi, att det ena af bestiens <ben> tvenne ben är i betydlig mon kortare, än det andra. När hon derföre står med ansigtet wändt åt öster och ögonskenligen har för afsigt att buga sig åt detta håll, sker bugningen gör kroppen en lutning åt norr så betydlig vinkel tal lutning åt norr, att hela complimangen rätteligen tillfaller sistnämnda wäderstrek. Ärnar hon åter böja hufvudet åt  kroppen ǁ 1. kropp[en] ǁ 2. hufwude[t]  äfwen ǁ KK Coll. 539.30.1: ock  wäl ǁ KK Coll. 539.30.1: nu  emedan ǁ men  kuriöst raljeri ǁ KK Coll. 539.30.1: curiöst railleri  wäderstreck […] och börjar ǁ KK Coll. 539.30.1: wäderstrek blifvit på nyssnämnda vis saluterad, satte sig den widunderliga gestalten fra[mför] med korslagda ben framför eldbrasan, utbrast utbrister i ett ”hu, hu, hu” och började  Nu […] wattnet” war ǁ KK Coll. 539.30.1: Nu begripa wi lätt att här för sig går en Samojedisk beswärjelse, men om beswärjaren kommit ”ur lu ”från luften eller wattnet” war  besvärjelse af windarne ǁ besvärjelse  Gripen […] andarnes werld. ǁ KK Coll. 539.30.1: Gripen af löjets demon kröp jag nu från min bädd genom sidoluckan uppå däck, makade mig i tysthet till däckets främre ända och gjorde härifrån ett litet ”salto mortale” till fören. Samojedinnan 511 Itineraria 4osa 1841_44.indd 511 21.8.2019 16:05:40 �Itineraria               (ty personen var en sådan) gaf upp ett skri, men lugnade sig snart och yttrade med kallblodighet: ”Sätt och wärm dig wid brasan, ty winden är kall och regnet tyckes hafva nedwätt dina kläder.” Detta yttrades med en ton, som tillkännagaf, att gumman ville till hvad pris som hellst köpa min vänskap, på det jag ej måtte för res-sällskapet yppa hennes nattliga utfart till andarnes werld. nu ǁ ~ i tyst[h]et upp på däcket ǁ på d[äcket] ”saltomortale” ǁ Mscr: ”saltomale”, corrected in Castrén 1852b: 271 rop ǁ högljudt ~ Female shamans were quite common among the Nenets. Pers. comm. Karina Lukin 25 Aug. 2016. (TS) magiska kunskaper ǁ KK Coll. 539.30.1: möjliga kunskapsförråd i allmänhet ǁ KK Coll. 539.30.1: annars andra ǁ och sådana ǁ KK Coll. 539.30.1: de jekar […] icke) ǁ KK Coll. 539.30.1: jekar, motswarande det Lappskt-Finska uttrycket: kuka tietää екар”, ‘I don’t know’ (TaS) Samojedgummans ǁ KK Coll. 539.30.1: Samojed-Gummans gudomliga ǁ KK Coll. 539.30.1: Gudomliga som […] meddeladt ǁ 1. som tillfället  ǁ 2. som redan till en del i det föregående blifvit meddeladt ǁ KK Coll. 539.30.1: som tillfället ej medgifver att här utlägga. – In KK Coll. 539.30.1 this is followed by the sequence on the Samoyed religion, corresponding to p. 462–468 of the mscr of Castrén 1852b (I sammanhang […] bringar ofärd.). Hwad […] med följande ord: ǁ KK Coll. 539.30.1: Mest frejdad är ibland Tadibeerne den vise Urier, om hvilken det tal är allmänt gängse, att han uppfarit till himlen och der lefver ett odödligt lif. Berättelsen om Uriers himlafärd dock hvarje wäderstreck efterhand får sin behöriga salut, men ett kuriöst1172 raljeri är det af naturen, att hon låter tvenne kroppsdelar träda i en så bizarr opposition till hvarandra. Sedan nu hvarje wäderstreck1173 blifvit på nyssanfördt sätt saluteradt, sätter sig den widunderli☙  ga gestalten ❧ med korslagda ben framför eldbrasan, utbrister i ett ”hu, hu, hu” och börjar med lindriga slag bulta på jernspjellet. Nu1174 begripa wi att här försiggår en Samojedisk besvärjelse1175 af windarne; men om den beswärjande personen kommit ”ifrån luften eller wattnet” war för mig en gåta, intill dess mitt öga händelsewis föll på den rödrosiga, af eldskenet upplysta balaganen. Gripen1176 af löjets demon kröp jag nu1177 ifrån min bädd upp1178 på däcket, makade mig sedan i tysthet fram till dess främre del och gjorde härifrån ett ”saltom[ort]ale”1179 till fören. Samojedinnan – ty personen war en sådan  – uppgaf först ett rop1180 af förskräckelse, men lugnade sig snart åter och yttrade sig med kallblodighet: ”sätt och wärm dig wid brasan, ty winden är kall och regnet tycks hafva nedblött dina kläder”. Detta sades med en ton, som tillkännagaf att gum☙  man till hvad pris som hellst wille köpa min ❧ wänskap, troligen på det jag för ressällskapet ej skulle omtala hennes nattliga utflygt till andarnes werld.1181 Mitt bemödande måste naturligtwis blifwa att tillegna mig Samojedinnans magiska1182 kunskaper. Det är i1183 allmänhet ingen lätt sak att få en individ af det Samojediska slägtet till några andra1184 relationer, än sådana1185, som kunna göras med det korta ordet jekar1186 (jag wet icke); men nu kostade det mig ingen möda att uttömma Samojedgum- 512 Itineraria 4osa 1841_44.indd 512 21.8.2019 16:05:40 �Lapland, Russia and Siberia – mans1187 hela fatabur. Det innehöll mångt och mycket om gudomliga1188 och menskliga ting, som1189 redan i det föregående blifvit till större delen meddeladt. Hwad1190 jag här ännu önskar tillegga, är gummans berättelse om Urier, denna1191 Samojediska schaman, om hvilken1192 det tal är allmänt gängse, att han ☙  lefvande uppfarit till himmelen.1193 ❧ Denna berättelse förtäljdes af gumman ungefär med följande ord1194: ☙  ”I fordna tider lefde på jorden en Tadibe, benämnd Urier1195, och han1196 en Tadibe bland Tadibeer, en wis bland wise, alla läkares läkare, alla spåmäns spåman1197, han war en mestare, sådana wår tid ej mera föder till werlden. Gällde det att finna en förlorad ren, att igenfå stulna skatter, återwinna1198 helsa, bereda1199 sig lycka och rikedom1200 m. m., så lönade det ej att i sådant rådfråga någon1201 annan Tadibe än Urier. I besittning af talrika1202 renhjordar hade Urier färdats i många land och sett många folk; men1203 sluteligen1204 ledsnade han wid jordlifwets mödor och beswär. ”Här”, yttrade han, ”blir renafveln allt svagare och svagare, mossan aftager år för år, wildbrådsfänget blir sämre och sämre,1205 men deremot tilltaga stöld, bedrägeri och all slags orättwisa bland1206 menniskorna. Jag1207 will icke lefva längre ❧ på denna usla jord, utan söka mig en bättre bostad i himmelen.” Så sagdt                  Urier och hans himlafärd meddelade wår förberörda Samojed-gumma ungefär med följande ord: denna Samojediska ǁ en Samojedisk hvilken ǁ hvilket Castrén 1852b: 272 contains the footnote ‘Jfr. pag. 243.’, referring to the previous chapter mentioning Urier. See p. 477–478. ord ǁ f<-> A footnote in KK Coll. 539.30.1: Urier synes genom en i Samojediskan ganska vanlig bokstafsförwandling hafva uppstått ur det bibliska ordet Uriel. Urier, och han ǁ KK Coll. 539.30.1: Urier. Han spåman ǁ Mscr: spåmän, corrected in Castrén 1852b: 272 återwinna […] rikedom m. m. ǁ KK Coll. 539.30.1: återwinna helsa, förutsäga tillkommande öden, bereda sig lycka och rikedom bereda ǁ for<-> rikedom ǁ wälgång någon […] Urier. ǁ KK Coll. 539.30.1: en annan Tadibe, om det af Urier icke bragtes till wäga. talrika renhjordar ǁ KK Coll. 539.30.1: rika hjordar men […] beswär. ǁ KK Coll. 539.30.1: men ingenstädes behagade det honom att lefwa på jorden. sluteligen ǁ han sämre, men deremot ǁ KK Coll. 539.30.1: sämre, deremot bland ǁ KK Coll. 539.30.1: hos Jag […] sednare hustru ǁ KK Coll. 539.30.1: Det duger ej att lefva längre på jorden; må wi söka oss en bättre bostad i himlen. Så sagdt, gaf han befallning åt sina begge hustrur att sy åt honom och sig sjelfwa nya kläder samt förfärdiga åt renarne nya körredskap. Strängt förbjöd dem att inflicka något gammalt och förut brukadt i de nya tillrustningarna. Sedan allt war färdigt, gaf han sig åstad tillika med begge hustrurna. 513 Itineraria 4osa 1841_44.indd 513 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria       Främst styrde han sjelf med fyra renoxar, hustrurna följde honom i spåren på twenne skilda spann. Knappt hade man hunnit på halfwa wägen, förrän Uriers renar började wackla och sänka sig nedåt. Anande orsaken härtill, sporde han af hustrurna, om de hopsydt plaggen och renarnes körtyg, såsom han befallt dem, af nya stycken. Nu tillstod den yngre, Uriers sednare hustru förse […] ǁ sy både för hans körredskap, […] i bruk. ǁ körredskap. Strängt warnade han dem att ej inflicka något gammalt eller förut br[ukadt] med ǁ och hopsytt ǁ Mscr: hoppsydt, corrected in Castrén 1852b: 273 tårfulla ǁ KK Coll. 539.30.1: tårfyllda Bewekt […] mark m. m. ǁ KK Coll. 539.30.1: Bewekt af hustruns böner, sände henne Urier till jorden igen. Sjelf for han upp till himlen med sin förstgifta hustru. Der fann han allt, hwad menniskan någonsin kan önska sig – starka renar, goda mossor, willbråd i skog och sjö m. m. ☙  gaf han befallning åt sina tvenne hustrur att förse1208 både honom och sig sjelfva med nya kläder samt åt renarne förfärdiga nya körredskap,1209 men varnade dem strängt att i dessa persedlar ej inflicka något, som förrut hade warit i bruk. Sedan allt war färdigt, gaf han sig åstad tillika med sina begge hustrur och styrde genom rymden i en släde, som war förespänd med fyra starka renoxar. Hustrurna följde honom i spåren med1210 hvar sitt skilda renspann. Sedan man kommit ungefär på halfwa wägen, började Uriers renar att wackla och sänka sig nedåt. Anande orsaken dertill sporde Urier af sina hustrur, om de hopsytt1211 klädesplaggen och renarnes körtyg, såsom han hade ❧ befallt, af idel nya stycken. Nu tillstod Uriers sednare hustru, att i hennes klädnad fanns ett litet band, som tillförene hade blifvit brukadt. Tillika bad hon och bönföll med tårfulla1212 ögon att få återwända till jorden, der hon nödgats qvarlemna sina twenne söner. Hon ville hellre lida jordens sorger, då hon delade dem med sina barn, än njuta himlens sällhet, då barnen ej fingo dela den med henne. Bewekt1213 af hustruns böner sände Urier henne till jorden igen, men for sjelf upp till himlen med den förstgifta hustrun och fann der allt, hvad menniskan 514 Itineraria 4osa 1841_44.indd 514 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia – någonsin kan önska sig – starka renar, goda mossor, wildbråd i skog och mark m. m.vii 1214 ☙  ❧ Såsom någon ting högst märkwärdigt förtjenar anföras, att Samojederna tro1215 på fortfarande himlafärder. Händer1216 det att en menedare och illgerningsman spårlöst försvinner på de ödsliga tundrorna, så heter det, att han blifwit uppäten af björnen; men om samma öde drabbar en wäl ansedd person, så antager man såsom en afgjord sak, att han lik1217 Urier begifvit sig till de himmelska boningarna. I okunnighet om sistnämnda föreställning sade sig en rysk missionär hafva welat wäcka några hedniska Samojeders kärlek till christendomen genom berättelsen om Elie himlafärd, men Samojederna hade med likgiltighet åhört berättelsen1218, och efter dess slut skall en af dem med kallblodighet hafva yttrat sig: ”bror min for ock till himmelen för några månader sedan.” ☙  ❧ Odödligheten1219 är en vigtig företrädesrättighet, som Tadiberna äga framför vanliga menniskor, ty Samojederna lefva i den dunkla tro, att döden ändar hela menniskans tillvaro. Visst tyckes man förmoda, att den aflidne ännu vii. Af denna berättelse finnes en variant, enligt hvilken Uriers begge hustrur och barn skola åtföljt honom till himlen. Någon tid derefter berättas en af sönerna hafva återwändt till jorden på ett besök och för Samojederna beskrifvit all himlens herrlighet, dess rikedom på renar, renbeten o. s. v.  Changes in the footnote: Någon tid […] o.  s.  v. ǁ Hf. Mbl. (this page is missing in the mscr KK Coll. 539.30.1): ~ Någon tid derefter har en af sönerna kommit till jorden på ett besök och beskrifvit för Samojederne all himlens herrlighet, dess rikedom på renar och renbeten m. m. återwändt ǁ 1. <-> ǁ 2. återkommit  tro ǁ ännu ~  Händer […] månader sedan.” ǁ Hf. Mbl. (the pages are missing in the mscr KK Coll. 539.30.1): Så hände det nyligen en religions-lärare, som trodde sig röra Samojedernes härdade samveten med berättelsen om den hel[ige] Eliæ himlafärd, att någon bland de närvarande efter berättelsens slut öfverraskade honom med detta lugna yttrande: ”bror min for ock till himlen för några månader sedan.” Bland Samojedinnans öfriga berättelser vilja vi ännu anföra några sagor (wadako), i hopp att genom dem sprida något ljus öfver folkets hjertelag, dess känslo- och föreställnings-sätt. – – – – – –  lik Urier ǁ begifvit  berättelsen ǁ hans berättelse  Odödligheten […] lefva ǁ Om ‖ Hf. Mbl. (page missing in the mscr KK Coll. 539.30.1): 4. Utom sin förmåga att samtala med gudarne ega Tadiberne ännu en annan, icke mindre vigtig företrädesrättighet framför vanliga menniskor, och denna är – odödligheten. Såsom ofvanföre blifvit anmärkt, lefva Samojederne 515 Itineraria 4osa 1841_44.indd 515 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria  Tadiberna ǁ KK Coll. 539.30.1: Tadiberne  Itarma’ ǁ KK Coll. 539.30.1: ~Itarmah ~Itarma  om ǁ Mscr: af ǁ KK Coll. 539.30.1 and Castrén 1852b: 274: om  Tadebtsjo ǁ KK Coll. 539.30.1: Tadiebtsio’  nattetiden ǁ KK Coll. 539.30.1: natte-tiden  Itarma’ ǁ KK Coll. 539.30.1: Itarmah Itarma’  Styrkt […] mig ǁ KK Coll. 539.30.1: Styrkt af slika berättelser  The muse of tragedy in Ancient Greek mythology. Harrauer  – Hunger 2006: 338. (TS)  Det […] bruket ǁ KK Coll. 539.30.1: Bruket  öde […] andordnad ǁ KK Coll. 539.30.1: öde, kröp jag under balaganen, påklädde en renpels och lade mig på en bädd, anordnad  Om […] sände ǁ KK Coll. 539.30.1: Följande dag, den 22 September, sände  hvilka […] regnskurar ǁ KK Coll. 539.30.1: sändande öfver oss väldiga skurar  omsvept i dimma ǁ omsvept af en tjock ǁ KK Coll. 539.30.1: svept i dimmor  Genom […] följande sätt: ǁ KK Coll. 539.30.1: Genom dimmorna framskymtade flacka, gråklädda mossor med lutande granar och gulnade björkar. Roflystna örnar sväfvade öfver mossorne, spejande efter byte. Uppskrämda af båtsmannens skri, lupo björnar ur sina gömslen och ilade bort utmed mossorne. Emellertid tillryggalades den ena fjärden efter den andra, allt med spända segel. När dagen mörknade, syntes många eldar lysa på afstånd, tända vid stranden af Ischemske bönder, som foro till sina renar. Vi sällade lefver någon tid i grafven, och det är väl i grund af denna förmodan, som man icke blott vid den aflidnes sida nedlägger en härd, en knif, en yxa, ett spjut, penningar och särskillta lifsförnödenheter, utan äfven tid efter annan slagtar någon ren vid grafven; men då liket förmultnat, anses det vara ute med menniskan. Endast Tadiberna1220 äga ett odödligt lif; de förvandla sig efter döden till så kallade Itarma’1221, hvilka enligt allt, hvad jag om1222 dem kunnat inhemta, äro just den Kaninska tundrans Tadebtsjo1223. Man berättar, att de än hvila i sin graf, än åter vandra på jorden, särdeles nattetiden1224, och efter sin fordna sinnesart öfva antingen godt eller ondt. Öfverhufvud hyser man dock en viss fruktan för Itarma’1225 och derföre älska Samojederna ej att orda mycket om dem. Styrkt1226 af de berättelser, med hvilka Samojedgumman underhöll mig, uthärdade jag med lugn en regnig och stormfull natt under höstens remnade tak, då deremot min Melpomene1227 tid efter annan nödgades stärka sitt mod med essensen ur en i barmen befintelig grön flaska. Det1228 flitiga bruket af essensen hade till påföljd, att gumman slutligen insomnade wid eldbrasan. Lemnande henne åt sitt öde1229 kröp jag nu under min balagan, påklädde mig en renpels och lade mig på min bädd, som war anordnad af slip- och tegel-stenar. Om1230 morgonen sände oss wår skyddspatron Nikolaus åter en gynnande wind. Wädret blåste ur tunga moln, hvilka1231 derjemte undfägnade oss med väldiga regnskurar. Luften war mörk och jorden låg omsvept1232 i dimma. Genom1233 denna dimma framskymtade widsträckta1234 ☙  kärr, på hvilka man ❧ här och der warseblef en1235 lutande gran, en gulnad björk, en af 516 Itineraria 4osa 1841_44.indd 516 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia – båtsmännens rop uppskrämd1236 björn, som ilade bort utmed stranden, en roflysten örn, som spejade efter byte o. s. v. Föga upplifvad af dessa och andra föremål såg jag med förnöjelse, huru den hel[ige] Nikolaus stod oss bi och förhjelpte oss att med spända segel tillryggalägga den ena fjärden efter den andra. När dagen mörknade, märkte wi på afstånd många eldar, upptända på1237 stranden af Ishemska bönder, hvilka jemväl woro stadda på färd till sina renhjordar. Wi sällade oss till dem och beslöto att anställa ett litet gästabud wid Uusas öde strand. Hela säll☙  skapet inbjöds i wår rymliga kajuk och satte ❧ sig omkring en upp- och nedvänd tunna, som tjenade oss till bord. Medan theet intogs, sutto Syrjänerna trumpna1238 och allwarsamma kring tunnan, men sedan kognaks-flaskan1239 kommit i rörelse, började den Syrjänska flegman småningom lösa sig. Jag begagnade mig af tillfället att bringa å bane ett samtal om Samojedernas tillstånd och deras förhållande till kolonisterna på tundran. Detta war ett ömtåligt ämne, ty Samojederna beskylla de främmande kolonisterna och i synnerhet Syrjänerna för mången1240 liden orättwisa och förmena, att de i följe af kolonisternas samvetslösa prejerier1241 råkat i sin närwarande högst jemmerfulla belägenhet. Syrjänerna å sin sida vilja åter gälla såsom Samojedernas välgörare och söka bemantla sina gerningar åtminstone med skenet af rättwisa. Jag will här anföra några bland deras för☙  svars❧grunder och med möjligaste noggranhet referera de yttranden, som afgåfwos af den omkring tunnan församlade menigheten. Den äldste i wår lilla rådsförsamling, som war en aktad1242 kyrkowärd, utlät sig ungefär1243 på följande sätt:           oss till dem och anställde ett litet gille vid Uusas öde strand. Sällskapet inbjöds i vår rymliga kajuk och satte sig omkring en upp- och nedvänd tunna, tjenande till bord. Medan theet intogs woro resonemangerna af ett allmänt, tomt och vattigt innehåll, men då vinet började lösa den Syrjänska flegman, antog samtalet en lifligare charakter. Det rörde sig mest omkring Samojedernes tillstånd och förhållande till colonisterne på tundran. Man är allmänt af den mening, att Samojederne genom desse colonisters i synnerhet Syrjänernes winnigslystnad och bedrägeri råkat i sin närwarande högst jemmerfulla belägenhet. De till utseendet samwetsgranna Syrjänerne underlåta ej att bemantla sina gerningar med skenet af rättvisa och billighet. Wi wilja här upptaga några de vigtigaste bland deras försvarsmeningar försvarsgrunder, såsom de framlades af den omkring tunnan församlade menigheten. Den äldste i råds försam[lingen] i vår lilla rådsförsamling yttrade sig ungefär på följande vis: widsträckta ǁ flacka en […] björk ǁ en lutande gran, en eller en gulnad björk. Öfwer mossan kärren sväfwade uppskrämd ǁ uppe s på ǁ wid trumpna och allwarsamma ǁ stumma och högtidliga kognaks-flaskan ǁ cognac mången ǁ de prejerier ǁ förfarande aktad ǁ ärad ungefär ǁ på 517 Itineraria 4osa 1841_44.indd 517 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria  Då […] beslut ǁ Då det nu förhåller sig så, att ‖ KK Coll. 539.30.1: Är det nu så, att Syrjänerne kommit i ego af Samojedernes renar, så har detta utan twifwel skett till följe af Guds beslut.  såsom ǁ KK Coll. 539.30.1: som  men […] afsigter. ǁ KK Coll. 539.30.1: men Gud fogar allt efter sina afsigter.  tatariska trosläran ǁ KK Coll. 539.30.1: Tatariska läran  genom […] dig ǁ KK Coll. 539.30.1: genom ett lätt fattligt exempel förklara dig  bragt […] djefwulen ǁ KK Coll. 539.30.1: wändt till godo det onda, Djefwulen  skapade jord ǁ KK Coll. 539.30.1: skapade sol, m[åne] jord  alla stjernor ǁ KK Coll. 539.30.1: stjernorna  gräset, djuren o.  s.  v. ǁ KK Coll. 539.30.1: gräset och alla djuren.  djefvulen ǁ KK Coll. 539.30.1: Djefvulen  försämra ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. förderfva ǁ 2. försämra  många gräs ǁ KK Coll. 539.30.1: många <giftiga> gräs  fiskarna […] laken ǁ KK Coll. 539.30.1: fiskarne laken och gäddan  englarne ǁ KK Coll. 539.30.1: Englarne  togo […] göras. ǁ KK Coll. 539.30.1: togo de dem, förde dem till Gud och frågade, hvad han befalte, att man med dem skulle göra.  dem missing in the mscr, added in Castrén 1852b: 276  fiskarna ǁ KK Coll. 539.30.1: fiskarne  ett kors […] hufvuden ǁ KK Coll. 539.30.1: <en> kors (Jag mins ej rätt, hvar korsen sades sitta. Härom bör man spörja någon sak-kännare) i deras hufvuden. ☙  ”Jag förlitar mig på Gud och tror, att förutan hans vilja intet sker i werlden. Då1244 nu, såsom bekant är, Syrjänerna kommit i besittning af en stor del bland Samojedernas renar, så har detta helt säkert skett till följe af Guds beslut. Icke såsom1245 skulle djefvulen ej verkat mycket så wäl i denna, som i andra saker; men1246 äfven hans verk har Gud fogat och skall allt framgent foga efter sina afsigter. Då duviii är en främling, af den tatariska1247 trosläran och obekant med det sanna ljuset, ❧ så will jag genom1248 ett exempel upplysa dig, huru Gud redan ifrån werldens början bragt1249 till rätta det onda, djefwulen öfwar. Så är det skrifwet, att Gud på de sex första dagarne skapade1250 jord och himmel, sol, måne och alla1251 stjernor, menniskan, gräset,1252 djuren o. s. v. Men nu ville djefvulen1253 på allt vis försämra1254 Guds skapade verk, förderfvade menniskan, förgiftade många1255 gräs, frambragte ormar och andra skadliga djur. Så skapade han ock bland fiskarna1256 gäddan och laken. När englarne1257 blefvo varse dessa fiskar, togo1258 de och förde dem till Gud, spörjande af honom, hvad med [dem]1259 borde göras. Gud betraktade fiskarna1260, och då han märkte ett1261 kors i deras viii. Talet war ställdt till mig. 518 Itineraria 4osa 1841_44.indd 518 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  ☙  hufvuden, wälsignade han dem, så att de nu äro goda och för menniskan gagneliga. Hwad Gud sålunda välsignat, det höfwes menniskan1262 icke att klandra, om äfven den1263 onda skulle haft sin del i verket. Uppenbart hvi❧lar Guds välsignelse öfver wåra renhjordar, ty de tilltaga och förkofra sig med hvart1264 år, samt utgöra wår förnämsta egendom. Frågar du nu, i1265 hvilken afsigt Gud skän[k]t1266 åt oss Samojedernas1267 renar, så tro wi oss äfven kunna upplysa dig om denna sak. Förrän1268 kolonisterna hade framträngt till tundrorna, lefde hela den1269 Samojediska slägten i hednisk förvillelse och galenskap. Dessa menniskor offrade allenast för stammar, och nådens sol war för dem insvept i ett ogenomträngeligt töcken. De hade om gudomliga ting föga mera kännedom, än hundar1270 och fjällrackor. Nästan lika oerfarna woro de i menskliga värf och förrättningar. De1271 kände ej bruket af skjutgevär, saknade1272 nät och ordentliga fiskbragder, förstodo ej att bewaka sina renar och ägde i allmänhet intet begrepp om en förnuftig hushållning. Derföre sände Gud Ryssar och Syrjäner ut på tundran, ❧ han sände dem tll läromestare åt Samojederna1273 så väl i gudomliga som i menskliga ting. Det behagade honom att gifwa åt oss Samojedernas1274 renar och låta dem  menniskan icke ǁ KK Coll. 539.30.1: icke menniskan  den […] haft ǁ KK Coll. 539.30.1: den onde hade  hvart år, samt ǁ KK Coll. 539.30.1: hvart år och ut[göra] samt  i […] afsigt ǁ <--> ‖ KK Coll. 539.30.1: till hvad ända  skänkt ǁ Mscr: skänt, corrected in Castrén 1852b: 276  Samojedernas ǁ KK Coll. 539.30.1: Samojedernes  Förrän […] gudomliga ǁ KK Coll. 539.30.1: Förrän de Ryske kommo ut på tundran, lefde hela den Samojediska slägten i hednisk förwillelse och galenskap: offrande åt stumma Gudar, wår nådens sol svept för dem i en ogenomtränglig dimma. De med ett ord: hade om Gudomliga  den ǁ det  hundar och fjällrackor ǁ KK Coll. 539.30.1: ”hundar och fjällrackor”  De […] tundran, ǁ KK Coll. 539.30.1: innehade ej konsten att förskaffa sitt uppehälle ur land och sjö, förstodo ej att bewaka sina renar, och e egde och ega i denna dag intet begrepp om en rätt och förnuftig hushållning m. m. Derföre sände Gud de Ryske ut i öknen,  saknade ǁ innehade k[onsten]  Samojederna ǁ KK Coll. 539.30.1: Samojederne  Samojedernas ǁ KK Coll. 539.30.1: Samojedernes 519 Itineraria 4osa 1841_44.indd 519 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria  De ǁ M  De äro […] christna, så ǁ KK Coll. 539.30.1: De äro nu wåra tjenare. Må de nu tjena ut sin läro-tid, må de upplysa sitt förstånd och förbättra sitt hjerta; så  blifva […] christna ǁ 1. ock förädla sitt sinne ǁ 2. blifva sanna christna  rådets ǁ KK Coll. 539.30.1: Rådets  Margfaldig ǁ KK Coll. 539.30.1: M<ån>gfalldig  om ǁ så väl  christna, som hedningar ǁ KK Coll. 539.30.1: Christna som Hedningar  Sålunda […] sjelfva Syrjänerna. ǁ KK Coll. 539.30.1: Så gifves det ibland Samojederne många naturligen goda menniskor och samt ibland de Ishemske många bedragare och skälmar. Sådana äro onekligen de fleste bland våra med renar äflande bröder. De sämsta hafva tagit sin tillflykt till tundran, emedan de här ostraffadt kunna öfva sitt okynne. Men frågan är, om desse wåldswerkare bringa mera skada åt Samojederne, än åt sjelfve de Ishemske.  bland ‖ ib[land]  flacka […] tundrorna ǁ 1. äflas med renar ǁ 2. äflas med renwård  öfva ǁ fo  För […] tjufnader. ǁ KK Coll. 539.30.1: Nu äro de utfattiga, hos dem finnes nästan intet att taga. Den som genom orättfärdighet will komma i besittning af annan mans egendom, vare han Samojed eller Syrjän, anställer naturligtwis hellst sin jagt i wåra rikare hjordar. Så har det hänt skett, att wi alla här församlade hafwa förlorat ett betydligt antal af våra renar, visserligen genom Samojeders, men ännu långt mera genom egna bröders tjufnader.  det […] naturligt ǁ derföre är det tyd[ligt]  har ǁ <--->  årligen ǁ for [förlorat] sjelfva träda i lära hos oss. De1275 äro1276 nu wåra tjenare, men om de ordentligt tjena ut sin lärotid och derunder blifva1277 goda, rättrogna christna, så skall Gud säkert upptaga dem i sin nåd, ty han wårdar sig om hvar och en, som förtröstar sig på honom.” En annan ibland rådets1278 män yttrade sig i sådana ord: ☙  ”Margfaldig1279 är menigheten, säger ordspråket, och detta gäller om1280 alla folk, så väl christna,1281 som hedningar. Sålunda1282 gifwes det bland1283 Samojederna många goda och ordentliga menniskor, bland Syrjänerna åter många bedragare och skälmar. Af detta slag äro i synnerhet många bland de Syrjäner, hvilka flacka1284 kring tundrorna. De hafva tagit sin tillflykt till ödemarken, emedan de ❧ här ostraffade kunna öfva1285 sitt okynne. Men frågan är, om dessa våldsverkare bringa mera skada åt Samojederna, än åt sjelfva Syrjänerna. Såsom sakerna nu stå, äro wi utan tvifvel de mest lidande. Samojedernas klagan är en följd af fordna lidanden. För1286 det närwarande finnes hos dem föga att förtjena, och det1287 är således naturligt, att hvar och en, som genom orättfärdighet will komma i besittning af annan mans egendom, helst anställer sin jagt i wåra 520 Itineraria 4osa 1841_44.indd 520 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  rikare hjordar. Så har1288 det äfwen skett, att wi alla här tillstädeswarande årligen1289 förlorat ett betydligt antal renar, stundom genom Samojedernas, men oftare1290 genom wåra egna bröders tjufnader. Långt ifrån att taga sådana personers försvar1291 önska wi tvertom på1292 det högsta, att de måtte öfverlemnas åt lagens hand. Hafva1293 de engång blifvit bortjagade ifrån tundran, så upphöra af sig sjelft de stridigheter, som nu äga rum emellan Samojeder och Syrjänerna. ❧ Då skola äfven Samojederna finna, att de1294 af oss hafva en1295 större fördel, än de nu wilja medgifva.” ”Att1296 wi kommit i besittning af Samojedernas renar”, yttrade sig en tredje, ”länder hela detta land till nytta och fördel. I Samojedernas hand hafva renarne städse warit en ofruktbar1297 egendom, emedan deras lefnadsart är af en högst förwänd art. Den rike ligger alldeles1298 overksam i sitt tält och samlar omkring sig fattiga anförwandter, hvilka tära på hans egendom, intill dess äfven han blir utarmad och måste lefva af sin nästas gunst. Hos1299 detta folk finnes sålunda intet tillfälle till arbetsförtjenst. Wi deremot förskaffa medelst wåra hjordar arbete och näring åt flera hundrade Syrjäner och Samojeder. Wi använda dem att bereda sämsk, att1300 sy  oftare ǁ ännu ~  försvar […] att ǁ KK Coll. 539.30.1: försvar, önska vi tvertom, att  på det högsta ǁ af allt hj[erta]  Hafva […] medgifva.” KK Coll. 539.30.1: Hafva de en gång blifvit undanskaffade, så upphöra af sig sjelft de stridigheter, som nu ega rum på tundran”.  de […] hafva ǁ vi äro d[em]  en ǁ <-->  ”Att […] vilda land.” ǁ KK Coll. 539.30.1: ”Här har”, yttrade sig en tredje, ”ännu ej warit fråga om den allmänna nyttan och fördelen deraf, att wi kommit i besittning af Samojedernes renar. Hos Samojederne är lefnadssättet af en egen, förwänd art. Den rike sitter ligger i sitt tält owerksam och bekymmerslös. Omkring honom församla sig fattiga anförwandter, lefvande på den rikes bekostnad, intill dess äfwen han blir utarmad och nödgas lefva på af andras gunst. Här finnes de ingen intet tillfälle till arbetsförtjenst. Wi deremot förskaffa medelst wåra hjordar uppehälle åt många hundrade Samojeder och Syrjäner. Wi anwända dem till att bereda sämsk, sy kläder, bewaka renar, jaga, göra resor göra resor[,] jaga, fiska o. m. d. Med renar forsla wi från Sibirien säd, fisk och andra nödwändighets-artic[lar] varor. Wi besöka marknader och försälja här wår sämsk, renhudar, renhår, skinnplagg, samt bringa bringande på detta wis peningar till wårt fattiga land bygd. Wi med ett ord: förstå att anwända renarne oss sjelfve, Samojederne och hela landet till gagn, samt kunna blott medelst renar finna wår bergning i detta wilda land.”  ofruktbar ǁ högst ~  alldeles overksam ǁ overksam  Hos ǁ Här  att sy ǁ sy  både […] ǁ till fors [försäljning] 521 Itineraria 4osa 1841_44.indd 521 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria  fiska och jaga ǁ göra resor, jaga, fiska o. s. v.  mjöl ǁ säd  till […] gagn ǁ 1. till gagn både för oss ǁ 2. till allmänt ǁ 3. både till eget all[mänt] och  See also p. 667. The division of the Bolˈšezemelˈsk tundra had been made in 1803, and it left practically the southern parts of the tundra to the Komi. It has been estimated that the number of reindeer owned by the Nenets decreased from 150,000 to 15,000 from the late 18th century to the middle of the 19th century, and the number owned by the Komi grew from 10,000 to 124,000. The Nenets served the Komi as hired labour, mostly bound to their landlords through debt. There were over 50 chamois factories in the Izˈva region in the middle of the 19th century. Reindeer hides were also bought from Obdorsk during the annual journeys. Lehtonen 1994: 36, 44–48, 52–56. (TS)  i […] allmänt ǁ KK Coll. 539.30.1: i Rådsförsamlingen; man blott discuterade öfver de redan anförda och war, såsom det tycktes, allmänt  1) Syrjänerna […] uppehålla ǁ KK Coll. 539.30.1: 1o) Syrjänerne samt öfwerhufvud colonisterne på tundran bidragit och fortfarande bidraga till Samojedernes bildning och förädling; 2do) att Samojederne för det närwarande ej lida något intrång af desse colonister, utan twertom hos dem erhålla arbetsförtjenst; 3o) att hvar Syrjänerne ej kunna förutan renar uppehålla  kolonisterna ǁ de  och ǁ a[tt]  kolonisterna […] Samojediska landet  ǁ KK Coll. 539.30.1: Colonisterne finnes en och annan redlig man, nyttig för dem <i> både Gudomliga och menskliga ting. Dock tro de sig nu mera kunna umbära deras religiösa ledning, sedan de erhållit egna ☙  kläder både1301 till wårt eget bruk och till försäljning, att bevaka våra hjordar, fiska1302 och jaga. Med renar forsla ❧ wi ifrån Sibirien mjöl1303, fisk och andra nödvändighetsvaror. Wi besöka marknader, försälja på dem sämsk, renhudar, renhår, skinnplagg m. m. och bringa på detta wis penningar till wår fattiga bygd. Wi förstå, med ett ord, att använda renarna till1304 allmänt gagn och kunna blott genom dem finna vår bergning i detta vilda land.”1305 Några nya meningar läto ej höra sig i1306 rådsförsamlingen, utan man diskuterade blott öfver de redan anförda och war allmänt ense derom, att 1) Syrjänerna1307 och kolonisterna1308 öfverhufvud bidragit samt fortfarande bidraga till Samojedernas bildning och förädling; att 2) Samojederna för det närwarande ej lida något betydligt intrång ifrån kolonisternas sida, utan tvertom hos dem erhålla arbetsförtjenst; och1309 att 3) Syrjänerna endast med till☙  hjelp af sina renhjordar ❧ kunna uppehålla sig i dessa ofruktbara bygder. Taga wi nu äfven Samojederna till råds, så erkänna de wisserligen, att ibland de fremmande kolonisterna1310 finnes mången redlig1311 man, som är dem till nytta både i gudomliga och menskliga värf1312. Men öfverhufvud hysa de likwäl en stor förbittring emot dessa nykomlingar och lägga1313 dem till last, att de genom stöld och bedrägeri1314 tillegnat1315 sig Samojedernas renar, ja till och med tagit deras barn och anhöriga i en babylonisk fångenskap, att de allt1316 fortfarande 522 Itineraria 4osa 1841_44.indd 522 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia – förswåra deras uppehåll på tundran, i det de med sina talrika hjordar uppbeta renmossan, göra dem förfång i villdjursfänge, bedraga dem i handel, bestjäla dem på renar o. s. v. Derföre önska alla de1317 Samojeder, som ännu äga större eller smärre renhjordar, ingen ting högre, än att de1318 främmande kolonisterna måtte antingen alldeles fördrifvas ifrån tundran, eller åtminstone inskränkas innom wissa bestämda gränsor och ej, såsom fallet hitintills warit, ☙  til❧låtas att spela herrar öfwer hela det Samojediska landet. Men låtom oss lemna den Samojediska politiken och fortsätta wår resa. Under den natt, som följde på nyss anförda samtal lugnade1319 sig wädret och wi måste nu taga oss fram på det sätt, att fem personer med ett tåg drogo kajuken långsefter stranden. Sålunda uppnådde1320 wi den stora bifloden Ljomwa1321, 90 verst ifrån1322 Rögöwei. Här blåste åter upp en gynnande wind, men då seglet skulle1323 spännas, försummade man att ordentligt fastgöra tågen, och1324 detta hade till påföljd, att mastträdet brast. Detta föranledde en dags uppehåll på stället, hvarunder en ny mast upprestes. Men1325 med den brustna masten brast äfven wår lycka. Under tre1326 påföljande dygn blåste en ihärdig motvind. Tillika ☙  blef Uusa allt stridare och stridare,1327 ❧ på ställen war den äfwen så torr, att kajuken, medan den drogs uppför floden1328, ofta stötte på grund. Emellertid1329 nådde wi efter stora ansträngningar d[en]1330 27 Sept[ember]1331 wår första bestämmelse-ort1332, som war en liten obebodd koja1333 wid Uusa, omkring 40 verst ifrån Ural.1334 Uti denna trånga koja1335 eller jurt nedsatte sig nu femton personer, för att wänta1336            kyrkor och prester samt låtit underwisa en och annan ibla[nd] af sina söner i de offentliga scholorna. Alla werldsliga göromål säga de sig kunna förstå att sköta utan främmande biträde. De tilltro sig att kunna jaga och fiska på egen hand samt säga sig besitta konsten att förfärdiga de flesta härtill erforderliga redskap. Deremot anföra de emot colonisterne i synnerhet emot Syrjänerne, att de dels röfvat, dels lurpassat deras renar, tagit deras barn och anhöriga i en Babylonisk fångenskap, att de fortfarande försvåra deras uppehåll på tundran, i det de med sina talrika hjordar uppbeta renmossan, göra dem förfång i wildrens willdjurs-fänge, tillegna sig och förstöra deras bedraga dem i handel, bestjäla dem på deras renar m. m. Beträffande Syrjänernes påstående, att de ej kunna utan renwård lifl af kunna lifnära sig, så är detta naturligtwis en sak, hvarom Samojederne föga bekymra sig. Wi åter äro af den mening, att Petschora med sina bifloder wore för Syrjänerne wida mera gagnelig, än tundran, om de kunde låta förmå sig att äta de endast wille utbyta sitt lätta skojare-lif emot landsmannens mödofullare yrken. redlig ǁ för dem värf ǁ h<-> lägga ǁ förgi bedrägeri ǁ 1. ~ ǁ 2. all slags ~ tillegnat ǁ icke bl[ott] allt […] ǁ förswåra deras alla […] som ǁ de de ǁ alla lugnade […] drogo ǁ KK Coll. 539.30.1: lugnade wädret, och wi togo oss nu fram på det sätt, att fem personer drogo uppnådde ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. hjelpte wi oss fram till ǁ 2. uppnådde The River Lëmva discharges into the River Usa from the left (south) at N66°30′15″ E61°59′24″. (TS) 523 Itineraria 4osa 1841_44.indd 523 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria  ifrån ǁ KK Coll. 539.30.1: från  skulle spännas ǁ KK Coll. 539.30.1: spändes  och […] brast ǁ KK Coll. 539.30.1: hwilket hade den olyckliga påföljd, att mast-tåget trädet brast och wid fallet så när  Men med ǁ KK Coll. 539.30.1: Med  tre […] dygn ǁ KK Coll. 539.30.1: tre dygn  stridare, […] på grund ǁ KK Coll. 539.30.1: stridare samt var på många ställen så grund, tror torr, att kajuken ofta stötte på grund  floden ǁ elfwen  Emellertid ǁ D[en]  den 27 Sept. ǁ KK Coll. 539.30.1: den 27de September  Old Style, cf. later.  bestämmelse-ort […] sällskap ǁ KK Coll. 539.30.1: bestämmelse-ort – en liten rökstuga vid Uusa, omkring 40 verst från foten af Ural. Här nedsatte sig femton personer att afbida wänta på winterns ankomst och sedan i ett sällskap  koja ǁ rökstuga  In the region where the Usa turns from the north to the west, west of the present-day village of Eleckij, N67°2′ E64°6′. (TS)  koja ǁ stuga  wänta ǁ afbida  en […] boning ǁ KK Coll. 539.30.1: en trång, mörk, het, osig, rökfull, oren boning  kunde ǁ KK Coll. 539.30.1: skulle  till […] fortsätta ǁ fortsätta  fortsätta […] färden ǁ KK Coll. 539.30.1: fortsätta resan och på ett eller annat vis hjelpa mig fram till Obdorsk; men resan färden  Today, Salexard at N66°32′27″ E66°34′49″. (TS)  faror […] förmenande sig ǁ KK Coll. 539.30.1: faror, wedermödor och omöjligheter, att ingen lät ingen wille blifwa mig ingen lät Syrjänerne på winterns ankomst och sedermera uti ett och samma sällskap begifva sig till Sibirien. Af fruktan, att denna wäntan i en1337 obeqväm, oren, osig, mörk, het och rökfull boning tilläfventyrs kunde1338 blifva mig alltför lång, ärnade jag utan uppehåll till1339 fots fortsätta1340 min resa ända fram till Obdorsk1341, men färden ansågs wara förenad med så många faror1342 och wedermödor, att Syrjänerna ej1343 gåfvo mig några följeslagare på wägen; förme☙  nande sig ej vilja taga min möjliga ❧ ofärd1344 på sitt ansvar och sina samveten. Då1345 jag sålunda fann mig nödsakad att qvarstadna, blef det mitt hufvudsakliga bekymmer att få hvarje dag till1346 ända bragt. Att tänka på någon sysselsättning i kojan1347 war icke möjligt, ty här kunde1348 sjelfva Syrjänerna för rökens, osets och hettans skull icke1349 dväljas om dagen. Utflygter1350 i det fria woro åter mindre angenäma för det ewigt uthållande regnet, som den lika uthållande vestanvinden medförde. Emellertid ströfwade1351 jag flitigt omkring de1352 ödsliga mossorna, aflägsnande mig stundom så långt ifrån min boning, att jag med möda återfann den. Nejden war rundt omkring en tundra, hvarmed1353 man, såsom redan i det föregående blifvit anmärkt, rätteligen bör förstå ett skoglöst land, jorden1354 i dess nakenhet. På1355 en tundra kunna förekomma både höjder och ☙  dalar, ❧ hedar och kärr, sjöar, floder m. m., men der saknas vegetation. Måhända skulle ett mikroskopiskt spejande öga äfven på tundran1356 upptäcka en liten werld af alla1357 slags lefvande skapelser, men för en vanlig betraktares blick framträda här endast låga videbuskar, den gråa renmossan, några grässlag och en1358 mängd kryptogamiska vexter. Bland djur 524 Itineraria 4osa 1841_44.indd 524 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia –  varseblir man utom1359 renen endast vargar, räfwar, fjällrackor, korpar, kråkor, ugglor samt en oerhörd myckenhet af råttor och möss.1360 Den1361 som erfarit den dystra tomhet, som herrskar på tundran, torde ej förundra sig öfver den egna föreställning hos Samojederna, att dödens gud thronar ofwan jord, men att de elyseiska fälten äro belägna i underjordens sköte. I1362 enlighet med denna föreställning begrafva de vanligen sina döda ofvan jord, och1363 låta ☙  Ta❧dibernas mörka andar sväfva deröfver i nattens dunkel, men förtälja deremot, att djupt in i jorden bor ett godt1364 och lyckligt folk, som de benämnna Siirtjei, ett folk, som lefver i rik besittning af mammuth-djur – dess renar – af bäfrar, soblar, silfver och guld.1365 Här erinras jag om en öfverraskning, som1366 en gång vederfors mig under mina ensliga promenader1367 på den nu ifrågawarande tundran. Wid ett plötsligt inträffande owäder nödgades jag söka mig en1368 tillflygt1369 under ett wid elfstranden1370 stående träd. Ej1371 långt ifrån trädet varseblef jag en anstalt, som wäckte både min förwåning och nyfikenhet. Anstalten bestod uti1372 en fyrkantig kista af vidpass1373 tre alnars längd och en alns bredd. Kistan war timrad1374 af grofva, ojemnade stockar, uppstyltad1375 på några stol☙  par och ❧ betäckt med tvenne stockhwarf1376. Utan betänkande1377 företog jag en undersökning af kistans innehåll1378, lösryckte först twenne öfver1379 kistan löpande tvärstänger, wältrade sedan åsido de stockar, som tjenade till en slags lock eller betäckning af kistan. Sedan dessa hinder blifvit undanrö[jd]a1380, låg för mitt öga ett1381 vidrigt antiqvarium  – ett stinkande mennisko-lik.1382             hwarken gåfwo mig renar eller beledsagare, föregifwande sig ej […] följeslagare ǁ hvarken gåfvo mig renar eller följeslagare ofärd ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. död ǁ 2. ofärd Då […] nödsakad ǁ KK Coll. 539.30.1: Sålunda nödsakad till […] bragt ǁ KK Coll. 539.30.1: till ända kojan ǁ KK Coll. 539.30.1: stugan kunde […] Syrjänerna ǁ KK Coll. 539.30.1: kunde icke sjelfwa Syrjänerne icke […] dagen ǁ KK Coll. 539.30.1: ej dwäljas under dagarne Utflygter […] fria ǁ KK Coll. 539.30.1: Excursioner ut i det fria ströfwade […] att jag ǁ KK Coll. 539.30.1: ströfvade jag mest på tundrorna på de ödsliga mossorna, aflägsnande mig stundom så långt från stugan, att jag knappt på öde från stugan, att jag de […] mossorna ǁ tundrorna hvarmed […] förstå ǁ KK Coll. 539.30.1: hvarmed man rätteligen förstår land, jorden ǁ land. På På […] förtälja ǁ KK Coll. 539.30.1: På en tundra förekomma sjöar, floder, smärre höjder, hedar, kärr; här der saknas blott en lefvande vegetation. Måhända skulle ett mikroskopiskt spejande öga äfwen här k[unna] upptäcka en flägt af lif liten werld af lefvande gestalter skapelser, men för en wanlig betraktare-blick framträda endast låga, mörka wide-buskar, den gråa renmossan, några grässlag och cryptogamiska vexter. Bland djurslag warsnar man på en ren utom renen endast blott vargar, räfvar, fjällrackor, råttor och möss, korpar, kråkor, ugglor.  – Hwem som erfarit den djupa stra tomhet, som herrskar öfwer detta sorgens land på en Samojedisk tundra, han 525 Itineraria 4osa 1841_44.indd 525 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria           förundrar sig ej öfwer det egna föreställnings-sätt hos Samojederne, att de låta dödens Gud throna ofwan jord, men försätta de E elyseiska fälten i underjordens djupaste sköte. Till följe af denna föreställning begrafwa de sina döda ofwan jord och låta Tadibernes andar sväfwa deröfwer i nattens mörker, men deremot förtälja tundran upptäcka ǁ en tundra kunna upptäcka alla slags ǁ lefvande en mängd […] ǁ kryptogamer utom ǁ här ~ A small range of different species and adaptation to cold conditions are typical of tundra fauna as a whole. Семенов  – Белов 2015: 260–262. (TS) Den som […] ǁ 1. Efter att häfwa ǁ 2. Hwem I […] denna ǁ På grund af en sådan och ǁ men godt ǁ 1. go[dt] ǁ 2. rikt The Tundra Nenets word сихиртя, in western dialects сиртя, refers to beings from the sphere of beliefs, tales about which are still being told in the 21st century. The sixirtja tales consist of international motifs and resemble, e. g., Finnish tales of gnomes (maahiset) or Saami gufhttar folklore. In them, people are in interaction with sixirtjas dwelling under the earth and possessing great wealth and supernatural powers. In addition to crystallized sixirtja tales there are many personal narratives or memorates. The tradition consists              typically of both the tradition of beliefs and historical narratives, because of which the Nenets have combined, e.g., archaeological finds with sixirtjas. Therefore, some Russian archaeologists have called the Palaeo-Eurasian peoples sixirtjas, which has led to confusion between folk tradition and archaeological data. Lukin 2011: 170–194. (KL) som […] vederfors ǁ KK Coll. 539.30.1: som wederfors mig någon gång promenader […] tundran ǁ KK Coll. 539.30.1: wandringar på tundran en tillflygt ǁ 1. tillflygt under en häftig skur ǁ 2. ett skygd emot de tillflygt ǁ KK Coll. 539.30.1; tillflykt elfstranden ǁ KK Coll. 539.30.1: elfs-stranden Ej […] trädet ǁ KK Coll. 539.30.1: Wid trädet Anstalten […] uti ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. Anstalten utgjordes af ǁ 2. Anstalten war ǁ 3. Anstalten bestod i vidpass tre ǁ KK Coll. 539.30.1: tre timrad ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. tillredd ǁ 2. timrad uppstyltad […] betäckt ǁ KK Coll. 539.30.1: väl omstyltad och betäckt stockhwarf ǁ KK Coll. 539.30.1: stockwarf betänkande ǁ KK Coll. 539.30.1: betänklighet innehåll […] lock ǁ KK Coll. 539.30.1: innehåll  – lösryckte ett först tvenne öfver kistlocket 526 Itineraria 4osa 1841_44.indd 526 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia –         Någon gång ǁ Men någon f<--->  med ǁ ett  nästan […] förefalla ǁ alltid skola erbjuda sig  odrägligt. Den ǁ odrägligt, ty den  […] vanvett. ǁ KK Coll. 539.30.1 & Hf. Mbl.: ~ Man anser fylleriet för en lastfull vana, som härrör af dålig uppfostran, onda föredömen, olyckliga lefnads-förhållanden o. m. d. Hos Samojeder och andra råare folk är lusten att berusa sig en af de starkaste naturdrifter, hvi en drift, som alldeles oberoende af wanan delas i nästan lika hög grad af alla, utan afseende på ålder och kön. Märkwärdigt, att en sådan, blott till wanwett ledande drift skall wara nedlagd i mennisko-naturen!  I […] vintern ǁ KK Coll. 539.30.1: Omsider inträdde wintern  Syrjänernas renhjordar ǁ KK Coll. 539.30.1: Renarne  för ǁ KK Coll. 539.30.1: till  fördelade i ǁ KK Coll. 539.30.1: fördelade <---> i  Ru. аргиш (TaS)  Med […] utom släden. ǁ KK Coll. 539.30.1: Med arjish förstår man antalet af slädar, som en person för efter sig – en sammanhängande karawan. Hwarje af de i karawanen befintliga slädar drages vanligen af twenne renar. Hwardera renen fastbindes medelst en grimma wid föregående släde samt tvingas härigenom att åtfölja karavanen. De öfriga wid för ett renspann oumbärliga redskapen äro: oket, som består i en rem, löpande twärstänger, som voro i förening med styltorna å wid hvardera ändan af kistan, wältrade sedan å sido stockarne, som tjenade till lock öfver […] wältrade ǁ tvers öfver kistlocket löpande tver-stänger och undanvältrade undanröjda ǁ Mscr: undanrödja, corrected in Castrén 1852b: 281 ett […] antiqvarium ǁ KK Coll. 539.30.1: ett sällsamt antiquarium Burials on the surface of earth have been common in the tundra, where the permafrost makes it impossible or at least difficult to dig. Гемуев & al. 2005: 464–467 with pictures of Nenets graves. (TS) Hvad […] dårhus. ǁ KK Coll. 539.30.1: Emellertid blef min belägenhet i stugan med hvarje dag allt mera plågsam och bekymmerfull. Genom det dagliga umgänget förlorade mitt rese[-] sällskap efterhand all aktning för min utländska wälborenhet och samt började öfverlåta sig åt fylleri och ett lastfullt lefverne. Med någon fallenhet för humor kan ett nyktert sinne en och annan gång muntra sig wid åskådandet af de bachana[liska] komiska scener, som ovilkorligen alltid skola erbjuda sig i en Bachanalisk krets, men i längden blir detta spectakel hemskt och olideligt. Ty den dram, som uppföres i en krog, är ingen annan än den, som ageras i ett dårhus. mera ǁ ~ och mera ett ǁ d ☞ 527 Itineraria 4osa 1841_44.indd 527 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria         kastad öfver renens nacke, samt en för begge renarne gemensam dragrem, hvilken löper fritt emellan medarne och med sina begge ändar är fästad vid oket midt under renens framben. Körarens renar, hvilka äro 3–4 till antalet, förses dessutom med bukgördlar, som uppehålla dragremmen och hindra den, att wid de lösa oroliga svängningar komma undan benen. Ifrån bukgördeln löpa remmar, medelst hvilka renarne äro fastbundna vid hvarandra. Körrenarne styras med en töm, fästad wid hufvudet af den yttersta renen på venstra sidan. De bångstyrige twingas till lydnad med spetsen af en lång stör, kallad af Samojederne hariej, wid hvars ena ända alltid finnes ett spjut. – Ren-slädarne äro wanligen höga, för att ej samla snö under sig och sommartiden icke möta hinder af tufvorna på de ojemna tundrorna. Af sådan anledning finnas också inga medorna sammanhållande band. Dragslädarne äro långa, körarens släde deremot så kort, att knappt endast tvenne personer k[unna] få rum deri. Köraren sitter alltid med ryggen wänd åt höger och fötter hängande utom släden. en […] mindre ǁ 1. ett antal ǁ 2. en liten, sammanhängande består ǁ skötes af en enda person och ~ arjishen ǁ karavanen denna ǁ en sådan karavan In the margin here there is note struck out by Castrén: Obs. I Tidn. <-----> en beskr[ifning] af slädan. tvärn ǁ Mscr: tvära, corrected in Castrén 1852b: 282 arjishen ǁ KK Coll. 539.30.1: karawanen dragsläde […] jag dock ǁ KK Coll. 539.30.1: dragsläde, hwarest deri jag fritt kunde se både höger och Hvad1383 min wistelse i den trånga Syrjän-kojan beträffar, så blef den med hvarje dag allt mera1384 plågsam och olidelig. Genom det dagliga umgänget förlorade mitt res-sällskap efterhand all respekt för min utländska wälborenhet och började öfverlåta sig åt ett1385 omåttligt fylleri. Någon1386 gång kan man wäl med1387 nyktert sinne roa sig åt de komiska ☙  scener, som ❧ nästan1388 alltid förefalla i en bachanalisk krets; men i längden blir detta spektakel hemskt och odrägligt.1389 Den dram, som uppföres på en krog, är i det hela ingen annan än den, som ses i ett dårhus. Berusningen är blott en öfvergående paroxysm af vanvett.1390 I1391 slutet af Oktober (g[ammal] st[il]) inträdde ändteligen vintern, den i en lång månads tid efterlängtade vintern. Syrjänernas1392 renhjordar anlände och man började göra tillrustningar för1393 resan. I en hast bildades en karavan af 150 slädar, hvilka blefvo fördelade1394 i 15 så kallade arjisher1395. Med1396 arjish förstår man en1397 sammanhängande, mindre karavan, som består1398 af vidpass tio slädar. Hwar och en af dessa slädar drages vanligen af tvenne renar, hvilka medelst en grimma äro fastbundna vid nästföregående släde och sålun☙  da tvingas att ❧ åtfölja arjishen1399. I spetsen för denna1400 åker alltid en person, sittande i en lätt släde1401, som drages af 3–4 renar. En sådan släde äger så korta dimensioner, att köraren alltid måste sitta deri på tvär[n]1402, med ryggen vänd till höger och fötterna hängande utom släden. Emedan detta sätt att färdas är både obeqvämt och i längden mycket uttröttande, lät jag fastbinda mina renar wid arjishen1403 och instufvade mig i en vanlig dragsläde1404, 528 Itineraria 4osa 1841_44.indd 528 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia – der jag kunde intaga en halft liggande ställning och skåda både åt1405 höger och åt venster. Den första dagen hade jag dock intet att bemärka, emedan wi först på1406 aftonen kommo oss till wägs1407 och innan kort nödgades uppslå wåra tvenne tält. Tillgången1408 härwid är följande. Man uppreser först twenne stänger, hvilka i öfra ändan äro sammanfästade medelst en lycka. Genom denna lycka inskjutas sedan åt☙  skilliga ❧ lösa stänger, som1409 med sin nedra ända nedstötas1410 i marken och bilda en efter tältets beskaffenhet afpassad större eller mindre periferi. Omkring dessa stänger dragas1411 dubbla wäggar, som bestå af sammansydda renhudar och utgöra fyra skilda afdelningar. Wäggarna omsnöras starkt och under1412 owäder fordrar försigtigheten, att hela1413 tältet fastbindes antingen wid1414 ett närstående träd eller en lastsläde, emedan wädret lätteligen bortför hela huset. På1415 inre sidan om tältet betäckes marken med bräder, qvistar eller mattor1416 och renhudar. Härden består af ett jernspjäll1417, och deröfver löpa twenne wid tältwäggen1418 fastbundna stänger, ifrån1419 hvilka grytorna nedhänga. Dock är kokningen ej någon hufwudsak på tundran. Icke1420 alle☙  nast ❧ Samojeder utan äfven Ryssar och Syrjäner äro wana att förtära1421 rå fisk och rått kött. Äfven1422 många bildade personer begagna sig här af rå spis, i synnerhet af frusen fisk, anseende den för ett verksamt preservativ1423 emot skorbutiska sjukdomar. Huru ock härmed må förhålla sig, så tvingas menniskan af det vanliga lefnadssättet på tundrorna att vänja sig vid rå föda. Det händer ofta att man på flere dygn antingen ej finner bränsle eller för ovädrets skull icke1424 kan uppslå sitt tält; ja äfven under                     venster om mig. Första dagen var dock åt ǁ hoge [höger] på ǁ KK Coll. 539.30.1: emot wägs ǁ KK Coll. 539.30.1: väga Tillgången […] owäder ǁ KK Coll. 539.30.1: Härwid tillgår på följande sätt: Man uppreser twenne stänger, sammanfogade i öfra ändan medelst en lycka, hvarigenom inskjutes ett antal lösa stänger, bildande vid marken en efter tältets storlek större eller mindre omkrets. Omkring stängerna dragas dubbla wäggar af renhud, hvilka utgöra fyra skilda afdelningar. Hwarje wägg omsnöres starkt och wid owäder som ǁ 1. hvi[lka] ǁ 2. som fas [fästas] nedstötas ǁ instötas dragas ǁ ~ nu under ǁ wid hela ǁ KK Coll. 539.30.1: sjelfwa fastbindes […] wid ǁ KK Coll. 539.30.1: fastbindes wid På […] tältet ǁ KK Coll. 539.30.1: Invändigt mattor och ǁ KK Coll. 539.30.1: mattor, samt jernspjäll […] tundran. ǁ KK Coll. 539.30.1: jernspjell. Deröfver löpa twenne wid wäggen fastbundna stänger, hvarur grytorna nedhänga. Dock utgör är kokningen icke ej någon wäsendtlig sak på tundran. tältwäggen […] stänger ǁ 1. sjelfva tältstängerna fastbundna grytor ǁ 2. sjelfva tältwag [tältwäggen] ifrån hvilka ǁ hvarur Icke ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. Ej ǁ 2. Icke förtära ǁ KK Coll. 539.30.1: äta From here to the words de klokares tal the clean copy of the mscr is by Natalia Castrén. preservativ ǁ KK Coll. 539.30.1: præservativ icke ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. ej ǁ 2. icke 529 Itineraria 4osa 1841_44.indd 529 21.8.2019 16:05:41 �Itineraria  resan ǁ KK Coll. 539.30.1: resor  From here until mscr p. 609 the clean copy has been written by Castrén himself.  deri […] gerna velat ǁ KK Coll. 539.30.1: deri, att han begabbar begabbelsen. I det Samojediska folklynnet ligger ett drag, som i brist på tjenligare uttryck kunde benämnas: krånglighet, inbundenhet, lakonism. Huru fredligt man äfven må umgås med Samojeden, så menar han dock, att man ovilkorligen vill träda honom på lifvet. Han söker derföre hålla sig på en viss distans, tager en bister uppsyn, är mycket fåordig och inlåter sig alldrig i bestämda svaromål. Wid en något mera framskriden förståndsodling utvecklar sig härur ur detta national-drag den skarpaste humor – de allwarsamma minerna falla bort och det inbundna lynnet döljer sig nu bakom skämtets udd. Hos wår för dåre allmänt ansedda Samojed hade humorn urartat till satir, men han använde den endast till sjelf-försvar. Att just detta satiriska lynne hos de allwarsamma Syrjänerne ådragit Samojeden epithetet dåre, derom öfwertygades jag redan wid wårt första lägerställe. Sedan agapen blifvit slutad, vil[le] hade man velat  han […] allt ǁ skrattar åt allt  […] begabbelse. ǁ 1. ~ På detta sätt skämtsamma lynne aflade han ǁ 2. ~ Bland hans skämtsamma ǁ 3. ~ Men  öfvertygades ǁ öfvertyges  han ǁ KK Coll. 539.30.1: personen  The word han is missing in the mscr, but added in Castrén 1852b: 284.  syndasmitta ǁ KK Coll. 539.30.1: synda-smitta  själarna ǁ KK Coll. 539.30.1: själarne vanliga förhållanden hinner man på resan1425 alldrig anordna den så nödvändiga middagsmåltiden. Derföre plägar enhvar föra med i släden ett stycke rått kött eller helst en renstrupe, som han förtär, då lusten påkommer. Emellertid underlåter man ej att hvarje morgon och afton ställa grytan öfver elden, då förhållandena det medgifva.  – Är nu tältet uppslaget och qvällsvarden i antagande, så smyger sig den ena efter den andra sakteligen in i tältet, söker sig en behaglig plats kring härden och sitter ☙  med förnöjdt sinne vid den ❧ ljuft ångande grytan. Dock visar sig i vår brokiga krets en stor olikhet i sättet, hvarpå enhvar njuter af sin varelse. Ryssen sjunger glada visor, skämtar, gycklar och skalkas. Syrjänen läser böner, berättar legender och moraliserar. Samojeden sitter stilla och lyssnar uppmärksamt till de klokares tal. Blott1426 en enda individ af sistnämnda slägte låter stundom höra af sig. Han hålles af Syrjänerna för en dåre, men hans dårskap består allenast deri, att1427 han1428 ler åt allt och med skämtets vapen afspisar hvarje förebråelse, hvarje förolämpning, ja till och med kamraternas hån och begabbelse.1429 Att han visst icke war en dåre, derom öfvertygades1430 jag fullkomligt wid wårt första lägerställe, hvarest följande händelse tilldrog sig. Sedan qwällswar☙  den war slutad, hade man ❧ gerna velat skänka öfwerlefvorna af måltiden åt Samojeden, men då han1431 icke bar korstecknet om halsen, fruktade man, att [han]1432 skulle orena faten och dymedelst öfverföra sin hedniska syndasmitta1433 på de frälsta själarna1434 Medan sällskapet satt i oro1435 och bekymmer öfver denna vigtiga punkt, antog Samojeden en bedröfwad, halft1436 gråtande uppsyn, fattade i en 530 Itineraria 4osa 1841_44.indd 530 21.8.2019 16:05:41 �Lapland, Russia and Siberia – närliggande isbit och började med stor ifver rentwå sin menlösa tunga. Man tog detta för vansinne, men demonstrationen hade likwäl den verkan, att ett fat genast framsattes för Samojeden. Emellertid1437 började den heligaste bland Syrjänerna genast preservera1438 sig emot smittan med en rödskrifven bön1439, som han uppläste ur en rysk bönebok1440. Under läsningen varseblef han i1441 marginalet orden ”Christi påsk”. Erinrande sig den snart förestående tunga fastetiden1442, afbröt han genast läsningen och slängde boken ifrån sig under ☙  utropet: ”drag för ❧ tusan d[jefvula]r”. Troligen ansåg han sig likwäl nu wara skyddad mot all smitta och lade sig förtröstansfullt till hvila. Vi1443 öfriga följde1444 hans föredöme. – Natten åtföljdes af en herrlig morgon. Enligt min ringa insigt i himmelska och jordiska ting har den höga Norden intet skönare att erbjuda, än en stjärnklar1445 höstmorgon, då marken är betäckt med snö, men skogen ännu mörk och isarna1446 blanka, då luften är ren1447 och lätt, som lättaste ether, då ingen vindflägt, ingen fågel, intet ljud stör naturens djupa tystnad.1448 Hwad1449 wår resa beträffar, så försiggick den så långsamt, som det allenast är möjligt uti Samojedernas land. På de fyra första dagarna1450 (25–28 Oktob[er]1451) tillryggalade wi sammanräknadt wid pass 40 verst, men nådde ännu icke Ural, emedan man, för att äga en lämplig passage1452 öfver berget, nödgades göra en betydlig omväg. Härpå inträffade en blida, som höll1453 oss stilla i två dagars tid. Den 31 Oktober satte vi oss åter i rörelse och öfverforo på dagen Kötschpel1454, en af Uusas många bifloder. Här såg jag de sista granarna1455 på vestra sidan af Ural; videbusken blef  oro och bekymmer ǁ KK Coll. 539.30.1: bekymmer och djup oro  halft ǁ KK Coll. 539.30.1: nästan  Emellertid ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. Emellertid ǁ 2. Icke desto mindre  preservera ǁ KK Coll. 539.30.1: præservera  bön […] bönebok. ǁ KK Coll. 539.30.1: bön.  bönebok ǁ kalender  i marginalet […] påsk” ǁ KK Coll. 539.30.1: wid sidan af bönen margo orden Пасха Христова (Christi Påsk)  fastetiden […] lade ǁ KK Coll. 539.30.1: faste-tiden, upprepade han orden: ”Christi Påsk” och tilllade medwetslöst: ”Ach tusende D[jefvula]r.” Emellertid ansåg han sig nu vara wäl bergad och lade  Vi ǁ KK Coll. 539.30.1: De  följde ǁ ~ snart  stjärnklar höstmorgon ǁ KK Coll. 539.30.1: stjernklar höst-morgon  isarna ǁ KK Coll. 539.30.1: isarne  ren och lätt ǁ lätt och ren  tystnad. ‖ KK Coll. 539.30.1: ~ Hur qwäder ej Nordens Skalder om detta?  Hwad […] land. ǁ KK Coll. 539.30.1: Wår resa gick för sig så makligt, som det allenast i detta land är möjligt.  dagarna ǁ KK Coll. 539.30.1: dagarne  Oktob. ǁ KK Coll. 539.30.1: Oktober [Old Style]  passage öfver ǁ KK Coll. 539.30.1: öfwerfarts-punkt af  From here to the words granar och lärkträd (mscr p. 612) the clean copy is written in Natalia Castrén’s hand.  The River Këčˈ-Pelˈ discharges into the River Usa from the left at 452 km from its mouth. (TS) 531 Itineraria 4osa 1841_44.indd 531 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  granarna ǁ KK Coll. 539.30.1: granarne  omstrålad ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. omstrålad ǁ 2. höljd ǁ 3. omstrålad  Castrén most probably means the 1,235-metre high top at N66°56′42″ E65°23′35″. North of it, at N66°58′30″ E65°35′23″, there is a lower pass, through which the Urals could be crossed. Even today the northern railway between European Russia and Siberia uses the same pass. (TS) Пэˈ ерв, ‘guardian spirit of the Urals’. According to other information, the highest mountain top of the Northern Urals is called Пэˈ малˈ хада (‘The grandmother of Urals’ head’) or Минисэй. Lehtisalo 1924: 106–107; Головнёв 1995: 491– 492; Лар 2003: 107–108. (KL)  förrberörde ǁ KK Coll. 539.30.1: förberörda  Samojederna ǁ KK Coll. 539.30.1: Samojederne  Castrén is standing at the pass at ca. N67°0′ E65°25′. (TS)  hvilka ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. som ǁ 2. hvilka  The River Elec joins the River Usa at N67°2′47″ E64°5′22″. (TS)  Пад я̆ха, ‘Sack river’, an established Tundra Nenets name for the River Sobˈ. (TaS) The westernmost point of the headwaters of the River Sobˈ (Ru.)/ Padjaxa (Nenets) is in the Ural mountains near the present-day village of Poljarnyj Ural at N67°0′43″ E65°6′59″ from where the distance to a lake from which a tributary of the River Elec begins is only about 1.5 km, although it is ca. 10 km to the Elec itself. The River Sobˈ reaches the Obˈ at N66°19′9″ E66°8′49″. (TS)  vore ǁ KK Coll. 539.30.1: war  – Changed by the editor of Hf. Mbl.  produkter ǁ KK Coll. 539.30.1: producter nu det allrådande trädslaget. Emot aftonen lägrade vi oss vid foten af Ural; under natten uppstod ett regn som fortfor i tvenne dygn och hindrade oss att fortsätta resan. Den 3 Novem☙  ber helsades vi åter ❧ af en klar, lugn morgon. Nu såg jag för första gången Ural i dess fulla prakt  – omstrålad1456 af stjernors glans, som belyste de våglika, skyhöga topparne. Stolt hof ur midten ”Urals Furste”ix sin hvita hjessa och tallösa stjernor hängde deröfver.1457 Deras skimrande sken göt sig, lik en ande, öfver Furstens anlete och gaf lif åt de stelnade dragen. ”Du ser att fursten är mild i dag, men han kan ock taga sig en annan uppsyn,” sade den förrberörde1458 Samojeden, som oförmärkt smugit sig till min sida. Härpå förtäljde han om de mäktiga stormar, som rasa på Ural, slungande stenar och hela klippor utför berget. Han berättade att många bland hans bröder i storm och oväder tillsatt lifvet vid öfverfarten af Ural. Så fruktad är Urals Furste af Samojederna1459, att de alldrig våga inträda färden öfver berget, utan att förut hafva hvilat sina renar någon dag under bergsfoten. Med friska renar öfverfares berget på en dag. Till öfverfartsställen tjena åtskilliga ☙  bergpass ❧ eller så kallade ”portar,” genom hvilka bergssträckningen ofta afbrytes. Passen bestå af mer och mindre vidsträckta åsar, hvilka ega en ganska betydlig höjd, fastän de, från afstånd sedda, likna låga dälder.1460 Vår färd gick öfver den ås, som man nu ärnar genombryta med en kanal, för att med hvarannan förena tvenne floder, hvilka1461 taga sin upprinnelse ix. Samojederna kalla Ural Pae, sten, och högsta toppen i hvarje bergssträckning benämnes vanligen Pae jieru, Urals Furste eller Herre. 532 Itineraria 4osa 1841_44.indd 532 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – på åsen och utfalla den ena Jielets i Uusa1462, den andra i Obs biflod Padjaha eller Sob1463. Meningen vore1464 att bilda en segelled emellan Ob och Petschora samt öfver Pustosersk bringa utomlands nordiska produkter1465. Om detta företag en gång realiseras1466, så kommer det ovillkorligen att utöfva det största inflytande på landets kultur1467 och de vilda invånarnes hyfsning. Lyckligt och skyndsamt gick vår resa genom bergpasset, men knappt hade vi hunnit sänka oss utför åsen, förrän ett stormväder upphof sig från vester, som till och med på den östra, vindfria sidan af berget var så häftigt att vi med yttersta möda fingo våra tält uppresta. ☙  Under ❧ natten lugnade sig vädret så vida, att vi åter följande dag (d. 4 November)1468 kunde fortsätta resan. Vi färdades nu i sydostlig1469 riktning, långsefter högra stranden af den Sobska floden1470, genom en nejd, som var mycket ojemn och1471 tätt bevuxen med granar och lärkträd.1472 Efter1473 trenne dagars långsam och mödofull färd1474 i denna skogsbygd lemnade wi floden Sob åt höger och befunno1475 oss snart på en widsträckt tundra, färdades halftannat dygn på tundran och nådde så en höjd, derifrån1476 Ob omsider lät se sig med sina talrika vikar1477, holmar och grenar.1478 Emedan floden1479 ännu icke hade lagt sig, slogo wi läger på1480 höjden och utskickade några personer för att uppsöka Ostjakiska jurt och söka förskaffa oss en båt, hvarmed jag1481 kunde komma öfver elfven. De utskickade återvände emot aftonen med det besked, att de wäl funnit några jurt, men Ostjakerna hade wägrat att beledsaga mig öfver elfven, under fö☙  re❧wändning, att de ej ägde någon båt. Af  realiseras ǁ KK Coll. 539.30.1: att realiseras  kultur ǁ KK Coll. 539.30.1: cultur  Old style.  sydostlig ǁ KK Coll. 539.30.1: sydöstlig  floden […] var ǁ KK Coll. 539.30.1: floden. Nejden var  och ǁ samt  […] lärkträd. ǁ KK Coll. 539.30.1: ~ Sistnämnda trädslag anträffas ymnigt på denna sidan af Ural, men invid sjelfva berget ligga de flesta af detta trädslag kullslagna af stormen. Lärkträdet är ett resligt träd, men af ringa fasthet, granen besitter en seghet, som trottsar sjelfwa Urals pustar, fastän hon är dwerg jemförelsevis med lärkträdet. Castrén means Siberian larch (Larix sibirica). (TS)  From here to mscr p. 615 the clean copy is by Castrén.  färd […] Sob åt ǁ KK Coll. 539.30.1: färd utefter Sob lemnade wi floden åt  befunno ǁ anlände  derifrån ǁ KK Coll. 539.30.1: hvarifrån  sina […] vikar ǁ KK Coll. 539.30.1: alla sina wikar  Castrén reached the Obˈ somewhere in the region of presentday Labytnangi, opposite Obdorsk (Salexard) at N66°39′ E66°24′. (TS)  floden ǁ KK Coll. 539.30.1: elfven  på […] förewändning, att ǁ KK Coll. 539.30.1: på höjden. Några personer utskickades för att uppsöka Ostjakiska jurtor samt förskaffa mig en båt och följeslagare öfwer elfwen. De utskickade återwände emot aftonen med den underrättelse, att de väl funnit några jurtor, men Ostjakerne hade wägrat föra mig öfver elfven, föregifvande såsom orsak till sin vägran, att  jag ǁ wi 533 Itineraria 4osa 1841_44.indd 533 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  Ostjakerna ǁ KK Coll. 539.30.1: Ostjakerne  nu ǁ KK Coll. 539.30.1: genast  begaf […] jurtorna ǁ KK Coll. 539.30.1: begaf mig till jurtorna  wälkomst-helsning ǁ KK Coll. 539.30.1: wälkomst-hellsning  helsning ǁ KK Coll. 539.30.1: tilltal  genom ǁ KK Coll. 539.30.1: medelst  Ostjakerna […] framför mina ǁ KK Coll. 539.30.1: Ostjakerne innan kort derhän, att de alla nedkastade sig för mina  desto ǁ KK Coll. 539.30.1: dessto  elfven ǁ KK Coll. 539.30.1: Ob  Orsaken […] förderfva ǁ KK Coll. 539.30.1: Orsaken härtill var uppenbart deras fruktan för isen, som redan simmade i elfven och lätteligen kunde förderfwa  i […] isstycken ǁ små isstycken redan simmade i floden  lyckades […] fiskare-båt ǁ KK Coll. 539.30.1: förmådde jag det fega folket till det medgifvande, att de omsider sade sig ega en gammal, obrukbar, usel fiskare-båt  förmå ǁ få  en af Ostjakerna ǁ KK Coll. 539.30.1: den förnämsta i jurtan  äfven ägde ǁ KK Coll. 539.30.1: ock egde  smärre ǁ KK Coll. 539.30.1: 1. större ǁ 2. smärre  ökstockar ǁ Castrén 1852b: 287: farkoster  Följande […] uthärdat. ǁ KK Coll. 539.30.1: Följande dag (den 9. November) öfverfor jag lyckligt Ob och anlände samma dag till den vid bäcken Poluj belägna byn Obdorsk, efter en resa, som sammanräknadt medtog nära två månaders tid och war förenad med besvärligheter, som i närmare detalj utförda kunde synas otroliga för enhvar, som sjelf ej beträdt wildmarkens stigar. fruktan, att Ostjakerna1482 under natten kunde taga till flykten, lät jag nu1483 förespänna fyra renar och begaf1484 mig i egen person till en af jurtorna. Wid mitt inträde i rummet mötte mig en åldrig man med den wälkomst-helsning1485, att jag kunde förfoga mig tillbaka samma wäg, som jag kommit. Långt ifrån att låta afskräcka mig af denna helsning1486 bragte jag tvertom genom1487 stränga och hotfulla ord Ostjakerna1488 i en sådan nöd, att de alla innan kort nedkastade sig framför mina fötter. Icke desto1489 mindre stodo de envist fast i sitt fattade beslut att ej föra mig öfver elfven1490. Orsaken1491 till denna oginhet war uppenbart den, att i1492 floden redan simmade små isstycken, och man befarade att de möjligen skulle för☙  derfva om ej alldeles krossa båten. Genom ❧ fortfarande hotelser och löftet att ersätta båtens wärde lyckades1493 det slutligen att förmå1494 Ostjakerna till det medgifvande, att de ägde en gammal, läck och obrukbar fiskare-båt. Nu lät jag en1495 af Ostjakerna sätta sig i min släde och for att besigtiga båten. Under wägen bekände Ostjaken, att han äfven1496 ägde en annan båt, erinrade sig sedan en tredje, så en fjerde och femte, slutligen en sjette, oberäknadt ett antal smärre1497 ökstockar1498. Följande1499 dagen (den 9 November1500) öfverfor jag lyckligt Ob och anlände så1501 till Obdorsk1502 efter en resa, som medtog en1503 tid af vid pass tvenne månader och var förenad med de största besvärligheter, jag förr1504 eller sednare under någon resa uthärdat. 534 Itineraria 4osa 1841_44.indd 534 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  ❧ IX.1505 Ehuru1506 den sednaste långa och mödofulla färden hade uttömt mina krafter, förderfvat min helsa och nedstämt mitt mod, kunde jag mig likväl efter ankomsten till Obdorsk glad och lycklig i känslan deröfver, att jag nu äntligen befann mig på modren Asias aktade jord, att jag andades den luft, som gjutit den första lifsgnistan i våra fäders bröst och ännu fortfarande underhåller vid lif många bland deras djupt beklagansvärda bröder.1507 Väderdrifna af ödet, somliga till Urals kulna1508 höjder, andra till Ishafvets än kyligare mossar, är deras ande bunden med en boja, nästan lika fast, som den is, hvilken binder naturens hjerta i deras närvarande fosterland. Denna boja är råhetens, mörkrets, vildhetens. Visst1509 är äfven denna råhet parad med många vackra, älskvärda egenskaper, och det har stundom förefallit mig, som skulle de så kallade naturfolkens klara instinkt, oskuldsfulla sinne och goda hjertelag i många ☙  afseenden bringa på ❧ skam hela det europeiska vishetskramet; men under mina vandringar i ödemarken har jag, ty värr! bland mycket vackert, godt och ädelt hos samma natur-folk varseblifvit så mycken styggelse och djurisk råhet, att jag slutligen ändock mindre älskar än beklagar dem. Denna erfarenhet minskade likväl icke värmegraden af mina känslors fröjd, då jag omsider befann mig i mina drömmars land, midt ibland folkslag, som på närmare eller fjärmare håll leda sin härkomst från Kalewas moder. Det var just i afsigt att göra dessa folkslags bekantskap, som jag styrde min kosa till Obdorsk, den nordligaste koloni på Sibiriens vestra jord ej långt ifrån Obs utlopp i Ishafvet. För det  November ǁ ~ g. st.  – Here in the margin there is struck-out note in pencil, unclear whether in Castrén’s own hand: Obs. 9 Nov. g[ammal] st[il] f<ärdas> brefvet derf[öre] är dat[umet] 2 Nov. g. st.  så ǁ till  The Obˈ runs into the Gulf of Obˈ in Kara Sea at N66°22′49″ E71°46′43″. Obdorsk (today, Salexard) is situated near the mouth of the river at N66°31ʹ18ʺ E66°36ʹ18ʺ. (TS)  en tid ǁ widpass <->  förr […] uthärdat ǁ någonsin uthärdat  From here to mscr p. 635 the clean copy is probably by Natalia Castrén.  Based on Castrén’s letter to F.J. Rabbe 2/14 Nov. 1843 (SKSA), published in Helsingfors Morgonblad 6/1844. The original letter is published in the volume of letters in this series, and differences from it are not mentioned here unless they explain Castrén’s words in the published report. A version of the text is also on pages 518– 520 of this mscr. It differs essentially from the published variant in only two details, which are shown below.  Here Castrén is referring to the presumed original Asian home of the Finns. See also Castrén 2017a: 110–124.  kulna ǁ Mscr p. 518: kala  Visst […] vishetskramet; men ǁ Letter: Visserligen har jag hört menniskor förarga sig deröfwer, att man tager den Europeiska bildningen till måttstock och rättesnöre wid bedömande af folkslagens cultur-grad, äfven {Mscr p. 518}: kultur, äfven] har det stundom förefallit mig sjelf, som skulle de så kallade natur-folkens klara instinct [Mscr p. 519: instinkt], deras flärdlösa, oskuldsfulla sinne och goda hjertelag vara mera värda, än hela det Europeiska vishetskramet, men [Mscr p. 519: vishetskramet. Nu] 535 Itineraria 4osa 1841_44.indd 535 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  The centre of a governorate on the River Irtyš downstream from the mouth of the River Tobolˈ, N58°12′0″ E68°15′9″. (TS)  Berëzov, present-day Berëzovo, is on the River Vogulka at N63°55′57″ E65°3′11″. The fortress was founded in 1593. Резун 2009: 195. (TS)  Bland […] mängd. ǁ Letter: Bland dem föregifver sig en vara Pollack, en annan är Kalmuck till nationen, men har förgätit sitt modersmål, och just nu sitter hos mig en Kirgis, som i sinom tid varit en betydande person. Handlande Tatarer och Syrjäner finnas här i mängd. närvarande åtnjuter Obdorsk ett ringa anseende, men fordom var det ett frejdadt namn och förekom till och med i den Tsarliga titeln. Ordet är åtminstone till ena hälften Syrjänskt och betecknar Obs mynning (af Ob och dor, det yttersta). Det är möjligt, att Syrjänerna äfven lagt grunden till denna lilla kolo☙  ni, hvars benämning ❧ härleder sig ifrån deras språk; men hvad som åtminstone till och med på historisk väg kan utredas, är det faktum, att de i långt aflägsen forntid gjorde handelsresor till Obdorsk. I en vida sednare tid begynte äfven Ryssar från Tobolsk1510 och Beresow1511 besöka orten och byggde sig här små kojor och magasiner, men uppehöllo sig blott tidtals på stället. För de besvärliga resornas skull funno de sig dock snart nödsakade att nedslå fasta bostäder i denna öde nejd. Den Ryska kolonisationen börjades knapt för ett sekel tillbaka; de flesta kolonister hafva inflyttat inom de sista trettio åren och uppehålla sig här med pass, hvilka årligen förnyas. Till förstärkning af koloniens svaga befolkning tjenar ett antal deporterade. Bland1512 dem föregaf sig en vara Polack, en annan Kalmuck, en tredje en Kirgis till nationen. Äfven funnos här för tillfället handlande Tatarer och Syrjäner i mängd. Landets egentliga innevånare äro Ostjaker och Samojeder. Många Ostjak-familjer stodo med sina fasta jurt rundt omkring byn, och innan kort skulle ännu andra, nomadiserande Ostjaker samt en talrik mängd Samojeder infinna sig i nejden ☙  ❧ Häraf synes att Obdorsk var rätta orten för min närvarande verksamhet. Den var för mig ett London, Paris, Berlin &c. och dock fanns der ingen bok utom den Sibiriska lagboken, ingen journal utom den, som underhölls af damerna i skumrasket, ingen antiqvitets- och naturalie-samling, fastän allt, hvad der fanns skulle taga sig ganska väl ut i de flesta samlingar. Det värsta af allt var, att jag till en början ej kunde bland de Christnas tal upptäcka 536 Itineraria 4osa 1841_44.indd 536 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – någon individ, som skulle varit tillgänglig för andra intressen än dem, som inbringa hundrade, sinom hundrade procent. Hvad1513 annat kan man väl också vänta af personer hvilka afsagt sig alla det civiliserade lifvets fröjder och njutningar, endast i afsigt att genom list och svek komma sig de enfaldiga och godtrogna infödingarnas med svett ovch möda förvärfvade egodelar? Häri hafva de visserligen lyckats, men denna framgång har störtat de flesta bland dessa lycksökare i ett moraliskt förderf, hvarjemte de försjunkit i en cynisk råhet, som förekom mig ☙  vida vämjeligare än sjelfva vildarnas. ❧ Då1514 jag vid mitt1515 första inträde till Obdorsk sökte logis hos en ifrån Tobolsk inflyttad borgare, fann jag hela hans familj sittande på golfvet och sysselsatt med att förtära rå fisk, som husfadren sjelf sönderskar i skifvor. Och då jag kort derpå besökte den mest bildade person på orten, som var ett slags lägre tjensteman, räknade han sig till beröm att i ett halft års tid ej hafva njutit någon annan förtäring än rått kött. Också försäkrade mig den nyss omförmäldte Polacken, som var kock till professionen och sade sig tillförene hafva spelat en lysande roll i de Petersburgska köken, att hans konst i Obdorsk föga lönar sig, alldenstund menniskorna här lefva à la Samojède. De äga visserligen hus, bland hvilka till och med några bestå af två etager, men dessa äro uppförda af gammalt skeppsvirke och skänka vintertiden ett ringa skygd emot kölden och de bistra vindarna. In☙  ne❧vånarnes beklädnad är i hvardagslag mest densamma, som hos Samojeder och Ostjaker. Många bland dem liknade äfven Samojederna deri, att de underhöllo mer eller mindre talrika renhjordar. Kor och får voro dock ej alldeles sällsynta, men hästar saknades, och i deras ställe begagnades så väl renar, som i synnerhet hundar. Men för att vara rättvis emot Obdorsk bör jag ej lemna oanmärkt, att här i somliga borgare- och köpmanshus äfven finnas en  Hvad […] rått kött. ‖ Letter and Hf. Mbl.: Dyrheten i Obdorsk öfverstiger allt, hvad jag ännu hunnit erfara. För en liten bräcklig kammare begär man i hyra 60 Rubel; en mark socker betalas med 2–3 Rubel; dåligt hvetemjöl kostar 12 rubel pudet och allt annat i samma förhållande. Häraf är en naturlig följd, att de flesta bland byns innewånare nödgas afhålla sig från allt öfverflödigt ätande och drickande.  Då […] rått kött. ǁ Den mest bildade man på orten, som var en slags lägre embetsman, räknade här sig till beröm att i ett halft års tid ej hafva njutit någon annan förtäring än rått kött.  mitt första ǁ mitt 537 Itineraria 4osa 1841_44.indd 537 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  The sequence copied to the mscr pages 518–520 ends here.  kuriosa och antiqvaria ǁ Letter: curiosa och antiquaria  The Great Northern War of 1700–1721. (TS)  […] sig. ǁ Letter: ~ Богъ съ нимъ!  Med […] statistiska upplysningar. ‖ Letter & Hf. Mbl. (spelling of the letter): Sedan vi sålunda tagit en öfversigt af Obdorsk, borde jag väl och nämna några ord om min resa till denna märkeliga ort; men saken är, att mina rese-anteckningar ännu ligga i kappsäcken på hinsidan Ob, som för isgångens skull nu icke kan öfverfaras. Det kostade mig icke ringa möda att på de Ostjakiska trågen få min egen person helbregda transporterad öfver elfven. Hvad jag utan alla anteckningar vet förtälja, är att mitt bröst under resan blifvit oändligen bullersamt och oroligt. Jag hostar natt och dag; stundom visa sig små hvita gryn. Hetta beswärar mig om nätterna. Antingen detta är lungsot eller icke, så lefwer jag i det ljufva hopp, att stafven ännu ej är bruten öfver mig. [Hf. Mbl.: Jag hostar natt och dag;  – –  – skulle detta vara lungsot…?  – The published parts of the letter to Rabbe end here. Already in Hf. Mbl. 17/1844 a short notification was published about Castrén’s travel grant to Siberia: ”HELSINGFORS. Angående vår Landsman Castrén hafva vi hugneliga underrättelser att meddela. I följd af Hr Koll. Rådet Sjögréns gällande förord har nemligen C. af Kejs. Vetenskaps-Akademien i S:t Petersburg blifvit engagerad fläkt af Tobolskt, eller något som åtminstone vill gälla såsom sådant. Här saknas ej fina rockar, lysande schalar, stora speglar, muskatell-vin, fagert tal och tobak af Suwarows No 1.1516 Till ortens kuriosa och antiqvaria1517 räknas familjen Charpow, en i Beresowska kretsen vidt utspridd prestslägt. Familjen sades vara svensk till sin upprinnelse. Dess ättefader skulle under Peters krig med Sverige1518 hafva förrådt sin Konung och efter krigets slut lupit undan till denna aflägsna vrå af verlden, för att undgå faran att blifva utlefvererad. Huru härmed må förhål☙  la sig, så ville dock medlemmarne ❧ af denna familj ej vidkännas någon frändskap med mig, som man äfven ansåg vara af Svensk börd. Kom jag dem inom skotthåll på gatorna, vips flögo de mig ur näfvarna och stängde till porten efter sig.1519 Med1520 samma skygghet och oginhet bemöttes jag äfven af de flesta andra bland byns innevånare, hvilka i mig tycktes misstänka en för deras kommerciella sträfvanden högst farlig kunskapare. Denna misstanke var så mycket naturligare, som jag oupphörligt sysselsatte mig med infödingarne och af dem insamlade icke blott philologiska och ethnographiska utan äfven alla slags statistiska upplysningar. Egentligen var dock den rätta tidpunkten för mina sysselsättningar ännu icke kommen, ty i de Obdorska jurten funnos endast några fattiga, till hälften förryskade Ostjak-familjer, och flesta öfriga infödingar uppehöllo sig allt fortfarande på sina öde ☙  tundror. ❧ Det dröjde dock ej länge innan enskildta slägter både af den Ostjakiska och Samojediska stammen började anlända till den Obdorska marknaden, som fortgår ifrån vinterns början ända in på Februari månad, under hvilken tid infödingarne stå lägrade med sina tält och renar rundt omkring den Ryska kolonien. I och med deras ankomst börjades ett nytt, sällsamt och brokigt lif i den lilla byn. Alldagligen infunno sig der talrika skaror af tundrans 538 Itineraria 4osa 1841_44.indd 538 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – tungbepelsade söner och döttrar, hvilka skredo makligt fram på gatorna och gapade med undran på de höga husen. Att de voro hitkomna för att köpa och sälja, derom hade jag svårt att öfvertyga mig, ty dessa marknadsgäster visade sig fullkomligt intresselösa och förde1521 icke sina varor till torgs. Det gick dock ett rykte, att under deras yfviga pelsar doldes både svarta räfvar, blå fjällrackor och andra dyrbarheter. Men de voro icke tillgängliga för hvarje köpare, utan man smög sig med dem helt oförmärkt till en särdeles god vän, lät honom undfägna sig på bästa vis och afslöt derpå i all tysthet sin köpenskap. ☙  Vilden inser ganska väl, att han ❧ förlorar på denna hemlighetsfulla handel, men hans försagda lynne skyr för en offentlig marknad, och dessutom står det ej i hans fria vilja att sälja sin vara åt den mestbjudande. Bland de tusendetal infödingar, hvilka årligen infinna sig på den Obdorska marknaden ifrån vidt aflägsna tundror, ges det blott några högst få individer, hvilka ej stå i bok hos köpmän, borgare och kosacker för vida mer än hvad de äga. Skulle de nu fördrista sig att med sin vara vända sig till någon annan än sin löftesman, så vore väl denna icke sen att tillgripa vildens hela egendom och till på köpet göra honom sjelf till sin tjenare.1522 Det händer väl ändock understundom, att infödingen bemannar sig och föryttrar åtminstone någon del af sin vara åt en främmande köpman, men han måste naturligtvis söka att härvid iakttaga största möjliga försigtighet, och äfven detta bemödande intrycker kanske på en och annan marknadsfarare den prägel af hemlighetsfullhet, som utgör det mest framstickande på den Obdorska marknaden. Under innevarande år ökades ☙  den hemlighetsfulla ängsligheten ❧ vid marknadens början af ett i omlopp varande rykte, som förkunnade, att handeln ej finge begynna, förrän kronan fått sin skatt af alla stammar ordentligt1523 uppburen. Denna nyhet kunde ej annat än verka högst för den ethnografisk-linguistiska missionen i Siberien på 3 år, med ett understöd af 1,000 Rb. S:r för hvarje; H. Exc. Ministern för Allm. Undervisningen har redan härtill gifvit sitt bifall. Emellertid ankom för ett par veckor sedan en af C. på Samojedernas tundror författad Syrjänsk Grammatik, hvilken, till Hr Koll. Rådet Sjögrén afsänd, sannolikt af Vetenskaps-Akademien befordras till trycket. C. har sålunda, efter hvad vi hoppas, redan på förhand rättfärdigat Akademiens till honom satta förtroende. Försedd med Akademiens instruktioner samt för resan nödiga litterära hjelpmedel (ss. böcker och kartor) lärer C. nu komma att fortsätta resan ifrån sin sednaste vistelsort, Obdorsk, vidare åt öster, åtminstone till Jenisej och Turuchansk, samt derifrån åt söder uppför Jenisej.  – Måtte den ihärdige forskaren under de nya, oerhörda svårigheter som förestå honom på Siberiens öde slätter, på helsans vägnar stå bi; ty både vilja och förmåga att till vetenskapens tjenst uppoffra alla sina, icke vanliga krafter, brister honom sannerligen icke.  – En skrifvelse från C., som åtföljde den nämnda Grammatiken och med densamma länge varit fördröjd på vägen, skall, ehuru af tidigare datum än det sednaste brefvet (N:o 6), med det första i utdrag meddelas, emedan den innehåller intressanta upplysningar om fortgången af C:s resor och forskningar.”  förde icke ǁ hemtade all[d]rig  Also Karjalainen 1900b: 15 describes the situation with 539 Itineraria 4osa 1841_44.indd 539 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria wording quite similar to Castrén, even quoting him. (TS)  ordentligt uppburen ǁ uppburen  Irbit in the Permˈ region at N57°40′4″ E63°3′55″ where a yearly market had been held since 1643. Резун – Раев 2009: 643. (TS) nedslående på infödingarne, ty många bland dem ägde ingen annan utsigt till bergning, än att döda sina få renar, hvilket åter var omöjligt emedan de oundgängligen behöfde renarne för sina nomadfärder. De hade efter vanligheten begifvit sig till Obdorsk, i hopp att der med sina varor få tillbyta sig bröd, mjöl och andra lifsförnödenheter. Men om denna byteshandel ej fick äga rum förrän uppbörden blifvit afslutad, så skulle de i nära tre månaders tid nödgas föra ett fastande lif, alldenstund de aflägsnaste Samojed-slägter först i Februari månad hinna fram till Obdorsk. Medan man ännu sväfvade i okunnighet om sanningen af ifrågavarande rykte, infann sig på orten en embetsman ifrån Guvernement-staden Tobolsk, som förseglade köpmännens magasiner och förbjöd all handel. Denna gerning föranledde ett stort larm i lägret. Infödingarne klagade öfver ☙  skedd oförrätt emot deras dyrbaraste intressen – ❧ de som hänföra sig till bukens kraf; äfven köpmännen knotade och föregåfvo att de ej skulle i rättan tid hinna fram med sina varor till den Irbitska1524 marknaden och i anledning deraf komma att ikläda sig stora förluster. Förenade genom ett ömsesidigt intresse sammansvuro sig nu de båda parterna att med alla medel söka förmå den Tobolska embetsmannen till upphäfvande af handelsförbudet, men den ena deputationen efter den andra återvände från honom med oförrättade ärender. Plötsligt utbredde sig det tal, att infödingarne ärnade med våld uppbryta magasinerna, plundra och möjligen uppbränna hela byn. Innevånarne ansågo detta rykte för så mycket sannolikare, som en dylik sammangaddning för blott några få år sedan upptäckts och dess ledare blifvit inför laglig domstol öfverbevista om sina brottsliga afsigter, ja till och med undergått sitt välförtjenta straff. I sjelfva verket började rörelser och folkskockningar äga rum på gatorna, och saken tycktes antaga ett ganska betänkligt utseende. För min 540 Itineraria 4osa 1841_44.indd 540 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – del ansåg jag väl alltsamman blott vara en krigslist, men den ifrågavanarnde embetsmannen var af an☙  nan tanke. Då han ❧ ej vågade taga på sitt ansvar ett möjligen uppkommande tumult, fann han sig föranledd att upphäfva handels-förbudet mot vilkor, att köpmännen skulle ikläda sig borgen för skattens behöriga inbetalning. Sedan både kronans, infödingarnes och köpmännens intressen sålunda blifvit på ett för alla tillfredsställande sätt förmedlade, fortgick handeln åter nästan på samma tysta, hemlighetsfulla vis som tillförene. Köpmännens magasiner fyllde sig efterhand med pelsverk, bestående i räfvar, fjällrackor, vargar, isbjörnar m. m., med färdigsydda renskinns[-]kläder1525, med fjäder, renkött, frusen ossetrin1526, mammuth-ben o. s. v. För dessa varor erhöllo infödingarna i utbyte mjöl och färdigbakadt bröd, tobak, grytor och kittlar, glas, knifvar och nålar, messingsknappar och ringar, glasperlor och en talrik mängd andra småsaker. En offentlig bränvinshandel är i Obdorsk ej tillåten, men för den medicinska nytta, som ett måttligt bruk af bränvinet enligt en läkares afgifna intyg skall medföra, var dock dess införsel ☙  icke helt och hållet förbjuden. ❧ Man kunde också på infödingarnes skick och väsen tydligen förmärka, att de under vistelsen i Obdorsk ej underläto att begagna sig af denna medicin och efter bästa förmåga sörja för sin helsa. I den Obdorska marknadshandeln ingick äfven ett annat läkemedel: Sassa parilla, som öfver hela Sibirien är kändt under namn af det dyra gräset och af infödingarne betraktas såsom ett universalmedel i alla sjukdomar.1527 Emedan bruket af denna medicin fordrar en försigtighet, som infödingarna med sina dåliga boningar kringvandrande lefnadssätt ej kunna iakttaga, händer det understundom att kuren undergås i Obdorsk och patienten låter vårda sig af någon bland dess invånare. En patient hade äfven af min hyresvärd blifvit inlogerad i  renskinns-/kläder  Sturgeon. See Castrén’s descriptions of the Siberian economy on p. 562–564.  Sarsaparilla or china root (Smilax china) was used especially to treat gout, syphilis and some skin diseases but also for increasing the excretion of sweat and urine. Garrison 2015. (TS) 541 Itineraria 4osa 1841_44.indd 541 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  talrikt ǁ mycket  Prince Aleksandr Danilovič Menšikov (1673–1729), former friend and favourite of Emperor Peter I the Great and holder of several offices and distinctions, who was exiled to Berëzov in 1727 and died there two years later. Зуев 2009b: 349. (TS)  fursten (?) ǁ mannen ǁ Castrén 1852b: 296: magnaten en liten skrubb invid mitt rum. Denna person var Ostjak till nationen och sade sig i många år hafva lidit af verk i sina leder och ben. I förmodan att denna sjukdom kunde vara af någon elakartad beskaffenhet företog jag mig en gång att göra mig underrättad ☙  om hans äktenskapliga ❧ förhållanden och sporde honom, huru länge ha redan varig gift. ”Jag kan ej minnas året, men det är mycket längesedan,” genmälte Ostjaken. Kan du då icke draga dig till minnes huru många år du fyllt, då du tog dig en hustru?” återtog jag. Härtill genmälte Ostjaken: ”Icke har jag tagit mig någon hustru, utan vid mitt sjette år köpte min fader en liten flicka och med henne har jag lefvat tillsamman allt sedan denna tid.” Huru allmänt handelsmännen än klagade deröfver, att den Obdorska marknaden på grund af infödingarnes tilltagande armod med hvarje år försämrades, var denna marknad likväl ganska talrikt1528 besökt af köpmän, handlande, borgare, bönder och kosacker. De flesta bland dessa ankomlingar voro innevånare från staden Beresow, och till deras antal hörde äfven en gammal afskedd kosack, med hvilken jag kom att stå i en ganska nära beröring, emedan han bebodde ett hörn i samma skrubb der den sjuka Ostjaken låg på sin renhud. Denne man ☙  intresserade mig mer än andra kosacker, på grund ❧ af den afgudadyrkan han egnade den till Beresow landsförviste Menschikow1529. I allmänhet ära staden Beresows innevånare minnet af denna sin frejdade gäst med de mest andaktsfulla känslor och hålla honom för föga mindre än ett helgon. Men hvad den ifrågavarande kosacken beträffar, så kunde han ej utan hänryckning tala om den biltoge, i onåd fallne fursten (?)1530, och allt hvad Menschikoff hade sagt och lärt, var för honom en trosartikel. Han kände äfven Menschikows enformiga öden under den tid, han lefde i landsflykt och förnedring, wida bättre än någon af de legender, dem han hvarje morgon och 542 Itineraria 4osa 1841_44.indd 542 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – afton plägade studera. Enligt hans framställning hade Menschikow efter sin ankomst till Beresow börjat allvarligen begrunda sitt själstillstånd och derunder kommit till den öfvertygelse, att han hittills icke haft något annat ändamål för sitt lifs diktan och traktan, än sin egen ära och upphöjelse. Både enskildt och offentligen hade han erkänt sig hafva brutit emot sin furste och förklara sig vara väl förtjent af ☙  det svåra straff, som drabbat honom. ❧ Han hade icke engång betraktat det som ett straff, utan såsom en himmelsk välgerning, hvilken för honom banade vägen till nådens portar. För att vinna sina synders förlåtelse, beslöt han nu att egna hela sitt återstående lif åt botöfningar och lät till den ändan i Beresow uppbygga en kyrka, vid hvars förfärdigande han sjelf lade handen. Sedan kyrkan var färdig, antog han dervid en beställning såsom den lägsta tjenare, en klockare, och uppfyllde punktligt alla sina förrättningar. Hvarje dag var han den första och sista i templet, och mången gång plägade han ännu efter slutad gudstjenst meddela den församlade menigheten undervisning i andliga ämnen. Wår kosack var outtömlig på lärdomar, hvilka Menschikow vid dessa och andra tillfällen hade meddelat sina åhörare, utan att äga någon aning derom, att de ännu efter mer än ett sekel skulle lefva i ett välsignelserikt minne hos staden Beresows tacksamma innevånare. Så har Peter I:s gunstling äfven i det lilla vunnit ett erkännande, som endast faller på stora andars lott. Om Peters ☙  tvenne andra gunst❧lingar Dolgorukow1531 och Ostermann1532, hvilka äfven blefvo deporterade till Beresow, visste den fromma kosacken ingenting att omtala. Bland hans berättelser om Menschikow vill jag ännu bifoga, att hans jordiska qvarlefvor år 1821 blifvit uppgräfda ur jorden och efter 92 års förlopp befunnits alldeles oförmultnade – en omständighet, som kosacken ej kunde förklara annorlunda än såsom ett under, bevisande den aflidnes heliga vandel.  Aleksej Grigorˈevič Dolgorukov (d. 1734), Member of Higher Privy Council. He arranged Menšikov’s exile to Siberia but was exiled himself in the course of political changes in 1730 when Anna Ioannovna ascended to the throne. Зуев 2009a. See also Ahlqvist 1986: 282. (TS)  Count Heinrich Johann Friedrich Ostermann or Andrej Ivanovič Osterman (1687–1747), Diplomat, Vice-Chancellor of Russia in 1725–1741, exiled to Siberia in 1742 after Elizaveta Petrovna’s ascension to the throne. Klueting 1999. (TS) 543 Itineraria 4osa 1841_44.indd 543 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  The Russian system of offices had 14 classes, making the 12th class third lowest. It included e.g. the offices of Governorate Secretary and Lieutenant. Табель о рангах, http://gosudarstvo.voskres.ru/army/rangetable.htm. (TS)  pligt ǁ <a--k>  Castrén’s travel description written for publication ends with the following account of Khanty culture. In January 1844 he still planned to continue his research in Siberia and, despite financial problems, did not consider returning to Finland to be an alternative. Two months later in Berëzov he wrote, however, that a doctor called Vakulinskij had diagnosed him with tuberculosis and had strongly recommended that he should return to Finland as soon as possible, although he had been informed at the same of a grant of 1,000 roubles for continuing his fieldwork. According to the letters Castrén seems to have made the decision to return between 16 and 24 March, but he also had plans to return to Siberia already in the next autumn. There is no description of the journey home. See Castrén’s letters to Rabbe 11 and 24 March 1844 and to Sjögren, 28 Feb./11 March and 4/16 March 1844 in the volume of letters in this series. There is a competing explanation, however, for Castrén’s return home. An unknown correspondent from Helsinki wrote to Academician K.E. von Baer, as follows: “Castrén är nyligen hit återkommen från sin Siberiska resa, ganska frisk och sund, och enligt alla omdömen, till Sedan jag nu en gång kommit att tala om mina bekantskaper i Beresow, kan jag ej med stillatigande förbigå den Tobolska embetsmannen, som på ett så eftertryckligt sätt ingrep i den Obdorska marknaden. Hr Scherschinewitsch, Polack till börden, hade på tjenstemanna-banan endast hunnit bråka sig fram till 12:te klassen1533, men om rangen skulle mätas efter bildning och kunskaper, så hade han sannerligen i hela det Tobolska guvernementet ej haft någon sin like. Han hade blifvit uppfostrad i Odessa, der med mycken heder genomgått ett Orientaliskt institut och sedermera i lång tid fortsatt sina studier på egen ☙  hand. Hans afsigt hade varit att uteslutande ❧ egna sig åt lärda studier, men då utsigterna på denna bana tycktes honom nog mörka och ej tillfredsställde hans äregirighet, beslöt han att söka sin lycka i Sibirien, der guldet är halt och höga embeten och äreställen lätt åtkomliga. Straxt efter sin ankomst till Tobolsk blef han äfven engagerad i tjenst hos Civil-Gouvernören och fick sig uppdraget, att utarbeta ett lagförslag för de i Tobolska guvernementet vistande Ostjaker, Woguler och Samojeder. För att med besked utföra detta uppdrag, ville han först taga kännedom af de traditionella stadganden som äro gällande hos dessa folkslag, och detta var egentliga ändamålet med hans resa till Obdorsk. Men han egde derjemte äfven åtskilliga andra uppdrag och bland annat hade han af General-Gouvernören i Vest-Sibirien, fått sig anbefallt, att samla all slags ethnografiska, historiska och statistiska upplysningar om Ishafvets vildar. Då samma ämnen redan en tid bortåt hade utgjort ett föremål för mina forskningar, var det för mig en angenäm pligt1534 att meddela honom alla de notiser hvarmed jag kunde tjena honom, liksom äfven han å sin sida gjorde mig ännu större tjenster, icke blott ☙  genom sitt fina ❧ bord och angenäma sällskap, utan äfven derigenom, att han på grund af sin vidsträckta myndighet för vår gemensamma räkning tillhanda- 544 Itineraria 4osa 1841_44.indd 544 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – höll alla sådana individer, som kunde vara oss i ett eller annat hänseende gagneliga. Resultatet af mina härvid anställda forskningar skall jag framdeles omständligen meddela i ett mera omfattande arbete och önskar här endast fästa en flyktig uppmärksamhet vid den Obdorska Ostjak-stammen, hvarom jag tillförene ej varit i tillfälle att meddela några upplysningar. Jag lemnar för denna gång frågan om deras ursprung, deras afgjorda förvandtskap med Finnar och Magyarer, samt andra historiska förhållanden alldeles å sido, och vill endast i största korthet meddela några upplysningar om deras samhällsskick, religion, seder och lefnadssätt.1535 Liksom1536 Samojederna sönderfalla äfven Ostjakerna i en mängd smärre slägter, af hvilka hvar och en inom sig bildar ett litet samhälle, eller rättare: en stor familj.1537 Hos de Ostjaker, hvilka antagit Christendomen, har slägtskillnaden redan upphört, ty de sty☙  ras af Ryska auktoriteter och enligt Rysk lag.1538  ❧ Endast de Obdorska Ostjakerna, hvilka med all envishet emotstått det Ryska presterskapets omvändelse-ifver, vidmakthålla ännu denna patriarkaliska institution, hvilken bättre än all lag och alla yttre band, bibehåller folket i sämje och endrägt, upprätthåller sedlighet och afböjer många slags förbrytelser. Den makt, som i ett sådant samhälle manar till god gerning, är slägtkärleken. Hvarje slägt består af ett antal familjer, hvilka äga en gemensam härkomst och anse sig såsom på närmare eller fjermare håll med hvarandra befryndade. Det finnes bland Ostjakerna och i synnerhet bland Samojederna sådana slägter, hvilka bestå af flera hundrade, ja till och med tusendetal individer, bland hvilka flertalet ej mera kan utreda sitt inbördes slägtskapsförhållande, men de betrakta sig icke dess mindre såsom an- utseendet vida friskare än någonsin tillförene. Också uppgaf han orsaken till denna sin hemkomst icke för att sköta sin hälsa, utan ’för att i ordning ställa sina papper’, d. v. s. att först utarbeta och framställa resultatet af denna sin resa, innan han emottager eller vidtager ett nytt uppdrag (Jemf. Borgå Tidning No 38, Helsingfors Tidningar No 39, och Helsingf. Morgonblad No 37) ich dertill har han visserligen skäl. Han hade för fem veckor sedan träffat Reguly i Tobolsk, der han såsom icke tillräckligen [doc]umenterad blifvit i Guvernörens frånvaro, af hans vikarie quarhållen, utan att slippa hvarken fram eller tillbaka. Castrén berömde numera ganska myc[ket] Reguly, sedan denne uteslutande <mera> fästat sig vid voguliskan, hvarigenom också deras banor och [– –] ningskretsar numera icke skära eller korsa hvarandra. Han försäkrade att han aldrig, åtminstone icke [– –] tillskrifvit Sjögren annat än allt godt om Reg. och det enda hvad han yttrat, varit att Reg. icke sjelf ännu [– –] bestämdt ändamålet med sin resa. Också harmades han hög<el>in om S. antingen [– –] <ord> eller velat nedsätta R., eller och om han i sådan afsigt begagnat tillfälle att [–  –] från ett möjligen gam[m]alt för par år sedan skrifvet bref[.]” University of Giessen Library, Manuscript Department, K.E. von Baer’s collection, Mappe 43, unidentified sender to Baer 20 May 1844. I express my gratitude for a copy of this letter to Ph.D. Erki Tammiksaar, Tartu. The letter is partly fragmentary, but its message is clear. 545 Itineraria 4osa 1841_44.indd 545 28.8.2019 14:02:15 �Itineraria As it was written to Baer, the sender is willing to convince him that there was no real dispute between Castrén and Reguly, and that Castrén’s possibilities for carrying on the task for which he had been chosen had not diminished. Therefore, it cannot be used either as completely reliable testimony of Castrén’s physical health at that time The cited items of news relate following information: “Sistl. Söndag ankom hit [Borgå] äfven Magister Docens Castrén, hvilken, efter att i tre år till största delen hafva vistats bland Lappar, Syrjäner, Samojeder, Ostiaker och deras stamförvandter, ämnar tillbringa sommaren i Finland, för att ordna sina Lingvistiska anteckningar och samla nya krafter för verkställandet af det ärofulla uppdrag, han af Vetenskaps-Akademien i Petersburg i enahanda ändamål och för tre år erhållit. Återresan skedde från Beresoff öfver Tobolsk, Werchoturie, Ustjug, Kargopol samt (norr om Onega-sjön) Sordavala och Wiborg. Vi äre i tillfälle att meddela den glada underrättelsen att den Sibiriske resandens helsa, enligt läkares yttrande härstädes, lemnar godt hopp om restitution, ehuruväl en resa hemåt högeligen varit af behofvet påkalladt.” Borgå Tidning 38/1844, 15 May 1844. See also below. “Mag. Castrén, hvars helsa lyckligtvis ej ger anledning till derom yttrade farhågor, anträder om någon tid ett nytt vikingatåg till norra Asiens vildar och ödemarker.” (Helsingfors förvandter, ingå ej äktenskapliga förbindelser med hvarandra, och anse för en pligt att hjelpa och bistå den ena den andra. Vanligtvis hålla sig alla till en och samma slägt hörande familjer tätt tillsammans, äfven under sina nomadfärder, och den allmänna se☙  den påbjuder, att uti ett sådant ❧ samhälle den rike skall dela sina håfvor med den fattige. Ostjakerna äro öfverhufvud ett ganska fattigt folk och lefver mest för dagen. Derföre består den hjelp, som de kunna skänka åt sin nästa, egentligen blott deri, att de dela dagens byte broderligt med hvarandra. Och det anmärkningsvärda är härvid, att man aldrig anlitar hvarandra om en almosa, utan anser det såsom sin ovilkorliga rättighet, att utan all ceremoni tillgripa sin nästas egendom. Det är klart, att i ett samhälle af så sinnade individer, misshälligheter sällan skola yppa sig. Emellertid äger hvarje slägt sin äldsta (Starschina), hvars åliggande det är, att vidmakthålla ordning och sämja inom slägten. Om tvenne individer af samma slägt råka i delo med hvarandra och i godo ej kunna bilägga målet, så hänskjutes det till Starschinan, hvilken på fläcken afkunnar sitt utslag, utan alla juridiska formaliteter. Med denna dom är parterne vanligen tillfreds, men i motsatt fall kunna de äfven appellera till en högre instans, som är fursten. En mängd slägter, som uppehålla sig ☙  inom hvarandras närhet, ❧ erkänna sedan uråldriga tider ett gemensamt öfverhufvud, som bär namn af furste – en värdighet, som af Kejsarinnan Katharina II1539 blifvit genom ett formligt diplom tillerkänd Ostjak-furstarne1540 i Obdorsk och Kunovat1541 i Beresowska kretsen. Hvarje furste kan inom sitt distrikt afdömma alla mål, med undantag af dem, hvilka enligt gammal Rysk lag bestraffas med lifvets förlust. Furstens förnämsta åliggande är dock att upprätthålla samdrägt emellan de skilda slägterna och afluta sådana tvister, hvilka med anledning af betesmark, fiskvatten, jagtställen m. m. uppstå 546 Itineraria 4osa 1841_44.indd 546 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – emellan individer af olika slägter. Under honom subordinera alla slägtens äldsta (Starschiner), men sjelf är han blott beroende af de Ryska auktoriteterna, i synnerhet Guvernörs-embetet och landsrätten. Så väl furstens, som stam-chefernas värdighet är ärftlig och öfvergår från far till son. Är sonen omyndig, så utser menigheten åt honom ern farbror eller någon annan nära anförvandt till förmyndare. Skulle ingen son finnas, så blir den aflidnes närmaste anförvandt korad till hans efterträdare. Någon bestämd lön tillfaller hvarken fursten eller de öfriga embetsmännen, men de blifva dock af sina underlydande ihågkomna med frivilliga gåfvor. ☙  ❧ Det ges utom frändskapen ännu ett annat föreningsband emellan individer af samma slägt, och detta band består uti en gemensam religions-öfning. Hvarje slägt äger sedan urminnes tider sina egna gudabilder, hvilka ofta förvaras i en särskild jurt och af slägten behedras med offer och andra religiösa ceremonier. Denna ”guda-jurt” står under uppsigt af en andelig man, som, på en gång är siare, prest och läkare, samt åtnjuter ett snart sagdt gudomligt anseende.1542 Då Ostjakernas hela religions-väsende består i magi, så äro äfven deras prester företrädesvis siare eller Schamaner. De rådfrågas i alla tvifvelaktiga fall både af slägten och den enskildta, men Schamanen besvarar sjelf ingen fråga omedelbart, utan hänskjuter den först till gudarnes afgörande och tolkar sedan deras svar för de spörjande. Dessa frågor kunna dock ej föreläggas den högsta himmelska guden, den af Ostjakerna så kallade Tūrm (Tūrum), ty han talar till menniskan blott med åskans och stormvindens vreda stämma. Tūrm anses visserligen följa menniskan öfverallt i spåren, honom undgår hvarken det goda eller onda i verlden, och han underlåter ej att låta hvar och en rättvisa vederfaras, men det oaktadt är han ett för de dödliga otillgängligt och på det högsta Tidningar 39/1844, 18 May 1844.) “… hvaremot Mag. Castrén under sommaren stadnar i landet för att sköta sin helsa och utarbeta någon del af sina vetenskapliga samlingar.” Helsingfors Morgonblad 37/1844, 20 May 1844. Thus, especially Borgå Tidning gives the impression that poor health was indeed the original reason why Castrén returned home. It says only that according to doctors in Porvoo, there is good hope for recovery. The Helsinki newspapers leave possibilities for all interpretations open. Helsingfors Morgonblad 37/1844 published also Castrén’s travel description of 12/24 Dec. 1843 from Obdorsk, which is published in this volume in its entirety. See also Castrén’s letter to Sjögren on 12/24 March 1844 where he mentions his encounter with Reguly. In an earlier letter to Sjögren, 27  Aug./ 8 Sept. 1843, Castrén had criticized Reguly quite sharply. (TS)  From here to mscr p. 644 the clean copy is in the same handwriting as mscr p. 440–520. This text is based on the material that is published together with Castrén’s ethnological notes in this series and on which Castrén also based his mscr Om de Obdorska Ostjakerne (KK Coll. 539.5.9).  According to Гемуев & al. 2005: 134–135, the significance of рода gradually diminished and finally disappeared during the 17th–19th centuries. (TS)  Pallas 1776: 38–66 contains a description of the Khanty, their 547 Itineraria 4osa 1841_44.indd 547 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria     appearance, buildings, clothing as well as language, religion and other areas of their culture. It was also a crucial source for Castrén, although he did not agree with Pallas regarding all the details. (TS) Catherine (Ekaterina) II (1729– 1796), Empress of Russia in 1762–1796, a German princess by birth. Nenonen  – Teerijoki 1998: 897. (TS) The ‘prince’ of Obdoria had the special title of Tajša-Gyndin. On the background and etymology of the title, see Futaky 1999. (TS) The Kunovat is a river flowing into the Obˈ from the right (east) through a lake into which it discharges at N65°0′46″ E66°0′0″. (TS) According to the Finnish linguist and ethnologist Kustaa Fredrik Karjalainen (1871–1919), there were no longer any shamans on the River Demˈjanka in the 1890s. Karjalainen 1900a: 40. (TS) ☙  fruktansvärdt väsen. ❧ Honom nå inga böner, utan han styr verldens och menniskornas öden efter rättvisans oföränderliga lagar. Man kan ej genom ett offer tillvinna sig hans gunst, ty inför honom gäller intet annat än menniskans egen inre förtjenst, och derefter utdelar han sina håfvor, utan att hvarken kräfva offer eller böner. När derföre Ostjaken i en eller annan angelägenhet har ett högre bistånd af nöden, så måste han vända sig till andra underordnade gudomligheter. Dessa äro på ett eller annat vis afbildade och utgöra dels slägtens gemensamma tillhörighet, dels tillhöra de äfven enskildta familjer och individer. Begge dessa slag af gudabilder, äro ofta alldeles oskiljaktiga, de äro åtminstone till största delen formade af träd, äga en mensklig gestalt och föreställa dels manliga, dels qvinliga väsenden. Dock hafva slägtens gudabilder under tidernas lopp blifvit mera prydligt utsmyckade, än de öfriga. Man ser dem utstyrda i röda kläder, halskedar och andra smycken. Deras anleten äro ofta belagda med jernbleck, och de manliga bilderna bära stundom svärd vid sidan och pansarskjortor. Såsom jag redan nämnde, förvarar slägten gerna sina gudabilder i en jurt, men i brist derpå antingen i ett tält, eller under bar himmel i någon aflägsen skogsbacke. Öfverhuf☙  vud vilja ❧ Ostjakerna ej utsätta sina gudabilder för främmande menniskors blickar och derföre hafva de äfven uppbygt sina heliga jurt eller tempel på obesökta, afsides belägna ställen – en försigtighet, som också på den grund är nödvändig, att i templen förvaras dyrbara öffer af pelsverk och penningar, hvilkas borttagande Ryssar och Syrjäner ifrån sin religiösa ståndpunkt knapt skulle anse för ett helgerån. Jag vet ej huru allmänna jurt- och tält-templen äro bland Ostjakerna, men visst är, att jag under min färd till Obdorsk en gång helt oförmodadt, råkade i sällskap med Ostjakiska gudar, hvilka stodo uppresta under lummiga lärkträn. De voro samt och 548 Itineraria 4osa 1841_44.indd 548 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – synnerligen nakna och skilde sig ej i ringaste mån ifrån Samojedernas Sjadaei. Ostjakerna benämnde dem Jiljan till skilnad ifrån alla andra slags bilder, hvilka med ett gemensamt namn kallades Long, motsvarande Samojedernas Hahe. De nyssnämnda Jiljan voro af mycket olika storlek, men enligt mitt ögonmått tycktes de största i längd ej öfverstiga 1½ aln, då deremot den minsta knapt var hälften så lång. I samma lund, der gudarna voro uppställda, varseblef jag äfven en talrik mängd renhudar och ☙  horn, hvilka voro upphängda i ❧ trädens toppar och så ställda, att gudarna kunde hafva dem framför sina ögon. Ej långt ifrån detta ställe vistades en fattig Ostjak-slägt, som begagnade lunden såsom sin gemensamma helgedom.1543 Om Ostjakernas privata och familje-gudar gäller allt detsamma, som i det föregående blifvit yttradt om Samojedernas (s. 208 m. fl.)1544. De bestå dels i ovanliga stenar och andra sällsamma föremål, hvilka dyrkas i sin naturliga gestalt, dels och förnämligast i små trädbilder med mennisko-anlete och ett spetsigt hufvud. Hvarje familj, ja till och med enskildta personer äga en eller flera sådana idoler, hvilka tjena Ostjaken såsom skyddsgudar och äro honom följaktiga på alla hans vandringar. De förvaras liksom hos Samojederna i en särskildt släde och äro insvepta i en prydlig Ostjak-drägt, som är utsmyckad med röda band och andra prydnader. Ofta har hvart och ett sådant gudastycke en särskildt funktion sig ombetrodd. Somliga beskydda renhjorden, andra bereda ett godt fänge, sörja för helsa, äktenskaplig sällhet o.  s.  v. Man plägar vid förefallande behof uppställa den i tältet, på renarnes betesmarker, och vid sina djuroch fiskfängen. Härvid ihågkommas de tidt och ofta ☙  med offer, som vanli❧gast består deri, att man bestryker deras läppar med fiskflott eller blod och framsätter ett fat med fisk, eller kött till deras förtäring. Sådana enskildta offer-ceremonier kan hvem  For descriptions of Khanty deities and their system of beliefs, see Karjalainen 1900a: 30–40 where he also describes the differences in religion between the Northern and Southern Khanty. There are different animal deities in Khanty culture. Kulemzin & al. 2006: 56– 61; Гемуев & al. 2005: 168–169. (IL – TS)  The page numbers in brackets refer to Castrén 1852b. It shows that this part of the description was not written as a clean copy until after getting the page proofs of the first chapters. Here p. 438–442. 549 Itineraria 4osa 1841_44.indd 549 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  Karjalainen 1900a: 41 also mentions that the offering ceremonies of the whole community had disappeared and only private offerings were made. A description of a ceremony is given in Karjalainen 1900a: 41– 52. (TS)  Belonging more or less together with this sequence is fragment KK Coll. 539.26.22 p. 355, see Appendix 8.4 here. On the offering ceremony and the shaman’s duties, see Kulemzin 2006: 64. (TS)  From here to the end of the mscr the clean copy is again in different handwriting.  icke blott ǁ icke som helst förrätta, men då allmänna offer skola frambäras åt gudarna och då deras råd antingen af slägten eller den enskildta skall inhemtas, så är vid alla sådana tillfällen presten eller Schamanen en oumbärlig person, ty blott han förmår att öppna gudarnes hjertan och med dem samtala.1545 För Schamanen är åter trolltrumman en ytterst nödvändig artikel. Ett vanligt ljud trängas ej till gudarnas öron, utan samtalet måste af Schamanen föras medelst sång och trumslag. Å sin sida tager äfven den framför Schamanen uppställda gudabilden stundom till orda, men hans tal förnimmer naturligtvis endast Schamanen. För att emellertid öfvertyga den lättrogna mängden, att guden verkligen låter ett tal utgå ifrån sina läppar, plägar Schamanen framför honom fästa ett band i spetsen af en lutande sticka, och då bandet antingen af en händelse, eller genom tillställning af Schamanen kommer i rörelse, så begriper naturligtvis en och hvar, att gudens anda i ohör☙  bara ljud tränger ❧ sig fram till Schamanen. Det förstås af sig sjelft, att ett sådant tillfälle aldrig aflöper, utan ett offer, som vanligen består i en eller flera renar. Sedan de af Schamanen blifvit dödade, blifva huden och hornen till gudarnes ära upphängda i heliga träd, men köttet förtäres af den församlade menigheten, efter att först hafva paraderat en stund framför gudarnes anleten. En del af offerköttet tillfaller alltid Schamanen.1546 Att1547 anropa och med offer blidka gudarna utgör nästan all den gudstjenst som hos Ostjakerna kommer i fråga. Understundom fira dock de särskildta slägterna vissa allmänna fester till gudarnas ära. Mest frejdad bland nämnda fester är en, som anställes om hösten, då de nomadiserande Ostjakerna med rika håfvor återvända ifrån tundran till sina fiskande bröder wid Ob. Festen skall firas skilda år af skilda slägter, men deri deltaga icke1548 blott slägtens egna medlemmar, utan Ostjaker af andra 550 Itineraria 4osa 1841_44.indd 550 21.8.2019 16:05:42 �Lapland, Russia and Siberia – slägter församla sig äfven till högtidligheten, förande med sig några bland sina äldsta gudabilder ❧ för att helsa på nabo-gudarna och hos dem åtnjuta gästvänskap. Alla de främmande gudarna uppställas i samma jurt, der slägten förvarar sina egna bilder; men de slägter, som ej äga jurt för sina gudar, uppresa åt dem för tillfället ett rymligt tält. Festen firas alltid nattetid och ett ögonwittne beskrifwer tillgången härvid på följande vis: ”Ceremonin begynte omkring kl[ockan] 8 om aftonen och fortfor till kl. 2 efter midnatten. Vid dess början lupo barn framför de särskildta jurt, för att kalla Ostjakerna till gudstjenst. De framtjöto härvid obekanta, vilda ljud och betedde sig så, som hade de warit förskräckta. Härpå församlade man sig småningom i den till gudstjenst bestämda jurten. Vid sitt inträde i densamma vände sig hvarje Ostjak tre gånger framför gudabilden och satte sig sedan på högra sidan af rummet, antingen i sido-afdelningen eller på golfvet. Hvar och en underhöll sig med sin granne och sysselsatte sig, med hvad han för godt fann. Venstra sidan af ☙  jurten var af❧skild genom ett förhänge, bakom hwilket somliga gingo, sedan de i likhet med alla de andra vändt sig tre gånger omkring framför guden. Sedan alla hade församlat sig, slamrade Schamanen med sablar och jernbeslagna lansar, hvilka förut blifvit bragta till jurten och lagda på stänger framför gudabilden. Derpå gaf han åt hvar och en bland de närvarande, med undantag af qvinnorna, hvilka äfven befunno sig bakom ett förhänge, en sabel ooh en lans, tog sjelf en sabel i hvardera handen och ställde sig med ryggen emot gudabilden. De öfriga Ostjakerna uppställde sig åter med sina vapen i rader längs rummet, och somliga stodo på samma vis ordnade i sido-afdelningarna. Derpå vände sig alla med ens tre gånger omkring och höllo derunder svärden utsträckta rakt framför sig. Schamanen slog sina två sablar mot hwarandra och nu begynte de ☙  551 Itineraria 4osa 1841_44.indd 551 21.8.2019 16:05:42 �Itineraria  i sido-afdelningarna ǁ på <- - ->  golfvet ǁ marken  Pallas 1776: 66 writes that (translated) “among the Ostyaks downstream from Berëzov, dombra is the usual name for the instrument which also the Russians use. The Ostyaks upstream from Berëzov call it the narisjuch and the Voguls the sanneltup or schangiltop”. This suggests the likelihood that Castrén meant the fivestringed Khanty lyre instead of the Russian domra or Turkic-Mongol dombra. Väisänen 1931; Niemi 2002: 204; a photograph of a dombra player by Sakari Pälsi in Tiitta 2009: 51. Бахлыков 1996: 108 calls the same instrument наркас-юх, cf. томра on p. 110; cf. also Музыкальный энциклопедический словарь: 179–180. (TS) alla på en gång att på hans kommando ropa ”hai” i olikartade toner, hvarvid de tillika läto kroppen ☙  göra ❧ en gungande rörelse ifrån den ena sidan till den andra. Än följde detta rop efter långa pauser, än åter ganska tätt och hastigt och vid hvarje upprepning af ”hai” böjde de sig turvis åt höger och venster; än sänkte de sina sablar och lansar mot marken, än sträckte de dem uppåt. Ostjakernas rop och gungande rörelser fortforo vid pass en timme. Männerna råkade derigenom i allt häftigare exstas och kommo slutligen derhän, att jag icke utan fasa kunde se på deras anleten, så intagande de i början äfven förekommit mig. Sedan de skrikit sig mätta förstummades alla på en gång, upphörde med sina gungande rörelser, vände sig åter liksom i början omkring framför guden och gåfvo sina sablar och lansar åt Schamanen, som efter gjord insamling lade dem tillbaka på sitt förra ställe. Bland Ostjakerna satte sig somliga i1549 sido-afdelningarna, andra på golfvet1550, nu hof sig förhänget, som hade dolt qvinnorna, man spelade dombra1551 och så väl män som ☙  qvinnor började dansa. ❧ Denna dans var omvexlande, vild och komisk, ofta ganska oanständig och räckte mycket länge. Då uppträdde några taskspelare eller komedianter i särskilda komiska kostymer och utförde samma slags upptåg, som äfven förekommo under dansen. Slutligen utdelade Schamanen ännu en gång sablar och lansar liksom tillförene. Ostjakerna rörde sig med dem en stund, ropade ”hai” liksom förut, vände sig sedan tre gånger omkring och stötte lika många gånger lansspetsarne mot golfvet, derpå gåfvo de vapnen åt Schamanen och återvände till sina boningar.” I denna beskrifning omnämnes blott en enda gudabild och festen framställes såsom firad blott af en slägt. Äfven i åtskilliga andra detaljer afviker ifrågavarande skildring från de uppgifter, jag i ämnet erhållit. Så har jag hört berättas, att festen skall firas tio nätter å rad 552 Itineraria 4osa 1841_44.indd 552 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia –  närvarande […] qvinnorna ǁ närvarande och att den nyss beskrifna vapendansen framför gudarna första natten utföres af Schamanen allena, ☙  den andra af två Ostjaker, den tredje af tre ❧ och fortfarande i samma progression allt intill den sista natten, då alla de närvarande1552, ja till och med qvinnorna äga rättighet att bevisa gudarna samma hedersbetygelse. Vid denna fest skola enligt mina upplysningar äfven offer komma i fråga. De från tundran återvändande Ostjaker undfägna sina hemmavordna gudar med yppiga måltider. Man offrar renar och Schamanen frambär åt gudarna hvar sitt fat af det råa köttet, bestryker deras läppar och anlete med blod, ger dem vatten till dryck och undfägnar dem på bästa vis. Sedan gudarna efter Schamanens tanke förtärt sitt lystmäte, borttages faten, och deras innehåll förtäres af af Ostjakerna sjelfva. Hvad som blir öfrigt af offermåltiden tillfaller Schamanen. Sådana gemensamma offerceremonier skola annars verkställas vid flera särskildta tillfällen, såsom vid begynnelsen af allmänna företag, vid förestående längre resor och flyttningar o. s. v. Är fiskafänget i Ob missgynnande, så skola de Obdorska Ostjakerna ☙  stundom ❧ hänga en sten kring halsen på någon ren och nedsänka den till offer åt floden. Ehuru man i dessa offer och fester ej kan underlåta, att finna tecken till en begynnande religions-kult, så är denna kult likväl af en ganska underordnad betydelse. Det är icke något djupare religiöst behof utan blott egennyttan, som utgör förnämsta bevekelsegrunden till gudarnas dyrkan. Man offrar åt dem och visar dem ära ej för deras egen skull, ej af andakt och undergifvenhet för deras höghet och makt, utan i afsigt att derigenom få sina önskningar och behofver uppfyllda och tillfredsställda. För allt hvad man åt dem gifver, begär man städse en gengåfva. Offret är antingen en handpenning, hvarmed man städslar gudarna i sin tjenst, eller en lön för redan gjorda tjenster. Ej sällan bestämma gudarna 553 Itineraria 4osa 1841_44.indd 553 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  Castrén was able to buy such images, published in Fedorova 2017: 60. sjelfva redan på förhand den betalning de för sina tjenster åstunda. Schamanen är i detta, liksom i alla andra hänseenden, gudarnas tolk. I händelse af allt☙  för dryga anspråk ifrån gudar❧nas sida, söker trollkarlen med stränga ord och hotelser förmå dem till måttligare anspråk, hvilket wanligen sker med god framgång. Det är således tydligt, att Ostjakerna i sina gudabilder ej dyrka några absoluta makter, utan endast sina egna lydvilliga tjensteandar. Endast Tūrm, eller den himmelska guden åtnjuter ett högre anseende, ehuru han ej utgör föremål för någon slags kult. Af mindre betydenhet äro deremot skogens gud Meang och vattnets ande Kulj, bland hvilka i synnerhet den sistnämnde skildras såsom en ond och förderflig gudomlighet. Ett slags gudomlig anseende åtnjuter hos Ostjakerna, liksom alla andra befryndade folk, den med en öfvermensklig kraft begåfvade björnen. Hos de Obdorska Ostjakerna har jag till och med varseblifvit små björnbilder, hvilka äro gjutna i koppar och skola aktas såsom gudomliga väsenden.1553 Traditionen förmäler, att sådana bilder i fordna tider blifvit hitförda af Per☙  mier och Syrjäner, hwilka äf❧ven varit björndyrkan tillgifna. Vidare skola Ostjakerna äfven egna sin dyrkan åt vissa träd och heliga ställen. Om en ceder står midt i en granskog, så anses både cedern och hela nejden deromkring såsom heliga. Med helig vördnad betraktar man äfven sådana ställen, der sju lärkträn stå invid hvarandra. Vanligtvis träffar man på en sådan plats en eller flera gudabilder och en mängd i trädtopparna till deras ära upphängda renhudar, horn o. s. v. I fråga om Ostjakernas religion kan jag ej med stillatigande förbigå den hos Ostjaker, liksom äfwen hos Samojeder och många andra folkslag, öfliga sed att med offer och andra ceremonier ära den aflidnes minne. Denna ärebetygelse grundar sig på den gängse tro, att den hädangångne, ehuru behörigen 554 Itineraria 4osa 1841_44.indd 554 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – skrinlagd, ännu fortfar att äga samma behof och idka samma slags sysselsättningar, som under lifs☙  tiden. Derföre nedlägger man dels in i, ❧ dels bredvid hans graf släde, spjut, härd, gryta, knif, yxe, el[d]don och andra redskap, genom hvilkas tillhjelp han kan förskaffa sig föda och tillreda sin måltid. Så väl vid sjelfva likbegängelsen, som ännu några år derefter offra anförvandterna äfven renar vid hans graf. Dör en äldre mera aktad person, så förfärdiga hans närmaste1554 anförvandter genast en bild, som förvaras i den aflidnes tält och åtnjuter samma heder, som tilldelades honom sjelf under lifstiden. Vid hvarje måltid hemtas bilden till maten, hvarje afton blir den afklädd och inbäddad, hvarje morgon åter påklädd och intager städse den aflidnes vanliga plats. Bilden hedras på detta vis i tre år och blir sedan nedkastad i grafven. Under nämnde tid anses den aflidnes kropp redan hafva förmultnat och dermed tager äfven odödligheten en ända. (Jfr. sid. 2741555). Såsom en handling af den högsta religiösa betydelse anses af Ostjakerna, liksom äfven af Samoje☙  derna eden. Har ett brott ❧ blifvit hemligen föröfvadt emot en Ostjak och denne bär misstanke till ogerningsmannen, så kan han kalla den misstänkte personen till edgång. Äfven hos Ostjakerna gäller en ed, som aflägges vid björnens nos, såsom den kraftigaste. Liksom hos Samojederna, sönderskär den anklagade björnnosen med en knif och yttrar dervid: ”må björnen uppäta mig, om min ed är falsk.” Ostjakerna svärja äfven vid elden och i detta fall tager den anklagade med sin knif ett kol ifrån härden, håller det en stund emellan tänderna och yttrar sedan: ”må elden uppbränna mig, om jag gör en falsk ed.” Likaså kan en ed äfven afläggas vid vattnet, hvarvid tillgången åter är sådan, att den anklagade tager vatten i en slef, rister deri med sin knif och yttrar dervid: ”må jag drunkna om min ed är  närmaste anförvandter ǁ närmaste  Castrén is referring here to what he wrote about the immortality of Samoyed shamans (here p. 515). 555 Itineraria 4osa 1841_44.indd 555 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  This is also mentioned by Pallas 1776: 45. (TS) falsk.” – Att svärja vid gudarna är äfven öfligt hos Ostjakerna och verkställes med samma ceremoni, ☙  som hos Samojederna. Såda❧na eder hållas i stor helgd, och hvarje Ostjak är fast öfvertygad derom, att en falsk ed ovilkorligen skall blifva hämnad. om således den anklagade vet sig vara skyldig till det åtalade brottet, så underkastar han sig ej gerna edgången, utan vidkännes hellre sin förbrytelse. Följakteligen aktas en person, som aflagt värjemåls-eden, alldeles ren och tadelfri i all sin framtid. Man har någon person blifvit uppfrätt af björnar, drunknat, förgåtts i lågorna, eller genom någon annan olyckshändelse omkommit, så hör man ej sällan den förmodan yttras, att han i lifstiden begått en falsk värjemåls-ed. Någon annan ed än denna är hos Ostjakerna icke öflig. Vittnen höras aldrig på ed, utan tros obetingadt på sina ord, och alla andra än vansinniga personer äro fullkomligt vittnesgilla. Barn kunna vittna emot sina föräldrar, syskon emot syskon, makar emot makar o. s. w. Sådant vittnar ☙  om sträng rättskänsla och ett ❧ inbördes förtroende. I sammanhang med religionen vill jag äfven nämna några ord om äktenskapet, som dock hos Ostjakerna är mera en social än en religiös förbindelse. Liksom hos Samojeder och hos andra beslägtade stammar afslutas äktenskapet ifrån brudens sida af fadren eller närmaste målsman. Sjelf äger qvinnan i denna liksom i de flesta andra angelägenheter, hvilka röra hennes dyrbaraste intressen, alldeles ingen talan. Hon är en trälinna i ordets aldra strängaste betydelse.1556 Men icke nog dermed; hon betraktas derjemte såsom ett orent väsen och lefver i den djupaste förnedring. Tidtals blir hon nästan afskild ifrån familjens öfriga medlemmar, hvarje hennes rörelse bevakas med den ängsligaste noggrannhet, hvarje ställe, der hon nedsatt sig renas med rökelser. I känslan af sin djupa förnedring 556 Itineraria 4osa 1841_44.indd 556 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – vågar qvinnan aldrig yttra en egen vilja, utan äger att i allt med undergifvenhet ❧ foga sig efter den starke mannens hvarje nyck. Så måste hon med lugnt mod åse, huru hennes hjerta af fader, bröder, eller någon annan nära anförvandt bortsäljes till den mestbjudande. Hennes egna önskningar, om hon djerfves hysa några sådana, komma härvid aldrig i fråga, utan man förfar med henne liksom med hvarje annan handelsvara. Man bjuder väl icke ut henne på marknader, men det är emellertid det högsta anbudet som bestämmer hennes framtidsöde. Priset på en ung flicka är på olika orter mycket omvexlande. I Obdorsk betalas en rik mans dotter med 50 à 100 renar, men en fattig man försäljer sitt barn till 20 à 25 rendjur. Att den rikes döttrar stå i ett högre pris än den fattiges, dertill uppgifves orsaken vara den, att den blifvande mågen i framtiden hoppas erhålla hjelp och bistånd af sin svärfader, att ej tala om den större utstyrsel, som genast tillfaller ☙  dottern. Det förhåller sig med ❧ en dyr hustru liksom med hvarje annan dyr vara, att de i längden medföra sin ägare ett större gagn, än hvad som köpes till billigare pris. Emellertid betraktas brudskatten icke såsom ett förskott, hvilket man i framtiden skall få åter ersatt, utan såsom en verklig betalning för en erhållen vara. Ingenting är enligt Ostjakens föreställning rättvisare, än att flickans fader, eller vårdare hugnas med en sådan betalning. Döttrarna bortgifvas ju vanligen wid den ålder då de blifva arbetsföra och kunna endast afsättas på en alldeles främmande hand. Men huru kan väl en okänd främling göra anspråk derpå, att man åt honom föder, underhåller och uppfostrar en hustru, som sedan trälar och arbetar i hans tjenst hela lifvet igenom? Fadren kunde ju behålla sin dotter hemma hos sig, och då skulle hon nog vid mognare år mångfaldt er☙  sätta den kostnad, hon i sin barndom ❧ förorsakat honom. Men när han godvilligt afstår ifrån sin ☙  557 Itineraria 4osa 1841_44.indd 557 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria rättmätiga egendom, så är det väl billigt, att afnämaren, den blifvande mannen, med en skälig brudskatt lönar hans på dotterns använda möda och kostnader. Brudskatten är med ett ord en ersättning för döttrarnas vård, underhåll och uppfostran under deras späda år. Denna brudskatt kan enligt förut fattad öfverenskommelse erläggas både före, efter och vid sjelfva äktenskapet. Men skulle betalningen redan hafva utfallit före äktenskapet och bruden eller brudgummen aflida, förrän de hunnit ingå sin förbindelse, så blir brudpenningen åt den aflidnes slägtingar återgäldad. Dock skall brudgummen vid brudens frånfälle hafva rätt att för sin brudpenning fordra en annan dotter, så framt en sådan finnes. ☙  Hos Ostjakerna är månggifte ❧ en tillåten sak, men skall dock för den dryga brudskattens skull mera sällan förekomma. Under min vistelse i Obdorsk nämnde man blott en enda person, som ägde tre hustrur, och mycket betydligare var ej heller antalet af dem, hvilka voro försedda med tvenne makar. Vid månggifte gäller det märkvärdiga stadgande, att en man på samma gång kan ägta flera systrar; men man hyser dock farhågor för sådana äktenskap, emedan erfarenheten visat, att systrar vanligen ej sämjas väl tillhopa i ett och samma gifte. Bland öfriga äktenskapsbud må nämnas, att tvenne bröder ej kunna äkta tvenne systrar, om dessa äfven äga skilda mödrar. En yngre broder är förpligtad att gifta sig med den äldres enka. Har man eller hustru aflidit, så kan den efterlefvande makan ej ingå ett nytt gifte, förrän åtminstone ett år förlidit efter ☙  dödsfallet. Son och dotter ❧ äro förpligtade att afhålla sig ifrån giftermål i två år efter sin faders eller moders död. Den låga ställning, som qvinnokönet intager både hos Ostjaker och andra Sibiriens vildar, röjer sig bland annat äfven deri, att en qvinna aldrig ärfver. Följakteligen ärfver också mannen ingenting 558 Itineraria 4osa 1841_44.indd 558 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – med sin hustru, och likaså får ej heller enkan någon del af förmögenheten efter sin mans död. Hela den aflidnes egendom fördelas jemt emellan sönerna, hvilka äro förpligtade att underhålla mor, systrar och andra qvinliga medlemmar i familjen. Skulle sönerna vid fadrens frånfälle vara omyndiga, så vårdas de jemte familjens qvinliga individer af närmaste anförvandt, hvilken för denna vård undfår en lika stor lott af egendomen, som hvar och en bland sö☙  nerna. Har den ❧ aflidne icke efterlemnat någon son, så delas egendomen efter frivillig öfverenskommelse af hans närmare eller fjermare anförvandter, hvilka det då äfven åligger att sörja för enkans och döttrarnas underhåll. Till sin lefnadsart sönderfalla de Obdorska Ostjakerna i tvenne slag: fiskare och renägare. De förra uppehålla sig vid floder, i synnerhet vid Ob och Nadym1557, de sednare åter nomadisera åtminstone någon del1558 af året på tundrorna och lefva der i ständig beröring med Samojeder. Antalet af Ostjaker, som uteslutande äflas med renskötsel, är jemförelsevis ganska ringa och skall årligen förminskas genom assimilation med den mäktiga Samojed-stammen. Denna assimilation har redan så vida försiggått, att de renägande Ostjakerna icke allenast tillegna sig Samojedernas religion, seder och lef☙  nadssätt, utan äfven känna deras språk ❧ ofta till och med vida bättre än sitt eget. Vill man således betrakta Ostjakerna i deras egendomliga lif, så bör uppmärksamheten rigtas på dem, hvilka sysselsätta sig med fiskafänge. Äfven dessa framte en olikhet i sitt lefnadssätt, i det somliga endast idka fiskafänge, andra åter derjemte bedrifva renskötsel. Bland dem måste de sistnämnde åtminstone till sommaren fördela sig i två hushåll, af hvilka det ena uppehåller sig vid sitt fiskeläge, men det andra åtföljer renarne på deras irrfärder.1559 Det är renens natur att för den varmare årstiden draga sig till hafsbandet, emedan  The River Nadym runs into the Gulf of Obˈ in the Kara Sea at N66°13′38″ E72°0′8″. (TS)  åtminstone […] del ǁ stora delen  Khanty fishing was studied in detail in Sirelius 1906: 1–97. U.T. Sirelius distinguished several different types of weirs and fish traps used in different circumstances and at different times of the year. (TS) 559 Itineraria 4osa 1841_44.indd 559 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  Skatten […] erlägga. ‖ The first sentence of the footnote originally belonged to the text itself and formed the beginning of the next paragraph, and the rest of the footnote was a footnote to it, but in the final version Castrén combined both sentences into a footnote, which he placed here. hon med sin tjocka pels behöfver en svalare atmosfer och dessutom här är mindre besvärad af mygg, som för renarne är en mördande pllåga under hårlossningstiden. Medan Ostjaken vistas med sina renar vid Ishafs-kusten, idkar han der i likhet med Ryssar och Samojeder hafsfänge, dödar skälar, val☙  ross, hvita björnar o. s. v. ❧ Bland Ostjakerna förfoga sig likväl ganska få ända till sjelfva hafvet. De flesta skola uppehålla sig den hetaste tiden på de nordliga tundrorna, men sedan luften hunnit afsvalna och myggen försvunnit, förfoga de sig till skogsbygderna öster om Ural, der de jaga räfvar och fjällrackor. Vid vinterns första ankomst börja äfven de vid hafvet nomadiserande Ostjaker och Samojeder sitt tåg till skogsregionen, hufvudsakligen för att söka ett skygd för sig och sina renar mot de förfärliga stormarna. Denna färd försiggår i största maklighet, man gör korta dagsresor, rastar ofta en och annan dag på samma ställe och sysselsätter sig flitigt med jagt. Hvarje slägt håller sig tätt tillsamman och färdas med sin furste eller Starschina i spetsen. Mot slutet af December infinna sig alla dessa nomadiserande skaror på den Obdorska marknaden. På em☙  betets väg❧nar måste i synnerhet alla furstar och Starschiner vara der närvarande, emedan det åligger dem, att hvar inom sin stam och slägt vid detta tillfälle uppbära skatten och sörja derför, att alla de af kronan bestämda slagen af djurskinn till sitt fulla belopp inflyta.x 1560 Ifrån den Obdorska marknaden x. Skatten består egentligen i tvenne grå fjällrackor för hvarje mansperson, men hela skatten får dock ej lefvereras till kronan i idel fjällracksskinn, utan det är engång för alla stadgadt, huru många skinn af hvarje djurslag de skilda stammarna böra erlägga. Skulle nu ett och annat skinn af något slag brista, så är det furstarnes och Starschinernas sak, att med andra öfverloppsskinn ersätta de bristande. 560 Itineraria 4osa 1841_44.indd 560 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia –  och ǁ Castrén 1852b: 315: ock draga sig alla infödingar åter till skogsbygden och bedrifva der sin jagt under den kalla årstiden. Samojeder och de Ostjaker, som endast idka renskötsel, begifva sig redan tidigt på våren till hafskusten, men alla sådana Ostjaker, som hafva en del af sin familj boende wid flodstränderna, brådska ej med sin afresa, hvilket också för dem är mindre nödigt, då de ej pläga besöka Ishafvets aflägsnare kuster. Under sin vistelse i skogsregionen stå de sistnämnde lägrade med renhjorden vid sina fasta bostäder, eller de så kallade jurt, som Samojederna och de ☙  städse nomadiserande Ostja❧kerna helt och hållet umbära. Det är tydligt, att de Ostjaker, hvilka alla år kunna i en så lång tid uppehålla sig på samma ställe, blott äga ett ringa antal renar, ty stora hjordar erfordra vidsträckta betesmarker och tillåta ej ett ett stationärt lefnadssätt. Men huru obetydliga de här ifrågavarande Ostjakers renhjordar äfven äro, så anses dock deras besittning för en stor rikedom, så vida renen icke allenast skänker Ostjaken föda och1561 kläder, utan äfven gör honom en stor tjenst under jagtfärder och andra resor. De Ostjaker, hvilka äro i saknad af renar, måste för sina färder begagna sig af hundar, hvilka i stället för att gifwa ☙  nä❧ring åt sina ägare, tvertom måste af dem underhållas med icke ringa kostnad, utan att de ens såsom lastdragare kunna uppfylla renens plats. För dessa Ostjaker är fiskafänget det vigtigaste och snart sagt det enda medlet till lifvets bergning. Erfarenheten visar mest öfverallt i polar-trakten, att sådana stammar, som uteslutande sysselsätta sig med fiskafänge, ej förmå upparbeta sig till något välstånd, utan vanligen lefva i ett stort armod, som icke sällan förenas med lättja, dryckenskap och sedligt förderf. Orsaken härtill anser jag till större delen vara tillfällig och grunda sig dels på en oförmåga, att rätt begagna sig af de rika källor, naturen 561 Itineraria 4osa 1841_44.indd 561 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  Alcoholism is one of the phenomena described by several researchers of the northern peoples in the 19th and 20th centuries. Karjalainen 1900a: 14 connects it with moral depravation, which he attributed to an encounter with a new, different and modern culture causing an abrupt change in the way of life. A strong moral and condemning aspect is typical of his approach even more than with Castrén. See also Karjalainen 1900a: 27–29; Karjalainen 1900b: 17. (TS) danat till menniskans uppehälle, dels äfven på de vilda stammarnas moraliska svaghet, då det gäller, att motstå frestelsen för starka drycker, hvilka af de ☙  fremmande kolonisterna ❧ hållas dem tillhanda.1562 I dessa omständigheter ligger förnämsta grunden åtminstone till den fattigdom, som för det närvarande råder hos de fiskande Ostjakerna. Dessutom är äfven kolonisternas egennyttiga och oredliga handel, ett icke ringa hinder för välståndets fortskridande. De hafva infört ett förderfligt kredit-system och förstått att påtruga Ostjakerna alla slags öfverflöds-artiklar, dem de nästan utan afnämarenas vetskap taxerat till hvad pris de för godt funnit. Härigenom har Ostjakernas skuld efterhand i den mån tilltagit, att den numera aldrig kan fullkomligt utplånas. Tvertom blir den årligen förökad, emedan behofven alltmer tilltaga, utan att arbetsfliten och omtänksamheten i väsendtlig mon framskrida. Hvad Ostjaken för det närvarande åtminstone ej kan umbära är brödfödan, som hålles honom till☙  handa af köpmännen. Ur stånd ❧ att genast kunna betala varan, emedan han redan af gammalt är skuldsatt, nödgas han förbinda sig, att följande året lefverera sin fisk till gäldenären. Men då han sålunda helt och hållet är i köpmannens händer, taxerar denne både sin egen och Ostjakens vara, såsom det honom för godt synes. Denna så väl för Ostjakerna, som Sibiriens öfriga infödingar högst förderfliga handel har väl regeringen sökt förebygga dels genom förordningar, dels genom inrättandet af egna mjölmagasiner, men det onda har redan hunnit slå allt för djupa rötter, för att i en hast kunna utrotas. All den fisk, som Ostjakerna på anfördt sätt föryttra åt handlande, uppfångas om sommaren. Under hela denna årstid färdas spekulanter ifrån Obdorsk, Beresow och Tobolsk med sina lodjor på Ob-floden, ☙  tillegna sig Ostjaker❧nas fångst och insalta sjelfva den erhållna fisken, som de tills vidare lemna i 562 Itineraria 4osa 1841_44.indd 562 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – förvar uti sina vid flodens stränder uppbygda magasiner. Vid höstens ankomst återsegla de hvar och en till sin bestämmelseort och medtaga nu, sedan deras med mjöl belastade lodjor blifvit uttömda, sina vid framresan i magasinerna insatta fiskförråder.xi Emellertid fortfara Ostjakerna allt ännu med sitt sommarfiske1563. En del af den fisk, som nu uppfångas, blir insatt i smärre insjöar eller dammar, derifrån den om hösten åter uppdrages med not och utsättes att frysa. Vid vinterns ankomst infinna sig ☙  åter både Ryssar och Syrjäner för att uppköpa ❧ den frusna fisken, hvaraf1564 en del äfwen af Ostjakerna sjelfva transporteras till den Obdorska marknaden. Fiskafänget fortfar ännu under vintern, men all den fisk, som nu uppfångas, äger i handeln ett ringa värde och erhålles sällan i den mängd att fångsten skulle öfverstiga det dagliga behofvet. De vanligaste fisk-arter i nedra Ob äro: 1) gädda1565, abborre1566, girs1567, mört, hvilka både sommar och vinter uppehålla sig i Ob; 2) stör (R[yska] ossetr), sill, lake1568 och särskildta lax-arter, hvilka af Ryssarne benämnas muksun1569, njelma1570, syrok, pydshan – alla det slags fiskar, som i början af Juni straxt efter islossningstiden stiga uppför floden och efterhand under vinterns lopp återvända till hafvet. Det är förnämligast stören och de skiljda lax-arterna, som stå i pris; den öfriga fisken använder Ostjaken mest till ☙  sin egen och sina hundars föda. ❧ Sitt sommarfiske idkar Ostjaken mest med not och ligger derunder lägrad vid en sandig, för notdrägt ändamålsenlig strand (R[yska] pesok). Ett wanligt fiskredskap under sommaren äro äfven ett slags ryssjor, förfärdigade af hampa; dessa instickas i pator xi. Många Ryssar idka sjelfwa fiskafänge vid Ob och med mångfaldt bättre framgång, än Ostjakerna, emedan de kunna disponera vida större redskap och mera mansstyrka än de arma infödingarne.  sommarfiske ǁ fiskafänge  hvaraf en del ǁ hvilken dessutom  Northern pike (Esox lucius) living in the whole of Northern Eurasia from West Europe to Kamčatka. Luontoportti, http:// www.luontoportti.com/suomi/ en/kalat/pike; Северная энци- клопедия 2004: 1103. (TS)  European or Eurasian perch (Perca fluviatilis), whose geographical distribution extends to the River Lena in the east. Luontoportti, http://www.luontoportti.com/suomi/en/kalat/ perch; Решетников 2014d. (TS)  Eurasian ruffe (Gymnocephalus cernuus). Luontoportti, http:// www.luontoportti.com/suomi/ en/kalat/ruffe; Б.  Решетников 2007. (TS)  Burbot (Lota lota), found widely in northern Eurasia and America, is common in Siberian rivers. Luontoportti, http:// www.luontoportti.com/suomi/ en/kalat/burbot; Решетников 2013b. (TS)  Муксун, a whitefish sp. (Coregonus muksun), a migratory fish living in the large Siberian rivers in winter and nearby maritime areas in summer. Решетников 2013a. Castrén 1855: 50, footnote 7: Sibirisk nors. (TS)  Белорыбица, нельма, nelma (Stenodus leucichthys) is also a whitefish-related fish in Northern Eurasia, and is economically especially important. Решетников 2005b. (TS) 563 Itineraria 4osa 1841_44.indd 563 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  rör-/mattor  förvarings-/rum eller stängsel, som slås tvärs öfver smärre flodgrenar. Man fiskar äfven med krok, och då nätterna blifva mörkare, användes ljustring. Såsom ett fiskredskap för sommaren begagnas jemväl ett säckformigt nät, som med tillhjelp af en deri inlagd sten nedsänkes i flodbottnet. Nätet är fastbundet vid ett rep, hvars andra ända fiskaren fäster vid sin båt, hvarmed han färdas floden utföre. Då fiskaren lyftar på säcken, märker han lätt om något byte förirrat sig deri, hvilket i anseende till flodens fiskrikedom ☙  ofta nog skall inträffa. Vintertiden består det van-❧ ligaste och minst besvärliga fiskafänge deri, att man uppslår en pata öfver en mindre flodgren och insticker deri en mängd mjerdor, som förfärdigas af fina lärkträdsspjelor. Äfven idkar man vinterfiske med nät, mete o. s. v. De Obdorska Ostjakernas klädedrägt är, om jag undantager qvinnornas af de angränsande Tatarerna låntagna sed att beslöja sig, så nära öfverensstämmande med Samojedernas, att den i en så allmänt hållen framställning, som denna, ej kan göras till föremål för en särskildt undersökning. Hvad boningssättet beträffar, så forma de nomadiserande Ostjakerna sina tält alldeles på samma sätt, som deras Samojediska grannar. De så kallade jurt, som bebos af fiskande Ostjaker, bestå allmännast uti små, ☙  mycket låga stugor, hvilka ❧ äro försedda med en öppen, af lera förfärdigad spis (tschuwal) i ett hörn af rummet. Till surrogat för fönster tjenar ett hål, antingen i väggen eller taket, som vintertiden betäckes med ett isstycke. I bättre jurt är rummet längs en eller flera väggar betäckt med flätade rörmattor1571, hvilka utgör familjens egentliga vistelseort och i synnerhet begagnas till lägerställen. Stundom finnes framför ingången till jurten en liten förstuga, som tjenar till förvarings[-]rum1572 för klädesplagg och husgerådssaker. Af sådan beskaffenhet äro de vanliga vinter-jurt. Utom dem äga många familjer 564 Itineraria 4osa 1841_44.indd 564 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – särskildta sommar-jurt, hvilka äro af en ännu bristfälligare natur, i det de sakna både golf och spis. Fönstren bestå af lakskinn. Elden brinner på en härd midt i jurten och röken utgår genom ett hål i taket. ☙  Här och der anträffar ❧ man äfven Ostjakiska tiggar-familjer boende i torfbelagda jurt, hvilka till en del äro belägna under jordytan.1573 Öfver Ostjakernas utseende och karakter förekommer hos Pallas följande skildring: ”De äro till större delen af en mera liten, medelmåttig växt, svaga till sina krafter och särdeles tunna, magra om benen.1574 Deras anleten äro öfverhufvud oangenäma, bleka och platta, dock utan någon karakteristisk utbildning. Det allmänneligen rödaktiga, i det ljusa nedfallande håret, som hos männerna hänger oordnadt kring hufvudet, vanställer dem än mera. Bland fullväxt qvinnfolk, i synnerhet af mognare ålder, finner man få angenäma anleten. Ostjakerna äro skygga, vidskepliga och enfaldiga, annars temmeligen godhjertade, i sitt mödosamma och usla yrke ☙  ända ifrån ❧ ungdomen arbetsamma; men då de fått sina behof tillfredsställda, äro de och i synnerhet männerna ej böjda för annat än lättja. I sin hela hushållning äro de ända till äcklighet osnygga.”1575 Vid denna skildring nödgas jag, hvad först utseendet beträffar, göra den anmärkning, att jag visserligen sett ganska många Ostjaker med blond hy och ljust hår, men hos flertalet har dock hyn varit mörk och håret becksvart, liksom hos Samojederna; och denna observation har ledt mig på den tanken, att de blonda Ostjakerna möjligen äro afkomlingar af de Syrjäner, hvilka flydde undan den hel[ige] Stephans omvändelseifver till Sibirien. För öfrigt höra Ostjakerna visst icke till Sibiriens vanskapligare folkslag, ty de äga ej den platta näsan, de smala ögonen och oform☙  ligt breda kind❧knotorna, som anträffas hos Mongoler och Tunguser, utan närma sig mera Finska, Samojediska och Turkiska stammarna. Någon  Sirelius 1906–1908: 76–104 and Sirelius 1907–1909: 8–27 give a detailed description of dwellings among the Ob-Ugrian peoples based both on his own observations of 1898–1900 and older literature. (IL – TS)  Castrén added an unclear question mark in the margin here.  Pallas 1776: 39. (TS) 565 Itineraria 4osa 1841_44.indd 565 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  folkslag […] fördelaktigt ǁ folkslag, men hvad som i synnerhet på ett fördelaktigt skarpt utbildad typ synas de dock ej äga, hvilket kanske är en följd af inskedd uppblandning med främmande stammar. Skygghet, vidskepelse, enfald och godhjertenhet äro egenskaper, som igenfinnas hos alla Sibiriens vilda folkslag1576. En af Pallas förbisedd egenskap, som på ett fördelaktigt sätt utmärker Ostjaken, är hans hjelpsamhet och hans redliga sinne. Ostjaken sviker ej sin vän i nöden, han tillstänger ej sin dörr för den klappande; hvad han äger, delar han gerna med sig, den rike anser det för sin pligt att bispringa den fattige. Stölder begås nästan aldrig, huset står alltid oläst, egendomen qvar☙  lemnas ofta midt på tundran. Ostjaker❧na hysa ej någon misstanke till hvarandra, utan lefva tillsamman såsom bröder. Den af Pallas Ostjakerna påbördade osnyggheten är en utmärkande egenskap för alla fiskande folkslag och anträffas i lika hög grad vid Norriges kuster, som vid Obs stränder Många bland fiskarens sysselsättningar äro i och för sig mindre renliga, hans vid fiskeläget uppförda, vanligen provisionella boningar äro alltför trånga för att kunna dölja alla de trasiga, halfruttna plagg, som fiskaren begagnar vid sitt besvärliga yrke. Röken gör sitt till för att öka osnyggheten in i rummet, och utanföre samlar sig af den rensade fisken en orenlighet, som icke blott är vämjelig att åse, utan äfven efter inträffad förruttnelse sprider ifrån sig pestartade dunster. Tidtals hindras fiskaren äfven af sitt allt☙  för trägna ❧ och brådskande arbete att skänka nödig omsorg åt vården om sig och sitt hus, och osnyggheten öfvergår småningom till vana. Att den hos Ostjakerna icke är något utmärkande national-drag, utan en följd af sjelfva lefnadssättet, bevisas tydligt derigenom, att den endast framträder hos fiskare, men ej hos nomader och renägare. Det hör till nomadlifvets företräden, åtminstone i polar-trakterna, att dervid ej förekomma några särdeles orenande sysselsättningar. Den 566 Itineraria 4osa 1841_44.indd 566 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia –  The published description ends oupphörliga flyttningen ifrån ett ställe till ett annat medför äfven den fördel, att någon orenlighet ej hinner samla sig hvarken i eller utom tältet. Hvad som ifrån ugnshärden och de sotiga grytorna möjligen fäster sig vid kläderna, bortblåses lätt af tund☙  rans vindar och är äf❧ven annars föga märkbart på den ludna renskinns-plaggen.1577 here, but Castrén wrote about his return to Finland on 13/25 May 1845, in his travel diary (SLSA 1185): ”Jag reste då till Finland öfver Turinsk, Werchoturje, Solikamsk, <Kaj>, [V]eliko-Ustjug, Kargopol, Pudosch, Petrosavodsk, Olonets och Sordawala.” Turinsk is on the River Tura at N58°3′50″ E63°41′5″, Verxoturˈe on the same river at N58°51′45″ E60°48′27″, Solikamsk is on the Kama at N59°42′0″ E56°42′0″, Velikij Ustjug is on the Dvina at N60°45′25″ E46°18′24″, Kargopolˈ is on the River Onega at N61°30′9″ E38°56′53″, Pudož on the River Vodla at N61°48′18″ E36°32′36″, Petrozavodsk is on the opposite shore of Lake Onega at N61°48′9″ E34°20′23″, Olonec (Ru.)/Aunus (Fi.) where the River Megrega runs into the River Olonka at N60°58′44″ E32°58′19″ and Sortavala at the northern end of Lake Ladoga at N61°42′0″ E30°41′30″. In Sortavala, Castrén was already within the borders of the Grand Duchy of Finland. See also the quotation from Borgå Tidning on p. 546. (TS) 567 Itineraria 4osa 1841_44.indd 567 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  This is the version of Castrén’s letter to Rabbe 23 March 1843 (SKSA), published in Helsingfors Morgonblad 38/1843 (15 May 1843; Castrén 1843b). The editor of Hf. Mbl. made some changes also to this text. The original letter is published in the volume of letters in this series.  Mercury (Mercurius), the Roman god of merchandise, merchants and messengers. Encyclopӕdia Britannica/Micropӕdia 8: 29–30. (TS)  Chief, ‘head’. (TS)  Misprint meaning Nes. Appendix . I1578 detta ögonblick kom till mig ett flämtande ilbud, som förkunnade, att i nästa ögonblick en Mercurii1579 tjenare skall af byns Golova1580 med extra-post affärdas till Mesen. Hvad jag inom detta ena ögonblick hinner säga, är knappt så mycket, som en Samojed medhinner på en half dag. […] Genom Guds underbara skickelse och mina dokumenters allmakt erhöll jag vid Kaninska Kyrkan ditt bref med full valuta. Från nämnda kyrka belägen i byn Pes1581, färdades jag efter den i brefvet från Mesen angifna rese-planen och anlände den 16 Februari med lifvet till Pustosersk. Orten är, såsom sjelfva benämningen tillkännagifver, en ödemark. På miltal anträffas ej ett träd, utom hvad Petschora hemtar till bränsle åt dem, hvilka händelsevis vant sig att äta sin mat kokad. Vidt och bredt är landet jemnt, så jemnt, som hafvets yta. Här hviner stormen utan återvändo, stundom så häftigt, att man med lifsfara ej vågar sätta näsan utom dörren. En gång råkade jag på det djerfwa infallet att, under ett oväder, häftigare än vanligt, mäta mig med vindarna. Knappt hade jag kommit utför trappan, förrän jag, lik en snöboll, slängdes mot närmaste vägg. I detta ögonblick lider min strupe mycken nöd, emedan man på två dygn ej kunnat hemta vatten från Petschora. Icke dess mindre infunno sig i går några Samojeder i byn. Jag sporde dem om wädret på tundran. ”Gudi ware lof! man kunde se renarna framför slädan.” Detta kunde man ej på tvenne dygn, då jag från Pjosha färdades långsmed Tsheshkaja Guba till Svjatoj Nos. Under denna för mig evigt minnesvärda 568 Itineraria 4osa 1841_44.indd 568 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – resa åkte jag bland annat vilse i tolf timmar. Om dagen blef jag våt ända till kroppen och om natten stelnade kläderna till is. Några timmar ännu och mitt mått hade varit fullt. Sjelfva skjutskarlarne voro tröstlösa; men tvärtemot all beräkning bragte oss ändock renarna omsider till ett tält. Den som erfarit dylikt, hålles väl ursäktad för följande fråga: ”Är F – –1582 ännu vid lifvet, eller höljer honom en Samojedisk drifva?”xii – – – Om fjorton dagar ämnar jag begifva mig till ljusare bygder, till Ischemsk, hufvudsakligen i afsigt att undersöka, om Samojediskan står i något närmare frändskaps-förhållande till Syrjänskan. Om så är, kommer jag sannolikt att göra en tur in åt guvernementet Wologda, der Syrjäner anträffas i vida större mängd, än i Ischemska byarna. Är åter, såsom jag nästan tager för afgjordt, slägtskapen mellan dessa språk obetydlig, så bär det af från Ischemsk till Kolwa, och derifrån vidare – till Sibirien. En geographisk anmärkning: Ischemsk, belägen omkring 330 werst söder om Pustosersk, är en by vid floden Ischma, som faller i Petschora. Kolwa är åter en Samojedisk koloni på Bolshesemelska tundran. Här finnes en Kyrka, tvenne Prester samt en Samojedisk tolk. I byn finnas blott 11 fastboende Samojeder, och äfven dessa skola utbytt sitt modersmål mot Syrjänskan. – Huru länge jag kommer att dröja i de Ischemska byarna, låter naturligtvis ej på förhand bestämma sig. – – – –  Student Robert Mauritz von Fieandt (1821–1890), later county agronomist in Tavastia, was going to follow Castrén as his assistant and to carry out own natural-scientific research and study the Russian language in the northern parts of the empire. He received the required permission from the University Chancellor, i.e. Carevič Aleksandr Nikolaevič, but because the application period of the university’s travel grants had already run out, he did not get funding for his journey. HYKA KoA University Senate minutes 5 Nov. 1842 § 15, 3 Dec. 1842 § 7, 10 Dec. 1842 § 5, referring to the Chancellor’s letter of 14/26 Nov. 1842; Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852: http://www. helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/ henkilo.php?id=15823; see also Castrén’s letters to Sjögren 5/17 Dec. 1842 and to Rabbe 11/23 March 1843 in the volume of letters in this series. (TS) xii. Till Läsarens underrättelse bör här meddelas, att vår Resandes farhågor för den unge Landsman, som hade ämnat uppsöka honom i polarnejderna och sedermera bli hans reskamrat, ännu välbehållen befinner sig i fosterlandet, emedan hans resa mött hinder. Red:s not. 569 Itineraria 4osa 1841_44.indd 569 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  Mscr of Castrén’s travel report, belonging to Castrén’s letter to Rabbe 3/15 Sept. 1843 (SKSA) and published partly in Helsingfors Morgonblad 18– 19/1844 (Castrén 1844a) and more extensively in Castrén 1852b. While rewriting his text Castrén also rearranged its contents in places. The editor of Hf. Mbl. made considerable changes to Castrén’s original text. For the whole letter, see the volume of letters in this series.  Elementa grammatices syrjænæ, Helsingfors 1844. Castrén used part of it, De nominum declinatione in lingua syrjæna, also as a doctoral dissertation at the Alexander University of Helsinki. See the volume on the Komi language in this series. (TS) Appendix . Så1583 är nu mitt Syrjänska opus1584 färdigt all att gå ur stapeln – tack vare myggen och de sjumilslånga kärren, hvilka hållit mig hela sommaren inspärrad i ett Samojed-kyffe. Mest har jag dock för den qwallmiga hettans skull logerat under jorden, d. v. s. uti en källare. Mitt arbete är följakteligen underjordiskt, men önskar icke dess mindre att gläda sig af dagens ljus. Derföre anhåller jag, dess målsman och patron, att det oförtöfvadt blefve afsändt till Coll[egii] Råd A. J. Sjögrén i Petersburg. […] Här måste jag wäl beqwäma mig till att göra korteligen redo för riktningen af mina wandringar på sednare tider. Allt sedan min afresa från Pustosersk har jag nästan fortfarande åtföljt Petschora-flodens wida fåra. Först färdades jag 250 verst till Ustzylma genom en nejd, som nära nog var sådan, den af vår Herre blifvit lemnad för sextusende år tillbaka (fastän detta land enligt härwarande Presterskapets intyg skall hafva uppkommit först efter syndafloden). Här finnes föga af det slags skapelser, som föryngra sig och lefva upp i nya slägter; ja, här finnas nästan inga skapelser. Jorden, bestående af sanka kärr och låga tundror, när i sitt inre en is, hwarur ingen blomma spirar. Med drifvor af snö och en grå renmossa höljer hon sin svarta yta. Derjemte finnes här och der vid stränderna ett snår af låga widebuskar. Men anmärkningswärdt är, att stenen ej trifwes wid Petschoras stränder. De bestå af lera och äro vid nedersta loppet af Petschora mycket låga, höjande sig knappt öfver watten-ytan; men något högre uppför elfwen resa de sig i betydlig mon och bilda stundom rätt ansenliga 570 Itineraria 4osa 1841_44.indd 570 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – lerberg. I den mon elfstränderna höja sig, i samma mon tilltager vegetationen så att redan vid Ustzylma enligt min skjutsbondes utsago “hvarje trädslag frodas”, d. ä. gran, tall, björk, vide, al, hägg, rönn, för att ej tala om den föraktade aspen, hvarvid enligt samma skjutsbondes uppgift Judas hängt sig. Bland nejdens rörliga innewånare förtjena omtalas snöryporna, och detta af följande anledning. Emellan Pustosersk och Ustzylma finnas nästan inga fasta bebyggare, emedan enhvar, som ärnar göra sin lycka i denna isregion, hellst styr sin bräckliga skuta till Pustosersk, der han, utom ett anständigt sällskap, kan njuta af tvenne vigtiga fördelar: 1°) hafsfänge om sommaren, 2do) om vintern renjagt, nb. i Samojedernes tama hjordar. För att likväl göra en commu[ni-] cation möjlig emellan Pustosersk, Ischemsk och Ustzylmsk, samt till befordrande af Postgången, har man vid Petschora uppbygt små badstugor, i hvilka den resande kokar sin fisk om dagen och söker sig nattherberge, då wädret är öfwermåttan dåligt. Dessa stugor inrymma tidtals en hel liten colonisation af personer, de der gillra snaror för snörypor. Rypan står visserligen i mera dåligt anseende här på orten, och i hvarje fall är det ingen storartad speculation, att resa sina hundradetal werst på rypfångst; men denna möda hör åtminstone till antalet af dem, som väl löna sig. […] Större del af dagen tillbringar rypfångaren på badstugu-lafven, drömmande om lycklig fångst. När sömnen tryter honom, roar han sig och sina kamrater med berättande af sagor  – en sak, hwari Ryssarne ega en beundransvärd virtuositet. De tro med ett oskyldigt barna-sinne på sagans sanning, lefva deri med hela sin själ och tälja den följakteligen med andakt och hänryckning, utan alla egna reflexioner, kritiska anmärkningar och satiriska parentheser.  – Bland ett sådant sagoberättande och idylliskt folk färdades jag i en weckas tid med ett par bräckliga hästar och anlände 571 Itineraria 4osa 1841_44.indd 571 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  The text from here to störtat under isen was omitted in Castrén 1844a but included in Castrén 1852b. så i början af April månad till Ustzylmsk  – en stor volost, som räknar sin tillvaro från Tsar Iwan den stränges tid och bebos af Raskolniker – de råaste och mest hårdnackade jag hitintills anträffat. Utan att känna ett enda bland Tio Guds Bud, lefvande i fylleri, otukt, lättja och kif, hålla de sig ej blott för wida bättre, än andra syndare, utan tro till och med, att Gud med förkastande af allt dödligt endast utkorat dem till sin himmel, för det de korsa sig med tummen och lillfingret, buga sig för utslitna, konstfattiga Helgonbilder, kalla Frälsaren Isus och alldrig besöka Guds hus. Att fördömma annat folk, detta är sekterismens ewiga fröjd, detta är den boja, hvarmed det andliga högmodet snärjer sig och ger tillkänna, hvars andas barn hon är. Denna1585 charakter hade sekterismen i Ustzylma antagit till den grad, att sjelfva Majestätet ej undgick fördömmelsen, och detta förnämligast på den vigtiga grund, att det gamla goda ordet Tsar blifvit utbytt emot den främmande titeln: Imperator. Ej under, att en så ringa varelse, som jag, höll på att komma till korta med dessa den rena lärans kämpar. Efter att hafva utmålat mig för en trollkarl, mordbrännare, förgiftare af brunnar och floder m. m. började man afreda mig på gatorne, utställde till natten karaoler under mitt fönster, och skulle, såsom trovärdiga personer försäkrat mig, haft för afsigt att vid minsta oförmodadt inträffade olyckshändelse, såsom en eldsvåda, ett hastigt dödsfall m. m., göra slut på min timliga tillvaro. Om trons styrka är stor, så är väl wantrons än större. Ingen troende själ kunde wäl inrymma, hvad hvarje Raskolnik i Ustzylmsk är redo att taga på sin salighet, neml[igen] att jag bland flere andra under tillvägabragt följande: Medelst gräfning i snön hade jag åstadkommit ett underjordiskt skri, som åtföljdt af dunder och blixt, fortfarit i flere dagar. Derpå hade jorden öppnat sig, ett behornadt vidunder uppstigit, sänkt sig sedan småningom ned på Petschora och med ett förfärligt läte störtat under 572 Itineraria 4osa 1841_44.indd 572 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – isen. Sådana rykten och af dem föranledda farhågor förmådde mig att snart lemna Ustzylmsk. Efter att åter hafva tillryggalagt 40 verst på Petschora, nådde jag Ischma-flodens mynne, färdades ännu 60 verst på Ischma och anlände så kring medlet af Aprill till den stora volosten Ischemsk, inbegripande under sig 22 smärre eller mindre byar, belägna dels vid Ischma dels på Petschora. Samtlige dessa byar bebos af Syrjäner, hvilkas antal vid sednaste revision uppgick till 3,132 skattbetalande själar. Då Syrjänerne förwärfwat sin bildning under Ryskt inflytande, så är det klart, att de i sitt yttre lif skilja sig föga från Ryssarne. Dock är deras national-charakter så oförändrad, att derom intet kan sägas, som ej gäller om Finnarne. Betänksamhet, allvar, redlighet och flärdlöshet träffar Du både i den Finska och den Syrjänska bondstugan. De Ischemske Syrjänerne stå ock i rop för sin Gudsfruktan och sin ordhållighet. Ett handlande folk fara de wintern om på marknader, och så ondt det är om kredit i Ryssland, twekar dock ingen köpman att åt en Ischemsk bonde lemna waror utan wexel, utan borgen, utan all säkerhet. – De Syrjänska qvinnorna prisas åter för sitt kyska sinne, sin flit och huslighet. Deremot tadlar man Syrjänen, för det han på qvinnans svaga axlar lägger en börda, den han rätteligen sjelf borde bära, och aktar sin äkta maka lika med en trälinna. Syrjänernas bristande aktning för det svagare könet röjer sig wid sjelfva deras bröllop. Här måste bruden i alla gästernes närvaro qwäda en elegie, deri hon under tårar och idkeliga bugningar beder brudgummen förbarma sig öfver hennes värnlösa tillstånd och taga henne till äkta. Meningen är väl, att bruden härigenom skall erkänna brudgummen för sin herre. I samma mening måste bruden efter wigsel-ceremonien afkläda sin fästman. Slika plägseder fortlefva ännu i hela sin kraft. Andra omtalas blott såsom ett minne från aflägsna tider. Bland dem förtjenar att anföras följande bruk: Om tvenne 573 Itineraria 4osa 1841_44.indd 573 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria personer stodo i fiendtligt förhållande till hvarandra, utmätte de sex saschen hvar kring sin stuga och egde, efter afkunnad krigsförklaring rättighet att slå ihjäl sin fiende, så snart han trädde inom detta territorium. Inför byns domstol var det den brottslige icke förment att wärna sin rygg emot lagens gissel inom den ena hälften af rättsstugan; men lyckades det executorn att genom våld eller list bringa delinquenten inom den andra för executionen bestämda hälften, så måste den sednare utan gensträfvighet undergå sitt ådömda straff. – Öfwerhufwud hafva dock Syrjänerne räddat föga från sin forntid. Nästan alla deras traditioner hvälfva sig omkring det af mythens dimmor höljda Tschud-folket. I Ischemsk wisade man mig till och med några så kallade Tschud-grafvar, som skulle hafva tjenat detta i jordens djup försvunna slägte till bostäder. Ehuru jag ej hyser det ringaste tvifvel derom, att wåra Finnar under namet Tschud en gång herrskat öfver detta land, så synes mig likwäl troligt, att de numera något humaniserade och förnämvordne Syrjänerne sjelfve logerat i nyssnämnde jordgropar. För denna mening talar i synnerhet följande omständighet. I frågawarande Tschud-grafwar kallas på Syrjänska gort, likasom Ostjakerne med ett närbeslägtadt ord sägas benämna sina likartade underjordiska boningar: jurt. Nu har väl enhvar observerat, att i Finskan hem och tält betecknas med samma ord: kota l. koti. Det Finska uttrycket mene kotihin, gå hem, betyder alltså ursprungligen: gå i tältet. Häraf kan man med temmelig säkerhet sluta dertill, att Finnarne fordomtima bott i tält. Medelst samma bewisning kommer man till det resultat, att de här befintliga Tschud-grafvarne äro Syrjänernes fordna hemvist, ty hos dem betyder ordet gort tillika grop och för uttrycket: gå hem begagnar Syrjänen talesättet: mun gortä, gå i gropen. Min ofvan yttrade öfvertygelse, att Finnarne varit detta lands äldre innewånare, stöder sig 1o) på många från Finskan lånade ord och 574 Itineraria 4osa 1841_44.indd 574 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – ortsnamn, som i Archangelska Guvernementet öfverallt anträffas, 2do) på den bestämda tradition, att det gamla Tschud-folket varit en från Syrjänerne skild folkstam, 3o) på åtskilliga hos Finnar och Ryssar öfverenstämmande seder och bruk, hvilka annorstädes i Ryssland ej igenfinnas. Af det anförda härflyter, att Finnar och Syrjäner här i norden alldrig utgjort en enda sammanhängande stam, ehuru man af språkens nära förwandtskap kan draga den slutsats, att de ursprungligen talat samma tungomål och varit ett folk. Deremot är det en på philologiska grunder lika antaglig sanning, att Finnar, Lappar och Ehster vida längre tid hängt tillsamman, ja kanske först vid sina närvarande boningsplatser åtskilt sig. Hwad för öfrigt slägtskapen emellan Finskan och Syrjänskan beträffar, så är den i gramm[ati]kaliskt hänseende begge språken genomgripande och äfven i lexicalisk wäg lätt bewislig, ehuru den ur sistnämnda synpunkt blifvit någon gång af lärda män förnekad. Detta öfvertygar mig på det kraftigaste derom, att all språkjemförelse – äfven den af orden – bör grunda sig på en insigt af språkens inre lagar. Mig förfaller detta bemödande, att genom likheten i ordens ljud vilja bewisa språkens slägtskap, lika vanskligt och fruktlöst, som att i botaniskt hänseende grunda örternas slägtskap på likheten i deras färg. Det närmare slägtskaps-förhållandet emellan Finskan och Syrjänskan bör kunna inses af åtföljande Grammatik, hvilken är utarbetad efter nyssnämnda princip, ehuru den, såsom en frukt af twå eller tre månaders ansträngningar, ej kan göra anspråk på någon fullständighet. Det war förnämligast härmed, jag sysselsatte mig under min vistelse i de Ischemska byarne. Sedan Grammatikan var färdig i hufvudets manuscript, lemnade jag åter Ischma, styrande nu färden till Kolwa. Denna färd, utgörande omkring 400 verst, tillryggalade jag på 15 dagar  – seglade först utför Ischma och stakade mig sedan sakteligen uppför 575 Itineraria 4osa 1841_44.indd 575 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria Petschora. – Sistnämnda flod kallas af Samojederne jam, haf, och hon gör skäl för detta namn. Upptagande i sig alla bifloder, som upprinna på denna sidan af Ural, bland andra den mäktiga, med sjelfwa Petschora i storlek täflande bifloden Uusa, widgar hon sig uti sitt nedersta lopp till en bredd af trenne verst och ännu derutöfver. Likasom Dwina, tillryggalägger hon sin bana i ett jemt, af inga forssar rubbadt lopp. Vegetationen vid Petschora är nästan lika yppig, som vid Dwina, men för åkerbruk egnar sig ej denna nejd för klimatets stränghet. Deremot erbjuder hon ett ypperligt tillfälle till boskapsskötsel samt till jagt och fiske. Men odlingen har ännu ej hunnit till Petschora. Blott här och der finnas utfattiga Syrjänska colonier, som ej förstå att rätt begagna sig af naturens håfvor. Sannolikt kommer floden att coloniseras af humaniserade Samojeder och Syrjäner, om ej en segel-led kan öppnas emellan Ob och Petschora, som ofelbart framkallar Ryska colonier. I slutet af Junii vore vid Petschora oändligen mycket att bemärka, beundra och beprisa: den majestätiska elfven, dess vackra, skogbewuxna stränder, dess löfvande ängar, blommande holmar, sjungande fåglar, den djupa wildheten, den dystra melancholiska färgen, som här i norden hvilar öfver gräset, skogarne och sjelfva vattnet, det bländande skenet af någon snödrifva, som skyddadt af bergens famn förmått motstå solens glöd och tusende andra saker; men den som redan hunnit wänja sig vid en så beskaffad skön natur, kan härvid ej så förgäta sin materiella tillvaro, att han vore känslolös för de tusende myggbett, som hvarje ögonblick svida honom i hullet. Tvertom aktar han för en hufvudsak att värna sig emot detta onda, som med allt skäl kan ställas i bredd med Egyptens sju plågor. Huru han äfwen härwid må gå till wäga: antingen hölja sitt anlete med hufva af tagel, eller draga sig under balaganen (ett lärfttält, som här under sommaren utgör ett vade mecum), så 576 Itineraria 4osa 1841_44.indd 576 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia –  Actually ca. N66° E57°. (TS) går han i begge fallen miste om njutningen af naturens skönhet. Äfven solens här odrägligt brännande hetta gör känslan slö för slika intryck. Dessutom hade jag ännu det missödet att ungefär på halfva wägen till Kolwa få min hufvudskål massacrerad genom ett oförmodadt fall af mast-trädet. En underbar skickelse fogade så, att en bland mina Jemstschiker råkade wara härvid till hands och något hejda styrkan af slaget. Jag hade den Ryske Iwan till heder förärat Jemstschikarne med en flaska brännvin. I samma ögonblick en af karlarne kom att emottaga flaskan, inträffade det fatala fallet, som hotade att afskära min lifstråd. Sedan början af Julii befinner jag mig i byn Kolwa på den Bolschesemelska tundran af Samojed-landet, några werst ofwanom Kolwa-flodens utlopp i Uusa. Dess geographiska läge är enligt föga tillförlitliga chartor: 66° lat[itud] och 76° long[itud]1586. Här finnes en kyrka, twenne Prester och nio trånga kyffen, bebodda af fattiga Samojeder, som antagit Syrjänernas språk, seder och lefnadssätt, samt äktat deras döttrar. Många bland dessa Colonister hafva ännu Samojediskan i godt minne, och med deras tillhjelp har det lyckats mig att tränga mig ett godt stycke in i detta lika svåra, som märkwärdiga tungomål. Om det Samojediska språkets egenheter hinner jag nu icke orda, ty innan [da]gen åter randas, befinner jag mig på wägen till en annan werld. – – – 577 Itineraria 4osa 1841_44.indd 577 21.8.2019 16:05:43 �Itineraria  The original mscr of this fragment KK Coll. 539.26.22 (Varia 1.22) p. 301–302 is a single sheet measuring 11 x 36.5 cm.  som innefattar ǁ 1. både Kaninska Timansk[a] ǁ 2. som genom floden Pjosa ǁ 3. som utgöres ǁ 4. som är indelad ǁ 5. som utgöres af  samma ǁ nyss[nämnda]  det […] emellan ǁ 1. det fasta land, som begränsas ǁ 2. ~ ǁ 3. det fasta land som innefattar  floden […] Pjoscha ǁ 1. floden Pjo[scha] ǁ 2. i  i ǁ och  Pjosa ǁ 1. ~ samt efter dess utlopp i M[esen] ǁ 2. ~. Efter ut[l]opp ǁ 3. Den Kaninska tu[ndran]  Mesen ǁ staden ~  Halfön […] nordligt ǁ 1. Läget af Kanin Nos är på den för mig tillg[änglig] af  – –  – utgifven charta märkligt orätt angifven, enligt <-- ----> ǁ 2. Läget af Halfön Kanin ǁ 3. Halfön Kanin Nos är på den af mig begagnad ǁ 4. Halfön Kanin Nos är på den af mig tillg[änglig] af ǁ 5. Halfön Kanin Nos är på den af mig medförda, af – – – charta wordna charta öfver Arch[angelska] Guvern[ementet], utg[ifven] i P[eters]b[ur]g 1829 ǁ 6. Halfön Kanin Nos är på den af mig tillgänglig wordna charta öfver Arch. Guvern., utg. i Pbg 1829 falskt utsatt i angifvet. Derå eger halfön en rakt nordlig [riktning] men bör ega en n[ord]ostl[ig] sträckning ty enl[igt] innewånarnes utsago en m[yc]k[e]t norr v ej vara rätt utsatt ǁ 7. ~ läge  Kalgujeff […] belägen ǁ Kalgujeff belägen ☙  ❧ Appendix . som1587 innefattar1588 1o) den Timanska tundran öster om floden samt 2o) den Kaninska = v[ester] om samma1589 flod[.] Sistnämnda utgöres åter af tvenne hälfter, halfön Kanin Nos, samt det1590 fasta landet emellan Hvita hafvet och floden1591 i Öster, Pjoscha i ö[ster]. Kanin Nos i1592 norr och <söder> floden Pjosa1593[.] Sjelfva Mesen1594 tillhör den Kaninska tundran, h[vil]ken sträcker sig ända till sloboden Lamp<ы>shna, bel[ägen] 18 verst söder om staden. Halfön1595 Kanin Nos är på den af mig tillgänglig wordna charta öfver Arch[angelska] Guvern[ementet], utg[ifven] i P[eters]b[ur]g 1829 ett alltför nordligt, den sträckning; – dess läge är enligt Samojedernes utsago mera åt nordost[.] Härig[enom] har ön Kalgujeff1596, som är belägen utanför spetsen af Kanin Nos, erhållit ett alldeles orimligt läge i förhållande till den Timanska stran☙  den. ❧ Samojederne hafva förtäljt mig att de på en1597 dag segla ifrån Svjatoj Nos till Kalgujeff1598 dit de stundom med båtar öfverföra sina renhjordar och hvarest1599 de bedrifva ett godt fänge af hvita1600 björnar och särsk[ildta] hafsdjur Sydliga1601 gränsen för det Timanska landet löper1602 enl[igt] äldre <uppgifter> något söder om Pjosa1603 och Tsilma men den egentl[iga] tundran sträcker sig ej utöfver nämnda1604 [floderna], hvilka jemväl af Samoj[ederne] ej1605 öfverträdas, om icke n[å]g[o]n <------> undantagsvis. Af den Timanska tundran kallas landet emot <Kolok.> Guv[ernementet] af1606 Samoj[ederne] Lapta, d. ä. lågt land1607, af Ryssarne den 578 Itineraria 4osa 1841_44.indd 578 21.8.2019 16:05:43 �Lapland, Russia and Siberia – Malosemelska tundran, i motsatts mot den Bolshesemelska. Sistnämnda tundra, begränsad i1608 norr af Ishafvet, i öster af Kara och Ural, i vester af Petschora, har emot söder ingen bestämd1609 gräns, men med hänsyn till Samojedernes ströfwerier och1610 landets besk[af]f[en]het blir Uusa samt1611 efter dess förening med Petsch[ora] sistnämnda flod de naturliga gränserna. Äfven den B[olsche]s[emelska]  en […] segla ǁ 1. ett dygn ǁ 2. en dag <--->  Kalgujeff ǁ halfön Kanin Nos samt ifrån  hvarest ǁ deri  hvita […] särsk. ǁ 1. hafsdjur ǁ 2. särsk[ildta] ǁ 3. hvita björnar m. m.  Sydliga […] landet ǁ 1. Den Timanska tundran ǁ 2. Sydliga gränsen för den Timanska tundran  löper ǁ är wäl bestämd att  Pjosa och Tsilma ǁ de nämnda floderna  nämnda ǁ d[em]  ej öfverträdas ǁ blott undantags[vis]  af ǁ och  лӑбта, ‘lowland’ (TaS)  i ǁ af  bestämd ǁ naturlig  och […] blir ǁ är flo[den]  samt […] naturliga ǁ den natur[liga] 579 Itineraria 4osa 1841_44.indd 579 21.8.2019 16:05:44 �Itineraria  The original mscr KK Coll. 539.26.22 (Varia 1.22) p. 355 is a single page measuring ca. 18.5 x 23 cm.  Det ges dock ǁ 1. i egenskap af ǁ 2. Det ges wisserligen  äro i ǁ äro kanske de flesta i  hvilka dyrka ǁ som ho  i deras ǁ såsom utan  och […] icke ǁ utan att i det ring[aste]  tillbedja ǁ skänka sin dyrkan åt  wattnet ǁ ~ i deras  Kanske […] märkas ǁ Om denna dyrkan är ursprunglig, så bör man dock antaga  lefvande […] wäsenden ǁ lefvande, personliga wäsen med själ begåfvade  Af […] slag ǁ Likaså  The mscr KK Coll. 539.2.4 (Fennica 2.4) p. 127–130 consists of a sheet of paper folded in two. The size of the pages thus formed is ca. 11.5 x 37 cm. Castrén wrote out all these notes at once, but they seem to have been collected during a longer period. The notes from Satakunta and Ostrobothnia are most probably from his voyage to the north in the autumn of 1841, but the ones from Mäntyharju and Kesälahti may even have been collected during the journey to Karelia in summer 1839.  The shared original form for the infinitive signs for Baltic Finnish and Saami is a combination of an originally deverbal nominal suffix *-ta/tä and the sign of the lative *k. In different languages it has developed phonologically in different ways. On the historical development of the form, see Korhonen, M., 1974: 122 etc. In the Saami languages the outcome of the t element is what is most clearly visible. In Finnish standard language and several dialects there is a clusile-like glottal sound which is not shown in writing but can appear in speech. In any case, it triggers gradation (= alternation of strong and weak grade of certain consonants) like any other consonant. Castrén's grammar of Finnish, see Castrén 2019: 671–758. (KH) ☙  ❧ Appendix . Det1612 ges dock1613 individer, och sådana äro1614 i norra Sibirien de flesta, hvilka1615 dyrka naturföremålen i1616 deras materiella form, och1617 aldeles icke weta något om de inneboende andarne, aldeles på samma sätt som de äfven tillbedja1618 himmelen, solen, elden, wattnet1619 och andra elementära makter. Kanske1620 är denna dyrkan i sjelfva verket den ursprungliga, men härwid bör märkas, att de vildar, som t. ex. dyrka träd och stenar, städse betrakta de dyrkade föremålen såsom lefvande1621 och personliga wäsenden. Af1622 samma slag är jemwäl den dyrkan, som de egna åt sina gudabilder. Spörjer man dem, genom hvad under ett stycke träd eller sten, en docka af ekorroch hermelin-skinn kan förwandlas till en gud, så får man wanligen nöja sig med detta svar: ”wi weta det ej, men wi dyrka samma slags gudar, som wåra fäder dyrkat före oss och under hvilkas beskydd de lefvat ett lyckligt lif.” 580 Itineraria 4osa 1841_44.indd 580 21.8.2019 16:05:44 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 8 Resa till Lappland, norra Ryssland och Sibirien åren 1841–44 (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/4a04de01acc13e9a06b5e6a6bf63ee88.pdf c3f74c9c4b36686125e4acf2f4df3d40 PDF Text Text Itineraria  The original mscr KK Coll. 539.26.22 (Varia 1.22) p. 355 is a single page measuring ca. 18.5 x 23 cm.  Det ges dock ǁ 1. i egenskap af ǁ 2. Det ges wisserligen  äro i ǁ äro kanske de flesta i  hvilka dyrka ǁ som ho  i deras ǁ såsom utan  och […] icke ǁ utan att i det ring[aste]  tillbedja ǁ skänka sin dyrkan åt  wattnet ǁ ~ i deras  Kanske […] märkas ǁ Om denna dyrkan är ursprunglig, så bör man dock antaga  lefvande […] wäsenden ǁ lefvande, personliga wäsen med själ begåfvade  Af […] slag ǁ Likaså  The mscr KK Coll. 539.2.4 (Fennica 2.4) p. 127–130 consists of a sheet of paper folded in two. The size of the pages thus formed is ca. 11.5 x 37 cm. Castrén wrote out all these notes at once, but they seem to have been collected during a longer period. The notes from Satakunta and Ostrobothnia are most probably from his voyage to the north in the autumn of 1841, but the ones from Mäntyharju and Kesälahti may even have been collected during the journey to Karelia in summer 1839.  The shared original form for the infinitive signs for Baltic Finnish and Saami is a combination of an originally deverbal nominal suffix *-ta/tä and the sign of the lative *k. In different languages it has developed phonologically in different ways. On the historical development of the form, see Korhonen, M., 1974: 122 etc. In the Saami languages the outcome of the t element is what is most clearly visible. In Finnish standard language and several dialects there is a clusile-like glottal sound which is not shown in writing but can appear in speech. In any case, it triggers gradation (= alternation of strong and weak grade of certain consonants) like any other consonant. Castrén's grammar of Finnish, see Castrén 2019: 671–758. (KH) ☙  ❧ Appendix . Det1612 ges dock1613 individer, och sådana äro1614 i norra Sibirien de flesta, hvilka1615 dyrka naturföremålen i1616 deras materiella form, och1617 aldeles icke weta något om de inneboende andarne, aldeles på samma sätt som de äfven tillbedja1618 himmelen, solen, elden, wattnet1619 och andra elementära makter. Kanske1620 är denna dyrkan i sjelfva verket den ursprungliga, men härwid bör märkas, att de vildar, som t. ex. dyrka träd och stenar, städse betrakta de dyrkade föremålen såsom lefvande1621 och personliga wäsenden. Af1622 samma slag är jemwäl den dyrkan, som de egna åt sina gudabilder. Spörjer man dem, genom hvad under ett stycke träd eller sten, en docka af ekorroch hermelin-skinn kan förwandlas till en gud, så får man wanligen nöja sig med detta svar: ”wi weta det ej, men wi dyrka samma slags gudar, som wåra fäder dyrkat före oss och under hvilkas beskydd de lefvat ett lyckligt lif.” 580 Itineraria 4osa 1841_44.indd 580 21.8.2019 16:05:44 �Lapland, Russia and Siberia – ☙  ❧ 9 Hvarjehanda   anmärkningar1623 Infinit[iv] Ottaat, lähtiät, veät, m. m.1624 Jättrösen omtalas straxt wid ankomsten till Björneborgs län och särdeles i Säkylä1625, der de skola finnas vid Säkylä sjö och i Köyliö1626 (?). De kallas Jätin haudat och Hiitten kiukaat. I Kumo1627 finnes äfven en så kallad Hiien kellari – förmodligen1628 en bergskrefva, som enligt berättelsen är försedd med fasta dörrar, som innesluta silfver och guld. Ifrågavarande Jättrösen äro förnämligast vid kusten befintliga – så väl wid Bottniska som Finska viken. I största mängd anträffas de dock uti Laihela1629. Norrut anträffas de ännu i Kelwiä1630, ja till och med i Rautio1631 kapell under Kalajoki, kanske ännu högre upp. – De flesta Jättrösen äro aflånga och mer eller mindre infallna i midten. Somliga äro likväl runda och något platta i spetsen, utan ingröpning. Man har upptäckt kål i deras botten. (Se vidare Åbo Tidn[in]g)1632. De äro vanligen uppförda på klippor eller berg. I Karvia besåg1633 jag flere smärre rösen; men der omtaltes äfven ett röse, som skall ega tydliga spår af väggar, och der skall Thors (Tuori) bild blifvit förvarad och dyrkad. Nära intill finnes ett hemman, Tuorila.1634 De i Karwia ☙  befinte❧liga rösen kallas ömsom Hiitten Kiukat1635, ömsom Lapin rauniot, och voro belägna på smärre hymplar af ett kärr, som  Säkylä is in the region of Satakunta at N6777099 E248352 (N61°2′53″ E22°10′15″). (TS)  Köyliö (Fi.)/Kjulo (Swe.) is a former parish, at present part of Säkylä in Satakunta at N6784726 E247393 (N61°6′56″ E22°18′35″). (TS)  Kokemäki (Fi.)/Kumo (Swe.) is in Satakunta at N6800400 E250796 (N61°15′29″ E22°21′7″). (TS)  förmodligen en bergskrefva ǁ ett ställe i en  Laihia (Fi.)/Laihela (Swe.) is in Southern Ostrobothnia at N6992774 E247376 (N62°58′35″ E22°0′46″). (TS)  Kälviä is a former parish, now part of Kokkola in Central Ostrobothnia at N7086547 E325463 (N63°51′45″ E23°26′52″). (TS)  Rautio is in Northern Ostrobothnia at N7108494 E363700 (N64°4′34″ E24°12′18″). (TS)  Castrén is referring to Ganander 1782. (TS)  besåg jag ǁ finnas  Tuorila is in present-day Merikarvia at N6871494 E217863 (N61°52′16″ E21°37′54″), and there are Bronze Age cairns at two separate sites west of the village, Hiittenkallio and Hirvikallio (Hiidenharju 484010019 and Hirvikallio 484010022). Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna https:// www.kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/ read/asp/r_default.aspx. (TS)  Hiitten Kiukat ǁ J[ätin]  Vöyri (Fi.)/Vörå (Swe.) is in Southern Ostrobothnia N7011266 E261092 (N63°9′4″ E22°15′20″). (TS)  skall ǁ enl[igt]  under […] tid ǁ fordom  This is a reference to one of the mythical prehistoric kings of Finland. (TS)  Castrén describes typical the Bronze Age burial cairns of Western Finland here. Their distribution extends throughout the coastal region from Viipuri (Vyborg) to Tornio. The largest ones are from the Early Bronze Age 581 Itineraria 4osa 1841_44.indd 581 21.8.2019 16:05:44 �Itineraria       (ca. 1500–1300 BCE) and usually contain only a few finds or no finds at all. The cairn burial tradition was adopted from Scandinavia and it is also considered a possible sign of immigration. The largest cairns are found in Satakunta. Lavento 2015: 160–169. (TS) Kokemäki. Tyrvää (Fi.)/Tyrvis (Swe.) is a former parish in Satakunta, today part of Sastamala, at N6808924 E283025 (N61°21′13″ E22°56′29″). (TS) No Bronze Age graves are known from Sastamala at present. Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/read/asp/r_kohde_list.aspx (Sastamala). (TS) Castrén means Villala village in the former parish of Kesälahti in Karelia, now part of Kitee, at N6881937 E634048 (N62°2′45″ E29°33′49″). Cf. p. 593. No Bronze or Iron Age graves are known from the village. Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/mjreki/read/asp/r_kohde_list. aspx (Kesälahti). (TS) Kiiminki is a former parish in Northern Ostrobothnia, presently belonging to Oulu, at N7224145 E441754 (N65°8′8″ E25°45′31″). No Bronze or Iron Age graves are known from within its borders. Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www.kyppi. fi/palveluikkuna/mjreki/read/asp/r_kohde_list.aspx (Kiiminki). (TS) Jatulintarha (‘giant’s garden’ or ‘giant’s enclosure’) means a round or oval stone labyrinth. These structures are dated from the Early Iron Age to the historical period. They may have marked territorial right of possession in border regions between villages or parishes, but a function connected to solar cult has also been proposed. They are found in most parts of Europe, also along the coasts of Finland, but no definite ones are known from Keminmaa. Museovi- kallades Lapin lakso  – Jag upptäckte i ett af dem bränd sten. (Jag eger ett spjut, som är uppgräfvet i ett stenröse i Wörå1636). Äfven gyllne armband skola hafva blifvit funna i dem, samt i alla aska, i somliga ben. – Ganander omtalar ett ställe Attan pää, men backen heter rätteligen Ättän otta (af Acce, liksom metsä till mettä). Der skall1637 under1638 Guns tid1639 hafva funnits ett röse, nu synes inga spår deraf.1640 Hiidet och Jättiläiset äro i Satakunda identiska. De hafva varit mycket starka. En Hiisi har fattat tag i en klippa, slungat den 1/8 dels mil framåt, hvarunder klippan skall hafva brustit, och har den ena delen deraf nedfallit i Kumo elf, samt bildat der en fors. Det andra stycket står ännu vid ett stall, och man kan derå urskilja spåren af Hiisis fingrar. – Hiiet sägas hafva uppbygt kyrkor. När Kuumo1641 kyrka uppfördes, bodde några Hiidet på ett närbeläget berg, Ripowaara. När de hörde Kanns (kyrkans namn) kattar gnälla, nedrefvo de kyrkan, och anbefalte, att den skulle byggas på sitt närvarande ställe. Då befolkningen åtlyddes, åstad☙  kommo de ❧ att, hvad om dagen uppbygdes, om natten tillwäxte md hälften. — Äfven i Tyrwis1642 skola finnas jätterösen.1643 — I Kesälaks Socken och Willa-by1644 finnes Lapin rauniot en stengraf. Dylika omtalas i Kimingi.1645 — Jatulin tarhat i Kemi1646 på holmar i Borgå vid Fin[n]by1647, i Satakunda m. m. En Jatulin tarha i Kemi har ett1648 årtal som börjas med 14 --. (De öfriga siffrorna äro förstörda). 582 Itineraria 4osa 1841_44.indd 582 21.8.2019 16:05:44 �Lapland, Russia and Siberia – — Sawolahti är en wik af Saimen1649. Säges fått sitt namn deraf, att, då Finnarne kommo till orten, en rök ur någon Lappby lägrat sig öfver viken.  — Lapinkivi i Mändyharju1650 har erhållit detta namn, emedan Lapparne på samma sten ställt en hund att drifva fisk i nätet. — Hiienniemi i Lochteå1651. Här säges en Hiisi varit bosatt. — Tuorila är ett namn på många hemman i Finland. Likaså Teppo och Luoma k[al]l[a]s ett hemman i Kalajoki. Äfven i Torneå brukas1652 Casus-ändelsen -sta adverbialiter för -sti.1653 Rapia förek[ommer] blott i Arch[angelska] och Kemi-Finskan.1654     Laib, bröd i Tyskan.    rasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna, https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/ mjreki/read/asp/r_kohde_list.aspx (Keminmaa); Pietiläinen 1999; Ridderstad 2013. (TS) There are three known labyrinth sites in the Porvoo (Swe. Borgå) archipelago, on islets on both sides of the island of Emäsalo/Emsalö. The central point of a triangle between these islands is at ca. N6674687 E423064 (N60°12′6″ E25°36′44″). Museovirasto, kulttuuriympäristön palveluikkuna: Porvoo 613010072 (Andersholmen), 613010036 (Rågskär), 613010037 (Skallerhamn). https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/ mjreki/read/asp/r_kohde_list.aspx (Porvoo). (TS) ett ǁ af Lake Saimaa (Fi.)/Saimen (Swe.) in South-East Finland, N6792267 E570813 (N61°15′29″ E28°19′12″). (TS) Mäntyharju is situated in Southern Savonia, at N6808485 E490793 (N61°24′37″ E26°49′39″). (TS) Lohtaja (Fi.)/Lochteå (Swe.) is a former parish in Central Ostrobothnia, today part of Kokkola, at N7104134 E329042 (N64°1′18″ E23°30′2″). Cape Hii(d)enniemi cannot be precisely located. (TS) brukas ǁ förekommer The use of the elative case ending as an adverbal derivative is quite usual both in dialects of Finnish and old literary Finnish. See, e. g. Hakulinen 1979: 231–233. Some adverbs with the elative ending are also used in standard Finnish (välistä, äkistä). (KH) There are several different rapia words in the dialects of Finnish, on the meaning of which see, e.g. Nikkilä1981: 67– 69. Without knowing the meaning and context it is impossible to say which one Castrén meant, because information on distribution from his time is not based on systematic research and is thus unreliable. On different equivalents to the nomines of general Finnish in different dialects, see, e.g. Kettunen 1940, map 191. (KH) 583 Itineraria 4osa 1841_44.indd 583 21.8.2019 16:05:44 � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource 9 Hvarjehanda anmärkningar (Itineraria) Subject The topic of the resource <i>Itineraria</i>&nbsp;1. Manuscripta Castreniana, Personalia II,1. Pp. 1–691. <br /><i>Itineraria</i>&nbsp;2. Manuscripta Castreniana, Personalia II,2. Pp. 692–1647.<br />ISBN 978-952-7262-12-2 (1–2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-13-9 (1, print/hardcover),&nbsp;<br />ISBN 978-952-7262-14-6 (2, print/hardcover), <br />ISBN 978-952-7262-15-3 (online).<br />80 € (1–2). Creator An entity primarily responsible for making the resource Matthias Alexander Castrén edited by Timo Salminen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2019 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/deb2db11fd043b2a606243926cf215ea.pdf 26475b3c288857c94ea21b4eecfc47b8 Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Abbreviations (Elementa grammatices Syrjaenae, Syrjaenica) Subject The topic of the resource <i>Syrjaenica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica IV. 277 p. ISBN 978-952-7262-39-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-40-5 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Paula Kokkonen & Jack Rueter Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022 https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/6c7eb45894916ed518565e1fffbabd10.pdf 085dc331e45c7e73c48d5a8f9f992972 PDF Text Text Ostiacica Abbreviations Abl. ABL Acc. ACC Adv Afg. Ber C CAR Cher. CL CNJ Dat. DAT DN DT Du DU Est Fi Fi. Finn. frequ. fut. G Hu. = Ablative = Ablative = Accusative = Accusative = Adverbial = Afghan = Berëzov (dialect of Khanty) = Consonant = Caritive = Cheremis (Mari) = Clitic = Conjunction = Dative = Dative = Northern Demjanka (dialect of Khanty) = Demjanka (dialect of Khanty), informant Tajlakov = Dual = Dual = Estonian = Finnish = Finnish = Finnish = Frequentative = Future (present) tense = Genitive (Possessor) = Hungarian IMP IMPF INF Instr. INSTR Iran Irt Kaz Kh Ko Ko KO Kr Lapp. Likr Loc. LOC LS. Md Mn MnE MnN mom. Mr M.T. N 172 = Imperative = Imperfect (tense) = Infinitive = Instructive(-final) = Instructive-final = Iranian = Irtyš (dialect(s) of Khanty) = Kazym (dialect of Khanty) = Khanty = Konda (dialect of Khanty, in the grammar) = Komi (in the word list = Zr.) = Upper Konda (dialect of Khanty) = Krasnojarsk (dialect of Khanty) = Lappish (Saami) = Likrisovskoje (dialect of Khanty) = Locative = Locative = The dialect on the lower side of Surgut = Mordvin = Mansi = Eastern Mansi = Northern Mansi = Momentaneous = Mari = Turkish or Tartar in Minušinsk = Northern �Abbreviations N = Noun = Negative Nen = Nenets Ni = Nizjam (dialect of Khanty) O = Obdorsk (dialect of Khanty) O = Object Obd. = Obdorsk (dialect of Khanty) OPT = Optative O.Sam. = Ostyak-Samoyedic (Selkup) PASS = Passive PFU = Proto-Finno-Ugric Pl. = Plural PL = Plural Plur. = Plural Pret. = Preterite PRS = Present (tense) PRTC = Participle PTCL = Particle PU = Proto-Uralic PUgric = Proto-Ugric PX = Possessive suffix R. = Russian Ru. = Russian S = Subject S. = The dialect of Surgut Saa = Saami Sal = Salym (dialect of Khanty) NEG Sam Sav Šer Sg. SG Sing. Slk So Sur Sur. Surg. Syn Tat Tra Trj Ts Tu. Turk. Ud US. V V Vart Vj VVj Zr. 173 = Samoyedic (mainly Nenets) = Savodnija (dialect of Khanty) = Šerkaly (dialect of Khanty) = Singular = Singular = Singular = Selkup = Sosva (dialect of Mansi) = Surgut (dialect(s) of Khanty) = The dialect of Surgut = The dialect of Surgut = Synja (dialect of Khanty) = Tartar = Tromagan (dialect of Khanty) = Tremjugan (dialect of Khanty) = Cingala (dialect of Khanty) = Turkic (Turkish) = Turkish = Udmurt = The dialect on the upper side of Surgut = Vach (dialect of Khanty) = Verb = Vartovskoje (dialect of Khanty) = Vasjugan (dialect of Khanty) = Vach and Vasjugan (dialects of Khanty) = Zyrian (Komi) � Text A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Abbreviations (Ostiacica) Subject The topic of the resource <em>Ostiacica</em>. Manuscripta Castreniana, Linguistica V. 175 p. ISBN 978-952-7262-00-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-01-6 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Ulla-Maija Forsberg Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2018 Rights Information about rights held in and over the resource © Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/ebad60dbedeca39c011c007319e083f6.pdf 299a12e98670492d82e63b675f56096f Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Abbreviations (Tscheremissica) Subject The topic of the resource <i>Tscheremissica</i>. Manuscripta Castreniana, Linguistica III. 135 p. ISBN 978-952-7262-31-3 (print/hardcover), ISBN 978-952-7262-32-0 (online/pdf). 50 €. Creator An entity primarily responsible for making the resource Sirkka Saarinen Publisher An entity responsible for making the resource available Finno-Ugrian Society Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2022