23
20
1683
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/2d7d06d9aeefbae535fb3155f6fcdafc.pdf
3a76eee4435d8a7612625226ccc56d39
PDF Text
Text
Hvar låg det Finska folkets vagga?
Appendix .
Skulle1041 nu de omförmäldta Tschud-grafvarna vara
af Tatarisk härkomst, hvilket tills widare må lemnas
oafgjordt, så kan likwäl genom gängse traditioner och
åtskilliga från de Finska språken lånade ortsnamn klarligen ådagaläggas, att Finska folkstammar fordom ströfvat öfver de Sajanska stepperna. Ännu flere spår hafva
Samojederne qvarlemnat i landet, och det har i högsta
grad öfverraskat mig att hos de Kojbaliska Tatarerne
igenfinna slägtnamnet Baj, som äfven förekommer hos
de Jenisejska Samojederne. Denna slägt är numera fullkomligen tatariserad, och detsamma skall förhållandet
wara med de få öfrigblifna Matorerne1042, samt dessutom med Arinerne1043, hvilka nu äro 60 man starka och
lefva tillsamman med de Katschinska Tatarerna. De1044
nyssnämnda Arinerna äga talrika traditioner om sin
fordna wälmakt, sin strid med ormen och mera dylikt,
som jag här förbigår, för att äfven hinna widröra några
af H[er]r von Köppen1045 förelagda spörsmål. – – – –
Sin uzuptjatkanda, min alqaben, ты когда спалъ, я
взялъ.1046
125
This fragment probably belongs to an unidentified presentation or lecture. Its original
KK Coll. 539.26.22 (Varia 1.22) p.
275–278 consists of two sheets,
measuring 13 x 21.5 cm or one
sheet sized 26 x 43 cm. The text
is closely related to the lecture
Hvar låg but does not belong to
its actual composition. (TS)
Matorerne ǁ Tatarer[ne] – The
Mator were a south Samoyedic
people in southern Siberia. Extinct (Tatarized) since 1840s.
Unesco Red Book, http://www.
helsinki.fi/~tasalmin/nasia_report.html. (TS)
The Arin was a south Yeniseian
people, extinct since late 18th
century. Unesco Red Book,
http://www.helsinki.fi/~tasalmin/
nasia_report.html. (TS)
De […] Arinerna ǁ Sistnämnda
folkstam
Peter von Köppen (1793–1864)
was a German-born statistician
and ethnographer working at
the Imperial Academy of Sciences in St Petersburg. Ригер
2009. (TS)
Koybal: While you were sleeping, I took. (JJ)
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Appendix 5.1 (Archaeologica et historica)
Subject
The topic of the resource
<em>Archaeologica et historica</em>; <em>Universitaria</em>. Manuscripta Castreniana, Realia I. 187 p. ISBN 978-952-5667-92-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-5667-93-6 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/4c66f5506813ee21a2a1931aad5568c9.pdf
440766200bcdacbcebc73f36161ac4bf
PDF Text
Text
Archaeologica et historica
Sources and Literature to Araeologica et historica
Archival Sources
National Library of Finland, Helsinki (KK)
Coll. 539 M.A. Castrén’s collection
2.5 Utdrag ur Solovetska kloster-krönikan
26.22 [Untitled fragment]
29.13 [Om kurganer eller s. k. Tschud-kummel i den Minusinska kretsen]
29.15 Förslag till en undersökning af de i Finland befintlige grafkumlen
National Museum of Finland, Helsinki (KM): catalogues of archaeological collections
Newspapers
Suometar 17/1848 (28.4.1848)
Published Sources and Literature Used as an Original Source
Abbreviation: NRF: Nordiska resor och forskningar af M. A. Castrén. Till
trycket befordradt af Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland.
Aspelin, J.R., 1875. Suomalais-ugrilaisen muinaistutkinnon alkeita. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran
toimituksia 51. Helsinki.
Aspelin, J.R., 1877. Vertailevasta muinaistutkinnosta.
Suomen Muinaismuisto-Yhtiön Aikakauskirja II: 137–
154.
Aspelin, J.R., 1877–1884. Muinaisjäännöksiä Suomen
suvun asuma-alueilta – Antiquités du nord finno-ougrien I–V. G. W. Edlund, Helsinki.
Aspelin, J.R., 1885. Suomen asukkaat pakanuuden aikana. K. E. Holm, Helsinki.
Aspelin, J.R., 1901. M. A. Castréns Aufzeichnungen über die Altertümer im Kreise Minusinsk. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja XXI:1
(p. 1–54).
126
Bähr, Johann Karl, 1850. Die Gräber der Liven. Ein Beitrag zur nordischen Alterthumskunde und Geschichte.
Rudolf Kuntze, Dresden.
Castrén, M.A., 1843. Utdrag ur Solovetska klosterkrönikan. Suomi 4/1843: 191–212.
Castrén, M.A., 1844. Anteckningar om Savolotschesskaja Tschud. Suomi 1844: 1–22.
Castrén, M.A., 1849. Hvar låg det Finska folkets vagga? Litterära soiréer i Helsingfors under hösten 1849.
Andra soiréen: 1–21.
Castrén, M.A., 1858a. Anmärkningar om Savolotschesskaja Tschud. NRF V: 40–61.
Castrén, M.A., 1858b. Hvar låg det Finska folkets vagga? NRF V: 126–142.
�Sources and Literature
Castrén, M.A., 1858c. Utdrag ur Solovetska klosterkrönikan. NRF V: 18–39.
Castrén, M.A., 1870a. Förslag till en undersökning af
de i Finland befintlige grafkumlen. NRF VI: 145–147.
Castrén, M.A., 1870b. Om kurganer eller s. k. Tschudkummel i den Minusinska kretsen. NRF VI: 129–137.
Cross, Samuel Hazzard – Sherbowi-Weor, Olgerd
P., 1953. The Russian Primary Chronicle. Laurentian
Text. Translated and edited by Samuel Hazzard Cross
and Olgerd P. Sherbowitz-Wetzor. The Mediaeval
Academy of America, Cambridge, Mass.
Gmelin, Johann Georg, 1752. Reise durch Sibirien
von dem Jahr 1738 bis zu Ende 1740. Sammlung neuer
und merkwürdiger Reisen zu Wasser und zu Lande.
Sechster Theil. Abram Vandenhoecks seel. Wittwe,
Göttingen.
Itä-Karjala. Uusimpien karjalaisten, venäläisten ja
suomalaisten lähteiden perusteella toimittanut Akateeminen Karjala-Seura. 1:1.000.000. 2. p. Helsinki
1934.
Kalewala taikka Wanhoja Karjalan Runoja Suomen
kansan muinosista ajoista. Suomalaisen Kirjallisuuden
Seuran Toimituksia 2. Helsinki 1835.
Kanteletar taikka Suomen Kansan wanhoja Lauluja
ja Wirsiä. Koonnut Elias Lönnrot. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 3. Helsinki 1840.
Kivikoski, Ella, 1961. Suomen esihistoria. Suomen historia I. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo – Helsinki.
Klaproth, Julius, 1823. Asia polyglotta. A. Schubart,
Paris.
Lehrberg, A.C., 1816. Untersuchungen zur Erläuterung der älteren Geschichte Russlands. Hrsg. Ph. Krug.
Kaiserliche Akademie der Wissenschaften, St. Petersburg.
Müller, Ferdinand Heinrich, 1837. Der Ugrische Volksstamm, oder Untersuchungen über Ländergebiete am
Ural und am Kaukasus in historischer, geographischer
und ethnographisher Beziehung. 1. oder geographischer
Theil. Erste Abtheilung. Duncker und Humblot, Berlin.
Nilsson, Sven, 1838–1843. Skandinaviska Nordens urinvånare. Ett försök i komparativa ethnografien och ett
bidrag till menniskoslägtets utvecklings-historia. Första
delen. S. n., Lund.
Pallas, Peter Simon, 1773. Reise durch verschiedene
Provinzen des Russischen Reichs, Zweyter Theil. Vom
Jahr 1770 und 1771. Kayserliche Akademie der Wissenschaften, St. Petersburg.
Pallas, Peter Simon, 1776. Reise durch verschiedene Provinzen des Russischen Reichs, Dritter Theil. Vom
Jahr 1772 und 1773. Kayserliche Akademie der Wissenschaften, St. Petersburg.
Porthan, Henricus Gabriel, 1799. M. Pauli Juusten
Episcopi quond. Aboënsis Chronicon episcoporum Finlandensium, annotationibus et apparatu monumentorum illustratum. Frenckell, Aboæ.
Priard, James Cowles, 1844. Researches into the
History of Asiatic Nations. Research into the Physical
History of Mankind, 3rd ed., Vol. IV. Sherwood, Gilbert & Piper, London.
Rein, Gabriel, 1831. Finlands forntid i Chronologisk öfversigt, åtföljd af de förnämsta händelser ur Rysslands
och Sveriges Historia. Helsingfors.
Ritter, Carl, 1832. Die Erdkunde im Verhältniß zur Natur und zur Geschichte des Menschen oder allgemeine vergleichende Geographie als sichere Grundlage des
Studiums und Unterrichts in physicalischen und historischen Wissenschaften. Zweiter Theil. Zweites Buch. Asien. Band I. Der Norden und Nord-Osten von Hoch-Asien. Zweite [– –] Ausgabe. G. Reimer, Berlin.
Slözer, August Ludwig von, 1771. Allgemeine nordische Geschichte. Aus den neuesten und besten nordischen Schriftstellern und nach eigenen Untersuchungen
beschrieben, und als eine geographische und historische
Einleitung zur richtigern Kenntniß aller skandinavischen, finnischen, slavischen, lettischen und sibirischen
Völker, besonders in alten und mittleren Zeiten. Johann
Justinus Gebauer, Halle.
Slözer, August Ludwig von, 1802a. Handbuch der
Geschichte des Kaisertums Rußland vom Anfange des
Stats, bis zum Tode Katharina der II. Philipp Georg
Schröder, Göttingen.
Slözer, August Ludwig von, 1802b. Несторъ. Russische Annalen in ihrer Slawonischen GrundSprache.
Zweiter Theil. Heinrich Dietrich, Göttingen.
Slözer, August Ludwig von, 1807. Handbok i Ryska
Historien ifrån Statens början intill närwarande tid. Öfvers. af J. F. Lundblad. Lund.
Setälä, E.N., 1923. Suomen kieli. Suomi. Maa, kansa,
valtakunta I: 156–166. Kustannusosakeyhtiö Otava,
Helsinki.
127
�Archaeologica et historica
Sjögren, A.J., 1832a. Ueber die älteren Wohnsitze der
Jemen. Ein Beitrag zur Geschichte der Tschudischen
Völker in Russland. Mémoires de l’Académie Impériale
des sciences de Saint-Pétersbourg. Sixième Série, Tome
I: 263–346.
Sjögren, A.J., 1832b. Wann und wie wurden Sawolotschje und die Sawolokschen Tschuden russisch? Ein
kritischer Versuch zur Aufklärung der Geschichte des
Russischen Nordens. Mémoires de l’Académie Impériale des sciences de Saint-Pétersbourg. Sixième Série,
Tome I: 491–526.
Strahlenberg, Philip Johann von, 1730. Das Nordund Ostliche Theil von Europa und Asia in so weit solches Das ganze Russische Reich mit Siberien und der
grossen Tataren in sich begreiffet, in einer HistorischGeographischen Beschreibung der alten und neuern
Zeiten, und vielen andern unbekannten Nachrichten
vorgestellet, Nebst einer noch niemals ans Licht gegebenen TABULA POLYGLOTTA von zwey und dreyssigerley Arten Tatarischer Völcker Sprachen und einem Kalmuckischen Vocabulario, Sonderlich aber Einer grossen
richtigen Land-Charte von den benannten Ländern und
andern verschiedenen Kupfferstichen, so die AsiatischScythische Antiqvität betreffen; bey Gelegenheit der
Schwedischen Kriegs-Gefangenschafft in Russland,
aus eigener sorgfältigen Erkundigung, auf denen verstatteten weiten Reisen zusammen gebracht und ausgefertigt von Philipp Johann von Strahlenberg. Stockholm, in Verlegung des Autoris.
Tallgren, A.M., 1931. Suomen muinaisuus. Suomen
historia I. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo –
Helsinki.
Временный уставъ Русскаго географическаго
общества. Записки Русскаго географическаго общества. Книжка I и II, изданiе второе: 1–8. Санктпетербургъ 1849.
Досиѳей 1833: Летописецъ Соловецкiй на четыре столѣтiя отъ основанiя Соловецкаго монастыря до настоящаго времени то естъ съ 1429 до 1833й
годъ. Изданiе третiе, вновъ исправленное и поплненное изъ архивныхъ монастырскихъ дѣлъ
и старинныхъ документовъ, трудами настоятеля сего монастыря, Архимандрита и Каваллера
Досиѳея. Москва 1833.
Досиѳей 1836/1853 I: Географическое, историческое
и статистическое описанiе ставропигiальнаго первокласнаго Соловецкаго монастыря […] составленное трудами Соловецкаго Монастыря Архимандрита Досиѳея. I–III. Москва 1836/1853.
Лаврентіївський літопис [Лаврентьевская летопись. Полное собрание русских летописей 1. Издательство Академии Наук СССР, Ленинград
1926.]. http://litopys.org.ua/lavrlet/lavr.htm. Read 31
March 2016.
Спасо-Преображенский Соловецкий ставропигиальный мужской монастырь. http://solovkimonastyr.ru/. Read March 18, 2016.
Миллер, Г.Ф., 1999. История Сибири I. Восточная
литература, Москва.
Спасскiй, Г.И., 1818. Древности Сибири. Отдѣленiе второе: О сибирскихъ древнихъ курганахъ.
Сибирскiй вѣстникъ 1818, ч. 2: 147–177 (parallelly
with page numbering of Spasskij’s text: 20–50).
128
�Sources and Literature
Literature
Ahola, Joonas – Lukin, Karina, 2016. Matthias Alexander Castrénin suomalaisen mytologian taustoja.
Castrén, M.A., Luentoja suomalaisesta mytologiasta.
Suom. ja toim. Joonas Ahola. Tietolipas 252. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.
Aikio, Ante 2015: The Finnic secondary e-stems and
Proto-Uralic vocalism. Journal de la Société Finno-Ougrienne 95: 25–66.
Alkarp, Magnus, 2009. Det Gamla Uppsala. Berättelser och metamorfiser kring en alldeles särskild plats.
Occasional Papers in Archaeology 49. Institutionen
för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet.
Anthony, David W., 2007. The Horse, the Wheel and
Language. Princeton University Press.
Bjørnflaten, Jan Ivar, 2006. Chronologies of the Slavicization of Northern Russia Mirrored by Slavic Loanwords in Finnic and Baltic. Nuorluoto, J. (ed.), The Slavicization of the Russian North, Mechanisms and Chronology: 50–77. Slavica Helsingiensia 27. Department of
Slavonic and Baltic Languages, University of Helsinki.
Bran, Michael, 1973. A. J. Sjögren, Studies of the
North. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 152.
Helsinki.
Campbell, Gordon, 2003. The Oxford Dictionary of
the Renaissance. Oxford University Press.
Carpelan, Christian, 2002. Arkeologiset löydöt aikaportaina. Ennen, muinoin. Miten menneisyyttämme
tutkitaan: 188–212. Tietolipas 180. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.
Davidson, H.R. Ellis, 1994. Scandinavian Mythology.
Hamlyn, s. l.
Deutsche biographische Enzyklopädie. 2. Ausg. Bd.
1. K. G. Saur, München 2005.
Dundes, Alan (ed.), 1988. Flood Myths. University of
California Press, Berkeley – Los Angeles – London.
Edgren, Torsten, 1988. Europaeus ja muinaistiede.
D. E. D. Europaeus. Suurmies vai kummajainen. Kalevalaseuran vuosikirja 67: 127–138.
Eesti kohanimeraamat. Koost. Marja Kallasmaa &
al. Eesti Keele Sihtasutus, Tallinn 2016.
Esin, Y.N., 2009. Stone stele bearing a “sun-headed”
deity on the Tuim River, Khakassia. (In commemoration of the Finnish Antiquarian Society expedition to the Yenisei headed by J.R. Aspelin 120 years
previously.) Archaeology, Ethnology and Anthropolgy
of Eurasia 37/3: 85–94.
Europaeus, D.E.D., 1847. Tutkistelemuksia suomalaisten esi-isistä ja niiden asumapaikoista. Suometar
3/1847.
Fabian, Johannes, 2014. Time and the Other. How
anthropology makes its object. Columbia University
Press, New York.
Fewster, Derek, 2006. Visions of Past Glory. Nationalism and the Construction of Early Finnish History. Studia fennica, Historica 11. Finnish Literature Society,
Helsinki.
Forsman, Jaakko – Mikkola, J. J., 1912. Karamzin. 1.
Nikolai Mihailovitš K. Tietosanakirja IV: 345–346. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki.
Fox, Edward, 2001. The Hungarian who walked to
Heaven: Alexander Csoma de Koros, 1784–1842. Short,
London.
Gmelin, Johann Georg, 1999. Expedition ins unbekannte Sibirien. Hrsg., eingeleitet und erläutert von
Dittmar Dahlmann. Fremde Kulturen in alten Berichten 7. Jan Thorbecke Verlag, Sigmaringen.
Grjasnow, Michail, 1970. Südsibirien. Übers. aus dem
Russischen Hans Jürgen Jordan. Nagel Verlag, Stuttgart – München – Genf – Paris.
Grünthal, Riho, 1997. Livvistä liiviin. Itämerensuomalaiset etnonyymit. Castrenianiumin toimitteita 51.
Suomalais-Ugrilainen Seura, Helsinki.
Haggrén, Georg, 2015. Keskiajan arkeologia. Muinaisuutemme jäljet. Suomen esi- ja varhaishistoria kivikaudelta keskiajalle: 369–597. Gaudeamus, Helsinki.
Häkkinen, Jaakko, 2010. Jatkuvuusperustelut ja saamelaisen kielen leviäminen (osa 2). Muinaistutkija
2/2010: 51–64.
Häkkinen, Kaisa, 1996. Suomalaisten esihistoria kielitieteen valossa. Tietolipas 147. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.
Häkkinen, Kaisa, 2006. Suomen kielitieteen nousu
1700- ja 1800-lukujen vaihteessa. Ollitervo, S. & Immonen, K. (eds.), Herder, Suomi, Eurooppa: 291–311.
Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia. 1060.
Helsinki.
Halila, Aimo, 1985. Suomi suurvalta-aikana. Suomen
historia 3: 8–219. Weilin + Göös.
129
�Archaeologica et historica
Halinen, Petri, 2015. Suomalaisten kielihistoria. Muinaisuutemme jäljet: 211–212. Gaudeamus, Helsinki.
Heikkinen, Reijo, 2004. Kajaanin linna. Västinki
vuosisatojen virrassa. Kainuun museo & Lönnrot-instituutti, Kajaani.
Huovila, Marja, 1995. Käkisalmen läänin vaiheita esihistoriasta vuoteen 1811. S. n. & l.
Itkonen, Erkki – Joki, Aulis J., 1983. Suomen kielen
etymologinen sanakirja IV. Lexica Societatis FennoUgricae XII,4. Helsinki.
Itkonen, Terho, 1982. Suvannosta tyveneen. Språkhistoria och Språkkontakt i Finland och Nordskandinavien. Studier tillägnade Tryggve Sköld den 2. november
1982. Kungliga Skytteanska Samfundets Handlingar
26: 157–165.
Julku, Kyösti, 1987. Suomen itärajan synty. Studia historica septentrionalia 10. Societas historica Finlandiae
septentrionalis, Rovaniemi.
Juškova, M.A., 2006. North-Western Russia before
its Settling by Slavs (8th Century BC – 8th Century
AD). Nuorluoto, J. (ed.), The Slavicization of the Russian North, Mechanisms and Chronology: 140–153. Slavica Helsingiensia 27. Department of Slavonic and
Baltic Languages, University of Helsinki.
Jussila, Osmo, 1983. Venäjän keisarikunnan historiankirjoitus. Historiankirjoituksen historia: 126–141.
Gaudeamus, Helsinki.
Jutikkala, Eino, 1980. Suurten sotien ja uuden asutusekspansion kaudet. Suomen taloushistoria 1. Agraarinen Suomi: 147–239. Kustannusosakeyhtiö Tammi,
Helsinki.
Kaila, E.E., 1910. Fedor. Tietosanakirja II: 1013. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki.
Kalima, Jalo, 1919. Die Ostseefinnischen Lehnwörter in
der Russischen Sprache. Mémoires de la Société FinnoOugrienne XLIV. Helsinki.
Kemiläinen, Aira, 1983. Valistuksen historiankirjoitus. Historiankirjoituksen historia: 49–60. Gaudeamus,
Helsinki.
Kemiläinen, Aira, 1993. Suomalaiset, outo Pohjolan
kansa. Rotuteoriat ja kansallinen identiteetti. Historiallisia tutkimuksia 177. Suomen Historiallinen Seura, Helsinki.
Keyser, Christine & al., 2009. Ancient DNA provides
new insights into the history of South Siberian Kurgan people. Human Genetics 126: 395–410.
130
Kilpeläinen, Jouko, 1985. Rotuteoriat läntisistä suomalais-ugrilaisista kansoista Keski-Euroopan antropologiassa 1800-luvulla ja suomalaisten reaktiot niihin. Mongoleja vai germaaneja? Rotuteorioiden suomalaiset. Historiallinen Arkisto 86: 163–193.
Kirkinen, Heikki, 1970. Karjala idän ja lännen välissä. Historiallisia tutkimuksia 80. Suomen Historiallinen Seura, Helsinki.
Kirkinen, Heikki, 1994. Karjalan historia juurista Uudenkaupungin rauhaan. Kirkinen, Heikki & al., Karjalan kansan historia. WSOY, Porvoo – Helsinki – Juva.
Klinge, Matti, 1989. Mikä mies Porthan oli? Tietolipas
116. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.
Klinge, Matti, 2012. A History both Finnish and European. History and the culture of historical writing
in Finland during the Imperial period. The History of
Learning and Science in Finland 1828–1918 Vol. 16. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki.
Koivulehto, Jorma 1997. Were the Finns clubmen.
Pitkänen, R.L. – Mallat, K. (eds.), You name it. Perspectives on onomastic research: 151–169. Studia Fennica/
Linguistica 7. Finnish Literature Society, Helsinki.
Korhonen, Mikko, 1986. Finno-Ugrian Lnguage Studies in Finland 1828–1918. The History of Learning and
Science in Finland 1828–1918, Vol. 11. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki.
Korhonen, Mikko – Kulonen, Ulla-Maija, 1991. Samojedit. Laakso, J. (ed.), Uralilaiset kansat. Tietoa suomen sukukielistä ja niiden puhujista: 302–317. Werner
Söderström Osakeyhtiö, Porvoo – Helsinki – Juva.
Koskela Vasaru, Mervi, 2014. Bjarmaland and Contacts in the Late-Prehistoric and Early-Medieval
North. Fibula, Fabula, Fact. The Viking Age in Finland:
195–218. Ed. by Joonas Ahola & al. Studia fennica, Historica 18. Finnish Literature Society, Helsinki.
Kotshkurkina, Svetlana, 1994. Vepsäläisten arkeologiasta ja vanhasta historiasta. Heikkinen, K. – Mullonen, I. (toim.), Vepsäläiset tutuiksi. Kirjoituksia vepsäläisten kulttuurista: 41–50. Karjalan tutkimuslaitokosen julkaisuja 108. Joensuun yliopisto, Joensuu.
Kulonen, Ulla-Maija, 2002. Kielitiede ja Suomen väestön juuret. Ennen, muinoin. Miten menneisyyttämme
tutkitaan: 102–116. Tietolipas 180. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.
Lavento, Mika, 2015. Pronssi- ja varhaismetallikausi.
Muinaisuutemme jäljet. Suomen esi- ja varhaishistoria
kivikaudelta keskiajalle: 125–212. Gaudeamus, Helsinki.
�Sources and Literature
Lehikoinen, Laila, 1988. Europaeus kielimiehenä.
D. E. D. Europaeus. Suurmies vai kummajainen. Kalevalaseuran vuosikirja 67: 108–116.
Leo, metropoliitta, 1999. Petsamon ortodoksinen
luostari ja seurakunta. Vahtola, J. – Onnela, S. (toim.),
Turjanmeren maa. Petsamon historia 1920–1944: 433–
464. Petsamo-Seura r.y., Rovaniemi.
Ligi, Priit, 1993. National romanticism in archaeology: The paradigm of Slavonic colonization in NorthWest Russia. Fennoscandia archaeologica X: 31–40.
Lien, Veikko, 1983. Keskiajan historiankirjoitus läntisessä Euroopassa. Historiankirjoituksen historia: 24–
33. Gaudeamus, Helsinki.
Luukko, Armas, 1954. Pohjois-Pohjanmaan ja Lapin
keskiaika sekä 1500-luku. Pohjois-Pohjanmaan ja Lapin historia III. Pohjois-Pohjanmaan, Kainuun ja Lapin maakuntaliittojen yhteinen historiatoimikunta,
Oulu.
Mallory, John P., 1997a. Afanaseva Culture. Encyclopedia of Indo-European Culture: 4–6. Fitzroy Dearborn
Publishers, London.
Mallory, John P., 1997b. Andronovo Culture. Encyclopedia of Indo-European Culture: 20–21. Fitzroy Dearborn Publishers, London.
Mallory, John P., 1997c. Karasuk Culture. Encyclopedia of Indo-European Culture: 325–326. Fitzroy Dearborn Publishers, London.
Morvan, Michel, 1996. Les origines linguistiques du
basque. Presses universitaires de Bordeaux.
Mugurēvičs, Ēvalds, 1974. Lībieši. Latvijas PSR arheoloģija: 191–204. Zinātne, Rīga.
Nenonen, Kaisu-Maija – Teerijoki, Ilkka, 1998. Historian suursanakirja. Werner Söderström Osakeyhtiö,
Porvoo – Helsinki – Juva.
(The) New Encyclopædia Britannica. Vol. 1. Encyclopædia Britannica, Chicago 2010.
Nisbet, H.C., 1999. Herder: the nation in history.
Branch, Michael (ed.), National History and Identity.
Approaches to the Writing of National History in the
North-East Baltic Region. Nineteenth and Twentieth
Centuries: 78–96. Studia fennica, Ethnologica 6. Finnish Literature Society, Helsinki.
Nordman, C.A., 1968. Archaeology in Finland before
1920. History of Learning and Science in Finland 1828–
1918 Vol. 14a. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki.
Norio, Reijo, 2002. Suomalaisten mutkalliset geenijuuret. Ennen, muinoin. Miten menneisyyttämme tutkitaan: 174–187. Tietolipas 180. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.
Raninen, Sami – Wessman Anna, 2015. Rautakausi.
Muinaisuutemme jäljet. Suomen esi- ja varhaishistoria
kivikaudelta keskiajalle: 215–365. Gaudeamus, Helsinki.
Rizvi, Janet, 2012. Ladakh – Crossroads of High Asia.
3rd ed. Oxford University Press.
Ross, Margaret Clunies, 2010. Cambridge Introduction
to old Norse-Icelandic Saga. Cambridge Univesity Press.
Rundt, Olav, 1989. Kamreraren Sigfrid Sigfridsson
och hans släktkrets. Genos 60: 63–70. Internet: http://
www.genealogia.fi/genos-old/60/60_63.htm.
Rytkönen, Seppo, 1983. Saksalainen historiankirjoitus 1800-luvun alkupuolella. Historiankirjoituksen historia: 64–69. Gaudeamus, Helsinki.
Saarikivi, Janne, 2004. Über die Saamische substrat.
Finnisch-Ugrische Forschungen 56: 162–234.
Saarikivi, Janne, 2006. Substrata Uralica. Studies on
Finno-Ugrian Substrate in Northern Russian Dialects.
Tartu University Press.
Saarikivi, Janne, 2007. Arkangelsk region. Onomastica Uralica 4: 87–150.
Saarikivi, Janne 2009. Itämerensuomalais-slaavilaisten kontaktien tutkimuksen nykytilasta. Ylikoski, J.
(ed.). The Quasquicentennial of the Finno-Ugrian Society: 109–160. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne
258. Helsinki.
Saarikivi, Janne (forthcoming): Finnic borrowings in
Permian. Holopainen – Saarikivi (eds.), Peri orthotetoon
ton etymoon. Uusiutuva uralilainen etymologia. 60 pp.
Salminen, Timo, 2003a. National and International
Influences in the Finnish Archaeological Research in
Russia and Siberia. Fennoscandia Archaeologica XX:
101–114.
Salminen, Timo, 2003b. Suomen tieteelliset voittomaat. Venäjän- ja Siperian-tutkimus suomalaisessa arkeologiassa 1870–1935. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja 110. Helsinki.
Salminen, Timo, 2006. Searching for the Finnish
roots – archaeological cultures and ethnic groups
in works of Aspelin and Tallgren. Herva, V.-P. (ed.),
People, material culture and environment in the north.
Proceedings of the 22nd Nordic Archaeology Conference, University of Oulu, 18–23 August 2004. Studia humaniora ouluensia 1: 26–32. S. l.
131
�Archaeologica et historica
Salminen, Timo, 2007. The Ural-Altaic Bronze Age
as seen by J. R. Aspelin and A. M. Tallgren. Fennoscandia Archaeologica XXIV: 39–51.
Salminen, Timo, 2009. In between research, the ideology of ethnic affinity and foreign policy. The FinnoUgrian Society and Russia from the 1880s to the 1940s.
The quasquicentennial of the Finno-Ugrian Society:
225–262. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne
258. Helsinki.
Salo, Unto, 1984. Pronssikausi ja rautakauden alku.
Suomen historia 1: 98–149. Weilin + Göös, s. l.
Sauer, Bruno, 1953. Bähr, Johann Karl Ullrich. Neue
deutsche Biographie 1: 519. Duncker & Humblot,
Berlin. Internet: http://www.deutsche-biographie.de/
pnd116033908.html.
Sihvo, Hannes, 2003. Karjalan kuva. Karelianismin
taustaa ja vaiheita autonomian aikana. 2. tarkistettu ja
täydennetty painos. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 940. Helsinki.
Siikala, Anna-Leena, 2013. Itämerensuomalaisten mytologia. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1388. Helsinki.
Soininen, Arvo M., 1980a. Kaskiviljely. Suomen taloushistoria 1. Agraarinen Suomi: 202–210. Kustannusosakeyhtiö Tammi, Helsinki.
Soininen, Arvo M., 1980b. Maatalous. Suomen taloushistoria 1. Agraarinen Suomi: 386–407. Kustannusosakeyhtiö Tammi, Helsinki.
Sommer, Łukasz, 2012. A Step Away from Herder:
Turku Romantics and the Question of National Language. Slavonic and East European Review 90,1: 1–32.
Sommer, Łukasz, 2016. ”Sanskrit has guided me to
the Finnish language.” Herman Kellgren’s writings on
Finnish or the dilemmas of the Fennoman Humboldtian. Historiographia Linguistica 43:1/2: 145–173.
Stipa, Günter Johannes, 1990. Finnish-ugrische Sprachforschung von der Renaissance bis zum Neupositivismus. Red. Klaas Ph. Ruppel. Mémoires de la Société
Finno-Ougrienne 206. Helsinki.
Tallgren, A. M., 1914. Nilsson, Sven. Tietosanakirja
VI: 1200. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki.
Tallqvist, Knut, 1912. Klaproth, Julius von. Tietosanakirja IV: 1082. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki.
Tiitta, Allan, 1994. Harmaakiven maa. Zacharias Topelius ja Suomen maantiede. Bidrag till kännedom av
Finlands natur och folk 147. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki.
Trigger, Bruce G., 2006. A History of Archaeological
Thought. Second Edition. Cambridge University Press.
Upton, Anthony F., 1999. History and national identity: some Finnish examples. National History and Identity. Approaches to the Writing of National History in
the North-East Baltic Region. Nineteenth and Twentieth Centuries: 153–165. Studia fennica, Ethnologica 6.
Finnish Literature Society, Helsinki.
Vahtola, Jouko, 1991. Oulujokilaakson historia keskiajalta 1860-luvulle. Huurre, Matti – Vahtola, Jouko,
Oulujokilaakson historia. Kivikaudelta vuoteen 1865:
71–543. Oulu.
Vermeulen, Han F., 2015. Before Boas. The Genesis of
Ethnography and Ethnology in the German Enlightenment. University of Nebraska Press, Lincoln – London.
Vuorela, Toivo, 1998 (1975). Suomalainen kansankulttuuri. Werner Söderström Oyj, Porvoo – Helsinki –
Juva.
Welinder, Stig, 2009. Sveriges historia 1. 13000 f. Kr.–
600 e.Kr. Norstedts, Stockholm.
Werbart, Bozena, 2002. De osynliga identiteterna. Kulturell identitet och arkeologi. Institutionen för
arkeologi och samiska studier, Umeå universitet.
Wimann, Yrjö. Lehrberg, Aron Christian. Tietosanakirja V: 739. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki.
Белокобыльский, Ю.Г., 1986. Бронзовый и ран-
Большая советская энциклопедия 29: 1291–1294
(Шлиссельбургская крепость). Изд. Большая советская энциклопедия, Москва 1978.
Булатов, Владимир, 1993. Русский Север. Книга
первая. Заволочье. (IX– XVI вв.). Издательство Поморского государственного университета имени
М.В. Ломоносова, Архангельск.
ний железный век южной Сибири. История идей и
исследований XVIII–первая треть XX в. Наука, Новосибирск.
Большая российская энциклопедия 5: 671–672
(Волость). Изд. Большая российская энциклопедия, Москва 2006.
132
�Sources and Literature
Вадецкая, Э.Б., 1999. Таштыкская эпоха в древней
Назаров, В.Д., 2014. Окольничий. Большая рос-
истории Сибири. Archaeologia Petropolitana VII.
Петербургское востоковедение, Санкт-Петербург.
Голубева, Л.А. – Кочкуркина, С.И., 1991. Белозерская весь (по материалам поселения Крутик IX–X
вв.). Карельский научный центр АН СССР, Институту языка, литературы и истории, Петрозаводск.
Есин, Ю.Н. 2010. Петрогифы древней Сибири. Галарт, Москва.
Зенченко, М.Ю, 2006. Воевода. Большая российская энциклопедия 5: 515–516. Изд. Большая российская энциклопедия, Москва.
Зимина, Т.А., 2001. Купальский костер. Русский
праздник. Праздники и обряды народного земледельческого календаря. Искусство-СПБ, Санкт-Петербург.
Кожеватова, О.А., 1997. Финноугорский лексический пласт. Кандидатская диссертация. Уральский государственный университет.
Кожин, П.М., 2013. Древнейший портрет на Енисее. Научное обозрение Свяно-Алтая 1(5)/2013: 28–
34.
Королев, К.С. – Мурыгин, А.М. – Савельева,
Э.А., 1997. Ванвиздинская культура (VI–X вв. н. э.)
Лисов, В. А. (ред.), Археология Республики Коми.
Изд. ДиК, Москва.
Леонтьев, Н.В. – Капелько, В.Ф. – Есин, Ю.Н.,
2006. Изваяния и стелы Окуневской культуры.
Хакасский научно-исследовательский институт
языка, литературы и истории – Минусинский региональный краеведческий музей им. Н.М. Мартьянова, Абакан.
Макаров, Н.А. – Федорина, А.Н., 2015. Феномен
«больших поселении» северо-восточной Руси X–
XI вв. Краткие сообщения Института археологии
238: 115–131
Матвеев, А.К., 2001. Субстратная топонимия
Русского Севера. Екатеринбург Издательство УрГУ.
Мызников, С.А., 2003. Атлас субстpатной и заимствованной лексики русских говоров Северо-Запада. Наука, Санкт-Петербург.
Мызников, С.А., 2004. Лексика финно-угорского происхождения русских говоров Северо–Запада.
Этимологический и лингвогеографический анализ.
Наука, Санкт-Петербург.
сийская энциклопедия 24: 32–33. Изд. Большая российская энциклопедия, Москва.
Пушкарёва, Е.Т., 2000. Ненецкие песни-хынабцы.
Сюжетика, семантика и поэтика. Восточная литература, РАН, Москва.
Рабинович, М.Д., 1976. Стрельцы. Большая советская энциклопедия 24.1: 1685–1686. Изд. Большая советская энциклопедия, Москва.
Ригер, В.Г., 2009. Кеппен (Кёппен), Пётр Иванович. Большая российская энциклопедия 13: 580. Изд.
Большая российская энциклопедия, Москва.
Рудаковъ, В.Е., 1901. Стольники. Энциклопедическiй словарь Ф. А. Брокгауза и И. А. Ефрона XXXI:
686–687. Дѣло, С.-Петербургъ.
Рябинин, Е.А., 1997. Финно-угорские племена в составе древней Руси. К истории славяно-финских
этнокультурных связей. Историко-археологические очерки. Издательство Санкт-Петенбургского
университета.
Саарикиви, Я., 2002. Саамская субстратная топонимия с точки зрения сравнительной финноугристики. Матвеев, А.К., Финноугорское наследие
в русском языке: 94–113. Издательство УрГУ. Екатеринбург.
Саарикиви, Я., 2003. Прибалтийско-финская
антропонимия в субстратных топонимах Русского Севера. Перспективы изучения. Этимологические исследования 8: 136–148. Издательство УрГУ.
Екатеринбург.
Энциклопедическiй словарь Ф.А. Брокгауза и
И.А. Ефрона XXXI: 594–595 [Степановъ, (Александр Петрович).]. Дѣло, С.-Петербургъ 1901.
Степановъ, А.П., 1835. Енисейская губернiя I–II. S.
n., Санктпетербургъ.
Членова, Н.Л., 1972. Хронология памятников карасукской эпохи. Материалы и исследования по
археологии СССР 182. Академия Наук СССР, Институт археологии, Москва.
Ясински, М.Э. – Овсянников, О.В., 1998. Взгляд
на европейскую Арктику. Архангельский север: проблемы и источники I. РАН ИИМК & Норвежский
университет естественных наук и технологии,
Институт археологии, С.-Петербург.
133
�Archaeologica et historica
Internet
Kansallisbiografia: Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. Studia
Biographica 4. Suomalaisen Kirjalllisuuden Seura, Helsinki 1997.
Bible. Bible Study Tools. http://www.biblestudytools.
Luukko, Armas, 2001. Behm, Isak. Kansallisbiografia.
com. Read 26 April 2016.
http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/2299/. Read
21 March 2016.
MML karttapaikka. Maanmittauslaitos. https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/. Read 27 Sept. 2017.
Russian Geographical Society. http://www.rgo.ru/en.
Read 6 April 2016.
Catholic Encyclopedia. http://www.newadvent.org/
cathen/. Read 24 March 2016.
Eesti Keele Instituut: Place Names Database.
http://www.eki.ee/knab/knab.htm. Read 30 May 2016.
Gabrielsen, Trond, 2007. Riksombudsmenn i NordNorge 850–1350. Institutt for arkeologi, konservering og historiske studier, Universitetet i Oslo. https://
Syrjö, Veli-Matti, 1997. De la Gardie, Jacob. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/527/.
www.duo.uio.no/bitstream/handle/10852/23657/Gabrielsen_
Masterxtrykkeri.pdf?sequence=1. Read 22 March 2016.
Read 21 March 2016.
Grankvist, Rolf, 2009. Gerhard Schøning. Norsk bio-
Syrjö, Veli-Matti, 1998. Boije, Göran. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/522/.
grafisk leksikon. https://nbl.snl.no/Gerhard_Sch%C3%B8ning. Read 31 March 2016.
Haggrén, Georg, 2002. Boije (1400–). Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/6577/.
Syrjö, Veli-Matti, 2001. Kurck, Axel. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/539/.
Read 21 March 2016.
Tarkiainen, Kari, 2000/2012. Porthan, Henrik Gab-
Hanson, Hertha, 1998. Anders A Retzius. Svenskt
biografiskt lexikon. https://sok.riksarkivet.se/SBL/artikel/6598. Read 11 April 2016.
Jättiläis- ja lappalaistarinoita. Kirjastovirma. http://www.
kirjastovirma.fi/asutusjasotatarinoita/2. Read 18 April 2016.
Joaim Fryderyk von Mansfeld. Wikipedia. https://
pl.wikipedia.org/wiki/Joachim_Fryderyk_von_Mansfeld.
Read 21 March 2016.
Laakso, Johanna, Brave New Linguistics. Hungarian Spectrum. https://hungarianspectrum.wordpress.com/
category/finno-ugric-linguistics/. Read 13 April 2016.
Read 21 March 2016.
Read 21 March 2016.
riel. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/
artikkeli/2599/. Read 7 April 2016.
Teerijoki, Ilkka, 2001. Brahe, Per. Kansallisbiografia.
http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/2547/. Read
7 April 2016.
Unesco Red Book on Endangered Languages:
Northeast Asia. http://www.helsinki.fi/~tasalmin/nasia_
report.html. Read 31 March 2016.
Virrankoski, Pentti, 1998. Hare, Erik. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/2326/.
Read 21 March 2016.
Lukin, Karina, 2015. Matka ja liike nenetsien epiikassa
ja šamanistisessa runoudessa. Elore 22 (1): 1–31.
http://www.elore.fi/arkisto/1_15/lukin.pdf.
Кондаков, Н.Д., 1999. Подсечно-огневая. Традиционная культура народов европейского северо-востова России. Этнографическая элэктронная энциклопедия Коми. http://www.komi.com/Folk/komi/87.
htm. Read 29 April 2016.
Список населенных мест Карельской АССР (По
материалам переписи 1926 года. Karjalan A.S.N.T:n
asuttujen paikkojen luettelo (Vuoden 1926 väenlaskun
ainehiston mukaan). Статистическое управление
АКССР. K.A.S.N.T:n tilastohallinto. http://home.onego.
ru/~vahti/p1926_RUS.pdf. Read 20 May 2016.
134
Стряпчий. Wikipedia. https://ru.wikipedia.org/wiki/
Стряпчий. Read 21 March 2016.
Терещенко, А.В., 1999 (1848). Быт русского народа, ч. 5. Русская книга. http://www.booksite.ru/
fulltext/4by/tru/ssk/ogo/index.htm. Read 29 April 2016.
Троекуров, Иван Фёдорович. Wikipedia. https://
ru.wikipedia.org/wiki/Троекуров,_Иван_Фёдорович.
Read 21 March 2016.
Щекатов, Афанасий Михайлович. Wikipedia.
https://ru.wikipedia.org/wiki/Щекатов,_Афанасий_Михайлович. Read 23 March 2016.
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Sources and Literature to Archaeologica et historica
Subject
The topic of the resource
<em>Archaeologica et historica</em>; <em>Universitaria</em>. Manuscripta Castreniana, Realia I. 187 p. ISBN 978-952-5667-92-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-5667-93-6 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Rights
Information about rights held in and over the resource
Archaeologica et historica; Universitaria. Manuscripta Castreniana, Realia I. 187 p. ISBN 978-952-5667-92-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-5667-93-6 (online/pdf). 50 €.
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/bbbabf59b563827cf90f3175e2ff8ffb.pdf
cb3e3646ebb302e48221b831d7ae622f
PDF Text
Text
Index
Index to Araeologica et historica
Personal names
Identified Russian personal names have been normalized according to the scholarly standard. The spellings used by Castrén are in
brackets, if different from the normalized form. Also mythical persons are included in this index.
Gmelin, Johann Georg 14, 95, 97
Gurij 25
Gustavus II Adolphus 29
Hans, Colonel (Gavnus) 25, 26
Hans Michelsson 26
Hare, Erik 34, 36, 40, 44
Herder, Johann Gottfried von 13, 19, 21, 83, 113
Ilmarinen 117
Ivan IV the Terrible (Ivan Wasiljewitsch) 22, 23, 26,
32, 33
Jaxontov, Ivan Mixajlov 24
Japhet 50, 121
Johannes III 29
Jurˈenev, Semen 24
Juusten, Paulus 111
Karamzin, Nikolaj Mixajlovič 18, 53, 56, 57, 69, 75
Klaproth, Julius von (Claprot) 15, 77, 111, 120
Kobelˈskij, Sevastˈjan 24
Köppen, Peter von 125
Korjuxov, Neždanok (Neschdanok Korjuchoff,
Konjuchoff) 39, 42
Kőrösi Csoma, Sándor (Czoma de Körös) 121, 123
Kur(c)k, Axel 29, 31
Ladik, Anders (Anders Стивартъ Ladik, Луденскiй
(Луленскiй?)) 34, 40
Laurin, Maurits (Mavrus) 25
Lehrberg, Aron Christian 17, 57, 58
Lemminkäinen 117
Lixarev, Maksim Vasilevič (Maxim Vasiljevitsch
Licharjeff) 37, 40
Lönnrot, Elias 114
Abu al-Ghazi Bahadur (Abulghasi-Bahadur-Chan)
120, 121
Adam 111
Aleksej Mixajlovič (Alexej Michailovitsch) 46
Alfred 75
Antonij 28, 34, 36, 37, 40, 43
Arndt, Christian Gottlieb von 112
Aspelin, Johan Reinhold 16, 19, 89, 109
Bagge, Sven 26
Bähr, Johann Karl Ullrich 108
Behm, Isak 28, 30
Besednyj, Elizarij Denisevič (Jelisarij Djenisevitsch
Besednovo) 37, 38, 40
Blumenbach, Johann Friedrich 113
Boije, Anders 29
Boije, Göran (Юренъ Бой) 31
Boris Godunov 23
Brahe, Pe(h)r 45, 110, 111
Carl IX 21, 26–29, 36, 38, 43
Carl X Gustav 45
Carl Philip 29
Dalai Lama 121
Dmitrij, False 26–28, 31, 32–34, 36
Dosifej 26, 28, 33, 40
Europaeus, David Emmanuel Daniel 87, 110, 111
Eve (Eva) 111
Fedor Ivanovič (Feodor Ivanovitsch) 23, 26
Ganander, Christfrid 15
Gardie, Jacob de la (Jakob Pontus) 29, 31, 34, 35, 37–40
Gardie, Pontus de la (Herr Pontus) 29, 31
135
�Archaeologica et historica
Schlözer, August Ludwig 13, 17, 18, 48, 55, 57, 58, 110
Schøning, Gerhard 79, 81
Schott, Wilhelm 113
Sjögren, Anders Johan 13, 16–18, 54, 56, 57, 59, 60, 82
Šojgu, Sergej 106
Spasskij, Grigorij Ivanovič 95, 97, 98
Stepanov, Aleksandr Petrovič 100
Strahlenberg (b. Tabbert), Philipp Johann von 13, 14,
95
Ščekatov, Afanasij Mixajlovič 18, 55–57, 59
Šujskij, Vasilij Ivanovič (Vasilij Ivanovitsch Schuiskij)
26–34, 43
Šujskij-Skopin, Mixail (Michajlo Schuiskij-Skopin) 43
Tabbert, Philipp Johann → Strahlenberg
Tallgren, Aarne Michaël 74
Tatiščev, Vasilij Nikitič 17, 56
Thorer Hund 75
Tönne Jöransson till Högsjögård (also Тюнне
Юренъ) 29, 31
Trifon 23
Troekurov, Ivan Fedorovič (Ivan Feodorovitsch
Trojekuroff) 38
Turk 121
Vergilius Maro, Publius (Virgil) 17, 57, 58
Wiedemann, Ferdinand Johann 113
Vipunen, Antero 113
Zagrjažskij, Andrej 23
Maksimovič, L.M. 56
Mansfeld zu Vorderort, Joachim Friedrich Graf von
(J. Fredrik M.) 29, 31
Messerschmidt, Daniel Gottlieb 14
Mixail Fedorovič Romanov (Michail Feodorovitsch)
29, 44, 45, 46
Mose 50
Müller, Ferdinand Heinrich 52
Müller, Gerhard Friedrich 14
Nestor 16, 48, 49, 50, 51, 56, 57, 59, 60, 78, 79
Nilsson, Sven 14, 49, 50, 108
Noah 120
Other 75
Ozerov, Mixail (Oseroff) 22, 23
Pallas, Peter Simon 14, 95, 97, 98, 100, 101, 104
Paulus 44
Peter I the Great 13, 20, 46
Petrus 44
Pomponius Laetus, Julius (J. Pomponius Sabinus) 17,
57, 58
Porthan, Henrik Gabriel 49, 110, 111
Putin, Vladimir 106
Rein, Gabriel 17, 19
Retzius, Anders 112, 113
Ritter, Carl 15, 120
Rurik 26
Savvatij 20
Мака, Анцу 38
Пуховъ, Анцу 38
136
�Index
Place names
Not all places mentioned by Castrén could be located or otherwise
verified. Such places are listed here in italics and only with the spelling used by Castrén. Thus, all names mentioned in italics follow
Castrén’s spelling. The names of the identified places have been normalized according to the scholarly standard. The spellings used by
Castrén are in brackets, if different from the normalized form. Also
mythical places are included in this index.
Eurasia 50
Europe 14–16, 49, 51, 74, 108, 111, 113, 115, 119
Finland (also Suomi) 15, 17–19, 21, 23, 24, 27, 34, 42,
43, 46, 72, 78, 83, 106–112, 122
Germany 111
Göttingen 48, 110
Greece 123
Gulf of Bothnia 46, 108, 122
Gulf of Finland 108
Hailuoto/Carlö, Ostrovsk (Ostroffsk) 24
High Asia 118, 121
Xolmogor (Cholmogor), Xolmogory 20, 21, 62–64,
69, 70, 74, 82
Hungary (Ungarn) 95, 111
Iijoki/Ijå 46, 122
Ija 122
Ijus(, Belyj) 102, 122
India 121
Irtyš 120, 121
Israel 123
Issyk-Kul (Issikol) 121
Izˈva/Ižma (Ishma) 68, 83, 87
Jokuschi 87
Jokuschets 87
Jugrina 83
Juras 81
Jurola 81
Jyskyjärvi/Juškozero 41
Kačinsk steppe 105
Kajaani (Kajana, Kajanaborg, Kariborg) 22–24, 26–
29, 34, 39, 47
Kajaaninjoki 27
Åbo → Turku
Abakan 102, 105
Ala-Taskyl 122
Altai 15, 77, 78, 91, 95, 108, 120, 121, 123
Angara 122
Ararat 120
Arctic Ocean 45, 83, 119
Arxangelˈsk (Archangel(sk)) 16, 20, 21, 45, 51, 64, 67,
69, 71, 74, 77, 78, 82, 87, 122
Asapolskaja 87
Asia 49, 51, 77, 111, 115, 119
Baltic Sea (Svitska/Baltiska hafvet) 46, 47, 111
Beja 105
Beloe ozero/Valkeajärvi (Bjelosero) 56, 57, 60
Berlin 77
Bjarmia 54, 59, 60, 75, 76
Bystrokurja 80
Caspian Sea 111
Central Asia 121
Chavragorje 68, 69
Cholmogor → Xolmogor
China 119, 120, 122
Cilˈma (Tsilma, Tsylma) 83, 87
Čuxčenema (Tschuchtsnjemi) 71, 72
Čučepalskaja (Tschuschepalskaja) 71–73
Čušela (Tschuschela) 71–73
Denmark (Danmark) 111
Dub (also Staroj Dub) 43, 44
Dvina (Northern D.), Land of D. 17, 21, 27, 45, 50, 51,
57, 59–64, 69, 70, 74–76, 78–82, 87
England 111
Enisejsk 100
137
�Archaeologica et historica
Kuloj 82
Kuntschukurja 80
Kurachtinskaja 71
Kuropolѣ 69
Kurostrov (Kurostroff) 69
Kurtsev 64
Kuškopole 74
Kuzonemˈ (Kusonjemskaja) 70, 71
Kuzova Islands (Kusova) 37
Kymskaja 87
Kyrky-Taskyl 122
Ladoga, Lake 43
Laja 87
Lampožnja (Lamposchenskaja) 87
Lapa 68
Lapland 13, 15, 25, 45, 107
Leipopalskaja 71
Lentiera/Lendery (Lendira) 41
Liminka/Limingå (also Lemenga, Lemjanga) 24, 46
Liminganjoki 46
Livonia (Livonska landet, Livland) 31, 45, 108
Ljepa 46
Ljavla 68
Lodma 68, 71
Lopskoje 82
Luovutsaari (Ловутъ) 41
Luza (Lusa) 80
Maanselkä (Maseltä) 47
Maglas 69
Marjegorskaja 70
Majmaksa (Maimaks) 65, 66, 68
Mezenˈ, Land of M. (Mesen) 65, 67, 80, 82, 83, 85–87
Middle East 121
Minusa 88
Minusinsk 12, 88, 89, 100, 101, 103, 104, 107
Mongolia 103, 104
Moscow (Moskva) 24, 29, 36–39, 41, 43, 47
Mudjug (Mudjuga) 68, 70
Nerčinsk 107
Neva 43
Njaljestroff 70
Käkisalmi → Korela
Kaleschkaja 69
Kalix 46
Kama 75, 79, 80
Karatjuga 92
Karelia 13, 24, 41, 45, 46, 64, 65, 72
Karelian Republic 23
Kargoniemskaja 70
Karjaa 79
Karˈepolˈe 79
Kaskogorskaja 68, 71
Kaskoniemskaja 71
Kavra70, 71
Kegostrov (Kägostroff) 68
Kello, Kolokolˈsk 24
Kemˈ 20, 22–24, 26, 44, 46, 78
Kemˈ River 46
Kemijoki (Kem) 46, 122
Keräsjoki 46
Keret/Kieretti 24
Ketorova 70
Kexholm → Korela
Kiimasjärvi/Kimasozero (Kimasjärvi) 41
Kirov → Vjatka
Kojda (Koida) 68
Kojdozero (Koidosero) 68
Kola 24, 25, 37, 41, 43, 45
Kolguev (Kalgujeff) 84
Kolokolˈsk → Kello
Kolva 122
Kondinskoe (Кондинская) 88
Kontokki/Kondoka 41
Korela 78, 79
Korela/Käkisalmi 43, 79
Kostroma 57
Kotvas 41
Kovda/Kouta (Kouda) 24
Kovozero (Kovosero) 69
Koybal steppe 105
Kristiania 113
Kuja 68, 87
138
�Index
Pižma (Pishma) 83
Pohjola 117
Pokschenga 68
Poland 26
Povoi 69
Priozersk → Korela
Purnavolok (Pyrnavolok) 69
Radoma 87
Ravdogorka (Raudogorka) 69, 71
Repola/Reboly 41
Roukkula (Roukkola) 41
Rugozero/Rukajärvi (Rugosero) 23
Russia 13–18, 20, 21, 24, 26–34, 38, 42, 43, 45, 46, 48,
49, 51, 54, 56, 64, 74, 79, 82, 84, 106, 108, 111
Sagajsk steppe 90, 92
Sagajskoe (Sagajska domen) 91, 92, 93
Salashkoje (Saloskoje) 69, 70, 71
Salym (Salymskaja) 88
Sangis 46
Šardonemskoe 74
Savonia 79
Sayan Mountains 15, 95, 119, 120, 121
Sayan steppes 104, 105, 125
Scandinavia 14, 15, 48, 50, 86, 107, 108, 111–113
Schlüsselburg → Orešek
Schelenga 68, 69
Schomer stone 46
Selˈgozero (Selgosero) 71
Šenkursk 74
Setala 73
Siberia 13–16, 18, 19, 87, 97, 99, 100, 106–109, 111, 125
Siikajoki (Sigovka) 24, 46
Sija 69
Sim 122
Simojoki 122
Sjuzˈma (Sjusemska) 69, 71
Sobinsk 105
Sojala 70, 73
Solombala (Sollombala) 82
Solosero 82
Solots 43
Njukča (Njuchtscha) 80, 81
Noriga 87
Norway 45, 75, 79, 80
Noteburg → Orešek
Novgorod 20, 22, 29, 37, 38, 43, 50, 56
Obˈ 80, 120, 121
Oja 122
Oksino (Oksinskaja) 87
Olkinskaja 71
Onega/Ääninen 40, 57, 60, 68, 70
Orešek (Orjeschok) 43
Ostrobothnia/Pohjanmaa (Österbotten) 15, 22, 23, 28,
34, 53, 122
Ostrovsk → Hailuoto
Oulu (Uleåborg, Uhla, Woluj) 24, 27, 28, 34, 39, 44
Oulujoki (Oula, Ovluja) 24, 46
Padrokurja 80, 81
Pähkinälinna → Orešek
Palenina 66
Palozero (Palosero) 68, 69, 71
Paloščelˈskaja (Paloshelskaja) 87
Palovo 68, 69, 71
Paltamo/Paldamo (Paldomsk) 39
Paris 77
Patschegorskaja 82
Patschesero 82
Pečenga/Petsamo (Petschenga) 25
Pečora 55–58, 60, 80, 83, 85, 87
Pelym 88
Permˈ 77, 122
Pertozero (Pertosero) 71
Peša (Pješa) 83
Petrokrepostˈ → Orešek
Petschgorskaja 69
Phugtal Gompa (Zimskar) 121
Pilemskij (Pilemskaja) 87
Pilˈegory (Piljegorskaja) 71
Pinega 50, 51, 68, 70, 71, 73, 80, 81, 83
Pinekscha 69
Pingischma 69
Pirinemˈ (Piriniemskaja) 70, 71
139
�Archaeologica et historica
Solovetsky (Solovetskoi, Solovki) 12, 17, 20, 21, 23, 24,
26, 30, 37, 41, 43–45
Sorsk (Sor) 105
Sotka 71
Sovka 69
Spain 111
St Petersburg 48, 77, 107
Stockholm 112
Stolbova 21, 42, 43
Šuja (Schuja) 24
Sula 87
Šulonemˈ (Suloniemskaja) 70, 71
Suma 23–26, 28, 38–45
Sumi 122
Sumosero 68, 71
Sura 51, 81
Surgut 88
Surminskaja 70
Svitska hafvet → Baltic Sea
Sweden 18, 21, 26, 34, 36, 42, 45, 46
Sysola (Ru.)/Syktyv (Ko.) 80
Tanais 58
Tannu-Ola (Tangnu-Ola) 120, 122
Tavastis 34
Tetrogorskaja 87
Tibet 121
Tjulda 69
Tobolˈsk (Tobolsk) 76, 77
Toinokurˈja (Toinokurja) 69
Tolvajärvi (Tolva) 40
Tornio/Torneå (also Tornija) 46
Tornionjoki 46
Toroniemskaja 71
Tschopa 35
Tšolkka (Tscholka) 41
Tula 58
Tuloma/Tuuloma 25
Tuoni 113
Turku (Åbo) 110, 111
Tuusenia (Тюзно-озеро) 41
Tverˈ 79
Uxtostrov (Uchtostroff) 69, 72
Ujma (Uima) 68, 72
Uleåborg → Oulu
Umba 24
Unogra 70, 72
Uppsala 48
Urals 77
Ut(a) 105
Uza 122
Vajmuga (Waimuga) 82
Vajmuše 74
Valdokurˈe (Waldakurja) 71, 73, 74, 80
Valga 55
Valgatapalve 55
Valtegorskaja 70, 71
Vardøhus 25
Vaška (Waschka) 80, 81
Vavčuga (Wavtschuga) 64
Viipuri/Vyborg 31, 35
Vjatka 57, 77
Vologda 22, 60, 77
Volga 53, 80
Vonkajärvi (Vongora) 41
Vyčegda (Wytschegda) 80, 81
White Sea (Hvita hafvet) 20, 23, 24, 27, 37, 40, 41, 45,
57, 61, 75, 76, 79, 81, 111
Worotin 83
Yammu and Kashmir 121
Yenisei (Jenisej, Kem) 13, 14, 102, 105, 121, 122, 125
Zanskar (Zimskar) 121
Zavoločˈe (Savolotschje) 48, 54–58, 60, 79
Демианскiй 88
Кейнта? 46
Немянскiй 88
Пимская 88
Селяровская 88
Юкадинская 88
140
�Index
Topics
Finnish language 14, 55, 64–70, 72, 73, 82, 86, 87, 108,
110, 111, 122
Finnishness movement 12, 13, 18, 19
Finno-Ugric (and Finnic) languages 14, 48, 49, 65–67,
71–73, 87, 88, 106, 109, 112, 122, 125
Finns 15, 16, 18–26, 37, 44, 48–50, 52, 54, 63, 65, 74–78,
81–83, 86, 87, 107, 108, 111–114, 117, 118, 121, 123, 124
folklore, oral folk traditions 14, 53, 61–64, 83, 84, 86,
87, 89, 98, 100, 110–115, 117, 118, 120, 121, 122
fortifications, prehistoric 71, 74
Frenchmen 123
Germanic languages 79
Germanic peoples 118
Germans 123
“Germans” → Nemtser
giants (jättar, jotun) 53, 54
graves, prehistoric 12–15, 50, 71, 89–104, 106–109,
121, 125
Greeks (Greker, Hellener) 53, 54, 120, 123
Hamburgers 22
Hindus 120
Hungarians (Ungrar, Magyarer) 77, 121, 123
Ibers 111
Imperial Academy of Sciences 13, 103, 106, 107
Imperial Russian Geographical Society 14, 106, 109
Indo-European languages 66, 67
Indo-Europeans, I.-E. race, Caucasian race 112
inscriptions 16, 91, 103
Iron Age 74, 108
Japhetic peoples 49
Jews 120, 121
Kalevala 117
Kamassian Samoyeds 119
Kanteletar 114
Karasuk Culture 90, 91, 92, 94
Karatschea 83
Karelian language 79
Karelians 23, 49, 50, 56, 65, 76, 78, 79, 81
Khanty (Ostjaker) 77, 80, 98, 99, 103, 104, 123
Komi (Syrjäner) 49, 77, 80, 81, 83, 86, 87
Afanasˈeva Culture 90, 105
agriculture, methods of a. 74
Akkarak 121
Altaic languages 122
Altaic race 107
Americans 120
Andronovo Horizon 90, 94, 105
antiquities, prehistoric 12–15, 53, 54, 64, 71, 74, 85, 86,
89–104, 106–109, 121, 125
Antiquities Collegium of Sweden 15
Arabians 53
Arctic race 112
Arin 125
artefacts, ethnographic 103
Basque language 112
Basques 111
Bjarmians 59, 60, 64, 75, 78
Bible 112
Bolgars 108
Bronze Age 74, 90, 94, 107–109
burial customs, ethnographic 99, 100, 102, 103
Caucasian race → Indo-Europeans
Chalcolithic Period 74, 90, 94
Chasars 108
Cheremis → Mari
Chinese 120
Chuds 12, 13, 17, 48–54, 61–64, 67, 68, 71, 74–76, 78,
81, 83–86, 89, 91, 93, 95–103, 125
Chuvashes 77
cultural values
customs 74, 83, 84, 112
Danes 45
deluge myths 15, 120
dwellings, prehistoric 74, 85, 86
Estonian language 55
Estonians 52, 78
ethnology 13
Evenki (Tunguser) 107
Finnic/Finno-Ugrian peoples/“Finnish tribe” 17, 18,
48, 49, 51–53, 57, 78, 79, 106–109, 111, 112, 118, 121, 122
141
�Archaeologica et historica
Scyths (Scythae) 95, 111
Selkup, Southern 77
Šenkursk 74
Serbian language 67
Serbians 26
settlements, prehistoric 55
Siirtje 83
Slavic peoples 49, 78, 118
Slavic languages 67
society 114, 115, 116, 117
Soyots 119
Stone Age 15
stone sculptures 91, 92, 99
Swedes 20, 22, 25, 37, 38, 40, 45, 46, 52
Tagar Culture 90, 91, 92, 94, 100
Taštyk Culture 91, 92, 101
Tatars 53, 93, 98–103, 105, 108, 112–117, 121, 122, 125
Tavastians 78, 81
Tibetans 120
Tunguses → Evenki
Turkic languages 106
Turks 15, 103, 107, 112, 113, 115, 117–123
Udmurts (Wotjaker) 77
Ugrians 57, 58, 123
university 110
Uralo-Altaic languages 112
Uyghurs (Ōgur, Jōgur) 123
Vanvizdinskaja Culture 85
Vikings 61
Veps 50, 57
Vesˈ 57, 60, 77, 81
Voguls → Mansi
Vološanskians 26
Votyaks → Udmurts
Yems 54, 56, 78, 81
Yurats 77
Zavoločeskaja čudˈ 12, 16–18, 48, 49, 51, 54–57, 59, 60,
75, 78, 79
Zavoločians (cf. also Sauolences) 56, 57, 59–61
Zyryans → Komi
Komi language (Syrjänskan) 65, 70, 72, 86, 87
Koybals 105, 125
kurgans → graves, prehistoric
Kyrgyz 14, 91, 95, 101–105, 107
Lapps → Saami
Lithuanians 24, 26, 28, 30–34, 36, 38
Livs 108
Mansi (Woguler) 77, 123
Mari (Tscheremisser) 57, 77
Mator 77, 125
Mongols, Mongolian race 53, 103, 104, 107, 112, 119
Mordva 57
national character (Finnish n. c.) 21
Nemtser/Nämtser/немцы 13, 20, 22, 25, 41, 44, 46, 47
Nenets, Tundra N. 114
Norwegians 20
Novgorodians 55, 62, 81
Okunev Culture 90, 92
Ostyaks → Khanty
Pazyryk Culture 91
Permians 49, 57, 58, 75–77, 79, 80, 81, 82, 83
Poles 26, 28, 31, 34, 35, 38
Pope of Rome 33
racial features 74, 113, 121, 122
religion 30, 31, 33, 34, 52–54, 91, 98, 99, 112
Russian language 50, 55, 64, 65, 67, 68, 70, 79, 82, 87
Russians 18, 20, 21, 23, 24, 27, 30–33, 40, 41, 43, 46,
48, 49, 50, 52, 53, 61, 63, 65, 69, 74, 82–84, 95, 96, 101,
104, 105
Saami (Lappar) 47, 50, 81–83, 85, 86, 123
Saami languages 71, 72, 81, 82
sagas 60, 63, 64, 75, 76, 83
Samoyedic languages 106
Samoyeds 77, 82–84, 99, 100, 103, 104, 107, 112–121, 123
Šardonemskoe 74
Sauolences (also Zauolocenses; cf. also Zavoločians)
57, 58
Savonians 79
Scandinavian languages 79
Scandinavians 59, 60
142
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Index to Archaeologica et historica
Subject
The topic of the resource
<em>Archaeologica et historica</em>; <em>Universitaria</em>. Manuscripta Castreniana, Realia I. 187 p. ISBN 978-952-5667-92-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-5667-93-6 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/9d575706df843f63c772a4072d5d4f33.pdf
a9d1ed50fc58c2c2201308a1b17a6ab8
PDF Text
Text
Archaeologica et historica
Docent is used here as an equivalent to the Latin title magister
docens, a person qualified with
a special dissertation to lecture
at the university (venia docendi).
Autio 1981: 201–205; Salminen
2002; Korhonen 1986: 51–52,
63–64.
Sommer 2012: 29–30.
Castrén’s ethnological lectures
will be published in another
volume of this series. See also
Castrén 1857.
Castrén 1870.
The manuscript KK Coll.
539.29.10 (Varia 4.10) p. 543–546
consists of two sheets, measuring ca. 22 x 26.5 cm. These two
lectures have been published
previously in Castrén 1870. It
is uncertain whether they have
a connection with the manuscript KK Coll. 539.2.7 (Föreläsningar om Finsk Grammatik).
According to a note by the
editor of Castrén, 1870 the lectures are from 1844.
Castrén began his lectures
with an introduction (now
seemingly lost), in which he
gave an overview of the assumed wanderings of the
Finns. After that he continued with his study Om Savolotscheskaja Tschud (see the
archaeological and historical
writings in this volume) and
thereafter with the lecture KK
Coll. 539.29.10 p. 543–546. After these lectures Castrén continued by analysing Finnish
grammar and finally closed his
series with the lecture KK Coll.
539.29.10 p. 547–556.
enrinrande ǁ som erinra
dem ǁ dessa runor
wara ǁ just ~
begrafvas ǁ ~ och göda jorden
M.A. Castrén as University Teaer
T i m o Sa l m i ne n
The first half of the 19th century was a period characterized by the
building of a network of domestic scholarly institutions in Finland.
The nationalist ideological movement of Finnishness sought to develop the status of the Finnish language and the assumed Finnish
culture. It also strived to establish academic positions for research
of the disciplines in this realm. Matthias Alexander Castrén was
appointed Docent1 of Finnish and Ancient Nordic Languages and
Tribes at the Imperial Alexander University in Helsinki on 20 January 1840. He lectured at the university in 1841 and 1844. When the
chair of Finnish language and literature was founded at the university in 1850, he applied for it and was appointed professor on 14
March 1851. He took his seat at the University Senate in the spring,
and lectured the next autumn. From late 1851 he was, however, compelled to lay down his duties because of illness and was no longer
able to return to his post.2
Most important in Castrén’s appointment was the establishment of a professor’s office that took the education of Finnish language and literature at the university to a new level. The idea has
appeared in the public discussion already in the early 1820s3, but it
took another 30 years to realize it. The domain of the chair did not
extend only to philology but its holder was also compelled to teach
ethnology and to some extent archaeology. Castrén, too, conceived
his duty in this broad sense, which can be seen in the scope of the
ethnological lectures he held during his only term of education.4
The lectures and Senate addresses (vota) published here have
been partially published before in the sixth volume of NRF5 but none
of them appeared in print during Castrén’s lifetime.
144
�Three Lectures
1
[ree Leures]
M[ina] H[errar].6 Så hafva wi nu med en flyktig
blick öfwerskådat det omätliga fält, der wandraren
nästan wid hvarje steg finner runor, ristade af wåra
fäder. Ty wärr äro dessa runor endast graf-skrifter,
erinrande7 om alltings förgänglighet. Det är sorgligt
att läsa dem8, icke blott derföre, att de äro grafskrifter, utan wäsendtligen derföre, att de ej annat lära,
än att de aflidne warit wåra fäder. De lära oss ej,
hvarföre desse fäder lefvat, hvad de gjort och werkat
i werlden. Icke kan det wara9 menniskans bestämmelse att lefva för att begrafvas10, utan för att verka
i lifvet och befrämja sin och slägtets utveckling. Men
wåra fäder, de dogo bort som barnet dör i waggan,
hvilket kan vara skönt och godt, men föga ärorikt,
och för menskl[igheten] gagnlöst11. De ringa qwarlefvor, som ännu återstå af denna en gång stora och
mäktiga stam, äfven de skola dö och begrafvas, ty de
förneka sina fäder, och det är ju skrifvet: ”Du skall
ära din fader och din moder, på det dig må väl [gå]
och du må länge lefva på jorden.” Hwad wilja då wi,
som ock äro söner af denna urgamla ätt? Wilja wi
lefva eller dö? För att dö och wederbörligen begrafvas behöfva wi endast fortgå på vår gamla stråt, förakta oss sjelfwa, vårt land och våra fäder[,] förtwifla
om framtiden, misstro wår förmåga till all god verk
och gerning, intet göra af fruktan att intet kunna,12
nedtrycka alla stora tankar och ideer, som tidens
mäktiga ande manar fram i vår själ, korteligen: lefva
i en total andelig försoffning13 och blott sträfva för
vårt eget wäl, wåra egna nöjen och njutningar.14
Wilja wi åter lefva, välan! må vi då våga älska
wårt fosterland och med mäktig arm styra15 och befrämja dess utweckling. Det hjelper ej att wi hålla
oss16 envist fast vid det gamla, någon ting nytt och
145
gagnlöst ǁ utan
kunna, ǁ ~ hvilket således af
idel modestie och anspråkslöshet,
försoffning ǁ 1. ~ ǁ 2. dvala
Castrén had also adopted Johann Gottfried von Herder’s
(1744–1803) concept of a national spirit which arose from language and was uniquely possessed by every people. Herder
also emphasized the fraternity among all peoples; religions
were, according to him, connected to culture, not vice versa. Echoes of such thinking can
also be noticed in Castrén’s attitude to the peoples he investigated. According to Herder,
every society had its vices and
virtues, but promoting general
human well-being was for him
every man’s duty as a member of society. Castrén’s opinion about how to subordinate
individual wills to a shared
goal largely follows these ideas. There was a more popular
demand for such ideas in post1809 Finland, now attached to
Russia, and the research of language, culture, and history in
Finland became based entirely on Herder’s approach. A.J.
Sjögren explicitly acknowledged his debt to Herder. Sikka 2010: esp. 86, 98, 100–102;
Nisbet 1999; Häkkinen 2006;
Branch 1973: 36; Branch 2006.
Similar ideas were represented also by Johan Vilhelm Snellman (1806–1881) and Zacharias Topelius (1818–1898) in Finland; Snellman followed more
the Hegelian line, although he
also placed the main emphasis on the nation instead of the
state. Manninen 1981; see also
�Universitaria
Pinkard 2010; Kotkavirta 2006:
esp. 185–187. In connection to
Topelius, it must be mentioned
that he emphasized that Finland did not have a history prior to 1809, when it had been
made a Grand Duchy under
Russian rule. Tiitta1994: 60–66.
An analysis of the philosophical grounds of Castrén’s thinking is beyond the scope of this
project.
styra ǁ gripa i
oss ǁ ~ vid
måste ǁ skola
bestämma ǁ 1. ~ ǁ 2. sedan ~
samt ǁ och
för ǁ medför
för ǁ till
Mephistopheles to Faust in
Faust I by Johann Wolfgang
von Goethe (1749–1832): “Ich
sag es dir: ein Kerl, der spekulirt, / Ist wie ein Thier, auf dürrer Heide / Von einem bösen
Geist im Kreis herum geführt, /
Und rings umher, liegt schöne
grüne Weide.” Goethe s.a.: 461.
Så är ock wägen ǁ Så är wägen
en sandhed ǁ liksom heden
för att komma ǁ innan man
kommit
till ǁ innan <-->
wärme ǁ nar [= näring]
åt ǁ och
mskans […] själ ǁ själ och hjerta
Cf. also Bible Matth. 7:13–14.
synes […] vittna ǁ visan [= visar] derjemte
eller ǁ och
enhvar ǁ det arma m[enni]skohjertat
The Well of Urd is a sacred well
for Yggdrasil’s—the world tree
(ash)—roots in Scandinavian
mythology Edda. Snorres Edda:
47; Davidson 1994: 109–110.
allwarligt skola vi företaga oss. Men framför allt
måste17 wi besluta att mörda egoisten i wårt hjerta
och bestämma18 oss att lefva för någon idé, samt19
sedan med ståndaktighet kämpa för denna ide, så
länge lifvet varar. Individen hinner ju ändå med
så litet. Lifvet är kort, så mycket bättre må det användas – odeladt, egennyttigt för den sak, hvars
kämpe man blifvit. Dessutom kan ju ingen tjena två
H[errar,] en allmän idé och sin enskildta vinning.
Wäljom det ena, men väljom det bättre, om ock detta bättre för oss på mödornas och uppoffringarnas
törnbeströdda bana. Det är wisst, att enhvar, som
ärnar allwarligt kämpa för sin skull, skall vid hvarje
steg möta ett snår af tistel och och törne. I synnerhet är detta vetenskapsmannens sorgliga lott. Utan
at[t] yttre svårigheter ställer sig i hans väg, för20
vetenskapen sjelf nog svårigheter med sig. Göthe
jemför en speculerande man vid ett lastdjur, som
vandrar på torra heden och ser gröna fält å ömse
sidor af wägen, men löses ej ur rede för21 att beta
i den gröna, wackra ängen.22 Så är ock wägen23 till
wetande – torr, tung och ledsam, en24 sandhed. Mycket måste man kämpa och mycket utstå, för25 att
komma till målet, d. ä. till26 den grad af utveckling,
då vetandet blir den låga, som är ensam tillräcklig
att gifva wärme27 och näring åt28 m[enni]skans29
hjerta och själ. Och under denna strid stå de gröna
fälten, de wackra ängarne wid wår sida och winka
oss till glädje och njutning.30 Erfarenheten synes31
dessutom vittna, att ju mera duglighet m[enni]skan
eger till stora värf, dessto mera tjusande träda äfven
lifvets behag – de gröna ängarne – för hennes blick
och desto mera ståndaktighet behöfver hon för att
hålla sig på den torra, tunga heden. Säkert är åtminstone det, att ingen af oss är hvarken så ung eller32
så gammal, att han ej vet, hvad uppoffring d[en]na
strid kostar enhvar33. Men den, som en gång fått
släcka sin törst vid Urdas brunn34, wet sig äfven besitta något, som är vida mera wärdt, än all werldens
146
�Three Lectures
öfriga njutning. Är m[enni]skan en gång fattad och
genomträngd af en lefvande ide, så är han i besittning af35 den högsta sällhet vår36 sorgsna jord har
att erbjuda; då37 kan [han] äfven på sitt vis trygg och
lugn njuta lifvets öfr[iga] goda, och hans njutning
är då högre, ädlare, renare och bättre, än den af blott
sinnlig lust betagna existens.
M. H. Jag har förtäljt Eder en saga ifrån Hedenhös, ifrån sjelfva Herakles38 tider. Jag vet, att
mången förnäm Epikure39 föraktar den; men hvarje
ädelt hjerta vet, att den är sann, så sann, som vår
egen tillvaro. Jag har ansett mig kunna förtälja den i
ett ögonblick, då vi ärna gripa oss an med ett ämne,
som ej hör till de mest underhållande. Gäller det att
uppskatta philologiens absoluta wärde, så förtjenar
den, såsom en wetenskap om andens uppenbarelse
i språket, all aktning. Men då fråga är om de allra
första grund-elementer i hvarje särsk[ildt] språk40,
äro de för ingen del egnade att tillfredsställa våra
andliga behof. För philologien eger visserligen hvarje, äfven den minsta enskilthet sitt intresse, emedan
intet är för honom rentaf enskilt, utan står i sammanhang med tusende andra facta, ur41 hvilka han
drager allmänna resultater. Men för den mera oinvigde, som ej inser detta s[amman]hang, och derföre måste låta hvarje factum blott gälla såsom ett
factum, för honom kostar det grammatikaliska studium en42 icke ringa uppoffring. D[en]na uppoffring
bör vi dock underkasta oss, emedan den är vilkoret
för en werklig insigt af ett språk. Och i närvarande
fall få vi ej anse någon uppoffring stor, då det gäller att upprätthålla vårt modersmål och derigenom
vår nationalitet. Kanske äfven det lilla, vi här med
gemensamma krafter inhemta, kan blifva ett frö,
som bär frukt i framtiden43. Om endast vi – alla här
tillstädesvarande – så betrakta44 vår närvarande
sträfvanden, blott såsom en ringa början till en allvarligare, genom hela lifvet fortsatt verksamhet för
fosterlandet, så skall, jag är öfvertygad derom, skam
147
af den högsta ǁ af lifvet[s]
vår ǁ g
då ǁ och ~
Herakles/Hercules: a Greek
hero and demigod, son of Zeus
and Queen Alcmene. Apollodoros 2004: 83 (2,61). (TS)
Epikuros (Epicur, 341–270
BCE): a Greek philosopher who
emphasized the significance
of the human senses and promoted a hedonistic way of life
without moral reprimand. He
also denied everything beyond
the truth and duties emerging
from that worldview. Undoubtedly, it is only this side of Epicur’s thoughts that Castrén is
referring to here. For a philosophical analysis, see Erler
1994: 154–159.
hvarje […] språk ǁ språken
ur ǁ h[vilka]
en […] uppoffring ǁ både möda
och uppoffring
framtiden ǁ sinom tid
betrakta ǁ betraktade
�Universitaria
Craniology was an innovation
of the early 19th century used
to define the ethnic origins of
human skulls according to an
index given to them on the basis of their breadth-length ratio. Skulls were classified as
brachycephalic (short-skulled),
dolichocephalic (long-skulled),
or mesocephalic (an intermediate form between long and
short skulls). The skull indices
were formulated by the Swedish researcher Anders Retzius (1796–1860). See e.g. Ojala
2009: 117–118.
hafva ǁ kunna
och vanära alldrig hölja i Suomis folk. Då behöfva
Craniologer ej efter några århundranden uppgräfta
våra hufvudskålar, för att derigenom bestämma,
hvad slags folk vi varit.45 Med Guds hjelp hafva46 vi
qvarlemnat skönare minnen af vår tillvaro, än våra
grenande benrangel[.]
148
�Three Lectures
M[ina] H[errar].47
Jag slutar48 med denna i dag mina lectioner för
innewarande termin, och med det samma för en49
lång tid.50 Jag will51 ej bemöda mig att ursäkta det
svaga och bristfälliga i min framst[ällnin]g af den
Finska Grammatiken.52 Ty allt, som ej kan ursäkta
sig sjelft, skall man förjäfwes bjuda till att med fagra
ord öfwerskyla. Dessutom ligger äfven till grund för
slika ursäkter den grofwa egenkärlek, att man will
gälla för mera, än man kan. Men53 enhvar, som med
redligt intresse arbetar för sin sak, underkastar sig
gerna ett54 rättvist tadel; han fordrar blott, att hans
afsigters renhet skall erkännas.55
I fullt medvetande deraf, att mina sträfvanden,
så ringa de äfven för öfrigt må vara, åtminstone ege
en ren och flärdlös bewekelse-grund, kan jag ej annat förmoda, än att de äfven af H[errarna]56 skola så
bedömas, och dermed57 äro mina anspråk fullkomligt tillfredsställda, i afseende å min egen personlighet. Hwad åter beträffar den sak, hvars framgång vi
nu med gemensamma krafter söka befrämja, så vill
jag begagna mig af detta tillfälle, kanske det enda
jag eger, att derom58 ännu nämna ett par ord.59 Wi
weta det enhvar, att werlden med tvetydiga och60
misstänksamma blickar betraktar den värma för
fosterlandet, som på sednare tider begynt61 allt mer
och mera utveckla sig. Wi fästa oss föga wid dessa
blickar, ty vi ega derom vår62 andes wittnesbörd,
att63 fosterlandskärle[ke]n icke64 är en illusion, allstrad i phantasters förwirrade hjernor, utan tvertom
den sannaste känsla, som lefver i menniskans bröst.
Det är sorgligt, att detta65 ännu bör sägas i wårt fädernesland, att66 man hos oss ännu skall arbeta för
att wäcka till lif en67 känsla, som ensamt kan höja
oss till den ståndpunkt, då wi utan vanära kunna
tala om ett68 fosterland. Och likwäl är detta ett
ämne, hvarom man ej kan tala nog ofta. Ty om wi
149
KK Coll. 539.29.10 (Varia 4.10)
p. 547–556, three sheets, ca.
22 x 26.5 cm and two ca. 22 x 27
cm.
slutar ǁ har kommit upp i dag
endast för att sluta
en lång ǁ enligt
Castrén was about to leave for
his long journey to Siberia. See
his descriptions and diaries of
the journey in another volume
of this series.
will ǁ ärnar
See the volume with Castrén’s
writings on the Finnish grammar in this series.
Men ǁ Enhvar
ett […] tadel ǁ en rättvis kritik
erkännas. ǁ ~ Och då jag icke betviflar derpå <---> i ring[aste]
mon kan betvifla på, att ju
ej mina ringa bemödanden i
<----> af med hänsigt till mina
med med hanger afsigterna skola tillräckligt erkännas, detta erkännande, äro mina anspråk
härigenom tillfredsställda.
HH ǁ andra
dermed äro […] ǁ denna öfvertygelse medtager jag
derom ǁ ännu
ord. ǁ ~ Dess d. ä. den Finska nationalitetens framtida utveckling
och ǁ blickar
begynt ǁ begynnt
vår andes ǁ andens
att ǁ in
icke ǁ är
detta ǁ sådant
att […] oss ǁ och wi
en ǁ d[en]
ett fosterland ǁ Finsk
�Universitaria
ingen ǁ <-->
kunna ǁ måste
som […] fram ǁ 1. hvilka dels
med klar, dels med oren bölja bilda ǁ 2. hvilka sträfva att
som ǁ 3. som arbeta sig sakteligen fram
Uppenbart […] sträfvanden ǁ
Ganska tydligt ser man deras
sträfvan vara
i oceanen ǁ slutligen ~
utan ngn nytta ǁ alldeles gagnlösa
Ob ǁ flo[den]
ega ǁ hafva
betydelse ǁ all ~
eger den förmon ǁ har den lyckan
verksamhet. ǁ ~ Sig sjelf lemnad
är individen ohjel or till spillo
gifven individen Samhället behöfver wisserligen individen,
men den individ
ändamål ǁ idé
Men […] ǁ Hvad är nu m[akten]
känslan för fosterlandet ǁ fosterlandskärleken
denna ǁ fosterlandskärlek
vore […] mensklighet ǁ 1. skulle
man förjäfves söka bildning ǁ 2.
ves ǁ 3. kunna wi ej tänka oss
någon bildning, någon mensklighet
[…] mensklighet. ǁ 1. ~ Fosterlandskärleken är så att säga ǁ
2. ~ Fosterlandskärleken hör
till lifvets mysterer, såsom jag
ville d benämna de höga känslor, som hvilka mäktigt men instictartadt arbeta i m[enni]skohjertat.
Fosterlandskärleken
är en talisman, nedlagd i wårt
hjerta, för att vi skola följa dess
med lugna blickar skåda omkring oss, hvar finna wi
den känsla, som kunde hedras med det höga namnet – fosterlandskärlek. Bondens kärlek till sitt lilla
jordstycke, den kan stundom vara vacker att åskåda,
men den är ingen69 fosterlandskärlek. Hvi skall jag
tala om det öfriga? Utan att wilja lasta och tadla,
kunna70 wi jemföra de högre krafter, som arbeta i
vårt fosterland wid smärre bäckar, som71 flykta sakteligen fram, hvar i sin särskildta fåra. Uppenbart72
är deras sträfvanden, att hvar för sig blifva någon
ting stort och herrligt, men den leda erfarenheten
wisar, att de antingen sina ut på wägen, bildande
blott smärre gölar, eller om de ändteligen förmå bryta sig en egen bana, så försvinna de dock i73 oceanen, der de ingen ting betyda, och de hafva ej heller
kunnat gagna det land, der de gjorde sin mödofulla
bana. Tusen sådana små bäckar flyta genom Sibiriens öknar, men de äro, såsom det tyckes, utan74
n[å]g[o]n nytta för landet och dess innewånare.
Skåda wi deremot Ob75, hvari oräkneliga små floder
förenat sig om en gemensam fåra, hvad är ej detta
för en flod? En liten fläck wid dess stränder är mångfalldt mera värd, än tusende hundrade quadrat mil i
det närliggande landet. Så förhåller det sig äfven i
ett samhälle. Der enhvar arbetar för sig och sitt enskildta ändamål, blir föga uträttadt; men der tusende
ega76 ett gemensamt sträfvande, reser sig innan kort
en ståtlig byggnad. Det vill med andra ord säga, att
individens förmåga i och för sig är inskränkt, utan
betydelse77; den eger sin sanning i det allmänna
mål, som derigenom befrämjas. Hvarje samhälle har
ett sådant mål sig föresatt, och hvarje samhällsmedlem eger78 den förmon att deri kunna på ett förnuftigt sätt använda sin verksamhet.79 Men eho som
ej verkar för det samhällets ändamål80, hvari han
befinner sig, hela hans tillwaro är detta samhälle
en lögn. Men81 hvad är nu den makt, som drifver
menniskan att med åsidosättande af sina enskildta
fördelar werka för ett allmänt mål? Det är känslan82
150
�Three Lectures
för fosterlandet. Wore ej denna83, så funnes i sjelfva
verket intet samhälle, och utan samhälle vore84 ingen bildning, ingen mensklighet.85
Men fosterlandskänslan86 (för att ej begagna
det lätt missförstådda ordet: fosterlandskärlek) har
liksom hvarje känsla den brist, att vara, hvad man
med en philosophisk term kallar subjectiv87, att
vara en dröm, sakna verklighet. Man ser ofta starka själar, hos hvilka mäktiga känslor arbeta, bära88
dem gömda och inneslutna i sitt hjertas innersta
djup. Hvarföre? Emedan de veta, att deras känslor
äro drömmar. De vilja ej yttra dem, innan de mognat till att förverkligade träda ut i werlden. I förtid
utkastade blifva de wanligtvis skoningslöst söndermalade i småförståndighetens mortel. Så förhåller
det sig åtminstone med våra wanliga känslor. Men
fosterlandskänslan89, den tyckes90 vara någon ting
så högt, att ingen gerna lärer våga sig derpå, något
som respecteras91 af hvar man. Den borde så wara,
men92 är den det i sjelfva verket? Till vår egen blygd
måste vi bekänna, att93 denna känsla är den minst
mäktiga känsla hos94 våra landsmän. Den är, om
icke aldeles förintad, åtminstone borttvinad95 och
öfvervuxen med allt slags ogräs. Derföre ropa vi, vi
unga: den skall manas fram, den bör96 väckas till lif.
Men vi märka lätt, att då vi så ropa, le m[enni]skorna åt oss och hålla oss för narrar, fantaster och dårar.
Ty se! det står så till i landet, att wåra fosterländska
känslor, anses97 för idel drömmar. Men vi ropa ändå,
vi trottsa opinionen. Frågas: ega vi då den kraft, som
fordras för att gifva98 verklighet åt wåra så kallade
fosterländska drömmar? – Wi weta det naturligtwis
icke så noga, wi önska, wi hoppas det, vi hysa ett
varmt99 deltagande, ett lefvande intresse för saken –
detta är blott detta intresse vi uttala. Wi kunna ej
med lugn se fäderneslandets förnedring. ”Man är
icke lugn”, säger Thorild100, ”när man kämpar för sitt
hufvud.” Hvar finns i sjelfva verket lugn? I grafven, i drifvan, i stenen. Men i grafven bo äfven
151
väckelse. Om vi se oss omkring
i lifvet, så är känslan b all fri fri
den begynner all fri och utgår
i sjelfva werket all förnuftlig
handling
fosterlandskänslan ǁ fosterlandskärleken
The subjectivity of feelings had
been dealt with, e.g., by Hegel.
Jaeschke 2010: 86 etc.
bära dem gömda ǁ 1. sluta dem
ǁ 2. gömma dem ǁ 3. sluta dem
i sitt hjertas innersta djup och
bära dem st ǁ 4. <->
fosterlandskänslan ǁ fosterlandskärle[ke]n
tyckes ǁ syn[es]
respecteras ǁ inge[n]
men ǁ är
att […] landsmän ǁ 1. att den
mera betraktas såsom en ǁ 2.
att den ej gäller i vårt kära fädernesland ǁ 3. att det st ǁ 4. att
fosterlandskärle[ke]n
hos […] landsmän ǁ i vårt bröst
borttvinad ǁ ~ i våra hjertan
bör ǁ skall
anses ǁ 1. ändock ~ ǁ 2. för likasom med alla andra, ~
gifva […] drömmar ǁ 1. bringa
våra drom [= drömmar] ǁ 2.
bringa våra fosterland [= -ländska]
varmt deltagande ǁ 1. varmt
delta[gande] ǁ 2. varmt och lefvande intresse
Thomas Thorild (1759–1808)
was a Swedish revolutionary
poet. He was exiled from Sweden in 1793. King Gustavus III
had been assassinated in the
previous year. Andersson 1954.
�Universitaria
finnes ǁ herrskar
Må man […] ǁ 1. I ynglinga-hjertat finnas ǁ 2. I ynglingen deremot ǁ 3. I ynglinga-hjertat ǁ 4.
Ynglinga-hjertat är allraminst
lugnets hem. Der herrskar wäsendtligen en ständigt växlande oro, ett stort, ett lefvande
intresse, en varm enthousiasm
för hvarje ädel sak.
letar ǁ 1. fin[ner] ǁ 2. söker
förjäfves ǁ det
Der må man ǁ Der herrskar en
oupphörlig oro, en
hellre ǁ m<->
ett […] nit ǁ 1. ett lefvande
intr[esse] ǁ 2. stundom måttlöst intresse ǁ 3. ett lågande
int[resse] ǁ 4. en glödande låga
A version in the margin without note of its whereabouts:
der herrskar en ständigt wexlande oro, det der är passionernas tummelplats, men genom
all denna oro och uttala
hastigt ǁ plöts[l]i[gt]
stundom ǁ stor
äfven ǁ då
werksamhet, ǁ ~ allt kraftigt ingripande i händelsernas gång,
finnes egentl[igen] ǁ tillhör
wanligtvis
hafva ǁ ens
wackraste ǁ kärast[e]
har ǁ det
realiserande ǁ up
kunde ǁ skulle
som […] sjelfwa ǁ 1. som kunna missleda oss sjelfva ǁ 2. som
kunna missleda och förderfva
ǁ 3. som kunna missleda och
skada oss sjelfva. Men äro vi
fullkomligt betän[kta] redo att
med ståndak[tigt] ihärdigt
är ǁ ~ wisst
derefter ǁ 1. ~ , wäl wetande, att ǁ
2. ~ , icke förglömmande, att hans
m[enni]skor, i stenen finnes101 hårdhet, i drifvan
kyla. Må102 man söka lugnet hvar som hellst, i
ynglinga-hjerta letar103 man förjäfves104 derefter.
Der105 må man hellre106 söka ett107 glödande nit, en
varm enthousiasm för hvarje ädel sak.108
Ty wärr wisar erfarenheten att denna enthousiasm stundom är en hastigt109 uppflammande och
lika hastigt försvinnande låga, stundom110 åter af
mera varaktighet, men äfven111 då ej sällan af den
beskaffenhet, att den skyr all förnuftlig werksamhet,112 i h[vil]ken händelse den naturligtvis urartar
till en vanlig rabulism. Sistnämnda ytterlighet finnes113 egentl[igen] blott hos den mognade mannen;
men om vi fasthålla oss till den förra, huru många
hafva114 ens af wåra wackraste115 känslor och förhoppningar hafva väl nått sin fullbordan? Ynglingen
är djerf i sina planer, men har116 icke alltid allvar
med deras realiserande117. Kanske kunde118 det löna
mödan, att vi i de mål, som röra fäderneslandets
framtid, skulle göra oss noga reda för beskaffenheten af våra känslor. Äro de bara af ögonblicket, som
i nästa ögonblick åter försvinna, hvarföre utkasta
irrbloss, som119 missleda och tilläfventyrs skada oss
sjelfwa. Känslan kan ljuga; hvarföre utsprida lögner
och genom dem bedåra ett älskadt fosterland? Det
är för resten icke wåra känslor, samhället behöfwer;
dess fordran är handling. Känslan är120 en eggelse
till handling; uteblir denna, så skänker oss Samhället wåra känslor. Men å andra sidan höfwes det
ingalunda den enthusiasm, som ville allvarligt verka
för fosterlandets wäl, att dölja sig bakom förställningens lumpna mask. Det ena är likaså fegt, som
det andra är fräckt. Må derföre enhvar pröfwa sig
sjelf och handla derefter121. Icke ega alla rätt att ropa:
[”]lefve fosterlandet!”, utan endast de, som wilja med
manlig bragd befrämja dess lif. Allt tal, som icke
grundar sig på en djup122, innerlig, allvarlig föresatts att lefwa för fosterlandet, är en blå dimma, som
152
�Three Lectures
gagnar oss till intet, men blott123 hindrar oss att se
föremålen omkring oss klart och redigt. Huru ädel,
hög och sublim den känsla äfven för ögonblicket må
vara, som framkallar detta tal, så har man derigenom
icke fört nationen ett enda steg framåt.124 För att ett
national-medvetande må125 finnas, måste nationerna ega något objectivt, hvilket de såsom sitt verk
erkänna. Om således vi erna tillwägabringa något126
af nationell betydelse, må vi då i all ewighet icke tala
derom, utan en gång med allwar gripa till verket. Jag
är ohjelpligen af den mening, att man med mycket
tal förslappar sin känsla och förlorar all drift till
handling. En sorglig erfarenhet har hos mig alstrat
denna öfvertygelse och injagat127 en wiss fruktan för
all enthusiasm, som icke röjer sig i handling. Jag är
icke gammal, men så länge har jag likwäl lefvat, att
jag redan en gång förut wid detta universitet erfarit,
huru hundrade hjertan klappat och hundrade röster
uppstämt sitt lefve för fosterlandet.128 Hvar äro nu
dessa röster, hvi höras de icke? Hwila de i grafven,
de varma Studenterna, som då voro129 redo att lefva
och dö för fosterlandet? Gråt Suomi öfwer dem. Antingen de lefwa eller dött; för dig äro de förlorade
och samma öde kommer äfven att drabba oss, om
wår patriotism stadnar vid blott enthusiasm, om vi
ej i tid upplåta våra hjertan för något verkligt, reelt,
objectiwt för en fosterländsk sak. Så länge wåra sinnen brusa af ungdomsmod, af hopp och glädje, tveka
wi ej att offra sjelfva vårt hjerteblod för allt, hvad
ädelt är. Men denna enthusiasm skall snart förgå under striden med en kylig werld. Nyss ungdomssäll
och glad och warm waknar man plötsligt till en hård,
isande verklighet. Beröfwad130 sina ljufva fantasier
står man naken, såsom Adam i paradiset, blygs och
vet ej, huru man skall skyla sin nakenhet. Wäl oss,
om vi, medan enthusiasmen warades låtit fatta oss
af en sann och lefwande idé. Endast dess makt kan
nu mera upprätthålla oss – på känslan är intet att
153
djup ǁ 1. <-> ǁ 2. ~ och
blott ǁ en[dast]
framåt. ǁ ~ Jag är icke gammal,
men så länge
må ǁ <-->
något ǁ ett verk
injagat ǁ ~ h<os> mig
Castrén may be referring to
the 1836 students’ spring fête
where J.V. Snellman had spoken and proposed a patriotic
toast. Klinge 1978: 50.
voro ǁ hade varit
Beröfwad ǁ Man står nak[en]
�Universitaria
ståndaktigt ǁ 1. allvarligt ǁ 2. fast
ǁ 3. lugnt
döden ǁ striden
fordom – ǁ fordom, och vi skola
<---->
för det […] ǁ 1. för det tillfälle
HH beredt mig att få framlägga
i dagen den hos mig nu stadgande <-> ǁ 2. icke blott för det
tillfälle, HH beredt mig, att för
det <--> ǁ 3. för den ihärdighet,
hvarmed HH
en ǁ <härmed>
hoppas ǁ förutsätter
denna […] förhoppning ǁ detta
hopp
största ǁ ädelsta
njutning ǁ <->
bygga. Dess herrawälde är en gång slut, och derefter sjunker m[enni]skan till en wanlig, beräknande
egoist, så framt hon ej har en sak att kämpa för – ett
mål, som oåterkalleligen drager henne till sig. Den
som ej förnummit en sådan dragnings-kraft i sitt
hjerta, han må se till, att han icke faller. Men eho
som fullkomligt gripen och genomträngd af idens
makt kämpar ståndaktigt131 för dess seger, han har
bygt sitt hus på ett hälleberg, och han rubbas ej ur
sin bana, huru äfven ödets lotter månde falla. Icke är
den en hjelte som utan hejd och besinning, sig sjelf
knapt mäktig, drifven af ögonblickets yra, vill rusa
till döden132, utan hjelte är den, som kan tygla sin
känsla i strider och ej ett ögonblick förlorar sansen.
Sådant war vårt Finska mod fordom –133 måtte det
ej urarta sig.
Men för att icke uttrötta H[errarne]s tålamod
med reflexioner, allt för wanliga kanske, att meddelas ifr[ån] en akad[emisk] Lärare-stol, beder
jag endast att få frambära min warma tacksägelse
för134 det tillfälle, H[errarne] beredt mig att i min
mon bidraga till en135 närmare af wårt förgätna,
men herrliga modersmål. Att min werksamhet i
och för sig ingen ting betyder, inser och erkänner
jag med rent och oskrymtadt hjerta. Men jag hoppas136, jag är nästan öfvertygad derom, att åtminstone hos H[errarne] lefver ett intresse för fosterlandet, som icke är blott stundens, utan fortfar hela
lifvet igenom. I denna137 för fosterlandets framtid
ljufva förhoppning skall jag äfven för mig sjelf finna den största138 njutning139, den gladaste erinran
i de mödofulla dagar, som snart skola komma. Det
är ljufware att kämpa, då man kämpar för ett mål,
hvari äfven andra finna sitt behag, sitt intresse. Man
kämpar då med den öfvertygelse, att man ej offrat
en hel lefnads lycka och njutningar för toma griller
blott, att man icke är en fruktlöst förrinnande bäck,
utan en droppe i den flod, som befruktar ett armt,
154
�Three Lectures
öfvertygelse ǁ ~ i hjertat
redo ǁ <->
men herrligt land – vårt Finska fosterland. Med denna öfvertygelse140 för h[vil]ken jag allra mest har att
tacka H[errarne], lemnar jag snart mitt fosterland,
redo141 att lefva, redo att dö för dess framtid. Och
härmed önskar jag hafva sagt mitt farväl åt dem,
som med hjertat erkänna min ringa verksamhet – åt
mina H[errar] Auditorier.
155
�Universitaria
The manuscript KK Coll.
539.26.18 (Varia 1.18) p. 135–150
consists most probably of loose
sheets, measures ca. 23 x 37
cm. Manuscript has been catalogued as Första föreläsningen
om Finska språket.
språk ǁ ~ och litteratur
kunskapsgren, må ǁ 1. wetenskap. Af uppriktigt hjerta ǁ 2.
kunskapsgren. Af uppriktigt
hjerta
wid […] universitet ǁ 1. wid wår
ǁ 2. i den ǁ 3. i detta lärosäte
söka ǁ 1. söka ǁ 2. städse ~
Af ǁ Men
utgått […] hjerta ǁ wåra fäder
lemnat oss arf
bragt ǁ 1. bragt ǁ 2. först
af allt […] i arf ǁ 1. och dyrbaraste, som wåra fäder lemnat
oss i arf ǁ 2. som jag menar
åtagit sig ǁ uppträdt i
Elias Lönnrot (1802–1884) was
district medical officer in Kajaani, Castrén’s successor as
Professor of Finnish language
at the Alexander University in
Helsinki, collector of folk poetry, and compiler/author of the
epic Kalevala. Majamaa 1997.
A kantele is a zither-type
plucked instrument used traditionally in Finland. The traditional form of it has five
strings. Музыкальный энциклопедический словарь: 234.
folklifvets ǁ folkets
atmosfer ǁ luft
inre och ǁ inre följa en viss
en så ǁ 1. en för s ǁ 2. en i andra,
wanliga
I.142
M[ina] H[errar].
Redan i twenne sekel har ett högsäte för bildning
och wetande stått upprest på Finlands jord, men det
är i dag för första gången, som en af dess lärosalar
upplåtes för det ändamål, att Finlands språk143 deri
må njuta samma hägn och wård som hvarje annan
kunskapsgren,144 må läras, odlas, bearbetas såsom
vetenskap i ordets högsta betydelse. Jag har fått
mig uppdraget att ifrån denna dag föra det finska
språkets och den finska litteraturens talan wid145
wårt universitet, och mitt warmaste bemödande
skall blifwa att efter bästa förmåga söka146 fylla
mitt wärf. Af147 uppriktigt hjerta hade jag önskat, att en annan, en bättre stämma än min skulle
hafwa höjt sig att åt Eder åt Finlands unga söner!
förkunna det språk och den wishet, som utgått148
ur det finska folkets hjerta. Jag hade önskat, att den
man, som bragt149 i dagen det bästa och skönaste
af150 allt hvad wåra fäder lemnat oss i arf, som
skänkt oss den dyrbara gåfvan af forntidens herrliga runor, att äfven han skulle hafva åtagit151 sig
det ädla kallet att i skötet af detta lärosäte befrämja
det Finska språkets och den Finska litteraturens
dyrbara intressen. Men Elias Lönnrot152 skulle icke
wara den han är, i fall det hade stått i hans förmåga
att öfvergifwa de öde bygder der hans öra så länge
lyssnat och allt framgent får lyssna till kanteles153
så ljufwa toner, och der hans hjerta får inandas det
finska – det werkliga Finska folklifvets154 rena atmosfer155. Det är så med de flesta, som hafva kallelse att werka någon ting stort i werlden, att de
ej kunna intvinga sig i alla möjliga förhållanden,
utan måste till följe af en manande röst i sitt inre156
och nästan liksom af en natur-nödvändighet följa
en wiss gifven riktning i sina sträfwanden. Och det
156
�Three Lectures
är i sjelfwa verket just derigenom, att de äga denna gifna riktning, detta bestämda syfte, som deras
verksamhet får en157 så storartad och betydelsefull
charaktär. Ända ifrån den tid, då Lönnrot tillhörde
den akademiska ungdomens leder, har han i alla
sina handlingar endast158 lyssnat till den stämma,
som bjudit honom att i159 öde bygder uppgräfwa
wåra förfäders andliga skatter, och det är maningen
af samma stämma, som han160 älskar att följa ännu
i dag, då hans lefnads-sol redan skridit öfver sin
middags-höjd. Lönnrot har af sitt fosterland icke
begärt någon lön för sin redliga möda och trogna
tjenst; men hvad han begärt, är att få161 qvarstadna
i de bygder, der162 hans bemödanden blifvit krönta
och otvifvelaktigt äfven163 framdeles skola krönas
af en lysande framgång. Jag wet, att denna begäran af honom164 warit ren165, uppriktig, oskrymtad, och det är af aktning för en166 sådan begäran,
som jag och icke Lönnrot i dag inwiger den finska
professionen.
Hwilka önskningar, hvilka förhoppningar fäster ej hvarje finskt hjerta wid denna profession!
Den högsinta Furste167, som för första gången besatte denna tjenst, har sjelf uttalat den käraste168
af wåra önskningar och förhoppningar, då han lagt
oss på hjertat att ”städse förblifwa trogna, redliga Finnar”169, ty det är onekligen i följe af wåra
warma önskningar, för den Finska nationalitetens
wårdande och upprätthållande, som wi i synnerhet
glädja oss öfwer denna nya lärostol och önska den
all170 framgång. Men171 för oss äger ordet nationalitet icke denna fiendtliga,172 förstörande betydelse,
som man derwid wanligen fäster annorstädes, utan
wår nationalitet har warit och skall städse förblifwa af samma fridsfulla, försonliga natur, som sjelfwa den religion, hvartill wi bekänna oss.173 När174
således wår höge Canceller uppmanat oss att jemte
upprätthållande af wår nationalitet förblifwa
157
endast lyssnat ǁ följt maningen
af
i […] uppgräfwa ǁ gå
han älskar ǁ 1. an [= ännu] ǁ 2.
han ännu
få ǁ allt från ännu
der hans ǁ dem han
äfven framdeles ǁ allt framgent
honom ǁ Lönnrot
ren ǁ lika ~
en sådan ǁ denna
Prince Aleksandr Nikolaevič
(1818–1881): chancellor of the
Alexander University in Helsinki, Emperor Alexander II of
Russia and Grand Duke of Finland in 1855–1881.
käraste ǁ högsta
Finnar”, ty […] ǁ 1. Finnar”. Men
att wara en redl ǁ 2. Finnar”.
Men att <-> ǁ 3. Finnar”. Men
att wara en redlig och trogen,
det är att ǁ 4. Finnar”. Men att
wara en redlig och dertill trogen ǁ 5. Finnar”. Men att wara
en redlig och Finska ǁ 6. Finnar”. Men att wara en redlig
och trogen Finne, dertill fordras i främsta rummet att wårda och upprä ǁ 7. Finnar”. Men
att wara en redlig och trogen
Finne, dertill fordras i främsta
rummet att man skall för att
all ǁ ~ möjlig
Men […] ǁ För oss äger or[det]
fiendtliga, förstörande ǁ rabulistiska
Castrén explained his ideas of
nationality and nationalism in
more detail in his letter to Snellman on 18 Oct. 1844. See the volume of letters in this series. (TS)
Castrén has drawn a curved line
in the margin beginning here
and ending two manuscript pages later at the words skänka sitt
beskydd åt wåra bemödanden.
�Universitaria
helig […] trohetsed, som wi ǁ 1.
heliga akta wi ǁ 2. helig akta wi
den trohetsed wi ǁ 3. heliga hafva wi want oss att akta de trohetseder wi
städse ǁ alltid
woro Finnarne ǁ wille Finnarne
gälla för
i […] otaliga ǁ tusende
stundom ǁ ofta
blott kan ǁ blott i och med wår
Inrättandet […] ǁ Men denna
nationalitet hafwa wi förmått
wårda och upprätthålla äfven
i de tider, då Sveriges politik
wille bereda dess undergång,
huru skulle wi icke kunna wårda den nu, då Rysslands mäktiga Furstar skänka sitt beskydd
åt wåra bemödanden. [The
curved line in the margin ends
here.]
trogna undersåter, så har Han talat liksom ur djupet ur det finska folkets hjerta. Wår nationalitet är
oss en helig sak, men ej mindre helig175 hafva wi
want oss att akta hvarje trohetsed, som wi svurit
åt wåra Furstar. Troheten för ”Herrans smorda”
har städse176 warit en af det finska folkets största
dygder, ja wi kunna anse den såsom hörande till
sje[l]fwa wår nationalitet. Redan i urgammal tid,
i hedenhös woro177 Finnarne ett trofast folk, och
denna dygd hafwa de förmått rädda intill wåra dagar. De hafwa i178 framfarna tider otaliga gånger
spillt sitt blod på stridernas fält och de hafva stundom179 satt landets hela wäl på spel, endast för att
trohetens bud ej måtte blifva eftersatta. Och det
är i sjelfwa verket denna trohet, som i alla tider
warit det finska folkets styrka. Ett svagt och ringa
folk skulle wi genom trotts och öfvermod långt för
detta hafwa störtat oss i ett oundvikligt förderf, då
deremot wår bepröfwade trohet skänkt oss wåra
beherrskares skygd och beredt wårt land fördelar,
dem wi på annan wäg omöjligen hade kunnat erhålla. Men det är dock ingalunda för dessa fördelars skull, som wåra fäder iakttagit en så orubbelig
trohet emot sina Furstar. Finnarna hafwa i alla tider warit dåliga ekonomer, och allraminst har det
kunnat falla dem in att drifwa <so>cker med sin
trohet. Nej wi weta, wi känna det alla, att wår trohet är af ett annat, ett bättre slag. Den grundar sig
ej på någon beräkning, utan denna trohet är kärlekens trohet, som intet begär, men är redobogen till
hvarje offer. Sådan har den finska troheten wisat
sig wara i alla tider, sådan är den ännu i dag, och
sådan skall den säkert blifwa, så länge ett finskt
folk lefwer och andas på Suomis jord. Ja! jag anser
troheten emot hvarje laglig öfwerhet wara så djupt
rotad i Finnarnes hjertan, så införlifwad med hela
wårt wäsen, att den blott180 kan utplånas i och med
wår nationalitet. Inrättandet181 af denna lärostol
158
�Three Lectures
och wår Höge Cancellers uttalade önskan, att wi
måtte förblifva ”trogna och redliga Finnar”, detta
är för oss mera än en tillräcklig borgen derför, att
wåra sträfwanden för wårt språk, wår kultur och
hela wår nationalitet inför tronen gälla för ett godt
och ädelt werk. Detta182 är ju också allt, hwad wi
önska och någonsin önskade. Wi weta alltför wäl,
att det Finska folket hvarken besitter de anlag eller de materiella tillgångar, som skulle sätta det i
tillfälle att spela någon politisk rol i werlden. Dess
lagrar måste nödvändigt wexa och frodas under
fridens lugn i religionens, wetenskapens, konsters,
med ett ord: i kulturens sköte. Se der fältet för wår
ära, se der den wäg, hvarpå Finlands folk måste
söka att bereda sin odödlighet.
Denna183 wäg är i det hela taget lika svår, om
ej svårare än den, som leder öfwer grafwar, härjade
fält och krossade ruiner. Här lyktar ej striden genom en och annan segerwinning, utan den kräfver
sekellånga mödor och ansträngningar. Huru många
seklers kraft har det Finska folket icke anwändt endast för att bringa184 till odling wilda ödemarker185
och undanrödja de materiella hindren för kulturens
rotfästande i wårt land! Och fastän wi redan i många
sekler warit i besittning186 så väl af christendomen,
som den europeiska kulturen, så har det likwäl gifwits tider, då det kostat oss en oerhörd möda att
upprätthålla187 och utbreda denna kultur i landet.
Att befrämja188 utwecklingen af den menskliga189
kulturen, att för densamma uträtta någon ting
stort och betydelsefullt har ännu190 icke lyckats oss,
men191 wi skola dock icke misströsta om framgången
af wåra bemödanden, utan hoppas192, att äfwen wi
kunna något verka för kulturens heliga sak.
Wisst är likwäl, att om wårt arbete för den
m[en]skl[iga] kulturens framsteg skall bära någon
frukt i werlden, så måste wåra bemödanden få en
mera nationell karaktär, än fallet hitintills varit. Jag
159
Detta ǁ Men detta
Denna ǁ Men
bringa till odling ǁ 1. betvinga ǁ
2. upprödja
ödemarker ǁ öknar
besittning […] af ǁ 1. besittningen ǁ 2. besittning icke blott af
upprätthålla och utbreda ǁ upprätthålla
befrämja ǁ i någon mån ~
menskliga ǁ europeiska
ännu ǁ ~ intill denna dag
men […] heliga sak. ǁ 1. och
det kan wara owisst ǁ 2. och
owisst är, huru wida det någonsin skall lyckas oss. Men
wåra bemödanden måste i alla
fall wara riktade åt detta mål
och wi kunna wara ǁ 3. = 2 except: wi kunna hoppas ǁ 4. = 2
except: wi kunna wara öfvertygade derom ǁ 5. = 2 except: wi
kunna med wisshet hoppas, att
wår möda i och för den menskliga kulturens sak ej skall wara
förspild ǁ 6. = 5 except: alldeles
förspilld. Hwad wi åtminstone
bättre än någon annan nation
i werlden ǁ 7. = och owisst är,
huru wida det någonsin skall
lyckas oss. Men för att detta wårt arbete i och för den
menskliga kulturen ǁ 8. och
owisst är, huru wida det någonsin skall lyckas oss. Men för att
detta wårt arbete skall bära någon frukt, så är det oundgängligen nödwändigt, att wi åt
hoppas ǁ låtom oss ~
�Universitaria
göra ǁ vara
bildning ǁ kultur
Castrén has marked with a
square bracket the text from
here to the end of the paragraph.
söka tillegna ǁ tillegna
åt ǁ för
läsa ǁ o[mläsa]
omläsa […] gifna ǁ omläsa gifna
erhålla ǁ betraktas såsom
nationell ǁ egentligen ~
finsk poesi ǁ 1. finsk historia ǁ 2.
finsk st[atistik]
historia ǁ fauna och
kulturens ǁ wetandets
och ǁ då
The square bracket in the margin ends here.
nämnde ǁ har sagt
det ǁ den
något ǁ anna[t]
alltför ǁ och ~
folket, […] förmått ǁ folket haft
all möda att
Christina (1626–1689) was Queen
of Sweden in 1632–1654. During her förmyndarregering (government of noblemen reigning
Sweden before she gained maturity herself) in 1640 the university was founded in Turku, from where it was moved
to Helsinki in 1828. Nenonen –
Teerijoki 1998: 256.
det ǁ detta
folkets ǁ landets
will härmed icke hafva sagt, att wi böra utestänga
ifrån oss och göra193 oss otillgängliga för en främmande bildning194. Twertom195 måste det wara wår
sträfwan att framgent liksom hitintills söka196 tillegna oss den europeiska kulturens frukter, emedan
wi annars ovillkorligen äro hemfallna till pris åt197
wildheten och barbariet. Men det är ej nog dermed,
att wi liksom trägna skolpiltar läsa198 och i all evighet omläsa199 wissa af wåra läromestare gifna lexor,
utan wi böra bemöda oss om att på dessa lexor grunda en sjelfständig, nationell bildning. Det gifwes wäl
inom området af mensklig bildning många ämnen,
hvilka äro af en mera kosmopolitisk natur och aldrig
kunna erhålla200 någon nationell201 karaktär. Man
kan t. ex. icke gerna tala om en fransk mathematik, en engelsk astronomi, en tysk physik, men man
skulle mycket wäl kunna tala om en finsk202 poesi,
finsk språkwetenskap, finsk historia203 och statistik,
finsk fauna och flora, finsk geologie. Det gifwes med
ett ord många kulturens204 grenar, som omedelbart
hänföra sig till en gifwen nation, och205 det är naturligtwis dem wi mena, då wi tala om en egendomlig, en nationell kultur.206
Jag nämnde207 att det wäsendtligen är det208
slags kultur, som hos oss kan med den framgång
bedrifwas, att den skulle komma hela menskligheten till godo, och dermed har jag troligen icke sagt
något209, som ej hvarje bildad Finne har sig bekant. Widt afskildt ifrån Europas mest bildade nationer, alltför210 mycket upptaget af omsorgen för
sin materiella tillwaro, har det finska folket,211 såsom jag redan nämnde knappt förmått tillegna sig
den europeiska bildningen, ännu mindre befrämja
denna bildnings widare utweckling. Wi hafva sedan
Drottning Christinas212 tid varit i åtnjutande af ett
universitet, som otvifvelaktigt utöfvat det213 allra
största inflytande på folkets214 kultur, men fråga
wi hvad har detta universitet gjort för den europeiska kulturens sak? så blir svaret: föga eller intet,
160
�Three Lectures
som wore wärdt att nämnas. Wi kunna ur hela wår
kultur-historia knappt anföra215 ett enda namn,
som på denna wäg hade förwärfwat sig216 och sin
nation något anseende. Sådana män som Hegel217
och Humboldt218 hafwa ej219 blifvit födda och skola troligen aldrig födas i wårt land. Men äfven hos
oss hafva uppstått män, dem vi äro stolta att kalla
wåra220. Hwad hafwa då dessa män uträttat för kulturens sak? Jo de hafva med framgång arbetat för
den nationella kulturens befrämjande. Och af detta
historiens vittnesbörd kunna draga den nyttiga lärdom, att det är under den fosterländska bildningens
baner wi måste221 kämpa wåra segrar för bildning
och vetande.
Men222 om wåra bemödanden för den fosterländska kulturens sak skola äga någon framgång,
så är den nödvändigt att wi upprätthålla, söka och
bearbeta wårt wärnlösa språk, ty om detta går oss
förloradt, så äro wi för223 oss sjelfva ohjelpligen
förlorade. Med språket står och faller icke blott wår
nationella224 kultur utan äfven hela wår tillwaro225
såsom nation. Hwad wi intill denna dag besitta
både i vetenskap och konst, i lagar och institutioner,
detta226 hafva227 wi till största delen erhållit såsom
lån af fremmande nationer. Hela228 wår kultur är
ännu så färglös, så utblottad på all egendomlighet,
att ingen derpå skall kunna igenkänna oss för Finnar. Men språket är wårt eget – det är snart sagdt
wår enda sannskyldiga egendom. Om wi omsorgsfullt hägna och wårda detta språk, så kunna wi
hoppas att derigenom befrämja ett werk, som skall
komma att lända hela den bildade menskligheten till
fromma229. Wi kunna hoppas att detta språk med
tiden skall blifva ett organ för en230 finsk kultur, och
det231 är wisst att en egendomlig kultur; den må232
tillhöra hvilken nation som hellst, ej kan blifwa för
menskligheten främmande och likgiltig. Till och
med det ringa, som det233 finska folkets genius redan234 hitintills frambragt i dagen – jag menar wåra
161
anföra ǁ angifva
sig […] anseende ǁ 1. sig aktning
och <-> ǁ 2. oss och sig sjelf
Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770–1831): German philosopher.
Hegel och Humboldt ǁ Humboldt och Hegel
Wilhelm von Humboldt
(1767–1835), German philosopher and linguist.
ej ǁ alldrig
wåra ǁ ~ landsmän
måste kämpa ǁ 1. kunna ǁ 2.
måste winna
Men […] skola ǁ 1. Men framför
allt böra wi söka att <---> ǁ 2.
Men framför allt böra wi söka
att odla och bewara ǁ 3. Men
framför allt böra wi söka att
bearbet[a] ǁ 4. Men för att skall
ǁ 5. Men om den fosterländska
kulturens sak skall
för […] sjelfva ǁ såsom nation
nationella ǁ 1. nationella ǁ 2.
egendomligt finska
tillwaro […] nation ǁ 1. tillwaro ǁ
2. nationella tillwaro
detta ǁ med korteligen
hafva wi ǁ ~, såsom nämndt är,
Hela wår […] ǁ Wi hafwa ännu
gjort föga för
fromma ǁ godo
en finsk ǁ en egendomlig, en
finsk
det är […] ǁ en
må ǁ k[an]
det […] genius ǁ den finska anden
redan hitintills ǁ hitintills
�Universitaria
Skulle emellertid ǁ Men skulle
sträfvanden ǁ bemödanden
blifwa ǁ äfwen ~
Fi. ”sitä kuusta kuuleminen,
jonka juurella asunto”.
wi enhwar ǁ wi
det ǁ jag
vandel ǁ lif
wisa ǁ tala
nog bräcklig ǁ mera svag
för […] främmande ǁ ett för folket främmande språk
Sedan […] planterat ǁ Då det
Svenska folket planterade
blef ǁ ~ äfwen
utan […] nödvändighet ǁ 1. ~ i
detta liksom allt annat erkänna
en historisk nödvändighet ǁ 2.
utan wi erkänna en ǁ 3. ~ fastmer häruti erkänna ~
kulturens ǁ bildningens
kunna ǁ kunnat
tillhörighet ǁ kast
Om […] gång ǁ Om
forntida qwäden – skall helt wisst förr eller sednare
taga ut sin rätt och få gälla såsom en länk i menskliga kulturens utweckling. Skulle235 emellertid wåra
sträfvanden236 i och för det Finska språket och den
nationella kulturen blifwa237 för menskligheten
främmande, så kunna wi dock trösta oss med det
glädjande hopp, att de skola bära desto större frukt
i wårt eget älskade fosterland. Skönt qväder den
Finska sångmön: ”lyssna till den granens susning,
wid hvars rot ditt bo är fästadt”238, och det är nog,
om wi239 enhwar under wåra sträfwanden endast
hafva fosterlandets behof för ögonen. Men att af de
största behof, som i wårt land kan nämnas, är folkets,
det240 egentliga Finska folkets behof af bildning och
upplysning. Det hjelper ej att med fagra ord öfwerskyla bristerna i wår folkbildning, att skryta med det
finska folkets fromma sinne och sedliga vandel241.
Brottmålslisterna, den stigande pauperismen, fylleriet och otaliga andra fakta wisa242 tillfyllest, att
denna religiös[h]et och sedlighet stå på en nog243
bräcklig grund. Och det kan ej annorlunda wara, så
länge bildningens språk är för244 folket främmande.
Sedan245 Svenskarne hade planterat korsets fana
på Finlands jord, blef246 swenska språket hos oss
bildningens språk. Wi hafwa ej rätt att knota deröfwer, utan247 böra fastmer deri liksom i allt annat
erkänna en historisk nödvändighet, äfwen om wår
skumma blick ej skulle förmå att inse grunden för
denna nödvändighet. Hwad wi dock utan svårighet
kunna inse, är att Finland i och genom det svenska
språket först kommit i besittning af bildning och sedermera fortfarande warit fästadt wid den europeiska kulturens248 kedja. Och detta har för oss warit
en lycka, som vi ej kunna249 skatta nog högt. Men
genom det svenska språkets införande i landet har
emellertid det sorgliga inträffat, att bildningen nära
nog blifvit ett monopolium för de högre stånden, en
tillhörighet250 för de svenska kolonisterna. Om251
162
�Three Lectures
någon gång landets egna barn, ledda af en oemotståndlig kunskaps-tröst, önskat winna252 inträde i
wåra bildnings-anstalter, så hafwa de253 blifvit tillbakawisade254 till plogen, emedan deras modersmål
olyckligtwis war255 Finskan.
Af256 sådan anledning hafva257 Finnarne warit
tvungna att välja emellan endera af dessa tvenne
wägar: att antingen bibehålla sin nationalitet och
qvarstadna i råhet eller sträfva till bildning och
blifwa Svenskar. Härwid bör258 wisserligen tagas i
betraktande, att bildningens frukter ifrån de högre
stånden i mera eller mindre mon äfwen framträngt
till det finska folket. Men detta har ej warit nog
för att fylla behofvet, ty det är i alla fall ganska
ringa259, hvad260 folket lär sig ifrån predikostolen och domare-sätet. Men hvarigenom261 skall nu
detta behof tillfredsställas262? Wi263 önskar att det
måtte ske derigenom, att det finska språket264 odlas och blir ett bildningens språk i landet. Antingen
skall detta inträffas, eller måste detta land265 med
tiden komma att bebos af ett svenskt folk. Bildningen går sin266 bana fram; dess fordringar kunna
ej tillbakawisas, på en eller annan wäg måste den
nå sitt mål.
Helt wisst skall bildningen267 slå allt djupare
och djupare rötter äfven hos det Finska folket, men
om dess eget språk ej tillfredsställer268 bildningens
kraf, så skola Finnarne icke dröja att tillegna sig
det Svenska språket. I sjelfwa verket har detta
språk under seklernas lopp inkräktat ett allt större
och större utrymme i landet. Till och med under
de sednaste decennierna hafva269 dess eröfringar
warit ganska betydande. Jag har förskaffat mig
någon erfarenhet i detta ämne, och ehuru det icke
[är] mig möjligt att med statistisk noggrannhet
uppgifva förhållandet, så tror jag mig270 dock med
säkerhet kunna yrka271, att en i samma progression
fortgående inkräktning ifrån det svenska språkets
163
winna inträde ǁ inträda
de ǁ wanligen
tillbakawisade ǁ tillbakastötta
och warit twungna att gripa
war ‖ warit
Af […] anledning ǁ 1. Sålun[da] ǁ
2. Och
hafva […] tvungna ǁ har det
Finska folket endast haft en
bör […] betraktande ǁ kan wäl
anmärkas
ringa ǁ 1. fall ǁ 2. rik
hvad ǁ som
hvarigenom ǁ huru
tillfredsställas ǁ fyllas
Wi […] derigenom ǁ 1. Utan tvifvel ǁ 2. Troligtvis derigenom
språket […] i landet. ǁ 1. språket
odlas, blir bildningens språk och
bär upp en litteratur, som är rikare än den närwarande, hvilken ǁ 2. = språket odlas, blir bildningens språk och bär upp en
litteratur, rikare än den närwarande. Det gifwes wisserligen
land ǁ f[olk]
sin […] fram; ǁ fram sin gång,
och
Helt […] bildningen ǁ 1. Många
finna det sannolikt, att striden ǁ 2. Många finna det sannolikt, att den pågående striden emellan svenska och finska språkens ömsesidiga rättigheter skall slutas genom den
förras seger, och ǁ 3. Många finna det sannolikt, att följakteligen svenskan skall blifva det
b<-> ǁ 4. Många finna det sannolikt, att följakteligen svenskan fortfarande blifva bildningens språk i landet och efterhand ǁ 5. Kan icke bildningen
tillfredsställer ǁ lemnar
hafva […] warit ǁ äro dess eröfringar
mig dock ǁ 1. mig ǁ 2. dock mig
yrka ǁ angi[fva]
�Universitaria
förr […] eftersträfwa ǁ förr tjenat ~ beherrskare, och wi eftersträfwa
arbeta […] bildning. ǁ 1. arbeta
för kulturens framsteg i landet ǁ 2. arbeta för kulturens
framsteg och förkofran i landet
ǁ 3. arbeta för wår nationalitet
och wårt språk, modersmål ǁ 4.
arbeta för wåra fäders språk ǁ 5.
stöta kulturens värf ǁ 6. arbeta
för wår bildning, wår nationalitet och wårt språk ǁ 7. arbeta
för den nationella bildningens
förkofran i wårt land.
innefattar […] föremålet ǁ innefattar det heligaste och käraste
föremålet
sträfwanden ǁ önskningar
detta […] svårligen ǁ denna önskan ej
kan lyckas ǁ kan blifva uppfylld
med mindre än att
ej widmakthålla ǁ uppehålla
ej kunna ǁ kunna ej
långt ǁ fram
så ǁ uta[n]
Wi hafva […] ǁ 1. Så wäl för den
lärda bildningen ǁ 2. Så wäl för
den lärda forskningen ǁ 3. Så
wäl för den lärda bildningen eller litteraturen, som folkets ǁ 4.
Så wäl för den lärda bildningen eller litteraturen, som sjelfwa folkets upp[lysning] ǁ 5. Så
wäl för den lärda bildningen
eller litteraturen, som sjelfwa
folkets bildning och upplysning utgör det sv ǁ 6. Så wäl för
den lärda bildningen eller litteraturen, som sjelfwa folkets
bildning och upplysning utgör
finska språkets odlande och
bewarande ett af de förnämsta
grundvilkoren. Den Derpå beror äfven den maktpåliggande
frågan, om wi skola fortfarande blifwa trogna, redliga Finnar
sida icke rimligen kan sluta annorlunda, än genom
Finskans fullkomliga förintelse.
Wi äro wisserligen beredda för detta öde, men wi
tro derpå numera icke så obetingadt och önska det icke
så allmänt, såsom fallet skall hafva varit ännu för ett
halft sekel tillbaka. Sedan wi kommit under Rysslands
spira och svurit wår trohetsed åt dess mäktiga monarker, så hafva wåra svenska sympathier börjat svalna
och wåra önskningar hafva fått en annan riktning.
Lika trofast, som wi förr272 och tjenat Sverges, wilja wi
framdeles tjena Rysslands beherrskare. Wi eftersträfwa numera icke den äran att blifva ett svenskt folk,
utan finna wår ställning ganska lycklig, då wi under
Rysslands beskydd få i lugn arbeta273 för wårt språk,
wår nationalitet och wår bildning.
Ordet bildning innefattar274 och måste naturligtvis innefatta det högsta föremålet för wåra sträfwanden275. Men wi hafwa sett, att detta276 sträfwande
svårligen kan277 lyckas så framt wi ej278 widmakthålla,
odla och bearbeta wårt älskade modersmål. Wi hafwa
sett, att wi åtminstone såsom Finnar ej279 kunna skrida
långt280 på bildningens bana, så281 framt det finska
språket ej blir ett organ för wår bildning. Wi282 hafva
äfven sett, att detta är ett af grundvilkoren så väl för
den lärda bildningen, litteraturens förkofran, som i
s[ynner]h[e]t för sjelfva folkets bildning283 och upplysning. Wi hafwa slutligen284 sett, att på det Finska
språkets odlande och widmakthållande äfven beror
den maktpåliggande285 frågan, om wi skola fortfarande förblifwa ”trogna, redliga Finnar”, eller offra286 upp
wår nationalitet och förvandlas till ett svenskt folk.
Men då dessa för fosterlandet så wigtiga frågor äro
fästade wid det Finska språket, så kunna wi icke nog
glädja287 oss öfver inrättandet af denna nya lärostol. Wi
kunna288 hoppas, att härifrån komma att289 utgå och
spridas290 de frön, som med tiden skola utveckla det finska språket till ett kulturens291 språk i landet. Jag tager
för afgjordt att hvar och en, som beträder denna lärostol skall, genomträngd af en brinnande kärlek till sitt
164
�Three Lectures
fosterland, söka att efter sin bästa förmåga främja
det fosterländska språkets intressen. Men den enskildta kraften är ringa, och hwad den finska professionens representanter kunna uträtta, kommer ej
att gälla mycket, så framt deras bemödanden ej med
deltagande omfattas af den akademiska ungdomen.
På Eder, M. H! och på de slägten, som efter Eder
komma, beror det i wäsendtlig mon, om de frön, wi
utså, skola bära någon292 frukt eller sina293 bort och
spårlöst försvinna. Skall294 det Finska språket komma att äga någon framtid, så måste dess295 studium
framför allt af ungdomen med omsorg bedrifwas
wid landets lärowerk och i synnerhet wid bildningens296 högsäte. Hvem inser ej att det är embetsmännens297 bristande kännedom af modersmålet, som
hitintills utgjort298 det största hindret för dess299
begagnande såsom bildningens språk, och300 när
så förhåller sig, hwems sak är det wäl då, om icke
Eder M. H! hvilka301 snart skolen inträda i samhällets tjenst, att undanrödja detta olyckliga hinder och
med enthousiasm åtaga Eder302 det Finska språkets
heliga sak. Wi lefwa just ej i enthusiasmernas tid,
men så mycken enthusiasm måste wäl ändå303 finnas i den finska ynglingens bröst, att han hyser aktning för sina fäders språk och anser det för en helig
pligt att lära sig detta språk. Examens-kontrollerna
förbinder honom icke dertill, utan det beror helt och
hållet på hans fria vilja och den kärlek, han hyser
till sitt fosterland, huruwida han under304 sin studiitid305 wid universitetet will beflita sig om sitt modersmål, eller efter gammal, häfdwunnen slentrian
lära sig alla306 verldens språk, utom sitt eget.307 Statuterna innehålla inga bestämningar för Finskans
studium och allra minst ärnar jag i detta afseende
göra några fordringar gällande, men jag hoppas
ändå, att den goda saken skall sjelf mana godt för
sig och tillwinna sig Eder kärlek. Det är endast till
denna kärlek jag wädjar, och jag är öfvertygad308
165
eller offra upp wår nationalitet
och ty såsom jag i det föregående sökt ådagalägga, utgör
det och,
bildning och upplysning ǁ bildningen och upplysningen
slutligen ǁ ~ äfwen
maktpåliggande ǁ vigtiga
offra upp ǁ up[poffra]
glädja oss ǁ ~ och vara nog tacksamma för
kunna ǁ skola
komma att ǁ skola
spridas ǁ ~ ut kring hela wida
landet
kulturens språk ǁ kultur-språk
någon ǁ något
sina ǁ sp[årlöst]
Skall […] språket ǁ Om det Finska språket skall
dess […] ungdomen ǁ det med
deltagande omfattas af den
akademiska ungdomen,
bildningens högsäte ǁ wårt högsäte, ty
embetsmännens ǁ de bli[fvande]
utgjort […] ǁ 1. utgjort det wäsendtliga hindret för dess upphöjelse till bildningens språk.
Men för att detta olyckliga hinder en gång skall må kunna
häfwas, så åligger det ǁ 2. utgjort det wäsendtliga hindret
för dess upphöjelse till bildningens språk. Men för att detta olyckliga hinder en gång må
kunna häfwas, så måste ungdomens allvarliga sträfvanden
framdeles gå ut på ǁ 3. utgjort
det wäsendtliga hindret för
dess upphöjelse till bildningens
språk. Men för att detta olyckliga hinder en gång må kunna
häfwas, så låtom oss då med
ifver och enthousiasm omfatta det Finska språkets heliga
sak ǁ 4. utgjort det förna [= förnämsta]
�Universitaria
dess ǁ modersmålets
och […] förhåller sig ǁ och det så
förhåller sig, hvilket knapt torde kunna bestridas
hvilka ǁ som
Eder ǁ sig
ändå ǁ ännu
under […] beflita sig ǁ kommer
att taga
studii-tid wid universitetet ǁ studii-tid
alla ǁ hela
eget. […] några ǁ 1. eget modersmål. Åtminstone ärnar jag icke
taga min tillflykt ǁ 2. eget modersmål. Åtminstone ärnar jag
i detta afseende icke göra några
öfvertygad ǁ nästan ~
tror ǁ jag ~
Klinge 1989b: 418–420.
HYKA KA University Senate renovated minutes ([later: Senate]
29 March, 7 May, 21 Dec. 1851
etc.
derom, att mina förhoppningar om den akademiska
ungdomens warma håg för det fosterländska språket icke skola förwandlas till en illusion. I denna
fasta öfwertygelse griper jag an mitt verk med godt
mod och tror309 ej, att den dag skall komma, då jag
ångrar att hafwa hyst ett obegränsadt förtroende till
Finlands ungdom och beslutit att offra mina krafter i
och för dess intressen.
166
�Addresses at the University Senate
2
[Addresses at the University Senate]
There were 20 ordinary professors, a few extraordinary professors, and 19 adjuncts at the Imperial Alexander University
in Castrén’s time. Of these, the ordinary professors had seats
at the University Senate (Consistorium academicum) which
was the most important governing organ at the university.310
M.A. Castrén was present for the first time at a meeting of the
University Senate on 7 May 1851 and for the last time on 20
December of the same year. During the whole winter of 1852
he could not attend due to illness. Already before he was appointed professor, the University Senate had decided to apply
for funds for his salary from the Governor of the Province of
Uusimaa (Nyland).311
In July 1851 the decision of Emperor Nicholas I312 was
sent to the university that he had not accepted the application
of the university to found scholarships for young men studying Finnish language on the grounds that other measurements
for promoting the study of Finnish had been taken. The application had been sent to the Emperor already in 1847, but it was
not decided until 1851.313
Despite its small size, the Senate was politically divided
into several factions. Castrén belonged to the Finnish-minded
and liberal group of professors, which is attested to by his addresses at the meetings. Because the professors voted in order
of their seniority, Castrén, as the youngest in office, was always the first to vote.
In the University Senate, Castrén expressed his stand
on some questions, especially those concerning the economic
situation of scholarship-holders and other researchers. The
university gave out two types of scholarships for study trips
abroad. In June 1851, it was discussed whether Docents Edvard
Grönblad314 and Wilhelm Lagus315 should be granted an extension of their scholarships. Grönblad had already been funded
for two full periods but Lagus was only funded for one period.
Lagus’s scholarship was renewed, but the one held by Grönblad was given to Docent Fredrik Berndtson.316
The scholarship was given to Lagus on the condition that
he would spend two years conducting field research in Russia. In autumn 1851 he was indeed in southern Russia, but he
had applied for permission to travel to Greece for two years.
The deputy chancellor of the university, Major General Johan
167
Nicholas I (1796–1855) was Emperor of Russia and Grand
Duke of Finland in 1825–1855.
Nenonen – Teerijoki 1998: 351.
HYKA Senate 30 July 1851 §5.
About the different stages preceding establishing the chair
in Finnish, see Korhonen 1986:
61–63
Jakob Edvard August Grönblad (1814–1864) was a docent
of history and clerk at the university library. He is remembered especially as publisher
of medieval documents. Helsingin yliopiston opettaja- ja virkamiesmatrikkeli 1640–1917: http://
www.helsinki.fi/keskusarkisto/
virkamiehet_2/A-G.pdf; Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852: http://
www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=U1070.
Jakob Johan Wilhelm Lagus
(1821–1909) was to become the
Professor of Oriental Literature, later that of Greek literature and the rector of the University in Helsinki. Both his
father Wilhelm Gabriel Lagus
(1786–1859) and uncle Anders
Johan Lagus (1775–1831) served
as professors and rectors of the
university before him. Also
noteworthy is that his cousin Lovisa Natalia Tengström
(1830–1881), granddaughter of
Archbishop Jacob Tengström
(1755–1832), was married to
M.A. Castrén. Lagus’s and Natalia Tengström’s mothers were
sisters. Väisänen 1998; Väisänen 2005; Klinge 2007/2012;
Klinge 2005; Luukkanen 1999.
HYKA Senate 13 June 1851
§17. Fredrik Berndtson (1820–
1881): writer, journalist, Undersecretary of State. Landgrén
2002/2009.
�Universitaria
Johan Mauritz Nordenstam
(1802–1882) had made a military career in Russia and thereafter he held several important
posts in Finland, most simultaneously. One of them was the
deputy chancellor of the university in 1847–1855, and he is
remembered especially for the
strict discipline he maintained
at the university which caused
an act of protest in 1851. Later
he became the vice chairman of
the Economics Department of
the Finnish Senate. Savolainen
2006.
Alexander II: Emperor of Russia and Grand Duke of Finland.
Nenonen – Teerijoki 1998: 23–
24.
HYKA Senate 6 Sept. 1851 §13.
HYKA Senate 1 Nov. 1851 §4, 5
Nov. 1851 §6.
The manuscript KK Coll.
539.26.16 (Varia 1.16) p. 123–125
consists of slightly over two
pages of size ca. 23 x 37 cm.
obilligare ǁ orimligare
föredraga ǁ upptaga
att […] understöden ǁ 1. som det
wore ǁ 2. att litterära understöd
hvilka ǁ som
att ǁ <->
Mauritz Nordenstam317, supported his application, and the
chancellor, tsarevich Alexander (later Emperor Alexander II)318 accepted it.319 In November 1851, the University Senate discussed once again the issue that Lagus had not studied
in Russia for two years, as the conditions of his scholarship
had demanded, but because he was considered to be doing a
promising work, an exception was unanimously granted.320
For the deliberation of the Lagus case, Castrén wrote the
following address (votum), which he apparently did not need
to use, given that it is not included in the minutes.
Med321 afseende å de mindre litterära understödens bortgifvande innehålla universitetets stadganden bland annat den bestämning, att nämnda
understöd böra, såsom orden lyda: ”tilldelas för
vid universitetet sig uppehållande vetenskapsidkare.” Fattas detta stadgande i dess bokstafliga
mening, så leder det onekligen till de allra orimligaste konseqvenser. Ingen ting äro wäl obilligare322, än att en ung man, som för en tid lemnar
universitetet för sin wetenskapliga förkofran,
skall i och med detsamma dömas förlustig sin
rätt till ett litterärt understöd. I alla tider hafva
resor till utlandet ansetts såsom det förnämsta
bildnings-medel för litteratören; huru skulle wäl
då universitet i sina lagar kunna föredraga323 ett
för deras sanna väl så menligt stadgande, att324
de litterära understöden ej få bortgifvas åt sådana vetenskapsidkare, hvilka325 begifva sig till
annan ort, der de bättre än vid landets eget universitet äro i tillfälle att befrämja sin vetenskapliga utveckling. Detta wore ju att principmässigt
hämma vetenskapens framskridande wid wårt
universitet, att afsigtligt understöda okunnigheten och slentrianen. Min känsla uppreser wid
sjelfwa tanken derpå, att326 D[octo]r Wilhelm
Lagus, som hitintills warit åtnjutande af ett mindre litterärt understöd och enligt lag wore berättigad att ännu framdeles bibehålla detsamma,
168
�Addresses at the University Senate
endast på den grund skulle blifwa sitt understöd
beröfwad, att han icke327 stadnat qvar wid vårt
universitet, för att antingen korrigera latinska
chrior328 eller också göra ingen ting, utan329, ledd
af ett allwarligt intresse för vetenskapen, dragit
till främmande land, för att under mångfaldiga
mödor och försakelser förskaffa sig kunskaper330, genom hvilka han i framtiden kan bereda331 gagn åt wetenskapen och heder åt wårt universitet. Ledd af mitt samvetes maning nödgas
jag i detta332 fall lemna lagens bokstaf å sido och
taga dess anda till mitt enda rättesnöre. Denna
kan icke wara någon annan, än att wetenskapliga
resor böra af universitet befrämjas333. Men under förutsättning att 250 Rub[el] Silf[ver] utgöra
ett för sådant ändamål alltför otillräckligt anslag,
har det blifvit stadgadt, att ett334 sådant understöd tilldelas335 åt vetenskaps-idkare, hvilka uppehålla sig wid universitetet. Man har ej kommit
att taga den omständigheten i betraktande, att en
wetenskapsidkare kunde wara bugad att med ett
så obetydligt understöd företaga sig en utrikes
resa, och lagbestämningen har i anledning deraf
blifvit haltande. När således § 1336 i reglementet stadgar: ”De ett Tusende Rubel Silfver, som
uti den för Kejserliga Alexanders-Universitetet
under den 28 November (10 December) 1828 Allernådigst utfärdade Stat, till understöd för unga
Litteratörer under deras Studii-tid vid Universitetet och resor i vetenskapligt afseende finnas
anslagne, skola sålunda fördelas, att hälften deraf
eller 500 Rubel komma att bilda en Fond, hvaraf
understöd för wid Universitetet sig uppehållande
vetenskapsidkare tilldelas bör”, så anser jag detta
stadgande böra sålunda337 förklaras338 att innehafvarena af det större understödet ovilkorligen
äro förpligtade att resa, då åter besittningen af de
mindre understöden ej medför denna förpligtelse.
Skulle likwäl339 någon sjelfmant vilja underkasta
169
icke […] unviersitet ǁ begifwit
sig till främmande länder
chrior ǁ skrifter
utan ǁ ell[er]
kunskaper, […] hvilka ǁ ett wetande, hvarigenom
bereda […] wetenskapen ǁ 1.
blifwa sitt land ǁ 2. blifwa sitt
un[iversitet] ǁ 3. blifwa sitt
land, sitt universitet gagn[elig]
detta fall ǁ denna fråga
befrämjas ǁ ~ , och af sådan anledning
ett […] ǁ man
tilldelas ǁ kan åtnjutas af
§ 1 ǁ den
sålunda ǁ helt enkelt ~
förklaras ǁ 1. <----> ǁ 2. tolkas
likwäl ǁ dock
�Universitaria
en sådan ǁ denna
förbindelser ǁ pligter
bokstaf ǁ för[eskrift]
i ǁ ej
derwid ǁ derstädes
Det ǁ Jag
Johan Vilhelm Snellman (1806–
1881) was philosopher, theorist
of society, senator, and one of
the most influential ideological
developers of the Finnish nationalist movement in Finland.
Klinge 1997/2015.
Castrén means Fredrik Hertzberg (1808–1865), Docent of
Greek Literature at the university in 1837–1842, later teacher and rector in Turku, and finally vicar in Loimaa. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852: http://
www.helsinki.fi/ylioppilasmatrik keli/hen ki lo.php?id=14389 ;
Helsingin yliopiston opettaja- ja
virkamiesmatrikkeli 1640–1917:
http://www.helsinki.fi/keskusarkisto/virkamiehet_2/H-O.pdf.
Dr ǁ åt ~
det ǁ sitt
William Nylander (1822–1899)
was Doctor of Medicine and
Professor of Botany at the university in Helsinki, and an internationally renowned researcher of lichens. After retiring, he lived the rest of his life
in Paris where he continued
his scientific work. Vitikainen
2000.
HYKA Senate 1 Nov. 1851 §5.
The original manuscript by
Castrén’s hand has not been
preserved.
The Chair of Aesthetics was
founded in Helsinki in 1852 after a discussion of 16 years.
Varpio 1990: 37–40.
sig en340 sådan förpligtelse och ikläda sig större
förbindelser341 än lagens bokstaf342 föreskrifwer,
så kan detta så mycket mindre vara honom förmenadt, som han enligt reglementet i343 och för
detta understöd ej har några åligganden att uppfylla wid universitet och följakteligen intet skäl
förefinnas, hvarföre han borde wara derwid344
närwarande. Det345 är mig icke obekant, att ifrågawarande lagbestämning någon gång förrut
blifvit efter bokstafwen tolkad, men jag tror ej att
denna tolkning ländt universitetet till heder och
gagn, åtminstone icke i det fall, då det litterära
understödet fråntogs Snellman346 och tilldelades
Hertsberg347. För att ett analogt fall nu ej måtte
komma att äga rum, tillerkänner jag utan all tvekan D[octo]r348 Lagus rättigheten att fortfarande
bibehålla det349 understöd, han hitintills åtnjutit.
M.A. Castrén.
In early November 1851, the University Senate discussed travel
grants for young “litterateurs”. There were three applicants: Docent of History Edvard Grönblad, Docent of Aesthetics Fredrik
Berndtson, and Doctor of Medicine and Surgery William Nylander350. Castrén said351:
Det352 är så sällan man hos oss är i tillfälle att
understödja snillet och talangen, att jag, då ett sådant tillfälle nu erbjuder sig, ej kan underlåta att
tilldela det ledigvarande understödet åt Doctor
Berndtson, hvilken obestridligt är nu i vårt land
ganska sällsynt talang. Det är väl möjligt, att en
och annan anser honom höra till antalet af dessa
170
�Addresses at the University Senate
poetiserande dilettanter, som förvärfvat sig den
i våra dagar nog allmänna färdighet, att med en
vacker och klangfull vers omhölja medelmåttiga
tanken. För min del vågar jag likväl tilltro Doctor
Berndtson förmågan att för vetenskap och konst
uträtta något betydande, så framt han får tillfälle
att utveckla sina djupa anlag, hvartill ty värr våra
förhållanden äro föga egnade. Berndtsons hufvudsak är ett vetenskapligt studium af konsten,
men hvilka konststudier kunna väl bedrifvas i
våra museer, på våra gallerier? Det kan ej gifvas mera än en röst derom, att en konstkännare,
en esthetiker hos oss omöjligen kan utbilda sig.
Emellertid måste hvarje bildningens vän nitälska
för den hitintills så vanlottade konstens framsteg i landet. I främsta rummet bör denna pligt
åligga Universitetet, ty dess ändamål är att vaka
för bildning i ordets vidsträcktaste bemärkelse,
och det behöfver väl i denna krets icke sägas, att
konsten är en mägtig höfstång för bildningen, att
bildning och humanitet i sjelfva verket ej slagit
några djupare rötter hos det folk, för hvilket konstens skapelser äro okända. Inseende det stora
inflytande, som konstens studium öfvar på bildningen, har Consistorium redan långt före detta
förslagit inrättandet af en profession i esthetiken
vid Universitetet353, och då det är mera än sannolikt, att en så vigtig och välgörande inrättning
äfven skall komma i verkställighet, så tillhör det
Consistorium att äfven vaka deröfver, att unga
män ej skall sakna skickliga ledare och lärare i
denna vetenskap. Berndtson är såväl genom
sina anlag, som sina föregående studier kallad
att verka på detta fält, och jag skulle anse mig
handla emot pligt och öfvertygelse i fall jag ej
tillerkände honom det ifrågavarande understödet framför hans medsökare. Äfven deras förtjenster är jag den första att rättvist erkänna. De
171
Georg August Wallin (1811–
1852) was a researcher of Arabic language and literature and
Professor of Oriental Literature. His works have been published as a new critical edition
in 2010–2012. Öhrnberg 1998;
Öhrnberg 2009.
Nils Abraham Gyldén (1805–
1888) was Professor of Greek
Literature. He is, however, remembered for his attempts to
make ancient art widely known
in Finland rather than his purely academic achievements. He
also spread popular knowledge
of and interest in art in Finland.
Riikonen 2000.
Evert Julius Bonsdorff (1810–
1898) was Professor of Anatomy and Physiology and was
among the founders of scientific anatomy in Finland. He had
studied under Anders Retzius
in Stockholm, which must be
noted here because of Retzius’s
activity in developing craniometry. In questions of language,
Bonsdorff was known as a representative of moderate thinking (redundant). Leikola 2001a.
Johan Gabriel Geitlin (1804–
1871) was, at the time, Professor of Exegetics of the Bible,
but had previously been Professor of Oriental Literature.
He studied Oriental literature
in St Petersburg and had established wide contacts in Russia
during his studies. He brought
comparative linguistics to Finland and published the first numismatic study in the country
while he was the director of the
Coin and Medal Cabinet of the
university. He also published
�Universitaria
a comparative study of Finnish
and Turkish. Lastly, he belonged
to the Bible Translation Committee while a new Finnish translation of the Bible was being prepared. Väisänen 2000/2008.
Wilhelm Gabriel Lagus (1786–
1859) was Professor of General Law (later changed to Civil
Law) and Roman Justice, but he
is remembered today mainly as a
historian. He was also the rector
of the university in 1845–1848.
Väisänen 2005.
HYKA Senate 5 Nov. 1851 §5.
Grants of the funds were left to
the university by Anna Charlotta Hedenberg, the widow of
Minister State Secretary, Chancellor, and Count Robert Henrik
Rehbinder (1777–1841). Grotenfelt 1915: 1669; see also Tyynilä
1997; Korhonen 1986: 43.
HYKA Senate 15 Dec. 1851 §8.
Carl Vitalis Hammarin (1822–
1853) was a mathematician, later Docent of Pure Mathematics.
Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852:
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=16006.
Alexis Theodor Clasen (1827–
1855) was later Docent of Newer Literature and a secondary
school teacher of history. Ylioppilasmatrikkeli
1640–1852:
http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=16133.
Lorenz Leonard Lindelöf (1827–
1908) was originally an astronomer but made an internationally
renowned career as a mathematician, and later served as Professor of Mathematics, rector of the
university and Director General
of the Office for Educational Affairs. Lehto 2000/2015.
Henrik August Reinholm (1819–
1883) was later a vicar and is best
hafva speciminerat som flitiga vetenskapsidkare
och grundliga forskare, men något sådant verk,
som skulle vittna om snille, hafva de åtminstone
hitintills icke presterat. Deras inlemnade reseplaner lofva rika frukter inom enskildta vetenskapsgrenar, men det är dock hufuvdsakligen
blott de lärda, som dessa frukter skola komma
tillgodo. Berndtson deremot vill icke blott afse
de lärdas behof, utan äfven hela det finska folkets bildningskraf, och jag är förvissad derom
att hans rika anda, om den får utbilda sig under
gynsamma förhållanden och ej nedtryckas af
hvardagslifvets qvalmiga bekymmer, skall förmå
i fosterlandet väcka kärlek och håg för konstens
mångfaldiga skapelser. Det är således icke blott
i Universitetets, utan hela fosterlandets intresse,
som jag tilldömer Berndtson rese-understödet.
Professors Georg August Wallin354, Nils Abraham Gyldén355,
and Evert Julius Bonsdorff356 agreed with Castrén. Because all
members were not present, the question was set aside. When
it was decided in the next meeting, Berndtson got six votes,
Grönblad eight, and Nylander nine. Professors Johan Gabriel Geitlin357 and Wilhelm Gabriel Lagus358 also took Castrén’s side.359 One commonality among all other supporters
of Berndtson, with the exception of Bonsdorff, was that they
were humanists, and Gyldén and Geitlin in particular had a
strong interest in spreading information about research and its
achievements to the large, non-academic public.
There was still one decision of scholarship to be made
during the autumn term of 1851: the recipient of the Rehbinder
Scholarship360 was elected in December.361 There were four applicants: Carl Vitalis Hammarin362, MA, Theodor Clasen363, MA,
Lorenz Leonard Lindelöf364, MA, assistant of the astronomical
observatory, and Henrik August Reinholm365, MA, assistant at
the University Library. The whole text of M.A. Castrén’s address
has not been preserved, but it has been related in the minutes:
172
�Addresses at the University Senate
“Professor Castrén, med afseende derå att ifrågavarande Stipendium, enligt Rehbinderska Stipendii
Författningen, företrädesvis borde tilldelas sådana
personer, som vore sinnade att framdeles fästa sig,
såsom Lärare, vid Universitetet, ansåg Magisterne
Clasen och Hammarin framför de öfriga böra komma i fråga, emedan dessa längsta tiden fullföljt en
sådan afsigt, samt derföre redan speciminerat; Och
af desse på hvilkas vetenskapliga framsteg man för
öfrigt kunde bygga lika goda förhoppningar, Magister Hammarin redan någon tid innehaft ett betydligt understöd, nemligen det Hedmanska366, så
fordrade billigheten att Professoren nu tillade Magister Clasen det Rehbinderska Stipendium.”
Clasen got five votes, but only three names are mentioned in
the minutes supporting him: Castrén, Adolf Moberg367, and
Adolf Edvard Arppe368. Lindelöf was victorious and got the
scholarship with thirteen votes. It is difficult to say why only
these three professors voted for Clasen, because there is hardly anything in common among them.
The most important and far-reaching issue in the University Senate in the autumn of 1851 was the discussion on
the new statutes of the university. The project was led by Vice
Chancellor Nordenstam and its aim was both to strengthen
control over students after the revolutionary events in Europe
in 1848 and to reorganize academic studies and grades. In addition, it was meant to modernize the academic system, bringing it up to date with the development of Finnish society, and
make the Finnish system closer to the Russian one. As a result,
both a regular entrance exam and an academic grade of Master
of Arts (philosophiae candidatus) were established with certain
requirements. One of the most far-reaching reforms was that
the Faculty of Arts (Philosophy) ceased to be the “lower” faculty but started to represent “real” scholarly research, while
the three other traditional faculties (theology, jurisprudence,
and medicine) were reformed increasingly in the direction
of becoming schools for aspiring officials. It was also divided into two separate faculties: those of arts and sciences. The
new statutes came into force the next year and brought several changes. The student nations were abolished and replaced
with special student faculties.369
173
remembered as collector of Karelian and Ingrian folklore. He collected folk poetry and other folklore together with David Emmanuel Daniel Europaeus (1820–
1884) in the late 1840s, but also
collected information concerning
archaeological remains and several other types of objects. Rausmaa 2001/2006.
The Hedman Scholarship was
founded by the widow of Vicar
Claudius Hedman (1680–1765).
Hedman was a Swedish-born
vicar who was known for his
lively interest towards Finnish
language. He also collected materials for a Finnish dictionary.
Hedman, Claudius (Tietosanakirja III).
Adolf Moberg (1813–1895) was
Professor of Physics. His background was exceptional in that
his father was a shoemaker and
a tenant farmer, and he thus
came to academia from outside
the upper classes of the society. Helsingin yliopiston opettajaja virkamiesmatrikkeli 1640–1917:
http://www.helsinki.fi/keskusarkisto/virkamiehet_2/H-O.pdf. Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852: http://
www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=14605.
Adolf Edvard Arppe (1818–1894)
was Professor of Chemistry, later also rector of the university,
and held after his academic career several administrative offices, among them that of Director
General of the Office for Printing Affairs, i.e. the main censor
of printed material in Finland.
In his youth he espoused political liberalism but gradually became conservative. It was largely Arppe’s achievement that a
special institution building for
�Universitaria
chemistry and mineralogy, including also rooms for the historical and ethnographic museum of the university, was built
in 1869. Arppe’s sister was married to Carl Gustaf von Essen
(1815–1895) whose brother had
married J.V. Snellman’s sister.
Savolainen – Pyykkö 2001.
Klinge 1989a: 210–215; 1989c:
333–335.
HYKA Senate 15–25 Sept. 1851.
A chair in pedagogy had first
been proposed 25 years earlier.
Hausen 1968: 41; Iisalo 1979: 33–
34.
Iisalo 1979: 53.
The manuscript KK Coll.
539.26.16 (Varia 1.16) p. 111–114
consists of over three pages,
size 18.5 x 23 cm.
ett […] behof ǁ behofwet
vetenskapsgrenar ǁ vetenskaper
det […] framtid ǁ 1. de jemte äga
en praktisk sida och kunna i
n[å]g[o]n mon i sin mon på ett
bidraga till upphjelpandet så
wäl af bergshandteringen som
åkerbruket och andra näringsgrenar i landet ǁ 2. det är min
öfvertygelse, att det är geologien forbel
Emellertid […] ǁ 1. Ur en praktisk
synpunkt äger den dock en ganska stor betydelse, ty den sammanhänger med frågan den vigtiga frågan om undervisningen,
folkbildningen ǁ 2. Men å andra
sidan ǁ 2. Icke dess mindre synes
det mig vara
pligt ǁ heligaste ~
Between the lines near the end
of this word Castrén has written without clear localization
ej <lemna> fr and stricken it off
again.
erbjudes ǁ ~ oss
The proceedings began on 15 September and continued
every workday until 25 September. Critical discussion and
debate about proposed changes started on 19 September and
ended also on 25 September.370 The discussion was not documented in the minutes, but Castrén’s manuscript archive in
the National Library of Finland contains manuscripts of two
addresses (vota) that apparently belong to this process. One
of them deals with the proposed chairs in geology, mineralogy, and pedagogy; the chairs in geology and pedagogy were
indeed founded in 1852.371 A seminary or training college for
elementary school teachers was founded in 1863, not in Helsinki and under the Helsinki university, but in Jyväskylä as
an independent non-academic institution with a two-year
curriculum.372
Den373 föreslagna professionen i geologin
och mineralogin anser jag wara, om icke just
af ett374 praktiskt behof påkallad i wårt land,
likwäl ganska tidsenlig, och jag tillstyrker så
mycket mera inrättandet af en lärostol för dessa
vetenskapsgrenar375, som det376 är min öfvertygelse, att geologien såsom wetenskap kommer
att spela betydande rol bland vetenskap[erna],
då deremot pedagogiken såsom en theoretisk
disciplin betraktad ej torde kunna räkna på
n[å]g[o]n framtid. Emellertid377 anser jag Konsistorii pligt378 att wid detta tillfälle, måhända
det enda, som på decennier379 erbjudes380, söka
i381 sin mon bidraga till upphjelpandet af den
hos382 oss i så hög grad åsidosatta pedagogin
eller skolundervisningen. På383 denna underwisning beror i wäsendtlig mon icke blott
framgången af studierna wid universitetet och
wetenskapens förkofran i landet, utan äfven384
det egentliga finska folkets385 intellectuella och
moraliska bildning. Erkännandet386 af Skollärarnes stora betydelse i samhället har i andra
174
�Addresses at the University Senate
länder föranledt inrättandet af instituter387,
hvarest de ordentligen bildas för sitt wigtiga388
kall, medan389 hos oss hvar och en, som författat390 eller låtit författa några latinska theser,
anses värdig att bewaka det uppwäxande slägtets högsta intressen. Enligt min öfwertygelse
bör Kons[istorium] Akad[emikum], åtminstone
för sin egen heders skull, yrka på en ändring
i detta allmänt och med skäl öfverklagade förhållande391. Allraminst bör Kons[istorium] låta
komma sig till last den förebråelsen att utan anförande af wigtiga motiver upphäfwa Komitens
förslag angående inrättandet af en pedagogieprofession. Det wid Kons[istorii] sednaste sammanträde anförda skäl att en pedagogie-profession i och för sig ej är tillfyllest för de blifvande
skollärarnes bildning, äger wisserligen sin giltiga grund, men äfven392 Komiten har ej förbisett detsamma393, utan twertom hafwa åtminstone några bland dess medlemmar yrkat394 på
och äfven uppsatt ett förslag till395 inrättande
af ett pedagogiskt Sem[in]arium i H[elsing]fors stad, der den blifvande professoren wore
i tillfälle att praktiskt handleda de studerande,
hvilka ärna egna sig åt skollärare-yrket. Detta
förslags öde är mig obekant, men man bör hoppas att en396 så nyttig och välgörande inrättning
ej länge kan uteblifva. Dertill erfordras397 enligt
det af wid Komiten behandlade398 förslaget intet widare, än regeringens tillstånd om förenandet af en gymnasii-inrättning med den i staden
redan förut befintliga elementar-skolan samt
en anslags[-]summa för tre wid nämnda gymnasium tjenstgörande lärare. De öfriga lärare[-]
tjensterna skulle enligt förslaget bestridas under Pedagogie-professorens ledning af sådana
unga män, hvilka wid universitetet utbilda
175
i […] bidraga ǁ upphjelpa den
hos […] skolundervisningen. ǁ i
så hög grad åsidosatta skolundervisningen i wårt land.
Castrén has marked an X
here as a sign of an addition
but the only added chapter on
the page is the sequence det är
min öfvertygelse […] folkbildning.
På denna […] ǁ 1. Det är i sanning
ett ganska märkwärdigt förhållande, att ett stort misskännande af ǁ 2. På underwis[ningen]
äfven […] finska ǁ hela det finska
By this Castrén means Finnishspeaking lower-class people.
Erkännandet ǁ Insigten
instituter ǁ seminarier
wigtiga ǁ höga
medan ǁ men
författat […] några ǁ författat
några
förhållande ǁ ~ och åtminstone
äfven ǁ också
detsamma ǁ den
yrkat ǁ ingifvit
till inrättande ǁ om inrättandet
en så nyttig ǁ ett så nyttigt
erfordras ǁ erfordrar
behandlade ǁ inlemnade
�Universitaria
There had been special committees planning the reorganization of elementary school
education in Finland in 1826
and 1835, and the committee
Castrén refers to was working
in 1851. The committee, called
“a committee for promoting
the religious education of people”, was primarily a tool to
protect Finnish common people from revolutionary and
other liberal ideas spreading in
Europe. The same committee
also had to find ways to keep
order in the Grand Duchy and
organize poverty relief. The
planned schools were meant
only to teach reading and elements of Christianity. The
committee proposal was ready
in 1853. Halila 1949: 190–198.
faller ǁ 1. faller ǁ 2. är förf
den händelse ǁ det fall
om ǁ så väl om
af ett ǁ ett af
skollärare-Seminarium ǁ Seminarium för skollärare
Klinge 1989b: 418.
The manuscript KK Coll.
539.26.16 (Varia 1.16) p. 115–122
consists of approximately six
and a half pages, sized 18.5 x 23
cm.
hos oss ǁ vid wårt universitet
sig i och för skollärare-yrket. Jag förmodar att
detta förslag ytterligare kommer att behandlas
wid den nuvarande skolkommitén399, men det
faller400 af sig sjelft, att förslaget åtminstone i
den401 händelse måste förfalla, om ingen pedagogie-profession kommer att wid universitetet
inrättas. Jag hemställer med anledning häraf till
Kons[istorii] bepröfvande, huruwida det ej wore
anledning att wi uti wårt blifwande betänkande
till Kansler skulle i underdånighet anhålla om402
inrättandet af en profession i pedagogiken samt
af403 ett under universitetets uppsigt befinteligt
skollärare-Seminarium404.
In another opinion on the statutes, Castrén made a case for
adjunct offices; maintaining the existing ones and founding
new ones. In the end, however, the offices were closed due
to the fact that the Faculty of Arts was no longer expected
to give elementary education to the students. They were reopened from the 1880s onwards.405
I406 alla tider har man hos407 oss klagat öfwer
svårigheten att på ett wärdigt sätt fylla de ledigblifna professorsplatserna, och huru mycket
i detta afseende äfven blifvit stadgadt och förordnadt, så ljuder denna klagan allt ännu högljudt öfwer hela wårt land. Det synes ej hjelpa
att genom reglementer söka framdrifwa wetenskapens intressen, men det är i alla fall wigtigt
att åtminstone de materiella wilkoren för erhållande af akademiska lärare genom reglementen i möjligaste motto undanrödjas. Detta har
enligt min åsigt den akademiska lagkommiten
176
�Addresses at the University Senate
ingalunda408 åstadkommit, då den utfärdat409
ett stadgande, hvarigenom de så kallade adjunkturerna skulle komma att för framtiden indragas. Alla tiders erfarenhet lemnar410 wid wårt
universitet ett wittnesmål derom, att universitet wid lediga professioners besättande ej kan
räkna på några yttre resurser, utan måste ur sitt
eget sköte kora411 ut de män, som skola hos oss
bewaka wetenskapers högsta intressen. Det är
åtminstone under ännu gällande förhållanden
för oss omöjligt att ifrån lägre underwisningsanstalter eller ifrån embetsverken [söka] wärdiga representanter för vetenskapen; och ännu
mindre kunna wi hoppas, att utmärk[t]are412
wetenskapsmän från främmande länder skulle
nedsätta sig bland wåra drifvor för att förkunna
ljusets evangelium. Det återstår således ingen
ting annat än att Alexanders-universitetet inom
sin korporation fostrar413 och bildar de blifvande professorerna. Men på hvad sätt skall en med
utmärktare anlag begåfvad ung man, som har
många andra mera lockande banor öppna för sig
i lifwet, kunna förmås att qvarstadna vid universitetet, för att år ut och år in wänta på någon
ledigblifvande professorstjenst och måhända
gråna under denna väntan? Naturligtwis måste
universitetet kunna erbjuda honom sådana förmåner, att han i likhet med hvarje annan samhällsmedlem, om redligt arbetar, åtminstone
kan hafva sin dagliga bergning betryggad. Sörjer icke universitetet för sina alumners materiella subsistens, så blir det en oundwiklig följd,
att alla utmärktare talanger lemna universitetet
och draga sig414 till andra sferer af det medborgerliga lifvet, der de lättare och snarare finna415
sin nödtorftiga utkomst.
Det är hufvudsakligen för att betrygga universitetet för wådan att antingen blifwa helt och
177
ingalunda ǁ icke
utfärdat ǁ stadgat
lemnar ǁ bär
kora ut ǁ wälja
utmärk[t]are ǁ ifrån
fostrar ǁ bildar
sig ǁ till
finna ǁ er
�Universitaria
nödställd ǁ på
så ǁ wi[d]
fått […] sig ǁ fått sig
än ǁ att
pension ǁ dem
manna-ålder ǁ manna-år
fortfara ǁ till univer[sitetet]
skall medföra ǁ skola lemna
Denna ǁ På denna
åt ǁ på
känbar ǁ ~ , i det åtskilliga adjunkturer under en lång följd af
år varit obesatta
tjenstens åligganden ǁ tjensteåliggande<na>
Så ǁ Den
kan ǁ lätt ~
hållet nödställd416 på professorer eller endast
försedd med för detta ändamål olämpliga personligheter, som adjunkturerna blifvit så417 väl
vid wårt som många andra universiteter inrättade. Dock synes wid inrättandet af dessa tjenster
det fel blifvit hos oss begånget, att deras föreståndare fått418 få eller snart sagdt inga tjensteåligganden sig föreskrifna. Häraf har följden
warit den, att många adjunkter i egenskap af
universitets medlemmar föga mera uträttat,
än419 att de fyra gånger om året uppburit den
pension420, som vanligen blifvit dem tildelad i
deras bästa manna-ålder421. Det är med största
skäl, som den akademiska komittén sökt winna
en ändring i detta olyckliga förhållande, som ty
wärr redan alltför länge fått fortfara422. Men
kan man hoppas, att inrättandet af de litterära
understöden skall423 medföra ett för universitetet fördelaktigare resultat? Denna424 fråga
måste wäl en och hvar, som äger den ringaste
bekantskap med våra akademiska förhållanden,
besvara med ett obetingadt nej. Erfarenheten
har visat, att med de wida förmånligare vilkor,
som universitetets hitintills gällande stadganden erbjuda åt425 yngre wetenskapsidkare, bristen på dem ändock warit ganska känbar426. Det
är ett ganska anmärkningswärdt förhållande,
att åtskilliga adjunkturer ofta under en lång
följd af år varit obesatta, ehuru man wisserligen
skulle anse, att dessa embeten i förhållande till
tjenstens427 åligganden äro ganska förmånliga.
Så428 förmånliga äro de dock ej, att deras innehafware skulle blott genom dem se sig i stånd
att fylla sina mest nödvändiga behof. Sannt
är wäl det att en adjunkt, såsom icke synnerligen graverad af sin tjenst, kan429 ersätta det
bristande genom annan slags verksamhet; men
i detta fall löper han dock alltid [i] fara att ej
kunna med tillräcklig energi omfatta de wetenskapliga intressen. Erfarenheten wittnar också,
178
�Addresses at the University Senate
att detta hörer till den vanliga ordningen, och
derföre fruktar en hwar att beträda en bana, der
han så430 lätt kan blifva antingen en odugling
för sitt egentliga kall eller en proletär i wetenskapens tjenst.
Men äro de nuwarande adjunktslönerna alltför knapt tilltagna och föga lockande, huru mycket mera skall detta ej vara förhållandet med de
af kommittén föreslagna understöden för yngre
litteratörer? De kunna wäl i bästa fall motsvara
Adjunktslönerna, men med afseende å den ringa
anslags[-]summan, som för detta ändamål enligt
förslaget kan disponeras, är det högst sannolikt,
att de i allmänhet komma431 blifva wida mindre,
aldenstund hvarje om sin vetenskap nitälskande
Professor måste söka att få en yngre medlem för
denna432 engagerad. Då433 härtill ännu kommer,
att de litterära understöden efter några års förlopp kunna enligt434 Konsistorii godtfinnande
innehafvarena [blifva] fråntagen, så är det i sanning svårt att inse, huru universitetet genom den
föreslagna ringa och godtyckliga aflöningen skall
få några utmärkta yngre lärare derwid435 fästade. Att deras löner icke böra förminskas, utan
om möjligt förhöjas, ligger således ovilkorligen i
universitetets436 sanna intresse. Och lika vigtigt
är äfwen, att innehafwarena få437 ostördt besitta
dessa löner, så länge de sin tjenst oförviteligt utföra, ty på ett temporärt och godtyckligt understöd lärer wäl ingen438, som wet sig äga helst
någon förmåga, vilja bygga sin framtids timliga
öde. Men jemte det att lönevilkoren439 sålunda
förbättras, anser jag det jemväl vara af högsta
vigt, att äfven de yngre lärarena genom redlig
möda godtgöra den lön de af samhället uppbära.
De böra få sig några bestämda åligganden föreskrifna, ty Finland är för fattigt att löna440 dagdrifware, och dessutom är441 ju442 äfven pligten
en mäktig sporre i lifvet. Ålägges det de yngre, löntagande lärarena att åtminstone ett par
179
så ǁ anti[n]g[en]
komma ǁ ej
denna ǁ sin
Då ǁ Och då
enligt ǁ efter
derwid fästade ǁ fästade wid
univ[ersitetet]
universitetets ǁ vet[enskapens]
få […] besitta ǁ garanteras i besittning
ingen ǁ föga någon
lönevilkoren ǁ s[ålunda?]
löna ǁ föda
är ǁ j[u]
It is unclear whether Castrén
has stricken the word ju off.
�Universitaria
Ett […] ǁ Emot
Alexander von Nordmann (b.
Nordman, 1803–1866) was Professor of Zoology. He is said to
have been the first internationally renowned Finnish zoologist. He had also studied and
worked in Berlin and several
places in Russia. He also studied palaeontology. Because of
his cosmopolitan thinking, he
could not very easily adapt
himself to the nationally-minded circles in Helsinki. Leikola
2001b.
Fredrik Woldstedt (1813–1861)
was Professor of Astronomy.
Helsingin yliopiston opettajaja virkamiesmatrikkeli 1640–
1917: http://www.helsinki.fi/keskusarkisto/virkamiehet_2/P-O.pdf.
Jakov Karlovič Grot (1812–1893)
was Professor of Russian Language, Literature, History and
Statistics, and later an academician of the Imperial Russian
Academy of Sciences. He lived
in Helsinki from 1840 until 1853
and had wide contacts in the
academic and cultural circles of
the Grand Duchy. Klinge 2001.
Carl Wilhelm Törnegren (b.
Valbäck, 1817–1860) was Professor of the History of Learning
and a librarian at the university
library. He is considered to have
founded world history and literature history studies in Finland,
especially that of southern European literature. He was also a
published poet. In questions of
language politics, he represented liberalism, trying to promote
the Finnish language but simultaneously also trying to save
the Swedish cultural heritage of
Finland. Klinge 2007.
Edvard af Brunér (b. Brunér,
1816–1871) was Professor of Roman Literature and is considered
timmar i veckan anställa föreläsningar, så är jag
öfvertygad, att de klagomål, hvilka hitintills ägt
rum i afseende å adjunkterna[s] bristande nit för
vetenskapen, skola i betydlig mon aftaga. Ett443
ytterligare korrektiv mot det öfverklagade onda
skulle enligt min tanke ligga deri, att Adjunktstjensterna ej wore inrättade för vissa bestämda
vetenskaper, utan skulle utdelas åt de utmärktaste bland universitetets yngre lärare.
In October 1851, the elimination of the preliminary exam, the
so-called Logices examen, was discussed. Castrén supported the
elimination: “Professor Castrén yttrade: det Professoren ansåg
ifrågavarande examen kunna framdeles försvinna, derest vissa
vetenskaper, företrädesvis Philosophi, skulle uti Gymnasierna
bättre bedrifvas, samt fordringarne i Student-examen således
uti dessa ämnen blifva större.” Professors Alexander von Nordmann444, A.E. Arppe, Fredrik Woldstedt445, Jakov Grot446, and
J.G. Geitlin agreed with him. The majority supported the proposal of Professor Carl Wilhelm Törnegren447, according to
which the exam should be maintained and reorganized. Thus it
remained to be decided how the renovation should be done and,
especially, which subjects the examinandi should be examined
on. Because the examination prepared students for civil offices,
Castrén proposed: “Professor Castrén yttrade, det Professoren
ansåg de ifrågakomne förberedande kunskapsprofven kunna absolveras med Skrifprof på svenska och finska språken, jemdervid ådagalagd färdighet, att tala sistnämnde språk, utan att dock
någon examen uti detta språk skulle komma i fråga; samt vidare
med examen i moderna språk, rätts- och sedolära, äfvensom
Finsk Historia och Statistik.” Including the Finnish language in
the exam was supported by professors C.W. Törnegren, Edvard
af Brunér448, Adolf Moberg, A.E. Arppe, Frans Ludvig Schauman449, Fredrik Woldstedt, Johan Philip Palmén450, J.G. Geitlin,
and Lars Henrik Törnroth451. They were not enough, however,
and the University Senate decided to include in its motion to
the chancellor the subjects of ethics and law, physics, statistics,
history of the native country, a Swedish writing exam, and the
German and French languages.452
180
�Addresses at the University Senate
In questions of academic education or research, Castrén
often preferred solutions that would also have influence outside of academia. In many cases he was supported by colleagues
from other disciplines that had contacts with wider circles in
the country. When we remember Castrén’s own popular publications both in the form of newspaper articles, public lectures,
and as a separate travel book, this is not surprising and is consistent with his way of thinking.
There was one issue discussed that differed from the other
ones during Castrén’s short period in the University Senate: in
December 1851 Maria Gröndahl, widow of the lecturer of English language Johan Wellmer453, applied for an extra year of
grace. Castrén said in the discussion:
“Professor Castrén, som först i ordningen yttrade
sig för sin del ville i ansökningen i underdånighet
afstyrka Nådigt bifall, på den grund, att sökanden
redan fått uppbära den vacanta Lectorslönen ända
en större del af tjensteåret, äfvensom det nu till
den 1. nästkommande Maji löpande ordinarie nådåret, samt att den pension, som derefter komme
att tillfalla henne, borde så mycket mer förslå för
hennes behof, som denna pension skulle odelad tillfalla henne, emedan hon vore barnlös, under hvilka
förhållanden underdåniga ansökning om ytterliga
Nådår leda till uppenbar kränkning af BesparingsCassans rätt, dit ifrågavarande Lectorslön borde under vacansen tillfalla.”
With 11 votes against 10, the University Senate decided propose
to the chancellor an extra year of grace for the widow. Thus, in
this case, as in most others, Castrén belonged to the minority
and his opinion did not prevail.454
181
to have been the first internationally renowned Finnish researcher of classical antiquity.
He was known especially as a
researcher of the poetry of Gaius
Valerius Catullus (ca. 87/84–ca.
54 BCE), Publius Vergilius Maro
(70–19 BCE), and Marcus Terentius Varro (116–27 BCE). He was
also the first scholar to pay attention to the medieval manuscript fragments of the university library. He was a member of
the Finnish Literature Society.
Väisänen 2000.
Frans Ludvig Schauman (1810–
1877) was Professor of Practical Theology, later prorector of
the university, and a member of
the committee preparing new
church law. Heikkilä 2001/2012.
Johan Philip Palmén (1811–
1896) was Professor of Roman
and Russian law, later holder
of several other chairs of jurisprudence, prorector and deputy chancellor of the university,
senator, procurator, and baron.
Saastamoinen 2006.
Lars Henrik Törnroth (1796–
1864) was Professor of Surgery
and Obstetrics and prorector
of the university, later Director
General of the Board of Medicine. He developed the entire
hospital and pharmacy system
in Finland. Leikola 2001c.
HYKA Senate 22 Oct. 1851 §1.
Johan (John) Wellmer (1780–
1850) was born in Sachsen-Weimar and moved to Helsinki in
1813. He worked as a lecturer of English at the university
from 1830 until his death. Helsingin yliopiston opettaja- ja
virkamiesmatrikkeli 1640–1917:
http://www.helsinki.fi/keskusarkisto/virkamiehet_2/P-O.pdf.
HYKA Senate 15 Dec. 1851 §7.
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Universitaria
Subject
The topic of the resource
<em>Archaeologica et historica</em>; <em>Universitaria</em>. Manuscripta Castreniana, Realia I. 187 p. ISBN 978-952-5667-92-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-5667-93-6 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Matthias Alexander Castrén
edited by Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/bc27aa91cc493ec8c078dd1cc81f2bb2.pdf
5332b44be4b8df545f8fdf6154463cbb
PDF Text
Text
Universitaria
Sources and Literature to Universitaria
Archival sources
Helsinki University Central Archives, Helsinki (HYKA)
University Senate (Consistorium academicum) minutes 1851–1852
National Library of Finland, Helsinki (KK)
Coll. 539 M.A. Castrén’s collection
2.7 Föreläsningar om Finsk Grammatik
26.16 Tre vota i Consistorium Academicum
26.18 Första föreläsningen om Finska språket
29.10 Tvenne föredrag vid år 1844 om hösten hållna föreläsningar öfwer Finska grammatiken
Published sources
Castrén, M.A., 1857. Ethnologiska foreläsningar
öfver Altaiska folken. Nordiska resor och forskningar
IV: 1–164. Ed. C.G. Borg. Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland, Helsingfors.
Castrén, M.A., 1870. Tvenne föredrag vid år 1844 om
hösten hållna föreläsningar öfwer Finska grammatiken. Nordiska resor och forskningar VI: 98–108. Till
trycket befordradt af Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland, Helsingfors.
Literature
Andersson, E.S., 1954. Thorild, Thomas. Svenska män
och kvinnor. Biografisk uppslagsbok 7: 521–523. Albert
Bonniers förlag, Stockholm.
Autio, Veli-Matti, 1981. Yliopiston virkanimitykset
1809–1852. Hallinto- ja oppihistoriallinen tutkimus Turun Akatemian ja Keisarillisen Aleksanterin-yliopiston opettajien nimityksistä Venäjän vallan alkupuolella
1809–1852. Historiallisia tutkimuksia 115. Suomen Historiallinen Seura, Helsinki.
Bran, Michael, 1973. A. J. Sjögren, Studies of the
North. Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 152.
Helsinki.
Bran, Michael, 2006. Herderin vaikutus Anders Johan Sjögreniin ja sen seuraukset. Ollitervo, S. – Immonen, K. (eds.), Herder, Suomi, Eurooppa: 312–355.
182
Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1060.
Helsinki.
Davidson, H.R. Ellis, 1994. Scandinavian Mythology.
Hamlyn, s.l.
Erler, Michael, 1994. Epikur. Die Philosophie der Antike, Band 4. Die hellenistische Philosophie: 29–202.
Hrsg. Hellmut Flashar. Schwabe & Co. AG, Basel.
Goethe, Johann Wolfgang von. Goethes sämmtliche
lyrische, epische und dramatische Werke und seine vorzüglichen Prosaschriften. Karl Prochaska, Teschen und
Leipzig s.a.
Grotenfelt, Kustavi, 1915. Rehbinder, Robert Henrik.
Tietosanakirja VII: 1669–1670. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki.
�Sources and Literature
Häkkinen, Kaisa, 2006. Suomen kielitieteen nousu
1700- ja 1800-lukujen vaihteessa. Ollitervo, S. – Immonen, K. (eds.), Herder, Suomi, Eurooppa: 291–311.
Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1060.
Helsinki.
Halila, Aimo, 1949. Suomen kansakoululaitoksen historia 1. Kansanopetus ennen kansakoulua ja kansakoululaitoksen synty. Suomen tiedettä 3,1. Werner Söderström Osakeyhtiö, Porvoo – Helsinki.
Hausen, Hans, 1968. The History of Geology and Mineralogy in Finland 1828–1918. The History of Learning and Science in Finland 1828–1918, Vol. 7a. Societas
Scientiarum Fennica, Helsinki.
Hedman, Claudius. Tietosanakirja III: 203. Tietosanakirja-Osakeyhtiö, Helsinki 1911.
Iisalo, Taimo, 1979. The Science of Education in Finland 1828–1918. The History of Learning and Science in
Finland 1828–1918, Vol. 18. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki.
Jaeske, Walter, 2010. Hegel-Handbuch. Leben –
Werk – Schule. 2. Auflage. J. B. Metzler, Stuttgart –
Weimar.
Klinge, Matti, 1978. Ylioppilaskunnan historia 1. 1828–
1852. Turun ajoista 1840-luvun aktivismiin. Helsingin
Yliopiston Ylioppilaskunta.
Klinge, Matti, 1989a. Murroksen vuosikymmen. Helsingin yliopisto 1640–1990. Keisarillinen Aleksanterin
yliopisto 1808–1917: 140–215. Helsingin yliopisto.
Klinge, Matti, 1989b. Professoreita ja dosentteja. Helsingin yliopisto 1640–1990. Keisarillinen Aleksanterin
yliopisto 1808–1917: 418–482. Helsingin yliopisto.
Klinge, Matti, 1989c. Yliopisto ja virkamieskoulu.
Helsingin yliopisto 1640–1990. Keisarillinen Aleksanterin yliopisto 1808–1917: 333–417. Helsingin yliopisto.
Korhonen, Mikko, 1986. Finno-Ugrian Language
Studies in Finland 1828–1918. The History of Learning
and Science in Finland 1828–1918, Vol. 11. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki.
Kotkavirta, Jussi, 2006. Herder ja Hegel. Ollitervo,
S. – Immonen, K. (eds.), Herder, Suomi, Eurooppa: 167–
187. SKS toim. 1060. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.
Manninen, Juha, 1981. J. V. Snellman – aatteet ja
elämä. J. V. Snellman ja nykyaika. Kirjoituksia ja esitelmiä J. V. Snellmanin ajallemme jättämästä henkisestä perinnöstä: 15–26. Suomalaisuuden liitto, Helsinki.
Nenonen, Kaisu-Maija – Teerijoki, Ilkka, 1998. Historian suursanakirja. WSOY, Porvoo – Helsinki – Juva.
Nisbet, H.C., 1999. Herder: the nation in history.
Branch, Michael (ed.), National History and Identity.
Approaches to the Writing of National History in the
North-East Baltic Region. Nineteenth and Twentieth
Centuries: 78–96. Studia fennica, Ethnologica 6. Finnish Literature Society, Helsinki.
Öhrnberg, Kaj, 2009. Wallin, Georg August. Biografiskt lexkikon för Finland 2. Ryska tiden: 944–946.
Svenska Litteratursällskapet i Finland – Atlantis,
Helsingfors – Stockholm.
Ojala, Carl-Gösta, 2009. Sámi Prehistories. The Politics
of Archaeology and Identity in Northernmost Europe.
Occasional Papers in Archaeology 47. Institutionen
för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet.
Pinkard, Terry, 2010. G.W.F. Hegel. The History of
Continental Philosophy 1: 211–235. Ed. Thomas Nenon.
Acumen, Durham.
Sikka, Sonia, 2010. Johann Gottfried Herder. The History of Continental Philosophy 1: 83–106. Ed. Thomas
Nenon. Acumen, Durham.
Snorres Edda. Översättning från isländskan och inledning av Karl G. Johansson och Mats Malm. Fabel
Bokförlag, Stockholm MCMXCVII.
Sommer, Łukasz, 2012. A Step Away from Herder:
Turku Romantics and the Question of National Language. Slavonic and East European Review 90,1: 1–32.
Tiitta, Allan, 1994. Harmaakiven maa. Zacharias Topelius ja Suomen maantiede. Bidrag till kännedom av
Finlands natur och folk 147. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki.
Varpio, Yrjö, 1990. The History of Literary Criticism
in Finland 1828–1918. The History of Learning and Science in Finland 1828–1918, Vol. 15a. Societas Scientiarum Fennica, Helsinki.
Музыкальный энциклопедический словарь. Советская энциклопедия, Москва 1990.
183
�Universitaria
Internet
Kansallisbiografia: Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. Studia
Biographica 4. Suomalaisen Kirjalllisuuden Seura, Helsinki 1997.
Bible. Bible Study Tools. http://www.biblestudytools.
com. Read 26 April 2016.
Helsingin yliopiston opettaja- ja virkamiesmatrikkeli 1640–1917. http://www.helsinki.fi/keskusarkisto/
virkamiehet_2/index.htm. Read 15 March 2016.
Heikkilä, Markku, 2001/2012. Schauman, Frans Ludvig. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/
kb/artikkeli/3620/. Read 16 March, 2016.
Klinge, Matti, 1997/2015. Snellman, Johan Vilhelm.
Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/
artikkeli/3639/. Read 15 March 2016.
Klinge, Matti, 2001. Grot, Jakov. Kansallisbiografia.
http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3199/. Read
16 March 2016.
Klinge, Matti, 2005. Lagus, Anders Johan. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3518/. Read 15 March 2016.
Klinge, Matti, 2007. Törnegren, Carl Wilhelm. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3670/. Read 16 March 2016.
Klinge, Matti, 2007/2012. Tengström, Jacob. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3658/. Read 15 March 2016.
Landgrén, Lars-Folke, 2002/2009. Berndtson, Fredrik. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/
kb/artikkeli/3137/. Read 15 March 2016.
Lehto, Olli, 2000/2015. Lindelöf, Lorenz. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3536/. Read 15 March 2016.
Leikola, Anto, 2001a. Bonsdorff, Evert Julius. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3147/. Read 15 March 2016.
Leikola, Anto, 2001b. Nordmann, Alexander von.
Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/
artikkeli/3571/. Read 16 March 2016.
Leikola, Anto, 2001c. Törnroth, Lars Henrik. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3673/. Read 16 March 2016.
184
Luukkanen, Tarja-Liisa, 1999. Tengström, Johan Jakob. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.
fi/kb/artikkeli/3659/. Read 15 March 2016.
Majamaa, Raija, 1997. Lönnrot, Elias. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/2836/.
Read 17 June 2016.
Öhrnberg, Kaj, 1998. Wallin, Georg August. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3679/. Read 15 March 2016.
Rausmaa, Pirkko-Liisa, 2001/2006. Reinholm, Henrik August. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3598/. Read 15 March 2016.
Riikonen, H.K., 2000. Gyldén, Nils Abraham. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3206/. Read 15 March 2016.
Saastamoinen, Lotta, 2006. Palmén, Johan Philip.
Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/
artikkeli/3580/. Read 16 March 2016.
Salminen, Tapani, 2002. Castrén, Matthias Alexander. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/
kb/artikkeli/3164/. Read 14 March 2016.
Savolainen, Raimo, 2006. Nordenstam, Johan Mauritz. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/
kb/artikkeli/3570/. Read 15 March 2016.
Savolainen, Raimo – Pyykkö, Pekka, 2001. Arppe,
Adolf Edvard. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3121/. Read 15 March 2016.
Tyynilä, Markku, 1997. Rehbinder, Robert Henrik.
Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/
artikkeli/3261/. Read 15 March 2016.
Väisänen, Maija, 1998. Lagus, Wilhelm. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3519/. Read 15 March 2016.
Väisänen, Maija, 2000. Brunér, Edvard af. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3156/. Read 16 March 2016.
Väisänen, Maija, 2000/2008. Geitlin, Johan Gabriel.
Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/
artikkeli/3196/. Read 15 March 2016.
�Sources and Literature
Väisänen, Maija, 2005. Lagus, Wilhelm Gabriel.
Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852. Kotivuori, Yrjö,
Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852. http://www.helsinki.
fi/ylioppilasmatrikkeli/. Read 15 March 2016.
Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/
artikkeli/3520/. Read 15 March 2016.
Vitikainen, Orvo, 2000. Nylander, William. Kansallisbiografia. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/3574/. Read 15 March 2016.
185
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Sources and Literature to Universitaria
Subject
The topic of the resource
<em>Archaeologica et historica</em>; <em>Universitaria</em>. Manuscripta Castreniana, Realia I. 187 p. ISBN 978-952-5667-92-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-5667-93-6 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/169527fd74f15f0bc55d639961fc4b86.pdf
20b7436896113a70d8660881c553391c
PDF Text
Text
Universitaria
General Index to Universitaria
Finland (also Suomi) 146, 153, 155, 156, 158, 159, 161,
162, 167, 168, 171–174, 181
Finnish language 144, 149, 154, 156–158, 161–165, 167,
172, 180
Finnish Literature Society 181
Finns, Finnish common people 148, 154, 157–165, 172,
174, 176
folklore 156, 173
French language 180
Geitlin, Johan Gabriel 171, 172, 180
geology and mineralogy 160, 174
German language 180
Goethe (Göthe), Johann Wolfgang von 146
Greece 167
Greek literature 167, 170, 171
Grönblad, Edvard 167, 170, 172
Gröndahl, Maria 181
Grot, Jakov Karlovič 180
Gustavus III 151
Gyldén, Nils Abraham 171, 172
Hammarin, Carl Vitalis 172, 173
Hedenberg, Anna Charlotta 172
Hedman, Claudius 173
Hegel, Georg Wilhelm Friedrich 145, 151, 161
Helsinki (also Helsingfors) 160, 170, 175, 180, 181
Hercules (Herakles) 147
Herder, Johann Gottfried von 145
Hertzberg, Fredrik 170
history (as a field of study) 145, 160, 167, 170, 172, 180
Humboldt, Wilhelm von 161
Imperial Finnish Senate 168
Imperial Russian Academy of Sciences 180
Ingria 173
inscriptions 145
Jyväskylä 174
Karelia 173
Lagus, Anders Johan 167
Adam 153
adjunct offices 176–180
aesthetics 170
Aleksandr Nikolaevič (Alexander II) (Canceller,
Kansler) 157–159, 168, 176, 181
anatomy and physiology 171
ancient art 171
antiquities, prehistoric 173
Arabic language 171
Arppe, Adolf Edvard 173, 180
art galleries → museums
astronomy 160, 173, 180
Berlin 180
Berndtson, Fredrik 167, 170–172
Bible 146, 171, 172
Bonsdorff, Evert Julius 171, 172
botany 160, 170
Brunér, Edvard af 180
Catullus, Gaius Valerius 181
chemistry 173
Christina 160
civil law 172
Clasen, Theodor 172, 173
classical antiquity 181
Coin and Medal Cabinet of the University 171
English language 181
Epicur (Epikure) 147
Essen, Carl Gustaf von 174
ethics 180
Europaeus, David Emmanuel Daniel 173
Europe 160, 176, 180
European culture 159, 160, 162
exams (at the university) 180
exegetics 171
faculties 173
Faust 146
186
�Index
Roman law 172, 181
Roman literature 181
Russia 146, 158, 164, 167, 168, 171, 173, 180
Russian language, literature, history, and statistics
180
Russian law 181
Sachsen-Weimar 181
Scandinavian languages 144
Schauman, Frans Ludvig 180, 181
scholarships 167–173, 178, 179
schools 174–176
Siberia 149, 150
Sjögren, Anders Johan 145
Snellman, Johan Vilhelm 145, 153, 157, 170, 174
St Petersburg 171
statistics 160, 180
Stockholm 171
surgery and obstetrics 181
Sweden 151, 158, 160, 162, 164
Swedes 163, 164
Swedish language 162, 163, 180
Tengström, Jacob 167
Tengström, Lovisa Natalia 167
Terentius Varro, Marcus 181
theology 181
Thorild, Thomas 151
Topelius, Zacharias 145, 146
Törnegren, Carl Wilhelm 180
Törnroth, Lars Henrik 180, 181
Turkish language 172
Turku 160, 170
university library 167, 172, 180, 181
university statutes 169, 173, 174
Uusimaa, Province of 167
Urda, the Well of 146
Wallin, Georg August 171, 172
Wellmer, Johan (John) 181
Vergilius Maro, Publius (Virgil) 181
Woldstedt, Fredrik 180
zoology 160, 180
Lagus, Jakob Johan Wilhelm 167, 168, 170
Lagus, Wilhelm Gabriel 167, 172
language politics 167, 171
lecturers (university)
liberalism 167, 176
Lindelöf, Lorenz Leonard 172, 173
Loimaa 170
Lönnrot, Elias 156, 157
loyalty 157–159, 164
mathematics 160, 172
medicine 170
Mephistopheles 146
Moberg, Adolf 173, 180
museums 171, 174
national consciousness 145, 147, 149–153, 157–159, 161,
164, 165
national culture and spirit 145, 147, 153, 159–162
newer literature 172
Nicholas I 167
Nordenstam, Johan Mauritz 167, 168, 173
Nordmann, Alexander von 180
numismatics 171
Nylander, William 170, 172
Obˈ 150
Office for Educational Affairs 172
Office for Printing Affairs 173
Oriental literature 167, 171
palaeontology 180
Palmén, Johan Philip 180, 181
Paris 170
physics 160, 173, 180
pedagogy 174–176
poetry 160
popular education 172, 181
poverty relief 176
professorships, founding of p. 144, 156, 157, 167,
174–176
Rehbinder, Robert Henrik 172, 173
Reinholm, Henrik August 172
Retzius, Anders 148, 171
187
�
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
General Index to Universitaria
Subject
The topic of the resource
<em>Archaeologica et historica</em>; <em>Universitaria</em>. Manuscripta Castreniana, Realia I. 187 p. ISBN 978-952-5667-92-9 (print/hardcover), ISBN 978-952-5667-93-6 (online/pdf). 50 €.
Creator
An entity primarily responsible for making the resource
Timo Salminen
Publisher
An entity responsible for making the resource available
Finno-Ugrian Society
Rights
Information about rights held in and over the resource
© Suomalais-Ugrilainen Seura – Société Finno-Ougrienne – Finno-Ugrian Society & the authors
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/dc2c80123b692a39ecfeec8aeb703254.jpg
0c273c75f31f2fbb21e2647013417e26
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 003
Description
An account of the resource
[3]
Bokstäfver
a (‹â?›) , e, ê, i, î, o (ô, u), u (ụ, û=o), ä, ö (y), y.
b, p, d, t, g, ǥ, h, x, j, k, k͔, l, m, n, r, s, š, (c) č, dš, w.
h, x, k, k͔, g, ǥ
— h ljuder ofta såsom ett gutturalt x, [men blötare??, likn. ǥ, t.ex. _? → —]
— gh förek. ofta i Dual. och närmar sig r (kuellaghe)
g, är aspirer. [i sht i slutet>—]
— k [i sht i slutet] i Dual. ljuder vanl. sås. g aspir. h
— kh i Dual. blir k͔
— ph i Instr. blir f
x
— dš st. vekt i slutet af ord. šidš, kol, pedš, yxa.
— Efter de emphat. cons. dunkla vocaler
ô, k͔oč, örring, k͔omb, våg
û, k͔umbak
u efter det Ryska k ([_])
— Schemata: kage͑l, släde
— u är i början af ord det rent Finska u
Hårda consonanter: k, p, t, h, s, š, č, f,
Veka: b, g, d, l, m, n, r, j, w, dš
n framför hårda vocaler[sic] blir t
t framf. — — — n
n framför t blir — t.
— Hårda vocaler följa (in i orden efter hårda och veka efter veka. Dock är dna lag ej fullt bestd i Sam. I sht. är acc. plägar dess sista cons. bl. hård.
Ett oaccentueradt ö blir y, t.ex. ö́g, mössa, ygép, min mössa, ögöli, eder mössa
Ett oaccentueradt e blir ä, (se suffixa)
nd till nds (efter l, n) t. keldš för kelnd, se suffixa
nj till ji, se suff. i Plur.
Obs. Pu l. puo, träd, år
Py l. pyö, sten
ts (ц) finnes ej, dföre öfvergår th till s (ss), t.ex. mathe l. masé (-sse?)
Čumal, ostjakisk. Čuma še, Ostj. språk Obs. l framför hväsljud [kan] bortfalla
(Čumal and, holak, kala, k͔up l. gup, -l lêr, mat, wat, nedek, pöu, še, čö, top)
c (ц) förek. i stf. [dš→] č ofvanom Narym, t.ex. acap för adšap, orcap för örčap
ds (dz) förek. ofta i Nm
kh = x
gh = ǥ
ph = f
Húurup Pl. huurút
Det oaccent. ê ant. ofta ljudet af föreg. lga vocal, t.ex. hookê|ornak, ползалъ
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d75a5109a7fe7ba1b0f257f8e70aaa95.jpg
0f52645bcaa8b5888b1cb9ec4871e04c
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 004
Description
An account of the resource
[4]
Háadšap, окусилъ
Hăčéjap & Hačedšap
Obs. Acc. åstadk. 1o) förkortning af föreg. vocal 2) förstärkning af stf. första voc.
Haakuap l. aakuap, отвѣдалъ
Heptap l. ê̄ptap,
Haaru l. áru, [šede→] šed aaru, 20
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/70603d0607e8d6038801999a51751f39.jpg
2b2e93ebca844fbb7a3504227a20d34b
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 005
Description
An account of the resource
[5]
Anmärkningar
Kup, mska Kun-wac, mskokött
Hwajêk [→ Hwa], god
Twe, näfver
Šiš (dš, ж), уголъ, -дж-
Kap, blod kamkalk, blodlös
Nop, Gud Nomgalk
K͔ô, öra. ô slutet
K͔ômb, våg ô-
Kwedžer, полозъ dž
Kwe, björk
Nun mat, kyrka
Tweg (-k), gås
Obs. Tenues i slutet ligga midt emellan tenues och media. Ofta höres emellan dem en vocal i slutet som mildrar uttalet
Čuehek, тонкий Čuheka jyn
Ydemnak, опоздалъ Ydeblage
Paup, min knif, af page
Čwé, сосна
Šj|i, šj|ierhap, påkläda
Obs. I allm. äro tenues wekare än i andra språk. Likaså hväsljuden, hföre š ofta ljuder nära ž, ds sås. dž, č som ǯ etc.
Orp, styrka — Orful, stark
Tyou, lärkträd
Regeln för hårda och veka iaktages icke.
Fut. -lébe l. -léf, -lage l. -lah
Andáp, хвалю (-hap), Andak, хвастаю (-hak)
Obs. o ant. ett förslag u, t.ex. hoi l. huoi, горло
Obs. Verb. Tahhap — Tagešpap. Takt! Takku etc.
Obs. Ma[l?]-par
Obs. Ket, flod af kî, t.ex. ket-par
R börjar ej ord
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/0376fb51229d1af705fcee9cf40918e4.jpg
0bb433e052728dc2ba5d719043bb4a6f
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 006
Description
An account of the resource
[6]
Aldšek, палъ Pik-eldšek, повернулся
Iluhe, возмемъ (послѣ)
Ilut, возмёмъ (теперь)
ih l. ihand, han tog, взялъ
Tafé, eg. taphé, med honom
Pagî, knif. Paup, min k.
Gop [→ Kop], mska = Gom [→ Kom] (haf guu [→ kuu]
Nief, тытка, Niehop
Obs. h i slutet blir f
Obs. k͔ guttural [samkar?] alltid efterföljande vocal
Pulb, böld
Coš, сало S. čošm
Pöu, [böld→] ‹чрѣй?›, l. köu, мозгъ
Ormbak, växa Part.Fut. orfa
Orwešpap.
Amdak, сижу. Omdeldšak
mb till mm l. m
Au, moder (Ewep, amba)
p och m
u[?] och k
k och ng
tn, till nn
Amnak, afak, ablebe
Okermú čîndša, en droppe
Cua|ehek, cuheka
Humek, тихо, huoma
m i slutet af ord förbytes alltid till p.
Logadehe, ctr. -dé
Konnad[sic] för kondand
Timmand för timband
Orblage för [ormblage→] ormlage
Ablebe för amlebe
āmdak, сидѣлъ = Omdak
Omdeldšak, посадилъ
Au, moder, Áau, en annan. Obs. accentlösa och oaccentuerade ord
Obs.
— Ett kort oaccentueradt e blir äfven i början af ord ê eller ä (se Lex.)
— ett oacc. i blir î, ett kort u blir gerna o, ett kort y blir ö
— Húoma, lugn, Humék
— Húomadšéšpa, т. стало
— Hîr, kor = hî́r (?i)
Híra-po
— Hilealdšap, сломалъ, hiljuan, сломался
*Nm antager ofta c (ts) för č, ds l. s för dš
Obs. ds ljuder wekt ungefär sås. dz.
Nm. eger äfven č, t.ex. koč
— [Hačap →] Háadšap, окусилъ
Hăčéjap l. Hăčédšap
Nb. 1. aa till a
2. dš till č
3. acc. på andra stafvelsen
— Haarap, привѣзалъ, Hărnap, för position
— Káa’i, морозъ. Om acc. faller på diphtongens första vocal, afsöndras den från efterfölj.
— Kuunák l. kunák, убѣжалъ
— En accent. st. i slutet af ord ljuder ej såsom lång, och accenten märkes ej derå t.ex. kulé, košár, etc.
— Kuak, kumbak, kuubal, död
— Koóak, богатѣлъ
— Nj.
Obs. Nuu, ögonhår (ej nŏ)
— nm efterf. hdra
— Peap, peagassap
ea, ie etc.
— Pii, natt pem. Ett långt accent. i bl. e
Pĭ, осина, pim
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/d1eae18d0c1b83ddb6a0c54e6d972df6.jpg
c53e53d581d5c479125102a0bc105631
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 007
Description
An account of the resource
[7]
Kalmerubal
Kalmerumba, ясно
[Warx→] Warǥ, stor. Warga pagî, stor knif, Warga gup, stor mska
Wargaek, великий. Kehek wargaek, очень великий, Keheng aha wargaek, не очень великий
Oormbak, выросъ (Mat ormbak, я выросъ), Fut. Orblage
Orwéšpak, росту, -pahak, Imp. Orwéspa͑k!
Ormdšap (nu), Ormdšahap Praet., выростилъ (förut)
Ormdšlebe l. Ormdšlef, uppfostra, låta wäxa, вырощу
Ormdšešpap, рощу (låta växa)
Ark, другий, иный, чужий
Ai, опять, ещё
Kundákta|e, далеко Dat. = подальше, далеконко
Kundákan, далёко Locat. Abl.
Úgot, прежде
Tak (-ng), прочь
Kuenak, уйди
Tök, приди
Ti, сюда
Koška, худо, Koškájek
Koškadal, худий
Apta|ε, вонъ, lukt (god eller dålig)
Aptík, душный
Témba, rutten, Teb[i?]k, воняаетъ
Apteheak, воняю, luktar (wäl) Hwa[l?]. l. illa) 3.p. -hek
Hwájek, god F. hywä
Wač, kött, kropp. Kun-wač, msko-kropp
Ör, жиръ, fiskflott
Kabramba, жирно (Kabrabal, fet)
Čoš, talg, скотское сало
Kabrambak, жирный сталъ (förut) = Kabrak
Kaberlak (-ge), жирный буду
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/6abfd1692a688af2bd91055f0fb1f249.jpg
b9b922dfe4e45c4639f9a056a1b3dbad
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 008
Description
An account of the resource
[8]
Čandal, våt
Čandájek, мокро (все)
Čandakpa, (одно) мокро
Čandal, мокрый. Candal porga, wåt klädnad
Wadšebek, är rå 3 pers
Wadšebel, rå
Amdak, сижу, 3 amna͑nd
Amdahak, сидѣлъ
Amdedšak, посидѣлъ (litet), -elage
Omdeldšahap, посадилъ = Omdeldšap (nu) Omdeldšelebe l. omdeldšelef
Tob(a|ε), fot
Kodša, мѣшокъ
Adán, видно
Ádek, видный
Adák, я виденъ 3 áde|ak
Adeldšahap, показалъ (-p -лъ)
Adeldšlebe l. -dšelef
K͔êrhap, дралъ, flå Kerlebe I Keréda, -e
Kerešpap
Wač, v.s.
Auarhák, ѣлъ Imp. Auarlend!
Amnak, сѣлъ F. ablebe
Afak, сѣлъ, ablak l. ableb (-f), сѣмъ
Kai, что
Kaimnaj|aha, ничего Kainai canga, ничего нету
Kael, какий Kael gup
[Njuč→] Njudš, gräs
Njefa [→ Njef], тытка
Njemdák (-hak), сосу (njefa njemdák) Obs. char. -da
Njefap, сосалъ F. Nieblak, -bleb (-f)
= Njemnáp, сосу
Inf. Njemgu, сосать
Imp. Njemd!
Njujik, сладко
Njujidal, сладкий
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/6ff0028f640104a699923dc237cb054e.jpg
cbaf93b7f4c274e60d7ee4086d898a90
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 009
Description
An account of the resource
[9]
Af, afa, кушание
And, båt
Adeldšák, ожидаю
Adeldšahák, ждалъ
I. Adelǯek
Inf. Adelǯegú
[Koldšamék, я долженъ → —]
Ék, есть
Čangu, нѣтъ
Koldša, долгъ
[Koldšáhap→] Koldšáhhap, одолжилъ, låna, Koldšaglebe -жу, Imp. Koldšaglend, Inf. Koldšangu
Koldšačak, -čalage, [одолжусь →] -жился?
Koldšamek, я долженъ, Praet. Koldšaméh (1p)
Koldšahul-gup
Čöndel mo, поясница
To, прочь
Albe, на сторону
[Pelek→] Pälek, -a, сторона — Ark pelek
Pojel, kalym
Yčedše, [молодый →] gosse
[Nedék→] Nädék, дѣвка
Keba, ung
Udšak, роботаю F. udšelage. Udsahak, -лъ, Imp. Údšek, p. Udšgu
Udšešpak, arbeta litet
[Mešpak →] Mešpap, дѣлаю, -spahak [→ -p], -šped!, Mehap, -лъ, Melebe, Im. Med, Inf. Meegu
Peaka l. Peak͔, лось, elg
Porgat peaka l. peak, подолъ
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/7d7c6eb78a0b06537eade6ba8da624f6.jpg
f2ae2fe646727bf0728b3e698bd3ae44
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 010
Description
An account of the resource
[10]
Lebuatpa, темно
Lebagal, темный
Lebägäglak [→ Lebagaglag], темновато
Ýdemba, вечеръ сталъ = Ýdemna
Ýdet [→ Ýd], вечеръ
Pulba|ε [→ Pulb], böld
Pačengdal, косый
Pačengna [→ Pačengn] l. -ngnan
Karengna [→ Karengn], кывый[sic] l. -ngnan
K͔arengdal, крывый
Pačegle, косо adv.
Kare͑gle, крыво
Čelnd [→ Čeln] adšarmu, востокъ (solens uppgång) = Njärnje [→ Njärne] pälek
Xágaek, svart
Xaga, svart
K͔orga [→ K͔org], [звѣрь →] мѣдвѣдь
Logá, лисица
Kýle, воронъ
Hagalag, черновато
Téga, спага
Medahap, догналъ, настигъ = Medap, [Medälébe →] Medelébe, догоню, Imp. Meded, Inf. [Medägu→] Medegu
Medendšap, fr. догоняю
Medakohap, догонялъ
Porga [→ Porx̄], одежда
Kụndš, зипунъ
Parhap, сплелъ, = Parbap, Parešpap, плету
Parešpap, плету [→ Parešpahap, плелъ] I. Parešpet. = Parlel. Parlebe. Inf. Parku
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/34813ea1141e27a7fbb85bb09b1e0d93.jpg
9ef967c67c5b9067440ba03fa162f115
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 011
Description
An account of the resource
[11]
Lageptap, трясалъ (теперь)
Lageptahap, трясалъ (förut
Lageptambap, Praes.
Imp. Lageptet
Inf. Lageptagu kegak (хочу)
Lageptešpap
Lagan, трясется
Lageptambak, трясаюсь
[Čahadahap →] Čaadahap, зашегъ. Cádap
Cahadešpap, жгу, bränna, зажигаю
[Cahad- →] Caadambap, жгу, [göra eld →] bränna
I. Čahaded!
Inf. Čahadagu
Čadamandak, топлю
Ty, eld
Mat, домъ
Ty čābemand, огонь горит
Ty awešpad [→ -pand], огонь bränner
Kurešpap, обвиваю, weckla
Kurap, -лъ
Kurhap, обвивалъ
I. Kurlel = kurešpet [→ -d] = kured
Inf. Kurgu
Kurmbap, завито (отъ меня)
Angdehek, востро
Angdhul, вострый
Hälešpap (-hap), точу [потихинко → —] (-илъ). Hälešpalebe
Hälhap, Praet. выточилъ Hälap? Hällébe, Fut. выточу. Imp. Häled. Inf. Hälgu
/ Häldšak, точу, -dšahak
Tirmba, full, Tirmbadal, id. = Tirbal
Šyndšebäl, tom
K͔apče, послѣ
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/ed3dfdc7a34123126163f57db2a3bd64.jpg
79657548db98d43c2787c52b5c772707
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 012
Description
An account of the resource
[12]
Tirhap [→ Tira͑hap → Tirhap], наполню (-илъ). Tirap?
Tirlébe, Imp. Tired! Inf. Tirgu
Tirešpap, дополниваю
Parjà, напапрье, borr
Äčeš, liten borr
Nager, писмо
Nagendšak, пишу, -dšahak
Nagerhap, написалъ, F. Nagerlebe, Imp. Nagendšek, Inf Nagergu
Nagendšešpap
Nagerl, пестрый
Nagendšaha-gup [→ Nagendša-gup], писарь
Xêbendšä, svin
Ámdal-gók, государь
K͔ok, начальникъ
Parik, горко
Parídä|el, горкий
Nóga, nog, nacke
Čegeptembák [→ -ptamb-], тороплюсь, Cegeptembahak [→ -ptamb-], -ился
Čegeptak, шибко торопился
Imp. Čegéptembak, Inf. -ptembagu
Čegeptaldšak (-p?), заторопилъ
Pada, pad, galla
Agá, äldre bror (-gam)
Mîda, yngre bror -dam
Pudal, kind
Pö, sten
Pöllaga, камешекъ, liten sten, -gam. Laga, bit
Njaillaga, litet bröd
Pösaj, perla
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/b8d9a01574b7077d50e9dfd766108fa1.jpg
15c181fe1d58232328a688bd17ff3943
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 013
Description
An account of the resource
[13]
Taldše, прежде = ugot
Pōd, hål i isen för fiskafänge
K͔apče, послѣ
Talš, svans
Undš, lus
Kondš, rot
Tába, tab, комелъ
Čelnd padarmu, vester, solens nedgång
Päleka [→ Pälek], half
Pondš, benling, лапа
Čardšé, slägting, -em
Pu, träd
[Put-k→] Puot-kaha (-koba), кора дерева
Kap, fnöske
Nar, mast
[Njuohap→] Njohap, jaga, гналъ, [Njuap →] Njoap, гоню, -lebe, I. [Njuod→] Njod!, Inf. [Njuogu→] Njogu
Njodap, погналъ
Njodambap, погониваю, -bahap, -bed
[Njuor- →] Njorhap, гонялъ, гонивалъ, [Njuor- →] Njornap, гоняю, Imp. [Njuor- →] Njort!, Inf. [Njuor- →] Njorgu
Njorguhap, гонивалъ, -lebe, -lel!
[K͔uassap →] K͔oassap, выбилъ, slå, Koatpap, -hap, Koallébe, Imp. Koat!, Inf. Koatku kêgak
Koadešpap, бью
[K͔ua-→] K͔uededahap, началъ, -dap, Kuededalébe! Imp. Kuededed!
K͔uededešpap, начинаю
Pédä [→ Péde] (ped), bo för fågel och [w_l]djur
Éma, hustru
Näl-gup, qvinna
Átup, läpp
Mogor, yx- l. knif-hammare, den bettet emots. sidan
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/1ab65c6bbe4e0f45cd435bfdf5c79c19.jpg
9914e0a52a668b9a8dad41402dfdde3d
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 014
Description
An account of the resource
[14]
Kueš, половина
Larmbák, боюсь, Larmbahak, боялся, Larmbaláge, послѣ боятся буду, Imp. Lármba͑k, Inf. Larmbagu
Hapog [→ Hapok], сапогъ
[Pyöu →] Pöu, vanl. stöflar, черки, Pöum
Peap, ищу, Pehap, искалъ, Peag|kallébe, Prt. Peagassap, нашелъ (искалъ), Ped, Inf. Pegu
Perak, ищу, много, Perahak, искалъ, Perláge, Inf. Pergu, Imp. Perek, ищи
K͔ohap, нашелъ
Pêrgék [→ Pär-], высоко
Pérge, hög, Peréh[sic], Perga pu
Wes, завсемъ
Nedék, дѣвка
Hok, мысъ, udde l. Hogot-par
[Táwa →] Tawá, möss, -vam
Eterkohak, варилъ, Eterpák [→ -rbák], варю, = Eterhák, Eterláge, Fut. сварю, Imp. Étera͑k [→ Éterba͑k], вари, Inf. Eterku [→ Etergu]
Čeu, клей, lim
Čeussap, склеилъ, Čeunnap, -илъ (nu), [Ceuhap →] Ceuhhap, Čeullébe, Ceut!, Imp. Ceullél!, Inf. Ceutku
Čeudešpap, клею, C̢eudešpet!
Čenjap, давлю, trycka, Česjap
Čak͔ap, id.
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/a75440afa170dc4dd4848e80ceb5a83b.jpg
181c51b7438aa2f714df2b8db50fc04c
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 015
Description
An account of the resource
[15]
Tap čel, сегодня
K͔ö l. K͔öndšir, бокъ
Pi, natt Pit-tjondš, midnatt
Mun, finger
Čäldšennáp, топчу
Čäldšohap [→ Čäldšuhhap → Čäldšuhap], стопталъ, Čäldšolébe [→ Čäldšelébe → Čäldšolébe] Fut.
Čäldšoldšap, затопталъ
Č̢äldšessap, топталъ
Imp. Cäldšoldš = Čäldšet
Inf. Čäldšolgu
Prt. Čäldšeháp
Činnap, топаю, Čissap, trampa litet, Praet., -hap Praet., Cillebe, Čit
Lakkoadšak [→ -kkua-], смѣюсь, Lakkoadšahak, Praet., -dšláge, Fut., Imp. Lakkaodšek, Inf. Lakkoadšegu [→ -agu]
Čyni, дворъ
Podšel-tawa, råtta
Podš, bäfver, бобръ
Ku|or, горностай
Pêl, bro
Po, år
[Kond →] Kund, долго
Pok͔, poka, nät
Maká, [гора→] бугоръ
Kêt-par, гора
K͔ê, гора
Puap, дую, Puhap, дулъ, Pugollébe = pulébe, Imp. Pud! Púgolak, Pugolgu = Pugu, ?Pugollak, сдую
Pugossap, сдунулъ
Paldšá, swärmor
-
https://www.sgr.fi/manuscripta/files/original/7788d613bd2954d5d7dd3207eed99963.jpg
3da722568984d6e0000062af5864bb48
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1
Text
A resource consisting primarily of words for reading. Examples include books, letters, dissertations, poems, newspapers, articles, archives of mailing lists. Note that facsimiles or images of texts are still of the genre Text.
Dublin Core
The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.
Title
A name given to the resource
Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 016
Description
An account of the resource
[16]
K͔amdšahap, вылилъ, разсыпалъ, Kamdšap (nu), F. Kamdšelébe, Imp. Kamdšéd, Inf. Kamdšagú
K͔amdšešpap, выливаю
Mač, skog, F. metsä
Mat, jag
Tat, ты
Tap, онъ
Hugoldšé, назадъ, назади
Lága, кусокъ
Pulhaj [→ Pulhai], knä
Kát, лобъ
Poč, näsa
[Pāja →] Paja, старуха, -jam
Äral, старый
Orahap, хватилъ, поймалъ, = Orasap (förr) = Oraldšap (nu) поймалъ, F. Oralébe, Imp. Oraldš (oralš), Inf. Oralgu
Passap, клалъ, положилъ = Pannap, Fut. Pallébe, Imp. Pand, Inf. Pangu
Panešpap, кладу
Panbá, положено
Nju’undšak, усталъ, Fut. Nju’undšelage, Imp. Nj’undšek, Inf. Nju’undšugu
Tadahap, принесъ, -велъ, = Tadap, (nu), Tada|elébe, Imp. Taded!, Inf. Tadagu
Tadespap, несу, hemta